januari 2011 Utvärdering av Efter plugget

Transkript

1 januari 2011 Utvärdering av Efter plugget

2 2 Sammanfattning Projektet Efter plugget har under andra halvåret 2010, finansierats av Samordningsförbundet Östra Östergötland. Målet med verksamheten var att utveckla en modell/metoder med tidigt aktiva insatser för att förbereda ungdomarna inför arbetslivet eller fortsatta studier samt bl.a att minska behovet av långvarigt försörjningsstödsberoende (ekonomiskt bistånd) i förhållande till årskull 1990 och att tidigt uppmärksamma ungdomar med särskilda behov. 96 ungdomar aviserades för deltagande i Efter plugget. Totalt har 57 ungdomar deltagit i verksamheten, de flesta födda Vid avslut har 22 ungdomar antingen aktivitetsstöd (11) eller arbete med lön, alternativt studerar (11). I jämförelse med andra kommuner i samma storlek som Norrköping har det ekonomiska biståndet för årskullen 1991 mer än halverats jämfört med de födda (tidsperioden juniokt 2009 resp 2010). För de jämförbara kommunerna Linköping, Helsingborg, Borås och Örebro har det ekonomiska biståndet för den aktuella åldersgruppen ökat alternativt är oförändrat. Enligt statistik från AF har andelen ungdomar i Ungdomsgarantin i Norrköping ökat mer än i jämförelsekommunerna. Detta kan vara en delförklaring till varför behovet av ekonomiskt bistånd minskat för de aktuella åldersgrupperna i Norrköping mellan år 2009 och De ungdomar som intervjuats anser att de fått verktyg att arbeta vidare med i projektet Efter plugget. Bl.a nämns gruppaktiviteter och hjälp med att skriva CV. Kontakten mellan Efter plugget och framförallt Ekonomiskt bistånd (EB) har varit av god kvalité, anser både de remittenter på EB som intervjuats samt de två medarbetarna i projektet. Att tidigt knyta någon form av studievägledning till projektet skulle enligt medarbetarna varit till gagn för deltagarna. Grupper skulle ej ha startats varje vecka utan istället var annan eller var tredje vecka och mer tid för individuella insatser skulle behövts.

3 3 Index Bakgrund (avtal) sid 4 Metodbeskrivning..sid 6 Statistik..sid 6 Intervjuer...sid 10 Självvärderingar. sid 13 Verksamhetens metodbeskrivning. sid 16 Slutsats/kommentarer sid 18 Förkortningar: EB AF AMK PS IPC SamÖ UGA Ekonomiskt bistånd, Norrköpings kommun Arbetsförmedlingen Arbetsmarknadskontoret, Norrköpings kommun Praktiksamordningen, AMK Ingelsta Praktikcentrum Samordningsförbundet Östra Östergötland Ungdomsgarantin

4 4 1.Bakgrund Under sommaren 2010 startades projektet Efter plugget i Norrköping med syfte att fånga upp ungdomar som efter gymnasiet sökte ekonomiskt bistånd för sin försörjning. Projektet tillhörde organisatoriskt Destination arbete inom Arbetsmarknadskontoret och lokaliserades till Trozellihuset. Nedan redovisas avtalet mellan AMK och SamÖ i sin helhet. Avtal UPPDRAGETS OMFATTNING OCH ART Projektet syftar till att utveckla AMK:s metoder för målgruppen genom att erbjuda samtliga ungdomar som slutar gymnasiet och ansöker om ekonomiskt bistånd ett tremånaders arbetsmarknadsprogram. Tanken med projektet är att pröva en modell/metod med tidigt aktiva insatser för att se om ungdomarna genom förberedelse i arbetsmarknadsprogrammet snabbare kan gå vidare till arbete, studier eller till insatser i Arbetsförmedlingens jobbgarantin för unga. Varje ungdom kommer att erbjudas ett tremånaders insatspaket, som inleds med en månads basinsats direkt följt av två månaders praktik. Ett annan del i projektet är att utveckla metoder för att så tidigt som möjligt upptäcka de ungdomar som har särskilda behov och därför inte kan förväntas klara av arbete, studier eller tillgodogöra sig Arbetsförmedlingens insatser, utan relativ omgående måste slussas vidare till andra insatser. Projektet beräknas nå ca. 150 ungdomar från Norrköpings kommun och ca. 15 ungdomar från Söderköpings och Valdemarsviks kommuner. Totalt kommer två heltids anställda arbetskonsulenter arbeta med målgruppen samt en arbetsledare. MÅLGRUPP Samtliga ungdomar som under andra delen av 2010 avslutar sina gymnasiestudier i ungdomsgymnasiet och ansöker om försörjningsstöd. MÅLSÄTTNING Verksamhetsmål Att utveckla en modell/metoder med tidigt aktiva insatser för att förbereda ungdomarna inför arbetslivet eller fortsatta studier.

5 5 Resultatmål Att samtliga ungdomar får kunskaper om och erfarenhet av arbetslivet för att öka sin förmåga till förvärvsarbete eller fortsatta studier. Att minska behovet av långvarigt försörjningsstödsberoende i förhållande till årskull Att tidigt uppmärksamma ungdomar med särskilda behov.

6 6 2.Metodbeskrivning Utvärderingen består av intervjuer med fem ungdomar, vilka deltagit i projektet, intervjuer med fem handläggare på EB, vilka remitterat ungdomar till Efter plugget, s.k. självvärderingar vid två tillfällen med arbetsgruppen, bestående av Lovisa Persson och Caroline Lundgren samt statistisk sammanställning av de månatliga excel-filer som sänts till SamÖ. Statistiskt material från kommunens Individ och familjeomsorgsprogram samt från AF:s databas har även inhämtats. Medarbetarna i Efter plugget, har själva, tillsammans med arbetsledningen, beskrivit sina (arbets)metoder, samt uppföljning av ungdomar som anvisats till Efter plugget och som ej kom på info-möte och ej meddelade anledning till frånvaro. 3.Statistik Antalet deltagare Antalet inskrivna deltagare från start till Fördelat på 33 kvinnor och 24 män. Tabell 1 Antal inskrivna juli - okt 2010 K M Summa Antalet individer som aviserades var 96, fördelat på 52 kvinnor och 44 män. I vissa fall har en del blivit anvisade mer än en gång vilket gör att det har skett fler anvisningar men summan är 96 individer. Inga aviseringar från Söderköping eller Valdemarsvik har inkommit. Tabell 2 Antal aviserade 2010 K M Summa Åldersfördelning i projektet (vid start) Gäller de som startat och avslutat deltagande t.o.m Tabell 3 Född år Kvinna Man Summa Summa

7 7 Försörjning start samt avslut Tabell 4 visar vilken försörjning deltagarna har vid avslut. Det gäller samtliga avslut t.o.m Samtliga deltagare hade ekonomiskt bistånd vid start. Tabell 4 Försörjning avslut Kvinna Man Summa Aktivitetsstöd Annat Ek.bistånd Lön utan subvention Studier Summa deltagare har gått till ungdomsgarantin. Arbetsförmåga För att bedöma arbetsförmågan har medarbetarna i Efter plugget uppmanats att bedöma densamma. Definition, se nedan. Tabell 5 Bedömd arbetsförmåga start avslut Ej angivet 0 0 Summa = Basbehov Kan ej tänka jobb. Behov av att förändra livssituationen. 2 = Motivation Bättre livssituation. Behöver hjälp med motivation för att förändra och gå vidare. 3 = Praktik/fritidsstudier Fokuserar mot arbete eller studier. Är i regelbunden aktivitet. 4 = Arbete/studier Är självförsörjande genom arbete eller studier. Ovanstående definition är hämtad från Södra Dalarnas Samordningsförbund och används även av andra samordningsförbund i Sverige.

8 8 Ekonomiskt bistånd per åldersgrupp 2009 respektive 2010 Tabell 6 (Belopp snitt/hushåll) Födelseår Aktualitetsperiod Ant pers Belopp I nedanstående tabeller framgår hur många individer som fanns i varje åldersgrupp den 1/ respektive 2010, fördelat per kön. Som framgår skiljer det mindre än 100 personer mellan åldersgrupperna. Skillnaderna mellan antal individer samt utbetalt belopp i tabell 6 kan ej förklaras av att antalet ungdomar födda 1990 är så pass många fler än de födda Tabell 7 (födda 1990) 19-åringar per kön Antal personer den 1/ Kvinnor 961 Män 1001 Summa 1962 Tabell 8 (födda 1991) 19-åringar per kön Antal personer den 1/ Kvinnor 915 Män 954 Summa 1869 Jämförelse andra kommuner. Fem av Norrköpings kommuns nätverkskommuner för försörjningsstöd, utbyte av kunskaper och erfarenheter på försörjningsstödsområdet, har tillfrågats om utvecklingen av utbetalt ek.bistånd för 19-åringar 2009 resp Fyra kommuner svarade och samtliga har samma eller ökade bidragskostnader för gruppen 2010 jämfört med De kommuner som svarat är Linköping, Helsingborg, Borås och Örebro. För Norrköpings del har kostnaderna mer än halverats 2010 jämfört med 2009 (se tabell 6). För att försöka finna förklaringar till varför det ekonomiska biståndet till åldersgruppen minskat i Norrköpings kommun men ej jämförelsekommunerna har statistik från AF inhämtats. I de två följande tabellerna redovisas antalet ungdomar inskrivna i UGA (Ungdomsgarantin). Som framgår i tabellerna har den procentuella ökningen av antalet inskrivna ungdomar varit större i Norrköping än i jämförelse kommunerna och även jämfört med riket totalt.

9 9 Antalet inskrivna ungdomar i Ungdomsgarantin, AF Tabell 9 Dec -09 Vid Af reg ungdomar år därav i UGA Andel i UGA Norrköping ,3% Linköping ,0% Helsingborg ,4% Borås ,8% Örebro ,7% Riket ,2% Tabell 10 Dec -10 Vid Af reg ungdomar år därav i UGA Andel i UGA Norrköping ,8% Linköping ,3% Helsingborg ,4% Borås ,1% Örebro ,5% Riket ,5% Som framgår av tabellerna ovan har andelen ungdomar i åldersgruppen i Norrköping ökat från 33,3% 2009 till 43,8% år 2010 medan riket som helhet ökade från 40,2% till 41,5%.

10 10 4.Intervjuer deltagare Totalt intervjuades fem ungdomar som deltagit i Efter plugget. Intervjuerna genomfördes under första veckan i december Samtliga intervjuer och även den s.k. självvärderingen redovisas enligt principen fråga samlade svar. Berätta kortfattat om din bakgrund. Samtliga utom en är uppväxt i kärnfamilj. Fyra av fem har fullföljt gymnasiet men med flera icke godkända betyg. Varför Efter plugget för din del? (Frivilligt tvång ) Alla utom en uppger att det var frivilligt att vara med i Efter plugget, de kände sig ej tvingade. En deltagare uppger att hon kände sig tvingad att vara med av handläggaren på EB. Hur gick det för dig i Efter plugget? Tre ungdomar är fortfarande arbetslösa medan en studerar och en har deltidsjobb. Att lära sig skriva CV och framhålla sig själv uppger tre av deltagarna varit bra medan en är kritisk mot upplägget med aktiviteter varje dag samt tidspassning. Vad var bra med Efter plugget? En av deltagarna nämner specifikt gruppaktiviteter och samtal, en annan anser att det var bra att få gymkort. Tre deltagare nämner dessutom att det varit bra att få lära sig skriva CV. Vad var dåligt med Efter plugget? Fyra av fem har inget negativt att säga medan en framhåller de dagliga aktiviteterna (borde vara max två tre dagar i veckan) samt tidspassningen. Dina kontakter med andra myndigheter (AF, FK, Landsting, Kommun) Fyra av fem uppger kontakter med AF som i samtliga fall uppges fungera väl. Även kontakterna med Ekonomiskt bistånd anser fyra av fem fungerat bra med tydlig information och bra bemötande. Eventuell praktikplats, hur fungerade det? Fyra av fem har/har haft praktik och samtliga är överens om att det varit bra. En deltagare fick avbryta Efter plugget och kvalificerade sig ej för praktikplats. Vad gör du idag?

11 11 En av deltagarna uppger studier. En har deltidsarbete medan tre är arbetssökande på AF. Vilken försörjning har du nu samt vilken försörjning hade du när du började i Efter plugget? Samtliga hade Ekonomsikt bistånd vid start. En försörjdes dock av förälder delvis. I efterläget uppger två deltagare att de har ersättning från ungdomsgarantin, en studiemedel och en delvis lön, delvis ekonomiskt bistånd. En deltagare har enbart ekonomsikt bistånd. Hälsobarometern vid start samt idag. Deltagarna fick skatta sitt totala (psykiskt, fysiskt) mående enligt den sk. EQ5 skalan. 0 är sämsta/lägsta värde och 100 högsta/bästa. I genomsnitt hade deltagarna värde 45 vid start och 75 idag, när intervjun genomförs.

12 12 5.Intervjuer remittenter Fem handläggare på Ekonomiskt bistånd har intervjuats. Fyra av dem arbetar på mottagningen och har därför ej uppföljande kontakt med deltagarna i Efter plugget. Varför Efter plugget? Samtliga svarar att de ungdomar de remitterat har motsvarat målgruppen och att handläggarna varit ålagda att remittera dem som uppfyller villkoren. Vad fungerade bra? (varför?) Svaren divergerar från att handläggarna ej behövt ha kontakt med personalen i Efter plugget (mer än initialt) till att kontakten varit bra. De är lätta att få tag i svarade en handläggare. De är snabba att svara svarade en annan intervjuad handläggare. Vad fungerade dåligt? (varför?) Ingen har något att erinra utom en handläggare som ej fick återkoppling när remitterad ungdom uteblev. Dina kontakter med Efter plugget rörande klienten, hur har det fungerat? Kontakterna har överlag varit fåtaliga men i de fall kontakt förekommit har samtliga intervjuade uppgivit att det fungerat väl. Dina kontakter med eventuell praktikplats? Hur har det fungerat? Ingen har haft kontakt med ev. praktikplats. Dina kontakter med andra myndigheter rörande klienten, hur har det fungerat? I två fall har intervjuad handläggare haft kontakt med AF vilket fungerat väl. Nödvändiga handlingar har för samtliga handläggare inkommit från AF. Har du kontakt med klienten idag? Varför? Ingen av de intervjuade har kontakt med deltagarna idag.

13 13 6.Självvärderingar Självvärdering är ett forum där arbetsgruppen (medarbetarna) reflekterar över process och resultat med fokus på framgångsfaktorer och hinder i arbetet. Självvärderingar har hållits vid två tillfällen med de som arbetar i projekt Efter plugget, dels i oktober, dels i början av dec. Administration; hur har det gått med lokaler, telefoner, datorer etc? De administrativa funktionerna har fungerat bra. Allt fanns på plats vid projektets start. Tillgång till det mesta dock problem initialt med access till dataprogrammet Sally (tog en vecka). Rekrytering av personal till projektet; hur har det gått? Rekryteringen gick snabbt. De båda medarbetarna fanns på plats vid projektstart. Annat som är viktigt att beskriva när det gäller uppstarten. Medarbetarna uppfattar sig väl omhändertagna, snabbt inne i gänget. Har ni fått in rätt individer/målgrupp i projektet i förhållande till projektbeskrivningen? Efter plugget har rätt många deltagare födda 1990 (även födda 1989) istället för Några har dock inte varit tillräckligt friska (psykiskt och fysiskt) Dock bara några enstaka. Det har dock varit svårt för Ekonomiskt bistånds att hinna bilda sig en uppfattning då i stort sett samtliga ungdomar varit okända tidigare. Bedömer ni, att det uppsatta målet är realistiskt? Projektmedarbetarna tycker att målen är realistiska men resultatmålet borde vara tydligare. Man hade högre förväntan på att ungdomarna generellt skulle vara mer motiverade. Ännu har inga avslutat medverkan (oktober 2010). De som vill ha hjälp tar till sig det. De sista grupperna har varit mer framgångsrika. Fler av dem har kommit ut i praktik.. Tydligare kravformuleringar från Efter plugget. Vi insåg att vi ej kunde skicka dem till IPC, ungdomarna ville inte till IPC. IPC har ej passat de ungdomar som varit inskrivna i Efter plugget.. Någon deltagare har dock fungerat. Många ungdomar blir besvikna när de ej får praktik, det är svårare idag. Många företag som tagit emot praktikanter är dock nöjda anser medarbetarna i Efter plugget. Hur ser resursbehovet ut i förhållande till projektbeskrivningen? Skulle vara bra om vi kunde arbeta närmare ungdomarna, mer på individ nivå. Risk föreligger att vissa ungdomar försvinner. Lättare att fånga upp individen i mindre grupper eller individuellt.

14 14 Samma bedömning i december som i oktober. I extremfall kan det ta flera månader att upptäcka behov av extra stöd hos den enskilde. Om ni ser till den planerade tiden för projektet, har tidplanen hållits hittills? Tidplanen håller. Är i fas. Hur har styrningen av projektet fungerat? Styrningen fungerar, snabba svar och hjälp från närmaste arbetsledning. Har fått ganska fria tyglar. Hur har samverkan/kommunikationen gentemot övriga rehabaktörer fungerat? (Fk, Soc, andra projekt) Praktiksamordningen, Ekonomiskt bistånd (EB), AF och Navigator. EB: Det som kan krångla till det enligt medarbetarna: Många har olika handläggare. Olika bistånd eller bedömningsgrunder ex.vis beträffande busskort. Vissa ungdomar säger att de får välja AF eller Efter Plugget, vad är sagt? (valet gällde bara i början av projektet) EBs handläggare vet kanske ej tillräckligt om Efter Plugget? Kommunikationen med enskild handläggare fungerar dock väl. Kontaktperson på EB knuten till Efter plugget? ( De gånger det varit för mkt handläggarbyten har det varit problematiskt, Efter plugget har fått berätta för nya handläggare på EB om den aktuelle deltagaren) Praktiksamordningen. Uppfattar att de prioriterar. Har mycket bra kontakt. ( Skulle haft det från början! ) AF: Mer och mer kontakt (pga ungdomsgarantin). Kontaktperson saknas. Navigator: Träffar personal ofta. Har nära kontakt. (Dock bara en deltagare som gått över dit). Ge exempel på hinder och framgångsfaktorer i arbetsprocessen. Hinder: Många ungdomar har ej fulltständiga gymnasiebetyg. Olika bedömningsgrunder samt att beslut tar tid. (EB) Kommunikationen med EB i vissa fall bristfällig (se ovan). Att inte ibland kunna arbeta på individnivå. (gällde mer i början av projektet) Kan ej jobba fullt ut i grupp pga litet intag. Vissa ungdomar har relativt stor sjukfrånvaro.

15 15 Framgångsfaktorer: Bra samarbete på handläggarnivå med samverkansparter. Anvisningar har fungerat Bra dagligt stöd i arbetet. Att vissa ungdomar fått lite struktur t.ex tidspassning pga projektet. Framgång att kunna anpassa efter individen och på individnivå. (ex korta pass) Vad skulle ni ha gjort annorlunda om ni fått starta om i dag? Mer samarbete med PS från början och även bättre kontakt med EB och AF. Aviseringar till IPC möter motvilja hos vissa ungdomar. Skulle hanterats annorlunda från början, ex.vis förklara vad IPC är och vilka möjligheter som finns. Jobba mer med teman för att öka motivationen hos den enskilde. Ej ha intag varje vecka utan varannan eller tredje vecka. Mellan ungdomar skulle varit perfekt. Andra alternativ än IPC borde funnits. Ungdomarna borde varit kvar i projektet längre tid. (Om ungdomarna ej fixar praktik) Ej så strikt tidsbegränsad. Efter plugget skulle kunna fungera på samma sätt som en extern coach. Se till att ungdomarna inte missar utbildningar pga att ansökningstider gått ut. Att Efter plugget skulle vara insatta i vilka studievägar som finns, en studievägledare nära till hands?

16 16 7.Verksamhetens metodbeskrivning De arbetsmetoder som Efter plugget använder i arbetet med ungdomarna är framförallt att motivera och vägleda dem mot att skaffa sig egen försörjning. Detta arbete ser olika ut beroende på individ, egen förmåga och engagemang. Grunden i metoden bygger på en tidig insats i form av sysselsättning/aktivitet. Insatsen ska syfta till att rusta ungdomar för arbetsförmedlingens insatser, studier eller jobb. Metoden syftar till att minska ekonomiskt biståndstagande. Individnivå: Efter ett gemensamt informationsmöte tas första individuella kontakten med respektive deltagare under ett kartläggningssamtal. I detta kartläggningssamtal fokuseras intresset på vad man har för tidigare erfarenheter av arbete och praktik, samt vad man har för mål och förhoppningar inför framtiden. En kartläggning av eventuella hinder eller svårigheter individerna själva upplever, i arbetet mot egen försörjning görs. Information om de olika alternativa vägarna samt vilka möjligheter som finns inom den egna, respektive utomstående verksamheterna ges också. Efter kartläggningssamtalet varierar den individuella kontakten Efter plugget har med respektive ungdom. Vissa deltagare är i större behov av individuell vägledning och stöttning medan andra är mer självständiga. Gruppnivå: Under de första 4 veckorna i projektet arbetar Efter plugget mycket i grupp. Syftet med att arbeta i grupp är bland annat att skapa en gemenskap, trygghet, befinna sig i en social kontext. Gruppaktiviteterna består bland annat av föreläsningar, gruppaktiviteter, övningar och samtal. Efter dessa 4 första veckor, påbörjas en praktikplatsperiod som sträcker sig över 2 mån. Arbetet med övriga aktörer: Efter plugget samarbetar främst med ekonomiskt bistånd, praktiksamordningen och arbetsförmedlingen. Verksamhetens egen beskrivning av anvisade personer till Efter Plugget som inte kom till informationsmöte och inte meddelade frånvaro. Undersökning med åtta personer (tre killar, fem tjejer). Vad gör du idag? En person studerar på Universitet/Högskola En extrajobbar, timmar Sex personer uppger att de är arbetslösa varav fyra inskrivna på AF. Hur bor du? En person bor i egen lägenhet Fyra bor hos antingen mamma eller pappa. Tre personer bor hemma med båda föräldrarna

17 17 Hur ser din försörjning ut idag? En lever på sparade medel. En har lön från arbete Två uppger att de har ekonomiskt bistånd Fyra personer uppger att de försörjs av förälder Varav en person också har studiemedel och en har aktivitetsstöd Du var hänvisad till Efter plugget, men kom inte. Varför? En kom med i Ungdomsgarantin En ungdom missade tiden och uteblev sedan. Tre uppgav sjukdom som skäl till att utebli. Tre ungdomar tog egna beslut om att de inte behövde komma varav en skaffat jobbcoach och tyckte att det räckte, en skulle börja studera och slutligen en prioriterade att söka jobb på egen hand. Anvisade personer till Efter Plugget som hörde av sig och meddelade anledning till frånvaro (ej sjukdom) En fick ingen information om mötet. En ungdom fick arbete. Tre ungdomar studerar och tre ungdomar omfattas av ungdomsgarantin

18 18 8.Slutsats/Kommentarer Arbetet med att nedbringa kommunens kostnader för ekonomsikt bistånd för målgruppen har varit framgångsrikt då biståndet till åldersgruppen födda 1991 har minskat med mer än hälften under tidsperioden juni oktober 2010 jämfört med samma tidsperiod föregående år och jämfört med åldersgruppen födda Detta har ej inträffat i fyra s.k. samarbetskommuner, Linköping, Borås, Helsingborg och Örebro. Där har biståndet varit oförändrat eller ökat. Det finns sannolikt flera orsaker till varför biståndet mer än halverats men projektet Efter plugget och det arbete som bedrivits där, kan ha bidragit till att kostnaderna minskat, dock saknas kontrollgrupp. De ungdomar som varit med i projektet representerar drygt 2 % av sin åldersgrupp men utgörs troligen av ungdomar som haft lite svårare att klara skolgången jämfört med andra och som i vissa fall kan ha andra svårigheter som inneburit att de ej kunnat försörja sig själva. Av de mål som finns i avtalet har målet: Att minska behovet av långvarigt försörjningsstödsberoende i förhållande till årskull varit lättast att mäta. Av de som inledningsvis hade ekonomiskt bistånd har knappt hälften annan typ av försörjning per den sista december. (av de som avslutat deltagandet i Efter plugget). Huruvida detta är bestående eller om vissa ungdomar återkommer till ekonomiskt bistånd går naturligtvis inte att uttala sig om, här finns faktorer som kommunen ej råder över såsom konjunkturen, antal utbildningsplatser på eftergymnasial utbildning, statliga insatser för unga, etc. Ett av de andra målen lyder: Att utveckla en modell/metoder med tidigt aktiva insatser för att förbereda ungdomarna inför arbetslivet eller fortsatta studier. Detta beskrivs i projektets egen metodbeskrivning och får visst stöd i intervjuerna med ungdomarna som uppger att de erhållit verktyg för att gå vidare mot studier och arbetsmarknad. Inga deltagare har anmälts från Söderköpings och Valdemarsviks kommuner. För Valdemarsviks del fanns inga ungdomar i åldersgruppen aktuella för ekonomiskt bistånd. För Söderköpings del, enligt uppgifter, ett fåtal men inga remitterades till Efter plugget. Vid projektstart bedömdes c:a 150 ungdomar matcha målgruppen. Knappt 100 aviserades och 57 kom med i projektet. Att bara lite drygt hälften av de aviserade började på Efter plugget kan bero på att de skulle börja studera, inte längre sökte/var i behov av/inte fick ekonomiskt bistånd eller att de var aktuella för AF, enligt medarbetarna i Efter plugget. Varför siffran 150 inte uppnåddes är ej klart men om man betraktar tabell 6 på sidan sju så framgår att antalet ungdomar i målgruppen som sökt och beviljats ekonomsikt bistånd minskat mellan år 2009 och Enligt statistik från AF, vilket redovisas på sidan 9, har andelen ungdomar i åldersgruppen som varit med i Ungdomsgarantin (UGA), ökat från drygt 33% i dec 2009 till drygt 43% i december Detta kan vara en delförklaring till varför antalet deltagare i Efter plugget ej blev så många som förutspåddes men också vara en delförklaring till varför behovet av ekonomiskt bistånd för åldersgruppen minskat mellan år 2009 och 2010.

19 19 Arbetsgruppen Efter plugget har beskrivit sina metoder och nyttan av dem vidimeras av de ungdomar som intervjuats. Samtliga ungdomar utom en, som intervjuats, upplever att de fått verktyg att använda i sitt jobbsökande. Erfarenhetsmässigt vet vi att arbete med en begränsad grupp individer oftast ger resultat. Engagemanget hos den personal som arbetar i en verksamhet eller projekt spelar också roll. Då det som sagt saknas kontrollgrupp i strikt vetenskaplig mening är det svårt att uttala sig om vilka faktorer som påverkat resultatet men att antalet individer med behov av ekonomsikt bistånd och framförallt, det minskade utbetalade beloppet mellan 2009 och 2010 kan tjäna som måttstock och sannolikt har olika tillskapade resurser och förändrade arbetssätt bidragit till ett minskat biståndsbehov för målgruppen tillsammans med andra insatser, ex.vis UGA.