Matematik för kapitalister?

Transkript

1 Matematik för kapitalister? JAN FRANSEN Fondemission, split, hausse, utdelning är det begrepp som är klara för ungdomar som lämnar grundskolan? Några matematiklärare på Junkaremålskolan i Tranås funderade över detta. De tyckte att aktiemarknaden med förgreningar till matematik, ekonomi och samhällskunskap borde vara intressant och viktig att ta upp i skolan på ett praktiskt och lättfattligt sätt. Jan Fransén berättar här hur de lät eleverna köpa aktier för och sedan studera utvecklingen på börsen. Vi startar projektet Aktiekunskap Aktiesparande är ett för många okänt alternativ till banksparande och kapitalplaceringar i diamanter, obligationer, guld och frimärken. Vi beslöt därför att starta projektet Aktiekunskap. Vi började med att under två halva lektionstimmar informera om vad en aktie är och hur det tekniskt går till att göra aktieaffärer. Material som bankerna ställt till förfogande varvades med de

2 kunskaper som läraren eventuellt hade i ämnet. Den dagsaktuella börslistan förklarades och en del begrepp reddes ut i samband med att "Börsnyheterna" spelades upp. För kr aktier... För låtsaskronor köpte eleverna i en grupp (4 6 st) högst 5 olika aktier. Köpen registrerades på en blankett: Ett exemplar behölls av gruppen och ett lämnades till läraren för registrering av köpet. Vi tyckte att fredagen var den lämpligaste börsdagen då läraren dök upp med en rykande färsk börslista, hämtad ur någon morgontidning. De enskilda aktiernas värde på torsdagen i den aktuella veckan prickades in i diagram. Så även hela aktieportföljens värde, vilket gav reaktioner mellan hopp och förtvivlan. Vi valde vårterminen för våra aktiviteter bl a för att det är då som företagen i regel har sina utdelningar. Det visade sig vara nog så knepigt att hålla reda på gruppens kapital: Aktiens värde minskade efter utdelningen samtidigt som den kontanta behållningen ökade (Ex i tabell 2). En gång i veckan anslog vi i genomsnitt en halv lektionstimme till att rita diagram, göra beräkningar och diskutera nya begrepp som blivit aktuella. Större händelser, som t ex Volvos Norgeaffär, avspeglade sig omgående. Vid något tillfälle diskuterades intressanta börshändelser med samhällskunskapsläraren. Det visade sig för övrigt, att projektet hade många beröringspunkter med vad som behandlades i samhällskunskap inom arbetsområdet Samhällsekonomi. Där tar man upp Familjens ekonomi, kreditinstitut, företagens ekonomi och ekonomiska system.

3 Köp och försäljning Grupperna (som i de flesta fall antagit fantastiska namn) ställdes efter några månader inför nya problem. De som tyckte sig ha misslyckats med något köp hade möjlighet att sälja av för att i stället satsa på ett papper som man bedömde starkare (endast ett

4 omköpstillfälle, annars blir det för krångligt). Pengar flöt in, förenade sig med oplacerat kapital och utdelningar, för att omplaceras i nya och förhoppningsvis säkrare papper. En gång per månad gjorde vi en sammanställning över hur de olika grupperna låg till en lista som följdes med spänt intresse eftersom bankerna lovat ställa upp med lagpriser (pennor, plånböcker, T- shirts) till de grupper som lyckats förvalta sitt kapital bäst. När det var dags att "sälja av" i början av maj använde vi några timmar till att göra sluträkning och kommentera utfallet. Som överkursuppgift sysslade vi med att ta reda på hur man deklarerar utdelningar, nya och gamla aktier med mera. Vad tyckte eleverna? Varje elev fick anonymt avge sina synpunkter på projektet. På plussidan räknade man avbrottet i den ordinarie undervisningen och att man fått lära sig något nytt som har verklighetsanknytning. Bland de negativa kommentarerna fanns: "... otillräcklig information vid projektets början...", "... svårt...", "... vi höll på för länge...", "... kunskap om aktier är inget man har nytta av..." När vi startade "Aktiekunskapen" var vi väl medvetna om att det kunde vara ett politiskt känsligt ämne att syssla med. Vi försökte verkligen att sakligt och neutralt behandla vad en aktie är, om hur börshandel fungerar inte ge små tips och vinkar hur man snabbt kan göra "klipp" och bli förmögen på aktiespekulation (för vem kan det?). Men vi blev en aning tveksamma om vi lyckats i denna vår neutrala hållning när vi fick följande kommentar från en elev:

5 Lärarnas syn De tyckte att projektet varit intressant, fungerat som ett avbrott i ordinarie undervisning med information inom ett område, där de flesta behöver större kunskaper och inblick i en tid när t ex löntagarfondernas vara eller inte vara diskuteras. Kanske är en hel termin för lång tid. Hälften är säkert nog. Gruppstorleken kan med fördel halveras. Två eller tre elever i varje grupp gör alla mer aktiva. Att tänka på när du kör projektet Aktiekunskap: Börslistan kan vara svårtolkad. Gå igenom och kommentera. Bestäm från början dag för försäljning och nya köp. Alla köp görs efter dagens högsta betalkurs. Inget avslut ingen affär. Ur en dagstidning kan man få en tabell som visar dag för bolagsstämma, dag för utbetalning, utdelningens storlek. Det är svårt att beräkna aktiens värde vid emissioner. För enkelhets skull sålde vi teckningsrättsbevisen första dagen dessa noterades. Om på försäljningsdagen inte skett något avslut gå tillbaka och ta värdet för senast gjorda affär. Använd litteratur: Axelsson-Karlsson, Aktiekunskap Ramklint, Börskunskapen Sköld, Aktier, köpa, sälja, spara Aktiespararnas riksförbund, Börsguiden Morgontidning med börslistor Veckans affärer Aktiespararen Material från bankerna Detta arbetsområde ingår tillsammans med flera liknande i ett material som tagits fram i anslutning till program 9 i Program-NÄMNAREN. Materialet kan beställas från Fortbildningsavdelningen i Göteborg, Box 1011, Mölndal, tfn