Stockholms, Södertälje och Gotlands Byggmästareföreningar Telefon Fax

Transkript

1 Stockholms, Södertälje och Gotlands Byggmästareföreningar Telefon Fax December 2011 Hur skall vi veta när ingen annan vet? IMF drar ner tillväxtprognosen Tiden rinner ut för Saab Börsras efter USA-fiasko Frankrike nästa offer för krisen Grekland ber om pengar. Det är skörden av svarta rubriker från ett uppslag, i en dagstidning, under en dag. Lägg dessutom till all annan media tidningar, radio, tv och internet där vi dagligen matas av liknande innehåll. För att spä på vår oro och ovisshet ännu lite mer så får vi också ta del av det som skrivs och sägs om alla oroshärdar i vår omvärld, och en del av dem känns besvärande nära. Inte nog med oroshärdarna och det ekonomiska läget till listan kan vi lägga översvämningar, jordbävningar, torka och andra klimatrelaterade hot som vår värld har att erbjuda. Nu fick ni allt på en gång, på ett bräde. Grattis! Vår värld har förstås också mycket fint att bjuda på, och bredvid de svarta rubrikerna på uppslaget som nämns ovan finner vi även om än i lite mindre stil ytterligare en rubrik: Färre arbetslösa och fler nya jobb. Det är väl också så vi känner lite till mans: att det tuffar på i rätt bra fart. Regionen sjuder av liv, byggkranarna står tätt, tätt, det sprängs nya tunnlar, kassuner sänks och vägar anläggs för att skapa bättre infrastruktur. Det däckas över och många nya stora områden har satts igång och kommer att ta lång tid att färdigställa. Regionen växer så att det knakar samtidigt som det planeras för nytt. De senaste fem åren har länet ökat sin befolkning med själar, vilket kan jämföras med de personer länet ökade med under de första fem åren på 2000-talet. Självklart måste det byggas, så kanske ska färre blickar riktas mot media, och fler ut över vår vackra kranfyllda stad för att minska oron. Inte är det konstigt att vi blir lite ambivalenta av det som nämns ovan, vilket också speglar innehållet i denna utgåva av Byggsiffran en hel del positivt, men också en del negativt. Mer i detta nummer Nu mattas det av Under perioden maj till oktober påbörjades det bara bygg- och anläggningsprojekt för runt 10 miljarder kronor. läs mer sidan 2 Dämpad stämning Stämningen är något dämpad bland de 440 medlemsföretag som svarat på höstenkäten. läs mer sidan 3 Stockholmsbarometern Här hittar du uppgifter från Stockholms Handelskammare om det ekonomiska läget i regionen. läs mer sidan 5 Stockholmsrekord Det luktar rekord länets befolkning ökade med personer under de tre första kvartalen 2011! läs mer sidan 8 Stockholmarna har blivit fler de senaste 5 åren! 22 % av företagen anger brist på arbetskraft som främsta hindret för byggande. 532 byggnadsarbetare var arbetslösa i slutet av november i Stockholm.

2 Året började starkt, men nu mattas det av Nästan 21 miljarder kronor i påbörjade byggprojekt under perioden januari till april 2011 då luktade det toppresultat! Under perioden maj till oktober kan vi bara bokföra ytterligare knappt 10 miljarder, så rekordet uteblir den här gången. Vi lade som tur var in en brasklapp i juni-utgåvan av Byggsiffran om det väntade rekordåret att den då mycket starka inledningen av året kunde bero på att en del väldigt stora projekt, som kommer att pågå under många år, just hade startats (dessa registreras som vanligt i början av året och periodiseras per år och inte per månad). Den tesen tycks besannas, då det inte blir något rekord. I diagrammet kan vi se att fastighetskrisen under 90-talet har satt djupa och långvariga spår och att IT-bubblan i början av 2000-talet kändes av rejält under en fyraårsperiod även i byggbranschen. Finanskrisen i slutet av decenniet, som är mer aktuell och som det pratas mycket om just nu, syns främst som en krusning i diagrammet. Påbörjade bygg- och anläggningsarbeten Reglerad sektor, Stockholms län, 2009 års priser, KPI (Källa: Arbetsförmedlingen) Påbörjade bostäder och befolkningsökning i Stockholms län (Källa: Arbetsförmedlingen och SCB) Anläggningssektorn är fortsatt stark, men kan inte längre sägas agera lok som den har gjort under några år. Nu är spridningen jämnare mellan de olika byggsektorerna, bortsett från bostadsbyggandet. Bostäder och befolkning Vår förhoppning i föregående Byggsiffran i juni var att vi med den starka inledningen av 2011 skulle nå upp till ett antal om runt påbörjade bostäder under När siffror från november-december återstår att räkna in, kan vi i stället konstatera att antalet påbörjade bostäder kommer att få svårt att nå fjolårets nivå. Till och med oktober månad hade bostäder påbörjats enligt denna statistik. Det rimmar dåligt med den övre kurvan som visar att befolkningsökningen i länet i år åter stiger och faktiskt kan nå rekordnivå om det avslutande kvartalet kommer upp i samma nivå som de tre inledande. Prognosen för 2011 i de båda diagrammen ovan, när två månader av året återstår, baserar sig på de senaste fem årens utveckling av månaderna november-december. 2

3 Motsägelsefullt Två gånger årligen, i mars och september, genomför Stockholms Byggmästareförening en byggmarknadsundersökning bland de mindre och medelstora företagen för att ta tempen på byggmarknaden i regionen och se hur den utvecklas. Resultaten av den aktuella undersökningen från september i år vars siffror redovisas i diagrammen nedan är något motsägelsefulla. När det gäller personalförändring uppger företagen, både när det rör det närmaste kvartalet och det därpå kommande halvåret, en minskning av behovet att nyrekrytera. Det är långt ifrån den dystra bedömning företagen gjorde under krisåret 2008, men man kan ändå ana oron. Ännu dystrare ser företagens tro på byggmarknadens utveckling ut (se sidan 5), då den nästan når 2008 års bedrövliga siffror. Det motsägelsefulla är att företagens uppgifter om tillgången på förfrågningar och kontrakterade order är odelat positiv. Det stora flertalet av företagen uppger att tillgången är god eller mycket god. Slutsatsen måste bli att företagen i dagsläget är någorlunda nöjda med situationen, men att omvärldssituationen och läget i Europa skapar en stor oro inför framtiden. Anställa nästkommande kvartal När det gäller behovet av att anställa yrkesarbetare det kommande kvartalet kan, som redan nämnts, en negativ trend avläsas i diagrammet Undersökning 1:a och 3:e kvartalen Planerad personalförändring nästkommande kvartal yrkesarbetare här ovan. Under perioden hösten 2003 till våren 2007 steg andelen svar som menade att det fanns behov av att anställa nya medarbetare från drygt 10 till nästan 40 procent. Därefter föll behovet som en sten fram till hösten 2008, då det åter var nere och nosade på 10-procentsstrecket. En liten förbättring kunde noteras mellan hösten 2008 och våren Till marsundersökningen 2010 var anställningsbehovet uppe i 30 procent för att som vanligt minska något till höstens undersökning. Vid den aktuella undersökningen hamnar vi på 19 procent, vilket till och med är 4 procentenheter under medel för höstundersökningarna för perioden Andelen företag som anser sig behöva säga upp yrkesarbetare är 7 procent, vilket är något lägre än medel för perioden som ligger på 7,8 procent. Antal svar medel per år (vår- och höstundersökning) Antal företag Antal anställda

4 Anställa nästkommande halvår 22 procent av företagen anser sig behöva anställa yrkesarbetare under första halvåret Dessa 22 procent är 2 procentenheter lägre än medel vid höstundersökningen för hela perioden från Det ser med andra ord inte så bra ut, men som tidigare har nämnts är känslan att denna försiktighet i bedömningen mer speglar företagens oro inför vad de läser och informerar sig om i media än deras titt i orderböckerna. Jämför vi med 2008 och 2003 års siffror är ju årets siffra rent lysande. Antalet företag som anser sig behöva säga upp yrkesarbetare är lika som vid motsvarande undersökning i fjol, nämligen 2 procent. 1 2 procent är en normal siffra vid så kallade goda tider, medan de 6 procent av företagen som ansåg sig behöva säga upp yrkesarbetare vid höstundersökningen 2008 var 1 2 procentenheter högre än vad som får anses vara vanligt vid dåliga tider. Undersökning 1:a och 3:e kvartalen Planerad personalförändring nästkommande halvår yrkesarbetare Företagens tillgång på kontrakterade order och förfrågningar Andel företag som anger att tillgången är god eller mycket god Så här i efterhand kan vi konstatera att den finanskris som drog fram som en präriebrand över världen i mitten av 2008 återspeglar sig i diagrammet som en kortvarig, men djup, nedgång den djupaste under hela undersökningsperioden. Order och förfrågningar Här har vi de siffror i den aktuella undersökningen som på ett positivt sätt motsäger de andra lite dystrare siffrorna. Det understa diagrammet ovan visar på företagens bedömningar av tillgången på kontrakterade order och förfrågningar under första och tredje kvartalet respektive år. Det är helt normalt att siffrorna är lite högre vid höstundersökningen än vid undersökningen på våren. Vid höstundersökningen är medel för perioden från ,6 procent och 77,5 procent för förfrågningar respektive order. Årets 79 procent respektive 86 procent ligger alltså en bit över medel, men vi har som vi kan se en bit kvar till toppnoteringarna år 2000 och Starkt minskande tilltro Så det kan svänga! Här ser vi det verkliga raset. Tilltron till morgondagen har nästan nått botten. Från att för ett halvår sedan så gott som ha satt nytt rekord när 54 procent av företagen såg ljust på framtiden har denna skara av positiva företag vid den aktuella undersökningen i september minskat till 14 procent. De som spår sämre tider har under motsvarande period ökat från 4 till 24 procent. I båda fallen är det be- 4

5 tydligt sämre än medel för perioden från 1999 som för de två alternativen bättre och sämre ligger på 25 respektive 17 procent när det gäller höstundersökningen. Undersökning 1:a och 3:e kvartalen Företagens bedömning av hur byggmarknaden kommer att utvecklas ett halvår framåt i tiden Produktionsaktivitet Noterbart är att den höga produktionsaktiviteten i början av 2000-talet, då 60 procent av företagen vid flera undersökningstillfällen ansåg sig köra för fullt, inte har upprepats sedan dess. Att skillnaden mellan vår- och höstundersökningen är påfallande - det hackar ordentligt - är kanske inte heller något att förvånas över. Vid den aktuella undersökningen nu i höst var det 49 procent av företagen som ansåg sig köra för fullt, vilket ligger lite under medel för perioden från 1999 med sina 52 procent. Antalet företag som anser att de ligger under 80 procent av sin produktionskapacitet är emellertid 1,5 procentenheter bättre än medel för perioden: 5 procent mot medel 6,5 procent. Produktionsaktivitet i procent av praktisk möjlig produktionsnivå med hänsyn tagen till den anställda personalen. Stockholmsbarometern tredje kvartalet 2011 Här presenterar vi utdrag ur Stockholms Handelskammares undersökningar, vilka presenteras varje kvartal och beskriver konjunkturen i Stockholmsregionen. Konfidens-/konjunkturindikator Ja, vad är nu det? Enkelt uttryckt kan vi säga att konfidensindikatorn väger samman ett antal olika frågor om tillståndet och framtidsutsikterna inom olika branscher. Detta index redovisas som så kallat nettotal, vilket innebär att det beräknas som andelen positiva svar minus andelen negativa svar. Index går mellan 100 och De båda ytterligheterna, som i stort sett bara kan uppkomma i teorin, betyder att alla tillfrågade företag tror samma sak. Vid nollpunkter väger det alltså 50/50. Index uppdateras av Konjunkturinstitutet varje månad och varje kvartal görs en specialstudie för Stockholms Handelskammares räkning, vilken ligger till grund för diagrammen nedan. Konjunkturindikatorn är en sammanslagning av samtliga branschers konfidensindikator. Den ger vägledning om hur 5

6 konjunkturen utvecklas i näringslivet i stort. Konjunkturen Enligt Stockholms Handelskammare fortsätter konjunkturen i Stockholms län visserligen att stärkas under tredje kvartalet år 2011, men tillväxttakten dämpas tydligt. Konjunkturindikatorn minskar från 21 till 12, vilket tyder på att den ekonomiska utvecklingen tydligt bromsar in. Konjunkturindikatorns nivå på 12 kan jämföras med genomsnittet sedan år 2000 på 13. Näringslivet i Stockholm återhämtade sig annars relativt fort efter den finansiella krisen och har kvartalsmässigt konsekvent utvecklats starkare jämfört med övriga riket under den senaste konjunkturcykeln. Stockholms län bidrar till att stärka hela Sveriges ekonomi. Konjunkturindikatorn för riket som helhet minskar från 15 till 4, vilket tyder på att den ekonomiska utvecklingen tappar tydlig fart i hela landet. Konfidens-/konjunkturindikator (Källa: Stockholms Handelskammare) Andel företag som noterar brist på arbetskraft (Källa: Stockholms Handelskammare och Konjunkturinstitutet) Byggindustrin Enligt Stockholms Handelskammare minskar byggindustrins konfidensindikator visserligen från nettotalet 25 till 18, men det är fortfarande betydligt högre än genomsnittet sedan år 2000 på -1 och branschen utvecklas fortsatt starkt. För riket som helhet minskar konfidensindikatorn från nettotalet 7 till -1. Hälften av företagen noterar ökat byggande under tredje kvartalet. Orderstocken fortsätter att öka kraftigt medan anbudspriserna minskar något. 29 procent av företagen anger otillräcklig efterfrågan som främsta hindret för byggande, vilket kan jämföras med för ett drygt år sedan då motsvarande andel var 85 procent. Med fortsatt hög aktivitet ökar också företagens behov av arbetskraft och antalet anställda fortsätter öka kraftigt under kvartalet. Ökningen förväntas fortsätta framöver, men i betydligt långsammare takt än tidigare. Med fler nyanställningar ökar vanligtvis också problemen med att få tag på arbetskraft. 22 procent av företagen noterar brist på arbetskraft som främsta hindret för byggande, vilket ska jämföras med kvartalet före då motsvarande andel var 61 procent. Förvillande lika Det översta diagrammet på sidan 5 visar vår egen undersökning bland 440 medlemsföretag, då de besvarar frågan om förväntningar på hur byggmarknaden kommer att utvecklas ett halvår framåt i tiden. Det diagrammet är förvillande likt Handelskammarens diagram som presenteras överst på nästa sida. I båda diagrammen pekar kurvorna brant nedåt vad gäller förväntningarna och i Handelskammarens diagram hamnar det aktuella resultatet på ca 15 enheter lägre än 6

7 medel för perioden från år Vi kan dock även se att det har förekommit perioder som har sett betydligt dystrare ut. När det gäller företagens omdöme om orderstockarnas storlek i nuläget ser vi att det också pekar lite nedåt. Både när det gäller orderstockar och behovet av arbetskraft skiljer sig Handelskammarens och vår underökning lite åt. Skillnaderna kan bero på de företagsstorlekar som ingår i respektive undersökning. Förväntningar på hur byggandet kommer att utvecklas närmaste kvartalet och omdöme om hur orderstocken är i nuläget (Källa: Stockholms Handelskammare) Källa: Stockholms Handelskammare. För mer information Helena Olsson helena.olsson@chamber.se Läs hela rapporten från Stockholms Handelskammare här: Sysselsättning Arbetsförmedlingens statistik visar på en något minskad arbetslöshet bland huvudstadens och landets byggnadsarbetare nu är båda nere på 3,2 procent. Byggnadsarbetare Arbetsförmedlingens statistik över kassamedlemmar visar att 3,2 procent av de byggnadsarbetare som är anslutna till Byggnads arbetslöshetskassa 36 (Stockholm) var arbetslösa i slutet av oktober. I riket var arbetslösheten också 3,2 procent. Noterbart se tabell nedan är att riket hade en lägre arbetslöshet än Stockholm i oktober i fjol för att i år ligga lika. De senaste 7-8 åren har det inte skiljt så många procentenheter mellan Stockholm och riket, men dessförinnan var skillnaderna rätt stora. Enligt aktuella siffror från Statistiska Centralbyrån fortsatte sysselsättningen för samtliga branscher i hela riket att öka i oktober om än svagt. Sysselsättningsökningen är emellertid långsammare än tidigare under året. Arbetslösa medlemmar i Byggnads arbetslöshetskassa i Stockholms län och riket totalt (Källa: Arbetsförmedlingen) Arbetslösa byggnadsarbetare den sista oktober i procent Stockholm 14,1 11,3 6,6 4,9 2,0 1,8 2,3 4,6 Riket 21,6 17,3 14,0 10,1 5,9 5,1 5,6 7, Stockholm 5,1 4,4 3,1 2,4 2,4 6,0 4,0 3,2 Riket 6,9 5,6 3,8 2,7 3,4 6,8 3,9 3,2 7

8 Befolknings- och konkursstatistik Stockholms län ökade med personer de tre första kvartalen 2011 och stod därmed för 54 procent av landets folkökning. De senaste fem åren har befolkningen ökat med personer i länet. Under de tre första kvartalen 2011 föddes barn i länet medan personer avled, vilket gav ett födelseöverskott (födda minus döda) på personer. Stockholms stad hade den största folkökningen bland kommunerna i Sverige med personer. Göteborg kom på andra plats med och Malmö på tredje plats med personer. I länet låg Botkyrka, Solna, Huddinge och Södertälje i topp tillsammans med Stockholm. Anledningen till dippen i befolkningsökningen i början av 2000-talet kan vi se i diagrammet här intill. Inflyttningen sjönk från ca personer år 2000 till runt år 2003, medan utflyttningen steg från ca till personer under motsvarande period och 2004 var det nästan lika många som flyttade från länet som till länet. Sedan steg inflyttningen brant, planade ut lite och minskade något under 2008 för att sedan återigen stiga till årets siffra som beräknas till lite drygt personer. Utflyttningen har under motsvarande period legat på en någorlunda konstant nivå Konkursstatistik från UC Enligt Upplysningscentralen (UC) sjönk konkurserna i riket med 1 procent i oktober och hittills i år ligger nedgången på 4 procent. In- och utflyttade, födda och befolkningsökning - Stockholms län (Källa: SCB) Företagskonkurser i riket (Källa: Upplysningscentralen) Oktober är den andra månaden i följd som antalet företagskonkurser minskar trots att tillväxten i svensk ekonomi är svagare än normalt och oroligheterna i omvärlden fortsätter. Stora konkursnedgångar noterades för Skåne och Stockholms län med 19 respektive 9 procents minskning. UC menar att den generella konkursutvecklingen framöver är svårbedömd, då läget i omvärlden är instabilt, och att det råder osäkerhet kring när den internationella krisen kan komma att få en större påverkan på svenskt näringsliv och konkursutvecklingen. De flesta diagrammen i Byggsiffran samt uppdaterade månadsdiagram hittar du på medlemsplatsen på vår hemsida Vid eventuella frågor kontakta gärna Elisabeth Martin eller Lennart Granlöf på Stockholms Byggmästareförening, telefon