Stockholms, Södertälje och Gotlands Byggmästareföreningar Telefon Fax

Transkript

1 Stockholms, Södertälje och Gotlands Byggmästareföreningar Telefon Fax Juni 2012 Vänligen tag med! Så löd rubriken i Byggsiffran i juni 1998, och ett utdrag ur texten löd som följer: I fortsättningen kanske det är bäst att ta med sig sin bostad vid inflyttning till länet. I övriga landet flyttar man på både villor och hyreshus har vi hört. Måhända fungerar det även här. För vi står lite undrande till hur bostadssituationen annars skall kunna räddas. Vad är då lösningen?... Pendla kanske är ett alternativ, men vi tror att det inte bara beror på arbetstillfällen att Stockholm ökar sitt invånarantal; folk vill verkligen bo i vår fantastiska huvudstad. Vi pratar kanske i egen sak, men att ge oss möjligheter att börja bygga bostäder igen är naturligtvis det enda naturliga alternativet. Men varför reagerade vi över den skrala bostadsproduktionen då? Sedan dess har Stockholms läns befolkning ökat med drygt personer och enligt statistik från Statistiska Centralbyrån (SCB) har det under motsvarande period färdigställts ca lägenheter i nybyggda hus (flerbostadshus och småhus). Förhållandet är att en lägenhet färdigställts på 3,5 nya personer i länet mellan 1998 och Under det tio åren dessförinnan, 1988 till 1997, som vi alltså åsyftade i Byggsiffran 1998, färdigställdes lägenheter och länets befolkning ökade med personer. Förhållandet då var en färdigställd lägenhet på 2,3 personer. Och tittar vi sedan bara på förhållandet de senaste fem åren kan vi konstatera att en ny lägenhet har tillkommit på 4,2 nya personer i länet. Under hela den här perioden har vi också ständigt återkommit om att det är en ekvation som inte går ihop, det måste byggas flera bostäder! MER I DETTA NUMMER Året har börjat starkt Nästan 23 miljarder kronor i påbörjade byggnadsprojekt under perioden januari till april 2012 Läs mer sidan 2 Snålt med positiva vibbar Stämningen är något dämpad bland de 440 medlemsföretag som svarat på årets vårenkät. Läs mer sidan 3 Stockholmsbarometern Här hittar du uppgifter om det ekonomiska läget i regionen från Stockholms Handelskammare. Läs mer sidan 6 Befokningsökningen mattas Under första kvartalet i år ökade befolkningen med - bara personer i Stockholms län. Läs mer sidan 8 Sverige paserade 9,5 miljoner invånare den 3 maj 2012 Anläggningssektorn fortsatt stark; 2011 påbörjades en volym om 7,6 miljarder kronor 727 byggnadsarbetare arbetslösa i slutet av april 2012 i Stockholm.

2 Året har börjat starkt, men nu försvagas det Nästan 23 miljarder kronor i påbörjade byggnadsprojekt under perioden januari till april Anläggningssektorn har också börjat starkt, men totalt sett förväntar vi oss inte några rekordnivåer vid årets slut. Året börjar som i fjol starkt, anmälningarna av projekt för byggstart till Arbetsförmedlingens byggplanering var för perioden januari till och med april 22,6 miljarder kronor. Det är 2 miljarder mer än för motsvarande period i fjol. Då flaggade vi för att året skulle bli ett rekordår, men som vi kan se i vidstående diagram kom detta på skam. Och något rekordår tror vi inte heller på i år trots den mycket bra starten. Enligt byggplaneringens prognos/gissning kommer det att fortsätta uppåt någon månad till därefter kommer det att plana ut och lugna ner sig under sommaren och hösten. Mot slutet av året förväntas det möjligen återhämta sig något. Påbörjade bygg- och anläggningsarbeten Reglerad sektor, Stockholms län, 2011 års priser, KPI (Källa: Arbetsförmedlingen) Påbörjade bostäder och befolkningsökning i Stockholms län (Källa: Arbetsförmedlingen och SCB) I diagrammet kan vi se att fastighets krisen under 90-talet satte djupa och långvariga spår och att IT-bubblan i början av 2000-talet kändes av rejält under en fyraårsperiod även i byggbranschen, medan finanskrisen i slutet av decenniet syns mera som en krusning. Anläggningssektorn är fortsatt stark, faktiskt starkare än på länge. Under 2011 påbörjades en volym om 7,6 miljarder kronor vilket är den största volymen under hela 2000-talet. Och 2012 börjar i samma stil, det ser faktiskt ut att bli ett rekordår när det gäller anläggningssektorn. När det gäller påbörjade bostäder var det en historisk låg igångsättning under de tre första månaderna av året, bara 990 påbörjade bostä- der. Vi får gå tillbaka till slutet av 1990-talet för att hitta en sämre början av året. Det är först under aprilmånad vi kan skönja någon ljusning, men det har ändå påbörjats drygt tusen bostäder färre i år till och med april än för motsvarande period i fjol. I gengäld var resten av fjolåret en total besvikelse då vi vid årets slut bara kunde räkna in på började bostäder. Vi får hoppas på det motsatta i år, med en bra avslutning, men det är tyvärr inte mycket som tyder på det. 2

3 Snålt med positiva vibbar! Två gånger årligen, i mars och september, genomför Stockholms Byggmästareförening en byggmarknadsundersökning bland de mindre och medelstora företagen för att ta tempen på byggmarknaden i regionen och se hur den utvecklas. Resultaten av den aktuella undersökningen från mars i år vars siffror redovisas i diagrammen nedan lämnar mycket övrigt att önska. För ett år sedan noterade vi att kurvorna pekade uppåt, men vi hade en bra bit kvar till några andra toppar som förekommit under de senaste 12 åren. Nu ser vi att vi får vänta ytterligare på denna topp - det vänder neråt istället. Undersökning 1:a och 3:e kvartalen Planerad personalförändring nästkommande kvartal yrkesarbetare En av de mera negativa signalerna är uppgifterna om företagens framtidstro; bara 30 procent av företagen tror på ett bättre nästkommande halvår (se nästa sida). Vid motsvarande undersökning i fjol var det 54 procent av företagen som trodde på en förbättring. Anställa nästkommande kvartal När det gäller behovet av att anställa yrkesarbetare det kommande kvartalet ser också dessa uppgifter mycket dystra ut. Under perioden hösten 2003 till våren 2007 steg andelen svar av behovet att anställa nya medarbetare från drygt 10 till nästan 40 procent. Därefter föll behovet som en sten till hösten 2008, då det åter var nere och nosade på 10-procentsstrecket. En liten förbättring kunde noteras mellan hösten 2008 och våren Till marsundersökningen 2010 var anställningsbehovet uppe i 30 procent för att som vanligt minska något till höstundersökningen. Vid den aktuella undersökningen hamnar vi på låga 23 procent, vilket är betydligt under medel för perioden 1999 till 2012 där vi noterar 31,4 procent vid vårundersökningen. 6 procent av företagen anser sig behöva säga upp yrkesarbetare det kommande kvartalet. Också det är negativt om vi jämför med genomsnittssiffrorna från 1999 och framåt som hamnar på 3,7 procent. Under IT-bubblan och vid den senaste finanskrisen kunde vi emellertid avläsa ännu dystrare siffror i dessa rapporter. Anställa nästkommande halvår Också när det gäller företagens bedömning av personalbehovet under andra halvåret 2012 är siffrorna lite sämre än genomsnittet för perioden från procent av företagen anser sig behöva anställa yrkesarbetare medan 3 procent Antal svar medel per år (höst- och vårundersökning) Antal företag Antal anställda (vår)

4 anser sig behöva minska sin personal. Det är betydligt sämre än vid de två senaste vårundersökningarna då motsvarande siffra var ca 30 procent för att anställa och 1 procent för att säga upp personal. Emellertid; för att se lite ljusare på dagens situation kan vi jämföra med 2009 då det var 7 procent av företagen som ansåg sig behöva anställa personal medan 8 procent av dem ansåg sig behöva säga upp. Undersökning 1:a och 3:e kvartalen Planerad personalförändring nästkommande halvår yrkesarbetare Medel för perioden från 1999 är 22,6 procent respektive 2,4 procent för att anställa respektive säga upp personal; vid vårundersökningarna. Så här i efterhand kan vi konstatera att den finanskris som drog fram som en präriebrand över världen i mitten av 2008 återspeglar sig i diagrammet som en kortvarig, men djup, nedgång den djupaste under hela undersökningsperioden. Företagens tillgång på kontrakterade order och förfrågningar Andel företag som anger att tillgången är god eller mycket god Order och förfrågningar Diagrammet här ovan visar andelen företag i procent som anser att tillgången på förfrågningar respektive kontrakterade order är god eller mycket god under första och tredje kvartalet respektive år. En liten dipp mellan höst- och vårundersökningen är mera regel än undantag, men den här gången liknar det mera ett ras än en dipp; vi konstaterar att vi, när det gäller kontrakterade order, ligger 13 procentenheter lägre än i fjol. Många skulle väl hävda att vi ser lite väl dystert på siffrorna, det är i varje fall 63 procent av företagen som uppger att tillgången är god eller mycket god. Historiskt sett har emellertid företagen, som vi kan se i diagrammet, varit mycket positiva vid den här delfrågan av undersökningen. Det finns några djupa svackor i diagrammet där vi har varit nere och nosat på 50-procentstrecket, men under största delen av tiden sedan 1999 har antalet företag som svarat positivt på frågan legat på mellan 70 och 90 procent. Vi var omkring 90-procentstrecket både vad gäller order och förfrågningar i början av 2000-talet och låg även högt under några år i mitten av decenniet. Klen tilltro till morgondagen Det verkliga raset i tilltron till morgondagen (översta diagrammet) såg vi vid det förra undersökningstillfället i höstas. Då var det bara 14 procent av företagen som såg ljust på framtiden för att ett halvår tidigare ha varit hela 54 procent. De som spådde sämre tider hade under motsvarande period ökat från 4 till 24 procent. Vid den nu aktuella undersökningen har visserligen tilltron ökat något, 30 procent av företagen spår bättre tider medan 15 procent tror det blir sämre. Denna förbättring verkar emellertid mera hamna inom den normala säsongsförändringen. I båda fallen är det betydligt 4

5 sämre än medel för perioden från 1999 som för de två alternativen bättre och sämre ligger på 37,6 respektive 10,4 procent när det gäller vårundersökningen. Den mest tydliga, men kanske också den mest lättförklarliga förändringen skedde mellan vår- och höstundersökningen Då minns vi alla hur finanskrisen påverkade oss och antalet pessimister/realister ökade från 10 till nästan 45 procent. Det är den högsta siffra som har uppmätts under perioden, och den överstiger avsevärt genomsnittet på 13,6 procent. Bedömningen om bättre tider ligger genomsnittligen på 31,4 procent; med en magnifik topp på 60 procent då företagen tillfrågades våren Undersökning 1:a och 3:e kvartalen Företagens bedömning av hur byggmarknaden kommer att utvecklas ett halvår framåt i tiden Produktionsaktivitet i procent av praktisk möjlig produktionsnivå med hänsyn tagen till den anställda personalen. Ingen ljusning här heller Diagrammet som visar företagens bedömning av produktionsaktiviteten förmedlar inte heller någon positiv syn av marknaden. Bara 31 procent av företagen uppger att de kört för fullt första kvartalet i år. Sett i ett historiskt perspektiv är det vid få tillfällen vi har noterat en så låg siffra. Genomsnittet för marsundersökningen sedan 1999 ligger på 38,2 procent. Hela 19 procent av företagen uppger också att de ligger under 80 procent av sin verkliga kapacitet vilket kan jämföras med ett medel på 14 procent för marsundersökningarna sedan 1999 och det är bara vid tre tillfällen som procentsatsen har varit högre. Noterbart är att den höga produktionsaktiviteten i början av 2000-talet, då 60 procent av företagen vid flera undersökningstillfällen ansåg sig köra för fullt, inte har upprepats sedan dess. Stockholmsbarometern första kvartalet 2012 Här presenterar vi utdrag ur Stockholms Handelskammares undersökningar, vilka presenteras varje kvartal och beskriver konjunkturen i Stockholmsregionen. Konfidens-/konjunkturindikator Ja, vad är nu det? Enkelt uttryckt kan vi säga att konfidensindikatorn väger samman ett antal olika frågor om tillståndet och framtidsutsikterna inom olika branscher. Detta index redovisas som så kallat netto tal, vilket innebär att det 5 beräknas som andelen positiva svar minus andelen negativa svar. Index går mellan 100 och De båda ytterligheterna, som i stort sett bara

6 kan uppkomma i teorin, betyder att alla tillfrågade företag tror samma sak. Vid nollpunkter väger det alltså 50/50. Index uppdateras av Konjunkturinstitutet varje månad och varje kvartal görs en specialstudie för Stockholms Handelskammares räkning, vilken ligger till grund för diagrammen nedan. Konjunkturindikatorn är en sammanslagning av samtliga branschers konfidensindikator. Den ger vägledning om hur konjunkturen utvecklas i näringslivet i stort. Konjunkturen Enligt Stockholms Handelskammare stärks konjunkturen tydligt i Stockholms län under första kvartalet 2012 och Stockholms län bidrar till att stärka hela Sveriges ekonomi. Konjunkturindikatorn för riket som helhet ökar också vilket tyder på att den ekonomiska utvecklingen förbättras i hela landet. Konfidens-/konjunkturindikator (Källa: Stockholms Handelskammare) Andel företag som noterar brist på arbetskraft (Källa: Stockholms Handelskammare och Konjunkturinstitutet) Byggindustrin Enligt Stockholms Handelskammare minskar byggindustrins konfidensindikator från nettotalet 14 till 4. Det är fortfarande något högre än genomsnittet sedan år 2000 på -1, men branschen bromsar in. För riket som helhet minskar konfidensindikatorn från nettotalet 3 till 1. Byggandet prognostiseras fortsätta minska kraftigt under andra kvartalet. Över hälften av företagen förbereder sig också på att anbudspriserna kommer att fortsätta minska. Orderstocken förväntas minska och utsikterna för branschen på ett års sikt är svagt negativa. Trots mindre aktivitet ökar företagens behov av arbetskraft och antalet anställda fortsätter öka. Ökningen förväntas dessutom fortsätta framöver i något snabbare takt. Ett ökat behov av nyanställningar leder till problem med att få tag på arbetskraft. 23 procent av företagen noterar brist på arbetskraft som främsta hindret för byggande, vilket ska jämföras med året innan då motsvarande andelar var 62 procent. Enligt Konjunkturinstitutets byggbarometer i april för hela landet har byggproduktionen varit i det närmaste oförändrad under första kvartalet i år. Orderingången har ökat, men huvudsakligen inom anläggningsverksamheten. Här har också anbudspriserna stigit något. För husbyggandet har efterfrågeutvecklingen varit svagare och anbudspriserna har sänkts något. Även när det gäller förväntningarna är det, enligt Konjunkturinstitutet, påtagliga skillnader mellan delbranscherna i byggsektorn. Optimismen är störst inom anläggningsverksamhet och här räknar man med ökad orderingång, högre anbudspriser och stigande sysselsättning. Inom husbyggnad förutses däremot oförändrad byggproduktion och lägre anbudspriser. På ett års sikt är byggsektorn relativt återhållsam i sina förväntningar och företagen räknar med att efterfrågan på byggmarknaden blir i stort sett oförändrad. 6

7 Stockholms Handelskammares barometer presenterar inga uppgifter om fördelningen anläggningsverksamhet kontra övrig byggproduktion, men som nämndes redan på sidan 2 är anläggningsverksamheten stark i Stockholmsområdet. Därför är vår känsla att det går att sätta ett likhetstecken mellan Stockholm och riket i övrigt. Förväntningar på hur byggandet kommer att utvecklas närmaste kvartalet och omdöme om hur orderstocken är i nuläget (Källa: Stockholms Handelskammare) Källa: Stockholms Handelskammare. För mer information Johan Treschow johan.treschow@chamber.se Läs hela rapporten från Stockholms Handelskammare här: Sysselsättning Arbetsförmedlingens statistik visar på en något högre arbetslöshet i april i år än för motsvarende månad i fjol både för Stockholm och riket nu 4,4 respektive 5,3 procent. Byggnadsarbetare Arbetsförmedlingens statistik över kassamedlemmar visar att 4,4 procent av de byggnadsarbetare som är anslutna till Byggnads arbetslöshetskassa 36 (Stockholm) var arbetslösa i slutet av april. Motsvarande siffra i fjol var 3,8 procent. I riket var arbetslösheten 5,3 procent, vilket är 0,8 procentenheter högre än i fjol. Rapport från Arbetsförmedlingen Hittills under 2012 har arbetslösheten i Stockholms län legat relativt oförändrad på en nivå strax över 6 procent på hela arbetsmarknaden. I slutet av april var 6,3 procent arbetslösa i Stockholm, vilket är 0,1 procentenheter lägre än i mars. Antalet lediga platser har fortsatt att öka jämfört med samma månad året innan. Totalt var lediga jobb anmälda till Arbetsförmedlingen i Stockholm. Arbetslösa medlemmar i Byggnads arbetslöshetskassa i Stockholms län och riket totalt (Källa: Arbetsförmedlingen) Arbetslösa byggnadsarbetare den sista april i procent Stockholm 17,0 12,2 6,3 4,1 2,3 2,0 3,8 6,7 Riket 25,1 15,9 15,3 11,5 7,8 7,0 9,2 10, Stockholm 6,5 4,1 3,1 2,3 6,1 7,4 3,8 4,4 Riket 8,6 6,8 4,4 3,3 9,1 7,5 4,5 5,3 7

8 Befolkningsstatistik Vi blir bara fler och fler. Den sista december 2011 var Sveriges folkmängd personer enligt SCB:s befolkningsstatistik och den 3 maj 2012 passerades 9,5 miljoner invånare. Stockholms län ökade med personer under Juni 2012 Befolkningen i Sverige har ökat med personer de senaste tio åren och den största ökningen har skett de senast åren. Som jämförelse kan vi konstatera att ökningen var över personer 2011 för att tio år tidigare, 2002, bara öka med knappt personer, vilket också är den lägsta siffran under perioden. Den högsta siffran, med en folkökning på drygt personer, noterar vi för år In- och utflyttade, födda och befolkningsökning - Stockholms län (Källa: SCB) Ökningen i Stockholm län var över personer under 2011, vilket är den näst högsta ökningen under den period vi presenterar i diagrammet här intill. Bara 2009, då befolkningsökningen nästan tangerade personer, slår årets ökning i länet. Nu ser det emellertid ut att ha dämpats. Under första kvartalet i år ökade befolkningen med, bara, personer, vilket är nästan färre än för motsvarande period Men den är ändå rekordhög; under de senaste tio åren har genomsnittet för första kvartalet varit en ökning på knappt personer. Ökningstakt i Sverige Torsdagen den 3 maj passerade riket 9,5 miljoner invånare. Sedan den 12 augusti 2004, då vi passerade 9 miljoner, har den årliga folkökningen varierat mellan och personer. Den snab- Befolkning - ökningstakt (Källa: SCB) baste ökningen från miljon till miljon skedde mellan 1950 och 1969 (diagram ovan) när folkmängden ökade från 7 till 8 miljoner. Den ökningen tog 19 år. Inom ett decennium beräknas folkmängden nå 10 miljoner. Om den prognosen håller kommer denna ökning från miljon till miljon att bli den snabbaste som skett i Sveriges historia. Dagens folkökning består till två tredjedelar av ett invandringsöverskott. De flesta diagrammen i Byggsiffran samt uppdaterade månadsdiagram hittar du på medlemsplatsen på vår hemsida Vid eventuella frågor kontakta gärna Elisabeth Martin eller Lennart Granlöf på Stockholms Byggmästareförening, telefon