Byggindustrin på fastare mark

Transkript

1 Stockholms län Juni 2010 Byggindustrin på fastare mark Byggindustrin på fastare mark är rubriken på Sveriges Byggindustriers (BI) senaste konjunkturbedöming som andas optimism inom främst segmentet bostadsbyggande. Återhämtningen för svensk ekonomi, som inleddes i fjol, hjälper byggindustrin till en nystart. Bostadsbyggandet vänder upp och ger en investeringsökning nästa år. Detta driver upp tillväxten för de totala bygginvesteringarna när anläggningsinvesteringarna avtar och lokal byggandet fortsätter att gå trögt. (se BIs Byggkonjunkturen - nr 2) Kapacitetsbrist Efter att under nästan två år, sedan hösten 2008, ha upplevt minskad sysselsättning och en ökad arbetslöshet inom byggindustrin pratas det idag om en överhängande risk för att branschen kan komma att drabbas av kapacitetsbrist. Inom den närmaste framtiden finns det inte bara behov av en fördubbling av bostadsproduktionen, utan också krav på energieffektivisering av befintliga byggnader och ett bestånd av bostäder från och 60-talen som behöver rustas upp. För Stockholms del har vi dessutom ett flertal stora projekt, bland annat arenor, som kräver stora insatser både vad gäller byggnadsarbetare och tjänstemän. Och som lök på laxen har vi också en generationsväxling som oroar. Stora grupper med lång yrkeserfarenhet kommer inom kort att lämna byggmarknaden. I många företag kan en kommande generationsväxling bli en besvärlig upplevelse. En viktig uppgift blir bland annat att lösa hur man på bästa sätt ersätter de kunskaper om det äldre byggnadsbeståndet som finns hos de fyrtiotalister som lämnar bygg- och fastighetsbranschen de närmaste åren. Det är inte heller säkert att det kommer att finnas utländska företag som i tillräcklig utsträckning kan tillföra den kapacitet som behövs. Både nybyggnad och ROT väntas växa i övriga Europa när lågkonjunkturen övervunnits något som kan innebära att utländska hantverksföretag stannar kvar på hemmaplan i större utsträckning. Alla talar om den Alla talar om den svacka vi varit nere i den senaste tiden, men som tidigare poängterats sträcker den sig bara ett och ett halvt år tillbaka i tiden och kan kanske jämföras med IT-bubblan i början av 2000-talet. Svackan, vilken vi med bestämda tag håller på att kravla oss upp ur, är förhoppningsvis mindre lång dragen men samtidigt mer dramatisk än den berömda bubblan. I jämförelse med 1990-talets enorma fastighetskris som sträckte sig över nära ett decennium och som sänkte ett mörker över vår bransch i åtminstone 5 till 6 år känns dagens kris hanterlig. Är de senaste årens scenarier, med små korta nedgångar, något vi kommer att få leva med? Troligen, det finns nog inget vi inom branschen kan göra för att undvika dessa. Idag när matematiska modeller, som inte alltid är så tillförlitliga, har tagit över och sänder millisekundsnabba avgöranden om hur marknaden skall reagera är det kanske inte så konstigt att det är lite ryckigt och går lite upp och ned i världsekonomin. Och det är väl den som till syvende och sist påverkar även vår bransch. Det må vara ett förenklat, men samtidigt ofrånkomligt faktum. Stockholms, Södertälje och Gotlands Byggmästareföreningar Telefon Fax info@stockholmsbf.se

2 Efter en trög start på året verkar nu bostadsproduktionen skjuta lite fart. De bostäder som har registrerats som påbörjade till och med maj i år är visserligen något färre än för motsvarande period i fjol, men vi kan konstatera en förbättring mot slutet av perioden; de två till tre första månaderna av året påbörjades mycket få bostäder. Lyssnar vi sedan till de signaler som ljuder från olika håll bör förbättringen accelerera andra hälften av året. Det behövs verkligen, då befolkningen i Stockholms län ökade med personer i fjol. Ökningen förväntas bli mindre i år, men man frågar sig ändå med tanke på den låga bostadsproduktionen var alla människor bor någonstans. Vart tar de vägen? Den påbörjandestatistik vi presenterat sedan urminnes tider och som i diagrammet här bredvid sträcker sig från 1986 visar på en minskning med 19 procent mellan rekordåret 2007 och års volym ligger i paritet med det påbörjande som noterades under 2005 och 2006, och en bra bit över siffrorna från 1986 till Årets volym på 17,4 miljarder kronor till och med maj tyder på att vi i varje fall inte kommer att hamna under fjolårets volym när vi gör årsbokslutet. Påbörjade bostäder och befolkningsökning i tusental i Stockholms län (Källa: Arbetsförmedlingen och SCB) Totalt påbörjade byggnadsarbeten uppdelat på nybyggnad och ROT i miljarder kronor inom den reglerade sektorn i Stockholm län års priser, KPI. (Källa: Arbetsförmedlingen) Optimismen tilltar Två gånger årligen, i mars och september, genomför föreningen en undersökning bland ett antal större medlemsföretag om bland annat fakturerade volymer se sidan 5. Sam tidigt görs en byggmarknadsundersökning bland de mindre och medelstora medlemsföretagen för att ta tempen på byggmarknaden i regionen och se hur den förväntas utvecklas inom deras företagssegment. Totalt medverkade 450 byggföretag vid den senaste undersökningen nu i mars. I undersökningen behandlas bland annat företagens planer på personalförändring, orderläge, produktionsaktivitet samt företagens bedömning av hur byggmarknaden kommer att utvecklas i stort. Tidigare har vi, i Byggsiffran, presenterat denna statistik endast för de fem senaste åren och bara för det aktuella undersökningstillfället. Nu visar diagrammen data från det att undersökningarna startade 1999 och både vår- och höstundersökningen visas i diagrammen. Resultaten av den aktuella undersökningen från mars i år vars siffror redovisas nedan andas optimism, men det verkar ändå inte ha tagit 2

3 någon riktig fart ännu. Antalet företag som planerar att anställa yrkesarbetare på kort och lite längre sikt har visserligen ökat i takt med att de som planerar att säga upp har minskat, men ser vi till förfrågningar och order tycks företagen ha en mycket konkurrensutsatt marknad att kämpa på. I dagsläget strider de även med de större drakarna på en marknad som fortfarande kippar efter luft mellan andetagen. Optimismen lever dock, då nästan 45 procent av företagen tror på en ljusnande marknad. När det gäller behovet av att anställa yrkesarbetare det kommande kvartalet är det en mycket positiv trend som kan avläsas i diagrammet här bredvid. Under perioden hösten 2003 till våren 2007 steg behovet av att anställa nya medarbetare från omkring 10 procent till nästan 40 procent. Därefter föll behovet som en sten till hösten 2008, då det åter var nere och nosade på 10-procentsstrecket. En liten förbättring kunde noteras mellan hösten 2008 och våren 2009, och till marsundersökningen 2010 var anställningsbehovet uppe i 30 procent. Andelen företag som anser sig behöva säga upp yrkesarbetare har minskat från 13 procent till 4 procent från förra våren till denna vår. Undersökning 1:a och 3:e kvartalen Antal företag som svarat - medel per år Planerad personalförändring nästkommande kvartal yrkesarbetare Planerad personalförändring nästkommande halvår yrkesarbetare När företagen ska iklä sig rollen som byggbranschens sierskor och siare visar sig framtiden i kristallkulan vara ljus. 28 procent av företagen anser sig behöva anställa yrkesarbetare under det halvår som följer efter nästa kvartal, vilket kan jämföras med den dystra bottennoteringen vid motsvarande undersökningstillfälle i fjol då endast 7 procent av de tillfrågade företagen ansåg sig behöva anställa. Under 2007 var alltså situationen bättre än i dag, men ser vi till den övriga undersökningsperioden är det bara vid några undersökningstillfällen under åren 1999 till 2001 som situationen sett ljusare ut. Antalet företag som anser sig behöva säga upp yrkesarbetare är också det lägsta sedan Bara 1 procent av förtagen anser det, vilket kan jämföras med fjolårets vårundersökning då det var 8 procent av företagen som angav att de hade för avsikt att säga upp yrkesarbetare. 3

4 Hård konkurrens Diagrammet här bredvid visar på företagens bedömningar av tillgången på kontrakterade order och förfrågningar under första och tredje kvartalet respektive år. Även om det i år är 65 procent av företagen som uppger att tillgången på kontrakterade order är god eller mycket god, och 72 procent som uppger att det även gäller förfrågningar, så ser vi att de siffrorna i ett historiskt perspektiv inte är särskilt positiva. Antalet var lägre under några år i mitten av decenniet, men i regel har över 80 procent av företagen bedömt tillgången på kontrakterade order och förfrågningar som god. En förhoppning är dock att den uppåtgående trenden håller i sig. Bedömningen av kontrakterade order respektive förfrågningar har förhållit sig någorlunda lika under åren om man bortser från några år i mitten av decenniet och vid de tre senaste undersökningarna. Vid vårundersökningen i fjol, gällande första kvartalet, var det 66 procent av företagen som ansåg att tillgången på förfrågningar var god eller mycket god. Däremot var det endast 51 procent av företagen som ansåg detsamma om tillgången på kontrakterade order. Det rör sig således om en skillnad på hela 15 procent (!). Under hela undersökningsperioden sedan 1999 har skillnaden landat på i genomsnitt 5,8 procent, och den har som högst nått 12 procent våren Det menar vi är en bra måttstock på den konkurrens som byggföretagen känner av i dag. Undersökning 1:a och 3:e kvartalen Företagens tillgång på kontrakterade order och förfrågningar Företagens bedömning av hur byggmarknaden kommer att utvecklas ett halvår framåt i tiden Stark tilltro I diagrammet Företagens bedömning av byggmarknaden, som speglar förväntningarna på framtiden eller i varje fall det närmaste halvåret, har antalet företag som tror på en förbättring ökat till 53 procent vid den senaste undersökningen. En markant förbättring mot höstundersökningen 2008, då endast 5 procent av de tillfrågade företagen trodde på en förbättring. Under hela undersökningsperioden från 1999 har det varit två markanta tillfällen när företagen flaggat för betydligt sämre tider: 2003 och nu Den mest tydliga, men kanske också den mest lättförklarliga förändringen, skedde mellan vår- och höstundersökningen 2008 då vi alla minns hur konjunkturen föll och antalet pessimister/ realister ökade från 10 till nästan 45 procent. Det är den högsta siffra som har uppmätts under perioden, och den överstiger avsevärt genomsnittet på 14 procent. Bedömningen om bättre tider ligger genomsnittligen på 30 procent med en magnifik topp på 60 procent då företagen tillfrågades våren

5 Aldrig så lågt Företagens tilltro på framtiden utgör välkommen läsning, men deras bedömning av sin egen överkapacitet hör till de tråkiga nyheterna. Bara 28 procent av företagen anser att de har kört för fullt under första kvartalet i år, och över 20 procent anser att de ligger under 80 procent av sin verkliga kapacitet. Under hela undersökningsperioden sedan 1999 är det bara 2004 som visat ett mindre antal företag som bedömt produktionsaktiviteten till 100 procent. Då var det 27 procent av företagen. Noterbart är att den höga produktiviteten i början av 2000-talet då 60 procent av företagen ansåg sig köra för fullt, inte har upprepats sedan dess. Att skillnaden mellan vår- och höstundersökningen är påfallande är kanske inte heller något att förvånas över. Faktureringen minskar Den undersökning som föreningen gör bland de större medlemsföretagen visar, se vidstående diagram, att företagens fakturerade volymer var 14 procent lägre 2009 än Under 2010 är företagens prognos att den fakturerade volymen kommer att minska ytterligare, men då bara med lite drygt 7 procent. Noteras bör att storföretagen skiljer sig rejält åt i sina prognoser. Vi kan också konstatera att vi ännu inte har haft en motsvarande minskning mellan några år som vi hade i och med ökningarna 2005 till ,8 procent , och 21,5 procent Undersökning 1:a och 3:e kvartalen Produktionsaktivitet i procent av praktisk möjlig produktionsnivå med hänsyn tagen till den anställda personalen Förändring av fakturerade volymer hos några större medlemsföretag Regional investeringsprognos Sveriges Byggindustrier (BI) gör två gånger per år regionala prognoser över bygginvesteringarna i riket. Prognoserna baseras på projektinformation från Reed Business Information/Byggfakta. Projektinformationen inhämtas av Byggfakta och granskas och bearbetas sedan i BI:s olika regioner. De regionala prognoserna görs oftast i samband med den rikstäckande prognos som BI presenterar; den senaste kom i början av juni i år och hade rubriken Byggindustrin på fastare mark. 5

6 De regionala prognoserna är, förutom en prognos för den totala marknaden, uppdelade på sex olika delmarknader Bostäder, Industri, Övriga hus offentlig, Övriga hus privat, Anläggning offentlig och Anläggning privat. Totala Bygginvesteringar Stockholm i miljarder kronor De totala bygginvesterinarna se vidstående diagram förväntas redan i år öka till ca 28 miljarder kronor för att öka ytterligare under 2011 till ca 31,5 miljarder kronor. Stämmer prognosen betyder det att investeringarna under 2011 kommer att ligga nästan 21 procent över de volymer som investerades 2009 och även ligga en bra bit över de volymer som investerats under något av de tidigare år som ingår i undersökningen, som sträcker sig till Bostadsinvesteringarna förväntas öka och hamna en bit över 11 miljarder kronor under 2011 medan industriinvesteringarna förväntas minska under 2010 men sedan åter igen öka något. När det gäller övriga hus förväntas en ökning både vad gäller offentliga och privata byggnader. För anläggningsverksamheten förväntas det offentliga byggandet fortsätta att öka något medan de privata investeringarna förväntas minska. För mer information om de regionala prognoserna kontakta: Lars-Johan Blom lars-johan.blom@bygg.org Försiktig optimism på arbetsmarknaden Efterfrågan på arbetskraft på den svenska arbetsmarknaden börjar åter öka. Antalet nya platser som anmäldes till Arbetsförmedlingen uppgick i maj till i hela landet. Det är fler än för samma period förra året. De branscher som nu efterfrågar arbetskraft är finans- och uppdragsverksamhet, handel, transport, vård och omsorg. Även antalet personer, totalt , som fick någon form av arbete ökade, vilket är fler jämfört med Antalet arbetslösa som är inskrivna på Arbetsförmedlingen är högre än för ett år sedan, och det trots att fler lediga platser än 2009 har anmälts till Arbetsförmedlingen. Mycket tyder emellertid på att ökningen upphör inom en snar framtid. Enligt Arbetsförmedlingens prognos väntas en stabilisering av arbetsmarknaden. Fler får jobb och många arbetssökande har fått praktikplatser och nystartsjobb, och det är glädjande att antalet nystartsjobb på ett år närmast fördubblats. Enligt Arbetsförmedlingen har nu personer ett nystartsjobb och det har visat sig vara en bra väg in på arbetsmarknaden. Många arbetssökande använder sig av möjligheten att få hjälp med sitt arbetssökande av jobbcoacher. I maj månad anlitade personer Arbetsförmedlingens interna jobbcoacher och anlitade en extern jobbcoach. En månad efter avslutad coachning har 26 procent av de arbets sökande som anlitat extern eller intern coach någon form av arbete. 6

7 Byggnadsarbetare Arbetsförmedlingens statistik över kassamedlemmar visar att 5,8 procent av de byggnadsarbetare som är anslutna till kassa 36 var arbetslösa i slutet av maj. Motsvarande siffra i fjol var 6 procent. Arbetslösa kassamedlemmar i Stockholms län och riket totalt (Källa: Arbetsförmedlingen) Arbetslösheten i riket var 5,4 procent vilket är några procentenheter lägre än i fjol. Noterbart är att skillnaden mellan arbetslösheten i länet och riket för första gången i det här tidsintervallet är till rikets fördel; procentandelen för riket är lägre än för Stockholm län. Enlig Manpowers senaste arbetsmarknadsbarometer förväntas sysselsättningen öka ytterligare inför årets tredje kvartal. Det är främst byggindustrin som ökar och framförallt är det storstadsregionerna som gynnas och som fortsätter att dra ifrån övriga regioner. Företagskonkurser i riket (Källa: Upplysningscentralen) Konkursstatistik från UC Enligt Upplysningscentralen (UC) ökade konkurserna i riket totalt med hela 25 procent under För byggsektorn var ökningen av antalet konkurser 21 procent i riket och omkring 35 procent i Stockholmsregionen. Under årets inledande månader har det skett en markant förbättring. Antalet konkurser har under perioden januari till maj minskat med 15 procent jämfört med samma period 2009, och uppgick till konkurser. För byggsektorn kan vi emellertid bara räkna in en minskning med 6 procent i riket och med nästan 9 procent för Stockholmsregionen. Den snabba minskningstakten som storstadslänen uppvisat under början av året har i maj månad avtagit även om antalet konkurser också då minskade i bland annat Stockholm och Skåne. Enligt UC ligger antalet konkurser fortfarande på en högre nivå än under högkonjunkturen i mitten av talet, men den höga ökningstakten under senare delen av 2008 och större delen av 2009 har avstannat och vänts till minskningar i konkurstalen. Konkursnedgången följer den ekonomiska utvecklingen i stort, och nu pekar de flesta konjunktursignalerna uppåt; med en svensk ekonomi som växer, ett näringsliv som upplever en ökande orderingång, och där både investeringar och sysselsättning förväntas öka. Men en brasklapp vill UC ändå ha med: Det återstår att se hur Sverige påverkas av euroländernas svårigheter med bland annat höga statsskulder om och när den effekten drabbar det svenska näringslivet. Vidare får självklart en successivt högre ränta påverkan på konsumenternas ekonomi, vilket är något som i slutändan kommer att påverka företagen. 7

8 Befolkningsstatistik Stockholms läns befolkning har, som vi kan se i diagrammet här intill, under de senaste åren ökat snabbt. Under perioden 1994 till år 2000 låg ökningen på runt personer per år och sjönk sedan till endast drygt personer 2003 (IT-bubblan). Därefter stiger kurvan brant för att nå en ökning med nästan personer under fjolåret. Årsmedel för perio den 2003 till 2009 är drygt personer, vilket kan jämföras med perioden 1998 till 2003 då ökningen bara låg på personer i genomsnitt per år. Anledningen kan vi se i det undre diagrammet. Inflyttningen sjönk från ca personer år 2000 till runt år 2003 medan utflyttningen steg från ca till personer under motsvarande period och 2004 var det nästan lika många som flyttade från länet som till länet. Sedan steg inflyttningen brant för att under de tre senaste åren ha legat på till personer. Mellan 2007 och 2009 sjönk också utvandringen från ca till personer. Motsvarande scenario kan vi konstatera gäller för in- och utvandring även om det i antal personer sett inte är lika kraftfullt. Under perioden har dessutom flera Alice, Maja och Ella fötts. Under första kvartalet i år har det skett en markant förändring, vilket kan betyda att trenden vänt; vi konstaterar att länets befolkning bara har ökat med ca personer under första kvartalet vilket är nästan 16 procent mindre än genomsnittet för de senaste fyra åren. Inflyttningen ligger på ungefär samma nivå som tidigare, och istället är det utflyttningen som ökat. Ett kvartal är inte tillräckligt för att man med bestämdhet skall kunna säga att det har vänt, men arbetslöshet, den skrala bostadsproduktionen och de höga priserna för boende har Befolkningsökning i Stockholms län (Källa: SCB) In- och utfl yttning mellan övriga landet och Stockholms län samt in- och utvandring mellan utlandet och länet (Källa: SCB) säkert gjort sitt till för att årets första kvartal ser ut som det gör. Onödigt vetande Vi avslutar med lite onödigt vetande. Alice, Maja och Ella var de populäraste flicknamnen bland de nyfödda töserna Bland gossebarnen är det Lucas, Elias och Oscar som gäller ingen Lennart så långt ögat når. Sedan 1998 är det ingen pojke som fått tilltalsnamnet Lennart. Antagligen är det ett utslitet namn Lennart är det ändå nästan som har som tilltalsnamn i Sverige. Årets kometer Lucas och Elias kommer långt, långt efter. Lars, som toppar tilltalsnamnen med över personer, har lyckats komma med ett 100-tal gånger de senaste tio åren men aldrig de senaste två åren. På killsidan blåser således förändringens vindar, och även om förändringar även syns på tjejsidan är Anna alltid ett namn som består (!). Anna toppar ligan av tilltalsnamn med , och har också givit namnet åt flickebarn de senaste 10 åren. År 2009 ligger Anna endast på 76:e plats, vilket kanske inte är så imponerande. Vid eventuella frågor kontakta Elisabeth Martin eller Lennart Granlöf på Stockholms Byggmästareförening, telefon