TROSY. NMR-analys av större proteiner (> 30 kda) begränsas av två faktorer:
|
|
- Rolf Larsson
- för 5 år sedan
- Visningar:
Transkript
1
2 TROSY NMR-analys av större proteiner (> 30 kda) begränsas av två faktorer: -Snabb transvers relaxation hos intressanta spinn (1H, 15N, 13C): och vi behöver ha magnetiseringen i x-y-planet för detektion och manipulering -Snabbare relaxation ju större proteiner
3 I ett vanligt HSQC spelar vi in 1 H- 15 N- korrelationer, men vi dekopplar för att inte få topparna splittrade av J-kopplingen. Hur gå vidare?
4 I ett kopplat S-I system (spinn ½) påverkas den transversella relaxationen olika av CSA och dipolär växelverkan för olika magnetiseringsövergångar. Detta blir än mer uttalat för större proteiner, och högre fält.
5
6 Figure from review by Sattler & Simon, 2002
7 Vi kan designa experiment som selektivt väljer ut den smalaste linjen för varje multiplett! Vi förlorar något i toppintensitet (eftersom en del av övergångarna selekteras bort under experimentet) men vi vinner oerhört i upplösning.
8 TROSY För S. aureus DNA gyrase B, 45 kda Konventionellt HSQC
9 och så här ser skillnaden ut i 1D-spektra
10 Här har vi ännu högre molekylvikter! S. aureus 7,8-dihydroneopterin aldolase (DHNA), 110 kda
11 Vi kan använda dessa metoder för heteronukleär tillordning av stora proteiner. TROSY- HNCA Konventionellt HNCA
12 NMR på membranproteiner Fernandéz & Wütrich, FEBS Lett. 2003
13 OBS: proverna måste prepareras, och märkas ( 2 H, 15 H, 13 C)
14 OmpX OmpA PagP
15 Dipolära kopplingar Levitt Individuella magnetiska moment skapar magnetiska fält. Dessa påverkar magnetiska fält som skapas vid andra näraliggande magnetiska moment. Växelverkan sker parvis: j påverkar k samtidigt som k påverkar j. I en vätska med isotrop rörelse medelvärdas den dipolära kopplingen ochendastettkemisktshift fåsförvarjeatom. Men vad händer då molekylerna ordnar upp sig?
16 I en kristall beror det kemiska shiftet också på orienteringen av molekylen relativt det magnetiska fältet, eftersom molekyler med olika orientering upplever olika shielding gentemot det yttre fältet. Levitt
17 I en slumpvis orienterad fast fas får vi en apparent breddning av det kemiska shiftet, men det är egentligen en summering av alla de olika shift som atomerna visar. H cs cos Levitt
18 Dipolära kopplingar är symmetriska Storleken på kopplingen är riktningsberoende map yttre fältet, och avståndsberoende. H DD cos 1/r 3 Precis som för J-kopplingar finns par av tillstånd, vilket ger en splittring på två toppar i ett partiellt orienterat system (proteiner/biceller).
19 Vad händer om vi delvis orienterar molekylerna? Levitt I partiellt ordnade system kan vissa dipolära kopplingar kvarstå (dvs inte medelvärdas). Detta påverkar storleken på den heteronukleära kopplingskonstanten.
20 Hur ser detta ut i spektra? Residual Dipolar Couplings (RDCs) mäts från skillnaden i icke-dekopplade och dekopplade HSQC spektra, för N-HN, C -H, och C -C. Från denna information kan bindningsvektor-orienteringar beräknas och användas i strukturberäkningar.
21 Den experimentella RDCn och den teoretiskt beräknade RDCn kan användas för förfining av strukturer. Lipsitz & Tjandra, 2004
22 Exempel: multidomänproteiner Kristallografi: domänorienteringar påverkas ofta av kristallpackning NMR: ofta för få NOEer mellan domänerna för att definiera en orientering Vad är verkligt?
23 Om man kan mäta vinkelorienteringen för varje domän i ett partiellt ordnat system vet vi hur domänerna är orienterade i förhållande till varandra!
24 Domänorientering i kristallstrukturen Domänorientering i lösning m hj av RDCs Fischer et al., Biochemistry 1999
25
26
27 Exempel: Proteininteraktioner LpxA: en trimer ACP Hur binder ACP till LpxA? Viktigt för design av antibakteriella inhibitorer
28 Kemisk shift-analys vid komplexbindning Jain et al., JMB 2004
29 tillsammans med RDC-mätningar
30 gav tillräckligt med information för att kunna docka de två proteinerna.
31 Användning av RDCs: Förbättra strukturdata map interdomänorientering Snabbt räkna om struktur där domänändringar förväntas vid t ex ligandbindning Förbättra kristallstrukturdata map rörliga loopar Docking och domäninteraktioner Struktur av stora proteiner / komplex
32
33 Amidprotonutbyte Hur snabbt byter NH-protonerna ut med omgivande H 2 O? H H H H H H H H H D D D H H H D D H H D D H D D Tiderna för utbytet kan väljas så det passar systemet - från sekunder till dagar (år!). Whittemore et al., Biochemistry 2005
34 Amidprotonutbyte i nativt HCA I
35 Amidproton-utbyte i molten globule-tillstånd detekterat i det foldade tillståndet Alfa-lactalbumin, ph 2 Christina Redfields grupp i Oxford
36 Dynamiskt strukturinnehåll kan uppskattas även om man har få NOEer, här för apo-myoglobins molten globule Redfield, Methods 2004
37 Kemiskt utbyte för intermediär dynamik, t ex enzymreaktioner Mikael Akke, Lund Dorotee Kerr, Brandeis
38 Hur skilja mellan ordning och oordning? Calbindin D 9k
39 Trots att båda siten är Ca 2+ -laddade är loopstrukturerna dåligt bestämda i lösning. RMSD i kristallstrukturen RMSD i NMR-strukturen
40 Hur utvärdera om verklig oordning eller bara dålig struktur?
41 Översikt över relaxationsteori (enligt Palmer, Annu Rev Biophys Biomol Str 2001) Relaxationshastigheterna för magnetiska interaktioner (dipolär vxv, CSA och quadropolinteraktioner) är linjärkombinationer av spektraltäthetsfunktionerna, J(w). Det numeriska utseendet på funktionerna påverkas av vilka atomer som är inblandade (13C-O för CO-binding, 15N-H osv) där (t) är en vektor som är parallell till bindningsvektorn mellan de atomer mellan vilka relaxationen studeras (NH, CO, CH).
42 Spektraltätheten ges av där (t) är en vektor som är parallell till bindningsvektorn mellan de atomer mellan vilka relaxationen studeras (NH, CO, CH).
43 Beroende på hur man beskriver modellen för rörelsen av bindningsvektorn jämfört med rotationsrörelsen för hela molekylen kan man konstruera olika uttryck för bindningens ordningsparameter.
44 Två approacher Spectral density mapping: karakterisera alla parametrarna i ekvation 4-6. Kräver mätning vid flera olika fältstyrkor och kräver stor kunskap för att tolka data, men ger mer komplett kunskap om dynamiken. Model-free model (Lipari & Szabo): här utgår man från direkta mätningar av T1 och T2 (R1, R2) samt använder en förenklad beskrivning av spektraltäthetsfunktionen för att bestämma ordningsparametrar.
45 Experiment Palmer, Curr Biol 1993
46 Mätningar av T1- och T2-relaxation
47 Resultat utvärderat som ordningsparametrar För få NOE-er för att definiera strukturen!
48 Ordnade sites! Oordnad Linker!
49 Jämförelse av fritt och ligandbundet Calbindin
50
51
52
53
54
55 Sammanfattning: TROSY för höga molekylvikter RDCs för att öka upplösningen för strukturer som är svåra att lösa, stora proteiner, samt multidomänproblem och multiproteinkomplex H-utbyte Kemiskt utbyte Relaxation: Lipari&Szabo model-free model approach (S 2 ) för NH och metylgrupper
Biomolekylär NMR-spektroskopi
Biomolekylär NMR-spektroskopi Från tilldelning till struktur: Sekventiell resonanstilldelning NMR data för strukturberäkningar Strukturberäkningar NMR-strukturers egenskaper Grundstrategi för tilldelning
Läs merBiomolekylär NMR-spektroskopi
Biomolekylär NMR-spektroskopi Från tilldelning till struktur: Sekventiell resonanstilldelning NMR data för strukturberäkningar Strukturberäkningar NMR-strukturers egenskaper Grundstrategi för tilldelning
Läs merStrukturbiokemi NMR. NMR-spektroskopi. kärnor. Göran Karlsson. E kt. - N = N 0 e. H MHz C B 0 (T) n (MHz) N
Strukturbiokemi NMR Göran Karlsson Inst. för Kemi och Biovetenskap, Avd. Moleklär bioteknik, Chalmers Svenskt NMR-centrum vid Göteborgs Universitet NMR-spektroskopi eciterat tillstånd h g = E = h n - N
Läs merNMR-struktur. Experimentella observationer
NMR-struktur Experimentella observationer Sekundärstruktur Global fold 3-Dimensionell struktur Precision och noggrannhet Ramachandranplott Databaser Experimentella observationer NOEer - NOESY-spektra Vätebindning
Läs merNMR en mångsidig biomätteknik
NMR en mångsidig biomätteknik Maria Sunnerhagen, IFM NMR fundamenta Proteinspektra i en och flera dimensioner Resonanstilldelning Strukturbestämning Ligandmappning, SAR-by-NMR Folding och dynamikstudier
Läs merNMR Nuclear Magnetic Resonance = Kärnmagnetisk resonans
NMR Nuclear Magnetic Resonance = Kärnmagnetisk resonans Nuclear Magnetic Resonance Viktiga kärnor: 1 and 13 NMR används för strukturanalys av organiska föreningar Väteatomer med olika omgivning tar upp
Läs merProteinstruktur samt Hemoglobin
Proteinstruktur samt Hemoglobin Biochemistry Kapitel 2 Kapitel 3 Structure and Function of the Human Body Kapitel 12 Proteinstrukturer Primärstruktur - ordningen på aminosyrorna (peptidbindningen) Sekundärstruktur
Läs merElektron-absorbtionspektroskopi för biomolekyler i UV-VIS-området
Elektron-absorbtionspektroskopi för biomolekyler i UV-VIS-området Principer Koncentrationsmätning Detektion Kromoforer, kolorimetriska assays DNA Komparativ analys Jonbindning Spektroskopisk analys av
Läs merÖvergångar mellan vibrationsnivåer i grundtillståndet. Infraröd spektroskopi
Övergångar mellan vibrationsnivåer i grundtillståndet Infraröd spektroskopi Lägre energier än VIS Infraröd spektroskopi Övergångar mellan vibrationsnivåer i grundtillståndet Intensiteten är relaterad till
Läs merNmr-spektrometri. Matti Hotokka Fysikalisk kemi
Nmr-spektrometri Matti Hotokka Fysikalisk kemi Impulsmoment Storlek = impulsmomentvektorns längd, kvanttalet L Riktning, kvanttalet m Vektorn precesserar Kärnans spinnimpulsmoment Kvanttalet betecknas
Läs merIntermolekylära krafter
Intermolekylära krafter Medicinsk Teknik KTH Biologisk kemi Vt 2012 Märit Karls Intermolekylära attraktioner Mål 5-6 i kap 5, 1 och 5! i kap 8, 1 i kap 9 Intermolekylära krafter Varför är is hårt? Varför
Läs merVätebindningar och Hydro-FON-regeln. Niklas Dahrén
Vätebindningar och Hydro-FON-regeln Niklas Dahrén Indelning av kemiska bindningar Jonbindning Bindningar mellan jonerna i en jonförening (salt) Kemiska bindningar Metallbindning Kovalenta bindningar Bindningar
Läs merRepetition F6. Lunds universitet / Naturvetenskapliga fakulteten / Kemiska institutionen / KEMA00
Repetition F6 Tillståndsvariabler: P, V, T, n Ideal gas ingen växelverkan allmänna gaslagen: PV = nrt Daltons lag: P = P A + P B + Kinetisk gasteori trycket följer av kollisioner från gaspartiklar i ständig
Läs merIntermolekylära krafter
Intermolekylära krafter Medicinsk Teknik KTH Biologisk kemi Vt 2011 Märit Karls Intramolekylära attraktioner Atomer hålls ihop av elektrostatiska krafter mellan protoner och.elektroner Joner hålls ihop
Läs mer) / (c l) -A R ) = (A L. -ε R. Δε = (ε L. Tentamen i Biomätteknik (TFKE37), 9 januari Uppgift 1 (10p)
Tentamen i Biomätteknik (TFKE37), 9 januari 2014. Uppgift 1 (10p) För akronymerna FT- IR, AUC, AFM, UV och MALDI: a) Skriv ut förkortningen! b) Föreslå för varje metod två egenskaper hos biomolekyler som
Läs merZeemaneffekt. Projektlaboration, Experimentell kvantfysik, FK5013
Zeemaneffekt Projektlaboration, Experimentell kvantfysik, FK5013 Introduktion En del energinivåer i en atom kan ha samma energi, d.v.s. energinivåerna är degenererade. Degenereringen kan brytas genom att
Läs merFöreläsning 6. Amplituder Kvanttillstånd Fermioner och bosoner Mer om spinn Frågor Tentan. Fk3002 Kvantfysikens grunder 1
Föreläsning 6 Amplituder Kvanttillstånd Fermioner och bosoner Mer om spinn Frågor Tentan Fk3002 Kvantfysikens grunder 1 Betrakta ett experiment med opolariserade elektroner dvs 50% är spinn-upp och 50%
Läs merBiomätteknik TFKE37 Tentamen 22 oktober 2009
Fråga 1 (10p) Para ihop varje begrepp i vänsterspalten med EN akronym i högerspalten. Uttyd varje akronym som du parat ihop med rätt begrepp och förklara för varje par kort (högst fem meningar) hur begreppet
Läs merDemonstration: De magnetiska grundfenomenen. Utrustning: Tre stavmagneter, metallkulor, mynt, kompass.
1. Magnetism Magnetismen som fenomen upptäcktes redan under antiken, då man märkte att vissa malmarter attraherade vissa metaller. Nuförtiden vet vi att magneter också kan skapas på konstgjord väg. 1.1
Läs merKursplanen är fastställd av Naturvetenskapliga fakultetens utbildningsnämnd att gälla från och med , höstterminen 2019.
Naturvetenskapliga fakulteten KEMM30, Kemi: Molekylära drivkrafter och kemisk bindning, 15 högskolepoäng Chemistry: Molecular Driving Forces and Chemical Bonding, 15 credits Avancerad nivå / Second Cycle
Läs merExperiment Swedish (Sweden) Studsande kulor - En modell för fasövergångar och instabiliteter
Q2-1 Studsande kulor - En modell för fasövergångar och instabiliteter (10 poäng) Läs de allmänna anvisningarna i det separata kuvertet innan du börjar. Inledning Många ämnen, exempelvis vatten, kan förekomma
Läs merProteinstruktur och Hemoglobin
Proteinstruktur och Hemoglobin Biochemistry Kapitel 2 och 3 Structure and Function of the Human Body Kapitel 12 Proteinstrukturer Primärstruktur - ordningen på aminosyrorna (peptidbindningen) Sekundärstruktur
Läs merDipol-dipolbindning. Niklas Dahrén
Dipol-dipolbindning Niklas Dahrén Dipol-dipolbindning är en intermolekylär bindning Kovalent bindning Intramolekylära bindningar Polär kovalent bindning Jonbindning Kemisk bindning Dipol- dipolbindning
Läs merDipoler och dipol-dipolbindningar Del 1. Niklas Dahrén
Dipoler och dipoldipolbindningar Del 1 Niklas Dahrén Indelning av kemiska bindningar Jonbindning Bindningar mellan jonerna i en jonförening (salt) Kemiska bindningar Metallbindning Kovalenta bindningar
Läs merOmtentamen Biomätteknik, TFKE augusti 2014
Omtentamen Biomätteknik, TFKE37 29 augusti 2014 Kursansvarig: Professor Maria Sunnerhagen, Molekylär bioteknik, IFM Tillåtna hjälpmedel: linjal, räknedosa (krävs dock ej för tentan). Var noga med att förklara
Läs merLaboration 1. Introduktion 1 H-NMR, tuning-matchning, shimning
1 H-NMR, tuning-matchning, shimning KR Teori Tuning/matching Den centrala komponenten av en probe är en liten spole, i vilken provet hamnar när man haft ned det i magneten. För att spolen skall kunna sända
Läs merProtein prediktion, homologi och protein engineering
Protein prediktion, homologi och protein engineering Alignment Alignment D-E-A-L-V-S-V-A-F-T-S-I-V-G-G D-E-A---------------F-T-S-I-V-G-G D-E-A-F-T-S-I-V-G-G-M-D-D-P-G Prediktion Prediktion
Läs merBFL122/BFL111 Fysik för Tekniskt/ Naturvetenskapligt Basår/ Bastermin Föreläsning 13 Kärnfysik 2 den 4 maj Föreläsning 13.
Föreläsning 13 Sönderfallslagen Låt oss börja med ett tankeexperiment (som man med visst tålamod också kan utföra rent praktiskt). Säg att man kastar en tärning en gång. Innan man kastat tärningen kan
Läs merFöreläsning 21. Sammanfattning F21. 1) Introduktion 2) Upprening 3) Karaktärisering. 4) Beräkningskemi 5) Mer organisk kemi 6) Forskning
Föreläsning 21 Sammanfattning 1) Introduktion 2) Upprening 3) Karaktärisering A) Fysikaliska data B) Sammansättning C) Spektroskopiska metoder 4) Beräkningskemi 5) Mer organisk kemi 6) Forskning 1. Introduktion
Läs merPreliminärt lösningsförslag till Tentamen i Modern Fysik,
Preliminärt lösningsförslag till Tentamen i Modern Fysik, SH1009, 008 05 19, kl 14:00 19:00 Tentamen har 8 problem som vardera ger 5 poäng. Poäng från inlämningsuppgifter tillkommer. För godkänt krävs
Läs merGRUNDERNA FÖR MOLEKYLÄR SPEKTROMETRI
GRUNDERNA FÖR MOLEKYLÄR SPEKTROMETRI Rapport B??? Institutionen för fysikalisk kemi Åbo Akademi 2001 i FÖRORD Detta kompendium utgör en grundkurs i molekylär spektrometri för kemister. De teoretiska grunderna
Läs merFK Kvantfysikens principer, Fysikum, Stockholms universitet Tentamensskrivning, onsdag 16 december 2015, kl 17:00-22:00
FK003 - Kvantfysikens principer, Fysikum, Stockholms universitet Tentamensskrivning, onsdag 16 december 015, kl 17:00 - :00 Läs noggrant genom hela tentan först. Börja med uppgifterna som du tror du klarar
Läs merSupplementary Data. Figure S1: EIMS spectrum for (E)-1-(3-(3,7-dimethylocta-2,6-dienyl)-2,4,6-trihydroxyphenyl)butan-1-one (3d) 6'' 7'' 3' 2' 1' 6
Supplementary Data H 9'' ' 1' 1 ' ' '' 7'' 8'' 10'' H H Figure S1: EIMS spectrum for (E)-1-(-(,7-dimethylocta-,-dienyl)-,,-trihydroxyphenyl)butan-1-one (d) H 9'' ' 1' 1 ' ' '' 7'' 8'' 10'' H H Figure S:
Läs merBASÅRET KEMI B BIOKEMI VT 2012. PROTEINER OCH ENZYMER 174-190 (sid. 140-156)
BASÅRET KEMI B BIOKEMI PROTEINER OCH ENZYMER 174-190 (sid. 140-156) Hur lätt blir det fel i strukturen? ganska stora skillnader i sekvens - ganska lika strukturer proteinerna är bara identiska i 27 av
Läs merCentrala Dogmat. DNA RNA Protein
Protein folding Centrala Dogmat DNA RNA Protein Anfinsens klassiska experiment Proteinstrukturer Faktorer som påverkar den nativa strukturen Termodynamisk förklaring G = Η Τ Τ S G = - RT ln K K =
Läs merTENTAMEN I STRUKTURBIOLOGI
Molekylär Cellbiologi TENTAMEN I STRUKTURBIOLOGI MÅNDAGEN DEN 26 MARS 2001 EFTERNAMN:... FÖRNAMN:... PERSONNUMMER:... POÄNGSUMMA: RESULTAT: Skriv namn och personnummer på ev. lösa blad. Tentamen innehåller
Läs merJonföreningar och jonbindningar del 2. Niklas Dahrén
Jonföreningar och jonbindningar del 2 Niklas Dahrén Innehåll Del 1: o Hur jonföreningar bildas/framställs. o Hur jonföreningar är uppbyggda (kristallstruktur). o Jonbindning. o Hur atomernas radie påverkas
Läs merFysik TFYA86. Föreläsning 11/11
Fysik TFYA86 Föreläsning 11/11 1 Kvantmekanik och Materialuppbyggnad University Physics: Kapitel 40-42* (*) 40.1-4 (översikt) 41.6 (uteslutningsprincipen) 42.1, 3, 4, 6, 7 koncept enklare uppgifter Översikt
Läs merElektron-absorbtionspektroskopi för biomolekyler i UV-VIS-området
Elektron-absorbtionspektroskopi för biomolekyler i UV-VIS-området Principer Koncentrationsmätning Detektion Kromoforer, kolorimetriska assays DNA Komparativ analys Proteinrening Jonbindning Peptidgruppens
Läs merFK Kvantfysikens principer, Fysikum, Stockholms universitet Tentamensskrivning, onsdag 21 december 2016, kl 17:00-22:00
FK2003 - Kvantfysikens principer, Fysikum, Stockholms universitet Tentamensskrivning, onsdag 21 december 2016, kl 17:00-22:00 Läs noggrant genom hela tentan först. Börja med uppgifterna som du tror du
Läs merSF1624 Algebra och geometri
SF1624 Algebra och geometri Föreläsning 2 David Rydh Institutionen för matematik KTH 28 augusti 2018 Detta gjorde vi igår Punkter Vektorer och skalärer, multiplikation med skalär Linjärkombinationer, spannet
Läs merattraktiv repellerande
Magnetism, kap. 24 Eleonora Lorek Magnetism, introduktion Magnetism ordet kommer från Magnesia, ett område i antika Grekland där man hittade konstiga stenar som kunde lyfta upp järn. Idag är magnetism
Läs merKemiska reaktioner: Olika reaktionstyper och reaktionsmekanismer. Niklas Dahrén
Kemiska reaktioner: Olika reaktionstyper och reaktionsmekanismer Niklas Dahrén 7 olika reaktionstyper 1. Substitutionsreaktioner 2. Additionsreaktioner 3. Eliminationsreaktioner 4. Kondensationsreaktioner
Läs mer1. a) Markera polära och icke-polära delar i nedanstående molekyl. Vilken typ av ämne är det, och vad heter molekylen? (2p)
Tentamen med svarsmallar Biokemi BI0968, 8:e jan 2009, 09 15-14 00. Max poäng = 100 p. Slutliga gränser: 3 = 50%; 4 = 70%; 5 = 82%. 1. a) Markera polära och icke-polära delar i nedanstående molekyl. Vilken
Läs merJordens Magnetiska Fält
Jordens Magnetiska Fält En essä för kursen Ämneskommunikation för Fysiker Sammanställd av Anne Ylinen 14 mars 2009 i Innehåll 1 Inledning 1 2 Beskrivning av Jordens magnetfält 1 2.1 Vektorbeskrivning av
Läs merIntroduktion till kemisk bindning. Niklas Dahrén
Introduktion till kemisk bindning Niklas Dahrén Indelning av kemiska bindningar Jonbindning Bindningar mellan jonerna i en jonförening (salt) Kemiska bindningar Metallbindning Kovalenta bindningar Bindningar
Läs merför gymnasiet Polarisation
Chalmers tekniska högskola och November 2006 Göteborgs universitet 9 sidor + bilaga Rikard Bergman 1992 Christian Karlsson, Jan Lagerwall 2002 Emma Eriksson 2006 O4 för gymnasiet Polarisation Foton taget
Läs merINDUKTIONS- LADDNING ENERGIÖVERFÖRING MELLAN STARKT KOPPLADE RESONATORER. Joakim Nyman 2013-01-30
INDUKTIONS- LADDNING ENERGIÖVERFÖRING MELLAN STARKT KOPPLADE RESONATORER Innehåll 1 Inledning........................................... 1 2 Principbeskrivning.................................... 1 3 Induktiv
Läs merRepetition F7. Lunds universitet / Naturvetenskapliga fakulteten / Kemiska institutionen / KEMA00
Repetition F7 Intermolekylär växelverkan kortväga repulsion elektrostatisk växelverkan (attraktion och repulsion): jon-jon (långväga), jon-dipol, dipol-dipol medelvärdad attraktion (van der Waals): roterande
Läs merPartiella differentialekvationer: Koppling Diskret - Kontinuum och Finita Elementmetoden
Partiella differentialekvationer: Koppling Diskret - Kontinuum och Finita Elementmetoden Johan Jansson November 29, 2010 Johan Jansson () M6 November 29, 2010 1 / 26 Table of contents 1 Plan och Syfte
Läs mers 1 och s 2 är icke kvantmekaniska partiklar? e. (1p) Vad blir sannolikheterna i uppgifterna b, c och d om vinkeln = /2?
FK003 - Kvantfysikens principer, Fysikum, Stockholms universitet Tentamensskrivning, onsdag 7e mars 018, kl 17:00 - :00 Läs noggrant genom hela tentan först. Börja med uppgifterna som du tror du klarar
Läs merFysik. Laboration 3. Ljusets vågnatur
Fysik Laboration 3 Ljusets vågnatur Laborationens syfte: att hjälpa dig att förstå ljusfenomen diffraktion och interferens och att förstå hur olika typer av spektra uppstår Utförande: laborationen skall
Läs merProvet kommer att räknas igenom under vt16 på torsdag eftermiddagar ca Meddelande om sal och exakt tid anslås på min kontorsdörr (rum419).
Ke2. Komvux, Lund. Prov 2. Övning. Provet kommer att räknas igenom under vt16 på torsdag eftermiddagar ca 1330-1500. Meddelande om sal och exakt tid anslås på min kontorsdörr (rum419). Övningsprovet innehåller
Läs merPeriodiska systemet. Atomens delar och kemiska bindningar
Periodiska systemet Atomens delar och kemiska bindningar Atomens delar I mitten av atomen finns atomkärnan där protonerna finns. Protoner är positivt laddade partiklar Det är antalet protoner som avgör
Läs merPolarisation Laboration 2 för 2010v
Polarisation Laboration 2 för 2010v Stockholms Universitet 2007 Innehåll 1 Vad är polariserat ljus? 2 Teoretisk beskrivning av polariserat ljus 2.1 Linjärpolariserat ljus 2.2 Cirkulärpolariserat ljus
Läs merAvsnitt 12.1 Reaktionshastigheter Kemisk kinetik Kapitel 12 Kapitel 12 Avsnitt 12.1 Innehåll Reaktionshastigheter Reaktionshastighet = Rate
Avsnitt 2. Kapitel 2 Kemisk kinetik Kemisk kinetik Området inom kemi som berör reaktionshastigheter Copyright Cengage Learning. All rights reserved 2 Kapitel 2 Innehåll 2. 2.2 Hastighetsuttryck: en introduktion
Läs merDen stora tekniken för vävnadsanalys och in-vivo analys är ljusmikroskopi.
Fluorescens Teori Kvantutbyte Våglängdsshift Ligandinteraktioner Membraninteraktioner Att utnyttja quenchningseffekter Fluorescensanisotropi rörelse och molekylvikt Fluorescens in-vivo Lokalisering Avståndsmätning
Läs merVibrationer. Matti Hotokka
Vibrationer Matti Hotokka Identifiera ämnet Det här har jag sett tidigare. Jag vet vad det här är för någonting Identifiera ämnet Låt oss kolla spektralbanden Film: Polymer Aromatic C-H Aliphatic C-H Group
Läs merSpektroskopi med optiska frekvenskammar
Spektroskopi med optiska frekvenskammar Aleksandra Foltynowicz Institutionen för fysik, Umeå Universitet Fortbildningsdagar, Umeå Universitet, 29 okt 2013 Vad är spektroskopi? Växelverkan mellan ljus och
Läs merKapitel 12. Kemisk kinetik
Kapitel 12 Kemisk kinetik Avsnitt 12.1 Reaktionshastigheter Kemisk kinetik Området inom kemi som berör reaktionshastigheter Copyright Cengage Learning. All rights reserved 2 Avsnitt 12.1 Reaktionshastigheter
Läs merKovalenta bindningar, elektronegativitet och elektronformler. Niklas Dahrén
Kovalenta bindningar, elektronegativitet och elektronformler Niklas Dahrén Innehåll ü Opolära kovalenta bindningar ü Polära kovalenta bindningar ü Elektronegativitet ü Paulingskalan ü Elektronformler ü
Läs merGÖTEBORGS UNIVERSITET Institutionen för fysik Curt Nyberg, Igor Zoric
GÖTEBORGS UNIVERSITET 06-11 10 Institutionen för fysik Curt Nyberg, Igor Zoric PROJEKTTENTAMEN I FASTA TILLSTÅNDETS FYSIK FYN160, ht 2006 Inlämningsuppgifterna ersätter tentamen. Du skall lösa uppgifterna
Läs merDipoler och dipol-dipolbindningar Del 2. Niklas Dahrén
Dipoler och dipol-dipolbindningar Del 2 Niklas Dahrén Uppgift 1: Är nedanstående molekyler dipoler? På bild a) är det ganska tydligt att vi får en negativ sida där -atomerna sitter och en positiv sida
Läs merRep. Kap. 27 som behandlade kraften på en laddningar från ett B-fält.
Rep. Kap. 7 som behandlade kraften på en laddningar från ett -fält. Kraft på laddning i rörelse Kraft på ström i ledare Gauss sats för -fältet Inte så användbar som den för E-fältet, eftersom flödet här
Läs merSyror, baser och ph-värde. Niklas Dahrén
Syror, baser och ph-värde Niklas Dahrén Syror är protongivare Syror kännetecknas av följande: 1. De har förmåga att avge vätejoner, H + (protoner), vilket leder till en ph-sänkning. 2. De ger upphov till
Läs merFöreläsning 2.3. Fysikaliska reaktioner. Kemi och biokemi för K, Kf och Bt S = k lnw
Kemi och biokemi för K, Kf och Bt 2012 N molekyler V Repetition Fö2.2 Entropi är ett mått på sannolikhet W i = 1 N S = k lnw Föreläsning 2.3 Fysikaliska reaktioner 2V DS = S f S i = Nkln2 Björn Åkerman
Läs merMaterial föreläsning 6. HT2 7,5 p halvfart Janne Carlsson
Material föreläsning 6 HT2 7,5 p halvfart Janne Carlsson Tisdag 6:e December 10:15 16:00 PPU105 Material Förmiddagens agenda Termiska egenskaper ch 12-13 Paus Elektriska, magnetiska och optiska egenskaper
Läs merIM2601 Fasta tillståndets fysik
IM2601 Fasta tillståndets fysik Introduktion Kursen i ett större perspektiv Klassificering av fasta material Klassificering av kristallina material - atomstruktur 1 Forskning inom fysik idag - en översikt
Läs merOmtentamen i DV & TDV
Umeå Universitet Institutionen för Datavetenskap Gunilla Wikström (e-post wikstrom) Omtentamen i Teknisk-Vetenskapliga Beräkningar för DV & TDV Tentamensdatum: 2005-06-07 Skrivtid: 9-15 Hjälpmedel: inga
Läs merReaktionskinetik...hur fort går kemiska reaktioner
Reaktionskinetik..hur fort går kemiska reaktioner Några begrepp Jämvikt Reaktionerna går lika snabbt i båda riktingarna ingen ändring i koncentrationer A + B C + D Miljoner år Långsamma reaktioner Ex:
Läs merFlygfoton av magnetiska landskap
Flygfoton av magnetiska landskap ...eller Flygfoton av magnetiska landskap Magnetiska material består av domäner med olika utseende beroende på materialets egenskaper. Magnetooptisk mikroskopi med synligt
Läs merAllmän kemi. Läromålen. Molekylers geometri. Viktigt i kap 10. 10.1 VSEPR-modellen. 10.1 Molekylers geometri
Läromålen Allmän kemi Kap 10 Kemisk bindning 2 Del 1 Molekylers geometri Studenten skall efter att ha genomfört delkurs 1 kunna: n redogöra för atomers och molekylers uppbyggnad och geometri på basal nivå
Läs merTentamen. TFYA35 Molekylfysik, TEN1 24 oktober 2016 kl Skrivsal: G34, G36, G37
Thomas Ederth IFM / Molekylär Fysik ted@ifm.liu.se Tentamen TFYA35 Molekylfysik, TEN1 24 oktober 216 kl. 8.-13. Skrivsal: G34, G36, G37 Tentamen omfattar 6 problem som vardera kan ge 4 poäng. För godkänt
Läs merRättningstiden är i normalfall 15 arbetsdagar, annars är det detta datum som gäller:
Kemi Bas 1 Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: TentamensKod: Tentamen 40S01A KBAST och KBASX 7,5 högskolepoäng Tentamensdatum: 2016-10-27 Tid: 09:00-13:00 Hjälpmedel: papper, penna, radergummi, kalkylator
Läs merKemiska reaktioner och reaktionshastigheter. Niklas Dahrén
Kemiska reaktioner och reaktionshastigheter Niklas Dahrén Kemiska reaktioner När två partiklar (atomer, molekyler, joner etc.) kolliderar med varandra kan ibland en kemisk reaktion ske. De kolliderande
Läs merMaria Nyström Jessica Leander Louise Danielsson. G-proteinet Ras. 3 juni 2003. Handledare: Hans Eklund
Maria Nyström Jessica Leander Louise Danielsson G-proteinet Ras 3 juni 2003 Handledare: Hans Eklund Inledning Detta projektarbete behandlar en del av den signalväg som initieras av tillväxthormon och avslutas
Läs mer9. Materiens magnetiska egenskaper. 9.0 Grunder: upprepning av elektromagnetism
530117 Materialfysik vt 2010 9. Materiens magnetiska egenskaper [Callister, Ashcroft-Mermin, Kittel, etc. Se också anteckningarna för Fasta Tillståndets fysik kapitel 14-15] 9.0 Grunder: upprepning av
Läs mer9. Materiens magnetiska egenskaper
530117 Materialfysik vt 2010 9. Materiens magnetiska egenskaper [Callister, Ashcroft-Mermin, Kittel, etc. Se också anteckningarna för Fasta Tillståndets fysik kapitel 14-15] 9.0 Grunder: upprepning av
Läs merMaterialfysik2010 Kai Nordlund
9.0 Grunder: upprepning av elektromagnetism 530117 Materialfysik vt 2010 Magnetism har alltid dipolkaraktär Monopoler existerar ej! 9. Materiens magnetiska egenskaper Grundekvationer: (Yttre) magnetfält:
Läs merÖvningar. Nanovetenskapliga tankeverktyg.
Övningar. Nanovetenskapliga tankeverktyg. January 18, 2010 Vecka 2 Komplexa fourierserier 1. Gör en skiss av funktionen f(t) = t, t [ π, π] (med period 2π) och beräkna dess fourierserie. 2. Gör en skiss
Läs merInstuderingsfrågor, Griffiths kapitel 4 7
Joakim Edsjö 15 oktober 2007 Fysikum, Stockholms Universitet Tel.: 08-55 37 87 26 E-post: edsjo@physto.se Instuderingsfrågor, Griffiths kapitel 4 7 Teoretisk Kvantmekanik II HT 2007 Tanken med dessa frågor
Läs merFöreläsning 11 Kärnfysiken: del 3
Föreläsning Kärnfysiken: del 3 Kärnreaktioner Fission Kärnreaktor Fusion U=-e /4πε 0 r Coulombpotential Energinivåer i atomer Fotonemission när en elektron/atom/molekyl undergår en övergång Kvantfysiken
Läs merTentamen i Biomätteknik SVENSK VERSION. UPPGIFT 1 (10p)
Tentamen i Biomätteknik 2013-10- 30 SVENSK VERSION UPPGIFT 1 (10p) I experimentet nedan har man undersökt om calmodulin binder till en del av estrogenreceptorn, vilket har betydelse för dess samband med
Läs merImmunteknologi, en introduktion. Hur man använder antikroppar för att mäta eller detektera biologiska händelser.
Immunteknologi, en introduktion Hur man använder antikroppar för att mäta eller detektera biologiska händelser. Antikroppar genereras av b-lymphocyter, som är en del av de vita blodkropparna Varje ursprunglig
Läs merTheory Swedish (Sweden)
Q3-1 Large Hadron Collider (10 poäng) Läs anvisningarna i det separata kuvertet innan du börjar. I denna uppgift kommer fysiken i partikelacceleratorn LHC (Large Hadron Collider) vid CERN att diskuteras.
Läs merSnabba atomer och lysande stjärnor. Hur spektrallinjer berättar om exciterade atomers livstider och den kemiska sammansättningen hos stjärnor.
343 Snabba atomer och lysande stjärnor Hur spektrallinjer berättar om exciterade atomers livstider och den kemiska sammansättningen hos stjärnor. Atomspektroskopi en Lundatradition Undersökningar av atomernas
Läs merDiffraktion och interferens
Diffraktion och interferens Syfte och mål När ljus avviker från en rätlinjig rörelse kallas det för diffraktion och sker då en våg passerar en öppning eller en kant. Det är just detta fenomen som gör att
Läs merPartiklars rörelser i elektromagnetiska fält
Partiklars rörelser i elektromagnetiska fält Handledning till datorövning AST213 Solär-terrest fysik Handledare: Magnus Wik (2862125) magnus@lund.irf.se Institutet för rymdfysik, Lund Oktober 2003 1 Inledning
Läs merHalogenlampa Spektrometer Optisk fiber Laserdiod och UV- lysdiod (ficklampa)
Elektroner och ljus I den här laborationen ska vi studera växelverkan mellan ljus och elektroner. Kunskap om detta är viktigt för många tillämpningar men även för att förklara fenomen som t ex färgen hos
Läs merKonc. i början 0.1M 0 0. Ändring -x +x +x. Konc. i jämvikt 0,10-x +x +x
Lösning till tentamen 2013-02-28 för Grundläggande kemi 10 hp Sid 1(5) 1. CH 3 COO - (aq) + H 2 O (l) CH 3 COOH ( (aq) + OH - (aq) Konc. i början 0.1M 0 0 Ändring -x +x +x Konc. i jämvikt 0,10-x +x +x
Läs mer3: Muntlig redovisning Vid tveksamhet om betygsnivå, kommer du att få ett kompletterande muntligt förhör.
Prövning i Fysik 2 Prövningen i Fy 2 omfattar 1: Skriftligt prov Ett skriftligt prov görs på hela kursen. 2: Laborationer I kursen ingår att laborera och att skriva rapporter. Laborationerna görs en torsdag
Läs merKemiska bindningar. Matti Hotokka
Kemiska bindningar Matti Hotokka Definition Praktisk definition En bindning består av ett elektronpar, som befinner sig mellan de bundna atomerna Vardera atom bidrar med en elektron till bindningen H +
Läs merÖvningstentafrågor i Biokemi, Basåret VT 2012
Övningstentafrågor i Biokemi, Basåret VT 2012 1. Förklara kortfattat följande ord/begrepp. (4p) - gen - genom - proteom - mutation - kofaktor - prostetisk grupp - ATP - replikation Celler: 2. Rita en eukaryot
Läs merLösningsförslag till deltentamen i IM2601 Fasta tillståndets fysik. Teoridel
Lösningsförslag till deltentamen i IM601 Fasta tillståndets fysik Heisenbergmodellen Måndagen den 0 augusti, 01 Teoridel 1. a) Heisenbergmodellen beskriver växelverkan mellan elektronernas spinn på närliggande
Läs merMeddelande. Föreläsning 2.5. Repetition Lv 1-4. Kemiska reaktioner. Kemi och biokemi för K, Kf och Bt 2012
Energi Kemi ch bikemi för K, Kf ch Bt 2012 Föreläsning 2.5 Kemiska reaktiner Meddelande 1. Justerat labschema Lv5-7. Berör K6, Bt6, Bt2, Kf3 2. Mittmötet. Rättning av inlämningsuppgifter. Knstruktiv kritik
Läs merFelveckning och denaturering av proteiner. Niklas Dahrén
Felveckning och denaturering av proteiner Niklas Dahrén Felveckning av proteiner Strukturen är helt avgörande för proteinets funktion ü E# protein är helt beroende av sin struktur för a& kunna fullgöra
Läs merLinnéuniversitetet Institutionen för fysik och elektroteknik
Linnéuniversitetet Institutionen för fysik och elektroteknik Ht2015 Program: Naturvetenskapligt basår Kurs: Fysik Bas 1 delkurs 1 Laborationsinstruktion 1 Densitet Namn:... Lärare sign. :. Syfte: Träna
Läs merKemisk bindning. Mål med avsnittet. Jonbindning
Kemisk bindning Det är få grundämnen som förekommer i ren form i naturen De flesta söker en kompis med kompletterande egenskaper Detta kan ske på några olika sätt, både inom molekylen och mellan molekylen
Läs merTentamen Biokemi 2 KEM090
Tentamen Biokemi 2 KEM090 2011 10 28 Max: 70 poäng Godkänt: 35 poäng Väl godkänt: 52 poäng Inga hjälpmedel tillåtna OBS! Besvara inte mer än en fråga per sida! Markera varje sida med personlig kod, datum
Läs mer