INDUKTIONS- LADDNING ENERGIÖVERFÖRING MELLAN STARKT KOPPLADE RESONATORER. Joakim Nyman

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "INDUKTIONS- LADDNING ENERGIÖVERFÖRING MELLAN STARKT KOPPLADE RESONATORER. Joakim Nyman 2013-01-30"

Transkript

1 INDUKTIONS- LADDNING ENERGIÖVERFÖRING MELLAN STARKT KOPPLADE RESONATORER

2 Innehåll 1 Inledning Principbeskrivning Induktiv energiöverföring Jämförelse med radiovågor och antenner Jämförelse med transformatorer Matematisk beskrivning Effektivitet/verkningsgrad shistorik Referenser

3 1 (6) 1 Inledning Den här genomgången är resultatet av en första orientering i ämnet induktiv energiöverföring mellan starkt kopplade resonatorer. Avsikten är att ge en överblick över grundläggande principer och de lärdomar som kan dras från dem. Förhoppningen är att det skall vara till stöd för att bygga upp en intuitiv förståelse för mekanismerna och att det ska vara till nytta för tankeprocesser och för att dra slutsatser vad gäller egenskaper och överväganden i tillämpade system. Tekniska aspekter och detaljer relaterade till praktisk tillämpning (läs kommersiella lösningar och deras egenskaper) har i detta skedet inte övervägts. Vidare så förutsätts läsaren känna till viss bakgrund i form av tillämpningsområden och liknande. Conny Börjessons sammanställning [1] är en utmärkt källa till denna bakgrund och mer. De konkreta delarna i denna text baserar sig till största delen på innehållet i två artiklar av Kurs et al. [2] och Karalis et al. [3]. 2 Principbeskrivning Det underliggande syftet är att överföra energi mellan två enheter av något slag 1. Underförstått tänker vi främst på trådlös elektromagnetisk överföring av elektrisk energi till fordon såsom elbilar, för laddning av batterier eller för direkt framdrivning via så kallade elvägar. På grundnivå är dock principen mer generell än så och energiöverföring med hjälp av kopplade resonanser förekommer eller kan förekomma sinsemellan allt från atomer och molekyler till mekaniska, optiska och akustiska system. Grundförutsättningarna för principen är följande: 1. De två enheterna är resonanta. Med andra ord måste de ha en inneboende benägenhet till någon form av självsvängning och i jämförelse begränsad övrig dynamik. 2. De två enheterna är mycket lika varandra i ovanstående hänseende. 3. Ett sätt finns för en av enheterna att påverka den andra. De måste vara kopplade på något vis så att svängningarna i sändarenheten kan överföras till mottagarenheten och sätta fart på dess svängningar. Det är just detta som innebär en överföring av energi från sändarenheten till mottagarenheten. I praktiken är påverkan av naturliga skäl ömsesidig mellan de två enheterna. Att ett objekt, en enhet eller ett system är resonant innebär för det första att det eller den har någon egenskap som inte är statisk, utan har möjlighet att ändra sig med tiden och alltså är dynamisk. Det kan vara de mekaniska 1 Inga principiella hinder finns egentligen för överföring mellan fler än två enheter men denna text begränsar sig till just det fallet.

4 2 (6) vibrationerna i en stämgaffel eller den periodiska variationen av ström och spänning i olika delar av en elektrisk resonanskrets. Exemplen är väl valda eftersom det måste finnas en tidsperiodicitet i dynamiken det måste röra sig om just svängningar. Dessa svängningar ska dessutom vara begränsade till en viss frekvens 2 resonansfrekvensen. Enkelt uttryckt är en ideal sådan enhet transparent för påverkan som faller utanför resonansfrekvensen eftersom den helt enkelt inte har någon dynamik där; den kan inte svara på stimulansen. Omvänt har en sändande enhet heller ingen påverkan utanför sitt resonansområde. Slutsatsen blir att förutsatt att en koppling existerar all energi som lagras i sändaren överförs till mottagaren. All sändarens energi lagras i den resonanta svängningen och mottagaren plockar inte upp någon annan energi utom den som tillförs den egna resonanta svängningen. Icke-idealitet med avseende på dessa förutsättningar bör däremot med samma argument ge upphov till förluster jämfört med det ideala fallet. 3 Induktiv energiöverföring Om vi vänder oss till det mer specifika fallet med induktiv energiöverföring mellan två starkt kopplade resonanta enheter kan det vara lämpligt att beskriva detta genom en jämförelse med två mer bekanta teknologier, nämligen radio och elektriska transformatorer. 3.1 Jämförelse med radiovågor och antenner När trådlös överföring kommer på tal går tankarna lätt till radiovågor och den information som överförs mellan sändar- och mottagarantenner i exempelvis radio- och TV-utsändningar, mobiltelefonisystem eller trådlösa datornätverk (WLAN, WiFi). Som det påpekas i litteraturen är jämförelsen vilseledande av åtminstone ett par orsaker 3 : För informationsöverföring är det tillräckligt att mottagarenheten kan detektera informationsinnehållet i den utsända signalen. Signalen som fångas har därför bara som grundkrav att vara starkare än brusgolvet i mottagarenheten och i realiteten fångar mottagaren bara upp en mycket liten del av de utsända vågorna. Energiöverföring å andra sidan behöver vara effektiv mottagaren ska idealiskt ta emot all utsänd energi, vilket skulle motsvara att alla utsända vågor i ett radiosystem träffar mottagaren och fångas upp av den. I idealfallet är ingen strålning i bemärkelsen utsända vågor inblandad i induktionsladdningsprincipen. Avsikten är att skapa en koppling mel- 2 I realiteten handlar det om ett frekvensband men man vill ha detta så smalt som möjligt för att resonansen ska vara så ren som möjligt. 3 Av samma anledningar är benämningarna sändare och mottagare möjligtvis olyckliga men har för enkelhet ändå använts konsekvent genom denna text.

5 3 (6) lan (egensvängningarna i) sändar- och mottagarenhet, och detta sker via ett stationärt, lokalt, magnetfält som inte breder ut sig (propagerar) i rummet utan tvärtom typiskt avtar exponentiellt ju längre ifrån enheterna man kommer 4. Eventuellt utstrålade fält beror på konstruktionsbrister eller tekniska svårigheter att realisera principen och är ett exempel på förluster i överföringen. 3.2 Jämförelse med transformatorer Elektriska transformatorer dyker också osökt upp som jämförande exempel för att beskriva induktiv energiöverföring med starkt kopplade resonatorer. Här överförs också energi i grund och botten trådlöst, utan propagerande vågor och genom induktionsprincipen och jämförelsen är därför inte så väldigt långsökt. Skillnaden ligger i resonansaspekten, som vanliga transformatorer inte drar nytta av. De är därför beroende av korta avstånd mellan sändarenheten (primärlindningen eller primärspolen) och mottagarenheten (sekundärlindningen/sekundärspolen). För effektivitetens skull är det nödvändigt att så stor del som möjligt av magnetfältet som primärlindningen bygger upp passerar genom sekundärlindningen, och därför används som regel ett magnetiskt ledande, ferromagnetiskt material, som järn, för att leda magnetfältet rätt. Vad resonanserna tillför är enkelt uttryckt att markant öka effektiviteten 5 och möjliggöra energiöverföring över större avstånd och utan en hjälpande järnkärna. Resonans skapas i sändare och mottagare genom tillägg av en kapacitiv komponent (en kondensator) till den induktiva spolen/lindningen. På tal om järnkärnor kan det nämnas att, i litteraturen som ligger till grund för denna text nämns inte användandet av ferromagnetiska material för att forma eller påverka magnetfälten. Det förekommer däremot i lösningar avsedda för överföring av energi till fordon [4]. En anledning kan vara att det i det förra fallet delvis diskuteras mer allmänna tillämpningar, som möjligheten att från en sändare överföra energi till flera relativt fritt placerade mottagare, medan det i det senare fallet handlar om överföring mellan två förhållandevis strikt placerade enheter. Ett magnetfält som då är välriktat mellan sändare och mottagare bör vara fördelaktigt ur kopplingshänseende. Framförallt är det dock troligtvis nödvändigt med tanke på förluster annars orsakade av magnetiska fordonschassin och -karosser. 4 Matematisk beskrivning För att diskutera parametrar och deras effekt i ett kopplat resonanssystem är det lämpligt att åtminstone introducera den matematiska beskrivningen av systemet. Med hänvisning till coupled-mode theory [5] presenterar Kara- 4 Termen evanescent wave används emellanåt, vilket fritt översatt betyder utdöende våg. 5 Effektivitetsökningar i storleksordningen 10 6 nämns i [2].

6 4 (6) lis et al. [2, 3] följande ekvationer vilka till första ordningen beskriver dynamiken i ett sådant system (i betecknar den vanliga imaginära enheten): d dt a S(t) = (iω S Γ S ) a S (t) + iκ a M (t) + F (t) d dt a M(t) = (iω M Γ M ) a M (t) + iκ a S (t). (1) Här är a S,M (t) definierade så att a S,M (t) 2 är energin i sändande (S) respektive mottagande (M) enhet, ω S,M enheternas resonansfrekvenser (som alltså helst ska vara lika) och Γ S,M förluster i respektive enhet, orsakade av exempelvis absorberad och/eller utstrålad energi. κ är styrkan på kopplingen mellan enheterna och F (t), slutligen, är en källterm (det som tillför energi till den sändande enheten). Lägg märke till att både Γ S,M och κ S,M har enheten 1/s ( per sekund ) och alltså är takter Γ S,M förlusttakter och κ en kopplings- eller överföringstakt. En resistiv last (mer allmänna laster diskuteras inte i litteraturen), som förbrukar energin i mottagarenheten, kommer in i formalismen genom ett förlustbidrag Γ W till mottagarenheten och man kan alltså skriva Γ M = Γ M + Γ W, där Γ M fått beteckna inneboende förluster i mottagarenheten. Det kan vara värt att nämna att på motsvarande vis kan parametrarna innehålla effekter av till exempel närvaron av yttre objekt (så som människor, avgränsningsytor och fordon). Detta kommer dock inte tas upp vidare i denna text. En viktig observation här är att de parametrar som förekommer i ekvationerna kommer bestämma systemets beteende. Alla egenskaper hos systemet beror med andra ord på: 1. Enheternas resonansfrekvenser ω S,M. 2. Förluster hörande till respektive enhet, Γ S,M. 3. Kopplingsstyrkan eller överföringstakten mellan enheterna, κ. En framstående sådan egenskap är energiöverföringens effektivitet, eller verkningsgrad, vilken vi som avslutning på denna rapport diskuterar härnäst.

7 5 (6) 5 Effektivitet/verkningsgrad Effektiviteten, eller verkningsgraden, i systemet definieras här som kvoten mellan uttagen effekt i lasten, P W, och den till systemet totalt tillförda effekten P tot = P S + P M + P W. I enlighet med tidigare användning av index motsvarar här P S + P M effektförlusterna i systemet, relaterade till Γ S och Γ M. I litteraturen konstateras det först utan vidare diskussion att överföringen fungerar bäst då båda enheter har samma resonansfrekvens ω = ω S = ω M 6. Effektiviteten η ges då av: η = Γ W Γ M ( ) ( ) 1 + Γ W + Γ S Γ 2. (2) M 1 + Γ Γ M κ 2 W Γ M Effektiviteten i energiöverföringen är alltså avhängig av två faktorer: 1. Lastens storlek i förhållande till mottagarenhetens inneboende förluster: Γ W / Γ M. 2. Kopplingens styrka (takt) i förhållande till förlusterna: κ 2 /(Γ S ΓM ). Största möjliga effektivitet, η max, uppnås då Γ W / Γ M = 1 + κ 2 /(Γ S ΓM ). Med andra ord finns det för ett givet system (alltså givna parametrar κ, Γ S och Γ M ) en viss last som ger optimal effektivitet. Större eller mindre last än denna ger lägre effektivitet, och omvänt ger förändrade systemparametrar vid oförändrad last också lägre effektivitet. Det går vidare att sluta sig till att ökad last med fortsatt optimal effektivitet kräver ökad överföringstakt κ och/eller minskade förlusttakter Γ S ΓM. Begreppet starkt kopplade resonatorer definieras i litteraturen just som fall där överföringstakten är mycket större än förlusttakterna. Resonansfrekvensen ω dyker inte explicit upp i uttrycket för effektiviteten, ekvation 2. Det bör dock inte glömmas bort att både kopplingstakt och förlusttakter kan bero på resonansfrekvensen. Förluster i elektriskt ledningsmaterial och även i ferromagnetiska material ökar till exempel typiskt med frekvensen. I litteraturen antyds det att kopplingstakten i åtminstone vissa implementationer är proportionell mot frekvensen samt att effektiviteten beror på frekvensen som ω 2 / Γ 2 M [2]. Det finns även en koppling mellan frekvens, möjligt avstånd mellan sändarenhet och mottagarenhet, och också enheternas storlek, vilket det finns anledning att reda ut närmare i fortsatt arbete. 6 Detta stämmer förvisso enligt våra argument i avsnitt 2 men det hade varit intressant att se hur omatchade resonansfrekvenser påverkar effektiviteten.

8 6 (6) shistorik Rev. 1.0: Första utgåvan av dokumentet. Rev. : Smärre grammatikrättelser samt förtydligande att i betecknar den imaginära enheten (avsnitt 4). Referenser [1] C. Börjesson, Sladdlös laddning över ett luftgap med hjälp av en induktiv överföring alstrad av kopplade resonanskretsar, [2] A. Kurs et al., Wireless Power Transfer via Strongly Coupled Magnetic Resonances, Science 317, 83 (2007). [3] A. Karalis, J. Joannopoulos, and M. Soljačić, Efficient wireless nonradiative mid-range energy transfer, Ann. Phys. 323, 34 (2008). [4] H. Wu et al., in 2011 IEEE International Electric Machines Drives Conference (IEMDC) (IEEE, Niagara Falls, Canada, 2011), pp [5] H. Haus and W. Huang, Coupled-mode theory, Proc. IEEE 79, 1505 (1991).

EDI615 Tekniska gränssnitt Fältteori och EMC föreläsning 3

EDI615 Tekniska gränssnitt Fältteori och EMC föreläsning 3 EDI615 Tekniska gränssnitt Fältteori och EMC föreläsning 3 Daniel Sjöberg daniel.sjoberg@eit.lth.se Institutionen för elektro- och informationsteknik Lunds universitet April 2014 Outline 1 Introduktion

Läs mer

Impedans och impedansmätning

Impedans och impedansmätning Impedans och impedansmätning Impedans Många givare baseras på förändring av impedans Temperatur Komponentegenskaper Töjning Resistivitetsmätning i jordlager.... 1 Impedans Z = R + jx R = Resistans = Re(Z),

Läs mer

Måndag 29 september: Resonansfenomen (Janusz)

Måndag 29 september: Resonansfenomen (Janusz) Måndag 9 september: Resonansfenomen (Janusz) Inledning De flesta fysikaliska system i vår omgivning karakteriseras av viss stabilitet. Om man utsätter systemet för en svag störning, strävar det att återgå

Läs mer

TEORETISKT PROBLEM 2 DOPPLERKYLNING MED LASER SAMT OPTISK SIRAP

TEORETISKT PROBLEM 2 DOPPLERKYLNING MED LASER SAMT OPTISK SIRAP TEORETISKT PROBLEM 2 DOPPLERKYLNING MED LASER SAMT OPTISK SIRAP Avsikten med detta problem är att ta fram en enkel teori för att förstå så kallad laserkylning och optisk sirap. Detta innebär att en stråle

Läs mer

Laborationsrapport. Kurs Elinstallation, begränsad behörighet ET1013. Lab nr 3 ver 2.1. Laborationens namn Enfas växelström. Kommentarer.

Laborationsrapport. Kurs Elinstallation, begränsad behörighet ET1013. Lab nr 3 ver 2.1. Laborationens namn Enfas växelström. Kommentarer. Laborationsrapport Kurs Elinstallation, begränsad behörighet ET1013 Lab nr 3 ver 2.1 Laborationens namn Enfas växelström Namn Kommentarer Utförd den Godkänd den Sign 1 Uppgift 1: Enfasmätning på glödlampa

Läs mer

4:8 Transistorn och transistorförstärkaren.

4:8 Transistorn och transistorförstärkaren. 4:8 Transistorn och transistorförstärkaren. Inledning I kapitlet om halvledare lärde vi oss att en P-ledare har positiva laddningsbärare, och en N-ledare har negativa laddningsbärare. Om vi sammanfogar

Läs mer

SÄTT DIG NER, 1. KOLLA PLANERINGEN 2. TITTA I DITT SKRIVHÄFTE.

SÄTT DIG NER, 1. KOLLA PLANERINGEN 2. TITTA I DITT SKRIVHÄFTE. SÄTT DIG NER, 1. KOLLA PLANERINGEN 2. TITTA I DITT SKRIVHÄFTE. Vad gjorde vi förra gången? Har du några frågor från föregående lektion? 3. titta i ditt läromedel (boken) Vad ska vi göra idag? Optik och

Läs mer

ELLÄRA. Denna power point är gjord för att du ska få en inblick i elektricitet. Vad är spänning, ström? Var kommer det ifrån? Varför lyser lampan?

ELLÄRA. Denna power point är gjord för att du ska få en inblick i elektricitet. Vad är spänning, ström? Var kommer det ifrån? Varför lyser lampan? Denna power point är gjord för att du ska få en inblick i elektricitet. Vad är spänning, ström? Var kommer det ifrån? Varför lyser lampan? För många kan detta vara ett nytt ämne och till och med en helt

Läs mer

Kvantfysik - introduktion

Kvantfysik - introduktion Föreläsning 6 Ljusets dubbelnatur Det som bestämmer vilken färg vi uppfattar att ett visst ljus (från t.ex. s.k. neonskyltar) har är ljusvågornas våglängd. violett grönt orange IR λ < 400 nm λ > 750 nm

Läs mer

4. Elektromagnetisk svängningskrets

4. Elektromagnetisk svängningskrets 4. Elektromagnetisk svängningskrets L 15 4.1 Resonans, resonansfrekvens En RLC krets kan betraktas som en harmonisk oscillator; den har en egenfrekvens. Då energi tillförs kretsen med denna egenfrekvens

Läs mer

v.2.1 Sida 1 av 8 Nedan fokuserar jag på begreppet markvåg eftersom det är detta som denna artikel behandlar.

v.2.1 Sida 1 av 8 Nedan fokuserar jag på begreppet markvåg eftersom det är detta som denna artikel behandlar. v.2.1 Sida 1 av 8 16. MARKVÅG Författare Bertil Lindqvist, SM6ENG Denna myt handlar om att många sändareamatörer ofta tillmäter markvågen större betydelse än vad den har. Vidare så behandlar den en del

Läs mer

Grundläggande ellära - - 1. Induktiv och kapacitiv krets. Förberedelseuppgifter. Labuppgifter U 1 U R I 1 I 2 U C U L + + IEA Lab 1:1 - ETG 1

Grundläggande ellära - - 1. Induktiv och kapacitiv krets. Förberedelseuppgifter. Labuppgifter U 1 U R I 1 I 2 U C U L + + IEA Lab 1:1 - ETG 1 IEA Lab 1:1 - ETG 1 Grundläggande ellära Motivering för laborationen: Labmomenten ger träning i att koppla elektriska kretsar och att mäta med oscilloskop och multimetrar. Den ger också en koppling till

Läs mer

Två gränsfall en fallstudie

Två gränsfall en fallstudie 19 november 2014 FYTA11 Datoruppgift 6 Två gränsfall en fallstudie Handledare: Christian Bierlich Email: christian.bierlich@thep.lu.se Redovisning av övningsuppgifter före angiven deadline. 1 Introduktion

Läs mer

6. Likströmskretsar. 6.1 Elektrisk ström, I

6. Likströmskretsar. 6.1 Elektrisk ström, I 6. Likströmskretsar 6.1 Elektrisk ström, I Elektrisk ström har definierats som laddade partiklars rörelse mer specifikt som den laddningsmängd som rör sig genom en area på en viss tid. Elström kan bestå

Läs mer

LABORATIONSHÄFTE NUMERISKA METODER GRUNDKURS 1, 2D1210 LÄSÅRET 03/04. Laboration 3 3. Torsionssvängningar i en drivaxel

LABORATIONSHÄFTE NUMERISKA METODER GRUNDKURS 1, 2D1210 LÄSÅRET 03/04. Laboration 3 3. Torsionssvängningar i en drivaxel Lennart Edsberg Nada, KTH December 2003 LABORATIONSHÄFTE NUMERISKA METODER GRUNDKURS 1, 2D1210 M2 LÄSÅRET 03/04 Laboration 3 3. Torsionssvängningar i en drivaxel 1 Laboration 3. Differentialekvationer

Läs mer

T1-modulen Lektionerna Radioamatörkurs OH6AG Bearbetning och översättning: Thomas Anderssén, OH6NT Heikki Lahtivirta, OH2LH

T1-modulen Lektionerna Radioamatörkurs OH6AG Bearbetning och översättning: Thomas Anderssén, OH6NT Heikki Lahtivirta, OH2LH T1-modulen Lektionerna 13-15 Radioamatörkurs - 2011 Bearbetning och översättning: Thomas Anderssén, OH6NT Original: Heikki Lahtivirta, OH2LH 1 Spolar gör större motstånd ju högre strömmens frekvens är,

Läs mer

KVANTFYSIK för F3 2009 Inlämningsuppgifter I5

KVANTFYSIK för F3 2009 Inlämningsuppgifter I5 ALMERS TEKNISKA ÖGSKOLA Mikroteknologi och nanovetenskap Elsebeth Schröder (schroder vid chalmers.se) 2009-11-12 KVANTFYSIK för F3 2009 Inlämningsuppgifter I5 Bedömning: Bedömningen av de inlämnade lösningarna

Läs mer

Alexander Grimeton Veteranradios Vänner Alternatorn

Alexander Grimeton Veteranradios Vänner Alternatorn Nr 3 2008 Medlemsblad för Alexander Grimeton Veteranradios Vänner Alternatorn Välkommen till höstmötet 24 sept Grimeton hördes ända till Japan Se sista sidan www.alexander.n.se Hej alla vänner i Alexander

Läs mer

Kapitel III. Klassisk Termodynamik in action

Kapitel III. Klassisk Termodynamik in action Kapitel III Klassisk Termodynamik in action Termodynamikens andra grundlag Observation: värme flödar alltid från en varm kropp till en kall, och den motsatta processen sker aldrig spontant (kräver arbete!)

Läs mer

Impedans och impedansmätning

Impedans och impedansmätning 2016-09- 14 Impedans och impedansmätning Impedans Många givare baseras på förändring av impedans Temperatur Komponentegenskaper Töjning Resistivitetsmätning i jordlager.... 1 Impedans Z = R + jx R = Resistans

Läs mer

Magnetbrytare / Hissar / Secatec. Komponenter för automation. Nordela V06.03

Magnetbrytare / Hissar / Secatec. Komponenter för automation. Nordela V06.03 agnetbrytare / / ecatec Komponenter för automation V0.03 ordela En kort presentation ecatec elektronik GmbH är ett tyskt företag, grundat 1998. an fokuserar helt på att utveckla och tillverka induktiva

Läs mer

Kärlekens språk En analys

Kärlekens språk En analys (publ. i Ottar - boktidningen om sexualitet samlevnad samhälle Nr 3/1988) Kärlekens språk En analys AV JENS ALLWOOD 1 "Det är, åtminstone i de bästa faserna, frågan om en så total och öppen kommunikation

Läs mer

Lite fakta om proteinmodeller, som deltar mycket i den här tentamen

Lite fakta om proteinmodeller, som deltar mycket i den här tentamen Skriftlig deltentamen, FYTA12 Statistisk fysik, 6hp, 28 Februari 2012, kl 10.15 15.15. Tillåtna hjälpmedel: Ett a4 anteckningsblad, skrivdon. Totalt 30 poäng. För godkänt: 15 poäng. För väl godkänt: 24

Läs mer

Lösningsförslag till Problem i kapitel 3 i Mobil Radiokommunikation

Lösningsförslag till Problem i kapitel 3 i Mobil Radiokommunikation Lösningsförslag till Problem i kapitel 3 i Mobil Radiokommunikation 3.1 En mottagarantenn med 50 Ω matningsimpedans och 10 db antennförstärkning befinner sig i ett fält med styrkan 75 dbµv/m vid frekvensen

Läs mer

3: Muntlig redovisning Vid tveksamhet om betygsnivå, kommer du att få ett kompletterande muntligt förhör.

3: Muntlig redovisning Vid tveksamhet om betygsnivå, kommer du att få ett kompletterande muntligt förhör. Prövning i Fysik 2 Prövningen i Fy 2 omfattar 1: Skriftligt prov Ett skriftligt prov görs på hela kursen. 2: Laborationer I kursen ingår att laborera och att skriva rapporter. Laborationerna görs en torsdag

Läs mer

Laboration 2 Elektriska kretsar Online fjärrstyrd laborationsplats Blekinge Tekniska Högskola (BTH)

Laboration 2 Elektriska kretsar Online fjärrstyrd laborationsplats Blekinge Tekniska Högskola (BTH) Laboration 2 Elektriska kretsar Online fjärrstyrd laborationsplats Blekinge Tekniska Högskola (BTH) Växelspänningsexperiment Namn: Elektriska kretsar Online fjärrstyrd laborationsplats Blekinge Tekniska

Läs mer

Lektion 5: Sensorer och givare. 5MT030: Automation - Lektion 5 p. 1

Lektion 5: Sensorer och givare. 5MT030: Automation - Lektion 5 p. 1 Lektion 5: Sensorer och givare 5MT030: Automation - Lektion 5 p. 1 Lektion 5: Dragonfly 5MT030: Automation - Lektion 5 p. 2 Lektion 5: Innehåll Givartyper Analoga- och digitala givare 5MT030: Automation

Läs mer

Best.nr. / Line Tracer Kabel och ledningssökare

Best.nr. / Line Tracer Kabel och ledningssökare Översättning av de viktigaste användarinstruktionerna i den engelska originalbruksanvisningen. Vid eventuella oklarheter gäller det som står i den engelska originalbruksanvisningen. 1. INTRODUKTION 1.1

Läs mer

Hur man använder radion

Hur man använder radion Hur man använder radion Egenskaper för mottagning av FM Vanligtvis har FM mycket bättre ljudkvalitet än AM. FM och FM-stereo kan dock stöta på karakteristiska mottagningsproblem som inte finns vid mottagning

Läs mer

Radiomottagare LE10 CRS-URE-0100. Användarhandbok

Radiomottagare LE10 CRS-URE-0100. Användarhandbok Radiomottagare LE10 CRS-URE-0100 sv Användarhandbok Radiomottagare LE10 Innehållsförteckning sv 3 Innehållsförteckning 1 Säkerhetsinstruktioner 5 1.1 Allmänna säkerhetsinstruktioner 5 1.2 Driftsmiljö

Läs mer

NaviTrack-sändare SÄNDARENS DELAR (BILD 1-4) KOMMA IGÅNG. Spiralkablar (4 m i utdraget läge) Knappsats. Handtag. Klämma

NaviTrack-sändare SÄNDARENS DELAR (BILD 1-4) KOMMA IGÅNG. Spiralkablar (4 m i utdraget läge) Knappsats. Handtag. Klämma NaviTrack-sändare Viktigt! För din egen säkerhet: Läs denna handbok och det medföljande säkerhetshäftet noggrant innan du använder denna utrustning. Behåll denna handbok. kan förstöras och kan utgöra en

Läs mer

2. Reflektion. Z= oo. λ / 4

2. Reflektion. Z= oo. λ / 4 2. Reflektion Z= oo Z=0 λ / 4 En kortsluten ledning, som är en kvarts våglängd lång, ger en oändlig impedans på ingången. Men om frekvensen avviker, så att det inte längre är en kvarts våglängd, kommer

Läs mer

Järnvägens elanläggningar

Järnvägens elanläggningar Järnvägens elanläggningar Innehåll Förord 3 Så får loket sin el 4 Omformad energi för tågbruk 6 Växelström med rätt spänning 7 Strömbrytare bryter strömmen snabbt 7 Kontaktledningen 7 Två system för att

Läs mer

ETEF15 Krets- och mätteknik, fk Fältteori och EMC föreläsning 3

ETEF15 Krets- och mätteknik, fk Fältteori och EMC föreläsning 3 ETEF15 Krets- och mätteknik, fk Fältteori och EMC föreläsning 3 Daniel Sjöberg daniel.sjoberg@eit.lth.se Institutionen for Elektro- och informationsteknik Lunds universitet Oktober 2012 Outline 1 Introduktion

Läs mer

FOURIERANALYS En kort introduktion

FOURIERANALYS En kort introduktion FOURIERAALYS En kort introduktion Kurt Hansson 2009 Innehåll 1 Signalanalys 2 2 Periodiska signaler 2 3 En komplex) skalärprodukt 4 4 Fourierkoefficienter 4 5 Sampling 5 5.1 Shannon s teorem.................................

Läs mer

Akustik. Läran om ljudet

Akustik. Läran om ljudet Akustik Läran om ljudet Vad är ljud? Ljud är förtätningar och förtunningar som uppstår i omgivningen när ett föremål vibrerar. Ljud kräver materia för att kunna spridas, t.ex. luft. Ett föremål som vibrerar

Läs mer

Ämnesområde Hörselvetenskap A Kurs Akustik och ljudmiljö, 7 hp Kurskod: HÖ1015 Tentamenstillfälle 1

Ämnesområde Hörselvetenskap A Kurs Akustik och ljudmiljö, 7 hp Kurskod: HÖ1015 Tentamenstillfälle 1 Hälsoakademin Kod: Ämnesområde Hörselvetenskap A Kurs Akustik och ljudmiljö, 7 hp Kurskod: HÖ115 Tentamenstillfälle 1 Datum 211 11 3 Tid 4 timmar Kursansvarig Susanne Köbler Tillåtna hjälpmedel Miniräknare

Läs mer

Trådlös laddning med Qi-standarden. Examensarbete inom högskoleingenjörsprogrammet Elektroingenjör. Mikael Tang Robin Wendin

Trådlös laddning med Qi-standarden. Examensarbete inom högskoleingenjörsprogrammet Elektroingenjör. Mikael Tang Robin Wendin Trådlös laddning med Qi-standarden Examensarbete inom högskoleingenjörsprogrammet Elektroingenjör Mikael Tang Robin Wendin Institutionen för Signaler och system CHALMERS TEKNISKA HÖGSKOLA Göteborg, Sverige

Läs mer

Talperception. Talperception. Örat. Örat

Talperception. Talperception. Örat. Örat Talperception Studiet av talperception handlar om lyssnarens förmåga att uppfatta den akustiska signalen som en talare producerar som en sekvens av meningsfulla ord och idéer Talperception Vi ska behandla

Läs mer

Tentamen i Krets- och mätteknik, fk - ETEF15

Tentamen i Krets- och mätteknik, fk - ETEF15 Tentamen i Krets- och mätteknik, fk - ETEF15 Institutionen för elektro- och informationsteknik LTH, Lund University 2015-10-29 8.00-13.00 Uppgifterna i tentamen ger totalt 60. Uppgifterna är inte ordnade

Läs mer

Tenta Elektrisk mätteknik och vågfysik (FFY616) 2013-12-19

Tenta Elektrisk mätteknik och vågfysik (FFY616) 2013-12-19 Tenta Elektrisk mätteknik och vågfysik (FFY616) 013-1-19 Tid och lokal: Torsdag 19 december kl. 14:00-18:00 i byggnad V. Examinator: Elsebeth Schröder (tel 031 77 844). Hjälpmedel: Chalmers-godkänd räknare,

Läs mer

Elenergiteknik Laboration 1. Elgenerering och överföring med växelspänning

Elenergiteknik Laboration 1. Elgenerering och överföring med växelspänning Elenergiteknik Laboration 1 1(12) Elenergiteknik Laboration 1 Elgenerering och överföring med växelspänning Olof Samuelsson Elenergiteknik Laboration 1 2(12) Förberedelser Läs Kapitel 4, 5, Avsnitt 6.2

Läs mer

Integration av matematik och teknik på ingenjörsutbildningar

Integration av matematik och teknik på ingenjörsutbildningar Integration av matematik och teknik på ingenjörsutbildningar BTH, Sektionen för teknik: Anders Hultgren Wlodek Kulesza Magnus Nilsson Lunds universitet, Matematikcentrum Björn Walther m m v2(t) 2 k2 b2

Läs mer

Kommunstyrelsens Ledningsutskott 2014-02-12 33 (34)

Kommunstyrelsens Ledningsutskott 2014-02-12 33 (34) LYSEKILS KOMMUN Sammanträdesprotokoll Kommunstyrelsens Ledningsutskott 2014-02-12 33 (34) 32 MEDBORGARFÖRSLAG - BORT MED TRÅDLÖST BREDBAND OCH SMART- PHONES Dnr: LKS 2013-70-005 Ett medborgarförslag om

Läs mer

Införa begreppen ström, strömtäthet och resistans Ohms lag Tillämpningar på enkla kretsar Energi och effekt i kretsar

Införa begreppen ström, strömtäthet och resistans Ohms lag Tillämpningar på enkla kretsar Energi och effekt i kretsar Kapitel: 25 Ström, motstånd och emf (Nu lämnar vi elektrostatiken) Visa under vilka villkor det kan finnas E-fält i ledare Införa begreppet emf (electromotoric force) Beskriva laddningars rörelse i ledare

Läs mer

Avkoppla rätt en kvantitativ undersökning av parasitinduktans hos olika layoutalternativ

Avkoppla rätt en kvantitativ undersökning av parasitinduktans hos olika layoutalternativ Avkoppla rätt en kvantitativ undersökning av parasitinduktans hos olika layoutalternativ Per Magnusson, Signal Processing Devices Sweden AB, per.magnusson@spdevices.com Gunnar Karlström, BK Services, gunnar@bkd.se

Läs mer

Strömning och varmetransport/ varmeoverføring

Strömning och varmetransport/ varmeoverføring Lektion 8: Värmetransport TKP4100/TMT4206 Strömning och varmetransport/ varmeoverføring Den gul-orange färgen i den smidda detaljen på bilden visar den synliga delen av den termiska strålningen. Värme

Läs mer

Information om ämnet Militärteknik med diagnostiskt självtest av förkunskaper till blivande studerande på Stabsutbildningen (SU)

Information om ämnet Militärteknik med diagnostiskt självtest av förkunskaper till blivande studerande på Stabsutbildningen (SU) Sida 1 (6) Information om ämnet Militärteknik med diagnostiskt självtest av förkunskaper till blivande studerande på Stabsutbildningen (SU) Militärteknik kan sägas vara läran om hur tekniken interagerar

Läs mer

Lärare och barn talar om ekologiska fenomen i förskolan

Lärare och barn talar om ekologiska fenomen i förskolan Lärare och barn talar om ekologiska fenomen i förskolan Susanne Thulin Högskolan Kristianstad Forskarskola, Barndom, Lärande, Ämnesdidaktik (FoBa) Sverige susanne.thulin@hkr.se 1 Varför ekologi i förskolan?

Läs mer

Elektromagnetiska fält och Maxwells ekavtioner. Mats Persson

Elektromagnetiska fält och Maxwells ekavtioner. Mats Persson Föreläsning 26/9 Elektromagnetiska fält och Maxwells ekavtioner 1 Maxwells ekvationer Mats Persson Maxwell satte 1864 upp fyra stycken ekvationer som gav en fullständig beskrivning av ett elektromagnetiskt

Läs mer

Tentamen i SK1111 Elektricitets- och vågrörelselära för K, Bio fr den 13 jan 2012 kl 9-14

Tentamen i SK1111 Elektricitets- och vågrörelselära för K, Bio fr den 13 jan 2012 kl 9-14 Tentamen i SK1111 Elektricitets- och vågrörelselära för K, Bio fr den 13 jan 2012 kl 9-14 Tillåtna hjälpmedel: Två st A4-sidor med eget material, på tentamen utdelat datablad, på tentamen utdelade sammanfattningar

Läs mer

Matematik E (MA1205)

Matematik E (MA1205) Matematik E (MA105) 50 p Betygskriterier med eempeluppgifter Värmdö Gymnasium Mål och betygskriterier Ma E (MA105) Matematik Läsåret 003-004 Betygskriterier enligt Skolverket KRITERIER FÖR BETYGET GODKÄND

Läs mer

Hemställan om beslut angående betydande miljöpåverkan avseende 50kV-ledning, Östra Trelleborg Hamnen

Hemställan om beslut angående betydande miljöpåverkan avseende 50kV-ledning, Östra Trelleborg Hamnen Malmö, 2014-02-05 Länsstyrelsen Skåne Län Miljöenheten 205 15 Malmö Hemställan om beslut angående betydande miljöpåverkan avseende 50kV-ledning, Östra Trelleborg Hamnen Rejlers Sverige AB handlägger på

Läs mer

AT3000 Kabel-, rör-, metall- och installationssökare

AT3000 Kabel-, rör-, metall- och installationssökare AT3000 Kabel-, rör-, metall- och installationssökare E-nr. 421 00 50 Elma AT3000 sida 2 Förord Amprobe AT-3000 är det professionella sökverktyget för lokalisering av kablar och rör. Den robusta konstruktionen

Läs mer

insignal H = V ut V in

insignal H = V ut V in 1 Föreläsning 8 och 9 Hambley avsnitt 5.56.1 Tvåport En tvåport är en krets som har en ingångsport och en gångsport. Den brukar ritas som en låda med ingångsporten till vänster och gångsporten till höger.

Läs mer

Projekt. Mats Gustafsson, Electroscience, Lund University, Sweden

Projekt. Mats Gustafsson, Electroscience, Lund University, Sweden Elektromagnetiska ti k beräkningar Projekt 1 Människa och mobil EMB Projekt Metamaterial Fotoniska kretsar MIMO-antenner Spridning i mot antenner Självkomplementära antenner friskt eller rötskadat? FSS

Läs mer

Laboration i Radioteknik Design av RFID-antenn

Laboration i Radioteknik Design av RFID-antenn Laboration i Radioteknik Design av RFID-antenn I denna labb ska du visa dina klasskompisar att du/ni kan få bästa resonans på en RFIDantenn och därmed kan läsa den på längst avstånd. Första pris är en

Läs mer

Innehåll. Förord...11. Del 1 Inledning och Bakgrund. Del 2 Teorin om Allt en Ny modell: GET. GrundEnergiTeorin

Innehåll. Förord...11. Del 1 Inledning och Bakgrund. Del 2 Teorin om Allt en Ny modell: GET. GrundEnergiTeorin Innehåll Förord...11 Del 1 Inledning och Bakgrund 1.01 Vem var Martinus?... 17 1.02 Martinus och naturvetenskapen...18 1.03 Martinus världsbild skulle inte kunna förstås utan naturvetenskapen och tvärtom.......................

Läs mer

Impedans! och! impedansmätning! Temperatur! Komponentegenskaper! Töjning! Resistivitetsmätning i jordlager!.!.!.!.!

Impedans! och! impedansmätning! Temperatur! Komponentegenskaper! Töjning! Resistivitetsmätning i jordlager!.!.!.!.! Impedans och impedansmätning Impedans Temperatur Komponentegenskaper Töjning Resistivitetsmätning i jordlager.... Impedans Z = R + jx R = Resistans = Re(Z), X = Reaktans = Im(Z) Belopp Fasvinkel Impedans

Läs mer

Mål för tema Makt och demokrati år 6-7

Mål för tema Makt och demokrati år 6-7 Mål för tema Makt och demokrati år 6-7 Svenska: Under tema Makt och demokrati ska du: Skriva en skönlitterär text och öva förmågan att bearbeta dina texter vad gäller styckeindelning, textens röda tråd,

Läs mer

Diskret matematik: Övningstentamen 4

Diskret matematik: Övningstentamen 4 Diskret matematik: Övningstentamen 22. Beskriv alla relationer, som är såväl ekvivalensrelationer som partiella ordningar. Är någon välbekant relation sådan? 23. Ange alla heltalslösningar till ekvationen

Läs mer

ANDREAS REJBRAND 2014-04-25 Matematik http://www.rejbrand.se. Numeriska serier. Andreas Rejbrand, april 2014 1/29

ANDREAS REJBRAND 2014-04-25 Matematik http://www.rejbrand.se. Numeriska serier. Andreas Rejbrand, april 2014 1/29 Numeriska serier Andreas Rejbrand, april 2014 1/29 1 Inledning Författarens erfarenhet säger att momentet med numeriska serier är ganska svårt för många studenter i inledande matematikkurser på högskolenivå.

Läs mer

Tunga hybridfordon och elektriska vägar

Tunga hybridfordon och elektriska vägar Tunga hybridfordon och elektriska vägar 1 Håkan Gustavsson Senior Researcher Hybrid systems development Johan Lindström Senior Technical Expert Hybrid System Development Vad är/gör ett tungt hybridfordon?

Läs mer

LABORATION 2 MIKROSKOPET

LABORATION 2 MIKROSKOPET LABORATION 2 MIKROSKOPET Personnummer Namn Laborationen godkänd Datum Assistent Kungliga Tekniska högskolan BIOX 1 (6) LABORATION 2 MIKROSKOPET Att läsa i kursboken: sid. 189-194 Förberedelseuppgifter:

Läs mer

Växelström ~ Växelström. Belastad växelströmskrets. Belastad växelströmskrets. Belastad växelströmskrets. Belastad växelströmskrets

Växelström ~ Växelström. Belastad växelströmskrets. Belastad växelströmskrets. Belastad växelströmskrets. Belastad växelströmskrets Växelström http://www.walter-fendt.de/ph11e/generator_e.htm http://micro.magnet.fsu.edu/electromag/java/generator/ac.html Växelström e = ê sin(ωt) = ê sin(πft) = ê sin(π t) T e = momentan källspänning

Läs mer

Trä ningslä rä. Att ta ansvar för sin hälsa. Träning

Trä ningslä rä. Att ta ansvar för sin hälsa. Träning Trä ningslä rä Att ta ansvar för sin hälsa Människan har funnits på jorden i flera miljoner år. Denna långa tid har varit fylld av fysiskt arbete för att överleva. Jakt, vandringar, krig, jordbruk och

Läs mer

VIKTIGT: Funktionen för återuppladdning kan endast användas tillsammans med det specialdesignade batteripaketet.

VIKTIGT: Funktionen för återuppladdning kan endast användas tillsammans med det specialdesignade batteripaketet. Bruksanvisning UTTAG FÖR NÄTADAPTER LCD-SKÄRM HÖGTALARE MONITOR (AVLYSSNING) PÅ/AV UTTAG FÖR HÖRLUR ANTENN CALL MODE TALK /+ - Indikator för mottagning och sändning - Knapplås - Ringsignal - Anropsalarm

Läs mer

BT220 HEADSET. Produktinformation 1 Laddningsanslutning 2 + knapp 3 - knapp 4 Funktionslampa (blå) 5 Batteriindikator (röd)

BT220 HEADSET. Produktinformation 1 Laddningsanslutning 2 + knapp 3 - knapp 4 Funktionslampa (blå) 5 Batteriindikator (röd) Produktinformation 1 Laddningsanslutning 2 + knapp 3 - knapp 4 Funktionslampa (blå) 5 Batteriindikator (röd) 6 Öronsnäcka 7 Mikrofon 8 Öronklämma 9 Laddningsindikator (röd) 10 Strömindikator (grön) Installation

Läs mer

Organisatoriskt lärande

Organisatoriskt lärande Organisatoriskt lärande Organisatoriskt lärande, men vem är det som lär organisationen eller individen? Eller båda? En brygga mellan individens och organisationens kunskapsuppbyggnad kommunikation transparens

Läs mer

Akustik läran om ljudet

Akustik läran om ljudet Akustik läran om ljudet Innehåll Exempel på ljudkällor... 1 Hur ljud uppstår... 1 Så här fungerar örat... 1 Ytterörat samlar upp ljud... 2 I mellanörat sitter hörselbenen... 2 Innerörat... 2 Det var lite

Läs mer

WALLENBERGS FYSIKPRIS 2016

WALLENBERGS FYSIKPRIS 2016 WALLENBERGS FYSIKPRIS 2016 Tävlingsuppgifter (Kvalificeringstävlingen) Riv loss detta blad och häfta ihop det med de lösta tävlingsuppgifterna. Resten av detta uppgiftshäfte får du behålla. Fyll i uppgifterna

Läs mer

KUNSKAPSKRAV I ÄMNET MODERNA SPRÅK

KUNSKAPSKRAV I ÄMNET MODERNA SPRÅK KUNSKAPSKRAV I ÄMNET MODERNA SPRÅK Inom ramen för elevens val Kunskapskrav för betyget E i slutet av årskurs 9 Eleven kan förstå vanliga ord och enkla fraser i tydligt talat, enkelt språk i långsamt tempo

Läs mer

GPS- och Elmöte 27 maj 2008

GPS- och Elmöte 27 maj 2008 GPS- och Elmöte 27 maj 2008 Teoretiska grunder och definitioner Storhet Beteckning Enhet Beteckning Ström I ampere A Spänning U volt V Resistans R motstånd Ω Effekt P kraft W, kw Energi E utfört arbete

Läs mer

D/A- och A/D-omvandlarmodul MOD687-31

D/A- och A/D-omvandlarmodul MOD687-31 D/A- och A/D-omvandlarmodul MOD687-31 Allmänt Modulen är helt självförsörjande, det enda du behöver för att komma igång är en 9VAC väggtransformator som du kopplar till jacket J2. När du så småningom vill

Läs mer

LÄRAN OM LJUSET OPTIK

LÄRAN OM LJUSET OPTIK LÄRAN OM LJUSET OPTIK VAD ÄR LJUS? Ljus kallas också för elektromagnetisk strålning Ljus består av små partiklar som kallas fotoner Fotonerna rör sig med en hastighet av 300 000 km/s vilket är ljusets

Läs mer

Strömförsörjning. Transformatorns arbetssätt

Strömförsörjning. Transformatorns arbetssätt Strömförsörjning Transformatorns arbetssätt Transformatorn kan omvandla växelspänningar och växelströmmar. En fulltransformators in och utgångar är galvaniskt skilda från varandra. Att in- och utgångarna

Läs mer

Tentamen i Matematisk statistik Kurskod S0001M

Tentamen i Matematisk statistik Kurskod S0001M Tentamen i Matematisk statistik Kurskod S0001M Poäng totalt för del 1: 25 (10 uppgifter) Tentamensdatum 2013-01-18 Poäng totalt för del 2: 30 (3 uppgifter) Skrivtid 09.00 14.00 Lärare: Adam Jonsson, Ove

Läs mer

Vad vi ska prata om idag:

Vad vi ska prata om idag: Vad vi ska prata om idag: Om det omöjliga i att färdas snabbare än ljuset...... och om gravitation enligt Newton och enligt Einstein. Äpplen, hissar, rökelse, krökta rum......och stjärnor som används som

Läs mer

TRUST 120V WIRELESS DVD & VIDEO VIEWER

TRUST 120V WIRELESS DVD & VIDEO VIEWER Instruktioner för att komma igång Kapitel 1. Anslutning (4.2) 2. Använda Fjärrkontrollsförlängaren (4.3) 3. Kontroll efter installationen (5) 1 Inledning Den här bruksanvisningen är avsedd för användare

Läs mer

Reglerteori, TSRT09. Föreläsning 4: Kalmanfiltret & det slutna systemet. Torkel Glad. Reglerteknik, ISY, Linköpings Universitet

Reglerteori, TSRT09. Föreläsning 4: Kalmanfiltret & det slutna systemet. Torkel Glad. Reglerteknik, ISY, Linköpings Universitet Reglerteori, TSRT09 Föreläsning 4: Kalmanfiltret & det slutna systemet Reglerteknik, ISY, Linköpings Universitet Sammanfattning av Föreläsning 3 2(19) Kovariansfunktion: Spektrum: R u (τ) = Eu(t)u(t τ)

Läs mer

Reglerteknik M3, 5p. Tentamen 2008-08-27

Reglerteknik M3, 5p. Tentamen 2008-08-27 Reglerteknik M3, 5p Tentamen 2008-08-27 Tid: 08:30 12:30 Lokal: M-huset Kurskod: ERE031/ERE032/ERE033 Lärare: Knut Åkesson, tel 0701-749525 Läraren besöker tentamenssalen vid två tillfällen för att svara

Läs mer

UPONOR VVS GOLVVÄRME UPONOR CONTROL SYSTEM. Uponor Control System DEM Ökad komfort och mindre energiförbrukning

UPONOR VVS GOLVVÄRME UPONOR CONTROL SYSTEM. Uponor Control System DEM Ökad komfort och mindre energiförbrukning UPONOR VVS GOLVVÄRME UPONOR CONTROL SYSTEM Uponor Control System DEM Ökad komfort och mindre energiförbrukning 5070 09 2009 Uponor Control System Radio Dynamic Energy Management (DEM) Uponor Control System

Läs mer

Riktlinjer för upplåtelse av bostadsrätt i andra hand

Riktlinjer för upplåtelse av bostadsrätt i andra hand Riktlinjer för upplåtelse av bostadsrätt i andra hand 2 Om denna skrift Bostadsrätterna, Fastighetsägarna, HSB och Riksbyggen har tillsammans tagit fram riktlinjer angående andrahandsupplåtelser i bostadsrättsföreningar

Läs mer

Elektriska kretsar - Likström och trefas växelström

Elektriska kretsar - Likström och trefas växelström Elektriska kretsar - Likström och trefas växelström Syftet med laborationen är att du ska få en viss praktisk erfarenhet av hur man hanterar enkla elektriska kopplingar. Laborationen ska också öka din

Läs mer

SM Serien Strömförsörjning

SM Serien Strömförsörjning SM Serien Strömförsörjning Kondensatorn Kondensator, en behållare för elektrisk energi. Placera en plastfolie mellan två aluminiumfolier och du har en kondensator. Det kan vara praktiskt att rulla ihop

Läs mer

Överföringsfunktioner, blockscheman och analys av reglersystem

Överföringsfunktioner, blockscheman och analys av reglersystem Övning 3 i Mät- & Reglerteknik 2 (M112602, 3sp), MT-3, 2013. Överföringsfunktioner, blockscheman och analys av reglersystem Som ett led i att utveckla en autopilot för ett flygplan har man bestämt följande

Läs mer

Sensorer och brus Introduktions föreläsning

Sensorer och brus Introduktions föreläsning Sensorer och brus Introduktions föreläsning Administration Schema Kurslitteratur Föreläsningar Veckobrev Övningsuppgifter Laborationer Tentamen Kommunikation Kursens Innehåll Mätsystem Biasering Brus Sensorer

Läs mer

OM KRITERIER av Emelie Johnson Vegh och Eva Bertilsson, publicerad i Canis 2004

OM KRITERIER av Emelie Johnson Vegh och Eva Bertilsson, publicerad i Canis 2004 OM KRITERIER av Emelie Johnson Vegh och Eva Bertilsson, publicerad i Canis 2004 Ibland dyker det upp ord som är så fantastiskt användbara och bra att man inte kan begripa hur man någonsin klarat sig utan

Läs mer

Lenco SCR-81 Radio kassett och cd stereo Instruktionsmanual på Svenska

Lenco SCR-81 Radio kassett och cd stereo Instruktionsmanual på Svenska Lenco SCR-81 Radio kassett och cd stereo Instruktionsmanual på Svenska There`s a new kid in town. Det kommer mycket mer från Lenco. www.stl.nl hittar du ytterligare produkter. Lenco SCR-81 Radio kassett

Läs mer

4:7 Dioden och likriktning.

4:7 Dioden och likriktning. 4:7 Dioden och likriktning. Inledning Nu skall vi se vad vi har för användning av våra kunskaper från det tidigare avsnittet om halvledare. Det är ju inget självändamål att tillverka halvledare, utan de

Läs mer

Bruksanvisning Field Finder

Bruksanvisning Field Finder EnviroMentor har både mätinstrumenten och kompetensen. Swedish EnviroMentor AB är ett ungt kunskapsföretag som samtidigt tillhör de äldsta i sin bransch. Alla våra mätinstrument har produktutvecklats i

Läs mer

BANDGAP 2009-11-17. 1. Inledning

BANDGAP 2009-11-17. 1. Inledning 1 BANDGAP 9-11-17 1. nledning denna laboration studeras bandgapet i två halvledare, kisel (Si) och galliumarsenid (GaAs) genom mätning av transmissionen av infrarött ljus genom en tunn skiva av respektive

Läs mer

Tillgänglighet för personer med synskada i cirkulationsplatser jämfört med andra korsningstyper sammanfattning av enkätstudie

Tillgänglighet för personer med synskada i cirkulationsplatser jämfört med andra korsningstyper sammanfattning av enkätstudie Bulletin 243 Tillgänglighet för personer med synskada i cirkulationsplatser jämfört med andra korsningstyper sammanfattning av enkätstudie Lisa Sakshaug Christer Hydén Åse Svensson 2009 1 Lunds Tekniska

Läs mer

Signalanalys med snabb Fouriertransform

Signalanalys med snabb Fouriertransform Laboration i Fourieranalys, MVE030 Signalanalys med snabb Fouriertransform Den här laborationen har två syften: dels att visa lite på hur den snabba Fouriertransformen fungerar, och lite om vad man bör

Läs mer

MJ1145-Energisystem VT 2015 Föreläsning om att hålla balans i elnät: L2-L3. Kraftsystemet = en lång cykel. Syftet med ett kraftsystem:

MJ1145-Energisystem VT 2015 Föreläsning om att hålla balans i elnät: L2-L3. Kraftsystemet = en lång cykel. Syftet med ett kraftsystem: MJ1145-Energisystem VT 2015 Föreläsning om att hålla balans i elnät: L2-L3 Lennart Söder Professor i Elektriska Energisystem eller Var kommer elen från när jag tänder lampan? Lennart Söder Professor in

Läs mer

Projekt listan Lasern Laserspektroskopi för atmosfärstudier Laserkylning

Projekt listan Lasern Laserspektroskopi för atmosfärstudier Laserkylning Projekt listan Lasern Lasern uppfanns 1960. I början var den mest av akademiskt intresse, men ganska snart fann man att den kunde användas för en mängd tillämpningar. Förklara i princip hur en laser fungerar,

Läs mer

Mätning av lågfrekvent buller i Gråbo

Mätning av lågfrekvent buller i Gråbo Mikael Ögren Akustiker Göteborg den 2 maj 2012 Sahlgrenska Universitetssjukhuset Arbets- och miljömedicin Västra Götalandsregionens Miljömedicinska Centrum (VMC) ADRESS Box 414, 405 30 Göteborg BESÖK Medicinaregatan

Läs mer

Copyright 2014 Irina :: attraktionslagen.info

Copyright 2014 Irina :: attraktionslagen.info Copyright 2014 Irina :: attraktionslagen.info 1 välkommen till attraktionslagen.info Jag heter Irina och kommer att vara din guide när vi tillsammans utforskar läran om attraktionslagen. Om du är nyfiken

Läs mer

Användarmanual för pollare, styrda av logik U200 eller U 201 Version V8

Användarmanual för pollare, styrda av logik U200 eller U 201 Version V8 öppnar för ett tryggare samhälle Användarmanual för pollare, styrda av logik U200 eller U 201 Version V8 DENNA MANUAL ÄR AVSEDD FÖR KVALIFICERADE ELLER UTBILDADE TEKNIKER. ALLT ICKE AUKTORISERAT ARBETE

Läs mer

ESSÄ. Min syn på kompetensutveckling i Pu-process. Datum: 2006-04-26. Produktutveckling med formgivning, KN3060

ESSÄ. Min syn på kompetensutveckling i Pu-process. Datum: 2006-04-26. Produktutveckling med formgivning, KN3060 ESSÄ Min syn på kompetensutveckling i Pu-process Datum: 2006-04-26 Produktutveckling med formgivning, KN3060 Utfört av: Kim Hong Tran Handledare: Rolf Lövgren Ragnar Tengstrand INLEDNING INLEDNING ESSÄNS

Läs mer