Miljöredovisning för Länsstyrelsen i Jönköpings län år 2002

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Miljöredovisning för Länsstyrelsen i Jönköpings län år 2002"

Transkript

1 Miljöredovisning för Länsstyrelsen i Jönköpings län år 22 Meddelande 23:9

2 Angående frågor och synpunkter på rapporten, kontakta Stefan Lundvall Länsstyrelsen i Jönköpings län Jönköping Telefon direkt: e-post: Meddelande 3:9 ISSN ISRN LSTY-F-M--3/9--SE Ref: Stefan Lundvall, Sekretariatet för hållbar utveckling Samhällsbyggnadsavdelningen, februari 23 Upplaga: 6 ex Tryckt på Länsstyrelsen, Jönköping 23

3 Positivt och negativt från redovisningen I rapporten förekommer att antal glada och ledsna figurer. De illustrerar förändringar av miljöpåverkan jämfört med år 21. Fortsatt minskning av pappersförbrukningen, fast liten skillnad mot år 21 (44 ark per person varje dag år 22 mot 45 ark år 21) Fortsatt ökad elanvändning, 5% jämfört med år 21 vilket motsvarar 1,5 eluppvärmd villa. Koldioxidutsläpp från tjänsteresor i bil har minskat med 13%. Om man bara räknar Länsstyrelsens egna bilar är minskningen 25%. Nya bildäck utan miljöfarliga HA-oljor Fler cyklar till jobbet!

4 Inledning År 2 påbörjades vid Länsstyrelsen ett projekt om införande av miljöledningssystem. Allmän miljöutbildning för personalen genomfördes och en miljöutredning för hela verksamheten gjordes. Under år 21 utarbetades mål och handlingsplaner för år 22 och vissa åtgärder genomfördes, tex. en papperskampanj och när åtta nya tjänstebilar köptes in valdes biogasdrift. Införandeprojektet är nu avslutat och ansvaret för miljöledningsarbetet ligger i den ordinarie organisationen, med Sekretariatet för hållbar utveckling som samordnare. Dessutom finns 1-2 miljöombud på varje avdelning. I denna rapport redovisas resultatet av miljöledningsarbetet under år 22. Utsläppen från Länsstyrelsens verksamhet minskade år 22! Utsläppen från Länsstyrelsens verksamhet har minskat jämfört med år 21, främst utsläppen från resandet. Den helt dominerande orsaken är att åtta av de femton tjänstebilarna byttes ut mot biogasbilar under år 21 och att detta fick fullt genomslag under år 22. En enkätundersökning tyder på att även utsläppen från resor till och från arbetet har minskat. Värmeanvändningen har minskat något liksom pappersanvändningen. Negativt under året var att trenden mot ökad elanvändning fortsatte. Nyckeltal Nyckeltal 22 och förändring i procent jämfört med 21. kg utsläpp per åa* av: Förändring Trafikslag Resta mil Resta mil/ åa av miljö- Koldioxid Kväveoxider påverkan Tjänsteresor Bil totalt % 327-1% 57-12%,75-54% Tåg, buss % %,23-17%,3 Flyg 12-18% 61-18% 14-18%,4-18% Totalt ,2% ,1% % 1,1-31% Uppvärmning 75 kwh/m 2-7% 3 17 kwh/ åa* -6% Elanvändning 96 kwh/m 2 +5% 4 4 kwh/ åa* +6% Vattenanvändning 28 liter/dag och åa +9% Kopieringspapper 44 ark/dag och åa -2% * = årsarbetskrafter. Antalet årsarbetskrafter var något mindre år 22 än år 21 (198 jämfört med 199,7). De nyckeltal som mäts per årsarbetskraft uppvisar därför större ökningar respektive mindre minskningar än förändringar av totala värden. Länsstyrelsens indirekta miljöpåverkan Indirekt miljöpåverkan uppstår när Länsstyrelsen i sin verksamhet påverkar andra så att det medför miljöpåverkan av något slag. Den indirekta miljöpåverkan är betydande för Länsstyrelsen eftersom huvudsyftet med verksamheten ofta är att påverka andra. Exempel på verksamheter som har indirekt miljöpåverkan är beslut om tillstånd eller bidrag, information, rådgivning, utbildning och internationellt arbete. Arbetet med förbättringar avseende Länsstyrelsens indirekta miljöpåverkan redovisas på sidan 7. 1

5 Tjänsteresor Rest sträcka (mil) med olika färdmedel, tjänsteresor Fördelning av koldioxidutsläpp år 22, tjänsteresor tåg/buss % egenbil 22% flyg 17% tjänstebilar 41% tänstebilar hyrbilar egenbil tåg/buss flyg tot hyrbilar 2% Totalt har resandet ökat något jämfört med år 21, men fördelningen av resandet har förändras till fördel för miljön. Flygresorna har minskat medan tågresorna ökat. Bilresorna har minskat marginellt. Kolidioxidutsläppen från tjänsteresor i bil har minskat med 13%. Det beror på att åtta av de femton tjänstebilarna byttes mot biogasbilar år 21. Detta fick fullt genomslag år 22. Resor i de sju övriga tjänstebilarna, hyrbilar och egen bil sker fortfarande med fossila bränslen. Även utsläppen av kolväten, kolmonoxid och kväveoxider har minskat kraftigt sedan biogasbilarna infördes. Ett av målen för år 22 var att biogasbilarna till minst 9% skulle köras på biogas och högst 1% bensin. Målet har visat sig svårt att uppnå. Andelen biogas ökade under året och var under andra halvåret ca 78%. Ett hinder är att det är krångligt att tanka biogas vid resor utanför länet eftersom ett gemensamt betalningssystem saknas i landet, men andelen bör gå att höja ytterligare. Andra sätt att minska miljöpåverkan från tjänsteresorna är att i större utsträckning använda video- och telefonkonferenser eller köra sparsamt vid bilresor (Eco-driving). Under året genomfördes en videokonferensutbildning med 1 deltagare och ny utrustning har installerats i växeln som gör det lättare och billigare att ha telefonkonferenser. 24 personer har fått utbildning i Eco-driving. De flesta minskar bensinförbrukningen med 1-2% direkt efter utbildningen. En utvärdering vid Landstinget i Blekinge visade en bestående effekt efter ett år på ca 6%. Utsläpp år 22 från tjänsteresor (kg) kväveoxider kolväten kolmonoxid koldioxid Partiklar tjänstebilar hyrbilar egenbil tåg/buss,66,3,11 44,7 flyg totalt På sidan sex finns en faktaruta om de olika ämnenas miljöpåverkan 2

6 Minskade utsläpp från resor till och från arbetet! En enkätundersökning om personalens resor till och från arbetet genomfördes under år 22. Svarsfrekvensen var ca 75%. I nedanstående digram görs en jämförelse med en liknande undersökning som gjordes i miljöutredningen år 2. Jämförelsen får tas med en nypa salt eftersom enkäterna inte var helt jämförbara. Antal resta km per person fördelat på olika färdsätt 25 2 km 15 1 år 2 år 22 5 Bil Samåkning Buss Tåg Cykel Gång Annat En förklaring till att resor med alla färdmedel tycks ha minskat kan vara att personalen genomsnittligt bor närmare jobbet jämfört med tidigare år. En sådan utveckling har naturligtvis en positiv miljöeffekt. Ett mål för år 22 var att andelen resor ensam i bil skulle minska jämfört med år 2. Förhoppningen var att de stimulansåtgärder som genomförts (cykelkampanj och deltagande i Samåkningstjänst) skulle ge utslag. Resvaneundersökningen visar dock inte någon förändring av nyckeltalet. Andelen resor ensam i bil ligger kvar på ca 35%. Under året har en enkel undersökning gjorts av cyklandet. Antal cyklar i cykelställen räknas en gång i veckan. Resultatet visar tydligt att fler börjat cykla sedan cykelkampanjen startade i maj 22. En jämförelse för sommarhalvåret visar ett genomsnitt på 3 cyklar under våren och 39 under hösten. Genomsnittet under vinterhalvåret var 23 cyklar. En uppskattning av de totala utsläppen från arbetsresor kan göras om man antar att enkäten ger en representativ bild för all personal. Antal (mil) Kväveoxider (kg) Kolväten (kg) Kolmonoxid (kg) Koldioxid (kg) Per person 433 1,8 1, Totalt Miljöpåverkan från arbetsresorna är alltså mindre, men i samma storleksordning som miljöpåverkan från tjänsteresorna. Om vi räknar samman koldioxidutsläppen från tjänsteresor och arbetsresor blir det drygt 1 ton per person. 3

7 Uppvärmning Jämfört med år 21 har värmeanvändningen minskat, men den är fortfarande högre än tidigare år. Värmeanvändningen per kvadratmeter i länsstyrelsebyggnaden ligger dock lågt jämfört med Norrportens hela fastighetsbestånd. Fjärrvärme, kwh Länsstyrelsebygnaden Residenset I de uppgifter som Länsstyrelsen får från fastighetsägarna ingår även andra hyresgäster (restaurang Guvernören den största) eftersom de inte går att skilja ut i statistiken. Länsstyrelsens förbrukning är därför beräknad utifrån den andel som används av totala lokalytan. Uppgifterna är gradtalskorrigerade för att möjliggöra jämförelse mellan år där temperaturen varit olika. Elanvändning El, kwh Länsstyrelsebyggnaden Ledningsplatsen Residenset Det mest negativa i denna miljöredovisning är att elanvändningen fortsatt att öka, främst i Länsstyrelsebyggnaden (för år 2 finns inga uppgifter om elanvändningen i residenset). Ökningen mellan åren 2 och 22 motsvarar elanvändningen i drygt tre normalstora eluppvärmda villor. Ökningen är kraftigast under månaderna augusti-oktober. Ett miljöledningsmål för år 22 var att elanvändningen skulle minska. Målet har alltså inte uppfyllts. I maj genomfördes en släcka-stänga-lunch då all personal uppmanades släcka lyset och stänga datorerna under lunchen. Utvärderingen visade att elanvändningen under lunchtimmarna minskade, men inte mer än att det skulle motsvara,5% av totala elanvändningen. Minskningen över lunchtid när en stor del av personalen deltog i personalresa var ungefär dubbelt så stor. Minskningen var allstå tydlig men liten. I slutet av år 22 installerades närvarostyrning för belysningen i ledningsplatsen. 4

8 Ytterligare informationsinsatser ska genomföras under år 23 och mer utredning behövs om vilka insatser som kan vara effektiva. Elanvändningen per kvadratmeter ligger dock fortfarande inte högt jämfört med liknande fastigheter. Vattenanvändning År 22 ökade vattenanvändningen. Diagrammet visar den sammanlagda vattenanvändningen i länsstyrelsebyggnaden och residenset. Vattenanvändningen bedöms inte vara någon betydande miljöaspekt. Vattenanvändning i liter/person och dag Faktaruta om avgaser Koldioxid (CO 2 ) Utsläpp av koldioxid från fossila bränslen är den största orsaken till oron över klimatförändringar till följd av en ökande växthuseffekt. Fossila bränslen är till exempel diesel, bensin och fossilgas (som också kallas naturgas). Den koldioxid som bildas när biogas förbränns bidrar däremot inte till ökad halt av koldioxid i atmosfären. Det beror på att biogasen ingår i kolets kretslopp i biosfären. Kolmonoxid (CO) Kolmonoxid (som också kallas koloxid) är en hälsoskadlig gas som bildas vid ofullständig förbränning av bränslen. Vid bilkörning är utsläppen störst efter kallstarter. Kolväten (HC) Blandning av hälsoskadliga gaser som bildas vid ofullständig förbränning av bränslen. Bildar tillsammans med kväveoxider marknära ozon som är hälsoskadligt och orsakar skador på växtlighet. Kväveoxider (NO och NO 2 ) Bidrar till försurningen och övergödningen av sjöar och hav. Bildar tillsammans med kolväten marknära ozon som är hälsoskadligt och orsakar skador på växtlighet. Partiklar Partiklar är hälsoskadliga och bildas vid ofullständig förbränning av bränslen. Utsläppen är störst från dieselfordon. 5

9 Förbrukning av kontorsmaterial Efter en lyckad kampanj minskade förbrukningen av kopieringspapper kraftigt under år 21. Ytterligare en liten minskning har skett under år 22 (ca 3%). Däremot har det skett en kraftig förändring av var kopiering sker. Under år 22 har det mesta papperet använts vid de kombinerade skrivare/kopiatorer som finns ute på avdelningarna, men kopieringen i expeditionscentralen har minskat. Detta är en följd av att bättre apparater har installerats. Antal ark kopieringspapper Expeditionscentralen Övrigt Totalt Diagrammet visar antal levererade buntar till varje våning. Varje bunt innehåller 5 A4-ark. Den ökning som visas i diagrammet ska jämföras med en något större minskning av kopieringen i expedieringscentralen. Nyckeltalet för den totala förbrukningen är 44 ark per person och dag Användning av kopieringspapper vån2 vån2 tillb vån3 tillb vån3 vån4 vån5 vån6 vån7 vån8 Strukt Denna rapport trycks i 6 exemplar och kommer att bidra med 3 ark av förbrukningen på våning 7 en dag i februari 23! Den interna spridningen sker huvudsakligen över Länsstyrelsens Intranät. Kylanläggningar Under året har två gamla kombinerade kylskåp ersatts med nya. Någon förändring av kylanläggningar för rumskyla har inte skett under året. Lokalvård och användning av kemikalier Detta område har inte följts upp för år 22. Avfallshantering Källsortering sker av lysrör, papper/kartong, batterier, elektronik, tonerkasetter, bläckpatroner, glas, gamla möbler och textilier. Metall- och hårdplastförpackningar i lunchrummet källsorteras också. Ytterligare sortering för återanvändning och återvinning planeras. 6

10 Indirekt miljöpåverkan Under år 22 prioriterades nio områden i Länsstyrelsens miljöledningsarbete. Sex av dessa gällde indirekt miljöpåverkan. Det är svårt att mäta, eller exakt beskriva, hur miljöbelastningen ändras till följd av de åtgärder som Länsstyrelsen gör avseende indirekt miljöpåverkan. Förbättring avseende indirekt miljöpåverkan handlar ju om att underlätta för andra, eller påverka andra, att ta mer miljöhänsyn. I många fall är Länsstyrelsen endast rådgivande och i de fall Länsstyrelsen har makten att besluta är handlingsutrymmet ofta begränsat av olika hänsyn som ska tas enligt lagstiftningen. I detta avsnitt ges några exempel på arbetet med indirekt miljöpåverkan. Upphandling Länsstyrelsen har medverkat i att arrangera utbildning för länsstyrelser i södra Sverige om offentlig upphandling och miljöhänsyn vid upphandling. Från Länsstyrelsen har fem personer deltagit. Ett förslag till nya riktlinjer och rutiner för upphandling/inköp har tagits fram. Tillväxtavtalet Ett projekt har genomförts för att kartlägga möjligheterna att utveckla arbetet med ekologiskt hållbar utveckling inom tillväxtavtalets insatsområden. Projektet är förlängt under år 23 med inriktning på att ekologiskt hållbar utveckling ska integreras i det kommande programmet. Ett projekt har påbörjats med syftet att andelen företag med miljöfarlig verksamhet som har en tillfredsställande egenkontroll ska öka. Bland annat har utbildningar i egenkontroll genomförts i kommunerna. Projektet fortsätter under år 23. EU:s strukturfonder En broschyr har spridits med tips om hur miljöhänsyn kan inarbetas i projekt som man ansöker om bidrag till. Information har spridits vid träffar med projektägare. Sökande uppmuntras kontakta Länsstyrelsen och få hjälp med idéer om hur miljöhänsyn kan inarbetas i projekten. Transportplaner Förutsättningarna att utveckla kollektivtrafiken har underlättats genom att nya perronger och mötesspår byggs. Idéstudie om etablering av godsterminal har genomförts. Kalkning Det skett en övergång till kalkprodukter som kräver mindre transporter. Kommunerna har uppmanats att ställa miljökrav vid upphandling av kalktransporterna. Kompetensutveckling i lantbruket Ett mål för rådgivningen till lantbruket var att högst 1% av betesmarksstödet skulle underkännas p.g.a. dålig skötsel. Totalt 236 rådgivningsinsatser har genomförts. Målet nåddes inte riktigt andelen underkända stöd motsvarade ca 16% av arealen. 7

Miljöredovisning för Länsstyrelsen i Jönköpings län år 2003

Miljöredovisning för Länsstyrelsen i Jönköpings län år 2003 Miljöredovisning för Länsstyrelsen i Jönköpings län år 23 Miljöredovisning för Länsstyrelsen i Jönköpings län år 23 MEDDELANDE NR 24: 9 2 MILJÖREDOVISNING Titel Miljöredovisning för Länsstyrelsen i Jönköpings

Läs mer

MEDDELANDE NR 2006:11. Miljöredovisning för Länsstyrelsen i Jönköpings län år 2005

MEDDELANDE NR 2006:11. Miljöredovisning för Länsstyrelsen i Jönköpings län år 2005 MEDDELANDE NR 2006:11 Miljöredovisning för Länsstyrelsen i Jönköpings län år 2005 Miljöredovisning för Länsstyrelsen i Jönköpings län år 2005 MEDDELANDE NR 2006:11 Meddelande nr 2006:11 Referens Stefan

Läs mer

MEDDELANDE NR 2005:9. Miljöredovisning för Länsstyrelsen i Jönköpings län år 2004

MEDDELANDE NR 2005:9. Miljöredovisning för Länsstyrelsen i Jönköpings län år 2004 MEDDELANDE NR 25:9 Miljöredovisning för Länsstyrelsen i Jönköpings län år 24 1 Miljöredovisning för Länsstyrelsen i Jönköpings län år 24 Meddelande nr 25:9 Referens Anna Westerlund, Samhällsbyggnadsavdelningen,

Läs mer

MEDDELANDE NR 2009:12. Miljöredovisning för Länsstyrelsen i Jönköpings län år 2008

MEDDELANDE NR 2009:12. Miljöredovisning för Länsstyrelsen i Jönköpings län år 2008 MEDDELANDE NR 2009:12 Miljöredovisning för Länsstyrelsen i Jönköpings län år 2008 Miljöredovisning för Länsstyrelsen i Jönköpings län år 2008 MEDDELANDE NR 2009:12 Meddelande nr 2009:12 Referens Martin

Läs mer

Redovisning av miljöledningsarbetet 2012 Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut

Redovisning av miljöledningsarbetet 2012 Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut Redovisning av miljöledningsarbetet 2012 Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut Enligt förordning (2009:907) om miljöledning i statliga myndigheter Del 1 Miljöledningssystemet Miljöcertifiering

Läs mer

KONKURRENSVERKET REDOVISNING AV MILJÖLEDNINGSARBETET

KONKURRENSVERKET REDOVISNING AV MILJÖLEDNINGSARBETET 2013 KONKURRENSVERKET REDOVISNING AV MILJÖLEDNINGSARBETET 2013 Dnr 17/2014 Redovisning av miljöledningsarbetet 2013 Konkurrensverket Enligt förordning (2009:907) om miljöledning i statliga myndigheter

Läs mer

2. Har myndigheten gjort en miljöutredning och identifierat vilka aktiviteter som kan påverka miljön (dvs miljöaspekter)? Ja Nej

2. Har myndigheten gjort en miljöutredning och identifierat vilka aktiviteter som kan påverka miljön (dvs miljöaspekter)? Ja Nej Riktlinjer för statliga myndigheters redovisning av miljöledningsarbete 2009 Del 1 Miljöledningssystemet 1. Är myndigheten miljöcertifierad? Ja ISO14001 Ja EMAS Nej 2. Har myndigheten gjort en miljöutredning

Läs mer

Redovisning av miljöledningsarbetet 2010 Arbetsmiljöverket

Redovisning av miljöledningsarbetet 2010 Arbetsmiljöverket 2011-02-04 AKS 2011/1001 188 1 (8) Enheten för statistik Helene Swartz, 08-730 93 06 arbetsmiljoverket@av.se Redovisning av miljöledningsarbetet 2010 Arbetsmiljöverket Del 1 Miljöledningssystemet 1. Är

Läs mer

Redovisning av miljöledningsarbetet 2011 Arbetsmiljöverket

Redovisning av miljöledningsarbetet 2011 Arbetsmiljöverket 2012-02-16 Redovisning av miljöledningsarbetet 2011 Arbetsmiljöverket Enligt förordning (2009:907) om miljöledning i statliga myndigheter Del 1 Miljöledningssystemet Miljöcertifiering Myndigheten är inte

Läs mer

10. Kommuniceras resultatet av miljöledningsarbetet till de anställda?

10. Kommuniceras resultatet av miljöledningsarbetet till de anställda? SMHIs redovisning av miljöledningsarbete 2009 Del 1 Miljöledningssystemet 1. Är myndigheten miljöcertifierad? Ja ISO14001 Ja EMAS Nej 2. Har myndigheten gjort en miljöutredning och identifierat vilka aktiviteter

Läs mer

HANDLINGSPLAN FÖR MILJÖARBETE

HANDLINGSPLAN FÖR MILJÖARBETE HANDLINGSPLAN FÖR MILJÖARBETE 2009-2015 1 Handlingsplan för miljö och hållbar utveckling Handlingsplanen beskriver de övergripande målen och hur de skall genomföras. Dessa kan brytas ned för respektive

Läs mer

Triolabs HANDLINGSPLAN FÖR MILJÖARBETE

Triolabs HANDLINGSPLAN FÖR MILJÖARBETE Triolabs HANDLINGSPLAN FÖR MILJÖARBETE 212-215 Handlingsplan för miljö och hållbar utveckling Handlingsplanen beskriver de övergripande målen och hur de skall genomföras. Dessa kan brytas ned för respektive

Läs mer

HANDLINGSPLAN FÖR MILJÖ OCH HÅLLBAR UTVECKLING 2009-2015

HANDLINGSPLAN FÖR MILJÖ OCH HÅLLBAR UTVECKLING 2009-2015 HANDLINGSPLAN FÖR MILJÖ OCH HÅLLBAR UTVECKLING 2009-2015 Mätning budgetår 14-15 Handlingsplan för miljö och hållbar utveckling Handlingsplanen beskriver de övergripande målen och hur de skall genomföras.

Läs mer

KONKURRENSVERKET Adress Telefon Fax

KONKURRENSVERKET Adress Telefon Fax KONKURRENSVERKET Redovisning av miljöledningsarbetet 2015 Redovisning av miljöledningsarbetet 2015 Konkurrensverket Enligt förordning (2009:907) om miljöledning i statliga myndigheter Del 1 Miljöledningssystemet

Läs mer

Konkurrensverket Redovisning av miljöledningsarbetet 2012

Konkurrensverket Redovisning av miljöledningsarbetet 2012 Konkurrensverket Redovisning av miljöledningsarbetet 2012 KONKURRENSVERKET BESLUT 2013-02-21 Dnr 70/2013 t Swedish Competition Authority Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Redovisning av miljöledningsarbetet

Läs mer

Redovisning av miljöledningsarbetet 2014 Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut

Redovisning av miljöledningsarbetet 2014 Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut Redovisning av miljöledningsarbetet 2014 Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut Enligt förordning (2009:907) om miljöledning i statliga myndigheter Del 1 Miljöledningssystemet Miljöcertifiering

Läs mer

2. Har myndigheten gjort en miljöutredning och identifierat vilka aktiviteter som kan påverka miljön (dvs miljöaspekter)? X Ja Nej

2. Har myndigheten gjort en miljöutredning och identifierat vilka aktiviteter som kan påverka miljön (dvs miljöaspekter)? X Ja Nej Riktlinjer för statliga myndigheters redovisning av miljöledningsarbete 2009 Del 1 Miljöledningssystemet 1. Är myndigheten miljöcertifierad? Ja ISO14001 Ja EMAS X Nej 2. Har myndigheten gjort en miljöutredning

Läs mer

Redovisning av miljöledningsarbetet 2013 Elsäkerhetsverket

Redovisning av miljöledningsarbetet 2013 Elsäkerhetsverket Redovisning av miljöledningsarbetet 2013 Elsäkerhetsverket Enligt förordning (2009:907) om miljöledning i statliga myndigheter Del 1 Miljöledningssystemet Miljöcertifiering Myndigheten är inte miljöcertifierad.

Läs mer

Uppföljning av Stockholms universitets miljöarbete för 2009

Uppföljning av Stockholms universitets miljöarbete för 2009 1 (5) 2010-04-12 Dnr SU 83-0941-10 Jenny Lilliehöök Miljökoordinator Uppföljning av Stockholms universitets miljöarbete för 2009 Inledning Stockholms universitet har sedan 1997 har arbetat med att förbättra

Läs mer

Uppföljning och bedömning av miljöarbetet vid Stockholms universitet 2007

Uppföljning och bedömning av miljöarbetet vid Stockholms universitet 2007 1(7) Fastställd av rektor Kåre Bremer 2008-02-28 Dnr: 83-0334-08 Uppföljning och bedömning av miljöarbetet vid Stockholms universitet 2007 Inledning Detta dokument avser miljörådets uppföljning och bedömning

Läs mer

Miljöhandlingsplan 2014. Institutionen för data- och systemvetenskap

Miljöhandlingsplan 2014. Institutionen för data- och systemvetenskap Miljöhandlingsplan 2014 Institutionen för data- och systemvetenskap Fastställd av prefekten 2014 02 17 2 Miljöhandlingsplan 2014 Bakgrund Rektor vid har den 5 mars 2009 beslutat att ska miljöcertifieras

Läs mer

REDOVISNING MILJÖLEDNING I STATEN 2015

REDOVISNING MILJÖLEDNING I STATEN 2015 REDOVISNING MILJÖLEDNING I STATEN 2015 Naturvårdsverket 2016-09-26 Kristina von Oelreich Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2016-09-28 1 Bidra till de nationella miljömålen och FN:s

Läs mer

Redovisning av miljöledningsarbetet 2013 Specialpedagogiska skolmyndigheten

Redovisning av miljöledningsarbetet 2013 Specialpedagogiska skolmyndigheten 2014-02-19 ALL 2014/193 Redovisning av miljöledningsarbetet 2013 Specialpedagogiska skolmyndigheten Enligt förordning (2009:907) om miljöledning i statliga myndigheter Del 1 Miljöledningssystemet Miljöcertifiering

Läs mer

Miljöhandlingsplan Institutionen för data- och systemvetenskap

Miljöhandlingsplan Institutionen för data- och systemvetenskap Miljöhandlingsplan 2016 Institutionen för data- och systemvetenskap MILJÖHANDLINGSPLAN 2016 Fastställd av DSV:s styrelse 2016 02 23 2 MILJÖHANDLINGSPLAN 2016 Miljöhandlingsplan 2016 Bakgrund Rektor vid

Läs mer

PowerPoint-presentation med manus för Tema 4 transporter TEMA 4 TRANSPORTER

PowerPoint-presentation med manus för Tema 4 transporter TEMA 4 TRANSPORTER PowerPoint-presentation med manus för Tema 4 transporter TEMA 4 TRANSPORTER Utsläpp av växthusgaser i Sverige per sektor Källa: Naturvårdsverkens rapport Konsumtionens klimatpåverkan, nov 2008 Transporter

Läs mer

Miljöhandlingsplan 2012

Miljöhandlingsplan 2012 Miljöhandlingsplan 2012 Institutionen för data- och systemvetenskap Fastställd av DSV:s styrelse 2012-02-14 2 Miljöhandlingsplan 2012 Bakgrund Rektor vid har den 5 mars 2009 beslutat att ska miljöcertifieras

Läs mer

Tidningstjänst AB och miljön

Tidningstjänst AB och miljön Tidningstjänst AB och miljön Vårt långsiktiga mål Minska fossila bränslen mot transportsträcka med 15 % från 2009 till 2014. Miljöpolicy Tidningstjänst AB strävar efter att leverera Rätt tidning i rätt

Läs mer

Miljöledningsrapport 2014 Specialpedagogiska skolmyndigheten

Miljöledningsrapport 2014 Specialpedagogiska skolmyndigheten Miljöledningsrapport 2014 Specialpedagogiska skolmyndigheten Enligt förordning (2009:907) om miljöledning i statliga myndigheter och förordning (SFS 2014:480) om myndigheters inköp av energieffektiva varor,

Läs mer

Där klimatsmarta idéer blir verklighet

Där klimatsmarta idéer blir verklighet Där klimatsmarta idéer blir verklighet Klimp 2008 2012 Naturvårdsverket och Linköpingskommun arbetar tillsammans för att minska utsläppen av växthusgaser. Tillsammans för klimatet Vi är mycket stolta över

Läs mer

Res rätt och vinn tid Temadag om effektivt och hållbart resande, 30 nov-06

Res rätt och vinn tid Temadag om effektivt och hållbart resande, 30 nov-06 Bild 1 Res rätt och vinn tid Temadag om effektivt och hållbart resande, 30 nov-06 Bild 2 Miljömål 2004-06: Minska miljöpåverkan vid tjänsteresor, resor till och från arbetet samt övriga transporter Resultat:

Läs mer

Mål och åtgärder för miljöarbetet vid Malmö högskola 2009-2012

Mål och åtgärder för miljöarbetet vid Malmö högskola 2009-2012 Mah/förvaltning Sid 1(6) Mål och åtgärder för miljöarbetet vid Malmö högskola 2009-2012 Inledning Vid Malmö högskola bedrivs forskning, utbildning och samverkan inom miljöområdet. Genom denna s k indirekta

Läs mer

Klimatrapport 2012. Kontaktinformation: Jens Johansson jens.johansson@uandwe.se 1 (6)

Klimatrapport 2012. Kontaktinformation: Jens Johansson jens.johansson@uandwe.se 1 (6) Klimatrapport 2012 Kontaktinformation: Jens Johansson jens.johansson@uandwe.se 1 (6) Företagsuppgifter Radisson Arlandia Hotel AB, kontaktperson är Maria Wiklund Denna rapport täcker verksamhetsåret 2012

Läs mer

Uppföljning av miljöarbetet vid Stockholms universitet 2008

Uppföljning av miljöarbetet vid Stockholms universitet 2008 1(5) Anmäld för rektor Kåre Bremer 2009-03-12 Dnr: 83-0574-09 Uppföljning av miljöarbetet vid Stockholms universitet 2008 Inledning Detta dokument avser miljörådets uppföljning av miljöarbetet vid Stockholms

Läs mer

Handelshögskolan vid Umeå universitet. Sid 1 (6) 2016)

Handelshögskolan vid Umeå universitet. Sid 1 (6) 2016) Sid 1 (6) Dokument: Förteckning Betydande och övriga hållbarhetsaspekter, USBE:s arbete för en hållbar utveckling utgår från verksamhetens betydande hållbarhetsaspekter och deras påverkan på miljö och

Läs mer

Miljöredovisning 2012 (inkl. internrevision 2011 )

Miljöredovisning 2012 (inkl. internrevision 2011 ) Miljöredovisning 2012 (inkl. internrevision 2011 ) Inledning Miljöredovisningen för 2012 sammanfattar det gångna året och redovisar uppfyllnad av mål. Miljöredovisningen fungerar både som ett internt och

Läs mer

Redovisning av miljöledningsarbetet 2012 Riksantikvarieämbetet

Redovisning av miljöledningsarbetet 2012 Riksantikvarieämbetet 2013-02-04 Redovisning av miljöledningsarbetet 2012 Riksantikvarieämbetet Enligt förordning (2009:907) om miljöledning i statliga myndigheter Del 1 Miljöledningssystemet Miljöcertifiering Myndigheten är

Läs mer

Miljöpolitiskt program för Västerbottens läns landsting 2007-2020. Detaljerade mål och handlingsplan med aktiviteter 2011-2014.

Miljöpolitiskt program för Västerbottens läns landsting 2007-2020. Detaljerade mål och handlingsplan med aktiviteter 2011-2014. Miljöpolitiskt program för Västerbottens läns landsting 27-22. Detaljerade mål och handlingsplan med aktiviteter 211-214. Miljöredovisning för år 211 Sammanfattning Detaljmål 211 214 211 Resultat 211 1.

Läs mer

Redovisning av miljöledningsarbetet 2012 Uppsala universitet

Redovisning av miljöledningsarbetet 2012 Uppsala universitet 2013-02-19 Redovisning av miljöledningsarbetet 2012 Uppsala universitet Enligt förordning (2009:907) om miljöledning i statliga myndigheter Del 1 Miljöledningssystemet Miljöcertifiering Myndigheten är

Läs mer

Redovisning av Fastighets AB Umluspens miljöarbete under 2008

Redovisning av Fastighets AB Umluspens miljöarbete under 2008 Redovisning av Fastighets AB Umluspens miljöarbete under 2008 Redovisningen av miljöarbetet och sammanställning av den miljöpåverkan som Umluspens verksamhet förorsakar. Redovisningen följer de punkter

Läs mer

Redovisning av miljöledningsarbetet 2013 Örebro universitet

Redovisning av miljöledningsarbetet 2013 Örebro universitet Redovisning av miljöledningsarbetet 2013 Örebro universitet Enligt förordning (2009:907) om miljöledning i statliga myndigheter Del 1 Miljöledningssystemet Miljöcertifiering Myndigheten är inte miljöcertifierad.

Läs mer

Göteborgs universitets klimatstrategi 2010-2015

Göteborgs universitets klimatstrategi 2010-2015 Göteborgs universitets klimatstrategi 2010-2015 Uppföljning 2012 Agneta Bergman, Klimatsamordnare Miljöenheten April 2013 2 / 8 Målsättning Göteborgs universitets klimatstrategi 2010-2015, antogs i juni

Läs mer

Goda exempel på miljöledning

Goda exempel på miljöledning Goda exempel på miljöledning Nedan har vi tagit fram några goda exempel på miljöpolicy, miljömål och miljöuppfyllelse från redovisningen Miljöledning i staten. Exemplen är hämtade från Försvarets materielverk,

Läs mer

BILAGA 1 Ekonomiavdelningen Datum Diarienr (åberopas vid korresp) Mathias Tellberg 2010-02-04 AA-039-83333-2009 Miljöcontroller

BILAGA 1 Ekonomiavdelningen Datum Diarienr (åberopas vid korresp) Mathias Tellberg 2010-02-04 AA-039-83333-2009 Miljöcontroller Ver.rev 01.01 1 (9) BILAGA 1 Ekonomiavdelningen Datum Diarienr (åberopas vid korresp) Mathias Tellberg 2010-02-04 AA-039-83333-2009 Miljöcontroller Godkänd av Janina Gröhn, miljöansvarig Återrapportering

Läs mer

för en bättre miljö Cramo instant ab 2010

för en bättre miljö Cramo instant ab 2010 för en bättre miljö Cramo Instant AB I de lokaler vi hyr ut är det inte möjligt att styra energiförbrukningen hos våra hyresgäster. Vad vi däremot kan göra för att minska den är att i större utsträckning

Läs mer

Uppföljning av lokal handlingsplan för hållbar utveckling 2013 Gemensamma Förvaltningen

Uppföljning av lokal handlingsplan för hållbar utveckling 2013 Gemensamma Förvaltningen 1 (8) 2014-02-25 Dnr xxx-xx Gemensamma förvaltningen Christina Lindqvist, fastighetsekonom Uppföljning av för hållbar utveckling 2013 Gemensamma Förvaltningen Denna handlingsplan är baserad på den övergripande

Läs mer

RUTIN FÖR ÖVERVAKNING OCH MÄTNING - INTERNT FÖRBÄTTRINGSARBETE

RUTIN FÖR ÖVERVAKNING OCH MÄTNING - INTERNT FÖRBÄTTRINGSARBETE MILJÖLEDNINGSSYSTEM M1 1171091 0110 Sida 1 av 8 dnr 1171091 RUTIN FÖR ÖVERVAKNING OCH MÄTNING INTERNT FÖRBÄTTRINGSARBETE Syfte Syftet är att säkerställa att Högskolan i Borås miljöarbete följs upp och

Läs mer

Intern klimatrapport Sala Sparbank

Intern klimatrapport Sala Sparbank Intern klimatrapport Sala Sparbank FÖRETAGSUPPGIFTER Webadress www.salasparbank.se Verksamhetsområde Sala och Heby Beräkningsperiod Januari-december 2014 Kontaktperson Annika Nelson Berg NYCKELTAL Antal

Läs mer

Verksamhetsåret 2014

Verksamhetsåret 2014 Klimatredovisning AB Svenska Spel Verksamhetsåret Utförd av Rapport färdigställd: 2015-03-05 Sammanfattning klimatpåverkan Svenska Spel Tricorona Climate Partner AB (Tricorona) har på uppdrag av AB Svenska

Läs mer

2. Har myndigheten gjort en miljöutredning och identifierat vilka aktiviteter som kan påverka miljön (dvs miljöaspekter)? Ja Nej

2. Har myndigheten gjort en miljöutredning och identifierat vilka aktiviteter som kan påverka miljön (dvs miljöaspekter)? Ja Nej 1(6) Riktlinjer för statliga myndigheters redovisning av miljöledningsarbete 2009 Del 1 Miljöledningssystemet 1. Är myndigheten miljöcertifierad? Ja ISO14001 Ja EMAS Nej 2. Har myndigheten gjort en miljöutredning

Läs mer

Postadress: Mölnlycke

Postadress: Mölnlycke MILJÖBERÄTTELSE Miljöberättelse för år 2013 Företag/verksamhet: Härryda Energi AB Gatuadress: Kabelvägen 2 Postadress: Mölnlycke Miljösamordnare: Mats Fredriksson Telefon: 031-7246470 Sammanfattning Översikt

Läs mer

MILJÖREDOVISNING FÖR GEMENSAMMA

MILJÖREDOVISNING FÖR GEMENSAMMA MILJÖREDOVISNING FÖR GEMENSAMMA FÖRVALTNINGEN 212 Skärmbild från utbildning i resfria möten 212-11-27 Denna redovisning ger en översikt över vad som har gjorts inom miljöarbetet under 212 och sammanfattar

Läs mer

MILJÖBERÄTTELSE. Miljöberättelse för år 2015

MILJÖBERÄTTELSE. Miljöberättelse för år 2015 MILJÖBERÄTTELSE Miljöberättelse för år 2015 Företag/verksamhet: Härryda Energi AB Gatuadress: Kabelvägen 2 Postadress: Mölnlycke Miljösamordnare: Gunnar Rogenfelt Telefon: 031-7246470 Översikt Härryda

Läs mer

Redovisning av myndigheters miljöledningsarbete 2008

Redovisning av myndigheters miljöledningsarbete 2008 Redovisning av myndigheters miljöledningsarbete 2008 Miljöledningssystemets miljöeffekter (besvaras frivilligt år 2008) Blanketten följer Miljödepartementets riktlinjer 2008-06-17 Inramade gultonade fält

Läs mer

Intern klimatrapport Sala Sparbank

Intern klimatrapport Sala Sparbank Intern klimatrapport Sala Sparbank FÖRETAGSUPPGIFTER Webadress www.salasparbank.se Verksamhetsområde Sala och Heby Beräkningsperiod Januari-december 2013 Kontaktperson Annika Nelson Berg NYCKELTAL Antal

Läs mer

Miljöredovisning enligt EMAS för Hr Björkmans Entrémattor AB 2011

Miljöredovisning enligt EMAS för Hr Björkmans Entrémattor AB 2011 Miljöredovisning enligt EMAS för Hr Björkmans Entrémattor AB 2011 FÖRETAGET verksamheten Hr Björkmans Entrémattor AB är ett privatägt företag som är till största del inriktat på uthyrning samt bytesservice

Läs mer

Figur 1 Av den totala elförbrukningen utgörs nästan hälften av miljömärkt el, eftersom några av de stora kontoren använder miljömärkt el.

Figur 1 Av den totala elförbrukningen utgörs nästan hälften av miljömärkt el, eftersom några av de stora kontoren använder miljömärkt el. KLIMATBOKSLUT Det är dags att summera 2013 års klimatinventering. Tyréns årliga klimatinventering baseras på den internationella beräkningsstandarden The Greenhouse Gas Protocol. 1 Miljömässiga dimensionen

Läs mer

KLIMAT INGEN KAN GÖRA ALLT MEN ALLA KAN GÖRA NÅGOT! Transporterna släpper ut allt mer!

KLIMAT INGEN KAN GÖRA ALLT MEN ALLA KAN GÖRA NÅGOT! Transporterna släpper ut allt mer! vardag KLIMAT INGEN KAN GÖRA ALLT MEN ALLA KAN GÖRA NÅGOT! Transporterna släpper ut allt mer! Vi reser idag mer och mer och ofta längre och längre. Redan för 40 år sedan var vägtrafiken det dominerande

Läs mer

Redovisning av miljöledningsarbetet 2013 Riksgäldskontoret

Redovisning av miljöledningsarbetet 2013 Riksgäldskontoret Redovisning av miljöledningsarbetet 2013 Riksgäldskontoret Enligt förordning (2009:907) om miljöledning i statliga myndigheter Del 1 Miljöledningssystemet Miljöcertifiering Myndigheten är inte miljöcertifierad.

Läs mer

Energi- och miljöplan

Energi- och miljöplan Energi- och miljöplan för Lessebo kommun 2014-2020 Energi- och miljöplan för Lessebo kommun 2014-2020 Lessebo kommuns energi- och miljöplan innefattar fem områden: Avfall Byggnation, underhåll och inneklimat

Läs mer

Uppföljning av KIs miljö- och hållbarhetsarbete 2010

Uppföljning av KIs miljö- och hållbarhetsarbete 2010 Sida 1 av 11 KIs ledningssystem för miljö och hållbar utveckling Uppföljningen av KIs miljö- och hållbarhetsarbete under 2010 består av två delar; 1) Uppföljning av KIs handlingsplan 2010 2) Uppföljning

Läs mer

Vision och mål för landstingets miljöarbete, år 2013

Vision och mål för landstingets miljöarbete, år 2013 2012-10-15 1 (4) Vision och mål för landstingets miljöarbete, år 2013 Landstingets miljövision Landstinget ska medverka till en hållbar utveckling som innebär att östgöten, i nuvarande och kommande generationer,

Läs mer

Genomföra en miljöutredning i praktiken (steg-för-steg) Frida Gårdmo Miljösamordnare

Genomföra en miljöutredning i praktiken (steg-för-steg) Frida Gårdmo Miljösamordnare Genomföra en miljöutredning i praktiken (steg-för-steg) Frida Gårdmo Miljösamordnare 010-22 36 307 Frida.gardmo@lansstyrelsen.se Verksamhet/processer Resurser in MILJÖUTREDNING Resurser ut Krav Organisation

Läs mer

MÅL FÖR KEMIKALIEANVÄNDNING Övergripande mål: Minska användningen av hälso- och miljöfarliga kemikalier

MÅL FÖR KEMIKALIEANVÄNDNING Övergripande mål: Minska användningen av hälso- och miljöfarliga kemikalier Miljömål och handlingsplan för Önnestads folkhögskola Önnestads folkhögskolas miljömål syftar till att med människan i centrum bidra till en hållbar utveckling genom effektiv hushållning med resurser och

Läs mer

Lokal handlingsplan för hållbar utveckling 2013 Gemensamma Förvaltningen

Lokal handlingsplan för hållbar utveckling 2013 Gemensamma Förvaltningen 1 (8) 2012-12-06 Dnr 800-12-91 Gemensamma förvaltningen Christina Lindqvist, fastighetsekonom Lokal handlingsplan för hållbar utveckling 2013 Gemensamma Förvaltningen Denna handlingsplan är baserad på

Läs mer

Vilka resor tror du är bäst för miljön?

Vilka resor tror du är bäst för miljön? Vilka resor tror du är bäst för miljön? En resa mot en bättre miljö Att kunna resa är en självklarhet idag. Det väldiga transportsystem vi skapat omkring oss är faktiskt förutsättningen för ett välfungerande

Läs mer

Byråns interna miljöarbete

Byråns interna miljöarbete Byråns interna hållbarhetsarbete Byråns interna miljöarbete För Mannheimer Swartling innebär en hållbar affärsmodell dels att föregå med gott exempel när det gäller att bidra till en bättre miljö genom

Läs mer

Skyways - Klimatrapport

Skyways - Klimatrapport Skyways - Klimatrapport 2007 Koldioxidutsläpp Utsläpp Fokker 50 AKTIVITET Ton CO 2 Klimatpåverkan från egenägda källor 216 909.88 Uppvärmning 8.91 Eldningsolja 2-5 8.91 Egenägda tjänstebilar, egna fordon

Läs mer

Årsrapport Kommunkoncernens energi- och klimatredovisning. Rapport Linköpings kommun linkoping.se

Årsrapport Kommunkoncernens energi- och klimatredovisning. Rapport Linköpings kommun linkoping.se Årsrapport 215 Kommunkoncernens energi- och klimatredovisning Rapport 216-11-14 Linköpings kommun linkoping.se Inledning Linköpings kommun har som mål att kommunen ska vara koldioxidneutral 225. Koldioxidneutralitet

Läs mer

Läkemedelsverkets miljöarbete 2009

Läkemedelsverkets miljöarbete 2009 Läkemedelsverkets miljöarbete 2009 Postadress/Postal address: P.O. Box 26, SE-751 03 Uppsala, SWEDEN Besöksadress/Visiting address: Dag Hammarskjölds väg 42, Uppsala Telefon/Phone: +46 (0)18 17 46 00 Fax:

Läs mer

Klimatrapport Envima 2015 south pole group

Klimatrapport Envima 2015 south pole group Klimatrapport Envima 2015 south pole group South Pole Carbon Asset Management Ltd. Technoparkstrasse 1 8005 Zurich Switzerland +41 43 501 35 50 info@thesouthpolegroup.com thesouthpolegroup.com Företagsuppgifter

Läs mer

Miljöredovisning enligt EMAS för Hr Björkmans Entrémattor AB 2014

Miljöredovisning enligt EMAS för Hr Björkmans Entrémattor AB 2014 Miljöredovisning enligt EMAS för Hr Björkmans Entrémattor AB 2014 FÖRETAGET verksamheten Hr Björkmans Entrémattor AB är ett privatägt företag som är till största del inriktat på uthyrning samt bytesservice

Läs mer

Ma l, ma luppfyllelse 2011-2013 och resultat fo r fo rsta halva ret 2014

Ma l, ma luppfyllelse 2011-2013 och resultat fo r fo rsta halva ret 2014 Ma l, ma luppfyllelse 2011-2013 och resultat fo r fo rsta halva ret 2014 1. Energi Mål för perioden 2011-2013 Högskolan i Borås ska i samarbete med fastighetsägare minska energianvändningen räknat per

Läs mer

Kompletterande GRI indikatorer 2012. Kompletterande information till Samhall AB:s årsoch hållbarhetsredovisning 2012

Kompletterande GRI indikatorer 2012. Kompletterande information till Samhall AB:s årsoch hållbarhetsredovisning 2012 Kompletterande GRI indikatorer 2012 Kompletterande information till Samhall AB:s årsoch hållbarhetsredovisning 2012 1 2 Personalrelaterade uppgifter MÅLUPPFYLLELSE PERSONALMÅL 2012 Område Mål Utfall Antal

Läs mer

Redovisning av miljöledningsarbetet 2010

Redovisning av miljöledningsarbetet 2010 Sida: 1 av 10 Dnr: Af-2011/044734 Datum: 2011-02-09 Mottagare: Arbetsmarknadsdepartementet Naturvårdsverket Redovisning av miljöledningsarbetet 2010 Arbetsförmedlingen Del 1 Miljöledningssystemet 1. Är

Läs mer

Klimatrapport Alteco AB

Klimatrapport Alteco AB Klimatrapport Alteco AB FÖRETAGSUPPGIFTER Webadress www.alteco.se Verksamhetsområde Teknikkonsult Beräkningsperiod 2010-01-01 till 2010-12-31 Kontaktperson Ulf Fransson tel 070-576 49 10 NYCKELTAL Antal

Läs mer

Klimatrapport Alteco AB

Klimatrapport Alteco AB Klimatrapport Alteco AB FÖRETAGSUPPGIFTER Webadress www.alteco.se Verksamhetsområde Teknikkonsult Beräkningsperiod 2014-01-01 till 2014-12-31 Kontaktperson Joachim Åhman NYCKELTAL Antal Anställda 29 Ton

Läs mer

Strategi för energieffektivisering. Anna-Karin Olsson, Kommunekolog Höör 2013-01-30 Johan Nyqvist, Energikontoret Skåne

Strategi för energieffektivisering. Anna-Karin Olsson, Kommunekolog Höör 2013-01-30 Johan Nyqvist, Energikontoret Skåne Strategi för energieffektivisering Anna-Karin Olsson, Kommunekolog Höör 2013-01-30 Johan Nyqvist, Energikontoret Skåne Interna miljöregler, 1996 kontorspapper ska vara Svanenmärkt glödlampor byts till

Läs mer

Svenska Mässan - totalt uppskattad klimatpåverkan (ca 24 500 ton CO 2 e)

Svenska Mässan - totalt uppskattad klimatpåverkan (ca 24 500 ton CO 2 e) På uppdrag av MCI har en klimatanalys av Svenska Mässan genomförts. Resultaten i denna rapport kan användas som underlag för att, antingen göra djupare analyser för att fastställa den faktiska påverkan,

Läs mer

Modell för redovisning av miljöledningsarbetet 2006

Modell för redovisning av miljöledningsarbetet 2006 Dokumentupprättare: MLS HiG/aho, roelof Godkänd av: Inst: Diarienr: 101-329/07 Sida: 1(6) Dokumentnamn: Redovisning av miljöledningsarbetet 2006 Datum 2007-02-28 Mall gäller från datum: 2003-09-30 Modell

Läs mer

FoodTankers AB. Miljörapport

FoodTankers AB. Miljörapport FoodTankers AB Miljörapport 2008-02-18 2007 FoodTankers på väg i verkligheten för framtiden AB INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING 3 KVALITET- & MILJÖPOLICY 4 HUR SER FRAMTIDEN UT FÖR TRANSPORTFÖRETAG 5 MILJÖPÅVERKAN

Läs mer

Resvaneundersökning Göteborgs Universitet Gemensam Förvaltning

Resvaneundersökning Göteborgs Universitet Gemensam Förvaltning Resvaneundersökning Göteborgs Universitet Gemensam Förvaltning Resultat av enkät genomförd 2 27 oktober 2006 Kortversion Göteborg 2006-11-20 Göteborgs Stad Trafikkontoret Resvaneundersökning Göteborgs

Läs mer

2. Har myndigheten gjort en miljöutredning och identifierat vilka aktiviteter som kan påverka miljön (dvs miljöaspekter)? Ja Nej

2. Har myndigheten gjort en miljöutredning och identifierat vilka aktiviteter som kan påverka miljön (dvs miljöaspekter)? Ja Nej Riktlinjer för statliga myndigheters redovisning av miljöledningsarbete 2009 Del 1 Miljöledningssystemet 1. Är myndigheten miljöcertifierad? Ja ISO14001 Ja EMAS Nej 2. Har myndigheten gjort en miljöutredning

Läs mer

mal och hai 2011-201

mal och hai 2011-201 INSPEKTIONEN mal och hai 2011-201 an 1(5) Box 199 Finningevagen 54 B Telefon: 0152-650 100 Fax:0152-650 180 registratorp!ot.teriinspektionen.se www.lotteriinspektianen.se Org. nr: 202100-3310 INSPEKTIONEN

Läs mer

MELLERUDS KOMMUN KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING Flik R

MELLERUDS KOMMUN KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING Flik R Ersätter Utbytt den Sign 1:5 Inledning Kommunens verksamhet medför att ett stort antal resor och transporter genomförs varje år. Det är viktigt att dessa resor och transporter sker kostnadseffektivt, trafiksäkert

Läs mer

Klimatrapport 2012. Kontaktinformation: Jens Johansson jens.johansson@uandwe.se 1 (6)

Klimatrapport 2012. Kontaktinformation: Jens Johansson jens.johansson@uandwe.se 1 (6) Klimatrapport 2012 Kontaktinformation: Jens Johansson jens.johansson@uandwe.se 1 (6) Företagsuppgifter Hotell Kristina AB Kontaktperson är Pernilla Olsen Denna rapport täcker verksamhetsåret 2012 Antal

Läs mer

Miljöpolitiskt program för Västerbottens läns landsting Detaljerade mål och handlingsplan med aktiviteter

Miljöpolitiskt program för Västerbottens läns landsting Detaljerade mål och handlingsplan med aktiviteter Miljöpolitiskt program för Västerbottens läns landsting 2007-2020. Detaljerade mål och handlingsplan med aktiviteter 2011-2015. Miljöredovisning för år 2015 Slutredovisning för programperioden Sammanfattning

Läs mer

ESLÖVS KOMMUNS FÖRFATTNINGSSAMLING NR 14 RESEPOLICY FÖR ESLÖVS KOMMUN. Antagen av kommunfullmäktige 2003-03-31

ESLÖVS KOMMUNS FÖRFATTNINGSSAMLING NR 14 RESEPOLICY FÖR ESLÖVS KOMMUN. Antagen av kommunfullmäktige 2003-03-31 ESLÖVS KOMMUNS FÖRFATTNINGSSAMLING NR 14 RESEPOLICY FÖR ESLÖVS KOMMUN Antagen av kommunfullmäktige 2003-03-31 Denna policy gäller för medarbetare, inhyrd medarbetare, och förtroendevalda inom Eslöv kommun

Läs mer

Vadå klimat? Resurser för framtiden är en klimatkampanj ett samarbete mellan Kriminalvården och Specialfastigheter.

Vadå klimat? Resurser för framtiden är en klimatkampanj ett samarbete mellan Kriminalvården och Specialfastigheter. Vadå klimat? Resurser för framtiden är en klimatkampanj ett samarbete mellan Kriminalvården och Specialfastigheter. Spela roll! Klimatet är en av våra viktigaste frågor. För oss, våra barn och barnbarn.

Läs mer

KONKURRENSVERKET Redovisning av miljöledningsarbetet 2014

KONKURRENSVERKET Redovisning av miljöledningsarbetet 2014 KONKURRENSVERKET Redovisning av miljöledningsarbetet 2014 4 KONKURRENSVERKET i Swedish Competition Authority BESLUT 2014-02-09 Dnr 31/2015 Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Redovisning av miljöledningsarbetet

Läs mer

Redovisning av miljöledningsarbetet 2011 Uppsala universitet

Redovisning av miljöledningsarbetet 2011 Uppsala universitet 2012-02-14 Redovisning av miljöledningsarbetet 2011 Uppsala universitet Enligt förordning (2009:907) om miljöledning i statliga myndigheter Del 1 Miljöledningssystemet Miljöcertifiering Myndigheten är

Läs mer

Sjöfartsverkets redovisning av miljöledningsarbetet 2009

Sjöfartsverkets redovisning av miljöledningsarbetet 2009 SJÖFARTSVERKET Sjöfart och Samhälle Handläggare, direktielefon Reidar Grundström, 011-19 1038 Datum 2010-02- 19 Ert datum Närings departe mentet Vår beteckning 09-02586 Er beteckning M20081482 1 /11 103

Läs mer

Miljömål för Forskning och utbildning. Naturvetenskapliga fakulteten

Miljömål för Forskning och utbildning. Naturvetenskapliga fakulteten 1 Miljömål för 2009-2010 Naturvetenskapliga fakulteten Forskning och utbildning Universitetsgemensamt miljömål 2007-2010: Universitetet skall öka mängden forskning inom hållbar Universitetet skall integrera

Läs mer

Klimatrapport Alteco AB

Klimatrapport Alteco AB Klimatrapport Alteco AB FÖRETAGSUPPGIFTER Webadress www.alteco.se Verksamhetsområde Teknikkonsult Beräkningsperiod 2013-01-01 till 2013-12-31 Kontaktperson Ingemar Jakobsson tel 070-576 05 60 NYCKELTAL

Läs mer

Kronobergs Miljö. - Din framtid!

Kronobergs Miljö. - Din framtid! Kronobergs Miljö - Din framtid! Vi ska lösa de stora miljöproblemen! Vi skall lämna över en frisk miljö till nästa generation. Om vi hjälps åt kan vi minska klimathotet, läka ozonlagret och få renare luft

Läs mer

Upprättad av Godkänd Datum Ver.rev Referens Sekretess HANDLINGSPLAN FÖR MINSKADE UTSLÄPP TILL LUFT

Upprättad av Godkänd Datum Ver.rev Referens Sekretess HANDLINGSPLAN FÖR MINSKADE UTSLÄPP TILL LUFT Ton CO2 LFV D-LFV 2009-035287 1(7) HANDLINGSPLAN FÖR MINSKADE UTSLÄPP TILL LUFT Klimatfrågan är av central betydelse för det civila flygets utveckling och LFV arbetar kraftfullt med att minska verkets

Läs mer

2 UNIT4 Agresso AB Miljöredovisning 2012

2 UNIT4 Agresso AB Miljöredovisning 2012 UNIT4 Agresso AB Miljöredovisning 2012 2 UNIT4 Agresso AB Miljöredovisning 2012 Ord från miljöchefen Våren är här och det har blivit dags att summera UNIT4 Agressos miljöarbete 2012. Just den här våren

Läs mer

BILAGA 5. SAMMANSTÄLLNING AV NATIONELLA OCH

BILAGA 5. SAMMANSTÄLLNING AV NATIONELLA OCH BILAGA 5. SAMMANSTÄLLNING AV NATIONELLA OCH REGIONALA MILJÖMÅL SOM BERÖR AVFALL NATIONELLA MILJÖMÅL Det övergripande målet för miljöarbetet är att vi till nästa generation, det vill säga med sikte på år

Läs mer

Miljöredovisning 2014

Miljöredovisning 2014 Miljöredovisning 2014 Miljörådet INNEHÅLL INNEHÅLL... 0 Ordförande har ordet... 1 Om universitetet... 1 Stockholms universitets miljöpolicy... 2 Universitetets miljöledningssystem... 3 Utpekade miljöaspektområden...

Läs mer

Region Skånes Miljöbevis - checklista

Region Skånes Miljöbevis - checklista Region Skånes Miljöbevis - checklista Denna checklista består av kriterier som ni som mottagare av bidragsfinansiering från Region Skåne ska fylla i om ni får minst sex prisbasbelopp eller mer per tolvmånadersperiod.

Läs mer

Miljöbokslut Övergripande miljömål i Miljöprogram är markerade med kursiv text.

Miljöbokslut Övergripande miljömål i Miljöprogram är markerade med kursiv text. Miljöbokslut 2015 2015 var slutår för Region Hallands Miljöprogram 2012-2015. Många positiva saker har hänt inom miljöområdet under programperioden såsom ISO-certifieringar, ställda miljökrav i de flesta

Läs mer