Miljöredovisning för Länsstyrelsen i Jönköpings län år 2003

Transkript

1 Miljöredovisning för Länsstyrelsen i Jönköpings län år 23

2 Miljöredovisning för Länsstyrelsen i Jönköpings län år 23 MEDDELANDE NR 24: 9

3 2 MILJÖREDOVISNING Titel Miljöredovisning för Länsstyrelsen i Jönköpings län år 23 Författare Stefan Lundvall Fotografier Beställningsadress Webbplats Kontaktperson Länsstyrelsen i Jönköpings län, Samhällsbyggnadsavdelningen, Jönköping Telefon (vx) Stefan Lundvall, Länsstyrelsen i Jönköpings län, Direkttelefon , e-post stefan.lundvall@f.lst.se Meddelande Nr. 24:9 ISSN ISRN LSTY-F-M 4/9--SE Referens Stefan Lundvall, Samhällsbyggnadsavdelningen, februari 24 Upplaga 6 ex. Tryckt på Länsstyrelsen, Jönköping 24

4 MILJÖREDOVISNING 3 Förord År 2 påbörjades vid Länsstyrelsen ett projekt för att införa ett miljöledningssystem. Miljöutbildning för personalen genomfördes och en miljöutredning för hela verksamheten gjordes. Under år 21 utarbetades mål och handlingsplan för år 22 och vissa åtgärder genomfördes, tex. en papperskampanj och när åtta nya tjänstebilar köptes in valdes biogasdrift. Införandeprojektet är nu avslutat och ansvaret för miljöledningsarbetet ligger i den ordinarie organisationen, med Sekretariatet för hållbar utveckling som samordnare. Dessutom finns 1-2 miljöombud på varje avdelning. Mål och handlingsplan för miljöledningsarbetet revideras årligen i samband med verksamhetsplaneringen. Enligt verksamhetsplanen för år 24 ska certifiering förberedas för att kunna genomföras under år 25. I denna rapport redovisas resultatet av miljöledningsarbetet under år 23.

5 4 MILJÖREDOVISNING Innehållsförteckning Förord...3 Länsstyrelsens indirekta miljöpåverkan...5 Länsstyrelsens direkta miljöpåverkan...7 Tjänsteresor...7 Resor till och från arbetet...9 Uppvärmning...9 Elanvändning...1 Vattenanvändning...1 Pappersanvändning...11 Kylanläggningar...12 Lokalvård och användning av kemikalier...12 Avfallshantering...12 Nyckeltal...12

6 MILJÖREDOVISNING 5 Länsstyrelsens indirekta miljöpåverkan Indirekt miljöpåverkan uppstår när Länsstyrelsen i sin verksamhet påverkar andra så att det medför miljöpåverkan av något slag. Den indirekta miljöpåverkan är betydande för Länsstyrelsen eftersom huvudsyftet med verksamheten ofta är att påverka andra. Exempel på verksamheter som har indirekt miljöpåverkan är beslut om tillstånd eller bidrag, information, rådgivning, utbildning och internationellt arbete. Under år 23 prioriterades tolv områden i Länsstyrelsens miljöledningsarbete. Nio av dessa gällde indirekt miljöpåverkan. Det är svårt att mäta, eller exakt beskriva, hur miljöbelastningen ändras till följd av de åtgärder som Länsstyrelsen gör avseende indirekt miljöpåverkan. Förbättring avseende indirekt miljöpåverkan handlar ju om att underlätta för andra, eller påverka andra, att ta mer miljöhänsyn. I många fall är Länsstyrelsen endast rådgivande och i de fall Länsstyrelsen har makten att besluta är handlingsutrymmet ofta begränsat av olika hänsyn som ska tas enligt lagstiftningen. I detta avsnitt ges exempel på arbetet med indirekt miljöpåverkan. Upphandling Nya riktlinjer och rutiner för upphandling/inköp har tagits fram, där miljöhänsyn har inarbetats. Tillväxtprogrammet Ekologiskt hållbar utveckling har inarbetats i tillväxtprogrammet. Nu inträder en genomförandefas. Ett projekt har genomförts med syftet att andelen företag med miljöfarlig verksamhet som har en tillfredsställande egenkontroll ska öka. Uppföljning genom miljöskyddshandläggarnas bedömning visar att andelen har ökat jämfört med år 22. EU:s strukturfonder En broschyr har spridits med tips om hur miljöhänsyn kan inarbetas i projektansökningar. Information har också spridits vid träffar med projektägare. Sökande uppmuntras kontakta Länsstyrelsen för att få hjälp med idéer om hur miljöhänsyn kan inarbetas i projekten. Tillsyn och prövning av miljöfarlig verksamhet Tillsynen har fokuserats på verksamheter där egenkontrollen är otillräcklig Formuleringar av tillståndsbeslut har utvecklats så att de innehåller motiveringar grundade på miljömålen. Transportplaner Länsstyrelsen har medverkat i och varit pådrivande i olika skeden av tre viktiga utredningar som syftar till miljömässigt effektivt utnyttjande av järnvägen. Planerna för en kombiterminal på Torsvik är de som blivit mest konkreta. Detaljplaner Länsstyrelsen har kommit överens med tre kommuner om att konsekvensbeskriva detaljplaner med miljökvalitetsmålen som utgångspunkt. För ca 1 stycken detaljplaner

7 6 MILJÖREDOVISNING har den nya arbetsrutinen tillämpats under året. Försöket kommer att utvidgas med fler kommuner under år 24. Kalkning Det har skett en fortsatt övergång till kalkprodukter som kräver mindre transporter och som har mindre negativ påverkan på den biologiska mångfalden i våtmarker. Diskussioner har förts med kommunerna om att ställa miljökrav vid upphandling av kalktransporterna. Vid byte av båtmotor som används för kalkeffektuppföljningen har en miljövänligare fyrtaktare inköpts. Kompetensutveckling i lantbruket Genom insatser i KULM-programmet verkar Länsstyrelsen för målet att inköp av handelsgödsel-fosfor i länet inte ska vara större än behovet för att minska övergödningen. Andelen företag med mer än 2 djurenheter som har aktuell (7år) växtnäringsbalans och gödslingsplan har ökat till 54 % under år 23. Ett mål för rådgivningen till lantbruket var att högst 1 % av betesmarksstödet skulle underkännas p.g.a. otillräcklig skötsel. Fem kurser med 145 deltagare och 21 rådgivningsinsatser har genomförts. Målet nåddes inte riktigt andelen underkända stöd motsvarade ca 13 % av arealen jämfört med 16 % föregående år. Främjande och förebyggande insatser inom naturvårdsområdet En artikelserie om småbiotoper i odlingslandskapet har varit införd i informationsskriften Förvetet.

8 7 Länsstyrelsens direkta miljöpåverkan Tjänsteresor Många av Länsstyrelsens ca 2 tjänstemän reser mycket inom länet, mest för inventeringar, tillsyn och sammanträden. För dessa resor används huvudsakligen bil. Länsstyrelsen har femton tjänstebilar och 6 procent av bilresandet görs med dessa. Resterande bilresor fördelas lika på hyrbilar och resor med egen bil. Många resor till konferenser och dylikt görs även i hela Sverige, mest till Stockholm. Här dominerar tågresandet stort men även flyg och bilresor förekommer. Inom ett utvecklingsprojekt i Baltikum förekommer också en hel del flygresor dit. Det sammanlagda resandet under år 23 motsvarar ungefär 28 varv runt jorden varav nästan 17 varv i bil. Rest sträcka (mil) med olika färdmedel, tjänsteresor tjänstebilar hyrbilar egenbil tåg/buss flyg Tot Fördelning av koldioxidutsläpp över tiden, tjänsteresor hyrbilar tjänstebilar egenbil flyg tåg/buss Som framgår av diagrammen ovan har det inte varit några dramatiska förändringar av resandet Koldioxidutsläpp från tjänstebilarna mellan åren Totalt sett har resandet 8 ökat något för varje år, framför allt tågresandet. 6 Samtidigt har utsläppen av koldioxid minskat beroende på att åtta av tjänstebilarna byttes till biogasbilar år 21, vilket fick fullt genomslag under år 22. Utvecklingen av koldioxidutsläppen från tjänstebilarna från år 2 framgår av diagrammet till höger Mellan åren 22 och 23 har det varit marginella förändringar av resandet och utsläppen totalt sett men inom de olika färdsätten kan man utläsa positiva och negativa förändringar för miljön. Positivt är att av tjänstebilarna så har biogasbilarna gått en längre sträcka och terrängfordonen en kortare sträcka jämfört med år 22 vilket orsakat lägre utsläpp. Positivt är också att huvuddelen av det ökade totala resandet (+2 %) har skett med tåg (+6 %). Negativt är att inrikes resande med flyg har ökat (utrikes resor har minskat) och att resande med hyrbil och egen bil i tjänsten har ökat något.

9 8 MILJÖREDOVISNING Ett av målen för år 23 var att biogasbilarna till minst 85 % skulle köras på biogas och högst 15 % bensin. Målet har visat sig svårt att uppnå. Andelen biogas var under året 75 % vilket är ungefär detsamma som föregående år. Ett hinder är att det är krångligt att tanka biogas vid resor utanför länet eftersom ett gemensamt betalningssystem saknas i landet, men andelen bör gå att höja ytterligare. Andra sätt att minska miljöpåverkan från tjänsteresorna är att i större utsträckning använda video- och telefonkonferenser istället för att resa till möten. Endast sex videokonferenser bokfördes under år 23, vilket är mindre än föregående år. 47 telekonferenser genomfördes under året genom Länsstyrelsens växel med sammanlagt ca 2 deltagare. Under år 23 har ett arbete påbörjats med att ta fram en resepolicy med reglemente där miljö- och trafiksäkerhetsaspekter är det som i första hand beaktas. Arbetsgruppens förslag kommer att behandlas under år 24. Alla typer av resor ska behandlas i policyn: tjänstebilar, hyrbilar, flyg, tåg, cykel samt alternativ till resande som video- och telefonkonferens. En nyhet från och med år 23 är att det går att hyra biogasdrivna bilar, vilket bör kunna leda till fortsatt minskade koldioxidutsläpp. Arbetet med ny resepolicy ingår i ett projekt initierat av Näringsdepartementet där Vägverket bidrar med metodstöd för kvalitetssäkring av transporter. Utsläpp år 23 från tjänsteresor (kg) kväveoxider kolväten kolmonoxid koldioxid partiklar tjänstebilar hyrbilar egen bil tåg/buss,93,3,11 63 flyg Totalt Faktaruta om avgaser Koldioxid (CO 2 ) Utsläpp av koldioxid från fossila bränslen är den största orsaken till oron över klimatförändringar till följd av en ökande växthuseffekt. Fossila bränslen är till exempel diesel, bensin och fossilgas (som också kallas naturgas). Den koldioxid som bildas när biogas förbränns bidrar däremot inte till ökad halt av koldioxid i atmosfären. Det beror på att biogasen ingår i kolets kretslopp i biosfären. Kväveoxider (NO och NO 2 ) Bidrar till försurningen och övergödningen av sjöar och hav. Bildar tillsammans med kolväten marknära ozon som är hälsoskadligt och orsakar skador på växtlighet. Kolmonoxid (CO) Kolmonoxid (som också kallas koloxid) är en hälsoskadlig gas som bildas vid ofullständig förbränning av bränslen. Vid bilkörning är utsläppen störst efter kallstarter. Partiklar Partiklar är hälsoskadliga och bildas vid ofullständig förbränning av bränslen. Utsläppen är störst från dieselfordon. Kolväten (HC) Blandning av hälsoskadliga gaser som bildas vid ofullständig förbränning av bränslen. Bildar tillsammans med kväveoxider marknära ozon som är hälsoskadligt och orsakar skador på växtlighet.

10 9 Resor till och från arbetet Miljöpåverkan från resandet till och från arbetet är i samma storleksordning som från tjänsteresorna, fast något mindre. Uppföljning görs vartannat år genom en enkät. Uppföljning gjordes inte under år 23. För att stimulera till gång och cykling har Länsstyrelsen under år 23 deltagit i Korpens kampanj Jobbing 23. Löpande görs en enkel undersökning av antal cyklar i cykelställen. Antalet cyklar i ställen ökade under år 22 för att ligga ungefär på samma nivå under år 23. Ungefär 16 % av personalen cyklar under sommarhalvåret (i genomsnitt 32 cyklar) och ungefär 11 % under vinterhalvåret. Vid introduktionsutbildningen informeras nyanställda om möjligheten att söka samåkare på nätet via Samåkningstjänst. Uppvärmning Jämfört med år 22 har värmeanvändningen ökat något. Värmeanvändningen per kvadratmeter i länsstyrelsebyggnaden ligger dock lågt jämfört med Norrportens hela fastighetsbestånd. År 23 användes 68 kwh/m 2 för att värma länsstyrelsebyggnaden och 13 kwh/m 2 för att värma residenset. Fjärrvärme, kwh Länsstyrelsebygnaden Residenset I de uppgifter som Länsstyrelsen får från fastighetsägarna ingår även andra hyresgäster (restaurang Guvernören den största) eftersom de inte går att skilja ut i statistiken. Länsstyrelsens förbrukning är därför beräknad utifrån den andel som används av totala lokalytan. Uppgifterna är gradtalskorrigerade för att möjliggöra jämförelse mellan år där temperaturen varit olika.

11 1 MILJÖREDOVISNING Elanvändning Arbetet med att installera närvarostyrning för belysningen har under året fortsatt med kontorslandskapet och korridoren på andra våningen i landsbygdsavdelningen. Jämfört med år 22 har elanvändningen minskat något, både i länsstyrelsebyggnaden och i residenset. Nivån ligger fortfarande betydligt högre än under åren 1999 och 2. Några bra förklaringar till variationerna finns ännu inte, men ventilationen är den enskilt största posten. År 23 var elanvändningen 17 kwh/m 2 i länsstyrelsebyggnaden och 28 kwh/m 2 i residenset. El, kwh Länsstyrelsebyggnaden Residenset Vattenanvändning År 23 minskade vattenanvändningen något. Diagrammet visar den sammanlagda vattenanvändningen i länsstyrelsebyggnaden och residenset. Vattenanvändning i liter/person och dag

12 11 Pappersanvändning Efter en lyckad kampanj minskade förbrukningen av kopieringspapper kraftigt under år 21. Den minskade ytterligare något under år 22. Under år 23 ökade förbrukningen igen med 9 %. Hela ökningen har skett i kopieringscentralen där rapporter och större utskick trycks. Ute på avdelningarna har förbrukningen sammantaget minskat lite, men variationen är stor. Nyckeltalet är nu 48 ark per person och dag jämfört med 44 ark år 22. I detta ingår kopiering av rapporter med mera i kopieringscentralen. Denna rapport trycks i 6 exemplar och kommer att bidra med 42 ark av förbrukningen en dag i februari 23! Den interna spridningen sker huvudsakligen över Länsstyrelsens intranät. Antal ark kopieringspapper totalt "våningarna" Kop.centr Utvecklingen på de olika våningarna framgår av diagrammet nedan. Användning av kopieringspapper (antal ark) år 22 år 23 5 vån2 vån2 tillb vån3 tillb vån3 vån4 vån5 vån6 vån7 vån8 Strukt

13 12 MILJÖREDOVISNING Kylanläggningar Någon förändring när det gäller kylar/frysar eller kylanläggningar för rumskyla har inte skett under året. Från utgången av år 24 är all användning av CFC (freoner) förbjuden i yrkesmässig verksamhet. Då tas undantaget för enhetsaggregat som innehåller mindre än 9 gram CFC bort (till exempel gamla kylar och frysar). Alla äldre kylar/frysar på Länsstyrelsen är utbytta utom en som tillhör fastighetsägaren och som måste kasseras under år 24 om den innehåller CFC. Lokalvård och användning av kemikalier Detta område har inte följts upp för år 22. Avfallshantering Källsortering sker av lysrör, papper/kartong, batterier, elektronik, tonerkasetter, bläckpatroner, glas, gamla möbler och textilier. Metall- och hårdplastförpackningar i lunchrummet källsorteras också. Nyckeltal Nyckeltal för år 23 och förändring i procent jämfört med år 22. Trafikslag Resta mil Resta mil/ åa kg utsläpp per åa* av: Koldioxid Kväveoxider Förändring av miljöpåverkan Tjänsteresor Bil % % %,82 +9 % Tåg, buss % %,3,5 Flyg % % %,3-11 % K Totalt % % 66-1 % 1,1 % Uppvärmning Elanvändning Vattenanvändning Kopieringspapper 77 kwh/m 2 +3 % kwh/ åa* +3 % L 95 kwh/m 2 -,6 % 4 16 kwh/ åa* -,6 % J 28 liter/dag och åa % K 48 ark/dag och åa +9 % L * åa = årsarbetskrafter. Antalet årsarbetskrafter var 198 både år 22 och år 23.