MEDDELANDE NR 2006:11. Miljöredovisning för Länsstyrelsen i Jönköpings län år 2005
|
|
- Emil Roland Bengtsson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 MEDDELANDE NR 2006:11 Miljöredovisning för Länsstyrelsen i Jönköpings län år 2005
2
3 Miljöredovisning för Länsstyrelsen i Jönköpings län år 2005 MEDDELANDE NR 2006:11
4 Meddelande nr 2006:11 Referens Stefan Lundvall, Naturavdelningen, februari 2006 Kontaktperson Stefan Lundvall, Länsstyrelsen i Jönköpings län, Direkttelefon , e-post stefan.lundvall@f.lst.se Beställningsadress Länsstyrelsen i Jönköpings län, Naturavdelningen, Jönköping Telefon (vx) Webbplats ISSN ISRN LSTY-F-M 06/11 SE Upplaga 60 ex. Tryckt på Tryckt på Länsstyrelsen 2006 Miljö och återvinning Rapporten är tryckt på Svanenmärkt papper. Länsstyrelsen i Jönköpings län
5 Förord År 2000 påbörjades vid Länsstyrelsen ett projekt för att införa ett miljöledningssystem. Miljöutbildning för personalen genomfördes och en miljöutredning för hela verksamheten gjordes. Under år 2001 antogs en miljöpolicy, utarbetades mål och handlingsplan för år 2002 och vissa åtgärder genomfördes, till exempel en papperskampanj och när åtta nya tjänstebilar köptes in valdes biogasdrift. Så har arbetet fortsatt under de år som följt med nya mål och åtgärder. Ansvaret för miljöledningsarbetet ligger i den ordinarie linjeorganisationen och fram till och med år 2005 har Sekretariatet för hållbar utveckling varit samordnare i miljöledningsarbetet. På varje avdelning har funnits 1-2 miljöombud. Mål och handlingsplan för miljöledningsarbetet revideras årligen i samband med verksamhetsplaneringen. I denna rapport redovisas resultatet av miljöledningsarbetet under år I början av året deltog Länsstyrelsen som en av fyra myndigheter i en enkätundersökning om anställdas delaktighet i miljöledningsarbetet. Den genomfördes som en D- uppsats i Samhällsgeografi vid Handelshögskolan, Göteborgs Universitet. Undersökningen visar på ett behov av att utveckla miljöledningsarbetet på Länsstyrelsen under kommande år så att personalen blir mer delaktig och att miljöledningsarbetet blir mer integrerat i det dagliga arbetet. 3
6 Innehållsförteckning Förord... 3 Länsstyrelsens indirekta miljöpåverkan... 5 Länsstyrelsens direkta miljöpåverkan... 7 Tjänsteresor... 7 Uppvärmning... 9 Elanvändning Vattenanvändning Pappersanvändning Källsortering Nyckeltal
7 Länsstyrelsens indirekta miljöpåverkan Indirekt miljöpåverkan uppstår när Länsstyrelsen i sin verksamhet påverkar andra så att det medför miljöpåverkan av något slag. Den indirekta miljöpåverkan är betydande för Länsstyrelsen eftersom huvudsyftet med verksamheten ofta är att påverka andra. Exempel på verksamheter som har indirekt miljöpåverkan är beslut om tillstånd eller bidrag, information, rådgivning, utbildning och internationellt arbete. Det är svårt att mäta eller exakt beskriva hur miljöbelastningen ändras till följd av de åtgärder som Länsstyrelsen gör avseende indirekt miljöpåverkan. Förbättring avseende indirekt miljöpåverkan handlar om att underlätta för eller påverka andra att ta mer miljöhänsyn. I många fall är Länsstyrelsen endast rådgivande och i de fall Länsstyrelsen har möjlighet att besluta är handlingsutrymmet ofta begränsat av olika hänsyn som ska tas enligt lagstiftningen. I detta avsnitt ges exempel på arbetet med indirekt miljöpåverkan. Under år 2005 prioriterades tio områden i Länsstyrelsens miljöledningsarbete. Åtta av dessa gällde indirekt miljöpåverkan. Tidigare år har arbetet med tillväxtprogram och kalkning hört till de prioriterade områdena. Tillväxtprogrammet finns inte längre med eftersom ansvaret för att samordna det arbetet har övergått till regionförbundet. Kalkningsverksamheten har under tidigare år genomfört ett antal åtgärder som minskat den negativa miljöpåverkan, vilket innebär att ytterligare åtgärder inte är lika angelägna inom det området. Upphandling Ett antal personer med ansvar för upphandling har gått utbildningar inom området där miljöaspekter behandlats. EU: s strukturfonder Liksom tidigare år har en broschyr med goda exempel på integrering av miljöhänsyn i projekt spridits till projektägare. Fler än sex projekt har på ett tidigt stadium i ansökningsprocessen fått stöd att integrera miljöaspekterna. Tillsyn och prövning av miljöfarlig verksamhet Arbetet med att utveckla villkorsformuleringar så att tillståndsbesluten vid Miljöprövningsdelegationen innehåller motivering grundad på miljömålen har fortsatt. År 2005 innehöll 92 % av tillståndsbesluten sådana motiveringar. Detta gäller tillstånd enligt 9 kap. miljöbalken och slutliga villkor vid prövotidsredovisning tillsammans. Ett nyhetsbrev (miljönytt) skickas till företag samt riktad information till företag med särskilda verksamheter. Ett tillsynsprojekt har genomförts kring kemikalier med syftet att höja företagens kunskap (och även Länsstyrelsens) om vilka kemikalier/ämnen som används. 5
8 Efterbehandling av förorenade områden Fem av de mest prioriterade objekten har åtgärdats. Mer än 50 ton miljögifter har schaktats bort och tagits om hand. Åtgärderna på dessa 5 objekt har lett till att man hindrat föroreningar från sprida sig till grundvatten och närrecipienter och att markområden numera kan användas utan risk för hälsoeffekter. En mycket grov uppskattning är att med dessa åtgärder så har man löst ca % av problemet med förorenade områden i länet. Transportplaner Liksom tidigare år har Länsstyrelsen medverkat i olika projekt för att utveckla järnvägstrafiken för miljömässigt effektivare gods- och persontrafik. Under 2005 har Länsstyrelsen också medverkat i projektet Smart trafikant som bedrivs i Jönköpings kommun. Detaljplaner Under år 2005 har arbetet med att öka miljökvalitetsmålens genomslag i detaljplaneringen fortsatt. Drygt 20 detaljplaner har granskats med miljökvalitetsmålen som utgångspunkt. Kompetensutveckling av lantbrukare inom miljöområdet I arbetet för att minska övergödningen har mjölkkoföretagen under året prioriterats i växtnäringsrådgivningen. Målet är att minst 80 % av alla mjölkkoföretag med mer än 20 kor ska ha aktuell växtnäringsbalans och gödslingsplan (inte äldre än 7 år). Det behöver göras cirka 75 gödslingsplaner per år för att vi ska nå målet gjordes ett 50-tal planer. Ett annat mål för rådgivningen till lantbruket gäller skötsel av betesmarker. Målet skärptes inför år 2005 så att högst 5 % av betesmarksstödet skulle underkännas på grund av otillräcklig skötsel. Åtgärderna är kurser, artiklar och röjningsrådgivning. Tyvärr underkändes cirka 12 %. En orsak kan vara att det var en större andel nysökare som kontrollerades detta år. Skötsel av skyddade områden Gröna Jobb - arbetslagen har utfört skötselåtgärder i minst 15 områden. 10 nya skötselplaner har fastställts. 40 nya informationsskyltar med föreskrifter har satts upp i naturreservat. Friluftsanordningar har till cirka 70 % återställts till det skick de var i innan stormen 8-9 januari
9 Länsstyrelsens direkta miljöpåverkan Tjänsteresor Många av Länsstyrelsens drygt 200 tjänstemän reser mycket inom länet, mest för inventeringar, tillsyn och sammanträden. För dessa resor används huvudsakligen bil. Länsstyrelsen har sexton tjänstebilar och 65 % av antalet resta mil i bil görs med dessa. 14 % utgörs av resor i hyrbil och resor med egen bil i tjänsten står för 21 % av antalet mil. Sedan förra året har resandet i tjänstebilarna ökat med 5 % beroende på att en ny bil inköptes under året, medan resandet i egen bil och i hyrbil har minskat något. Länsstyrelsens sammanlagda resande under år 2005 motsvarar ungefär 29 varv runt jorden varav nästan 17 varv i bil. Det görs många resor till konferenser och dylikt i hela Sverige, mest till Stockholm. Här dominerar tågresandet stort men även flyg- och bilresor förekommer. Flygresandet till de baltiska länderna har minskat kraftigt jämfört med tidigare år, eftersom det samarbetsprojekt som bedrivs där för tillväxt i Östersjöregionen har minskat i omfattning. Däremot har flygresorna till Stockholm ökat med 15 % jämfört med år Rest sträcka (mil) med olika färdmedel, tjänsteresor tjänstebilar hyrbilar egenbil tåg/buss flyg Tot Fördelning av koldioxidutsläpp över tiden från tjänsteresor i kg flyg egenbil tjänstebilar hyrbilar tåg/buss Diagram 1. Tjänsteresor, sträcka per färdmedel Diagram 2. Tjänsteresor, färdmedlens bidrag till utsläpp av koldioxid Som framgår av diagram 1 har resandet inte genomgått några dramatiska förändringar mellan åren 2001 och Totalt sett har resandet ökat något för varje år fram till år 2005, då det minskade på grund av de minskade flygresorna till Baltikum. Det enda trafikslag som ökat alla åren är tåg. Utsläppen av koldioxid framgår av diagram 2. Dessa minskade kraftigt i början av mätperioden beroende på att åtta av tjänstebilarna byttes till biogasbilar år 2001, vilket fick fullt genomslag under år Därefter har utsläppen minskat med 1-2 % per år för att öka igen med 1 % under år Ökningen beror på att ytterligare en tjänstebil köptes in under året som använder bensin (fossilt drivmedel), samt att en av biogasbilarna inte fungerade under en tid av året vilket innebar att den kördes på bensin istället för biogas. Utsläppen 7
10 från resorna i tjänstebilarna ökade därför med 20 % under året. Detta kompenserades av minskade utsläpp från resor i hyrbilar och egen bil i tjänsten men totalt kvarstår en ökning av utsläppen från bilresandet med 6 %. Det är tack vare de minskade flygresorna till Baltikum som de totala utsläppen från Länsstyrelsens resande ökat endast marginellt. Ett av målen för år 2005 var att biogasbilarna till minst 80 % skulle köras på biogas och högst 20 % bensin. Målet nåddes inte. Det beror delvis, som tidigare nämnts, på att en gasventil inte fungerade på en av biogasbilarna under en tid. Om denna bil räknas bort blir resultatet 76 % istället för målsättningen 80 %. Om den räknas med blir resultatet 73 %. År 2004 var vi närmare att nå målet med en biogasandel på 77 %. Det sämre resultatet kan delvis bero på att några av de planerade åtgärderna i handlingsplanen inte genomförts, såsom informationsinsatser till personalen och införande av ny resepolicy. Mängden resor, och därmed resornas miljöpåverkan, kan minskas genom att i större utsträckning ersätta möten med telefon- och videokonferenser. Under år 2005 var antalet telefonkonferenser som kopplades upp via Länsstyrelsens växel 32 st med cirka 130 deltagare, vilket är ungefär samma nivå som föregående år. Antalet videokonferenser har inte följts upp under året. Målet om ökad användning av telefon- och videokonferensutrustningen har inte uppnåtts. kväveoxider kolväten kolmonoxid koldioxid tjänstebilar hyrbilar egen bil tåg/buss 1,4 0,05 0,14 91 flyg Totalt FAKTARUTA OM AVGASER Koldioxid (CO 2 ) Utsläpp av koldioxid från fossila bränslen är den största orsaken till oron över klimatförändringar till följd av en ökande växthuseffekt. Fossila bränslen är till exempel diesel, bensin och fossilgas (som också kallas naturgas). Den koldioxid som bildas när biogas förbränns bidrar däremot inte till ökad halt av koldioxid i atmosfären. Det beror på att biogasen ingår i kolets kretslopp i biosfären. Kväveoxider (NO och NO 2 ) Bidrar till försurningen och övergödningen av sjöar och hav. Bildar tillsammans med kolväten marknära ozon som är hälsoskadligt och orsakar skador på växtlighet. Kolmonoxid (CO) 8 Kolmonoxid (som också kallas koloxid) är en hälsoskadlig gas som bildas vid ofullständig förbränning av bränslen. Vid bilkörning är utsläppen störst efter kallstarter. Partiklar Partiklar är hälsoskadliga och bildas vid ofullständig förbränning av bränslen. Utsläppen är störst från dieselfordon. Kolväten (HC) Blandning av hälsoskadliga gaser som bildas vid ofullständig förbränning av bränslen. Bildar tillsammans med kväveoxider marknära ozon som är hälsoskadligt och orsakar skador på växtlighet.
11 Uppvärmning Jämfört med år 2004 ökade värmeanvändningen under år 2005 med 7 %. Detta är dock klart under värdena för tidigare år. Per ytenhet var värmeanvändningen 60 kwh/m 2 för länsstyrelsebyggnaden och 134 kwh/m 2 för residenset under år Fjärrvärme, kwh Länsstyrelsebygnaden Residenset Diagram 3. Användningen av fjärrvärme i Länsstyrelsebyggnaderna. I de uppgifter som Länsstyrelsen får från fastighetsägarna ingår även andra hyresgäster (restaurang Guvernören är den största) eftersom de inte går att skilja ut i statistiken. Länsstyrelsens förbrukning är därför beräknad utifrån den andel som används av totala lokalytan. Uppgifterna är gradtalskorrigerade för att möjliggöra jämförelse mellan år där temperaturen varit olika. 9
12 Elanvändning Under åren minskade elanvändningen något jämfört med föregående år, för att under år 2005 öka igen med ett par procent. Ventilationen står för merparten av elanvändningen. År 2005 var elanvändningen 105 kwh/m 2 i länsstyrelsebyggnaden och 25 kwh/m 2 i residenset. El, kwh Länsstyrelsebyggnaden Residenset Diagram 4. Användningen av el i Länsstyrelsebyggnaderna. Vattenanvändning År 2005 ökade vattenanvändningen till 30 liter per årsarbetskraft och dag. Sett över hela den tidsperiod mätningarna pågått har vår vattenförbrukning legat och skvalpat mellan 26 och 30 liter per årsarbetskraft och dag. Diagrammet visar den sammanlagda vattenanvändningen i länsstyrelsebyggnaden och residenset utslaget per årsarbetskraft. Vattenförbrukningen var högre än året innan i både länsstyrelsebyggnaden och residenset. Vattenanvändning i liter/person och dag Diagram 5. Användningen av vatten i Länsstyrelse-byggnaderna till och med år
13 Pappersanvändning Efter en lyckad sparkampanj under år 2001 minskade förbrukningen av kopieringspapper. Dubbelsidig kopiering infördes i nästan alla sammanhang. Därefter ökade förbrukningen igen under ett par år. Under år 2005 infördes nya rutiner för trycksaker vilket kan ha bidragit till att förbrukningen minskat igen under år Nyckeltalet är nu 46 ark per årsarbetskraft och dag. I nyckeltalet ingår förbrukningen i kopieringscentralen för rapporttryckning med mera. Antal ark kopieringspapper totalt Diagram 6. Länsstyrelsens totala pappersanvändning år 2000 till och med år 2005 Källsortering Källsorteringen på Länsstyrelsen har under år 2005 byggts ut med komposterbart matavfall. Nyckeltal Nyckeltal för år 2005 och förändring i procent jämfört med år Trafikslag Resta mil Resta mil/ åa kg utsläpp per åa* av: Koldioxid Kväveoxider Förändring av miljöpåverkan Tjänsteresor Bil ,5 % ,5 % % 0,58-14 % Tåg, buss % ,5 % 0,4 oför. 0,007 oför. Flyg % % % 0,25-25 % Totalt % 569-1,2 % 574-0,5 % 0,8-17 % Uppvärmning 71 kwh/m 2 +7 % kwh/åa* +8 % Elanvändning 93 kwh/m 2 +2 % kwh/åa* +0,7 % Vattenanvändning 30 liter/dag och åa +15 % Kopieringspapper 46 ark/dag och åa -18 % * åa = årsarbetskrafter. Antalet årsarbetskrafter var 207 år År 2004 var antalet åa
14
MEDDELANDE NR 2005:9. Miljöredovisning för Länsstyrelsen i Jönköpings län år 2004
MEDDELANDE NR 25:9 Miljöredovisning för Länsstyrelsen i Jönköpings län år 24 1 Miljöredovisning för Länsstyrelsen i Jönköpings län år 24 Meddelande nr 25:9 Referens Anna Westerlund, Samhällsbyggnadsavdelningen,
Läs merMiljöredovisning för Länsstyrelsen i Jönköpings län år 2002
Miljöredovisning för Länsstyrelsen i Jönköpings län år 22 Meddelande 23:9 Angående frågor och synpunkter på rapporten, kontakta Stefan Lundvall Länsstyrelsen i Jönköpings län 551 86 Jönköping Telefon direkt:
Läs merMiljöredovisning för Länsstyrelsen i Jönköpings län år 2003
Miljöredovisning för Länsstyrelsen i Jönköpings län år 23 Miljöredovisning för Länsstyrelsen i Jönköpings län år 23 MEDDELANDE NR 24: 9 2 MILJÖREDOVISNING Titel Miljöredovisning för Länsstyrelsen i Jönköpings
Läs merMEDDELANDE NR 2009:12. Miljöredovisning för Länsstyrelsen i Jönköpings län år 2008
MEDDELANDE NR 2009:12 Miljöredovisning för Länsstyrelsen i Jönköpings län år 2008 Miljöredovisning för Länsstyrelsen i Jönköpings län år 2008 MEDDELANDE NR 2009:12 Meddelande nr 2009:12 Referens Martin
Läs merRedovisning av miljöledningsarbetet 2012 Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut
Redovisning av miljöledningsarbetet 2012 Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut Enligt förordning (2009:907) om miljöledning i statliga myndigheter Del 1 Miljöledningssystemet Miljöcertifiering
Läs mer2. Har myndigheten gjort en miljöutredning och identifierat vilka aktiviteter som kan påverka miljön (dvs miljöaspekter)? Ja Nej
Riktlinjer för statliga myndigheters redovisning av miljöledningsarbete 2009 Del 1 Miljöledningssystemet 1. Är myndigheten miljöcertifierad? Ja ISO14001 Ja EMAS Nej 2. Har myndigheten gjort en miljöutredning
Läs merKonkurrensverket Redovisning av miljöledningsarbetet 2012
Konkurrensverket Redovisning av miljöledningsarbetet 2012 KONKURRENSVERKET BESLUT 2013-02-21 Dnr 70/2013 t Swedish Competition Authority Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Redovisning av miljöledningsarbetet
Läs merKONKURRENSVERKET Adress Telefon Fax
KONKURRENSVERKET Redovisning av miljöledningsarbetet 2015 Redovisning av miljöledningsarbetet 2015 Konkurrensverket Enligt förordning (2009:907) om miljöledning i statliga myndigheter Del 1 Miljöledningssystemet
Läs merRedovisning av miljöledningsarbetet 2013 Elsäkerhetsverket
Redovisning av miljöledningsarbetet 2013 Elsäkerhetsverket Enligt förordning (2009:907) om miljöledning i statliga myndigheter Del 1 Miljöledningssystemet Miljöcertifiering Myndigheten är inte miljöcertifierad.
Läs merKONKURRENSVERKET REDOVISNING AV MILJÖLEDNINGSARBETET
2013 KONKURRENSVERKET REDOVISNING AV MILJÖLEDNINGSARBETET 2013 Dnr 17/2014 Redovisning av miljöledningsarbetet 2013 Konkurrensverket Enligt förordning (2009:907) om miljöledning i statliga myndigheter
Läs merKONKURRENSVERKET Redovisning av miljöledningsarbetet 2016
KONKURRENSVERKET Redovisning av miljöledningsarbetet 2016 2017-02-14 Redovisning av miljöledningsarbetet 2016 Konkurrensverket Enligt förordning (2009:907) om miljöledning i statliga myndigheter Del 1
Läs mer10. Kommuniceras resultatet av miljöledningsarbetet till de anställda?
SMHIs redovisning av miljöledningsarbete 2009 Del 1 Miljöledningssystemet 1. Är myndigheten miljöcertifierad? Ja ISO14001 Ja EMAS Nej 2. Har myndigheten gjort en miljöutredning och identifierat vilka aktiviteter
Läs merMiljömål för Luleå tekniska universitet
1(7) Miljömål för Luleå tekniska universitet 2017-2020 Luleå tekniska universitet har ett miljöledningssystem för sin verksamhet i enlighet med Förordningen (2009:907) om miljöledning i statliga myndigheter.
Läs mer2. Har myndigheten gjort en miljöutredning och identifierat vilka aktiviteter som kan påverka miljön (dvs miljöaspekter)? X Ja Nej
Riktlinjer för statliga myndigheters redovisning av miljöledningsarbete 2009 Del 1 Miljöledningssystemet 1. Är myndigheten miljöcertifierad? Ja ISO14001 Ja EMAS X Nej 2. Har myndigheten gjort en miljöutredning
Läs merRedovisning av miljöledningsarbetet 2010 Arbetsmiljöverket
2011-02-04 AKS 2011/1001 188 1 (8) Enheten för statistik Helene Swartz, 08-730 93 06 arbetsmiljoverket@av.se Redovisning av miljöledningsarbetet 2010 Arbetsmiljöverket Del 1 Miljöledningssystemet 1. Är
Läs merMiljöledning i staten 2016
Miljöledning i staten 2016 Miljöledning i staten 2016 En sammanfattning av rapport 6761, april 2017 3 Sammanfattning För verksamhetsåret 2016 har samtliga 185 myndigheter som omfattas av förordning (2009:907)
Läs merRedovisning av miljöledningsarbetet 2011 Arbetsmiljöverket
2012-02-16 Redovisning av miljöledningsarbetet 2011 Arbetsmiljöverket Enligt förordning (2009:907) om miljöledning i statliga myndigheter Del 1 Miljöledningssystemet Miljöcertifiering Myndigheten är inte
Läs merREDOVISNING MILJÖLEDNING I STATEN 2015
REDOVISNING MILJÖLEDNING I STATEN 2015 Naturvårdsverket 2016-09-26 Kristina von Oelreich Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2016-09-28 1 Bidra till de nationella miljömålen och FN:s
Läs mer2. Har myndigheten gjort en miljöutredning och identifierat vilka aktiviteter som kan påverka miljön (dvs miljöaspekter)? Ja Nej
1(6) Riktlinjer för statliga myndigheters redovisning av miljöledningsarbete 2009 Del 1 Miljöledningssystemet 1. Är myndigheten miljöcertifierad? Ja ISO14001 Ja EMAS Nej 2. Har myndigheten gjort en miljöutredning
Läs merMål och åtgärder för miljöarbetet vid Malmö högskola 2009-2012
Mah/förvaltning Sid 1(6) Mål och åtgärder för miljöarbetet vid Malmö högskola 2009-2012 Inledning Vid Malmö högskola bedrivs forskning, utbildning och samverkan inom miljöområdet. Genom denna s k indirekta
Läs merRedovisning av miljöledningsarbetet 2014 Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut
Redovisning av miljöledningsarbetet 2014 Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut Enligt förordning (2009:907) om miljöledning i statliga myndigheter Del 1 Miljöledningssystemet Miljöcertifiering
Läs merMiljöredovisning 2012 (inkl. internrevision 2011 )
Miljöredovisning 2012 (inkl. internrevision 2011 ) Inledning Miljöredovisningen för 2012 sammanfattar det gångna året och redovisar uppfyllnad av mål. Miljöredovisningen fungerar både som ett internt och
Läs merUppföljning av Stockholms universitets miljöarbete för 2009
1 (5) 2010-04-12 Dnr SU 83-0941-10 Jenny Lilliehöök Miljökoordinator Uppföljning av Stockholms universitets miljöarbete för 2009 Inledning Stockholms universitet har sedan 1997 har arbetat med att förbättra
Läs merVerksamhetsåret 2014
Klimatredovisning AB Svenska Spel Verksamhetsåret Utförd av Rapport färdigställd: 2015-03-05 Sammanfattning klimatpåverkan Svenska Spel Tricorona Climate Partner AB (Tricorona) har på uppdrag av AB Svenska
Läs merÅrets resultat (Måluppfyllelse) 2011
Årets resultat (Måluppfyllelse) 2011 Indikator åt rätt håll/uppdrag uppfyllt Indikator oförändrad/indikator har inte mätts tidigare/uppdrag utförs innan 2015 Indikator åt fel håll/uppdrag har inte utförts
Läs merHANDLINGSPLAN FÖR MILJÖ OCH HÅLLBAR UTVECKLING 2009-2015
HANDLINGSPLAN FÖR MILJÖ OCH HÅLLBAR UTVECKLING 2009-2015 Mätning budgetår 14-15 Handlingsplan för miljö och hållbar utveckling Handlingsplanen beskriver de övergripande målen och hur de skall genomföras.
Läs merHANDLINGSPLAN FÖR MILJÖARBETE
HANDLINGSPLAN FÖR MILJÖARBETE 2009-2015 1 Handlingsplan för miljö och hållbar utveckling Handlingsplanen beskriver de övergripande målen och hur de skall genomföras. Dessa kan brytas ned för respektive
Läs merRedovisning av miljöledningsarbetet 2012 Uppsala universitet
2013-02-19 Redovisning av miljöledningsarbetet 2012 Uppsala universitet Enligt förordning (2009:907) om miljöledning i statliga myndigheter Del 1 Miljöledningssystemet Miljöcertifiering Myndigheten är
Läs merHyresvärd är Stiftelsen Clara, vars enda uppgift är att försörja Södertörns högskola med lokaler.
2011-02-02 Avdelningen för lokalplanering Dnr 143/10/2011 Till UTBILDNINGSDEPARTEMENTET NATURVÅRDSVERKET REDOVISNING AV MILJÖLEDNINGSARBETET VID SÖDERTÖRNS HÖGSKOLA I bilaga redovisas miljöledningsarbetet
Läs merMiljöredovisning enligt EMAS för Hr Björkmans Entrémattor AB 2011
Miljöredovisning enligt EMAS för Hr Björkmans Entrémattor AB 2011 FÖRETAGET verksamheten Hr Björkmans Entrémattor AB är ett privatägt företag som är till största del inriktat på uthyrning samt bytesservice
Läs merMiljöutbildning. Miljödiplomering i Laxå kommun
Miljöutbildning Miljödiplomering i Laxå kommun Finns det miljöproblem? Klimatförändringen vår tids största miljöproblem! Utsläpp av ämnen som är hälsofarliga, förorenar, övergöder och försurar Avfall
Läs merLedningens miljögenomgång Kultur i länet
PROTOKOLL Ledningens miljögenomgång Kultur i länet 21-3-23 Närvarande: Maria Törnfeldt, Länsbiblioteket Uppsala Annika Einarsson Gillegård, Kulturenheten Lars Gejpel, Wiks folkhögskola Frank Nilsson, Wiks
Läs merPostadress: Mölnlycke
MILJÖBERÄTTELSE Miljöberättelse för år 2013 Företag/verksamhet: Härryda Energi AB Gatuadress: Kabelvägen 2 Postadress: Mölnlycke Miljösamordnare: Mats Fredriksson Telefon: 031-7246470 Sammanfattning Översikt
Läs merTriolabs HANDLINGSPLAN FÖR MILJÖARBETE
Triolabs HANDLINGSPLAN FÖR MILJÖARBETE 212-215 Handlingsplan för miljö och hållbar utveckling Handlingsplanen beskriver de övergripande målen och hur de skall genomföras. Dessa kan brytas ned för respektive
Läs merKONKURRENSVERKET. Redovisning av miljöledningsarbetet år Konkurrensverket överlämnar härmed redovisning av miljöledningsarbetet för år
KKV'iOOO,v21_2017 12-18. W KONKURRENSVERKET BESLUT Swedish Competition Authority 2018-02 15 Dnr 38/2018 1 (1) Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Redovisning av miljöledningsarbetet år 2017 Konkurrensverket
Läs merRes rätt och vinn tid Temadag om effektivt och hållbart resande, 30 nov-06
Bild 1 Res rätt och vinn tid Temadag om effektivt och hållbart resande, 30 nov-06 Bild 2 Miljömål 2004-06: Minska miljöpåverkan vid tjänsteresor, resor till och från arbetet samt övriga transporter Resultat:
Läs merUppföljning av miljöarbetet vid Stockholms universitet 2008
1(5) Anmäld för rektor Kåre Bremer 2009-03-12 Dnr: 83-0574-09 Uppföljning av miljöarbetet vid Stockholms universitet 2008 Inledning Detta dokument avser miljörådets uppföljning av miljöarbetet vid Stockholms
Läs merför en bättre miljö Cramo instant ab 2010
för en bättre miljö Cramo Instant AB I de lokaler vi hyr ut är det inte möjligt att styra energiförbrukningen hos våra hyresgäster. Vad vi däremot kan göra för att minska den är att i större utsträckning
Läs merLedningens miljögenomgång , Habilitering och hjälpmedel
Ledningens miljögenomgång 2010-04-21, Habilitering och hjälpmedel Närvarande: Från ledningsgruppen Cajse-Marie Lindquist, Eva Widenfalk, Gunnel Haglund, Mia Pless, Sven Arne Åsman, Lars Österberg Övriga
Läs merProjekt miljömålsinriktad tillsyn år 2012/2013
PROJEKTRAPPORT Miljökontoret 2013-05-23 Dnr 2013-407 Projekt miljömålsinriktad tillsyn år 2012/2013 Michael Werthén Magnus Jansson 2 BAKGRUND, SYFTE OCH MÅL 3 METOD OCH GENOMFÖRANDE 4 RESULTAT 4 SLUTSATS
Läs merHandelshögskolan vid Umeå universitet. Sid 1 (6) 2016)
Sid 1 (6) Dokument: Förteckning Betydande och övriga hållbarhetsaspekter, USBE:s arbete för en hållbar utveckling utgår från verksamhetens betydande hållbarhetsaspekter och deras påverkan på miljö och
Läs merUppföljning och bedömning av miljöarbetet vid Stockholms universitet 2007
1(7) Fastställd av rektor Kåre Bremer 2008-02-28 Dnr: 83-0334-08 Uppföljning och bedömning av miljöarbetet vid Stockholms universitet 2007 Inledning Detta dokument avser miljörådets uppföljning och bedömning
Läs merKlimatrapport Sala Sparbank FÖRETAGSUPPGIFTER NYCKELTAL
Klimatrapport Sala Sparbank FÖRETAGSUPPGIFTER Webbadress Aktivitet Beräkningsperiod Kontaktperson www.salasparbank.se Bankverksamhet 20160101-20161231 Annika Nelson Berg NYCKELTAL Antal anställda 77 Ton
Läs merBILAGA 5. SAMMANSTÄLLNING AV NATIONELLA OCH
BILAGA 5. SAMMANSTÄLLNING AV NATIONELLA OCH REGIONALA MILJÖMÅL SOM BERÖR AVFALL NATIONELLA MILJÖMÅL Det övergripande målet för miljöarbetet är att vi till nästa generation, det vill säga med sikte på år
Läs merLedningens miljögenomgång Primärvården
1 Ledningens miljögenomgång 28-3-5 Protokoll Närvarande: AnnCharlotte Frank-Lindgren, Håkan Lindgren, Jan Stålhammar, Karin Stenbrink, Karin Andersson, Annika Gudmundsson, Torun Hall, Elisabet Wennström,
Läs merKlimatrapport 2012. Kontaktinformation: Jens Johansson jens.johansson@uandwe.se 1 (6)
Klimatrapport 2012 Kontaktinformation: Jens Johansson jens.johansson@uandwe.se 1 (6) Företagsuppgifter Radisson Arlandia Hotel AB, kontaktperson är Maria Wiklund Denna rapport täcker verksamhetsåret 2012
Läs merRedovisning av miljöledningsarbetet 2013 Örebro universitet
Redovisning av miljöledningsarbetet 2013 Örebro universitet Enligt förordning (2009:907) om miljöledning i statliga myndigheter Del 1 Miljöledningssystemet Miljöcertifiering Myndigheten är inte miljöcertifierad.
Läs merSVEN LOVÉN CENTRUM FÖR MARIN INFRASTRUKTUR MILJÖREDOVISNING Miljöredovisning för Sven Lovén centrum för marin infrastruktur 2016
Miljöredovisning för Sven Lovén centrum för marin infrastruktur 2016 Miljöredovisningen är en uppföljning av universitetets Handlingsplan för miljö och hållbar utveckling 2011 2016 och redovisar aktiviteter
Läs merMILJÖBERÄTTELSE. Miljöberättelse för år 2015
MILJÖBERÄTTELSE Miljöberättelse för år 2015 Företag/verksamhet: Härryda Energi AB Gatuadress: Kabelvägen 2 Postadress: Mölnlycke Miljösamordnare: Gunnar Rogenfelt Telefon: 031-7246470 Översikt Härryda
Läs merMiljöpolicy. Krokoms kommun
Miljöpolicy Krokoms kommun Fastställd av: Kommunfullmäktige Datum: 2013-06-11 Innehåll 1 Inledning... 7 2 Övergripande miljömål för Krokoms kommun... 8 2.1 SamhäIlsplanering och byggande... 8 2.2 Energi...
Läs merFigur 1 Av den totala elförbrukningen utgörs nästan hälften av miljömärkt el, eftersom några av de stora kontoren använder miljömärkt el.
KLIMATBOKSLUT Det är dags att summera 2013 års klimatinventering. Tyréns årliga klimatinventering baseras på den internationella beräkningsstandarden The Greenhouse Gas Protocol. 1 Miljömässiga dimensionen
Läs merNIRAS Sweden AB Miljöredovisning
NIRAS Sweden AB Miljöredovisning 25 JANUARI 2018 Innehåll 1 Inledning 3 1.1 Miljöpolicy 3 1.2 Organisatoriska och operativa gränser 3 1.2.1 Uppdrag hos kund 3 1.2.2 Kontorsverksamhet 3 2 RESULTAT 2015
Läs merFossilfria transporter handlingsplan Kristianstads kommun Klicka eller tryck här för att ange text.
www.kristianstad.se Fossilfria transporter handlingsplan 2018-04-25 1 Innehållsförteckning Bakgrund och uppdrag... 3 Drivmedel... 3... 4 Övriga resor: Privatbil i tjänsten, tåg och flyg... 4 Privat bil
Läs merGöteborgs universitets klimatstrategi 2010-2015
Göteborgs universitets klimatstrategi 2010-2015 Uppföljning 2012 Agneta Bergman, Klimatsamordnare Miljöenheten April 2013 2 / 8 Målsättning Göteborgs universitets klimatstrategi 2010-2015, antogs i juni
Läs merModell för redovisning av miljöledningsarbetet 2006
Dokumentupprättare: MLS HiG/aho, roelof Godkänd av: Inst: Diarienr: 101-329/07 Sida: 1(6) Dokumentnamn: Redovisning av miljöledningsarbetet 2006 Datum 2007-02-28 Mall gäller från datum: 2003-09-30 Modell
Läs merGoda exempel på miljöledning
Goda exempel på miljöledning Nedan har vi tagit fram några goda exempel på miljöpolicy, miljömål och miljöuppfyllelse från redovisningen Miljöledning i staten. Exemplen är hämtade från Försvarets materielverk,
Läs merVad handlar miljö om? Miljökunskap
Vad handlar miljö om? Ekosystemtjänster Överkonsumtion Källsortering Miljöförstöring Miljöbil Miljökunskap Jorden Utfiskning Naturreservat Våra matvanor Ekologiska fotavtryck Miljöpåverkan Avfall Trängselavgift
Läs merÄr luftkvalitén i Lund bättre än i Teckomatorp?
Är luftkvalitén i bättre än i? Namn: Katarina Czabafy 9c. Datum: 20.05.2010. Mentor: Olle Nylén Johansson. Innehållsförtäckning: INLEDNING.S 3. SYFTE/FRÅGESTÄLLNING.S 3. BAKGRUND.S 3. METOD... S 3-4. RESULTAT...S
Läs merGrundläggande Miljökunskap
Grundläggande Miljökunskap Data courtesy Marc Imhoff of NASA GSFC and Christopher Elvidge of NOAA NGDC. Image by Craig Mayhew and Robert Simmon, NASA GSFC Hållbar utveckling Dagens program Hållbar utveckling
Läs merMiljöaspekter Stahrebolaget främsta miljöpåverkan är transport, avfall, elanvändning och kemikalier.
Miljöberättelse 218 Organisation och verksamhet Stahrebolaget är ett av Mellansveriges största företag inom sanering, skadeservice och underhållsservice. Våra beställare är försäkringsbolag, kommuner,
Läs merMiljöhandlingsplan Institutionen för data- och systemvetenskap
Miljöhandlingsplan 2013 Institutionen för data- och systemvetenskap Fastställd av DSV:s styrelse 2013 02 19 2 Miljöhandlingsplan 2013 Bakgrund Rektor vid har den 5 mars 2009 beslutat att ska miljöcertifieras
Läs merMiljö- och hållbarhetsmål för Högskolan Dalarna
Miljö- och hållbarhetsmål för Högskolan Dalarna 2016-2019 Beslut: Rektor 2016-02-15 Revidering: 2018-03-26 Dnr: HDa 1.2-2016/168 Gäller fr o m: 2018-03-26 Ersätter: - Relaterade dokument: Miljöpolicy Ansvarig
Läs merFirma Margareta Ivarsson - klimatrapport
Firma Margareta Ivarsson - klimatrapport FÖRETAGSINFORMATION Webadress Verksamhetsområde Beräkningsperiod 20071130-20081130 Kontaktperson Margareta Ivarsson www.margaretaivarsson.se Konsult - Skräddarsydd
Läs merHandlingsplan för miljöarbetet vid Malmö högskola 2004-2006
1 BESLUT 2003-12-18 Handlingsplan för miljöarbetet vid Malmö högskola 2004-2006 Malmö högskolas miljöråd har under hösten tagit fram ett förslag till Handlingsplan för miljöarbetet vid Malmö högskola.
Läs merKlimatrapport Envima FÖRETAGSUPPGIFTER NYCKELTAL. Miljökonsultföretag. Anders Johansson VD Tfn: Mobil:
Klimatrapport Envima FÖRETAGSUPPGIFTER Webbadress Aktivitet Beräkningsperiod Kontaktperson http://envima.se Miljökonsultföretag 2016-01-01-2016-12-31 Anders Johansson VD Tfn: 013-31 42 93 Mobil: 070-624
Läs merLäkemedelsverkets miljöarbete 2009
Läkemedelsverkets miljöarbete 2009 Postadress/Postal address: P.O. Box 26, SE-751 03 Uppsala, SWEDEN Besöksadress/Visiting address: Dag Hammarskjölds väg 42, Uppsala Telefon/Phone: +46 (0)18 17 46 00 Fax:
Läs merKompletterande GRI indikatorer 2012. Kompletterande information till Samhall AB:s årsoch hållbarhetsredovisning 2012
Kompletterande GRI indikatorer 2012 Kompletterande information till Samhall AB:s årsoch hållbarhetsredovisning 2012 1 2 Personalrelaterade uppgifter MÅLUPPFYLLELSE PERSONALMÅL 2012 Område Mål Utfall Antal
Läs merMiljöredovisning enligt EMAS för Hr Björkmans Entrémattor AB 2014
Miljöredovisning enligt EMAS för Hr Björkmans Entrémattor AB 2014 FÖRETAGET verksamheten Hr Björkmans Entrémattor AB är ett privatägt företag som är till största del inriktat på uthyrning samt bytesservice
Läs merMiljöhandlingsplan 2012
Miljöhandlingsplan 2012 Institutionen för data- och systemvetenskap Fastställd av DSV:s styrelse 2012-02-14 2 Miljöhandlingsplan 2012 Bakgrund Rektor vid har den 5 mars 2009 beslutat att ska miljöcertifieras
Läs merRedovisning av miljöledningsarbetet 2014 Uppsala universitet
Redovisning av miljöledningsarbetet 2014 Uppsala universitet Enligt förordning (2009:907) om miljöledning i statliga myndigheter Del 1 Miljöledningssystemet Miljöcertifiering Myndigheten är inte miljöcertifierad.
Läs merVD Kenneth Stahre och vice VD Roger Lifvergren bär det yttersta ansvaret för att miljölagen efterlevs och Jonnah Stahre för miljöledningsarbetet.
Miljöberättelse 216 Organisation och verksamhet Stahrebolaget är ett av Mellansveriges största företag inom sanering, skadeservice och underhållsservice. Våra beställare är försäkringsbolag, kommuner,
Läs merSjöfartsverkets redovisning av miljöledningsarbetet 2009
SJÖFARTSVERKET Sjöfart och Samhälle Handläggare, direktielefon Reidar Grundström, 011-19 1038 Datum 2010-02- 19 Ert datum Närings departe mentet Vår beteckning 09-02586 Er beteckning M20081482 1 /11 103
Läs merKlimatrapport Envima 2015 south pole group
Klimatrapport Envima 2015 south pole group South Pole Carbon Asset Management Ltd. Technoparkstrasse 1 8005 Zurich Switzerland +41 43 501 35 50 info@thesouthpolegroup.com thesouthpolegroup.com Företagsuppgifter
Läs merRUTIN FÖR ÖVERVAKNING OCH MÄTNING - INTERNT FÖRBÄTTRINGSARBETE
MILJÖLEDNINGSSYSTEM M1 1171091 0110 Sida 1 av 8 dnr 1171091 RUTIN FÖR ÖVERVAKNING OCH MÄTNING INTERNT FÖRBÄTTRINGSARBETE Syfte Syftet är att säkerställa att Högskolan i Borås miljöarbete följs upp och
Läs merNärvarande: Erik Hemmingsson, Kerstin Jansson, Katarina Håkansson, Maria Englund, Cleas Schönquist, Kerstin Westholm
Protokoll den 3 maj 27 Ledningens miljögenomgång CK 27-4-25 Närvarande: Erik Hemmingsson, Kerstin Jansson, Katarina Håkansson, Maria Englund, Cleas Schönquist, Kerstin Westholm Dessutom deltog: Lasse Andersson,
Läs merRedovisning av Fastighets AB Umluspens miljöarbete under 2008
Redovisning av Fastighets AB Umluspens miljöarbete under 2008 Redovisningen av miljöarbetet och sammanställning av den miljöpåverkan som Umluspens verksamhet förorsakar. Redovisningen följer de punkter
Läs merKlimatrapport Alteco AB
Klimatrapport Alteco AB FÖRETAGSUPPGIFTER Webadress www.alteco.se Verksamhetsområde Teknikkonsult Beräkningsperiod 2010-01-01 till 2010-12-31 Kontaktperson Ulf Fransson tel 070-576 49 10 NYCKELTAL Antal
Läs merMiljöberättelse Organisation och verksamhet
Miljöberättelse 217 Organisation och verksamhet Stahrebolaget är ett av Mellansveriges största företag inom sanering, skadeservice och underhållsservice. Våra beställare är försäkringsbolag, kommuner,
Läs mer01 Allmän lagstiftning
01 Allmän lagstiftning ISO 14001 - Lagefterlevnad Fråga 1 - Introduktion Ett krav för att Stockholms universitet ska bli miljöcertifierat enligt ISO 14001 är att vi följer miljölagstiftningen. För att
Läs merKlimatrapport Alteco AB
Klimatrapport Alteco AB FÖRETAGSUPPGIFTER Webadress www.alteco.se Verksamhetsområde Teknikkonsult Beräkningsperiod 2014-01-01 till 2014-12-31 Kontaktperson Joachim Åhman NYCKELTAL Antal Anställda 29 Ton
Läs merUppföljning av lokal handlingsplan för hållbar utveckling 2013 Gemensamma Förvaltningen
1 (8) 2014-02-25 Dnr xxx-xx Gemensamma förvaltningen Christina Lindqvist, fastighetsekonom Uppföljning av för hållbar utveckling 2013 Gemensamma Förvaltningen Denna handlingsplan är baserad på den övergripande
Läs merI arbetet med kommunala översiktsplanen ska hänsyn tas till klimatpåverkande. Kommunförvaltningen ska vara ett föredöme i den egna verksamheten
Klimatpolicy Laxå kommun Genom utsläpp av växthusgaser bidrar Laxå kommun till den globala klimatpåverkan. Det största tillskottet av växthusgaser sker genom koldioxidutsläpp från förbränning av fossila
Läs merFoodTankers AB. Miljörapport
FoodTankers AB Miljörapport 2008-02-18 2007 FoodTankers på väg i verkligheten för framtiden AB INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING 3 KVALITET- & MILJÖPOLICY 4 HUR SER FRAMTIDEN UT FÖR TRANSPORTFÖRETAG 5 MILJÖPÅVERKAN
Läs merIntern klimatrapport Sala Sparbank
Intern klimatrapport Sala Sparbank FÖRETAGSUPPGIFTER Webadress www.salasparbank.se Verksamhetsområde Sala och Heby Beräkningsperiod Januari-december 2013 Kontaktperson Annika Nelson Berg NYCKELTAL Antal
Läs merByråns interna miljöarbete
Byråns interna hållbarhetsarbete Byråns interna miljöarbete För Mannheimer Swartling innebär en hållbar affärsmodell dels att föregå med gott exempel när det gäller att bidra till en bättre miljö genom
Läs merMiljöhandlingsplan Institutionen för data- och systemvetenskap
Miljöhandlingsplan 2016 Institutionen för data- och systemvetenskap MILJÖHANDLINGSPLAN 2016 Fastställd av DSV:s styrelse 2016 02 23 2 MILJÖHANDLINGSPLAN 2016 Miljöhandlingsplan 2016 Bakgrund Rektor vid
Läs merIntern klimatrapport Sala Sparbank
Intern klimatrapport Sala Sparbank FÖRETAGSUPPGIFTER Webadress www.salasparbank.se Verksamhetsområde Sala och Heby Beräkningsperiod Januari-december 2014 Kontaktperson Annika Nelson Berg NYCKELTAL Antal
Läs merRiktlinjer för Trosa kommuns miljöledningssystem
Riktlinjer för Trosa kommuns miljöledningssystem Fastställda av kommunfullmäktige 2002-12-18/ 111 Sid 1 Innehåll Sid Allmänt om dessa riktlinjer 3 Varför miljöledningssystem?. 3 Miljöledningsnivåer 3 Beskrivning
Läs merMiljöaspektlista för Kulturvård Mariestad
Miljöaspektlista för Upprättad : Upprättad av : Maria Henje MH, Lasse Larsson LL, Nils-Eric Anderson NEA Fastställd : 2011-11-01 av prefekt Ola Wetterberg Diarienummer :.. Miljöhandbokens dokumentnummer
Läs mer2 UNIT4 Agresso AB Miljöredovisning 2012
UNIT4 Agresso AB Miljöredovisning 2012 2 UNIT4 Agresso AB Miljöredovisning 2012 Ord från miljöchefen Våren är här och det har blivit dags att summera UNIT4 Agressos miljöarbete 2012. Just den här våren
Läs merMa l, ma luppfyllelse 2011-2013 och resultat fo r fo rsta halva ret 2014
Ma l, ma luppfyllelse 2011-2013 och resultat fo r fo rsta halva ret 2014 1. Energi Mål för perioden 2011-2013 Högskolan i Borås ska i samarbete med fastighetsägare minska energianvändningen räknat per
Läs merKONKURRENSVERKET Redovisning av miljöledningsarbetet 2014
KONKURRENSVERKET Redovisning av miljöledningsarbetet 2014 4 KONKURRENSVERKET i Swedish Competition Authority BESLUT 2014-02-09 Dnr 31/2015 Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Redovisning av miljöledningsarbetet
Läs merRedovisning av myndigheters miljöledningsarbete 2008
Redovisning av myndigheters miljöledningsarbete 2008 Miljöledningssystemets miljöeffekter (besvaras frivilligt år 2008) Blanketten följer Miljödepartementets riktlinjer 2008-06-17 Inramade gultonade fält
Läs merGenomföra en miljöutredning i praktiken (steg-för-steg) Frida Gårdmo Miljösamordnare
Genomföra en miljöutredning i praktiken (steg-för-steg) Frida Gårdmo Miljösamordnare 010-22 36 307 Frida.gardmo@lansstyrelsen.se Verksamhet/processer Resurser in MILJÖUTREDNING Resurser ut Krav Organisation
Läs merKlimatrapport Alteco AB
Klimatrapport Alteco AB FÖRETAGSUPPGIFTER Webadress www.alteco.se Verksamhetsområde Teknikkonsult Beräkningsperiod 2013-01-01 till 2013-12-31 Kontaktperson Ingemar Jakobsson tel 070-576 05 60 NYCKELTAL
Läs merBILAGA 1 Ekonomiavdelningen Datum Diarienr (åberopas vid korresp) Mathias Tellberg 2010-02-04 AA-039-83333-2009 Miljöcontroller
Ver.rev 01.01 1 (9) BILAGA 1 Ekonomiavdelningen Datum Diarienr (åberopas vid korresp) Mathias Tellberg 2010-02-04 AA-039-83333-2009 Miljöcontroller Godkänd av Janina Gröhn, miljöansvarig Återrapportering
Läs merMiljöutredning Utredning av miljöpåverkan samt GAP-analys mot ISO Rapport av Mårten Ericson, VEGA SYSTEMS AB
Miljöutredning 2017 Utredning av miljöpåverkan samt GAP-analys mot ISO 14001 Rapport av Mårten Ericson, VEGA SYSTEMS AB Innehåll 1 Inledning och syfte... 3 2 Omfattning... 3 3 Miljöutredning ISO 14001...
Läs merTILLÄMPNINGSANVISNINGAR FÖR KLIMATKOMPENSATION GENOM KLIMATVÄXLING
TILLÄMPNINGSANVISNINGAR FÖR KLIMATKOMPENSATION GENOM KLIMATVÄXLING Anvisningar för klimatväxling är en del av Riktlinjer för resor och möten och ska uppmuntra till att minska antalet resor, använda förnybara
Läs merMiljöledningsrapport 2014 Specialpedagogiska skolmyndigheten
Miljöledningsrapport 2014 Specialpedagogiska skolmyndigheten Enligt förordning (2009:907) om miljöledning i statliga myndigheter och förordning (SFS 2014:480) om myndigheters inköp av energieffektiva varor,
Läs merRedovisning av miljöledningsarbetet 2016 Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut
Redovisning av miljöledningsarbetet 2016 Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut Enligt förordning (2009:907) om miljöledning i statliga myndigheter Del 1 Miljöledningssystemet 1. Är myndigheten
Läs mer