Strategisk plan och budget

Transkript

1 Strategisk plan och budget

2 Innehåll Regionstyrelsens ordförande har ordet...3 del 1» strategisk plan 1. Styrning av Region Gotland Strategisk styrning» 1.2 Gotlands vision och varumärkesplattform» 1.3 Analys av resultat och måluppfyllelse» 1.4 Inriktning för mandat-/planeringsperioden» Region Gotlands styrkort» 1.5 Prioritering av resurser och beslut om uppdrag 2. Planeringsförutsättningar för Demografins påverkan på regionens verksamheter» 2.2 Samhällsekonomi och skatter» 2.3 Utdebitering» 2.4 Kommunalekonomisk utjämning» 2.5 Skatteintäkter» 2.6 Skatteintäkter och generella bidrag Drift- och investeringsbudget samt finansiering Driftbudget» 3.2 Investeringar» 3.3 Finansiering» 3.4 Taxor och avgifter 4. Regionfullmäktiges direktiv och rekommendationer till nämnderna Regionens styrkort för mandatperioden» 4.2 Stabil ekonomi i ett långsiktigt perspektiv» 4.3 Kvittering av budgetramar för 2011 del 2» nämnder/förvaltningar Politikerorganisationen...26 Regionstyrelsen/ledningskontoret...28 Regionstyrelsen/serviceförvaltningen...30 Byggnadsnämnden Tekniska nämnden...34 Miljö- och hälsoskyddsnämnden...36 Kultur- och fritidsnämnden...38 Barn- och utbildningsnämnden Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden...43 Socialnämnden...46 Hälso- och sjukvårdsnämnden...49 Patientnämndens styrkort...51 Överförmyndarnämndens styrkort del 3» ekonomisk översikt Vatten och avloppsutbyggnaden som pågår på Gotland är en stor investering. Den är en förutsättning för ett långsiktigt hållbart användande av det gotländska yt- och grundvattnet. Rent vatten i kranen tar vi lätt för givet. Rent vatten är livsviktigt. Foto: Stig Hammarstedt. Resultatplan Finansieringsplan Balansplan Finansieringsbudget Ramberäkning Ramberäkning 2012 per nämnd/förvaltning Bilaga till ramberäkning Investeringsbudget Tidplan 2012 Inlämningstider till ledningskontoret Avstämningsmöten m m Protokoll Organisation

3 Det första året i mandatperioden har vi rödgröna ägnat åt att tydliggöra våra politiska prioriteringar och att göra strategiska vägval. Det handlar bland annat om att prioritera barn och ungdomar, satsa på det förebyggande arbetet och skapa en förtroendeingivande dialog i olika sammanhang. Det första året har också präglats av en osäker ekonomi och en internationell situation inom euroområdet som utvecklat sig mycket hastigt och skapat osäkerhet i hela Europa. Konjunkturosäkerheten har även börjat märkas på Gotland genom ett antal varsel inom industrisektorn. Vi kopplar nu greppet genom att tillsätta en jobbkommission som ska följa utvecklingen på Gotland noga och vid behov initiera insatser. Låt oss påminna oss om att vi nu prioriterar, inom en mycket snäv budget, t ex sommar Regionstyrelsens ordförande har ordet Det kortsiktiga greppet på regionens budget finns, men över tid behövs här ett mer genomgripande och samlat tag om hur Region Gotland ska möta de kommande årens ekonomiska utmaningar. Det är ett nödvändigt grepp som vi måste ta för att säkra framtidens välfärd. Vi måste också klara att prioritera och på vägen mot de politiska besluten, förklara våra prioriteringar för medborgarna. Och det ska vi göra utifrån sakliga grunder som handlar om demografiska förutsättningar och förändringar, kvalitetsmässiga aspekter och systematiska kostnadsjämförelser med andra regioner, landsting och kommuner. Vi ska lyssna och inhämta medborgarnas uppfattning som sedan ska vägas in som en del i beslutsunderlaget. Detta gör vi för att skapa en stabil ekonomisk grund så att vi på lång sikt klarar välfärdsåtagandet och samtidigt ser till att det finns utrymme för välriktade framtidssatsningar. Budget 2012 kan sammanfattas på följande sätt: Marginalerna är alltför små och de senaste åren har underskotten ökat i nämnderna. Det gäller att hålla budget och samtidigt klara sparbetinget på 1 procent! Vi kan inte heller under nästa år räkna med något konjunkturstöd från regering och riksdag. Det är vår utmaning att i det här läget påminna oss om all den goda service som vi erbjuder inom den offentligt finansierade verksamheten, alla de goda resultat vi uppnår och hela tiden hjälpas åt att se möjligheter och ta tillvara på kreativitet istället för att fastna i problemen. jobben till ungdomar, HPV-vaccin (livmodercancer)till flickor och ett ökat anhörigstöd. Vi ser också till att folkhögskolan i Fårösund kan fortsätta att utvecklas. Nytt för 2011 var det tillfälle regionen får med att under festliga former tacka de medarbetare som arbetat 25 år i kommunen/regionen. På investeringssidan har det som alltid varit att kraftigt prioritera bland alla önskemål. Investeringar ökar behoven av medel för drift men kan också skapa förutsättningar för effektiviseringar och skapa mervärden i ett längre perspektiv. Där finns självklart VA-utbyggnaden med 50 miljoner, särskilt boende i Katthammarsvik med 37 mkr, resecentrum 44 mkr men också nya allvädersbanor på Gutavallen och första etappen av en ny sporthall. Vi gör också insatser för att underlätta för nyföretagandet. Vi ska förbättra servicen gentemot företag men också för hela befolkningen. Donnerska huset är den fysiska plats där detta blir synligt. Även förutsättningar för fler arbetstillfällen är viktiga och i det arbetet behövs gemensamma insatser mellan myndigheter, organisationer och region. Många och stora utmaningar har vi, men vi har också bra förutsättningar att klara av dem och fortsatt utveckla Gotland! Åke Svensson Regionstyrelsens ordförande 3

4 Region Gotland» Strategisk plan och budget del 1» strategisk plan 1. Styrning av Region Gotland 1.1 Strategisk styrning Styrning syftar till att få genomslag för de förtroendevaldas viljeinriktning genom att klargöra vad regionens verksamheter förväntas åstadkomma inom den ekonomiska ram som föreligger och vilken riktning utveckling ska ske. I Region Gotland kommuniceras den politiska viljeinriktningen via vision och styrdokument. För att nå ut med de förtroendevaldas viljeinriktning koncentreras de viktigaste budskapen i ett fåtal styrsignaler formulerade i ett ledningsverktyg: det balanserade styrkortet. Styrprocess Styrprocessen består av planering, uppföljning, analys och utveckling. Planering Planering innebär genomförande av nulägesanalys och planering framåt. Nulägesanalys görs genom att resultat från uppföljningar av olika slag samlas. Det kan vara verksamhetsuppföljningar, kund- och medarbetarundersökningar, revisioner, rapporter mm. Nulägesanalys görs även genom omvärldsanalys. Omvärldsanalysen syftar bland annat till att skapa handlingsberedskap inför alternativa framtidsscenarier. Planeringen framåt görs utifrån den kunskap som samlats in. Det handlar om att identifiera utvecklingsbehov, prioritera med tydlig fokus, formulera mål vad och varför och beskriva hur arbetet ska gå till, göra åtgärdsplaner, tidplaner, avstämningsplaner och kommunikationsplan samt att fördela ansvar och budget Uppföljning Uppföljning innebär att mäta resultat, sammanställa data och statistik samt att samla information och kunskap. Uppföljningen ingår som en viktig del i regionens planerings- och uppföljningssystem. Syftet är att ge en bedömning om beräknat utfall för de olika målen under löpande år. Detta för att ge beslutsfattare på olika nivåer möjlighet att vidta lämpliga styråtgärder. Uppföljning skall genomföras på två nivåer, dels inom respektive nämnd, dels mellan nämnd och regionledning. Uppföljningen följer den tidplan som fastställs i regionstyrelsen. Analys och utveckling Analys av resultaten innebär att jämföra och identifiera mönster, reflektera över orsak och samband, sammanfatta slutsatser och att återkoppla med beslut om åtgärder. Utveckling innebär att med tillgängliga resurser aktivt förebygga, förändra och förbättra verksamheten med brukaren/kundens/ medborgarens bästa för ögonen. Gotlands vision och varumärkesplattform Gotlands vision tar sikte på år Visionen är en målbild som ska vägleda beslut om Gotlands utveckling. Samtidigt som kommunfullmäktige i juni 2008 beslutade om visionen så antogs även Gotlands nya varumärkesplattform. Beslut om inriktning för planeringsperioden Utifrån Gotlands vision, politiska prioriteringar, måluppfyllelse samt den genomförda analysen fastställs inriktningen för den kommande planeringsperioden. Koncernens målstyrning sker enligt modellen balanserad styrning, som utgår från fem olika perspektiv; samhällsutveckling, brukare/kunder, processer, medarbetare och ledare samt ekonomi. Nämnderna och enheterna upprättar egna styrkort och verksamhets-/åtgärdsplaner utifrån koncernens gemensamma vision, mål och värderingar. Prioritering av resurser och beslut om uppdrag Utifrån beslut om inriktning för planeringsperioden fördelas och omfördelas resurser till nämnderna. I samband med detta kan beslut fattas om särskilda uppdrag till nämnderna. För den ekonomiska planeringen upprättas en budget i balans för budgetåret och en flerårsplan för de två åren efter budgetåret. För investeringarna görs en investeringsbudget för budgetåret och en inriktning för de kommande fyra åren. 4

5 del 1» Strategisk plan 1.2 Gotlands vision och varumärkesplattform Vision Gotland 2025 I juni 2008 fastställde kommunfullmäktige Vision Gotland Visionen kan sammanfattas med: Gotland är Östersjöregionens mest kreativa och magiska plats, präglad av närhet, hållbar tillväxt och fylld av livslust. I visionen har fem övergripande mål satts som ska vara uppnådda år 2025:»Minst» invånare bor på Gotland.»Gotlänningarnas» välstånd tillhör de bästa i landet.»gotland» är den naturliga mötesplatsen i Östersjöregionen.»Gotlänningarna» har bra hälsa och mår bäst i landet.»gotland» är en världsledande öregion i miljö- och klimatfrågor. Vision Gotland 2025 är även det regionala utvecklingsprogrammet för Gotland. Grunden är en långsiktigt hållbar utveckling utifrån tre samspelande dimensioner den ekonomiska, sociala och miljömässiga. Visionen ska utgöra basen för andra planer och program med bäring på utveckling av regionen. För att kunna uppfylla de övergripande målen redovisas ett antal målbilder och strategier. Varumärket Gotland Gotlands varumärke kan beskrivas som allt det som man associerar till när man hör ordet Gotland. Analys har visat att bilden av Gotland i omvärlden är alltför begränsad för att gynna utvecklingen. Önskvärt vore en positionsförflyttning i riktning mot året runt. Den varumärkesplattform som antogs av kommunfullmäktige 2008 omfattar tre områden. Gotland som boendeö, näringslivs- och etableringsö samt besöksö. Plattformen slår fast att varumärkeslöftet som talar om vad man kan förvänta sig av Gotland är Gotland den magiska ön. De kärnvärden som ska genomsyra kommunikationen är kreativitet, närhet, livslust, livskraft och magiskt. Gotland är Östersjöregionens mest kreativa och magiska plats, präglad av närhet, hållbar tillväxt och fylld av livslust. 5

6 Region Gotland» Strategisk plan och budget Analys av resultat och måluppfyllelse Resultatet och måluppfyllelsen analyseras i samband med årsredovisningar och delårsrapporter. Så här sammanfattades resultat och måluppfyllelsen i 2011 års andra delårsrapport och månadsrapporten i september: Allvarligt ekonomiskt läge Inför året beräknades skatteintäkter och generella bidrag uppgå till mkr, under året har nya prognoser visat att skatteintäkter och generella bidrag kommer att uppgå till mkr (+52 mkr). Av dessa har 36 mkr använts för tillläggsanslag till hälso- och sjukvårdsnämnden. Nettokostnadsökningen i perioden efter justeringar är 2,8 procent, samma som föregående år. I oktober kom besked att diskonteringsräntan för pensionsskulden sänks vilket innebär att skulden ökar. Detta påverkar det prognostiserade resultatet negativt och prognosen för helåret är 27 mkr. Nämndernas avvikelse mot budget är 47 mkr. Endast ett fåtal nämnder har avsatt en buffert på 1 procent av budget. Hög kvalitet och nöjda brukare men dyrare än i riket Uppföljningen av målen i delårsrapporten visar att regionens verksamhet generellt har hög kvalitet. Såväl brukarna som medborgarna är överlag nöjda enligt de undersökningar som har genomförts. Flera brukarundersökningar kommer att genomföras under hösten vilket medför att aktuella mätetal kommer att redovisas i årsredovisningen. Verksamheten är i flera fall dyrare än motsvarande kommungrupp vid en kostnadsjämförelse vilket innebär att verksamheten borde kunna effektiviseras ytterligare. Många verksamheter behöver arbeta med sina egna målbilder för tjänsternas kvalitet för att kunna visa hur resultatet ser ut. Kompetensförsörjning är en utmaning Inom skolan kommer kravet på lärarlegitimation bli en utmaning, både avseende nuvarande medarbetare och inför nyrekryteringar. Även andra verksamheter har svårrekryterade grupper som är på väg mot pensionsavgång. En kartläggning av anmälningar inom arbetsmiljöområdet har gjorts i samband med delårsrapporten. De flesta förvaltningarna analyserar statistiken i ledningsgrupp, arbetsmiljöråd eller samverkansgrupp som en del i det systematiska arbetsmiljöarbetet. En medarbetarenkät genomförs under hösten 2011 och resultatet presenteras i årsredovisningen. 1.4 Inriktning för mandat-/planeringsperioden Majoritetens prioriteringar Den majoritet som tillträdde under hösten 2010 har i sin avsiktsförklaring framhävt fokus bland annat på förebyggande hälsoinsatser, personalpolitik, miljöfrågor och tillväxt. Målstyrning med balanserat styrkort I Region Gotland används balanserat styrkort som verktyg för att få koncernen att arbeta mot samma mål. Det balanserade styrkortet är en strukturerad metod för att styra mot och följa upp de mål som pekats ut som strategiskt viktiga för att nå den gemensamma visionen. Syftet är också att säkerställa att flera perspektiv på vad som skapar värde för regionen tas med i bedömningen. I Region Gotlands styrkort finns perspektiven för samhällsutveckling, brukare/kunder, processer, medarbetare och ledare samt ekonomi. God ekonomisk hushållning Region Gotland ska ange mål och riktlinjer som är av betydelse för en god ekonomisk hushållning och i planen för ekonomin ska anges de finansiella mål som är av betydelse för en god ekonomisk hushållning. Förvaltningsberättelsen i årsredovisningen ska innehålla en utvärdering av om målen för en god ekonomisk hushållning har uppnåtts. Inom ramen för regionens balanserade styrkort får anses att begreppet God ekonomisk hushållning innefattar en bedömning av målen för samtliga perspektiv det vill säga balansen mellan de olika perspektiven. Ekonomin ska vara uthållig och i balans ur ett generationsperspektiv, samtidigt ska brukarna/kunderna uppleva att de får tjänster av god kvalitet, är informerade, delaktiga och respektfullt bemötta. Processerna ska ge resultat av god kvalitet till kostnader i nivå med jämförbara kommuner och landsting. Medarbetarna och ledarna ska trivas, vara engagerade, ta ansvar och utvecklas för att möta framtidens utmaningar och slutligen ska Gotland utvecklas i linje med visionsmålen. na och mätetalen i ekonomiperspektivet motsvarar de finansiella målen. Region Gotlands styrkort På följande sidor redovisas det balanserade styrkort för regionen som fullmäktige antagit att gälla för mandatperioden

7 del 1» Strategisk plan Region Gotlands styrkort, sidan 1 (3) Antagits av fullmäktige för mandatperioden samhällsutveckling Mål: Gotland utvecklas i linje med visionsmålen och har ett starkt varumärke. Delmål för : Minst bor på Gotland.» Gotlänningarnas välstånd ligger i nivå med rikets genomsnitt.» Gotland är den naturliga mötesplatsen i Östersjöregionen.» Självskattad hälsa och psykiskt välbefinnande ligger över riksgenomsnittet.» Miljöoch klimatarbete på Gotland rankas topp tio i landet. 1. Väl fungerande kommunikation och samarbete med barn, elever och föräldrar. (mätningar) 1. Medborgarupplevelse (nöjd region-medborgar-inflytande index). 2. Främja hälsa och förebygga ohälsa och sjukdomar. 2. Självupplevd hälsa.» Psykiskt välbefinnande.» Rökning.» Riskabel alkoholkonsumtion.» Övervikt och fetma.» Klamydiaförekomst.» Tonårsaborter. 3. Främja hållbar tillväxt och sysselsättning med särskilda satsningar på kvinnor och ungdomar. Satsa på kultur och idrott som viktiga utvecklingsfaktorer. 4. Öka takten för att ställa om till förnybar energi och effektivisera energianvändning. Säkerställa tillgång till och kvalitet på grund och ytvatten. 5. Stödja både lokala utvecklingsinitiativ och utveckling genom internationalisering. 6. Säkra god planering av bostadsförsörjning utifrån olika gruppers behov. 3. Antalet folkbokförda, flyttningsnetto, födelsenetto.» Kvinnors inkomster i förhållande till männens, mäns procent av föräldrapenningdagarna.» Andelen sysselsatta, andelen arbetslösa, andel unga vuxna med försörjningsstöd, andelen långtidssjukskrivna.» Företagsklimat/-service mätt genom SKL, Svenskt näringsliv med flera.» Antal nystartade företag.» BRP/capita» Disponibel inkomst.» Företagande på landsbygden.» Innovationsindex. 4. Vattenkvalitet (N-utsläpp från avlopp till Östersjön, tillgång till bra dricksvatten, skyddet för grundvattentillgångarna).» CO2 utsläpp, energitillförsel, förnybar energi (tillförda fossila bränslen, eltillförsel), omfattning cykling.» Miljö och klimatarbete ranking placering. 5. Andel boende på landsbygden + åldersstruktur.» Allmänna kommunikationer på ön.» Företagande på landsbygden.» Tillgång till fiberförbindelse till hemmet (FTTH).» Antal bostäder utifrån lagakraftvunna detaljplaner.» Antal beslutade exploateringsavtal som möjliggör bostadsbyggande.» Innovationsindex. 6. Antal bostäder utifrån lagakraftvunna detaljplaner.» Antal beslutade exploateringsavtal som möjliggör bostadsbyggande. 7. Främja trygghet och säkerhet. 7. Upplevelse av trygghet (HPLV, NTU-BRÅ, medborgarundersökning), krishanteringsförmåga (årlig MSB-enkät). 8. Höja utbildningsnivån för att möta näringslivets och offentliga sektorns kompetensbehov. Verka för ett utökat utbud av eftergymnasial utbildning. 9. Stärka varumärket för att bo och leva på Gotland och aktivt använda etableringsstöd för att öka nyinflyttning. 8. Utbildningsnivå, andel godkända i samtliga ämnen i årskurs 9, slutbetyg efter gymnasiet, andelen avhopp, andelen som gått vidare till högre studier. 9. Antalet folkbokförda, flyttningsnetto, födelsenetto.» Medborgarupplevelse (nöjd region-medborgar-inflytande index). 10. Bredda besökssäsongen så att den omfattar hela året 10. Antal färjepassagerare/flygpassagerare och pris färjetrafik (gotlänningar, besökare nationellt, internationellt)» Antalet destinationer (nationellt, internationellt)» Kapacitet och turtäthet färjetrafik.» Antal gästnätter, antal stora möten, antal mötesdeltagare, antal gästnätter koppade till möten (nationellt och internationellt perspektiv). 7

8 Region Gotland» Strategisk plan och budget Region Gotlands styrkort, sidan 2 (3) Antagits av fullmäktige för mandatperioden BRUKARE/KUNDER Mål: Brukarna/kunderna upplever att de får tjänster av god kvalitet, är informerade, delaktiga och respektfullt bemötta. 1. God tillgänglighet till Region Gotland snabb och korrekt service. (mätningar) 1. Verksamheterna når uppsatta mål som visar att brukarna/kunderna upplever: att tjänsterna är av god kvalitet (upplevelse av nytta), att de har tillgång till tillräcklig information, att de är delaktiga (varit med och påverkat), att de är respektfullt bemötta (förtroende och omtanke).» Verksamheterna når uppsatta mål som visar att brukarna/kunderna upplever att tjänsterna är tillgängliga. 2. Skapa goda relationer. 2. Verksamheterna når uppsatta mål som visar att brukarna/kunderna upplever: att tjänsterna är av god kvalitet (upplevelse av nytta), att de har tillgång till tillräcklig information, att de är delaktiga (varit med och påverkat), att de är respektfullt bemötta (förtroende och omtanke). 3. Möjliggöra brukar-/kundmedverkan i planering, genomförande och uppföljning. 3. Verksamheterna når uppsatta mål som visar att brukarna/kunderna upplever: att tjänsterna är av god kvalitet (upplevelse av nytta), att de har tillgång till tillräcklig information, att de är delaktiga (varit med och påverkat), att de är respektfullt bemötta (förtroende och omtanke). 4. Bedriva en systematisk synpunktshantering 4. Synpunktshantering årlig lägesrapportering. 5. Definiera och kommunicera koncernens tjänster. 5. Verksamheterna når uppsatta mål som visar att brukarna/kunderna upplever: att tjänsterna är av god kvalitet (upplevelse av nytta), att de har tillgång till tillräcklig information, att de är delaktiga (varit med och påverkat), att de är respektfullt bemötta (förtroende och omtanke). processer Mål: Processer ger resultat av god kvalitet till kostnader i nivå med jämförbara kommuner och landsting. (mätningar) 1. Mäta, utvärdera samt jämföra med andra. 1. Verksamheterna når uppsatta mål för kvaliteten på de viktigaste tjänsterna (t ex handläggningstider, uppnådda garantier, medicinsk kvalitet, betyg).» Verksamheterna når uppsatta mål för de viktigaste processernas produktivitet.» Kostnader för de viktigaste tjänsterna (a-priser) är i nivå med jämförbara kommuner och landsting. 2. Satsa på verksamhetsutveckling bedriva systematiskt förbättringsarbete. 3. Erbjuda snabb, korrekt service effektiv handläggning. 4. Utveckla styrprocessen för att möjliggöra koncernstyrning där alla drar åt samma håll. 5. Samverka och utveckla gränssnitt med brukaren/kundens bästa i centrum. 6. Styra utvecklingen av IT utifrån verksamheternas behov. 2. Verksamheterna når uppsatta mål för kvaliteten på de viktigaste tjänsterna (t ex handläggningstider, uppnådda garantier, medicinsk kvalitet, betyg).» Verksamheterna når uppsatta mål för de viktigaste processernas produktivitet.» Kostnader för de viktigaste tjänsterna (a-priser) är i nivå med jämförbara kommuner och landsting.» Minst 70 poäng för område 7; verksamhetsutveckling i kommunkompassen Kvalitetsprogrammet årlig lägesrapportering. 3. Verksamheterna når uppsatta mål för kvaliteten på de viktigaste tjänsterna (t ex handläggningstider, uppnådda garantier, medicinsk kvalitet, betyg).» Verksamheterna når uppsatta mål för de viktigaste processernas produktivitet. 4. Utvärdering av koncernstyrningen genom årlig avstämning med förtroendevalda via RS och på tjänstemannasidan via KLG. 5. Gränssnitt årlig lägesrapportering: förbättrade gränssnitt, gränssnitt som behöver förbättras. 6. Styrning av IT utveckling -årlig lägesrapportering; avstämning i Administrativa utskottet. 8

9 del 1» Strategisk plan Region Gotlands styrkort, sidan 3 (3) Antagits av fullmäktige för mandatperioden medarbetare och ledare Mål: Medarbetare/ledare trivs, är engagerade, tar ansvar och utvecklas för att möta framtidens utmaningar. 1. Coachande ledare som skapar förutsättningar för verksamhetsutveckling, god kvalitet, effektivitet och arbetsglädje. 2. Ta tillvara på medarbetarnas kreativitet och innovationer 3. Stärka kompetensförsörjning på kort och lång sikt. (mätningar) 1. Verksamheterna når uppsatta mål i medarbetarundersökningar som visar att medarbetare/ledare upplever att de: trivs, är engagerade, tar ansvar och känner arbetsglädje, ges möjlighet att vara kreativa och utveckla verksamheten, har goda arbetsvillkor (ex arbetstidsförläggning, förmåner, anställningsformer, förena arbete och fritid/föräldraskap/rimlig arbetsmängd mm), har ledare som coachar, ges möjlighet att utvecklas för att möta framtidens utmaningar, har möjlighet till karriärutveckling.» Årlig lägesrapport: Utbildning Coachande ledarskap.» Årlig lägesrapport: Karriärmöjligheter (nya chefer via Vägen till ledarskap, specialisering, projektledarskap). 2. Verksamheterna når uppsatta mål i medarbetarundersökningar som visar att medarbetare/ledare upplever att de: trivs, är engagerade, tar ansvar och känner arbetsglädje, ges möjlighet att vara kreativa och utveckla verksamheten, har goda arbetsvillkor (ex arbetstidsförläggning, förmåner, anställningsformer, förena arbete och fritid/föräldraskap/rimlig arbetsmängd mm), har ledare som coachar, ges möjlighet att utvecklas för att möta framtidens utmaningar, har möjlighet till karriärutveckling. 3. Årlig lägesrapport: Insatser och totalkostnader för kompetensutveckling.» Årlig lägesrapport: Kompetensförsörjning (kompetensförsörjningsplaner mm). 4. Arbetsvillkor som ökar attraktiviteten. 4. Verksamheterna når uppsatta mål i medarbetarundersökningar som visar att medarbetare/ledare upplever att de: trivs, är engagerade, tar ansvar och känner arbetsglädje, ges möjlighet att vara kreativa och utveckla verksamheten, har goda arbetsvillkor (ex arbetstidsförläggning, förmåner, anställningsformer, förena arbete och fritid/föräldraskap/rimlig arbetsmängd mm), har ledare som coachar, ges möjlighet att utvecklas för att möta framtidens utmaningar, har möjlighet till karriärutveckling.» Årlig redovisning av statistik som visar: löneläge, sjukfrånvaro, tillsvidareanställningar i förhållande till tidsbegränsade anställningar, oönskade deltider, anmälningar RiTiSk (risker, tillbud, skador).» Årlig lägesrapport: Insatser och totalkostnader för kompetensutveckling.» Årlig lägesrapport: Samma förmåner i anställningen oavsett förvaltning. 5. Möjliggöra karriärutveckling. 5. Årlig lägesrapport: Karriärmöjligheter (nya chefer via Vägen till ledarskap, specialisering, projektledarskap). 6. Säkra likabehandling. 6. Årliga lägesrapporter: Likabehandling (lika rättigheter och möjligheter oavsett kön, ålder, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller könsöverskridande identitet eller uttryck). ekonomi Mål: Ekonomin är uthållig och i balans ur ett generationsperspektiv. (mätningar) 1. God ekonomisk hushållning. 1. Ett ekonomiskt resultat som långsiktigt uppgår till 2 procent av nettokostnaden.» Skattefinansierade investeringar är egenfinansierade till 100 procent.» Bibehålla soliditeten på minst 45 procent och sätta av för att trygga framtida pensioner.» Nettokostnadsökning i nivå med jämförbara kommuner/landsting i riket.» Respektive nämnd har en buffert motsvarande 1 procent av nettoramen.» Regelbundna avstämningar och uppföljningar enligt plan. 2. Kraftsamla så att samtliga nämnder har ekonomiskbalans. 3. Fördela resurser utifrån demografi och nyckeltal (ex kvalitet och produktivitet). 2. Regelbundna avstämningar och uppföljningar enligt plan. 3. Regelbundna avstämningar och uppföljningar enligt plan. 4. Strategisk planering av investeringar. 4. Skattefinansierade investeringar är egenfinansierade till 100 procent.» Investeringsplaneringen ska bli mer långsiktig.» Regelbundna avstämningar och uppföljningar enligt plan. 5. Styrning och kontroll av gemensamma resurser (t ex lokaler, transporter, IT, tele). 5. Regelbundna avstämningar och uppföljningar enligt plan. 9

10 Region Gotland» Strategisk plan och budget Den gemensamma värdegrunden sammanfattas med förtroende, omtanke och delaktighet. Styrningen utgår från Gotlands gemensamma vision och varumärkesplattform. Av verksamhetsidén framgår varför Region Gotland finns till. Strategierna anger vilka vägval som ska göras inom regionen för att nå visionen. De grundläggande värderingarna ska vi alltid ha med oss i kontakter med andra människor och när vi utför vårt arbete delaktighet, omtanke och förtroende. För varje perspektiv finns ett övergripande mål. Visionen och de övergripande målen är gemensamma för alla nivåer i regionen. Till varje mål kopplas ett antal framgångsfaktorer. na beskriver vad verksamheten måste vara bra på/lyckas med för att respektive mål ska nås. na ska vara få och väl valda. De utgör områden som verksamheten bedömt är avgörande att lägga kraft på för att nå målet. För att veta att man lyckats med sin framgångsfaktor förses varje framgångsfaktor med mätetal som beskriver vad som ska mätas och vad som ska uppnås (mätetalets målnivå). Målen, framgångsfaktorerna och mätetalen följs upp kontinuerligt årsvis, eller i vissa fall oftare i samband med månads- och delårsrapporter. na bedöms utifrån måluppfyllelse med hjälp av signalerna grönt, gult eller rött, samt utveckling över tiden. Dessa signaler ska fungera som grund för eventuella åtgärder för att förbättra måluppfyllelsen. Region Gotlands verksamhetsidé Verksamhetsidén talar om varför regionen finns till:»ansvara» för hälso- och sjukvård, utbildning, kultur, social och ekonomisk välfärd.»erbjuda» god offentlig service med tillgänglighet, valfrihet och kvalitet som kännetecken.»svara» för en rättsäker myndighetsutövning som inger förtroende.»ansvara» för hållbar regional utveckling som baseras på resurseffektivitet. Region Gotlands grundläggande värderingar Den gemensamma värdegrunden sammanfattas med förtroende, omtanke och delaktighet. De ringar in ett förhållningssätt som ska visa sig i ord och handling oavsett var man befinner sig i organisationen. Region Gotlands strategier för att nå visionen Strategierna är viktiga vägval för att nå visionen och ska genomsyra beslut och vägleda ställningstaganden för alla förvaltningar. Strategierna ska styra satsningar och prioriteringar under resterande mandatperiod. Sex regionövergripande strategier har fastställts som ska bidra till att nå visionen: 1. Vi agerar förebyggande för att möta framtidens utmaningar. 2. Vi möjliggör delaktighet, arbetar i bred samverkan och har god kommunikation i alla relationer. 3. Vi arbetar för att Region Gotland ska utvecklas till en trygg och attraktiv ö präglad av jämlikhet, jämställdhet och mångfald. 4. I det regionala utvecklingsarbetet har vi särskilt fokus på miljö, folkhälsa, utbildning och förbättrat företagsklimat. 5. Vi arbetar för att näringslivet ska utvecklas, sysselsättningen ska vara hög och vi värnar om inomregional balans. 6. Vi prioriterar barn och ungdomar. Mål per perspektiv Region Gotlands och alla verksamheters gemensamma mål för de fem perspektiven är:»samhällsutveckling:» Gotland utvecklas i linje med visionsmålen och har ett starkt varumärke.»brukare/kunder» upplever att de får tjänster av god kvalitet, är informerade, delaktiga och respektfullt bemötta.»processerna» ger resultat av god kvalitet till kostnader i nivå med jämförbara kommuner och landsting.»medarbetare/ledare» trivs, är engagerade, tar ansvar och utvecklas för att möta framtidens utmaningar.»ekonomin» är uthållig och i balans ur ett generationsperspektiv. Samhällsutveckling Samhällsutvecklingsperspektivet speglar dels regionens roll för att bidra till medborgarnas livskvalitet, dels Region Gotlands ansvar för den regionala utvecklingen. Målet är att skapa en hållbar utveckling där de tre dimensionerna de ekonomiska, sociala och miljömässiga måste samspela. I det regionala utvecklingsprogrammet Vision Gotland 2025 illustreras hållbar utveckling genom de fem övergripande målen. De innebär kortfattat att befolkningen ökar, att det finns bostäder, arbeten, försörjningsmöjligheter och hållbar ekonomisk tillväxt. Gotland med sitt läge mitt i Östersjön ska vara den naturliga mötesplatsen. Vidare att befolkningen har en god hälsa och att vi värnar vår miljö. På vilket sätt vi kan nå målen redovisas sedan i de konkreta operativa programmen. 10

11 del 1» Strategisk plan Region Gotlands övergripande mål för samhällsutvecklingsperspektivet är: Gotland utvecklas i linje med visionsmålen och har ett starkt varumärke. I styrkortet har visionens övergripande mål brutits ner till delmål för perioden fram till 2015:»Minst» bor på Gotland»Gotlänningarnas» välstånd ligger i nivå med rikets genomsnitt»gotland» är den naturliga mötesplatsen i Östersjöregionen»Självskattad» hälsa och psykiskt välbefinnande ligger över riksgenomsnittet»miljö-» och klimatarbete på Gotland rankas topp tio i landet Brukare/kunder Brukare/kund används som ett samlande begrepp för mottagarna av de tjänster och varor som Region Gotland producerar. Kvalitet används i betydelsen hur någonting är och upplevs, vilket kan vara mycket olika hos olika människor. Grunden till kvalitet är därför att identifiera mottagaren av en vara eller tjänst och att ta reda på hans/hennes behov och förväntningar. Region Gotlands övergripande mål för brukar-/kundperspektivet är: Brukarna/kunderna upplever att de får tjänster av god kvalitet, är informerade, delaktiga och respektfullt bemötta Medarbetare/ ledare Värdegrunden i det personalpolitiska styrdokumentet Vår syn på ledar- och medarbetarskap i Gotlands kommun uttrycker övertygelsen om att alla människor kan och vill utvecklas, ta ansvar, göra ett gott arbete, lära sig och vara delaktiga. Region Gotlands övergripande mål för perspektivet medarbetare och ledare är: Medarbetare/ledare trivs, är engagerade, tar ansvar och utvecklas för att möta framtidens utmaningar Ekonomi Ekonomiperspektivet är i huvudsak ett finansiellt perspektiv som beskriver hur regionen ska bibehålla en stark ekonomi och uppfylla kravet på god ekonomisk hushållning. De ekonomiska resurserna finns i form av skatteintäkter, statsbidrag, avgifter och bidrag. Det huvudsakliga målet för regionen är inte att skapa vinst men däremot måste befintliga resurser användas på rätt sätt. Ett visst överskott måste därför budgeteras och redovisas över tiden för att inte belasta kommande generationer med skulder och därmed, i förlängningen, sämre kommunal service. Region Gotlands övergripande mål för ekonomiperspektivet är: Ekonomin är uthållig och i balans ur ett generationsperspektiv. Processer Brukare och kunder i Region Gotland ska få tjänster och varor av god kvalitet och till överenskommen kvalitetsnivå. Medborgare ska känna tillit till att regionen använder skattemedel varsamt och bedriver en så effektiv verksamhet som möjligt. För att säkerställa detta mäts produktivitet (utförd tjänst i förhållande till insatt resurs) och effektivitet (produktivitet i förhållande till målet), dvs görs rätt saker på rätt sätt. Region Gotlands övergripande mål för processperspektivet är: 1.5 Prioritering av resurser och beslut om uppdrag I samband med det årliga budgetarbetet fördelas och omfördelas resurser för att uppnå den framtida inriktningen samt ges särskilda uppdrag till nämnderna. Regionfullmäktige beslutar i november varje år om ekonomiska ramar för nämnderna i form av dels en driftbudget, dels en investeringsbudget. Budgeten för de kommande åren redovisas i kommande avsnitt. Processer ger resultat av god kvalitet till kostnader i nivå med jämförbara kommuner och landsting 11

12 Region Gotland» Strategisk plan och budget Planeringsförutsättningar för perioden Demografins påverkan på regionens verksamheter Antalet invånare i åldersgruppen år beräknas öka med ca 20 procent under de närmaste fem åren. År 2022 är ökningen över 30 procent jämfört med år Först från och med år 2015 väntas ökningen av åldersgruppen äldre-äldre (80 år och äldre) ta fart. Den minskning av ungdomsgruppen, 0 19 år, som konstaterats under de senaste åren beräknas fortsätta till år 2015 då en svag ökning väntas inledas. För gruppen år, normalt förvärvsarbetande åldrar, kan vi de närmaste åren vänta oss en svag minskning och från och med 2014 en tilltagande minskning om nuvarande förutsättningar står sig. Den så kallade försörjningskvoten, antalet äldre dividerat med antalet i förvärvsarbetande åldrar, kan då snabbt komma att öka. Totalt beräknas antalet invånare i huvudsak oförändrat under perioden. Indexerad befolkningsutveckling, fyra åldersklasser och totalt Gotland; index år 2010 = 1,0. Källa: SCB befolkningsstatistik (Nov 09 LA). Prognos för befolkningsförändringar Prognos för befolkningsförändringar jämfört med 2011 för olika åldersklasser redovisas i nedanstående tabell. Av tabellen framgår att minskningen i åldersgruppen år de närmaste åren är betydande och uppgår till nära 600 personer medan det i åldersgrupperna över 75 år endast sker mindre förändringar. Där kommer de större förändringarna först senare. Enligt SCB År w S:a Diff

13 del 1» Strategisk plan Förändring av resursbehovet för olika kommunala verksamheter under perioden fram till år 2025 jämfört med år 2009 då index = 100. Uppgifter från Sveriges Kommuner och Landsting maj Resursbehov för kommunala verksamheter fram till år 2025 Diagrammet ovan visar förändring av resursbehovet för olika kommunala verksamheter under perioden fram till år 2025 jämfört med år 2009 då index = 100. Underlaget utgörs av befolkningsprognos och räkenskapssammandrag från Region Gotland. I beräkningen har också som grund för prognosen hänsyn tagits till uppgifter från Sveriges Kommuner och Landsting, vilka hämtats från ekonomirapporten i maj Resursbehoven bygger därutöver på följande förutsättningar:»med» totalt menas kostnader för egentlig verksamhet exklusive socialbidrag (affärsverksamhet etc. ingår inte).»hälso-» och sjukvårdens utveckling utgår från befolkningsförändringen samt kostnadsvikter från skånedata för hälso- och sjukvård.»utveckling» inom funktionshinderområdet förklaras av att vi fram till och med 2015 har antagit en extra volymtillväxt på 1 procent per år.»i» övrigt bygger behovsframskrivningen på befolkningsutvecklingen i relevanta åldersgrupper. Kommentarer till utvecklingen enligt diagrammet: Barnomsorgen och gymnasieskolan står för de största svängningarna de närmaste åren. Behovet inom barnomsorgen ökar med 9 procent fram till år Inom grundskolan minskar behoven fram till år 2014 för att därefter börja öka igen. Behovet inom gymnasieskolan minskar kraftigt fram till år 2017 för att därefter sakta börja öka. Resursbehov inom funktionshinderområdet ökar fram till år 2017 för att därefter avta. Behovet av äldreomsorg väntas öka under hela perioden med cirka 20 procent under åren och med ytterligare 20 procent åren Den senare ökningen beror på att antalet äldre-äldre ökar dramatiskt under åren Behovet av hälso- och sjukvård utgår från den demografiska förändringen samt kostnadsvikter från skånedata för hälso- och sjukvård. Det demografiska trycket är högre inom hälso- och sjukvården än inom de kommunala verksamheterna. Enligt beräkningarna från Sveriges Kommuner och Landsting väntas det totala resursbehovet, utifrån demografiska faktorer, vara relativt oförändrat under hela prognosperioden. Resursbehovet för de olika verksamheterna varierar dock i hög grad utifrån de demografiska faktorerna. Utifrån de förändringar som kommer att ske framöver i demografins sammansättning kommer krav ställas på att omfördelning och prioritering av resurser sker inom och mellan nämnder och verksamheter. Detta kräver en ständigt pågående bevakning av förändringar i omvärlden och demografin. Det finns ett flertal omvärldsfaktorer som kommer att påverka inriktningen av behoven/verksamheterna, bland annat lagstiftningar, utjämningssystem, politiska prioriteringar samt eventuella förändringar i det kommunala uppdraget. 13

14 Region Gotland» Strategisk plan och budget Samhällsekonomi och skatter Regeringens bedömning av samhällsekonomin enligt budgetpropositionen för 2012 Regeringen presenterar en betydligt svagare liten exportberoende ekonomi. Den svagare utveckling av Sveriges ekonomi de närmaste internationella efterfrågan leder till en svagare åren. Den höga farten i svensk ekonomi mattas nu betänkligt på grund av den allt svagare ringar. Hushållen som enligt tidigare progno export och även till mindre behov av investe internationella utvecklingen. BNP beräknas ser skulle ta över och vara lite av dragloket i öka med 4,1 (4,6) procent i år och med beskedliga 1,3 (3,8) procent år Således en rätt dra Den turbulenta situationen på de finansiella den svenska ekonomin väljer att fortsätta spara. matisk omsvängning jämfört med vårpropositionens prognos. hushållen mer försiktiga. En faktor som gör att marknaderna med stora prisfall på aktier gör Det är den svagare internationella utvecklingen med statsfinansiella problem och finan att minskade lagerinvesteringar bidrar negativt tillväxten blir så låg som 1,3 procent nästa år är siell oro som gör att den svenska återhämtningen tappar fart. Sverige är som bekant med hela 0,9 procentenhet. en BNP, prognos , procentuell volymförändring Hushållens konsumtion 3,4 1,8 1,6 3,5 4,2 3,8 Offentlig konsumtion 2,5 0,8 0,1 0,4 0,6 0,6 Fasta bruttoinvesteringar 7,1 8,0 5,5 6,7 7,4 5,5 Lager 2,1 0,6 0,9 0,2 0,1 0,0 Export 11,0 8,2 4,3 5,9 6,9 7,5 Import 12,8 7,1 4,1 6,4 7,0 7,3 BNP 5,7 4,1 1,3 3,5 3,9 3,7 BNP kalenderkorr. 5,4 4,2 1,6 3,5 4,0 3,5 bidrag från Nettoexport 0,0 1,0 0,3 0,2 0,4 0,6 Även den offentliga konsumtionen beräknas öka i långsammare takt, 0,1 procent, jämfört med prognoserna i vårpropositionen (0,6 procent). En anledning är att regeringen nu bedömer att kommunsektorn kommer att minska sin volym under 2012 med 0,4 procent. I våras gjordes bedömningen att kommunsektorns volym skulle öka med 0,6 procent år Anledningen till den minskade volymutvecklingen anges vara utfasningen av konjunkturstödet samtidigt som skatteintäkterna inte beräknas öka i samma takt som enligt tidigare prognos. Regeringen ser en paus i återhämtningen på arbetsmarknaden med en oförändrad sysselsättning och en viss ökning i arbetslösheten. Arbetslösheten ökar till 7,8 procent år 2012 innan den återigen minskar något då återhämtningen väntas komma igång igen hösten Från år 2013 har regeringen lagt en betydligt högre ökningstakt i ekonomin, vilket förutsätter att den internationella utvecklingen förbättras något. Återhämtningen i omvärlden bedöms dock bli långsam och därmed blir det en lång period med lågt resursutnyttjande i Sverige. Det finns fortfarande ett arbetsmarknadsgap år 2015 då arbetslösheten enligt bedömningen uppgår till 5,5 procent. Detta leder i sin tur till förhållandevis låga löneökningar och låg inflation, vilket även innebär att riksbanken kan hålla en låg ränta. 14

15 del 1» Strategisk plan Sammanfattningstabell över regeringens prognos i budgetpropositionen Procentuell förändring om inte annat anges, prognos BNP 5,7 4,1 1,3 3,5 3,9 3,7 Arbetade timmar 1 1,9 1,5 0,2 0,9 2,0 1,9 Arbetslöshet 2 8,4 7,5 7,8 7,7 6,6 5,5 BNP-gap 3,9 2,2 3,6 2,9 1,6 0,9 Timlöner 3 2,5 2,7 2,9 3,1 3,3 3,3 KPI 1,2 3,0 1,2 1,8 2,6 2,5 Finansiellt sparande 4 0,3 0,1 0,0 0,7 2,1 3,3 Bruttoskuld 4ej 39,7 36,4 36,2 34,0 30,2 26,0 1 Kalenderkorrigerade. 2 Procent av arbetskraften. 3 Konjunkturlönestatistiken. 4 Andel av BNP. Källa: 2012 års budgetproposition. Regeringen bedömer att risken för denna osäkra konjunkturprognos ligger på nedsidan. Framförallt är risken att de statsfinansiella problemen förvärras och att den finansiella oron ökar och sprids till banksektorn. Sverige har en stor banksektor som kan bli indragen i en internationell finansiell kris, även om de svenska bankerna inte har dåliga krediter så hänger finansieringen ihop i hela banksektorn. För att skapa utrymme för Sverige att klara en finansiell kris lägger regeringen en budget med ett stort överskott i det finansiella sparandet åren efter Det kommunala skatteunderlaget Regeringens prognos Regeringen räknar med att skatteunderlaget växer med 22,8 procent åren , se tabell. Ökningen 2011 beror främst på att antalet arbetade timmar i näringslivet beräknas öka förhållandevis starkt. År 2012 väntas enligt regeringen tillväxten mattas till följd av inbromsningen i den ekonomiska återhämtningen. Regeringen bedömer vidare att ekonomin därefter tar fart igen och för åren görs bedömningen att skatteunderlaget växer med 4 5 procent årligen, vilket motsvarar den genomsnittliga utvecklingen Olika skatteunderlagsprognoser, procentuell förändring BP, sep ,3 2,3 3,3 3,8 4,8 4,4 22,8 SKL, aug ,1 2,8 3,3 3,8 4,5 4,4 22,9 ESV, jun ,4 2,7 4,1 4,4 4,1 4,2 24,1 VP, apr ,6 1,7 4,8 4,9 4,5 4,6 25,4 Källa: Ekonomistyrningsverket, Regeringen, Sveriges Kommuner och Landsting. Regeringens prognos för utvecklingen perioden landar på en tiondels procentenhet mindre än den bedömning SKL gjorde i augusti (se cirkulär 11:34). Regeringens prognos visar dock svagare utveckling än SKL:s år 2011 och högre ökningstakt Skillnaden i bedömning av år 2011 kan till stor del hänföras till att regeringen förutser lägre löneökningstakt enligt nationalräkenskapernas definition. Mot slutet av kalkylperioden visar regeringens prognos starkare sysselsättningsutveckling än SKL:s. Detta motverkas delvis av mindre löneökningar. 15

16 Region Gotland» Strategisk plan och budget Utdebitering Utdebiteringen för Region Gotland uppgår för år 2012 till 33,10 procent (= procent av skatteunderlaget). I diagrammet visas utvecklingen av den kommunala utdebiteringen i Region Gotland och riket för åren Den totala kommunala utdebiteringen 2012 varierar mellan kommunerna inom intervallet 28,89-34,32 procent (inklusive landstingsskatt). År 2012 har preliminärt 72 (av 290) kommuner högre total utdebitering än Gotland. Om utdebiteringen höjs med 1,00 procentenhet innebär detta ökade skatteintäkter med cirka 93 mkr för Gotland. Den genomsnittliga kommunala utdebiteringen i Sverige 2012 är 31,60 procent. Utdebiteringen för Region Gotland är således 1,5 procentenheter högre än genomsnittet för riket. Total kommunal utdebitering i riket och Region Gotland (exklusive avgift till församlingarna), % 16

17 del 1» Strategisk plan 2.4 Kommunalekonomisk utjämning Nuvarande version av system för kommunalekonomisk utjämning gäller från och med Systemet innebär att staten i huvudsak finansierar utjämningen. I systemet ingår ett nytt system för inkomstutjämning, en reviderad kostnadsutjämning samt nya inslag i form av strukturbidrag, införandebidrag och regleringspost. Syftet med utjämningen är liksom tidigare att åstadkomma likvärdiga förutsättningar för alla kommuner och landsting att bedriva sin verksamhet. Kommuner och landsting får ett inkomstutjämningsbidrag som beräknas utifrån skillnaden mellan deras beskattningsbara inkomster och ett skatteutjämningsunderlag som för kommuner motsvarar 115 procent och för landsting 110 procent av medelskattekraften i landet. Kommuner och landsting vars beskattningsbara inkomster överstiger dessa nivåer ska i stället betala en särskild inkomstutjämningsavgift till staten. För bidragsberättigade kommuner föreslås bidragen beräknas utifrån 95 procent av medelskattesatsen i landet 2003 och för bidragsberättigade landsting utifrån 90 procent av medelskattesatsen samma år. För avgiftsskyldiga kommuner och landsting ska avgiften i stället beräknas utifrån 85 procent av medelskattesatsen. Vid fastställandet av skattesatserna ska hänsyn även tas till skatteväxlingar mellan kommuner och landsting i respektive län från och med Kostnadsutjämningen syftar till att utjämna för strukturella behovs- och kostnadsskillnader. Systemet ska däremot inte utjämna för kostnader som beror på skillnader i vald servicenivå, avgiftssättning och effektivitet. Systemet för kostnadsutjämning mellan kommuner och landsting bibehålls i huvudsak men med vissa ändringar, främst att kostnadsutjämningen för vatten och avlopp samt kallortstillägg slopas. I kostnadsutjämningssystemet finns ett flertal delmodeller. För varje delmodell beräknas en standardkostnad. Standardkostnaderna summeras till en strukturkostnad för varje kommun och landsting. Kommuner och landsting som har en lägre strukturkostnad än genomsnittet får betala en kostnadsutjämningsavgift och de kommuner och landsting som har en högre strukturkostnad får ett kostnadsutjämningsbidrag. Ett statligt finansierat strukturbidrag finns vid sidan av det ordinarie utjämningssystemet. Strukturbidraget betalas ut med ett belopp som motsvarar utfallet av vissa delar av tidigare kostnadsutjämning samt den del av bidragsminskningen till följd av de föreslagna förändringarna som överstiger 0,56 procent av kommunens respektive 0,28 procent av landstingets uppräknade skatteunderlag. Särskilda införandebidrag gäller för åren Genom införandebidrag begränsas den årliga negativa bidragsförändringen under perioden till högst 0,08 procent av det uppräknade skatteunderlaget för kommuner respektive 0,04 procent för landsting. Vidare tilllämpas regleringsavgifter och regleringsbidrag dels för ekonomiska regleringar mellan staten och kommunsektorn, dels för att kunna upprätthålla de fastställda utjämningsnivåerna i inkomstutjämningen. Från och med 2008 infördes en ny delmodell i kostnadsutjämningen, för utjämning av strukturellt betingade lönekostnadsskillnader. Från och med 2008 avskaffades fastighetsskatten och ersattes med en kommunal fastighetsavgift. Denna avgift ska vara kronor för småhus, dock högst 0,75 procent av taxeringsvärdet och kronor per lägenhet i flerbostadshus, dock högst 0,4 procent av taxeringsvärdet. Avgiften kommer att indexuppräknas och knytas till inkomstbasbeloppet. Den ökade kommunala intäkten regleras vid införandet mot anslaget för kommunalekonomisk utjämning genom en minskning med mkr. Ökade avgiftsintäkter efter 2008 tillgodoräknas respektive kommun. (Revidering avseende obebyggda tomter har skett 2010). Utredningar som kan påverka ekonomin I april 2011 överlämnade Utjämningskommittén sitt slutbetänkande, Likvärdiga förutsättningar Översyn av den kommunala utjämningen (SOU 2011:39), till regeringen. Om förslagen genomförs innebär det ökade intäkter för Region Gotland med ca 55 mkr år Fullt genomfört (efter 6 år) innebär förslagen ökade intäkter för regionen med ca 79 mkr. I september 2011 överlämnades slutbetänkandet Spara i goda tider för en stabil kommunal verksamhet (SOU 2011:59), till regeringen. Utredningen föreslår bland annat att kommuner och landsting ska ha möjlighet att sätta av medel till en resultatutjämningsreserv som kan tas i anspråk för att klara balanskravet när intäktsutvecklingen är svag. Vidare föreslår utredningen att kommuner och landsting ska sätta av medel till en central kommunstabiliseringsfond som innebär en garanti om en lägsta utveckling av det kommunala skatteunderlaget på 2,2 procent. 17

18 Region Gotland» Strategisk plan och budget Skatteintäkter Skatteunderlaget för beräkning av skatt för 2012, (taxeringsåret 2011) beräknas enligt prognosen (RSV oktober 2011) öka med 2,1 procent för riket. För Region Gotland ökar skatteunderlaget med 2,07 procent och beräknas uppgå till skattekronor. Kommuner och landsting får besked om det slutliga taxeringsutfallet först i slutet av november månad. Preliminärt taxeringsutfall skall lämnas av skattemyndigheten löpande under andra halvåret från och med augusti. Senast i januari året efter taxeringsåret lämnas definitiva uppgifter om utjämningsbidraget. Statens utbetalning av kommunalskattemedel grundas på det senast kända skatteunderlaget i kommunen. Skatteunderlaget räknas upp med en faktor som motsvarar den beräknade ökningen av skatteunderlaget de efterföljande åren till prognosåret. Den prognostiserade utvecklingen följs sedan upp och när det slutliga taxeringsutfallet är känt görs en slutreglering. Regeringen har i oktober 2011 fastställt uppräkningsfaktorer för 2011 och Faktorerna innebär att skatteunderlaget för 2010 räknas upp med 5,6 procent för att erhålla nivån för Enligt en gemensam prognos från Sveriges Kommuner och Landsting i oktober 2011 ska skatteunderlaget för 2010 räknas upp med 6,1 procent för att erhålla nivån för år Enligt prognosen beräknas skatteunderlaget därefter öka 2013 och 2014 med 3,2 respektive 4,1 procent. Om skattekraften för Region Gotland antas öka i samma takt som medelskattekraften och antalet invånare ökar i takt med genomsnittet för riket kan kommunens intäkter av det egna skatteunderlaget beräknas enligt tabellen: Intäkter av eget skatteunderlag , mkr Uppräknat skatteunderlag Beräknad förändring (%) 2,6 3,5 3,2 4,1 Fastställda uppräkningsfaktorer 2,3 3,3 Utdebitering (%) 33,10 33,10 33,10 33,10 Skatteintäkt exkl slutavräkning Slutavräkning (prognos) (Antal invånare på Gotland 1 november 2011 uppgår till ) 2.6 Skatteintäkter och generella bidrag , mkr Befolkning och skatteintäkter Skatteintäkter och utjämningsbidrag påverkas i hög grad av antalet kommuninvånare. Om det gäller ett större antal personer där åldrarna varierar är det rimligt att anta att intäktsförändringen per person är densamma som genomsnittet av skatteintäkter och statsbidrag per invånare det vill säga cirka 71 tkr per invånare för Gotland. Enligt Statistiska centralbyrån ökade antalet invånare på Gotland med 58 personer år 2011 (nov nov). Således påverkan på skatteintäkterna med cirka 4 mkr. I skatteunderlagsprognoserna förutsätts normalt att befolkningen förändras som för riket i genomsnitt. Befolkningsutvecklingen för riket beräknas uppgå till cirka 0,7 procent per år de närmaste åren. Om Gotland ökade befolkningen i samma takt som riket skulle befolkningen på Gotland öka med cirka 400 invånare per år. Denna utvecklingstakt ligger nära den som eftersträvas för Gotland enligt Vision 2025 för Gotland. Enligt Vision 2025 för Gotland ska antalet invånare öka med i genomsnitt cirka 500 per år fram till år 2025 då visionsmålet på invånare uppnås. Detta skulle innebära ökade skatteintäkter med cirka 35 mkr per år (fasta priser) och en nivåhöjning på skatteintäkterna med cirka 550 mkr år 2025 jämfört med Naturligtvis påverkas även kostnadssidan i kommunens budget vid en sådan utveckling, men inte nödvändigtvis i samma takt. 18

19 del 1» Strategisk plan Skatteintäkter och generella bidrag (mkr) Egna skatteintäkter Befolkningsutv Slutavräkning Summa Bidrag Kommun Inkomstutjämning Kostnadsutjämning Strukturbidrag Reglering Summa Landsting Inkomstutjämning Kostnadsutjämning Strukturbidrag Reglering Summa LSS Fastighetsavgift Totalt Enligt SKL (Hälso- och sjukvården till 2030, maj 2005) förutses problem för kommuner och landsting efter 2015 på grund av svagare skattebaser och åldrande befolkning. Härvid gäller också att utvecklingen av den kommunala konsumtionen delvis kontrolleras av staten genom bidraget till kommunalekonomisk utjämning. Kommunerna är beroende av staten i varierande grad. Kommuner med höga strukturkostnader och låg skattekraft är mest beroende av att bidragsnivåerna hålls uppe. Gotland är för närvarande en av dessa kommuner/regioner. I visionen finns också ett mål att öka bruttoregionalprodukten (BRP) per invånare till genomsnittet för riket. BRP per invånare för Gotland uppgick år 2007 till ca 78 procent av genomsnittet för riket. Då BRP kan sägas vara ett mått på utvecklingen av förädlingsvärdet för varor och tjänster i kommunen och således till största delen beror på personalkostnadernas utveckling är det rimligt anta att BRP per invånare för Gotland ökar i ungefär samma takt som skattekraften. År 2009 uppgick skattekraften för Gotland till cirka 86 procent av medelskattekraften för riket. Om skatteintäkterna är kända så kan skatteintäkterna och statsbidragen beräknas för alternativa antaganden. Om skattekraften ökar till 100 procent av medelskattekraften så ökar summan av skatteintäkter och bidrag med cirka 60 mkr. (Förutsatt att nuvarande utjämningssystem och utdebitering inte ändras). Således finns goda incitament för Gotland i nuvarande system att öka såväl invånarantal som BRP. År 2009 har 43 (av 290) kommuner lägre skattekraft än Gotland. Skattekraften för Gotland uppgår till 151 tkr. I riket varierar skattekraften mellan 130 tkr och 313 tkr. Jämfört med tidigare år har skillnaden mellan lägsta och högsta skattekraft ökat. Det finns också stora variationer mellan kommunerna i förändringen av den beskattningsbara förvärvsinkomsten. Mellan 2008 och 2009 uppgår den största ökningen till 6,1 procent medan den största minskningen uppgår till 4,9 procent Ovanstående tyder på att klyftorna växer mellan kommunerna avseende ekonomiska förutsättningar. Utvecklingen beror i huvudsak på skillnader avseende demografi och inkomstnivåer mellan kommunerna. 19

20 Region Gotland» Strategisk plan och budget Drift- och investeringsbudget samt finansiering 3.1 Driftbudget Nämndernas budgetramar för år 2012 utgår ifrån 2011 års justerade budget, totalt mkr, minskad med så kallade engångsanslag (tillfälliga ramökningar under 2011) och flerårseffekter av tidigare beslut (generella beting och resursfördelningsmodeller) med 46 mkr. Resursfördelningsmodellen för förskola, grundskola och gymnasieskola ger ett tillskott till barn- och utbildningsnämnden på 8 mkr och en besparing för gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden på 15,5 mkr. Kompensation sker till nämnderna för ökade lokalhyror med 9,5 mkr (motsvarar en hyreshöjning med 2,2 procent), för indexuppräkning av externa avtal med 14,6 mkr och för uppräkning av serviceförvaltningens priser med 16,5 mkr. Sammanlagt kompenseras nämnderna för ökade hyror och indexuppräkning av interna priser och externa avtal med 40,6 mkr. För uppräkning av personalkostnader till följd av löneökningar under 2012 har 60 mkr avsatts. 34,3 mkr har fördelats ut till nämnderna och 25,7 mkr har budgeterats centralt. Fördelningsgrunden för nämndernas kompensation är ett antagande om löneökningar på i genomsnitt 1,5 procent för alla fackförbund. Den del av personalkostnadskompensationen som är budgeterad centralt innehåller två delar. Den ena delen är avsatt för särskilda jämställdhetssatsningar 2012, totalt ca 12 mkr och den andra delen är avsedd för att kompensera nämnderna för ökade lönekostnader när löneförhandlingarna är klara. Besparingar I 2012 års budget krävs besparingar för att de ekonomiska målen ska klaras. Regionfullmäktige har beslutat att nämnderna ska spara sammanlagt 39 mkr under Av den summan ska 5 mkr sparas genom att införa en gemensam transportorganisation. Övriga 34 mkr sparas inom följande nämnder:»barn-» och utbildningsnämnden 13 mkr.»socialnämnden» 13 mkr.»gymnasie-» och vuxenutbildningsnämnden 3 mkr.»regionstyrelsen» 2 mkr.»tekniska» nämnden 1,5 mkr.»kultur-» och fritidsnämnden 1 mkr.»byggnadsnämnden» 0,3 mkr.»miljö- och hälsoskyddsnämnden 0,2 mkr.» En tillfällig justering genomförs inom finansförvaltningen som förbättrar budgeterat resultat med 23 mkr. Ramtillskott I budgeten har följande ramtillskott beslutats:»regionstyrelsen/politikerorganisationen:» förtroendevalda revisorer, 0,3 mkr.»regionstyrelsen/ledningskontoret:» jubileumsgåva, 0,5 mkr»regionstyrelsen/ledningskontoret:» avgift nationell e-hälsa, 0,4 mkr»barn-» och utbildningsnämnden: riktat statsbidrag pga. ökade kostnader till följd av ny skollag, 1 mkr.»gymnasie-» och vuxenutbildningsnämnden: ramtillskott till folkhögskolan, 2,6 mkr.»socialnämnden:» riktat statsbidrag för anhörigstöd, 1,8 mkr.»socialnämnden:» sommarjobb till ungdomar, 2 mkr.»hälso-» och sjukvårdsnämnden: generellt ramtillskott: 10,45 mkr.»hälso-» och sjukvårdsnämnden: ramtillskott RAKEL, 0,15 mkr.»hälso-» och sjukvårdsnämnden: riktat statsbidrag HPV vaccination, 0,6 mkr. Fullmäktige har beslutat att BarnSam behöver utökade resurser för sitt arbete och finansiering har skett genom att omfördela 100 tkr från respektive barn- och utbildningsnämnden, socialnämnden, hälso- och sjukvårdsnämnden och gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden. Dessa 400 tkr budgeteras hos socialnämnden som är ansvarig nämnd för arbetet inom Barn Sam. 3.2 Investeringar Investeringarna i skattefinansierad verksamhet ska enligt uppställt mål egenfinansieras, alltså vara i nivå med avskrivningar, avsättningar och eventuella investeringsinkomster. Den totala investeringsbudgeten 2012 uppgår till 319 mkr varav de skattefinansierade investeringarna uppgår till 248 mkr. Investeringar i affärsdrivande verksamhet uppgår till 71 mkr. Investeringsinkomster har inte budgeterats. Investeringsvolymen är mycket hög och bedöms vara fortsatt hög de kommande åren med om- och tillbyggnad av skolor och äldreboenden, investeringar i hamnar och i vatten och avloppsverksamhet samt ny sporthall. 20

21 del 1» Strategisk plan Total investeringsbudget per nämnd/förvaltning 2012 (tkr) Regionstyrelsen Ledningskontoret Regionstyrelsen Serviceförvaltningen Samhällsbyggnad Tekniska nämnden Tekniska nämnden bygg övriga nämnder Tekniska nämnden affärsdrivande Byggnadsnämnden 600 Miljö- och hälsoskyddsnämnden 380 Kultur- och fritidsnämnden Barn- och utbildningsnämnden Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden Socialnämnden Hälso- och sjukvårdsnämnden Summa Stora investeringar För gemensamma IT investeringar upptas totalt 17,3 mkr 2012, bl.a. projekten Nationell e-hälsa (2,3 mkr), Teknisk plattform (1,7 mkr), PC- som tjänst (8,0 mkr) och Reinvesteringar i IT-infrastruktur. Inom måltidsförsörjningen upptas medel för ombyggnad av kök vid Solbergaskolan, Hemse vårdcentrum och Romaskolan, totalt 10,8 mkr. Socialnämnden har en strukturplan för särskilda boenden som omfattar boenden i Burgsvik (slutfört), Slite (slutfört), Roma, Katthammarsvik och Hemse. Huvudinriktningen har varit att investeringar görs av andra aktörer än regionen. I investeringsbudgeten för 2012 upptas 37 mkr. För hamnverksamheten föreslås en omstrukturering där godstrafiken på sikt flyttas från Visby till Slite och Klintehamn vilket kommer att medföra stora investeringar. I investeringarna i hamnverksamheterna ingår projektet Resecentrum som delvis beräknas finansieras med statliga medel. Stora investeringar har skett och kommer att ske i vatten- och avloppsverksamhet, cirka 50 mkr per år. För närvarande pågår utbyggnad av VA-ledningar i Gnisvärd samt ombyggnad av Fårösunds vattenverk. En sporthall ska byggas inom Visborgsområdet. I budget för 2012 upptas 25 mkr. Bygget beräknas vara klart 2014 och den totala utgiften beräknas uppgå till 92 mkr. Stora investeringsprojekt 2012 (mkr) Utgift 2011 Total utgift Gemensamma IT-projekt 17,3 Måltidsförsörjning anpassning, ombyggnad 10,8 69,7 Linjehamnar 17,9 53,2 Vatten- och avloppsverksamhet 50,0 50/år Sporthall 25,0 92,0 SÄBO Katthammarsvik 37,0 37,0 Romaskolan 3,7 8,7 Reservkraft, Visby lasarett 8,6 8,6 Investeringar per nämnd och större projekt redovisas i Del 3 Ekonomisk översikt, Investeringsbudget och plan Perioden får ses som en plan, varje enskilt år kommer att beredas så att nämndernas äskanden ställs i relation till ekonomiskt utrymme och uppsatta mål. 3.3 Finansiering Finansiering av verksamheten De ekonomiska budgetförutsättningarna för 2012 har försämrats genom att konjunkturstödet från staten tagits bort och skatteintäkterna inte ökat i motsvarande grad. I jämförelse med beräknat utfall 2011 (prognos delår 2) ökar de prognostiserade skatte- och statsbidragsintäkterna med 40 mkr (skattesatsen oförändrad). I planen för beräknas motsvarande intäkter förändras i jämförelse med 2012 med 113 mkr respektive 256 mkr. De egna skatteintäkterna beräknas 2012 uppgå till mkr, en förändring med 75 mkr (inklusive slutavräkning) jämfört med beräknat utfall för För 2013 och 2014 beräknas de egna skatteintäkterna öka med 98 mkr respektive 223 mkr jämfört med Årets resultat enligt budget för 2012 uppgår till 2 mkr. Det är en mycket låg resultatreserv som inte är tillräcklig för att klara målet om en långsiktig resultatnivå på 2 procent av nettokostnaderna vilket innebär cirka 80 mkr per år. Den budgeterade utvecklingen av skatteintäkter och generella statsbidrag bygger på prognoser som kan ändras både i positiv och i negativ riktning. En omständighet som oroar och som påverkar skatteutfallet är befolkningsutvecklingen. Under 2007 och 2008 minskade befolkningen med netto 165 respektive 118 personer och 2010 ökade befolkningen med 216 respektive 48 personer. År 2011 ökar befolkningen med ca 58 personer enligt preliminär uppgift per 1 november. 21

22 Region Gotland» Strategisk plan och budget Finansiering av investeringar Finansiering av investeringar kan ske genom det finansiella utrymme som skapas genom avskrivningar och avsättningar samt vissa inkomster, alltså utan att ta upp långfristiga lån. Detta utrymme uppgår till ca 270 mkr år 2012 varav ca 10 mkr avser inkomster. Investeringsbudgeten för 2012 uppgår totalt till 319 mkr varav 248 mkr avser skattefinansierad verksamhet och 71 mkr affärsdrivande verksamhet. Investeringsbudgeten för skattefinansierad verksamhet är på en mycket hög nivå men ryms ändå inom ramen för avskrivningar, avsättningar och inkomster. Finansiering av investeringar i affärsdrivande verksamhet kan ske genom upplåning då de ökade driftkostnaderna och kapitalkostnaderna tas ut via avgifter, detta belastar alltså inte de skattefinansierade verksamheterna. 3.4 Taxor och avgifter Taxor och avgifter allmänt I 2012 års budget svarar externa taxor och avgifter för cirka 10 procent av finansieringen av regionens driftbudget. I jämförelse med skatteintäkter och utjämningsbidrag är avgifternas finansieringsandel relativt liten. Avgifterna har dock stor betydelse för finansieringen av enskilda regionala verksamheter. För affärsdrivande verksamheter bör målet vara att avgifterna i så hög grad som möjligt ger full kostnadstäckning. Avgifterna har även stor betydelse inom exempelvis det sociala området även om kravet på täckningsgrad av fördelningspolitiska skäl inte kan sättas så högt. Vid sidan om finansieringsaspekten är avgifterna ett styrmedel för att påverka efterfrågan av regionens tjänster. Detta kan ske genom att avgifterna höjs eller sänks. På detta sätt kan också information fås om hur medborgarna värderar olika regionala tjänster i förhållande till avgiften. Dock har regionens möjlighet att påverka taxorna inom förskolan och äldreomsorgen starkt begränsats genom införande av maxtaxor liksom olika slag av högkostnadsskydd inom hälso- och sjukvården. Interna priser Inom regionen finns ett antal resultatenheter som finansieras via interna priser. Dessa finns framförallt inom serviceförvaltningen och samhällsbyggnadsförvaltningen. Samhällsbyggnadsförvaltningen administrerar Region Gotlands internhyror. Serviceförvaltningen är i princip helt finansierad av interna intäkter utifrån tecknade överenskommelser med beställare/kunder. I budgeten för 2012 har nämnderna kompenserats för höjda internpriser och hyror med 16,3 mkr respektive 9,0 mkr. Externa taxor och avgifter Hamnar Tekniska nämnden är huvudman för hamnen i Visby (linjehamn) samt för övriga hamnar. I avtalet om statsbidrag ingår villkor att Visby hamn ska drivas och särredovisas skilt från övriga regionala hamnar. Enligt avtalet med staten får avgifterna inte sättas högre än att de täcker kostnaderna. Hamntaxorna har justerats för kommande linjetrafikperiod i och med det nya avtalet med Destination Gotland och Rikstrafiken som gäller Avtalet är delvis incitamentbaserat. Vatten- och avloppshantering (VA) Kostnaderna för VA-verksamheten har ökat på grund av de stora investeringar som pågår och som planeras för de kommande åren. VA-taxan höjdes med 10 procent 2007, 15 procent 2008 och 10 procent höjs de fasta brukningsavgifterna med 12 procent och de rörliga med 6 procent. Taxan beräknas behöva justeras upp med 3 4 procent årligen för att täcka de kostnader som investeringarna medför. Taxan har setts över för att också justeras efter nya vattentjänstlagen från Ändringar föreslås 2012 för såväl Anläggningstaxan som Brukningstaxan. Förändringarna innebär både omfördelning och höjning av avgifterna. Avfallshantering Renhållningstaxan justerades inför introduktionen av Kompost och brännbart. Det är för närvarande för tidigt att bedöma hur intäkter och kostnader balanserar varandra. Under har intäkterna hittills minskat efter införandet. Ytterligare höjning av taxan kan komma att bli aktuell. Avtal om insamling av returmaterial är under förhandling. Tillräckliga ersättningsnivåer är nödvändiga för att täcka aktuella kostnaderna för insamlingen. Sedan 2006 sköter en extern entreprenör insamlingen av hushållssopor. Kollektivtrafik Översyn av taxor i kollektivtrafiken och egenavgifter i samhällsbetalda resor pågår. En höjning av avgifterna kan förväntas Förslag föreligger om höjning med 10 procent. 22

23 del 1» Strategisk plan 4. Regionfullmäktiges direktiv och rekommendationer till nämnderna Region Gotlands verksamhetsidé är att:»ansvara» för hälso- och sjukvård, utbildning, kultur, social och ekonomisk välfärd»erbjuda» god offentlig service med tillgänglighet, valfrihet och kvalitet som kännetecken»svara» för en rättsäker myndighetsutövning som inger förtroende»ansvara» för en hållbar regional utveckling som baseras på resurseffektivitet För att klara detta är det av största betydelse att regionen har en balanserad ekonomi som grund för en långsiktig, hållbar och stabil utveckling. Region Gotland tillämpar principerna för målstyrning. För att planera, styra och följa upp verksamheten ur fler perspektiv än ekonomi använder regionen balanserad styrning som metod. Regionfullmäktige beslutar om den övergripande visionen och de övergripande målen. Nämnderna upprättar utifrån detta egna styrkort för mandatperioden plus ett år och skall regelbundet följa upp framgångsfaktorer och måluppfyllelse. 4.1 Regionens styrkort för mandatperioden Kommunfullmäktige fastställde i juni 2008 den nya visionen för Gotland år 2025: Gotland är Östersjöregionens mest kreativa och magiska plats, präglad av närhet, hållbar tillväxt och fylld av livslust. De övergripande målen i visionen som ska uppnås år 2025 för hela Gotland är:»minst» invånare bor på Gotland.»Gotlänningarnas» välstånd tillhör de bästa i landet.»gotland» är den naturliga mötesplatsen i Östersjöregionen.»Gotlänningarna» har bra hälsa och mår bäst i landet.»gotland» är en världsledande öregion i miljö- och klimatfrågor. Regionfullmäktige fastställde den 26 april 2011 ett nytt koncernstyrkort för perioden Region Gotlands gemensamma mål för de fem perspektiven i det balanserade styrkortet, och som gäller för samtliga verksamheter under mandatperioden, är:»samhällsutveckling,» Gotland utvecklas i linje med visionsmålen och har ett starkt varumärke»brukare/kunder,» Brukarna/kunderna upplever att de får tjänster av god kvalitet, är informerade, delaktiga och respektfullt bemötta»processer,» Processer ger resultat av god kvalitet till kostnader i nivå med jämförbara kommuner och landsting»medarbetare/ledare,» Medarbetare/ledare trivs, är engagerade, tar ansvar och utvecklas för att möta framtidens utmaningar»ekonomi,» Ekonomin är uthållig och i balans ur ett generationsperspektiv Samhällsutveckling Delmål för perspektivet samhällsutveckling under perioden är:»minst» bor på Gotland.»Gotlänningarnas» välstånd ligger i nivå med rikets genomsnitt.»gotland» är den naturliga mötesplatsen i Östersjöregionen.»Självskattad» hälsa och psykiskt välbefinnande ligger över riksgenomsnittet.»miljö-» och klimatarbete på Gotland rankas topp tio i landet. Nämnderna uppmanas att bidra med aktiviteter inom sitt verksamhetsområde för att uppnå delmålen för perioden. Nämnderna uppmanas att förverkliga beslutade verksamhetsnära program, implementera regionövergripande program och planer samt genomföra åtgärder som leder till ökad tillväxt. Nämnderna uppmanas även att bidra till att skapa en utvecklad och mer samordnad företagsservice genom arbetet med Raka Spåret. Syftet är att göra ständiga förbättringar inom områdena handläggningstider, tillgänglighet, bemötande samt kommunikation och information. Vidare uppmanas nämnderna att vidta åtgärder utifrån medborgarnas upplevelser enligt medborgarundersökningen, bland annat avseende former för förbättrad dialog och inflytande. 4. Regionfullmäktiges direktiv och rekommendationer till nämnderna 23

24 Region Gotland» Strategisk plan och budget Brukare/kunder Nämnderna uppmärksammas på att utvecklingen av systematiska brukarundersökningar ska fortsätta för att fånga brukarnas/kundernas behov och upplevelse av om brukarna/kunderna upplever att de får tjänster av god kvalitet, är informerade, delaktiga och respektfullt bemötta. Nämnderna uppmanas att jämföra sina resultat mot tidigare år, mot jämförbara kommuner/landsting och riket. Vidare uppmanas nämnderna att ta fram mål för och följa upp brukarnas/kundernas tillgänglighet till tjänsterna. Tillgänglighet avser, förutom information, fysisk miljö, lokaler och verksamhet. De nämnder som har myndighetsuppdrag ska fastställa och följa upp mål avseende handläggningstider i form av servicegarantier. Processer Nämnderna uppmärksammas på att processerna ska visa resultat av god kvalitet till kostnader i nivå med jämförbara kommuner och landsting. Nämnderna är också ansvariga för att skapa förutsättningar att kommunicera och utveckla gränssnitt mot andra interna och externa verksamheter. Nämnderna ska aktivt arbeta med att effektivisera processerna. Åtgärder ska vidtas för att förbättra produktivitet och kvalitet. Ännu större fokus ska finnas på att ta fram och redovisa målnivåer för verksamhetens produktivitet, kvalitet och kostnader. Nämnderna ska även redovisa förändringar över tiden och i jämförelse med andra kommuner, landsting och nationella mål. Medarbetare och ledare Alla nämnder skall löpande bedriva förändrings- och utvecklingsarbete inom personalområdet. Arbetet styrs dels av lagar och avtal, dels av politiska styrdokument. Alla nämnder skall arbeta för att uppnå det övergripande målet medarbetare/ledare trivs, är engagerade, tar ansvar och utvecklas för att möta framtidens utmaningar. Nämnderna rekommenderas att aktivt arbeta med att skapa effektiva och attraktiva arbetsplatser med coachande ledare där medarbetarna trivs och upplever arbetsglädje, möjliggöra karriärutveckling och säkra likabehandling. Ett led i detta är att ta fram och genomföra åtgärdsplaner utifrån medarbetarenkäterna. Alla nämnder uppmanas att fullfölja systemet med ledar- och medarbetarkontrakt samt medarbetarsamtal och kompetensplaner. Ledarnas åtagande har förtydligats. I ledarkontrakten framgår tydligare åtagande, ansvar och konsekvenser för uppdraget att leda verksamhet och personal samt ta ansvar för ekonomin. Ekonomi Balanskravet och finansiella mål Balans skall föreligga mellan tillgängliga ekonomiska resurser och den verksamhet som bedrivs. Det finansiella målet och framgångsfaktorerna enligt regionens styrkort utgör således grundläggande restriktioner för drift- och investeringsverksamheten. Utifrån dessa mål och restriktioner har nämnderna tilldelats ekonomiska ramar inom vilka verksamheterna skall bedrivas. Nämnderna ska verka för god ekonomisk hushållning. Ett sätt är genom att införa buffertar inom sina budgetramar. Bufferten, för oförutsedda kostnadsökningar eller intäktsminskningar, bör uppgå till 1 procent av nettobudgetramen i 2012 års budget. Vid befarad negativ avvikelse skall nämnderna agera snabbt och vidta åtgärder. Detta är synnerligen angeläget för att återställa balansen. Investeringar och finansiellt igångsättningstillstånd Regionen skall ha ett positivt finansiellt flöde och skall samtidigt sträva efter att minimera den långfristiga upplåningen. Styrning av de finansiella flödena ska bland annat ske genom att nämnd före igångsättande av investering skall inhämta finansiellt igångsättningstillstånd. För byggnads- och anläggningsprojekt överstigande 1 mkr skall finansiellt igångsättningstillstånd inhämtas hos regionstyrelsen. Konflikt mellan verksamhetens mål och resurser Vid konflikt mellan verksamhetens mål och de ekonomiska resurserna är de ekonomiska resurserna överordnade verksamhetsmålen. Ekonomin är således den restriktion som sätter gränser för måluppfyllelsen och verksamhetens inriktning och omfattning. Nämnderna skall löpande revidera mål och servicenivåer för att anpassa verksamheten till de ekonomiska ramarna. Nämnd har ansvar för att rapportera om den inte kan uppfylla de mål och åtaganden som regionfullmäktige beslutat om och även föreslå åtgärder. 24

25 del 1» Strategisk plan 4.2 Stabil ekonomi i ett långsiktigt perspektiv Den långsammare ökningstakten av skatteunderlaget får till följd att de framtida intäktsökningarna får svårare att balansera mot framtida kostnadsökningar. I regionens Strategiska plan och budget görs en nedrevidering av skatte- och bidragsintäkter för hela perioden. Den internationella ekonomiska oron påverkar budgetförutsättningarna negativt, framförallt genom att planeringsförutsättningarna är ytterst osäkra. För 2012 är de samlade besparingarna 39 mkr, varav 34 mkr är direkt fördelade på nämnderna. Dessutom har kravet på ökade reavinster tillsammans med en uppbudgetering av kalkyldifferensen på PO-påläggen ökat trycket på finansförvaltningen. Trots det är budgeten mycket svag och det krävs att alla nämnder lämnar ett positivt överskott 2012 för att regionen inte ska sänka sin soliditet. Budgeten ligger långt ifrån målet i ekonomiperspektivet. För 2013 och 2014 föreligger just nu underskott enligt de plankalkyler som upprättats. Kostnadsminskningar på ytterligare ca 80 mkr måste göras under perioden för att få balans mellan intäkter och kostnader. Ledningskontoret följer den samhällsekonomiska utvecklingen som just nu är mycket osäker. Planeringen framåt måste nödvändigtvis utgå från dagens prognoser vilket betyder att nämnderna måste börja planera för effektivisering av processerna och översyn av utbudet för att kunna minska kostnadstrycket framåt. 4.3 Kvittering av budgetramar för 2011 Regionstyrelsens ordförande skall tillsammans med regiondirektören formellt överlämna 2012 års budgetramar till varje nämnd (ordförande och förvaltningschef ). Regionfullmäktiges direktiv till nämnderna:»nämnderna» skall arbeta med att se över arbetsprocesser, utbud och bemanning för att säkra att rationaliseringseffekter och därmed ålagda besparingsbeting kan effektueras.»serviceförvaltningen» skall tillsammans med nämnderna arbeta för effektivisering av administrativa och andra gemensamma processer för att undvika suboptimering.»nämnd/förvaltningsledning» skall samordnat för hela förvaltningen beakta potentialen i pensionsavgångar och naturlig rörlighet i rationaliseringsarbetet»nyanställning» och återbesättning av tjänster skall ske med mycket stor restriktivitet 25

26 Region Gotland» Strategisk plan och budget del 2» nämnder/förvaltningar Politikerorganisationen Regionfullmäktige Ordförande: Björn Jansson (S) Regionstyrelse Ordförande: Åke Svensson (S) Revision Ordförande: Stig Pettersson (C) Valnämnd Ordförande: Claes-Göran Nilsson (S) Patientnämnd Ordförande: Magnus Jonsson (S) Överförmyndarnämnd Ordförande: Birgitta Eriksson (S) Verksamhet Regionfullmäktige är en folkvald församling och dess möten är offentliga. Ledamöterna väljs i allmänna val vart fjärde år. I Region Gotland har regionfullmäktige 71 ledamöter. Regionfullmäktige fattar beslut i frågor som är av stor vikt för regionen och dess invånare. Regionfullmäktige beslutar om skatt, taxor och andra avgifter, bestämmer Regionen Gotlands budget, större investeringar, samt planer och mål för verksamheten. Regionfullmäktige avgör också hur nämndorganisation med mera ska se ut och utser ledamöter i styrelser, nämnder m m. Ärenden som regionfullmäktige ska behandla ska vara förberedda av den nämnd som svarar för den verksamhet frågan gäller. Regionstyrelsen ska alltid yttra sig över förslagen till regionfullmäktige. Ledamöterna kan genom motioner väcka ärenden i regionfullmäktige. De kan också ställa frågor om aktuella händelser genom interpellationer och frågor. Medborgarförslag har införts i Region Gotland och är ett enkelt sätt för folkbokförda gotlänningar att väcka ärenden i regionfullmäktige. Medborgarförslagen kan av regionfullmäktige överlåtas för beslut till regionstyrelsen och nämnderna. Under mandatperioden har:»arbetarpartiet» Socialdemokraterna 24 ledamöter»miljöpartiet» de gröna 7 ledamöter»vänsterpartiet» 6 ledamöter»moderata» samlingspartiet 15 ledamöter»centerpartiet» 15 ledamöter»folkpartiet liberalerna 4 ledamöter» Från och med 1 mars 2011 har kommunfullmäktige bestämt att Gotlands kommun ska benämnas Region Gotland. Drift- och investeringsram 2012, tkr Justerad driftbudget Justering enligt flerårsplan 0 Indexuppräkning 236 Besparing -400 Ramtillskott 300 Driftbudgetram Regionstyrelsen leder och samordnar förvaltningen av Region Gotlands angelägenheter och följer övriga nämnders verksamhet. Styrelsen ska bereda eller yttra sig i alla ärenden som behandlas i fullmäktige. Styrelsen handhar den ekonomiska förvaltningen och medelsförvaltningen samt verkställer fullmäktiges beslut om det inte uppdragits åt annat organ. Regionstyrelsen ska initiera, leda och samordna Region Gotlands planeringsverksamhet inklusive den översiktliga fysiska planeringen. Regionstyrelsen och dess utskott fullgör Region Gotlands centrala uppgift för den personaladministrativa verksamheten, tillika Region Gotlands löne- och pensionsmyndighet. Regionstyrelsen utgör även arbetslöshetsnämnd. Regionstyrelsen svarar även för Region Gotlands uppgifter som följer av lag om regionalt utvecklingsansvar i vissa län. 26

27 del 2» Nämnder/Förvaltningar Revisorernas uppdrag finns beskrivet i kommunallagen. All verksamhet inom Region Gotland ska granskas. Revisorerna ska pröva om verksamheten sköts på ett ändamålsenligt och från ekonomisk synpunkt tillfredsställande sätt, om räkenskaperna är rättvisande och om nämndernas interna kontroll är tillräcklig. I revisionsberättelsen redovisas resultatet av revisorernas sammanvägda bedömning och ansvarsfrihet för styrelser och nämnder tillstyrks eller avstyrks. De förtroendevalda revisorerna är ingen nämnd eller styrelse, utan var och en har rätt att ha en egen uppfattning i ansvarsfrågan. För perioden har revisorerna upphandlat revisionskonsulter genom PwC/ Kommunal Sektor. Valnämnden är lokal valmyndighet och enligt lag skyldig att organisera och genomföra riksdags- och kommunalvalen, eventuella folkomröstningar samt val till EU-parlamentet. Nämndens uppgifter består i att ansvara för all förtidsröstning liksom röstningen på valdagen. I arbetet ingår dessutom bland annat att utse röstmottagare, se till att det finns röstnings- och vallokaler, sortera och lämna ut valmaterial till 39 valdistrikt och alla förröstningslokaler. Valnämnden sköter sina uppgifter under överinseende av länsstyrelsen, som är regional valmyndighet. Patientnämnden är en lagstyrd verksamhet sedan Patientnämnden har som uppgift att utifrån synpunkter och klagomål stödja och hjälpa enskilda patienter, inom den hälso- och sjukvård och tandvård som bedrivs av Region Gotland eller enligt avtal med Region Gotland, samt bidra till kvalitetsutveckling och hög patientsäkerhet i hälso- och sjukvården. Detta uppfylls genom att hjälpa patienter att få den information de behöver för att kunna ta tillvara sina intressen i hälso- och sjukvården, främja kontakterna mellan patienter och vårdpersonal, hjälpa patienter att vända sig till rätt myndighet samt rapportera iakttagelser och avvikelser av betydelse för patienterna till vårdgivare och vårdenheter. Patientnämnden ska göra Socialstyrelsen uppmärksam på förhållanden som omfattas av myndighetens tillsyn samt är skyldig att informera allmänheten, hälso- och sjukvårdspersonalen och andra berörda om sin verksamhet. Patientnämnden ska även på begäran utse stödperson till den som tvångsvårdas inom psykiatrin. I 2011 års budget har patientnämnden fått ett ramtillskott på kronor för att kunna utöka bemanningen. Överförmyndarnämnden. Enligt lag skall det i varje kommun finnas en överförmyndare eller en överförmyndarnämnd. Region Gotland har sedan 1 januari 2007 en överförmyndarnämnd. Överförmyndarnämnden ska efter ansökan eller anmälan utreda behov av god man, förvaltare eller förmyndare för personer som av olika anledningar inte kan förvalta sin egendom, föra sin talan och tillvarata sina rättigheter. Överförmyndarnämnden ansvarar därefter för tillsynen över förmyndares, förvaltares och gode mäns förvaltning. Utöver detta ska överförmyndarnämnden ta emot uppgifter från kronofogden när barn där registreras för skulder. Nämnden utövar också viss kontroll över samtliga föräldrar som har barn under 18 år. Kontrollen gäller i första hand de barn som äger tillgångar över 8 basbelopp. Nämnden utser också god man för så kallade ensamkommande barn, som anländer till Gotland efter anvisning av Migrationsverket. I 2011 års budget har överförmyndarnämnden fått ett ramtillskott på tkr för ökade arvodeskostnader och för att kunna utöka bemanningen. Patientnämnden och Överförmyndarnämnden har egna styrkort vilka redovisas på sidorna

28 Region Gotland» Strategisk plan och budget Regionstyrelsen Ledningskontoret Ordförande: Åke Svensson (S)» Förvaltningschef: Bo Dahllöf Verksamhetsidé Med utgångspunkt från en helhetssyn på aktuella samhällsfrågor ansvarar ledningskontoret för att på uppdrag av regiondirektören stödja regionstyrelsen att leda, styra och samordna Region Gotlands uppdrag. Centrala åtaganden är att sakkunnigt bereda ärenden och strategiskt planera, stödja genomförande, följa upp och analysera Region Gotlands verksamhet och utveckling. Ledningskontoret strävar efter att skapa ett förtroendefullt, delaktigt och öppet klimat, samt ett gott samspel i alla relationer präglat av omtanke. Strategier»Vi» agerar förebyggande för att möta framtidens utmaningar.»vi» möjliggör delaktighet, arbetar i bred samverkan och har god kommunikation i alla relationer.»vi» arbetar för att region Gotland ska ut vecklas till en trygg och attraktiv ö präglad av jämlikhet, jämställdhet och mångfald.»i» det regionala utvecklingsarbetet har vi särskilt fokus på miljö, folkhälsa, utbildning och förbättrat företagsklimat.»vi» arbetar för att näringslivet ska utvecklas, sysselsättningen ska vara hög och vi värnar om inomregional balans.»vi» prioriterar barn och ungdomar. Drift- och investeringsram 2012, tkr Justerad driftbudget Justering enligt flerårsplan Indexuppräkning Personalkostnadsuppräkning 660 Ramtillskott 900 Besparing Beslutad driftbudgetram Planerade verksamhetsförändringar, besparingar och ramtillskott Kontoret har under hösten 2011 avslutat en översyn av kontorets organisation och styrning med huvudresultatet att arbetet framöver på ledningskontoret ska bedrivs mer processinriktat utifrån tre huvudprocesser:»koncernstyrning,» utveckling och ledning,»verksamhetsutveckling» och ledning, samt»regional utveckling och ledning.» Kontoret har ålagts ett besparingsbeting om 1,5 Mkr vilket kommer hanteras genom indrag av en vakant tjänst, samt justeringar av ett par anslag för bland annat medlemsavgifter. Besparingen kontoret har att genomföra inför 2012 förstärker bilden som tidigare års besparingar (omställningar) har medfört dvs nedjusteringar av vissa utvecklingsanslag, samt att vissa behov/ kompetenser inte kan tillgodoses fullt ut. Utifrån detta måste kontoret fortsätta arbetet med att hitta möjliga åtgärder för att anpassa organisationen till de behov som krävs. I budgeten för 2012 har kontoret erhållit 0,4 Mkr för kostnadsökning i det nationella projektet Nationell e-hälsa, några andra tillskott har inte medgivits, utöver generella tillskott för pris- och löneutveckling. Större investeringar Investeringsramen är i huvudsak hänförlig till Region Gotlands övergripande IT-investeringar, så som PC som tjänst, Nationell e-hälsa, teknisk plattform, samt reinvesteringar inom IT-området. Investeringsram

29 del 2» Nämnder/Förvaltningar Styrkort Regionstyrelsen/Ledningskontoret brukare/kunder Mål: Brukarna/kunderna upplever att de får tjänster av god kvalitet, är informerade, delaktiga och respektfullt bemötta. 1. Säkra och möjliggöra att koncernstyrkortet följs och att målen uppnås. 1. Aktiviteter genomförda i rätt tid. 2. Leverera beslutsunderlag av hög kvalitet i rätt tid. 2. Beslutsunderlag upplevs vara korrekta, begripliga och levererade i överenskommen tid (7,5 av 10). 3. Ha rätt kompetens tillgänglig. 3. Kompetensen upplevs professionell och tillgänglig (7,5 av 10). 4. Skapa förtroende för ledningskontorets hantering av uppdrag. 4. Uppdrag upplevs hanterade på ett förtroendefullt sätt (7,5 av 10). processer Mål: Processer ger resultat av god kvalitet till kostnader i nivå med jämförbara kommuner och landsting. 1. Säkra och möjliggöra att koncernstyrkortet följs och att målen uppnås 2. Ha fungerande styrprocess och rutiner på ledningskontoret 1. Aktiviteter genomförda i rätt tid 2. Upplevelse av att styrprocess och rutiner fungerar medarbetare och ledare Mål: Medarbetare/ledare trivs, är engagerade, tar ansvar och utvecklas för att möta framtidens utmaningar. 1. Säkra och möjliggöra att koncernstyrkortet följs och att målen uppnås. 1. Aktiviteter genomförda i rätt tid. 2. Ha rätt kompetens, med rätt förutsättningar. 2. minst i enlighet med regionmålet. 3. Coachande ledare som skapar förutsättningar för verksamhetsutveckling, god kvalitet, effektivitet och arbetsglädje. 3. minst i enlighet med regionmålet. ekonomi Mål: Ekonomin är uthållig och i balans ur ett generationsperspektiv. 1. Säkra och möjliggöra att koncernstyrkortet följs och att målen uppnås. 1. Aktiviteter genomförda i rätt tid. 2. Ha en budget och bokslut i balans. 2. En realistisk budget är integrerad i ekonomisystemet senast sista januari resp. budgetår. Årets resultat Ha en buffert motsvarande 1 procent av budgetramen. 3. Buffert uppgående till 1 procent av budgetram finns. 29

30 Region Gotland» Strategisk plan och budget Regionstyrelsen Serviceförvaltningen Ordförande: Åke Svensson (S)» Förvaltningschef: Anders Jolby Affärsidé Som en del av Region Gotland utvecklar och erbjuder Serviceförvaltningen effektiva tjänster som skapar värde för kunden. Strategier»Vi» är en långsiktig affärspartner med god kunskap om Region Gotland.»Vi» har kundorienterade och värdeskapande processer.»vi» är en lärande organisation med engagerade medarbetare. Drift- och investeringsram 2012, tkr Serviceförvaltningen är en renodlad resultatenhet, vilket innebär att verksamheten finansieras genom intäkter från kunderna, och driftsramen är därmed noll. Verksamhetens omslutning uppgår till ca 420 miljoner kronor. Investeringsram Planerade verksamhetsförändringar, besparingar och ramtillskott Serviceförvaltningen inför under 2012 en ny affärsmodell som kommer att vara fullt implementerad i januari Affärsmodellen ska sätta kunden i centrum och den ska skapa förutsättningar för att bygga långsiktiga relationer. Genom att göra kunder och brukare delaktiga i förbättringar och utveckling av tjänsterna ska fördjupade relationer skapas. Detta kräver:»goda» kunddialoger»ständiga» förbättringar»engagerade medarbetare»»»tillvaratagande av synpunkter och förslag från medarbetare och kunder/brukare»uppföljning» och återkoppling För att skapa ökat kundfokus, standardisera arbetsprocesserna, kapa onödiga arbetsmoment och göra det ständiga förbättringsarbetet till en del av det dagliga arbetet kommer vi att implementera Lean. I syfte att stärka ekonomistyrningen kommer en mera kundorienterad finansieringsmodell att utarbetas som ska anpassas till verksamhetens karaktär och ta ställning till finansieringsform anslag kontra avgift, abonnemang kontra styckepris. Enligt beslut i Regionstyrelsen ska delar av Serviceförvaltningens verksamhet konkurrensutsättas. Inriktningen är att 30 procent av måltidsförsörjningen och 30 procent av logistiktjänsterna upphandlas. Upphandlingen har påbörjats och kommer att genomföras etappvis. I den första etappen upphandlas Fårösund och Garda som pilotprojekt i syfte att ge erfarenheter för det fortsatta arbetet. Upphandlingen av logistiktjänster pågår och kommer att fullföljas enligt plan. IT- och televerksamheten upphandlas av Ledningskontoret. Serviceförvaltningen genomför en ny upphandling av livsmedel i linje med Mat och måltidspolicyn för Region Gotland, bland annat ska upphandlingen underlätta inköp av lokala råvaror och ekologiskt producerade livsmedel. Större investeringar Av planerade investeringar 2012 avser 12,3 miljoner kronor måltidsförsörjningen. För att uppnå målet att laga mat med god kvalitet, där tillagning ska ske geografiskt nära kunden, samtidigt som driftekonomin ska vara god och varmhållningstider korta, krävs omfattande investeringar i såväl produktions- som serveringskök. En femårig investeringsplan har upprättats. Styrkort Regionstyrelsen/Serviceförvaltningen, sidan 1 (2) samhällsutveckling Mål: Gotland utvecklas i linje med visionsmålen och har ett starkt varumärke. 1. Vi bidrar till att våra kunder lyckas med sina uppdrag. 1. Se perspektiv kund/brukare. 2. En grön produktion av våra tjänster. 2. Uppföljning av åtgärder för grönare produktion i enheternas handlingsplaner. 30

31 del 2» Nämnder/Förvaltningar Styrkort Regionstyrelsen/Serviceförvaltningen, sidan 2 (2) brukare/kunder Mål: Brukarna/kunderna upplever att de får tjänster av god kvalitet, är informerade, delaktiga och respektfullt bemötta. 1. Kundorienterat förhållningssätt och väl fungerande kunddialoger som ger långsiktiga kundrelationer. 1. Kunddialogmodell, som också beaktar brukarnas upplevelser, ska finnas. Modellen ska innefatta formulering av kvantitativa och kvalitativa mätetal per tjänst för kunder/brukare.» Modellen ska minst innehålla: tjänstens kvalitet, kundernas tillgång till tillräcklig information, kundernas delaktighet/möjlighet att påverka, respektfullt bemötande av kund och samt synpunktshantering. 2. Hög leveranssäkerhet NKI ska vara minst 56 poäng för alla tjänster. Varje tjänst ska förbättra sin NKI med minst ett poäng per år upp till 76 poäng. 3. Tydliga skriftliga överenskommelser med kund. Överenskommelserna ska vara kända hos alla berörda brukare För varje tjänst finns en plan för årets kunddialoger. De planerade kunddialogerna ska också vara genomförda. processer Mål: Processer ger resultat av god kvalitet till kostnader i nivå med jämförbara kommuner och landsting. 1. En god kunskap om priser för motsvarande tjänster på öppna marknaden. 2. Medarbetare förstår och tar till sig lean och vad det ska leda till. 3. Ett ständigt fungerande förbättringsarbete av processerna. 1. Marknadsanalysen innehåller prisjämförelser med öppna marknaden. 2. Kunskapen om lean hos medarbetarna mäts i fokusgrupper. Mål för 2012 är att 80 procent upplever sig ha kunskap om lean.» All personal ska ha genomgått lean-utbildning. 3. Alla förvaltningens huvudprocesser är beskrivna och har setts över utifrån ett lean-perspektiv.» Utifrån lean-projektets riktlinjer tar varje enhet fram ett arbetssätt för hur man arbetar med ständiga förbättringar, och har satt mätetal för årets förbättringsarbete.» En plan för internkontroll har upprättats. Planens förverkligande rapporteras till regionstyrelsen. medarbetare och ledare Mål: Medarbetare/ledare trivs, är engagerade, tar ansvar och utvecklas för att möta framtidens utmaningar. 1. Coachande ledarskap. 1. Medarbetar- och ledarkontrakt ska finnas för alla medarbetare och ledare. 2. En stark, positiv och förändringsbenägen kultur som tar tillvara medarbetarnas kreativitet. 3. Kompetensutveckling utifrån verksamhetens behov på kort och lång sikt. 4. Ett aktivt och förebyggande hälsoarbete mot våra medarbetare Medelvärdet i den årliga medarbetaruppföljningen, som visar på medarbetarnas nöjdhet, ska vara minst 4,0 på en femgradig skala.» Mäts igenom fokusgrupper där kultur och coachande ledarskap diskuteras. 80 procent nöjda. 3. Kompetensutvecklingsplaner ska finnas och ska vara genomförda. Mäts i medarbetaruppföljningen och i samtal med cheferna inför årsredovisningen. 4. Uppföljning av åtgärder för ett aktivt och förebyggande arbete med medarbetarnas hälsa i enheternas handlingsplaner.» Två hälsoaktiviteter ska ha genomförts för hela förvaltningens medarbetare. ekonomi Mål: Ekonomin är uthållig och i balans ur ett generationsperspektiv. 1. God ekonomisk hushållning. 1. Positivt ekonomiskt resultat som ger förutsättningar för utveckling och ökad konkurrenskraft.» Resultatprognosen vid delår 1 avviker inte med mer än 1 miljon kronor från årets resultat. Mäts efter årsbokslut.» Resultatprognosen vid delår 2 avviker inte med mer än 0,3 miljoner kronor från årets resultat. Mäts efter årsbokslut. 2. Ständiga effektiviseringar. 2. Enheternas handlingsplaner innehåller minst tre effektiviseringsförslag. 3. Helhetssyn utifrån ett koncernperspektiv. 3. En prismodell implementeras där kundens kostnad blir beroende på kundens utnyttjandegrad. 31

32 Region Gotland» Strategisk plan och budget Byggnadsnämnden Samhällsbyggnadsförvaltningen Ordförande: Bo Björkman (S)» Förvaltningschef: Ethel Forsberg Verksamhetsidé Byggnadsnämnden ansvarar, i samverkan med övriga nämnder, för planering och markanvändning, bygglovhantering och tillsyn över byggande samt teknisk mätning och kartframställning. Näringslivets och enskildas behov och önskemål i plan- och byggfrågor hanteras professionellt och serviceinriktat. Det allmännas intresse och kraven på att verka för ett långsiktigt hållbart samhälle avvägs mot den enskildes intresse. Strategier»Vi» skapar effektiva, transparenta och samverkande processer»vi» är tillgängliga och underlättar för våra kunder.»vi» har goda kunskaper om näringslivets behov och förutsättningar»vi» skapar miljömedvetenhet i syfte att åstadkomma en god bebyggd miljö. Planerade verksamhetsförändringar, besparingar och ramtillskott Byggnadsnämndens verksamhetsområde kommer att utföras inom den nya samhällsbyggnadsförvaltningen. Förändringen kommer bland annat innebära att personalansvaret för hela förvaltningen förs till byggnadsnämnden. Den nya plan- och bygglagen som trädde i kraft 2 maj 2011 ställer bl a krav på en höjd servicenivå. Dessa frågor ska förhoppningsvis lösas inom ramen för en ny kundtjänst i samarbete med serviceförvaltningen. Verksamhetsvolymen är i huvudsak oförändrad under Besparingar genomförs som en del av pågående omstrukturering. Större investeringar Investeringsbudgeten uppgår till 600 tkr. Investeringarna avser uppdatering av karteringsdata och utrustning för digital karthantering. Drift- och investeringsram 2012, tkr Justerad driftbudget Justering enligt flerårsplan 0 Indexuppräkning 204 Personalkostnadsuppräkning 202 Ramtillskott 0 Besparing -300 Beslutad driftbudgetram Investeringsram

33 del 2» Nämnder/Förvaltningar Styrkort Byggnadsnämnden/Samhällsbyggnadsförvaltningen brukare/kunder Mål: Brukarna/kunderna upplever att de får tjänster av god kvalitet, är informerade, delaktiga och respektfullt bemötta. 1. Hålla löften om handläggningstider. 1. Specificerad i garantierna.» Inom 10 veckor från det att ansökan är komplett (PBL 9:27). 2. Ge begriplig och tydlig information procent upplever att protokoll, beslut, skrivelser, information, planhandlingar mm är begripliga och tydliga. 3. Vara tillgängliga och ge gott bemötande. 3. Målen i servicepolicyn uppnås. processer Mål: Processer ger resultat av god kvalitet till kostnader i nivå med jämförbara kommuner och landsting. 1. Ha kartlagda, transparenta processer med rutiner som kontinuerligt förbättras. 2. Tydligt vägleda förvaltningarna genom policies och riktlinjer. 1. Kartlagda, transparenta processer och rutiner finns och kontinuerligt förbättringsarbete pågår.» Kraven i nya PBL är inarbetade i bygglovshanteringsprocessen. 2. Minst 2 ggr per år har nämnden initierat, diskuterat och tolkat program, policies och riktlinjer. medarbetare och ledare Mål: Medarbetare/ledare trivs, är engagerade, tar ansvar och utvecklas för att möta framtidens utmaningar. 1. Skapa förutsättningar för medarbetare/ledare att arbeta i bred samverkan med god kommunikation i alla relationer. 2. En tydlig och stabil ledningsstruktur på alla nivåer med ledare som ger stöd. 3. Rekrytera och kompetensutveckla medarbetare och ledare för att säkra verksamhetens behov av kompetens. 1. Alla medarbetare/ledare upplever att det finns förutsättningar att arbeta i bred samverkan med god kommunikation i alla relationer. 2. Alla medarbetare/ledare upplever att det finns en tydlig och stabil ledningsstruktur och att de får stöd från sina respektive ledare. 3. Kompetensförsörjningen är säkrad. ekonomi Mål: Ekonomin är uthållig och i balans ur ett generationsperspektiv. 1. Utveckla finansieringsmodell-/fördelningsnyckel där 75 procent betalas av sökande och 25 procent är bidrag från regionen. 2. Följa upp ekonomin genom månatliga rapporter/varje sammanträde procent kostnadstäckningsgrad. 2. Översiktliga ekonomiska underlag. En punkt på varje dagordning. 33

34 Region Gotland» Strategisk plan och budget Tekniska nämnden Samhällsbyggnadsförvaltningen Ordförande: Tommy Gardell (S)» Förvaltningschef Teknikförvaltningen: Bertil Klintbom» Förvaltningschef Samhällsbyggnadsförvaltningen: Ethel Forsberg Verksamhetsidé Med medborgare och näringsliv i centrum förvaltar och utvecklar Tekniska nämnden sina ansvarsområden mot ett hållbart samhälle med infrastruktur av god kvalitet och hög leveranssäkerhet. Nämnden erbjuder valfrihet och god tillgänglighet i dialog och samverkan med medborgare och andra nämnder. Strategier»Vi» agerar förebyggande för att möta framtidens utmaningar inom samhällsbyggnad.»vi» skapar infrastrukturella förutsättningar och service som stödjer utveckling av näringsliv och boende. Vi värnar om inomregional balans.»vi» verkar för långsiktig, hållbar samt resurseffektiv samhällsutveckling.»vi» arbetar för att Region Gotland ska utvecklas till ett tryggt och attraktivt samhälle, präglat av jämlikhet, jämställdhet och mångfald.»vi» arbetar för delaktighet, bred samverkan och har tydlig dialog och information i alla relationer. Drift- och investeringsram 2012, tkr Justerad driftbudget Justering enligt flerårsplan Indexuppräkning Personalkostnadsuppräkning 779 Ramtillskott 0 Besparing Beslutad driftbudgetram Investeringsram varav egen verksamhet varav affärsdrivande verksamhet varav pågående byggnation Planerade verksamhetsförändringar, besparingar och ramtillskott Nämndens verksamheter står inför en fortsatt omorganisation med uppdelning på två förvaltningar. Ändringsarbetet hittills har inneburit besparingskrav. Nämnden har beslutat om ett åtgärdspaket för att lösa besparingskraven 2011 (7 mkr). Dessa åtgärder omfattar främst sänkt standard inom gatu- och vägskötsel/underhåll. För 2012 tillkommer en generell besparing med 1,5 mkr förutom kvarvarande underskott avseende parkeringsavgifter, sammanlagt 6,5 mkr. Detta måste lösas med ytterligare besparingar eller beslut inom områden som finansieras med skattemedel. Då möjligheterna att genomföra besparingar utöver redan beslutade alltmer begränsas återstår att hitta andra lösningar. Tekniska nämnden har givit förvaltningen i uppdrag att se över taxorna och möjligheterna till intäktsförbättringar för:»hamnverksamheten» exkl. linjetrafiken.»markupplåtelser.»»»avfallsverksamheten med utvärdering av kompost och brännbart.»kollektivtrafiken» och samhällsbetalda resor. Större investeringar Större investeringar sker inom VA-verksamheten med fortsatt utbyggnad av VA-områden, hamnverksamheten med bland annat resecentrum för att uppnå en förbättrad infrastruktur och bättre kundnytta. Inom fastighetsområdet planeras för en sporthall och inom äldreomsorgen byggs äldreboende i Katthammarsvik. Vidare bedrivs ett aktivt arbete för att förbättra energihushållningen inom det förvaltade fastighetsbeståndet. 34

35 del 2» Nämnder/Förvaltningar Styrkort Tekniska nämnden/samhällsbyggnadsförvaltningen brukare/kunder Mål: Brukarna/kunderna upplever att de får tjänster av god kvalitet, är informerade, delaktiga och respektfullt bemötta. 1. Tydlig information och god mediahantering procent upplever att protokoll, beslut, handlingar och informationsmateriel är begripliga och tydliga. 2. Gott och korrekt bemötande vid dialog och samråd procent av brukarna upplever att bemötande vid dialog och samråd är gott och korrekt. 3. Hög tillgänglighet, servicegrad och effekt ivitet procent av brukarna upplever att tillgängligheten och servicegraden är hög. processer Mål: Processer ger resultat av god kvalitet till kostnader i nivå med jämförbara kommuner och landsting. 1. Arbeta aktivt för energi och klimatomställning i våra projekt och processer. 2. Effektiv ärendehantering och samverkan mellan alla nämnder. 1. Alla projekt innehåller uppdrag om energi- och klimatomställning. 2. Struktur för samverkan/ samordning mellan nämnder och RS finns. 3. Processer som ger resultat av god kvalité. 3. Kvalitet och kostnader för de viktigaste processerna ska vara i nivå med jämförbara kommuner och landsting. medarbetare och ledare Mål: Medarbetare/ledare trivs, är engagerade, tar ansvar och utvecklas för att möta framtidens utmaningar. 1. Rekrytera och kompetensutveckla medarbetare och ledare för att säkra verksamhetens behov av kompetens. 2. Skapa arbetsmiljö som präglas av öppen het, likabehandling och gott ledarskap på alla nivåer. 1. Kompetensförsörjning är säkrad 100 procent av medarbetarna har kompetensutvecklingsplaner. 2. minst i enlighet med regionmålet medarbetare/ledare upplever att arbetsmiljön präglas av öppenhet, likabehandling och gott ledarskap på alla nivåer. ekonomi Mål: Ekonomin är uthållig och i balans ur ett generationsperspektiv. 1. God ekonomisk styrning med tydliga ekonomiska förutsättningar. 1. Budget i balans. 2. Ha en buffert motsvarande 1 procent av nettoramen. 2. Det finns en buffert motsvarande 1 procent av nettoramen. 3. Bedriva projekten resurseffektivt. 3. Projekt genomförda enligt plan och projektbudget i balans. 35

36 Region Gotland» Strategisk plan och budget Miljö- och hälsoskyddsnämnden Samhällsbyggnadsförvaltningen Ordförande: Harriet Lihnell (MP)» Förvaltningschef: Ethel Forsberg Verksamhetsidé Miljö- och hälsoskyddsnämnden verkar genom tillsyn, rådgivning, information och förebyggande arbete till att lagstiftningen inom miljöoch hälsoskyddsnämndens ansvarsområde efterlevs så att en långsiktig god livsmiljö säkerställs. Strategier»Vi» arbetar för ekonomiskt effektiva och uthålliga lösningar inom miljö- och hälsoskyddsområdet.»vi» agerar förebyggande för att möta framtidens utmaningar.»vi» möjliggör delaktighet, arbetar i bred samverkan och har god kommunikation i alla relationer.»i» det regionala utvecklingsarbetet har vi särskilt fokus på att uppnå grundvatten av god kvalitet, giftfri miljö, begränsad klimatpåverkan, säkra livsmedel, ingen övergödning och god bebyggd miljö. Drift- och investeringsram 2012, tkr Justerad driftbudget Justering enligt flerårsplan 0 Indexuppräkning 156 Personalkostnadsuppräkning 154 Ramtillskott 0 Besparing 200 Beslutad driftbudgetram Planerade verksamhetsförändringar, besparingar och ramtillskott Miljö- och hälsoskyddsnämndens verksamhetsområde kommer att utföras inom den nya samhällsbyggnadsförvaltningen. Förändringen kommer bland annat innebära att personalansvaret för hela förvaltningen förs till byggnadsnämnden. Den timtaxa som tillämpas inom miljöbalken och livsmedelslagens område behöver höjas för att täcka verksamhetens kostnader. För att få balans i nämndens budget, behöver timtaxan höjas från 728 kr/timme till 790 kr/ timme i 2011 års prisläge. Höjningen förutsätter att ingen ramminskning sker för dessa verksamheter. Kunderna ställer höga krav på höjd servicenivå, det kommer förhoppningsvis att lösas inom ramen för en ny kundtjänst i samarbete med serviceförvaltningen. Verksamhetsvolymen är i huvudsak oförändrad under Besparingar genomförs som en del av pågående omstrukturering. Större investeringar Investeringsbudgeten uppgår till 380 tkr. Investeringarna avser IT/verksamhetssystem, mätinstrument och kontorsinventarier. Investeringsram

37 del 2» Nämnder/Förvaltningar Styrkort Miljö- och hälsoskyddsnämnden/samhällsbyggnadsförvaltningen brukare/kunder Mål: Brukarna/kunderna upplever att de får tjänster av god kvalitet, är informerade, delaktiga och respektfullt bemötta. 1. Sprida information om miljö- och hälsoskyddsnämndens ansvarsområde. 2. Kommunicera med, respektera och göra kunden delaktig i hela handläggningskedjan. 1. Inbjuda till informationsmöte en gång per år till något uppmärksammat tema.» Genomföra riktade informationskampanjer, just nu genom projektet Klart Vatten procent av kunderna upplever att de är respektfullt bemötta. 3. Inhämta och förstå kundernas behov 3. Behoven är kartlagda och rapporterade till nämnden. processer Mål: Processer ger resultat av god kvalitet till kostnader i nivå med jämförbara kommuner och landsting. 1. Utveckla samarbetet inom och över förvaltnings- och nämndgränser. 1. Kommunicerade och utvecklade gränssnitt. 2. Processer som ger god kvalité och goda resultat. 2. Kvalitet och kostnader i nivå med jämförbara kommuner och landsting för de viktigaste processerna. 3. Erbjuda snabb, korrekt service. 3. Specificerat i garantierna/mål för handläggningsrutiner. medarbetare och ledare Mål: Medarbetare/ledare trivs, är engagerade, tar ansvar och utvecklas för att möta framtidens utmaningar. Miljö- och hälsoskyddsnämnden har inte ansvar för medarbetare/ledare, utan hänvisar till tekniska nämndes och till byggnadsnämndens styrkort för 2012 och framåt. ekonomi Mål: Ekonomin är uthållig och i balans ur ett generationsperspektiv. 1. God ekonomisk hushållning. 1. Budget i balans. 2. Kontinuerligt arbete med uppföljning och prognoser. 2. Hög prognossäkerhet. 37

38 Region Gotland» Strategisk plan och budget Kultur- och fritidsnämnden Kultur- och fritidsförvaltningen Ordförande: Janica Sörestedt (S)» Förvaltningschef: Maria Modig Verksamhetsidé Kultur- och fritidsnämnden arbetar för att stärka alla människor och människors livskvalitet, utveckla samhället och fördjupa demokratin genom att inspirera till och möjliggöra upplevelser, möten, meningsfull fritid inom kultur och fritidsområdet. Strategier»Vi» prioriterar barn och ungdomar.»vi» prioriterar egna initiativ för att främja människors inneboende kraft.»vi» möjliggör delaktighet, samverkan och dialog.»vi» arbetar för att hela Gotland ska utvecklas till en trygg och attraktiv ö präglad av jämlikhet och jämställdhet.»vi» främjar folkhälsa.»vi främjar bildning och informellt lärande.» Drift- och investeringsram 2012, tkr Justerad driftbudget Justering enligt flerårsplan 0 Indexuppräkning Personalkostnadsuppräkning 668 Ramtillskott 0 Besparing Beslutad driftbudgetram Vidare har idrotten uttryckt önskemål om ytterligare satsning på idrottslyftet varpå nämnden fattade beslut att omfördela medel under I processen att möjliggöra satsningar via idrottslyftet ska politiken ha större inflytande. På Gotland finns idag 15 bibliotek/biblioteksfilialer samt bokbuss och tjänsten boken kommer. Nämnden beslutade att lägga ner biblioteken i Garda och Lärbro vilket gör att Gotland har 13 bibliotek/biblioteksfilialer. Vidare gav nämnden i uppdrag till förvaltningen att genomföra en biblioteksorganisationsöversyn där förvaltningen även ska ta fram Framtidens bibliotek, var ska biblioteken vara och vad ska de innehålla? Vidare bör samarbetet med skolan utökas gällande biblioteksfrågor. Större investeringar Under perioden kommer Gutavallens banor få ny beläggning och byggnationen av arenahallen påbörjas. Projektering för nytt badhus kommer att fortgå. Investeringsram Planerade verksamhetsförändringar, besparingar och ramtillskott Kultur och fritidsnämnden beslutade den 25 oktober om förvaltningens budgetram och besparingar. Besparingar verkställs 1 jan 2012 och kommer inte få full bäring förrän kontraktstider på lokaler och personal löpt ut. Vibble träffpunkt läggs ner efter beslut i nämnd. Kvar finns träffpunkt i Lärbro, 5 ungdomsgårdar på landsbygden, 2 i Visbyområdet samt Ungdomens hus Fenix och fältfritidsledare. Nämnden tog även beslut om att satsa på projektering för ett ungdomskulturhus under Ungdomens hus Fenix har idag inte tillräckliga eller ändamålsenliga lokaler utifrån det behov som vuxit fram. Ungdomarna har behov av bl.a scenlokal och i dialog med brukarna ska behov och önskemål utredas. 38

39 del 2» Nämnder/Förvaltningar Styrkort Kultur- och fritidsnämnden/kultur- och fritidsförvaltningen brukare/kunder Mål: Brukarna/kunderna upplever att de får tjänster av god kvalitet, är informerade, delaktiga och respektfullt bemötta. 1. Vara lyhörda, flexibla, kompetenta och tillgängliga Marknadsföra och informera om verksamheterna på olika sätt. 3. Skapa förtroende genom positivt bemötande och öppen dialog. 4. Leverera beslutsunderlag av hög kvalitet och resultat som går att jämföra. 2. Definiera våra kunder och göra en plan för marknadsföring processer Mål: Processer ger resultat av god kvalitet till kostnader i nivå med jämförbara kommuner och landsting. 1. Ha tydlig politisk styrning av verksamheterna. 1. Ledningsgruppens upplevelse av den politiska styrningen. 2. Ha fungerande ärendehantering, processer och rutiner med tydlig ansvarsfördelning. 3. Samverka och utveckla gränssnitt med brukaren/kunden i centrum (både inom KFF och Region Gotland). 4. Skapa en gemensam (politiken och tjänstemän) plattform för KFF. 2. Politikernas upplevelse av ärendehanteringen. 3. Finna synergier och skapa huvudprocesser inom KFF. 4. Gemensam samsyn. medarbetare och ledare Mål: Medarbetare/ledare trivs, är engagerade, tar ansvar och utvecklas för att möta framtidens utmaningar. 1. Coachande och ansvarstagande ledarskap. 1. Medarbetarupplevelse. 2. Ha god psykosocial arbetsmiljö och funktionella arbetsplatser. 2. Samordna KFF s ledning med övriga förvaltningsledningar (kundtjänst). 3. Utveckla medarbetarnas kompetens på alla nivåer. 3. Alla ska ha en individuell kompetensplan, förvaltningen har en samlad kompetensplan. 4. Möjliggöra karriärutveckling både uppåt och på bredden. 4. Medarbetarupplevelse. 5. Säkra likabehandling inom förvaltningen. 5. Medarbetarupplevelse. ekonomi Mål: Ekonomin är uthållig och i balans ur ett generationsperspektiv. 1. God ekonomisk hushållning. 1. Budget i balans. 2. Ha realistiska verksamhetsmål och använda tillgängliga anslag effektivt. 2. Samsyn mellan mål och medel. 3. Kreativt ekonomisk tänkande. 3. Skapa alternativa finansieringsformer och samarbeten för verksamheterna; informera om andra möjligheter. 4. Strategisk planering av investeringar. 4. Investeringsplan. 39

40 Region Gotland» Strategisk plan och budget Barn- och utbildningsnämnden Barn- och utbildningsförvaltningen Ordförande: Brittis Benzler (V)» Förvaltningschef Ann-Chatrin Norrevik Verksamhetsidé Barn och utbildningsnämnden ansvarar för att alla barn och elever erbjuds en god lärmiljö i likvärdiga verksamheter av god kvalitet som bedrivs utifrån nationella styrdokument och främjar barn och elevers positiva utveckling och lärande. enligt styrkortet Strategier»Vi» arbetar målmedvetet för en god och likvärdig skola och att alla elever ska lyckas nå målen i skolan»vi» arbetar för att utbildning och undervisning ska utvecklas så att den rustar unga människor för ett livslångt lärande och ett flexibelt arbetsliv»vi» arbetar för mångfald, jämlikhet, god hälsa och miljömedvetenhet»vi» arbetar för att stärka ledarskapet och ge cheferna förutsättningar för ett tydligt, coachande och drivande ledarskap»vi» möjliggör föräldrars och elevers delaktighet, arbetar i bred samverkan och har god kommunikation i alla relationer Drift- och investeringsram 2012, tkr Justerad driftbudget Justering enligt flerårsplan 750 Indexuppräkning Personalkostnadsuppräkning Ramtillskott inkl förändring resursfördelningsmodell Besparing Beslutad driftbudgetram Investeringsram Planerade verksamhetsförändringar, besparingar och ramtillskott Hög kompetens hos medarbetare och chefer är den enskilt viktigaste faktorn för att alla våra barn och elever skall ha möjligheter att nå målen utifrån nationella krav. Ny skollag, reviderad läroplan för förskolan, förskolan som egen skolform, ny läroplan och kursplan (Lgr 11) för grundskolan, ny läroplan för särskolan samt ny betygsskala ställer nya krav på medarbetarna. Det handlar om att skapa likvärdiga förutsättningar för att uppnå högre måluppfyllelse. Enligt den nya skollagen ska lärare vara behöriga i de ämnen som de undervisar i. Syftet är att alla elever ska få sin undervisning av behöriga lärare, det vill säga lärare som har såväl goda ämneskunskaper som god ämnesdidaktisk kompetens för den nivå och i det ämne läraren undervisar. Detta ställer stora krav på utbildning och möjligheter till förändringsarbete i verksamheterna. Fortsatt arbete runt kunskap, mål och bedömning, värdegrundsarbete inklusive nya bestämmelser om kränkande behandling och diskriminering. Budgetåret 2012 kommer att präglas av stor återhållsamhet för att komma i ekonomisk balans dels mot bakgrund av befarade underskott 2011 och dels mot bakgrund av nya besparingar på 13 mkr. En fortsatt anpassning av skolorganisationen på Gotland kommer att bli nödvändig samtidigt som arbetet med att implementera arbetet med framgångsfaktorer för framgångsrika skolor/ framgångsrika skolkommuner måste fortsätta. Behovet av att använda mer IKT- stöd i skolan fortsätter där datortätheten för såväl lärare som elever behöver öka för att möta den ökande digitaliseringen. Den pedagogiska tillämpningen av utbildning med IKT i skolan har bara börjat och behovet kommer att accelerera. Här kommer kraven att öka i takt med att pedagogisk personal får ökad kompetens inom området och här kommer också trycket från elever och medborgare att utnyttja Internet och sociala media att bidra till en utveckling. Skolverket har också aviserat reformer och ökade krav Den nyligen avslutade upphandlingen av skolskjutsar på Gotland förväntas ge en minskad skolskjutskostnad from höstterminen Under året fortsätter elevminskningen i grundskolan något, medan den kraftiga volymökningen inom fritidshemsverksamheten under 2010 och 2011 förväntas bestå. Även i förskolan förväntas en mindre ökning av barn under Större investeringar Investeringsbudgeten för 2012 omfattar 19,5 mkr varav satsningar i Romaskolan och Väskinde skola och förskola är de enskilt större objekten. För flera förskoleplatser har 2,5 mkr avsatts till 2012 och för övriga mindre anpassningar och förändringar i byggnader 2 mkr samt för återanskaffning av utrustning, IKT och undervisningsutrustning 5 mkr. 40

41 del 2» Nämnder/Förvaltningar Styrkort Barn- och utbildningsnämnden/barn- och utbildningsförvaltningen, sidan 1 (2) brukare/kunder Mål: Brukarna/kunderna upplever att de får tjänster av god kvalitet, är informerade, delaktiga och respektfullt bemötta. 1. Väl fungerande kommunikation och samarbete med barn, elever och föräldrar. 2. Med utgångspunkt från varje barns behov, önskemål och förutsättningar forma skolan så att barn och elever kan använda sin fulla potential och nå sina mål. 3. Ett aktivt och prioriterat värdegrundsarbete skall genomsyra verksamheterna. 1. Föräldrars och elevers nöjdhets-index skall uppgå till minst 70 (mäts som ett värde mellan 0 100). Ingen enhet skall ha en negativ avvikelse större än 10.» 90 procent av föräldrarna skall uppleva att samarbetet med verksamheten fungerar väl. Resultatet skall under perioden årligen förbättras. 2. Minst 90 procent av eleverna känner sig sedda och upplever att de lär och utvecklas. Elevernas nöjdhetsindex skall uppgå till minst 70. Ingen enhet skall ha en negativ avvikelse större än 10.» Minst 90 procent av eleverna i grundsärskolan*, gymnasiesärskolan och grundskolan skall ha godkända betyg i alla ämnen då man lämnar åk 6* och i slutbetyget åk 9 samt, för gymnasiesärskolan då man lämnar gymnasiet. *Första gången VT Minst 90 procent av eleverna trivs, känner trygghet och delaktighet/ inflytande. Ingen enhet skall ha en negativ avvikelse större än 10 procentenheter.» Minst 90 procent av eleverna skall vara nöjda med det arbetet som görs för att stoppa mobbning/trakasserier i verksamheten. Ingen enhet skall ha en negativ avvikelse större än 10 procentenheter.» Minst 90 procent av föräldrarna skall vara nöjda med verksamhetens värdegrundsarbete. Ingen enhet skall ha en negativ avvikelse större än 10 procentenheter.» Ordningsregler finns och är kända av eleverna. 100 procent av verksamheterna har likabehandlingsplan/ plan mot kränkande särbehandling som uppfyller författningens krav. processer Mål: Processer ger resultat av god kvalitet till kostnader i nivå med jämförbara kommuner och landsting. 1. Stark resultatorientering präglad av höga förväntningar. 1. Meritvärdet i åk 9 skall på regionnivå och på varje skola uppgå till minst modellberäknat SALSA-värde.» Minst 90 procent av eleverna i grundsärskolan och grundskolan skall ha godkända betyg i alla ämnen i åk 6 och åk 9 samt för gymnasiesärskolan då man lämnar gymnasiet. Resultatet skall under perioden årligen förbättras.» I SKL:s Öppna Jämförelser skall Region Gotland alltid tillhöra de 100 bästa kommunerna. 2. Utveckla det systematiska kvalitetsarbetet. 2. Minst två Kunskapsseminarium med BUN och företrädare för verksamheterna genomförs årligen.» Regelbunden tillsyn och egen-granskning av våra egna verksamheter.» 100 procent av kvalitetsredovisningarnas prioriterade åtgärder för ökad måluppfyllelse är genomförda. 3. Fördjupa kunskapen om och ge barn och elever i behov av anpassning och stöd bättre förutsättningar att klara skolan. 4. Alla elever utvecklar läsförmågan och lämnar skolan med god läsförmåga. 5. Det entreprenöriella lärandet är ett fokusområde i verksamheterna. 3. Alla elever fullföljer skolan.» Andel elever med färre än 10 godkända slutbetyg skall på alla högstadieskolor och på grundsärskolan minska under perioden. 4. Vid kontinuerliga uppföljningar skall minst 90 procent av eleverna nå, för åldersgruppen, fastställda målnivåer. Ingen enhet skall ha negativ avvikelse större än 10 procentenheter. 5. Verksamheterna utvecklar arbetet med det entreprenöriella lärandet. 6. Aktivt arbeta för en jämlik skola. 6. Resultat, analyser och kartläggningar skall, där det är möjligt, redovisas med ett genusperspektiv. 41

42 Region Gotland» Strategisk plan och budget Styrkort Barn- och utbildningsnämnden/barn- och utbildningsförvaltningen, sidan 2 (2) medarbetare och ledare Mål: Medarbetare/ledare trivs, är engagerade, tar ansvar och utvecklas för att möta framtidens utmaningar. 1. Rekrytera och behålla kompetenta och engagerade medarbetare/ledare som kan skapa en god lärmiljö procent av medarbetarna har rätt behörighet/kompetens för sitt uppdrag.» Medarbetarna upplever att de trivs, är engagerade, tar ansvar och känner arbetsglädje: I alla verksamheter skall minst resultatet 3,9 (på en 5-gradig skala) nås i medarbetarenkätens frågor inom målområdet.» Föräldrars och elevers nöjdhetsindex skall uppgå till minst 70. Ingen enhet skall ha en negativ avvikelse större än 10.» 100 procent har individuella kompetensutvecklingsplaner som årligen utvärderas 2. Ha en kultur som präglas av öppenhet och dialog. 2. Medarbetarna upplever att kulturen på arbetsplatsen präglas av öppenhet och dialog: I alla verksamheter skall minst resultatet 3,9 (på en 5-gradig skala) nås i medarbetarenkätens frågor inom målområdet. Resultatet skall under perioden årligen förbättras. 3. Möjliggöra en god löneutveckling och karriärmöjligheter. 4. Skapa förutsättningar för rektorer/ förskolechefer att vara pedagogiska ledare 3. Medarbetarna upplever att det finns karriärmöjligheter: I alla verksamheter skall minst resultatet 3,9 (på en 5-gradig skala) nås i medarbetarenkätens frågor inom målområdet.» Våra verksamheters yrkesgruppers löneutveckling skall följa utvecklingen i jämförbara kommuner. 4. Minst 85 procent av rektorer/ förskolechefer upplever att förutsättningarna för att kunna prioritera det pedagogiska ledarskapet för varje år blir bättre. ekonomi Mål: Ekonomin är uthållig och i balans ur ett generationsperspektiv. 1. God hushållning av resurser på alla nivåer. 1. Budget i balans. 2. Väl fungerande ekonomistöd och ett bra uppföljningssystem som ger förutsättningar för cheferna att ta ansvar för sin budget. 3. Resursfördelningsmodellen och relevanta jämförelsetal ska vara kända av alla medarbetare. 2. Minst 85 procent av cheferna skall vara nöjda med ekonomistödet och uppföljningssystemet. 3. Medarbetare känner till förvaltningens resursfördelningsmodeller och relevanta jämförelsetal. 42

43 del 2» Nämnder/Förvaltningar Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden Gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen Ordförande: Per Edman (V)» Förvaltningschef: Jan Holmquist Verksamhetsidé GVN ansvarar för att höja utbildningsnivån genom att erbjuda ett brett och kvalitativt utbildningsutbud för ungdomar och vuxna på Gotland. Utbildningarna bedrivs i samverkan med olika utbildningsanordnare och arbetsmarknaden. Utbudet är anpassat till individens och samhällets behov och präglas av valfrihet, jämlikhet och mångfald. Genom inspirerande och kunniga pedagoger erbjuds de studerande en lärmiljö som präglas av glädje och lust att lära. GVN vill bidra till att flera vill komma till Gotland och stanna här. GVN ansvarar för uppföljning och kvalitetssäkring av verksamheterna i gymnasieskola, kommunal vuxenutbildning och folkhögskola. Strategier»Tät» dialog med arbetsmarknaden för att möta dagens och morgondagens utbildningsbehov»samordna» och samverka ta tillvara de olika utbildningarnas särart»inrikta» utbildningsinnehåll och verksamheter mot ett hållbart samhälle Drift- och investeringsram 2012, tkr Justerad driftbudget Justering enligt flerårsplan Indexuppräkning Personalkostnadsuppräkning Ramtillskott Besparing inkl förändring till följd av resursfördelningsmodell Beslutad driftbudgetram Investeringsram Planerade verksamhetsförändringar, besparingar och ramtillskott Gymnasie- och vuxenutbildningens ram minskar med 15,2 mkr, exklusive uppräkningar. Det främsta skälet är att elevantalet minskar inom gymnasieskolan ( 15.5 mkr). Kompensation för externa avtal (ersättning till fristående gymnasieskolor) ger ett ramtillskott på 0,7 mkr. För att säkerställa driften av folkhögskolans enhet i Fårösund har GVN fått ett ramtillskott på 2,6 mkr. Den generella besparingen uppgår till -3,0 mkr. Med samma organisation som idag beräknas den nya gymnasieskolan, Gy 2011, öka GVN:s kostnader med ca 3 mkr per år. Sveriges kommuner har inte blivit kompenserade av staten för dessa merkostnader. Mot den bakgrunden och med hänsyn tagen till besparingarna i 2012 års budget krävs en genomgripande översyn av utbildningsutbudet för att anpassa verksamheten utifrån de nya förutsättningarna. Översynen kommer att innebära att vissa inriktningar inom gymnasieprogrammen inte kommer att kunna erbjudas på Gotland, att den genomsnittliga gruppstorleken måste ökas, att ett antal kurser måste utgå ur utbudet samt att lokalkostnaden måste sänkas. Anpassningen innebär en kvalitetssänkning av verksamheten. De ekonomiska effekterna av dessa strukturella förändringar blir begränsade under 2012 men beräknas ge full effekt under Den riktade besparingen på 3 mkr beräknas få fullt genomslag under 2012 och fördelas på nämndens samtliga verksamheter. Verksamheten i Fårösund bibehålls. Större investeringar För perioden är inga större investeringar planerade. 43

44 Region Gotland» Strategisk plan och budget Styrkort Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden/ Gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen, sidan 1 (2) brukare/kunder Mål: Brukarna/kunderna upplever att de får tjänster av god kvalitet, är informerade, delaktiga och respektfullt bemötta. 1. Regionens utbildningar matchar den enskildes, näringslivets och samhällets behov. 2. Eleverna har inflytande över sin utbildning - en god skoldemokrati. 3. Våra medarbetare är engagerade och kompetenta och har höga förväntningar på eleven. 4. En stimulerande och trygg studieoch lärmiljö. 5. En väl fungerande kommunikation i alla led. 6. Ärlig/uppriktig/rättvisande och tydlig information om våra utbildningar. 7. Elever/studerande känner trygghet och har god hälsa. 1. Minst 90 procent av dem som söker gymnasieutbildning de är behöriga till får sitt förstahandsval tillgodosett.» Minst 90 procent av de vuxenstuderande som får, enligt tillämplig förordning, önskad utbildning.» Minst 15 procent av de studerande på folkhögskolans allmänna linje har lägre utbildningsbakgrund.» Andel elever som påbörjat studier vid universitet eller högskola inom tre år efter avslutad gymnasieutbildning är minst 2 procentenheter högre än medelvärdet de tre senaste åren. Differensen mot riket har minskat.» Andel studerande som påbörjat andra eftergymnasiala studier inom ett år efter avslutad gymnasieutbildning.» Andel vuxna som är i arbete efter avslutad vuxenutbildning. 2. Elevinflytandeindex är minst 70 på gymnasieskolan.» Andel vuxenstuderande som upplever att de har inflytande.» Demokrati-index på folkhögskolan är minst på rikets nivå.» Kursutvärderingar bedöms genomföras i minst 5 procentenheter högre grad än föregående år. 3. Minst 60 procent av gymnasieeleverna upplever att de möter lärare med höga förväntningar.» Nöjd kund/elev-index på gymnasieskolan är minst 65 och på vuxenutbildning och folkhögskola minst Gymnasieelevernas bedömning av undervisningens stimulans och sammanfattande värdering av trivsel anges till bra/mycket bra av 60 procent avseende stimulans och till 80 procent avseende trivsel.» Plan mot kränkande särbehandling finns på samtliga enheter, är kända av eleverna och uppfyller författningskrav.» Ordningsregler finns och är kända av eleverna.» Minst 90 procent studerande på folkhögskolan rekommenderar andra att studera på våra skolor. 5. Nöjdhet i rollfördelning mellan rektorer, övriga tjänstemän och förtroendevalda minst 90 procent är nöjda. 6. Andel avhopp/avbrott på gymnasieskolan, vuxenutbildningen och folkhögskolan.» Andel elever som fullföljt gymnasieutbildningen inom fyra år är högre än riket och minst 85 procent.» Andel elever som gör omval i årskurs 1. Minst 80 procent av eleverna anger att de äter oftast eller alltid i skolrestaurangen på samtliga enheter.» Andel elever som säger sig vara nöjda eller mycket nöjda med skolmaten skall vara 10 procentenheter högre än föregående år.» Andel elever som ätit frukost innan skoldagen.» Goda beskrivningar av sex- och samlevnadsundervisning i verksamhetsrapporter.» Kursdeltagarnas upplevda förbättring av självförtroende på folkhögskolan har ett index minst i nivå med riket. ekonomi Mål: Ekonomin är uthållig och i balans ur ett generationsperspektiv. 1. God ekonomisk hushållning. 1. Budget i balans på samtliga enheter. 2. Väl fungerande uppföljning och styrning på alla nivåer. 3. Resurstilldelning utifrån flöden och nya kostnader. 4. Avvikelse från fastställd budgetram (enhetsnivå) sanktioneras av GVN. 5. Göra ekonomin känd för samtliga medarbetare och ta vara på medarbetarnas idéer månadsuppföljningar/år och enhet.» Prognoser vid delårsrapport 1 och 2 skall inte avvika från utfall med mer än ±0,75 procent av total budget.» 100 procent av ledarna skall uppge att uppföljning och styrning fungerar väl mätningar/år och enhet av elevflöden görs.» Kvalitativ bedömning av ledarnas upplevda uppfyllandegrad. 4. Samtliga nämndärenden skall vara besvarade. 5. Ekonomisk information på APT lämnas tre gånger/år i anslutning till delårsrapporter och bokslut.» Ekonomisk information förekommer i nyhetsbrev tre gånger/år. 6. Samordning av lokaler och resurser. 6. Lokalutnyttjandet är lägre än föregående år. 7. Kostnadsbild som närmar sig riksprislistan och jämförbara kommuner (där vår kostnad är högre). 7. Nettokostnad avseende: totalt/folkbokförd elev, utbildning, läromedel, skolmåltider, elevvård samt lokalkostnader har lägre differens mot riket och jämförbara kommuner än föregående år. 44

45 del 2» Nämnder/Förvaltningar Styrkort Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden/ Gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen, sidan 2 (2) processer Mål: Processer ger resultat av god kvalitet till kostnader i nivå med jämförbara kommuner och landsting. 1. Uppföljning av resultat och måluppfyllelse. 2. Analys och tydlig rapportering av resultat och måluppfyllelse. 3. Väl fungerande gränssnitt mot andra förvaltningar. 4. Effektiva övergångar mellan grundoch gymnasieskola. 5. Entreprenörskap och kreativitet skall genomsyra verksamheten. 6. Öka kvalitet och effektivitet på verksamhet och utbildning genom samordning. 1. Andel elever med slutbetyg från gymnasieskolan inom fyra år är högre än riket och minst 85 procent.» Genomsnittligt jämförelsetal hos de elever som fick slutbetyg från gymnasieskolan är 14,2.» Andel gymnasieelever med grundläggande högskolebehörighet är högre än riket och minst 90 procent.» Andel gymnasieelever med minst godkänt i samtliga kurser är minst 70 procent 2. Upprättande av kvalitetsrapporter samtliga kvalitetsrapporter skall finnas färdigställda enligt plan. 3. Beskrivs av ledarna i verksamhetsrapport. 4. Utvärdering görs av Överlämnandegruppen.» Andel programbyten i åk 1 innan 15/10 5. Goda beskrivningar av verksamheten samt förekomst av UF-företag i verksamhetsrapport. 6. Minst en utbildning per år samordnas över verksamhetsgränderna. 7. Aktivt värdegrundsarbete 7. Goda beskrivningar i verksamhetsrapport.» Genuskunskap finns i samtliga kursplaner på folkhögskolan. 8. Motivera eleverna att närvara i skolan. 9. Fånga upp och hjälpa de ungdomar som riskerar hamna utanför skolverksamheten. 10. Identifiera och engagera de ungdomar som står utanför skolverksamheten. 8. Eleverna har minst 90 procent närvaro på samtliga enheter och program.» 95 procent av genomförd lektionstid är kvitterad. 9. Goda beskrivningar i verksamhetsrapport. 10. Kartläggning av de ungdomar som står utanför skolverksamheten är gjord.» Minst 90 procent av de ungdomar som kartlagts är kontaktade. medarbetare och ledare Mål: Medarbetare/ledare trivs, är engagerade, tar ansvar och utvecklas för att möta framtidens utmaningar. 1. Coachande ledare som skapar förutsättningar för verksamhetsutveckling, god kvalitet, effektivitet och arbetsglädje. 2. Stärka kompetensförsörjning på kort och lång sikt. 1. Målområde Ledarskap i medarbetarenkäten är minst i nivå med Region Gotland.» Andel medarbetare som haft medarbetarsamtal är minst 90 procent enligt medarbetarenkät och 100 procent enl. verksamhetsrapport.» Andel medarbetare som haft lönesamtal i samband med senaste lönerevisionen är minst 90 procent enl. medarbetarenkät och 100 procent enligt verksamhetsrapport.» Genomförande av APT är minst 90 procent enl. medarbetarenkät och 100 procent enl. verksamhetsrapport.» 100 procent av ledarna har genomgått utbildningen Coachande ledarskap.» 100 procent av skolledarna har genomgått den statliga rektorsutbildningen efter 4 år i tjänst. 2. Högt deltagande i statliga kompetensutvecklingssatsningar där möjlighet finns.» Kompetensutvecklingsplan på förvaltningsnivå är upprättad.» Andel lärare behöriga för den undervisning de i huvudsak bedriver är minst 95 procent på högskoleförberedande program och minst 70 procent på yrkesprogram. 3. Säkra likabehandling. 3. Uppfyllandegrad av mål i jämställdhetsplan. 4. Ge möjlighet till målinriktad, individuell och relevant kompetensutveckling. 4. Andel medarbetare med kompetensutvecklingsplan är minst 90 procent enl. medarbetarenkät och 100 procent enl. verksamhetsrapport.» Samtliga förtroendevalda har gjort besök i verksamheten och återrapporterat till nämnden.» Handledarutbildningar görs årligen.» Kompetensutvecklingssatsningar i hållbar utveckling genomförs. 5. Ökad rörlighet. 5. Andel medarbetare som upplever att de har utvecklingsmöjligheter i arbetet är minst 0,2 högre än föregående år enl. medarbetarenkät.» Andel medarbetare som upplever att de har de karriärmöjligheter de önskar inom Region Gotland är minst 0,1 högre än föregående år enl. medarbetarenkät. 6. Stärka och stödja det pedagogiska ledarskapet. 6. Majoriteten av rektorerna uppger att de har stöd i möjligheterna att stärka det pedagogiska ledarskapet.» Lektionsbesök redovisas i verksamhetsrapport. 45

46 Region Gotland» Strategisk plan och budget Socialnämnden Socialförvaltningen Ordförande: Hanna Westerén (S)» Förvaltningschef: Lena Lager Verksamhetsidé Socialnämndens uppdrag är att bidra till goda livsvillkor hela livet för människor som vistas på Gotland genom att erbjuda äldreomsorg, omsorg om funktionsnedsatta, individ- och familjeomsorg och hemsjukvård av god kvalitet. Nämnden ansvarar för att verksamheterna utförs rättssäkert, skapar trygghet och förtroende samt att brukarna är delaktiga, har inflytande och valfrihet. Nämnden, med sina verksamheter, arbetar för en jämlik, jämställd och hållbar regional utveckling. Strategier För att fullfölja sitt uppdrag lyfter socialnämnden fram ett antal strategiskt viktiga vägval. Nämnden vill låta barnperspektivet genomsyra allt arbete, prioritera barn och ungdomar, möjliggöra inflytande och säkra likabehandling, agera förebyggande, främja folkhälsa och tillgänglighet, arbeta för att så många som möjligt har arbete/sysselsättning utifrån vars och ens förmåga, satsa på kompetensutveckling och ett professionellt ledarskap samt informera tydligt och använda ett begripligt språk. Strategiska frågor»strukturplanen» inom äldreomsorgen med ny/ombyggnation av särskilda boenden avslutas med nybyggnationen i Katthammarsvik 2012.»Den» tidigare beslutade konkurrensutsättningen fullföljs då lagen om valfrihetssystem (LOV) införs för daglig verksamhet 1 januari Förändringen med övergång till flera externa utförare ställer nya krav på organisation, arbetssätt, resursfördelning samt kvalitets- och verksamhetsuppföljning.»för» 2012 finns fortsatt statliga medel avsatta för uppbyggnaden av en regional plattform för kunskapsutveckling. Forskningsoch utvecklingsarbete och dess stödformer för en evidensbaserad praktik inom socialtjänsten är ett långsiktigt arbete som kräver beslut om stabil finansiering även efter 2012.»Missbruksutredningens» betänkande Bättre insatser vid missbruk och beroende kan komma att förändra ansvarsfördelningen mellan kommuner och landsting när det gäller missbruksvården. Bland annat föreslås landstingen ta hand om behandlingen av personer med missbruk eller beroende, medan kommunerna ansvarar för stöd och boende. Avsikten är att förändringen ska träda ikraft 2013.»En» förväntad fortsatt hög nivå på försörjningsstödet ställer stora krav på samordning med andra myndigheter för att ge personer med komplexa behov möjlighet till egen försörjning genom olika insatser för arbetsträning och sysselsättning.»byte» av verksamhetssystem och införande av e-legitimationer innebär stora förändringar för administrationen och berör verksamheter i både intern och extern regi.»utvecklingen» av en sammanhållen hemsjukvård fortsätter. Med en huvudman för verksamheten kan resurser samordnas och teamarbete utvecklas för att skapa en större trygghet för den som behöver vård och omsorg i sitt hem. Behovet av en gemensam och samordnad vårdplanering fortsätter. Drift- och investeringsram 2011, tkr Justerad driftbudget Justering enligt flerårsplan Indexuppräkning Personalkostnadsuppräkning Ramtillskott Besparing Beslutad driftbudgetram Investeringsram Driftbudget planerade förändringar, besparingar och ramtillskott Ramtillskott har erhållits för anhörigstöd med 1,8 mkr och för feriearbeten med 2,0 mkr. För socialnämnden är det generella besparingsuppdraget för ,3 procent vilket motsvarar 13 mkr. Större investeringar Planeringen för nybyggnation av nytt äldreboende i Katthammarsvik pågår med beräknad byggstart sommaren För det sociala arbetskooperativet Suderviljan i Klintehamn blir det ny-/ombyggnation av lokaler inkl växthus. Byggstarten är senarelagd till

47 del 2» Nämnder/Förvaltningar Styrkort Socialnämnden/Socialförvaltningen, sidan 1 (2) brukare/kunder Mål: Brukarna/kunderna upplever att de får tjänster av god kvalitet, är informerade, delaktiga och respektfullt bemötta. 1. Skapa förtroende genom respektfullt bemötande, enkel och tydlig information anpassad till mottagaren. Försäkra oss om att mottagarna tillgodogjort sig information. 2. Vara lyhörda, flexibla så att brukarna i största möjliga mån har inflytande över sin egen vardag. 3. Informera medborgare om kvalitetsgarantierna och föra dialog om dessa med brukare och medarbetare. 1. Verksamheterna når uppsatta mål som visar att brukarna känner förtroende. Resultatet är lika med eller högre än föregående mätningar procent av brukarna har aktuella vårdplaner/genomförandeplaner procent av tillfrågade brukare och medarbetare känner till garantierna.» Garantierna finns lättillgängliga på hemsidan. 4. Fungerande anhörigstöd. 4. Välfungerande anhörigstöd. processer Mål: Processer ger resultat av god kvalitet till kostnader i nivå med jämförbara kommuner och landsting. 1. En väg in - kända kontaktvägar. 1. En kundtjänst som lotsar rätt inom socialtjänstens verksamhetsområden. 2. Samordnade insatser. 2. Barn och ungdomar med psykisk ohälsa har evidensbaserade och samordnade insatser.» Brukare med hemsjukvård har färre kontakter och bättre samordnade insatser. 3. Snabba, effektiva och smidiga beslutsprocesser på alla nivåer (koncernperspektiv) med brukarens bästa i centrum. 4. Utveckla samverkan med andra myndigheter och ideella föreningar med brukarens bästa i centrum. 5. Följa upp, rapportera och analysera resultat (brukarupplevelser, kvalitet, avvikelser, allvarliga missförhållanden och kostnader). Prioritera uppföljning vid beslut om förändringar och garantier. 3. Det finns tydliga uppdrag, processer, gränssnitt, roll- och ansvarsfördelning (barn och ungdomar) och överenskommelser mellan förvaltningarna.» Det finns en nedskriven organisation för samverkan mellan SOF och HSF. 4. Den regionala överenskommelsen med civilsamhället är implementerad inom berörda verksamheter. 5. Resultat (interna och externa utförare) rapporteras tydligt och analyseras kontinuerligt.» Resultat av riskanalyser vid större förändringar rapporteras kontinuerligt. 6. Satsa på förbättringsarbete genom att lära av andra. 6. Det finns en plattform för kunskapsutveckling, lägesnivå rapporteras kontinuerligt. medarbetare och ledare Mål: Medarbetare/ledare trivs, är engagerade, tar ansvar och utvecklas för att möta framtidens utmaningar. 1. Se medarbetarna som en tillgång och möjliggöra inflytande och ansvarstagande. 2. Ett nära ledarskap som ger återkoppling, uppmuntrar utveckling och tar vara på goda idéer. 3. Utveckla och höja medarbetarnas kompetens utifrån verksamhetens behov och uppmuntra till personalrörlighet. 1. Resultatet inom området Inflytande och Utveckling i medarbetarenkäten är lika med, eller bättre än, regionens resultat.» Alla medarbetare har haft löne- och medarbetaresamtal en gång om året. 2. Resultatet inom området Ledarskap i medarbetarenkäten är lika bra eller bättre än regionens resultat. 3. Ökad andel som har kompetensutvecklingsplaner och att dessa är genomförda.» Höjd utbildningsnivå hos medarbetarna, riktade satsningar efter behov. 4. Behålla svårrekryterade grupper av medarbetare. 4. Minskad rörlighet bland socialsekreterare inom barn- och ungdomsområdet.» Långsiktig kompetensförsörjningsplan. 47

48 Region Gotland» Strategisk plan och budget Styrkort Socialnämnden/Socialförvaltningen, sidan 2 (2) ekonomi Mål: Ekonomin är uthållig och i balans ur ett generationsperspektiv. 1. Långsiktig planering med demografisk följsamhet. 1. Resursfördelning efter demografisk förändring och samhällsstruktur. 2. Löpande ekonomisk uppföljning och utvärdering med förankrade ekonomiska beslut på alla nivåer. 2. Tydlig och känd uppföljning av verksamhet och ekonomi på samtliga nivåer (förvaltning avdelning enhet). 3. God ekonomisk hushållning. 3. Budget i balans inkl buffert för oförutsedda händelser/positivt driftsresultat. 4. Fokus på förebyggande arbete. 4. Minskade kostnader genom förebyggande insatser. 5. Beslut om förändringar föregås av konsekvensanalyser utifrån samtliga perspektiv (brukare, medborgare, medarbetare, processer och ekonomi). 5. Samtliga beslut om förändringar ska utifrån ett helhetsperspektiv vara lönsamma. 6. Affärsmässighet i upphandling och avtalsskrivning. 6. Rätt upphandlingsform och avtal för respektive uppdrag/tjänst. 7. Utöka antalet verksamheter som finansieras genom ersättningsmodeller. 7. Ytterligare 5 verksamheter är finansierade med ersättningsmodell. Styrkort Hälso- och sjukvårdsnämnden/hälso- och sjukvårdsförvaltningen, sidan 1 (2) Övriga perspektiv redovisas på sidan 50 processer Mål: Processer ger resultat av god kvalitet till kostnader i nivå med jämförbara kommuner och landsting. 1. Primärvården är ett naturligt förstahandsval till hälsooch sjukvården. Remittering mellan specialist/primärvård sker enligt framtagna och överenskomna kriterier. 2. I samverkan med SON utveckla vårdprocesserna för de svårt sjuka äldre. 1. Antal läkarbesök inom specialistvården per invånare ska motsvara medianvärdet i Nysam. 2. Årligen redovisa vårdöverenskommelser mellan HSN och SON och resultat av dessa. Uppföljningskriterer för vårdprocesser för svårt sjuka äldre tas fram under 2012.» Antal dagar för utskrivningsklara patienter skall minska till 0.» Antal återinskrivningar inom 30 dagar 80 år och äldre ska minska med 10 procent per år.» Alla som uttrycker önskemål om plats för vård i livets slutskede ska få det. 3. Tydliga uppdrag till verksamheterna. 3. Under mandatperioden ska samtliga verksamheter ha tydliga uppdrag. 4. Patientsäker vård genom följsamhet till beslutade rutiner och riktlinjer. 5. Vård av god kvalitet till kostnader i nivå med andra landsting procent följsamhet till klädregler och hygienregler.» Antalet vårdskador/1 000 vårddagar ska årligen minska med 10 procent.» Antal vårdavvikelser som beror på ej följda rutiner och riktlinjer ska årligen minska med 10 procent.» Antibiotikaförskrivning: Högst 250 recept/1 000 invånare/år.» Hälso- och sjukvårdsnämnden tillsammans med socialnämnden tar under 2011 gemensamt fram ett program för läkemedelsgenomgångar.» Målvärden tas fram under De medicinska resultaten ska ligga i nivå med riket till kostnader motsvarande mediannivån för de landsting som ingår i Nysam. 6. Systematiskt förbättringsarbete. 6. Alla verksamheter redovisar i bokslut sina förbättringsarbeten samt antal team som har fått utbildning i förbättringskunskap. 48

49 del 2» Nämnder/Förvaltningar Hälso- och sjukvårdsnämnden Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Ordförande: Stefaan De Maecker (MP)» Förvaltningschef: Ann-Christin Kullberg Verksamhetsidé Hälso- och sjukvårdsnämnden ansvarar för att en hälsobefrämjande hälso- och sjukvård och tandvård tillhandahålls på lika villkor till hela Gotlands befolkning och besökande. Med hänsyn till den enskildes behov ges vård och behandling som är evidensbaserad och/eller väl beprövad. Den som har det största behovet av vård ges företräde Strategier»Vi» satsar på hälsofrämjande arbete för att begränsa framtida vårdbehov.»vi» möjliggör delaktighet, arbetar i bred samverkan och har god kommunikation i alla relationer»vi» arbetar för att region Gotland ska utvecklas till en trygg och attraktiv ö präglad av jämlikhet, jämställdhet och mångfald»vi» värnar om inomregional balans likväl som om goda förutsättning för att få en mångfald av utförare inom vården.»vi» stärker primärvården.»vi» eftersträvar en stabil bemanning»vi» värnar särskilt om barn, ungdomar och svårt sjuka äldre»vi» arbetar med ständiga förbättringar Drift- och investeringsram 2012, tkr Justerad driftbudget Justering enligt flerårsplan Indexuppräkning Personalkostnadsuppräkning Ramtillskott inkl förändring resursfördelningsmodell Besparing 0 Beslutad driftbudgetram Investeringsram Planerade verksamhetsförändringar, besparingar och ramtillskott En av de satsningar som hälso- och sjukvårdsnämnden planerar att göra under 2012 är inom området förebygga ohälsa. Implementering av de nationella riktlinjerna som kommit under hösten 2011 för sjukdomsförebyggande metoder är ett sätt att höja kvaliteten inom det området. En annan satsning på hälsofrämjande arbete är utökning av personal på ungdomsmottagningen. Fortsatt utveckling av e-hälsotjänster som möjliggör samordning av patientens vårdprocesser samt patientens och invånarens ökade delaktighet och ansvarstagande för sin hälsa och vård är också ett satsningsområde liksom att i samverkan med socialnämnden förbättra vårdprocesserna för de svårt sjuka äldre. Trots tillskott av budgetmedel har hälso- och sjukvårdsnämnden en obalans mellan verksamhet och tilldelad budgetram. En minskad kostnad är nödvändig. Ett intensivt arbete pågår inom hela hälso- och sjukvårdsförvaltningen med att inför Lean Healthcare som filosofi och arbetsmetod, ett arbete som ska utmynna i ett mer effektivt arbetssätt för att skapa värde för patienterna. Ett ytterligare prioriterat område är patientsäkerhetsarbetet då skador påverkar både lidandet för patienten och kostnader för vårdgivaren. För att sänka kostnaderna och förbättra för patienterna arbetar hälso- och sjukvården intensivt med att se över den vård som sker på fastlandet, både vad gäller vård och kostnader. En stabil bemanning är högt prioriterat för att minska behovet av hyrpersonal. Även med detta effektiviseringsarbete kommer det krävas utbudsminskningar inom hälso- och sjukvården för att nå en verksamhet som är i nivå med tilldelad budgetram. Vad det kommer att innebära i form av utbudsminskningar är i skrivande stund inte prioriterat och beslutat. Större investeringar Under 2012 kommer arbetet att fortsätta med investering av en ny angiograf på röntgen, denna investering är påbörjad under 2011 men kommer att färdigställas under Nuvarande utrustning är från 1994 och reservdelar kan inte längre garanteras från leverantören. Investering av förbättrad reservkraft kommer att göras, detta för att förbättra elförsörjningen vid ev. strömavbrott. Strömavbrott under 2010 och 2011 har visat att den reservkraft som finns idag inte är tillräcklig. Efter arbetsmiljöverkets föreläggande kommer också ombyggnationer göras i sjukhusets lokaler för att förbättra arbetsmiljön på vissa vårdavdelningar. 49

50 Region Gotland» Strategisk plan och budget Styrkort Hälso- och sjukvårdsnämnden/hälso- och sjukvårdsförvaltningen, sidan 2 (2) Perspektivet Processer redovisas på sidan 48 brukare/kunder Mål: Brukarna/kunderna upplever att de får tjänster av god kvalitet, är informerade, delaktiga och respektfullt bemötta. 1. God tillgänglighet i enlighet med kundernas behov. 1. Minst i nivå med riket och bättre än föregående mätning. 2. Tydlig läkemedelsinformation. 2. Genomsnittligt PUK värde minst = 70 för tre frågor om läkemedel. 3. Bra bemötande. 3. Minst i nivå med riket och bättre än föregående mätning. 4. Tydlig information till medborgarna och patienter. 4. Minst i nivå med riket och bättre än föregående mätning. 5. Delaktighet i vårdplaneringen. 5. Minst i nivå med riket och bättre än föregående mätning. 6. Utveckling av E-hälsotjänster. 6. Anslutning sker i samma takt som riket. 7. Bra och näringsriktig mat. 7. medarbetare och ledare Mål: Medarbetare/ledare trivs, är engagerade, tar ansvar och utvecklas för att möta framtidens utmaningar. 1. Coachande ledare som skapar förutsättningar för verksamhetsutveckling, god kvalitet, effektivitet och arbetsglädje. 2. Ta tillvara på medarbetarnas kreativitet och innovationer på en 5-gradig skala i medarbetarundersökning på en 5-gradig skala i medarbetarundersökning. 3. Stärka kompetensförsörjning på kort och lång sikt. 3. Kompetensförsörjningsplan uppdateras och analyseras årligen samt ingår i den strategiska planen.» Andelen färdigutbildade ST-läkare som efter tre år är kvar i tjänst på Gotland ska vara minst 60 procent. 4. Arbetsvillkor som ökar attraktiviteten. 4. Lönestatistik kartläggs och analyseras årligen.» Minska andelen oönskade deltider jämfört med tidigare år. 5. Kompetensutveckling som är tydlig för medarbetaren procent av tillsvidareanställda medarbetare har en aktuell kompetensutvecklingsplan. 6. Friska medarbetare. 6. Sjuktalet är högst 4 procent. ekonomi Mål: Ekonomin är uthållig och i balans ur ett generationsperspektiv. 1. Alla verksamhetsområden har en ekonomi i balans. 1. Samtliga verksamhets-/resursområden når ekonomisk balans. 2. Säkra rutinerna och uppföljning kring utomlänsvård. 2. Kostnaderna för utomlänsvården är under kontroll och verksamheterna har god kännedom om vad som orsakat dessa.» Alla kostnader för utomlänsvården är väl motiverade.» Antal vårdtillfällen per remiss minskar.» Kostnad per vårdtillfälle för utomlänsvård minskar. 3. Effektiva ekonomiska rutiner uppföljning, rapportering, larmsignaler. 4. Säkra att det finns kunskap, förståelse och medvetenhet hos alla medarbetare för att ta ekonomiskt ansvar. 3. Månatlig ekonomirapportering till och från samtliga enheter. Åtgärder redovisas. Interkontrollplan med årliga kontrollpunkter redovisas för verksamhet och nämnd. 4. Årlig återkommande ekonomiutbildning för chefer, med olika ekonomiska teman. Alla enheter ska ha ekonomisk uppföljning på APT.» Medarbetarenkätfråga: Upplever du att det finns förutsättningar för att du ska kunna arbeta kostnadsmedvetet? 50

51 del 2» Nämnder/Förvaltningar Styrkort Patientnämnden samhällsutveckling Mål: Gotland utvecklas i linje med visionsmålen och har ett starkt varumärke. (mätningar) 1. Synliggöra patientnämndens verksamhet. 1. Enkät till vårdgivarna.» Utveckla hemsidan innan utgången av 2012.» Informationsträffar och utbildning.» Informationsmaterial. 2. Väl fungerande kansli. Väl fungerande kontakt mellan vårdgivare och medborgare. 3. Genom god återkoppling bidrar vi till vårdens kvalitetsutveckling och hög patientsäkerhet. 2. Brukarenkät årligen.» Enkät till vårdgivarna. 3. Enkät till vårdgivarna. brukare/kunder Mål: Brukarna/kunderna upplever att de får tjänster av god kvalitet, är informerade, delaktiga och respektfullt bemötta. 1. Tydlig och tillänglig information utifrån patientnämndens uppdrag. 2. Brukare/kunder bemöts professionellt. Brukare/kunder får rätt information och stöd. Ärenden handläggs på ett snabbt och effektivt sätt. Hög tillgänglighet. 1. Utveckla hemsidan. 2. Nå regionens mål för NKI (nöjd-kund-index).» Handläggning av inkomna ärenden skall påbörjas inom fem arbetsdagar och helst avslutas inom två månader.» Utveckla påminnelserutin till vårdgivare. processer Mål: Processer ger resultat av god kvalitet till kostnader i nivå med jämförbara kommuner och landsting. 1. Ständigt pågående förbättringsarbete av verksamheten. 2. Omvärldsbevakning: mäta, utvärdera, jämföra, lära av andra. 1. Processkartläggning och översyn av rutiner. 2. Processkartläggning och översyn av rutiner. medarbetare och ledare Mål: Medarbetare/ledare trivs, är engagerade, tar ansvar och utvecklas för att möta framtidens utmaningar. 1. Patientnämnden har inte några anställda utan köper tjänsten för att bemanna kansliet från serviceförvaltningen, Tillsyn och service. 2. Bevaka att tjänstemännen får erforderlig kompetensutveckling. 1. Patientnämnden hänvisar till Tillsyn och service styrkort. 2. Enkät till vårdgivarna.» Medarbetarenkät. 3. Stödpersonerna får utbildning och stöd. 3. Utses vid behov, utbildas vid behov. ekonomi Mål: Ekonomin är uthållig och i balans ur ett generationsperspektiv. 1. Pan erhåller medel för att uppfylla målen för verksamheten. 1. Uppföljning av ekonomin inför delårs- och årsredovisning. 51

52 Region Gotland» Strategisk plan och budget Styrkort Överförmyndarnämnden samhällsutveckling Mål: Gotland utvecklas i linje med visionsmålen och har ett starkt varumärke. (mätningar) 1. Marknadsföra vår verksamhet. 1. Medborgarupplevelse (nöjd region-medborgar-inflytande index).» Kundenkät (NKI). 2. Informationsstrategi. 2. Medborgarupplevelse (nöjd region-medborgar-inflytande index).» Kundenkät (NKI). 3. Handlingsberedskap för snabb handläggning i ärende om god man för ensamkommande barn (skall förordnads inom 48 tim). 3. Medborgarupplevelse (nöjd region-medborgar-inflytande index).» Kundenkät (NKI). 4. Nya vägar för rekrytering av god man/förvaltare. 4. Medborgarupplevelse (nöjd region-medborgar-inflytande index).» Kundenkät (NKI). brukare/kunder Mål: Brukarna/kunderna upplever att de får tjänster av god kvalitet, är informerade, delaktiga och respektfullt bemötta. 1. Tydlig och tillgänglig information utifrån lagstadgade rättigheter. 1. Kundenkät 85 procent ska vara anse att informationen är tydlig och lättillgänglig. 2. Säkerställa tillsynen över personlig omvårdnad. 2. Utveckla kontrollen av insatsen personlig omvårdnad, rutin ska vara klar under Ökad granskning av årsräkningar med samtliga verifikat procent av antalet årsräkningar ska granskas med samtliga verifikat. processer Mål: Processer ger resultat av god kvalitet till kostnader i nivå med jämförbara kommuner och landsting. 1. Systematisera rutiner. 1. Upprättade rutiner ska återrapportas till nämnden kontinuerligt. 2. Goda relationer med samarbetspartners. 2. Minst 4 gränsöverskridande träffar ska genomföras/år. 3. Mål för handläggningstider följs. 3. Mäts månatligen. medarbetare och ledare Mål: Medarbetare/ledare trivs, är engagerade, tar ansvar och utvecklas för att möta framtidens utmaningar. 1. Gode män/förvaltare (förtroendeuppdrag) är välutbildade och har god kompetens för sitt uppdrag. 2. Bevaka att tjänstemän får erforderlig kompetensutveckling. 1. Samtliga ställföreträdare ska genomgå obligatorisk grundutbildning under mandatperioden. 2. Medarbetarenkät samt återrapportering till nämnden. 3. Nå regionens mål för NKI (nöjd-kund-index). 3. Mäts i kundenkät. ekonomi Mål: Ekonomin är uthållig och i balans ur ett generationsperspektiv. 1. Månadsuppföljning. 1. Utfall skickas ut till nämnden varje månad. 2. Handläggningskostnader jämförs med andra likvärda kommuner. 2. Framtagande av metod för kostnad/ärende ska vara påbörjad Arvodering på likvärdiga villkor. 3. Mäta antalet omprövningar vid överklaganden. 52

53 del 3» Ekonomisk översikt del 3» ekonomisk översikt Resultatplan Resultatplan , mkr (löpande priser) Bokslut 2010 Prognos* 2011 Budget 2012 Plan 2013 Plan Verksamhetens nettokostnader före avskrivningar Avskrivningar Verksamhetens nettokostnader Skatteintäkter Bidragsinkomster Finansiella intäkter Finansiella kostnader Besparingskrav Årets resultat Verksamhetens nettokostnader före avskrivningar: Verksamhetens nettokostnader justerade för interna poster mellan huvudprogrammet Finansiering och nämnderna. Posten finansförvaltningen omfattar intäkter och kostnader i finansieringsbudgeten under rubriken övriga intäkter och kostnader. Se sid 56 Finansieringsbudget I det följande kommenteras de poster som redovisas i resultatplanen nämnderna** kapitalkostnader finansförvaltningen prisökningsreserv personalkostnadsreserv summa Avskrivningar: Planenliga avskrivningar beräknade på anläggningstillgångarnas anskaffningsvärden. 3. Skatteintäkter: Egna kommunalskatteintäkter. Se sidan 18 och Bidragsinkomster: Omfattar inkomstutjämning, kostnadsutjämning, sysselsättningsstöd, LSS- utjämningsbidrag, strukturbidrag och reglering samt fastighetsavgift. Se sidan 18 och Finansiella intäkter och kostnader: Här redovisas ränteintäkter på utlånade medel och aktieutdelning samt räntekostnader för kommunens upplåning samt ränta på avsättning till pensioner. 6. Årets resultat: Årets resultat är liktydigt med förändringen av eget kapital. * Enligt Delårsrapport (januari augusti). ** Total budgetram för nämndernas verksamheter 2012 uppgår till mkr. *** Enligt Ramberäkning RF

54 Region Gotland» Strategisk plan och budget Finansieringsplan Finansieringsplan , mkr (löpande priser) Bokslut 2010 Prognos* 2011 Budget 2012 Plan 2013 Plan 2014 Den löpande verksamheten Resultat Avskrivningar Avsättningar för pensioner Realisationsvinster Realisationsförluster Övriga ej rörelsekapitalpåverkande poster Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändringar av rörelsekapital Förändringar i rörelsekapital exkl likvida medel Kassaflöde från den löpande verksamheten Investeringar Investeringsutgifter Inköp av finansiella anläggningstillgångar Försäljning av anläggningstillgångar Försäljning av finansiella anläggningstillgångar Investeringsbidrag Övriga investeringsinkomster Kassaflöde från investeringsverksamheten Finansiering Förändring av långfristiga fordringar Långfristig upplåning Amortering Förutbetalda intäkter Kassaflöde från finansieringsverksamheten Årets kassaflöde * Enligt Delårsrapport (januari augusti) 54

55 del 3» Ekonomisk översikt Balansplan Balansplan , mkr (löpande priser) Bokslut 2010 Prognos* 2011 Budget 2012 Plan 2013 Plan 2014 Tillgångar Anläggningstillgångar Omsättningstillgångar Summa tillgångar Eget kapital, avsättningar och skulder Eget kapital därav årets resultat Avsättningar Avsättningar till pensioner Andra avsättningar Summa avsättningar Skulder Långfristiga skulder Kortfristiga skulder Summa skulder Summa eget kapital, avsättningar och skulder Soliditet, %** 44,9 44,4 43,1 41,9 40,7 Soliditet, %*** 18,8 19,2 19,3 18,4 17,5 * Enligt Delårsrapport (januari-augusti) ** Exkl pensionsförpliktelser intjänade före år 1998 *** Inkl pensionsförpliktelser intjänade före år (2 335 mkr 2011, mkr 2012, mkr 2013, mkr 2014). 55

56 Region Gotland» Strategisk plan och budget Finansieringsbudget 2012 (mkr) Konto Bokslut 2010 Budget 2011 Budget 2012 Övriga intäkter 3213 Återvunna fordringar 0,1 0,0 0,0 382 Realisationsvinster (fastighetsfsg) 26,3 28,0 23, Avkastningskrav resultatenheter 20,0 16,0 10, Minskad kompensation kapitalkostnader 0,0 4,3 0,0 Övrigt 0,5 0,0 0,0 Summa 46,9 48,3 33,0 Kostnader Interndeb arbetsgivaravgift 622,5 648,0 639, Utbet arbetsgivaravgifter 583,7 628,0 608, Interndebitering individuell del 125,5 130,0 128, Pensionsutbetalning individuell del 92,0 94,0 91, Löneskatt individuell del 22,3 23,0 22, Löneskatt utbet pensioner 17,6 22,5 23, Löneskatt pensionsavsättning 8,7 4,5 10, Pensionsförsäkr. Alt KAP KL 5,1 4,0 3, Förändring pensionsavsättning 32,2 18,0 22, Förändr garantipensionskuld 1,8 0,0 0, Pensionsutbetalningar 6,1 0,0 0, Pensionsutbetalningar intj före 98 72,3 88,5 90, Förvaltningsavgift pensioner (ÖKSAP) 3,7 0,0 0, Förvaltningsavgift KPA 0,9 1,0 1, Ekologiska livsmedel 1,1 1,0 1, Förändring semesterlöneskuld 1,0 10,0 10, Kundförluster 0,0 1,0 1, Förändring premiereserv LÖF 1,8 2,0 2,0 796 Intern ränta Geab, AB GotlandsHem 0,0 1,0 1,0 782 Realisationsförlust 0,2 0,0 0, Personalkostnadsreserv 0,0 0,6 25,7 Övrigt 46,4 0,0 0,0 Summa 143,3 121,1 144,2 Skatter 801 Kommunalskatt 2 843, , , Skatteavräkning, prognos 43,4 13,0 0,0 Summa 2 886, , ,0 56

57 del 3» Ekonomisk översikt Finansieringsbudget 2012 fortsätter Konto Bokslut 2010 Budget 2011 Budget 2012 Generella statsbidrag 8210 Inkomstutjämning 794,2 782,0 792,0 822 Strukturbidrag 156,9 158,0 158,0 823 Införandebidrag 0,7 0,0 0,0 824 Regleringsbidrag 39,6 104,0 62,0 826 Bidrag LSS utjämning 23,9 21,0 8,0 834 Regleringsavgift 0,0 0,0 0,0 835 Kostnadsutjämning 125,2 157,0 172,0 828 Fastighetsavgift 93,5 100,0 111, Konjunkturstöd 79,7 0,0 0,0 829 Övrigt 3,5 0,0 0,0 Summa 1 066, ,0 959,0 Finansiella intäkter 8411 Utdelning på aktier och andelar 9,0 9,0 9, Ränta utlämnade lån 0,1 0,1 0, Ränta på utlåning 0,1 0,2 0, Ränta likvida medel 0,2 1,0 1, Ränta pensionsmedelsförvaltning 1,9 2,0 2,0 843 Räntebidrag 0,2 0,0 0,0 845 Ränta på kundfordringar 0,8 0,3 0, Avgift borgensåtagande 2,6 3,0 3,0 Övrigt 0,4 0,0 0,0 Summa 14,9 15,6 15,6 Finansiella kostnader 8424 Kreditivränta 0,9 1,5 1, Ränta långfristiga lån 10,7 25,0 30, Ränta beräknad upplåning 0,0 1,0 1, Ränta kortfristiga lån 0,0 1,0 1, Ränta avräkningskonto 0,4 1,3 1, Ränta långfristiga lån, affärsdrivande 10,3 0,0 0, Ränta årets pensionsavsättningar 5,5 13,5 18, Ränta lån pensionsinlösen 2,5 3,5 3, Ränta avsättning LÖF 0,0 0,0 1,0 857 Avgifter banktjänster 0,1 0,4 0,4 Övrigt 0,2 0,0 0,0 Summa 28,8 44,2 54,7 Övrigt** 7,2 Totalt 3 835, , ,7 Nämnderna 3 928, , ,7 Fördelade kapitalkostnader 311,0 315,0 Avskrivningar 203,1 205,0 210,0 Prisökningsreserv 16,4 0,7 Centralt reserverade poster* 4,5 5,6 Årets resultat 20,0 11,0 1,9 *Enligt Ramberäkning RF **Internränta förutbetalda anslutningsavgifter ( 2,6); Nedskrivning anläggning ( 4,6).» 57

58 Region Gotland» Strategisk plan och budget Ramberäkning 2012 Specifikation över förändringar som påverkar nämndernas ramar, Regionfullmäktige NÄMNDERNAS RAMAR Ej fördelade poster upptagna under finansförvaltningen 2011 som påverkar nämnderna: avkastningskrav serviceförvaltningen (avser overheadkostnader) avkastningskrav tekniska förvaltningen* 500 prisökningar IT serviceförvaltningen ofördelade medel löneökningar * ska avvecklas Netto 115 INTEGRERAD BUDGET 2011 INKL GEM JUSTERINGAR AV BUDGET 2011 HSN: Tilläggsanslag Politikerorg: Tilläggsanslag Justering för kapitalkostnader (inv tom ) JUSTERAD BUDGET JUSTERINGAR 2012 ENLIGT FLERÅRSPLAN RS/LK: 2 tjänster och arbete med FÖP engångsanslag BUN: hyreskompensation Garda skola enligt plan GVN: ramtillskott pga ny gymnasiereform engångsanslag GVN: ramtillskott folkhögskola engångsanslag SON: bostadsanpassning engångsanslag HSN: ramtillskott engångsanslag HSN: ramtillskott engångsanslag RESURSFÖRDELNINGSMODELL enl plan * BUN: fler barn och ökad vistelsetid i förskola BUN: färre elever grundskola GVN: färre elever gymnasieskola GVN: färre elever friskolor HSN: medicinteknisk utveckling *justeras vårberedning 2011 Netto Justeringar resursfördelningsmodell efter vårberedning: BUN fler barn och ökad vistelsetid förskola färre elever grundskola fler elever i fritidshem färre barn inom pedagogisk omsorg Summa justering resursfördelningsmodell 8 000» 58

59 del 3» Ekonomisk översikt Ramberäkning 2012 fortsätter INDEXUPPRÄKNING INTERNA PRISER och EXTERNA AVTAL Externa avtal LK 100 Externa avtal TN Externa avtal KFN 430 Externa avtal BUN Externa avtal GVN 700 Externa avtal SON Externa avtal HSN Indexuppräkning internhyror Serviceförvaltningen* Indexuppräkning interna priser SF motsvarande 2% Kvalitetshöjning måltidsverksamhet Interna prisökningar för it tjänster Kompetenssatsning måltidsverksamheten engångsanslag Netto SF Summa interna prisjusteringar och externa avtal BESPARINGAR Besparing transporter* RS/Politikerorganisation** 400 RS/LK: Partistöd kvarstår med 2010 års basbelopp som grund 100 RS/LK: Generell besparing TN: Generell besparing BN: Generell besparing 300 MHN: Generell besparing 200 KFN: Generell besparing BUN: Generell besparing GVN: Generell besparing SON: Generell besparing justeringar finansförvaltningen Summa besparing *Fördelas per nämnd senare **Ett regionfullmäktigesammanträde mindre (7 st) samt frysta arvoden» 59

60 Region Gotland» Strategisk plan och budget Ramberäkning 2012 fortsätter RAMTILLSKOTT RS/LK: förtroendevalda revisorer 300 RS/LK: jubileumsgåva 500 RS/LK: avgift nationell e hälsa 400 BUN: riktat statsbidrag pga ökade kostnader till följd av ny skollag BUN: omfördelning av medel till Barnsam 100 GVN: folkhögskola GVN: omfördelning av medel till Barnsam 100 SON: Barnsam 400 SON: omfördelning av medel till Barnsam 100 SON: statsbidrag anhörigstöd SON: sommarjobb till ungdomar HSN: generellt ramtillskott HSN: ramtillskott RAKEL 150 HSN: riktat statsbidrag HPV vaccination 600 HSN: omfördelning av medel till Barnsam 100 Summa ramtillskott PERSONALKOSTNADSUPPRÄKNING 2012 Ofördelat avseende personalkostnader Summa RAM BUDGET RAMJUSTERINGAR ÅREN (jmf med budget 2012) Enligt planförslag, ska justeras till hösten BUN, resursfördelningsmodell* GVN, resursfördelningsmodell* HSN, resursfördelningsmodell Summa * Består av: fler barn och ökad vistelsetid förskola, BUN färre elever grundskola, BUN fler barn på fritidshem, BUN färre barn pedagogisk omsorg, BUN färre elever kommunal gymnasieskola, GVN fristående skola, GVN interkommunal ersättning, GVN BUN, statsbidrag enl finansieringsprincipen ny skollag mm Justeringar finansförvaltningen

61 del 3» Ekonomisk översikt Ramberäkning 2012 per nämnd/förvaltning Regionfullmäktige tkr Just budget 2011 Just enligt plan Indexuppräkning* Resurs fördelning Besparing 2012 Ramtillskott Löner 2012 Budget 2012 Plan 2013 Plan 2014 se bilaga se spec se bilaga se spec se spec se spec jmf 12 jmf 12 Regionstyrelsen Politikerorganisation Ledningskontor Serviceförvaltningen 0 0 Tekniska nämnden Byggnadsnämnden Miljö- och hälsoskyddsnämnden Kultur- och fritidsnämnden Barn- och utbildningsnämnden Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden Socialnämnden Hälso- och sjukvårdsnämnden Summa nämnder/förvaltningar Gemensamt/ finansförv Totalt inkl gemensamt * Kompensation sker för externa avtal samt för ökade internpriser och lokalkostnader. Ingen generell kompensation för övriga prisökningar. 61

62 Region Gotland» Strategisk plan och budget Bilaga till ramberäkning 2012 Justeringar av budget 2011 samt indexuppräkning Justeringar budget 2011 Budget 2011 Kapkostn just Ev övriga just Just budget 2011 Indexuppräkning tkr Lokalkostnader Internpriser SF Externa avtal Summa indexuppräkning RS RS Politikerorg LK SF 0 0 Politikerorg LK SF 0 TN BN MHN TN BN MHN KFN BUN GVN KFN BUN GVN SON HSN SON HSN Summa Summa Gem/finans Totalt Gemensamt Totalt

63 del 3» Ekonomisk översikt Investeringsbudget tkr RS/Ledningskontoret IT-investeringar E-tjänster Telefoni Regiongemensam kundtjänst Nationell ehälsa Teknisk plattform PC- som tjänst Reinvesteringar IT-infrastruktur Totalt IT Maskiner, inventarier,övrigt Exploateringsverksamhet bl a Visborg Inventarier lk Höjd skyddsnivå på egendom Projekteringskstnd badhus Rakel Totalt LK exkl IT Summa RS/lk RS/Serviceförvaltningen Gemensamt utrustning och inventarier Logistik: transporter, hjälpmedel mm Måltidsförsörjning anpassn, ombyggn Måltidsverksamhet inventarier, utrustning Summa RS/sf Tekniska nämnden Anslagsfinansierad verksamhet Gemensam verksamhet,ledning, IT Särskilda uppdrag, off toa (FA) Bygg och projektverksamhet Väghållning Parker, bad och rastplatser Räddningstjänst Övriga hamnar ej affärsdrivande övriga Exploateringsverksamhet Kollektivtrafik Fastighetsförvaltning, exkl OVK (FA) OVK (FA) Fastighetsservice Teknisk service, fordon/maskiner Summa tn anslagsfinansierat

64 Region Gotland» Strategisk plan och budget Investeringsbudget fortsätter tkr Affärsdrivande verksamhet Linjehamnar VA (inkl utbyggn VA-omr) Avfallshantering Kommersiella fastigheter (FA) Summa tn affärsdrivande Totalt tn Tekniska nämnden pågående byggnation Sporthall SÄBO Katthammarsvik Suderviljan Summa Summa tn inkl byggnation Byggnadsnämnden Mätinstrument/utrustn GIS Kontorsinventarier Summa bn Miljö- och hälsoskyddsnämnden IT/verksamhetssystem Mätinstrument Kontorsinventarier Summa mhn Kultur- och fritidsnämnden Investeringspott Traktor 300 Bättre ljudnivå Visby ishall Ljudnivån Almedalsbiblioteket 200 A7-hallen ventilation Ny allvädersbeläggning Gutavallen Ungdomskulturhus Ny bil till vaktmästeriet 300 Belysning på Gutavallen 400 Större omkl rum Visby ishall Summa kfn » 64

65 del 3» Ekonomisk översikt Investeringsbudget fortsätter tkr Barn- och utbildningsnämnden Byggnader Romaskolan Romaskolan, utrustning Väskinde skola Väskinde förskola, ny avdelning Väskinde, utrustning 500 Högbyskolan Förskolan Holken Förskolan Kabyssen 500 Södervärnsskolan, utrustning Övriga bygginvest/verksamhetsanp Skolgårdar - Förskolans utelek Övergripande förstudie,skolenheter Övergrip förstudie,serv o tillagn kök Västerhejde skola, om-och nyb, förproj Alléskolan & Humlegårdsskolan, förstud 500 Ökat behov förskoleplatser, motsv en avd Förskola på Wisborgsområdet Skola på Wisborgsområdet, förstudie 500 Återanskaffning/reinvestering Möbler och utrustning IKT strategi Säk-handikapp-allergi Utrustn pga förändrad verksamhet Undervisningsutrustning Undervutr försk, grundsk, särsk, kultursk Instrument, kulturskolan Summa bun » 65

66 Region Gotland» Strategisk plan och budget Investeringsbudget fortsätter tkr Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden Byggnader Samtliga skolformer Lövsta reningsverk Metodkök RL, Elfrida Andrégymnasiet Kök FHS Fårösund 300 Lövsta byggnader, renovering underhåll Återanskaffning/inventarier Samtliga skolformer IT kringutrustning Samtliga skolformer Säk-handikapp-allergi Samtliga skolformer Hiss FHS, Fårösund Undervisning/utrustning Samtliga skolformer Övriga investeringar Samtliga skolformer Lastbil FT, Christopher Polhemgymn Minibuss FHS, Fårösund Traktor Lövsta Tröska Lövsta 500 Miniskotare Lövsta 300 Summa gvn Socialnämnden Byggnader Projektledning särskilda boende Enkelt missbruksboende Utrustning i nya /ombyggda lokaler - Katthammarsvik Suderviljan 500 Löpande anpassningar IT-investering Summa son

67 del 3» Ekonomisk översikt Investeringsbudget fortsätter tkr Hälso- och sjukvårdsnämnden Byggnader Reservkraft Slite vårdcentral Centralkassa och entré, Korpen (2012) Mindre ombyggn/lokalanpassningar LabMedCentrGotland och entré (2012) Medicinteknisk avdelning (2013) Akutmottagning (ortopeden mm) (2012) Lokalförsörjningsplan/anpassn ny org Habilitering-rehabilitering (2012) Barn- och ungdomspsykiatrin (2013) AMV slutenvård Summa byggnader IT-investeringar IT portal för utbyte av info IT kvalitetsregistersystem 500 IT anpassning patientinfosystem IT vårdtyngd Summa IT Maskiner och inventarier Röntgen angiograf Röntgen/kvinnosjukvården ultraljud Övrig medicinteknisk utrustning Övrig utrustning Utrustning ambulanshelikopter Summa maskiner och inventarier Summa hsn Investeringsbudget totalt varav affärsdrivande varav anslagsfinansierat » 67

68 Region Gotland» Strategisk plan och budget Tidplan 2012 Inlämningstider till ledningskontoret Årsredovisning inkl styrkortsuppföljning RSau Kompletteringsbudget investeringar RSau Månadsrapport februari RS Nämndernas budgetmaterial RSau , 11 Delårsrapport 1, mars RSau , 11 Månadsrapport april RS Månadsrapport maj RS Ev komplettering budgetmaterial RSau , 12 Delårsrapport 2, augusti RSau , 12 Månadsrapport september RSau Material Strategisk plan o budget RS LK gör egen avstämning till RSau Detaljbudget Avstämningsmöten m m Budgetkvittering 2012 jan feb Koncernmöte, årsredovisning och ekonomiska förutsättningar Dialogtillfällen Inledning budgetberedning Budgetberedning vår , 11 Koncernmöte budget, delårsrapport Budgetavstämning höst , 12 Koncernmöte budget, delårsrapport Omvärldsseminarium

69 Protokoll 69

70 Region Gotland» Strategisk plan och budget

71 Protokoll 71

72 Region Gotland» Strategisk plan och budget

73 Protokoll 73

74 Region Gotland» Strategisk plan och budget

75 Organisation 2012 Revisorer Regionfullmäktige C M FP S V Mp Regionstyrelsen nämnder förvaltningar Ledningskontoret Regionstyrelsen Serviceförvaltningen Tekniska nämnden Byggnadsnämnden Miljö- och hälsoskyddsnämnden Samhällsbyggnadsförvaltningen Teknikförvaltningen Kultur- och fritidsnämnden Barn- och utbildningsnämnden Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden Kultur- och fritidsförvaltningen Barn- och utbildningsförvaltningen Gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen Socialnämnden Hälso- och sjukvårdsnämnden Socialförvaltningen Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Valnämnden Överförmyndarnämnden Patientnämnden Bolag och stiftelser AB GotlandsHem, 100% Gotlands Energi AB, 25% Gotlands Industrihus AB, 100% Gotlands Stuveri AB, 29% Stiftelsen Gotlandsmusiken, 100% Almi Företagspartner, 49%

76 Grafisk produktion: stenstrominfo.se» Foto: Stig Hammarstedt Region Gotland 2012 Folkmängd (1 november 2011) invånare Kommunal utdebitering... 33,10 kr Driftsbudget, nettokostnad mkr Investeringsbudget mkr Ledningskontoret Visborgsallén 19, Visby Telefon växel: E-post: regiongotland@gotland.se Hemsida: