2. Planeringsförutsättningar för Drift- och investeringsbudget samt finansiering... 22

Transkript

1 Strategisk plan och budget

2 INNEHÅLL Regionstyrelsens ordförande har ordet... 3 del 1 u strategisk plan 1. Styrning av Region Gotland u 1.1 Strategisk styrning u 1.2 Analys av ekonomiskt resultat u 1.3 Inriktning och mål för mandat-/planeringsperioden u Region Gotlands styrkort 2. Planeringsförutsättningar för u 2.1 Samhällsekonomi och skatter u 2.2 Utdebitering u 2.3 Kommunalekonomisk utjämning u 2.4 Skatteintäkter u 2.5 Befolkningsutveckling 3. Drift- och investeringsbudget samt finansiering u 3.1 Driftbudget u 3.2 Investeringar u 3.3 Finansiering u 3.4 Taxor och avgifter 4. Riktlinjer för god ekonomisk hushållning samt regionfullmäktiges direktiv och rekommendationer till nämnderna u 4.1 Regionens vision och styrkort för mandatperioden u 4.2 Stabil ekonomi i ett långsiktigt perspektiv u 4.3 Kvittering av budgetramar för 2015 del 2 u ekonomisk översikt Resultatplan Finansieringsplan Balansplan Finansieringsbudget Ramberäkning Ramberäkning 2015 per nämnd/förvaltning Bilaga till ramberäkning Investeringsbudget del 3 u nämnder/förvaltningar Politikerorganisationen Regionstyrelsen/ledningskontoret Regionstyrelsen/serviceförvaltningen Byggnadsnämnden Tekniska nämnden Miljö- och hälsoskyddsnämnden Kultur- och fritidsnämnden...62 Barn- och utbildningsnämnden...64 Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden...67 Socialnämnden Hälso- och sjukvårdsnämnden Tidplan Protokoll...78 Organisation Grafisk produktion: bildreklam.se Omslagsbilder: Den nya sportanläggningen på Visborg under uppbyggnad Foto: Bildvision Visby Tryck: ivisby Tryckeri, 700 exemplar, januari 2015

3 UTVECKLA GOTLAND Grunden för att utveckla Gotland ligger i att utveckla hela ön där alla delar och alla gotlänningars möjligheter tas tillvara. Vi har stora möjligheter i vår unika natur, ett rikt kulturoch föreningsliv och ett högt nyföretagande. Det gäller då att skapa bra förutsättningar för näringslivet att utvecklas. Detta sker genom en tydlig prioritering av regionens service och stöd för att skapa ett bra klimat för företagande och innovationer inom alla delar av näringslivet. Med ökade investeringar i bostäder, infrastruktur, klimatanpassning, förnybar energi och utbildning rustar vi oss för framtiden och skapar samtidigt goda utvecklingsmöjligheter. Det ger både fler jobb och bidrar till att göra Gotland till föregångare i arbetet mot global uppvärmning. För att kunna uppnå våra höga ambitioner att bygga ut fler tillgängliga och miljöanpassade boenden för olika behov krävs det en hög planberedskap. För att tillgodose kravet på bra bostäder åt alla till rimliga kostnader måste regionen vara aktiv att få igång byggandet och för att kostnaderna hålls nere. Vi fortsätter med arbetet att gotlänningar na ska ha tillgång till stabilt bredband och ut - maningen 2015 är att knyta ihop de olika näten. Osäkerhet inför framtiden ger också ofta en passivitet där det behövs satsningar. Regio nen står inför stora investeringar så som en ny gymnasieskola, kryssningskajen och andra hamninvesteringar och skapar därmed jobb och framtidstro. Budgeten för 2015 innehåller utveckling och resurser till välfärden och jag ser det som en viktig förutsättning för Gotlands framtid. En av de frågor vi ser som mest prioriterad de närmaste åren är att fler elever fullföljer skolan med goda resultat och tror på en positiv framtid. Vi vet att genomförd gymnasieutbildning kraftigt minskar risken för både arbetslöshet och ohälsa. Arbetslösheten drabbar särskilt de unga och det gäller att öka insatserna för att minska ungdomsarbetslösheten. Utbildning ger frihet och fler valmöjligheter i framtiden och vi vill se en ökad tillgång till vuxenutbildning i olika mer. Det är viktigt med ett nära samarbete med for- Campus Gotland för såväl den privata som offentliga arbetsmarknadens behov, men även gällande insatser och projekt som utvecklar och stärker Gotland. Vi vill stärka folkhälsoarbetet och det förebyggande arbetet inom sjukvård, socialtjänst och utbildning. Vi vill fortsätta vårt fokus att sätta in samordnat stöd från olika verksamheter när barn och familjer behöver det. Vårt arbete med att göra Gotland tillgängligt för alla måste fortsätta. Satsningen för att utjämna oskäliga löneskillnader mellan män och kvinnor fortsätter och det är viktigt att den fullföljs. Regionen behöver vara en attraktiv arbetsgivare för att kunna möta de framtida behoven av nya medarbetare. Viktiga delar i det arbetet är möjlighet till kompetensutveckling och att kunna välja att arbeta heltid. Till sist önskar jag att Gotland ska vara en öppen plats där det finns en mångfald av män nis kor och utrymme för nya möten, där saker händer och idéer förverkligas. Det är min övertygelse att mångfald leder till ett kreativare samhällsklimat vilket i sin tur är grunden för utveckling. Åke Svensson, Regionstyrelsens ordförande Regionstyrelsens ordförande har ordet 3

4 Region Gotland u Strategisk plan och budget DEL 1 STRATEGISK PLAN 1. Styrning av Region Gotland 1.1 STRATEGISK STYRNING Meningen med styrning är att få genomslag för de förtroendevaldas viljeinriktning genom att tydligt beskriva vad regionens verksam heter förväntas åstadkomma med de ekonomiska resurser som finns och i vilken riktning utveckling ska ske. I Region Gotland beskrivs den politiska viljeinriktningen i visionen och styrdokumenten. För att nå ut med de förtroendevaldas viljeinriktning koncentreras de viktigaste budskapen i ett fåtal styrsignaler formulerade i ett ledningsverktyg, det balanserade styrkortet. Regionen styrs på två nivåer, den politiska nivån och tjänstemannanivån. Regionstyrelse/ Regionfullmäktige Regiondirektör/ Ledningskontor Politisk nivå Tjänstemannanivå Facknämnd Förvaltningschef Styrprocess Styrprocessen består av planering, uppföljning, analys och förbättring/utveckling. Planering innebär genomförande av nulägesanalys och planering framåt. Uppföljning innebär att mäta resultat, sammanställa data och statistik samt att samla information och kunskap. Analys av resultaten innebär att jämföra och identifiera mönster, reflektera över orsak och samband, sammanfatta slutsatser och att återkoppla med beslut om åtgärder. En förändring av planeringsprocessen har gjorts inför Förändringen innebär i korthet att det politiska fokuset förstärks under våren och att hösten är nämndernas och förvaltningarnas tid för att utarbeta internbudget inför kommande år. Det innebär att slutlig budget för nämnderna beslutas i juni och att det endast sker en central avstämning under hösten för att anpassa budgeten efter regeringens budgetproposition och skatteprognosen i oktober. En förutsättning är att budgetresultatet vid junibeslutet är stabilt. DECEMBER Anmälan nämndsbudget till Rf. Färdigställande Strategisk plan och budget. SEPTEMBER JANUARI Omvärldsanalys samt analys av resultat från brukar-, medarbetar- och medborgarundersökning samt processutfall. JANUARI Omvärlds-/invärldsdag, genombrotts områden, strategisk inriktning. DECEMBER JANUARI FEBRUARI Kommunicera resultat, bokslut. OKTOBER NOVEMBER Beslut nämndsbudget i nämnderna. NOVEMBER FEBRUARI MARS Föra dialog. SEPTEMBER Central avstämning utifrån skatteprognos höst. OKTOBER SEPTEMBER PLANERINGSPROCESS STRATEGISK PLAN OCH BUDGET MARS APRIL APRIL Politisk förankringsprocess. Sammanställning och framtagande av beredningsunderlag. HÖST Förankring nämnder ut i sina organisationer. AUGUSTI JULI JUNI MAJ MAJ Fördela resurser utifrån allt underlag som tagits fram under våren, budgetberedning. MAJ JUNI Beslut om strategisk plan och budget. JUNI Kommunicera uppdrag och resurser till nämnder/förvaltningar. 4

5 del 1 u Strategisk plan Prioritering av resurser och beslut om uppdrag Inriktningen för den kommande planeringsperioden fastställs utifrån vision, politiska prioriteringar, måluppfyllelse samt analys av resultat. Inriktningen konkretiseras i samband med det årliga budgetarbetet då resurser för drift och investeringar fördelas och omfördelas samt då särskilda uppdrag till nämnderna kan ges. För verksamheternas drift upprättas en budget i balans för budgetåret och en flerårsplan för de två åren efter budgetåret. För investeringarna görs en investeringsbudget för budgetåret och nästkommande år samt en inriktning för de följande tre åren. Investeringsplanen för perioden är tung och innehåller stora projekt såsom en ny gymnasieskola, muddring av hamnen i Klintehamn samt en kryssningskaj i Visby vilket betyder att utrymmet för övriga investeringar är ytterst begränsat. Uppdrag enligt regionstyrelsen som ska redovisas under 2015 är: Inför budgetberedningen i maj 2015 ska förslag till strukturförändringar/effektiviseringar motsvarande 1 procent av budgetomslutningen (minst 44 mnkr) tas fram. Arbetet ska ske utifrån kostnadsjämförelser, översyn av gränsöverskridande processer och ett helhetsperspektiv utifrån regionens ansvar. Till budgetberedningen i maj 2015 ska möjlig heten för Klintehamns hamn att öka intäkterna ses över. Redovisning av alternativa lösningar avseende nybyggnation av Västerhejde skola för att begränsa investerings- och driftkostnader ska ske till budgetberedningen i maj Utveckla exploateringsprocessen genom att ge förslag för det politiska deltagandet samt exploatörers deltagande i planeringsprocessen. Processen ska också tydliggöras samt ytterligare landsbygdssäkras, redovisning i januari Redovisning av förbättrade möjligheter att ytterligare öka intäkterna och utnyttjande av lokalerna i den nya sporthallen, redovisning i januari En handlingsplan för att mer strukturerat använda medborgarundersökningens resultat ska redovisas i januari Förslag till ny resepolicy och planer för att stimulera förändrade resevanor ska presenteras till budgetberedningen i maj ANALYS AV EKONOMISKT RESULTAT Den ekonomiska helårsprognosen för regionen var vid månadsrapporten för oktober +11 mnkr. Nettokostnadsökningen i perioden för nämnderna är 6,4 procent. Intäkterna har ökat, men kostnaderna har ökat i högre takt. Nämndernas avvikelse mot budget är negativ med -14 mnkr vilket är mycket bekymmersamt. Endast ett fåtal nämnder har avsatt en buffert på 1 procent av budget. Strukturellt ser det allvarligt ut då stora områden som hälso- och sjukvård samt vård och omsorg har underskott som vägs upp av andra nämnder och där det är svårt att se avmattning i kostnads nivåerna framåt. Även om det inte är stora generella besparingsbeting fördelade framåt så krävs det att nämnderna kommer ner i kostnadsnivån för att matcha sin tilldelade budgetram. 5

6 Region Gotland u Strategisk plan och budget INRIKTNING OCH MÅL FÖR MANDAT-/PLANERINGSPERIODEN Vision Gotland 2025 I juni 2008 fastställde kommunfullmäktige Gotlands vision som tar sikte på år Visionen är en målbild som ska vägleda beslut om Gotlands utveckling. Samtidigt som kommunfullmäktige beslutade om visionen så antogs även Gotlands nya varumärkesplattform. Visionen kan sammanfattas med att Gotland är Östersjöregionens mest kreativa och magiska plats, präglad av närhet, hållbar tillväxt och fylld av livslust. I visionen har fem övergripande mål satts som ska vara uppnådda år 2025: Minst invånare bor på Gotland. Gotlänningarnas välstånd tillhör de bästa i landet. Gotland är den naturliga mötesplatsen i Östersjöregionen. Gotlänningarna har bra hälsa och mår bäst i landet. Gotland är en världsledande öregion i miljö- och klimatfrågor. Vision Gotland 2025 är även det regionala utvecklingsprogrammet för Gotland. Grunden är en långsiktigt hållbar utveckling utifrån tre samspelande dimensioner den ekonomiska, sociala och miljömässiga. Visionen ska utgöra basen för andra planer och program med bäring på utveckling av regionen. För att kunna uppfylla de övergripande målen redovisas ett antal målbilder och strategier. Majoritetens prioriteringar Den majoritet som tillträdde under hösten 2014 har i sin avsiktsförklaring för mandatperioden framhävt tre områden som väsentliga för regionen att arbeta med. Hållbar utveckling för hela Gotland Grunden för att utveckla Gotland ligger i att utveckla hela ön där alla delar och alla gotlänningars möjligheter tas tillvara. Investera för framtiden Med ökade investeringar i bostäder, infrastruktur, klimatanpassning, förnybar energi och utbildning rustar vi oss för framtiden och skapar goda utvecklingsmöjligheter. Trygga välfärden Vi vill utveckla och tillföra nödvändiga resurser till välfärden och ser det som en viktig förutsättning för Gotlands framtid års fokus är; Näringslivsutveckling Arbeta med att förbättra service och företagsklimat. Inspiration Gotland ska utveckla sin näringslivsservice och arbeta med Gotland som etableringsort. Lövsta ska bli ett grönt centrum i samarbete med lantbrukssektorn. Samverkan med Uppsala universitet Campus Gotland. Ökat mottagande och integrering av fler flyktingar. Samarbete med övriga aktörer på Gotland för att förbereda mottagandet av kryssnings gäster när kryssningskajen är färdig Fler ska nå goda resultat i skolan och kunna möta arbetsmarknadens krav Fler ska fullfölja skolan, både i grundskolan och på gymnasiet. Skolfam startar som ett samarbete mellan skola och socialtjänst. Samverkan ska ske med Arbetsförmedlingen för att erbjuda praktikplatser. Satsning på vuxenutbildning i olika former. Ett starkt samhällsbygge Trygga vattenförsörjning och avloppshantering enligt regionens va-plan. Fortsatt satsning på energibesparande åtgärder i regionens fastigheter. Ytterligare öka biogasanvändning Satsning på bostadsbyggande. Möjliggöra tillgänglighet till badplatser och lekparker. Vi säkrar välfärden och ger nya chanser Investeringar i psykiatrin ska ge bättre vårdmöjligheter och bättre samspel mellan heldygns- och öppenvård. En extra ambulans sätts in sommartid. Räddningstjänsten utökas enligt planerad satsning. Projektet Ungdomskraft permanentas, även folkhögskolans utbildning Livskraft permanentas. Ett Mini-Maria inrättas för att förebygga och behandla ungdomars drogmissbruk. Ytterligare satsning på sommarjobb för unga. 6

7 del 1 u Strategisk plan Varumärket Gotland Gotlands varumärke kan beskrivas som allt det som man associerar till när man hör ordet Gotland. Analys har visat att bilden av Gotland i omvärlden är alltför begränsad för att gynna utvecklingen. Önskvärt vore en positionsförflyttning i riktning mot året runt. Den varumärkesplattform som antogs av kommunfullmäktige 2008 omfattar tre områden. Gotland som boendeö, näringslivs- och etableringsö samt besöksö. Plattformen slår fast att varumärkeslöftet som talar om vad man kan förvänta sig av Gotland är Gotland den magiska ön. De kärnvärden som ska genomsyra kommunikationen är kreativitet, närhet, livslust, livskraft och magiskt. Målstyrning med balanserat styrkort I Region Gotland används balanserat styrkort som verktyg för att få koncernen att arbeta mot samma mål. Det balanserade styrkortet är en strukturerad metod för att styra mot och följa upp de mål som pekats ut som strategiskt viktiga för att nå den gemensamma visionen. Bedömningen av vad som skapar värde för regionen görs utifrån olika perspektiv. I Region Gotlands styrkort finns perspektiv för samhällsutveckling, brukare/kunder, processer, medarbetare och ledare samt ekonomi. Styrningen utgår från Gotlands gemensamma vision och varumärkesplattform. Av verksamhetsidén framgår varför Region Gotland finns till. Strategierna anger vilka vägval som ska göras inom regionen för att nå visionen. De grundläggande värderingarna delaktighet, omtanke och förtroende ska alla medarbetare i Region Gotland alltid ha med sig när arbetet utförs. För varje perspektiv finns ett övergripande mål. Visionen och de övergripande målen är gemensamma för alla nivåer i regionen. Till varje mål kopplas ett antal framgångsfaktorer. na beskriver vad verksamheten måste vara bra på/lyckas med för att respektive mål ska nås. na ska vara få och väl valda. De utgör områden som verksamheten bedömt som avgörande att lägga kraft på för att nå målet. För att veta att man lyckats med sin framgångsfaktor förses varje framgångsfaktor med mätetal som beskriver vad som ska mätas och vad som ska uppnås (mätetalets målnivå). Målen, framgångsfaktorerna och mätetalen följs upp årsvis, eller i vissa fall oftare i samband med månads- och delårsrapporter. na bedöms utifrån måluppfyllelse med hjälp av signalerna grönt, gult eller rött, samt utveckling över tiden. Dessa signaler ska fungera som grund för eventuella åtgärder för att förbättra måluppfyllelsen. God ekonomisk hushållning Region Gotland ska ange mål och riktlinjer som är av betydelse för en god ekonomisk hushållning och i planen för ekonomin ska anges de finansiella mål som är av betydelse för en god ekonomisk hushållning. Förvaltningsberättelsen i årsredovisningen ska innehålla en utvärdering av om målen för en god ekonomisk hushållning har uppnåtts. Inom ramen för regionens balanserade styrkort får anses att begreppet God ekonomisk hushållning innefattar en bedömning av målen för samtliga perspektiv det vill säga balansen mellan de olika perspektiven. Ekonomin ska vara uthållig och i balans ur ett generations perspektiv, samtidigt ska brukarna/ kunderna uppleva att de får tjänster av god kvalitet, är informerade, delaktiga och respektfullt bemötta. Processerna ska ge resultat av god kvalitet till kostnader i nivå med jämförbara kommuner och landsting. Medarbetarna och ledarna ska trivas, vara engagerade, ta ansvar och utvecklas för att möta framtidens utmaningar och slutligen ska Gotland utvecklas i linje med visionsmålen. na och mätetalen i ekonomiperspektivet motsvarar de finansiella målen. 7

8 Region Gotland u Strategisk plan och budget Region Gotlands verksamhetsidé Verksamhetsidén talar om vilket ansvar Region Gotland har: Ansvara för hälso- och sjukvård, utbildning, kultur, social och ekonomisk välfärd. Erbjuda god offentlig service med tillgänglighet, valfrihet och kvalitet som kännetecken. Svara för en rättsäker myndighetsutövning som inger förtroende. Ansvara för hållbar regional utveckling som baseras på resurseffektivitet. Region Gotlands grundläggande värderingar Den gemensamma värdegrunden sammanfattas med förtroende, omtanke och delaktighet. De ringar in ett förhållningssätt som ska visa sig i ord och handling oavsett var man befinner sig i organisationen. Region Gotlands strategier för att nå visionen Strategierna är viktiga vägval för att nå visionen och ska genomsyra beslut och vägleda ställningstaganden för alla förvaltningar. Strategierna ska styra satsningar och prioriteringar under resterande mandatperiod. Sex regionövergripande strategier har fastställts som ska bidra till att nå visionen: Vi agerar förebyggande för att möta framtidens utmaningar. Vi möjliggör delaktighet, arbetar i bred samverkan och har god kommunikation i alla relationer. Vi arbetar för att Region Gotland ska utvecklas till en trygg och attraktiv ö präglad av jämlikhet, jämställdhet och mångfald. I det regionala utvecklingsarbetet har vi särskilt fokus på miljö, folkhälsa, utbildning och förbättrat företagsklimat. Vi arbetar för att näringslivet ska utvecklas, sysselsättningen ska vara hög och vi värnar om inomregional balans. Vi prioriterar barn och ungdomar. Mål per perspektiv Samhällsutveckling Samhällsutvecklingsperspektivet speglar dels regionens roll för att bidra till medborgarnas livskvalitet, dels Region Gotlands ansvar för den regionala utvecklingen. Målet är att skapa en hållbar utveckling där de tre dimensionerna, ekonomisk, social och miljömässiga måste samspela. I det regionala utvecklingsprogrammet Vision Gotland 2025 illustreras hållbar utveckling genom de fem övergripande målen. De innebär kortfattat att befolkningen ökar, att det finns bostäder, arbeten, försörjningsmöjligheter och hållbar ekonomisk tillväxt. Att Gotland med sitt läge mitt i Östersjön är den naturliga mötesplatsen. Vidare att befolkningen har en god hälsa och att vi värnar vår miljö. På vilket sätt vi kan nå målen redovisas sedan i de konkreta operativa programmen. Region Gotlands övergripande mål för samhällsutvecklingsperspektivet är: Gotland utvecklas i linje med visionsmålen och har ett starkt varumärke. I styrkortet har visionens övergripande mål brutits ner till delmål för perioden fram till 2015: Minst bor på Gotland. Gotlänningarnas välstånd ligger i nivå med rikets genomsnitt. Gotland är den naturliga mötesplatsen i Östersjöregionen. Självskattad hälsa och psykiskt välbefinnande ligger över riksgenomsnittet. Miljö- och klimatarbete på Gotland rankas topp tio i landet. Brukare/kunder Brukare/kund används som ett samlande begrepp för mottagarna av de tjänster och varor som Region Gotland producerar. Kvalitet används i betydelsen hur någonting är och upplevs, vilket kan vara mycket olika hos olika människor. Grunden till kvalitet är därför att identifiera mottagaren av en vara eller tjänst och att ta reda på hans/hennes behov och förväntningar. Region Gotlands övergripande mål för brukar-/kundperspektivet är: Brukarna/kunderna upplever att de får tjänster av god kvalitet, är informerade, delaktiga och respektfullt bemötta. 8

9 del 1 u Strategisk plan Processer Brukare och kunder i Region Gotland ska få tjänster och varor av god kvalitet och till överens kommen kvalitetsnivå. Medborgarna ska känna tillit till att regionen använder skattemedel varsamt och bedriver en så effektiv verksamhet som möjligt. För att säkerställa detta mäts produktivitet (utförd tjänst i förhållande till insatt resurs) och effektivitet (produktivitet i förhållande till målet), det vill säga görs rätt saker på rätt sätt. Region Gotlands övergripande mål för processperspektivet är: Processer ger resultat av god kvalitet till kostnader i nivå med jämförbara kommuner och landsting. Medarbetare/ledare Värdegrunden i det personalpolitiska styrdokumentet Vår syn på ledar- och medarbetarskap i Gotlands kommun uttrycker övertygelsen om att alla människor kan och vill utvecklas, ta ansvar, göra ett gott arbete, lära sig och vara delaktiga. Ekonomi Ekonomiperspektivet är i huvudsak ett finansiellt perspektiv som beskriver hur regionen ska bibehålla en stark ekonomi och uppfylla kravet på god ekonomisk hushållning. De ekonomiska resurserna finns i form av skatteintäkter, statsbidrag, avgifter och bidrag. Det huvudsakliga målet för regionen är inte att skapa vinst men däremot måste befintliga resurser användas på rätt sätt. Ett visst överskott måste därför budgeteras och redovisas över tiden för att inte belasta kommande generationer med skulder och därmed, i förlängningen, sämre kommunal service. Region Gotlands övergripande mål för ekonomiperspektivet är: Ekonomin är uthållig och i balans ur ett generationsperspektiv. Region Gotlands övergripande mål för perspektivet medarbetare och ledare är: Medarbetare/ledare trivs, är engagerade, tar ansvar och utvecklas för att möta framtidens utmaningar. 9

10 Region Gotland u Strategisk plan och budget Region Gotlands styrkort På följande sidor redovisas det balanserade styrkort för regionen som fullmäktige antagit att gälla för perioden Nytt koncernstyrkort för mandatperioden ska utarbetas och beslutas under REGION GOTLANDS STYRKORT, SIDAN 1 (3) Antaget av regionfullmäktige för perioden ffsamhällsutveckling Mål: Gotland utvecklas i linje med visionsmålen och har ett starkt varumärke. Delmål för : Minst bor på Gotland. u Gotlänningarnas välstånd ligger i nivå med rikets genomsnitt. u Gotland är den naturliga mötesplatsen i Östersjöregionen. u Självskattad hälsa och psykiskt välbefinnande ligger över riksgenomsnittet. u Miljö- och klimatarbete på Gotland rankas topp tio i landet. 1. Främja hälsa och förebygga ohälsa och sjukdomar. Självupplevd hälsa. u Psykiskt välbefinnande. u Rökning. u Riskabel alkoholkonsumtion. u Övervikt och fetma. u Klamydiaförekomst. u Tonårsaborter. 2. Främja hållbar tillväxt och sysselsättning med särskilda satsningar på kvinnor och ungdomar. Satsa på kultur och idrott som viktiga utvecklingsfaktorer. 3. Öka takten för att ställa om till förnybar energi och effektivisera energianvändning. Säkerställa tillgång till och kvalitet på grund- och ytvatten. 4. Stödja både lokala utvecklingsinitiativ och utveckling genom internationalisering. 5. Säkra god planering av bostadsförsörjning utifrån olika gruppers behov. Antalet folkbokförda, flyttningsnetto, födelsenetto. u Kvinnors inkomster i förhållande till männens, mäns procent av föräldrapenningdagarna. u Andelen sysselsatta, andelen arbetslösa, andel unga vuxna med försörjningsstöd, andelen långtidssjukskrivna. u Företagsklimat/-service mätt genom SKL, Svenskt näringsliv med flera. u Antal nystartade företag. u BRP/capita u Disponibel inkomst. u Företagande på landsbygden. u Innovationsindex. Vattenkvalitet (N-utsläpp från avlopp till Östersjön, tillgång till bra dricksvatten, skyddet för grundvattentillgångarna). u CO 2 utsläpp, energitillförsel, förnybar energi (tillförda fossila bränslen, eltillförsel), omfattning cykling. u Miljö och klimatarbete ranking placering. Andel boende på landsbygden + åldersstruktur. u Allmänna kommunikationer på ön. u Företagande på landsbygden. u Tillgång till fiberförbindelse till hemmet (FTTH). u Antal bostäder utifrån lagakraftvunna detaljplaner. u Antal beslutade exploateringsavtal som möjliggör bostadsbyggande u Innovationsindex. Antal bostäder utifrån lagakraftvunna detaljplaner. u Antal beslutade exploa teringsavtal som möjliggör bostadsbyggande. 6. Främja trygghet och säkerhet. Upplevelse av trygghet (HPLV, NTU-BRÅ, medborgarundersökning), krishanteringsförmåga (årlig MSB-enkät). 7. Höja utbildningsnivån för att möta näringslivets och offentliga sektorns kompetensbehov. Verka för ett utökat utbud av eftergymnasial utbildning. 8. Stärka varumärket för att bo och leva på Gotland och aktivt använda etableringsstöd för att öka nyinflyttning. 9. Bredda besökssäsongen så att den omfattar hela året. Utbildningsnivå, andel godkända i samtliga ämnen i årskurs 9, slutbetyg efter gymnasiet, andelen avhopp, andelen som gått vidare till högre studier. Antalet folkbokförda, flyttningsnetto, födelsenetto. u Medborgarupplevelse (nöjd region-medborgar-inflytande index). Antal färjepassagerare/flygpassagerare och pris färjetrafik (gotlänningar, besökare nationellt, internationellt). u Antalet destinationer (nationellt, internationellt). u Kapacitet och turtäthet färjetrafik. u Antal gästnätter, antal stora möten, antal mötesdeltagare, antal gästnätter kopplade till möten (nationellt och internationellt perspektiv). 10

11 del 1 u Strategisk plan REGION GOTLANDS STYRKORT, SIDAN 2 (3) Antaget av regionfullmäktige för perioden ffbrukare/kunder Mål: Brukarna/kunderna upplever att de får tjänster av god kvalitet, är informerade, delaktiga och respektfullt bemötta. 1. God tillgänglighet till Region Gotland snabb och korrekt service. Verksamheterna når uppsatta mål som visar att brukarna/kunderna upplever: att tjänsterna är av god kvalitet (upplevelse av nytta), att de har tillgång till tillräcklig information, att de är delaktiga (varit med och påverkat), att de är respektfullt bemötta (förtroende och omtanke). u Verksamheterna når uppsatta mål som visar att brukarna/ kunderna upplever att tjänsterna är tillgängliga. 2. Skapa goda relationer. Verksamheterna når uppsatta mål som visar att brukarna/kunderna upplever: att tjänsterna är av god kvalitet (upplevelse av nytta), att de har tillgång till tillräcklig information, att de är delaktiga (varit med och påverkat), att de är respektfullt bemötta (förtroende och omtanke). 3. Möjliggöra brukar-/kundmedverkan i planering, genomförande och uppföljning. 4. Bedriva en systematisk synpunktshantering. 5. Definiera och kommunicera koncernens tjänster. Verksamheterna når uppsatta mål som visar att brukarna/kunderna upplever: att tjänsterna är av god kvalitet (upplevelse av nytta), att de har tillgång till tillräcklig information, att de är delaktiga (varit med och påverkat), att de är respektfullt bemötta (förtroende och omtanke). Synpunktshantering årlig lägesrapportering. Verksamheterna når uppsatta mål som visar att brukarna/kunderna upplever: att tjänsterna är av god kvalitet (upplevelse av nytta), att de har tillgång till tillräcklig information, att de är delaktiga (varit med och påverkat), att de är respektfullt bemötta (förtroende och omtanke). ffprocesser Mål: Processer ger resultat av god kvalitet till kostnader i nivå med jämförbara kommuner och landsting. 1. Mäta, utvärdera samt jämföra med andra. 2. Satsa på verksamhetsutveckling bedriva systematiskt förbättringsarbete. 3. Erbjuda snabb, korrekt service effektiv handläggning. 4. Utveckla styrprocessen för att möjliggöra koncernstyrning där alla drar åt samma håll. 5. Samverka och utveckla gränssnitt med brukaren/kundens bästa i centrum. 6. Styra utvecklingen av IT utifrån verksamheternas behov. Verksamheterna når uppsatta mål för kvaliteten på de viktigaste tjänsterna (t ex handläggningstider, uppnådda garantier, medicinsk kvalitet, betyg). u Verksamheterna når uppsatta mål för de viktigaste processernas produktivitet. u Kostnader för de viktigaste tjänsterna (a-priser) är i nivå med jämförbara kommuner och landsting. Verksamheterna når uppsatta mål för kvaliteten på de viktigaste tjänsterna (t ex handläggningstider, uppnådda garantier, medicinsk kvalitet, betyg). u Verksamheterna når uppsatta mål för de viktigaste processernas produktivitet. u Kostnader för de viktigaste tjänsterna (a-priser) är i nivå med jämförbara kommuner och landsting. u Minst 70 poäng för område 7; verksamhetsutveckling i kommunkompassen Kvalitetsprogrammet årlig lägesrapportering. Verksamheterna når uppsatta mål för kvaliteten på de viktigaste tjänsterna (t ex handläggningstider, uppnådda garantier, medicinsk kvalitet, betyg). u Verksamheterna når uppsatta mål för de viktigaste processernas produktivitet. Utvärdering av koncernstyrningen genom årlig avstämning med förtroendevalda via RS och på tjänstemannasidan via KLG. Gränssnitt årlig lägesrapportering: förbättrade gränssnitt, gränssnitt som behöver förbättras. Styrning av IT utveckling årlig lägesrapportering; avstämning i Administrativa utskottet. 11

12 Region Gotland u Strategisk plan och budget REGION GOTLANDS STYRKORT, SIDAN 3 (3) Antaget av regionfullmäktige för perioden ffmedarbetare OCH LEDARE Mål: Medarbetare/ledare trivs, är engagerade, tar ansvar och utvecklas för att möta framtidens utmaningar. 1. Coachande ledare som skapar förutsättningar för verksamhetsutveckling, god kvalitet, effektivitet och arbetsglädje. 2. Ta tillvara på medarbetarnas kreativitet och innovationer. 3. Stärka kompetensförsörjning på kort och lång sikt. Verksamheterna når uppsatta mål i medarbetarundersökningar som visar att medarbetare/ledare upplever att de: trivs, är engagerade, tar ansvar och känner arbetsglädje, ges möjlighet att vara kreativa och utveckla verksamheten, har goda arbetsvillkor (ex arbetstidsförläggning, förmåner, anställningsformer, förena arbete och fritid/föräldraskap/rimlig arbetsmängd mm), har ledare som coachar, ges möjlighet att utvecklas för att möta framtidens utmaningar, har möjlighet till karriärutveckling. u Årlig lägesrapport: Utbildning Coachande ledarskap. u Årlig lägesrapport: Karriärmöjligheter (nya chefer via Vägen till ledarskap, specialisering, projektledarskap). Verksamheterna når uppsatta mål i medarbetarundersökningar som visar att medarbetare/ledare upplever att de: trivs, är engagerade, tar ansvar och känner arbetsglädje, ges möjlighet att vara kreativa och utveckla verksamheten, har goda arbetsvillkor (ex arbetstidsförläggning, förmåner, anställningsformer, förena arbete och fritid/föräldraskap/rimlig arbetsmängd mm), har ledare som coachar, ges möjlighet att utvecklas för att möta framtidens utmaningar, har möjlighet till karriärutveckling. Årlig lägesrapport: Insatser och totalkostnader för kompetensutveckling. u Årlig lägesrapport: Kompetensförsörjning (kompetensförsörjningsplaner mm). 4. Arbetsvillkor som ökar attraktiviteten. Verksamheterna når uppsatta mål i medarbetarundersökningar som visar att medarbetare/ledare upplever att de: trivs, är engagerade, tar ansvar och känner arbetsglädje, ges möjlighet att vara kreativa och utveckla verksamheten, har goda arbetsvillkor (ex arbetstidsförläggning, förmåner, anställningsformer, förena arbete och fritid/föräldraskap/rimlig arbetsmängd mm), har ledare som coachar, ges möjlighet att utvecklas för att möta framtidens utmaningar, har möjlighet till karriärutveckling. u Årlig redovisning av statistik som visar: löneläge, sjukfrånvaro, tillsvidareanställningar i förhållande till tidsbegränsade anställningar, oönskade deltider, anmälningar RiTiSk (risker, tillbud, skador). u Årlig lägesrapport: Insatser och totalkostnader för kompetensutveckling. u Årlig läges rapport: Samma förmåner i anställningen oavsett förvaltning. 5. Möjliggöra karriärutveckling. Årlig lägesrapport: Karriärmöjligheter (nya chefer via Vägen till ledarskap, specialisering, projektledarskap). 6. Säkra likabehandling. Årliga lägesrapporter: Likabehandling (lika rättigheter och möjligheter oavsett kön, ålder, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller könsöverskridande identitet eller uttryck). ffekonomi Mål: Ekonomin är uthållig och i balans ur ett generationsperspektiv. 1. God ekonomisk hushållning. Ett ekonomiskt resultat som långsiktigt uppgår till 2 procent av nettokostnaden. u Skatte finansierade investeringar är egenfinansierade till 100 procent. u Bibehålla soliditeten på minst 45 procent och sätta av för att trygga framtida pensioner. u Nettokostnadsökning i nivå med jämförbara kommuner/landsting i riket. u Respektive nämnd har en buffert motsvarande 1 procent av nettoramen. u Regelbundna avstämningar och uppföljningar enligt plan. 2. Kraftsamla så att samtliga nämnder har ekonomisk balans. 3. Fördela resurser utifrån demografi och nyckeltal (ex kvalitet och produktivitet). Regelbundna avstämningar och uppföljningar enligt plan. Regelbundna avstämningar och uppföljningar enligt plan. 4. Strategisk planering av investeringar. Skattefinansierade investeringar är egenfinansierade till 100 procent. u Investeringsplaneringen ska bli mer långsiktig. u Regelbundna avstämningar och uppföljningar enligt plan Styrning och kontroll av gemensamma resurser (t ex lokaler, transporter, IT, tele). Regelbundna avstämningar och uppföljningar enligt plan.

13 del 1 u Strategisk plan 2.1 SAMHÄLLSEKONOMI OCH SKATTER Regeringens bedömning av samhällsekonomin enligt budgetpropositionen för 2015 Kommentarer från SKL enligt cirkulär 14:39 ( ). Kommentarerna utgår ifrån den minoritetsregering som tillträdde efter valet Senare händelser beträffande utfall av att sittande regerings budgetproposition ej röstades igenom och att Alliansens budget fick bifall har inte tagits hänsyn till i nedanstående avsnitt. 2. Planeringsförutsättningar för perioden Regeringens bedömning över den makroekonomiska utvecklingen i budgetpropositionen är något sämre jämfört med den bild som visades i vårpropositionen. Tillväxten år 2014 är svagare på grund av den svaga BNP-tillväxten under de två första kvartalen. Även tillväxtprognosen för 2015 är betydligt svagare. Regeringen bedömer att det sker en gradvis återhämtning i svensk ekonomi under de närmaste åren. Trots detta finns det lediga resurser i ekonomin och arbetslösheten minskar gradvis från nuvarande höga nivåer. Risken för en svagare utveckling finns dock och har den senaste tiden ökat till följd av geo politiska oroligheter. Konjunkturåter hämtningen i om världen dämpades under inledningen av Under sommaren 2014 har det i många av Sveriges viktiga export länder i euroområdet funnits indikationer på en fortsatt svag utveckling bland annat till följd av ökad geopolitisk osäkerhet. I euroområdet förväntas en viss uppgång i BNP under det andra halvåret I andra delar av världen är utsikterna bättre. Den internationella återhämtningen förväntas fortsätta I många länder förväntas tillväxten öka, men aktiviteten i euroområdet hålls dock tillbaka av att många ekonomier dras med en trög anpassning av konkurrenskraften och höga offentliga skuldnivåer. Regeringens prognos ligger för 2015 och framåt lägre än förbundets bedömningar både när det gäller BNP-tillväxt och offentlig konsumtion (se nedan). BNP, PROGNOS , PROCENTUELL VOLYMFÖRÄNDRING Hushållens konsumtion 2,9 3,2 2,9 2,8 2,5 Offentlig konsumtion 1,1 1,5 1,1 0,3 0,3 Fasta bruttoinvesteringar 4,4 5,5 6,1 4,6 4,0 Lager * 0,2 0,0 0,0 0,0 0,0 Export 2,3 5,4 6,4 5,2 5,3 Import 4,6 6,1 6,5 5,3 5,5 BNP 2,1 3,0 3,2 2,6 2,4 BNP kalenderkorr. 2,2 2,8 3,0 2,9 2,5 Kommunal konsumtion 1,3 1,9 1,8 1,2 1,0 * Bidrag till BNP-tillväxten Källa: 2015 års budgetproposition Svensk ekonomi befinner sig enligt regeringen i en konjunkturåterhämtning. Det är framförallt hushållens konsumtion som bidragit till återhämtningen. Den svaga internationella utvecklingen, i synnerhet i euroområdet, har dämpat exporttillväxten. Även investeringarna i industrin har utvecklats svagare än förväntat. Utvecklingen av förtroendeindikatorer tyder på en måttlig tillväxt i BNP under det andra halvåret Den politik som regeringen föreslår i denna proposition, med bl.a. högre offentlig konsumtion, bidrar till en högre tillväxttakt Även en expansiv penningpolitik och ett förbättrat internationellt konjunkturläge bidrar till att tillväxten blir högre Ett förbättrat arbetsmarknadsläge bidrar också till en starkare utveckling av hushållens konsumtion. Bostadsinvesteringar och ökande investeringar inom både industrin och tjänstebranscherna väntas lämna ett betydande bidrag till BNP-tillväxten under 2014 och Till följd av en allt högre inhemsk efterfrågan förväntas en stark utveckling av tjänsteproduktionen i näringslivet. I takt med att exportefterfrågan stiger bedöms varuproduktionen öka. Både sysselsättningen och arbetskraften 13

14 Region Gotland u Strategisk plan och budget har ökat i en förhållandevis hög takt de senaste månaderna. Arbetslösheten ligger dock kvar på en hög nivå, kring 8 procent. De framåtblickande indikatorerna tyder sammantaget på en fortsatt uppgång i sysselsättningen I takt med att produktionen ökar snabbare får företagen ett större behov av att öka arbetsstyrkan. Syssel sättningen förväntas framöver öka snabbare än arbetskraften och arbetslösheten minskar gradvis till 6,1 procent Det finns däremot lediga resurser på arbetsmarknaden och många skulle därför kunna ta anställning när efter frågan på arbetskraft stiger. Det medför att resursutnyttjandet i ekonomin i dess helhet också bedöms vara lågt, men förväntas stiga Inflationen har varit låg under en längre tid till följd av låga importpriser och ett lågt resursutnyttjande. På sikt väntas dock inflationen stiga i takt med att resursutnyttjandet ökar. Ett högt sparande bland hushållen, en god utveckling av disponibelinkomsterna och en ökad ekonomisk trygghet ger enligt regeringen utrymme för en förhållandevis hög tillväxt i hushållens konsumtion de närmaste åren. Om den internationella efterfrågan dessutom växer i en relativt hög takt skapar det förutsättningar för en jämförelsevis hög BNP-tillväxt i Sverige De lediga resurserna på arbetsmarknaden innebär att denna tillväxt kan ske utan att resursutnyttjandet blir ansträngt. SAMMANFATTNINGSTABELL ÖVER REGERINGENS PROGNOS I BUDGETPROPOSITIONEN, PROCENTUELL FÖRÄNDRING OM INTE ANNAT ANGES, PROGNOS BNP 1 2,2 2,8 3,0 2,9 2,5 Arbetade timmar 1 1,4 1,3 1,3 1,2 0,8 Arbetslöshet 2 7,9 7,3 6,7 6,4 6,1 BNP-gap 3-2,2-1,2-0,5-0,1 0,0 Timlöner 4 2,8 2,9 3,3 3,5 3,5 KPI 0,0 0,9 2,2 3,0 3,2 Finansiellt sparande i off. sektor 5-2,2-1,1-0,3 0,0 0,5 Konsoliderad bruttoskuld 5 40,2 39,5 38,0 36,3 34,1 1 Kalenderkorrigerade. 2 Procent av arbetskraften. 3 Procent av potentiell BNP. 4 Konjunkturlönestatistiken. 5 Andel av BNP. Källa: 2014 års budgetproposition. Den offentliga sektorns sparande befinner sig, enligt regeringen, i ett bekymmersamt läge. Vid ingången av finanskrisen uppvisade den offentliga ekonomin ett betydande överskott. De senaste sex åren har Sverige haft underskott i de offentliga finanserna. Trots att konjunkturläget har förbättrats under de senaste åren har underskotten vuxit och väntas 2014 uppgå till cirka 90 miljarder kronor. Den offentliga sektorn redovisade 2013 ett finansiellt sparande på -1,3 procent av BNP. Underskottet i den offentliga sektorns finanser bedöms öka 2014, men den starkare ekonomiska utvecklingen åren därefter medför att den offentliga sektorns finansiella sparande gradvis förstärks till 0,5 procent av BNP Staten och kommunsektorn bedöms uppvisa underskott under både 2014 och 2015, medan ålderspensionssystemet väntas vara i balans dessa år. Den förstärkning av det finansiella sparandet som förutses fr.o.m sker i huvudsak inom staten. Det finansiella sparandet i ålderspensionssystemet bedöms gradvis försvagas hela perioden fram till Den kommunala sektorn förväntas redovisa ett negativt men stabilt finansiellt sparande, medan sektorns ekonomiska resultat är positivt under hela perioden. Till följd av underskotten i den offentliga sektorn bedöms bruttoskulden som andel av BNP öka något Bruttoskulden förväntas därefter gradvis minska till 34 procent av BNP fram till Regeringens prognos för kommunal konsumtion visar en ökning med 1,8-1,9 procent per år de två närmaste åren, vilket i stort är i nivå med SKL:s prognos. För 2017 ligger regeringens kalkyl betydligt under SKL:s. Regeringen påpekar att riskerna för en svagare utveckling har ökat. Under sommaren och hösten 2014 har de geopolitiska spänningarna ökat på olika håll i omvärlden. Hittills har dock inga tydliga makroekonomiska effekter till följd av dessa spänningar kunnat observeras. Om de geopolitiska kriserna i omvärlden, allvarligt förvärras kan effekterna på världs- 14

15 del 1 u Strategisk plan ekonomin i stort och även för svensk ekonomi bli betydande. Även klimatförändringarnas och extrema världshändelser effekter utgör en risk som kan medföra stora kostnader. I Sverige utgör hushållens höga skuldsättningsgrad och bostadsprisernas utveckling en risk i prognosen. Snabbt stigande bostadspriser medför att risken för stora bostadsprisfall ökar. En sådan utveckling, med en kombination av höga skulder och fallande bostadspriser, riskerar att få konsekvenser för den makroekonomiska utvecklingen. Det kommunala skatteunderlaget I slutet av september fastställde (den förra) regeringen uppräkningsfaktorer för utbetalning av kommunalskatt. Vid regeringsskifte får den nya regeringen fastställa nya uppräkningsfaktorer senast en vecka efter att den lämnat sin budget till riksdagen. Baserat på prognosen finns det ingen anledning att tro annat än att uppräkningsfaktorerna för 2014 och 2015 kommer att fastställas till 3,3 respektive 4,6 procent den 30 oktober. Prognosen för utvecklingen år 2015 och 2016 har justerats till följd av två regeländringar som föreslås i budgetpropositionen för En höjning av grundavdragen för personer som fyllt 65 år håller tillbaka skatteunderlaget år 2015 medan en successiv avveckling av avdraget för pensionssparande ger ett tillskott till skatteunderlaget. Den positiva netto effekten på landstingens ekonomi av dessa ändringar regleras genom motsvarande minskning av bidraget Kommunalekonomisk utjämning. Skatteverket publicerade den 9 oktober ett preliminärt utfall för den beskattningsbara inkomsten 2013 enligt 2014 års taxering. Den preliminära taxeringen visar en ökning av skatteunderlaget med 3,38 procent år 2013 jämfört med år De senaste fem åren har det preliminära utfallet i oktober underskattat det definitiva utfallet med mindre än fem hundradels procentenheter. Mot den bakgrunden justerar SKL nu ner prognosen för 2013, se tabell. OLIKA SKATTEUNDERLAGSPROGNOSER, PROCENTUELL FÖRÄNDRING Totalt SKL, okt inkl. BP 3,4 3,5 4,8 5,1 4,8 4,5 28,9 Regeringen, okt 3,7 3,3 4,6 5,5 5,3 4,6 30,2 SKL, okt exkl. BP * 3,5 3,5 4,7 4,9 4,8 4,5 28,5 Regeringen, sep * 3,7 3,2 4,8 5,5 5,3 4,6 30,2 ESV, sep * 3,5 2,9 4,3 4,8 4,8 4,3 27,4 * Effekterna av budgetpropositionen är inte beaktade. Källa: Ekonomistyrningsverket, regeringen, SKL. Regeringen gör en annan bedömning än SKL av utfallet för år I år och nästa år förutser regeringen svagare skatteunderlagstillväxt än SKL, främst till följd av större ökningar av grundavdragen. Åren därefter är det tvärtom; regeringen räknar med att skatteunderlagets tillväxt blir större än enligt SKL:s prognos, främst till följd av mindre ökningar av grundavdragen men även starkare sysselsättningstillväxt åren 2017 och

16 Region Gotland u Strategisk plan och budget UTDEBITERING Utdebiteringen för Region Gotland uppgår för år 2015 till 33,60 procent (= procent av skatteunderlaget). Således ingen höjning jämfört med föregående år. I diagrammet visas utvecklingen av den kommunala utdebiteringen i Region Gotland och riket för åren Den totala kommunala utdebiteringen 2015 varierar mellan kommunerna inom intervallet 29,19-34,70 procent (inklusive landstingsskatt). År 2015 har preliminärt 68 (av 290) kommuner högre total utdebitering än Gotland. Om utdebiteringen höjs med 1,00 procentenhet innebär detta ökade skatteintäkter med cirka 98 mnkr för Gotland. Den genomsnittliga kommunala utdebiteringen i Sverige 2015 är 31,99 procent. Utdebiteringen för Region Gotland är således 1,61 procent enheter högre än genomsnittet för riket. TOTAL KOMMUNAL UTDEBITERING I RIKET OCH REGION GOTLAND , % Exklusive avgift till församlingarna Gotland Riket 16

17 del 1 u Strategisk plan 2.3 KOMMUNALEKONOMISK UTJÄMNING Nuvarande version av system för kommunalekonomisk utjämning gäller från och med En revidering av systemet genomfördes Utjämningssystemet har som huvudsyfte att skapa likvärdiga ekonomiska förutsättningar för alla kommuner och landsting att kunna tillhandahålla sina invånare service oberoende av skattekraft och opåverkbara strukturella kostnader. I systemet ingår system för inkomstutjämning, kostnadsutjämning, strukturbidrag, införandebidrag och regleringspost. Inkomstutjämning Kommuner och landsting får ett inkomstutjämningsbidrag som beräknas utifrån skillnaden mellan deras beskattningsbara inkomster och ett skatteutjämningsunderlag som motsvarar 115 procent av medelskattekraften i landet. Kommuner och landsting vars beskattningsbara inkomster överstiger dessa nivåer ska i stället betala en särskild inkomstutjämningsavgift till staten. För bidragsberättigade kommuner beräknas bidragen utifrån 95 procent av medelskattesatsen i landet 2003 och för bidragsberättigade landsting utifrån 90 procent av medelskattesatsen samma år. För avgiftsskyldiga kommuner och landsting ska avgiften i stället beräknas utifrån 85 procent av medelskattesatsen. Vid fastställandet av skattesatserna ska hänsyn även tas till skatteväxlingar mellan kommuner och landsting i respektive län från och med Från och med 2014 gäller att kompensationsgraden sänks från 85 procent till 60 procent i spannet från 115 procent och upp till 125 procent av rikets medelskattekraft. För att ingen kommun eller landsting ska förlora på denna förändring införs en särskild kompensation inom strukturbidraget. Kostnadsutjämning Kostnadsutjämningen syftar till att utjämna för strukturella behovs- och kostnadsskillnader. Systemet ska däremot inte utjämna för kostnader som beror på skillnader i vald servicenivå, avgiftssättning och effektivitet. I kostnadsutjämningssystemet finns ett flertal delmodeller. För varje delmodell beräknas en standardkostnad. Standardkostnaderna summeras till en strukturkostnad för varje kommun och landsting. Kommuner och landsting som har en lägre strukturkostnad än genomsnittet får betala en kostnadsutjämningsavgift och de kommuner och landsting som har en högre strukturkostnad får ett kostnadsutjämningsbidrag. Strukturbidrag Ett statligt finansierat strukturbidrag finns vid sidan av det ordinarie utjämningssystemet. Strukturbidraget betalas ut med ett belopp som motsvarar utfallet av vissa delar av tidigare kostnadsutjämning. Vidare tillämpas reglerings avgifter och regleringsbidrag dels för ekonomiska regleringar mellan staten och kommunsektorn, dels för att kunna upprätthålla de fastställda utjämningsnivåerna i inkomstutjämningen. Särskilda införanderegler gäller för det reviderade utjämningssystemet. Revideringen av utjämningssystemet innebär förbättrat bidrag för Region Gotland med 90 mnkr 2014, 103 mnkr 2015 och 111 mnkr då revideringen är helt genomförd. Statskontoret har sedan 2007 i uppdrag att följa upp systemet för kommunalekonomisk utjämning. Fastighetsavgift Från och med 2008 avskaffades fastighetsskatten och ersattes med en kommunal fastighetsavgift. Denna avgift styrs av inkomstbasbeloppet och uppgår 2015 till kronor för småhus, dock högst 0,75 procent av taxeringsvärdet och kronor per lägenhet i flerbostadshus dock högst 0,4 procent av taxeringsvärdet. Den ökade kommunala intäkten reglerades vid införandet mot anslaget för kommunalekonomisk utjämning. Ökade avgiftsintäkter efter 2008 tillgodoräknas respektive kommun. År 2015 kommer en fastighets taxering av småhus att göras. Taxeringsvärdena för småhusen bestäms då av prisnivån år Totalt väntas kommunernas intäkter från fastighetsavgiften öka med i genomsnitt 55 kronor per invånare. För Gotland prognostiseras en större ökning. 17

18 Region Gotland u Strategisk plan och budget SKATTEINTÄKTER Skatteunderlaget för beräkning av skatt för 2015, (taxeringsåret 2014) beräknas enligt prognosen (RSV november 2014) öka med 3,4 procent för riket. För Region Gotland ökar skatteunderlaget med 3,1 procent och beräknas uppgå till skattekronor (en skattekrona motsvarar 100 kronor beskattningsbar inkomst). Kommuner och landsting får besked om det slutliga taxeringsutfallet först i slutet av november månad. Preliminärt taxeringsutfall skall lämnas av skattemyndigheten löpande under andra halvåret från och med augusti. Senast i januari året efter taxeringsåret lämnas definitiva uppgifter om utjämningsbidraget. Statens utbetalning av kommunalskattemedel grundas på det senast kända skatteunderlaget i kommunen. Skatteunderlaget räknas upp med en faktor som motsvarar den beräknade ökningen av skatteunderlaget de efter följande åren till prognosåret. Den prognostiserade utvecklingen följs sedan upp och när det slutliga taxeringsutfallet är känt görs en slutreglering. Regeringen har i september 2014 fastställt upp räkningsfaktorer för 2014 och Faktorerna innebär att skatteunderlaget för 2013 räknas upp med 8 procent för att erhålla nivån för Enligt en gemensam prognos från SKL i oktober 2014 ska skatteunderlaget för 2013 räknas upp med 8, 2 procent för att erhålla nivån för Enligt prognosen beräknas skatteunderlaget därefter öka 2016 och 2017 med 4,9 respektive 4,8 procent. Om skattekraften för Region Gotland antas öka i samma takt som medelskattekraften och antalet invånare ökar i takt med genom snittet för riket kan regionens intäkter av det egna skatteunderlaget beräknas enligt tabellen på sid 19. Befolkning och skatteintäkter Skatteintäkter och utjämningsbidrag påverkas i hög grad av antalet kommuninvånare. Om det gäller ett större antal personer där åldrarna varierar är det rimligt att anta att intäktsförändringen per person är densamma som genomsnittet av skatteintäkter och statsbidrag per invånare det vill säga cirka 76 tkr per invånare för Gotland. Enligt Statistiska central byrån ökade antalet invånare på Gotland med 54 personer år 2014 (nov-nov). Således påverkan på skatteintäkterna med cirka 4 mnkr. I skatteunderlagsprognoserna förutsätts normalt att befolkningen förändras som för riket i genomsnitt. Befolkningsutvecklingen för riket beräknas uppgå till cirka 1,0 procent per år de närmaste åren. Om Gotland ökade befolkningen i samma takt som riket skulle befolkningen på Gotland öka med cirka 570 invånare per år. Denna utvecklingstakt ligger nära den som eftersträvas för Gotland enligt Vision 2025 för Gotland. Enligt Vision 2025 för Gotland ska antalet invånare öka med i genomsnitt cirka 500 per år fram till år 2025 då visionsmålet på invånare uppnås. Detta skulle innebära ökade skatteintäkter med cirka 43 mnkr per år (fasta priser) och en nivåhöjning på skatteintäkterna med cirka 470 mnkr år 2025 jämfört med Naturligtvis påverkas även kostnadssidan i regionens budget vid en sådan utveckling, men inte nödvändigtvis i samma takt. Enligt SKL (Hälso- och sjukvården till 2030, maj 2005) förutses problem för kommuner och landsting efter 2015 på grund av svagare skattebaser och åldrande befolkning. Härvid gäller också att utvecklingen av den kommunala konsumtionen delvis kontrolleras av staten genom bidraget till kommunalekonomisk utjämning. Kommunerna är beroende av staten i varierande grad. Kommuner med höga strukturkostnader och låg skattekraft är mest beroende av att bidragsnivåerna hålls uppe. Gotland är för närvarande en av dessa kommuner. I visionen finns också ett mål att öka bruttoregionalprodukten (BRP) per invånare till genomsnittet för riket. BRP per invånare för Gotland uppgick år 2011 till ca 78 procent av genomsnittet för riket. Då BRP kan sägas vara ett mått på utvecklingen av förädlingsvärdet för varor och tjänster i kommunen och således till största delen beror på personalkostnadernas utveckling är det rimligt anta att BRP per invånare för Gotland ökar i ungefär samma takt som skattekraften. År 2014 (2012 års inkomster) uppgick skatte kraften för Gotland till cirka 87 procent av medelskattekraften för riket. Om skatteintäkterna är kända så kan skatteintäkterna och statsbidragen beräknas för alternativa antaganden. Om skattekraften ökar till 100 procent av medelskattekraften så ökar summan av skatteintäkter och bidrag med cirka 60 mnkr (förutsatt att nuvarande utjämningssystem och ut debitering inte ändras). Således finns goda incitament för Gotland i nuvarande system att öka såväl invånarantal som BRP. År 2014 har 75 (av 290) kommuner lägre skattekraft än Gotland. Skattekraften för Gotland 2014 uppgår till 166 tkr. I riket varierar skatte kraften mellan 139 tkr och 334 tkr. Jämfört med tidigare år har skillnaden mellan lägsta och högsta skattekraft ökat. 18