Barn- och elevhälsans uttalade mål

Transkript

1 Barn- och utbildningsförvaltningen Barn- och elevhälsan Barn- och elevhälsans uttalade mål Att ta tillvara fördelarna med att vara en samlad och gemensam avdelning Att ha inriktning mot förebyggande och hälsofrämjande arbete Att stödja elevernas utveckling mot utbildningens mål genom att bl.a. bistå den pedagogiska verksamheten att ge eleverna förutsättningar för - inlärning - självkänsla - god social förmåga - respekt för andra Att tidigt uppmärksamma och aktivt bistå barn och elever i behov av särskilt stöd Att samarbeta med andra verksamheter som riktar sig till barn- och ungdomar Att arbeta i enlighet med lagar, författningar och förordningar Barn- och elevhälsan arbetar i huvudsak på rektors/förskolechefs uppdrag Barn- och elevhälsan har ett eget ansvar att synliggöra utvecklingsområden Samverkad Besöksadress Visborgsallén 19 Postadress SE Visby Telefon +46 (0) E-post regiongotland@gotland.se Bankgiro Postgiro Org. nr Webbplats

2 Barn- och utbildningsförvaltningen Barn- och elevhälsan Barn- och elevhälsans uttalade värdegrund Region Gotland har beslutat att tre grundläggande värderingar ska prägla alla Region Gotlands verksamheter. Barn- och elevhälsans uttalade värdegrund utgår från skollagen och FN: s Barnkonvention vilket innebär att barnperspektivet skall styra verksamheten. Delaktighet: Förtroende: Omtanke: Vi är lyhörda och samarbetar Vi visar respekt och skapar tillit Vi är engagerade och visar empati Samverkad Besöksadress Visborgsallén 19 Postadress SE Visby Telefon +46 (0) E-post regiongotland@gotland.se Bankgiro Postgiro Org. nr Webbplats

3 Barn- och elevhälsans styrkort Samverkad: Ekonomi - perspektiv VISION/ verks.idé Medarbetare /ledarperspektiv Kundperspektiv Processperspektiv Samhällsperspektiv

4 Barn- och elevhälsans styrkort Verksamhetsidé Barn- och elevhälsan arbetar för att alla barn och elever erbjuds en elevhälsa av god kvalitet som bedrivs utifrån nationella styrdokument och som främjar barn och elevers positiva utveckling, hälsa och lärande. * Värderingar Delaktighet Förtroende Omtanke Vision Gotland 2025 Gotland är Östersjöregionens mest kreativa och magiska plats, präglad av närhet, hållbar tillväxt och fylld av livslust Det betyder för oss att förskola och skola på Gotland är attraktiva arbetsplatser där barn och elever ges förutsättningar att utvecklas till kreativa, välmående och väl rustade individer Visionsmål Minst invånare bor på Gotland Gotlänningarnas välstånd tillhör de bästa i landet Gotland är den naturliga mötesplatsen i Östersjöregionen Gotlänningarna har bra hälsa och mår bäst i landet Gotland är en världsledande öregion i miljö- och klimatfrågor Strategier: - Vi arbetar främst förebyggande och hälsofrämjande - Vi arbetar målmedvetet för hög kvalitet och likvärdig elevhälsa för att alla elever ska lyckas nå målen i skolan - Vi arbetar för att främja förskolans och skolans möjligheter att ge utbildning och undervisning så att de rustar unga människor för ett livslångt lärande och ett flexibelt arbetsliv - Vi arbetar för jämlikhet, god hälsa och god lärmiljö och mot diskriminering och kränkande behandling - Vi arbetar för bred samverkan och god kommunikation i alla relationer Samhällsutveckling Brukare/kunder Processer Medarbetare/ledare Ekonomi Gotland utvecklas i linje med visionsmålen och har ett starkt varumärke Brukarna/kunderna upplever att de får tjänster av god kvalitetet, är informerade, delaktiga och respektfullt bemötta Processer ger resultat av god kvalitet till kostnader i nivå med jämförbara kommuner och landsting Medarbetare/ledare trivs, är engagerade, tar ansvar och utvecklas för att möta framtidens utmaningar Ekonomin är uthållig och i balans ur ett generations perspektiv * I de verksamheter som är anslutna till BUF: s Barn- och elevhälsa

5 Samhällsutveckling Gotland utvecklas i linje med visionsmålen och har ett starkt varumärke Delmål för : Minst bor på Gotland Gotlänningarnas välstånd ligger i nivå med rikets genomsnitt Gotland är den naturliga mötesplatsen i Östersjöregionen Självskattad hälsa och psykiskt välbefinnande ligger över riksgenomsnittet Miljö- och klimatarbete på Gotland rankas topp tio i landet (vad behöver vi vara bra på, vad får vi inte misslyckas med) Stärka medborgarnas möjlighet till dialog och inflytande Främja hälsa och förebygga ohälsa och sjukdomar Främja hållbar tillväxt och sysselsättning med särskilda satsningar på kvinnor och ungdomar Satsa på kultur och idrott som viktiga utvecklingsfaktorer Aktiviteter och prioriterade utvecklingsområden på nämndnivå Ex på aktiviteter: Föräldra- och skolråd i förskole- och skolområdena. Ex på aktiviteter: Centralt organiserad Barnoch elevhälsa som arbetar i alla förskole- och skolområden. Prioriterat utvecklingsområde: Utveckla arbetet med En hälsofrämjande skola där sambandet mellan livsstil, t ex goda matvanor, sömn, tobaksbruk och skolresultat skall vara i fokus. Under mandatperioden skall andelen elever som röker och snusar minska. Ex på aktiviteter: Samverkan med idrottsrörelsen bl a genom Idrottslyftet. Kulturskolan, Fenomenalen Forts. nästa sida Mätningar för att visa måluppfyllelse: 1. Antalet folkbokförda, flyttningsnetto, födelsenetto 2. Medborgarupplevelse (nöjd region- medborgar- inflytande index) 3. Kvinnors inkomster i förhållande till männens, mäns procent av föräldrapenningdagarna 4. Andelen sysselsatta, andelen arbetslösa, andel unga vuxna med försörjningsstöd, andelen långtidssjukskrivna 5. Företagsklimat/-service mätt genom SKL, Svenskt näringsliv med flera 6. Antal nystartade företag 7. BRP/capita 8. Disponibel inkomst 9. Antal färjepassagerare/flygpassagerare och pris färjetrafik (gotlänningar, besökare nationellt, internationellt) Antalet destinationer (nationellt, internationellt) Kapacitet och turtäthet - färjetrafik 10. Utbildningsnivå, andel godkända i samtliga ämnen i årskurs 9, slutbetyg efter gymnasiet, andelen avhopp, andelen som gått vidare till högre studier 11. Andel boende på landsbygden + åldersstruktur 12. Allmänna kommunikationer på ön 13. Företagande på landsbygden 14. Tillgång till fiberförbindelse till hemmet (FTTH) 15. Antal bostäder utifrån lagakraftvunna detaljplaner Antal beslutade exploateringsavtal som möjliggör bostadsbyggande 16. Upplevelse av trygghet (HPLV, NTU-BRÅ, medborgarundersökning), krishanteringsförmåga (årlig MSB-enkät) 17. Vattenkvalitet (N -utsläpp från avlopp till Ö - sjön, tillgång till bra dricksvatten, skyddet för grundvattentillgångarna) 18. CO2 utsläpp, energitillförsel, förnybar energi (tillförda fossila bränslen, eltillförsel), omfattning - cykling 19. Miljö och klimatarbete - ranking placering 20. Självupplevd hälsa 21. Psykiskt välbefinnande 22. Rökning 23. Riskabel alkoholkonsumtion 24. Övervikt och fetma 25. Klamydiaförekomst 26. Tonårsaborter 27. Antal gästnätter, antal stora möten, antal mötesdeltagare, antal gästnätter koppade till möten (nationellt och internationellt perspektiv) 28. Internationalisering antal projekt, förfrågningar, samverkanspartners 29. Innovationsindex Resultaten redovisas där så är möjligt könsuppdelat (kvinnor, män, pojkar, flickor)

6 Samhällsutveckling, fortsättning (vad behöver vi vara bra på, vad får vi inte misslyckas med) Aktiviteter och prioriterade utvecklingsområden på nämndnivå Öka takten för att ställa om till förnybar energi och effektivisera energianvändning Säkerställa tillgång till och kvalitet på grund och ytvatten Stödja både lokala utvecklingsinitiativ och utveckling genom internationalisering Ex på aktiviteter: Grön flaggcertifiering på många enheter Prioriterat utvecklingsområde: Arbeta för att miljögrupper på skolorna bildas där elever och personal utvecklar det lokala miljöarbetet Ex på aktiviteter: Internationella utbyten Säkra god planering av bostadsförsörjning utifrån olika gruppers behov Främja trygghet och säkerhet Höja utbildningsnivån för att möta näringslivets och offentliga sektorns kompetensbehov Verka för ett utökat utbud av eftergymnasial utbildning Stärka varumärket för att bo och leva på Gotland och aktivt använda etableringsstöd för att öka nyinflyttning Aktivt värdegrundsarbete i alla verksamheter. Ex på andra aktiviteter: Samarbetet mellan närpolis och skola Skolans huvuduppdrag! Prioriterat utvecklingsområde: I all kontakt med verksamheterna skall man uppleva att man möter professionella medarbetare som genom sitt bemötande är goda ambassadörer för Gotland Bredda besökssäsongen så att den omfattar hela året Ex på aktiviteter: Kulturskolans medverkan i egna och andras evenemang, Fenomenalen

7 Barn- och elevhälsans verksamhet Brukarna/kunderna upplever att de får tjänster av god kvalitet, är informerade, delaktiga och respektfullt bemötta (vad behöver vi vara bra på, vad får vi inte misslyckas med) 1. Barn- och elevhälsan stödjer barns och elevers utveckling, hälsa och måluppfyllelse genom att arbeta utifrån professionell kunskap och i kompletta mångprofessionella team. 2. Barn- och elevhälsan har ett utvecklat kvalitetsarbete som bygger på uttalade mål som följs upp, utvärderas och dokumenteras. 3. Barn- och elevhälsan har en utvecklad systematik för att ta tillvara brukares och kunders synpunkter. 4. BEH: s medarbetare har ett utvecklat professionellt och respekterande förhållningssätt till brukare och kunder. Målnivå % av medarbetarna har rätt utbildning för sitt uppdrag % bemanning av elevhälsoteamen där alla professioner ingår. 1. Terminsvisa möten ( i lokala elevhälsoteam/dialogmöten) med rektor/förskolechef där måluppfyllelse diskuteras. 1. Elevenkätfrågor i åk 5och 8 gällande skolkuratorer och skolsköterskor: 100 % nöjdhetsgrad. 2. Elevenkät på gymnasiet gällande kuratorer: 100 % nöjdhetsgrad. 3. Genomförda dialogmöten där 100 % av rektorerna förskolecheferna och BEH: s medarbetare deltagit. 1. Samtliga rektorer och förskolechefer är nöjda med förhållningssättet hos BEH: s medarbetare. Mätningar för att visa måluppfyllelse 1. Alla rektorer har tillgång till alla elevhälsans professioner. 2. Dialog i Referensgruppen 3. Alla tjänster tillsatta 1. Dokumenteras i verksamhetsberättelser 2. Utvärderas i linjedialoger och i rektor/ förskolechef-dialoger 3. Dialog i Referensgruppen 1. Elevenkät åk. 5 och 8: skolsköterskor och skolkuratorer 2. Elevenkät gymnasie-kuratorer 3. Dialog i Referensgruppen 4. Linjedialoger/även på rektor/förskolechefnivå 1. BUF: s klagomålsregistrering 2. Enkät till rektorerna via skolformsmöte 3. Dialog i Referensgruppen 4. Linjedialog, rektor/förskolechef-dialogmöte

8 Processer ger resultat av god kvalitet till kostnader i nivå med jämförbara kommuner och landsting (vad behöver vi vara bra på, vad får vi inte misslyckas med) 1. Väl fungerande samarbete och samverkan med andra verksamheter främst hälso- och sjukvård och socialtjänst. 2. Fortsatt utveckling av yrkesgruppernas och elevhälsoteamens arbete. Målnivå 1. Rätt insatser av god kvalitet 2. Tydlig ansvarsfördelning 3. Utvecklade och kända samarbetsformer med andra verksamheter 1. Likvärdig elevhälsa i de skolor som är anslutna till Barn- och elevhälsan. Likvärdig verksamhet i de förskolor som är anslutna till Barn- och elevhälsan. 2. Arbetsbeskrivning för alla yrkesgrupper Mätningar för att visa måluppfyllelse 1. Regelbundna möten: BarnSam, Barnnätverket, Barnpsykologträffar m.m. 2. Samverkansavtal 1. Yrkesgruppmöten 2. Elevhälsoteam-möten 3. BEH: s ledningsgruppmöten 4. BEH: s samverkansmöte 5. Verksamhetsberättelser 6. Linjedialog och rektor/förskolechef-dialog 4. Utveckla arbetet med tidig upptäckt och tidiga insatser % barn/elever som behöver särskilt stöd upptäcks tidigt och ges rätt stöd. 1. Arbetsgrupp med olika professioner som arbetar med metodikutveckling. 5. Vidareutveckla former för hälsofrämjande och förebyggande arbete. 1. Tillämpa evidensbaserade metoder som godkänts på nationell nivå. 2. Minst 2 ggr/år: diskussion i resp. yrkesgrupp 3. Minst 2 ggr/år : diskussion i elevhälsoteamen 1. BEH: s dokument: Vårt hälsofrämjande och förebyggande arbete

9 Medarbetare/ledare trivs, är engagerade, tar ansvar och utvecklas för att möta framtidens utmaningar (vad behöver vi vara bra på, vad får vi inte misslyckas med) Målnivå Mätningar för att visa måluppfyllelse 1. Rekrytera och behålla kompetenta och engagerade medarbetare/ledare % av medarbetarna har rätt behörighet/kompetens och är engagerade för sitt uppdrag. 1. Personalomsättning 2. Kompetensutvecklingsplanerna 3. Handledning 4. Årlig översyn: kompetens/behörighet 2. BEH: s kultur präglas av öppenhet och dialog 1. Medarbetarenkät: Värdet på faktorerna Arbetsmiljö, samt Inflytande/Delaktighet minst 3,9 1. Medarbetarenkät 2. Ledningsgruppmöte 3. Samverkansgrupp 4. Medarbetarsamtal 3. Tydligt ledarskap med delaktighet och inflytande för Barn- och elevhälsans medarbetare. 4. God arbetsmiljö med bra arbetsvillkor och jämställda arbetsplatser. 5. Alla medarbetare bidrar till att Barn- och elevhälsan uppnår sina mål och upplevs som en kompetent samarbetspartner. 1. Medarbetarenkät: Värdet på faktorerna Arbetsmiljö samt Inflytande/Delaktighet minst 3,9 1. Medarbetarenkät: Värdet på faktorerna Arbetsmiljö samt Inflytande/Delaktighet minst 3,9 1. Svaren i elevenkäten skall vara att 100 % av eleverna upplever att de fick den hjälp de behövde % av rektorerna och förskolecheferna skall vara nöjda med BEH: s insatser och medarbetare. 1. Medarbetarenkät 2. Samverkansmöten 3. Arbetsplatsträffar i yrkesgrupperna 4. BEH: s Heldagar 5. Ledningsgruppmöte 6. Medarbetarsamtal 1. Medarbetarenkät 2. Medarbetarsamtal 3. Möte med BEH: s chef i yrkesgrupperna: Arbetsmiljö alltid på dagordningen 1. Linjedialog och rektors/förskolechefsdialogmöten 2. Referensgruppmöte 3. Rektorsenkät via Skolformsmöte 4. Elevenkäterna

10 Ekonomin är uthållig och i balans ur ett generationsperspektiv. (vad behöver vi vara bra på, vad får vi inte misslyckas med) Målnivå Mätningar för att visa måluppfyllelse 1. God hushållning med medel och ett effektivt nyttjande av resurserna inom Barn- och elevhälsan. 1. Minst plus minus 0 resultat 1. Delårsrapporter 2. Årsbokslut 2. Månatlig uppföljning av det ekonomiska resultatet. 1. Barn- och elevhälsans ekonomiska utfall analyseras varje månad 1. Ekonomi på dagordningen varje ledningsgruppmöte. 3. Barn- och elevhälsans medarbetare har inblick och delaktighet i Barn- och elevhälsans ekonomi. 1. Barn- och elevhälsans medarbetare får information minst 2 ggr/år på yrkesgruppmöten och samverkansmöten.