2. Planeringsförutsättningar för Drift- och investeringsbudget samt finansiering...20

Transkript

1 Strategisk plan och budget

2 INNEHÅLL Regionstyrelsens ordförande har ordet... 3 del 1 u strategisk plan 1. Styrning av Region Gotland u 1.1 Strategisk styrning u Region Gotlands styrkort u 1.2 Prioritering av resurser och beslut om uppdrag u 1.3 Inriktning och mål för mandat-/planeringsperioden u Region Gotlands styrkort 2. Planeringsförutsättningar för u 2.1 Samhällsekonomi och skatter u 2.2 Utdebitering u 2.3 Kommunalekonomisk utjämning u 2.4 Skatteintäkter u 2.5 Befolkningsutveckling 3. Drift- och investeringsbudget samt finansiering...20 u 3.1 Driftbudget u 3.2 Investeringar u 3.3 Finansiering u 3.4 Taxor och avgifter 4. Riktlinjer för god ekonomisk hushållning samt regionfullmäktiges direktiv och rekommendationer till nämnderna u 4.1 Regionens vision och styrkort för mandatperioden u 4.2 Stabil ekonomi i ett långsiktigt perspektiv u 4.3 Kvittering av budgetramar för 2016 del 2 u ekonomisk översikt Resultatplan Finansieringsplan Balansplan Finansieringsbudget Ramberäkning Ramberäkning 2016 per nämnd/förvaltning Bilaga till ramberäkning Investeringsbudget del 3 u nämnder/förvaltningar Politikerorganisationen...45 Regionstyrelsen/ledningskontoret Regionstyrelsen/serviceförvaltningen Byggnadsnämnden...49 Miljö- och hälsoskyddsnämnden...50 Tekniska nämnden Kultur- och fritidsnämnden Barn- och utbildningsnämnden Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden Socialnämnden Hälso- och sjukvårdsnämnden Tidplan Protokoll...58 Organisation Grafisk produktion: kusinerna.se Omslagsbilder: Geoteknisk undersökning av havsbotten där den framtida kryssningskajen ska ligga. Foto: Niels Coff, Aarsleff A/S Tryck: ivisby Tryckeri, 700 exemplar, januari 2016

3 ANSVAR OCH UTVECKLING Det gotländska samhället har en positiv utvecklingstrend som rymmer många möjligheter och utmaningar. Försvarets återkomst till Gotland handlar inte bara om det försvarspolitiska läget utan skapar även nya möjligheter och förutsättningar för det gotländska samhället. I samverkan med enskilda, föreningar, organisationer och näringsliv så kan vi skapa ett fortsatt positivt utvecklingsklimat som faller väl in i den hållbara tillväxt vi vill skapa. Det är lätt att stirra sig blind på den kommunala ekonomin och sätta ett likhetstecken med regionens ekonomiska situation med det gotländska samhället i övrigt. Så är inte fallet. Det gotländska samhället utvecklas i huvudsak mycket positivt men det finns delar av det gotländska näringslivet som har stora utmaningar. Här spelar Region Gotland en viktig roll tillsammans med det åtgärdspaket som regeringen bidrar med till det gotländska samhället som kompensation för förlorade arbetstillfällen på norra Gotland. Bostadsbyggandet ligger på en hög nivå och den mark som finns till förfogande är mycket god och det ger en långsiktighet i planerandet, främst i Visby. På A7-området pågår ett intensivt bostadsbyggande och en ny stadsdel tar form. När detta bostadsområde är färdigbyggt är det dags att utveckla Visborgsområdet. Men även på landsbygden behöver vi bygga bostäder för att bibehålla en levande landsbygd. Det pågår ett aktivt arbete från Gotlandshems sida i samverkan med utvecklingsbolagen för att skapa förutsättningar för fler hyreslägen heter. Det är viktigt att bostadsbyggandet hålls på en hög nivå då behoven de kommande åren är stora för militären, nyanlända och ungdomar. Budgeten för 2016 är en stram budget som kräver återhållsamhet. Många av landets kommuner och landsting befinner sig i samma besvärliga situation. De generella statsbidragen till kommuner och landsting har inte räknats upp de senaste åren i takt med löner, priser och befolkningsutveckling. Våra kostnader måste anpassas till lägre intäkter och alla verksamheter måste bidra. En allt större andel äldre i befolkningen skapar ökat tryck på mer om fattande vård och omsorg. Särskilt socialnämnden och hälso- och sjukvårdsnämnden har att hantera denna utmaning och ges under 2016 utökade ramar för dessa behov. Trots ansträngd ekonomi finns också andra framtidsinriktade satsningar. Den nyinvigda arenahallen på Visborg, ny gymnasieskola, bredbandsutbyggnaden, investeringar i vatten och avlopp, kryssningskajen samt satsningar på att bli årets tillväxtkommun bildar grunden i det som skapar möjligheter för hela Gotland. Antalet människor på flykt idag saknar motstycke. Gotland har en tradition av att hjälpa människor på flykt och vi har också en moralisk skyldighet i detta. Migrationsverket har tecknat avtal med flera boendeanläggningar om asyl- och flyktingmottagande. Vi har ett ansvar att medverka till ett gott mottagande och ta vår del av ansvaret. Gotland skall vara en öppen plats där det finns en mångfald av människor och utrymme för nya möten. Jag är övertygad om att en bred mångfald leder till ett mer kreativt samhällsklimat vilket i sin tur är grunden för innovation, utveckling och tillväxt. Björn Jansson, Regionstyrelsens ordförande Regionstyrelsens ordförande har ordet 5

4 Region Gotland u Strategisk plan och budget DEL 1 STRATEGISK PLAN 1. Styrning av Region Gotland 1.1 STRATEGISK STYRNING Meningen med styrning är att få genomslag för de förtroendevaldas viljeinriktning genom att tydligt beskriva vad regionens verksam heter förväntas åstadkomma med de ekonomiska och personella resurser som finns och i vilken riktning utveckling ska ske. I Region Gotland beskrivs den politiska viljeinriktningen i visionen och styrdokumenten. För att nå ut med de förtroendevaldas viljeinriktning koncentreras de viktigaste budskapen i ett fåtal styrsignaler formulerade i ett styrverktyg, det balanserade styrkortet. Regionen styrs på två nivåer, den politiska nivån och tjänstemannanivån. Regionfullmäktige/ Regionstyrelse Politisk nivå Tjänstemannanivå Facknämnd Styrprocess Styrprocessen består av planering, uppföljning, analys och förbättring/utveckling. Planering innebär genomförande av nulägesanalys och planering framåt. Uppföljning innebär att mäta resultat, sammanställa data och statistik samt att samla information och kunskap. Analys av resultaten innebär att jämföra och identifiera mönster, reflektera över orsak och samband, sammanfatta slutsatser och att återkoppla med beslut om åtgärder. Planeringsprocessen innebär i korthet att det övergripande politiska fokuset är starkast under våren och att hösten är nämndernas och förvaltningarnas tid för att utarbeta internbudget samt verksamhetsplaner inför kommande år. Det innebär att slutlig budget för nämnderna beslutas i juni och att det endast sker en central avstämning under hösten för att anpassa budgeten efter regeringens budgetproposition och skatteprognosen i oktober. En förutsättning är att budgetresultatet vid junibeslutet är stabilt. Regiondirektör/ Ledningskontor Förvaltningschef DECEMBER Anmälan nämndsbudget till regionfullmäktige. Färdigställande Strategisk plan och budget. SEPTEMBER JANUARI Omvärldsanalys samt analys av resultat från brukar-, medarbetar- och medborgarundersökning samt processutfall. JANUARI Omvärlds-/invärldsdag, strategisk inriktning. DECEMBER JANUARI FEBRUARI Kommunicera resultat, bokslut. OKTOBER NOVEMBER Beslut nämndsbudget i nämnderna. NOVEMBER FEBRUARI MARS Föra dialog. SEPTEMBER Central avstämning utifrån skatteprognos höst. OKTOBER SEPTEMBER PLANERINGSPROCESS STRATEGISK PLAN OCH BUDGET MARS APRIL APRIL Politisk förankringsprocess. Sammanställning och framtagande av beredningsunderlag. HÖST Förankring nämnder ut i sina organisationer. AUGUSTI JULI JUNI MAJ MAJ Fördela resurser utifrån allt underlag som tagits fram under våren, budgetberedning. MAJ JUNI Beslut om strategisk plan och budget. JUNI Kommunicera uppdrag och resurser till nämnder/förvaltningar. 6

5 del 1 u Strategisk plan Uppföljningsprocessen består av ett antal fastlagda rapporttillfällen varav de viktigaste är delår 1 (mars) och 2 (augusti) samt bokslut. Vision Gotland 2025 I juni 2008 fastställde kommunfullmäktige Gotlands vision som tar sikte på år Visionen är en målbild som ska vägleda beslut om Gotlands utveckling. Samtidigt som kommunfullmäktige beslutade om visionen så antogs även Gotlands nya varumärkesplattform. Visionen kan sammanfattas med att Gotland är Östersjöregionens mest kreativa och magiska plats, präglad av närhet, hållbar tillväxt och fylld av livslust. I visionen har fem övergripande mål satts som ska vara uppnådda år 2025: Minst invånare bor på Gotland. Gotlänningarnas välstånd tillhör de bästa i landet. Gotland är den naturliga mötesplatsen i Östersjöregionen. Gotlänningarna har bra hälsa och mår bäst i landet. Gotland är en världsledande öregion i miljö- och klimatfrågor. Vision Gotland 2025 är även det regionala utvecklingsprogrammet för Gotland. Grunden är en långsiktigt hållbar utveckling utifrån tre samspelande dimensioner den ekonomiska, sociala och ekologiska. Visionen ska utgöra basen för andra planer och program med bäring på utveckling av regionen. För att kunna uppfylla de övergripande målen redovisas ett antal målbilder och strategier. Varumärket Gotland Gotlands varumärke kan beskrivas som allt det som man associerar till när man hör ordet Gotland. Analys har visat att bilden av Gotland i omvärlden är alltför begränsad för att gynna utvecklingen. Önskvärt vore en positionsförflyttning i riktning mot året runt. Den varumärkesplattform som antogs av kommunfullmäktige 2008 omfattar tre områden. Gotland som boendeö, näringslivs- och etableringsö samt besöksö. Plattformen slår fast att varumärkeslöftet som talar om vad man kan förvänta sig av Gotland är Gotland den magiska ön. De kärnvärden som ska genomsyra kommunikationen är kreativitet, närhet, livslust, livskraft och magiskt. Målstyrning med balanserat styrkort I Region Gotland används balanserat styrkort som verktyg för att få koncernen att arbeta mot samma mål. Det balanserade styr kortet är en strukturerad metod för att styra mot och följa upp de mål som pekats ut som strategiskt viktiga för att nå den gemensamma visionen. Bedömningen av vad som skapar värde för regio nen görs utifrån olika perspektiv. I Region Gotlands nuvarande styrkort finns perspektiv för samhällsutveckling, brukare/kunder, processer, medarbetare och ledare samt ekonomi. Styrkortet utgår från Gotlands gemensamma vision och varumärkesplattform. Av verksamhetsidén framgår varför Region Gotland finns till. Strategierna anger vilka vägval som ska göras inom regionen för att nå visionen. De grundläggande värderingarna delaktighet, omtanke och förtroende ska alla medarbetare i Region Gotland alltid ha med sig när arbetet utförs. För varje perspektiv finns ett övergripande mål. Visionen och de övergripande målen är gemensamma för alla nivåer i regionen. Till varje mål kopplas ett antal framgångsfaktorer. Framgångsfaktorerna beskriver vad verksamheten måste vara bra på/lyckas med för att respektive mål ska nås. Framgångsfaktorerna ska vara få och väl valda. De utgör områden som verksamheten bedömt som avgörande att lägga kraft på för att nå målet. För att veta att man lyckats med sin framgångsfaktor förses varje framgångsfaktor med mätetal som beskriver vad som ska mätas och vad som ska uppnås (mätetalets målnivå). Målen, framgångsfaktorerna och mätetalen följs upp årsvis, eller i vissa fall oftare i samband med månads- och delårsrapporter. Framgångsfaktorerna bedöms utifrån måluppfyllelse med hjälp av signalerna grönt, gult eller rött, samt utveckling över tiden. Dessa signaler ska fungera som grund för eventuella åtgärder för att förbättra måluppfyllelsen. God ekonomisk hushållning Region Gotland ska ange mål och riktlinjer som är av betydelse för en god ekonomisk hushållning och i planen för ekonomin ska anges de finansiella mål som är av betydelse för en god ekonomisk hushållning. Förvaltningsberättelsen i årsredovisningen ska innehålla en utvärdering av om målen för en god ekonomisk hushållning har uppnåtts. 7

6 Region Gotland u Strategisk plan och budget Inom ramen för regionens balanserade styrkort får anses att begreppet God ekonomisk hushållning innefattar en bedömning av målen för samtliga perspektiv det vill säga balansen mellan de olika perspektiven. Ekonomin ska vara uthållig och i balans ur ett generationsperspektiv, samtidigt ska brukarna/kunderna uppleva att de får tjänster av god kvalitet, är informerade, delaktiga och respektfullt bemötta. Processerna ska ge resultat av god kvalitet till kostnader i nivå med jämförbara kommuner och landsting. Medarbetarna och ledarna ska trivas, vara engagerade, ta ansvar och utvecklas för att möta framtidens utmaningar och slutligen ska Gotland utvecklas i linje med visionsmålen. Framgångsfaktorerna och mätetalen i ekonomiperspektivet motsvarar de finansiella målen. Region Gotlands styrkort På följande sidor redovisas det balanserade styrkort för regionen som fullmäktige antagit att gälla för perioden Nytt koncernstyrkort för resten av mandatperioden ska utarbetas och beslutas under Det kommer att innehålla en del förändringar, varav den största skillnaden blir att det enbart kommer att finnas ett gemensamt koncernstyrkort. Nämnderna kommer att arbeta med verksamhetsplaner som dels ska syfta till att uppfylla målen i det gemensamma styrkortet, dels ska dokumentera hur nämndens specifika verksamhetsuppdrag ska uppfyllas. Region Gotlands verksamhetsidé Verksamhetsidén talar om vilket ansvar Region Gotland har: Ansvara för hälso- och sjukvård, utbildning, kultur, social och ekonomisk välfärd. Erbjuda god offentlig service med tillgänglighet, valfrihet och kvalitet som kännetecken. Svara för en rättsäker myndighetsutövning som inger förtroende. Ansvara för hållbar regional utveckling som baseras på resurseffektivitet. Region Gotlands grundläggande värderingar Den gemensamma värdegrunden sammanfattas med förtroende, omtanke och delaktighet. De ringar in ett förhållningssätt som ska visa sig i ord och handling oavsett var man befinner sig i organisationen. Region Gotlands strategier för att nå visionen Strategierna är viktiga vägval för att nå visionen och ska genomsyra beslut och vägleda ställningstaganden för alla förvaltningar. Strategierna ska styra satsningar och prioriteringar under resterande mandatperiod. Sex regionövergripande strategier har fastställts som ska bidra till att nå visionen: Vi agerar förebyggande för att möta framtidens utmaningar. Vi möjliggör delaktighet, arbetar i bred samverkan och har god kommunikation i alla relationer. Vi arbetar för att Region Gotland ska utvecklas till en trygg och attraktiv ö präglad av jämlikhet, jämställdhet och mångfald. I det regionala utvecklingsarbetet har vi särskilt fokus på miljö, folkhälsa, utbildning och förbättrat företagsklimat. Vi arbetar för att näringslivet ska utvecklas, sysselsättningen ska vara hög och vi värnar om inomregional balans. Vi prioriterar barn och ungdomar. Mål per perspektiv Samhällsutveckling Samhällsutvecklingsperspektivet speglar dels regionens roll för att bidra till medborgarnas livskvalitet, dels Region Gotlands ansvar för den regionala utvecklingen. Målet är att skapa en hållbar utveckling där de tre dimensionerna, ekonomiska, sociala och ekologiska, måste samspela. I det regionala utvecklingsprogrammet Vision Gotland 2025 illustreras hållbar utveckling genom de fem övergripande målen. De innebär kortfattat att befolkningen ökar, att det finns bostäder, arbeten, försörjningsmöjligheter och hållbar ekonomisk tillväxt. Att Gotland med sitt läge mitt i Östersjön är den naturliga mötesplatsen. Vidare att befolkningen har en god hälsa och att vi värnar vår miljö. På vilket sätt vi kan nå målen redovisas sedan i de konkreta operativa programmen. Region Gotlands övergripande mål för samhällsutvecklingsperspektivet är: Gotland utvecklas i linje med visionsmålen och har ett starkt varumärke. I styrkortet har visionens övergripande mål brutits ner till delmål för perioden fram till 2015: Minst bor på Gotland. Gotlänningarnas välstånd ligger i nivå med rikets genomsnitt. Gotland är den naturliga mötesplatsen i Östersjöregionen. Självskattad hälsa och psykiskt välbefinnande ligger över riksgenomsnittet. Miljö- och klimatarbete på Gotland rankas topp tio i landet. 8

7 del 1 u Strategisk plan Brukare/kunder Brukare/kund används som ett samlande begrepp för mottagarna av de tjänster och varor som Region Gotland producerar. Kvalitet används i betydelsen hur någonting är och upplevs, vilket kan vara mycket olika hos olika människor. Grunden till kvalitet är därför att identifiera mottagaren av en vara eller tjänst och att ta reda på hans/hennes behov och förväntningar. Region Gotlands övergripande mål för brukar-/kundperspektivet är: Brukarna/kunderna upplever att de får tjänster av god kvalitet, är informerade, delaktiga och respektfullt bemötta. Processer Brukare och kunder i Region Gotland ska få tjänster och varor av god kvalitet och till överens kommen kvalitetsnivå. Medborgarna ska känna tillit till att regionen använder skattemedel varsamt och bedriver en så effektiv verksamhet som möjligt. För att säkerställa detta mäts produktivitet (utförd tjänst i förhållande till insatt resurs) och effektivitet (produktivitet i förhållande till målet), dvs görs rätt saker på rätt sätt. Region Gotlands övergripande mål för processperspektivet är: Processer ger resultat av god kvalitet till kostnader i nivå med jämförbara kommuner och landsting. Medarbetare/ ledare Värdegrunden i det personalpolitiska styrdokumentet Ledare och medarbetare personal policy för Gotlands kommun uttrycker övertygelsen om att alla människor kan och vill utvecklas, ta ansvar, göra ett gott arbete, lära sig och vara delaktiga. Region Gotlands övergripande mål för perspektivet medarbetare och ledare är: Medarbetare/ledare trivs, är engagerade, tar ansvar och utvecklas för att möta framtidens utmaningar. Ekonomi Ekonomiperspektivet är i huvudsak ett finansiellt perspektiv som beskriver hur regionen ska bibehålla en stark ekonomi och uppfylla kravet på god ekonomisk hushållning. De ekonomiska resurserna finns i form av skatteintäkter, statsbidrag, avgifter och bidrag. Det huvudsakliga målet för regionen är inte att skapa vinst men däremot måste befintliga resurser användas på rätt sätt. Ett visst överskott måste därför budgeteras och redovisas över tiden för att inte belasta kommande generationer med skulder och därmed, i förlängningen, sämre kommunal service. Region Gotlands övergripande mål för ekonomiperspektivet är: Ekonomin är uthållig och i balans ur ett generationsperspektiv. 9

8 Region Gotland u Strategisk plan och budget REGION GOTLANDS STYRKORT, SIDAN 1 (3) Antaget av regionfullmäktige för perioden ffsamhällsutveckling Mål: Gotland utvecklas i linje med visionsmålen och har ett starkt varumärke. Delmål för : Minst bor på Gotland. u Gotlänningarnas välstånd ligger i nivå med rikets genomsnitt. u Gotland är den naturliga mötesplatsen i Östersjöregionen. u Självskattad hälsa och psykiskt välbefinnande ligger över riksgenomsnittet. u Miljö- och klimatarbete på Gotland rankas topp tio i landet. Framgångsfaktorer Målnivå (mätningar) 1. Främja hälsa och förebygga ohälsa och sjukdomar. Självupplevd hälsa. u Psykiskt välbefinnande. u Rökning. u Riskabel alkoholkonsumtion. u Övervikt och fetma. u Klamydiaförekomst. u Tonårsaborter. 2. Främja hållbar tillväxt och sysselsättning med särskilda satsningar på kvinnor och ungdomar. Satsa på kultur och idrott som viktiga utvecklingsfaktorer. 3. Öka takten för att ställa om till förnybar energi och effektivisera energianvändning. Säkerställa tillgång till och kvalitet på grund- och ytvatten. 4. Stödja både lokala utvecklingsinitiativ och utveckling genom internationalisering. 5. Säkra god planering av bostadsförsörjning utifrån olika gruppers behov. Antalet folkbokförda, flyttningsnetto, födelsenetto. u Kvinnors inkomster i förhållande till männens, mäns procent av föräldrapenningdagarna. u Andelen sysselsatta, andelen arbetslösa, andel unga vuxna med försörjningsstöd, andelen långtidssjukskrivna. u Företagsklimat/-service mätt genom SKL, Svenskt näringsliv med flera. u Antal nystartade företag. u BRP/capita u Disponibel inkomst. u Företagande på landsbygden. u Innovationsindex. Vattenkvalitet (N-utsläpp från avlopp till Östersjön, tillgång till bra dricksvatten, skyddet för grundvattentillgångarna). u CO 2 utsläpp, energitillförsel, förnybar energi (tillförda fossila bränslen, eltillförsel), omfattning cykling. u Miljö och klimatarbete ranking placering. Andel boende på landsbygden + åldersstruktur. u Allmänna kommunikationer på ön. u Företagande på landsbygden. u Tillgång till fiberförbindelse till hemmet (FTTH). u Antal bostäder utifrån lagakraftvunna detaljplaner. u Antal beslutade exploateringsavtal som möjliggör bostadsbyggande u Innovationsindex. Antal bostäder utifrån lagakraftvunna detaljplaner. u Antal beslutade exploa teringsavtal som möjliggör bostadsbyggande. 6. Främja trygghet och säkerhet. Upplevelse av trygghet (HPLV, NTU-BRÅ, medborgarundersökning), krishanteringsförmåga (årlig MSB-enkät). 7. Höja utbildningsnivån för att möta näringslivets och offentliga sektorns kompetensbehov. Verka för ett utökat utbud av eftergymnasial utbildning. 8. Stärka varumärket för att bo och leva på Gotland och aktivt använda etableringsstöd för att öka nyinflyttning. 9. Bredda besökssäsongen så att den omfattar hela året. Utbildningsnivå, andel godkända i samtliga ämnen i årskurs 9, slutbetyg efter gymnasiet, andelen avhopp, andelen som gått vidare till högre studier. Antalet folkbokförda, flyttningsnetto, födelsenetto. u Medborgarupplevelse (nöjd region-medborgar-inflytande index). Antal färjepassagerare/flygpassagerare och pris färjetrafik (gotlänningar, besökare nationellt, internationellt). u Antalet destinationer (nationellt, internationellt). u Kapacitet och turtäthet färjetrafik. u Antal gästnätter, antal stora möten, antal mötesdeltagare, antal gästnätter kopplade till möten (nationellt och internationellt perspektiv). 10

9 del 1 u Strategisk plan REGION GOTLANDS STYRKORT, SIDAN 2 (3) Antaget av regionfullmäktige för perioden ffbrukare/kunder Mål: Brukarna/kunderna upplever att de får tjänster av god kvalitet, är informerade, delaktiga och respektfullt bemötta. Framgångsfaktorer 1. God tillgänglighet till Region Gotland snabb och korrekt service. Målnivå (mätningar) Verksamheterna når uppsatta mål som visar att brukarna/kunderna upplever: att tjänsterna är av god kvalitet (upplevelse av nytta), att de har tillgång till tillräcklig information, att de är delaktiga (varit med och påverkat), att de är respektfullt bemötta (förtroende och omtanke). u Verksamheterna når uppsatta mål som visar att brukarna/ kunderna upplever att tjänsterna är tillgängliga. 2. Skapa goda relationer. Verksamheterna når uppsatta mål som visar att brukarna/kunderna upplever: att tjänsterna är av god kvalitet (upplevelse av nytta), att de har tillgång till tillräcklig information, att de är delaktiga (varit med och påverkat), att de är respektfullt bemötta (förtroende och omtanke). 3. Möjliggöra brukar-/kundmedverkan i planering, genomförande och uppföljning. 4. Bedriva en systematisk synpunktshantering. 5. Definiera och kommunicera koncernens tjänster. Verksamheterna når uppsatta mål som visar att brukarna/kunderna upplever: att tjänsterna är av god kvalitet (upplevelse av nytta), att de har tillgång till tillräcklig information, att de är delaktiga (varit med och påverkat), att de är respektfullt bemötta (förtroende och omtanke). Synpunktshantering årlig lägesrapportering. Verksamheterna når uppsatta mål som visar att brukarna/kunderna upplever: att tjänsterna är av god kvalitet (upplevelse av nytta), att de har tillgång till tillräcklig information, att de är delaktiga (varit med och påverkat), att de är respektfullt bemötta (förtroende och omtanke). ffprocesser Mål: Processer ger resultat av god kvalitet till kostnader i nivå med jämförbara kommuner och landsting. Framgångsfaktorer 1. Mäta, utvärdera samt jämföra med andra. 2. Satsa på verksamhetsutveckling bedriva systematiskt förbättringsarbete. 3. Erbjuda snabb, korrekt service effektiv handläggning. 4. Utveckla styrprocessen för att möjliggöra koncernstyrning där alla drar åt samma håll. 5. Samverka och utveckla gränssnitt med brukaren/kundens bästa i centrum. 6. Styra utvecklingen av IT utifrån verksamheternas behov. Målnivå (mätningar) Verksamheterna når uppsatta mål för kvaliteten på de viktigaste tjänsterna (t ex handläggningstider, uppnådda garantier, medicinsk kvalitet, betyg). u Verksamheterna når uppsatta mål för de viktigaste processernas produktivitet. u Kostnader för de viktigaste tjänsterna (a-priser) är i nivå med jämförbara kommuner och landsting. Verksamheterna når uppsatta mål för kvaliteten på de viktigaste tjänsterna (t ex handläggningstider, uppnådda garantier, medicinsk kvalitet, betyg). u Verksamheterna når uppsatta mål för de viktigaste processernas produktivitet. u Kostnader för de viktigaste tjänsterna (a-priser) är i nivå med jämförbara kommuner och landsting. u Minst 70 poäng för område 7; verksamhetsutveckling i kommunkompassen Kvalitetsprogrammet årlig lägesrapportering. Verksamheterna når uppsatta mål för kvaliteten på de viktigaste tjänsterna (t ex handläggningstider, uppnådda garantier, medicinsk kvalitet, betyg). u Verksamheterna når uppsatta mål för de viktigaste processernas produktivitet. Utvärdering av koncernstyrningen genom årlig avstämning med förtroendevalda via RS och på tjänstemannasidan via KLG. Gränssnitt årlig lägesrapportering: förbättrade gränssnitt, gränssnitt som behöver förbättras. Styrning av IT utveckling årlig lägesrapportering. 11

10 Region Gotland u Strategisk plan och budget REGION GOTLANDS STYRKORT, SIDAN 3 (3) Antaget av regionfullmäktige för perioden ffmedarbetare OCH LEDARE Mål: Medarbetare/ledare trivs, är engagerade, tar ansvar och utvecklas för att möta framtidens utmaningar. Framgångsfaktorer 1. Coachande ledare som skapar förutsättningar för verksamhetsutveckling, god kvalitet, effektivitet och arbetsglädje. 2. Ta tillvara på medarbetarnas kreativitet och innovationer. 3. Stärka kompetensförsörjning på kort och lång sikt. Målnivå (mätningar) Verksamheterna når uppsatta mål i medarbetarundersökningar som visar att medarbetare/ledare upplever att de: trivs, är engagerade, tar ansvar och känner arbetsglädje, ges möjlighet att vara kreativa och utveckla verksamheten, har goda arbetsvillkor (ex arbetstidsförläggning, förmåner, anställningsformer, förena arbete och fritid/föräldraskap/rimlig arbetsmängd mm), har ledare som coachar, ges möjlighet att utvecklas för att möta framtidens utmaningar, har möjlighet till karriärutveckling. u Årlig lägesrapport: Utbildning Coachande ledarskap. u Årlig lägesrapport: Karriärmöjligheter (nya chefer via Vägen till ledarskap, specialisering, projektledarskap). Verksamheterna når uppsatta mål i medarbetarundersökningar som visar att medarbetare/ledare upplever att de: trivs, är engagerade, tar ansvar och känner arbetsglädje, ges möjlighet att vara kreativa och utveckla verksamheten, har goda arbetsvillkor (ex arbetstidsförläggning, förmåner, anställningsformer, förena arbete och fritid/föräldraskap/rimlig arbetsmängd mm), har ledare som coachar, ges möjlighet att utvecklas för att möta framtidens utmaningar, har möjlighet till karriärutveckling. Årlig lägesrapport: Insatser och totalkostnader för kompetensutveckling. u Årlig lägesrapport: Kompetensförsörjning (kompetensförsörjningsplaner mm). 4. Arbetsvillkor som ökar attraktiviteten. Verksamheterna når uppsatta mål i medarbetarundersökningar som visar att medarbetare/ledare upplever att de: trivs, är engagerade, tar ansvar och känner arbetsglädje, ges möjlighet att vara kreativa och utveckla verksamheten, har goda arbetsvillkor (ex arbetstidsförläggning, förmåner, anställningsformer, förena arbete och fritid/föräldraskap/rimlig arbetsmängd mm), har ledare som coachar, ges möjlighet att utvecklas för att möta framtidens utmaningar, har möjlighet till karriärutveckling. u Årlig redovisning av statistik som visar: löneläge, sjukfrånvaro, tillsvidareanställningar i förhållande till tidsbegränsade anställningar, oönskade deltider, anmälningar RiTiSk (risker, tillbud, skador). u Årlig lägesrapport: Insatser och totalkostnader för kompetensutveckling. u Årlig läges rapport: Samma förmåner i anställningen oavsett förvaltning. 5. Möjliggöra karriärutveckling. Årlig lägesrapport: Karriärmöjligheter (nya chefer via Vägen till ledarskap, specialisering, projektledarskap). 6. Säkra likabehandling. Årlig lägesrapport: Likabehandling (lika rättigheter och möjligheter oavsett kön, ålder, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller könsöverskridande identitet eller uttryck). ffekonomi Mål: Ekonomin är uthållig och i balans ur ett generationsperspektiv. Framgångsfaktorer Målnivå (mätningar) 1. God ekonomisk hushållning. Ett ekonomiskt resultat som långsiktigt uppgår till 2 procent av nettokostnaden. u Skatte finansierade investeringar är egenfinansierade till 100 procent. u Bibehålla soliditeten på minst 45 procent och sätta av för att trygga framtida pensioner. u Nettokostnadsökning i nivå med jämförbara kommuner/landsting i riket. u Respektive nämnd har en buffert motsvarande 1 procent av nettoramen. u Regelbundna avstämningar och uppföljningar enligt plan. 2. Kraftsamla så att samtliga nämnder har ekonomisk balans. 3. Fördela resurser utifrån demografi och nyckeltal (ex kvalitet och produktivitet). Regelbundna avstämningar och uppföljningar enligt plan. Regelbundna avstämningar och uppföljningar enligt plan. 4. Strategisk planering av investeringar. Skattefinansierade investeringar är egenfinansierade till 100 procent. u Investeringsplaneringen ska bli mer långsiktig. u Regelbundna avstämningar och uppföljningar enligt plan Styrning och kontroll av gemensamma resurser (t ex lokaler, transporter, IT, tele). Regelbundna avstämningar och uppföljningar enligt plan.

11 del 1 u Strategisk plan 1.2 PRIORITERING AV RESURSER OCH BESLUT OM UPPDRAG Inriktningen för den kommande planeringsperioden fastställs utifrån vision, politiska prioriteringar, måluppfyllelse samt analys av resultat. Inriktningen konkretiseras i samband med det årliga budgetarbetet då resurser för drift och investeringar fördelas och omfördelas samt då särskilda uppdrag till nämnderna kan ges. För verksamheternas drift upprättas en budget i balans för budgetåret och en flerårsplan för de två åren efter budgetåret. För investeringarna görs en investeringsbudget för budgetåret och nästkommande år samt en inriktning för de följande tre åren. Investeringsplanen för perioden är fortsatt tung och innehåller stora projekt såsom en ny gymnasieskola, muddring av hamnen i Klintehamn samt en kryssningskaj i Visby vilket betyder att utrymmet för övriga investeringar är ytterst begränsat. I samband med första delårsrapporten 2015 och budgetberedningen i maj togs beslut om besparingsåtgärder framåt. Målbilden är att Region Gotland ska ha en långsiktigt hållbar verksamhet som bedrivs inom de resurser som finns. Regionen ska arbeta med god ekonomisk hushållning vilket innebär att resultatet uppgår till två procent av nettoomsättningen och att de skattefinansierade investeringarna är egenfinansierade. Regionen ska arbeta utvecklingsinriktat och utnyttja sina resurser på det mest effektiva sättet samt ligga i framkant i Sverige avseende förnyelseinriktat arbetssätt. Majoritetens prioriteringar Den majoritet som tillträdde under hösten 2014 har i sin avsiktsförklaring för mandatperioden framhävt tre områden som väsentliga för regionen att arbeta med. Hållbar utveckling för hela Gotland Grunden för att utveckla Gotland ligger i att utveckla hela ön där alla delar och alla gotlänningars möjligheter tas tillvara. Investera för framtiden Med ökade investeringar i bostäder, infrastruktur, klimatanpassning, förnybar energi och utbildning rustar vi oss för framtiden och skapar goda utvecklingsmöjligheter. Trygga välfärden Vi vill utveckla och tillföra nödvändiga resurser till välfärden och ser det som en viktig förutsättning för Gotlands framtid. Bakgrund till det ekonomiska läget för perioden Med anledning av den svaga utveckling av skatte- och bidragsintäkter och den höga nettokostnadsutveckling som regionens verksamheter haft senaste året finns ett stort behov av att se över möjligheten att minska utbudet för att kunna anpassa verksamheterna till intäktsutrymmet. För att kunna bedriva en hållbar och utvecklingsinriktad verksamhet måste den vara finansierad i sitt grunduppdrag. Det är idag svårt att se att så är fallet, framförallt inom hälso- och sjukvård samt delar inom vård och omsorg. Den demografiska utvecklingen framåt kräver att det finns utrymme för utökningar i takt med att intäkterna växer, de ökade intäkterna kan inte användas för att täcka tidigare underfinansierad verksamhet. Konsekvenserna framåt för det gotländska samhället är i dagsläget svåra att förutse. Det kan konstateras att åtgärder behöver göras som kommer att drabba medborgarna i form av sänkt utbud. Detta kommer dock inte att behöva innebära sänkt kvalitet i den verksamhet som finns. Att utnyttja resurserna till de verksamheter som prioriteras och därmed också besluta om borttagande eller avveckling av icke prioriterad verksamhet är viktigt. Eftersom regionens verksamheter i många fall är kommunicerande kärl är det viktigt att konsekvenserna beskrivs utifrån ett helhetsperspektiv. Utveckling av kostnader och resultat de senaste åren Nettokostnadsutvecklingen de senaste åren har, förutom år 2013, överstigit utvecklingen av skatte- och bidragsintäkter. En indexerad bild med utgångsvärde 100 år 2007 visar att kostnadsutvecklingen år 2015 är 127 medan intäkterna har ökat från 100 till 123 under samma period. Utvecklingen ser med nuvarande planeringsförutsättningar ut att fortgå. Årets resultat Den ekonomiska helårsprognosen för regionen var vid månadsrapporten för oktober -75 mnkr. Nettokostnadsökningen i perioden för nämnderna är 6,2 procent. Intäkterna har minskat och kostnaderna har ökat. Nämndernas avvikelse mot budget är negativ med -97 mnkr vilket är mycket bekymmersamt. Endast ett fåtal nämnder har avsatt en buffert på en pro 13

12 Region Gotland u Strategisk plan och budget cent av budget. Strukturellt ser det allvarligt ut då stora områden som hälso- och sjukvård samt vård och omsorg har underskott som till del vägs upp av andra nämnder och där det är svårt att se avmattning i kostnadsnivåerna framåt. Det är väsentligt att arbetet enligt regionfullmäktiges uppdrag att se över utbud och effektiviseringar ger resultat framåt. Regionen ska ta fram en plan för återställande av negativt eget kapital enligt Kommunallagen 8 kap, 5a. Resultatprognos de kommande åren Prognosen ser inte bra ut de kommande åren. Den samhällsekonomiska utvecklingen förväntas inte ta fart, medan upplevelsen är att behoven av regionens utbud ökar. Med dagens utgångsläge finns inga medel för utökning framåt utan snarare minskat utbud. Behov av investeringar Investeringsplanerna de närmaste åren är stora. Framförallt investeringarna i en ny gymnasieskola, kryssningskaj, utbyggnad av hamnen i Klintehamn samt stora VA-investeringar gör att investeringsbudgeten är överintecknad. Det finns i dagsläget ytterst litet utrymme för nya behov eller reinvesteringar. Skatteunderlag och övriga intäkter Skatteunderlaget ökar sakta de närmaste åren, framförallt pga den låga utvecklingen i samhällsekonomin. För att kunna öka skatteunderlaget reellt krävs en befolkningsökning i takt med den nya prognos som är framtagen. Ett ökat flyktingmottagande är positivt utifrån antagandet att de personer som kommer till Gotland också kommer att stanna kvar efter sin asyltid. Initialt kommer det dock att belasta verksamheten i form av insatser den första tiden. En del av dessa kommer att bekostas av Migrationsverket, men det är i nuläget svårt att veta hur ersättningen kommer att täcka uppkomna kostnader. Övriga intäkter i form av riktade statsbidrag finns för de olika verksamheterna, dock är det svårt att finansiera den ordinarie verksamheten med dessa eftersom det oftast rör sig om bidrag där det krävs extraordinära insatser från regionen. Uppdrag Med anledning av det svåra ekonomiska läget har regionfullmäktige tagit följande beslut med bäring på planperioden; Nämnderna har i uppdrag att ge förslag på förändringar i utbudet och på effektiviseringar. Tidsperspektivet ska vara att arbetet ska sätta igång 2016 och ge effekt under 2017 och Förslag ska lämnas i februari SKL:s analysgrupp ska anlitas för en genomlysning enligt upplägget nulägesanalys, framtidsanalys, ekonomi styrning. Analysgruppen ska lämna en rapport med åtgärdsförslag som ska redovisas på omvärldsdagen i januari Regionstyrelsen har uppdrag att samordna och prioritera nämndernas förslag till förändringar tillsammans med åtgärdsförslag från SKL:s analysgrupp och ge ett samlat förslag på åtgärder till regionfullmäktige i juni

13 del 1 u Strategisk plan 2.1 SAMHÄLLSEKONOMI OCH SKATTER Regeringens bedömning av samhällsekonomin enligt budgetpropositionen för Kommentarer från SKL enligt cirkulär 15:29 samt Ekonominytt 16/2015. Regeringens bedömning av den makroekonomiska utvecklingen i budgetpropositionen är försiktigt positiv. Tillväxten i euro-området förväntas gå långsamt även om den ekonomiska utvecklingen har ljusnat under Den ekonomiska utvecklingen i USA förväntas däremot vara stark de närmaste åren. BNP förväntas växa i en relativt snabb takt 2015 och Det beror på flera faktorer, bland annat att efterfrågan på svensk export förväntas ta fart då konjunkturen i omvärlden förbättras. Under kommande år fortsätter även konsumtions- och investeringstillväxten att bidra till tillväxten. Det gäller såväl hushållens som den offentliga sektorns konsumtion och investeringar i bostäder och i tjänstesektorn. Regeringens prognos ligger för lägre än förbundets bedömningar både när det gäller BNP-tillväxt och offentlig konsumtion (se nedan). 2. Planeringsförutsättningar för perioden BNP, PROGNOS , PROCENTUELL VOLYMFÖRÄNDRING Hushållens konsumtion 2,1 2,5 2,8 2,8 2,6 Offentlig konsumtion 1,9 2,1 1,1 0,8 0,1 Fasta bruttoinvesteringar 3,6 3,7 3,5 3,7 3,4 Lager * 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Export 3,7 5,2 5,0 5,0 4,7 Import 2,9 5,3 5,0 5,4 5,3 BNP 2,8 2,8 2,6 2,4 2,0 BNP kalenderkorr. 2,6 2,5 2,8 2,5 2,0 Kommunal konsumtion 2,0 2,3 1,8 1,7 0,9 * Bidrag till BNP-tillväxten Källa: 2016 års budgetproposition Svensk ekonomi har befunnit sig i en utdragen lågkonjunktur och arbetslösheten har länge legat på en hög nivå kring 8 procent. Eftersom arbetskraften växt snabbt har tillväxten i sysselsättning inte varit tillräckligt hög för att kunna pressa tillbaka arbetslösheten. I och med att konjunkturen förbättras i år och nästa år bedöms efterfrågan på arbetskraft öka. Därmed ökar även sysselsättningen. Det är främst inom kommunsektorn som sysselsättningen bedöms öka men även i näringslivets tjänstebranscher och i byggbranschen väntas sysselsättningen stiga i god takt. Inflationen är låg i hela Europa och inflationsförväntningarna långt under inflationsmålet. På sikt väntas dock inflationen stiga i takt med att resursutnyttjandet ökar. SAMMANFATTNINGSTABELL ÖVER REGERINGENS PROGNOS I BUDGETPROPOSITIONEN, PROCENTUELL FÖRÄNDRING OM INTE ANNAT ANGES, PROGNOS BNP 1 2,6 2,5 2,8 2,5 2,0 Arbetade timmar 1 1,2 1,5 1,5 1,1 0,4 Arbetslöshet 2 7,6 7,1 6,5 6,2 6,2 BNP-gap 3 1,1 0,6 0,0 0,2 0,0 Timlöner 4 2,5 3,0 3,2 3,3 3,4 KPI 0,1 1,0 1,9 2,5 3,1 Finansiellt sparande i off. sektor 5 0,9 0,9 0,5 0,0 0,3 Konsoliderad bruttoskuld 5 43,8 42,7 41,6 40,0 38,3 1 Kalenderkorrigerade. 2 Procent av arbetskraften. 3 Procent av potentiell BNP. 4 Konjunkturlönestatistiken. 5 Andel av BNP. Källa: 2016 års budgetproposition. 15

14 Region Gotland u Strategisk plan och budget Det är framför allt ett ökat statligt sparande som gör att den offentliga sektorns finansiella sparande bedöms öka. Det finansiella sparandet i ålderspensionssystemet bedöms minska gradvis under hela prognosperioden, både till följd av att utgående pensioner bedöms indexeras i en högre takt än avgiftsinkomstens tillväxt och att antalet pensionärer ökar. Regeringen bedömer att den kommunala sektorn får ett svagt negativt finansiellt sparande, medan sektorns ekonomiska resultat är positivt under prognosperioden. Det kommunala skatteunderlaget Regeringens prognos visar en mycket stark skatteunderlagstillväxt med väsentligt större ökningstal än SKL:s, framför allt i år och år Den viktigaste förklaringen är att rege ringens prognos baseras på större ökning av antalet arbetade timmar. Det motverkas delvis av att regeringen också förutsätter lite lägre löneökningar än SKL Den höjning av grundavdraget för personer som fyllt 65 år, som minskar skatteunderlaget med cirka 0,3 procent år 2016, har inte kunnat beaktas i SKL:s och Ekonomistyrningsverkets (ESV) prognoser. OLIKA SKATTEUNDERLAGSPROGNOSER, PROCENTUELL FÖRÄNDRING Totalt Reg, sep 2,9 5,0 5,3 5,2 4,7 3,9 30,3 ESV, sep * 3,2 5,4 4,7 4,4 4,5 4,2 29,3 SKL, aug * 3,2 4,8 5,6 4,3 4,3 3,9 29,0 * Effekterna av budgetpropositionen är inte beaktade. Källa: Ekonomistyrningsverket, regeringen, SKL. 2.2 UTDEBITERING Utdebiteringen för Region Gotland uppgår för år 2016 till 33,60 procent (= procent av skatteunderlaget). Således ingen höjning jämfört med föregående år. I diagrammet visas utvecklingen av den kommunala utdebiteringen i Region Gotland och riket för åren Den totala kommunala utdebiteringen 2016 varierar mellan kommunerna inom intervallet 29,19-34,70 procent (inklusive landstingsskatt). År 2016 har preliminärt 66 (av 292) kommuner högre total utdebitering än Gotland. Om ut debiteringen höjs med 1,00 procentenhet innebär detta ökade skatteintäkter med ca 98 mnkr för Gotland. Den genomsnittliga kommunala utdebiteringen i Sverige 2016 är 32,10 procent. Utdebiteringen för region Gotland är således 1,50 procentenheter högre än genomsnittet för riket. TOTAL KOMMUNAL UTDEBITERING I RIKET OCH REGION GOTLAND , % Exklusive avgift till församlingarna Gotland Riket

15 del 1 u Strategisk plan 2.3 KOMMUNALEKONOMISK UTJÄMNING Nuvarande version av system för kommunalekonomisk utjämning gäller från och med En revidering av systemet genomfördes Utjämningssystemet har som huvudsyfte att skapa likvärdiga ekonomiska förutsättningar för alla kommuner och landsting att kunna tillhandahålla sina invånare service oberoende av skattekraft och opåverkbara strukturella kostnader. I systemet ingår system för inkomstutjämning, kostnadsutjämning, strukturbidrag, införandebidrag och regleringspost. Inkomstutjämning Kommuner och landsting får ett inkomstutjämningsbidrag som beräknas utifrån skillnaden mellan deras beskattningsbara inkomster och ett skatteutjämningsunderlag som för både kommuner och landsting motsvarar 115 procent av medelskattekraften i landet. Kommuner och landsting vars beskattningsbara inkomster överstiger den nivån ska i stället betala en särskild inkomstutjämningsavgift till staten. Det är för närvarande 15 kommuner i landet och 1 landsting som betalar en avgift, övriga får ett bidrag. Inkomstutjämningsavgiften för de kommuner som betalar en avgift höjs från och med 2016 och återgår till den nivån som var vid utgången av år Ett nytt införandebidrag införs i tre år för att kompensera de kommuner som förlorar mer än 250 kronor per invånare på avgiftshöjningen. Samtidigt tas den särskilda kompensationen till bidragskommuner och landsting (bland annat Gotland) som funnits sen 2014 inom strukturbidraget bort vilket innebär ett försämrat utfall i strukturbidraget. Även det generella statsbidraget minskas till följd av de förändrade reglerna i inkomstutjämningen. Kostnadsutjämning Kostnadsutjämningen syftar till att utjämna för strukturella behovs- och kostnadsskillnader. Systemet ska däremot inte utjämna för kostnader som beror på skillnader i vald servicenivå, avgiftssättning och effektivitet. I kostnadsutjämningssystemet finns ett flertal delmodeller. För varje delmodell beräknas en standardkostnad. Standardkostnaderna summeras till en strukturkostnad för varje kommun och landsting. Kommuner och landsting som har en lägre strukturkostnad än genomsnittet får betala en kostnadsutjämningsavgift och de kommuner och landsting som har en högre strukturkostnad får ett kostnadsutjämningsbidrag. Under 2015 var förslag till förändringar inom delmodellerna för förskolan och individ- och familjeomsorgen ute på remiss. Regeringen skriver att de föreslagna förändringarna inte kommer att ske 2016 och har än så länge inte lämnat något besked om eller när förändringarna kommer att ske. Strukturbidrag Ett statligt finansierat strukturbidrag finns vid sidan av det ordinarie utjämningssystemet. Strukturbidraget betalas ut med ett belopp som motsvarar utfallet av vissa delar av tidigare kostnadsutjämning. Vidare tillämpas reglerings avgifter och regleringsbidrag dels för ekonomiska regleringar mellan staten och kommunsektorn, dels för att kunna upprätthålla de fastställda utjämningsnivåerna i inkomstutjämningen. Särskilda införanderegler gäller för det reviderade kostnadsutjämnings systemet. Införanderegler för det ökade avgiftsuttaget inom inkomstutjämningen gäller Statskontoret har sedan 2007 i uppdrag att följa upp systemet för kommunalekonomisk utjämning. Fastighetsavgift Från och med 2008 avskaffades fastighetsskatten och ersattes med en kommunal fastighetsavgift. Denna avgift styrs av inkomstbasbeloppet och uppgår 2015 till kronor för småhus, dock högst 0,75 procent av taxeringsvärdet och kronor per lägenhet i flerbostadshus, dock högst 0,3 procent av taxeringsvärdet. Den ökade kommunala intäkten reglerades vid införandet mot anslaget för kommunalekonomisk utjämning. Från och med 2009 tillgodoräknas ökade avgiftsintäkter respektive kommun. År 2016 ska en taxering av flerbostadshus göras men taxerings värdena är ännu okända. Gotland har i jämförelse med andra kommuner inte en stor andel flerbostadshus vilket gör att taxeringen 2016 inte väntas påverka den totala intäkten från fastighetsavgifter i någon större omfattning. 17

16 Region Gotland u Strategisk plan och budget SKATTEINTÄKTER Skatteunderlaget för beräkning av skatt för 2016, (taxeringsåret 2015) beräknas enligt prognosen (RSV november 2015) öka med 3,2 procent för riket. För Region Gotland ökar skatteunderlaget med 2,3 procent och beräknas uppgå till skattekronor (en skattekrona motsvarar 100 kronor beskattningsbar inkomst). Kommuner och landsting får besked om det slutliga taxeringsutfallet först i slutet av november månad. Preliminärt taxeringsutfall skall lämnas av skattemyndigheten löpande under andra halvåret från och med augusti. Senast i januari året efter taxeringsåret lämnas definitiva uppgifter om utjämningsbidraget. Statens utbetalning av kommunalskattemedel grundas på det senast kända skatte underlaget i kommunen. Skatteunderlaget räknas upp med en faktor som motsvarar den beräknade ökningen av skatteunderlaget de efter följande åren till prognosåret. Den prognostiserade utvecklingen följs sedan upp och när det slutliga taxeringsutfallet är känt görs en slutreglering. Regeringen har i september 2015 fastställt uppräkningsfaktorer för 2015 och Faktorerna innebär att skatteunderlaget för 2014 räknas upp med ca 10 procent för att erhålla nivån för Enligt en gemensam prognos från SKL i december 2015 ska skatteunderlaget för 2014 räknas upp med ca 10 procent för att erhålla nivån för Enligt prognosen beräknas skatte underlaget därefter öka 2017 och 2018 med 4,4 respektive 4,6 procent. Om skattekraften för Region Gotland antas öka i samma takt som medelskattekraften och antalet invånare ökar i takt med genom snittet för riket kan regionens intäkter av det egna skatteunderlaget beräknas enligt tabellen på sid 17. Befolkning och skatteintäkter Skatteintäkter och utjämningsbidrag påverkas i hög grad av antalet kommuninvånare. Om det gäller ett större antal personer där åldrarna varierar är det rimligt att anta att intäktsförändringen per person är densamma som genomsnittet av skatteintäkter och statsbidrag per invånare det vill säga cirka 76 tkr per invånare för Gotland. Enligt Statistiska centralbyrån ökade antalet invånare på Gotland med 193 personer år 2015 (nov-nov). Således påverkan på skatteintäkterna med cirka15 mnkr. I skatteunderlagsprognoserna förutsätts normalt att befolkningen förändras som för riket i genomsnitt. Befolkningsutvecklingen för riket beräknas uppgå till cirka 1,3 procent per år de närmaste åren. Ökningen mot tidigare prognos på 1,0 procent beror framförallt på den ökade invandringen. Om Gotland ökade befolkningen i samma takt som riket skulle befolkningen på Gotland öka med cirka 740 invånare per år. Denna utvecklingstakt ligger nära den som eftersträvas för Gotland enligt Vision 2025 för Gotland. Enligt Vision 2025 för Gotland ska antalet invånare öka med i genomsnitt cirka 750 per år fram till år 2025 då visionsmålet på invånare uppnås. Detta skulle innebära ökade skatteintäkter med cirka 57 mnkr per år (fasta priser) och en nivåhöjning på skatteintäkterna med cirka 627 mnkr år 2025 jämfört med Naturligtvis påverkas även kostnadssidan i regionens budget vid en sådan utveckling, men inte nödvändigtvis i samma takt. Enligt SKL (Hälso- och sjukvården till 2030, maj 2005) förutses problem för kommuner och landsting efter 2015 på grund av svagare skattebaser och åldrande befolkning. Utvecklingen av den kommunala konsumtionen kontrolleras delvis av staten genom bidraget till kommunalekonomisk utjämning. Kommunerna är beroende av staten i varierande grad. Kommuner med höga strukturkostnader och låg skattekraft är mest beroende av att bidragsnivåerna hålls uppe. Gotland är för närvarande en av dessa kommuner. I visionen finns också ett mål att öka bruttoregionalprodukten (BRP) per invånare till genomsnittet för riket. BRP per invånare för Gotland uppgick år 2012 till ca 76 procent av genomsnittet för riket. Då BRP kan sägas vara ett mått på utvecklingen av förädlingsvärdet för varor och tjänster i kommunen och således till största delen beror på personalkostnadernas utveckling är det rimligt anta att BRP per invånare för Gotland ökar i ungefär samma takt som skattekraften. År 2014 (2012 års inkomster) uppgick skattekraften för Gotland till cirka 86 procent av medelskattekraften för riket. Om skatteintäkterna är kända så kan skatteintäkterna och statsbidragen beräknas för alternativa antaganden. Om skattekraften ökar till 100 procent av medelskattekraften så ökar summan av skatteintäkter och bidrag. Det förutsätter att nuvarande utjämningssystem och utdebitering inte ändras. Således finns goda incitament för Gotland i nuvarande system att öka såväl invånarantal som BRP. 18

17 del 1 u Strategisk plan År 2014 har 85 (av 290) kommuner lägre skattekraft än Gotland. Det är fler än föregående år, dvs Gotland har ökat sin skattekraft i relation till andra kommuner. Skattekraften för Gotland 2014 uppgår till 169 tkr. I riket varierar skattekraften mellan 142 och 346 tkr. Jämfört med tidigare år har skillnaden mellan lägsta och högsta skattekraft ökat. Det finns också stora variationer mellan kommunerna i förändringen av den beskattningsbara förvärvsinkomsten. Ovanstående tyder på att klyftorna växer mellan kommunerna avseende ekonomiska förutsättningar. Utvecklingen beror i huvudsak på skillnader avseende demografi och inkomstnivåer mellan kommunerna. INTÄKTER AV EGET SKATTEUNDERLAG , mnkr (97 013=tax 2015) Uppräknat skatteunderlag Beräknad förändring (%) 4,9 5,4 4,4 4,6 Fastställda uppräkningsfaktorer 5,0 5,3 Utdebitering (%) 33,60 33,60 33,60 33,60 Skatteintäkt exkl slutavräkning Prognos enligt budget (se nedan) (Antal invånare på Gotland 1 november 2015 uppgår till ) SKATTEINTÄKTER OCH GENERELLA BIDRAG , mnkr Egna skatteintäkter Befolkningsutveckling Slutavräkning Summa BIDRAG Kommun Inkomstutjämning Kostnadsutjämning Strukturbidrag Reglering Summa Landsting Inkomstutjämning Kostnadsutjämning Strukturbidrag Reglering Summa LSS Fastighetsavgift Totalt

18 Region Gotland u Strategisk plan och budget BEFOLKNINGSUTVECKLING Befolkningsprognosen åskådliggör vilka krav som kommer att ställas på regionen framöver vad gäller till exempel barnomsorg, skola och äldreomsorg, men ger också ett underlag till vilka skatteintäkter som kan förväntas framöver. Tredje kvartalet 2015 hade Gotland invånare, en förändring på 200 invånare jämfört med helårssiffran för Under plan perioden uppskattas det totala antalet invånare öka något och beräknas hamna omkring invånare år I en längre utblick väntas befolkningstillväxten sätta fart för att hamna på drygt invånare år I diagrammet nedan ges en grov bild över hur prognosen för befolkningsutvecklingen ser ut fram till 2018 samt en mer osäker utblick fram till FAKTISK FOLKMÄNGD , PROGNOS OCH UTBLICK MOT Tabellen nedan visar prognostiserad befolkningsutveckling på Gotland fördelat på ålder. De åldersgrupper som redovisas är de som har betydelse för verksamhetsplaneringen inom Region Gotland. BEFOLKNINGSSTRUKTUR 2014, PROGNOS SAMT UTBLICK Faktiskt antal Prognos Utblick Ålder/År SUMMA

19 del 1 u Strategisk plan Vid användande av befolkningsprognosen är det viktigt att tänka på att det aldrig med säkerhet går att fastställa befolkningens framtida storlek och sammansättning och att osäkerheten ökar ju längre fram i tiden prognosen sträcker sig. Barn och unga Antalet nyfödda ligger kvar på nuvarande nivå även under prognosperioden. År 2014 föddes 529 barn och under prognosperioden förväntas i genomsnitt 550 barn att födas per år. Antalet barn som föds beror dels på antalet kvinnor i fertil ålder, dels på kvinnornas benägenhet att bli föräldrar och antagandet som prognosen grundar sig på är att gotländska kvinnor har samma summerade fruktsamhet som i riket, men att man här blir förälder tidigare. Fruktsam heten varierar dock mycket mellan enskilda år, det gör att antalet barn som kommer att födas är svårt att beräkna men träffsäkerheten i prognoserna har varit relativt god de senaste åren. Det totala behovet av förskoleverksamhet minskar något genom att förskolebarnen till antalet minskar. År 2018 har vi cirka 60 färre barn i åldrarna 1-5 år än under Därefter finns en svag ökning fram till år Dock är osäkerheten stor när det gäller förskolebarn på längre sikt, 2020 är hela gruppen förskolebarn födda under prognosperioden. Därefter blir antalet helt beroende av om prognosen skattar det framtida barnafödandet rätt. Grundskoleverksamhetens resursbehov ökar under prognosperioden, sett till antalet barn i åldern 6-15 år. Redan under 2015 börjar åldersgruppen öka och förväntas fortsätta att öka med i genomsnitt cirka 60 barn per år fram till 2022 vilket innebär att barnen i grundskoleåldern då är cirka 500 fler än vid slutet av Inom åldersgruppen skiljer sig utvecklingen åt. I de högre årsklasserna, åldrarna år, sker den största ökningen. Gotlands elevunderlag för gymnasieskolan hade en topp år 2006 efter flera års ökning. Minskningar har därefter skett årligen för att nå lägst nivå 2014 och antas därefter öka svagt. Från 2015 fram till 2022 förväntas åldersklassen år öka med i genomsnitt 12 ungdomar per år vilket innebär att det då är cirka 100 fler ungdomar i gymnasieålder än vid slutet av Trots denna ökning är det ändå totalt 85 ungdomar färre än 2013, året innan lägsta nivån. Yrkesaktiva vuxna Den största delen av Gotlands befolkning tillhör den arbetsföra åldern år. Gruppen som helhet minskar i avtagande takt under perioden med ett genomsnitt av 100 personer per år. Orsaker till minskningen är utflyttning och övergång till de äldre ålderskategorierna. Eftersom antalet ålderspensionärer också ökar i snabb takt kommer den demografiska försörjningsbördan (antal personer 0-19 år och 65 år eller äldre delat med antal personer år) också öka från dagens 79 personer per 100 personer i yrkesaktiv ålder till 86 år Detta innebär att 100 personer i yrkesaktiv ålder kommer att ha 86 personer i icke yrkesaktiv ålder att försörja. Ingen hänsyn tas till om personerna i gruppen av en eller annan anledning står utanför arbetsmarknaden, så den faktiska kvoten är sannolikt högre. Äldre År för år sedan 2007 har antalet äldre invånare ökat markant, främst i åldersgruppen år. Denna utveckling fortsätter. Åren ökar antalet yngre pensionärer med omkring 1000 individer. Tillväxten stabiliseras i början av 2020-talet. För de allra äldsta, 80+, blir förändringen under den närmaste prognosperioden inte lika kraftig, men gruppen ökar ändå med cirka 220 personer fram till år 2018 varpå den därefter ser ut att öka i allt snabbare takt. Sammantaget innebär det att den demografiska utvecklingen får en mildare effekt på regionens vård- och omsorgsverksamheter under detta decennium. De största utmaningarna för äldreomsorgen ser ut att komma när vi går in i 2020-talet. 21

20 Region Gotland u Strategisk plan och budget Drift- och investeringsbudget samt finansiering 3.1 DRIFTBUDGET Region Gotland använder sig av ett sätt att fördela budget som både omfattar resursfördelningsmodeller samt ramtillskott och besparingar (både riktade och generella). Resursfördelningsmodeller som tar hänsyn till volymförändringar finns för förskola, grundskola, gymnasieskola samt äldreomsorg. Verksamheten som bedrivs inom hälso- och sjukvårdsförvaltningen omfattas av en annan typ av resursfördelningsmodell som bygger på ett antagande om en medicinskteknisk utveckling motsvarande ca 1,0 procent av omsättningen per år. Nämnderna får också, under förutsättning att ekonomiskt utrymme finns, kompensation för externa avtal, ökade internhyror, andra interna prisökningar och personalkostnadskompensation. Externa avtal är ett samlingsnamn för de avtal som finns med framförallt externa utförare där man kommit överens om en viss indexuppräkning per år. Utöver ovanstående fördelningar kan nämnderna äska om ytterligare medel utifrån en egen analys av vilka behov och satsningar som behöver göras framåt. Generella och riktade besparingar kan också förekomma utifrån det ekonomiska läget. Statsbidrag som finns utöver det generella statsbidraget och hanteras av enskilda nämnder, tillfaller nämnden direkt. Exempel på det är den så kallade kömiljarden inom hälsooch sjukvården, statsbidrag som ges som kompensation för att kunna ha maxtaxa inom förskola, fritidshem och pedagogisk omsorg och statsbidrag för förbättring av vård och omsorg av de mest sjuka äldre. Driftramar 2016 Nämndernas budgetramar för år 2016 utgår ifrån 2015 års justerade budget som är totalt mnkr. År 2016 har regionfullmäktige beslutat att öka nämndernas budgetramar med 113 mnkr vilket motsvarar 2,5 procent. Resursfördelningsmodellen för förskola, grundskola medför en besparing för barn- och utbildningsnämnden på 6,4 mnkr. Modellen för gymnasieskola ger ett tillskott till gymnasieoch vuxenutbildningsnämnden på 1,2 mnkr. Hälso- och sjukvårdsnämnden får ett tillskott på 16 mnkr. Äldreomsorgsmodellen ger ett tillskott till socialnämnden på 24,7 mnkr. Nämnderna kompenseras för prisökningar via externa avtal med 18 mnkr. Både internhyran och vissa internpriser på serviceförvaltningen har sänkts Internhyran har sänkts ca 1 procent vilket motsvarar 5 mnkr och servi ceförvaltningens priser för IT och leasing bilar är sänkta med sammanlagt 3,6 mnkr. Priset på serviceförvaltningens övriga tjänster är oförändrade år Sänkningen medför att nämndernas budgetramar reduceras med motsvarande belopp. Personalkostnadsökningar har budgeterats med 52 mnkr. Summan motsvarar en personalkostnadsökning på i genomsnitt cirka 1,9 procent. Nämnderna har generellt kompenserats med motsvarande belopp med vissa undantag då hänsyn även tagits till specifika löneavtal för vissa fackförbund. I 2016 års budget finns inga medel avsatta för särskilda satsningar. Besparingar Regionfullmäktige har i 2016 års budget beslutat att alla nämnder ska genomföra en besparing motsvarande en procent av nettobudgeten. Serviceförvaltningen som har en nettobudget som är noll, får inte höja internpriserna Det innebär att löneökningar och övriga kostnadsökningar inte kompenseras. Utöver besparingen på en procent har region fullmäktige beslutat om några riktade besparingar. Tekniska nämnden ska spara 4,5 mnkr genom effektivisering till följd av den organisationsförändring som gjordes under 2015 då teknikförvaltningen och samhällsbyggnadsförvaltningen organiserades om. Barn- och utbildningsnämnden ska spara 2,5 mnkr och gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden 1 mnkr genom att effektivisera sin centrala administration till följd av omorganiseringen av barn- och utbildningsförvaltningen och gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen. Från och med 1 januari 2016 finns bara en förvaltning som kommer att heta utbildnings- och arbetslivsförvaltningen. Från och med 2015 finns en besparing på 10 mnkr budgeterad inom finansförvaltningen. Den besparingen avser lokaler och ska genomföras genom att avyttra fastigheter som regionens verksamheter inte längre har behov av vilket bland annat ska leda till lägre driftkostnader. Hur den besparingen ska fördelas är ännu inte beslutat. Genom att 2016 års lönerörelse med all sanno likhet medför ökade personalkostnader utöver den kompensation på 1,9 procent som avsatts finns ett behov inom hela regionen av effektivisering och ökad produktivitet. Ramtillskott Under 2015 genomfördes omflyttningar och lokaleffektiviseringar på framförallt Visborgsområdet. Kultur- och fritidsförvaltningen och 22

21 del 1 u Strategisk plan gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningens ledning samt stab har nu sina kontor på Visborg. Lokaleffektiviseringen innebar bland annat att hyresnivåerna förändrades för de olika förvaltningarna. De nämnder som fått en högre hyra har kompenserats i budget och de nämnder som fått en lägre hyra har fått en lägre budget. Följande ramtillskott har utöver ovanstående förändring beslutas. Regionstyrelsen/ledningskontoret; tillväxtarbete , 0,5 mnkr. Tekniska nämnden/teknikförvaltningen; offentliga toaletter och civilförsvarsanläggningar, 1 mnkr. Socialnämnden; hemsjukvård, 7 mnkr. Hälso- och sjukvårdsnämnden; generellt ramtillskott, 48 mnkr. Verksamhetsförändringar En regional stöd- och samverkansstruktur etableras på ledningskontoret från och med Inom ramen för den regionala stöd- och samverkansstrukturen finns verksamheten Barnsam som berör barn- och ungdomsfrågor. Det politiska ansvaret och budgeten för Barnsam flyttas därmed från socialnämnden till regionstyrelsen. En ny verksamhet kallad Äldresam inrättas samtidigt från 2016 och finansiering sker genom att socialnämnden och hälso- och sjukvårdsnämnden bidrar med 500 tkr vardera. Med anledning av det ekonomiska läget 2016 har ett beslut om att avvakta med rekrytering av verksamhetsledare för Äldresam tagits. I samband med bildandet av utbildningsoch arbetslivsförvaltningen fördelas ansvaret för den centrala administrationen mellan nämnderna på ett annat sätt, vilket får till följd att ca 6,8 mnkr ombudgeteras från gymnasieoch vuxenutbildningsnämnden till barn- och utbildningsnämnden. 23

22 Region Gotland u Strategisk plan och budget INVESTERINGAR Investeringarna i skattefinansierad verksamhet ska enligt uppställt mål egenfinansieras, alltså vara i nivå med avskrivningar, avsättningar och eventuella investeringsinkomster. Den totala investeringsbudgeten för 2016 uppgår till 526,5 mnkr varav de skattefinansierade investeringarna uppgår till 444 mnkr. Investeringar i affärsdrivande verksamhet uppgår till 82,5 mnkr. För 2017 är den totala investeringsbudgeten 431,4 mnkr varav 327,8 är skatte finansierad verksamhet och 103,6 mnkr är affärsdrivande verksamhet. Investeringsvolymen för kommande två år är mycket hög. Hamnverksamheten har mycket stora investeringar varav den största, kryssningskajen, budge teras till 107 mnkr 2016 och 117 mnkr Det innebär att övriga investeringar måste hållas tillbaka de närmaste åren. TOTAL INVESTERINGSBUDGET PER NÄMND/FÖRVALTNING, mnkr Regionstyrelsen Ledningskontoret 6,3 11,9 Regionstyrelsen Serviceförvaltningen 20,0 17,2 Tekniska nämnden Teknikförvaltningen varav kryssningskaj varav affärsdrivande (VA och avfall) 270,7 107,0 82,5 Tekniska nämnden Samhällsbyggnadsförvaltningen (Räddningstjänst) 7,1 4,0 Byggnadsnämnden Samhällsbyggnadsförvaltningen 0,8 0,8 Miljö- och hälsoskyddsnämnden Samhällsbyggnadsförvaltningen 0,2 0,2 Kultur- och fritidsnämnden Kultur- och fritidsförvaltningen 1,5 1,5 Barn- och utbildningsnämnden Utbildnings- och arbetslivsförvaltningen 38,0 14,5 Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden Utbildnings- och arbetslivsförvaltningen 124,8 13,3 Socialnämnden Socialförvaltningen 14,0 5,0 Hälso- och sjukvårdsnämnden Hälso- och sjukvårdsförvaltningen 43,1 32,4 Investeringar inom skattefinansierad verksamhet 444,0 327,8 Investeringar inom affärsdrivande verksamhet 82,5 103,6 Totala investeringar 526,5 431,4 330,6 117,0 103,6 Större investeringar 2016 och 2017 Sista delen av den nya gymnasieskolan färdigställs under 2016, 109 mnkr är avsatt. Byggnationen av kryssningskaj är budgeterad med 107 mnkr 2016 och 117 mnkr 2017, totalt beräknas kajen kosta 250 mnkr. Trafikverket har beslutat att finansiera en muddring in i Klintehamns hamn. Det innebär att regionen måste avsätta medel för att muddra inne i hamnen, total kostnad för regionen beräknas till 60 mnkr varav den största delen faller ut under För gemensamma IT-investeringar upptas totalt 18,2 mnkr, där den största enskilda delen avser PC som tjänst. Ombyggnation av psykiatrin är påbörjad 2015 och totalt är 49,6 mnkr avsatt. Region Gotland fortsätter att satsa på vattenoch avloppsverksamheten samt avfall. För 2016 är 82,5 mnkr avsatt. STORA INVESTERINGSPROJEKT 2016 OCH 2017, mnkr Investering Utgift 2016 Utgift 2017 IT-investeringar 18,2 23,8 Nybyggnad gymnasieskola 109,0 0 Kryssningskaj 107,0 117,0 Muddring Klintehamns hamn 20,0 40,0 Investeringar i VA och avfall 82,5 103,6 Ombyggnation psykiatrin 23,6 0 Investeringar per nämnd och större projekt redovisas i Del 2 Ekonomisk översikt, Investeringsbudget och plan Perioden ska ses som en plan, varje enskilt år kommer att beredas så att nämndernas äskanden ställs i relation till pågående projekt, ekonomiskt utrymme och uppsatta mål. 24

23 del 1 u Strategisk plan 3.3 FINANSIERING Finansiering av verksamheten De ekonomiska budgetförutsättningarna för 2016 påverkas framförallt av förändringar i skatteintäkter och bidragsinkomster. I jämförelse med beräknat utfall 2015 (prognos i oktober) ökar de prognostiserade skatte- och statsbidragsintäkterna med 204 mnkr. I planen för beräknas motsvarande intäkter förändras i jämförelse med 2016 med 160 mnkr respektive 341 mnkr. Inför 2016 finns fortfarande osäkerhet kring eventuell ytterligare sänkning av RIPS-räntan pga det mycket låga ränteläget. Det skulle påverka pensionsskulden på ett, för resultatet, negativt sätt. De egna skatteintäkterna beräknas 2016 uppgå till mnkr, en förändring med 149 mnkr jämfört med beräknat utfall för För 2017 och 2018 beräknas de egna skatteintäkterna öka med 134 mnkr respektive 292 mnkr jämfört med Årets resultat enligt budget för 2016 uppgår till 34 mnkr. Detta kan ses som en acceptabel budgetnivå, men eftersom en återställning av negativt balanskravsresultat 2015 ska göras över tre år så är det en mycket låg resultatreserv. Region Gotlands mål är en långsiktig resultatnivå på 2 procent av nettokostnaderna vilket innebär cirka 85 mnkr i resultat per år. Den budgeterade utvecklingen av skatteintäkter och generella statsbidrag bygger på prognoser som kan ändras både i positiv och i negativ riktning. En omständighet som påverkar skatteutfallet är befolkningsutvecklingen. Under 2009, 2010 och 2011 ökade befolkningen med 217, 48 respektive 39 personer. År 2012 och 2013 minskade befolkningen istället med 67 respektive 80 personer. För 2014 blev utfallet en ökning med 94 personer och 1 november 2015 är ökningen 193 personer. Just nu ser det positivt ut för Gotland även om befolkningsökningen inte alls är i nivå med snittet i riket. Finansiering av investeringar Finansiering av investeringar bör i möjligaste mån ske genom det finansiella utrymme som skapas genom avskrivningar och avsättningar samt årets resultat och vissa övriga inkomster, alltså utan att ta upp långfristiga lån. Detta utrymme uppgår till ca 270 mnkr varav ca 20 mnkr avser inkomster. Investeringsbudgeten för 2016 uppgår totalt till 526,5 mnkr varav 444 mnkr avser skattefinansierad verksamhet och 82,5 mnkr affärsdrivande verksamhet. Investeringsbudgeten är hög och ryms inte inom ramen för avskrivningar, avsättningar och inkomster. Finansiering av investeringar i affärsdrivande verksamhet kan ske genom upplåning då de ökade driftkostnaderna och kapitalkostnaderna tas ut via avgifter, detta belastar alltså inte de skattefinansierade verksamheterna. Regionens lånebehov de närmaste åren kommer att öka. Takten kommer att avgöras av vilka projekt som kommer att kunna sättas igång och när det sker i tiden. Det kommer också att bero på utvecklingen av regionens ekonomiska resultat. I finansplanen finns en långfristig upplåning om 100 mnkr per år inlagd. Trots det är finansieringsplanen negativ För att täcka upp det kommer antingen lånebehovet att överstiga den som ligger enligt plan eller så kommer inte investeringarna att ske i planerad takt. Ett tredje alternativ är att regionen stärker sina resultat framåt i förhållande till de prognoser som finns idag. Den långfristiga låneskulden minskade väsentligt under 2013 vilket ger bättre förutsättningar att klara av en ökad låneskuld framåt. Under 2015 har ett långfristigt lån om 100 mnkr, delvis kopplat mot affärsdrivande verksamhet, tagits upp vilket innebär att den långfristiga låneskulden är 475 mnkr vid ingången av

24 Region Gotland u Strategisk plan och budget TAXOR OCH AVGIFTER Taxor och avgifter allmänt I 2015 års budget svarar taxor och avgifter för mindre än 10 procent av finansieringen av regionens driftbudget. I jämförelse med skatteintäkter och utjämningsbidrag är avgifternas finansieringsandel relativt liten. Avgifterna har dock stor betydelse för finansieringen av enskilda kommunala verksamheter. För affärsdrivande verksamheter bör målet vara att avgifterna i så hög grad som möjligt ger full kostnadstäckning. Avgifterna har även stor betydelse inom exempelvis det sociala området även om kravet på täckningsgrad av fördelningspolitiska skäl inte kan sättas så högt. Vid sidan om finansieringsaspekten är avgifterna ett styrmedel för att påverka efterfrågan av kommunala tjänster. Detta kan ske genom att avgifterna höjs eller sänks. På detta sätt kan också information fås om hur kommuninvånarna och övriga konsumenter värderar olika kommunala tjänster i förhållande till avgiften. Dock har regionens möjlighet att påverka taxorna inom förskolan och äldreomsorgen starkt begränsats genom införande av maxtaxor liksom olika slag av högkostnadsskydd inom hälso- och sjukvården. Interna priser Inom regionen finns ett antal resultatenheter som finansieras via interna priser. Dessa finns framförallt inom serviceförvaltningen och teknikförvaltningen. Teknikförvaltningen administrerar regionens internhyror. Serviceförvaltningen är helt finansierad av interna intäkter utifrån tecknade överenskommelser med beställare/kunder. I budgeten för 2016 är serviceförvaltningens internpriser i princip oförändrade. Internhyrorna är minskade med 5 mnkr jämfört med föregående år. Externa taxor och avgifter Hamnar Hamntaxorna justerades för kommande linjetrafikperiod i och med avtalet med Destination Gotland och Trafikverket som gäller Avtalet är delvis incitament baserat. I avtalet om statsbidrag ingår villkor att Visby hamn ska drivas och särredovisas skilt från övriga kommunala hamnar. Enligt avtalet med staten får avgifterna inte sättas högre än att de täcker kostnaderna. Senast hamntaxorna reviderades var inför Då genomfördes en höjning av enskilda poster för att täcka ökade driftkostnader. En generell höjning av taxan med 2 procent är beslutad inför Taxehöjningen beräknas ge ökade intäkter på ca 200 tkr per år. Vatten- och avloppshantering (VA) Kostnaderna för VA-verksamheten har ökat på grund av de stora investeringar som pågår och som planeras för de kommande åren. Taxan har höjts och förändrats i olika takt sedan Inför 2013 skedde indexuppräkning (KPI) av taxorna. Fr o m 1 januari 2014 reviderades VAtaxan så att anslutningsavgifterna höjdes med 10 procent, de fasta brukningsavgifterna höjdes med 20 procent och de rörliga brukningsavgifterna höjdes med 10 procent. Taxan beräknas behöva justeras upp med 3-4 procent årligen för att täcka de kostnader som investeringarna medför. Inför 2016 finns dock inget behov av ytterligare höjning. Avfallshantering Renhållningstaxan justerades inför introduktionen av Kompost och brännbart. Ny avfallstaxa gäller från 1 april Avfallstaxan ersätter renhållningstaxan. Avgiftsnivån är i stort sett oförändrad, däremot finns det en viss förändring i konstruktionen. Generell höjning av avgiften för slamhämtning skedde med 5 procent Inför 2016 höjs avfallstaxans avgift för slamhämtning med 6 procent. Kollektivtrafik Justering av taxan skedde den 1 april Justeringen innebar ingen generell höjning, utan förändringar av vissa specifika avgifter. Tekniska nämnden har befogenhet att besluta om indexuppräkning av taxorna enligt konsumentprisindex (KPI). Förändring av taxan kommer att föreslås genomföras under 2016, men är ännu inte beslutad. Parkeringsavgifter Förslag finns om att förändra avgiften för parkering på offentlig plats 2016, men är ännu inte beslutad. Maxtaxa för förskola, fritidshem och pedagogisk omsorg Riksdagen har beslutat höja den högsta avgiften inom maxtaxan från och med den 1 januari Avgiften för förskola, fritidshem och pedagogisk omsorg räknas utifrån hushållets avgiftsgrundande inkomst. Den högsta avgiftsgrundande inkomsten från och med den 1 januari 2016 är kronor per månad, vilket innebär en höjning från nuvarande kronor per månad. 26

25 del 1 u Strategisk plan Livsmedelstaxa Med stöd av livsmedelslagen har regeringen antagit förordningen om avgifter för offentlig kontroll av livsmedel. Förordningen gäller även avgifter som ska betalas för kommunernas kostnader för prövning och registrering. Enligt förordningen är en kommun skyldig att ta ut en årlig avgift för att täcka kommunens kostnader. De avgifter som kommunerna tar ut ska grundas på en taxa som fullmäktige bestämmer. Miljö- och hälsoskyddsnämnden har en ny avgiftsmodell som ligger till grund för en justerad livsmedelstaxa. Avgiften för livsmedelstillsyn består av en fast och en rörlig del. Den fasta delen är kommunens overheadkostnader för tillsynsorganisationen fördelat på antalet livsmedelsanläggningar som ska få tillsyn. Den rörliga kostnaden är per tillsynstimme och beräknas efter arbetskraftskostnaden och hur många inspektionstimmar en inspektör ska hinna på ett år. Miljö- och hälsoskyddsnämndens nya modell innehåller sådana taxeändringar att kontrollavgift beräknas efter faktisk nedlagd kontrolltid och debiteras efteråt. 27

26 Region Gotland u Strategisk plan och budget Riktlinjer för god ekonomisk hushållning samt regionfullmäktiges direktiv och rekommendationer till nämnderna Region Gotlands verksamhetsidé är att: Ansvara för hälso- och sjukvård, utbildning, kultur, social och ekonomisk välfärd. Erbjuda god offentlig service med tillgänglighet, valfrihet och kvalitet som kännetecken. Svara för en rättsäker myndighets- utövning som inger förtroende. Ansvara för en hållbar regional utveckling som baseras på resurseffektivitet. För att klara detta är det av största betydelse att regionen har en balanserad ekonomi som grund för en långsiktig, hållbar och stabil utveckling. Region Gotland tillämpar principerna för målstyrning och använder balanserad styrning som metod. Regionfullmäktige beslutar om den övergripande visionen och de övergripande målen. Nämnderna upprättar utifrån detta egna styrkort för mandatperioden plus ett år och ska regelbundet följa upp framgångsfaktorer och måluppfyllelse. 4.1 REGIONENS VISION OCH STYRKORT FÖR MANDATPERIODEN Kommunfullmäktige fastställde i juni 2008 den nya visionen för Gotland år 2025: Gotland är Östersjöregionens mest kreativa och magiska plats, präglad av närhet, hållbar tillväxt och fylld av livslust. De övergripande målen i visionen som ska uppnås år 2025 för hela Gotland är: Minst invånare bor på Gotland. Gotlänningarnas välstånd tillhör de bästa i landet. Gotland är den naturliga mötesplatsen i Östersjöregionen. Gotlänningarna har bra hälsa och mår bäst i landet. Gotland är en världsledande öregion i miljö- och klimatfrågor. Regionfullmäktige fastställde den 26 april 2011 ett nytt koncernstyrkort för perioden Koncernstyrkortet gäller fram tills nytt styrkort är beslutat av regionfullmäktige. Region Gotlands gemensamma mål för de fem perspektiven i det balanserade styrkortet, och som gäller för samtliga verksamheter under mandatperioden, är: Samhällsutveckling. Gotland utvecklas i linje med visionsmålen och har ett starkt varumärke. Brukare/kunder. Brukarna/kunderna upplever att de får tjänster av god kvalitet, är informerade, delaktiga och respektfullt bemötta. Processer. Processer ger resultat av god kvalitet till kostnader i nivå med jämförbara kommuner och landsting. Medarbetare/ledare. Medarbetare/ledare trivs, är engagerade, tar ansvar och utvecklas för att möta framtidens utmaningar. Ekonomi. Ekonomin är uthållig och i balans ur ett generationsperspektiv. Samhällsutveckling Delmål för perspektivet samhällsutveckling under perioden är: Minst bor på Gotland. Gotlänningarnas välstånd ligger i nivå med rikets genomsnitt. Gotland är den naturliga mötesplatsen i Östersjöregionen. Självskattad hälsa och psykiskt välbefinnande ligger över riksgenomsnittet. Miljö- och klimatarbete på Gotland rankas topp tio i landet. Nämnderna uppmanas att bidra med aktiviteter inom sina verksamhetsområden för att uppnå delmålen för perioden. Nämnderna uppmanas att förverkliga beslutade verksamhetsnära program, implementera regionövergripande program och planer samt genomföra åtgärder som leder till ökad tillväxt. Nämnderna uppmanas även att bidra till att skapa en utvecklad och mer samordnad företagsservice genom fortsatt arbete med Förenkla helt enkelt. Syftet är att göra ständiga förbättringar inom områdena handläggningstider, tillgänglighet, bemötande samt kommunikation och information. Vidare uppmanas nämnderna att vidta åt gärder utifrån medborgarnas upplevelser enligt medborgarundersökningen, bland annat av seende former för förbättrad dialog och inflytande. 28

27 del 1 u Strategisk plan Brukare/kunder Nämnderna uppmärksammas på att utvecklingen av systematiska brukarundersökningar ska fortsätta för att fånga brukarnas/kundernas behov och upplevelse av om brukarna/kunderna upplever att de får tjänster av god kvalitet, är informerade, delaktiga och respektfullt bemötta. Nämnderna uppmanas att jämföra sina resultat mot tidigare år, mot jämförbara kommuner/landsting och riket. Vidare uppmanas nämnderna att ta fram mål för och följa upp brukarnas/kundernas tillgänglighet till tjänsterna. Med tillgänglighet menas såväl fysisk tillgänglighet som gott bemötande samt lättåtkomlig och förståelig information. Processer Nämnderna uppmärksammas på att processerna ska visa resultat av god kvalitet till kostnader i nivå med jämförbara kommuner och landsting. Nämnderna är också ansvariga för att skapa förutsättningar att kommunicera och utveckla gränssnitt mot andra interna och externa verksamheter. Nämnderna ska aktivt arbeta med verksamhetsutveckling och effektivisering i syfte att minska kostnaderna med bibehållen kvalitet. Fokus ska vara på att ta fram och redovisa målnivåer för verksamhetens produktivitet, kvalitet och kostnader. Nämnderna ska även redovisa förändringar över tiden och i jäm förelse med andra kommuner, landsting samt nationella mål. Medarbetare / ledare Alla nämnder ska löpande bedriva förändringsoch utvecklingsarbete inom HR-området. Arbetet styrs dels av lagar och avtal, dels av politiska styrdokument. Alla nämnder ska arbeta för att uppnå det övergripande målet medarbetare/ledare trivs, är engagerade, tar ansvar och utvecklas för att möta framtidens utmaningar. Nämnderna rekommenderas att aktivt arbeta med att skapa effektiva och attraktiva arbetsplatser med coachande ledare där medarbetarna trivs och upplever arbetsglädje, möjliggöra karriärutveckling och säkra likabehandling. Ett led i detta är att ta fram och genomföra åtgärdsplaner utifrån medarbetarenkäterna. Alla nämnder uppmanas att fullfölja systemet med ledar- och medarbetarkontrakt samt medarbetarsamtal och kompetensplaner. Ledarnas åtagande har förtydligats. I ledar kontrakten framgår tydligare åtagande, ansvar och konsekvenser för uppdraget att leda verksamhet och medarbetare samt ta ansvar för ekonomin. Ekonomi Balanskravet Balans ska föreligga mellan tillgängliga ekonomiska resurser och den verksamhet som bedrivs. Med hänsyn till samhällsutvecklingen både utifrån den demografiska utvecklingen samt medborgarnas ökade förväntningar krävs det ett ständigt pågående utvecklings- och effektiviseringsarbete för att nettokostnadsnivån inte ska öka. Det finansiella målet och framgångsfaktorerna enligt regionens styrkort utgör således grundläggande restriktioner för drift- och investeringsverksamheten. Utifrån dessa mål och restriktioner har nämnderna tilldelats ekonomiska ramar inom vilka verksamheterna ska bedrivas. Nämnderna ska verka för god ekonomisk hushållning. Ett sätt är att införa buffertar inom sina budgetramar. Bufferten, för oförutsedda kostnadsökningar eller intäktsminskningar, bör uppgå till 1 procent av nettobudgetramen i 2016 års budget. Vid befarad negativ avvikelse ska nämnderna agera snabbt och vidta åtgärder. Detta är synnerligen angeläget för att säkra regionens totala ekonomiska balans. Investeringar och finansiellt igångsättningstillstånd Regionen ska ha ett positivt finansiellt flöde och ska samtidigt sträva efter att minimera den långfristiga upplåningen. Styrning av de finansiella flödena ska bland annat ske genom att nämnd före igångsättande av byggnadsoch anläggningsinvesteringar med investeringsutgift som överstiger 3 mnkr ska inhämta finansiellt igångsättningstillstånd hos ekonomidirektören enligt delegationsbeslut, regionfullmäktige , 65. Nämnderna ska alltid beakta vilka konsekvenser investeringar har på driftkostnaderna, både negativa och positiva. Konflikt mellan verksamhetens mål och resurser Vid konflikt mellan verksamhetens mål och de ekonomiska resurserna är de ekonomiska resurserna överordnade verksamhetsmålen. Ekonomin är den restriktion som sätter gränser för måluppfyllelsen och verksamhetens inriktning och omfattning. Nämnderna ska löpande revidera mål och servicenivåer för att anpassa verksamheten till de ekonomiska ramarna. Nämnd har ansvar för att rapportera om den inte kan uppfylla de mål och åtaganden som regionfullmäktige beslutat om och även föreslå åtgärder. 29

28 Region Gotland u Strategisk plan och budget STABIL EKONOMI I ETT LÅNGSIKTIGT PERSPEKTIV Region Gotlands budgetresultat för 2016 är 34 mnkr. Detta innehåller en buffert för återställande av ett negativt balanskravsresultat som väntas Förutsättningen för att regionen ska klara resultatet för 2016 är att alla nämnder följer sin beslutade budget och att utvecklingen under året är stabil. Inför kommande år måste regionen minska sin omslutning för att komma i balans med budgetförutsättningarna och ha utrymme för utvecklingen utifrån den demografiska befolkningsutvecklingen. Ökningen av skatteunderlaget de närmaste åren ger inte utrymme för nya kostnader. Nämnderna måste kontinuerligt arbeta med effektiviseringar för att kunna ge utrymme för verksamhetsutveckling. Det finns under överskådlig tid inte utrymme för expansion av verksamhet utan att omprioritera resurser. Ledningskontoret följer den samhällsekonomiska utvecklingen som fortfarande är mycket osäker, även om EU-området ser något stabilare ut än tidigare. Planeringen framåt måste nödvändigtvis utgå från dagens prognoser vilket betyder att nämnderna måste planera för effektivisering av processerna och översyn av ut budet för att kunna möta kostnadstrycket framåt. Regionfullmäktiges direktiv till nämnderna: Nämnderna ska aktivt arbeta med verksamhetsutveckling och effektivisering i syfte att minska kostnaderna med bibehållen kvalitet. Nämnderna ska avsätta buffert för oförutsedda kostnadsökningar eller intäktsminskningar. Bufferten bör uppgå till en procent av nettobudgetramen i 2016 års budget. Detta är extra viktigt då regionens budgetresultat är lågt. Serviceförvaltningen ska tillsammans med nämnderna arbeta för effektivisering av administrativa och andra gemensamma processer för att undvika suboptimering. Nämnd/förvaltningsledning ska samordnat för hela förvaltningen beakta potentialen i pensionsavgångar och naturlig rörlighet i rationaliseringsarbetet. Nyanställning och återbesättning av tjänster ska ske med restriktivitet. Budgetdisciplinen ska hållas. 4.3 KVITTERING AV BUDGETRAMAR FÖR 2016 Regionstyrelsens ordförande ska tillsammans med regiondirektören formellt överlämna 2016 års budgetramar till varje nämnd (ordförande och förvaltningschef ). Detta sker vecka 3 och 4,

29 del 2 u Ekonomisk översikt DEL 2 EKONOMISK ÖVERSIKT Resultatplan mnkr (löpande priser) Bokslut 2014 Prognos * 2015 Budget 2016 Plan 2017 Plan Verksamhetens nettokostnader före avskrivningar Avskrivningar Verksamhetens nettokostnader Skatteintäkter Bidragsinkomster Finansiella intäkter Finansiella kostnader ÅRETS RESULTAT Nedan kommenteras de poster som redovisas i resultatplanen. 1. Verksamhetens nettokostnader före avskrivningar: Verksamhetens nettokostnader justerade för interna poster mellan huvudprogrammet Finansiering och nämnderna. Posten omfattar intäkter och kostnader i finansieringsbudgeten under rubriken Övriga intäkter och kostnader. Nämnderna ** Kapitalkostnader Finansförvaltningen Prisökningsreserv Personalkostnadsreserv Summa Avskrivningar: Planenliga avskrivningar beräknade på anläggningstillgångarnas anskaffningsvärden. 3. Skatteintäkter: Egna kommunalskatteintäkter. 4. Bidragsinkomster: Omfattar inkomstutjämning, kostnadsutjämning, sysselsättningsstöd, LSS- utjämningsbidrag, strukturbidrag och reglering samt fastighetsavgift. 5. Finansiella intäkter och kostnader: Här redovisas ränteintäkter på utlånade medel och aktieutdelning samt räntekostnader för Region Gotlands upplåning samt ränta på avsättning till pensioner. 7. Årets resultat: Årets resultat är liktydigt med förändringen av eget kapital. * Enligt Delårsrapport (januari- augusti). ** Total budgetram för nämndernas verksamheter 2016 uppgår till mnkr. 31

30 Region Gotland u Strategisk plan och budget Finansieringsplan mnkr (löpande priser) Bokslut 2014 Prognos * 2015 Budget 2016 Plan 2017 Plan 2018 DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN Resultat Avskrivningar Avsättningar för pensioner Realisationsvinster Realisationsförluster Övriga ej rörelsekapitalpåverkande poster Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändringar av rörelsekapital Förändringar i rörelsekapital exkl. likvida medel Kassaflöde från den löpande verksamheten INVESTERINGAR Investeringsutgifter Inköp av finansiella anläggningstillgångar Försäljning av anläggningstillgångar Försäljning av finansiella anläggningstillgångar Övriga investeringsinkomster Kassaflöde från investeringsverksamheten -334, FINANSIERING Förändring av långfristiga fordringar Långfristig upplåning Amortering Förutbetalda intäkter Kassaflöde från finansieringsverksamheten -46, ÅRETS KASSAFLÖDE -32, * Enligt Delårsrapport (januari augusti). 32

31 del 2 u Ekonomisk översikt Balansplan mnkr (löpande priser) Bokslut 2014 Prognos * 2015 Budget 2016 Plan 2017 Plan 2018 TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar Omsättningstillgångar Summa tillgångar EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER Eget kapital därav årets resultat Avsättningar Avsättningar till pensioner Andra avsättningar Summa avsättningar Skulder Långfristiga skulder Kortfristiga skulder Summa skulder Summa eget kapital, avsättningar och skulder Soliditet, % ** 46,8 48,1 42,7 41,5 42,3 Soliditet, % *** -19,3-19,6-15,7-13,5-11,6 * Enligt Delårsrapport (januari-augusti) ** Exklusive pensionsförpliktelser intjänade före år 1998 *** Inklusive pensionsförpliktelser intjänade före år (2 591 mnkr 2014, mnkr 2015, mnkr 2016, mnkr 2017, mnkr 2018). 33

32 Region Gotland u Strategisk plan och budget Finansieringsbudget 2016 mnkr (löpande priser) Konto Bokslut 2014 Budget 2015 Budget 2016 ÖVRIGA INTÄKTER 382 Realisationsvinster (fastighetsförsäljning) 17,2 18,0 15, Avkastningskrav resultatenheter 1,0 13,2 11,0 Övrigt 8,2 0,0 0,0 Summa 26,4 31,2 26,0 KOSTNADER Interndebiterade arbetsgivaravgifter 711,6 722,0 757, Utbetalda arbetsgivaravgifter -656,8-685,0-732, Interndebitering individuell del 144,2 144,0 151, Pensionsutbetalning individuell del -100,4-102,0-109, Löneskatt individuell del -23,8-25,0-26, Förändring semesterlöneskuld 0,0-5,0-5, Löneskatt utbetalda pensioner -23,3-26,0-27, Löneskatt pensionsavsättning -10,1-12,0-10, Pensionsförsäkr. Alt KAP-KL -2,4-2,5-3, Förändring pensionsavsättning -39,7-40,0-40, Förändring garantipensionskuld 4,5 0,0 0, Pensionsutbetalningar -11,2 0,0 0, Pensionsutbetalningar intjänade före ,6-103,0-109, Förvaltningsavgift pensioner (ÖKSAP) -1,3 0,0 0, Förvaltningsavgift KPA -0,8-1,0-1, Ekologiska livsmedel -0,8-1,0-1, Kundförluster 0,0-1,0-1,0 796 Intern ränta Geab, AB GotlandsHem -0,7-1,0-1,0 782 Realisationsförlust -10,5 0,0 0, Buffert asylsökande 0,0 0,0-5,0 Övrigt -8,6 0,0 0,0 Summa -116,7-138,5-163,5 SKATTER 801 Kommunalskatt 3 299, , , Skatteavräkning, prognos 1,7 0,0 0, Justeringspost skatteavräkning -9,2 0,0 0,0 Summa 3 291, , ,0 34

33 del 2 u Ekonomisk översikt forts. Finansieringsbudget 2016 Konto Bokslut 2014 Budget 2015 Budget 2016 GENERELLA STATSBIDRAG 8210 Inkomstutjämning 902,6 929,0 976,0 822 Strukturbidrag 163,5 164,0 158,0 824 Regleringsbidrag 0,0 5,0 0,0 826 Bidrag LSS-utjämning 2,9 0,0 0,0 828 Fastighetsavgift 116,9 123,0 125,0 834 Regleringsavgift -1,0-20,0-29,0 835 Kostnadsutjämning -107,1-100,0-105,0 836 Avgift LSS-utjämning 0,0-4,0-2,0 Summa 1 077, , ,0 FINANSIELLA INTÄKTER 8411 Utdelning på aktier och andelar 10,8 9,0 0, Ränta utlämnade lån 0,2 0,1 0, Ränta på utlåning 0,0 0,2 0, Ränta likvida medel 1,1 1,0 0, Ränta pensionsmedelsförvaltning 1,9 2,0 2,0 845 Ränta på kundfordringar 0,7 0,3 0, Avgift borgensåtagande 3,8 3,0 3,0 Övrigt 5,5 0,0 0,0 Summa 24,0 15,6 5,8 FINANSIELLA KOSTNADER 8424 Kreditivränta 1,0 1,0 1, Ränta långfristiga lån -2,7-20,0-20, Ränta beräknad upplåning 0-1,0-1, Ränta kortfristiga lån 0-1,0-1, Ränta avräkningskonto -0,1-1,3-1, Ränta långfristiga lån, affärsdrivande -11,0 0,0 0, Ränta årets pensionsavsättningar -6,5-12,0-12, Ränta revers LÖF -0,5-3,0 0,0 857 Avgifter banktjänster -0,3-0,4-0,4 Övrigt -0,9 0,0 0,0 Summa -21,0-37,7-34,7 Övrigt * -0,2 0,0 0,0 SUMMA 4 282, , ,6 Nämnderna , , ,1 Fördelade kapitalkostnader 328,9 328,0 331,0 Avskrivningar -219,3-216,0-224,0 ÅRETS RESULTAT 12,0 0,5 33,5 * Nedskrivning anläggning (-0,2). 35

34 Region Gotland u Strategisk plan och budget Ramberäkning 2016 tkr Specifikation över förändringar som påverkar nämndernas ramar. Beslutade av regionfullmäktige NÄMNDERNAS RAMAR Ej fördelade poster upptagna under finansförvaltningen 2015 som påverkar nämnderna: lokaleffektivisering avkastningskrav SF generellt avkastningskrav SF fordon Netto INTEGRERAD BUDGET 2015 INKL GEMENSAMMA POSTER JUSTERINGAR AV BUDGET 2015 Justering för kapitalkostnader (investeringar gjorda till och med ) GVN: Lövsta - Gotland Grönt Centrum AB, RF RS/LK: Lövsta - Gotland Grönt Centrum AB, RF JUSTERINGAR 2016 ENLIGT FLERÅRSPLAN RS/LK: återföring engångsanslag HBTQ arbete 100 GVN: samordna flyktingmottagande -500 KFN: hyra nya sporthallen Resursfördelningsmodell enligt plan BUN: - förskola fler elever grundskola färre barn på fritidshem GVN: - färre elever kommunal gymnasieskola fristående skola interkommunal ersättning -136 HSN: resursfördelningsmodell medicinteknisk utveckling SON: resursfördelningsmodell äldreomsorg Netto Justeringar resursfördelningsmodell jmf med plan BUN: - justering förskola justering grundskola justering fritidshem 100 SON: äldreomsorg SUMMA JUSTERING RESURSFÖRDELNINGSMODELL

35 del 2 u Ekonomisk översikt forts. Ramberäkning 2016 INDEXUPPRÄKNING INTERNA PRISER OCH EXTERNA AVTAL Externa avtal LK -75 Externa avtal TN Externa avtal KFN -592 Externa avtal BUN Externa avtal GVN -800 Externa avtal SON Externa avtal HSN SUMMA INTERNA PRISJUSTERINGAR OCH EXTERNA AVTAL RAMTILLSKOTT RS/LK: tillväxtarbete RS/LK: kompensation flytt Visborg RS/Pol org: kompensation flytt Visborg TN/TKF: offentliga toaletter och civilförsvarsanläggningar KFN: kompensation flytt Visborg SON: kompensation flytt Visborg SON: hemsjukvård HSN: generellt ramtillskott SUMMA RAMTILLSKOTT BESPARING RS/Pol org: generell besparing 1 % 237 RS/LK: generell besparing 1 % RS/SF: avkastningskrav TN: generell besparing 1 % TN/TKF: effektivisering till följd av omorganisation BN: generell besparing 1 % 216 MHN: generell besparing 1 % 130 KFN: generell besparing 1 % BUN: generell besparing 1 % BUN: effektivisering till följd av omorganisation BUN: ramjustering till följd av lägre hyra Visborg 400 GVN: effektivisering till följd av omorganisation GVN: generell besparing 1 % SON: generell besparing 1 % HSN: generell besparing 1 % SUMMA BESPARING

36 Region Gotland u Strategisk plan och budget forts. Ramberäkning 2016 VERKSAMHETSFÖRÄNDRING RS/LK: Barnsam -900 SON: Barnsam 900 RS/LK: Äldresam SON: Äldresam 500 HSN: Äldresam 500 BUN: ny fördelning av budget till följd av bildandet av nya utbildnings- och arbetslivsförvaltningen GVN: ny fördelning av budget till följd av bildandet av nya utbildnings- och arbetslivsförvaltningen PERSONALKOSTNADSUPPRÄKNING Personalkostnadsökningar SUMMA PERSONALKOSTNADSUPPRÄKNING RAM BUDGET RAMJUSTERINGAR ÅREN (jmf med budget 2016) BUN, resursfördelningsmodell * GVN, resursfördelningsmodell ** HSN, resursfördelningsmodell SON, resursfördelningsmodell Summa * Består av: - förskola, BUN grundskola, BUN fritidshem, BUN ** Består av: -fler elever kommunal gymnasieskola, GVN fristående skola, GVN interkommunal ersättning, GVN TOTAL SUMMA RAMJUSTERINGAR

37 del 2 u Ekonomisk översikt Ramberäkning 2016 per nämnd/förvaltning tkr Beslutade av regionfullmäktige Justerad budget 2015 Justeringar enligt plan Indexuppräkning* Besparing 2016 Resursfördelningsmodeller Verksamhetsförändring Ramtillskott 2016 Personalkostnadskomp 2016 Budget 2016 Plan 2017 Plan 2018 Regionstyrelsen Politikerorganisation Ledningskontor Serviceförvaltning 0 0 Teknisk nämnd Byggnadsnämnd Miljö- o hälsoskyddsnämnd Kultur- och fritidsnämnd Barn- och utbildningsnämnd Gymnasie- & vuxenutbildningsnämnd Socialnämnd Hälso- och sjukvårdsnämnd Summa nämnder/ förvaltning Gemensamt/finansförv SUMMA INKL GEMENSAMT * * Kompensation sker för externa avtal samt för förändring av internpriser. Ingen generell kompensation för övriga prisökningar. 39

38 Region Gotland u Strategisk plan och budget Bilaga till ramberäkning 2016 tkr Justeringar av budget 2015 samt indexuppräkning Justeringar budget 2015 Budget 2015 Kap.kostn. just Ev övriga justeringar Just budget 2015 RS Politikerorg LK SF 0 0 TN BN MHN KFN BUN GVN SON HSN Summa Gem/finans SUMMA Indexuppräkning Lokalkostnader Internpriser SF Externa avtal Summa indexuppräkning RS Politikerorg 0 LK SF TN BN MHN KFN BUN GVN SON HSN Summa Gemensamt ofördelat 0 0 SUMMA Internpriser för serviceförvaltningens tjänster har sänkts för vissa tjänster Internhyran 2016 är sänkt med 1,07% 40

39 del 2 u Ekonomisk översikt Investeringsbudget tkr Samt plan Budget 2016 Budget 2017 Plan 2018 Plan 2019 Plan 2020 REGIONSTYRELSEN/LEDNINGSKONTORET Pott IT-investeringar LK Teknisk plattfom Digital långtidslagring/ e-arkiv Dubblering datahall o kritiska funktioner Informationssäkerhetsverktyg (LIS) 500 Nytt Office-paket Summa IT Ny simhall, utredning SUMMA RS/LEDNINGSKONTORET REGIONSTYRELSEN/SERVICEFÖRVALTNINGEN Pott IT-investeringar SF Reinvesteringar av IT-infrastruktur PC- som tjänst Reinvesteringar licenser Summa IT/SF Lokalinvesteringar Säveskolans kök Stenkyrka skolas kök Södervärnsskolans kök 700 Gråboskolans kök Endre skolas kök Terra Novaskolans kök 800 Havdhem skolas kök Strandgärdets kök Högbyskolans kök Mottagningskök Stånga skolans kök Öja skolas kök Vänge skola 600 Lärbro skolas kök Café Korpen 550 Summa investeringar lokaler SUMMA RS/SERVICEFÖRVALTNINGEN

40 Region Gotland u Strategisk plan och budget Forts. Investeringsbudget Budget 2016 Budget 2017 Plan 2018 Plan 2019 Plan 2020 TEKNISKA NÄMNDEN/TEKNIKFÖRVALTNINGEN Pott Investeringar i skattefinansierad verksamhet Mark- och stadsmiljö Ospecifierade gator o vägar 300 Beläggningsprogram Trafiksäkerhetsåtg enl LTP Enkelt avhjälpta hinder 400 Säkra skolvägar 800 Cykelplan Visby 500 Belysning, åtgärdsprogram Belysning, åtgärdsprogram, övrigt Visborg infrastruktur park Lekutrustning 800 Murgrönan Aktivitetspark Bad & besökplats upprustning & förändring 500 Enskilda vägar förbättring Utveckling serviceorter Upprustning parker ospecifierade 500 Innerstadsutveckling 500 Investeringsram Summa mark- och stadsmiljö Kollektivtrafik Utveckling Visby Utveckling serviceorter inkl hållplatser Summa kollektivtrafik Investeringar i affärsdrivande verksamhet VA-verksamhet Ledningsutbyggnad ospecifierad Sanering VA-ledningsnät Vatten regionala nätet Ombyggnad vattenverk Ombyggnad avloppsreningsverk Klintehamn avloppsreningsverk Tingstäde-Visby vattenledning 500 VA-ledning Visborg övertagande Katthammarsviks avloppsreningsverk Fårö vattenförsörjning Fårösunds avloppsreningsverk Lärbro Slite vattenledning Lickershamn vattenverk Gotlands vattenförsörjning Gnisvärd VA-utbyggnad Roma kyrkby VA Kvarnåkershamn-Klintehamn VA-ledning

41 del 2 u Ekonomisk översikt Forts. Investeringsbudget Budget 2016 Budget 2017 Plan 2018 Plan 2019 Plan 2020 Burgsvik-Nisseviken VA-ledning Visby Annelund avloppsp Summa VA Avfallshantering Slite deponi Återvinningscentraler Avveckling spilloljedepå Gute Roma avfallsanläggning Summa avfall Hamnverksamhet Visby hamn Kryssningskaj Förbättringsåtgärder Visby hamn Visby, reparation spontkaj Summa Visby hamn Hamnverksamhet (anslagsfinansierad) Förbättringsåtgärder övriga hamnar Klintehamn muddring vändzon och inre hamn Logistikytor hamnområdet Summa anslagsfinansierade hamnar Summa hamnar (totalt) Investeringar i resultatdrivande verksamhet Fastighetsförvaltningsavd OVK Energibesparande åtgärder EPC Reinvesteringar Konvertering olja Konvertering el Reinvestering biobränsleanläggning Investeringar för fastighetsägaransvar Reserv-vattentäkt Visby lasarett Summa fastighetsförvaltningavd Gata-park Fordon och maskiner reinvesteringar (pott) Summa gata-park Totalt investeringar resultatdrivande SUMMA TN/TEKNIKFÖRVALTNINGEN Varav skattefinansierad verksamhet Varav affärsdrivande verksamhet

42 Region Gotland u Strategisk plan och budget Forts. Investeringsbudget Budget 2016 Budget 2017 Plan 2018 Plan 2019 Plan 2020 TEKNISKA NÄMNDEN/SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN Räddningstjänsten Brandutrustning Övriga inventarier Släckbil Övningsplats First responder 500 Lastväxlare, renovering stegbil Persontransport Investeringsram SUMMA TN/SBF (RÄDDNINGSTJÄNSTEN) BYGGNADSNÄMNDEN/SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN Pott SUMMA BYGGNADSNÄMNDEN MILJÖ- OCH HÄLSOSKYDDSNÄMNDEN/SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN Pott SUMMA MILJÖ- OCH HÄLSOSKYDDSNÄMNDEN BARN- OCH UTBILDNINGSNÄMNDEN Lokalinvesteringar A7/Serganten förskola Förskoleplatser i paviljong Roma Förskoleplatser i paviljong Väskinde Västerhejde skola Alleskolan/Humlegårdsskolan Väskinde skola Förskoleplatser Förskola Wisborg Summa lokalinvesteringar Mindre verksamhetsanpassningar (pott) Summa övriga bygg- och anläggningsinventarier Investeringar maskiner inventarier Pott Summa investeringar maskiner inventarier IT-investeringar IT-undervisning IT-lärplattor IT-administration Summa IT-investeringar SUMMA BARN- OCH UTBILDNINGSNÄMNDEN

43 del 2 u Ekonomisk översikt Forts. Investeringsbudget Budget 2016 Budget 2017 Plan 2018 Plan 2019 Plan 2020 GYMNASIE- OCH VUXENUTBILDNINGSNÄMNDEN Lokalinvesteringar Ombyggnad Sävehuset Folkhögskolan Wisbygymnasiet Norr IT-investeringar IT-kringutrustning, förvaltningsspecifikt Investeringar i maskiner, inventarier Återanskaffning / Inventarier (pott) Utrustning nytt skolhus SUMMA GYMNASIE- OCH VUXENUTBILDNINGSNÄMNDEN SOCIALNÄMNDEN Investeringar i maskiner, inventarier Pott Lokalinvesteringar Gruppbostad LSS Mindre verksamhetsanpassningar (pott) SUMMA SOCIALNÄMNDEN HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSNÄMNDEN Investeringar i maskiner, inventarier Övrig medicinteknisk utrustning (pott) MRT-Kamera, röntgen Skelett undersökningsutrustning, röntgen Inventarier i pott (lokaler) Summa maskiner och inventarier IT-investeringar IT-investeringar 500 Summa IT Lokalinvesteringar Mindre ombyggnader (pott) Psykiatri slutenvård Reservkraft Visby lasarett Summa lokalinvesteringar SUMMA HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSNÄMNDEN

44 Region Gotland u Strategisk plan och budget Forts. Investeringsbudget Budget 2016 Budget 2017 Plan 2018 Plan 2019 Plan 2020 KULTUR- OCH FRITIDSNÄMNDEN Pott Lokalinvesteringar A7-hallen, utbyggnad A7-hallen, ventilation SUMMA KULTUR- OCH FRITIDSNÄMNDEN INVESTERINGSBUDGET TOTALT varav affärsdrivande exklusive hamn varav anslagsfinansierat varav kryssningskaj

45 del 3 u Nämnder/Förvaltningar DEL 3 NÄMNDER/FÖRVALTNINGAR Politikerorganisationen REGIONFULLMÄKTIGE Ordförande: Conny Kristensen Gahnström (S) REGIONSTYRELSE Ordförande: Björn Jansson (S) REVISION Ordförande: Carin Backlund (M) VALNÄMND Ordförande: Claes-Göran Nilsson (S) PATIENTNÄMND Ordförande: Pia Dyvander-Johansson (S) ÖVERFÖRMYNDARNÄMND Ordförande: Claes-Göran Nilsson (S) DRIFT- OCH INVESTERINGSRAM 2016, tkr Justerad driftbudget Justering enligt flerårsplan 0 Indexuppräkning 0 Personalkostnadsuppräkning 90 Ramtillskott 40 Omdisponering/ramjusteringar 0 Besparing -237 Beslutad driftbudgetram Investeringsram Verksamhet Regionfullmäktige är en folkvald församling och dess möten är offentliga. Ledamöterna väljs i allmänna val vart fjärde år. I Region Gotland har regionfullmäktige 71 ledamöter. Regionfullmäktige fattar beslut i frågor som är av stor vikt för regionen och dess invånare. Regionfullmäktige beslutar om skatt, taxor och andra avgifter, bestämmer Region Gotlands budget, större investeringar, samt planer och mål för verksamheten. Regionfullmäktige avgör också hur nämndorganisationen ska se ut och utser ledamöter i styrelser, nämnder med mera. Ärenden som regionfullmäktige ska behandla ska vara förberedda av den nämnd som svarar för den verksamhet frågan gäller. Regionstyrelsen ska alltid yttra sig över förslagen till regionfullmäktige. Ledamöterna kan genom motioner väcka ärenden i regionfullmäktige. De kan också ställa frågor om aktuella händelser genom interpellationer och frågor. Medborgarförslag är ett sätt för folkbokförda gotlänningar att tycka till och väcka ärenden i regionfullmäktige. Medborgarförslagen kan av regionfullmäktige överlåtas för beslut till regionstyrelsen och nämnderna. Under mandatperioden har Arbetarpartiet Socialdemokraterna 21 ledamöter Miljöpartiet de gröna 8 ledamöter Vänsterpartiet 7 ledamöter Centerpartiet 14 ledamöter Moderata samlingspartiet 13 ledamöter Liberalerna 4 ledamöter Sverigedemokraterna 3 ledamöter Feministiskt initiativ 1 ledamot Regionstyrelsen leder och samordnar förvaltningen av Region Gotlands angelägenheter och följer övriga nämnders verksamhet. Styrelsen ska bereda eller yttra sig i alla ärenden som behandlas i fullmäktige. Styrelsen ansvarar för den ekonomiska förvaltningen och medelsförvaltningen samt verkställer fullmäktiges beslut, om inte uppdraget getts till annan nämnd. Regionstyrelsen ska initiera, leda och samordna Region Gotlands planerings verksamhet inklusive den översiktliga fysiska planeringen. Regionstyrelsen och dess utskott fullgör Region Gotlands centrala uppgift för den personal administrativa verksamheten, tillika Region Gotlands löne- och pensionsmyndighet. Regionstyrelsen utgör även arbetslöshetsnämnd. Regionstyrelsen svarar även för Region Gotlands uppgifter som följer av lag om regionalt utvecklingsansvar i vissa län. 47

46 Region Gotland u Strategisk plan och budget Revisorernas uppdrag finns beskrivet i kommunal lagen. All verksamhet inom Region Gotland ska granskas. Revisorerna ska pröva om verksamheten sköts på ett ändamålsenligt och från ekonomisk synpunkt tillfredsställande sätt, om räkenskaperna är rättvisande och om nämndernas interna kontroll är tillräcklig. I revisionsberättelsen redovisas resultatet av revisorernas sammanvägda bedömning och ansvarsfrihet för styrelser och nämnder tillstyrks eller avstyrks. De förtroendevalda revisorerna är ingen nämnd eller styrelse, utan var och en har rätt att ha en egen uppfattning i ansvarsfrågan. För perioden (4 år) har revisorerna upphandlat revisionskonsulter av PwC. Valnämnden är lokal valmyndighet och enligt lag skyldig att organisera och genomföra riksdags- och kommunalval, eventuella folkomröstningar samt val till EU-parlamentet. Nämndens uppgifter består i att ansvara för all förtidsröstning liksom röstningen på valdagen. I arbetet ingår dessutom bland annat att utse röstmottagare, se till att det finns röstnings- och vallokaler, sortera och lämna ut valmaterial till 41 valdistrikt och alla förtidsröstningslokaler. Valnämnden sköter sina uppgifter under överinseende av länsstyrelsen, som är regional valmyndighet. Patientnämnden är en lagstyrd verksamhet sedan Patientnämnden har som uppgift att utifrån synpunkter och klagomål stödja och hjälpa enskilda patienter inom den hälso- och sjukvård och tandvård som bedrivs av Region Gotland eller enligt avtal med Region Gotland, samt bidra till kvalitetsutveckling och hög patientsäkerhet i hälso- och sjukvården. Detta uppfylls genom att hjälpa patienter att få den information de behöver för att kunna ta tillvara sina intressen i hälso- och sjukvården, främja kontakterna mellan patienter och vårdpersonal, hjälpa patienter att vända sig till rätt myndighet samt rapportera iakttagelser och avvikelser av betydelse för patienterna till vårdgivare och vårdenheter. Allmänhet, hälso- och sjukvårdspersonal och andra berörda ska informeras om nämndens verksamhet. Nämnden ska göra Inspektionen för vård och omsorg (IVO) uppmärksam på förhållanden som omfattas av myndighetens tillsyn samt årligen lämna en redogörelse för verksamheten till IVO och Socialstyrelsen. På begäran ska nämnden utse stödperson till den som tvångsvårdas inom psykiatrin. Överförmyndarnämnden. Enligt lag skall det i varje kommun finnas en överförmyndare eller en överförmyndarnämnd. Region Gotland har sedan 1 januari 2007 en överförmyndarnämnd. Överförmyndarnämnden ska efter ansökan eller anmälan utreda behov av god man, förvaltare eller förmyndare för personer som av olika anledningar inte kan förvalta sin egendom, föra sin talan och tillvarata sina rättigheter. Överförmyndarnämnden ansvarar därefter för tillsynen över förmyndares, förvaltares och gode mäns förvaltning. Utöver detta ska överförmyndarnämnden ta emot uppgifter från kronofogden när barn där registreras för skulder. Nämnden utövar också viss kontroll över samtliga föräldrar som har barn under 18 år. Kontrollen gäller i första hand de barn som äger tillgångar över 8 prisbasbelopp. Nämnden utser också god man för ensamkommande barn, som anländer till Gotland efter anvisning av Migrationsverket eller genom placering av en kommuns socialtjänst. 48

47 del 3 u Nämnder/Förvaltningar Regionstyrelsen LEDNINGSKONTORET Ordförande: Björn Jansson (S) u Förvaltningschef: Peter Lindvall Verksamhetsidé Med utgångspunkt från en helhetssyn på aktuella samhällsfrågor ansvarar ledningskontoret för att på uppdrag av regiondirektören stödja regionstyrelsen att leda, styra och samordna Region Gotlands uppdrag. Centrala åtaganden är att sakkunnigt bereda ärenden och strategiskt planera, stödja genomförande, följa upp och analysera Region Gotlands verksamhet och utveckling. Ledningskontoret strävar efter att skapa ett förtroendefullt, delaktigt och öppet klimat, samt ett gott samspel i alla relationer präglat av omtanke. Strategier Vi agerar förebyggande för att möta framtidens utmaningar. Vi möjliggör delaktighet, arbetar i bred samverkan och har god kommunikation i alla relationer. Vi arbetar för att hela Gotland ska utvecklas till en trygg och attraktiv ö präglad av jämlikhet, jämställdhet och mångfald. I det regionala utvecklingsarbetet har vi särskilt fokus på miljö, folkhälsa, utbildning och förbättrat företagsklimat. Vi arbetar för att näringslivet ska utvecklas, sysselsättningen ska vara hög och vi värnar om inomregional balans. Vi prioriterar barn och ungdomar. DRIFT- OCH INVESTERINGSRAM 2016, tkr Justerad driftbudget Justering enligt flerårsplan -100 Indexuppräkning -236 Personalkostnadsuppräkning 700 Ramtillskott 860 Omdisponering/ramjusteringar Besparing Beslutad driftbudgetram Planerade verksamhetsförändringar, besparingar och ramtillskott Utöver den generella kompensationen för externa avtal, personalkostnadsuppräkning och justeringar på grund av regioninterna prisjusteringar m m har kontoret erhållit ramtillskott med 0,5 mnkr för tillväxtarbete. Utöver detta har 0,9 mnkr överförts från socialnämnden för verksamheten BarnSam och 1,0 mnkr överförts från socialnämnden och hälso- och sjukvårdsnämnden (0,5 mnkr vardera) för inrättande av verksamheten Äldresam. En besparing föreligger om 2,0 mnkr. Den verkliga besparingen kontoret arbetar med uppgår dock till drygt 2,2 mnkr utifrån att personalkostnadsuppräkningen inte beräknas ge full kostnadstäckning. Besparingen har hanterats genom att de så kallade kategori 1 tjänsterna reducerats med 0,8 mnkr genom bland annat slopat utskick av löneavier, och justeringar beträffande ekonomisystemet och andra IT-system. Resterande besparing har hanterats genom att två tjänster inte kommer att tillsättas efter pensionsavgångar och så kan en tjänst, som hanterar bredbandssamordning, från och med 2016 finansieras med statsbidrag. Större investeringar Huvuddelen av aktuella investeringar under planperioden är IT-relaterade. Pågående är byte av e-postsystem, manageringssystem (system för distanssupport och programupp dateringar med mera), samt byte av utskriftslösning. Dessa byten sker under första kvartalet Vidare planeras satsningar för att öka IT- och informationssäkerheten bland annat genom att vissa kritiska IT-funktioner dubbleras. Den största investering under planperioden är uppgradering av MS Officepaket på regionens PC. Uppgraderingen avses göras mer selektivt än idag i så motto att bara PC som verkligen behöver Word, Excel etc kommer att få det. Övriga PC är tänkta att utrustas med gratislösningar. Investeringsram

48 Region Gotland u Strategisk plan och budget Regionstyrelsen SERVICEFÖRVALTNINGEN Ordförande: Björn Jansson (S) u Förvaltningschef: Karolina Samuelsson Verksamhetsidé Som en del av Region Gotland utvecklar och erbjuder serviceförvaltningen effektiva tjänster som skapar värde för kunderna. Vi levererar tjänster inom HR, ekonomi, IT, logistik och måltidsförsörjning. Strategier Vi har god kunskap om Region Gotlands verksamhet. Vi sätter kundernas behov i fokus. Vi är en lärande organisation. DRIFT- OCH INVESTERINGSRAM 2016, tkr Investeringsram Serviceförvaltningen är en renodlad resultatenhet, vilket innebär att verksamheten finansieras genom intäkter från övriga förvaltningar och driftramen är därmed noll. Verksamhetens omslutning, inklusive interna poster, uppgår till ca 500 mnkr. Planerade verksamhetsförändringar, besparingar och ramtillskott Serviceförvaltningen arbetar kontinuerligt med att utveckla och anpassa tjänsternas omfattning och utformning efter kundernas behov. För att styra förvaltningens ekonomiska förutsättningar beslutar regionfullmäktige om rätten att höja priserna. Inga prishöjningar kommer att ske till För att klara beräknade kostnadshöjningar måste effektiviseringar motsvarande 6 mnkr genomföras. Betinget kommer att hanteras genom generella effektiviseringar inom samtliga tjänster. Större investeringar Förvaltningens investeringsbudget uppgår till 20 mnkr. För att bibehålla regionens IT-infrastruktur på den nivå den är idag behöver reinvesteringar årligen göras med ca 3 mnkr. Serviceförvaltningen äger också regionens samtliga datorer. Under 2016 behöver byten göras för totalt 7 mnkr. Förvaltningen har fått i uppdrag att öka kvaliteten på måltidsupplevelsen. Detta ska bland annat ske genom sänkta varmhållningstider och ökad andel matlagning från grunden, samt matlagning närmare gästen. Ombyggnationen av regionens kök fortsätter. Under året kommer Stenkyrka skolas kök (3,0 mnkr) samt Endre skolas kök (2,2 mnkr) byggas om från mottagnings- till tillagningskök. Gråboskolans- (1,3 mnkr), Södervärnskolans- (0,7 mnkr) och TerraNovaskolans kök (0,8 mnkr) kommer att renoveras, utrustas och byggas om för att klara dagens krav. Förvaltningens gemensamma investeringspott på 2 mnkr kommer framför allt användas till reinvesteringar av utrustning inom måltidsförsörjning och logistik. 50

49 del 3 u Nämnder/Förvaltningar Byggnadsnämnden SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN Ordförande: Karl-Allan Nordblom (MP) u Tf förvaltningschef: Per Lindskog Verksamhetsidé Byggnadsnämnden ansvarar, i samverkan med övriga nämnder, för planering och markanvändning, bygglovhantering och tillsyn över byggande samt teknisk mätning och kartframställning. Näringslivets och enskildas behov och önske mål i plan- och byggfrågor hanteras professionellt och serviceinriktat. Det allmännas intresse och kraven på att verka för ett långsiktigt hållbart samhälle avvägs mot den enskildes intresse. Strategier Vi skapar effektiva, transparenta och samverkande processer. Vi är tillgängliga och underlättar för våra kunder. Vi har goda kunskaper om näringslivets behov och förutsättningar. Vi skapar miljömedvetenhet i syfte att åstadkomma en god bebyggd miljö. DRIFT- OCH INVESTERINGSRAM 2016, tkr Justerad driftbudget Justering enligt flerårsplan 0 Indexuppräkning Personalkostnadskompensation 400 Ramtillskott 0 Omdisponering/ramjusteringar 0 Besparing Beslutad driftbudgetram Investeringsram Planerade verksamhetsförändringar, besparingar och ramtillskott Under 2015 har en organisationsförändring skett i samhällsbyggnadsförvaltningen och teknik förvaltningen. Förändringen innebär ökade overheadkostnader för byggnadsnämndens verksamheter. Kostnadsökningen har bedömts kunna hanteras utan ramtillskott men kan innebära en sämre kvalitet. Nämnden ser vikten av att följa upp resultatet av organisationsförändringen för att se om och i så fall hur förändringen påverkat verksamheten. Om det arbete som bedrivs av byggnadsnämnden ska kunna hålla samma kvalitet som idag behöver nämnden tillföras medel. Arbetet med information och vägledning fortsätter. Under 2015 genomförs ett förbättringsarbete inom området digital tillgänglighet, via exempelvis nya tjänster och ny information på hemsidan. Ett förbättringsarbete med att kartlägga processer och upprätta rutinbeskrivningar pågår. Andelen ärenden som uppfyller kravet på handläggningstider i PBL har förbättrats kontinuerligt som ett resultat av det arbete som bedrivs. För ärendegruppen planbesked handläggs samtliga ärenden inom angiven handläggningstid. Möjligheterna att göra kostnadsjämförelser av ärendetyper eller ärendegrupper med andra kommuner behöver förbättras. Byggnadsnämnden uppnår inte målet med 75 procent intäktsfinansiering av verksamheterna. Målet bör utvärderas och differentieras för att spegla de stora skillnader som verksamheterna uppvisar. Nationellt så har Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) påbörjat en översyn av taxan med målsättning att förenkla taxan för alla inblandade aktörer. Byggnadsnämnden avvaktar SKLs förslag innan nämnden disku terar eventuella taxeändringar. Större investeringar Investeringsbudgeten uppgår till 800 tkr Investeringarna avser anskaffning av mätutrustning, inventarier samt scanning av bygglovhandlingar. 51

50 Region Gotland u Strategisk plan och budget Miljö- och hälsoskyddsnämnden SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN Ordförande: Isabel Enström (MP) u Tf förvaltningschef: Per Lindskog Verksamhetsidé Miljö- och hälsoskyddsnämnden skall genom tillsyn, rådgivning, information och förebyggande arbete se till att lagstiftningen inom miljö- och hälsoskyddsnämndens ansvarsområde efterlevs så att en långsiktig god livsmiljö säkerställs. Strategier Vi arbetar för ekonomiskt effektiva och uthålliga lösningar inom miljöoch hälsoskyddsområdet. Vi agerar förebyggande för att möta framtidens utmaningar. Vi möjliggör delaktighet, arbetar i bred samverkan och har god kommunikation i alla relationer. I det regionala utvecklingsarbetet har vi särskilt fokus på att uppnå grundvatten av god kvalitet, giftfri miljö, begränsad klimatpåverkan, säkra livsmedel, ingen övergödning och god bebyggd miljö. DRIFT- OCH INVESTERINGSRAM 2016, tkr Justerad driftbudget Justering enligt flerårsplan 0 Indexuppräkning -66 Personalkostnadsuppräkning 320 Ramtillskott 0 Omdisponering/ramjusteringar 0 Besparing Beslutad driftbudgetram Investeringsram Planerade verksamhetsförändringar, besparingar och ramtillskott Under 2015 har en organisationsförändring skett i samhällsbyggnadsförvaltningen och teknikförvaltningen. Förändringen innebär ökade overheadkostnader för miljö- och hälsoskyddsnämndens verksamheter. Kostnadsökningen har bedömts kunna hanteras utan ramtillskott men kan innebära en sämre kvalitet och att informationsinsatser påverkas. Nämnden ser vikten av att följa upp resultatet av organisationsförändringen för att se om och i så fall hur förändringen påverkat verksamheten. Om det arbete som bedrivs av miljö- och hälsoskyddsnämnden ska kunna hålla samma kvalitet som idag behöver nämnden tillföras medel. Miljö- och hälsoskyddsnämnden har ett mål om 65 procent intäktsfinansiering av verksamheterna. Målet uppnåddes inte under De ökade kostnader som är effekten av den genomförda organisationsförändringen påverkar intäkts finansieringsgraden negativt. Några verksamheter har förstärkts under 2015 vilket förväntas ge ökade intäkter. Nämnden har inte för avsikt att förändra taxan enligt miljöbalken utöver index. De personalförstärkningar som görs kommer troligen att öka intäktsfinansieringsgraden för miljöbalkstillsynen. Regionfullmäktige har antagit en ny avgiftsmodell och taxa för livsmedelskontroll. Den nya avgiftsmodellen innebär i huvudsak att livsmedelsverksamheter faktureras för faktiskt nedlagt kontrolltid för livsmedelskontroll i efterskott. Det innebär att själva livsmedelskontrollen kan intäktsfinansieras fullt ut. Livsmedelsverksamheten i sin helhel bör kunna uppnå 65 procent intäktsfinansieringsgrad Övergångsbestämmelsen i den nya taxan gör att målet troligtvis inte kan uppnås redan Arbetet med att förbättra tillgänglighet och kundnöjdhet fortsätter. Mätning av kvalitet och produktivitet och jämförelser med andra kommuner pågår. Förvaltningen arbetar med att ta fram nya nyckeltal för att visa miljönyttan av nämndens verksamhet. Målsättningen är att styra nämndens tillsyn till de områden där störst miljönytta kan uppnås. Verksamheter inom ramen för miljö- och hälsoskyddsnämndens ansvarsområde visar inte någon större avvikelse i styrkortet. Investeringar Investeringsbudgeten uppgår till 200 tkr. Investeringarna avser IT/verksamhetssystem, mätinstrument och kontorsinventarier. 52

51 del 3 u Nämnder/Förvaltningar Tekniska nämnden TEKNIKFÖRVALTNINGEN Ordförande: Tommy Gardell (S) u Förvaltningschef: Patric Ramberg Verksamhetsidé Med medborgare och näringsliv i centrum förvaltar och utvecklar teknikförvaltningen infrastruktur med hög driftsäkerhet med inriktning mot ett hållbart samhälle. På uppdrag från tekniska nämnden svarar vi för drift, underhåll och utveckling av verksamheter inom områdena fastigheter, vatten, avlopp och avfall, gata, väg och stadsmiljö, samt hamnar och kollektivtrafik. Strategier Teknikförvaltningen skall föra en aktiv och god dialog med alla interna och externa kunder. Teknikförvaltningen styrs och stöds genom tydliga och väl fungerande processer. Teknikförvaltningen skall vara en attraktiv arbetsgivare som bygger arbetet på förtroende, omtanke och delaktighet. Teknikförvaltningen skall i alla lägen ha kontroll över ekonomin. Teknikförvaltningen skall vara en aktiv byggare av ett hållbart samhälle. Övergripande mål TKF utvecklar långsiktigt en hållbar infrastruktur för Region Gotland i samverkan med det gotländska samhället. DRIFT- OCH INVESTERINGSRAM 2016, tkr Justerad driftbudget Justering enligt flerårsplan 0 Indexuppräkning 530 Personalkostnadsuppräkning Ramtillskott Omdisponering/ramjusteringar 0 Besparing Beslutad driftbudgetram Investeringsram Investeringsram 2016 (Räddningstjänsten) Planerade verksamhetsförändringar, besparingar och ramtillskott Regionfullmäktige har beslutat bevilja tekniska nämnden utökad ram för ökad skötsel av offentliga toaletter och civilförsvars anläggningar med 1,0 mnkr. Totalt 1,0 mnkr har beviljats för tilllägg för externa avtal avseende kollektiv trafik, gata- och parkavdelning och räddningstjänst. Tekniska nämnden har beslutat om åtgärder syftande till att nå ett nettoresultat i balans. Förslaget innehåller såväl besparingar som ökade intäkter med totalt tkr. Besparingar kommer att ske inom parkeringsverksam heten, räddningstjänsten, kollektivtrafiken, parkverksamheten samt gatuverksamheten. Inom den skattefinansierade hamnverksamheten kommer taxor att höjas samt hamnanläggningar att försäljas i syfte att sänka nettodriftkostnaderna. Inom de affärsdrivande verksamheterna krävs att verksamheten bedrivs på ett effektivt sätt. De affärsdrivande verksamheterna finansieras genom externa taxor och resultatet förs till eget kapital vilket är öronmärkt i redo visningen. Effektiviseringar med totalt 4,2 mnkr kommer att genomföras Större investeringar Den största enskilda investeringen 2016 avser uppförandet av ny kryssningskaj i Visby med totalt 107,0 mnkr. Den totala investeringsutgiften för kryssningskajen uppgår till 250,0 mnkr och beräknas vara färdigställd Inom VA-verksamheten planeras även följande större investeringar Fårösunds avloppsreningsverk 10,0 mnkr Gotlands vattenförsörjning ca 13,0 mnkr VA-ledning från Kvarnåkershamn till Klintehamn med 14,0 mnkr Klintehamns avloppsreningsverk 10,0 mnkr Totalt 3,1 mnkr upptas för satsningar på infrastruktur vid Visborgsområdet. För ett åtgärdsprogram avseende belysning vid gator och vägar finns totalt 11,0 mnkr anslaget i investeringsmedel. Inom avfallsverksamheten finns totalt 5,0 mnkr anslaget för investeringar bland annat vid Slite deponin. Inom fastighetsförvaltningen anslås 40,0 mnkr för investeringar. Av dessa avser 18,0 mnkr energibesparande åtgärder. Investeringsmedel anslås för räddningstjänsten med 7,1 mnkr varav 4,7 mnkr är avsedd för anskaffning av släckbil. 53

52 Region Gotland u Strategisk plan och budget Kultur- och fritidsnämnden KULTUR- OCH FRITIDSFÖRVALTNINGEN Ordförande: Filip Reinhag (S) u Förvaltningschef: Maria Modig Verksamhetsidé Kultur- och fritidsnämnden arbetar för att stärka alla människor och människors livskvalitet, utveckla samhället och fördjupa demokratin genom att inspirera till och möjliggöra upplevelser, möten, meningsfull fritid inom kultur- och fritidsområdet. Strategier Vi prioriterar barn och ungdomar. Vi prioriterar egna initiativ för att främja människors inneboende kraft. Vi möjliggör delaktighet, samverkan och dialog. Vi arbetar för att hela Gotland ska utvecklas till en trygg och attraktiv ö präglad av jämlikhet och jämställdhet. Vi främjar folkhälsa. Vi främjar bildning och informellt lärande. DRIFT- OCH INVESTERINGSRAM 2016, tkr Justerad driftbudget Justering enligt flerårsplan Indexuppräkning 293 Personalkostnadsuppräkning 810 Ramtillskott 900 Omdisponering/ramjusteringar 0 Besparing Beslutad driftbudgetram Investeringsram Planerade verksamhetsförändringar, besparingar och ramtillskott Kultur- och fritidsförvaltningen ska under 2016 effektuera den besparing på en procent som kultur- och fritidsnämnden ålagts och beslutat om. Under 2017 och 2018 skall ytterligare strukturella förändringar i utbudet genomföras för att minska nämndens kostnader. Efter nedläggningen av biblioteket i Havdhem sker en omflyttning av personal som möjliggör ökad tillgänglighet på resterande bibliotek på södra Gotland. Under det senaste året har svårigheter med att rekrytera personal till badhus, ungdomsgårdar och bibliotek inneburit att verksamheten stundtals tvingats stänga samt att belastningen på ordinarie personal ökat. Under kommande år avser förvaltningen att prioritera denna fråga. Forskning visar att den verksamhet som kultur- och fritidsförvaltningen omfattar har stor betydelse för integrationen i samhället då dessa i sin form är lättillgängliga och inkluderande. Redan idag kan förvaltningen se att en omfördelning av resurser i form av både personal och materiel är nödvändig för att kunna anpassa verksamheten efter de nya utmaningar som ges, främst inom ungdomsverksamheten. Ett exempel är samlokalisering i Gotlands Filmcentrum & Kulturhus, i Fårösund där biblioteket i samarbete med ungdomsgården, Film på Gotland samt folkhögskolan med flera ger en bra grund för en god integration. Under perioden kommer Region Gotlands tredje kulturplan att färdigställas som har stor bäring på tillväxtfrågan och kan bidra till att Gotland blir årets tillväxtkommun Förvaltningens arbete med att stötta event i syfte att förlänga säsongen fortskrider. Magisk vinter (Medeltida jul), Crime Time, Art week, Nordic Sport & event (GGN) med flera kommer att bedriva verksamhet under de kommande åren och då med större satsning på att nå en utländsk publik kommer Island Games att äga rum och arbetet med planering löper enligt plan. Större investeringar Inga större investeringar planeras under perioden. 54

53 del 3 u Nämnder/Förvaltningar Barn- och utbildningsnämnden UTBILDNINGS- OCH ARBETSLIVSFÖRVALTNINGEN Ordförande: Brittis Benzler (V) u Förvaltningschef: Anders Jolby Verksamhetsidé Barn och utbildningsnämnden ansvarar för att alla barn och elever erbjuds en god lärmiljö i likvärdiga verksamheter av god kvalitet som bedrivs utifrån nationella styrdokument och främjar barn och elevers positiva utveckling och lärande. Strategier Vi arbetar målmedvetet för en god och likvärdig skola och att alla elever ska lyckas nå målen i skolan. Vi arbetar för att utbildning och undervisning ska utvecklas så att den rustar unga människor för ett livslångt lärande och ett flexibelt arbetsliv. Vi arbetar för mångfald, jämlikhet, god hälsa och miljömedvetenhet. Vi arbetar för att stärka ledarskapet och ge cheferna förutsättningar för ett tydligt, coachande och drivande ledarskap. Vi möjliggör föräldrars och elevers delaktighet, arbetar i bred samverkan och har god kommunikation i alla relationer. DRIFT- OCH INVESTERINGSRAM 2016, tkr Justerad driftbudget Resursfördelningsmodell Justering enligt flerårsplan 0 Indexuppräkning Personalkostnadsuppräkning Ramtillskott 0 Omdisponering/ramjustering från GVN Besparing Beslutad driftbudgetram Investeringsram Planerade verksamhetsförändringar, besparingar och ramtillskott Ur ett nationellt perspektiv har förväntningarna på skolhuvudmännen ökat. Det förväntas att större ansträngningar görs för att alla elever ska nå skolans mål och varje elevs rätt till stöd efter behov har stärkts. Kraven på förskolans och fritidshemmens verksamheter ökar också. Barn-och utbildningsnämnden försöker möta detta genom verksamhetsutveckling. I den politiska programförklaringen för mandat perioden är ett av de prioriterade fokusområdena att fler elever skall fullfölja skolan med goda resultat och en tro på en positiv framtid. Att klara skolan är den bästa förutsättningen mot ohälsa och utanförskap, det är därför en prioriterad uppgift att förbättra resultaten i skolan så att fler gotlänningar fullföljer en gymnasieutbildning. En attraktiv skola är även en framgångsfaktor för att attrahera blivande gotlänningar och nå visionsmålen med en ökande befolkning. Detta innebär bland annat att satsningar krävs för att: säkerställa en likvärdig verksamhet för alla barn och elever. insatser för att utveckla undervisningen och arbetet med särskilt stöd. fortsätta att utveckla våra lärmiljöer med bland annat stöd av digitala verktyg. säkerställa kompetensförsörjningen på sikt med särskilt fokus på de pensionsavgångar vi står inför. förskolechefer och rektorer ska ges bättre förutsättningar att vara pedagogiska ledare. ha en god beredskap och resurser inför ett ökat flyktingmottagande, för att möjliggöra en god skolgång för nyanlända barn och elever. skapa en ny förvaltning - utbildningsoch arbetslivsförvaltningen som än bättre ska bidra till synergier och kraftsamlande av resurser för utbildning, lärande och arbetsmarknadsfrågor. De ekonomiska förutsättningarna för att lyckats med nämnda satsningar har genom besparingskrav både i verksamhet och administration förändrats till Kommande minskade resurser till barn och elever fordrar effektivare organisatoriska lösningar för att lyckas. Större investeringar För 2016 har 38 mnkr avsatts för investeringar varav förskolan på fd A7- området är 23,5 mnkr. Förskolan beräknas vara färdigställd till årsskiftet 2016/17 ev något senare. För utökning av förskoleplatser har ytterligare 2 mnkr avsatts till Roma och Väskinde. För IT investeringar har avsatts 6,5 mnkr. För mindre verksamhetsanpassningar och investeringar i inventarier har avsatts 6 mnkr. 55

54 Region Gotland u Strategisk plan och budget Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden UTBILDNINGS- OCH ARBETSLIVSFÖRVALTNINGEN Ordförande: Saga Carlgren (V) u Förvaltningschef: Anders Jolby Verksamhetsidé GVN ansvarar för att höja utbildningsnivån på Gotland genom att erbjuda ett brett och kvalitativt utbildningsutbud för ungdomar och vuxna. Utbildningarna bedrivs i samverkan med olika utbildningsanordnare och arbetsmarknaden. Utbudet är anpassat till individens och samhällets behov och präglas av valfrihet, jämlikhet och mångfald. Genom inspirerande och kunniga pedagoger erbjuds de studerande en lärmiljö som präglas av glädje och lust att lära. GVN ansvarar för uppföljning och kvalitetssäkring av verksamheterna i gymnasieskola, kommunal vuxenutbildning och folkhögskola. Strategier Tät dialog med arbetsmarknaden för att möta dagens och morgondagens utbildningsbehov. Samordna och samverka ta tillvara de olika utbildningarnas särart. Inrikta utbildningsinnehåll och verk sam heter mot ett hållbart samhälle. DRIFT- OCH INVESTERINGSRAM 2016, tkr Justerad driftbudget Resursfördelningsmodell Justering enligt flerårsplan 500 Indexuppräkning 32 Personalkostnadsuppräkning Ramtillskott 0 Omdisponering/ramjusteringar Besparing Beslutad driftbudgetram Investeringsram Planerade verksamhetsförändringar, besparingar och ramtillskott GVN:s driftbudgetram ökar nästa år med 0,6 mnkr efter den justering av nämndens ram som gjorts med 6,8 mnkr vissa kostnader flyttas över till barn- och utbildningsnämnden i och med att barn- och utbildningsförvaltningen (BUF) och gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen (GVF) slås samman i en ny förvaltning 1 januari BUN tar då över personal ansvaret för personal i central förvaltning och stab. GVN:s internbudget 2016 minskas med en mnkr för att möta kravet på lägre kostnad för ledning och stöd. Ett arbete pågår med att ytterligare anpassa utbildningsutbudet på gymnasiet till dagens och framtidens elevkullar på elever. Förslag till nämnd finns på avveckling av fem inriktningar som förväntas ge en besparing på närmare 8 mnkr fram till Ramavtal till ett värde av 6-8 mnkr har slutits med Gotland Grönt centrum kring karaktärsämneskurser på naturbruksprogrammet, liksom genomförande av arbetsplatsförlagt lärande samt utbildningslokaler, utrustning och elevmåltider. Avtalet löper i två år från den 1 juli Fördelningstalet för år 2016 är 192 nyanlända invandrare med uppehållstillstånd som ska lotsas i sin etablering av Integrations enheten inom Kompetenscentrum Gotland. Utbildningsplatserna inom Sfi kommer att behöva utökas mot bakgrund av ett ökat mottagande av antalet asylsökande och invandrare. Behovet av kvalificerade studie- och yrkesvägledare ökar också. Gruppen ensamkommande flyktingbarn ökar vilket ställer krav på en utökad organisation för gymnasieskolans språkintroduktion. Väntetider finns för inskrivning. Större investeringar GVN:s investeringsbudget 2016 uppgår till 124,8 mnkr. Den största delen, 109 mnkr, går till ombyggnaden av F-huset till nya Sävehuset som tas i bruk Wisbygymnasiet lokalbehov förändras då det nya Sävehuset står klart. Då flyttar naturvetenskapsprogrammet och teknikprogrammet tillbaka till Solrosenområdet. De yrkesutbildningar som blir kvar i norra Visby, bland annat el- och energiprogrammet, ska flyttas vilket kräver en ombyggnad av svetshuset på Broväg 8. Projektering och ombyggnad sker under 2016 motsvarande uppskattningsvis 5 mnkr. 56

55 del 3 u Nämnder/Förvaltningar Socialnämnden SOCIALFÖRVALTNINGEN Ordförande: Maria Björkman (S) u Förvaltningschef: Marica Gardell Verksamhetsidé Socialnämndens uppdrag är att bidra till goda livsvillkor hela livet för människor som vistas på Gotland genom att erbjuda äldreomsorg, omsorg om personer med funktionsnedsättning, individ- och familjeomsorg och hemsjukvård av god kvalitet. Nämnden ansvarar för att verksamheterna utförs rättssäkert, skapar trygghet och förtroende samt att brukarna är delaktiga. Strategier För att fullfölja sitt uppdrag lyfter socialnämnden fram ett antal strategiskt viktiga vägval. Nämnden vill låta barnperspektivet genomsyra allt arbete. prioritera barn och ungdomar. möjliggöra inflytande och säkra likabehandling. agera förebyggande, främja folkhälsa och tillgänglighet. arbeta för att så många som möjligt har arbete/sysselsättning utifrån var och ens förmåga. satsa på kompetensutveckling och ett professionellt ledarskap. informera tydligt och använda ett begripligt språk. DRIFT- OCH INVESTERINGSRAM 2016, tkr Justerad driftbudget Resursfördelningsmodell Justering enligt flerårsplan 0 Indexuppräkning Personalkostnadsuppräkning Ramtillskott Omdisponering/ramjusteringar Besparing Beslutad driftbudgetram Investeringsram Planerade verksamhetsförändringar, besparingar och ramtillskott Behoven av välfärdstjänster och stöd från social tjänsten ökar kraftigt vilket leder till påfrestningar i verksamheten och en ansträngd ekonomi. Kostnaderna ökar inom flera områden bland annat äldreomsorgen och barn- och ungdomsvården. Obalansen i ekonomin är inte av tillfällig karaktär utan ett långsiktigt problem, som dessutom ökar i takt med att behoven växer. Behovet av insatser i äldreomsorgen väntas öka med i genomsnitt två procent per år. Ett nytt särskilt boende med 60 platser ska byggas på Terra Nova i Visby. Boendet ska byggas, ägas av privata aktörer och planeras vara klart under tredje kvartalet Revidering av plan för särskilt boende för äldre och personer med funktionsnedsättning pågår. Försäkringskassans stramare tolkning av regelverket för LSS-insatser, såsom bostad med särskild service för vuxna, daglig verksamhet och personlig assistans, leder till ökade kostnader för socialförvaltningen. Socialnämnden har beslutat upphandla all personlig assistans på Gotland från och med Hemsjukvårdens insatser har ökat och kostnaderna stigit kraftigt. För att möta detta tillförs 7 mnkr. Ett projekt med tidig rehabilitering i ordinärt boende har genomförts med goda resultat och kommer att införas i ordinarie verksamhet. Antalet anmälningar om barn och unga som far illa blir allt fler, vilket leder till fler insatser samtidigt som kostnaderna för placeringar ökar kraftigt. För att motverka detta och påverka kostnaderna satsar socialnämnden på förebyggande insatser. En utrednings- och behandlingsenhet för föräldrar och barn inrättas där barn och förälder får möjlighet att tillsammans utreda föräldraförmågan. Under 2015 har antalet ensamkommande flyktingbarn ökat kraftig. Ökningen väntas fortsätta kommande år och Migrationsverket räknar med att Gotland kommer att ta emot över 200 barn under Nya boenden etableras kontinuerligt och behovet av personal är stort. Den oplanerade ökningen medför stora påfrestningar för organisationen. Socialnämnden vill inleda projekt som ska hjälpa utlandsfödda in på arbetsmarknaden. Projektidén går kortfattat ut på att erbjuda praktik i vissa av socialtjänstens verksamheter för personer med utländsk bakgrund. Större investeringar Investeringsramen för 2016 avser, dels ny gruppbostad 9 mnkr, dels övriga verksamhetsanpassningar och arbetsmiljöåtgärder 5 mnkr. 57

56 Region Gotland u Strategisk plan och budget Hälso- och sjukvårdsnämnden HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSFÖRVALTNINGEN Ordförande: Stefaan De Maecker (MP) u Förvaltningschef: Maria Dalemar Verksamhetsidé Hälso- och sjukvårdsnämnden ansvarar för att en hälsofrämjande hälso- och sjukvård och tandvård tillhandahålls på lika villkor till hela Gotlands befolkning och besökande. Med hänsyn till den enskildes behov ges vård och behandling som är evidensbaserad och/eller väl beprövad. Den som har det största behovet av vård ges företräde. Strategier Vi satsar på hälsofrämjande arbete för att begränsa framtida vårdbehov. Vi möjliggör delaktighet, arbetar i bred samverkan och har god kommunikation i alla relationer. Vi arbetar för att Gotland ska ut vecklas till en trygg och attraktiv ö präglad av jämlikhet, jämställdhet och mångfald. Vi värnar om inomregional balans likväl som om goda förutsättningar för att få en mångfald av utförare inom vården. Vi stärker primärvården. Vi eftersträvar en stabil bemanning. Vi värnar särskilt om barn, ungdomar och svårt sjuka äldre. Vi arbetar med ständiga förbättringar. DRIFT- OCH INVESTERINGSRAM 2016, tkr Justerad driftbudget Resursfördelningsmodell Justering enligt flerårsplan 0 Indexuppräkning Personalkostnadsuppräkning Ramtillskott Omdisponering/ramjusteringar -500 Besparing Beslutad driftbudgetram Investeringsram Planerade verksamhetsförändringar, besparingar och ramtillskott För att hela Gotland ska utvecklas på ett positivt sätt krävs att medborgarna känner sig trygga där de bor. Hälso- och sjukvården behöver finnas tillgänglig när man behöver den, både vid akuta situationer och vid planerade besök. Detta har varit en av de bärande tankarna i arbetet med struktur 2015 och är fortsatt så nu och framåt i dess genomförande. ehälsa avser IT-stöd i vården samt digitala tjänster för invånarna. Utvecklingen inom ehälsa kommer att vara central för hälso- och sjukvården, såväl nationellt som på Gotland. I den Nationella Cancerstrategin är en ökad jämlikhet inom cancersjukvård en genomgående princip med avseende på nationella, regionala, sociala, etniska samt genusbundna skillnader i cancersjukvården och uppnådda behandlingsresultat. Staten och SKL har träffat en överenskommelse om att genomföra en fyraårig satsning på att arbeta bort omotiverade väntetider, minska regionala skillnader och på så sätt skapa en mer jämlik cancervård. För att genomföra detta är införandet av standardiserade vårdförlopp en viktig del, arbetet har påbörjats 2015 och kommer att fortsätta och utökas de närmaste åren. Då Gotland, under de kommande åren, kommer att ta emot ett betydligt större antal flyktingar än idag arbetar hälso- och sjukvården med att säkerställa ett gott omhändertagande. Strategiska satsningar som hälso- och sjukvårdsnämnden gör inför 2016 är att rikta mer budgetmedel till primärvården. Detta sker främst genom att finansiera fler ST-tjänster men också genom att höja ersättningen för listade patienter. Att rekrytera och bibehålla personal är ett av nämndens viktigaste arbeten och därför fortsätter nämnden att finansiera specialistutbildning av sjuksköterskor inom områden där det finns behov och ökar även antalet AT-läkare under För att nå en ekonomi i balans 2016 är en strategi att genom ett bättre omhändertagande minska behovet av såväl slutenvård och öppenvårdsbesök. Utöver detta krävs såväl effektiviseringar inom verksamheterna som andra tydliga besparingar. Större investeringar Under 2016 pågår ombyggnationen av psykiatrins lokaler för heldygnsvård och delar av öppenvård, planerat är att inflyttning sker under Andra stora investeringar under 2016 är ett multidisciplinärt laboratoriesystem. 58

57 Tidplan 2015 Tidplan 2016 INLÄMNINGSTIDER TILL LEDNINGSKONTORET Dokument Inlämningstid LK Politisk behandling Årsredovisning inkl redovisning måluppfyllelse RSau 15 mars Kompletteringsbudget investeringar RSau 15 mars Månadsrapport januari RSau 16 februari Inlämning av material enligt Besparingsuppdrag , RF BuB 9-11, 13 maj Månadsrapport februari RSau 15 mars Nämndernas budgetmaterial BuB 9-11, 13 maj Delårsrapport 1, mars BuB 9-11, 13 maj Månadsrapport maj RS 16 juni Delårsrapport 2, augusti RSau oktober Månadsrapport september RSau 27 oktober Textmaterial Strategisk plan och budget Detaljbudget 2017 ska anmälas till fullmäktige i december RF AVSTÄMNINGSMÖTEN MED MERA Omvärldsseminarium RS, nämnder/förvaltningar heldag Koncernmöte, årsredovisning och ekonomiska förutsättningar RS, nämnder/förvaltningar, bolag, m fl heldag Dialogtillfällen RSau, nämnd/förvaltning, LK V 11 o 12 detaljerad fördelning per nämnd kommer senare Inledning budgetberedning RS (preliminärt kl 9:00-10:00) Budgetberedning RSau , 10, 11 samt 13 Koncernmöte budget, delårsrapport 1 RS, nämnder/förvaltningar, bolag, stiftelser m fl (kl 14:00-15:00) Central budgetavstämning RSau , 14 59

58 Region Gotland u Strategisk plan och budget Regionfullmäktige Protokoll Rf 280 Strategisk plan och budget RS 2015/5 - Ledningskontoret oktober 2015, kompletterande underlag till strategisk plan och budget Ledningskontoret , förändringar i drift- och investeringsbudget - Ledningskontoret , låneram Ledningskontoret , riktlinjer - Regionstyrelsen , 326, (327, 331, 332, 338, och 341) Regionfullmäktiges beslut Region Gotlands revisorer åläggs ett besparingsbeting på en (1) procent - på samma sätt som alla andra ingående verksamheter i Region Gotland. Driftbudget 2016 fastställs. Investeringsbudget fastställs. Förändringar gällande budget ska genomföras och inarbetas i ramberäkning 2016 enligt följande: o o Regional stöd- och samverkansstruktur för barn, vuxna och äldrefrågor (enligt RS 327): Befintligt anslag om kronor överförs från socialnämnden till regionstyrelsen/ledningskontoret för verksamheten BarnSam. Ett anslag på kronor vardera överförs från hälso- och sjukvårdsnämnden samt socialnämnden till regionstyrelsen/ledningskontoret för inrättande av verksamheten ÄldreSam. Effektuering av 2015 års avkastningskrav på serviceförvaltningen (enligt RS 331): Serviceförvaltningens förslag till ny prissättning för att effektuera avkastningskraven godkänns. o Effektuering av tekniska nämndens beslut (TN ) att sänka nämndernas internhyror 2016 med 1 %, motsvarande 5,0 miljoner kronor (enligt RS 332). o Fördelning av medel för personalkostnadsökning 2016 (enligt RS 338): Medel för personalkostnadsuppräkning 2016 om totalt 52 miljoner kronor fördelas enligt ledningskontorets förslag. forts. 60

59 Protokoll Regionfullmäktige Protokoll Rf 280 forts. o Buffert för kostnader kopplade till asylboende (enligt RS 341): Regionstyrelsens anslag på 5 miljoner kronor för eventuella extrakostnader till följd av asylverksamhet på Gotland hanteras enligt de principer som ledningskontoret utarbetat. Anslaget omfördelas från regionstyrelsen till finansförvaltningen. Investeringsbudget på 40 mnkr för muddring i Klintehamns hamn, ombudgeteras från år 2016 till år 2017 pga. tidsförskjutning i projektet. Regionfullmäktige beslutar följande avseende finansiella transaktioner 2016: o Ramen för upptagande av långfristiga lån fastställs till 300 miljoner kronor o Regionstyrelsen äger rätt att ta tillfälliga lån upp till ett belopp om 300 miljoner kronor o Regionstyrelsen får rätt att omsätta långfristiga lån för 300 miljoner kronor. o Regionstyrelsen bemyndigas att inom en ram av 5 miljoner kronor anvisa medel ur Region Gotlands eget kapital. Riktlinjer för god ekonomisk hushållning samt regionfullmäktiges direktiv och rekommendationer till nämnderna godkänns. Den kommunala skattesatsen för år 2016 fastställs till 33:60 kronor per 100 skattekronor. Det ekonomiska läget för regionen är mycket allvarligt. Det förväntade resultatet för 2015 förväntas ge, att en hel del av de kommande årens budgetutrymme är intecknat för återställning av det negativa balanskravsresultatet. Årets prognos för nämnderna ligger över budgeten Det innebär att nämnderna måste arbeta med att minska sina kostnader och bromsa sin kostnadsutveckling nästa år. Den fortsatta osäkerhet som finns om planeringsförutsättningarna då regionen knappt balanserar sina kostnader och intäkter förutsätter att strategier utformas för en långsiktigt hållbar ekonomisk utveckling, vilket i förlängningen kommer att påverka regionens verksamheter. Med anledning av den stora investeringsvolym som planeras under perioden fram till 2019, bland annat ny gymnasieskola och kryssningskaj i Visby, finns det än större anledning att arbeta för en stabil budget och ett positivt resultat på minst 2 procent av omsättningen. forts. 61

60 Region Gotland u Strategisk plan och budget Regionfullmäktige Protokoll Rf 280 forts. Sedan 2010 har nämndsorganisationen, med undantag för 2013, gått med underskott, ytterst få nämnder har en buffert. Regionen har totalt sett haft ett positivt resultat efter 2004 förutom 2011 då en sänkning av RIPS-räntan försämrade resultatet. Resultaten har de senaste åren varit helt beroende av engångshändelser, både positiva och negativa. Budgetarna har varit ytterst svaga med resultatnivåer mellan 1 och 12 mnkr. Det totala resultatet för 2015 kommer med all sannolikhet att bli negativt. Beslut gällande strategisk plan och budget sammanfattar även de fem beslut som regionstyrelsen fattat vid dagens sammanträde i 327, 331, 332, 338 och 341. Regionfullmäktiges presidium föreslår att även revisorerna åläggs ett besparingsbeting på en (1) procent (på samma sätt som alla andra ingående verksamheter i Region Gotland). A nförande Anförande hölls av Björn Jansson (S), Eva Nypelius (C), Simon Härenstam (M), Mathilda Kahlqvist (Fi), Johan Thomasson (L), Isabel Enström (MP), Brittis Benzler (V) och Ulf Klasson (L). Expedieras Nämnderna Ledningskontoret Ekonomi 62

61 ORGANISATION REGIONFULLMÄKTIGE S 21 MP 8 V 7 C 14 M 13 L 4 SD 3 FI 1 REGIONSTYRELSEN Regionstyrelsen Ledningskontoret Serviceförvaltningen Tekniska nämnden Byggnadsnämnden Miljö- och hälsoskyddsnämnden Teknikförvaltningen Samhällsbyggnadsförvaltningen Kultur- och fritidsnämnden Barn- och utbildningsnämnden Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden Kultur- och fritidsförvaltningen Utbildnings- och arbetslivsförvaltningen Socialnämnden Hälso- och sjukvårdsnämnden Socialförvaltningen Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Valnämnden Överförmyndarnämnden Patientnämnden Bolag och stiftelser AB GotlandsHem, 100 % Gotlands näringslivs- och etableringsservice AB, 100 % Stiftelsen Gotlandsmusiken, 100 % Gotlands Filmfond AB, 80 %

62 REGION GOTLAND 2016 Folkmängd (1 november 2015) invånare Kommunal utdebitering ,60 kr Driftsbudget, nettokostnad mnkr Investeringsbudget mnkr Ledningskontoret Besöksadress Visborgsallén 19 Postadress VISBY Telefon vxl E-post regiongotland@gotland.se Hemsida