En inblick i tandhygienistens uppfattning om parodontal stödbehandling
|
|
- Pernilla Åström
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 En inblick i tandhygienistens uppfattning om parodontal stödbehandling - En kvalitativ innehållsanalys Isabelle Refthagen Johanna Seidelin Handledare: Henrik Jansson avd. parodontologi Examensarbete 7,5 hp Tandhygienistprogrammet K4 VT 2010 Malmö Högskola Odontologiska fakulteten Malmö
2 Sammanfattning Syftet med studien är att beskriva tandhygienisternas uppfattning om parodontal stödbehandling och få en inblick hur behandlingen fungerar i praktiken. För att få ett bredare faktaunderlag till ämnet bearbetades litteratur från referenslitteratur och tidskrifter. Studien bygger på en kvalitativ innehållsanalys, för att kunna utföra intervjuerna begränsades området, där Malmö var mest praktiskt i förhållande till tiden. För att begränsa studien ytterligare gjordes djupintervjuer med totalt tre tandhygienister som arbetar inom folktandvården samt privat sektor. Till grund för intervjuerna utarbetades en intervjuguide fram, för att ta del utav informanternas kunskaper och erfarenheter. Resultatet visar att parodontal stödbehandling definieras och beskrivs på olika sätt men överlag har tandhygienisterna samma uppfattningar om vad som ingår i parodontal stödbehandling och när det är indicerat. Men de är medvetna om att alla gör på sitt sätt och att det kan skilja sig i arbetsgången. En viktig del i den parodontala stödbehandlingen är sammanfattningsvis att patienten koopererar för att bibehålla gott behandlingsresultat för att sjukdomen inte ska progrediera. Fler studier krävs för att resultatet ska vara tillförlitligt och för att påvisa om fördelar finns med parodontal stödbehandling. Detta arbete är en inblick i tandhygienistens uppfattning om parodontal stödbehandling. 2
3 Förord Vi vill tacka alla de personer som har hjälpt oss på vägen. Vi vill särkskilt tacka de tandhygienister som har gjort vår studie inlevelselik genom att dela med sig av sina erfarenheter och kunskaper. Utan er hade det inte varit möjligt att utföra denna studie. Ett stort tack till vår handledare Henrik Jansson för ditt engagemang och att du bidragit med diskussioner, tankar och vägledning. 3
4 Innehållsförteckning 1 Inledning Syfte Frågeställningar 5 2 Material och metod Litteratursökning Intervjun Urval av informanter Datainsamling Analys 6 3 Resultat Tandhygienisternas uppfattning om parodontal stödbehandling Tillvägagångssätt vid parodontal stödbehandling När parodontal stödbehandling kan vara indicerat Behandlingsmål Tandhygienistens påverkan på patientens motivation och attityd Utvärderingen av parodontal stödbehandling och dess intervaller 9 4 Diskussion Definition och behandling Slutsats 12 Referenser 13 Bilagor 14 4
5 1 Inledning Vår uppfattning om parodontal stödbehandling är att det definieras och utförs olika beroende på tandhygienistens erfarenhet och kunskap. Därför riktar sig detta arbete till tandhygienister som behandlar patienter med parodontit. Som tandhygienist är det viktigt att förstå innebörden och behandlingsprocessen för att uppnå ett bra behandlingsresultat. Som tandhygienist bemöter och behandlar man patienter med bl.a. gingivit och parodontit. Gingivit innebär att det finns en inflammation kring tanden som kan utvecklas till parodontit som resulterar i förlust av tandens stödjevävnader. Parodontit är en multifaktoriell sjukdom där bakterier och individens vävnadssvar på infektionen har betydelse för uppkomsten. Hur snabbt progressionen sker är individuellt. Behandlingsmålet för parodontit är att bryta sjukdomsprogressionen för att stoppa stödjevävnadens förlust kring tänderna (1). Efter den aktiva behandlingsfasen som kan ha varit icke-kirurgisk och/eller kirurgisk görs ett stödbehandlingsprogram planerat utifrån individens behov och över riskfaktorerna (2). Parodontal stödbehandling kräver en kombination av patientens egenvård av noggrann plack kontroll och tandvårdsteamets åtgärder. Som består av professionell tandrengörning och mekanisk infektionsbehandling (3), vilket innebär att mekaniskt avlägsna bakteriebeläggningar, tandsten och infekterad vävnad i tandköttsfickan samt på rotytan (4). Parodontal stödbehandling syftar till att förebygga sjukdom, förhindra återfall av sjukdomen och progression av parodontit. Intervallerna mellan de parodontala stödbehandlingarna är individuella och varierar ofta mellan var tredje månad till en gång per år (5). Vad som avgör intervallerna för parodontal stödbehandling är en bedömning av hur stor risken är för patientens sjukdomsprogression eller sjukdomsrecidiv. Man tar även hänsyn till sjukdomens art, omfattning och svårighetsgrad. Andra faktorer som har betydelse är patientens allmänna hälsa, patientens ålder i relation till sjukdomens omfattning och svårighetsgrad. Det är viktigt att se helheten och att väga in riskfaktorer på individnivå som kooperation och rökning. Faktorer som väger in på tandnivå tas hänsyn till omfattningen kring varje tand, hur mycket benförlust som förekommer. På lokalnivå kontrollerar man om blödning vid sondering fortfarande finns, om kvarstående sonderingsdjup >5 mm finns eller om sonderingsdjupet har ökat med minst 2 mm (2). Förutom att avlägsna plack och tandsten ska parodontal stödbehandling öka patientens förmåga att klara av sin munhygien, förstå sjukdomen och att det krävs en långsiktig förändring (5). 1.1 Syfte Syftet med studien är att beskriva tandhygienisternas uppfattning om parodontal stödbehandling och en inblick hur behandlingen fungerar i praktiken. 1.2 Frågeställningar För att kunna begränsa fördjupningsstudien, har vi utgått från vad tandhygienisterna anser om följande frågeställningar: Vad är en parodontal stödbehandling och när är det indicerat? Vad består en parodontal stödbehandling av? Vilka är målen för ett bra behandlingsresultat vid en parodontal stödbehandling? Görs uppföljning av parodontal stödbehandling och vilka är dess intervall? 5
6 2 Material och metod 2.1 Litteratursökning För att få ett bredare faktaunderlag till ämnet bearbetades litteratur från tidskrifter och referenslitteratur. En djupare förståelse och kunskap om parodontal stödbehandling har bidragit till utformningen av intervjuguiden (se bilaga 1), så att rätt frågor under intervjuerna kan ställas från informanternas synvinkel och deras erfarenheter. Så att de kan beskriva sin livsvärld med egna ord (6). 2.2 Intervjun Studiens intervju bygger på en kvalitativ innehållsanalys. Djupintervjuer lämpar sig och ger ett bra underlag för att besvara de utformade frågeställningarna. Innan arbetsmodellen fastställdes bearbetades litteratur om olika intervjumetoder. Genom att arbeta med en kvalitativ innehållsanalys som fördjupar, begränsar studien och lämpar sig bra till frågeställningarna (7). 2.3 Urval av Informanter För att kunna utföra intervjuerna begränsades området, där Malmö var mest praktiskt i förhållande till tiden. För att begränsa studien ytterligare gjordes djupintervjuer med totalt tre tandhygienister som arbetar inom folktandvården samt privat sektor. Första kontakten togs via telefon eller mail där 12 tandhygienister tillfrågades om de ville delta i studien. Det var svårt att hitta tandhygienister som kunde delta, då det inte fanns möjlighet att avsätta tid i tidboken. Några arbetade som klinikchefer och kände att de inte hade tillräcklig med patientkontakt för att kunna delta i studien. Via kontakter från folktandvården erhölls hjälp att ta kontakt med tre tandhygienister som kunde delta. En självklar utgångspunkt var att informanterna som skulle delta i intervjun ställde upp frivilligt och att de kände till studiens syfte. 2.4 Datainsamling Till intervjuerna har vi utarbetat en intervjuguide med utgångspunk från frågeställningarna. Ett frågeformulär med allmänna frågor besvarades av informanterna innan intervjun utfördes som ett komplement (se bilaga 1.1). Kategorierna bestod av parodontal stödbehandling, uppföljning och erfarenheter/uppfattningar. Kategorierna ger en grund utifrån våra frågeställningar som hjälper oss att fokusera på de teman vi vill belysa under intervjuernas gång. För att ta del utav informanternas kunskaper och erfarenheter var det viktigt att inte styra samtalen för mycket (7), detta gjordes genom att försöka ställa öppna frågor som inte leder till slutna svar. Icke-verbala signaler kan omedvetet ha påverkat svaren från intervjuerna. Intervjuerna utfördes på respektive arbetsplats i enskilt rum, samtliga intervjuer tog cirka minuter. 2.5 Analys Samtliga intervjuer spelades in på band och skrevs ned ordagrant för att få en så bred analys som möjligt. Varje djupintervju omfattade mellan 4-7 A4-sidor, materialet granskades noga flertal gånger och det som var irrelevant för studien sorterades bort. Frågor som inte har besvarats fullt ut och svar som kunnat misstolkas har ytterligare kontakt tagits med informanten för att säkerställa svar. Informanterna delades in i enskilda grupper som kodades A, B och C. Därefter delades svaren in under respektive anpassad underrubrik i kategorierna som finns i intervjuguiden. Svaren markerades med informantens kodning i utskrifterna till vilken de tillhörde. 6
7 Sedan jämfördes utskrifterna för att hitta mönster av deras uppfattningar och erfarenheter kring kategorierna. Mönstren gav sedan möjlighet att se hur informanterna svarade och ställde sig till kategorierna. Resultatet har sedan formulerats i text och en del citat för att få fram informanternas definition, erfarenheter och kunskap som är relevanta för frågeställningarna. Citaten har delvis redigeras, utan att ändra innehållets betydelse för att underlätta förståelsen samt att avidentifiera informanterna. 3 Resultat 3.1 Tandhygienisternas uppfattning om parodontal stödbehandling Samtliga tandhygienister är överens om att parodontal stödbehandling påbörjas efter den initiala behandlingsperioden när mekanisk infektionsbehandling har utförts i hela bettet och en utvärdering har gjorts efter tre månader. Vid kvarstående tandköttsfickor med patologi kan patienten behöva komma på stödbehandling eller för att bibehålla ett gott behandlingsresultat. Det är viktigt att patienten förstår sin sjukdom och hur behandlingen går till redan innan stödbehandlingen börjar. Patienten ska veta vad de ger sig in i och vad behandlingen går ut på. En tandhygienist uttalar sig så här: Man kan kanske inte få en utläkning av fickorna vid utvärderingen efter tre månader. Det är en process med många behandlingstillfällen framöver, så de inte tror att vi ska behandla och sen är det färdigt. Tandhygienisternas olika definition av parodontal stödbehandling är följande citat: A: Stödbehandling för mig är att patienten kallas ofta och har regelbundna tider och till och med stående tider. B: Stödbehandling för mig är efter den initial behandling och när en utvärdering har gjorts. Behöver patienten komma tillbaka, så börjar stödbehandlingen. C: Hjälp till självhjälp. 3.2 Tillvägagångssätt vid parodontal stödbehandling Överlag har tandhygienisterna samma uppfattning om vad som ingår i parodontal stödbehandling. De är medvetna om att alla gör på sitt sätt och att det kan skilja sig i arbetsgången. En tandhygienist beskriver det så här: Jag tror att vi har samma tänk ungefär om jag diskuterar med någon av de andra tandhygienisterna. Riktlinjer för parodontal stödbehandling är något tandhygienisterna inte specifikt använder sig av, medan en tandhygienist följer riktlinjer från specialistklinik. Riktlinjerna som finns är efter en mekanisk infektionsbehandling gjorts i hela bettet och en utvärdering efter tre månader. Därefter kan stödbehandling vara indicerat, detta beror på vilket behandlingsresultat som har uppnåtts och patientens kooperation. Parodontal stödbehandling innebär att patienten kommer ofta och att man utför mekanisk infektionsbehandling, man behöver kanske inte gå runt i hela bettet som man faktiskt gör när man behandlar kvadrantvis vid den initiala behandlingen. Man fokuserar mer på de djupa tandköttsfickorna. Professionell tandrengöring görs alltid på stödbehandling så att patienten verkligen får känna hur det ska vara när det är riktigt rent. Det är viktigt att diskutera och visa individuella 7
8 munhygieniska hjälpmedel med patienten. En lika viktig del är att man uppdaterar hjälpmedlen i förhållande till bettet. Många tror att de kan ha kvar samma interdentalborste som de fick första gången, men det ändrar sig ju i bettet. Stödbehandlingarna ger patienten en uppdatering och uppfräschning på munhygienvanor. En del av tandhygienisterna använder infärgning som ett hjälpmedel för att visa patienten och ge en bättre förståelse vart de ska lägga vikten vid rengörning. Plackindex är inget som används utan man ser på munhygienen generellt för att patienten ska bli medveten var placket sitter. De flesta tandhygienister drar av placket med sonden och visar vart patienten inte kommer åt. En viktig del i behandlingen är att föra en dialog med patienten för att fånga upp orsaken till varför det inte är rent genom att patienten uppskattar sin egenvård på en Visuell Analog Skala (VAS), med fasta graderingar ex När parodontal stödbehandling kan vara indicerat Eftersom det är många olika patientgrupper som kan behöva parodontal stödbehandling och det är svårt att generalisera så har tandhygienisterna sammanfattningsvis tagit upp följande. Patienter som behöver komma på stödbehandling beror på sjukdomsbilden. Patienter med en del sjukdomar som diabetes behöver komma oftare, det kan även vara funktionshindrade och äldre patienter med dålig motorik. Patienterna har ofta någon form av parodontit, det kan vara unga individer med aggressiv parodontit som man får ha under uppsikt. Det kan vara patienter som har enstaka fickor och stödbehandling är bra i förebyggande syfte. Det finns patienter som inte har djupa fickor men med gingivit och har snabb tandstensbildning dessa kan behöva komma på stödbehandling en gång mellan undersökningsperioden. Det är framförallt patientens sjukdomsbild och bakgrund hur det ser ut genetiskt och medicinering som avgör. Patienter som röker behöver komma oftare och man kan inte förvänta sig samma läkning vid parodontal sjukdom. Det är viktigt att informera om rökningens effekter och att patienten blir medveten om att en läkning kan utebli. Man vet att patienterna med grav parodontit behöver komma väldigt regelbundet var tredje månad under en lång tid framöver, för att undvika recidiv av sjukdomen. Sammantaget är det många faktorer som spelar in och det är väldigt individuellt när parodontal stödbehandling är indicerat. Stödbehandling utförs oftast var tredje till var sjätte månad, beroende på hur fickstatus, blödning och munhygien bedöms samt patientens individuella bakgrundsbild. 3.4 Behandlingsmål Hur vida behandlingsmål sätts upp tillsammans med patienten skiljer sig från tandhygienisterna. Behandlingsmålen är inget som skrivs i journalen men tandhygienisterna anser att det finns olika kriterier som är viktiga att uppnå. Tre olika synsätt från tandhygienister kom upp. De uttrycker sig på följande vis: A: Behandlingsmål sätts inte upp tillsammans med patienten utan det viktiga är att de kommer på sina tider och att patienterna koopererar. Givetvis ska fickorna bli grundare, tandköttet läka och det ska bli renare i munnen. För att bibehålla ett gott behandlingsresultat för att sjukdomen inte ska progrediera är det viktigt att de kommer regelbundet. B: Kommunikation med patienten är viktigt, det här kan vi uppnå om du tar till dig information och instruktion. C: Om patienten inte borstar dagligen, så kan ett delmål vara att börja borsta dagligen. Sedan sätter vi upp ett nytt mål nästa gång patienten kommer tillbaka. 8
9 Alla tandhygienister har uttryckt sig på olika sätt vad det gäller behandlingsmål. Sammanfattningsvis handlar det om att patientens kooperation är en viktig del i behandlingsprocessen för att bibehålla ett gott behandlingsresultat eller för att sjukdomen inte ska progrediera. 3.5 Tandhygienistens påverkan på patientens motivation och attityd Alla tandhygienister uttryckte sig i någon form att de tycker det är viktigt att patienten får information om sjukdomens orsak. Patienten ska förstå att det är deras sjukdom och att stödbehandlingen är en hjälpande resurs. Patienten ska förstå vad de ger sig in på, hur behandling kommer att gå till och vad man vill uppnå med behandlingen. Att påverka patienternas attityd och kunskap anses som en viktig del i stödbehandlingen. När patienterna har förstått att det är deras tänder och det krävs att de kan upprätthålla god munhygien så ger det oftast gott behandlingsresultat. Det är viktigt att uppmuntra patienten att framsteg har gjorts så att man inte bara påvisar det negativa hela tiden. En tandhygienist förklarar problematiken att motivera patienterna som inte gör några framsteg. Det är svårt att motivera patienterna som inte gör några framsteg det känns som man säger samma sak hela tiden man skulle kunna sätta på en bandspelare. Ibland får man gå andra vägar och kanske använda sig av skrämsel propaganda, att det blir sämre om du inte gör detta. En del patienter säger även att det är så bra att komma hit till dig, precis som att det är helt okej att slarva lite oftare då. Det är svårt att nå fram till alla, hur mycket man än skulle vilja. En tandhygienist påpekar att även språket kan vara ett stort hinder i kommunikationen i en del stadsdelar som gör att förmedlingen inte når fram och patientens kunskap blir lidande. Även pengar begränsar behandlingarna, om en patient får betalt av socialen för fyra behandlingstillfällen. Då hinner man inte mer än att göra rent i hela bettet. I bästa fall kommer de året efter så det är som att slå huvudet i väggen ibland. En tandhygienist beskriver att det är svårt att motivera patienterna att komma var tredje månad för att ekonomin är ett hinder. Ibland när patienterna är tveksamma får man kompromissa och utöka behandlingsintervallerna. Det är bättre att patienterna kommer än att de blir bortskrämda och inte kommer alls. I de fallen behöver man bygga upp ett förtroende med patienten. Åsikterna går isär men tandhygienisterna anser dock att tiden till viss del och patientens ekonomi och i vissa fall även språket begränsar möjligheten att påverka patientens attityd, kunskap och motivation. Många gånger hinner man inte mer än att göra en mekanisk infektionsbehandling. 3.6 Utvärderingen av parodontal stödbehandling och dess intervaller Samtliga tre tandhygienister uttryckte sig i någon form att utvärdering görs och man kontrollerar patientens kooperation och stödbehandlingens resultat. Behandlingen skiljer sig avseende hur parodontal stödbehandling utvärderas och hur intervallerna justeras. En tandhygienist beskriver att behandlingsresultatet kontrolleras var tredje månad och i vissa specifika fall efter en månad. Patienten måste få en chans att sköta munhygienen hemma. En annan tandhygienist beskriver en patient som kommer var tredje månad behöver inte fickstatus tas utan man gör rent i hela bettet. Fickstatus tas en gång i halvåret på de patienterna istället. Men en viktig del är att kontrollerar munhygienen. Även om inte 9
10 fickstatus kontrolleras vid varje besök får man en uppfattning genom att titta på gingivans färg och form. Hur ofta stödbehandling behövs beror på kooperationen och om man ser en förbättring eller försämring. Om en patient har svåra djupa fickor remitteras de till specialistklinik. Även patienter som har djupa fickor ett år efter stödbehandlingen, som visar att det inte gett något resultat så remitteras patienterna vidare. En del patienter vill inte bli remitterade till specialist, de patienterna går regelbundet på stödbehandling och blir aldrig färdig behandlade. Det blir vare sig bättre eller sämre. Sammanfattningsvis är det patientens kooperation, upprätthållandet av god munhygien och hur stabil sjukdomen är, som avgör stödbehandlingens fortsatta intervaller. Samtliga tandhygienister påpekar att patienten inte ska komma på stödbehandling om man absolut inte behöver det, man kan utöka intervallerna lite successivt och sedan avgöra ytterligare vid kommande besök. Så att man ser att patienten klarar av sin egenvård. Ingenting är för evigt utan man kan gå tillbaks igen. 4. Diskussion Innan denna studie påbörjades var vår uppfattning att parodontal stödbehandling uppfattas och utförs på olika sätt beroende på vilken tandhygienist som behandlar. Tandhygienisternas erfarenhet och kunskap om parodontal stödbehandling gav möjlighet att bilda en egen uppfattning inom området. Resultatet har sedan gett funderingar som ger upphov till frågeställningar kring parodontal stödbehandling. Resultatet ger även en större inblick i tandhygienistens arbetssätt och vad som krävs för ett lyckat resultat efter den initiala behandlingen. Några funderingar och frågeställningar tas upp och analyseras nedan. En kvalitativ innehållsanalys bygger på andra principer än urvalets storlek och som sällan består av många individer, genom djupintervjuer (7). Där erhålls djupare information snarare än bred från informanten. Intervjun är ett samspel mellan två personer som beskrivs som en ostrukturerad och flexibel dialog. Det är viktigt för intervjuaren under intervjun att tolka och återberätta för informanten så korrekt som möjligt för att få ett trovärdigt svar. En viktig utgångspunkt var att begränsa informanterna och att ha en varierande ålder av deltagarna i studien, förhållande till den kvalitativa innehållsanalysen. En stor åldersskillnad mellan intervjuaren och informanten kunde vara en nackdel och påverka intervjun negativt. Detta har funnits i åtanke för att få ut så mycket som möjligt av intervjuerna (8). 4.1 Definition och behandling Efter studien visar resultatet att tandhygienisternas definition av parodontal stödbehandling beskrivs på olika sätt men har i stort sätt samma betydelse, dvs. att patienterna behöver komma regelbundet för att få hjälp med sin egenvård. Resultatet är intressant då det finns många olika beskrivningar av ordet parodontal stödbehandling beroende på vem man frågar. Idag finns ingen vetenskaplig förklaring av parodontal stödbehandling. Resultatet i studien visar att det är väldigt individuellt om tandhygienisterna tar nytta av riktlinjerna för parodontal stödbehandling eller är medvetna om att de finns. Detta bör vara en självklarhet för alla kliniker att informera alla anställda de finns att tillgå. Riktlinjerna kan ses som ett bra hjälpmedel för att kunna behandla patienten på bästa möjliga sätt. Det blir enklare för tandhygienisten i det dagliga arbetet att fatta rätt beslut så att inte patienten över- eller underbehandlas. Inom parodontal stödbehandling kan man se likheter och mönster i behandlingsgången men att varje tandhygienist jobbar individuellt och lägger vikten på vad de anser är mest relevant. Det är viktigt att stödbehandlingarna följs upp för att ge en individuell anpassad behandling för att undvika progression och recidiv av sjukdomen. Eftersom tandhygienisten 10
11 måste ta hänsyn till patienternas ekonomi, utformas och anpassas behandlingen därefter. Behandlingen uppnår därför inte optimal kvalité vid alla tillfällen. Detta är något som tandhygienisten måste ha i åtanke och att patienten får den information att behandlingsresultatet inte kan förväntas uppnå samma effekt. Här ligger en stor vikt på tandhygienisten att försöka ge en så bra vård som möjligt under begränsad tid, trots att det saknas vetenskapligt underlag (1). En tanke som uppkom är vad man kan förvänta sig efter en behandling som inte kan utföras fullt ut. I de fall patienten har begränsade besök hos tandvården t.ex. när socialen går in och endast ersätter fyra besök. Hur ska tandhygienisten kunna utföra behandlingen på bästa sätt för patienten? Lösningen är kanske att fokusera på patientens egenvård i samma utsträckning som mekanisk infektionsbehandling. Idag läggs det mer tid på en icke fullständig mekanisk infektionsbehandling än på munhygien instruktion pga. patientens ekonomiska situation. Efter att en patient genomgått en parodontit behandling, involveras patienten i ett återkommande stödbehandlingsprogram. Många patienter blir aldrig färdig behandlade och återkommer år efter år. Frågan är om det finns evidens för om stödbehandlingsprogram bidrar till att behandlingsresultatet bibehålls och fortsatt stödjevävnadsförlust förhindras. Det finns inte tillräckligt med vetenskapligt underlag för att värdera och utforma om stödbehandlingsprogram har effekt (1). Trots detta utförs idag stödbehandlingsprogram på klinikerna utan att egentligen veta om det har effekt. Patienterna kommer mellan var tredje och var sjätte månad. Visserligen utvärderas stödbehandlingarna idag genom att avgöra hur patienten koopererar och hur stabil sjukdomen är avgör stödbehandlingens fortsatta intervaller. Frågan är om patienter med parodontit som uppnått ett stabilt behandlingsresultat skulle kunna bibehålla det utan att introduceras i ett regelbundet stödbehandlingsprogram om patienten är medveten, motiverad och kan utföra en god munhygien på egen hand. Detta skulle kanske ha en bra effekt även på patienter som känner sig trygga med att gå på stödbehandling regelbundet, som har gjort det i många år. Dessa patienter har en tendens att slappna av, slarva med sin munhygien och känner att de är under uppsikt samt får en regelbunden behandling. Patienterna hade möjligen på egen hand upprätthålla en god oral hälsa trots att parodontit är en kronisk sjukdom. Det framkom tydligt att motivation är en viktig del i parodontal stödbehandling. Detta för att det hjälper patienterna att förstå sin sjukdom och vad som krävs för att hålla sjukdomen stabil. Det är ett problem för tandhygienisten som möter omotiverade patienter som är svåra att nå fram till. Det är svårt att veta vilka vägar man ska gå för att nå fram till alla patienter. Möjligen skulle mer kunskap om beteendeförändringar ge ett större perspektiv och att lyckas motivera fler patienter. En strategi tandhygienister bör utgå ifrån är att förmedla kunskap i neutral fakta och inga egna värderingar. Det går inte att ändra på något åt en patient men man kan försöka se situationen ur patientens perspektiv, genom att stötta och ha ett empatiskt bemötande. En större förändring och ett vidmakthållande sker när patienten känner sig delaktig och talar mest under dialogen (9). 11
12 4.2 Slutsats Innan denna studie påbörjades var vår uppfattning att parodontal stödbehandling uppfattas och utförs på olika sätt beroende på vilken tandhygienist som behandlar. Efter studien visar resultatet att parodontal stödbehandling definieras och beskrivs på olika sätt men överlag har tandhygienisterna samma uppfattningar om parodontal stödbehandling och när det är indicerat. En viktig del i parodontal stödbehandling är att patienten koopererar för att kunna bevara ett gott behandlingsresultat och för att undvika att sjukdomen progredierar eller recidiverar. Studien har gett en inblick och ökat förståelsen för ämnesområdet genom att tagit del av informanternas erfarenhet och kunskap. Resultatet ger förståelse för problematiken inom parodontal stödbehandling då behandlingen inte alla gånger kan uppnå en optimal kvalité. Detta arbete är en inblick i tre tandhygienisters uppfattning om parodontal stödbehandling. Fler studier krävs för att resultatet ska vara tillförlitligt och för att påvisa om fördelar finns med parodontal stödbehandling. 12
13 Referenser 1. Statens beredning för medicinsk utvärdering. Kronisk parodontit-prevention, diagnostik och behandling. En systematisk litteraturöversikt. Stockholm. Nr 169; Laurell L, Preus H, Edung K-G. Parodhandboken. Solna. Produktguider PGRAB; Axelsson P, Jasim M, Rams TE. Prevention and control of peridontal disease in developing and industrialized nations. Periodontology ; 29: Tandläkartidningen ÅRG.96, 2004; 12: Renvert S, Persson GR. Supportive periodontal therapy. Periodontology ; 36: Kvale S. Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund. Studentlitteratur; Malterud K. Kvalitativa metoder i medicinsk forskning. Lund. Studentlitteratur; Carlsson B. Kvalitativa forskningsmetoder. Stockholm. Liber AB; Hansson B-O, Ericson D. Karies- sjukdom och hål. Stockholm. Förlagshuset Gothia AB;
14 Bilaga 1 Intervjuguide Intervjuernas baseras på följande kategorier. Parodontal stödbehandling Definition, innehåll, behandlingsmetoder, mål. Uppföljning Utvärdering, kriterier, intervaller. Erfarenheter/uppfattningar Grund för lyckat resultat, kooperation, attityder, motivation. 14
15 Bilaga 1.1 Allmänna frågor 1. Var arbetar ni? Allmän vuxen tandvård Privat klinik 2. Vilken ort utbildades ni? Malmö Kristianstad Göteborg Annan ort 3. Hur många år har ni arbetat som tandhygienist? 39-30år 29-20år 19-10år 10-6år 5-1år 5. Hur lång tid har ni per behandlingstillfälle för stödbehandling? 30min 45min 60min 75min 90min 15
16 Bilaga 2 Medgivande Syftet med denna studie är att ta reda på vad en parodontal stödbehandling är och hur tillvägagångssättet fungerar i praktiken hos en Tandhygienist. Intervjustudien utförs av tandhygieniststudenter på Tandvårdshögskolan i Malmö. Intervjuerna kommer att ingå i vår fördjupningsstudie som presenteras i en uppsats på 7,5 p. Deltagandet är frivilligt och kan avbrytas när som helst. Intervjuerna kommer att spelas in på band. Materialet kommer att skyddas och endast studenterna samt handledaren kommer att ha tillgång till materialet. Era identiteter kommer att skyddas och om citat används kommer de att försiktigt redigeras så att de inte kan kopplas till aktuell deltagare. Jag har tagit del av ovanstående information och samtycker till intervjun: Malmö den: Namnteckning: Namnförtydligande. Tandhygieniststuderande Tandvårdshögskolan Johanna Seidelin Tandhygieniststuderande Tandvårdshögskolan Isabelle Refthagen Handledare Henrik Jansson Avd. Parodontologi Tandvårdshögskolan 16
Tandköttsinflammation. och tandlossning
Tandköttsinflammation och tandlossning 2 Parodontit är vanligare än du kanske tror. Drygt 40% av den vuxna befolkningen lider av sjukdomen ofta utan att veta om det. Desto tidigare sjukdomen upptäcks och
Läs merTandköttsinflammation och tandlossning
Tips och information om Tandköttsinflammation och tandlossning Tandlossning är en dold folksjukdom. Ca 40% av den vuxna befolkningen har tandlossning i någon grad många utan att veta om det. Ju tidigare
Läs merTandköttsinflammation och tandlossning
TePes produkter finns på ditt närmaste apotek och hos din tandläkare/tandhygienist. TePe Mellanrumsborstar Patientguide Tandköttsinflammation och tandlossning Original 0,4 mm 0,45 mm 0,5 mm 0,6 mm 0,7
Läs merTips och råd för dig med implantat
TePes produkter finns på ditt närmaste apotek och hos din tandläkare/tandhygienist. Patientguide Mellanrumsborstar Original Extra mjuk Angle 0,4 mm 0,45 mm 0,5 mm 0,6 mm 0,7 mm 0,8 mm 1,1 mm 1,3 mm 0,45
Läs merParodontium Tandens upphängningsapparat (fäste) Parodontit - Inflammation. Mattias Michelin
Parodontium Tandens upphängningsapparat (fäste) Parodontit - Inflammation Patogenes - sjukdomsutveckling Bakterier - Biofilm Gingivit inflammation 100% Vävnadsförlust Gingivit Diagnoser Prevalens (förekomst)
Läs mer2014-09-08. Lite aktuellt inom parodontologi. Bjorn.Klinge@mah.se Bjorn.Klinge@ki.se
Lite aktuellt inom parodontologi Bjorn.Klinge@mah.se Bjorn.Klinge@ki.se Diagnostik Behandlingsplanering Aktuella riktlinjer för rationell behandling av kronisk och aggressiv parodontit Rationell behandling
Läs merRiskbedömning och revisionsintervall
Riskbedömning och revisionsintervall Folktandvården Blekinge 2019 Folktandvården Blekinge 1 Innehåll RISKBEDÖMNING... 3 Vilka ska riskbedömas?... 3 Inom vilka områden ska patienterna riskbedömas?... 3
Läs merRiskbedömning och revisionsintervall
Riskbedömning och revisionsintervall 2019-05-02 Innehåll Riskbedömning... 3 Vilka ska riskbedömas?... 3 Inom vilka områden ska patienterna riskbedömas?... 3 Hur ska riskbedömning utföras?... 3 När ska
Läs merFRISKTANDVÅRD. En ny betalningsmodell. Magnus Hakeberg. Odontologisk psykologi och folkhälsa Institutionen för odontologi
FRISKTANDVÅRD En ny betalningsmodell Magnus Hakeberg Odontologisk psykologi och folkhälsa Institutionen för odontologi Abonnemangstandvård -1991 Göteborg -1998 Värmland -2007 Västra Götalandsregionen -2009
Läs merAnalys av kvalitativ data Kvalitativ innehållsanalys som ett exempel. Introduktion Bakgrund Syfte Metod Resultat Diskussion Slutsats
KVALITATIV ANALYS Analys av kvalitativ data Kvalitativ innehållsanalys som ett exempel Övning i att analysera Therese Wirback, adjunkt Introduktion Bakgrund Syfte Metod Resultat Diskussion Slutsats Fånga
Läs merKvalitativ intervju en introduktion
Kvalitativ intervju en introduktion Olika typer av intervju Övning 4 att intervjua och transkribera Individuell intervju Djupintervju, semistrukturerad intervju Gruppintervju Fokusgruppintervju Narrativer
Läs merPedagogisk grundsyn i utbildning av scoutledare
Fastställd av Svenska Scoutrådets styrelse 2009-06-13 Pedagogisk grundsyn i utbildning av scoutledare Scouting handlar om att ge unga människor verktyg till att bli aktiva samhällsmedborgare med ansvar
Läs merBehandling av tandlossning
Behandling av tandlossning Liksom vid all tandbehandling, inleds också behandlingen av blödande tandkött och tandlossning med en noggrann undersökning. I allmänhet omfattar denna undersökning följande
Läs merINTERVJUGUIDE ARBETE. Bilaga 1
Bilaga 1 INTERVJUGUIDE Bakgrund - Namn - Ålder - Uppväxtort - Syskon - Föräldrars yrke - Har du någon partner? Gift, sambo - Hur länge har ni varit tillsammans? - Vad arbetar hon med? - Har du barn? -
Läs mer3M ESPE. Behaglig tandvård. Ett friskt leende. lekande lätt. Clinpro Prophy Powder BR61/0003-1(070727)
3M ESPE Behaglig tandvård Ett friskt leende lekande lätt. BR61/3-1(7727) Clinpro Prophy Powder 999-3M_Clinpro_ProphyPowder_F.i1 1 8-8-7 16:19:21 Systematisk profylax med ett komplett produktprogram I forskningens
Läs merSocialarbetarna MÅSTE ha ett enskilt samtal med vaije barn utan deras föräldrar, oavsett ålder, som kommer in till socialtjänsten.
Inledning Maskrosbarn är en ideell förening som arbetar med att förbättra uppväxtvillkoren för ungdomar som lever med föräldrar som missbrukar eller föräldrar som är psykiskt sjuka. Syftet med rapporten
Läs merMUNSKÖLJ & DENTALGEL 0,12% CHX + CPC
MUNSKÖLJ & DENTALGEL 0,12% CHX + CPC Klorhexidin med bättre smak! KORTTIDSANVÄNDNING MUNSKÖLJ & DENTALGEL - 0,12% CHX + CPC Att skölja munnen med klorhexidin är vanligtvis inte förknippat med någon trevlig
Läs merAntibiotika i parodontalbehandling T5 HT14
Antibiotika i parodontalbehandling Antibiotika har länge varit ett hett ämne i parodontologi. Varför? Antal publikationer Pub Med Parodontit / Peri-implantit och antibiotika (human) 1963-2014 2396 (P)
Läs merTandhygienistprogrammet
Tandhygienistprogrammet Studiehandledning Odontologisk profylaktik 1 Teoretisk kurs, 7,5 högskolepoäng 1TH002 Termin 1 Höstterminen 2010 Kursansvarig och examinator Universitetsadjunkt, Med.dr., Lena Karlsson
Läs merPatienterna ska riskgrupperas avseende risken för oral sjukdom i förhållande till aktuell anamnes och aktuellt STATUS.
Riskbedömning Vilka ska riskbedömas? Alla patienter 3 år och äldre som genomgår en sanerings- eller revisionsundersökning hos tandläkare eller tandhygienist samt de barn 0-2 år som får Hälsossamtal hos
Läs merMUNHÄLSOPROGRAM 0-2 år
MUNHÄLSOPROGRAM 0-2 år MUNHÄLSOPROGRAM 0-2 år Första kontakten med tandvården Det lilla barnets första kontakt med tandvården är av stor betydelse. Föräldrar och barn med en positiv inställning till tänder
Läs merUng och utlandsadopterad
Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier ISV LiU Norrköping Ung och utlandsadopterad En intervjustudie om problembilden kring utlandsadopterade ungdomar Maria Persson Uppsats på grundläggande nivå
Läs merFolktandvården Dalarna. RamBarn 2015. Riskbedömning - revisionsintervall
Folktandvården Dalarna RamBarn 2015 Riskbedömning - revisionsintervall Dokumenttitel Riskbedömning - revisionsintervall Klinik/Funktion/Process Avd för Pedodonti Upprättad av Anne Hultgren Talvilahti Utgåva
Läs merTermin 5 1: Informationsmöte och genomgång hur ett PM skrivs. Ges HT 2010 av kursgivare.
Riktlinjer för PM Det är nu dags att påbörja ert examensarbete som ska ha anknytning till ämnet odontologisk profylaktik. Examensarbetet skall skrivas enligt Kis riktlinjer som gäller från och med VT11.
Läs merSå skyddar Decapinol. mot tandköttsinflammation
Så skyddar Decapinol delmopinol HCl mot tandköttsinflammation Förebygg plack och behåll Ditt leende Information om en enkel daglig rutin som hjälper mot tandköttsinflammation och förebygger tandlossning
Läs merParodontologi 1 Periodontology 1
Medicinska fakulteten Institutionen för odontologi Umeå universitet, 901 87 Umeå Tandläkarprogrammet www.umu.se Dnr 513-3107-12 Datum 2012-12-20 Sid 1 (5) Parodontologi 1 Periodontology 1 Högskolepoäng:
Läs merEn liten skrift om: Munhygien för katt & hund
En liten skrift om: Munhygien för katt & hund Bakterier i munhålan Hundens och kattens tänder utsätts dagligen för bakterieangrepp. Normalt ryms det flera miljoner bakterier i munhålan och varje gång hunden/katten
Läs merLäkemedelsverket publicerade i oktober 2012 nya rekommendationer avseende
Läkemedelsverket publicerade i oktober 2012 nya rekommendationer avseende antibiotikaprofylax inför tandbehandling, rekommendationer som i princip innebär att de flesta patienter med hjärtfel relaterat
Läs merVälkommen till Folktandvården!
En helt annan känsla känsla En helt annan Det finns stolar som är stoppade och sittvänliga men ändå inte riktigt bekväma, bara för att känslan är fel. Tänk om jag har fått hål! Undrar vad det kommer att
Läs merFlik: Riskgruppering. Vilka ska riskgrupperas? Alla revisions- och saneringspatienter från 3 år och uppåt ska riskgrupperas.
DATUM 2007-01-01 Riskgruppering Vilka ska riskgrupperas? Alla revisions- och saneringspatienter från 3 år och uppåt ska riskgrupperas. Inom vilka områden ska patienterna riskgrupperas? Patienterna ska
Läs merFolktandvården söker: Övertandläkare
Folktandvården söker: Övertandläkare Vi söker nu övertandläkare till Folktandvården Skåne i Helsingborg, Kristianstad, Lund och Malmö. Vi söker specialister till följande orter: Oral protetik, Helsingborg,
Läs merLi#eratur och empiriska studier kap 12, Rienecker & Jørgensson kap 8-9, 11-12, Robson STEFAN HRASTINSKI STEFANHR@KTH.SE
Li#eratur och empiriska studier kap 12, Rienecker & Jørgensson kap 8-9, 11-12, Robson STEFAN HRASTINSKI STEFANHR@KTH.SE Innehåll Vad är en bra uppsats? Söka, använda och refera till litteratur Insamling
Läs merEn helt annan känsla
En helt annan känsla känsla En helt annan Stol: Barcelona av Ludwig Mies van der Rohe Slappna av Stol: Chaise lounge av Le Corbusier, pseudonym för Charles-Édouard Jeanneret trendig Känn Stol: Skalstol
Läs merLägga pussel och se helhetsbilden - Ambulanspersonals upplevelser och hantering efter en påfrestande situation
Lägga pussel och se helhetsbilden - Ambulanspersonals upplevelser och hantering efter en påfrestande situation Camilla Engrup & Sandra Eskilsson Examensarbete på magisternivå i vårdvetenskap vid institutionen
Läs merNationella riktlinjer 2010
Lära om diabetes eller lära för livet Bibbi Smide Leg sjuksköt; Docent 2013 Nationella riktlinjer 2010 Utbildning Pat utb i egenvård central roll i diabetesvården naturlig del i vården av personer med
Läs merEvidensbaserad parodontologi Termin 4, 25 februari 2011
Evidensbaserad parodontologi Termin 4, 25 februari 2011 Björn Klinge, Karolinska Institutet, Institutionen för odontologi, Avd för Parodontologi Bjorn.Klinge@ki.se Risktänder Riskytor Per Axelsson,
Läs merTandhygieniststudent T3. Karies utredning
Tandhygieniststudent T3 Karies utredning Innehåll Bakgrund... 3 Syfte... 3 Metod... 4 Resultat... 5 Diskussion... 7 Bakgrund Marlena är en patient som är uppvuxen i Polen, där tandvården inte var, och
Läs merInnehåll vid utredande projekt
Innehåll vid utredande projekt 1.4 Metod 1.4.1 2. Avhandling (Resultat) 2.1 Teoridel 2.1.1 2.2 Resultatdel 3. Analys (Slutdiskussion) 4. Värdering av arbetet 5. Sammanfattning 6. Källor och litteratur
Läs merMentorskapsprojektet i Göteborg
2008/2009 Mentorskapsprojektet i Göteborg FÖRBUNDET FÖR J URISTER, CIVILEKONOMER, SY STEMVETARE, PERSONALVETARE OCH SAMHÄLLSVETARE 2 (13) 3 (13) Välkommen till Juseks mentorskapsprojekt i Göteborg 2008/2009
Läs merTANDVÅRD FÖR DIN HUND ELLER KATT. Goda Råd från Evidensia.
TANDVÅRD FÖR DIN HUND ELLER KATT. Goda Råd från Evidensia. Har du tittat din hund i munnen? Borstar du din katts tänder? En viktig sak för hundens hälsa och välbefinnande är att hålla tänder och tandkött
Läs merPatienter med tandimplantat. Uppföljningsrutiner och stödbehandling. 79004-SE-1208 Supportive Therapy Manual.indd 1
Patienter med tandimplantat Uppföljningsrutiner och stödbehandling 79004-SE-1208 Supportive Therapy Manual.indd 1 2012-08-08 09.17 2 79004-SE-1208 Supportive Therapy Manual.indd 2 2012-08-08 09.17 Innehåll
Läs merSyfte och metod. Resultatrapport enkät till 20-29-åringar om tandhälsa 2
2010-09-06 Resultat av enkät till 20 29-åringar våren 2010 Unga vuxna om sin munhälsa Sammanfattning Resultatet av enkäten indikerar att det finns unga vuxna som inte har tillräcklig kunskap om hur de
Läs merMed tandimplantat kan du le och känna dig trygg igen
Med tandimplantat kan du le och känna dig trygg igen Med tandimplantat kan du le igen Tandimplantat har många fördelar För dig som saknar en, flera eller alla tänder Att behålla alla tänder livet ut är
Läs merFriskbladet. Goda råd om tandblekning Möt två vinnare Tandvård ett lagspel
Friskbladet Goda råd om tandblekning Möt två vinnare Tandvård ett lagspel Ett nyårslöfte! Du är klok, du tänker på din munhälsa och du har valt att teckna ett Frisktandvårdsavtal. Tillsammans är vi över
Läs merTandhygienistprogrammet
Tandhygienistprogrammet Studiehandledning Odontologisk profylaktik 2 Klinisk kurs, 9 hp 1 TH015 Termin 1 Höstterminen 2015 Kursansvarig och examinator Universitetsadjunkt, Med.mag. Sebastian Malmqvist
Läs merPrislista. Tandläkare Marika Jacobsson
Prislista Välkommen till vår mottagning! Här kan du läsa om våra priser och det statliga tandvårdsstödet. Fråga gärna oss i tandvårdsteamet om du vill veta mera. Vi kallar dig till undersökning med jämna
Läs merAnvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå
Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå En rapport i psykologi är det enklaste formatet för att rapportera en vetenskaplig undersökning inom psykologins forskningsfält. Något som kännetecknar
Läs merVad innebär för dig att vara lycklig? Hur var det när du var lycklig, beskriv situationen? Hur kändes det när du var lycklig, sätt ord på det?
Vad innebär för dig att vara lycklig? Hur var det när du var lycklig, beskriv situationen? Hur kändes det när du var lycklig, sätt ord på det? Finns det grader av lycka? ICF s 11 färdigheter Etik och
Läs merwww.dalecarnegie.se Dale Carnegie Tips för att skapa förstklassig kundservice
www.dalecarnegie.se Dale Carnegie Tips för att skapa förstklassig kundservice Del 1 Service börjar med relationer Förstklassig kundservice börjar med goda relationer. Här är nio sätt att stärka kundrelationer
Läs merDiarienr: 11/2014. Fastställd av Pedagogiska kommittén 2014-01-08.
Riktlinjer för vägledning och överväganden gällande undervisning i etik vid empiriska examensarbeten vid Röda Korsets Högskola på grund och avancerad nivå Diarienr: 11/2014 Fastställd av Pedagogiska kommittén
Läs merFemtio- och sextioåringar, deras tandvård, tandvårdsattityder och självupplevda tandhälsa under ett decennium. En totalundersökning i Örebro och
Femtio- och sextioåringar, deras tandvård, tandvårdsattityder och självupplevda tandhälsa under ett decennium. En totalundersökning i Örebro och Östergötlands län. Vårt stora tack till alla som bidragit
Läs merTandvårdshjälpen. vilket stöd har jag rätt till?
Tandvårdshjälpen vilket stöd har jag rätt till? Tandvård under 20 år Barn och ungdomar har rätt till avgiftsfri tandvård till och med sista december det år de fyller 19 år. Första besöket på en tandvårdsmottagning
Läs merFRISK I MUNNEN HELA LIVET. MUN-H-Center
FRISK I MUNNEN HELA LIVET Centrum för äldretandvård i samarbete med MUN-H-Center Frisk i munnen hela livet - Information till vårdpersonal inom äldreomsorg Måltidens betydelse Det är viktigt med god munhälsa
Läs merSkrivprocessen. Skrivprocessen och retoriken. Skrivprocessen Retoriken Förklaringar
Skrivprocessen Att skriva är ett hantverk något som du kan lära dig. För att bli en bra hantverkare krävs övning. Skrivprocessen liknar i många avseenden den så kallade retoriska arbetsprocessen som vi
Läs mer252st patientenkäter. Du har idag behandlats av en, Tandläkarstudent som går på termin: Totalt 252 st
252st patientenkäter Du har idag behandlats av en, Tandläkarstudent som går på termin: Totalt 252 st Vi ber dig att fylla i följande sidor, dina synpunkter är viktiga. Dessa gör att vi hela tiden ska kunna
Läs merTandhygienisTforum 2013
inbjudan till konferens i Stockholm den 29-30 maj 2013 VÅRA TALARE Annette Carlsson Tandhygienist Irene Smedberg Tandvårds- och utvecklingschef Katarina Kovacs Warnebrant Munhälsosamordnare Nya metoder
Läs merÄldres munhälsa en pusselbit för god livskvalitet
Äldres munhälsa en pusselbit för god livskvalitet Pia Skott Klinikchef och tandläkare 1 Med den äldre patienten i centrum ACT finansieras av Stockholms läns landsting Munhälsan är en del av din livskvalitet
Läs merTidstrend i prevalens och sjukdomsgrad av parodontit under 30 år i Norrbotten
Tidstrend i prevalens och sjukdomsgrad av parodontit under 30 år i Norrbotten Anna Arespång, ST tandläkare, Avdelningen för Parodontologi Tandvårdens kompetenscentrum Luleå 2013. anna.arespang@nll.se Handledare:
Läs merFörskrivning av hjälpmedel diskussionsmaterial
Förskrivning av hjälpmedel diskussionsmaterial Stöd till hur webbutbildningen kan användas i gruppdiskussion med vård- och omsorgspersonal 1 Innehåll Inledning 03 Om webbutbildningen 03 Hur ska det här
Läs merFörmågor i naturvetenskap, åk 1-3
Förmågor i naturvetenskap, åk 1-3 I Lgr11 betonas att eleverna ska använda sina naturvetenskapliga kunskaper på olika sätt. Det formuleras som syften med undervisningen och sammanfattas i tre förmågor.
Läs merRapport för framställande av produkt eller tjänst
Rapport för framställande av produkt eller tjänst PA 1201 Det här är en vägledning för er som arbetat enskilt eller i en projektgrupp för framställande av produkt eller tjänst och ska skriva en projektrapport
Läs merINVISNING AV KARIESPATIENT
UMEÅ UNIVERSITET Institutionen för odontologi/ Kariologi Ingegerd Johansson ingegerd.johansson@odont.umu.se 2012-01-09 INVISNING AV KARIESPATIENT När en behandling är färdig SKALL patienten SNARAST avslutas.
Läs merD I G I TALT S KA PA N D E
DIGITALT SKAPANDE Innehåll ILLUSTRATION... 4 Översiktsplan för arbetets olika moment... 4 Intervjuguide... 4 Inlämning fredagen den 18 oktober...5 Redovisning onsdagen den 23 oktober...5 Kommentarer...5
Läs merFriskbladet Vårkänslor och kyssveckor Tandvårdstugget vad betyder det? Tandtråden tändernas bäste vän
Friskbladet Vårkänslor och kyssveckor Tandvårdstugget vad betyder det? Tandtråden tändernas bäste vän Du nalkas ljuva sommar Så är den äntligen här igen sommaren med ljus, värme och tid för avkoppling.
Läs merHögskolan i Halmstad. För utveckling av verksamhet, produkter och livskvalitet. För utveckling av verksamhet, produkter och livskvalitet.
Högskolan i Halmstad För utveckling av verksamhet, produkter och livskvalitet. För utveckling av verksamhet, produkter och livskvalitet. Standardiserad vårdplan - ett stöd för omvårdnadsprocessen i klinik
Läs merEnkätsvar 2014. Fler kvinnor
Enkätsvar 4 Enkäsvaren vid undersökning på Kyrkans Familjerådgivning i Stockholm och Haninge våren 4.. Män 62 47% Kvinnor 7 53% Summa: 32 Fler kvinnor 53% 47% 2. Ensam 26 Flest par Par Familj 5 32 8 6
Läs merNamn: Klass: IUP-häftet. F- klass. Med hjälp av IUP-häftet kan elever, pedagoger och vårdnadshavare på Sofia skola förbereda utvecklingssamtalen.
Namn: Klass: F- klass IUP-häftet Med hjälp av IUP-häftet kan elever, pedagoger och vårdnadshavare på Sofia skola förbereda utvecklingssamtalen. 1 Vad är IUP-häftet? Det här är ditt IUP-häfte där du utvärderar
Läs merArbetsbeskrivning ÖN.notebook. February 05, 2015
Arbetsbeskrivning ÖN.notebook February 05, 2015 ön 1 Brevet 1. Inledning 2. Innehåll 3. Avslut Arbetsgång: Diskutera i basgruppen vilka argument man kan lägga fram för att få mer pengar. Sätt dig och skriv
Läs merLinneas tandvårdsbesök!
Linneas tandvårdsbesök! Ett förbättringsarbete inom Linnea-6 projektet RoseMarie Hansen Leg. Tandhygienist, sjukhustandvården Växjö Johanna Syrén Leg. Tandhygienist, folktandvården Tingsryd 1. Bakgrund
Läs merKVALITATIVA INTERVJUER
KVALITATIVA INTERVJUER EN INBLICK I ATT GENOMFÖRA OCH ANALYSERA 7.4.2015 Elisabeth Hästbacka VARFÖR FORSKA OCH I VAD? Samhällsvetenskaplig forskning står ofta som grund för olika politiska beslut Genom
Läs merFörsta upplagan Kopieringsförbud. Undantag. Liber AB, Stockholm
Första upplagan 2016 Kopieringsförbud Undantag Liber AB, 113 98 Stockholm Innehållsförteckning Specialpedagogik 1 och 2 lärarhandledning... 1 Lärarhandledning till läromedlen Specialpedagogik 1 och 2...
Läs merRiktlinjer för vårdprogram för vuxna
Riktlinjer för vårdprogram för vuxna Profylax- och vårdprogrammet är framtaget av Folktandvården Gävleborg AB på uppdrag av beställarenheten Landstinget Gävleborg. Innehåll: RIKTLINJER FÖR VÅRDPROGRAM
Läs merBotad från sin tandläkarskräck Nu är vi 23 000 i Kalmar län Tobak och tänder
Friskbladet Botad från sin tandläkarskräck Nu är vi 23 000 i Kalmar län Tobak och tänder Hej! Vi är många i länet som har bestämt oss för att ha koll på hur tänderna mår utan att det ger obehagliga överraskningar
Läs merUtmaningar & strategier för sköra och äldre. GÖRAN FRIMAN Leg. Tandläkare, med dr
1 Utmaningar & strategier för sköra och äldre GÖRAN FRIMAN Leg. Tandläkare, med dr Hud & slemhinna en barriär 2 Barriär som skyddar den underliggande vävnaden och blodcirkulationen Mekaniska skador Kemiska
Läs merPatientenkät. Vad tycker Du om vården? Din åsikt är viktig för oss! Svaren är anonyma och sammanställningen kommer att redovisas.
Patientenkät Vad tycker Du om vården? Din åsikt är viktig för oss! Svaren är anonyma och sammanställningen kommer att redovisas. Jag är O kvinna O man Min ålder är O 0-19 år O 20-39 år O 40-59 år O 60-79
Läs merNadia Bednarek 2013-03-06 Politices Kandidat programmet 19920118-9280 LIU. Metod PM
Metod PM Problem Om man tittar historiskt sätt så kan man se att Socialdemokraterna varit väldigt stora i Sverige under 1900 talet. På senare år har partiet fått minskade antal röster och det Moderata
Läs merUtskrift av inspelat samtal hos Arbetsförmedlingen
BJÖRN L BERGLUND UTSKRIFT AV SAMTAL HOS AF 1 (9) Utskrift av inspelat samtal hos Arbetsförmedlingen Samtalet ägde rum hos Arbetsförmedlingen i Sollentuna tisdag 13 juni 2006 kl. 11.00 Inspelningen är cirka
Läs merLitteraturstudie. Utarbetat av Johan Korhonen, Kajsa Lindström, Tanja Östman och Anna Widlund
Litteraturstudie Utarbetat av Johan Korhonen, Kajsa Lindström, Tanja Östman och Anna Widlund Vad är en litteraturstudie? Till skillnad från empiriska studier söker man i litteraturstudier svar på syftet
Läs merDelresultat för projektet Hundteamet hösten 2014
1 (6) Delresultat för projektet Hundteamet hösten 2014 Information angående Hundteamet ett projekt med terapi- och vårdhund inom bedriver under 2014 ett projekt med terapi- och vårdhund inom i första hand
Läs merMunhygien för hund och katt BUCADOG BUCACAT
Munhygien för hund och katt BUCADOG BUCACAT 2 Produkter som ingår i Aptus blå serie. Aptus serien erbjuder ett stort utbud av hälsovårdsprodukter för hund och katt, med syfte att stärka och bibehålla ditt
Läs merHar barn alltid rätt?
Har barn alltid rätt? Knepig balansgång i möten med barn och unga Möten med barn och unga, och med deras föräldrar, hör till vardagen för personal inom vården. Ofta blir det en balansgång mellan barnets
Läs merKvalitetsriktlinjer för behandling av patienter med reumatoid artrit
Translation into: Completed by: Email: SOC 1 SOC 2 SOC 3 SOC 4 SOC 5 SOC 6 Swedish Kvalitetsriktlinjer för behandling av patienter med reumatoid artrit Britta Strömbeck and Ingemar Petersson britta.strombeck@morse.nu
Läs merINSTITUTIONEN FÖR ODONTOLOGI
INSTITUTIONEN FÖR ODONTOLOGI THOHN2 Oral Hälsa II, 17 högskolepoäng Oral Health Level II, 17 higher education credits Fastställande Kursplanen är fastställd av Programkommittén för odontologi 2007-04-01
Läs merAlla patienter 3-19 år som genomgår en sanerings- eller revisionsundersökning hos tandläkare eller tandhygienist ska riskbedömas.
Riskbedömning Vilka ska riskbedömas? Alla patienter 3-19 år som genomgår en sanerings- eller revisionsundersökning hos tandläkare eller tandhygienist ska riskbedömas. Inom vilka områden ska patienterna
Läs merEkeby förskolas likabehandlingsplan
Ekeby förskolas likabehandlingsplan förskolechef Ulrica Strömberg Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet a för planen Ulrica Strömberg, förskolechef samt Belinda Lundin
Läs merKursenkät Odontologisk profylaktik 4 (klinik) Jag uppfattar att jag genom denna kurs utvecklat värdefulla kunskaper /färdigheter.
Kursenkät Odontologisk profylaktik 4 (klinik) respondenter: 43 : Svarsfrekvens: 34.88 % Jag uppfattar att jag genom denna kurs utvecklat värdefulla kunskaper /färdigheter. Jag uppfattar att jag genom denna
Läs merGymnasiearbetets titel (huvudrubrik)
Risbergska skolan Program Gymnasiearbetets titel (huvudrubrik) Underrubrik Titeln på rapporten måste givetvis motsvara innehållet. En kort överrubrik kan förtydligas med en underrubrik. Knut Knutsson BetvetA10
Läs merLärgruppsplan Utvecklingsplan för tränare och aktiva
Lärgruppsplan Utvecklingsplan för tränare och aktiva SISU Idrottsutbildarna är lokal anordnare av all studieverksamhet som rapporteras som statsanslagsberättigad. Föreningen är arrangör och samverkanspart.
Läs merInformation till patienten och patientens samtycke
Information till patienten och patientens samtycke Finlands muskelsjukdomsregister patientregister för personer med spinal muskelatrofi Information till patienten Innan du fattar beslut om att låta införa
Läs merInte störst men bäst. Det är vår vision. Förbättringsarbete på Lasarettet i Ystad ISO 9001
Inte störst men bäst. Det är vår vision. Förbättringsarbete på Lasarettet i Ystad ISO 9001 Målet för hälso- och sjukvården är en god hälsa och en vård på lika villkor för hela befolkningen. Vården ska
Läs merTandvård för barn 0 2 år, riktlinjer
Tandvård för barn 0 2 år, riktlinjer Första kontakten med tandvården Det lilla barnets första kontakt med tandvården är av stor betydelse. Föräldrar och barn med en positiv inställning till tänder och
Läs merSPECIALPEDAGOGIK. Ämnets syfte
SPECIALPEDAGOGIK Ämnet specialpedagogik är tvärvetenskapligt och har utvecklats ur pedagogik med nära kopplingar till filosofi, psykologi, sociologi och medicin. I ämnet behandlas människors olika villkor
Läs merAtt påverka lärande och undervisning
Camilla Skoglund Elevers medskapande i lärprocessen 7,5 p Att påverka lärande och undervisning 2008-02-11 Inledning Jag har intervjuat fyra elever, i den klass som jag är klassföreståndare för, kring vad
Läs merMedarbetarundersökning Göteborgs Stad 2014
Medarbetarundersökning Göteborgs Stad 2014 Precis som i förra årets medarbetarundersökning är det 2014 en gemensam enkät för chefer och medarbetare. Detta innebär att du svarar på frågorna i enkäten utifrån
Läs merStudiebesök Malmö Stad, projekt Språkkraft, den 12 maj 2006.
Studiebesök Malmö Stad, projekt Språkkraft, den 12 maj 2006. NOTISAR från studiebesöket utifrån vad deltagarna spontant svarat på frågorna. Ingen har valt att komplettera eller ändra något i efterhand.
Läs merNedan finns en kortfattad information om problem som kan uppstå i munnen.
A loemega är en serie munvårdsprodukter utvecklade i Sverige för en bättre munhälsa. Vår första produkt är en tandkräm med frisk smak och en unik kombination av ingredienser speciellt anpassade för tänderna
Läs merTIPS OCH IDÉER FÖR DIG SOM VILL INTERVJUA
TIPS OCH IDÉER FÖR DIG SOM VILL INTERVJUA Här kommer några intervjutips till dig som gör skoltidning eller vill pröva på att arbeta som reporter. Bra ord att känna till: Journalisten kan ha olika uppgifter:
Läs merSandåkerskolans plan för elevernas utveckling av den metakognitiva förmågan
1(7) 2011-08-29 s plan för elevernas utveckling av den metakognitiva förmågan 18 august-20 december Steg 1: Ämnesläraren dokumenterar Syfte synliggöra utvecklingsbehov Ämnesläraren dokumenterar elevens
Läs merRegionala riktlinjer för utredning av patienter med misstänkt ärftlig demens i Region Skåne
Regionala riktlinjer för utredning av patienter med misstänkt ärftlig demens i Region Skåne Hemsida: www.skane.se/vardochriktlinjer Fastställt 2013-05-30 E-post: vardochriktlinjer@skane.se Giltigt till
Läs merKvalitativa metoder I: Intervju- och observationsuppgift
1 Kvalitativa metoder I: Intervju- och observationsuppgift Temat för övningen är ett pedagogiskt tema. Övningen skall bland medstuderande eller studerande vid fakulteten kartlägga hur ett antal (förslagsvis
Läs mer