Projekt: 2/97, 3/98, 3/99 Nyckelord: Läkemedelsabsorption, tarm, datormodell, Caco-2 celler, cellinje, humant tarmepitel

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Projekt: 2/97, 3/98, 3/99 Nyckelord: Läkemedelsabsorption, tarm, datormodell, Caco-2 celler, cellinje, humant tarmepitel"

Transkript

1 Prediktion av läkemedelsabsorption i dator Per Artursson & Patric Stenberg Avdel. för galenisk farmaci Inst. För farmaci Box 580, BMC Uppsala Projekt: 2/97, 3/98, 3/99 Nyckelord: Läkemedelsabsorption, tarm, datormodell, Caco-2 celler, cellinje, humant tarmepitel Målsättningen med projektet är att prediktera läkemedelsabsorption i tarm. Genom att etablera samband mellan läkemedels absorptionsegenskaper och molekylära egenskaper kan upptaget av nya läkemedel predikteras. Beräkningarna av läkemedelsmolekylernas egenskaper utförs i dator. Absorptionsegenskaperna bestäms huvudsakligen i cellmodeller av humant tarmepitel; alternativt används publicerade uppgifter om läkemedelsabsorption i olika in vitro och in vivo modeller. Eftersom de strukturella egenskaperna kan beräknas teoretiskt innebär detta att nya läkemedels absorptionegenskaper kan utvärderas på ett tidigt stadium i läkemedelsutvecklingen och onödiga absorptionsförsök i djurmodeller kan minimeras. Prediktion av läkemedelsabsorption utifrån molelylära egenskaper. Under perioden 1999/2000 har ett större antal läkemedel studerats med avseende på molekylära egenskaper och permeabilitet. Studier av molekylära egenskapers betydelse för absorption i Caco-2 Vi har bestämt transporthastigheter genom monolager av Caco-2-celler (Pc) för 27 strukturellt olika läkemedel. Dessa hastighetsmått har visat sig korrelera väl med läkemedelstransport i human tarm in vivo. 1 Molekylära egenskaper som teoretiskt bestämts med sju olika metoder har undersökts med avseende på deras förmåga att prediktera Pc. Denna utvärdering visar att man väsentligen kan öka genomströmningen i en datorbaserad screen av Pc genom att använda en snabb fragmentbaserad metod istället för en som kräver kvantmekaniska beräkningar; och detta utan att göra avkall på prediktionsförmågan (Tabell I) 2. Av tabellen framgår att prediktionsförmågan hos fragmentmetoder (elektrotopologiska index), kvantmekaniska metoder och molekylmekaniska metoder (ytareor) är likvärdig trots stora skillnader i beräkningstid. Enkel uppräkning av antal vätebindande atomer (vätebindningsantal) tycks dock medföra osäkrare prediktioner. När det gäller molekylära ytareor tycks den resurskrävande konformationssökning som resulterar i dynamiska egenskaper vara överflödig. Man kan därför spara mycket tid (dagar-veckor per molekyl) genom att bestämma statiska ytareor med ett förenklat förfarande. Se avsnittet nedan vad gäller sammansatta versus uppdelade ytor.

2 Tabell I. Kvalitativ jämförelse av tidsåtgång, tolkbarhet och prediktionsförmåga för de undersökta beräkningsmetoderna. Beräkning av deskriptorer a Tolkbarhet b Prediktionsförmåga c Vätebindningsantal ms 3 1 Elektrotopologiskt index ms 1 3 Statiska ytareor, sammansatta ms 1 2 Statiska ytareor, uppdelade ms 2 3 Kvantmekanik timmar-dagar 1 3 Dynamiska ytareor, sammansatta timmar-veckor 1 2 Dynamiska ytareor, uppdelade timmar-veckor 2 3 a Anger tidsåtgång för beräkning av deskriptorer från 2D-struktur. Innebär i vissa fall generering av 3Dstruktur, konformationssökning eller vågfunktion. b Tolkbarhet anger hur lätt det är att överföra modellens prediktioner till strukturinformation som kan användas för design eller optimering av läkemedel. Metoderna har tilldelats siffran 1 till 3 där 3 betyder att tolkbarheten är god. c Prediktionsförmåga baserar sig på hur väl metoderna predikterar Pc. Metoderna har tilldelats siffran 1 till 3 där 3 betyder att prediktionsförmågan är god. Ytterligare förfining av begreppet polär yta Sedan vi införde polär yta (PSA) som en deskriptor för transport genom tarmmembran har ett stort antal läkemedelsföretag och akademiska institutioner med framgång korrelerat PSA till läkemedelstransport (se till exempel referens 3 5). För att göra denna sammansatta deskriptor mer lättolkad, och därmed mer användbar för läkemedelsutveckling, har vi delat upp den i välkända fysikalkemiska egenskaper. För dessa studier har vi använt oss av en kvantmekanisk metod för generering av molekylegenskaper. Resultaten visar att PSA framför allt representerar vätebindningsantal (figur 1) 2. Genom att på detta sätt bryta ner PSA i sina fysikal-kemiska beståndsdelar tror vi att denna deskriptor kan finna ett bredare applikationsområde inom strukturoptimering, och även göra det möjlig att utveckla nya, snabba prediktionsmodeller baserade på de av PSA beskrivna egenskaperna som t.ex. vätebindingsantal.

3 Figur 1. Kvantmekanisk bekrivning av polär yta (PSA) med hjälp av multivariat statistik. VIP-plotten visar den relativa betydelsen av beräknade molekylegenskaper för beskrivning av PSA där ett högt värde representerar en betydelsefull deskriptor. Grafen visar en dominerande betydelse av vätebindningsantal. De deskriptorer som användes för att beskriva PSA var antalet vätebindningsdonerande väteatomer (#HBD), antalet syreatomer (#HBAo), den totala vätebindningsaccepterande styrkan (SumHBA), styrkan av vätebindningsaccepterandesyren (HBAo), storleken av den isoelektriska svagt positiva (weakly pos.) eller negativa (weakly neg.) ytan, polariteten, Lewis syra-styrkan, storleken av den isoelektriska starkt positiva (strongly pos.) eller negativa (strongly neg.) ytan, den totala isoelektriska ytan (surface), polariserbarheten (polaris.), antalet kväveatomer (#HBAn) och fördelningskoefficienten mellan vatten och heptan (logp h/w). Genom att P c för ett flertal föreningar bestämts är det möjligt att beräkna enskilda ytareors inverkan på tarmabsorptionen. Tidigare studier av analoga serier av läkemedel har visat att man genom att ta hänsyn till den icke-polära ytarean (NPSA) erhåller bättre prediktioner av läkemedelstransport än om endast den polära ytan (PSA) beaktas. 6,7 Den experimentella databas som vi byggt upp under det gångna året uppvisar emellertid en större strukturell diversitet och varken PSA eller kombinationen av PSA och NPSA ger en bra beskrivning av permeabiliteten för dessa föreningar (figur 2). Figur 2. Samband mellan permeabilitet i Caco-2 celler (Pc) och (A) polär yta (PSAd) eller (B) en linjär kombination av polär och icke-polär yta (PSAd-0.06*NPSAd).

4 Vi lyckades istället beskriva permeabiliteten genom att dela upp den molekylära ytan i mindre beståndsdelar. 1 Modellen tränades på 17 av föreningarna i datasettet medan de tio återstående användes som externt testset för att utvärdera modellen. Den modell som vi konstruerat genom multivariat analys av dessa förfinade ytegenskaper uppvisar goda deskriptiva (R 2 =0.95; korsvaliderad R 2 =0.86) och prediktiva (RMSE för externt testset=1.15) egenskaper (figur 3) 2. Figur 3. Samband mellan beräknad och observerad permeabilitet i Caco-2 celler (P c ). P c beräknades med hjälp av uppdelade molelylytor som beskrivs i texten. Föreningarna i tränings- och testsetten betecknas med o respektive x. Eftersom de olika atomtypernas individuella påverkan på P c kan utläsas av modellen blir resultaten från denna metod mer lättolkade än de från sammansatta ytor som PSA och NPSA (Tabell I). Därmed har de mål som utstakades i 1999 års ansökan uppnåtts. 1 De uppdelade ytareor som användes var: PSA, andel PSA av totalytan, dubbelbundet syre, sp3-hybridiserat kväve, väte bundet till syre, sp3-hybridiserat kol, enkelbundet syre, total NPSA och mättad NPSA.

5 Referenser (1) Artursson, P; Karlsson, J. Correlation between oral drug absorption in humans and apparent drug perrneability coefficients in human intestinal epithelial (Caco-2) cells. Biochem. Biophys. Res. Commun. 1991, 175, (2) Stenberg, P.; Norinder, U.; Luthman, K.; Artursson, P. Prediction of intestinal drug permeability: devising efficient experimental and computational screening models (3) Kelder, J.; Grootenhuis, P. D.; Bayada, D. M.; Delbressine, L. P.; Ploemen, J. P. Polar molecular surface as a dominating determinant for oral absorption and brain penetration of drugs. Pharm. Res. 1999, 16, (4) Pickett, S. D.; McLay, I. M.; Clark, D. E. Enhancing the hit-to-lead properties of lead optimization libraries. J. Chem. Inf. Comput. Sci. 2000, 40, (5) Krarup, L. H.; Christensen, I. T.; Hovgaard, L.; Frokjaer, S. Predicting drug absorption from molecular surface properties based on molecular dynamics simulations. Pharm.Res. 1998, 15, (6) Stenberg, P.; Luthman, K.; Artursson, P. Prediction of membrane permeability to peptides from calculated dynamic molecular surface properties. Pharm. Res. 1999, 16, (7) Stenberg, P.; Luthrnan, K., Ellens, H., Lee, C.-P.; Smith, P. L.; Lago, A.; Elliott, J. D.; Artursson, P. Prediction of the intestinal absorption of endothelin receptor antagonists using three theoretical methods of increasing complexity. Pharm. Res. 1999, 16,

Datorbaserade modeller inom ADMET samt molekylär funktion av transportörer. Pär Matsson, Inst f farmaci Biofarmaci 7.5p HT 2014

Datorbaserade modeller inom ADMET samt molekylär funktion av transportörer. Pär Matsson, Inst f farmaci Biofarmaci 7.5p HT 2014 Datorbaserade modeller inom ADMET samt molekylär funktion av transportörer Pär Matsson, Inst f farmaci Biofarmaci 7.5p HT 2014 Vad gör en molekyl till ett läkemedel? Molekylen måste binda tillräckligt

Läs mer

Läkemedelsupptäckt och utveckling (Drug discovery and development)

Läkemedelsupptäckt och utveckling (Drug discovery and development) BIMA43 Patobiologi och farmakologi Läkemedelsupptäckt och utveckling (Drug discovery and development) 2017-04-07 Johan Andersson Institutionen för experimentell medicinsk vetenskap Föreläsningens innehåll!

Läs mer

Molekyler och molekylmodeller. En modell av strukturen hos is, fruset vatten

Molekyler och molekylmodeller. En modell av strukturen hos is, fruset vatten Molekyler och molekylmodeller En modell av strukturen hos is, fruset vatten Sammanställt av Franciska Sundholm 2007 Molekyler och molekylmodeller En gren av kemin beskriver strukturen hos olika föreningar

Läs mer

Materien. Vad är materia? Atomer. Grundämnen. Molekyler

Materien. Vad är materia? Atomer. Grundämnen. Molekyler Materien Vad är materia? Allt som går att ta på och väger någonting är materia. Detta gäller även gaser som t.ex. luft. Om du sticker ut handen genom bilrutan känner du tydligt att det finns något där

Läs mer

SF1911 Statistik för bioteknik: Autumn 2016 Lab 3 för CBIOT3. 1 Problem 1 - Fördelning av nukleotider i DNA

SF1911 Statistik för bioteknik: Autumn 2016 Lab 3 för CBIOT3. 1 Problem 1 - Fördelning av nukleotider i DNA Matematisk Statistik Introduktion SF1911 Statistik för bioteknik: Autumn 2016 Lab 3 för CBIOT3 Detta är handledningen till Laboration 3, ta med en en utskriven kopia av den till laborationen. Läs handledningen

Läs mer

Repetition F3. Lunds universitet / Naturvetenskapliga fakulteten / Kemiska institutionen / KEMA00

Repetition F3. Lunds universitet / Naturvetenskapliga fakulteten / Kemiska institutionen / KEMA00 Repetition F3 Oktettregeln Jonbindning och kovalent bindning Lewisstrukturer Elektronegativitet och polariserbarhet bindningskaraktär polära bindningar Bindningsstyrka F4 Molekylstrukturer Enkla molekyler

Läs mer

Valenselektroner = elektronerna i yttersta skalet visas nedan för några element ur grupperna

Valenselektroner = elektronerna i yttersta skalet visas nedan för några element ur grupperna Kapitel 9 är hittar du svar och lösningar till de övningsuppgifter som hänvisas till i inledningen. I vissa fall har lärobokens avsnitt Svar och anvisningar bedömts vara tillräckligt fylliga varför enbart

Läs mer

Immunteknologi, en introduktion. Hur man använder antikroppar för att mäta eller detektera biologiska händelser.

Immunteknologi, en introduktion. Hur man använder antikroppar för att mäta eller detektera biologiska händelser. Immunteknologi, en introduktion Hur man använder antikroppar för att mäta eller detektera biologiska händelser. Antikroppar genereras av b-lymphocyter, som är en del av de vita blodkropparna Varje ursprunglig

Läs mer

Vad bestämmer ett ämnes kokpunkt? Niklas Dahrén

Vad bestämmer ett ämnes kokpunkt? Niklas Dahrén Vad bestämmer ett ämnes kokpunkt? Niklas Dahrén Kokpunkten hos ett ämne bestäms av 3 faktorer: Molekylernas storlek Molekylernas geometriska form Molekylernas polaritet ü Molekylernas storlek har betydelse

Läs mer

Organiska föreningar del 10: Vad bestämmer kokpunkten hos en förening? Niklas Dahrén

Organiska föreningar del 10: Vad bestämmer kokpunkten hos en förening? Niklas Dahrén Organiska föreningar del 10: Vad bestämmer kokpunkten hos en förening? Niklas Dahrén Kokpunkten hos ett ämne bestäms av 3 faktorer: Molekylernas storlek Molekylernas geometriska form Molekylernas polaritet

Läs mer

Organiska föreningar Kokpunkt och löslighet. Niklas Dahrén

Organiska föreningar Kokpunkt och löslighet. Niklas Dahrén Organiska föreningar Kokpunkt och löslighet Niklas Dahrén Uppgift 1: Rangordna nedanstående ämnen efter stigande kokpunkt Kokpunkten hos ett ämne bestäms av 3 faktorer: Molekylernas polaritet Molekylernas

Läs mer

Utveckling mot vågbeskrivning av elektroner. En orientering

Utveckling mot vågbeskrivning av elektroner. En orientering Utveckling mot vågbeskrivning av elektroner En orientering Nikodemus Karlsson Februari 00 . Bohrs Postulat Niels Bohr (885-96) ställde utifrån iakttagelser upp fyra postulat gällande väteatomen ¹:. Elektronen

Läs mer

Räkneövning 5. Sebastian Andersson Statistiska institutionen Uppsala universitet 7 januari För Uppgift 2 kan man med fördel ta hjälp av Minitab.

Räkneövning 5. Sebastian Andersson Statistiska institutionen Uppsala universitet 7 januari För Uppgift 2 kan man med fördel ta hjälp av Minitab. Räkneövning 5 Sebastian Andersson Statistiska institutionen Uppsala universitet 7 januari 016 1 Om uppgifterna För Uppgift kan man med fördel ta hjälp av Minitab. I de fall en figur för tidsserien efterfrågas

Läs mer

Dipol-dipolbindning. Niklas Dahrén

Dipol-dipolbindning. Niklas Dahrén Dipol-dipolbindning Niklas Dahrén Dipol-dipolbindning är en intermolekylär bindning Kovalent bindning Intramolekylära bindningar Polär kovalent bindning Jonbindning Kemisk bindning Dipol- dipolbindning

Läs mer

5B1146 med Matlab. Laborationsr. Laborationsgrupp: Sebastian Johnson Erik Lundberg, Ann-Sofi Åhn ( endst tal1-3

5B1146 med Matlab. Laborationsr. Laborationsgrupp: Sebastian Johnson Erik Lundberg, Ann-Sofi Åhn ( endst tal1-3 1 Revision 4 2006-12-16 2. SIDFÖRTECKNING 5B1146 med Matlab Laborationsr Laborationsgrupp: Sebastian Johnson, Ann-Sofi Åhn ( endst tal1-3 Titel Sida 1. Uppgift 1.8.1....3 2. Uppgift 1.8.2....6 3. Uppgift

Läs mer

Systemidentifiering för läkemedelsutveckling modeller, skattning och analys.

Systemidentifiering för läkemedelsutveckling modeller, skattning och analys. Systemidentifiering för läkemedelsutveckling modeller, skattning och analys. My-dagen 28 oktober, 2013, Göteborg Jacob Leander, Industridoktorand Avdelningen System och dataanalys 25 minuter av modellering

Läs mer

Att göra investeringskalkyler med hjälp av

Att göra investeringskalkyler med hjälp av MIO040 Industriell ekonomi FK 2013-02-21 Inst. för Teknisk ekonomi och Logistik Mona Becker Att göra investeringskalkyler med hjälp av Microsoft Excel 2007 Förord Föreliggande PM behandlar hur man gör

Läs mer

Bilaga II. EMA:s vetenskapliga slutsatser och skäl till det positiva yttrandet

Bilaga II. EMA:s vetenskapliga slutsatser och skäl till det positiva yttrandet Bilaga II EMA:s vetenskapliga slutsatser och skäl till det positiva yttrandet 12 Vetenskapliga slutsatser Övergripande sammanfattning av den vetenskapliga utvärderingen av Methylphenidate Sandoz och associerade

Läs mer

Allmän kemi. Läromålen. Viktigt i kapitel 11. Kap 11 Intermolekylära krafter. Studenten skall efter att ha genomfört delkurs 1 kunna:

Allmän kemi. Läromålen. Viktigt i kapitel 11. Kap 11 Intermolekylära krafter. Studenten skall efter att ha genomfört delkurs 1 kunna: Allmän kemi Kap 11 Intermolekylära krafter Läromålen Studenten skall efter att ha genomfört delkurs 1 kunna: n - redogöra för atomers och molekylers uppbyggnad och geometri på basal nivå samt beskriva

Läs mer

INSTITUTIONEN FÖR KEMI OCH MOLEKYLÄRBIOLOGI

INSTITUTIONEN FÖR KEMI OCH MOLEKYLÄRBIOLOGI INSTITUTIONEN FÖR KEMI OCH MOLEKYLÄRBIOLOGI KEM321 Tillämpad kvantkemi, 10 högskolepoäng Applied Quantum Chemistry, 10 higher education credits Fastställande Kursplanen är fastställd av Institutionen för

Läs mer

Lärare: Jimmy Pettersson. 1. Materia

Lärare: Jimmy Pettersson. 1. Materia Lärare: Jimmy Pettersson 1. Materia Men först Vad är Kemi?! Vad är Kemi?! Kemi är: vetenskapen om materias egenskaper och sammansättning. Okej! Vad är materia då?! Materia är: allt som tar upp yta och

Läs mer

Hantering av hazards i pipelines

Hantering av hazards i pipelines Datorarkitektur med operativsystem Hantering av hazards i pipelines Lisa Arvidsson IDA2 Inlämningsdatum: 2018-12-05 Abstract En processor som använder pipelining kan exekvera ett flertal instruktioner

Läs mer

Kraftfält i molekyldynamik

Kraftfält i molekyldynamik Kraftfält i molekyldynamik kand. nat. Thomas Sandberg IFK vid Åbo Akademi e-post: tsandber@abo.fi webb: www.abo.fi/~tsandber Förord Med denna uppsats, skriven under vecka 52 år 2001, har jag velat få en

Läs mer

BESTÄMNING AV PLATSSPECIFIK KVÄVELEVERNAS TILL STRÅSÄD MED HJÄLP AV NIR-ANALYS AV JORDPROVER

BESTÄMNING AV PLATSSPECIFIK KVÄVELEVERNAS TILL STRÅSÄD MED HJÄLP AV NIR-ANALYS AV JORDPROVER BESTÄMNING AV PLATSSPECIFIK KVÄVELEVERNAS TILL STRÅSÄD MED HJÄLP AV NIR-ANALYS AV JORDPROVER Thomas Börjesson 1 och Ingemar Gruveaus 2 1 Svenska Lantmännen, 531 87 LIDKÖPING, 2 Hushållningssällskapet i

Läs mer

Ange längst upp på omslaget ett referensnummer (6 tecken, t.ex. bilnummer) om du vill kunna se resultatet på kurshemsidan när rättningen är klar.

Ange längst upp på omslaget ett referensnummer (6 tecken, t.ex. bilnummer) om du vill kunna se resultatet på kurshemsidan när rättningen är klar. Tentamen i organisk kemi, KK05 nsdagen den 25 maj 2011, 8.00-13.00. nge längst upp på omslaget ett referensnummer (6 tecken, t.ex. bilnummer) om du vill kunna se resultatet på kurshemsidan när rättningen

Läs mer

F18 MULTIPEL LINJÄR REGRESSION, FORTS. (NCT

F18 MULTIPEL LINJÄR REGRESSION, FORTS. (NCT Stat. teori gk, ht 006, JW F18 MULTIPEL LINJÄR REGRESSION, FORTS. (NCT 1.1, 13.1-13.6, 13.8-13.9) Modell för multipel linjär regression Modellantaganden: 1) x-värdena är fixa. ) Varje y i (i = 1,, n) är

Läs mer

Kapitel A. Kapitel B. Kapitel C. Uppgifter: Läkemedelskemi

Kapitel A. Kapitel B. Kapitel C. Uppgifter: Läkemedelskemi Uppgifter: Läkemedelskemi Kapitel A 1. I stort sett alla läkemedel som säljs idag är lågmolekylära (oftast molekylvikt < 500) föreningar. Ge några exempel på läkemedel där den aktiva komponenten inte är

Läs mer

Kovalenta bindningar, elektronegativitet och elektronformler. Niklas Dahrén

Kovalenta bindningar, elektronegativitet och elektronformler. Niklas Dahrén Kovalenta bindningar, elektronegativitet och elektronformler Niklas Dahrén Innehåll ü Opolära kovalenta bindningar ü Polära kovalenta bindningar ü Elektronegativitet ü Paulingskalan ü Elektronformler ü

Läs mer

Intermolekylära krafter

Intermolekylära krafter Intermolekylära krafter Medicinsk Teknik KTH Biologisk kemi Vt 2012 Märit Karls Intermolekylära attraktioner Mål 5-6 i kap 5, 1 och 5! i kap 8, 1 i kap 9 Intermolekylära krafter Varför är is hårt? Varför

Läs mer

Hjälpmedel: Det för kursen ociella formelbladet samt TeFyMa. 0 x < 0

Hjälpmedel: Det för kursen ociella formelbladet samt TeFyMa. 0 x < 0 LÖSNINGAR TILL Deltentamen i kvantformalism, atom och kärnfysik med tillämpningar för F3 9-1-15 Tid: kl 8.-1. (MA9A. Hjälpmedel: Det för kursen ociella formelbladet samt TeFyMa. Poäng: Vid varje uppgift

Läs mer

Ett A4-blad med egna handskrivna anteckningar (båda sidor) samt räknedosa.

Ett A4-blad med egna handskrivna anteckningar (båda sidor) samt räknedosa. Tentamen Linköpings universitet, Institutionen för datavetenskap, Statistik Kurskod och namn: Datum och tid: Jourhavande lärare: Tillåtna hjälpmedel: 732G71 Statistik B 2017-12-08, 8-12 Bertil Wegmann

Läs mer

Medlemsstat EU/EES. Styrka Läkemedelsform Administreringssätt. Namn. Vertimen 8 mg Tabletten 8 mg tabletter oral användning

Medlemsstat EU/EES. Styrka Läkemedelsform Administreringssätt. Namn. Vertimen 8 mg Tabletten 8 mg tabletter oral användning BILAGA I FÖRTECKNING ÖVER LÄKEMEDLETS NAMN, LÄKEMEDELSFORM(ER), STYRK(A)(OR), ADMINISTRERINGSSÄTT AV LÄKEMEDLE(T)(N) SAMT SÖKANDE OCH INNEHAVARE AV GODKÄNNANDE FÖR FÖRSÄLJNING I MEDLEMSSTATERNA 1 Medlemsstat

Läs mer

Kancera AB 8 November 2011

Kancera AB 8 November 2011 Ursprung i Pharmacia & Karolinska Noterat på NASDAQ OMX First North februari 2011 20 läkemedelsutvecklare, 900 m2 laboratorier inom KI Science Park Kancera AB 8 November 2011 Kancera Fokuserar på elakartad

Läs mer

Intermolekylära krafter

Intermolekylära krafter Intermolekylära krafter Medicinsk Teknik KTH Biologisk kemi Vt 2011 Märit Karls Intramolekylära attraktioner Atomer hålls ihop av elektrostatiska krafter mellan protoner och.elektroner Joner hålls ihop

Läs mer

Alexander Medvedev Rum 2111 Dynamiska system

Alexander Medvedev Rum 2111 Dynamiska system Dynamiska system Alexander Medvedev am@it.uu.se Rum 2111 Kursen Föreläsningar 15 Lektioner - 10 Laborationer: Matlab, processlab Inluppar, 3 stycken Tentan 10/12-2004 Föreläsning 1 System och deras modeller

Läs mer

Robert Rosén Recept för beräkning av huvudplan Frågeställning: Hur hittar man främre och bakre fokalpunkt, samt huvudplan (både för tjocka linser och system av tunna linser)? Varför skall huvudplan räknas?

Läs mer

Polära och opolära ämnen, lösningsmedel och löslighet. Niklas Dahrén

Polära och opolära ämnen, lösningsmedel och löslighet. Niklas Dahrén Polära och opolära ämnen, lösningsmedel och löslighet Niklas Dahrén Polära och opolära ämnen Polära ämnen/molekyler (dipoler): Polära ämnen är (i de flesta fall) dipoler, vilket innebär att en sida/del

Läs mer

Dagens meny: Niclas Persson, Control and Communication. Gömda villkor i DAE:er. Hur hittar man gömda villkor? Pantelides algoritm

Dagens meny: Niclas Persson, Control and Communication. Gömda villkor i DAE:er. Hur hittar man gömda villkor? Pantelides algoritm Niclas Persson, Control and Communication Dagens meny: Gömda villkor i DAE:er Hur hittar man gömda villkor? Pantelides algoritm Tilldelning av initial värden Steward s path 1 Enkel pendel x l Pendel systemet

Läs mer

Svara på följande frågor som träning inför kemiprovet om gaser, luft och vatten.

Svara på följande frågor som träning inför kemiprovet om gaser, luft och vatten. Svara på följande frågor som träning inför kemiprovet om gaser, luft och vatten. Frågor på E nivå (man ska också kunna dessa för högre betyg): 1 Vad är en gas? 2 Vad är det för skillnad på fast flytande

Läs mer

Objektorienterad Programkonstruktion. Föreläsning jan 2017

Objektorienterad Programkonstruktion. Föreläsning jan 2017 Objektorienterad Programkonstruktion Föreläsning 15 30 jan 2017 Felsökning Med moderna programmeringsverktyg är rena syntaxfel oftast lätta att åtgärda Fel som kan vara svårare att åtgärda är t.ex: thread

Läs mer

Vätebindningar och Hydro-FON-regeln. Niklas Dahrén

Vätebindningar och Hydro-FON-regeln. Niklas Dahrén Vätebindningar och Hydro-FON-regeln Niklas Dahrén Indelning av kemiska bindningar Jonbindning Bindningar mellan jonerna i en jonförening (salt) Kemiska bindningar Metallbindning Kovalenta bindningar Bindningar

Läs mer

Halogenlampa Spektrometer Optisk fiber Laserdiod och UV- lysdiod (ficklampa)

Halogenlampa Spektrometer Optisk fiber Laserdiod och UV- lysdiod (ficklampa) Elektroner och ljus I den här laborationen ska vi studera växelverkan mellan ljus och elektroner. Kunskap om detta är viktigt för många tillämpningar men även för att förklara fenomen som t ex färgen hos

Läs mer

Uppdragets syfte var att med CFD-simulering undersöka spridningen av gas vid ett läckage i en tankstation.

Uppdragets syfte var att med CFD-simulering undersöka spridningen av gas vid ett läckage i en tankstation. Gasutsläpp Busstankning Syfte Uppdragets syfte var att med CFD-simulering undersöka spridningen av gas vid ett läckage i en tankstation. Förutsättningar Läckage Den läckande gasen var metan med en densitet

Läs mer

Cellens metabolism (ämnesomsättning)

Cellens metabolism (ämnesomsättning) Cellens metabolism (ämnesomsättning) Kap8 Sidor i boken: Enzymer: s223-230 Metabolism: s230-232, 243-261 (prio pdf) samf. s264, (262-263) Cellens ämnesomsättning (metabolism) Anabola reaktioner (uppbyggande)

Läs mer

Verktyg för att bestämma polycykliska aromatiska föreningars tillgänglighet och mobilitet. Anja Enell

Verktyg för att bestämma polycykliska aromatiska föreningars tillgänglighet och mobilitet. Anja Enell Verktyg för att bestämma polycykliska aromatiska föreningars tillgänglighet och mobilitet Anja Enell PACs = Polycyclic aromatic compounds Polycyclic aromatic hydrocarbons (PAH) Syre-innehållande PAHs (xy-pahs)

Läs mer

Tummen upp! Matte Kartläggning åk 5

Tummen upp! Matte Kartläggning åk 5 Tryck.nr 47-11064-3 4711064_t_upp_ma_5_omsl.indd Alla sidor 2014-01-27 12.29 TUMMEN UPP! Ç I TUMMEN UPP! MATTE KARTLÄGGNING ÅK 5 finns övningar som är direkt kopplade till kunskapskraven i åk 6. Kunskapskraven

Läs mer

Tentamen i Materia, 7,5 hp, CBGAM0

Tentamen i Materia, 7,5 hp, CBGAM0 Fakulteten för teknik- och naturvetenskap Tentamen i Materia, 7,5 hp, CBGAM0 Tid Måndag den 9 januari 2012 08 15 13 15 Lärare Gunilla Carlsson tele: 1194, rum: 9D406 0709541566 Krister Svensson tele: 1226,

Läs mer

Linjär prediktion. Prediktiv kodning. Linjär prediktion. Prediktiv kodare och avkodare

Linjär prediktion. Prediktiv kodning. Linjär prediktion. Prediktiv kodare och avkodare Prediktiv kodning Linjär prediktion Närliggande sampel i en signal är oftast starkt korrelerade med varandra, det kan därför vara en bra ide att försöka utnyttja denna korrelation (minnet) innan kvantiseringen

Läs mer

Termodynamik Av grekiska θηρµǫ = värme och δυναµiς = kraft

Termodynamik Av grekiska θηρµǫ = värme och δυναµiς = kraft Termodynamik Av grekiska θηρµǫ = värme och δυναµiς = kraft Termodynamik = läran om värmets natur och dess omvandling till andra energiformer (Nationalencyklopedin, band 18, Bra Böcker, Höganäs, 1995) 1

Läs mer

GÖTEBORGS UNIVERSITET Naturvetenskapliga fakultetsnämnden Institutionen för Kemi Institutionen för Zoologi RECEPTARIEPROGRAM

GÖTEBORGS UNIVERSITET Naturvetenskapliga fakultetsnämnden Institutionen för Kemi Institutionen för Zoologi RECEPTARIEPROGRAM GÖTEBORGS UNIVERSITET Naturvetenskapliga fakultetsnämnden Institutionen för Kemi Institutionen för Zoologi RECEPTARIEPROGRAM KURSPLAN KER240 KER240, Läkemedels ursprung, struktur och toxikologi, 15 högskolepoäng

Läs mer

En generell prediktiv kodare utnyttjar signalens utseende N steg tillbaka i tiden för kodningen, dvs vi kodar efter den betingade fördelningen

En generell prediktiv kodare utnyttjar signalens utseende N steg tillbaka i tiden för kodningen, dvs vi kodar efter den betingade fördelningen Prediktiv kodning Närliggande sampel i en signal är oftast starkt korrelerade med varandra, det kan därför vara en bra ide att försöka utnyttja denna korrelation (minnet) innan kvantiseringen för att få

Läs mer

Repetition F6. Lunds universitet / Naturvetenskapliga fakulteten / Kemiska institutionen / KEMA00

Repetition F6. Lunds universitet / Naturvetenskapliga fakulteten / Kemiska institutionen / KEMA00 Repetition F6 Tillståndsvariabler: P, V, T, n Ideal gas ingen växelverkan allmänna gaslagen: PV = nrt Daltons lag: P = P A + P B + Kinetisk gasteori trycket följer av kollisioner från gaspartiklar i ständig

Läs mer

Optimering av spånmalning vid SCA BioNorr AB i Härnösand

Optimering av spånmalning vid SCA BioNorr AB i Härnösand Optimering av spånmalning vid SCA BioNorr AB i Härnösand Michael Finell, Torbjörn Lestander, Robert Samuelsson och Mehrdad Arshadi Pelletsplattformen BTK-Rapport 2010:1 SLU Biomassateknologi & Kemi, Umeå

Läs mer

Lärande mål struktur för Sverige. Komplexa kompetenser för nivå 1-4 i alla utbildningsdomäner

Lärande mål struktur för Sverige. Komplexa kompetenser för nivå 1-4 i alla utbildningsdomäner Lärande mål struktur för Sverige Komplexa kompetenser för nivå 1-4 i alla utbildningsdomäner Arbetsfält Den utbildade tränaren kan arbeta i ett av de nedanstående fälten Prestation Utveckling Elit Generella

Läs mer

Regressions- och Tidsserieanalys - F5

Regressions- och Tidsserieanalys - F5 Regressions- och Tidsserieanalys - F5 Linda Wänström Linköpings universitet November 20 Wänström (Linköpings universitet) F5 November 20 1 / 24 Modellbygge - vilka oberoende variabler ska vara med i modellen?

Läs mer

Modellering av Dynamiska system Bengt Carlsson Rum 2211

Modellering av Dynamiska system Bengt Carlsson Rum 2211 Modellering av Dynamiska system -2011 Bengt Carlsson bc@it.uu.se Rum 2211 Introduktion #1 System och deras modeller Dynamiska och statiska system Användning av modeller Matematisk modellering Ett modelleringsexempel

Läs mer

Sannolikhetsteori. Måns Thulin. Uppsala universitet Statistik för ingenjörer 23/ /14

Sannolikhetsteori. Måns Thulin. Uppsala universitet Statistik för ingenjörer 23/ /14 1/14 Sannolikhetsteori Måns Thulin Uppsala universitet thulin@math.uu.se Statistik för ingenjörer 23/1 2013 2/14 Dagens föreläsning Relativa frekvenser Matematik för händelser Definition av sannolikhet

Läs mer

Föreläsning 4. Substituerade kolväten Kapitel 5

Föreläsning 4. Substituerade kolväten Kapitel 5 Föreläsning 4 Substituerade kolväten Kapitel 5 1) Introduktion 2) eteroatomer 3) Nomenklatur 4) Krafter mellan molekyler 5) Elektroniska modeller 6) Egenskaper hos molekyler 1. Introduktion Det afrikanska

Läs mer

Andra föreläsningen kapitel 7. Patrik Lundström

Andra föreläsningen kapitel 7. Patrik Lundström Andra föreläsningen kapitel 7 Patrik Lundström Kvantisering i klassisk fysik: Uppkomst av heltalskvanttal För att en stående våg i en ring inte ska släcka ut sig själv krävs att den är tillbaka som den

Läs mer

Elektron-absorbtionspektroskopi för biomolekyler i UV-VIS-området

Elektron-absorbtionspektroskopi för biomolekyler i UV-VIS-området Elektron-absorbtionspektroskopi för biomolekyler i UV-VIS-området Principer Koncentrationsmätning Detektion Kromoforer, kolorimetriska assays DNA Komparativ analys Jonbindning Spektroskopisk analys av

Läs mer

NMR Nuclear Magnetic Resonance = Kärnmagnetisk resonans

NMR Nuclear Magnetic Resonance = Kärnmagnetisk resonans NMR Nuclear Magnetic Resonance = Kärnmagnetisk resonans Nuclear Magnetic Resonance Viktiga kärnor: 1 and 13 NMR används för strukturanalys av organiska föreningar Väteatomer med olika omgivning tar upp

Läs mer

Vad Betyder måtten MAPE, MAD och MSD?

Vad Betyder måtten MAPE, MAD och MSD? Vad Betyder måtten MAPE, MAD och MSD? Alla tre är mått på hur bra anpassningen är och kan användas för att jämföra olika modeller. Den modell som har lägst MAPE, MAD och/eller MSD har bäst anpassning.

Läs mer

Växthuseffekten. Vi lägger till en förenklad atmosfär i våra beräkningar

Växthuseffekten. Vi lägger till en förenklad atmosfär i våra beräkningar Växthuseffekten Vi beräknade ovan att skillnaden mellan jordens yttemperatur och den utstrålande temperaturen var 33 grader, men detta ger ingen insikt om de fysikaliska processerna bakom uppvärmningen

Läs mer

FYTA11: Molekylvibrationer

FYTA11: Molekylvibrationer FYTA: Molekylvibrationer Daniel Nilsson 2/ 202 Introduktion Övningens syfte var att undersöka normalmoderna hos molekyler, i synnerhet vattenmolekyler, och studera dessas variation beroende på olika parametrar.

Läs mer

Analysera gifter, droger och läkemedel med högupplösande vätskekromatografi (HPLC) Niklas Dahrén

Analysera gifter, droger och läkemedel med högupplösande vätskekromatografi (HPLC) Niklas Dahrén Analysera gifter, droger och läkemedel med högupplösande vätskekromatografi (HPLC) Niklas Dahrén GC och HPLC GC= gas chromatography eller på svenska gaskromatografi. HPLC= high performance liquid chromatography

Läs mer

Effektivare ärendehantering inom Försäkringskassan. Ulf Brännlund, Optimization Partner 26 maj 2011 Effektivare förvaltning med givna resurser

Effektivare ärendehantering inom Försäkringskassan. Ulf Brännlund, Optimization Partner 26 maj 2011 Effektivare förvaltning med givna resurser Effektivare ärendehantering inom Försäkringskassan Ulf Brännlund, Optimization Partner 26 maj 2011 Effektivare förvaltning med givna resurser Sammanfattning Studerat handläggares prioriting av ärenden

Läs mer

Analysera gifter, droger och läkemedel med gaskromatografi (GC) Niklas Dahrén

Analysera gifter, droger och läkemedel med gaskromatografi (GC) Niklas Dahrén Analysera gifter, droger och läkemedel med gaskromatografi (GC) Niklas Dahrén Både GC och HPLC är vanliga analysmetoder GC= gas chromatography eller på svenska gaskromatografi. HPLC= high performance liquid

Läs mer

Lathund fo r rapportskrivning: LATEX-mall. F orfattare Institutionen f or teknikvetenskap och matematik

Lathund fo r rapportskrivning: LATEX-mall. F orfattare Institutionen f or teknikvetenskap och matematik Lathund fo r rapportskrivning: LATEX-mall F orfattare forfattare@student.ltu.se Institutionen f or teknikvetenskap och matematik 31 maj 2017 1 Sammanfattning Sammanfattningen är fristående från rapporten

Läs mer

TILLÄMPAD ATOMFYSIK Övningstenta 3

TILLÄMPAD ATOMFYSIK Övningstenta 3 TILLÄMPAD ATOMFYSIK Övningstenta 3 Skrivtid: 8 13 Hjälpmedel: Formelblad och räknedosa. Uppgifterna är inte ordnade efter svårighetsgrad. Börja varje ny uppgift på ett nytt blad och skriv bara på en sida.

Läs mer

Separation i Aspen. Grundläggande moduler Short-cut-metoder Rigorös destillation

Separation i Aspen. Grundläggande moduler Short-cut-metoder Rigorös destillation Separation i Aspen Grundläggande moduler Short-cut-metoder Rigorös destillation Enkel separation Kan utföras utan destillationsmodell Flashning Flash2 för modellering av flashning, indunstning, med V-L-

Läs mer

Kritiska fukttillstånd kopplat till mögelmodeller Lars Wadsö, Byggnadsmaterial LTH

Kritiska fukttillstånd kopplat till mögelmodeller Lars Wadsö, Byggnadsmaterial LTH Kritiska fukttillstånd kopplat till mögelmodeller Lars Wadsö, Byggnadsmaterial LTH Fuktcentrum Lund 30 Nov 2017 Mögel Mold is a serious problem in the construction sector and the mold is in most cases

Läs mer

TuFT: Tunnel Fire Tools Textbaserad

TuFT: Tunnel Fire Tools Textbaserad 2014-12-02 AP3: Beslutsstöd och planeringsverktyg Räddningsinsinsats och utrymning i tunnel Enkelt planeringsverktyg för beslutsfattare Underlag försök (AP2) och tidigare forskningsprojekt Beräkningsverktyg

Läs mer

Kursplanen är fastställd av Naturvetenskapliga fakultetens utbildningsnämnd att gälla från och med , höstterminen 2019.

Kursplanen är fastställd av Naturvetenskapliga fakultetens utbildningsnämnd att gälla från och med , höstterminen 2019. Naturvetenskapliga fakulteten KEMM30, Kemi: Molekylära drivkrafter och kemisk bindning, 15 högskolepoäng Chemistry: Molecular Driving Forces and Chemical Bonding, 15 credits Avancerad nivå / Second Cycle

Läs mer

TriLi Långlivade litiumelektroder för EV och HEV batterier

TriLi Långlivade litiumelektroder för EV och HEV batterier Första urladdningen Första uppladdningen TriLi Långlivade litiumelektroder för EV och HEV batterier Daniel Brandell, Kristina Edström (ledare), Torbjörn Gustafsson, Leif Nyholm, Ruijun Pan, Maria Strömme,

Läs mer

Tentamen i matematisk statistik

Tentamen i matematisk statistik Sid 1 (9) i matematisk statistik Statistik och kvalitetsteknik 7,5 hp Tillåtna hjälpmedel: Miniräknare. Studenterna får behålla tentamensuppgifterna. Skrivtid: 9.00-12.00 ger maximalt 24 poäng. Betygsgränser:

Läs mer

Oxidationstal. Niklas Dahrén

Oxidationstal. Niklas Dahrén Oxidationstal Niklas Dahrén Innehåll Förklaring över vad oxidationstal är. Regler för att bestämma oxidationstal. Vad innebär oxidation och reduktion? Oxidation: Ett ämne (atom eller jon) får ett elektronunderskott

Läs mer

RESPIRATORIUS AB: Kvartalsrapport januari-mars 2008

RESPIRATORIUS AB: Kvartalsrapport januari-mars 2008 : Kvartalsrapport Ingen försäljning har förekommit under perioden (0) Resultat efter finansnetto för första kvartalet är 3,4 (-2,7) MSEK Resultat per aktie: -0,13 (-0,10) SEK Likviditeten uppgick till

Läs mer

Cellens metabolism (ämnesomsättning) Kap8 Sidor i boken Enzymer: Metabolism: , , ,257,

Cellens metabolism (ämnesomsättning) Kap8 Sidor i boken Enzymer: Metabolism: , , ,257, Cellens metabolism (ämnesomsättning) Kap8 Sidor i boken Enzymer: 223-230 Metabolism: 230-232, 243-249,252-253,257,259-261 Cellens ämnesomsättning (metabolism) Anabola reaktioner (uppbyggande) Katabola

Läs mer

Laboration 2: Styrkefunktion samt Regression

Laboration 2: Styrkefunktion samt Regression Lunds Tekniska Högskola Matematikcentrum Matematisk statistik Laboration 2 Styrkefunktion & Regression FMSF70&MASB02, HT19 Laboration 2: Styrkefunktion samt Regression Syfte Styrkefunktion Syftet med dagens

Läs mer

Improved acoustical properties of launcher fairings

Improved acoustical properties of launcher fairings Improved acoustical properties of launcher fairings Improved acoustical properties of launcher fairings Improved acoustical properties of launcher fairings Teknisk akustik, Chalmers Docent Patrik Andersson

Läs mer

Reglerteknik I: F1. Introduktion. Dave Zachariah. Inst. Informationsteknologi, Avd. Systemteknik

Reglerteknik I: F1. Introduktion. Dave Zachariah. Inst. Informationsteknologi, Avd. Systemteknik Reglerteknik I: F1 Introduktion Dave Zachariah Inst. Informationsteknologi, Avd. Systemteknik 1 / 14 Vad är reglerteknik? Läran om dynamiska system och deras styrning. System = Process = Ett objekt vars

Läs mer

VAD ÄR KEMI? Vetenskapen om olika ämnens: Egenskaper Uppbyggnad Reaktioner med varandra KEMINS GRUNDER

VAD ÄR KEMI? Vetenskapen om olika ämnens: Egenskaper Uppbyggnad Reaktioner med varandra KEMINS GRUNDER VAD ÄR KEMI? Vetenskapen om olika ämnens: Egenskaper Uppbyggnad Reaktioner med varandra ANVÄNDNINGSOMRÅDEN Bakning Läkemedel Rengöring Plast GoreTex o.s.v. i all oändlighet ÄMNENS EGENSKAPER Utseende Hårdhet

Läs mer

Atom- och kärnfysik med tillämpningar -

Atom- och kärnfysik med tillämpningar - Atom- och kärnfysik med tillämpningar - Föreläsning 8 Gillis Carlsson gillis.carlsson@matfys.lth.se 19 Oktober, 2012 Föreläsningarna i kvantmekanik LP1 V1: Repetition av kvant-nano kursen. Sid 5-84 V2:

Läs mer

VAD ÄR KEMI? Vetenskapen om olika ämnens: Egenskaper Uppbyggnad Reaktioner med varandra KEMINS GRUNDER

VAD ÄR KEMI? Vetenskapen om olika ämnens: Egenskaper Uppbyggnad Reaktioner med varandra KEMINS GRUNDER VAD ÄR KEMI? Vetenskapen om olika ämnens: Egenskaper Uppbyggnad Reaktioner med varandra ANVÄNDNINGSOMRÅDEN Bakning Läkemedel Rengöring Plast GoreTex o.s.v. i all oändlighet ÄMNENS EGENSKAPER Utseende Hårdhet

Läs mer

Studieplan för civilingenjörsprogrammet i kemiteknik, 300 hp, läsåret 2017/2018

Studieplan för civilingenjörsprogrammet i kemiteknik, 300 hp, läsåret 2017/2018 Studieplan för civilingenjörsprogrammet i kemiteknik, 300 hp, läsåret 2017/2018 ÅRSKURS 1, civilingenjörsprogrammet i kemiteknik, läsåret 2017/2018 Period Kurskod o Kursens benämning Hp 1 Nivå/Djup Huvudområde

Läs mer

Del 2 Korrelation. Strukturakademin

Del 2 Korrelation. Strukturakademin Del 2 Korrelation Strukturakademin Innehåll 1. Implicita tillgångar 2. Vad är korrelation? 3. Hur fungerar sambanden? 4. Hur beräknas korrelation? 5. Diversifiering 6. Korrelation och Strukturerade Produkter

Läs mer

Matriser. En m n-matris A har följande form. Vi skriver också A = (a ij ) m n. m n kallas för A:s storlek. 0 1, 0 0. Exempel 1

Matriser. En m n-matris A har följande form. Vi skriver också A = (a ij ) m n. m n kallas för A:s storlek. 0 1, 0 0. Exempel 1 Matriser En m n-matris A har följande form a 11... a 1n A =.., a ij R. a m1... a mn Vi skriver också A = (a ij ) m n. m n kallas för A:s storlek. Exempel 1 1 0 0 1, 0 0 ( 1 3 ) 2, ( 7 1 2 3 2, 1 3, 2 1

Läs mer

Vad är vatten? Ytspänning

Vad är vatten? Ytspänning Vad är vatten? Vatten är livsviktigt för att det ska finnas liv på jorden. I vatten finns något som kallas molekyler. Dessa molekyler går inte att se med ögat, utan måste ses med mikroskop. Molekylerna

Läs mer

Molekylorbitaler. Matti Hotokka

Molekylorbitaler. Matti Hotokka Molekylorbitaler Matti Hotokka Betrakta två väteatomer + ( ) ( ) 1s A 1 s B 1 s ( A) 1 s( B) + s 1 ( A) s 1 ( B) ' 1 s ( A) 1 s( B) Vätemolekylens molekylorbitaler När atomerna bildar en molekyl smälter

Läs mer

v, Va -och Trafik- Pa:58101 Linköping. Tel Telex50125 VTISGIS. Telefax [ St/.tulet Besök: OlausMagnus väg37linköping VZfnotat

v, Va -och Trafik- Pa:58101 Linköping. Tel Telex50125 VTISGIS. Telefax [ St/.tulet Besök: OlausMagnus väg37linköping VZfnotat VZfnotat Nummer: T 14 - Datum: 1987-05-05 Titel: HUR PÅVERKAS KORRIGERINGAR AV OBSERVERAT ANTAL OLYCKOR OM MAN BEAKTAR SKILLNAÄDER I RAPPORTERINGSGRAD/SKAÄDEFÖLJD MELLAN OLIKA REGIONER? Författare: Ulf

Läs mer

Föreläsning 8. NDAB02 Statistik; teori och tillämpning i biologi

Föreläsning 8. NDAB02 Statistik; teori och tillämpning i biologi Föreläsning 8 Statistik; teori och tillämpning i biologi 1 Dagens föreläsning o Enkel linjär regression (kap 17.1 17.5) o Skatta regressionslinje (kap 17.2) o Signifikant lutning? (kap 17.3, 17.5a) o Förklaringsgrad

Läs mer

Bekväma sittdynor. Bra sittande - enkel lösning!

Bekväma sittdynor. Bra sittande - enkel lösning! Bekväma sittdynor Bra sittande - enkel lösning! Sittdynan: en grundläggande faktor när det kommer till sittande Eftersom sittdynan är grunden till ett gott sittande har vi utvecklat en ny generation sittdynor

Läs mer

Viktiga målsättningar med detta delkapitel

Viktiga målsättningar med detta delkapitel Viktiga målsättningar med detta delkapitel Känna till begreppen ytenergi och ytspänning Förstå den stora rollen av ytor för nanomaterials egenskap Känna till storleksberoendet av nanopartiklars smältpunkt

Läs mer

Föreläsning 5. Molekylers rymdgeometri, Dipolmoment, VSEPR-teori och hybridisering

Föreläsning 5. Molekylers rymdgeometri, Dipolmoment, VSEPR-teori och hybridisering Föreläsning 5 Molekylers rymdgeometri, Dipolmoment, VSEPR-teori och hybridisering Fleratomiga molekylers geometri. (Kap. 8.1-4) Molekyler eller joner av typ XY n, där X = centralatom, Y = ligand Alla Y

Läs mer

Laborationsrapport glattmuskel basgrupp 7

Laborationsrapport glattmuskel basgrupp 7 Labrapport: Glattmuskellaboration Basgrupp 7 Fredrik Bodin, Jon Gårsjö, Hanna Malm, Petra Thorsson Teoretisk bakgrund Farmakodynamik beskriver en drogs verkan på kroppen och hur plasmakoncentrationen påverkar

Läs mer

Tentamen i Modern fysik, TFYA11, TENA

Tentamen i Modern fysik, TFYA11, TENA IFM - Institutionen för Fysik, Kemi och Biologi Linköpings universitet Tentamen i Modern fysik, TFYA11, TENA Tisdagen den 26/4 2011 kl. 08.00-12.00 i TER3 Tentamen består av 4 sidor (inklusive denna sida)

Läs mer

Respiratorius-Bokslutskommuniké 1 januari-31 december 2011

Respiratorius-Bokslutskommuniké 1 januari-31 december 2011 Respiratorius-Bokslutskommuniké 1 januari-31 december 2011 Ingen försäljning har förekommit under perioden (0) Resultat efter finansnetto för fjärde kvartalet var -1,1, (-5,7) MSEK. För hela perioden,

Läs mer

Exempel 1 på multipelregression

Exempel 1 på multipelregression Exempel på multipelregression Hastighet = högsta hastighet som uppnåtts fram till givna år (årtal) Årtal Hastighet 83 3 (tåg) 9 3 (tåg) 93 (flyg) 97 7 (flyg) 9 (flyg) 99 (raket) Fitted Line Plot Hastighet

Läs mer

Modellering av en Tankprocess

Modellering av en Tankprocess UPPSALA UNIVERSITET SYSTEMTEKNIK EKL och PSA 2002, AR 2004, BC2009 Modellering av dynamiska system Modellering av en Tankprocess Sammanfattning En tankprocess modelleras utifrån kända fysikaliska relationer.

Läs mer

Dipoler och dipol-dipolbindningar Del 2. Niklas Dahrén

Dipoler och dipol-dipolbindningar Del 2. Niklas Dahrén Dipoler och dipol-dipolbindningar Del 2 Niklas Dahrén Uppgift 1: Är nedanstående molekyler dipoler? På bild a) är det ganska tydligt att vi får en negativ sida där -atomerna sitter och en positiv sida

Läs mer