Studiehandledning. Arbetsterapi och kreativitet 7,5 hp

Transkript

1 Sahlgrenska akademin Institutionen för neurovetenskap och fysiologi/ Arbetsterapi och fysioterapi Studiehandledning Arbetsterapi och kreativitet 7,5 hp ARB 023 Kursanvarig: Lena Mårtensson Höstterminen 2009 LM

2 Syfte Studier på avancerad nivå ska utgöra en fördjupning i den egna professionens ämnesområde. Syfte med kursen är att Du skall förvärva fördjupad kunskap och medvetenhet om kreativitet Avsikten är att de förvärvade kunskaperna, medvetenheterna och erfarenheterna skall ligga till grund för utveckling av modeller för kreativitet som är tillämpliga i den kliniska vardagen. Kursupplägg Kursen omfattar 7,5 högskolepoäng vilket motsvarar 5 veckors heltidsstudier. Den genomförs på halvfart med 3 kurstillfällen omfattande två schemalagda kursdagar, samt med självständiga studier emellan tillfällen. Enligt erfarenheter från tidigare kurser, rekommenderas att du förutom kurstillfällena avsätter minst en heldag i veckan för studier. Kurstillfällena innehåller föreläsningar, gruppuppgifter, seminarier, workshop och examinationer. I kursen kommer fokus att ligga på generella och yrkesspecifika teoretiska och praktiska verktyg som ligger till grund för kreativa ansatser inom arbetsterapeutisk praxis samt på yrkesmässig och personlig kunskap och medvetenhet. Kursen kommer att bestå av moment som innehåller identifiering av och reflektion över befintliga teoretiska och praktiska verktyg för användning och utveckling av kreativitet inom arbetsterapeutisk praxis men också av reflektioner över behovet av nya verktyg. Kursen kommer att tydliggöra olika utgångspunkter för kreativitet, t.ex. intrapersonella, interpersonella, professionella och pedagogiska. Innehåll Kreativitet ett komplext fenomen Teoretiska grunder för kreativitet inom arbetsterapeutisk praxis Kreativitet som medveten utgångspunkt i arbetsterapi Kreativitet i vardagen Kreativitet i kliniskt resonemang Främjande av kreativitet för ett hållbart samhälle Kreativitet relaterat till mångfaldsaspekter, som genus, ålder och etnicitet 2

3 Lärandemål Efter avslutad kurs förväntas studenten kunna: Kunskap och förståelse - Visa fördjupad kunskap om olika dimensioner av fenomenet kreativitet och dess relevans inom arbetsterapeutisk praxis - Visa fördjupad kunskap om kreativa processer i samband med arbetsterapeutiskt yrkesutövande Färdighet och förmåga - Visa färdighet i att kritiskt granska och värdera olika kreativa processer i arbetsterapeutisk praxis - Visa förmåga att använda kreativitet som en medveten utgångspunkt i arbetsterapeutisk praxis - Visa förmåga att identifiera, beskriva och motivera relevansen av kreativa inslag i den arbetsterapeutiska arbetsprocessen - Utveckla strategier för att stärka eller främja den kreativa processen i den egna verksamheten till gagn för patienten/klienten, arbetsterapeuten och i samspelet dem emellan Värderingsförmåga och förhållningssätt - Identifiera och diskutera etiska frågeställningar och professionellt förhållningssätt relaterat till kreativitet i arbetsterapeutisk praxis - I dialog med andra, visa ett reflekterat förhållningssätt till egna och andras värderingar, prioriteringar samt val av kreativa aktiviteter - Identifiera och diskutera kreativitet relaterat till mångfaldsaspekter, som genus, ålder och etnicitet - Identifiera och konkretisera eget behov av ytterligare kunskap samt ta ansvar för egen kunskapsutveckling i ett livslångt lärande Arbetsformer Undervisningens inriktning är i huvudsak problemorienterad vilket innebär aktivt kunskapssökande, kritiskt reflektion och problemlösning. Stor vikt läggs vid egna litteraturstudier och kurslitteraturen är obligatoriskt även om all litteratur inte tas upp vid kurstillfällena eller i studieuppgifterna. Ytterligare litteratur i form av artiklar utifrån eget val kan tillkomma, framför allt i examinationsuppgiften. 3

4 I kursen förekommer studieuppgifter, föreläsningar, reflektioner, diskussioner, praktiska moment och seminarier. Komplexiteten i studieuppgifterna innebär att det inte finns ett sätt att lösa dem på. Utgångspunkten är att studenterna tillsammans och med guidning av lärare ska komma fram till hur arbetet med uppgifterna kan ske. Arbetet med de i kursen förekommande studie- och examinationsuppgifterna genomförs såväl individuellt som i olika gruppkonstellationer. Information och kontakter med lärare och kursdeltagare under kursen kan ske via GUL Göteborgs Universitets Lärplattform som du når via För att få tillgång till studentportalen måste du ha ett användar-id och ett lösenord. Dessa bör du ha fått tillgång till när kursen startar. Du kan också alltid söka kursansvarig lärare via telefon eller e-post. Examination och bedömning Bedömning av dina kunskaper sker fortlöpande genom uppföljning av studieuppgifter och vid examinationstillfället. En individuell examinationsuppgift ingår i kursen. För godkänt på kursen krävs godkända studieuppgifter och examinationsuppgift, närvaro och aktivt deltagande i studiegrupparbete samt vid seminarier och examination. Endast synnerliga skäl accepteras för frånvaro vid seminarier och examination. Kompensation sker i sådana fall efter överenskommelse med kursansvarig. Övrig frånvaro kompenseras vid seminarier och examination nästa tillfälle kursen ges. Examinationsansvarig: Gunilla Gosman-Hedström Docent, leg. arbetsterapeut Medverkande i kursen Eva-Stina Björk, ing.dr., leg arbetsterapeut, Nordiska Hälsovårdshögskolan, Göteborg Gunilla Gosman-Hedström, docent, leg.arbetsterapeut, Göteborgs universitet Ingegerd Carlsson, professor i psykologi, Lunds universitet Staffan Josephsson, med dr., leg arbetsterapeut, Karolinska institutet, Stockholm Lena Mårtensson, fil.dr., leg arbetsterapeut, universitetslektor, Göteborgs universitet Anna-Lisa Thorén-Jönsson, med.dr., leg. arbetsterapeut, universitetslektor, Göteborgs universitet Ytterligare medverkande meddelas när schemat är helt fastställt 4

5 Kursansvarig lärare Lena Mårtensson, leg. arbetsterapeut, fil.dr., universitetslektor: Studieuppgift 1. Inför den första kursträffen skall du i en essä reflektera över dina egna kreativa resurser, hur du bäst kan ta dem tillvara i ett lärandesammanhang samt på vilket sätt du behöver/vill utveckla dig själv kreativt under kommande kurs. Du ska också reflektera över och beskriva ditt förhållande till kreativitet i yrkesutövandet som arbetsterapeut. Essän ska omfatta ca 2 3 sidor. Som stöd för din reflektion ska du läsa in följande artiklar. Blanche EI. The expression of creativity through occupation. J Occup Sci. 2007;14(1):21-29 Schmid T. Meanings of creativity within occupational therapy practice. Aus Occup Ther J. 2004;51:80-88 Essän skickas in senast onsdagen den 13 oktober till: lena.i.martensson@gu.se. Medtag dina reflektioner till seminariet måndagen den 19 oktober. Uppgiften ligger som grund för vidare reflektioner under kursens gång. Inför första kurstillfället ska du också ha läst in kapitlet Creativity under the Northern lights perspectives from Scandinavia, alternativt nedan angivna texter (som finns tillgängliga på GUL i pdf-format). Scmidt GJW, Carlsson I. Creativity under the Northern lights. Perspectives from Scandinavia. In Kaufman JC, Sternberg RJ (ed). The International handbook of creativity. Cambridge: Cambridge University Press. (s ); 2006 Björkman M, Carlsson I. Känslan av sammanhang på arbetet. Vilka faktorer på arbetsplatsen och hos individen främjar arbetsterapeuters upplevelse av ett meningsfullt arbete. Rapport nr 2006:22. Malmö: Arbetslivsinstitutet; 2006 Carlsson I, Hoff EV, Jönsson P. The creative personality in a gender perspective. In: Lee J (Ed). Focus on gender identity. New York: Nova Science Publishers Inc. (s.81-93);

6 Carlsson I. Kreativitet i skolans värld klimat, ledarskap och det kreativa barnet. In Nära gränsen? Perspektiv på skolans arbetsliv. Malmö: Arbetslivsinstitutet Syd (kap 9); 2004 Seminarium 1a Gruppdiskussion utifrån reflektioner i essäerna. Som stöd i diskussionen kan ni utgå från nedanstående frågor eller sådana som ni själva har ställts inför under arbetet med essän. Använd diskussionstillfället så kreativt som möjligt. Utifrån era diskussioner framställer ni en redovisning av det som framkommit under seminariets gång. Denna skall presenteras vid seminarium 1b tisdagen den 20 oktober. Använd era kreativa resurser för att göra presentationen så givande som möjligt för era kurskamrater. Vad utmärker kreativa resurser? Vad kännetecknar sammanhang då kreativa resurser tas i bruk? Hur tar sig kreativa resurser konkreta uttryck jämfört med icke-kreativa? Finns det likheter/skillnader i synen på och förhållandet till kreativa resurser? Är det möjligt att generalisera kreativa resurser? Hur förhåller sig privata/personliga kreativa resurser till professionella? Hur kan klienternas kreativa resurser göras tillgängliga? Vilken betydelse har kreativitet i lärande och förändringsprocesser? Hur utvecklas och främjas kreativa resurser? Vad är intressant att veta och utveckla mer kunskap om när det gäller kreativitet och kreativa resurser? Hur kom era kreativa resurser till användning i arbetet med essän? Seminarium 1b Redovisning utifrån gårdagens gruppdiskussion. Varje grupp har en halvtimme till förfogande. Reflektera inför seminariet på hur du ska förhålla dig/agera för att det ska bli ett så kreativt lärandetillfälle som möjligt. Studieuppgifter mellan kurstillfälle 1 och 2 Studieuppgift 2a Studieuppgiften sker i grupp och innebär att gruppdeltagarna genom litteraturstudier och reflektion undersöker teoretiska grunder för kreativitet inom arbetsterapi. Reflektera i grupp över vilka arbetsterapeutiska begrepp som kan ha relevans när det gäller kreativitet. Diskutera på vilket sätt de olika tankeverktygen är relevanta, vilken betydelse de har i arbetsterapeutisk praxis, vilka fördelar som finns 6

7 med att utgå från dem och hur kreativitetsaspekter i tankeverktygen kommer till konkreta uttryck. Sammanfatta era reflektioner och diskussioner i ett skriftligt dokument omfattande max tre A4-sidor. exkl. referenser, 12p teckenstorlek, 1.5 radavstånd samt 2,5 cm marginal, max 1 rad mellan styckena. Använd Vancouver-systemet som referenssystem. Dokumentet laddas upp på GUL under Inlämningsuppgifter högst upp i tablån till vänster, senast den 11 november. Märk filen med gruppens namn och Teoretiska grunder för kreativitet. Plagiatkontroll sker automatiskt via Urkund. Samtliga dokument kommer att finnas tillgängliga via GUL fredagen den 13 november kl 16.00, förutsatt att alla grupper lämnat in i tid. Samtliga kursdeltagare läser och reflekterar över övriga gruppers dokument. Därefter träffas grupperna (fysiskt eller virtuellt) för att sammanställa ett dokument med feedback på övriga gruppers dokument. Feedbacken kan innehålla reflektioner, associationer, frågor osv. med syfte att ge författarna till dokumenten respons och möjlighet till ytterligare fördjupning. Det är säkert till fördel om feedbacken ges i punktform. Feedbacken skickas per e-post till kursansvarig som därefter laddar upp den på GUL så att respektive grupp får tillgång till den. Ange gruppernas namn överst på respektive dokument, liksom namnen på de personer som står för feedbacken. Studieuppgift 2b Studieuppgiften innebär att ni i grupp skall identifiera, reflektera över och beskriva: Grupp 1. Kreativa processer i utövande av arbetsterapeutisk praxis (t.ex. kliniskt resonemang) Grupp 2. Kreativa inslag i arbetsterapeutens förhållningssätt (i mötet med klienten) Grupp 3. Kreativa metoder i arbetsterapeutisk praxis Grupp 4. Hur klientens kreativa resurser kan synliggöra och tas tillvara i den arbetsterapeutiska processen (kreativitet som en del av vardagen) Studieuppgiften redovisas vid seminarium 2 den 30 november. Ni tar själva ansvar för hur redovisningen skall gå tillväga för att seminariet ska bli ett så kreativt och meningsfullt lärandetillfälle som möjligt. Väljer ni att redovisa gruppvis har varje grupp har cirka 40 minuter till förfogande. Det finns två lokaler bokade för kurstillfället, ett ordinärt klassrum och skapandesalen. Ni samordnar själva upplägget för seminariet. Använd gärna GUL som kommunikationsmedel. Seminarium 2 Redovisning av studieuppgift 2b 7

8 Inför kurstillfälle 2 rekommenderas att du läser Griffiths S. The experience of creative activity as a treatment medium. J Ment Health. 2008;17(1):49-63 Griffith S, Corr S. The use of creative activities with people with mental health problems: a survey of occupational therapists. Br J Occup Ther. 2007;70(3): la Cour K, Josephsson S, Luborsky M. Creating connections to life during lifethreatening illness: Creative activity experienced by elderly people and occupational therapists. Scand J Occup Ther. 2005;12: Examinationsuppgift Examinationsuppgiften är individuell och innebär att du utifrån din egen verksamhet (eller från den verksamhet du känner till från VFU) utformar en plan för att främja förutsättningar för kreativitet i arbetsterapeutisk praxis för verksamheten. I planen ska du väga in såväl arbetsterapeutens som klientens perspektiv och den ska täcka in kreativa aspekter i miljön, aktiviteter och inom personen för både klient och terapeut. Uppgiften skall läggas upp som en projektplan där syftet är att främja förutsättningar för kreativitet inom din verksamhet. Bakgrunden skall beskriva hur förutsättningarna för kreativitet ser ut idag i relation till miljö, person och aktiviteter; hur kreativitet medvetandegörs, kommuniceras och tar sig uttryck; vilka möjligheter och hinder som finns för kreativitet osv. I metodavsnittet redogör du för olika åtgärder/interventioner osv. som kan främja förutsättningarna för kreativitet för både arbetsterapeut och klient. Du ska i ditt dokument argumentera för dina förslag och understödja dem med referenser. Du ska också göra upp en plan för hur implementeringen av de olika inslagen ska gå till och redogöra för hinder och möjligheter i processen. Du skall också ange hur du ska gå tillväga för att försäkra dig om att dina åtgärder verkligen främjar förutsättningarna för kreativitet och om/hur du kan mäta utfall av dina åtgärder i form av utfall i form av ökad aktivitetsförmåga hos klienterna. I sista avsnittet diskuterar du betydelsen av dina insatser ur arbetsterapeutens, klientens och verksamhetens perspektiv. 8

9 För att få uppgiften godkänd behöver du i planen lyfta fram och belysa: kreativitet som ett komplex fenomen teoretiska grunder för kreativitet inom arbetsterapeutisk praxis kreativa inslag i den arbetsterapeutiska processen kreativitet i förändringsprocesser relevansen av kreativa inslag i den arbetsterapeutiska praxis frågeställningar som berör etik och mångfald samt professionellt förhållningssätt relaterat till kreativitet i arbetsterapeutisk praxis miljöaspekter (fysisk, social, kulturell och psykisk miljö) kreativitet relaterat till ett hållbart samhälle kreativitet relaterat till verksamhetsutveckling Det skriftliga dokumentet ska omfatta max fem A4-sidor exkl. referenser, 12p teckenstorlek, 1.5 radavstånd samt 2,5 cm marginal, max 1 rad mellan styckena. Använd Vancouver-systemet som referenssystem. Dokumentet laddas upp på GUL under Inlämningsuppgifter senast den måndagen den 4 januari kl Märk filen med ditt namn och Examinationsuppgift. Plagiatkontroll sker automatiskt via Urkund. Samtliga dokument kommer att finnas tillgängliga via GUL tisdagen den 5 januari kl 16.00, förutsatt att alla lämnat in i tid. För godkänt krävs godkänd examinationsuppgift, muntlig och skriftlig presentation, försvar av egen uppgift, godkänd opposition av kurskamrats arbete samt närvaro och aktivt deltagande vid 80% av examinationerna. Examination Examinationen genomförs den 11 januari Instruktioner inför examinationstillfället kommer att meddelas vid kurstillfälle 2. Slutseminarium Reflektion över och diskussion om kursens betydelse för den egna kreativa processen. Reflektionen sker först individuellt och du kan om du vill utgå från den essä du skrev inför kursstarten. Reflektera också över vilka spår din medverkan i kursen kan ha för ditt framtida yrkesutövande. Dina reflektioner används sedan tillsammans med övrigas som underlag för en diskussion i helklass. 9

10 Rekommenderad litteratur Obligatorisk litteratur är markerad med * *Andersson ÅE, Sahlin NE. The complexity of creativity. New York: Kluwer; 1997 Björkman M, Carlsson I. Känslan av sammanhang på arbetet. Vilka faktorer på arbetsplatsen och hos individen främjar arbetsterapeuters upplevelse av ett meningsfullt arbete. Rapport nr 2006:22. Malmö: Arbetslivsinstitutet; 2006 *Blanche EI. The expression of creativity through occupation. J Occup Sci. 2007;14(1):21-29 Carlsson I. Kreativitet i skolans värld klimat, ledarskap och det kreativa barnet. In Nära gränsen? Perspektiv på skolans arbetsliv. Malmö: Arbetslivsinstitutet Syd (kap 9); 2004 Carlsson I, Hoff EV, Jönsson P. The creative personality in a gender perspective. In: Lee J (Ed). Focus on gender identity. New York: Nova Science Publishers Inc. (s.81-93); 2005 *la Cour K, Josephsson S, Luborsky M. Creating connections to life during lifethreatening illness: Creative activity experienced by elderly people and occupational therapists. Scand J Occup Ther. 2005;12: Griffiths S. The experience of creative activity as a treatment medium. J Ment Health. 2008;17(1):49-63 Griffith S, Corr S. The use of creative activities with people with mental health problems: a survey of occupational therapists. Br J Occup Ther. 2007;70(3): *Henriksen J-O, Vetlesen A J. Etik i arbete med människor. Lund: Studentlitteratur; 2001 Ivcevic Z, Mayer JD. Mapping dimensions of creativity in the life-span. Creat Res J. 2009;21(2-3): *Mc Coll, Law M, Stewart D, Doubt L, Pollock N, Krupa T (red). Theoretical basis of occupational therapy. Kap 1-2, (s. 1-16) *Kielhofner G. Doing and becoming: Occupational change and development. In: Kielhofner G (red) Model of human occupation. Baltimore: Lippincott Williams & Wilkins; 2008 (s ) 10

11 Sahlin NE. Kreativitetens filosofi. Nora: Bokförlaget nya doxa; 2006 Sawyer RK. Explaining creativity. The science of human innovation. New York: Oxford University Press; 2006 *Schmid T. Meanings of creativity within occupational therapy practice. Au Occup Ther J. 2004;51:80-88 *Schmid T. Promoting health through creativity. London: John Wiley And Sons Ltd; 2005 *Scmidt GJW, Carlsson I. Creativity under the Northern lights. Perspectives from Scandinavia. In Kaufman JC, Sternberg RJ (ed). The International handbook of creativity. Cambridge: Cambridge University Press. (s ); Wellig H. Four Mental Operations in Creative Cognition: The Importance of Abstraction. Creat Res J. 2007;19(2 3):