Fakultetsnämnden - utskottet för teknik

Transkript

1 KALLELSE Nr 1:2013 MDH /13 Fakultetsnämnden, utbildningsutskottet för teknik Fakultetsnämnden - utskottet för teknik Datum och tid: Plats: Torsdag 31 januari kl R3-132, Mälardalens högskola, Västerås Ledamöter: Adjungerade: Tjänstemän: Fackliga företrädare: Gordana Dodig-Crnkovic Erik Janse Carina Söderlund vakant Björn Karlsson Eva Sandberg Elvira Jansson Eva Thorin Kristina Lundqvist Hans Eriksson vakant Ove Nee Peter Gustafsson Anna-Karin Fornberg Jonas Lostelius Michael Rogefelt Stefan Odlare vakant Ordförande Lärarrepresentant Lärarrepresentant Lärarrepresentant Lärarrepresentant Studeranderepresentant Studeranderepresentant Utbildningsledare HST/NT Utbildningsledare IDT Tf utbildningsledare UKK/NT Extern ledamot Extern ledamot Prodekan Handläggare Handläggare Handläggare SACO OFR-S 1 av 85

2 FÖREDRAGNINGSLISTA Nr 1:2013 MDH /13 Fakultetsnämnden, utbildningsutskottet för teknik 1 Val av justeringsperson 2 Fastställande av föredragningslista 3 Rapporter 4 Avveckling av kandidat och magisterexamen i byggnadsteknik 5 Avveckling av kandidatexamen i huvudområdet flygteknik 6 Avveckling av kandidatexamen i huvudområdet produkt och processutveckling 7 Underlag för beslut om programutbud avseende utbildningar på svenska och på eng- kursvärde- elska 8 Användning av och förbättringsförslag gällande högskolans gemensamma ringssystem 9 Revidering av utbildningsplan för Civilingenjörsprogrammet i robotik, start ht-13 och framåt 10 Revidering av utbildningsplan för Civilingenjörsprogrammet i industriell ekonomi, start ht-11 och ht Revidering av utbildningsplan för Civilingenjörsprogrammet i industriell ekonomi, start ht-13 och framåt 12 Revidering av utbildningsplan för Masterprogrammet i teknisk matematik, start ht-13 och framåt 13 Fastställande av riktlinjer för kursplaner 14 Utse vice ordförande i utskott 1 (1) 2 av 85

3 Nr 1:2013 MDH /13 Fakultetsnämnden, utbildningsutskottet för teknik 1. Val av justeringsperson Förslag till beslut att utse justerare enligt utskottets förslag att jämte ordförande justera protokollet. 2. Fastställande av föredragningslista Förslag till beslut att fastställa föredragningslistan. 3. Rapporter a) Utskottsordföranden rapporterar från senaste fakultetsnämndsammanträdet b) Studentkåren rapporterar c) Branschrepresentanter rapporterar d) Prodekan rapporterar Förslag till beslut att notera informationen. 3 av 85

4 Nr 1:2013 MDH /13 Fakultetsnämnden, utbildningsutskottet för teknik 4. Avveckling av kandidat- och magisterexamen i byggnadsteknik Diarienummer: MDH /13 Handläggare: Michael Rogefelt Föredragande: handläggaren Michael Rogefelt Förslag till beslut Utskottet för teknik föreslår fakultetsnämnden att besluta: Rektor beslutade den 11 oktober 2012 om verksamhetsmål för samt uppdrag och budget för I detta beslut ges bland annat uppdrag till akademi HST att avveckla examina på grund- HST har med an- läggande nivå och avancerad nivå för huvudområdet byggnadsteknik. Akademi ledning av detta den 4 januari 2013 inkommit med en begäran om avveckling av kandidat- och ma- gisterexamina inom huvudområdet byggnadsteknik. 1. att byggnadsteknik från och med den 1 juli 2013 inte längre kan utgöra huvudområde i en kandidatexamen vid Mälardalens högskola, 2. att uppdra till UFO att i enlighet med det beslutet revidera utbildningsplanen för Bygg- huvudområde i nadsingenjörsprogrammet 180p, 3. att byggnadsteknik från och med den 1 juli 2013 inte längre kan utgöra en magisterexamen vid Mälardalens högskola, 4. att studenter som påbörjat sina studier vid Mälardalens högskola före den 1 juli 2013 ska ha rätt att få ut ovanstående examina, dock längst till och med 31 december 2017, samt 5. att i enlighet med rektors beslut om verksamhetsmål, uppdrag och budget gällande avveckling av verksamheten för byggnadsteknik samt som en konsekvens av avvecklingen gällande Magisterexamen byggnadsteknik, uppdra till UFO att efterfråga underlag från akademin för avveckling av Magisterprogram i energioptimering för byggnader. Ärendets beredning Ärendet har arbetats fram inom akademin för hållbar samhälls- och teknikutveckling och ärendet har även beretts av utbildnings- och forskningssektionen. Delges Akademichef HST, utbildningsledare HST, STC/examen Underlag i ärendet Bilaga 1; Beslutspromemoria Bilaga 2; Skrivelse från akademi HST, avveckling av kandidatexamen med huvudområdet bygg- nadsteknik Bilaga 3; Skrivelse från akademi HST, avveckling av magisterexamen med huvudområdet byggnadsteknik 4 av 85

5 Nr 1:2013 MDH /13 Fakultetsnämnden, utbildningsutskottet för teknik 5. Avveckling av kandidatexamen i huvudområdet flygteknik Diarienummer: MDH /13 Handläggare: Michael Rogefelt Föredragande: handläggaren Michael Rogefelt Förslag till beslut Utskottet för teknik föreslår fakultetsnämnden besluta: Rektor beslutade den 11 oktober 2012 om verksamhetsmål för samt uppdrag och budget för I detta beslut ges bland annat uppdrag till akademi IDT att avveckla kandidatexamen för huvudområdet Flygteknik. Akademin IDT har med anledning av detta den 9 januari 2013 inkom- mit med en begäran om avveckling av kandidatexamen i Flygteknik. 1. att Flygteknik från och med den 1 juli 2013 inte längre kan utgöra huvudområde i en kandidatexamen vid Mälardalens högskola, samt 2. att studenter som påbörjat sina studier vid Mälardalens högskola före den 1 juli 2013 ska ha rätt att få ut ovanstående examina, dock längst till och med 31 december Ärendets beredning Ärendet har arbetats fram inom akademin för innovation, design och teknik. Ärendet har därutöver beretts av utbildnings- och forskningssektionen. Delges Akademichef IDT, utbildningsledare IDT, STC/examen Underlag i ärendet Bilaga 1; Beslutspromemoria Bilaga2; Skrivelse från akademi IDT, Ansökan om nedläggning av kandidatexamen Flyg, PoP 5 av 85

6 Nr 1:2013 MDH /13 Fakultetsnämnden, utbildningsutskottet för teknik Diarienummer: MDH /13 Handläggare: Michael Rogefelt 6. Avveckling av kandidatexamen i huvudområdet produkt- och processut- veckling Rektor beslutade den 11 oktober 2012 om verksamhetsmål för samt uppdrag och budget för I detta beslut ges bland annat uppdrag till akademi IDT att avveckla kandidatexamen för huvudområdet Produkt- och processutveckling. Akademin IDT har med anledning av detta den 9 januari 2013 inkommit med en begäran om avveckling av kandidatexamenn i Produkt- och process- utveckling Föredragande: handläggaren Michael Rogefelt Förslag till beslut Utskottet för teknik föreslår fakultetsnämnden besluta: 1. att Produkt- och processutveckling från och med den 1 juli 2013 inte längre kan utgöra huvudområde i en kandidatexamen vid Mälardalens högskola, 2. att studenter som påbörjat sina studier vid Mälardalens högskola före den 1 juli 2013 ska ha rätt att få ut ovanstående examina, dock längst till och med 31 december 2017, samt 3. att uppdra till UFO att i enlighet med det beslutet revidera utbildningsplaner för programmen Innovation och produktdesign högskoleingenjörsprogram 180 hp samt Innovation, produktion och logistik högskoleingenjörsprogram 180 hp. Ärendets beredning Ärendet har arbetats fram inom akademin för innovation, design och teknik. Ärendet har därutöver beretts av utbildnings- och forskningssektionen. Delges Akademichef IDT, utbildningsledare IDT, STC/examen Underlag i ärendet Bilaga 1; Beslutspromemoria Bilaga2; Skrivelse från akademi IDT, Ansökan om nedläggning av kandidatexamen Flyg, PoP 6 av 85

7 Nr 1:2013 MDH /13 Fakultetsnämnden, utbildningsutskottet för teknik 7. Underlag för beslut om programutbud avseende utbildningar på svenska och på engelska Diarienummer: MDH /12 Handläggare: Jonas Lostelius Fakultetsnämnden har via arbets- och delegationsordning ansvar för att fatta beslut om vilka pro- den 24 maj gram som ska ges och med vilka rekryteringsmål (utbudsbeslut). Vid sitt sammanträde 2012 förtydligade fakultetsnämnden vad som ska utgöra underlag för beslutet om utbud. Svårigheunderlag och att det varit ter i processen som leder till utbudsbeslutet har varit att det varit mycket svårt för ledamöter att greppa vad underlagen verkligen visar. Vid fakultetsnämndens sammanträde den 12 oktober 2012 beslöt fakultetsnämnden att uppdra till utbildningsutskotten och till forskarutbildningsutskottet att vid kommande sammanträden disku- gällde endast att diskutera underlag på avancerad nivå) och att till nämnden i februari 2013 lämna tera underlaget för utbudsbeslut på grund och avancerad nivå (för forskarutbildningsutskottet förslag på vilket underlag och vilka analyser som ska ingå i underlaget för utbudsbeslutet som fat- tas avseende HT14/VT15. Förslag till beslut Utskottet för teknik föreslår fakultetsnämnden besluta: 1. att styrkort med uppgifter om söktryck, jämställdhet, genomströmning och presta- tionsgrad och analyser som behandlar i vilken utsträckning enskilda programs målupp- 2. att i det fall programutvärderingar görs och innehåller en fråga om studentnöjdhet eller fyllelse i de olika aspekterna utgör ett av underlagen för utbudsbeslut, omdöme om utbildningen i sin helhet ska akademierna beredas möjlighet att lämna uppgift om detta i svarsmallen för att om möjligt lyftas in i styrkorten, 3. att arbetsmarknadsrelevans i termer av balans mellan utbud och efterfrågan utgör ett av underlagen, 4. att verksamhetsbalansenen och dess fördelning mellan de huvudsakliga campusorterna utgör ett av underlagen, 5. att ge utbildnings- och forskningssektionen i uppdrag att utreda om det är möjligt att på ett rimligt sätt ta fram uppgifter gällande disputationsgraden samt att om möjligt in- tegrera dessa uppgifter i underlaget till fakultetsnämndens utbudsbeslut. Ärendets beredning Ärendet har i november/december 2012 diskuterats i utbildningsutskottenn och i forskarutbild- ningsutskottet i november/december Protokollsutdrag från utskotten finns i separat bilaga till ärendet. Efter diskussionerna har ärendet beretts vidare vid utbildnings- och forskningssektionen. Delges Utbildningsledare vid samtligaa akademier Underlag i ärendet Bilaga 1; Beslutspromemoria Bilaga 2; Utdrag ur utskottenss protokoll 7 av 85

8 Nr 1:2013 MDH /13 Fakultetsnämnden, utbildningsutskottet för teknik 8. Användning av och örbättringsförslag gällande högskolans gemen- samma kursvärderingssystem Diarienummer: MDH /10 Handläggare: Jonas Lostelius Vid sitt sammanträde den 12 oktober 2012 beslutade fakultetsnämnden attt uppdra till utbildningsoch forskningssektionen att följa upp användningen av kursvärderingssystemet avseende HT12 samt att analysera och överväga de förslag till förbättringsåtgärder som förts fram i utskotten och i studentkårens inlaga och att återrapportera detta till fakultetsnämnden i februari Även aka- Akademierna demierna fick uppdrag som skulle återrapporteras till fakultetsnämnden i februari. har tagit emot uppdragen och arbetat in dem i sina verksamhetsplaner med följden att tidpunkten för återrapporteringen behöver skjutas fram till i maj Förslag till beslut Utbildningsutskottet föreslår fakultetsnämnden att besluta att akademiernas återrapportering av- kursanalyser samt seende arbetet med att få upp svarsfrekvensen, genomföra och tillgängliggöra återkoppling av resultat till studenterna skjuts upp till fakultetsnämndens sammanträde i maj Ärendets beredning Efter beslut i fakultetsnämnden den 12 oktober 2012 har ärendet beretts av utbildnings- och forsk- med relevanta ningssektionen dels genom attt inhämta och bearbeta data, dels genom kontakter funktioner inom högskolan. Delges Akademichefer, administrativa chefer, utbildningsledare vid samtliga akademier Underlag i ärendet Bilaga 1; Beslutspromemoria 8 av 85

9 Nr 1:2013 MDH /13 Fakultetsnämnden, utbildningsutskottet för teknik 9. Revidering av utbildningsplan för Civilingenjörprogrammet i robotik, start ht-13 och framåt Diarienummer: MDH /10 Handläggare: Anna-Karin Fornberg Akademi IDT har inkommit med begäran om revidering av utbildningsplann för Civilingenjörprooch grammet i robotik. Revideringen ska gälla för studenter som startar ht-13 framåt. Föredragande: handläggaren Anna-Karin Fornberg. Förslag till beslut Utbildningsskottet för teknik beslutar att revidera utbildningsplanenn för Civilingenjörssprogrammet i robotik för ht-13 och framåt avsemed det förändrade ende: 1. Ändra texten under rubriken innehåll så att den överensstämmer innehållet i programmet, 2. Ändra innehållet i programtablån i enlighet med förslaget. att därmed fastställa revideradd utbildningsplan att gälla från ht-13 och framåt. Ärendets beredning Utbildningsledare från akademi IDT har genom programansvarig inkommit med begäran om revi- dering av utbildningsplan. Ärendet har beretts av handläggare på UFO. Delges Utbildningsledare IDT, utbildningsledare UKK, STC/antagning, STC/examen. Underlag i ärendet Bilaga 1; Beslutspromemoria Bilaga 2; Förslag till ny utbildningsplan 9 av 85

10 Nr 1:2013 MDH /13 Fakultetsnämnden, utbildningsutskottet för teknik 10. Revidering av utbildningsplan för Civilingenjörsprogrammet i indust- riell ekonomi, start ht-111 och ht-12 Diarienummer: MDH /10 Handläggare: Anna-Karin Fornberg Akademi HST har inkommit med begäran om revidering av utbildningsplan för Civilingenjörsprostartade ht-11 och grammet i industriell ekonomi. Revideringen ska gälla för studenter som ht-12. Föredragande: handläggaren Anna-Karin Fornberg. Förslag till beslut Utbildningsskottet för teknik beslutar att revidera utbildningsplanenn för Civilingenjörsprogrammet i industriell ekonomi för start ht-11 och ht-12 avseende byte av termin för kurser i programtablån enligt: 1. Kursen Programmeringsteknik med C# flyttas från termin 6 till termin 7 samt byter benämning till Programmeringsteknik. 2. Kursen Extern redovisning flyttas från termin 7 till termin 6. att därmed fastställa revideradd utbildningsplan att gälla med start ht-11 och ht-12. Ärendets beredning Utbildningsledare från akademi HST har inkommit med begäran om revidering av utbildnings- plan. Ärendet har beretts av handläggare på UFO. Delges Utbildningsledare HST, utbildningsledare IDT, STC/antagning, STC/examen. Underlag i ärendet Bilaga 1; Beslutspromemoria Bilaga 2; Förslag till ny utbildningsplan 10 av 85

11 Nr 1:2013 MDH /13 Fakultetsnämnden, utbildningsutskottet för teknik 11. Revidering av utbildningsplan för Civilingenjörsprogrammet i indust- riell ekonomi, start ht-133 och framåt Diarienummer: MDH /10 Handläggare: Anna-Karin Fornberg Akademi HST har inkommit med begäran om revidering av utbildningsplan för Civilingenjörsprostartar ht-13 och grammet i industriell ekonomi. Revideringen ska gälla för studenter som framåt. Föredragande: handläggaren Anna-Karin Fornberg. Förslag till beslut Utbildningsskottet för teknik beslutar att revidera utbildningsplanenn för Civilingenjörsprogrammet i industriell ekonomi för ht-13 och framåt avseende byte av termin för kurser i programtablån enligt: 1. Kursen Programmeringsteknik med C# flyttas från termin 6 till termin 7 samt byter benämning till Programmeringsteknik. 2. Kursen Extern redovisning flyttas från termin 7 till termin Kursen Grundläggande kalkyl flyttas från termin 2 till termin Kursen Elkunskap flyttas från termin 1 till termin 2. att därmed fastställa revideradd utbildningsplan att gälla från ht-13 och framåt. Ärendets beredning Utbildningsledare från akademi HST har inkommit med begäran om revidering av utbildningsplan. Ärendet har beretts av handläggare på UFO. Delges Utbildningsledare HST, utbildningsledare UKK, utbildningsledare IDT, STC/antagning, STC/examen. Underlag i ärendet Bilaga 1; Beslutspromemoria Bilaga 2; Förslag till ny utbildningsplan 11 av 85

12 Nr 1:2013 MDH /13 Fakultetsnämnden, utbildningsutskottet för teknik 12. Revidering av utbildningsplan för Masterprogrammet i teknisk mate- matik, start ht-13 och framåt Diarienummer: MDH /11 Handläggare: Anna-Karin Fornberg Akademi UKK har inkommit med begäran om revidering av utbildningsplan för Masterprogramht-13 och met i teknisk matematik. Revideringen ska gälla för studenter som startar framåt. Föredragande: handläggaren Anna-Karin Fornberg. Förslag till beslut Utbildningsskottet för teknik beslutar att revidera utbildningsplanenn för Masterprogrammet i teknisk matematik för ht-13 och framåt avseende: 1. Lägga till information om möjligheten att för studenten uppfylla fordringarna för en magisterexamen under rubrikerna innehåll och examen. 2. Lägga till kurser i programtablån enligt: Termin 1: Numeriska metoder, 7,5 hp, Abstrakt algebra, 7,5 hp Termin 2: Biomatematik och bioinformatik, 7,5 hp, Examensarbetee i matematik (ma- gister), 15 hp, Objektorienterad programmering, 7,5 hp Termin 3: Analysens grunder, 7,5 hp, Examensarbete i matematik (magister), 15 hp, Datastrukturer, algoritmer och programkonstruktion, 7,5 hp 3. I programtablån korrigera benämning på kursen Programmeringsteknik med c# till Programmering 4. Uppdatera texterna under rubrikerna forskningsbas och samverkan. att därmed fastställa revideradd utbildningsplan att gälla från ht-13 och framåt. Ärendets beredning Utbildningsledare från akademi UKK har inkommit med begäran om revidering av utbildnings- plan. Ärendet har beretts av handläggare på UFO. Delges Utbildningsledare UKK, utbildningsledare IDT, STC/antagning, STC/examen. Underlag i ärendet Bilaga 1; Beslutspromemoria Bilaga 2; Förslag till ny utbildningsplan 12 av 85

13 Nr 1:2013 MDH /13 Fakultetsnämnden, utbildningsutskottet för teknik 13. Fastställande av riktlinjer för kursplaner Diarienummer: MDH /13 Handläggare: Anna-Karin Fornberg Föredragande: handläggaren Anna-Karin Fornberg. I samband med byte av databas för studieinformation, från DSI till Selma, har förslag till nya rikt- har fakultets- linjer för kursplaner framtagits. I enlighet med rektors delegation av beslutanderätt nämnden att besluta om riktlinjer för kursplaner. Förslag till beslut Utbildningsskottet för teknik beslutar att föreslå Fakultetsnämnden att fastställa riktlinjer för kursplaner. Ärendets beredning I samband med bytet av databas för studieinformation har förslag till nya riktlinjer för kursplaner framtagits av handläggare på UFO i samarbete med deltagare i projektgruppen för databasbytet. Förslaget till riktlinjer för kursplaner har sänts på remiss till akademierna, studentkåren, rektors kansli, studentcentrum och utbildnings- och forskningssektionen. Synpunkter inkom från alla fyra akademier och har i viss mån beaktats och inarbetats i förslaget. Delges Akademichefer, administrativa chefer, utbildningsledare, sektionschef STC, sektionschef UFO, sektionschef KOM, chef REK, STC/antagning, STC/examen, studentkåren. Underlag i ärendet Bilaga 1; Beslutspromemoria Bilaga 2; Förslag till riktlinjer för kursplaner 13 av 85

14 Nr 1:2013 MDH /13 Fakultetsnämnden, utbildningsutskottet för teknik 14. Utse vice ordförande i utskott Diarienummer: MDH /11 Handläggare: Anna-Karin Fornberg Fakultetsnämnden utsåg den 24 mars 2011 Magnus Hoppe till vice ordförande i utbildningsutskot- i teknikutskottet den tet för teknik. Då Magnus Hoppe entledigades från sitt uppdrag som ledamot 6 september 2012 behöver en ny vice ordförande för utbildningsutskottet för teknik utses. Vice ordförande utses av fakultetsnämnden på förslag av respektive utskott. Föredragande: handläggaren Anna-Karin Fornberg. Förslag till beslut Utbildningsutskottet för teknik beslutar att föreslå fakultetsnämnden att utse NN till vice ordförande i utbildningsutskottet för teknik. Ärendets beredning Ärendet har beretts av handläggare på UFO. Delges Sektionschef UFO. Mötet avslutas 14 av 85

15 Bilaga 1, ärende 4 Sammanträde: 1: Beslutande Fakultetsnämnden MDH /13 Besluts-PM Handläggare Michael Rogefelt 1 (3) BESLUTSPROMEMORIA Avveckling av kandidat- och magisterexamen i byggnadsteknik Bakgrund Rektor beslutade den 11 oktober 2012 om verksamhetsmål för samt uppdrag och budget för I detta beslut ges bland annat uppdrag till akademi HST att avveckla examina på grundläggande nivå och avancerad nivå för huvudområdet byggnadsteknik. Högskoleingenjörsexamen ska dock enligt skrivelsen fortsättningsvis kvarstå inom huvudområdet. Akademi HST har med anledning av detta den 4 januari 2013 inkommit med en begäran om avveckling av kandidat- och magisterexamina inom huvudområdet byggnadsteknik. Konsekvensanalys Kandidatexamen med huvudområdet byggnadsteknik har erbjudits som en möjlig examen för studenter antagna till byggnadsingenjörsprogrammet. Det program som berörs vid avvecklingen är byggnadsingenjörsprogrammet. Programmet kommer att fortsätta att erbjudas men från och med läsår 2013/2014 endast med högskoleingenjörsexamen i byggnadsteknik som möjlig examen. Att denna examen kvarstår säkrar att kurser och kompetens inom området även framöver kommer att finnas kvar på akademin. Akademin försäkrar att om man de närmaste åren skulle tappa kompetent personal så kommer man att söka andra lösningar för att fullgöra sina åtaganden mot studenterna. Magisterexamen med huvudområdet byggnadsteknik har erbjudits som enda examen för studenter antagna till Magisterprogram i energioptimering för byggnader. Efter önskemål från akademi HST fattade fakultetsnämnden tilläggsbeslut från ordinarie utbudsbeslut att inte låta programmet Energioptimering ingå i det engelska 15 av 85

16 Bilaga 1, ärende 4 utbudet för HT13/VT14. Som skäl för tilläggsbeslutet anger akademin att man i enlighet med rektors då förväntade beslut om verksamhetsmål, uppdrag och budget har för avsikt att avveckla verksamheten gällande byggnadsteknik. En konsekvens av detta är att UFO ska efterfråga underlag från akademin avseende avveckling av Magisterprogram i energioptimering för byggnader och i förlängningen innebär denna avveckling att inget program berörs av föreslagen avveckling av magisterexamen för byggnadsteknik. 2 (3) Magisterprogrammet är ett ett-årigt program och för studenter antogs till programmet till och med ht 2012 behöver inga kurser anordnas för dessa studenter efter vt Då motsvarande kurser ges inom Civilingenjörsamhällsteknik, med antagning till och med ht 2009, samt inom civilingenjörsprogrammet i samhällsbyggnad, med antagning till och med ht 2012 kommer kompetens inom området att finnas kvar på akademin med möjlighet till examinering av eventuella kvarvarande moment för tidigare studenter. Akademin försäkrar också att om man de närmaste åren skulle tappa kompetent personal så kommer man att söka andra lösningar för att fullgöra sina åtaganden mot studenterna. Överväganden Vid ett beslut om avveckling av kandidatexamen byggnadsteknik behöver utbildningsplan för Byggnadsingenjörsprogrammet 180p revideras. Magisterexamen i byggnadsteknik berör utbildningsplan för programmet Magisterprogram i energioptimering. Då beslut föreligger om avveckling för verksamheten gällande byggnadsteknik på avancerad nivå behöver akademin gällande detta inkomma till UFO med en begäran om avveckling av programet. Ingen revidering av utbildningsplan behöver alltså göras för magisterexamen. Beredningens förslag till beslut Fakultetsnämnden beslutar att byggnadsteknik från och med den 1 juli 2013 inte längre kan utgöra huvudområde i en kandidatexamen eller magisterexamen vid Mälardalens högskola samt att studenter som påbörjat sina studier vid Mälardalens högskola före den 1 juli 2013 ska ha rätt att få ut ovanstående examina, dock längst till och med 31 december Fakultetsnämnden beslutar också att uppdra till UFO att i enlighet med det beslutet revidera utbildningsplanen för Byggnadsingenjörsprogrammet 180p. Ytterligare beslutar fakultetsnämnden att i enlighet 16 av 85

17 Bilaga 1, ärende 4 med rektors beslut om verksamhetsmål etc. att uppdra till UFO att efterfråga underlag från akademin för avveckling av Magisterprogram i energioptimering för byggnader 3 (3) 17 av 85

18 Bilaga 2, ärende 4 Akademin för hållbar samhälls- och teknikutveckling (2) Handläggare Eva Thorin, utbildningsledare Underlag om avveckling av Teknologie kandidatexamen med huvudområdet Byggnadsteknik Härmed begär akademin HST att Teknologie kandidatexamen med huvudområdet Byggnadsteknik avvecklas. Beskrivning av de kurser som ingår i examen Teknologie kandidatexamen med huvudområdet byggnadsteknik har erbjudits som en möjlig examen för studenter antagna till byggnadsingenjörsprogrammet. Följande kurser ingår i programmet och kommer att fortsätta ges inom programmet: Rubrik/kursnamn Kurskod Nivå/ fördjupning hp Byggnadsteknik Vetenskapligt arbete och BTA103 G1N 5 kommunikation - Samhällsbyggnad Byggnadsteknik BTA106 G1N 5 Byggnadsmekanik BTA107 G1N 5 Geoteknik och geologi BTA105 G1N 7,5 Strukturmekanik WBT043 G1F 7,5 Byggnadsfysik BTA100 G1F 7,5 Byggnadsmateriallära och BTA101 G1F 7,5 byggnadsteknik Byggnadsprojektering BTA110 G1F 7,5 Fastighetsförvaltning BTA111 G1F 7,5 Installationsteknik BTA108 G1F 7,5 Byggnadsproduktion gk WBT040 G1F 7,5 Byggnadskonstruktion 1 WBT037 G1F 7,5 Brandteknik gk WBT012 G1F 7,5 Arkitektur gk WBT035 G1F 7,5 Byggnadskonstruktion 2 BTA200 G1F 7,5 Byggnadstekniskt brandskydd I BTA300 G2F 15 Byggnadsplanering med BTA202 G2F 15 visualisering Konstruktionsteknik fk BTA303 G2F 15 Mälardalens högskola är en av Sveriges största högskolor. Nära samarbete med omvärlden gör våra utbildningar attraktiva för studenter och våra studenter attraktiva på arbetsmarknaden. Besöksadress: Drottninggatan 12 Postadress: Box 325, Eskilstuna Tfn: Fax: av Besöksadress: Högskoleplan 1 Postadress: Box 883, Västerås Tfn: Fax: Webb: E-post: info@mdh.se Org.nr:

19 Bilaga 2, ärende 4 Rubrik/kursnamn Kurskod Nivå/ fördjupning hp 2 (2) Byggnadsproduktion fk BTA301 G2F 15 Anläggningsteknik BTA109 G1F 7,5 Examensarbete, byggnadsteknik BTA302 G2E 15 Matematik Matematisk grundkurs MMA121 G1N 7,5 Grundläggande kalkyl MAA124 G1N 7,5 Grundläggande vektoralgebra MAA123 G1N 7,5 Övriga ämnen - Teknik Projektledning - för ekonomer, samhällsvetare och ingenjörer OAH100 G1F 7,5 Konsekvensanalys Vilka program berörs av avvecklingen (samläsning) Det program som berörs av avvecklingen är byggnadsingenjörsprogrammet. Teknologie kandidatexamen med huvudområdet byggnadsteknik har i detta program erbjudits som en möjlig examen även om den tänkta huvudexamen för programmet är högskoleingenjörsexamen i byggnadsteknik. Byggnadsingenjörsprogrammet kommer att fortsätta att erbjudas men från och med läsår 2013/2014 endast med högskoleingenjörsexamen i byggnadsteknik som examen. Kurser på byggnadsingenjörsprogrammet samläses av studenter på de tre första åren på civilingenjörsprogrammet i samhällsbyggnad. Studenter, försäkran om att kvalitén upprätthålls under avvecklingsperioden, säkerställa hur studenterna kan ta ut sin examen med bibehållen kvalitet Då byggnadsingenjörsprogrammet kommer att fortsätta ges kommer kurser och kompetens inom området att finnas kvar på akademin. Skulle vi under de närmaste åren tappa kompetent personal så kommer vi att söka andra lösningar för att fullgöra våra åtaganden mot studenterna. Sådana lösningar kan t ex innebära tillfälligt anställda, konsulter eller samarbeten med andra lärosäten. 19 av 85

20 Bilaga 3, ärende 4 Akademin för hållbar samhälls- och teknikutveckling (8) Handläggare Eva Thorin, utbildningsledare Underlag om avveckling av Teknologie magisterexamen med huvudområdet Byggnadsteknik Härmed begär akademin HST att Teknologie magisterexamen med huvudområdet Byggnadsteknik avvecklas. Beskrivning av de kurser som ingår i examen I det 1-åriga magisterprogrammet Energioptimering för byggnader inom ämnet byggnadsteknik har följande kurser ingått: Byggnadsteknik BTA0400 Energisnåla hus, 15 hp, nivå A1N BTA308 Solenergisystem för byggnader, 7,5 hp, nivå A1N WBT014 Energioptimering för byggnader, 15 hp, A1N BTA305 Examensarbete, byggnadsteknik, 15 hp, A1N Matematik MAA131 Sannolikhetslära och statistisk teori, 7,5 hp, G1F De av ovanstående kurser inom byggnadsteknik som även ges inom ramen för andra program (BTA0400, BTA308 samt WBT014) kommer att fortsätta ges för dessa program så länge det finns studenter på programmen. (se beskrivning under konsekvensanalys och i bilaga 1) Konsekvensanalys Vilka program berörs av avvecklingen (samläsning) De program som berörs av avvecklingen i form av samläsning av kurser är civilingenjörsprogrammet i samhällsbyggnad samt Civilingenjör Samhällsteknik. Denna samläsning har tidigare beskrivits i skrivelse Underlag för bedömning av samläsningseffekter av att inte ge magisterprogram i byggnadsteknik. daterad och inskickad till fakultetsnämnden, se bilaga 1. Mälardalens högskola är en av Sveriges största högskolor. Nära samarbete med omvärlden gör våra utbildningar attraktiva för studenter och våra studenter attraktiva på arbetsmarknaden. Besöksadress: Drottninggatan 12 Postadress: Box 325, Eskilstuna Tfn: Fax: av Besöksadress: Högskoleplan 1 Postadress: Box 883, Västerås Tfn: Fax: Webb: E-post: info@mdh.se Org.nr:

21 Bilaga 3, ärende 4 Studenter, försäkran om att kvalitén upprätthålls under avvecklingsperioden, säkerställa hur studenterna kan ta ut sin examen med bibehållen kvalitet Då magisterprogrammet är ett ett-årigt program och studenter antogs till programmet till och med ht 2012 behöver inga kurser anordnas för dessa studenter efter vt Då motsvarande kurser ges inom Civilingenjörsamhällsteknik, med antagning till och med ht 2009, samt inom civilingenjörsprogrammet i samhällsbyggnad, med antagning till och med ht 2012 kommer kompetens inom området att finnas kvar på akademin med möjlighet till examinering av eventuella kvarvarande moment för tidigare studenter. Skulle vi under de närmaste åren tappa kompetent personal så kommer vi att söka andra lösningar för att fullgöra våra åtaganden mot studenterna. Sådana lösningar kan t ex innebära samarbeten med andra lärosäten. 21 av 85

22 Bilaga 1 Bilaga 3, ärende 4 Akademin för hållbar samhälls- och teknikutveckling Handläggare Eva Thorin, utbildningsledare Underlag för bedömning av samläsningseffekter av att inte ge magisterprogram i byggnadsteknik. Kurserna i magisterprogrammet i byggnadsteknik, om det ges kommande läsår, har samläsning med civilingenjörsprogrammet i samhällsbyggnad termin 7 och 8 (två kurser), vilket framgår av nedanstående utdrag från respektive programs utbildningsplaner. Det är även samläsning med sista året på den gamla civilingenjörsutbildningen i samhällsteknik (två kurser), se termin 9 i utdrag från planeringsdel för detta program 2012/2013. Det är idag 19 registrerade studenter på civilingenjörsprogrammet i samhällsbyggnad i år 3 (termin 5 läsår 2012/2013), dvs de studenter som kommer att gå termin 7 och 8 kommande år. Nuvarande termin ser samläsningen ut på följande sätt i en av programmets kurser, Energisnåla hus BTA hp (ht 2012 period 1-2): Totalt 50 studenter i kursen, varav 12 går det 1-åriga magisterprogrammet Energioptimering för byggnader. De allra flesta av övriga 38 studenter läser civilingenjörsprogrammet i samhällsteknik. Som framgår av planeringsdelen 2012/2013 var det en valbar kurs för studenter både på termin 7 och 9. Några (3-4 st) är utländska utbytesstudenter. Det kan också finnas ett par studenter som läser kursen som fristående kurs. I våras var samläsningen på kursen Energioptimering för byggnader WBT hp (vt 2012 period 3-4) enligt följande: Totalt 29 studenter på kursen, varav 7 studenter gick det 1-åriga magisterprogrammet Energioptimering för byggnader, 21 studenter läste till civilingenjör i samhällsteknik och en var utländsk utbytesstudent. Som framgår av planeringsdelen för civilingenjör samhällsteknik 2011/2012 så var kursen valbar för studenter på termin 8. När det gäller civilingenjör i samhällsteknik kommer det inte att finnas några studenter på termin 7 och 8 nästa läsår men däremot på termin 9 och 10. Det var 47 studenter som var registrerade på termin 5 läsår 2011/2012, varav 42 är registrerade på termin 7 läsår 2012/2013 (som då kan gå termin Mälardalens högskola är en av Sveriges största högskolor. Nära samarbete med omvärlden gör våra utbildningar attraktiva för studenter och våra studenter attraktiva på arbetsmarknaden. Besöksadress: Drottninggatan 12 Postadress: Box 325, Eskilstuna Tfn: Fax: av Besöksadress: Högskoleplan 1 Postadress: Box 883, Västerås Tfn: Fax: Webb: E-post: info@mdh.se Org.nr:

23 Bilaga 3, ärende 4 9 och 10 nästa läsår). I civilingenjör samhällsteknik ingår dock också en inriktning mot energiteknik som ca studenter går. Utdrag från Utbildningsplan, magisterprogram i energioptimering av byggnader, 60 högskolepoäng Utdrag från utbildningsplan civilingenjörsprogrammet i samhällsbyggnad, 300 högskolepoäng 23 av 85

24 Bilaga 3, ärende 4 Utdrag från Utbildningsplan Civilingenjör Samhällsteknik, 300hp, Planeringsdel 2012/ av 85

25 25 av 85 Bilaga 3, ärende 4

26 Bilaga 3, ärende 4 Utdrag från Utbildningsplan Civilingenjör Samhällsteknik, 300hp, Planeringsdel 2011/ av 85

27 27 av 85 Bilaga 3, ärende 4

28 Bilaga 1, ärende 5 Sammanträde: 1: Beslutande Fakultetsnämnden MDH /13 Besluts-PM Handläggare Michael Rogefelt 1 (1) BESLUTSPROMEMORIA Avveckling av kandidatexamen i huvudområdet flygteknik Bakgrund Rektor beslutade den 11 oktober 2012 om verksamhetsmål för samt uppdrag och budget för I detta beslut ges bland annat uppdrag till akademi IDT att avveckla kandidatexamen för huvudområdet Flygteknik. Akademin IDT har med anledning av detta den 9 januari 2013 inkommit med en begäran om avveckling av kandidatexamen i Flygteknik. Konsekvensanalys Inget program berörs direkt vid avveckling av kandidatexamen i flygteknik då denna examen inte finns angiven som möjlig examensutgång för något program vid MDH. Kandidatexamen gällande flygteknik har dock i praktiken funnits som ett alternativ för studenter på Flygingenjörsprogrammet 180p. Då yrkesexamen för ovan angivet program kommer att kvarstå garanteras kvaliteten i utbildningen för de studenter som framöver har för avsikt att ta ut aktuell kandidatexamen på så sätt att kurser och kompetens inom området även framöver förväntas att finnas kvar på akademin. I övrigt berörs inte kurser eller program av nämnvärt av examensavvecklingen. Överväganden Vid ett beslut om avveckling av kandidatexamen i flygteknik behöver inga utbildningsplaner revideras då aktuell examen inte är möjlig examensutgång för något program vid MDH. Beredningens förslag till beslut Fakultetsnämnden beslutar att flygteknik från och med den 1 juli 2013 inte längre kan utgöra huvudområde i en kandidatexamen vid Mälardalens högskola samt att studenter som påbörjat sina studier vid Mälardalens högskola före den 1 juli 2013 ska ha rätt att få ut ovanstående examen, dock längst till och med 31 december av 85

29 Bilaga 2, ärende 5 och 6 Ansökan om nedläggning av examen IDT ansöker härmed om att få lägga ned följande examen: 1 (2) Teknologie kandidatexamen med huvudområdet Flygteknik (IDT) Teknologie kandidatexamen med huvudområdet Produkt- och processutveckling (IDT) Studenter kan ges möjlighet att ta ut examen inom högst fem år efter beslutsdatum. Motivering Eftersom det inte finns några program som leder till examen, menar vi att det är en kvalitetshöjande åtgärd att lägga ned dessa examina. MDH har heller för närvarnade inte några planer på att inrätta kandidatprogram inom dessa ämnen. Nedläggningen är också en konsekvens av nuvarande verksamhetsuppdrag. Kvaliteten i utbildningen för de studenter som eventuellt har för avsikt att ta ut någon av ovanstående examina kommer att bibehållas, eftersom utbildningarna som innehåller de kurser som används finns kvar (högskoleingenjörsprogrammen i produkt och processutveckling respektive flygteknik). Med tanke på det lilla antalet studenter som utnyttjat möjligheten att ta ut en teknologie kandidatexamen inom dessa huvudområden, verkar det heller inte som att studenter ser det som en fördel gentemot arbetsgivare att inneha en dubbelexamen. Bakgrund Vid Bolognaövergången 2007 ansökte man om att få/behålla kandidatexamensrättigheter. Det inrättades aldrig något program för som ledde fram till dessa examina, utan studenterna har använt sig av de kurser som ingår i högskoleingenjörsutbildningarna för att ta ut examen. Från 2008 och till november 2012 har studenter tagit ut examen enligt nedan: Teknologie kandidatexamen med huvudområdet Produkt- och processutveckling 2 st (Bologna) 3 st (Enligt äldre förordningen), Teknologie kandidatexamen med huvudområdet Flygteknik 7 st (Bologna) 11 st (Enligt äldre förordningen), 29 av 85

30 Bilaga 2, ärende 5 och 6 Konsekvensanalys Då vi inte har program som leder till examen, eller särskilt marknadsfört att man kan ta ut teknologie kandidatexamen för dessa huvudområden, kommer konsekvensen bli begränsad och om något innebära en viss kvalitetshöjning. Vi menar att det blir kvalitetshöjning eftersom studenter i nuläget tar ut en examen på kurser de själva plockat samman, istället för att det finns en programstruktur eller annan studievägledning mot kvalitetssäkrade vägar till examen. 2 (2) Inga kurser eller program behöver avvecklas. Examenskrav Teknologie kandidatexamen med huvudområdet Produkt- och processutveckling Degree of Bachelor of Science in Product and Process Development Examen uppnås efter att studenten fullgjort kursfordringar om 180 hp, varav minst 90 hp med successiv fördjupning inom huvudområdet vari ingår ett självständigt arbete (examensarbete) om minst 15 hp på nivå G2. Dessutom ska minst 22,5 hp matematik/tillämpad matematik ingå. I kursfordringarna om 180 hp får högst 15 hp på avancerad nivå ingå. Teknologie kandidatexamen med huvudområdet Xx Degree of Bachelor of Science in Xx Huvudområden: Byggnadsteknik, Datavetenskap, Elektronik9, Energiteknik, Flygteknik Examen uppnås efter att studenten fullgjort kursfordringar om 180 hp, varav minst 90 hp med successiv fördjupning inom huvudområdet varav minst 30 hp på nivå G2 vari ingår ett självständigt arbete (examensarbete) om minst 15 hp. Dessutom ska minst 22,5 hp matematik/tillämpad matematik ingå. I kursfordringarna om 180 hp får högst 15 hp på avancerad nivå ingå. 30 av 85

31 Bilaga 1, ärende 6 Sammanträde: 1: Beslutande Fakultetsnämnden MDH /13 Besluts-PM Handläggare Michael Rogefelt 1 (2) BESLUTSPROMEMORIA Avveckling av kandidatexamen i huvudområdet produkt- och processutveckling Bakgrund Rektor beslutade den 11 oktober 2012 om verksamhetsmål för samt uppdrag och budget för I detta beslut ges bland annat uppdrag till akademi IDT att avveckla kandidatexamen för huvudområdet Produkt- och processutveckling. Akademin IDT har med anledning av detta den 9 januari 2013 inkommit med en begäran om avveckling av kandidatexamen i Produkt- och processutveckling Konsekvensanalys De program som berörs vid avveckling av kandidatexamen produkt- och processutveckling är Innovation och produktdesign högskoleingenjörsprogram 180p samt Innovation, produktion och logistik högskoleingenjörsprogram 180p. Då yrkesexamen och de ovan angivna programmen kommer att kvarstå garanteras kvaliteten i utbildningen för de studenter som framöver har för avsikt att ta ut aktuell kandidatexamen på så sätt att att kurser och kompetens inom området även framöver förväntas att finnas kvar på akademin. I övrigt berörs inte kurser eller program av nämnvärt av examensavvecklingen. Överväganden Vid ett beslut om avveckling av kandidatexamen i Produkt- och processutveckling behöver utbildningsplaner för programmen Innovation och produktdesign högskoleingenjörsprogram 180p samt Innovation, produktion och logistik högskoleingenjörsprogram 180p, revideras. Beredningens förslag till beslut Fakultetsnämnden beslutar att Produkt- och processutveckling från och med den 1 juli 2013 inte längre kan utgöra huvudområde i en kandidatexamen vid Mälardalens högskola samt att studenter som påbörjat sina studier vid Mälardalens högskola före den 1 juli 2013 ska ha rätt att få 31 av 85

32 Bilaga 1, ärende 6 ut ovanstående examen, dock längst till och med 31 december Fakultetsnämnden beslutar också att uppdra till UFO att i enlighet med beslutet revidera utbildningsplanerna för programmen Innovation och produktdesign högskoleingenjörsprogram 180p samt Innovation, produktion och logistik högskoleingenjörsprogram 180p. 2 (2) 32 av 85

33 Bilaga 1, ärende 7 Sammanträde: # 1:2013 Ärende MDH /12 1 (6) Besluts-PM Beslutande Fakultetsnämnd Handläggare Jonas Lostelius BESLUTSPROMEMORIA Underlag för beslut om programutbud avseende utbildningar på svenska och på engelska Bakgrund Fakultetsnämnden har via arbets- och delegationsordning det övergripande ansvaret för planering, styrning och kvalitetssäkring av utbildning på grundnivå och på avancerad nivå. På fakultetsnämndens bord ligger att fatta beslut om vilka program som ska ges och med vilka rekryteringsmål. Vid sitt sammanträde den 24 maj 2012 förtydligade fakultetsnämnden vad som ska utgöra underlag för beslutet om utbud och vid sammanträdet den 12 oktober 2012 beslöt fakultetsnämnden att uppdra till utbildningsutskotten och till forskarutbildningsutskottet att vid kommande sammanträden diskutera underlaget för utbudsbeslut på grund och avancerad nivå (för forskarutbildningsutskottet gällde endast att diskutera underlag för beslut om utbud på avancerad nivå) och att till nämnden i februari 2013 lämna förslag på vilket underlag och vilka analyser som ska ingå i underlaget för utbudsbeslutet som fattas avseende HT14/VT15. Problemanalys Fakultetsnämnden beslutar om vilka program som ska ges och med vilka rekryteringsmål och det kvalitetssäkrande ansvaret fullgörs ytterst genom möjligheten att inte låta ge program som inte håller tillräcklig kvalitet. Svårigheter i processen som leder till utbudsbeslutet har varit att det har varit mycket underlag och att det har varit svårt för ledamöter att greppa vad underlagen verkligen visar. Faktasammanställning Diskussionerna i utbildningsutskottet och i forskarutbildningsutskottet i november/december 2012 om vilket underlag som ska ligga till grund för fakultetsnämndens utbudsbeslut har varit vida. Utskottens behandling av ärendet har inte givit något entydigt svar på vilka kvalitetsaspekter som ska prioriteras och hur styrande fakultetsnämnden ska vara i att begära ett visst underlag och hur det underlaget ska se ut. Däremot finns en del utsagor från utskotten att ta fasta på, vilka den fortsatta framställningen försöker inrymma. Möjliga lösningar/beslut I grunden finns det många möjliga lösningar på frågan om vilket underlag och vilka analyser som ska ligga till grund för utbudsbeslutet. En avgörande fråga är hur man ställer sig till tillit kontra kontroll. Diskussionerna i utskotten pekar på att det finns en spänning mellan tillit och kontroll samt på att det finns en spänning mellan fakultetsnämndens behov av enhetlighet i underlaget, vilket underlättar översikt, och de olikheter som kan antas 33 av 85

34 Bilaga 1, ärende 7 uppstå i en relativt ostyrd insamlingsprocess där det är upp till utföraren att ensam beskriva arbetssätt och kvalitet i verksamheten. 2 (6) Det ligger utanför ärendet att behandla frågeställningar om vilket perspektiv tillit eller kontroll som är och/eller bör vara det dominerande. För föreliggande ärende räcker det med att konstatera att fakultetsnämnden relativt nyligen (maj 2012) fastställt vad som ska utgöra underlag för utbudsbeslut och att uppdraget nu är att försöka förbättra underlaget samt att underlätta ledamöternas ställningstaganden. Utifrån detta behandlas nedan endast några möjliga lösningar. Lösning 1 1 Huvudalternativet är att fakultetsnämnden, i likhet med i maj 2012, utifrån utskottens diskussioner om kvalitetsaspekter fastställer underlag och analyser för utbudsbeslut och att detta underlag huvudsakligen utgörs av styrkort. Inom ramen för denna lösning går det att ta ställning till huruvida enskilda kvalitetsaspekter ska ingå i underlaget. En sammanvägning av utskottens behandling av ärendet, den totala omfattningen på underlaget och förvaltningens förmåga att producera underlag gör att nedanstående tabell med aspekter, underlag, analys och mottagare har vaskats fram som förslag till underlag och analyser för fakultetsnämndens utbudsbeslut. Aspekt Underlag Analys Mottagare (Uts/FN) Söktryck (rekryteringsdiagram) UFO anger i Styrkort Måluppfyllelse X Jämställdhet mellan kvinnor Styrkort Fördelning av registrerade X och män (rekryteringsstatistiken) och måluppfyllelse Genomströmning UFO anger i Måluppfyllelse X Styrkort Prestationsgrad UFO anger i Måluppfyllelse X Studentnöjdhet Arbetsmarknadsrelevans (utbildningar som leder till jobb) Verksamhetsbalans Styrkort Akademin uppger huruvida man genomfört programutvär dering, var sammanställni ng av resultat finns bevarad samt resultat på obligatorisk fråga om studenternas sammanfattan de omdöme om utbildningen, samverkansins lag och inslag av internationella perspektiv Sammanställn ing från nationella rapporter Sammanvägni ng av utbudet Resultat på fråga om upplevelse av utbildningen som helhet jämfört målet Balansen mellan utbud och efterfrågan Fördelningen mellan Eskilstuna och Västerås X X X Sammanställning X X 1 Akademiernas önskemål om programutbud och rekryteringsmål ett självskrivet underlag för utbudsbeslut. 34 av 85

35 Bilaga 1, ärende 7 Ovanstående tabell innehåller färre aspekter än vad som skulle kunna utgöra underlag för utbudsbeslut. Tabellen ska förstås som en samlad bedömning av vad som är viktigt, lämpligt och möjligt att ta hänsyn till vid utbudsbeslutet. 3 (6) Utöver att fastslå ovanstående aspekter ingår i huvudalternativet att i det fall programutvärderingar görs och innehåller en fråga om studentnöjdhet eller omdöme om utbildningen i sin helhet ska akademierna beredas möjlighet att lämna uppgift om detta i svarsmallen för att om möjligt lyftas in i styrkorten. Även att ge utbildnings- och forskningssektionen i uppdrag att utreda om det är möjligt att på ett rimligt sätt ta fram uppgifter gällande disputationsgraden samt att om möjligt integrera dessa uppgifter i underlaget till fakultetsnämndens utbudsbeslut ingår i huvudalternativet. Vad gäller den del av processen som handlar om att akademierna själva beskriver kvaliteten och kvalitetsarbetet så tillfredsställs detta genom att utbildnings- och forskningssektionen inhämtar kommentarer från relevanta funktioner på akademierna (exempelvis programsamordnarna) i de fall underlagen ger anledning till det (exempelvis vid stora förändringar från ett år till ett annat eller vid uppenbart avvikande siffror). Lösning 2 Ett alternativ till lösning 1, som onödiggör en djupgående och komplicerad diskussion om definition av kvalitet, är att kopiera Högskoleverkets (HSV)/Universitetskanslersämbetets (UKÄ) kvalitetskriterier. Konsekvensanalys En allmängiltig konsekvens av att fakultetsnämnden i förväg fastställer underlag och analyser för utbudsbeslut är att det är möjligt för alla och envar att i god tid bekanta sig med parametrarna och de överväganden som kan bli aktuella samt att det blir tydligt för dem som ska leverera uppgifter och underlag vad som ska göras. Lösning 1 En konsekvens om man väljer parametrar som är fria från bedömningar är att beslutets grunder blir neutrala. En risk är att beslutsfattaren i förväg låser sig vid ett antal parametrar som vid beslutstillfället inte är heltäckande. I det fall man behöver ta hänsyn till ytterligare parametrar riskerar man kritik för att ytterligare underlag använts. Lösning 2 En konsekvens är att det krävs ett omfattande arbete, detta oavsett om man betraktar verkets kvalitetskriterier inom ramen för det rådande kvalitetsutvärderingssystemet eller aspekterna vid examensrättsprövningar, för att ta fram underlag som svarar upp mot HSV:s/UKÄ:s kvalitetskriterier. Överväganden Lösning 1 Utbudsbeslutet handlar om att årligen besluta om vilket programutbud som ska ges och med vilket rekryteringsmål. Det är ett av flera tillfällen då fakultetsnämnden kan betrakta kvaliteten i utbildningarna. Själva beslutstillfället är tidsmässigt placerat relativt sent i processen och därmed ett drastiskt tillfälle för att stoppa program på grund av signaler om bristande kvalitet. Signaler om bristande kvalitet i samband med utbudsbeslutet bör snarare leda till ett villkorat utbudsbeslut eller beslut om fördjupad kvalitetsgranskning av program. Detta talar för en fortsatt 35 av 85

36 Bilaga 1, ärende 7 användning av en uppsättning lättåtkomliga kvantitativa parametrar som vid utbudsbeslutet kan signalera huruvida det är lägligt med fördjupad kvalitetsutvärdering (som underlag för inställande eller för kommande utbudsbeslut). I tabellen ovan redovisas de aspekter som föreslås ingå som underlag i utbudsbeslutet. Flera aspekter har då valts bort. Nedan redovisas överväganden som berör några av dessa aspekter. 4 (6) Flera av aspekterna från övergripande styrdokument (som utgjorde en utgångspunkt för utskottens första diskussioner i november/december 2012) kan sägas ha direkt eller indirekt koppling till begreppet forskningsbas. Begreppet forskningsbas har en framskjuten plats i såväl HSV:s process för tillståndsprövning av examensrätter som i högskolans Forsknings- och utbildningsstrategi (FUS). En snäv definition av forskningsbas, som hämtats från FUS:en, är att det ska vara 50 procent disputerade lärare i undervisningen och att disputerade lärare också forskar eller deltar aktivt i en forskningsmiljö. Vetenskapligt meriterade lärare som både forskar och utbildar kan ses som en förutsättning för att det ska vara möjligt att skapa ett nära samband mellan forskning och utbildning. Därför är det mest relevant att inkludera uppgifter om disputationsgrad i underlaget för utbudsbeslutet medan andra aspekter med koppling till forskningsbas kan utelämnas. Emellertid finns i dagsläget inte en vedertagen rutin för att ta fram uppgifter om disputationsgrad. Ett sätt att inhämta uppgifter om disputationsgrad är att försöka inhämta dem från befintliga verksamhetssystem och ett annat är att låta akademierna ange disputationsgrad i svarsmallarna. Detta kan vara mest relevant för program på avancerad nivå. Om disputationsgrad ska vara en del av underlaget för utbudsbeslut behöver det utredas vidare hur framtagning av uppgifterna ska ske, hur omfattande arbetet att ta fram uppgifterna är och hur uppgifterna kan kvalitetssäkras. När det gäller samverkansinslag i ett program och hur studenters förståelse för andra länder och för internationella förhållanden främjas krävs det relativt djupa undersökningar på kursnivå för att utröna förekomsten av aktiviteter som kan kopplas till samverkan och internationalisering. Det kan här också vara relevant att inkludera studenternas perspektiv på hur man som mottagare upplevt aktiviteternas relevans (exempelvis i form av frågor i kurs- och programutvärderingar). Omfattning av arbetsinsatsen för att genomföra undersökningar på kursnivå och analysera programutvärderingar är stor och motsvarar inte nyttan som aspekterna tillför i samband med utbudsbeslutet. Däremot kan aspekterna vara relevanta att behandla inom ramen för andra fördjupade kvalitetsutvärderingar. När det gäller programutvärderingar har det i de tidigare anvisningarna för utbildningsplaner angivits att kvalitetssäkring ska beskrivas i utbildningsplanerna. Uppskattningsvis har de allra flesta av högskolans program under rubriken Kvalitetssäkring angivit att det ska genomföras programutvärderingar (vilket torde innebära enkäter till programstudenter om deras uppfattning om programmet de läser). Det har alltså inte varit och är heller inte något obligatorium att program ska utvärderas via programutvärderingar. Däremot är det av intresse för fakultetsnämnden att veta huruvida det görs programutvärderingar och vad studenterna lämnar för sammanfattande omdöme om programmet, detta istället för att i samband med utbudsbeslutet analysera en hel programutvärdering. Fakultetsnämnden bör mot bakgrund av ovanstående formulera ett 36 av 85

37 Bilaga 1, ärende 7 önskemål om att akademierna i samband med leverans av svarsmallen (lakanet) anger vad studenterna lämnat för omdöme om programmet (gärna ett genomsnittstal, exempelvis 3,5 på en skala 1-5 där 1 är lägst och 5 är högst) i senast genomförda programutvärdering. 5 (6) Flera av de aspekter (till exempel progression i kurser, litteraturlistor, kursvärderingsresultat, relationen mellan utbildningsprogrammen på avancerad nivå och forskarutbildningsämnen) som forskarutbildningsutskottet har lyft fram i sina diskussioner kan säga en hel del om kvaliteten i utbildningen men efter en närmare genomgång av aspekternas karaktär och den arbetsinsats som krävs för att regelbundet inhämta uppgifter om dem är bedömningen att flera av aspekterna lämpar sig bättre för mer riktade och fördjupade utvärderingar snarare än för det återkommande utbudsbeslutet. Utbudsbeslutets karaktär pekar på ett behov av att se till helheten och för forskarutbildningsutskottet kan fokus vara betrakta utbudet på avancerad nivå och hur utbildningarna knyter an till och utgör bas för högskolans forskarutbildningsämnen och forskningsmiljöer. Forskarutbildningsutskottet behöver med det här synsättet en översikt över dimensioneringen av högskolans utbildningar på avancerad nivå och vilka forskarutbildningsämnen och etablerade forskningsinriktningar utbildningarna knyter an till. En genomgång av det befintliga underlaget till utbudsbeslutet (som fakultetsnämnden fastställde i maj 2012) visar att några av punkterna bör kunna utgå från den formella listan med underlag. Utfall från HSV:s kvalitetsutvärderingar levereras löpande till fakultetsnämnden och är i någon mening ett självklart underlag för både utbildningsutskotten och fakultetsnämnden i rollen som kvalitetssäkrande organ. Detta gäller inte specifikt för utbudsbeslutet. Fakultetsnämnden har fastställt processer för hanteringen inför och efter HSV:s granskningar och omdömen och denna punkt bör därför kunna utgå från listan med underlag för utbudsbeslut. Fakultetsnämnden har även fastställt riktlinjer för inställande av programtillfällen och där angivit att program som inte når fastställd gräns för antal förstahandssökande som en akademi ändå vill ge ska inkomma med en åtgärdsplan som syftar till stärkt studentrekrytering. Erfarenheten från inställandeprocessen och utbudsbeslutet under 2012 visar att akademierna inte (formellt) uppdaterar sina åtgärdsplaner som de har upprättat i samband med inställandeprocessen (som går av stapeln i aprilmaj) inför utbudsbeslutet (som går av stapeln i augusti-september). Verkligheten talar för att det är onödigt att ange uppdaterade åtgärdsplaner från inställandeprocessen som ett underlag för utbudsbeslut. Lösning 2 Att kopiera HSV:s kvalitetskriterier är lockande men problematiskt av flera skäl. Ett första skäl är att HSV:s kvalitetsutvärderingssystem inte är okontroversiellt, framförallt inte internationellt. Ett andra skäl är att HSV regelbundet byter kvalitetsutvärderingssystem och (åtminstone tonvikt på) kvalitetsaspekter, detta för att undvika inlärningseffekter (att lärosäten med tiden lär sig hur de ska anpassa arbetssätt och redovisning i enlighet med rådande kvalitetsutvärderingssystem i syfte att komma så väl ut som möjligt). Ett tredje och sista skäl är att det ligger något tilltalande i att ett lärosäte självt har en klar tanke om vad som är kvalitet och hur man bedriver 37 av 85

38 Bilaga 1, ärende 7 kvalitetsarbete och utifrån detta följer upp kvaliteten i verksamheten alldeles oberoende av vad den nationella myndigheten för tillfället kontrollerar. 6 (6) Beredningens förslag till beslut om underlag och analyser för utbudsbeslut 1. Styrkort med uppgifter om söktryck, jämställdhet, genomströmning och prestationsgrad och analyser som behandlar i vilken utsträckning enskilda program når måluppfyllelse i de olika aspekterna. 2. I det fall programutvärderingar görs och innehåller en fråga om studentnöjdhet eller omdöme om utbildningen i sin helhet ska akademierna beredas möjlighet att lämna uppgift om detta i svarsmallen för att om möjligt lyftas in i styrkorten. 3. Arbetsmarknadsrelevans i termer av balans mellan utbud och efterfrågan, 4. Verksamhetsbalansen och dess fördelning mellan de huvudsakliga campusorterna. 5. Ge utbildnings- och forskningssektionen i uppdrag att utreda om det är möjligt att på ett rimligt sätt ta fram uppgifter gällande disputationsgraden samt att om möjligt integrera dessa uppgifter i underlaget till fakultetsnämndens utbudsbeslut. 38 av 85

39 Bilaga 2, ärende 7 Ärende MDH /12 1 (2) Handläggare Jonas Lostelius UTDRAG UR UTSKOTTENS PROTOKOLL Underlag för beslut om programutbud avseende utbildningar på svenska och på engelska Utbildningsutskottet för hälsa noterade nedanstående punkter som relevanta att beakta i fakultetsnämndens vidare beredning av ärendet: att att att att att att att detaljerade styrkort är viktiga för utskottens bedömning, även om fakultetsnämnden kan nöja sig med sammanställningar, uppföljning och systematiska programutvärderingar är viktiga. Dessa ser idag väldigt olika ut, det vore bra om utbildningsledarmötet såg över frågan om att utforma programutvärderingsinstrumentet så att det på ett bra och jämförbart sätt beskriver studenternas värdering av programmen, ta med personalperspektivet i underlaget, övriga jämlikhetsgrunder, diskrimineringsgrunder, likabehandlingsgrunder saknas, branschrådens uppföljning av studenterna ute i den verksamhetsförlagda utbildningen (VFU) och återkoppling från alumner, om den finns, kan vara en del som är med i underlaget, samt det behövs en tidigare process som klargör vad som ska göras när söktalen eller indikatorerna går ned. Utbildningsutskottet för samhälles ledmöter noterade nedanstående punkter som relevanta att beakta i utskottets vidare beredning av ärendet: 1. Prioritera följande högt: söktryck, genomströmning, prestationsgrad och andel disputerade lärare. Dessa är (a) lättbedömda och (b) för verksamhetens kvalitet och överlevnad avgörande. 2. Det är rätt aspekter som lyfts fram i förhållande till fakultetsnämndens uppdrag. Det som kan förbättras är studenternas kursutvärderingar mäter dessa vad som avses mäta? Och framför allt hur får vi större svarsfrekvens. 3. Studenternas enkäter är viktiga att få fatt i och att kunna ha som underlag för utveckling, helst några år efter de börjat jobba så de kan relatera utbildningsvärdet till arbetsmarknaden. 4. Förenkla analysarbetet och utvärderingarna så att utskottets medlemmar förmår diskutera följande fyra aspekter: 1) Vetenskaplig 39 av 85

40 Bilaga 2, ärende 7 grund, 2) Det kontinuerliga förändringsarbetet där utbildningen hålls ständigt aktuell, 3) Plats i MDH:s respektive aktuell akademis utbildningsportfölj, och 4) Studentsammansättning, söktryck och framtidsutsikter. 2 (2) Utbildningsutskottet för utbildning noterade nedanstående punkter som relevanta att beakta i utskottets vidare beredning av ärendet: 1. Det finns ett behov av större principdiskussioner om kvalitetsbegreppet och hur avvägningen mellan tillit och kontroll ska se ut i organisationen. 2. De i underlaget redovisade aspekterna kan utgöra grund för en form av självvärdering där akademierna får beskriva arbetssätt och resultat samt har möjlighet att styrka beskrivningarna med faktaunderlag. 3. Underlaget för utbudsbeslut kan utgå helt från Högskoleverkets kvalitetsdefinition. Utbildningsutskottet för teknik ställde in sitt sammanträde. Forskarutbildningsutskottet gjorde följande noteringar (dock är protokollet ännu ojusterat per den 17 januari 2013) som relevanta att beakta i ärendets vidare beredning: Ettåriga och tvååriga masterprogram och deras relation till forskarutbildningsämnet/-ämnen Progressionen i kurserna/programmet och hur program på den avancerade nivån stärker forskarutbildningsmiljön Lärarresurserna och förekomsten av disputerade lärare på avancerad nivå Litteraturlistor Resultat från kursvärderingar En möjlighet är att köra en testomgång där ett program är föremål för ett fiktivt utbudsbeslut så att underlag och analyser får testas. 40 av 85

41 Bilaga 1, ärende 8 Sammanträde: # 1:2013 MDH /10 1 (5) Besluts-PM Beslutande Fakultetsnämnd Handläggare Jonas Lostelius BESLUTSPROMEMORIA Användning av och förbättringsförslag gällande högskolans gemensamma kursvärderingssystem Bakgrund Vid sitt sammanträde den 12 oktober 2012 beslutade fakultetsnämnden att uppdra till utbildnings- och forskningssektionen att följa upp användningen av kursvärderingssystemet avseende HT12 samt att analysera och överväga de förslag till förbättringsåtgärder som förts fram i utskotten och i studentkårens inlaga och att återrapportera detta till fakultetsnämnden i februari Även akademierna fick uppdrag som skulle återrapporteras till fakultetsnämnden i februari. Akademierna har tagit emot uppdragen och arbetat in dem i sina verksamhetsplaner med följden att tidpunkten för återrapporteringen behöver skjutas fram till i maj Problemanalys De uppdrag som gavs utbildnings- och forskningssektionen handlade om att: 1. Följa upp användningen av kursvärderingssystemet under HT12. Med detta kan förstås: (i) Att följa upp huruvida akademierna beställer kursvärderingar via kursvärderingssystemet. (ii) I vilken utsträckning sammanställningar av resultaten från kursvärderingssystemet ligger till grund för de kursanalyser som ska göras enligt modellen för kursvärderingssystemet. 2. Analysera och överväga de förslag till förbättringsåtgärder som förts fram i utskotten och i studentkårens inlaga från den 12 september Med detta kan förstås: (i) Förbättra frågeformuläret för kursvärderingar. (ii) Utreda för- och nackdelar med kursvärdering som obligatoriskt kursmoment. (iii) Förbättra information till studenter om att det är möjligt att vidarebefordra e-post från studentmejl till annan e-post. (iv) Utreda möjligheterna för att studenter får e-post med länk till kursutvärdering skickat till en e-postadress som de själva angivit. (v) Utreda möjligheterna att via MDH:s webb presentera sammanställda resultat för kursvärderingar. 41 av 85

42 Bilaga 1, ärende 8 Faktasammanställning 2 (5) Uppföljning av användningen av kursvärderingssystemet under HT12 I vilken utsträckning kursvärderingssystemet används av akademierna för att beställa kursvärderingar följs bäst upp efter att en termin avslutats. Vid tiden för upprättandet av det här PM:et pågår fortfarande HT12 och det går endast att få fram preliminära siffror över hur många kursvärderingar som beställts hittills under terminen, ytterligare beställningar kan alltså komma att göras. Av tabellen nedan framgår att samtliga akademier använder kursvärderingssystemet. Akademi Kursvärdering HST UKK HVV IDT Framtida HT Pågående HT Slutförda HT Totalt HT Slutförda VT Not. Uppgifter hämtade från respektive akademis underkonto i Netigate den 4 januari De avvikelser som finns mot VT12 kan bero på att samtliga kursvärderingar inte beställts än, vilket är normalt, samt på variationer i antalet kurser mellan terminerna. Det finns i det här läget inget som tyder på att användningen av kursvärderingssystemet avseende beställningar av kursvärderingar skulle avvika negativt från normalläget. För att veta om sammanställningar av resultaten från kursvärderingssystemet ligger till grund för de kursanalyser som ska göras enligt modellen för kursvärderingssystemet behöver det klargöras om akademierna registrerar kursanalyser i enlighet med fastlagd rutin. Enligt rutinen för arkivering så ska registrering av kursanalys i diariet ske i ett samlingsärende per akademi och år. För 2012 har samtliga akademier utom akademi HST lagt upp samlingsärenden för kursanalyser och i dessa finns följande antal kursanalyser registrerade: UKK HVV IDT Not. Sökt den 4 januari 2013 i Accessia med sökord kursanalys i alla serier. Av dessa kursanalyser är ungefär hälften bristfälliga i den meningen att de saknar sammanställning från Netigate och/eller har sparsamma lärarkommentarer. Användningen av kursvärderingssystemet med avseende på i vilken utsträckning sammanställningar från Netigate ligger till grund för kursanalys går inte att besvara på ett meningsfullt sätt eftersom 42 av 85

43 Bilaga 1, ärende 8 akademierna inte registrerar kursanalyser i diariet i enlighet med fastlagd registreringsrutin. 3 (5) Förslag till förbättringsåtgärder från utskott och studentkår Vad gäller de förslag till förbättringsåtgärder som framkommit i utbildningsutskotten under hösten 2012 och i studentkårens inlaga från den 12 september 2012 så framställs återrapporteringen i tabellform nedan. Revidera det befintliga frågeformuläret för kursvärderingar Utreda för- och nackdelar med att införa kursutvärderingar som ett kursmoment Förbättra information till studenter om att det är möjligt att vidarebefordra e- post från studentmejl till annan e-post En arbetsgrupp med representanter från akademierna, fakultetsnämnden (prodekanen), studentkåren och utbildnings- och forskningssektionen har under vintern arbetat med att ta fram förslag på ett förkortat men bättre anpassat frågebatteri. I dagsläget pågår slutarbete av det nya frågeformuläret och översättning till engelska och implementering bedöms vara nära förestående. Enligt uppgift från högskolans jurist så blir kursutvärderingar om de är obligatoriska juridiskt sett ett examinationsmoment. Examinationsmoment ska i sin tur ge högskolepoäng och även på något sätt svara mot kursens mål, anges i kursplan med mera. Det blir således en stor sak att administrera kursvärderingar som obligatoriska kursmoment. Detta utöver det tveksamma i att tvinga folk till utvärdering och tveksamheter kring värdet av det som framkommer i en obligatorisk utvärdering. Utbildnings- och forskningssektionen och studentkåren har tillsammans med IT-sektionen sett över den information som ges. Åtgärder som har/kommer att genomföras är att IT skickar specifikt e-post till alla studenter med info om att det går att vidarebefordra och hur man gör. IT lägger till en rad i en pamflett om IT-info till studenter samt tydliggör text i IT-guide som riktar sig till studenter. 43 av 85

44 Bilaga 1, ärende 8 Utreda möjligheterna för att studenter får e-post med länk till kursutvärdering skickat till en e-postadress som de själva angivit Utreda möjligheterna att via webben presentera sammanställda resultat för kursvärderingar, dock ej frisvarskommentarer, under förutsättning att svarsfrekvensen är större än 50 %. Att högskolan tillhandahåller och kommunicerar via en av högskolan tilldelad e-post-adress har flera orsaker och fördelar. Högskolan har kunskap om de servrar som härbärgerar studentmejlen och att de fungerar ändamålsenligt, däremot vet högskolan inget om hur exempelvis en extern server som härbärgerar en annan domän fungerar (eller om den fungerar). Det är också en IT-säkerhetsfråga. Fokus i dagsläget ligger på att förenkla hur studenter får igång sitt konto och att i allmänhet förbättra studentmejlen. Under hösten 2012 har det visat sig att det är möjligt att hämta data från resultatsammanställningarna i Netigate och att detta möjliggör att högskolan med automatik kan presentera sammanställningarna på webben. Ett presentationsvillkor på minst 50 % svarsfrekvens borde vara möjligt att sätta, om det är önskvärt. Den föreliggande planeringen gör gällande att en lösning för e-arkivering kommer att installeras i högskolans system i januari Därefter kan eventuellt beslut om eventuella villkor tillgängliggörandet fattas. Enligt det ursprungliga rektorsbeslutet är det förvaltningschefen som har det myndighetsövergripande ansvaret för kursvärderingssystemet. 4 (5) Konsekvensanalys Fakultetsnämnden har i och med föreliggande avrapportering följt upp användningen av kursvärderingssystemet och ett antal förbättringsförslag. Det arbete som pågår kommer att fortsätta under våren. Om fakultetsnämnden och dess utbildningsutskott även fortsättningsvis tar del av uppgifter och statistik från kursvärderingssystemet upprätthålls efterfrågan på att systemet används och rollen som kvalitetsgranskare fullgörs. 44 av 85

45 Bilaga 1, ärende 8 Överväganden Fakultetsnämnden och dess utbildningsutskott bör även fortsättningsvis ta del av uppgifter och statistik från kursvärderingssystemet. Utbildningsutskotten kan därtill på detaljnivå granska kursanalyser för kurser som i kursvärderingar får klart lägre omdömen än genomsnittet och när kursanalys saknas eller är bristfällig efterfråga akademins analys av orsakerna till detta. Dessa båda punkter kan anses ligga inom den ordinarie löpande uppföljning som görs eller bör göras inom ramen för kursvärderingssystemet och bedöms inte fordra några omedelbara beslut. 5 (5) Att akademierna inte registrerar kursanalyser i enlighet med fastlagd rutin är bekymmersamt. Inte minst mot bakgrund av att kursanalysen är det kanske viktigaste kvalitetsdrivande momentet i högskolans modell för arbetet med kursvärderingar. Fakultetsnämnden bör framgent vid sidan av regelbundna återrapporter med statistik från kursvärderingssystemet ha fokus på att följa upp akademiernas registrering av kursanalyser och rutinerna för detta. Mot bakgrund av att akademierna redan har i uppdrag att återrapportera bland annat arbetet med kursanalyser och återkoppling av resultat till studenterna bör denna återrapportering avvaktas innan ytterligare beslut fattas. Beredningens förslag till beslut Utbildningsutskotten föreslår fakultetsnämnden att besluta att akademiernas återrapportering avseende arbetet med att få upp svarsfrekvensen, genomföra och tillgängliggöra kursanalyser samt återkoppling av resultat till studenterna skjuts upp till fakultetsnämndens sammanträde i maj Jonas Lostelius Handläggare Utbildnings- och forskningssektionen 45 av 85

46 Bilaga 1, ärende 9 Sammanträde: 1:13 MDH / Beslutande Utbildningsutskottet för teknik Ärende MDH /10 BeslutsPM Handläggare Anna-Karin Fornberg 1 (2) Beslutspromemoria Revidering av utbildningsplan för Civilingenjörsprogrammet i robotik, start ht-13 och framåt Bakgrund Fakultetsnämnden har via rektors delegationsordning ansvar för att fatta beslut om revideringar av utbildningsplaner. Fakultetsnämnden får vidaredelegera beslutsfattandet och via beslut i fakultetsnämnden har utskotten för grundutbildning mandat att fatta beslut om revidering av utbildningsplaner inom sina respektive områden. Den 8 januari 2013 har akademi IDT inkommit med en begäran om revidering av utbildningsplanen för Civilingenjörsprogrammet i robotik med start ht-13 och framåt. Problemanalys Enligt akademin är anledningen till de revideringar som föreslås att skapa en ny programstruktur med naturlig progression och jämnare arbetsbelastning bland annat för att minska avhoppen från programmet. Faktasammanställning Förändringarna som föreslås framgår av förslaget till reviderad utbildningsplan. Förändringarna föreslås gälla för studenter som påbörjar sin utbildning höstterminen 2013 och framåt. Akademin föreslår att innehållet i programtablån förändras för nästan alla terminer (förutom termin 4). För detaljer om vilka förändringar som föreslås se bilaga 2 i ärendet. I enlighet med förändringarna i programtablån föreslås texten under rubriken innehåll korrigeras. Fakultetsnämnden fastställde vid sitt sammanträde den 12 oktober 2012 behörighet till program på grundnivå anpassade 46 av 85

47 Bilaga 1, ärende 9 till förändringarna i gymnasieskolan (GY11). I samband med beslutet uppdrogs till Utbildnings- och forskningssektionen att uppdatera utbildningsplaner i enlighet med beslutet. Den föreslagna reviderade utbildningsplanen innehåller denna uppdatering. 2 (2) 47 av 85

48 Utbildningsplan Bilaga 2, ärende 9 Sida 1 av X-XX Dnr: MDH /10 Programkod: CCV20 Civilingenjörsprogrammet i robotik, 300 högskolepoäng Master Program in Robotics, 300 Credits Denna utbildningsplan gäller för utbildning som ges efter Utbildningsplanen är fastställd av Fakultetsnämndens utbildningsutskott för teknik X-XX. Mål Syftet med utbildningen är att förse marknaden, speciellt Mälardalsregionen, Robotdalen, med kompetenta civilingenjörer inom robotik. Dessa studenter ska ha den kunskap och förmåga som krävs för att självständigt arbeta som civilingenjör. På så sätt skapas hållbar utveckling inom just robotik i Mälardalen genom att studenterna efter avslutad utbildning innehar kunskaper som gör dem väl rustade att möta en expansiv och föränderlig arbetsmarknad, både nationellt och internationellt. Avslutad utbildning ger också möjlighet att fortsätta med forskarutbildning inom robotik. Nedan preciserade mål har sin utgångspunkt i Högskoleförordningen, bilaga 2 (SFS 2006:1053). Kunskap och förståelse Efter genomgånget utbildningsprogram ska studenten: - visa på bred kompetens från flera olika teknikområden, speciellt datavetenskap, elektronik, intelligenta system och datateknik, - visa på en djupare insikt i minst ett av områdena mekanik, elektronik och datavetenskap, samt insikt i aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete, och - kunna analysera ett system i stort och dess olika delar, att förstå hur dessa samverkar för att skapa systemets övergripande funktioner och egenskaper. Färdighet och förmåga Efter genomgånget utbildningsprogram ska studenten: - visa förmåga på systemtänkande samt helhetssyn beträffande mjuk- och hårdvarusystem, speciellt integration av delsystem och tillämpningar, - visa förmåga att på ett bra sätt kunna dokumentera och muntligt beskriva system för både icke-tekniker och tekniker, - visa förmåga att samarbeta och att leda och delta i projekt som leder till färdiga system baserade både på mjukvara och hårdvara, - förmåga att praktiskt omsätta sina kunskaper i alla områdena mekanik, elektronik och datavetenskap för att bygga en fullt fungerade autonom robot, - genom att vara fullt förtrogen med tekniken, kunna bidra med nya innovationer framförallt inom det expansiva området robotik, och 48 av 85

49 Bilaga 2, ärende 9 Sida 2 av 7 Dnr: MDH /10 Programkod: CCV20 - visa förmåga att i såväl nationella som internationella sammanhang muntligt och skriftligt i dialog med olika grupper klart redogöra och diskutera sina slutsatser och den kunskap och de argument som ligger till grund för dessa. Värderingsförmåga och förhållningssätt Efter genomgånget utbildningsprogram ska studenten: - visa förmåga på kritiskt tänkande, teknisk rapportskrivning och tillämpning av metoder inom forskningsmetodik för att lokalisera, läsa, förstå och granska vetenskapliga artiklar och därmed visa sig vara förtrogen med forskningsfronten inom robotik, - visa insikt i teknikens möjligheter och begränsningar, dess roll i samhället och människors ansvar för hur den används, inbegripet sociala och ekonomiska aspekter, och - visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att fortlöpande utveckla sin kompetens. Undervisningsspråk Under de två första åren sker undervisningen på svenska, men litteratur kan vara på engelska. I de högre årskurserna ges flera kurser helt på engelska. Särskild behörighet Områdesbehörighet 9: Fysik B, Kemi A, Matematik E. alternativt Områdesbehörighet A9: Fysik 2, Kemi 1, Matematik 4. Urval Betygsurval 60%, provurval 40%. Innehåll Civilingenjörsprogrammet i robotik är en femårig teknisk utbildning. Under utbildningens första år ges grunderna i elektronik och datavetenskap, samt kurser i fysik, matematik och maskinteknik en kurs i fysik samt tre kurser i matematik. I början av utbildningen Under hela första året får studenten bygga en robot som man själv programmerar till att utföra enkla handlingar. Även en första kurs i produkt- och processutveckling/maskinteknik ingår. Andra året bygger man vidare med kurser i datavetenskap, elektronik, produkt- och processutveckling/maskinteknik, matematik respektive fysik. Det tredje året ingår kurser i matematik, elektronik, produkt- och processutveckling/maskinteknik samt datavetenskap, framförallt med inriktning mot artificiell intelligens. Året avslutas med en projektkurs där studenten får fördjupa sina erhållna kunskaper genom att konstruera en robot eller ett inbyggt system med tillämpad artificiell intelligens. 49 av 85

50 Bilaga 2, ärende 9 Sida 3 av 7 Dnr: MDH /10 Programkod: CCV20 Fjärde året ägnas åt ämnen som utgör kärnan i robotiken med avancerad dvs kurser i datavetenskap, elektronik, robotik samt produkt- och processutveckling/maskinteknik. Utbildningens femte år utgörs av ett större projekt under hösten, och ett examensarbete om 30 högskolepoäng under våren. Studenten kan under vissa perioder från år 3 välja andra kurser vid högskolan än de som rekommenderas, men söker då dessa i konkurrens med andra studenter. Mer information om vilka kurser som innehåller obligatoriska moment för examen ges i samband med valen till kommande termins kurser. I datavetenskap, det största ämnet i utbildningen, återfinns bland annat datateknik, som behandlar uppbyggnaden av datorsystem (hårdvaran och operativsystem) och datakommunikation samt AI (artificiell intelligens) och lärande system. I ämnet matematik ingår diskret matematik, vilket ger grunden för datavetenskapen, samt kontinuerlig matematik, vilket utgör grunden för Matematiken är en central del i utbildningen och ger grunden för flera av de andra ämnen, exempelvis fysiken, elektroniken och hållfasthetsläran. Ämnet produkt- och processutveckling/maskinteknik ska ge en förståelse för den mekaniska uppbyggnaden av en robot. Ämnet elektronik innehåller bl.a. givarteknologi och reglerteknik. Ämnet fysik ger förståelse för dynamiken hos en robot. Ämnet robotik innefattar systemaspekterna, en robot är inte antingen elektronik, maskinteknik, datateknik eller datavetenskap det är alla dessa delar sammantaget i ett komplett fungerande system. Undervisningsmetoder som används i programmet är föreläsningar, lektioner, laborationer och projekt. I programmet läggs stor vikt vid att lära ut ett ingenjörsmässigt förhållningssätt till problemlösning. Det läggs därför extra stor vikt vid projektbaserade kurser. Sammansättningen av gruppernas storlek i projekten ökar under utbildningens gång från att vara ett en-persons projekt under första året till ett projekt omfattande upp till 15 personer under det femte året. Studenten förväntas avsätta tid för självstudier och gruppuppgifter också utanför schemalagd tid. Examinationen kan variera mellan kurser, men många kurser examineras med skriftlig tentamen. Också muntlig tentamen förekommer. En kurs med huvudsakligen projektarbete redovisas genom kontinuerlig uppföljning av examinerande lärare. 50 av 85

51 Bilaga 2, ärende 9 Sida 4 av 7 Dnr: MDH /10 Programkod: CCV20 Termin 1 Termin 2 Datavetenskap Introduktion till robotik, 7,5 hp (fortsätter termin 2) Matematik/tillämpad matematik Grundläggande vektoralgebra, 7,5 hp Grundläggande kalkyl, 7,5 hp Elektronik Elektronik grundkurs, 7,5 hp Grundläggande programmering, 7,5 hp Matematik/tillämpad matematik Diskret matematik, 7,5 hp Produkt- och processutveckling CAD inom robotiken, 7,5 hp Ritteknik och CAD, 7,5 hp Elektronik Grundläggande programmering, 7,5 hp Datavetenskap Introduktion till robotik, 7,5 hp (forts från termin 1) Datastrukturer, algoritmer och programkonstruktion, 7,5 hp Fysik Mekanik I, 7,5 hp Termin 3 Termin 4 Matematik/tillämpad matematik Numeriska metoder med MATLAB, 7,5 hp Linjär algebra, 7,5 hp Produkt- och processutveckling Flygplansstrukturer och materiallära I, 7,5 hp Fysik Mekanik II, 7,5 hp Elektronik Elektroniksystem, 7,5 hp Datavetenskap Operativsystem, 7,5 hp Datakommunikation, 7,5 hp Matematik/tillämpad matematik Differential- och integralkalkyl II, 7,5 hp Termin 5 Termin 6 Produkt- och processutveckling Datorstödd produktutveckling, 7,5 hp Datavetenskap Lärande system, 7,5 hp Programmering av tillförlitliga inbyggda system, 7,5 hp Artificiell intelligens, 7,5 hp Elektronik Komplexa elektroniksystem, 7,5 hp Matematik/tillämpad matematik Sannolikhetslära och statistisk teori, 7,5 hp Tillämpad matrisanalys, 7,5 hp Matematik/tillämpad matematik Differentialekvationer och transformmetoder, 7,5 hp Elektronik Reglerteknik, 7,5 hp Datavetenskap Tillämpad artificiell intelligens, 15 hp Lärande system, 7,5 hp Termin 7 Termin 8 Elektronik Sensorteknik, 7,5 hp Datavetenskap Inbyggda system I, 7,5 hp Inbyggda system II, 7,5 hp Industrirobotik, 7,5 hp Produkt- och processutveckling Datorstödd produktutveckling, 7,5 hp Forskningsmetodik, 7,5 hp Datavetenskap Intelligenta system, 7,5 hp Elektronik Mobila robotar, 7,5 hp Signaler och signalbehandling, 7,5 hp Sensorteknik, 7,5 hp Datavetenskap Industrirobotik, 7,5 hp 51 av 85

52 Bilaga 2, ärende 9 Sida 5 av 7 Dnr: MDH /10 Programkod: CCV20 Termin 9 Termin 10 Robotik Datavetenskap Projekt robotik, 30 hp Robotik projektkurs, 30 hp Robotik Datavetenskap/Elektronik/Produkt- och processutveckling Examensarbete Robotik, 30 hp Val inom programmet Termin 1-4 och 9-10 på programmet utgörs av ett fast kursutbud. Viss valfrihet kan förekomma under terminerna 5-8 men väljer studenten annan kurs än den som anges i den rekommenderade studiegången ges inte platsgaranti utan studenten söker då kursen i konkurrens med andra studenter. Val av kurs kan påverka möjligheterna att uppfylla examensfordringarna. Studenten uppmanas här att noggrant följa den information han/hon får av akademin. Värdakademi eller motsvarande Akademin för innovation, design och teknik är värdakademi för Civilingenjörsprogrammet i robotik. Examen Utbildningsprogrammet är upplagt så att studierna ska leda fram till att man uppfyller fordringarna för följande examen/examina: - Civilingenjörsexamen - Robotik (Master of Science in Engineering - Robotics) Om programmet innehåller valbara eller valfria delar, eller om man som student väljer att inte slutföra en viss kurs, kan de val man gör påverka möjligheterna att uppfylla examensfordringarna. För mer information om examina och examensfordringar hänvisas till den lokala examensordningen som finns publicerad på högskolans webbplats. Kvalitetssäkring De enskilda kurserna i programmet utvärderas genom fastställd rutin och frågeformulär. Dessa utvärderingar sammanställs och dokumenteras, varefter lämpliga modifieringar införs. Programmet utvärderas kontinuerligt genom dels samtal med lärare i programmet; en lärargrupp, som undervisar i programmet används för att diskutera ändringarna i programmet; och dels genom att prata med studenter i programmet sker dels vid spontana möten, men också i de fora som programsamordnaren möter studenterna. Utvärdering sker också genom regelbundna kontakter med företag i Robotdalen (möten i noden för Västerås) och med forskarsamhället (oftast på konferenser i robotik) i syfte att hålla innehållet i kursutbudet aktuellt och relevant för en mångårig framtida yrkesverksamhet. yrkesverksamhet. 52 av 85

53 Bilaga 2, ärende 9 Sida 6 av 7 Dnr: MDH /10 Programkod: CCV20 Studentmedverkan Akademin för innovation, design och teknik (IDT) arbetar för att ha ett nära samarbete med studenter på programmet för att tillsammans vidareutveckla kurserna inom programmet och programmet som helhet. Studenterna har rätt att skicka representanter i alla beredande och beslutande instanser på IDT rörande utbildning på grundnivå och avancerad nivå. Forskningsbas Forskningen i robotik ingår i den prioriterade inriktningen Inbyggda system vid Mälardalens högskola. Forskningsgruppen arbetar mycket nära studenterna i det stora robotikprojektet, som studenterna gör terminen innan det avslutande examensarbetet. Samverkan Programmet har etablerats av skälet att Robotdalen behöver välutbildade ingenjörer, som ska kunna utveckla företag i regionen. Som en del i utbildning-forskning-samverkan har akademin rollen att utbilda och forska, samverkan sker på ett övergripande plan i Robotdalen, och mer konkret genom de företagsträffar som anordnas ett par eller några gånger per termin. Ett (eller ibland fler) företag bjuds in att hålla en presentation av företaget på sen eftermiddag. Det stora robotikprojektet sker också i nära samverkan med ett företag, vilket ger en naturlig brygga över till rekrytering av examensarbetare till företagen. Robotikprojektet ger en mycket bra kontaktyta mot studenterna, och lärare och assistenter på den kursen lär känna studenterna mycket väl. Det ger oss en välgrundad uppfattning om studenterna, och vi kan både coacha dem till vilken typ av arbete som de passar bäst till, och vi kan ge en bra bild av studenten vid förfrågningar från företag vi är ofta använda som referens av studenterna. Internationalisering Mälardalens högskola har sedan länge ansett internationalisering vara en av de viktigaste faktorerna för att utbildning och forskning ska hålla god kvalitet. Som student är det bra att exponeras för internationella inslag under studietiden. Detta bidrar till att öka kompetens och förståelse, bägge mycket viktiga egenskaper på dagen arbetsmarknad. Att som student välja uppgifter med internationell profil eller medverka i Studentkårens fadderverksamhet kan tillföra lika mycket som en vistelse utomlands. Interkulturell kompetens är verkligen viktig oavsett om det framtida arbetet finns i Sverige eller någon annanstans i världen. Högskolan har ett antal partneruniversitet vid vilka studenten kan förlägga en del av sina studier. Mer information om utlandsstudier finns på högskolans webbplats. 53 av 85

54 Bilaga 2, ärende 9 Sida 7 av 7 Dnr: MDH /10 Programkod: CCV20 Jämlikhet Programstudenterna bemöts och bedöms likvärdigt oavsett kön, etnicitet, religion, sexuell läggning, ålder, funktionshinder eller könsöverskridande identitet/uttryck. I de fall då funktionshinder försvårar deltagande på kurser erbjuds stödåtgärder. Utbildningsprogrammet strävar efter jämn könsfördelning och mångfald bland studenterna. Övriga föreskrifter För varje kurs vid högskolan anges i kursplanen bland annat formerna för hur studenternas prestationer skall bedömas såsom typer av examination för ingående moment och betygsgrader. Examinationen för en kurs är översiktligt beskriven i kursplanen som förtydligas och kompletteras med skriftlig information vid kursstart. Vilka regler och anvisningar som gäller vid examination vid Mälardalens högskola kan du läsa om i "Regler och anvisningar för examination i grundutbildningen vid Mälardalens högskola". 54 av 85

55 Bilaga 1, ärende 10 Sammanträde: 1:13 MDH / Beslutande Utbildningsutskottet för teknik Ärende MDH /10 BeslutsPM Handläggare Anna-Karin Fornberg 1 (1) Beslutspromemoria Revidering av utbildningsplan för Civilingenjörsprogrammet i industriell ekonomi, start ht-11 och ht-12 Bakgrund Fakultetsnämnden har via rektors delegationsordning ansvar för att fatta beslut om revideringar av utbildningsplaner. Fakultetsnämnden får vidaredelegera beslutsfattandet och via beslut i fakultetsnämnden har utskotten för grundutbildning mandat att fatta beslut om revidering av utbildningsplaner inom sina respektive områden. Den 8 november 2012 inkom akademi HST med en begäran om revidering av utbildningsplanen för Civilingenjörsprogrammet i industriell ekonomi med start ht-11 och ht-12. Problemanalys De revideringar som föreslås är byte av termin mellan två kurser, dvs. inga innehållsmässiga förändringar. Faktasammanställning Förändringarna som föreslås framgår av förslaget till reviderad utbildningsplan. Förändringarna föreslås gälla för studenter som påbörjade sin utbildning höstterminen 2011 och höstterminen Akademin föreslår byte av termin mellan två kurser i termin 6 och 7. Akademins motivering till förändringen är att möjliggöra samläsning med Masterprogram i hållbara energisystem. 55 av 85

56 Utbildningsplan Bilaga 2, ärende 10 Sida 1 av X-XX Dnr: MDH /10 Programkod: YCT02 Civilingenjörsprogrammet i industriell ekonomi, 300 högskolepoäng Master Program in Industrial Engineering and Management, 300 Credits Denna utbildningsplan gäller för utbildning som ges efter Utbildningsplanen är fastställd av Fakultetsnämndens utbildningsutskott för teknik X-XX. Mål Syftet med programmet är att studenten ska utveckla färdigheter i praktiskt arbete inom industriell ekonomi och tillägna sig en förmåga att kunna se nya, kreativa lösningar på ekonomisk-tekniska problem. Målen för Civilingenjörsprogrammet i industriell ekonomi har utgångspunkten i Högskoleförordningen, bilaga 2 (SFS2006:1053). Kunskap och förståelse Efter genomgånget utbildningsprogram ska studenten: - visa ett brett kunnande inom industriell ekonomi och organisation och ha fördjupade kunskaper inom vald inriktning samt orientering om aktuella forskningsfrågor, - visa kunskaper och förståelse inom områden såsom grundläggande matematik som energiteknik och energisystem, - visa kunskaper och förståelse för kopplingen mellan ekonomi och teknik, samt - visa kunskap och förståelse för hur ekonomi och teknik påverkar hållbar utveckling. Färdighet och förmåga Efter genomgånget utbildningsprogram ska studenten: - visa förmåga att utifrån kunskap om ekonomi och teknik identifiera risker och behov av åtgärder för att nå ett hållbart samhälle, - visa förmåga att samla, tolka och analysera ekonomisk och teknisk data, - visa förmåga att använda programvaror för presentation, ordbehandling, statistik, databehandling och utnyttjandet av databaser, - visa förmåga att arbeta i projektarbetsgrupper, kunna klargöra uppgifter och på ett positivt sätt använda gruppens kapacitet, och ha en förståelse för sociala relationer, samt - visa förmåga att på ett korrekt, tydligt och pedagogiskt sätt muntligt och skriftligt redogöra för ekonomiskt-tekniska frågeställningar till olika målgrupper. Värderingsförmåga och förhållningssätt Efter genomgånget utbildningsprogram ska studenten: 56 av 85

57 Bilaga 2, ärende 10 Sida 2 av 6 Dnr: MDH /10 Programkod: YCT02 - visa förmåga att inom sitt huvudområde industriell ekonomi göra bedömningar med hänsyn till relevanta vetenskapliga, samhälleliga, etiska och hållbarhetsmässiga aspekter, - visa insikt om kunskapens roll i samhället och om människors ansvar för hur den används, - visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att utveckla sin kompetens, samt - visa på hur han/hon i en framtida yrkesroll skulle kunna vara en drivkraft i arbetet för ett hållbart samhälle. Undervisningsspråk De huvudsakliga undervisningsspråken är svenska och engelska. De tre första åren är det huvudsakliga undervisningsspråket svenska, vilket innebär att språket i schemabundna aktiviteter och examination normalt är svenska. Obligatorisk litteratur kan dock vara på engelska och vissa kurser kan i sin helhet ges på engelska. De två avslutande åren är det huvudsakliga undervisningsspråket engelska, vilket innebär att språket i schemabundna aktiviteter och examination normalt är engelska. Obligatorisk litteratur kan dock vara på svenska och vissa kurser kan i sin helhet ges på svenska. Särskild behörighet Områdesbehörighet 9: Fysik B, Kemi A och Matematik E. Urval Betygsurval 60 % och provurval 40 %. Innehåll Det industriella ekonomi programmet är en femårig civilingenjörsutbildning inom huvudområdet industriell ekonomi och organisation med tekniska applikationer inom energiteknik och energisystem. Utbildningen innehåller till ungefär en tredjedel kurser i ekonomi, en tredjedel matematik och naturvetenskap, och en tredjedel teknikkurser med inriktning mot energiteknik och energisystem. I utbildningen ingår tydliga inslag som rör hållbar utveckling, entreprenörskap, vetenskaplig metodik, personlig utveckling och internationalisering. Inom utbildningen finns möjlighet att fördjupa sig inom olika områden. I utbildningen integreras många områden som idag uppmärksammas i arbetslivet, till exempel informationsteknologi, kvalitet, arbetsmiljö, miljö, arbete i projektform, kommunikationsförmåga, förmåga att presentera sina resultat muntligt och skriftligt etc. Utbildningen inleds under år 1 med en introduktion till utbildningsprogrammet, samt grundläggande kurser i matematik, ekonomi och teknik. Utbildningen fortsätter under år 2 med kurser i naturvetenskap, ekonomi och teknik, samt under år 3 med kurser i ekonomi och 57 av 85

58 Bilaga 2, ärende 10 Sida 3 av 6 Dnr: MDH /10 Programkod: YCT02 teknik. Under termin 6 väljs antingen kurser som är förberedande för utlandsstudier eller för nyföretagande. Under år 4 ingår kurser i matematik, ekonomi och teknik, och år 5 ägnas åt en specialisering i industriell ekonomi mot energimarknader samt examensarbete. Specialiseringen mot energimarknader och förnyelse omfattar en fördjupning i energimarknader, omvärldsanalys, mikroekonometri, finansiering och investering. Specialiseringen integrerar ekonomi och teknik. Inom utbildningen ges en variation av olika undervisningsformer så som laborationer, föreläsningar, seminarier, projekt- och praktikarbeten. Examination sker i form av skriftliga inlämningar, salstentamen, hemtentamen och även muntlig examination. Examination kan ske individuellt och i grupp. Termin 1 Termin 2 Industriell ekonomi Introduktion till industriell ekonomi*, 7,5 hp Matematik Grundläggande vektoralgebra, 7,5 hp Energiteknik Elkunskap, 7,5 hp Företagsekonomi Marknader och företag, 7,5 hp Energiteknik Tillämpad termodynamik, 7,5 hp Strömningsteknik, 7,5 hp Matematik Grundläggande kalkyl, 7,5 hp Differential och integralkalkyl II, 7,5 hp Termin 3 Termin 4 Energiteknik Värmeöverföring, 7,5 hp Företagsekonomi Ekonomiska kalkyler och intern styrning, 7,5 hp Matematik/tillämpad matematik Sannolikhetslära och statistisk teori, 7,5 hp Miljövetenskap Perspektiv på energimarknader*, 7,5 hp Miljövetenskap Perspektiv på energimarknader*, 7,5 hp Företagsekonomi Organisation A, 7,5 hp Produktions- och kvalitetsstyrning*, 7,5 hp Nationalekonomi Mikroekonomi, 7,5 hp 58 av 85

59 Bilaga 2, ärende 10 Sida 4 av 6 Dnr: MDH /10 Programkod: YCT02 Termin 5 Termin 6 Energiteknik Förbränningsteknik, 7,5 hp Styrning av energisystem, 7,5 hp Värme- och kraftteknik, 7,5 hp Företagsekonomi Industriell marknadsföring, 7,5 hp Energiteknik Värme- och kraftteknik, 7,5 hp Företagsekonomi Extern redovisning, 7,5 hp Valbart 15 hp Alternativ 1 Engelska Teknisk engelska, 7,5 hp Interkulturell kommunikation Interkulturell kommunikation i ett globalt perspektiv, 7,5 hp Alternativ 2 Företagsekonomi Eget företagande, 7,5 hp Entreprenadjuridik, 7,5 hp Termin 7 Termin 8 Företagsekonomi Industriell marknadsföring på globala marknader*, 7,5 hp Matematik/Tillämpad matematik Numeriska metoder, 7,5 hp Tillämpad matrisanalys, 7,5 hp Datavetenskap Programmeringsteknik, 7,5 hp Energiteknik Internationella energisystem, 7,5 hp Processmodellering, 7,5 hp Processoptimering, 7,5 hp Processimulering, 7,5 hp Termin 9 Termin 10 Företagsekonomi Industriell ekonomi med inriktning mot energimarknader*, 30 hp Företagsekonomi Examensarbete*, 30 hp * Ingår i området Industriell ekonomi. Val inom programmet Studentens valmöjligheter kan begränsas av de behörighetskrav som gäller för en kurs. Valfriheten inom programmet finns under termin 6. Studenten har möjlighet att välja kurser som förbereder för utlandsstudier eller kurser som är inriktade mot nyföretagande. Val av kurs kan påverka möjligheterna att uppfylla examensfordringarna. Beroende på antalet sökande till de enskilda kurserna kan kurser komma att ställas in. Gardering med alternativa val måste alltså ske 59 av 85

60 Bilaga 2, ärende 10 Sida 5 av 6 Dnr: MDH /10 Programkod: YCT02 Värdakademi Akademin för hållbar samhälls- och teknikutveckling är värdakademi för Civilingenjörsprogrammet i industriell ekonomi. Examen Utbildningsprogrammet är upplagt så att studierna ska leda fram till att man uppfyller fordringarna för följande examen/examina: - Civilingenjörsexamen Industriell ekonomi (Master of Science in Engineering Industrial Engineering and Management) Om programmet innehåller valbara eller valfria delar, eller om man som student väljer att inte slutföra en viss kurs, kan de val man gör påverka möjligheterna att uppfylla examensfordringarna. För mer information om examina och examensfordringar hänvisas till den lokala examensordningen som finns publicerad på högskolans webbplats. Kvalitetssäkring Kursvärderingar genomförs efter avslutad kurs med återkoppling till studenterna. Programvärderingar utförs årsvis på en så kallad programutvärderingsdag. Kurs- och programutvärderingarna redovisas och diskuteras av programansvariga, arbetsgrupper i de olika huvudområdena och i lärarlag som arbetar med programmet varefter förändringar i programmet kan bli aktuella. En sammanställning av utvärderingar och nyckeltal redovisas även på akademirådet, där förändringar av program kan initieras. Studentmedverkan Studenterna är genom studentkåren representerade i akademins ledningsgrupp och akademirådet. I dessa grupper diskuteras såväl frågor som rör innehåll i utbildningarna som övergripande frågor för akademin. Varje program har en programsamordnare som skall sköta kontakten med de olika programmens linjeföreningar och enskilda studenter. Studenter på program erbjuds att sitta med i arbetsgrupper för programutveckling. Forskningsbas Högskolans forskning bedrivs främst inom sex prioriterade inriktningar: Didaktik och interkulturell kommunikation, Inbyggda system, Innovation och produktrealisering, Miljö, energi- och resursoptimering, Hållbar utveckling, arbetsliv och styrning samt Hälsa och Välfärd. Civilingenjörsprogrammet i industriell ekonomi knyter an till såväl inriktningen Miljö, energi- och resursoptimering och Hållbar utveckling, arbetsliv och styrning. Kurserna vilar på en vetenskaplig grund genom att forskarutbildade lärare deltar i planeringen och 60 av 85

61 Bilaga 2, ärende 10 Sida 6 av 6 Dnr: MDH /10 Programkod: YCT02 utvecklingen samt undervisar i programmets kurser. Flera av kurserna på avancerad nivå är direkt forskningsförberedande. Samverkan Högskolan arbetar aktivt för att erbjuda akademiska utbildningar som leder till jobb, bland annat genom att utveckla utbildningarna i samverkan med det omgivande samhället. För att förbereda för det framtida yrket, innehåller programmet en rad moment med direkt koppling till arbetslivet. Momenten kan variera beroende på kurs, men gemensamt för dem är att de kunskaper och färdigheter studierna ger, används i situationer med koppling till arbetssituationer. Studenterna har goda möjligheter till samverkan med näringslivet genom projektarbeten och examensarbetet. Detta samarbete underlättar för studenten att knyta kontakter med företag. Till utbildningen finns också ett Utbildningsråd i för samhällsteknik, naturvetenskap och matematik knutet, där det finns representanter från näringslivet i regionen med. Internationalisering Högskolan har ett antal partneruniversitet där man som student kan förlägga en del av sina studier. Kontakta den internationaliseringsansvarige på akademin för mer information. Mer information om utlandsstudier finns på högskolans webbplats. Jämlikhet Programstudenterna bemöts och bedöms likvärdigt oavsett kön, etnicitet, religion, sexuell läggning, ålder, funktionshinder eller könsöverskridande identitet/uttryck. I de fall då funktionshinder försvårar deltagande på kurser erbjuds stödåtgärder. Studenterna blir upplysta om deras rättigheter som studenter vid Mälardalens högskola. I övrigt arbetar vi utifrån högskolans policy och handlingsplan för jämlikhet som finns tillgänglig på högskolans webbplats. Övriga föreskrifter För varje kurs vid högskolan anges i kursplanen bland annat formerna för hur studenternas prestationer skall bedömas såsom typer av examination för ingående moment och betygsgrader. Examination för en kurs är översiktligt beskriven i kursplanen som förtydligas och kompletteras med skriftlig information vid kursstart. Högskolan har beslutat om regler och anvisningar för examination och dessa finns tillgängliga via högskolans webbplats. 61 av 85

62 Bilaga 1, ärende 11 Sammanträde: 1:13 MDH / Beslutande Utbildningsutskottet för teknik Ärende MDH /10 BeslutsPM Handläggare Anna-Karin Fornberg 1 (2) Beslutspromemoria Revidering av utbildningsplan för Civilingenjörsprogrammet i industriell ekonomi, start ht-13 och framåt Bakgrund Fakultetsnämnden har via rektors delegationsordning ansvar för att fatta beslut om revideringar av utbildningsplaner. Fakultetsnämnden får vidaredelegera beslutsfattandet och via beslut i fakultetsnämnden har utskotten för grundutbildning mandat att fatta beslut om revidering av utbildningsplaner inom sina respektive områden. Den 8 november 2012 inkom akademi HST med en begäran om revidering av utbildningsplanen för Civilingenjörsprogrammet i industriell ekonomi med start ht-13 och framåt. Problemanalys De revideringar som föreslås är byte av termin för fyra olika kurser, dvs. inga innehållsmässiga förändringar. Faktasammanställning Förändringarna som föreslås framgår av förslaget till reviderad utbildningsplan. Förändringarna föreslås gälla för studenter som påbörjar sin utbildning höstterminen 2013 och framåt. Akademin föreslår byte av termin mellan två kurser i termin 6 och 7. Akademins motivering till förändringen är att möjliggöra samläsning med Masterprogram i hållbara energisystem. Akademin föreslår dessutom att ytterligare två kurser byter termin sinsemellan, detta gäller termin 1 och 2. Akademins motivering till förändringen är att öka genomströmningen då ytterligare matematikkunskaper underlättar för kurser i termin av 85

63 Bilaga 1, ärende 11 Fakultetsnämnden fastställde vid sitt sammanträde den 12 oktober behörighet till program på grundnivå anpassade till förändringarna i gymnasieskolan (GY11). I samband med beslutet uppdrogs till Utbildnings- och forskningssektionen att uppdatera utbildningsplaner i enlighet med beslutet. Den föreslagna reviderade utbildningsplanen innehåller denna uppdatering. 2 (2) 63 av 85

64 Utbildningsplan Bilaga 2, ärende 11 Sida 1 av X-XX Dnr: MDH /10 Programkod: YCT02 Civilingenjörsprogrammet i industriell ekonomi, 300 högskolepoäng Master Program in Industrial Engineering and Management, 300 Credits Denna utbildningsplan gäller för utbildning som ges efter Utbildningsplanen är fastställd av Fakultetsnämndens utbildningsutskott för teknik 2013-XX-XX. Mål Syftet med programmet är att studenten ska utveckla färdigheter i praktiskt arbete inom industriell ekonomi och tillägna sig en förmåga att kunna se nya, kreativa lösningar på ekonomisk-tekniska problem. Målen för Civilingenjörsprogrammet i industriell ekonomi har utgångspunkten i Högskoleförordningen, bilaga 2 (SFS2006:1053). Kunskap och förståelse Efter genomgånget utbildningsprogram ska studenten: - visa ett brett kunnande inom industriell ekonomi och organisation och ha fördjupade kunskaper inom vald inriktning samt orientering om aktuella forskningsfrågor, - visa kunskaper och förståelse inom områden såsom grundläggande matematik som energiteknik och energisystem, - visa kunskaper och förståelse för kopplingen mellan ekonomi och teknik, samt - visa kunskap och förståelse för hur ekonomi och teknik påverkar hållbar utveckling. Färdighet och förmåga Efter genomgånget utbildningsprogram ska studenten: - visa förmåga att utifrån kunskap om ekonomi och teknik identifiera risker och behov av åtgärder för att nå ett hållbart samhälle, - visa förmåga att samla, tolka och analysera ekonomisk och teknisk data, - visa förmåga att använda programvaror för presentation, ordbehandling, statistik, databehandling och utnyttjandet av databaser, - visa förmåga att arbeta i projektarbetsgrupper, kunna klargöra uppgifter och på ett positivt sätt använda gruppens kapacitet, och ha en förståelse för sociala relationer, samt - visa förmåga att på ett korrekt, tydligt och pedagogiskt sätt muntligt och skriftligt redogöra för ekonomiskt-tekniska frågeställningar till olika målgrupper. Värderingsförmåga och förhållningssätt Efter genomgånget utbildningsprogram ska studenten: 64 av 85

65 Bilaga 2, ärende 11 Sida 2 av 6 Dnr: MDH /10 Programkod: YCT02 - visa förmåga att inom sitt huvudområde industriell ekonomi göra bedömningar med hänsyn till relevanta vetenskapliga, samhälleliga, etiska och hållbarhetsmässiga aspekter, - visa insikt om kunskapens roll i samhället och om människors ansvar för hur den används, - visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att utveckla sin kompetens, samt - visa på hur han/hon i en framtida yrkesroll skulle kunna vara en drivkraft i arbetet för ett hållbart samhälle. Undervisningsspråk De huvudsakliga undervisningsspråken är svenska och engelska. De tre första åren är det huvudsakliga undervisningsspråket svenska, vilket innebär att språket i schemabundna aktiviteter och examination normalt är svenska. Obligatorisk litteratur kan dock vara på engelska och vissa kurser kan i sin helhet ges på engelska. De två avslutande åren är det huvudsakliga undervisningsspråket engelska, vilket innebär att språket i schemabundna aktiviteter och examination normalt är engelska. Obligatorisk litteratur kan dock vara på svenska och vissa kurser kan i sin helhet ges på svenska. Särskild behörighet Områdesbehörighet 9: Fysik B, Kemi A och Matematik E, eller Områdesbehörighet A9: Fy 2, Ke 1, Ma 4. Urval Betygsurval 60 % och provurval 40 %. Innehåll Det industriella ekonomi programmet är en femårig civilingenjörsutbildning inom huvudområdet industriell ekonomi och organisation med tekniska applikationer inom energiteknik och energisystem. Utbildningen innehåller till ungefär en tredjedel kurser i ekonomi, en tredjedel matematik och naturvetenskap, och en tredjedel teknikkurser med inriktning mot energiteknik och energisystem. I utbildningen ingår tydliga inslag som rör hållbar utveckling, entreprenörskap, vetenskaplig metodik, personlig utveckling och internationalisering. Inom utbildningen finns möjlighet att fördjupa sig inom olika områden. I utbildningen integreras många områden som idag uppmärksammas i arbetslivet, till exempel informationsteknologi, kvalitet, arbetsmiljö, miljö, arbete i projektform, kommunikationsförmåga, förmåga att presentera sina resultat muntligt och skriftligt etc. Utbildningen inleds under år 1 med en introduktion till utbildningsprogrammet, samt grundläggande kurser i matematik, ekonomi och teknik. Utbildningen fortsätter under år 2 med kurser i naturvetenskap, ekonomi och teknik, samt under år 3 med kurser i ekonomi och 65 av 85

66 Bilaga 2, ärende 11 Sida 3 av 6 Dnr: MDH /10 Programkod: YCT02 teknik. Under termin 6 väljs antingen kurser som är förberedande för utlandsstudier eller för nyföretagande. Under år 4 ingår kurser i matematik, ekonomi och teknik, och år 5 ägnas åt en specialisering i industriell ekonomi mot energimarknader samt examensarbete. Specialiseringen mot energimarknader och förnyelse omfattar en fördjupning i energimarknader, omvärldsanalys, mikroekonometri, finansiering och investering. Specialiseringen integrerar ekonomi och teknik. Inom utbildningen ges en variation av olika undervisningsformer så som laborationer, föreläsningar, seminarier, projekt- och praktikarbeten. Examination sker i form av skriftliga inlämningar, salstentamen, hemtentamen och även muntlig examination. Examination kan ske individuellt och i grupp. Termin 1 Termin 2 Industriell ekonomi Introduktion till industriell ekonomi*, 7,5 hp Matematik Grundläggande vektoralgebra, 7,5 hp Grundläggande kalkyl, 7,5 hp Företagsekonomi Marknader och företag, 7,5 hp Energiteknik Elkunskap, 7,5 hp Tillämpad termodynamik, 7,5 hp Strömningsteknik, 7,5 hp Matematik Differential och integralkalkyl II, 7,5 hp Termin 3 Termin 4 Energiteknik Värmeöverföring, 7,5 hp Företagsekonomi Ekonomiska kalkyler och intern styrning, 7,5 hp Matematik/tillämpad matematik Sannolikhetslära och statistisk teori, 7,5 hp Miljövetenskap Perspektiv på energimarknader*, 7,5 hp Miljövetenskap Perspektiv på energimarknader*, 7,5 hp Företagsekonomi Organisation A, 7,5 hp Produktions- och kvalitetsstyrning*, 7,5 hp Nationalekonomi Mikroekonomi, 7,5 hp 66 av 85

67 Bilaga 2, ärende 11 Sida 4 av 6 Dnr: MDH /10 Programkod: YCT02 Termin 5 Termin 6 Energiteknik Förbränningsteknik, 7,5 hp Styrning av energisystem, 7,5 hp Värme- och kraftteknik, 7,5 hp Företagsekonomi Industriell marknadsföring, 7,5 hp Energiteknik Värme- och kraftteknik, 7,5 hp Företagsekonomi Extern redovisning, 7,5 hp Valbart 15 hp Alternativ 1 Engelska Teknisk engelska, 7,5 hp Interkulturell kommunikation Interkulturell kommunikation i ett globalt perspektiv, 7,5 hp Alternativ 2 Företagsekonomi Eget företagande, 7,5 hp Entreprenadjuridik, 7,5 hp Termin 7 Termin 8 Företagsekonomi Industriell marknadsföring på globala marknader*, 7,5 hp Matematik/Tillämpad matematik Numeriska metoder, 7,5 hp Tillämpad matrisanalys, 7,5 hp Datavetenskap Programmeringsteknik, 7,5 hp Energiteknik Internationella energisystem, 7,5 hp Processmodellering, 7,5 hp Processoptimering, 7,5 hp Processimulering, 7,5 hp Termin 9 Termin 10 Företagsekonomi Industriell ekonomi med inriktning mot energimarknader*, 30 hp Företagsekonomi Examensarbete*, 30 hp * Ingår i området Industriell ekonomi. Val inom programmet Studentens valmöjligheter kan begränsas av de behörighetskrav som gäller för en kurs. Valfriheten inom programmet finns under termin 6. Studenten har möjlighet att välja kurser som förbereder för utlandsstudier eller kurser som är inriktade mot nyföretagande. Val av kurs kan påverka möjligheterna att uppfylla examensfordringarna. Beroende på antalet sökande till de enskilda kurserna kan kurser komma att ställas in. Gardering med alternativa val måste alltså ske 67 av 85

68 Bilaga 2, ärende 11 Sida 5 av 6 Dnr: MDH /10 Programkod: YCT02 Värdakademi Akademin för hållbar samhälls- och teknikutveckling är värdakademi för Civilingenjörsprogrammet i industriell ekonomi. Examen Utbildningsprogrammet är upplagt så att studierna ska leda fram till att man uppfyller fordringarna för följande examen/examina: - Civilingenjörsexamen Industriell ekonomi (Master of Science in Engineering Industrial Engineering and Management) Om programmet innehåller valbara eller valfria delar, eller om man som student väljer att inte slutföra en viss kurs, kan de val man gör påverka möjligheterna att uppfylla examensfordringarna. För mer information om examina och examensfordringar hänvisas till den lokala examensordningen som finns publicerad på högskolans webbplats. Kvalitetssäkring Kursvärderingar genomförs efter avslutad kurs med återkoppling till studenterna. Programvärderingar utförs årsvis på en så kallad programutvärderingsdag. Kurs- och programutvärderingarna redovisas och diskuteras av programansvariga, arbetsgrupper i de olika huvudområdena och i lärarlag som arbetar med programmet varefter förändringar i programmet kan bli aktuella. En sammanställning av utvärderingar och nyckeltal redovisas även på akademirådet, där förändringar av program kan initieras. Studentmedverkan Studenterna är genom studentkåren representerade i akademins ledningsgrupp och akademirådet. I dessa grupper diskuteras såväl frågor som rör innehåll i utbildningarna som övergripande frågor för akademin. Varje program har en programsamordnare som skall sköta kontakten med de olika programmens linjeföreningar och enskilda studenter. Studenter på program erbjuds att sitta med i arbetsgrupper för programutveckling. Forskningsbas Högskolans forskning bedrivs främst inom sex prioriterade inriktningar: Didaktik och interkulturell kommunikation, Inbyggda system, Innovation och produktrealisering, Miljö, energi- och resursoptimering, Hållbar utveckling, arbetsliv och styrning samt Hälsa och Välfärd. Civilingenjörsprogrammet i industriell ekonomi knyter an till såväl inriktningen Miljö, energi- och resursoptimering och Hållbar utveckling, arbetsliv och styrning. Kurserna vilar på en vetenskaplig grund genom att forskarutbildade lärare deltar i planeringen och 68 av 85

69 Bilaga 2, ärende 11 Sida 6 av 6 Dnr: MDH /10 Programkod: YCT02 utvecklingen samt undervisar i programmets kurser. Flera av kurserna på avancerad nivå är direkt forskningsförberedande. Samverkan Högskolan arbetar aktivt för att erbjuda akademiska utbildningar som leder till jobb, bland annat genom att utveckla utbildningarna i samverkan med det omgivande samhället. För att förbereda för det framtida yrket, innehåller programmet en rad moment med direkt koppling till arbetslivet. Momenten kan variera beroende på kurs, men gemensamt för dem är att de kunskaper och färdigheter studierna ger, används i situationer med koppling till arbetssituationer. Studenterna har goda möjligheter till samverkan med näringslivet genom projektarbeten och examensarbetet. Detta samarbete underlättar för studenten att knyta kontakter med företag. Till utbildningen finns också ett Utbildningsråd i för samhällsteknik, naturvetenskap och matematik knutet, där det finns representanter från näringslivet i regionen med. Internationalisering Högskolan har ett antal partneruniversitet där man som student kan förlägga en del av sina studier. Kontakta den internationaliseringsansvarige på akademin för mer information. Mer information om utlandsstudier finns på högskolans webbplats. Jämlikhet Programstudenterna bemöts och bedöms likvärdigt oavsett kön, etnicitet, religion, sexuell läggning, ålder, funktionshinder eller könsöverskridande identitet/uttryck. I de fall då funktionshinder försvårar deltagande på kurser erbjuds stödåtgärder. Studenterna blir upplysta om deras rättigheter som studenter vid Mälardalens högskola. I övrigt arbetar vi utifrån högskolans policy och handlingsplan för jämlikhet som finns tillgänglig på högskolans webbplats. Övriga föreskrifter För varje kurs vid högskolan anges i kursplanen bland annat formerna för hur studenternas prestationer skall bedömas såsom typer av examination för ingående moment och betygsgrader. Examination för en kurs är översiktligt beskriven i kursplanen som förtydligas och kompletteras med skriftlig information vid kursstart. Högskolan har beslutat om regler och anvisningar för examination och dessa finns tillgängliga via högskolans webbplats. 69 av 85

70 Bilaga 1, ärende 12 Sammanträde: 1:13 MDH / Beslutande Utbildningsutskottet för teknik Ärende MDH /11 BeslutsPM Handläggare Anna-Karin Fornberg 1 (1) Beslutspromemoria Revidering av utbildningsplan för Masterprogrammet i teknisk matematik, start ht-13 och framåt Bakgrund Fakultetsnämnden har via rektors delegationsordning ansvar för att fatta beslut om revideringar av utbildningsplaner. Fakultetsnämnden får vidaredelegera beslutsfattandet och via beslut i fakultetsnämnden har utskotten för grundutbildning mandat att fatta beslut om revidering av utbildningsplaner inom sina respektive områden. Den 8 januari 2013 inkom akademi UKK med en begäran om revidering av utbildningsplanen för Masterprogrammet i teknisk matematik med start ht-13 och framåt. Problemanalys De revideringar som föreslås är framför allt tillägg av valbara kurser inom programmet samt möjlighet för studenter att uppfylla fodringarna för en magisterexamen istället för (eller båda två) en masterexamen. Faktasammanställning Förändringarna som föreslås framgår av förslaget till reviderad utbildningsplan. Förändringarna föreslås gälla för studenter som påbörjar sin utbildning höstterminen 2013 och framåt. Akademin föreslår tillägg av kurser inom matematik/tillämpad matematik och datavetenskap på termin 1-3. Vidare föreslår akademin att det under rubrikerna innehåll och examen läggs till information om möjligheten att uppfylla fodringarna för en magisterexamen med huvudområdet matematik/tillämpad matematik. Akademin vill dessutom tydliggöra och exemplifiera innehållet under rubrikerna forskningsbas och samverkan. 70 av 85

71 Utbildningsplan Bilaga 2, ärende 12 Sida 1 av X-XX Dnr: MDH /11 Programkod: AMM04 Masterprogrammet i teknisk matematik, 120 högskolepoäng Master programme in Engineering Mathematics, 120 credits Denna utbildningsplan gäller för utbildning som ges efter Utbildningsplanen är fastställd av Fakultetsnämndens utbildningsutskott för teknik X-XX. Mål Masterprogrammet i teknisk matematik ska tillgodose det växande behovet av matematikutbildade medarbetare inom industri, samhälle och olika teknikområden. Masterprogrammet i teknisk matematik syftar till att ge studenterna en god grund för arbete i bred mångfald av företag och andra privata och statliga organisationer som bedriver verksamhet och utveckling av teknik där utökade kunskaper om matematiska metoder och matematisk modellering stark efterfrågas, till exempel inom informationsteknik, internet och datorteknik, ekonomi och finans, medicin och bioteknik, energi och miljö. Kunskap och förståelse Efter genomgånget utbildningsprogram ska studenten kunna: - visa omfattande kunskap om och förståelse av fundamentala matematiska modeller, begrepp och principer och hur de tillämpas vid problemlösning samt kunna förklara antaganden och begränsningar hos dessa modeller, begrepp och metoder, - visa omfattande kunskap om och förståelse för hur matematiska teorier, begrepp och metoder kan tillämpas för att bilda optimala algoritmer och lösningar inom teknik, - visa grundläggande kunskap om för teknik viktiga programmeringsspråk och matematiska mjukvaror. Färdighet och förmåga Efter genomgånget utbildningsprogram ska studenten kunna: - ge teknikproblem uttryckta i icke-matematiskt språk en matematisk formulering och använda denna för problemlösning, - göra matematiska modeller av tekniska problem och tillämpa matematisk expertis i ickematematiska sammanhang, - använda beräkningsprogram som hjälpmedel för avancerade matematiska processer och för informationsinhämtning samt ha grundläggande kunskap om för teknik viktiga programmeringsspråk och mjukvaror, - formulera komplexa problem som kräver optimering och beslutsfattande och tolka lösningarna i problemens ursprungliga sammanhang, - hålla både språkligt och innehållsligt klara och korrekta, mottagaranpassade muntliga och skriftliga presentationer på svenska och engelska, 71 av 85

72 Bilaga 2, ärende 12 Sida 2 av 6 Dnr: MDH /11 Programkod: AMM04 - kommunicera effektivt enligt de i utbildningen ingående ämnesområdenas vedertagna akademiska normer och skriva både detaljerade och väldisponerade rapporter med avancerat innehåll, samt - visa initiativ och personligt ansvar i sitt kommande yrkesutövande. Värderingsförmåga och förhållningssätt Efter genomgånget utbildningsprogram ska studenten kunna: - värdera egna styrkor och svagheter, och med övertygelse ifrågasätta synpunkter, - med personlig säkerhet utveckla och tillämpa egna slutsatser och värderingar och använda sig av återkoppling, samt - bedöma komplexa situationer inom affärs- och industriverksamhet och väga in vetenskapliga, social och etiska aspekter. Undervisningsspråk Undervisningsspråk är svenska och engelska, vilket inkluderar all undervisning, examination och litteratur m.m. Särskild behörighet Examen på grundnivå om minst 180 högskolepoäng där det ingår minst 60 högskolepoäng inom matematik eller tekniska ämnen, varav minst 30 högskolepoäng i matematik/tillämpad matematik, eller motsvarande. Urval Platsgaranti. Innehåll Masterprogrammet i teknisk matematik är ett tvåårigt naturvetenskapligt/tekniskt program i matematik/tillämpad matematik, med ingenjörer och andra teknikutbildade studenter som viktiga målgrupper. Det fördjupar studentens kunskaper i matematik och dess tekniska tillämpningar. Programmet består av en obligatorisk del om 75 högskolepoäng i matematik/tillämpad matematik. Häri ingår ett examensarbete. De övriga 45 högskolepoäng kan väljas fritt. Inom programmet erbjuds kurser i matematik/tillämpad matematik, datavetenskap och energiteknik. De obligatoriska kurserna svarar för den matematiska kärnan i programmet. Den avslutande obligatoriska kursen utgörs antingen av ett examensarbete omfattande 30 hp i matematik med tillämpningar (för 120 hp master examen) eller av ett examensarbete omfattande 15 hp i matematik med tillämpningar (för 60 hp magisterexamen). Programmets fokus ligger på reella problem i arbetslivet och litteraturen har valts för att stödja denna inriktning. Programmet består av kurser fördelade på terminer enligt nedan. 72 av 85

73 Bilaga 2, ärende 12 Sida 3 av 6 Dnr: MDH /11 Programkod: AMM04 Termin 1 Termin 2 Matematik/Tillämpad matematik Tillämpad matematik, 7,5 hp Tillämpad matrisanalys, 7,5 hp Valbart 15 hp: Matematik/Tillämpad matematik Diskret matematik, 7,5 hp Numeriska metoder, 7,5 hp Analytisk finans I, 7,5 hp Stokastiska processer, 7,5 hp Sannolikhetslära, 7,5 hp Abstrakt algebra, 7,5 hp Datavetenskap Programmeringsteknik med c#, 7,5 hp Energiteknik Introduktion till hållbara energisystem, 7,5hp Matematik/Tillämpad matematik Matematiken bakom internet, 7,5 hp Diskret matematik, fortsättningskurs, 7,5 hp Valbart 15 hp Matematik/Tillämpad matematik Biomatematik och bioinformatik, 7,5 hp Numeriska metoder med MATLAB, 7,5 hp Operationsanalys, 7,5 hp Differentialekvationer och transformmetoder, 7,5 hp Tidsserieanalys, 7,5 hp Statistisk inferensteori, 7,5 hp Projektarbete i matematik, 7,5 hp Examensarbete i matematik (magister), 15 hp Datavetenskap Objektorienterad programmering, 7,5 hp Avancerad programverifiering och validering, 7,5 hp Energiteknik Processmodellering, 7,5hp Processoptimering, 7,5hp Termin 3 Termin 4 Matematik/Tillämpad matematik Kvantberäkningar och information, 7,5 hp Projektarbete i matematik II, 7,5 hp Valbart 15 hp: Matematik/Tillämpad matematik Differentialekvationer med finansiella tillämpningar, 7,5 hp Optimering, 7,5 hp Analysens grunder, 7,5 hp Examensarbete i matematik (magister), 15 hp Datavetenskap Datastrukturer, algoritmer och programkonstruktion, 7,5 hp Introduktion till artificiell intelligens, 7,5 hp Formella språk, automater och beräkningsteori, 7,5 hp Matematik/Tillämpad matematik Examensarbete i matematik, 30 hp Valfritt: Matematik/Tillämpad matematik Simulering, 7,5 hp Datavetenskap Datorgrafik, 7,5 hp Val inom programmet Som student garanteras du plats på ovan angivna kurser om 30 högskolepoäng vid heltidsstudier eller motsvarande vid deltidsstudier. Under båda studieåren kan ytterligare kurser i matematik/tillämpad matematik och teknik ingå i programmet. Valet av kurser förutsätter att studenten har behörighet till önskad kurs. Val av kurs kan påverka möjligheterna att uppfylla examensfordringarna. Beroende på antalet sökande till de enskilda kurserna kan valbara kurser komma att ställas in. Om så sker 73 av 85

74 Bilaga 2, ärende 12 Sida 4 av 6 Dnr: MDH /11 Programkod: AMM04 kommer dock alltid alternativa kursval att kunna göras, så att studenterna är garanterade att med full studietakt kunna uppnå examensfordringarna inom ramen för programmets fyra terminer. Värdakademi Akademin för utbildning, kultur och kommunikation är värdakademi för Masterprogrammet i teknisk matematik. Examen Utbildningsprogrammet är upplagt så att studierna ska leda fram till att man uppfyller fordringarna för följande examen/examina: - Filosofie masterexamen med huvudområdet Matematik/Tillämpad matematik (Master of Science (120 credits) in Mathematics/Applied Mathematics) eller - Filosofie magisterexamen med huvudområdet Matematik/Tillämpad matematik (Master of Science (60 credits) in Mathematics/Applied Mathematics) Om programmet innehåller valbara eller valfria delar, eller om man som student väljer att inte slutföra en viss kurs, kan de val man gör påverka möjligheterna att uppfylla examensfordringarna. För mer information om examina och examensfordringar hänvisas till den lokala examensordningen som finns publicerad på högskolans webbplats. Kvalitetssäkring Varje kurs utvärderas av deltagande studenter. Utvärderingarnas resultat diskuteras i programrådet. Kursvärderingarna spelar en viktig roll i kvalitetssäkringen av kurserna och av programmet. Studentmedverkan Studentrepresentanter från programmet bildar tillsammans med lärarrepresentanter ett programråd som träffas 3 4 gånger per år för att diskutera programrelaterade frågor och studenternas kursvärderingar. Syftet med programrådet är att studenterna skall kunna påverka programutvecklingen. Minst två studenter deltar i kursutvecklings- och undervisningsplaneringsarbetet. Forskningsbas Programmet har anknytning till högskolans prioriterade forskningsprofiler etablerade forskningsinriktningar: Inbyggda system, Miljö, energi och resursoptimering, Industriell ekonomi och organisation samt arbetslivsvetenskap och Hälsa och välfärd. T.ex. behandlas inom ramen för programmets kurser tillämpningar av matematik inom internet- och informationsteknik, datavetenskap, stokastiska system och statistik, modellering, optimering, livsvetenskaper, hälsoteknik, bioinformatik och biomatematik, robotik energiteknik, miljö, fysik, algoritmer och mjukvaror samt finans och ekonomi. 74 av 85

75 Bilaga 2, ärende 12 Sida 5 av 6 Dnr: MDH /11 Programkod: AMM04 Samverkan Kombinationen av matematik och datavetenskap gör Teknisk matematik till ett unikt program. Det är både nationellt och internationellt inriktat och utexaminerade studenter kan arbeta både i Sverige och utomlands. Våra forskare konstruerar nya metoder för lösningar av aktuella problem inom matematik med tekniska tillämpningar och utvecklar mjukvara som realiserar dessa metoder. Unika kurser har utvecklats för programmet, som till exempel Matematiken bakom internet, Kvantberäkningar och information och Biomatematik och bioinformatik som inget annat lärosäte i Sverige har. Programmet är utformat för att ge studenterna teoretiska och praktiska redskap som ger dem goda möjligheter att få anställning inom tillverkningsindustri, informations- och datateknikföretag, teknikföretag, företag som bedriver livsvetenskaplig forskning, samt banker, försäkringsbolag och statliga myndigheter. Internationalisering Mälardalens högskola har sedan länge ansett internationalisering vara en av de viktigaste faktorerna för att utbildning och forskning ska hålla god kvalitet. Som student är det bra att exponeras för internationella inslag under studietiden. Detta bidrar till att öka kompetens och förståelse, bägge mycket viktiga egenskaper på dagen arbetsmarknad. Att som student välja uppgifter med internationell profil eller medverka i Studentkårens fadderverksamhet kan tillföra lika mycket som en vistelse utomlands. Interkulturell kompetens är verkligen viktig oavsett om det framtida arbetet finns i Sverige eller någon annanstans i världen. Studenterna kan delta i Mälardalens högskolas internationella studentutbytesprogram och förlägga en längre period av sina studier till något av högskolans partneruniversitet. Jämlikhet Mälardalens högskola rekryterar lärare och studenter från olika länder med olika social bakgrund, hudfärg, etniskt och kulturellt ursprung, trosbekännelse, funktionsnedsättning eller sexuell läggning. Akademins arbete med jämlikhet och jämställdhetsfrågor ska vara välkänt bland studenter. Studenterna ska ha kunskap om att det finns en handlingsplan i jämställdhets- och jämlikhetsfrågor. Mångfaldsaspekter beaktas i utvecklingen av det pedagogiska arbetet vid akademin. Relationen mellan personal och studenter kännetecknas av ett förhållningssätt som utmärks av demokratiska värderingar och rätten att vara olika. Undervisning Undervisningen på programmet består av föreläsningar, problemlösningslektioner och seminarier. Under föreläsningarna ger läraren en kort introduktion till följande del av kursen. Under problemlösningslektionen löser studenterna under lärarens ledning adekvata problemställningar. Under dessa lektioner kan också små grupper av studenter presentera sina lösningar. Seminarierna förbereds genom att studenterna gruppvis väljer ett relevant 75 av 85

76 Bilaga 2, ärende 12 Sida 6 av 6 Dnr: MDH /11 Programkod: AMM04 ämne och i grupp skriver en rapport över ämnet som presenteras på seminariet. Studenten förväntas reservera icke schemalagd tid för grupparbeten och individuella studier. Kurserna examineras både genom skriftliga sluttentamina och fortlöpande under kursernas gång genom t.ex. seminarierapporter, redovisningsuppgifter och skriftliga kunskapskontroller. Tre olika examinationsmetoder tillämpas: portföljexamination, seminarieexamination och skriftlig tentamen. För att bli godkänd vid portföljexaminationen lämnar studenten in svaren på givna redovisningsuppgifter till läraren. För att bli godkänd på seminarieuppgiften ska studenten skriva en rapport och muntligt presentera denna på seminariet. Skriftliga kunskapskontroller under kursens gång kan förekomma. 76 av 85

77 Bilaga 1, ärende 13 Sammanträde: 1:13 MDH /13 Ärende MDH /13 1 (2) BeslutsPM Beslutande Handläggare Utbildningsutskottet för teknik Anna-Karin Fornberg Beslutspromemoria Fastställande av riktlinjer för kursplaner Bakgrund Förvaltningschefen beslutade i november 2011 (MDH /11) om att MDH ska byta databas för studieinformation, dvs det datasystem som hanterar information om studier såsom kursplaner, kurstillfällen och programtillfällen. Bytet innebär att Databasen för studieinformation (DSI) avvecklas och ersätts av databasen Selma. För genomförande av byte av databas har en projektgrupp tillsatts som en del i den administrativa översynen. Handläggare på UFO har i samarbete med deltagare i projektgruppen tagit fram förslag till nya riktlinjer för kursplaner. Det bör nämnas att utgångspunkt för framtagande av nya riktlinjer för kursplaner har varit övergången till Selma vilket innebär att det därför innehållsmässigt inte är så stora skillnader mellan nu gällande riktlinjer och föreslagna riktlinjer utan framförallt en anpassning till den nya databasen. Förslaget till riktlinjer för kursplaner har sänts på remiss till akademierna, studentkåren, rektors kansli, studentcentrum och utbildnings- och forskningssektionen. Synpunkter inkom från alla fyra akademier och har i viss mån beaktats och inarbetats i förslaget. Problemanalys Vissa, via remissen, inkomna synpunkter har inte medfört ändringar i förslaget då dessa inte kan anses vara genomförbara, beroende av t.ex. yttre krav, tekniska lösningar och studenträttsliga aspekter. Bland de synpunkter som inte medfört förändringar i förslaget kan nämnas ett förslag om att kunna revidera stora delar av innehållet i en kursplan, bland annat innehåll och lärandemål, utan att det blir en kurs. Alternativa lösningar/beslut Bland de inkomna synpunkterna finns ett förslag om att alla avsnitt i en kursplan, förutom syftet, ska kunna ändras utan att det blir en ny kurs. Argumentationen för denna åsikt bygger på att: en kursplan endast existerar som teori till dess att den möter empirin i form av en utbildnings- och lärandesituation. Teorier är i samhällsvetenskapliga sammanhang temporära sanningar som grundas på empiriska studier, dvs man börjar i empirin och bygger sedan upp teorin. Därefter justeras teorin genom att nya studier görs och ifrågasätter existerande teorier. Ett sätt att uttrycka det på är att vi successivt ackumulerar kunskap och därmed får en allt teoretisk bättre representation av empirin. Det görs genom kontinuerliga förändringar i liggande teorier. Justeringar är både välkomna och nödvändiga. Företrädare för denna åsikt anser att kursplanen kan ses som ett lärandedokument där innehållet i kursen, och även lärandemålen för kursen, kan förändras så länge som syftet med kursen är detsamma. 77 av 85

78 Bilaga 1, ärende 13 Sammanträde: 1:13 MDH /13 Ärende MDH /13 2 (2) BeslutsPM Beslutande Handläggare Utbildningsutskottet för teknik Anna-Karin Fornberg Vidare har, efter remisstidens utgång, diskuterats vid vilken tidpunkt en kursplans läromedelsförteckning ska vara fastställd. I gällande riktlinjer ska läromedelsförteckningen (litteraturlistan) vara fastställd senast tre veckor innan terminsstart vilket förändrades i februari 2012 från att tidigare varit tre veckor innan kursstart. Det har i efterhand visat sig att trots förändrade riktlinjer/anvisningar för snart ett år sedan har läromedelsförteckningarna i praktiken fastställts tre veckor före kursstart, dvs enligt tidigare gällande riktlinjer. Överväganden Att se på en kursplan som ett lärandedokument där allt i en kursplan, förutom syftet, kan förändras (revideras) kan inte anses vara rättsäkert ur ett studentperspektiv. Högskoleverket skriver i sin rapport Rättsäker examination (2008:36 R): Kursplanen innehåller alltså föreskrifter. Dessa regler är av samma karaktär som lagar beslutade av riksdagen och förordningar beslutade av regeringen. Det betyder att de är bindande och gäller generellt. Att möjliggöra revidering av alla delar i en kursplan (förutom syftet) skulle dessutom innebära att studenter som avslutat samma kurs, med samma kurskod och kursbenämning, innehållsmässigt kan ha mycket olika kursinnehåll. Handläggare för ärendet föreslår därför att innehåll och lärandemål i en kursplan inte är reviderbart utan att en förändring av dessa delar innebär att en ny kurs skapas. Vad som är reviderbart i en kursplan framgår av förslaget till riktlinjer. När det gäller tidpunkten för fastställande av läromedelsförteckningen som biläggs kursplanen har det vid diskussioner med utbildningsledare och företrädare för de fackliga organisationerna framkommit att de inte anser det möjligt att fastställa läromedelsförteckningarna tre veckor före terminsstart. I förslaget till riktlinjer har därför detta ändrats; förslaget innebär därmed en återgång till att läromedelsförteckningar ska vara fastställda senast tre veckor innan kursstart. 78 av 85