Kommerskollegium 2010:6. Made in Sweden? MADE IN. Ett nytt perspektiv på relationen mellan Sveriges export och import SWEDEN

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Kommerskollegium 2010:6. Made in Sweden? MADE IN. Ett nytt perspektiv på relationen mellan Sveriges export och import SWEDEN"

Transkript

1 Kommerskollegium 2010:6 Made in Sweden? Ett nytt perspektiv på relationen mellan Sveriges export och import MADE IN SWEDEN

2 Kommerskollegium är den myndighet i Sverige som ansvarar för frågor som rör utrikeshandel och handelspolitik. Vår främsta uppgift är att främja frihandel och klara spelregler för den internationella handeln. Vi arbetar också för en effektiv inre marknad och ett öppet, starkt multilateralt handelssystem med fortsatta handelspolitiska liberaliseringar. I vårt uppdrag strävar vi efter goda handelsmöjligheter på tre nivåer: på EU:s inre marknad, mellan EU och omvärlden samt globalt, framförallt inom ramen för världshandelsorganisationen WTO. Som expertmyndighet förser vi regeringen med besluts- och förhandlingsunderlag inom handelsområdet. Det handlar såväl om löpande underlag för aktuella handelsförhandlingar som långsiktiga strukturella analyser. Våra utredningar och rapporter syftar till att öka kunskapen om handelns betydelse för samhällsekonomin och för en global hållbar utveckling. Kommerskollegium har också verksamhet som riktar sig mot företag. Exempelvis finns på kollegiet SOLVIT-center som hjälper företag och privatpersoner som stöter på handelshinder på EU:s inre marknad. Kansliet för Sveriges råd för handelsprocedurer, SWEPRO, finns också under vårt paraply. I vår roll som handelsmyndighet ingår dessutom att ge stöd till utvecklingsländer genom handelsrelaterat utvecklingssamarbete. På kollegiet finns också kontaktpunkten Open Trade Gate Sweden som bistår exportörer från utvecklingsländerna i deras handel med Sverige och EU. Kommerskollegium, december 2010 första tryckningen. ISBN:

3 Förord Att Sverige är beroende av export är välkänt. Mindre känt är importberoendet och hur viktig importen är för vår export. Faktum är att en tredjedel av svensk export består av importerade råvaror, insatsvaror och insatstjänster från underleverantörer världen över. I den här rapporten studerar Kommerskollegium handelseffekter av den ökade specialiseringen av produktionen i världsekonomin och därmed fragmenteringen av produktionsmoment till olika länder. Marknaden har blivit allt mer global, vilket har påverkat den internationella handeln och det internationella beroendet. Särskilt studerar vi hur Sveriges handelsberoende har förändrats. Vi diskuterar fenomenet fragmentering och visar begränsningar med dagens sätt att mäta internationella handelsflöden. Vi gör en analys av exportens importberoende samt diskuterar vissa handelspolitiska konsekvenser av fragmenteringen, främst när det gäller tullar. Rapporten har skrivits av Henrik Isakson och Emma Wajnblom på Kommerskollegium. Ett särskilt tack vill vi rikta till makroanalytiker Bengt Roström, utan vars hjälp vi inte hade klarat de avancerade beräkningarna. Stockholm i december 2010 Lena Johansson Generaldirektör Kommerskollegium 1

4 Sammanfattning Under senare decennier har produktionsstrukturen i världen i allt större utsträckning fragmenterats, dvs. den har delats upp i olika arbetsmoment och spridits ut geografiskt. Underleverantörer bearbetar och förädlar produkter till färdiga konsumentprodukter i långa kedjor, vilket har gjort att handeln med insatsvaror (komponenter, råvaror, halvfabrikat mm) och insatstjänster (företagstjänster) har blivit allt viktigare. I den här utredningen studerar Kommerskollegium fragmenteringen. Vi visar begränsningar med dagens sätt att mäta internationella handelsflöden, gör en analys av exportens importberoende samt diskuterar konsekvenserna för handelspolitiken av att statistiken ger en begränsad förståelse för företagens internationella handel. Diskussionen förs med utgångspunkt i Sverige men är applicerbar på alla länder där produktionen är beroende av import. Beräkningarna bygger på SCB:s input-outputtabeller för 1995 och 2005 samt FN:s BEC-indelning (Broad Economic Categories) för Importens andel av Sveriges exportvärde uppgick 1995 till 30 procent. Tio år senare hade importandelen i exporten ökat till 33,5 procent. I ett internationellt perspektiv är siffran något högre än genomsnittet för undersökta OECD-länder och tillväxtekonomier. Nästan alla svenska sektorer har blivit mer importberoende under den här tidsperioden. Undantagen från denna trend utgörs av tekoindustrin och IT-sektorn där strukturförändringar respektive ökad lönsamhet minskat importens andel. Många svenska företag har svårt att utveckla sin konkurrenskraft utan möjligheter att importera insatsvaror och -tjänster. De är ofta beroende av import av råvaror samt av insatsvaror och insatstjänster som inte produceras i Sverige på ett kostnadseffektivt sätt. Det är stor skillnad mellan olika branschers importberoende, från 8 procent inom finansbranschen till 90 procent inom petroleumbranschen. Det finns inget självändamål med en hög eller låg andel import i produktionen eller exporten, utan det viktiga är att företagen blir konkurrenskraftiga. Att importandelen är så stor inom petroleumsektorn beror på att exporten huvudsakligen består av importerad råolja. Även gummi- och plastsektorn som använder mycket importerad råolja har en hög importandel. Motorfordonssektorn är ytterligare en sektor med högt importberoende, men här beror det på en stor import av framför allt motorfordonskomponenter. De varuproducerande företagen har generellt sett ett större importinnehåll i sin export än tjänsteföretagen. Sju av åtta tjänstesektorer jämfört med endast en av 16 varusektorer hade en importandel under 20 procent Tjänstesektorn kräver inte en lika stor mängd insatser, en större del av kostnaderna för tjänsteföretagen utgörs istället av löner. Den största procentuella ökningen av importberoendet mellan 1995 och 2005 har dock skett inom tjänstesektorerna. 2

5 Svenska företag är till överväldigande del beroende av insatsvaror från underleverantörer som är lokaliserade i högkostnadsländer i Europa. Drygt 80 procent av all svensk insatsvaruimport kommer från andra högkostnadsländer, framför allt från de västliga EU-länderna och Norge. Importen från lågkostnadsländer, såväl inom EU som i övriga världen, har dock ökat påtagligt de senaste 15 åren. Likväl utgör den mindre än en femtedel av all import av processade insatsvaror, vilket bland annat kan förklaras av att lågkostnadsländerna har just låga kostnader och importen blir därför en liten del av företagens kostnad. Exportens betydelse för ekonomin redovisas ofta som exportens andel av BNP. I Sverige ökade den andelen från 39 procent 1995 till 49 procent Ett annat sätt att mäta exportens betydelse för ekonomin är att redovisa det nationella förädlingsvärdet i exporten som andel av BNP. Till skillnad från det vanliga exportvärdet, som även består av import, är det nationella förädlingsvärdet i exporten endast det mervärde som tillfaller den svenska ekonomin i form av löner, kapitalavkastning och skatter, dvs. exporten minus importinnehållet i exporten. Mellan 1995 och 2005 ökade det nationella förädlingsvärdet i exporten som andel av BNP från 27 till 31 procent. Det skedde samtidigt som importens andel i exporten ökade. Det finns alltså inga motsättningar mellan en ökad importandel i exporten och en ökad betydelse av exporten för den nationella ekonomin, även om Sveriges export blivit mindre svensk. Räknat i kronor ökade det svenska förädlingsvärdet i exporten i samtliga sektorer förutom jordbrukssektorn. Tjänstesektorernas betydelse blir större när man mäter deras andel av exporten i förädlingsvärde. Med traditionell handelsstatistik utgör tjänsteexporten 29 procent av Sveriges totala export. Mätt i förädlingsvärde utgör tjänsteexporten 36 procent av Sveriges totala förädlingsvärde i exporten. Sverige är alltså mer beroende av tjänsteexport än vad som framgår av handelsstatistiken. Vi analyserar om EU:s tullar har anpassats till dagens fragmentering. Nästan hälften av tullarna på svensk import belastar varor som används i produktion, dvs. den import som i många fall är en nödvändighet för att företagen ska kunna möta den allt hårdare internationella konkurrensen. Dessutom visar beräkningar att nästan 60 procent av insatsvarornas tullkostnad belastar varor som exporteras. Även exporttullar, antidumpningstullar, byråkratiska handelsprocedurer och invecklade ursprungsregler kan skapa problem för företag som vill sprida sin produktion i flera länder. Hinder för handeln med insatstjänster kan också komplicera fragmenteringen. Kunskap om den fragmenterade produktionen i världen och behovet av insatsvaror och -tjänster är nödvändig för att utforma en modern handelspolitik. Politiken bör möjliggöra för företagen att utifrån sina förutsättningar, hitta den produktionsstruktur som passar dem bäst. 3

6 Innehållsförteckning Förord... 1 Sammanfattning Inledning En allt mer komplex världshandel Syfte Disposition Fragmenterade produktionskedjor Från handel med färdiga produkter till handel med arbetsmoment Offshoring av varu- och tjänsteproduktion Motiv till och effekter av fragmenteringen Hur fragmenteringen kan se ut Fragmenteringen gör handelsstatistiken svårtolkad Utvecklingen av Sveriges insatsvaruhandel Förändringen av handeln med svenska insatsvaror Varifrån kommer insatsvarorna? Svagheter med BEC-indelningen Importens betydelse för Sveriges export Input-outputtabeller och internationell handel Att mäta importberoende Sveriges vertikala specialisering Sektorernas vertikala specialisering Sektorernas betydelse för ekonomin Hur förädlingsvärde skapas Betydelsen av nivån på vertikal specialisering Olika sätt att mäta exporten Svårare att förstå förändringar i produktionsmönster Hur EU:s tullar påverkar Sveriges fragmenterade produktion Viktigt med insatsvaror till bra priser Utformningen av EU:s tullar Tullarnas betydelse för svensk produktion Tullarna fördelade på produkter Tullarna fördelade på användare Tullarnas betydelse för svensk export Slutsatser Fragmenteringen har förändrat handelsstatistikens betydelse Betydelsen av öppna marknader Hur handelspolitiken kan skapa bättre förutsättningar för fragmenteringen Går vi mot mer eller mindre fragmentering? Noter Källor

7 1. Inledning 1.1 En allt mer komplex världshandel Decennier av handelspolitiska liberaliseringar och tekniska framsteg har möjliggjort dagens globala handelsmönster där allt fler varor och tjänster handlas internationellt. Att bedriva handel över gränser är troligen enklare idag än vid någon tidigare tidpunkt. Men medan handeln i sig är enklare så är det desto svårare att få en helhetsbild av handelsmönstren, att kartlägga och se sambanden mellan länder och branscher. Det ökande inslaget av bland annat tjänstehandel, företagsintern handel och handel med insatsvaror är inte speciellt nya fenomen, men kunskapen och förståelsen för fenomenen är ofta låg. Den allmänna bilden av handel och dagens faktiska handelsmönster skiljer sig allt mer åt. Produktionsstrukturen har på ett omfattande sätt fragmenterats 1, dvs. delats upp och spridits över världen. Detta har skett i så stor omfattning att användning av begreppet made in till stor del kan ifrågasättas. De flesta varor är inte gjorda i ett land, utan flera. Även tjänsteproduktionen är ofta fragmenterad. 1.2 Syfte Som ett resultat av fragmenteringen återspeglar dagens handelsstatistik en begränsad bild av verkligheten. Syftet med utredningen är att öka kunskapen om detta genom att fördjupa bilden av handeln. Det gör vi genom att diskutera den ökade fragmenteringen som fenomen, visa begränsningarna med dagens sätt att mäta internationella handelsflöden, göra en fördjupad analys av den svenska exportens importberoende (det som i ekonomisk litteratur kallas vertikal specialisering) samt diskutera de eventuella handelspolitiska konsekvenserna av detta, främst när det gäller tullar. Resultaten bidrar delvis till en ny bild av relationen mellan export och import 2. Mot bakgrund av dagens globala ekonomi och de positiva effekterna importen har på Sverige drar vi slutsatser om hur handelspolitiken kan skapa bättre förutsättningar för fragmenteringen. 1.3 Disposition Kapitel 2 är en bred överblick av den fragmenterade världshandeln. I kapitlet, som delvis utgörs av en litteraturstudie, diskuteras hur fragmenteringen är uppbyggd, vad som driver företagens internationella försörjningsstrategier och hur fragmenteringen påverkar ekonomin. Även fallstudier presenteras. Kapitel 3 bygger liksom kapitel 4 och 5 på egna beräkningar. Kapitlet analyserar Sveriges integrering i de internationella produktionsnätverken genom att använda varuindelningen Broad Economic Categories (BEC) som delar in varor i insatsvaror, konsumtionsvaror och kapitalvaror. Vi presenterar vissa intressanta data men pekar också på måttets svagheter. Kapitel 4 är studiens centrala avsnitt. Här redovisas och diskuteras resultaten av beräkningar av Sveriges vertikala specialisering, både för landet och för olika branscher. Beräkningarna är gjorda med input-outputabeller och omfattar både varor och tjänster. Kapitel 5 analyserar hur EU:s tullar påverkar produktionen i olika sektorer. Slutligen diskuteras i kapitel 6 vilka handelspolitiska slutsatser som kan dras av att handelsstatistikens betydelse har förändrats. 5

8 2. Fragmenterade produktionskedjor 2.1 Från handel med färdiga produkter till handel med arbetsmoment Den gradvisa övergången från en världshandel baserad på handel med konsumtionsprodukter till en handel baserad på insatsvaror och insatstjänster (insatser) gör den globala ekonomin mer komplex. Tidigare producerades en vara på en plats och man kunde med rätta sätta exempelvis märkningen made in Sweden på varan. Särskilt gällde detta råvaror och oförädlade jordbruksvaror som endast producerats i ett land 3. Den mesta varuhandeln idag utgörs dock av industrivaror och dessa är mer komplexa och innehåller flera olika komponenter som kan produceras på olika ställen. Därför är det inte är lika enkelt att entydigt ange produktens ursprung. Även en stor del av jordbrukshandeln består av förädlade produkter, med många olika ingredienser av olika ursprung, vars produktionsprocess inte kan beskrivas på ett enkelt sätt. Också tjänstehandeln sker till stor del med insatstjänster i avancerade produktionskedjor. En pedagogisk ansats att förklara den uppdelade produktionsstrukturen, fragmenteringen, görs av Baldwin 4 (2006). Han talar om the second unbundling, den andra separationen. Den första separationen ägde rum när handeln möjliggjorde att produktion och konsumtion inte längre behövde ske på samma ställe. En vara kunde produceras i en fabrik och skeppas till en konsument på andra sidan jordklotet. Innan vi hade effektiva sjötransporter och andra kommunikationer var detta inte möjligt. Den andra separationen är betydligt nyare och handlar om att produktionen i sig inte längre ens behöver ske på samma ställe. Baldwin beskriver det som att the factories are unpacked and the tasks spread out across the world. Begreppet trade in tasks istället för trade in goods avser de olika uppgifter som ingår i produktionen och som kan utföras på olika ställen och därmed i sig blir en handelsvara 5. Dessa olika arbetsmoment, som tidigare i mycket högre grad var koncentrerade till en geografisk plats, är idag ofta utspridda. Konkurrensen i världen sker därmed inte bara mellan företag som erbjuder olika färdiga produkter utan även mellan företag och produktionsanläggningar inom företag som erbjuder olika arbetsmoment i produktionskedjan. Fortfarande gäller att företag måste erbjuda konkurrenskraftiga produkter, och länder måste ha komparativa fördelar, men det som är nytt är alltså att konkurrenskraften inte enbart ligger inom produktionen av en viss färdig produkt utan snarare inom utförandet av en viss arbetsinsats (produktion av en viss insatsvara eller tjänst). Vilka länder utför vilka slags arbetsmoment? Baldwin beskriver en uppdelning av ekonomier i Headquarter economies and factory economies, där Sverige helt klart är en klassisk huvudkontorsekonomi. Begreppet ska inte tolkas alltför bokstavligt utan det innebär att vissa länder har sin huvudsakliga produktion inom tillverkningsindustrin medan andra fokuserar på den icke-fysiska delen av produktionen (som kan förknippas med företagens huvudkontor men inte alls behöver betyda att ett land innehar själva det organisatoriska huvudkontoret för ett företag). Denna del av produktionen består såväl av högkvalificerade som lågkvalificerade jobb, allt från design och marknadsföring till enklare jobb inom ekonomihantering som inte är kopplade till själva fabrikstillverkningen. Ett nästan övertydligt exempel på denna indelning är förhållandet mellan USA och Mexico. Produktionen delas ganska tydligt upp i dess fabriksdel, i Mexicos maquiladoras (sammansättningsfabriker nära gränsen till USA) och amerikanska huvudkontorssysslor. Exempel på detta finns i avsnitt Offshoring av varu- och tjänsteproduktion Handel med arbetsmoment innebär i praktiken handel med insatsvaror och -tjänster. Inom varuhandeln är insatsvarorna idag helt dominerande, cirka två tredjedelar av EU:s import utgörs enligt EU-kommissionen av insatsvaror 6. Insatsvaror kan vara såväl rena råvaror som halvfabrikat eller färdiga varor, som blir delar av nya färdiga varor. När företag behöver köpa in dem uppstår handel internationell eller inrikes. En insatsvara kan antingen ingå som en delprodukt i en slutlig produkt, exempelvis ett cykelstyre eller en mikroprocessor eller förbrukas i produktionen, såsom exempelvis tvättmedel som används för att tvätta kläder 7. När det gäller tjänster så används ofta begreppet företagstjänster istället för insatstjänster 8. Till skillnad från insatsvaror som kan vara konkreta kom- 6

9 ponenter är insatstjänster, till sin ickefysiska natur, mer abstrakta. Exempel på insatstjänster är outsourcing av callcenters, fakturahantering, konsulttjänster, telekommunikation, städning av företagets lokaler med mera. Med andra ord är tjänstenäringarna såväl låg- som högkvalificerade och såväl lågsom högteknologiska. Viktigt just i handelssammanhang är de olika mellanhänder i form av försäkringsbolag, banker och rederier som är nödvändiga i varuhandeln. Faktaruta 1 diskuterar skillnaden mellan hur varor och tjänster resulterar i olika leveranssätt. Vilka arbetsmoment som flyttas ut, vart de flyttas och om de flyttas inom en koncern eller till ett helt annat företag varierar. En del begreppsförvirring förekommer i diskussionen om försörjningsstrategier, vilket faktaruta 2 reder ut. I denna studie använder vi begreppet offshoring för de situationer när delar av en produktionskedja förläggs utomlands, oavsett om det gäller varor eller tjänster och oavsett om det sker inom det egna företagets ramar eller om fristående underleverantörer anlitas. För att produktionen ska kunna fragmenteras så att insatserna produceras i olika länder krävs alltså offshoring. Offshoring leder inte alltid till att insatser importeras till Sverige för vidareförädling. Det är inte ovanligt att företag investerar i både produktion och säljkontor/butiker i samma land för att på plats kunna producera för värdlandet. En svensk Volvo kan alltså monteras ihop i en fabrik i Belgien för att sedan säljas på den belgiska marknaden. Ett annat skäl till att investera i såväl produktion som säljkontor utomlands är att slippa formella handelshinder genom att etablera sig i det land man exporterar till. Faktaruta 1. Leverans av insatsvaror och -tjänster För att varuproduktion som spritts ut på olika platser i världen ska kunna förflyta smidigt krävs en tillförlitlig logistik. Moderna lösningar med effektiva IT-baserade rutiner och transporter gör att varorna som flödar mellan olika platser i produktionskedjan sällan behöver lagras någon längre tid, om de över huvud taget alls behöver lagras. Ofta kan de sättas in direkt i produktionen enligt sk Just in Timemetoden (JIT), där exempelvis komponenter till en dator anländer mer eller mindre i samma stund de ska monteras. JIT används även på säljsidan i den meningen att importerade varor ofta skickas direkt till butiker, eller till och med direkt till kunden, utan att först lagras. Att lagerhållningen minskar gör produktionskedjan billigare men också mer sårbar. Insatstjänster kan inhandlas över Internet eller telefon eller på annat sätt från andra länder. De kan också inhandlas genom att kunden åker utomlands för att konsumera tjänsten eller när tjänsteutövaren åker till kundens land för att på plats producera tjänsten. Men de flesta tjänster som säljs internationellt säljs när ett tjänsteföretag etablerar dotterbolag i utlandet för att sälja sina tjänster, dvs. genom utländska direktinvesteringar och inte handel 9. 7

10 Faktaruta 2. Olika försörjningsstrategier Verksamhet som bedrivs inom det egna företaget är inscourcing, ett ovanligt begrepp, men som betyder att källan till det som produceras är inhouse, egenproducerat. Ett företag kan förlägga delar av sin verksamhet till ett annat företag i samma land, exempelvis låter man någon sköta fakturahanteringen. Detta är okontroversiellt och heller inte intressant i handelspolitiska sammanhang då det inte innebär någon internationell handel. Detta kallas outsourcing. Tyvärr blir ordet ofta synonymt i den allmänna debatten med att verksamhet förflyttas till utlandet men det är alltså inte vad begreppet egentligen avser. Om produktionen faktiskt förläggs till ett annat land kallas det offshoring. Hålls det inom det egna företagets ramar är det frågan om offshore insourcing. Då har företaget gjort en utländsk direktinvestering (Foreign Direct Investment - FDI) och klassificeras nu som ett multinationellt företag. Betydelsen av multinationella företag och utländska direktinvesteringar har ökat kraftigt. Beräkningar visar att hela 33 procent av den svenska varuhandeln bedrivs inom multinationella företag 10. I USA är andelen även där cirka en tredjedel. Den företagsinterna handeln inom multinationella koncerner står alltså för en stor del av fragmenteringen. Det är inte lätt för små företag att sprida ut produktionen på många ställen. De saknar resurser att koordinera processen, vilket gör att det huvudsakligen är större företag som har möjlighet att investera utomlands. Dock kan även små företag dra nytta av handelsmöjligheterna genom att importera insatsvaror och tjänster till sin inhemska produktion. Om företag lägger ut produktion på ett annat företag i utlandet ägnar de sig åt offshore outsourcing. I Kina, ibland benämnt världens verkstad är denna modell vanlig. Västerländska företag lägger sin fabrikstillverkning där men de äger ofta inte fabrikerna själva. Även stora företag väljer ofta denna försörjningsstrategi, de väljer alltså att inte själva äga produktionsfaciliteterna i utlandet. Tabell 1 Utländsk direktinvestering och företagsintern handel Hemlandet Utlandet Inom företaget insourcing offshore insourcing Utanför företaget outsourcing offshore outsourcing I samtliga fall utom då all produktion sker inom företaget har verksamheten fragmenterats. Fler företag deltar i produktionen av samma slutprodukt och man delar arbetsmomenten mellan sig. 2.3 Motiv till och effekter av fragmenteringen Att skilja motiven till att företag fragmenterar sin produktion från effekterna av fragmenteringen är ibland tvetydigt eftersom motiven och effekterna många gånger är samma sak. En mycket viktig drivkraft för att flytta hela eller delar av produktionsprocessen över landsgränser är lägre kostnader och de lägre kostnaderna kan i sin tur även bli en effekt av fragmenteringen. Konkurrensen är hård i de flesta branscher och möjligheterna att påtagligt sänka kostnaderna i Sverige och liknande länder är begränsade. Låga löner kan påverka kostnadsbilden för arbetsintensiv produktion på ett avgörande sätt 11. Även om arbetskraften i dessa länder inte är lika produktiv som i Sverige så finns det besparingar att hämta genom att förlägga arbetsintensiv produktion till sådana länder. Det är dock viktigt att komma ihåg att kostnader inte endast är lika med löner, ofta sätts likhetstecken mellan begreppen lågkostnadsland och låglöneland. Även kostnader för skatter, kapital, logistik mm måste tas i beaktande 12. Trots dessa kostnader så har ofta länder med låga löner också låga kostnader. Företag är dock inte bara ute efter kostnadsreduceringar. Vore de det skulle alla insatser importeras från lågkostnadsländerna och som vi ska se i kapitel 3 förhåller det sig inte alls så. Även tillgång till högkvalificerad arbetskraft, viktiga råvaror, teknisk kompetens, effektiva underleverantörer mm spelar in. Det är en helhetsbedömning som avgör företagens strategi. Fragmentering som innebär omlokalisering av produktion är även förenat med mängder av utmaningar, till exempel om det kulturella avståndet innebär svårigheter med att upprätthålla produktion och distribution i ett 8

11 främmande land. Korruption, politisk instabilitet, svag infrastruktur och låg utbildningsnivå är bara några av alla de problem som många utvecklingsländer i varierande grad brottas med. Därför förekommer det att företag flyttar produktion från utlandet till hemlandet när de bedömer att kostnadsbesparingarna och andra fördelar med offshoringen inte uppväger problemen och riskerna. Allt fler företag, specialiserade inom sin nisch i allt fler länder, konkurrerar om sin plats i produktionskedjorna och om att få möjlighet att producera och leverera sina insatser till produktionen. Att allt detta skapar ett enormt konkurrenstryck med snabba och stora strukturomvandlingar i alla deltagande ekonomier är uppenbart. De västerländska ekonomierna och andra avancerade ekonomier blir allt mer avindustrialiserade och tjänsteproducerande medan en lång rad utvecklingsländer med Kina i spetsen, industrialiseras. Det mycket låga prisläge som idag finns på många produkter hade inte kunnat åstadkommas utan möjlighet till import av billiga insatser från lågkostnadsländer. Dagens konsumenter av såväl enkla konsumtionsvaror som mer avancerade kapitalvaror hade inte haft samma köpkraft om fabriksproduktionen stannat i högkostnadsländerna. Dessa varor kan inte produceras till samma låga priser i högkostnadsländer som Sverige. Utan fragmenteringen hade konsumtionsmönstren sett helt annorlunda ut med betydligt färre och dyrare varor i butikerna. Även tjänsteutbudet hade varit mindre och dyrare. Det stora utbudet av billiga konsumtionsvaror har bidragit till att pressa ner inflationen och därmed höja reallönerna globalt 13. Världsekonomin är med andra ord idag helt beroende av de globala produktionskedjorna och den fragmenterade produktionen. Uppdelningen av produktionen leder till teknikspridning och spridning av kunnande och management mellan företag i olika delar av produktionskedjan. Om produktionen av en vara exempelvis kräver fem arbetsmoment och dessa delas upp från att utföras på en fabrik till fem olika fabriker så följer bland annat kunskap om produktionsprocessen med till de olika produktionsenheterna. När företag inkorporerar tekniska framsteg från andra länder i sin egen produktion genom att använda en mer effektiv insatsvara eller -tjänst främjas produktiviteten. Det i sin tur leder till att produktionskostnader sänks och att företag kan utnyttja nya möjligheter som uppstår. Om det som produceras av ett företag sedan används som insats i en annan industri i samma land, får det en än mer positiv effekt på andra sektorer av ekonomin i landet. En ökad handel med insatsvaror och -tjänster bidrar på så sätt till en högre ekonomisk tillväxt. Samtidigt ska det inte bortses ifrån att fragmenteringen också kan få negativa effekter, inte minst i de traditionella industriländerna. Om en svensk fabrik läggs ner och ersätts av exempelvis en polsk så försvinner givetvis arbetstillfällen från Sverige. Ofta är det just detta som diskuteras i media, en diskussion som på sina håll kan bli ganska het då det beskrivs ensidigt som jobb som försvinner till låglöneländerna (the giant sucking sound som den amerikanske presidentkandidaten Ross Perot beskrev NAFTA-avtalets effekter 1992 massor av amerikanska jobb skulle sugas till låglönelandet Mexiko 14 ). Möjligheterna att flytta ut enskilda arbetsmoment istället för hela produktionsenheter ur landet skapar en situation där företagen kan öka produktiviteten där den är som lägst genom att endast flytta ut de arbetsmoment som är dyra i förhållande till deras insats. Detta kan påverka människor inom såväl varu- som tjänsteproducerande företag och det avser inte bara lågutbildad arbetskraft. Studier från USA visar att mellan 11 och 38 procent av alla jobb, beroende på definition och metod, kan flyttas utomlands 15. Fragmenteringen innebär också stora omställningar för många av dem som behåller sina jobb. Nya produktionsmönster får långtgående konsekvenser när jobben får nya innehåll och det ställs nya krav på personalen. 2.4 Hur fragmenteringen kan se ut Ett fåtal fallstudier har gjorts som studerar hur fragmenteringen i praktiken kan gå till. Den kanske mest kända är en studie från Linden, Kramer och Dedrick 16 där en Ipod bokstavligen dissekeras och ursprunget till dess viktigare komponenter studeras. I tabell 2 återges de viktigaste komponenterna och var förädlingsvärdet skapas. Som synes kommer den viktigaste delen, hårddisken, från en japanskägd fabrik i Kina. Bland de övriga viktigaste komponenterna finns det fabriker i sex länder, ägda av företag med säten i fyra länder. Samtidigt är det troligen ändå en förenkling. Hårddisken består i sig av olika komponenter och insatser som tjänster och förbrukningsinsatser, exempelvis vatten och el, är inte heller med. På den till USA importerade ipoden står det assembled in China men vi vet inte hur mycket av förädlingsvärdet som tillkommer Kina. Den viktigaste komponenten är gjord av en japansk fabrik i Kina, men det är oklart hur mycket av förädlingsvärdet som går till löner (till kinesiska arbetare) och hur mycket som går till kapitalavkastning (till företagets ägare) 17. Dock räknar författarna med, på oklara grunder, att endast några procent av det totala importpriset går till Kina 18. 9

12 Tabell 2: Tillverkningen av en Ipod Component Supplier Company HQ Location Manufacturing Location Estimated Factory Price Cost as % of all ipod Parts Gross Profit Rate Est d Value Capture Hard Drive Toshiba Japan China $ % 26.5% $19.45 Display Module Toshiba- Japan Japan $ % 28.7% $5.85 Matsushita Video/Multimedia Broadcom US Taiwan or $8.36 6% 52.5% $4.39 Processor Singapore Portal Player CPU PortalPlayer US US or Taiwan $4.94 3% 44.8% $2.21 Insertion, test, and assembly Inventec Taiwan China $3.70 3% 3.0% $0.11 Battery Pack Unknown $2.89 2% $0.00 Display Driver Renesas Japan Japan $2.88 2% 24.0% $0.69 Mobile SDRAM Memory - 32 MB Samsung Korea Korea $2.37 2% 28.2% $0.67 Back Enclosure Unknown $2.30 2% 26.5% Mainboard PCB Unknown $1.90 1% 28.7% Subtotal for 10 most expensive inputs All other inputs $ % Total all ipod inputs $ % Källa: Linden et al (2007) $ % $33.37 Ett annat exempel som tydligare skiljer på varuoch tjänsteinsatserna i en produktionskedja återges i en studie av kinesisk- och vietnamesisktillverkade skor. I detta exempel är uppdelningen i huvudkontorsekonomi och fabriksekonomi tydlig: The concepts of production and manufacturing are perceived as the same thing, but manufacturing is often only a relatively limited part of the entire production process, which also contains research, development, design, logistics and marketing, etc. These mostly creative parts of the production process usually add more value than manufacturing and they are mostly carried out in Europe. We found that, even for a low price shoe, EU value added is above 50 %. For the medium price range EU value added can reach almost 70 % and for up-market shoes, with high design and marketing costs, the EU value added can surpass 80 %. This means that a shoe manufactured in China still can be regarded as a European shoe. 19 Några andra exempel på fallstudier återfinns i faktaruta Fragmenteringen gör handelsstatistiken svårtolkad Till följd av att en allt större del av produktionen fragmenteras har handelsstatistiken har blivit mer svårtolkad. Eftersom varor och tjänster passerar gränser flera gånger innan de blir en slutlig produkt går det att ifrågasätta lämpligheten i att använda exporten och importens andel av BNP som måttstock för ett lands ekonomiska beroende av omvärlden. Måttet är fortfarande av betydelse men fragmenteringen gör att många anser att statistiken är uppblåst, dock oklart med hur mycket. Enligt Daudin et al (2009) 23 är handelns andel av världsekonomin cirka en fjärdedel lägre än de officiella siffrorna anger. De menar att det är 19 istället för 26 procent av global BNP som utgörs av handel. Skillnaden är avsevärd och den beror på att de försöker estimera handelns värde netto istället för brutto, dvs undvika dubbelräkningar som uppstår när varor passerar gränser flera gånger. Samtidigt anser Daudin et al att resultatet i studien troligen ändå överskattar handelns nettovärde en hel del och att den egentliga siffran ligger betydligt lägre än så. Helt klart är att traditionell handelsstatistik behöver kompletteras för att den ska ge en mer nyanserad bild av världshandeln. Är det ofrånkomligt att handeln med insatser ökar som ett resultat av företagens nya sätt att organisera sig över gränser? Inte nödvändigtvis, då två motverkande krafter står mot varandra. Å ena sidan ökar fragmenteringen behovet av import av insatser för produktion. Å andra sidan sker inte all produktion och försäljning av svenska produkter i och från Sverige. Svenskägda butikskedjor i utlandet säljer exempelvis kläder som fysiskt aldrig varit i Sverige. Svenskägda dotterbolag i utlandet, som är engagerade i fabriksproduktion, behöver också insatser men eftersom bolagens verksamhet ligger utanför Sverige kommer dessa insatser inte att passera den svenska gränsen. Exempelvis kan en svenskägd fabrik utomlands importera insatsvaror från ett annat land och sedan sälja den färdiga produkten till ett tredje land. 10

13 I sådana fall kan svenska företags ekonomiska aktiviteter öka och fragmenteringen kan förfinas ytterligare utan att det ökar den svenska importen av insatsvaror. Den kan till och med minska. Däremot kan det ändå krävas insatstjänster till det svenska huvudkontoret. I kapitel 3 och 4 följer nu en statistisk analys av hur fragmenteringen ser ut i Sverige. Med import avses i följande kapitel all import till Sverige, dvs oavsett den kommer från ett EU-land (formellt benämnt införsel) eller från ett land utanför EU. Faktaruta 3. Exempel på fragmenteringen: flygplan, bilar och Barbiedockor En annan studie om en än mer avancerad produkt med betydligt större värde än en Ipod handlar om ett Boeingplan: The Boeing 787 Dreamliner is a case in point. The production of this new midsize jet involves 43 suppliers spread over 135 sites around the world. Boeing relies heavily on local expertise when making its sourcing decisions. The wings are produced in Japan, the engines in the United Kingdom and the United States, the flaps and ailerons in Canada and Australia, the fuselage in Japan, Italy and the United States, the horizontal stabilizers in Italy, the landing gear in France, and the doors in Sweden and France. Offshore production accounts for close to 70 per cent of the many thousands of parts used to assemble the jet. Some parts are produced in foreign affiliates of the Boeing Corporation while others are supplied under international outsourcing agreements 20. Uppenbart är att beskrivningen ovan endast ger en högst översiktlig bild. Det står bland annat att motorerna tillverkas i USA och i Storbritannien, men flygplansmotorer är avancerade produkter med många delar och sannolikt har fler länder än så bidragit med olika insatser. Intressant att notera är att ett Boeingplan inte är speciellt amerikanskt, studien beräknar att hela 70 procent av komponenterna tillverkas utomlands. Ett annat, tidigare exempel, visar även det hur oamerikansk en till synes amerikansk produkt kan vara. En studie av en amerikansk bil (General Motors) från 1998 visade att endast 37 procent av förädlingsvärdet av bilen verkligen var made in the US. 30 procent av förädlingsvärdet bestod av sydkoreanska insatser 21. Bild 1 nedan visar ett exempel från bilindustrin. Läskabel Slovakien Bildskärm Indonesien Audio Korea Textilklädsel Indien Hajantenn Brasilien Nackstöd och sitsvärme Norge Luftkondi tionering Frankrike Högtalare Tyskland Fyrhjulsdrift Sverige Bränsle- och bromsrör England/USA Belysning USA/Kanada Avgassystem Sverige Delarna till en bil tillverkas i många olika länder. Här visas ett exempel på hur det kan se ut. Bilexemplet visar att fragmenteringen inte är ett helt nytt fenomen. En studie från av något betydligt mindre avancerat, en Barbiedocka, visar att även sådana till synes enkla varor har producerats i en fragmentiserad produktionskedja. Dockan designades i Mattels huvudkontor i Kalifornien. Olja, som kommer från något oljeexporterande land, raffinerades till etylenplast, som dockan är gjord av, på en fabrik i Taiwan. Nylonhåret gjordes i Japan. Bomullskläderna tillverkades i Kina. Formen som dockan stöptes i var tillverkad i USA, liksom färgen som hon färgades med och kartongen som hon förpackades i. Sammansättning av allt skedde i fabriker i Indonesien och Malaysia. Kvalitetstestning skedde i Kalifornien. Produktionen har med säkerhet flyttats om en del under åren, gissningsvis ligger en betydligt större andel i Kina idag. 11

14 3. Utvecklingen av Sveriges insatsvaruhandel 3.1 Förändringen av handeln med svenska insatsvaror Följande avsnitt fokuserar på den ekonomiska verksamheten i Sverige och på hur det Sverigebaserade näringslivets beroende av insatser ser ut. Ett sätt att mäta fragmenteringen är att använda en indelning baserad på FN:s SITC-statistik 24 som heter Broad Economic Categories (BEC). BECindelningen klassificerar alla internationella handelsflöden i 19 olika varugrupper. Varje grupp definieras i sin tur antingen som kapitalvaror, insatsvaror eller konsumtionsvaror 25, varav åtta varugrupper kategoriseras som insatsvaror. Statistiken kan skäras på olika ledder för att ge olika jämförelser mellan varugrupper, över tid och leverantörsländer. Som beskrivs senare är det dock vanskligt att tolka dessa siffror för bokstavligt och av det skälet nöjer vi oss här med två kortare analyser av statistiken; dels hur importen av insatsvaror till Sverige utvecklats och dels vilka länder som levererar till Sverige. Först och främst kan det konstateras att Sverige importerar allt mer varor som enligt BEC klassificeras som insatsvaror. Värdet på insatsvaruimporten ökade med 68 procent perioden , från 35 miljarder USD till 59 miljarder US 27. En tydlig effekt av krisen kan märkas i statistiken. Om vi istället för 2009 avslutar tidsserien 2008 så visar det sig att ökningen av insatsvaruimporten gentemot 1995 istället var hela 159 procent. Krisen minskade den ekonomiska aktiviteten i Sverige och med den föll också behovet av insatsvaror kraftigt. Långsiktigt är dock trenden att importen av insatsvaror ökar. Som andel av den totala importen har dock insatsvarorna minskat, från 57 procent i snitt under andra halvan av 90-talet till 54 procent under 00-talet. År 2009 noterades ett bottenvärde på endast 51 procent. Utvecklingen åskådliggörs i figur 1. Varför minskar insatsvarornas andel av den totala importen? En förklaring kan vara att Sveriges stora ökning av direktinvesteringar i utlandet har begränsat behovet av insatsvaror för produktion i hemlandet samt ökat behovet av att importera färdiga konsumtionsvaror, bland annat från de utländska dotterbolagen. I statistiken ser man tydligt att framför allt importen av konsumtionsvaror men även kapitalvaror har ökat mer än importen av insatsvaror. Det betyder dock inte att Sveriges behov av insatsvaror har minskat och att den svenska ekonomin idag är mindre beroende av de internationella produktionskedjorna än den var för 15 år sedan. Den svenska ekonomins behov av insatsvaror är enligt BEC-statistik stort men inte ökande. Som vi ska se längre fram förefaller dock detta något underskatta de förändringar som skett. Figur 1. Utvecklingen av Sveriges totala import respektive import av insatsvaror Miljarder USD 200 Andel insatsvaror 60% % % % % 60 50% % 0 46% Import av insatsvaror Övrig import Andel insatsvaror Källa: UNCTAD och SCB 12

15 3.2 Varifrån kommer insatsvarorna? Större delen av de importerade insatsvarorna utgörs av processade varor till industrin, men andelen som utgörs av råvaror 28 har ökat sedan Fenomenet att importera råvaror är dock inte nytt och drivs inte av att företag sprider sin produktion över världen 29. När det ovan diskuteras att arbetsmoment har spritts ut över världen är det just den fragmenterade produktionen vi talar om och inte gruvdrift eller oljeborrning, som alltid av nödvändighet varit utspridd. Mer intressant är därför istället att titta på handeln med intermediära insatsvaror, dvs varor som processats 30 och är delvis förädlade: komponenter, halvfabrikat osv. Varifrån kommer Sveriges import av processade insatsvaror? När vi besvarar frågan var Sveriges import kommer ifrån är det viktigt att tolka siffrorna med försiktighet. Detta beror på den s.k. Rotterdameffekten som troligtvis överskattar Sveriges varuimport från EU och underskattar varuimporten från övriga världen. Varor som importeras till Sverige från andra EU-länder registreras endast på avsändningslandet i EU. Det gäller även om varorna i ett tidigare skede har importerats från länder utanför EU 31. De viktigaste länderna för import av processade insatsvaror åskådliggörs i tabell 3 nedan. Som synes så är import från övriga EU-länder helt dominerande, även om det fallit något och dessutom, som nämnts ovan, är något överskattad. Enligt siffrorna kommer tre fjärdedelar av Sveriges import av insatsvaror från andra EU-länder, varav största leverantören är Tyskland. Därtill kommer 10 procent från Norge 32. De produktionsnätverk som svenska företag är beroende av är därmed till överväldigande del lokaliserade i Europa, även om dessa företag i sin tur med säkerhet delvis har utomeuropeiska leverantörer. Import från Kina har visserligen ökat kraftigt, men står ändå bara för några procent av importen av processade insatsvaror till Sverige. Världens verkstad förefaller därför i första hand att för Sveriges del producera konsumtionsvaror och inte insatsvaror. Tabell 3 De viktigaste länderna för import av insatsvaror till den svenska produktionen År EU Norge USA Kina Japan % 7% 6% 0% 3% % 10% 4% 3% 2% Källa: Comtrade och egna beräkningar 13

16 Figur 2. Leverantörer av insatsvaror till Sverige. Uppskattning av fördelningen mellan hög- och lågkostnadsländer 100% 80% 95% 85% % 40% 20% 0% 2% 8% 8% 3% Högkostnadsländer Lågkostnadsländer Övriga i EU Lågkostnadsländer Källa: Comtrade och egna beräkningar Ett annat sätt att studera statistiken är att dela in länderna i hög- respektive lågkostnadsländer 33. Det visar i vilken mån svenska företags försörjingsstrategier är beroende av billig produktion i lågkostnadsländer. Figur 2 åskådliggör detta. Som synes kommer den allra mesta importen av bearbetade insatsvaror från högkostnadsländer, dvs. Västeuropa, USA, Japan och en handfull andra rika länder såsom Australien och Kanada. Dock har andelen sjunkit markant de senaste 14 åren, från 95 procent till 85 procent, vilket innebär att lågkostnadsländernas andel av produktionen har ökat. Hälften av de insatsvaror som importeras från lågkostnadsländer kommer från de centraleuropeiska EU-länderna och hälften från länder utanför EU. Största leverantörer till Sverige från EU är Polen, följt av Tjeckien och Estland. Utanför EU är största leverantören Kina, följt av Ryssland och Brasilien. Det kan verka som att importen var ungefär lika stor från lågkostnadsländer inom EU som utanför. Då har vi dock glömt Rotterdameffekten som kan innebära att andelen importerade insatsvaror från lågkostnadsländer utanför EU är något högre och importandelen från höginkomstländerna är något lägre. Det mesta av världshandeln med bearbetade insatsvaror äger rum mellan traditionella industriländer. Det kan alltså förefalla som att kostnader inte spelar så stor roll eftersom företagens import inte huvudsakligen sker från länder med låga kostnader. Men detta är bara en bild av verkligheten, baserat på värdet av importen. Om vi istället studerade statistik baserat på volymmått, såsom liter, kilo eller stycke, skulle bilden troligen se annorlunda ut. Att det blir en så liten del av värdet beror bland annat på att lågkostnadsländerna har just låga kostnader. En stor och viktig del av de svenska företagens produktion av insatser sker i länder där kostnaderna är så låga att värdet inte blir en stor del av företagens kostnad. I ett hypotetiskt fall där lågkostnadsländernas export av insatsvaror till Sverige skett till högkostnadsländernas prisnivå så hade deras marknadsandel av Sveriges import ökat väsentligt. Dessutom importerar vi till stor del arbetsintensiva produkter från lågkostnadsländerna medan importen från högkostnadsländer består av kapital- och humankapitalintensiva varor 34. Av detta kan vi dra slutsatsen att import från högkostnadsländer är dominerande men minskande och att import från lågkostnadsländer ökar och är betydligt viktigare än vad statistiken visar. 3.3 Svagheter med BEC-indelningen Diskussionen ovan är ungefär så långt man kan komma med att använda BEC:s indelning av varor. Statistiken ger en intressant bild av Sveriges internationella beroende av insatsvaror, men det finns flera problem som gör att det inte går att få något djupare grepp om fragmenteringen. Ett problem är att tre av de 19 varugrupperna i BEC inte kategoriseras alls, vare sig som insatsvaror, kapitalvaror eller konsumtionsvaror, då de används på ett 14

17 omfattande sätt av både företag och privatkonsumenter. Däribland ingår den inte oväsentliga varugruppen personbilar. Problemet sträcker sig längre än till personbilar. Metoden ovan som används för att studera handeln med insatsvaror utgår ifrån att internationella handelsflöden går att bryta ner i någon av de tre kategorierna insatsvaror, kapitalvaror eller konsumtionsvaror. Problem uppstår när produkter kan användas inom två eller tre av dessa kategorier. I de fallen fördelas produkterna efter sin huvudsakliga användning. Det finns gott om sådana produkter, kanske majoriteten av alla produkter är sådana. Ett exempel är apelsiner, som både används direkt av konsumenterna och av livsmedelsindustrin för att göra apelsinjuice. Det största problemet med BEC är dock att tjänster helt utelämnas, det finns ingen kategorisering av tjänster i insatstjänster och andra slags tjänster. Därmed visar BEC endast en grov uppskattning av något som bara är en del av handeln med insatser. Det är tydligt att den här statistiken inte ger en heltäckande bild av den ökade globala integreringen som fragmenterade produktionsprocesser mellan olika länder ger upphov till. Användandet av input-outputtabeller ger en mer mångfacetterad bild än BEC så därför övergår vi nu i nästa kapitel till en mer ingående analys av Sveriges beroende av importerade insatser. Även tjänster inkluderas i analysen. 15

18 4. Importens betydelse för Sveriges export 4.1 Input-outputtabeller och internationell handel Klassificeringarna enligt BEC-indelningen i kapitalvaror, insatsvaror och konsumtionsvaror indikerar att insatsvarors andel av den totala handeln har minskat sedan 1970-talet 35. I kapitel tre visades att importerade insatsvaror till Sverige har minskat som andel av den totala importen sedan De här resultaten motsäger bilden som många forskare lyft fram att företagens fragmentering och specialisering har lett till ökad handel med insatsvaror och insatstjänster. Problemet med BEC-metoden är att handeln med insatsvaror som andel av den totala handeln inte fångar hela bilden med globala värdekedjor och offshoring. En alternativ metod för att analysera betydelsen av handeln med insatser av både varor och tjänster är att studera input-outputtabeller. Input-outputanalys bidrar med en djupare dimension och visar hur ländernas produktion ofta blir allt mer importberoende. Tabellerna kan beskrivas som en redovisning i matrisform av ett lands nationalräkenskaper. Matrisen beskriver landets produktions- och konsumtionsstruktur och åskådliggör flödet av varor och tjänster mellan dess olika sektorer. I Sverige ansvarar Statistiska Centralbyrån för inputoutputtabellerna. Tabellerna uppdateras vart femte år och de senaste som publicerades 2008, innehåller data för Faktaruta 4 redovisar en aggregerad version av Sveriges IO-tabell för 2005 samt förklarar hur tabellen är uppbyggd. Det finns flera anledningar till varför input-outputtabeller är så användbara för att analysera fragmenterad handel. En viktig anledning är att det går att utläsa vilka varor och tjänster som används som insatser för att producera nya varor och tjänster och vilka som går till konsumtion, investeringar eller export. Därmed undviks problemen med att klassificera varor som antingen kapitalvaror, insatsvaror eller konsumtionsvaror. Med input-outputtabeller kan en vara redovisas både som en insatsvara i en annan sektors produktion och som en konsumtionsvara. En annan stor behållning av input-outputtabeller är att även tjänstesektorerna ingår. I input-outputtabellerna redovisas importstatistiken i en importmatris, vilket gör det möjligt att utläsa hur mycket och från vilka sektorer varje sektor i landet importerar. Kopplingen av importflöden mellan sektorer i olika länder skapar möjligheter att se nya ekonomiska samband och leder till spännande användningsområden för input-outputtabeller. Statistiken blir mer användbar för en viss sorts analys, exempelvis kan man se hur stor del av den svenska motorfordonsindustrins produktionsvärde som består av import från utländsk gummieller plastindustri eller utländsk metallindustri. Dock har input-outputtabeller också svagheter i förhållande till traditionell handelsstatistik eftersom det inte går att se vilket land importen kommer från. Det går heller inte att se till vilket land eller sektor exporten går. Traditionell handelsstatistik är därför bättre för att studera handeln mellan länder medan input-outputtabeller är att föredra för att studera flöden av insatsvaror och insatstjänster mellan sektorer i olika länder Att mäta importberoende Analyser med hjälp av input-outputtabeller kan användas inom flera olika områden för att studera sambanden mellan olika sektorer och se hur förändringar i en sektor får konsekvenser för andra sektorer. En möjlighet är att använda input-outputtabeller för att analysera ett lands importberoende. Det görs genom att beräkna värdet på importens andel i exporten, dvs. omfattningen på importerade varor och tjänster som används för att tillverka en produkt som sedan exporteras. Måttet kallas för vertikal specialisering och skapades av Hummels, Ishii och Yi år Idag är måttet ett allmänt etablerat och vedertaget begrepp i forskningsvärlden, dock är det ännu inte är fullt känt i policyvärlden. Vertikal specialisering är egentligen en beräkning av hur stor del av varje enskild sektors produktion som utgörs av import 39. Varje sektors importandel appliceras därefter på sektorns export som antas ha en lika stor importandel som produktionen. Exempelvis antas en svensk möbel, såld i Sverige, ha en lika stor andel importerade insatser som en svensk möbel som exporteras utomlands. Koopman, Wang och Wei 40 skriver att Kinas vertikala specialisering är grovt underskattad eftersom den inhemska politiken uppmuntrar tillverkning för export genom fördelaktiga importtullar och andra skattelättnader, men de gäller endast om produktionen sedan exporteras. Det leder till att exporten har ett mycket högre importinnehåll än produktionen för inhemsk konsumtion, något som beräkningen inte ger utslag för. För Sverige som inte 16

19 Faktaruta 4: Input-outputtabeller Matrisen nedan är en aggregerad version av Sveriges input-outputtabell och visar den inhemska ekonomin I matrisen återges det totala värdet av Sveriges samlade produktion, konsumtion, investeringar, export och import. Sveriges ekonomi 2005 (miljarder kr) Sektor Produkter Primär Tillverkning Tjänster Primär Källa: SCB Slutlig konsumtion Bruttoinvesteringar Export Tillverkning Tjänster Import Köp gjorda av utländska invånare Produktskatter minus subventioner Total använding Löner Produktionsskatter minus subventioner Kapital Sektorns output Den första kolumnen under rubriken produkter redovisar produktgrupper som används i olika delar av ekonomin, antingen som inputs till sektorer eller som slutlig användning. Produktgrupperna är indelade i primär, tillverkning och tjänster, varav gruppen primär består av jordbruk-, jakt, skogsbrukoch fiskprodukter samt produkter från utvinning av mineral. Övrig input består av import samt nettot av produktskatter minus produktsubventioner. Produktskatter och produktsubventioner betalas eller erhålls i förhållande till hur mycket som produceras och ingår i total användning. Exempel på produktskatter är moms, energiskatter och tull. Löner, nettot av produktionsskatter minus subventioner samt kapital utgör det mervärde som skapas i sektorn, dvs. sektorns förädlingsvärde. Produktionsskatter och subventioner, exempelvis fastighetsskatt eller bilskatt, är till skillnad från produktskatter och produktsubventioner inte kopplade till hur mycket som produceras. I input-outputtabellen redovisas förädlingsvärdet till baspris. Det innebär att produktionsskatter och subventioner ingår i förädlingsvärdet och därmed BNP till baspris, medan om man lägger till produktskatter och subventioner får man fram BNP till marknadspris. Sektorns totala användning, dvs. samtliga inputs, utgör tillsammans med förädlingsvärdet sektorns totala output. Som matrisen visar använde den primära sektorn insatser av primära produkter för 7 miljarder kronor i sin produktion, insatser av tillverkningsprodukter för 11 miljarder kronor och insatser av tjänster för 14 miljarder kronor. Importen uppgick till ett värde av 11 miljarder kronor, nettot av produktskatter och subventioner uppgick till 3 miljarder kronor. Det totala förädlingsvärdet till baspris som består av löner, produktionsskatter minus subventioner samt kapital uppgick till knappt 39 miljarder kronor. Den högra delen av matrisen visar den slutliga användningen fördelad på konsumtion och investeringar (både privat och offentlig) samt export. Konsumtionen av primära varor uppgick till 6 miljarder kronor, investeringar i primära varor uppgick till minus två miljarder 36 och exporten av primära varor uppgick till knappt 14 miljarder kronor. Köp gjorda av utländska invånare i landet statistikförs som inhemsk konsumtion. Eftersom varorna och tjänsterna konsumeras av personer som inte är svenska invånare räknas de bort därifrån för att istället läggas på exporten. 17

20 tillämpar ett sådant system är antagandet troligtvis inte ett problem. Beräkningen utgår även från att varor och tjänster inom samma sektor har samma importandel och exporteras i lika stor omfattning. Den vertikala specialiseringen kan exempelvis bli högre än den egentligen är om en vara som använder mycket importerade insatser inte exporteras. Därför måste måttet tolkas med försiktighet för varje enskild sektor. Måttet används ofta i samband med försök att beskriva effekterna på handeln av fragmenterade produktionsprocesser. Enligt Hummels et al måste tre krav vara uppfyllda för att vertikal specialisering ska kunna äga rum: En produkt produceras i två eller flera steg Två eller fler länder bidrar med förädlingsvärde under produktionen Åtminstone ett av länderna måste använda importerade insatser i sin produktion, och en del av produktionen måste exporteras Det sista kriteriet innebär att varor som inte exporteras inte har någon vertikal specialisering även om import används i produktionen. Beräkningen av vertikal specialisering utgår alltså från importandelen i den inhemska produktionen, och den andelen multipliceras därefter med exporten. Om det inte finns någon export finns det heller ingen vertikal specialisering enligt denna definition. Det som gör vertikal specialisering så intressant är att den mäter både direkt och indirekt import. Direkt import avser varor eller tjänster som importeras till de sektorer där de ska användas. Pappersindustrin importerar exempelvis kemikalier som behövs i produktionen. Med hjälp av inputoutput tabeller kan man även beräkna den indirekta importen, alltså summan av all import som indirekt hamnar i en sektors produktion genom att den importeras via andra sektorer. I exemplet med pappersindustrin så kommer en viktig del av insatsvarorna från den inhemska skogsindustrin. Skogsindustrin i sin tur har exempelvis importerat FoU-tjänster samt utrustning. När pappersindustrin använder skogsprodukter i sin produktion så används och förbrukas även indirekt den importerade utrustningen (till exempel maskindelar) och forskning. Vid beräkning av indirekt import inkluderas alltså samtlig import bakåt i leverantörskedjan från alla olika sektorer som används i produktionen. Det här ger en djupare bild av en sektors totala importberoende. Är vertikal specialisering ett sätt att mäta hela den fragmenterade produktionskedjan? Inomata (2008) menar att vertikal specialisering endast innefattar en begränsad del av produktionskedjan, dvs. det som sker uppströms men inte nedströms. Den fragmenterade produktionsprocessen kan fortsätta nedströms om ett land exporterar varor som används i mottagarlandets produktion, vilket beräkningen inte tar hänsyn till. Vertikal specialisering ger alltså inte en bild av den totala globala fragmenteringen utan beräkningen visar endast i vilken utsträckning varje lands egen nationella export är beroende av import. Vertikal specialisering har även andra användbara användningsområden som möjligheten att analysera strukturella skillnader mellan sektorer avseende till exempel hur stor andel av produktionen som innehåller importerade insatser samt att se hur den här andelen har förändrats över tid. En redovisning av beräkningen av vertikal specialisering finns i faktaruta 5. Faktaruta 5: Beräkning av vertikal specialisering I sin artikel The nature and growth of vertical specialization in world trade som publicerades i Journal of International Economics 2001 beskriver Hummels, Ishii och Yi begreppet vertikal specialisering (VS). VS ki = ( importerade insatsvaror bruttoproduktion ) x export där k är landet och i är varan eller sektorn. Den första delen av ekvationen beräknar andelen importerade insatser i förhållande till bruttoproduktionen. När kvoten multipliceras med exportvärdet approximeras värdet på hur mycket import som finns i exporten. Den matematiska beräkningen av vertikal specialisering redovisas i fotnoten

Made in Sweden? 2011 01 27

Made in Sweden? 2011 01 27 Made in Sweden? 2011 01 27 Lena Johansson 2011 01 27 Henrik Isakson 2011 01 27 Är den här tillverkad i Sverige? 4 En Boeing Dreamliner : Made in America? 43 underleverantörer Utspridda på 135 produktionsfaciliteter

Läs mer

Lena Johansson Generaldirektör 2012-10-22

Lena Johansson Generaldirektör 2012-10-22 Lena Johansson Generaldirektör 2012-10-22 Kommerskollegium Sveriges myndighet för utrikeshandel och handelspolitik Vår främsta uppgift är att på olika sätt förbättra möjligheterna för internationell handel

Läs mer

Globala värdekedjor. så påverkar de utrikeshandeln

Globala värdekedjor. så påverkar de utrikeshandeln Globala värdekedjor så påverkar de utrikeshandeln 1 GLOBALA VÄRDEKEDJOR 2 Innehåll Vad är globala värdekedjor? 4 Hur påverkas exportmåtten? 6 Vilken betydelse har tjänsteexporten? 8 Vilka konsekvenser

Läs mer

Sveriges export av varor och direktinvesteringar i utlandet

Sveriges export av varor och direktinvesteringar i utlandet Sveriges export av varor och direktinvesteringar i utlandet Sammanfattande skrift av utredningen The relationship between international trade and foreign direct investments. Kommerskollegium Kommerskollegium

Läs mer

Produktion - handel - transporter

Produktion - handel - transporter Produktion - handel - transporter Kunskapskrav E C A Eleven kan undersöka var olika varor och tjänster produceras och konsumeras, och beskriver då enkla geografiska mönster av handel och kommunikation

Läs mer

Produktion - handel - transporter

Produktion - handel - transporter Produktion - handel - transporter Kunskapskrav E C A Eleven kan undersöka var olika varor och tjänster produceras och konsumeras, och beskriver då enkla geografiska mönster av handel och kommunikation

Läs mer

Kommerskollegiums vision. Kommerskollegium. Sveriges myndighet för utrikeshandel och handelspolitik. Kommerskollegiums uppdrag.

Kommerskollegiums vision. Kommerskollegium. Sveriges myndighet för utrikeshandel och handelspolitik. Kommerskollegiums uppdrag. Kommerskollegium Kommerskollegiums vision Sveriges myndighet för utrikeshandel och handelspolitik Fri och öppen handel med klara spelregler Lena Johansson Generaldirektör Kommerskollegiums uppdrag Disposition

Läs mer

I termer av förädlingsvärde är den privata tjänsteandelen c:a 51 procent av totalen.

I termer av förädlingsvärde är den privata tjänsteandelen c:a 51 procent av totalen. Svensk industri med stort tjänsteinnehåll Från tid till annan framförs uppfattningar att industrin spelar en krympande roll i den svenska ekonomin. Det intrycket får man lätt av att följa det traditionella

Läs mer

Utrikeshandel med teknikvaror 2012

Utrikeshandel med teknikvaror 2012 Utrikeshandel med teknikvaror 2012 Kraftigt fall i handeln med teknikvaror 2012 Exporten av teknikvaror föll med drygt 9 procent i värde Teknikvaror till ett värde av ca 520 miljarder SEK exporterades

Läs mer

Frihandel hur kan den gynna oss?

Frihandel hur kan den gynna oss? Frihandel hur kan den gynna oss? Exploderande debatt om globaliseringen de senaste åren Outsourcing av produktion till låglöneländer ( nearsourcing till Baltikum och Polen) Den korrekta termen borde vara

Läs mer

Frihandel ger tillväxt och välstånd

Frihandel ger tillväxt och välstånd Frihandel ger tillväxt och välstånd September 2007 Basfakta om Sveriges utrikeshandel 1 FRIHANDEL GER TILLVÄXT OCH VÄLSTÅND Ekonomisk tillväxt innebär att den samlade produktionen av varor och tjänster

Läs mer

Sverige i den globala ekonomin nu och i framtiden

Sverige i den globala ekonomin nu och i framtiden Sverige i den globala ekonomin nu och i framtiden Göran Wikner, Hanna Norström Widell, Jonas Frycklund Maj 2007 Trender för svenskt företagande Bilaga 1 till Globala affärer regler som hjälper och stjälper

Läs mer

Frihandel ger tillväxt och välstånd

Frihandel ger tillväxt och välstånd Frihandel ger tillväxt och välstånd April 2008 Basfakta om Sveriges utrikeshandel 1 FRIHANDEL GER TILLVÄXT OCH VÄLSTÅND Ekonomisk tillväxt innebär att den samlade produktionen av varor och tjänster ökar,

Läs mer

Handelsstudie Island

Handelsstudie Island Handelsstudie Island Juni 2013 Andreas Thörnroos 2013-06-05 Sammanfattning Handelns utveckling totalt Sverige är ett av världens mest globaliserade länder och handeln har en avgörande betydelse för svensk

Läs mer

Internationaliseringens effekter på arbetsmarknaden. Pär Hansson ITPS och Örebro universitet

Internationaliseringens effekter på arbetsmarknaden. Pär Hansson ITPS och Örebro universitet Internationaliseringens effekter på arbetsmarknaden Pär Hansson ITPS och Örebro universitet Frågeställningar Vilka effekter har ökad utrikeshandel och ökade direktinvesteringar haft på sysselsättning och

Läs mer

Varför handlar vi med omvärlden?

Varför handlar vi med omvärlden? Varför handlar vi med omvärlden? Kommerskollegium är den myndighet i Sverige som ansvarar för frågor som rör utrikeshandel och handelspolitik. Vår främsta uppgift är att främja frihandel och klara spelregler

Läs mer

UTRIKESHANDEL I GÖTEBORGSREGIONEN 2016

UTRIKESHANDEL I GÖTEBORGSREGIONEN 2016 UTRIKESHANDEL I GÖTEBORGSREGIONEN 2016 En region med lång erfarenhet av utrikeshandel Sjöfart och internationell handel har präglat Göteborgsregionen i snart 400 år. Visserligen är varorna inte desamma

Läs mer

Det här gör Kommerskollegium för ditt företag

Det här gör Kommerskollegium för ditt företag Det här gör Kommerskollegium för ditt företag Kommerskollegium Sveriges handelsmyndighet Kommerskollegium är den myndighet i Sverige som ansvarar för frågor om utrikeshandel och handelspolitik. Vi förser

Läs mer

Tjänsteföretagen och den inre marknaden

Tjänsteföretagen och den inre marknaden November 2005 Tjänsteföretagen och den inre marknaden Denna rapport bygger på en SCB-undersökning av företagens kunskaper om och attityder till den inre marknaden som gjorts på uppdrag av Kommerskollegium

Läs mer

MULTINATIONALS IN THE KNOWLEDGE ECONOMY

MULTINATIONALS IN THE KNOWLEDGE ECONOMY MULTINATIONALS IN THE KNOWLEDGE ECONOMY - a case study of AstraZeneca in Sweden CESIS rapport 2008 Martin Andersson, Börje Johansson, Charlie Karlsson och Hans Lööf Rapportens syfte: Vad betyder AstraZeneca

Läs mer

Svenskt näringsliv i en globaliserad värld

Svenskt näringsliv i en globaliserad värld Svenskt näringsliv i en globaliserad värld Effekter av internationaliseringen på produktivitet och sysselsättning Pär Hansson, Patrik Karpaty, Markus Lindvert, Lars Lundberg, Andreas Poldahl och Lihong

Läs mer

FöreningsSparbanken Analys Nr 33 24 november 2005

FöreningsSparbanken Analys Nr 33 24 november 2005 FöreningsSparbanken Analys Nr 33 24 november 2005 God potential för en ökad tjänsteexport De svenska företagen får bättre betalt för sina exporttjänster än för exporten av varor. Under perioden 1995-2004

Läs mer

Merchanting en växande del av tjänsteexporten

Merchanting en växande del av tjänsteexporten Merchanting en växande del av tjänsteexporten KURT GUSTAVSSON OCH LARS FORS Utrikeshandeln med tjänster har de senaste åren ökat i betydelse. Den snabba ökningen i särskilt exporten av tjänster har bidragit

Läs mer

Utrikeshandel med teknikvaror

Utrikeshandel med teknikvaror Utrikeshandel med teknikvaror Ekonomisk analys 2012-03-29 Utrikeshandel med teknikvaror Svensk export och import av teknikvaror Teknikvaror till ett värde av 573 miljarder SEK exporterades från Sverige

Läs mer

Hur hänger utbildning och tillväxt ihop? Pär Hansson ITPS och Örebro universitet

Hur hänger utbildning och tillväxt ihop? Pär Hansson ITPS och Örebro universitet Hur hänger utbildning och tillväxt ihop? Pär Hansson ITPS och Örebro universitet Frågeställningar Leder ökade utbildningsinvesteringar till ökad produktivitet? Hur påverkas efterfrågan på kvalificerad

Läs mer

Svensk tjänstehandel omfattning, utveckling och betydelse

Svensk tjänstehandel omfattning, utveckling och betydelse Svensk tjänstehandel omfattning, utveckling och betydelse Pär Hansson Tillväxtanalys och Örebro universitet SCB i Örebro 1 mars 2011 Inledning och bakgrund Tjänstesektorns internationalisering 2010 Tjänstehandel

Läs mer

FöreningsSparbanken Analys Nr 7 28 mars 2006

FöreningsSparbanken Analys Nr 7 28 mars 2006 FöreningsSparbanken Analys Nr 7 28 mars 2006 Konkurrensen om arbetskraften i Baltikum hårdnar Arbetskraftskostnaderna i Estland och Lettland ökar snabbast av de nya EU-länderna. Sedan 2001 har den genomsnittliga

Läs mer

Sveriges handel på den inre marknaden

Sveriges handel på den inre marknaden Enheten för internationell 2011-10-05 Dnr: 2011/00259 handelsutveckling Olle Grünewald Petter Stålenheim Sveriges handel på den inre marknaden Sveriges varuexport till EU:s inre marknad och östersjöländerna

Läs mer

Finländska dotterbolag utomlands 2012

Finländska dotterbolag utomlands 2012 Företag 2014 Finländska dotterbolag utomlands 2012 Finländska företag utomlands: nästan 4900 dotterbolag i 119 länder år 2012. Enligt Statistikcentralens uppgifter bedrev finländska företag affärsverksamhet

Läs mer

Handel med teknikvaror 2016

Handel med teknikvaror 2016 217-2-8 Handel med teknikvaror 216 Ökad teknikhandel men försämrad handelsbalans Teknikvaror till ett värde av 4 miljarder SEK exporterades från Sverige under 216, vilket är en ökning med 2 procent i värde

Läs mer

Sveriges varuhandel med Östersjöländerna

Sveriges varuhandel med Östersjöländerna Enheten för internationell handelsutveckling 2012-04-27 Dnr: 2012/00574 Petter Stålenheim Sveriges varuhandel med Östersjöländerna Mellan 2004 och 2007 ökade den svenska exporten till de nya EUmedlemmarna

Läs mer

Internationell Ekonomi

Internationell Ekonomi Internationell Ekonomi Handelshinder När varor säljs till ett land från ett annat utan att staten tar ut tull eller försvårar handeln så råder frihandel Motsatsen kallas protektionism Protektionism Med

Läs mer

Sverige tappar direktinvesteringar. Jonas Frycklund April, 2004

Sverige tappar direktinvesteringar. Jonas Frycklund April, 2004 Sverige tappar direktinvesteringar Jonas Frycklund April, 2004 1 Innehåll Sverige som spetsnation... 2 FN:s direktinvesteringsliga... 3 PROGNOS FÖR DIREKTINVESTERINGSLIGAN... 4 STÄMMER ÄVEN PÅ LÅNG SIKT...

Läs mer

Fickfakta om svensk internationell handel och dess betydelse

Fickfakta om svensk internationell handel och dess betydelse Frihandel ger tillväxt Fickfakta om svensk internationell handel och dess betydelse sverige och frihandeln En allt öppnare världshandel, tillsammans med ett stabilt regelverk och fungerande samhällsinstitutioner,

Läs mer

Öppna gränser och frihandel. - Risker och möjligheter för svensk industri i dagens EU Cecilia Wikström Europaparlamentariker

Öppna gränser och frihandel. - Risker och möjligheter för svensk industri i dagens EU Cecilia Wikström Europaparlamentariker Öppna gränser och frihandel - Risker och möjligheter för svensk industri i dagens EU Cecilia Wikström Europaparlamentariker Hotet mot Schengensamarbetet Konsekvenser för transportsektorn Det europeiska

Läs mer

Sveriges jordbruks- och livsmedelshandel rensat för den norska laxen

Sveriges jordbruks- och livsmedelshandel rensat för den norska laxen På tal om jordbruk fördjupning om aktuella frågor 2013-09-12 Sveriges jordbruks- och livsmedelshandel rensat för den norska laxen Sverige har efter EU-inträdet kommit att bli ett transitland för den norska

Läs mer

Samhällsekonomi. Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla. Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder

Samhällsekonomi. Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla. Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder Samhällsekonomi Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder Samhällsekonomi Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla

Läs mer

Att konkurrera med kunskap svenska småföretag på en global marknad. Sylvia Schwaag Serger

Att konkurrera med kunskap svenska småföretag på en global marknad. Sylvia Schwaag Serger Att konkurrera med kunskap svenska småföretag på en global marknad Sylvia Schwaag Serger VINNOVAs uppgift är: att främja hållbar tillväxt genom finansiering av behovsmotiverad forskning och genom utveckling

Läs mer

Sveriges utrikeshandel och internationella handelsmönster i skuggan av den ekonomiska krisen. 18 maj 2010

Sveriges utrikeshandel och internationella handelsmönster i skuggan av den ekonomiska krisen. 18 maj 2010 Sveriges utrikeshandel och internationella handelsmönster i skuggan av den ekonomiska krisen 18 maj 2010 Förändring över motsvarande period föregående år (%) 30 Förändring i svensk varuexport (jan 2008

Läs mer

SMÅFÖRETAGEN. ÄR Större ÄN DU TROR I. utrikeshandeln

SMÅFÖRETAGEN. ÄR Större ÄN DU TROR I. utrikeshandeln SMÅFÖRETAGEN ÄR Större ÄN DU TROR I utrikeshandeln Småföretagen allt viktigare för utrikeshandeln Sverige är en liten utrikeshandelsberoende ekonomi. Det samlade importvärdet uppgick till 1036 mdr kronor

Läs mer

Sveriges utrikeshandel och internationella handelsmönster i skuggan av den ekonomiska krisen. 27 oktober 2009

Sveriges utrikeshandel och internationella handelsmönster i skuggan av den ekonomiska krisen. 27 oktober 2009 Sveriges utrikeshandel och internationella handelsmönster i skuggan av den ekonomiska krisen 27 oktober Förändring över motsvarande period föregående år (%) 30 Förändring i svensk varuexport (jan 2008

Läs mer

Finländska dotterbolag utomlands 2011

Finländska dotterbolag utomlands 2011 Företag 2013 Finländska dotterbolag utomlands 2011 Finländska företag utomlands: drygt 4 600 dotterbolag i 119 länder år 2011 Enligt Statistikcentralens uppgifter bedrev finländska företag affärsverksamhet

Läs mer

BUSINESS SWEDENS MARKNADSÖVERSIKT SEPTEMBER 2015. Mauro Gozzo, Business Swedens chefekonom

BUSINESS SWEDENS MARKNADSÖVERSIKT SEPTEMBER 2015. Mauro Gozzo, Business Swedens chefekonom BUSINESS SWEDENS MARKNADSÖVERSIKT SEPTEMBER 2015 Mauro Gozzo, Business Swedens chefekonom 1 Business Swedens Marknadsöversikt ges ut tre gånger per år: i april, september och december. Marknadsöversikt

Läs mer

Varför handlar vi med omvärlden?

Varför handlar vi med omvärlden? Varför handlar vi med omvärlden? Varför handlar vi med omvärlden? Kommerskollegium är den myndighet i Sverige som ansvarar för frågor som rör utrikeshandel, EU:s inre marknad och handelspolitik. Vår främsta

Läs mer

Sveriges utrikeshandel och internationella handelsmönster i skuggan av den ekonomiska krisen. 2 september 2010

Sveriges utrikeshandel och internationella handelsmönster i skuggan av den ekonomiska krisen. 2 september 2010 Sveriges utrikeshandel och internationella handelsmönster i skuggan av den ekonomiska krisen 2 september 2010 Den globala ekonomiska krisens inverkan på Sveriges utrikeshandel Här kan du löpande följa

Läs mer

Sveriges handel med Kina - fortsatta framgångar

Sveriges handel med Kina - fortsatta framgångar Promemoria Erik Widman +86 1 6532 979, 8282 erik.widman@foreign.ministry.se Delges: Enl. bif. lista Sveriges handel med Kina - fortsatta framgångar Kina har trätt fram som Sveriges viktigaste handelspartner

Läs mer

Finländska dotterbolag utomlands 2008

Finländska dotterbolag utomlands 2008 Företag 21 Finländska dotterbolag utomlands 28 Anställda i finländska företag utomlands var koncentrerade till EU-länderna år 28 Mätt med antalet anställda var finländska företags verksamhet utomlands

Läs mer

Den globala ekonomin - handel utvecklingsekonomi och globalisering. The Global Economy kap. 15

Den globala ekonomin - handel utvecklingsekonomi och globalisering. The Global Economy kap. 15 Den globala ekonomin - handel utvecklingsekonomi och globalisering The Global Economy kap. 15 1 procent Export i procent av BNP 60 50 Sweden 40 Russian Federation United States Germany 30 Iceland 20 10

Läs mer

Direktinvesteringar 1

Direktinvesteringar 1 Direktinvesteringar 1 Direktinvesteringsflöden Diagram 1 och tabell 1 visar värdet på in- och utflöden av direktinvesteringar under 2006-2014. Inflöden redovisas som nettot av de investeringar som utländska

Läs mer

STOCKHOLMS HANDELSKAMMARES ANALYS: 2016-03 BREXIT BROMSAR DIREKTINVESTERINGAR

STOCKHOLMS HANDELSKAMMARES ANALYS: 2016-03 BREXIT BROMSAR DIREKTINVESTERINGAR STOCKHOLMS HANDELSKAMMARES ANALYS: 2016-03 BREXIT BROMSAR DIREKTINVESTERINGAR Stockholm maj 2016 Sammanfattning Ekonomiska bedömningar av ett brittiskt utträde ur EU, så kallad brexit, har hittills fokuserat

Läs mer

Uppdaterad statistik till läroboken (5:e upplagan)

Uppdaterad statistik till läroboken (5:e upplagan) Uppdaterad statistik till läroboken (5:e upplagan) s. 26: Världshandeln per produkt och region 1960 2009 2 s. 29: Världsekonomins topp-20 år 2009 3 s. 35: Sveriges export/import 2010 4 s. 37: Topp-tio

Läs mer

FöreningsSparbanken Analys Nr 6 3 mars 2005

FöreningsSparbanken Analys Nr 6 3 mars 2005 FöreningsSparbanken Analys Nr 6 3 mars 2005 Baltikum snabbväxande ekonomier men få nya jobb skapas Bland de nya EU-medlemmarna är det de baltiska länderna som framstår som snabbväxare. Under perioden 1996-2004

Läs mer

Dan Nordin. Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap Handelshögskolan Företagsekonomi

Dan Nordin. Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap Handelshögskolan Företagsekonomi Dan Nordin Universitetslektor Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap Handelshögskolan Företagsekonomi Rikedom och välstånd! det är väl bara för ett land att trycka pengar eller för en löntagare

Läs mer

Kostnadsutvecklingen och inflationen

Kostnadsutvecklingen och inflationen Kostnadsutvecklingen och inflationen PENNINGPOLITISK RAPPORT JULI 13 9 Inflationen har varit låg i Sverige en längre tid och är i nuläget lägre än inflationsmålet. Det finns flera orsaker till detta. Kronan

Läs mer

Utdrag från kapitel 1

Utdrag från kapitel 1 Utdrag från kapitel 1 1.1 Varför en bok om produktionsutveckling? Finns det inte böcker om produktion så att det räcker och blir över redan? Svaret på den frågan är både ja och nej! Det finns många bra

Läs mer

Transatlantisk frihandel? Hinder mot handeln mellan EU och USA och möjliga lösningar. Niels Krabbe, Kommerskollegium

Transatlantisk frihandel? Hinder mot handeln mellan EU och USA och möjliga lösningar. Niels Krabbe, Kommerskollegium Transatlantisk frihandel? Hinder mot handeln mellan EU och USA och möjliga lösningar Niels Krabbe, Kommerskollegium 120330 Kommerskollegium och EU:s yttre handelspolitik Sammanställer svenska intressen,

Läs mer

TCO-ekonomerna analyserar. Svensk ekonomi bättre än sitt rykte!

TCO-ekonomerna analyserar. Svensk ekonomi bättre än sitt rykte! TCO-ekonomerna analyserar Svensk ekonomi bättre än sitt rykte! Hur förändras bilden av svensk ekonomi i och med revideringen av Nationalräkenskaperna? Inledning 1 Den 5 december publicerade Statistiska

Läs mer

Globala värdekedjor och flytt av verksamhet

Globala värdekedjor och flytt av verksamhet Globala värdekedjor och flytt av verksamhet Daniel Lennartsson SCB Stockholm 27 september Disposition 1. Bakgrund EU projekt 2. Metod 3. Begrepp 4. Publicering 5. Resultat EU projekt Globala värdekedjor

Läs mer

Varför handlar vi med omvärlden?

Varför handlar vi med omvärlden? Varför handlar vi med omvärlden? Kommerskollegium är den myndighet i Sverige som ansvarar för frågor som rör utrikeshandel, EU:s inre marknad och handelspolitik. Vår främsta uppgift är att främja frihandel

Läs mer

Strukturstudie av näringslivet i Sverige 2003

Strukturstudie av näringslivet i Sverige 2003 S2006:003 Strukturstudie av näringslivet i Sverige 2003 Strukturstudie av näringslivet i Sverige 2003 Innehållsförteckning Definition av internationella och nationella företag 3 Sammanfattning 5 Resultat

Läs mer

Samhällets ekonomi Familjens ekonomi Ekonomi = hushållning Budget = uppställning över inkomster och utgifter Bruttoinkomst = lön innan skatt Nettoinkomst = lön efterskatt Disponibel inkomst = nettoinkomst

Läs mer

Strukturstudie av näringslivet i Sverige 2004

Strukturstudie av näringslivet i Sverige 2004 S2007:001 Strukturstudie av näringslivet i Sverige 2004 Strukturstudie av näringslivet i Sverige 2004 Innehållsförteckning Definition av internationella och nationella företag 2 Sammanfattning 3 Resultat

Läs mer

Frihandelsavtal skapar affärsmöjligheter

Frihandelsavtal skapar affärsmöjligheter Frihandelsavtal skapar affärsmöjligheter Anamaria Deliu 24 januari 2014, Stockholm Det ska handla om Varför förhandlar EU frihandelsavtal (FTA)? Vad innehåller ett frihandelsavtal? Förhandlingsprocessen

Läs mer

Världshandeln i det 21:a århundradet

Världshandeln i det 21:a århundradet Världshandeln i det 21:a århundradet Kommerskollegium är den myndighet i Sverige som ansvarar för frågor som rör utrikeshandel och handelspolitik. Vår främsta uppgift är att främja frihandel och klara

Läs mer

Facit. Makroekonomi NA0133 5 juni 2014. Institutionen för ekonomi

Facit. Makroekonomi NA0133 5 juni 2014. Institutionen för ekonomi Institutionen för ekonomi Rob Hart Facit Makroekonomi NA0133 5 juni 2014. OBS! Här finns svar på räkneuppgifterna, samt skissar på möjliga svar på de övriga uppgifterna. 1. (a) 100 x 70 + 40 x 55 100 x

Läs mer

Företagsägare i Kina mest optimistiska om tillväxt

Företagsägare i Kina mest optimistiska om tillväxt Pressrelease NYA RESULTAT FRÅN GRANT THORNTON-RAPPORTEN: Företagsägare i Kina mest optimistiska om tillväxt Europa sämst på att göra affärer med Kina. Positiv påverkan för svenska företag Nära ett av fem

Läs mer

Kina från ett handels- och affärsperspektiv

Kina från ett handels- och affärsperspektiv Kina från ett handels- och affärsperspektiv S v e r i g e s G e n e r a l k o n s u l a t, K a n t o n ULF SÖRMARK Sveriges närvaro i Kina Ambassaden Peking Generalkonsulatet Shanghai Generalkonsulatet

Läs mer

Swedbank Östersjöanalys Nr 6 1 december Vad driver tillväxten i Baltikum?

Swedbank Östersjöanalys Nr 6 1 december Vad driver tillväxten i Baltikum? Swedbank Östersjöanalys Nr 6 1 december 2006 Vad driver tillväxten i Baltikum? Utmärkande för de baltiska staterna är den starka expansionen inom handel- och transportsektorn. Den svarar för en betydligt

Läs mer

BRIC-länderna i världshandeln

BRIC-länderna i världshandeln Kommerskollegium 29:1 BRIC-länderna i världshandeln Brasilien, Ryssland, Indien och Kina i fokus 29 2 Kommerskollegium är den myndighet i Sverige som ansvarar för frågor som rör utrikeshandel och handelspolitik.

Läs mer

Samhällsekonomi. Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla. Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder

Samhällsekonomi. Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla. Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder Samhällsekonomi Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder Samhällsekonomi Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla

Läs mer

Arbetskraftskostnadernas utveckling i Sverige och Europa 2012

Arbetskraftskostnadernas utveckling i Sverige och Europa 2012 Arbetskraftskostnadernas utveckling i Sverige och Europa 2012 Innehåll Sammanfattning... 3 Inledning... 3 Högre ökningstakt i Sverige än i Västeuropa och Euroområdet... 4 Växelkursförändringar av stor

Läs mer

Trelleborgs Hamn. Sysselsättningseffekter i kommunen, regionen och riket

Trelleborgs Hamn. Sysselsättningseffekter i kommunen, regionen och riket Trelleborgs Hamn Sysselsättningseffekter i kommunen, regionen och riket November 2015 Hamnens betydelse för jobben 3 1 872 direkt sysselsatta i Trelleborgs Hamn 2 520 indirekta jobb kopplade till hamnen

Läs mer

Globala värdekedjor och flytt av verksamhet

Globala värdekedjor och flytt av verksamhet EKONOMISK STATISTIK/NÄRINGSLIVETS STRUKTUR RAPPORT 2013 Statistiska centralbyrån Statistics Sweden Globala värdekedjor och flytt av verksamhet Globala värdekedjor och flytt av verksamhet Statistiska centralbyrån

Läs mer

Globaliseringen och den nordiska (svenska) arbetsmarkaden. Lars Calmfors Universitetet i Oslo, 23/1-07

Globaliseringen och den nordiska (svenska) arbetsmarkaden. Lars Calmfors Universitetet i Oslo, 23/1-07 Globaliseringen och den nordiska (svenska) arbetsmarkaden Lars Calmfors Universitetet i Oslo, 23/1-07 Innehåll 1. Mekanismer 2. Vad har hänt? 3. Möjliga arbetsmarknadseffekter 4. Möjlig ekonomisk politik

Läs mer

Kommerskollegium 2009:5. Globala handelsmönster

Kommerskollegium 2009:5. Globala handelsmönster Kommerskollegium 2009:5 Globala handelsmönster 2009 06 Kommerskollegium är den myndighet i Sverige som ansvarar för frågor som rör utrikeshandel och handelspolitik. Vår främsta uppgift är att främja frihandel

Läs mer

LYCK. Tips och idéer till roliga och lärorika lektioner i samband med aktuellt tema i Lyckoslanten. Nr 3 2010 Handel

LYCK. Tips och idéer till roliga och lärorika lektioner i samband med aktuellt tema i Lyckoslanten. Nr 3 2010 Handel L e k t i o n st i p s f r å n S w e d b a n k o c h S pa r b a n k e r n a LYCK SLANTEN Tips och idéer till roliga och lärorika lektioner i samband med aktuellt tema i Lyckoslanten. Nr 3 2010 Handel Till

Läs mer

Samhällets ekonomi Familjens ekonomi Ekonomi = hushållning Budget = uppställning över inkomster och utgifter Bruttoinkomst = lön innan skatt Nettoinkomst = lön efterskatt Disponibel inkomst = nettoinkomst

Läs mer

Internationell Ekonomi. Lektion 4

Internationell Ekonomi. Lektion 4 Internationell Ekonomi Lektion 4 Varför uppstår internationell handel? Är det inte bättre att behålla allt man producerar inom landet istället för att exportera? Att vi i Sverige importerar olja och apelsiner

Läs mer

Näringslivets internationalisering tar nya vägar. Företagens villkor och verklighet 2014

Näringslivets internationalisering tar nya vägar. Företagens villkor och verklighet 2014 Näringslivets internationalisering tar nya vägar Företagens villkor och verklighet 2014 Näringslivets internationalisering tar nya vägar Företagens villkor och verklighet 2014 Tillväxtverket Upplaga:

Läs mer

Ekonomi Sveriges ekonomi

Ekonomi Sveriges ekonomi Ekonomi Sveriges ekonomi Ekonomi = Att hushålla med det vi har på bästa sätt Utdrag ur kursplanen för grundskolan Mål som eleverna ska ha uppnått i slutet av det nionde skolåret. Eleven skall Ha kännedom

Läs mer

Vem bär skulden? Förhållande mellan U-hjälp och skuldåterbetalning till IMF: Genomsnitt i de fattigaste länderna: 2,77 ggr (1998)

Vem bär skulden? Förhållande mellan U-hjälp och skuldåterbetalning till IMF: Genomsnitt i de fattigaste länderna: 2,77 ggr (1998) 1 Vem bär skulden? Förhållande mellan U-hjälp och skuldåterbetalning till IMF: Guatemala: x 1,75 Angola: x 4 Peru: x 5 Indien: x 7 Indonesien: x 14,8 Genomsnitt i de fattigaste länderna: 2,77 ggr (1998)

Läs mer

I Sverige produceras under ett år varor och tjänster för ca 2 600 000 000 000 kronor Hur går det egentligen till när det bestäms -vilka varor och

I Sverige produceras under ett år varor och tjänster för ca 2 600 000 000 000 kronor Hur går det egentligen till när det bestäms -vilka varor och I Sverige produceras under ett år varor och tjänster för ca 2 600 000 000 000 kronor Hur går det egentligen till när det bestäms -vilka varor och tjänster som produceras -på vilket sätt dessa produceras

Läs mer

SVENSK TJÄNSTEEXPORT PÅ UPPGÅNG OCH EN MOGEN INVESTERINGSMARKNAD

SVENSK TJÄNSTEEXPORT PÅ UPPGÅNG OCH EN MOGEN INVESTERINGSMARKNAD SVENSK HANDEL 2015 SVENSK TJÄNSTEEXPORT PÅ UPPGÅNG OCH EN MOGEN INVESTERINGSMARKNAD BUSINESS SWEDEN Mars 2015 Stockholm SVENSK TJÄNSTEEXPORT ÄR PÅ UPPGÅNG OCH SVERIGE UTGÖR EN MOGEN INVESTERINGSMARKNAD

Läs mer

Vad säger handelsstatistiken om exporten från den svenska fiskberedningsindustrin?

Vad säger handelsstatistiken om exporten från den svenska fiskberedningsindustrin? På tal om jordbruk och fiske fördjupning om aktuella frågor 2016-10-27 Vad säger handelsstatistiken om exporten från den svenska fiskberedningsindustrin? Sveriges totala export av fisk och skaldjur, inklusive

Läs mer

INTERNATIONELLA HALLAND EXPORT & IMPORT 2016

INTERNATIONELLA HALLAND EXPORT & IMPORT 2016 INTERNATIONELLA HALLAND EXPORT & IMPORT 2016 Oleg Zastenker Regional Exportrådgivare I Halland Maj 2017 PHOTO CREDIT: SARA INGMAN/IMAGEBANK.SWEDEN.SE 2 När Sverige först började handla över gränserna var

Läs mer

Exportsuccé, innovativ och hållbar 10 fakta om MÖBELNATIONEN SVERIGE

Exportsuccé, innovativ och hållbar 10 fakta om MÖBELNATIONEN SVERIGE Exportsuccé, innovativ och hållbar 10 fakta om MÖBELNATIONEN SVERIGE Rapport från TMF vi bygger och inreder Sverige, Januari 2015 Om rapporten Denna rapport är baserad på en större studie sammanställd

Läs mer

EKN:s Småföretagsrapport 2014

EKN:s Småföretagsrapport 2014 EKN:s Småföretagsrapport 2014 Rekordmånga exporterar till tillväxtmarknader Fyra av tio små och medelstora företag tror att försäljningen till tillväxtmarknader ökar det kommande året. Rekordmånga exporterar

Läs mer

Svensk export och import har ökat

Svensk export och import har ökat Svensk export och import har ökat utrikeshandel med jordbruksvaror och livsmedel 2005 2007 Sverige exporterade jordbruksvaror och livsmedel för 41,5 miljarder under 2007 och importerade för 77 miljarder

Läs mer

Så handlar vi på nätet 2011. Företag och konsumenter på en global e-handelsmarknad

Så handlar vi på nätet 2011. Företag och konsumenter på en global e-handelsmarknad Så handlar vi på nätet 2011 Företag och konsumenter på en global e-handelsmarknad Innehållsförteckning Sammanfattning och slutsatser... 3 1. Inledning... 5 2. E-handelsföretag på en global marknad... 6

Läs mer

Fokus på Sveriges ekonomi

Fokus på Sveriges ekonomi Vi står för fakta. Åsikterna får du stå för själv. Ekonomifakta är en källa till information och kunskap om Sveriges ekonomi. Näringslivets Ekonomifakta AB ägs av Svenskt Näringsliv och ska inspirera till

Läs mer

Språkkunskaper ger export. Rapport från Företagarna september 2010

Språkkunskaper ger export. Rapport från Företagarna september 2010 Språkkunskaper ger export Rapport från Företagarna september 2010 Innehåll Sammanfattning... 3 Så gjordes undersökningen... 3 Företagare om internationella affärer... 4 Nästan hälften gör internationella

Läs mer

Samhällsekonomiska begrepp.

Samhällsekonomiska begrepp. Samhällsekonomiska begrepp. Det är väldigt viktigt att man kommer ihåg att nationalekonomi är en teoretisk vetenskap. Alltså, nationalekonomen försöker genom diverse teorier att förklara hur ekonomin fungerar

Läs mer

Så bygger du en ledande FOI-miljö

Så bygger du en ledande FOI-miljö Så bygger du en ledande FOI-miljö Globala innovationsvärdekedjor och lokala innovationsekosystem Göran Hallin Sverige investerar mycket i FoU men ändå allt mindre Sveriges investeringar i FoU ligger på

Läs mer

SKAPAR OFFSHORING FLER JOBB? Förslag på en empirisk studie om den totala sysselsättningseffekten

SKAPAR OFFSHORING FLER JOBB? Förslag på en empirisk studie om den totala sysselsättningseffekten NATIONALEKONOMISKA INSTITUTIONEN Uppsala Universitet Examensarbete C Författare: Hanna Luhta Handledare: Hans Grönqvist Vårtermin 2015 SKAPAR OFFSHORING FLER JOBB? Förslag på en empirisk studie om den

Läs mer

UPPLEVELSE- INDUSTRIN 2004

UPPLEVELSE- INDUSTRIN 2004 UPPLEVELSE- INDUSTRIN 24 Statistik Sida 1 (14) STATISTIK UPPLEVELSE- INDUSTRIN 24 INLEDNING DETTA ÄR EN UPPDATERING AV RAPPORTEN Upplevelseindustrin 23 Statistik och jämförelser, utgiven av KK stiftelsen

Läs mer

Att rekrytera internationella experter - så här fungerar expertskatten

Att rekrytera internationella experter - så här fungerar expertskatten Att rekrytera internationella experter - så här fungerar expertskatten Johan Sander, partner Deloitte. jsander@deloitte.se 0733 97 12 34 Life Science Management Day, 14 mars 2013 Expertskatt historik De

Läs mer

Östasien. Ökad handel med Östasien problem och möjligheter. Tulldagen i Malmö 2/10 2012 Magnus Sjölin, CONOSCO www.conosco.se

Östasien. Ökad handel med Östasien problem och möjligheter. Tulldagen i Malmö 2/10 2012 Magnus Sjölin, CONOSCO www.conosco.se Ökad handel med Östasien problem och möjligheter. Tulldagen i Malmö 2/10 2012 Magnus Sjölin, CONOSCO www.conosco.se CONOSCO Magnus Sjölin 2012-10-02 Östasien. Varför politiska konflikter just nu? Kina,

Läs mer

Den svenska konsumtionens miljöpåverkan i andra länder

Den svenska konsumtionens miljöpåverkan i andra länder Den svenska konsumtionens miljöpåverkan i andra länder Miljöräkenskaper innebär att miljöstatistik systematiseras och redovisas tillsammans med ekonomisk statistik i ett gemensamt system. Syftet är att

Läs mer

Strukturstudien 2015 Fordonsleverantörer i Sverige

Strukturstudien 2015 Fordonsleverantörer i Sverige Strukturstudien 2015 Fordonsleverantörer i Sverige Fordonskomponentgruppen - FKG Yasemin Heper Mårtensson 2015-06-18 1 Sammanfattning FKGs strukturstudie 2015 Av leverantörerna är närmare 70 procent tillverkande

Läs mer

Lönar det sig att gå före?

Lönar det sig att gå före? MILJÖEKONOMI 10 Mars 2011 Lönar det sig att gå före? Eva Samakovlis MILJÖEKONOMI 10 mars 2011 Innehåll Svensk miljö- och klimatpolitik Kostnader av att gå före Potentiella vinster av att gå före KI:s analys

Läs mer