Kommerskollegium 2010:6. Made in Sweden? MADE IN. Ett nytt perspektiv på relationen mellan Sveriges export och import SWEDEN

Transkript

1 Kommerskollegium 2010:6 Made in Sweden? Ett nytt perspektiv på relationen mellan Sveriges export och import MADE IN SWEDEN

2 Kommerskollegium är den myndighet i Sverige som ansvarar för frågor som rör utrikeshandel och handelspolitik. Vår främsta uppgift är att främja frihandel och klara spelregler för den internationella handeln. Vi arbetar också för en effektiv inre marknad och ett öppet, starkt multilateralt handelssystem med fortsatta handelspolitiska liberaliseringar. I vårt uppdrag strävar vi efter goda handelsmöjligheter på tre nivåer: på EU:s inre marknad, mellan EU och omvärlden samt globalt, framförallt inom ramen för världshandelsorganisationen WTO. Som expertmyndighet förser vi regeringen med besluts- och förhandlingsunderlag inom handelsområdet. Det handlar såväl om löpande underlag för aktuella handelsförhandlingar som långsiktiga strukturella analyser. Våra utredningar och rapporter syftar till att öka kunskapen om handelns betydelse för samhällsekonomin och för en global hållbar utveckling. Kommerskollegium har också verksamhet som riktar sig mot företag. Exempelvis finns på kollegiet SOLVIT-center som hjälper företag och privatpersoner som stöter på handelshinder på EU:s inre marknad. Kansliet för Sveriges råd för handelsprocedurer, SWEPRO, finns också under vårt paraply. I vår roll som handelsmyndighet ingår dessutom att ge stöd till utvecklingsländer genom handelsrelaterat utvecklingssamarbete. På kollegiet finns också kontaktpunkten Open Trade Gate Sweden som bistår exportörer från utvecklingsländerna i deras handel med Sverige och EU. Kommerskollegium, december 2010 första tryckningen. ISBN:

3 Förord Att Sverige är beroende av export är välkänt. Mindre känt är importberoendet och hur viktig importen är för vår export. Faktum är att en tredjedel av svensk export består av importerade råvaror, insatsvaror och insatstjänster från underleverantörer världen över. I den här rapporten studerar Kommerskollegium handelseffekter av den ökade specialiseringen av produktionen i världsekonomin och därmed fragmenteringen av produktionsmoment till olika länder. Marknaden har blivit allt mer global, vilket har påverkat den internationella handeln och det internationella beroendet. Särskilt studerar vi hur Sveriges handelsberoende har förändrats. Vi diskuterar fenomenet fragmentering och visar begränsningar med dagens sätt att mäta internationella handelsflöden. Vi gör en analys av exportens importberoende samt diskuterar vissa handelspolitiska konsekvenser av fragmenteringen, främst när det gäller tullar. Rapporten har skrivits av Henrik Isakson och Emma Wajnblom på Kommerskollegium. Ett särskilt tack vill vi rikta till makroanalytiker Bengt Roström, utan vars hjälp vi inte hade klarat de avancerade beräkningarna. Stockholm i december 2010 Lena Johansson Generaldirektör Kommerskollegium 1

4 Sammanfattning Under senare decennier har produktionsstrukturen i världen i allt större utsträckning fragmenterats, dvs. den har delats upp i olika arbetsmoment och spridits ut geografiskt. Underleverantörer bearbetar och förädlar produkter till färdiga konsumentprodukter i långa kedjor, vilket har gjort att handeln med insatsvaror (komponenter, råvaror, halvfabrikat mm) och insatstjänster (företagstjänster) har blivit allt viktigare. I den här utredningen studerar Kommerskollegium fragmenteringen. Vi visar begränsningar med dagens sätt att mäta internationella handelsflöden, gör en analys av exportens importberoende samt diskuterar konsekvenserna för handelspolitiken av att statistiken ger en begränsad förståelse för företagens internationella handel. Diskussionen förs med utgångspunkt i Sverige men är applicerbar på alla länder där produktionen är beroende av import. Beräkningarna bygger på SCB:s input-outputtabeller för 1995 och 2005 samt FN:s BEC-indelning (Broad Economic Categories) för Importens andel av Sveriges exportvärde uppgick 1995 till 30 procent. Tio år senare hade importandelen i exporten ökat till 33,5 procent. I ett internationellt perspektiv är siffran något högre än genomsnittet för undersökta OECD-länder och tillväxtekonomier. Nästan alla svenska sektorer har blivit mer importberoende under den här tidsperioden. Undantagen från denna trend utgörs av tekoindustrin och IT-sektorn där strukturförändringar respektive ökad lönsamhet minskat importens andel. Många svenska företag har svårt att utveckla sin konkurrenskraft utan möjligheter att importera insatsvaror och -tjänster. De är ofta beroende av import av råvaror samt av insatsvaror och insatstjänster som inte produceras i Sverige på ett kostnadseffektivt sätt. Det är stor skillnad mellan olika branschers importberoende, från 8 procent inom finansbranschen till 90 procent inom petroleumbranschen. Det finns inget självändamål med en hög eller låg andel import i produktionen eller exporten, utan det viktiga är att företagen blir konkurrenskraftiga. Att importandelen är så stor inom petroleumsektorn beror på att exporten huvudsakligen består av importerad råolja. Även gummi- och plastsektorn som använder mycket importerad råolja har en hög importandel. Motorfordonssektorn är ytterligare en sektor med högt importberoende, men här beror det på en stor import av framför allt motorfordonskomponenter. De varuproducerande företagen har generellt sett ett större importinnehåll i sin export än tjänsteföretagen. Sju av åtta tjänstesektorer jämfört med endast en av 16 varusektorer hade en importandel under 20 procent Tjänstesektorn kräver inte en lika stor mängd insatser, en större del av kostnaderna för tjänsteföretagen utgörs istället av löner. Den största procentuella ökningen av importberoendet mellan 1995 och 2005 har dock skett inom tjänstesektorerna. 2

5 Svenska företag är till överväldigande del beroende av insatsvaror från underleverantörer som är lokaliserade i högkostnadsländer i Europa. Drygt 80 procent av all svensk insatsvaruimport kommer från andra högkostnadsländer, framför allt från de västliga EU-länderna och Norge. Importen från lågkostnadsländer, såväl inom EU som i övriga världen, har dock ökat påtagligt de senaste 15 åren. Likväl utgör den mindre än en femtedel av all import av processade insatsvaror, vilket bland annat kan förklaras av att lågkostnadsländerna har just låga kostnader och importen blir därför en liten del av företagens kostnad. Exportens betydelse för ekonomin redovisas ofta som exportens andel av BNP. I Sverige ökade den andelen från 39 procent 1995 till 49 procent Ett annat sätt att mäta exportens betydelse för ekonomin är att redovisa det nationella förädlingsvärdet i exporten som andel av BNP. Till skillnad från det vanliga exportvärdet, som även består av import, är det nationella förädlingsvärdet i exporten endast det mervärde som tillfaller den svenska ekonomin i form av löner, kapitalavkastning och skatter, dvs. exporten minus importinnehållet i exporten. Mellan 1995 och 2005 ökade det nationella förädlingsvärdet i exporten som andel av BNP från 27 till 31 procent. Det skedde samtidigt som importens andel i exporten ökade. Det finns alltså inga motsättningar mellan en ökad importandel i exporten och en ökad betydelse av exporten för den nationella ekonomin, även om Sveriges export blivit mindre svensk. Räknat i kronor ökade det svenska förädlingsvärdet i exporten i samtliga sektorer förutom jordbrukssektorn. Tjänstesektorernas betydelse blir större när man mäter deras andel av exporten i förädlingsvärde. Med traditionell handelsstatistik utgör tjänsteexporten 29 procent av Sveriges totala export. Mätt i förädlingsvärde utgör tjänsteexporten 36 procent av Sveriges totala förädlingsvärde i exporten. Sverige är alltså mer beroende av tjänsteexport än vad som framgår av handelsstatistiken. Vi analyserar om EU:s tullar har anpassats till dagens fragmentering. Nästan hälften av tullarna på svensk import belastar varor som används i produktion, dvs. den import som i många fall är en nödvändighet för att företagen ska kunna möta den allt hårdare internationella konkurrensen. Dessutom visar beräkningar att nästan 60 procent av insatsvarornas tullkostnad belastar varor som exporteras. Även exporttullar, antidumpningstullar, byråkratiska handelsprocedurer och invecklade ursprungsregler kan skapa problem för företag som vill sprida sin produktion i flera länder. Hinder för handeln med insatstjänster kan också komplicera fragmenteringen. Kunskap om den fragmenterade produktionen i världen och behovet av insatsvaror och -tjänster är nödvändig för att utforma en modern handelspolitik. Politiken bör möjliggöra för företagen att utifrån sina förutsättningar, hitta den produktionsstruktur som passar dem bäst. 3

6 Innehållsförteckning Förord... 1 Sammanfattning Inledning En allt mer komplex världshandel Syfte Disposition Fragmenterade produktionskedjor Från handel med färdiga produkter till handel med arbetsmoment Offshoring av varu- och tjänsteproduktion Motiv till och effekter av fragmenteringen Hur fragmenteringen kan se ut Fragmenteringen gör handelsstatistiken svårtolkad Utvecklingen av Sveriges insatsvaruhandel Förändringen av handeln med svenska insatsvaror Varifrån kommer insatsvarorna? Svagheter med BEC-indelningen Importens betydelse för Sveriges export Input-outputtabeller och internationell handel Att mäta importberoende Sveriges vertikala specialisering Sektorernas vertikala specialisering Sektorernas betydelse för ekonomin Hur förädlingsvärde skapas Betydelsen av nivån på vertikal specialisering Olika sätt att mäta exporten Svårare att förstå förändringar i produktionsmönster Hur EU:s tullar påverkar Sveriges fragmenterade produktion Viktigt med insatsvaror till bra priser Utformningen av EU:s tullar Tullarnas betydelse för svensk produktion Tullarna fördelade på produkter Tullarna fördelade på användare Tullarnas betydelse för svensk export Slutsatser Fragmenteringen har förändrat handelsstatistikens betydelse Betydelsen av öppna marknader Hur handelspolitiken kan skapa bättre förutsättningar för fragmenteringen Går vi mot mer eller mindre fragmentering? Noter Källor

7 1. Inledning 1.1 En allt mer komplex världshandel Decennier av handelspolitiska liberaliseringar och tekniska framsteg har möjliggjort dagens globala handelsmönster där allt fler varor och tjänster handlas internationellt. Att bedriva handel över gränser är troligen enklare idag än vid någon tidigare tidpunkt. Men medan handeln i sig är enklare så är det desto svårare att få en helhetsbild av handelsmönstren, att kartlägga och se sambanden mellan länder och branscher. Det ökande inslaget av bland annat tjänstehandel, företagsintern handel och handel med insatsvaror är inte speciellt nya fenomen, men kunskapen och förståelsen för fenomenen är ofta låg. Den allmänna bilden av handel och dagens faktiska handelsmönster skiljer sig allt mer åt. Produktionsstrukturen har på ett omfattande sätt fragmenterats 1, dvs. delats upp och spridits över världen. Detta har skett i så stor omfattning att användning av begreppet made in till stor del kan ifrågasättas. De flesta varor är inte gjorda i ett land, utan flera. Även tjänsteproduktionen är ofta fragmenterad. 1.2 Syfte Som ett resultat av fragmenteringen återspeglar dagens handelsstatistik en begränsad bild av verkligheten. Syftet med utredningen är att öka kunskapen om detta genom att fördjupa bilden av handeln. Det gör vi genom att diskutera den ökade fragmenteringen som fenomen, visa begränsningarna med dagens sätt att mäta internationella handelsflöden, göra en fördjupad analys av den svenska exportens importberoende (det som i ekonomisk litteratur kallas vertikal specialisering) samt diskutera de eventuella handelspolitiska konsekvenserna av detta, främst när det gäller tullar. Resultaten bidrar delvis till en ny bild av relationen mellan export och import 2. Mot bakgrund av dagens globala ekonomi och de positiva effekterna importen har på Sverige drar vi slutsatser om hur handelspolitiken kan skapa bättre förutsättningar för fragmenteringen. 1.3 Disposition Kapitel 2 är en bred överblick av den fragmenterade världshandeln. I kapitlet, som delvis utgörs av en litteraturstudie, diskuteras hur fragmenteringen är uppbyggd, vad som driver företagens internationella försörjningsstrategier och hur fragmenteringen påverkar ekonomin. Även fallstudier presenteras. Kapitel 3 bygger liksom kapitel 4 och 5 på egna beräkningar. Kapitlet analyserar Sveriges integrering i de internationella produktionsnätverken genom att använda varuindelningen Broad Economic Categories (BEC) som delar in varor i insatsvaror, konsumtionsvaror och kapitalvaror. Vi presenterar vissa intressanta data men pekar också på måttets svagheter. Kapitel 4 är studiens centrala avsnitt. Här redovisas och diskuteras resultaten av beräkningar av Sveriges vertikala specialisering, både för landet och för olika branscher. Beräkningarna är gjorda med input-outputabeller och omfattar både varor och tjänster. Kapitel 5 analyserar hur EU:s tullar påverkar produktionen i olika sektorer. Slutligen diskuteras i kapitel 6 vilka handelspolitiska slutsatser som kan dras av att handelsstatistikens betydelse har förändrats. 5

8 2. Fragmenterade produktionskedjor 2.1 Från handel med färdiga produkter till handel med arbetsmoment Den gradvisa övergången från en världshandel baserad på handel med konsumtionsprodukter till en handel baserad på insatsvaror och insatstjänster (insatser) gör den globala ekonomin mer komplex. Tidigare producerades en vara på en plats och man kunde med rätta sätta exempelvis märkningen made in Sweden på varan. Särskilt gällde detta råvaror och oförädlade jordbruksvaror som endast producerats i ett land 3. Den mesta varuhandeln idag utgörs dock av industrivaror och dessa är mer komplexa och innehåller flera olika komponenter som kan produceras på olika ställen. Därför är det inte är lika enkelt att entydigt ange produktens ursprung. Även en stor del av jordbrukshandeln består av förädlade produkter, med många olika ingredienser av olika ursprung, vars produktionsprocess inte kan beskrivas på ett enkelt sätt. Också tjänstehandeln sker till stor del med insatstjänster i avancerade produktionskedjor. En pedagogisk ansats att förklara den uppdelade produktionsstrukturen, fragmenteringen, görs av Baldwin 4 (2006). Han talar om the second unbundling, den andra separationen. Den första separationen ägde rum när handeln möjliggjorde att produktion och konsumtion inte längre behövde ske på samma ställe. En vara kunde produceras i en fabrik och skeppas till en konsument på andra sidan jordklotet. Innan vi hade effektiva sjötransporter och andra kommunikationer var detta inte möjligt. Den andra separationen är betydligt nyare och handlar om att produktionen i sig inte längre ens behöver ske på samma ställe. Baldwin beskriver det som att the factories are unpacked and the tasks spread out across the world. Begreppet trade in tasks istället för trade in goods avser de olika uppgifter som ingår i produktionen och som kan utföras på olika ställen och därmed i sig blir en handelsvara 5. Dessa olika arbetsmoment, som tidigare i mycket högre grad var koncentrerade till en geografisk plats, är idag ofta utspridda. Konkurrensen i världen sker därmed inte bara mellan företag som erbjuder olika färdiga produkter utan även mellan företag och produktionsanläggningar inom företag som erbjuder olika arbetsmoment i produktionskedjan. Fortfarande gäller att företag måste erbjuda konkurrenskraftiga produkter, och länder måste ha komparativa fördelar, men det som är nytt är alltså att konkurrenskraften inte enbart ligger inom produktionen av en viss färdig produkt utan snarare inom utförandet av en viss arbetsinsats (produktion av en viss insatsvara eller tjänst). Vilka länder utför vilka slags arbetsmoment? Baldwin beskriver en uppdelning av ekonomier i Headquarter economies and factory economies, där Sverige helt klart är en klassisk huvudkontorsekonomi. Begreppet ska inte tolkas alltför bokstavligt utan det innebär att vissa länder har sin huvudsakliga produktion inom tillverkningsindustrin medan andra fokuserar på den icke-fysiska delen av produktionen (som kan förknippas med företagens huvudkontor men inte alls behöver betyda att ett land innehar själva det organisatoriska huvudkontoret för ett företag). Denna del av produktionen består såväl av högkvalificerade som lågkvalificerade jobb, allt från design och marknadsföring till enklare jobb inom ekonomihantering som inte är kopplade till själva fabrikstillverkningen. Ett nästan övertydligt exempel på denna indelning är förhållandet mellan USA och Mexico. Produktionen delas ganska tydligt upp i dess fabriksdel, i Mexicos maquiladoras (sammansättningsfabriker nära gränsen till USA) och amerikanska huvudkontorssysslor. Exempel på detta finns i avsnitt Offshoring av varu- och tjänsteproduktion Handel med arbetsmoment innebär i praktiken handel med insatsvaror och -tjänster. Inom varuhandeln är insatsvarorna idag helt dominerande, cirka två tredjedelar av EU:s import utgörs enligt EU-kommissionen av insatsvaror 6. Insatsvaror kan vara såväl rena råvaror som halvfabrikat eller färdiga varor, som blir delar av nya färdiga varor. När företag behöver köpa in dem uppstår handel internationell eller inrikes. En insatsvara kan antingen ingå som en delprodukt i en slutlig produkt, exempelvis ett cykelstyre eller en mikroprocessor eller förbrukas i produktionen, såsom exempelvis tvättmedel som används för att tvätta kläder 7. När det gäller tjänster så används ofta begreppet företagstjänster istället för insatstjänster 8. Till skillnad från insatsvaror som kan vara konkreta kom- 6

9 ponenter är insatstjänster, till sin ickefysiska natur, mer abstrakta. Exempel på insatstjänster är outsourcing av callcenters, fakturahantering, konsulttjänster, telekommunikation, städning av företagets lokaler med mera. Med andra ord är tjänstenäringarna såväl låg- som högkvalificerade och såväl lågsom högteknologiska. Viktigt just i handelssammanhang är de olika mellanhänder i form av försäkringsbolag, banker och rederier som är nödvändiga i varuhandeln. Faktaruta 1 diskuterar skillnaden mellan hur varor och tjänster resulterar i olika leveranssätt. Vilka arbetsmoment som flyttas ut, vart de flyttas och om de flyttas inom en koncern eller till ett helt annat företag varierar. En del begreppsförvirring förekommer i diskussionen om försörjningsstrategier, vilket faktaruta 2 reder ut. I denna studie använder vi begreppet offshoring för de situationer när delar av en produktionskedja förläggs utomlands, oavsett om det gäller varor eller tjänster och oavsett om det sker inom det egna företagets ramar eller om fristående underleverantörer anlitas. För att produktionen ska kunna fragmenteras så att insatserna produceras i olika länder krävs alltså offshoring. Offshoring leder inte alltid till att insatser importeras till Sverige för vidareförädling. Det är inte ovanligt att företag investerar i både produktion och säljkontor/butiker i samma land för att på plats kunna producera för värdlandet. En svensk Volvo kan alltså monteras ihop i en fabrik i Belgien för att sedan säljas på den belgiska marknaden. Ett annat skäl till att investera i såväl produktion som säljkontor utomlands är att slippa formella handelshinder genom att etablera sig i det land man exporterar till. Faktaruta 1. Leverans av insatsvaror och -tjänster För att varuproduktion som spritts ut på olika platser i världen ska kunna förflyta smidigt krävs en tillförlitlig logistik. Moderna lösningar med effektiva IT-baserade rutiner och transporter gör att varorna som flödar mellan olika platser i produktionskedjan sällan behöver lagras någon längre tid, om de över huvud taget alls behöver lagras. Ofta kan de sättas in direkt i produktionen enligt sk Just in Timemetoden (JIT), där exempelvis komponenter till en dator anländer mer eller mindre i samma stund de ska monteras. JIT används även på säljsidan i den meningen att importerade varor ofta skickas direkt till butiker, eller till och med direkt till kunden, utan att först lagras. Att lagerhållningen minskar gör produktionskedjan billigare men också mer sårbar. Insatstjänster kan inhandlas över Internet eller telefon eller på annat sätt från andra länder. De kan också inhandlas genom att kunden åker utomlands för att konsumera tjänsten eller när tjänsteutövaren åker till kundens land för att på plats producera tjänsten. Men de flesta tjänster som säljs internationellt säljs när ett tjänsteföretag etablerar dotterbolag i utlandet för att sälja sina tjänster, dvs. genom utländska direktinvesteringar och inte handel 9. 7

10 Faktaruta 2. Olika försörjningsstrategier Verksamhet som bedrivs inom det egna företaget är inscourcing, ett ovanligt begrepp, men som betyder att källan till det som produceras är inhouse, egenproducerat. Ett företag kan förlägga delar av sin verksamhet till ett annat företag i samma land, exempelvis låter man någon sköta fakturahanteringen. Detta är okontroversiellt och heller inte intressant i handelspolitiska sammanhang då det inte innebär någon internationell handel. Detta kallas outsourcing. Tyvärr blir ordet ofta synonymt i den allmänna debatten med att verksamhet förflyttas till utlandet men det är alltså inte vad begreppet egentligen avser. Om produktionen faktiskt förläggs till ett annat land kallas det offshoring. Hålls det inom det egna företagets ramar är det frågan om offshore insourcing. Då har företaget gjort en utländsk direktinvestering (Foreign Direct Investment - FDI) och klassificeras nu som ett multinationellt företag. Betydelsen av multinationella företag och utländska direktinvesteringar har ökat kraftigt. Beräkningar visar att hela 33 procent av den svenska varuhandeln bedrivs inom multinationella företag 10. I USA är andelen även där cirka en tredjedel. Den företagsinterna handeln inom multinationella koncerner står alltså för en stor del av fragmenteringen. Det är inte lätt för små företag att sprida ut produktionen på många ställen. De saknar resurser att koordinera processen, vilket gör att det huvudsakligen är större företag som har möjlighet att investera utomlands. Dock kan även små företag dra nytta av handelsmöjligheterna genom att importera insatsvaror och tjänster till sin inhemska produktion. Om företag lägger ut produktion på ett annat företag i utlandet ägnar de sig åt offshore outsourcing. I Kina, ibland benämnt världens verkstad är denna modell vanlig. Västerländska företag lägger sin fabrikstillverkning där men de äger ofta inte fabrikerna själva. Även stora företag väljer ofta denna försörjningsstrategi, de väljer alltså att inte själva äga produktionsfaciliteterna i utlandet. Tabell 1 Utländsk direktinvestering och företagsintern handel Hemlandet Utlandet Inom företaget insourcing offshore insourcing Utanför företaget outsourcing offshore outsourcing I samtliga fall utom då all produktion sker inom företaget har verksamheten fragmenterats. Fler företag deltar i produktionen av samma slutprodukt och man delar arbetsmomenten mellan sig. 2.3 Motiv till och effekter av fragmenteringen Att skilja motiven till att företag fragmenterar sin produktion från effekterna av fragmenteringen är ibland tvetydigt eftersom motiven och effekterna många gånger är samma sak. En mycket viktig drivkraft för att flytta hela eller delar av produktionsprocessen över landsgränser är lägre kostnader och de lägre kostnaderna kan i sin tur även bli en effekt av fragmenteringen. Konkurrensen är hård i de flesta branscher och möjligheterna att påtagligt sänka kostnaderna i Sverige och liknande länder är begränsade. Låga löner kan påverka kostnadsbilden för arbetsintensiv produktion på ett avgörande sätt 11. Även om arbetskraften i dessa länder inte är lika produktiv som i Sverige så finns det besparingar att hämta genom att förlägga arbetsintensiv produktion till sådana länder. Det är dock viktigt att komma ihåg att kostnader inte endast är lika med löner, ofta sätts likhetstecken mellan begreppen lågkostnadsland och låglöneland. Även kostnader för skatter, kapital, logistik mm måste tas i beaktande 12. Trots dessa kostnader så har ofta länder med låga löner också låga kostnader. Företag är dock inte bara ute efter kostnadsreduceringar. Vore de det skulle alla insatser importeras från lågkostnadsländerna och som vi ska se i kapitel 3 förhåller det sig inte alls så. Även tillgång till högkvalificerad arbetskraft, viktiga råvaror, teknisk kompetens, effektiva underleverantörer mm spelar in. Det är en helhetsbedömning som avgör företagens strategi. Fragmentering som innebär omlokalisering av produktion är även förenat med mängder av utmaningar, till exempel om det kulturella avståndet innebär svårigheter med att upprätthålla produktion och distribution i ett 8

11 främmande land. Korruption, politisk instabilitet, svag infrastruktur och låg utbildningsnivå är bara några av alla de problem som många utvecklingsländer i varierande grad brottas med. Därför förekommer det att företag flyttar produktion från utlandet till hemlandet när de bedömer att kostnadsbesparingarna och andra fördelar med offshoringen inte uppväger problemen och riskerna. Allt fler företag, specialiserade inom sin nisch i allt fler länder, konkurrerar om sin plats i produktionskedjorna och om att få möjlighet att producera och leverera sina insatser till produktionen. Att allt detta skapar ett enormt konkurrenstryck med snabba och stora strukturomvandlingar i alla deltagande ekonomier är uppenbart. De västerländska ekonomierna och andra avancerade ekonomier blir allt mer avindustrialiserade och tjänsteproducerande medan en lång rad utvecklingsländer med Kina i spetsen, industrialiseras. Det mycket låga prisläge som idag finns på många produkter hade inte kunnat åstadkommas utan möjlighet till import av billiga insatser från lågkostnadsländer. Dagens konsumenter av såväl enkla konsumtionsvaror som mer avancerade kapitalvaror hade inte haft samma köpkraft om fabriksproduktionen stannat i högkostnadsländerna. Dessa varor kan inte produceras till samma låga priser i högkostnadsländer som Sverige. Utan fragmenteringen hade konsumtionsmönstren sett helt annorlunda ut med betydligt färre och dyrare varor i butikerna. Även tjänsteutbudet hade varit mindre och dyrare. Det stora utbudet av billiga konsumtionsvaror har bidragit till att pressa ner inflationen och därmed höja reallönerna globalt 13. Världsekonomin är med andra ord idag helt beroende av de globala produktionskedjorna och den fragmenterade produktionen. Uppdelningen av produktionen leder till teknikspridning och spridning av kunnande och management mellan företag i olika delar av produktionskedjan. Om produktionen av en vara exempelvis kräver fem arbetsmoment och dessa delas upp från att utföras på en fabrik till fem olika fabriker så följer bland annat kunskap om produktionsprocessen med till de olika produktionsenheterna. När företag inkorporerar tekniska framsteg från andra länder i sin egen produktion genom att använda en mer effektiv insatsvara eller -tjänst främjas produktiviteten. Det i sin tur leder till att produktionskostnader sänks och att företag kan utnyttja nya möjligheter som uppstår. Om det som produceras av ett företag sedan används som insats i en annan industri i samma land, får det en än mer positiv effekt på andra sektorer av ekonomin i landet. En ökad handel med insatsvaror och -tjänster bidrar på så sätt till en högre ekonomisk tillväxt. Samtidigt ska det inte bortses ifrån att fragmenteringen också kan få negativa effekter, inte minst i de traditionella industriländerna. Om en svensk fabrik läggs ner och ersätts av exempelvis en polsk så försvinner givetvis arbetstillfällen från Sverige. Ofta är det just detta som diskuteras i media, en diskussion som på sina håll kan bli ganska het då det beskrivs ensidigt som jobb som försvinner till låglöneländerna (the giant sucking sound som den amerikanske presidentkandidaten Ross Perot beskrev NAFTA-avtalets effekter 1992 massor av amerikanska jobb skulle sugas till låglönelandet Mexiko 14 ). Möjligheterna att flytta ut enskilda arbetsmoment istället för hela produktionsenheter ur landet skapar en situation där företagen kan öka produktiviteten där den är som lägst genom att endast flytta ut de arbetsmoment som är dyra i förhållande till deras insats. Detta kan påverka människor inom såväl varu- som tjänsteproducerande företag och det avser inte bara lågutbildad arbetskraft. Studier från USA visar att mellan 11 och 38 procent av alla jobb, beroende på definition och metod, kan flyttas utomlands 15. Fragmenteringen innebär också stora omställningar för många av dem som behåller sina jobb. Nya produktionsmönster får långtgående konsekvenser när jobben får nya innehåll och det ställs nya krav på personalen. 2.4 Hur fragmenteringen kan se ut Ett fåtal fallstudier har gjorts som studerar hur fragmenteringen i praktiken kan gå till. Den kanske mest kända är en studie från Linden, Kramer och Dedrick 16 där en Ipod bokstavligen dissekeras och ursprunget till dess viktigare komponenter studeras. I tabell 2 återges de viktigaste komponenterna och var förädlingsvärdet skapas. Som synes kommer den viktigaste delen, hårddisken, från en japanskägd fabrik i Kina. Bland de övriga viktigaste komponenterna finns det fabriker i sex länder, ägda av företag med säten i fyra länder. Samtidigt är det troligen ändå en förenkling. Hårddisken består i sig av olika komponenter och insatser som tjänster och förbrukningsinsatser, exempelvis vatten och el, är inte heller med. På den till USA importerade ipoden står det assembled in China men vi vet inte hur mycket av förädlingsvärdet som tillkommer Kina. Den viktigaste komponenten är gjord av en japansk fabrik i Kina, men det är oklart hur mycket av förädlingsvärdet som går till löner (till kinesiska arbetare) och hur mycket som går till kapitalavkastning (till företagets ägare) 17. Dock räknar författarna med, på oklara grunder, att endast några procent av det totala importpriset går till Kina 18. 9

12 Tabell 2: Tillverkningen av en Ipod Component Supplier Company HQ Location Manufacturing Location Estimated Factory Price Cost as % of all ipod Parts Gross Profit Rate Est d Value Capture Hard Drive Toshiba Japan China $ % 26.5% $19.45 Display Module Toshiba- Japan Japan $ % 28.7% $5.85 Matsushita Video/Multimedia Broadcom US Taiwan or $8.36 6% 52.5% $4.39 Processor Singapore Portal Player CPU PortalPlayer US US or Taiwan $4.94 3% 44.8% $2.21 Insertion, test, and assembly Inventec Taiwan China $3.70 3% 3.0% $0.11 Battery Pack Unknown $2.89 2% $0.00 Display Driver Renesas Japan Japan $2.88 2% 24.0% $0.69 Mobile SDRAM Memory - 32 MB Samsung Korea Korea $2.37 2% 28.2% $0.67 Back Enclosure Unknown $2.30 2% 26.5% Mainboard PCB Unknown $1.90 1% 28.7% Subtotal for 10 most expensive inputs All other inputs $ % Total all ipod inputs $ % Källa: Linden et al (2007) $ % $33.37 Ett annat exempel som tydligare skiljer på varuoch tjänsteinsatserna i en produktionskedja återges i en studie av kinesisk- och vietnamesisktillverkade skor. I detta exempel är uppdelningen i huvudkontorsekonomi och fabriksekonomi tydlig: The concepts of production and manufacturing are perceived as the same thing, but manufacturing is often only a relatively limited part of the entire production process, which also contains research, development, design, logistics and marketing, etc. These mostly creative parts of the production process usually add more value than manufacturing and they are mostly carried out in Europe. We found that, even for a low price shoe, EU value added is above 50 %. For the medium price range EU value added can reach almost 70 % and for up-market shoes, with high design and marketing costs, the EU value added can surpass 80 %. This means that a shoe manufactured in China still can be regarded as a European shoe. 19 Några andra exempel på fallstudier återfinns i faktaruta Fragmenteringen gör handelsstatistiken svårtolkad Till följd av att en allt större del av produktionen fragmenteras har handelsstatistiken har blivit mer svårtolkad. Eftersom varor och tjänster passerar gränser flera gånger innan de blir en slutlig produkt går det att ifrågasätta lämpligheten i att använda exporten och importens andel av BNP som måttstock för ett lands ekonomiska beroende av omvärlden. Måttet är fortfarande av betydelse men fragmenteringen gör att många anser att statistiken är uppblåst, dock oklart med hur mycket. Enligt Daudin et al (2009) 23 är handelns andel av världsekonomin cirka en fjärdedel lägre än de officiella siffrorna anger. De menar att det är 19 istället för 26 procent av global BNP som utgörs av handel. Skillnaden är avsevärd och den beror på att de försöker estimera handelns värde netto istället för brutto, dvs undvika dubbelräkningar som uppstår när varor passerar gränser flera gånger. Samtidigt anser Daudin et al att resultatet i studien troligen ändå överskattar handelns nettovärde en hel del och att den egentliga siffran ligger betydligt lägre än så. Helt klart är att traditionell handelsstatistik behöver kompletteras för att den ska ge en mer nyanserad bild av världshandeln. Är det ofrånkomligt att handeln med insatser ökar som ett resultat av företagens nya sätt att organisera sig över gränser? Inte nödvändigtvis, då två motverkande krafter står mot varandra. Å ena sidan ökar fragmenteringen behovet av import av insatser för produktion. Å andra sidan sker inte all produktion och försäljning av svenska produkter i och från Sverige. Svenskägda butikskedjor i utlandet säljer exempelvis kläder som fysiskt aldrig varit i Sverige. Svenskägda dotterbolag i utlandet, som är engagerade i fabriksproduktion, behöver också insatser men eftersom bolagens verksamhet ligger utanför Sverige kommer dessa insatser inte att passera den svenska gränsen. Exempelvis kan en svenskägd fabrik utomlands importera insatsvaror från ett annat land och sedan sälja den färdiga produkten till ett tredje land. 10

13 I sådana fall kan svenska företags ekonomiska aktiviteter öka och fragmenteringen kan förfinas ytterligare utan att det ökar den svenska importen av insatsvaror. Den kan till och med minska. Däremot kan det ändå krävas insatstjänster till det svenska huvudkontoret. I kapitel 3 och 4 följer nu en statistisk analys av hur fragmenteringen ser ut i Sverige. Med import avses i följande kapitel all import till Sverige, dvs oavsett den kommer från ett EU-land (formellt benämnt införsel) eller från ett land utanför EU. Faktaruta 3. Exempel på fragmenteringen: flygplan, bilar och Barbiedockor En annan studie om en än mer avancerad produkt med betydligt större värde än en Ipod handlar om ett Boeingplan: The Boeing 787 Dreamliner is a case in point. The production of this new midsize jet involves 43 suppliers spread over 135 sites around the world. Boeing relies heavily on local expertise when making its sourcing decisions. The wings are produced in Japan, the engines in the United Kingdom and the United States, the flaps and ailerons in Canada and Australia, the fuselage in Japan, Italy and the United States, the horizontal stabilizers in Italy, the landing gear in France, and the doors in Sweden and France. Offshore production accounts for close to 70 per cent of the many thousands of parts used to assemble the jet. Some parts are produced in foreign affiliates of the Boeing Corporation while others are supplied under international outsourcing agreements 20. Uppenbart är att beskrivningen ovan endast ger en högst översiktlig bild. Det står bland annat att motorerna tillverkas i USA och i Storbritannien, men flygplansmotorer är avancerade produkter med många delar och sannolikt har fler länder än så bidragit med olika insatser. Intressant att notera är att ett Boeingplan inte är speciellt amerikanskt, studien beräknar att hela 70 procent av komponenterna tillverkas utomlands. Ett annat, tidigare exempel, visar även det hur oamerikansk en till synes amerikansk produkt kan vara. En studie av en amerikansk bil (General Motors) från 1998 visade att endast 37 procent av förädlingsvärdet av bilen verkligen var made in the US. 30 procent av förädlingsvärdet bestod av sydkoreanska insatser 21. Bild 1 nedan visar ett exempel från bilindustrin. Läskabel Slovakien Bildskärm Indonesien Audio Korea Textilklädsel Indien Hajantenn Brasilien Nackstöd och sitsvärme Norge Luftkondi tionering Frankrike Högtalare Tyskland Fyrhjulsdrift Sverige Bränsle- och bromsrör England/USA Belysning USA/Kanada Avgassystem Sverige Delarna till en bil tillverkas i många olika länder. Här visas ett exempel på hur det kan se ut. Bilexemplet visar att fragmenteringen inte är ett helt nytt fenomen. En studie från av något betydligt mindre avancerat, en Barbiedocka, visar att även sådana till synes enkla varor har producerats i en fragmentiserad produktionskedja. Dockan designades i Mattels huvudkontor i Kalifornien. Olja, som kommer från något oljeexporterande land, raffinerades till etylenplast, som dockan är gjord av, på en fabrik i Taiwan. Nylonhåret gjordes i Japan. Bomullskläderna tillverkades i Kina. Formen som dockan stöptes i var tillverkad i USA, liksom färgen som hon färgades med och kartongen som hon förpackades i. Sammansättning av allt skedde i fabriker i Indonesien och Malaysia. Kvalitetstestning skedde i Kalifornien. Produktionen har med säkerhet flyttats om en del under åren, gissningsvis ligger en betydligt större andel i Kina idag. 11

14 3. Utvecklingen av Sveriges insatsvaruhandel 3.1 Förändringen av handeln med svenska insatsvaror Följande avsnitt fokuserar på den ekonomiska verksamheten i Sverige och på hur det Sverigebaserade näringslivets beroende av insatser ser ut. Ett sätt att mäta fragmenteringen är att använda en indelning baserad på FN:s SITC-statistik 24 som heter Broad Economic Categories (BEC). BECindelningen klassificerar alla internationella handelsflöden i 19 olika varugrupper. Varje grupp definieras i sin tur antingen som kapitalvaror, insatsvaror eller konsumtionsvaror 25, varav åtta varugrupper kategoriseras som insatsvaror. Statistiken kan skäras på olika ledder för att ge olika jämförelser mellan varugrupper, över tid och leverantörsländer. Som beskrivs senare är det dock vanskligt att tolka dessa siffror för bokstavligt och av det skälet nöjer vi oss här med två kortare analyser av statistiken; dels hur importen av insatsvaror till Sverige utvecklats och dels vilka länder som levererar till Sverige. Först och främst kan det konstateras att Sverige importerar allt mer varor som enligt BEC klassificeras som insatsvaror. Värdet på insatsvaruimporten ökade med 68 procent perioden , från 35 miljarder USD till 59 miljarder US 27. En tydlig effekt av krisen kan märkas i statistiken. Om vi istället för 2009 avslutar tidsserien 2008 så visar det sig att ökningen av insatsvaruimporten gentemot 1995 istället var hela 159 procent. Krisen minskade den ekonomiska aktiviteten i Sverige och med den föll också behovet av insatsvaror kraftigt. Långsiktigt är dock trenden att importen av insatsvaror ökar. Som andel av den totala importen har dock insatsvarorna minskat, från 57 procent i snitt under andra halvan av 90-talet till 54 procent under 00-talet. År 2009 noterades ett bottenvärde på endast 51 procent. Utvecklingen åskådliggörs i figur 1. Varför minskar insatsvarornas andel av den totala importen? En förklaring kan vara att Sveriges stora ökning av direktinvesteringar i utlandet har begränsat behovet av insatsvaror för produktion i hemlandet samt ökat behovet av att importera färdiga konsumtionsvaror, bland annat från de utländska dotterbolagen. I statistiken ser man tydligt att framför allt importen av konsumtionsvaror men även kapitalvaror har ökat mer än importen av insatsvaror. Det betyder dock inte att Sveriges behov av insatsvaror har minskat och att den svenska ekonomin idag är mindre beroende av de internationella produktionskedjorna än den var för 15 år sedan. Den svenska ekonomins behov av insatsvaror är enligt BEC-statistik stort men inte ökande. Som vi ska se längre fram förefaller dock detta något underskatta de förändringar som skett. Figur 1. Utvecklingen av Sveriges totala import respektive import av insatsvaror Miljarder USD 200 Andel insatsvaror 60% % % % % 60 50% % 0 46% Import av insatsvaror Övrig import Andel insatsvaror Källa: UNCTAD och SCB 12

15 3.2 Varifrån kommer insatsvarorna? Större delen av de importerade insatsvarorna utgörs av processade varor till industrin, men andelen som utgörs av råvaror 28 har ökat sedan Fenomenet att importera råvaror är dock inte nytt och drivs inte av att företag sprider sin produktion över världen 29. När det ovan diskuteras att arbetsmoment har spritts ut över världen är det just den fragmenterade produktionen vi talar om och inte gruvdrift eller oljeborrning, som alltid av nödvändighet varit utspridd. Mer intressant är därför istället att titta på handeln med intermediära insatsvaror, dvs varor som processats 30 och är delvis förädlade: komponenter, halvfabrikat osv. Varifrån kommer Sveriges import av processade insatsvaror? När vi besvarar frågan var Sveriges import kommer ifrån är det viktigt att tolka siffrorna med försiktighet. Detta beror på den s.k. Rotterdameffekten som troligtvis överskattar Sveriges varuimport från EU och underskattar varuimporten från övriga världen. Varor som importeras till Sverige från andra EU-länder registreras endast på avsändningslandet i EU. Det gäller även om varorna i ett tidigare skede har importerats från länder utanför EU 31. De viktigaste länderna för import av processade insatsvaror åskådliggörs i tabell 3 nedan. Som synes så är import från övriga EU-länder helt dominerande, även om det fallit något och dessutom, som nämnts ovan, är något överskattad. Enligt siffrorna kommer tre fjärdedelar av Sveriges import av insatsvaror från andra EU-länder, varav största leverantören är Tyskland. Därtill kommer 10 procent från Norge 32. De produktionsnätverk som svenska företag är beroende av är därmed till överväldigande del lokaliserade i Europa, även om dessa företag i sin tur med säkerhet delvis har utomeuropeiska leverantörer. Import från Kina har visserligen ökat kraftigt, men står ändå bara för några procent av importen av processade insatsvaror till Sverige. Världens verkstad förefaller därför i första hand att för Sveriges del producera konsumtionsvaror och inte insatsvaror. Tabell 3 De viktigaste länderna för import av insatsvaror till den svenska produktionen År EU Norge USA Kina Japan % 7% 6% 0% 3% % 10% 4% 3% 2% Källa: Comtrade och egna beräkningar 13

16 Figur 2. Leverantörer av insatsvaror till Sverige. Uppskattning av fördelningen mellan hög- och lågkostnadsländer 100% 80% 95% 85% % 40% 20% 0% 2% 8% 8% 3% Högkostnadsländer Lågkostnadsländer Övriga i EU Lågkostnadsländer Källa: Comtrade och egna beräkningar Ett annat sätt att studera statistiken är att dela in länderna i hög- respektive lågkostnadsländer 33. Det visar i vilken mån svenska företags försörjingsstrategier är beroende av billig produktion i lågkostnadsländer. Figur 2 åskådliggör detta. Som synes kommer den allra mesta importen av bearbetade insatsvaror från högkostnadsländer, dvs. Västeuropa, USA, Japan och en handfull andra rika länder såsom Australien och Kanada. Dock har andelen sjunkit markant de senaste 14 åren, från 95 procent till 85 procent, vilket innebär att lågkostnadsländernas andel av produktionen har ökat. Hälften av de insatsvaror som importeras från lågkostnadsländer kommer från de centraleuropeiska EU-länderna och hälften från länder utanför EU. Största leverantörer till Sverige från EU är Polen, följt av Tjeckien och Estland. Utanför EU är största leverantören Kina, följt av Ryssland och Brasilien. Det kan verka som att importen var ungefär lika stor från lågkostnadsländer inom EU som utanför. Då har vi dock glömt Rotterdameffekten som kan innebära att andelen importerade insatsvaror från lågkostnadsländer utanför EU är något högre och importandelen från höginkomstländerna är något lägre. Det mesta av världshandeln med bearbetade insatsvaror äger rum mellan traditionella industriländer. Det kan alltså förefalla som att kostnader inte spelar så stor roll eftersom företagens import inte huvudsakligen sker från länder med låga kostnader. Men detta är bara en bild av verkligheten, baserat på värdet av importen. Om vi istället studerade statistik baserat på volymmått, såsom liter, kilo eller stycke, skulle bilden troligen se annorlunda ut. Att det blir en så liten del av värdet beror bland annat på att lågkostnadsländerna har just låga kostnader. En stor och viktig del av de svenska företagens produktion av insatser sker i länder där kostnaderna är så låga att värdet inte blir en stor del av företagens kostnad. I ett hypotetiskt fall där lågkostnadsländernas export av insatsvaror till Sverige skett till högkostnadsländernas prisnivå så hade deras marknadsandel av Sveriges import ökat väsentligt. Dessutom importerar vi till stor del arbetsintensiva produkter från lågkostnadsländerna medan importen från högkostnadsländer består av kapital- och humankapitalintensiva varor 34. Av detta kan vi dra slutsatsen att import från högkostnadsländer är dominerande men minskande och att import från lågkostnadsländer ökar och är betydligt viktigare än vad statistiken visar. 3.3 Svagheter med BEC-indelningen Diskussionen ovan är ungefär så långt man kan komma med att använda BEC:s indelning av varor. Statistiken ger en intressant bild av Sveriges internationella beroende av insatsvaror, men det finns flera problem som gör att det inte går att få något djupare grepp om fragmenteringen. Ett problem är att tre av de 19 varugrupperna i BEC inte kategoriseras alls, vare sig som insatsvaror, kapitalvaror eller konsumtionsvaror, då de används på ett 14

17 omfattande sätt av både företag och privatkonsumenter. Däribland ingår den inte oväsentliga varugruppen personbilar. Problemet sträcker sig längre än till personbilar. Metoden ovan som används för att studera handeln med insatsvaror utgår ifrån att internationella handelsflöden går att bryta ner i någon av de tre kategorierna insatsvaror, kapitalvaror eller konsumtionsvaror. Problem uppstår när produkter kan användas inom två eller tre av dessa kategorier. I de fallen fördelas produkterna efter sin huvudsakliga användning. Det finns gott om sådana produkter, kanske majoriteten av alla produkter är sådana. Ett exempel är apelsiner, som både används direkt av konsumenterna och av livsmedelsindustrin för att göra apelsinjuice. Det största problemet med BEC är dock att tjänster helt utelämnas, det finns ingen kategorisering av tjänster i insatstjänster och andra slags tjänster. Därmed visar BEC endast en grov uppskattning av något som bara är en del av handeln med insatser. Det är tydligt att den här statistiken inte ger en heltäckande bild av den ökade globala integreringen som fragmenterade produktionsprocesser mellan olika länder ger upphov till. Användandet av input-outputtabeller ger en mer mångfacetterad bild än BEC så därför övergår vi nu i nästa kapitel till en mer ingående analys av Sveriges beroende av importerade insatser. Även tjänster inkluderas i analysen. 15

18 4. Importens betydelse för Sveriges export 4.1 Input-outputtabeller och internationell handel Klassificeringarna enligt BEC-indelningen i kapitalvaror, insatsvaror och konsumtionsvaror indikerar att insatsvarors andel av den totala handeln har minskat sedan 1970-talet 35. I kapitel tre visades att importerade insatsvaror till Sverige har minskat som andel av den totala importen sedan De här resultaten motsäger bilden som många forskare lyft fram att företagens fragmentering och specialisering har lett till ökad handel med insatsvaror och insatstjänster. Problemet med BEC-metoden är att handeln med insatsvaror som andel av den totala handeln inte fångar hela bilden med globala värdekedjor och offshoring. En alternativ metod för att analysera betydelsen av handeln med insatser av både varor och tjänster är att studera input-outputtabeller. Input-outputanalys bidrar med en djupare dimension och visar hur ländernas produktion ofta blir allt mer importberoende. Tabellerna kan beskrivas som en redovisning i matrisform av ett lands nationalräkenskaper. Matrisen beskriver landets produktions- och konsumtionsstruktur och åskådliggör flödet av varor och tjänster mellan dess olika sektorer. I Sverige ansvarar Statistiska Centralbyrån för inputoutputtabellerna. Tabellerna uppdateras vart femte år och de senaste som publicerades 2008, innehåller data för Faktaruta 4 redovisar en aggregerad version av Sveriges IO-tabell för 2005 samt förklarar hur tabellen är uppbyggd. Det finns flera anledningar till varför input-outputtabeller är så användbara för att analysera fragmenterad handel. En viktig anledning är att det går att utläsa vilka varor och tjänster som används som insatser för att producera nya varor och tjänster och vilka som går till konsumtion, investeringar eller export. Därmed undviks problemen med att klassificera varor som antingen kapitalvaror, insatsvaror eller konsumtionsvaror. Med input-outputtabeller kan en vara redovisas både som en insatsvara i en annan sektors produktion och som en konsumtionsvara. En annan stor behållning av input-outputtabeller är att även tjänstesektorerna ingår. I input-outputtabellerna redovisas importstatistiken i en importmatris, vilket gör det möjligt att utläsa hur mycket och från vilka sektorer varje sektor i landet importerar. Kopplingen av importflöden mellan sektorer i olika länder skapar möjligheter att se nya ekonomiska samband och leder till spännande användningsområden för input-outputtabeller. Statistiken blir mer användbar för en viss sorts analys, exempelvis kan man se hur stor del av den svenska motorfordonsindustrins produktionsvärde som består av import från utländsk gummieller plastindustri eller utländsk metallindustri. Dock har input-outputtabeller också svagheter i förhållande till traditionell handelsstatistik eftersom det inte går att se vilket land importen kommer från. Det går heller inte att se till vilket land eller sektor exporten går. Traditionell handelsstatistik är därför bättre för att studera handeln mellan länder medan input-outputtabeller är att föredra för att studera flöden av insatsvaror och insatstjänster mellan sektorer i olika länder Att mäta importberoende Analyser med hjälp av input-outputtabeller kan användas inom flera olika områden för att studera sambanden mellan olika sektorer och se hur förändringar i en sektor får konsekvenser för andra sektorer. En möjlighet är att använda input-outputtabeller för att analysera ett lands importberoende. Det görs genom att beräkna värdet på importens andel i exporten, dvs. omfattningen på importerade varor och tjänster som används för att tillverka en produkt som sedan exporteras. Måttet kallas för vertikal specialisering och skapades av Hummels, Ishii och Yi år Idag är måttet ett allmänt etablerat och vedertaget begrepp i forskningsvärlden, dock är det ännu inte är fullt känt i policyvärlden. Vertikal specialisering är egentligen en beräkning av hur stor del av varje enskild sektors produktion som utgörs av import 39. Varje sektors importandel appliceras därefter på sektorns export som antas ha en lika stor importandel som produktionen. Exempelvis antas en svensk möbel, såld i Sverige, ha en lika stor andel importerade insatser som en svensk möbel som exporteras utomlands. Koopman, Wang och Wei 40 skriver att Kinas vertikala specialisering är grovt underskattad eftersom den inhemska politiken uppmuntrar tillverkning för export genom fördelaktiga importtullar och andra skattelättnader, men de gäller endast om produktionen sedan exporteras. Det leder till att exporten har ett mycket högre importinnehåll än produktionen för inhemsk konsumtion, något som beräkningen inte ger utslag för. För Sverige som inte 16

19 Faktaruta 4: Input-outputtabeller Matrisen nedan är en aggregerad version av Sveriges input-outputtabell och visar den inhemska ekonomin I matrisen återges det totala värdet av Sveriges samlade produktion, konsumtion, investeringar, export och import. Sveriges ekonomi 2005 (miljarder kr) Sektor Produkter Primär Tillverkning Tjänster Primär Källa: SCB Slutlig konsumtion Bruttoinvesteringar Export Tillverkning Tjänster Import Köp gjorda av utländska invånare Produktskatter minus subventioner Total använding Löner Produktionsskatter minus subventioner Kapital Sektorns output Den första kolumnen under rubriken produkter redovisar produktgrupper som används i olika delar av ekonomin, antingen som inputs till sektorer eller som slutlig användning. Produktgrupperna är indelade i primär, tillverkning och tjänster, varav gruppen primär består av jordbruk-, jakt, skogsbrukoch fiskprodukter samt produkter från utvinning av mineral. Övrig input består av import samt nettot av produktskatter minus produktsubventioner. Produktskatter och produktsubventioner betalas eller erhålls i förhållande till hur mycket som produceras och ingår i total användning. Exempel på produktskatter är moms, energiskatter och tull. Löner, nettot av produktionsskatter minus subventioner samt kapital utgör det mervärde som skapas i sektorn, dvs. sektorns förädlingsvärde. Produktionsskatter och subventioner, exempelvis fastighetsskatt eller bilskatt, är till skillnad från produktskatter och produktsubventioner inte kopplade till hur mycket som produceras. I input-outputtabellen redovisas förädlingsvärdet till baspris. Det innebär att produktionsskatter och subventioner ingår i förädlingsvärdet och därmed BNP till baspris, medan om man lägger till produktskatter och subventioner får man fram BNP till marknadspris. Sektorns totala användning, dvs. samtliga inputs, utgör tillsammans med förädlingsvärdet sektorns totala output. Som matrisen visar använde den primära sektorn insatser av primära produkter för 7 miljarder kronor i sin produktion, insatser av tillverkningsprodukter för 11 miljarder kronor och insatser av tjänster för 14 miljarder kronor. Importen uppgick till ett värde av 11 miljarder kronor, nettot av produktskatter och subventioner uppgick till 3 miljarder kronor. Det totala förädlingsvärdet till baspris som består av löner, produktionsskatter minus subventioner samt kapital uppgick till knappt 39 miljarder kronor. Den högra delen av matrisen visar den slutliga användningen fördelad på konsumtion och investeringar (både privat och offentlig) samt export. Konsumtionen av primära varor uppgick till 6 miljarder kronor, investeringar i primära varor uppgick till minus två miljarder 36 och exporten av primära varor uppgick till knappt 14 miljarder kronor. Köp gjorda av utländska invånare i landet statistikförs som inhemsk konsumtion. Eftersom varorna och tjänsterna konsumeras av personer som inte är svenska invånare räknas de bort därifrån för att istället läggas på exporten. 17

20 tillämpar ett sådant system är antagandet troligtvis inte ett problem. Beräkningen utgår även från att varor och tjänster inom samma sektor har samma importandel och exporteras i lika stor omfattning. Den vertikala specialiseringen kan exempelvis bli högre än den egentligen är om en vara som använder mycket importerade insatser inte exporteras. Därför måste måttet tolkas med försiktighet för varje enskild sektor. Måttet används ofta i samband med försök att beskriva effekterna på handeln av fragmenterade produktionsprocesser. Enligt Hummels et al måste tre krav vara uppfyllda för att vertikal specialisering ska kunna äga rum: En produkt produceras i två eller flera steg Två eller fler länder bidrar med förädlingsvärde under produktionen Åtminstone ett av länderna måste använda importerade insatser i sin produktion, och en del av produktionen måste exporteras Det sista kriteriet innebär att varor som inte exporteras inte har någon vertikal specialisering även om import används i produktionen. Beräkningen av vertikal specialisering utgår alltså från importandelen i den inhemska produktionen, och den andelen multipliceras därefter med exporten. Om det inte finns någon export finns det heller ingen vertikal specialisering enligt denna definition. Det som gör vertikal specialisering så intressant är att den mäter både direkt och indirekt import. Direkt import avser varor eller tjänster som importeras till de sektorer där de ska användas. Pappersindustrin importerar exempelvis kemikalier som behövs i produktionen. Med hjälp av inputoutput tabeller kan man även beräkna den indirekta importen, alltså summan av all import som indirekt hamnar i en sektors produktion genom att den importeras via andra sektorer. I exemplet med pappersindustrin så kommer en viktig del av insatsvarorna från den inhemska skogsindustrin. Skogsindustrin i sin tur har exempelvis importerat FoU-tjänster samt utrustning. När pappersindustrin använder skogsprodukter i sin produktion så används och förbrukas även indirekt den importerade utrustningen (till exempel maskindelar) och forskning. Vid beräkning av indirekt import inkluderas alltså samtlig import bakåt i leverantörskedjan från alla olika sektorer som används i produktionen. Det här ger en djupare bild av en sektors totala importberoende. Är vertikal specialisering ett sätt att mäta hela den fragmenterade produktionskedjan? Inomata (2008) menar att vertikal specialisering endast innefattar en begränsad del av produktionskedjan, dvs. det som sker uppströms men inte nedströms. Den fragmenterade produktionsprocessen kan fortsätta nedströms om ett land exporterar varor som används i mottagarlandets produktion, vilket beräkningen inte tar hänsyn till. Vertikal specialisering ger alltså inte en bild av den totala globala fragmenteringen utan beräkningen visar endast i vilken utsträckning varje lands egen nationella export är beroende av import. Vertikal specialisering har även andra användbara användningsområden som möjligheten att analysera strukturella skillnader mellan sektorer avseende till exempel hur stor andel av produktionen som innehåller importerade insatser samt att se hur den här andelen har förändrats över tid. En redovisning av beräkningen av vertikal specialisering finns i faktaruta 5. Faktaruta 5: Beräkning av vertikal specialisering I sin artikel The nature and growth of vertical specialization in world trade som publicerades i Journal of International Economics 2001 beskriver Hummels, Ishii och Yi begreppet vertikal specialisering (VS). VS ki = ( importerade insatsvaror bruttoproduktion ) x export där k är landet och i är varan eller sektorn. Den första delen av ekvationen beräknar andelen importerade insatser i förhållande till bruttoproduktionen. När kvoten multipliceras med exportvärdet approximeras värdet på hur mycket import som finns i exporten. Den matematiska beräkningen av vertikal specialisering redovisas i fotnoten