Världshandeln i det 21:a århundradet

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Världshandeln i det 21:a århundradet"

Transkript

1 Världshandeln i det 21:a århundradet

2 Kommerskollegium är den myndighet i Sverige som ansvarar för frågor som rör utrikeshandel och handelspolitik. Vår främsta uppgift är att främja frihandel och klara spelregler för den internationella handeln. Vi arbetar också för en effektiv inre marknad och ett öppet, starkt multilateralt handelssystem med fortsatta handelspolitiska liberaliseringar. I vårt uppdrag strävar vi efter goda handelsmöjligheter på tre nivåer: på EU:s inre marknad, mellan EU och omvärlden samt globalt, framförallt inom ramen för världshandelsorganisationen WTO. Som expertmyndighet förser vi regeringen med besluts- och förhandlingsunderlag inom handelsområdet. Det handlar såväl om löpande underlag för aktuella handelsförhandlingar som långsiktiga strukturella analyser. Våra utredningar och rapporter syftar till att öka kunskapen om handelns betydelse för samhällsekonomin och för en global hållbar utveckling. Kommerskollegium har också verksamhet som riktar sig mot företag. Exempelvis finns på kollegiet SOLVIT-center som hjälper företag och privatpersoner som stöter på handelshinder på EU:s inre marknad. Kansliet för Sveriges råd för handelsprocedurer, SWEPRO, finns också under vårt paraply. I vår roll som handelsmyndighet ingår dessutom att ge stöd till utvecklingsländer genom handelsrelaterat utvecklingssamarbete. På kollegiet finns också kontaktpunkten Open Trade Gate Sweden som bistår exportörer från utvecklingsländerna i deras handel med Sverige och EU. Kommerskollegium, September 2013 första tryckningen. ISBN:

3 1. Innehåll 1. Inledning Internationella produktionsnätverk Den stora uppdelningen Utvecklingen mot internationella produktionsnätverk Tjänstefieringen av produktion och handel Ökat tjänsteinnehåll i produktionen Ökat tjänsteinnehåll i försäljningen Ökat tjänsteinnehåll i handeln Tjänstefiering, internationella produktionsnätverk och digitalisering Digitaliseringen Digitalisering, internet och handel Omvandling av industrier och affärsmodeller Ökat antal gränsöverskridande transaktioner Fler och mindre företag som handlar Betydelsen av data överföring, insamling och analys Handel i en förändrad värld Litteraturförteckning

4 1. Inledning Den traditionella bilden av internationell handel som ett fenomen där en vara produceras i ett land och exporteras för konsumtion i ett annat land blir alltmer förlegad. Till att börja med sker inte varuproduktion idag på en specifik geografisk plats utan i internationella nätverk som spänner över en rad olika länder. För det andra är det inte säkert att exporten är en vara. Värdet på svensk export utgörs idag till mer än 50 procent av tjänster. Slutligen är det inte ens säkert att någonting skickas fysiskt. Modern handel kan lika gärna bestå i att vi laddar ner ett dataprogram eller strömmar film till TVn. I takt med att produktionen splittras upp i geografiskt utspridda arbetsmoment blir det allt svårare att tala om att handeln har ett specifikt geografiskt ursprung. Specialiseringen drivs längre och längre. Mer än hälften av alla varor i internationell handel används i en vidare produktionsprocess. Utvecklingen har fått till följd att en del bedömare talar om handel med arbetsmoment ( trade in tasks ) istället för handel med varor och tjänster. Specialiseringen innebär också att personrörligheten över gränserna blir allt viktigare. Det krävs mer personlig kontakt och olika former av nyckelkompetens för att utföra arbetsmoment eller instruera andra att göra det. I denna rapport sammanfattar Kommerskollegium några viktiga tendenser som omkullkastar invanda föreställningar om internationell handel. Rapporten bygger på tidigare analys om handelsutvecklingen från Kommerskollegium och beskriver 1. hur produktionen alltmer sker i geografiskt utspridda nätverk 2. handelns ökade tjänsteinnehåll så kallad tjänstefiering 3. digitaliseringen Av dessa tre utvecklingstendenser är sannolikt digitaliseringen den allra viktigaste. Dels ger den upphov till helt nya former av handel. Dels banar den vägen för tjänstefieringen och uppdelningen i produktionsnätverk. 2

5 2. Internationella produktionsnätverk 2.1 Den stora uppdelningen Produktionens geografiska uppdelning har under senare år uppmärksammats i såväl akademisk litteratur som av internationella institutioner. Istället för att varor och tjänster produceras från ax till limpa inom ett land sker de olika delmomenten av produktionen i olika länder. En del bedömare drar långtgående slutsatser av denna trend. Utvecklingen har beskrivits både som ett ekonomiskt paradigmskifte och som nästa industriella revolution. Klart är att världshandeln är på väg att ändra karaktär och att den traditionella bilden av handel är förlegad. Före den industriella revolutionen var nästan all konsumtion kopplad till produktion i form av självförsörjning. Enligt handelsekonomen Richard Baldwin skedde den första uppdelningen ( the first unbundling ) när den industriella revolutionen möjliggjorde separation av produktion och konsumtion. Fabriker växte fram och inom fabrikerna förlades de olika arbetsmomenten inom produktionsprocessen. Den andra uppdelningen ( the second unbundling ) inleddes, enligt Baldwin, i mitten av 1980-talet och orsakades av fallande transportkostnader, ITrevolutionen samt liberaliseringen av handel och investeringar. Den innebar att produktionsprocessen delades upp i olika arbetsmoment som utfördes på olika platser i världen. Från början hand lade det främst om varuproduktion men utvecklingen har även spridit sig till tjänster. Kort sagt möjliggjorde den första uppdelningen den rumsliga separationen av fabriker och konsumenter. Den andra uppdelningen packade upp fabriker och kontor. (Baldwin, 2006, vår översättning) En rad olika termer har använts för att beskriva utvecklingen mot en alltmer internationaliserad produktion, varav globala värdekedjor hittills har varit den vanligaste. För att understryka fenomenets nätverksmässiga karaktär väljer vi att i denna rapport använda termen internationella produktionsnätverk. 3

6 Figur 1. Importinnehållet i exporten Andel i procent av total export per land Sverige Kina Tyskland Frankrike Indien Japan Storbritannien USA Ryssland Källa: OECD Figur 2. Importinnehållet i världsexporten Exportvägt genomsnitt, andel i procent av total export Källa: OECD/Kommerskollegiums beräkningar 4

7 2.2 Utvecklingen mot internationella produktionsnätverk Det mest vedertagna sättet att beskriva utvecklingen mot internationella produktionsnätverk är att mäta hur stor del av ett lands export som utgörs av import. Figur 1 visar hur exportens importandel såg ut i ett antal utvalda länder 1995 och Som framgår av diagrammet har importberoendet ökat i många länder, i vissa fall med över 100 procent. Det gäller t.ex. asiatiska länder som Japan, Kina och Indien. I länder som Ryssland, vars handel till stor del är råvarubaserad, har däremot exportens importberoende sjunkit. För att få en övergripande bild av hur exportens importberoende har utvecklats redovisas i figur 2 ett exportvägt genomsnitt för 56 ekonomier som tillsammans står för mer än 90 procent av världshandeln. 2 Den illustrerar ett snabbt ökat import beroende fram till finanskrisen Fakta Att mäta den internationella handeln Traditionellt mäts handel i bruttotermer, dvs. det totala värdet av de varor och tjänster som passerar landets gränser. Med detta mått sker dock en dubbelräkning eftersom det även inkluderar det importerade värdet i de varor som exporteras. Ett kompletterande mått är handelsflöden uttryckt i förädlingsvärde. Det mäter det värde som skapas i den inhemska produktionen av de varor eller tjänster som exporteras. På så sätt isoleras exportens inhemska förädlingsvärde. Statistiken över handel i förädlingsvärden beaktar såväl hur stor andel av exporten som utgörs av importerat värde som var det importerade värdet skapas. Därför kan bilaterala handelsbalanser skilja sig från motsvarande handelsbalanser ut tryckta i bruttotermer. Ett tydligt exempel på detta är Kinas handelsöverskott gentemot USA som minskar med nästan en tredjedel när man räknar i förädlingsvärde. Minskningen beror på det höga amerikanska importinnehåll som finns i Kinas export till USA. 1. Statistiken är hämtad ur OECDs databas Trade in Value Added (TiVA) som är baserad på data för åren 1995, 2000, 2005, 2008 och Vi har här valt att använda siffror för det näst sista tillgängliga året (2008) eftersom siffrorna för 2009 påverkades starkt av finanskrisen. Redan 2011 hade bruttohandeln återhämtat sig till samma nivåer som före finanskrisen. Därför finns det skäl att anta att data för 2008 är mer representativ för åren efter finans krisen än 2009 års data. 2. Ett exportvägt genomsnitt innebär att ett stort land som USA påverkar genomsnittet mer än ett litet land som Luxemburg. Som vikter används varje lands export som andel av världsexporten. Vikterna beräknas för varje år. 5

8 Trenden mot produktion i internationella nätverk är även tätt förknippad med utvecklingen vad gäller utländska direktinvesteringar. Sedan 1990 har utländska direktinvesteringar som andel av global BNI ökat från under 10 procent till drygt trettio procent gick för första gången mer än hälften av världens direktinvesteringar till utvecklings länder. Samtidigt har investeringarna tenderat att bli mer specialiserade på företagens kärnverksamhet. Denna trend är förenlig med utvecklingen mot internationella produktionsnätverk som bygger på att företagen köper in mer insatsvaror och insatstjänster för att istället kunna bibehålla och förstärka konkurrensfördelar inom sin kärnverksamhet. Fakta Made in China? Ett berömt exempel på hur missvisande traditionell handelsstatistik kan bli när det gäller att identifiera en varas geografiska ursprung är Apples iphone. I handelsstatistiken bokförs den som kinesisk export, eftersom det sista steget i produktionskedjan, monteringen av iphonens olika komponenter, sker där. Trots att det nominellt rör sig om kinesisk export hamnar mer än 60 procent av värdet från försäljningen av en iphone i USA. Fakta Made in the US? Boeing 787 Dreamliner uppfattas av de flesta som en typisk amerikansk produkt trots att produktionen omfattar 43 olika leverantörer utspridda på 135 olika ställen i världen. Vingarna produceras i Japan, motorerna i Storbritannien och USA, klaffar och skevroder i Kanada och Australien, landningsställen i Frankrike, flygkroppen i Japan, Italien och USA, samt dörrarna i Sverige och Frankrike. Närmare 70 procent av de tusentals komponenter som krävs för att montera flygplanet produceras utanför USA. 6

9 3. Tjänstefieringen av produktion och handel Det har länge talats om att vi är på väg mot ett tjänstesamhälle. Samtidigt konsumeras fler prylar än någonsin. Tjänstesamhället verkar alltså inte innebära att varornas betydelse minskar utan snarare att produktion och konsumtion av varor och tjänster integreras. Tillverkningsindustrin tjänstefieras vilket innebär att den av produktionen arbetade närmare häften av alla anställda inom svenska tillverkningsföretag i tjänsterelaterade yrken, en ökning från strax under 40 procent Ett tydligt exempel på ett tjänstefierat företag är Sandvik Tooling. Som bild 1 visar behöver företaget mer än 40 olika sorters tjänster för att få sin produktion att fungera. 1. köper in och själv producerar mer tjänster än tidigare, samt 2. säljer och exporterar allt fler tjänster, ofta som ett paketerbjudande tillsammans med varan. 3.1 Ökat tjänsteinnehåll i produktionen Tillverkningsföretag använder allt fler tjänster i produktionen. Att utveckla en vara eller att bli konkurrenskraftig inom ett visst arbetsmoment kräver forskning och utveckling. För att kunna styra företaget krävs juridiska tjänster, administration, ekonomistyrning, redovisning och kommunikation. Försäljning kräver marknadsföring och för att få varor till kunden behövs transporttjänster och logistik. Företagen kan antingen producera tjänster själva eller köpa in dem från utomstående leverantörer. Båda formerna har ökat. Exempelvis fördubblades de inköpta tjänsternas andel av produktionsvärdet i svenska tillverkningsföretag mellan 1975 och Men även inom företagen växer tjänsternas andel 7

10 Bild 1. Sandvik Toolings leveranskedja Juridiska tjänster Revision, bokföring Skattetjänster Medicinska tjänster Datatjänster Forskning och utveckling Hyra/leasing Reklamtjänster Marknadsundersökning Tjänster förbundna med tillverkning Bemanning och rekrytering Underhåll och reparation Mässor Säkerhetstjänster Förpackningstjänster Tryckning och publicering Design Lokalvårdstjänster Fotograferingstjänster Kurirtjänster Logistik Posttjänster Teletjänster Audiovisuella tjänster Utbildningstjänster Miljötjänster Banktjänster Försäkringar Hälsovårdstjänster Hotell och restauranger Resebyråtjänster Sjötransport varor Inlandssjöfart varor Flygtransport varor/passagerare Vägtransport varor/passagerare Godshanteringstjänster Lagring och magasineringstjänster Fraktförmedlingstjänster Matartjänster Energitjänster 8

11 3.2 Ökat tjänsteinnehåll i försäljningen Svenska tillverkningsföretag säljer idag också betyd ligt mer tjänster än för ett par decennier sedan. Bara mellan 1997 och 2006 ökade tjänsternas andel av tillverkningsföretagens omsättning med 25 procent. Kunderna efterfrågar numera ofta lösningar där varor och tjänster säljs som ett paket. Tjänster kan utgöra upp emot 80 procent av en del tillverkningsföretags affärserbjudanden och distinktionen mellan varor och tjänster blir allt svårare att göra. Många köper t.ex. sin mobiltelefon i samband med att de tecknar ett abonnemang på de tjänster mobiltelefonoperatörerna erbjuder. 3.3 Ökat tjänsteinnehåll i handeln Tjänster står idag för mer än hälften av svensk export räknat i förädlingsvärde (se faktaruta på nästa sida för en förklaring av olika sätt att mäta exportens tjänsteinnehåll). För svensk export med USA som slutdestination är motsvarande siffra över 60 procent. Figur 3 visar tjänsternas andel av total export ut tryckt i förädlingsvärde. En del länder har som synes haft en ännu kraftigare ökning av exportens tjänsteinnehåll än Sverige, däribland Storbritannien och Indien. I genomsnitt är tjänsternas andel av exporten 50 procent inom OECD. Som en följd av det ökade tjänsteinnehållet i handeln växer behovet för företagens anställda av att röra sig över gränserna. Ett paketerbjudande Fakta Atlas Copco Atlas Copco är ett industriföretag som bland annat säljer gruv- och anläggningsutrustning samt eldrivna verktyg. Företagets affärsmodell går i ökad utsträckning ut på försäljning av tjänster, däribland underhåll och reparation, uthyrning/ leasing av verktyg, produktoptimering, över - vakning, management, samt erbjudanden om reservdelar och diagnostiska verktyg. En del av dessa tjänster följer med produkten, andra säljs separat kom 40 procent av Atlas Copcos intäkter från försäljning av tjänster. Uthyrning och leasing är idag en separat division inom företaget som hyr ut verktyg till kunder. Tekniker som utför underhåll och service följer då med. Genom att hyra ut verktygen erbjuder Atlas Copco kunderna en tjänst där de tidigare sålde en vara. 9

12 med både varor och tjänster kan exempelvis innebära att en person följer med till den utländska kunden för att installera produkten eller utbilda mottagaren i dess användning. När kontor, fabriker och för säljning sprids över många länder växer dess utom behovet av koordinering, logistik och kunskaps överföring. Även det är något som kräver ökad personrörlighet över gränserna och som sammantaget driver upp tjänsteinnehållet i varuhandeln. Fakta Tjänsteinnehållet i svensk export Enligt traditionell handelsstatistik utgör exporten av tjänster cirka 30 procent av svensk export. Det måttet avser värdet på all export som bokförs som en tjänst som andel av total svensk export (dvs. både varor och tjänster). Om man räknar bort värdet på importerade insatsvaror och tjänster i exporten blir den andelen högre. Med detta mått var tjänsteexportens andel av total svensk export 36 procent Att siffran är högre än det traditionella måttet beror på att tjänsteexport generellt sett har en lägre andel importerade insatser än varuexport. Om man beaktar tjänsteinnehållet i produktionen av all export uttryckt i förädlingsvärde, oavsett om den bokförs som en vara eller tjänst när exporttransaktionen sker, ökar andelen ytterligare var den 51 procent. 3.4 Tjänstefiering, internationella produktionsnätverk och digitalisering Tjänstefieringen är på flera sätt förknippad med utvecklingen av internationella produktionsnätverk. Till att börja med hade den geografiska uppdelningen av produktionen inte varit möjlig utan utvecklingen av billigare transport- och logistiktjänster, samt framväxten av moderna IT-tjänster. Dessutom består produktion av såväl varor som tjänster i slutändan av ett antal arbetsmoment. Det innebär att ju mer fabrikerna packas upp desto mer ökar sannolikheten för att en transaktion mellan två parter (inom eller mellan länder) rubriceras som en tjänst. Ju intensivare ekonomisk specialisering desto mindre blir sannolikheten för att ett paket med ett visst antal arbetsmoment blir en vara i handelsstatistikens ögon. Statistikens strikta uppdelning i varor och tjänster blir ur det perspektivet närmast en illusion. Tjänstefieringen och den ökade specialiseringen är även tätt förknippad med och beroende av digitali seringen (se nästa avsnitt). Digitalisering innebär t.ex. att tjänster kan delas upp i tid och rum och sparas. Tidigare behövde de flesta tjänster konsumeras när de producerades. Helt nya tjänster har också uppstått, så som de elektroniska övervakningstjänster i moderna bilar som signalerar om något är fel eller när det är dags för service. 10

13 Figur 3. Tjänsternas andel av exporten Andel i procent av total export mätt i förädlingsvärde Storbritannien Indien Frankrike Sverige USA Tyskland Japan Ryssland Kina Källa: OECD/Kommerskollegiums beräkningar 11

14 4. Digitaliseringen Vi lever i ett alltmer uppkopplat samhälle och digitala lösningar är en del av vår vardag. Digitalisering innebär dels att information omvandlas till digital form, dels att användningen av datorer och internet ökar. Mer än två miljarder människor är uppkopplade, en siffra som förväntas stiga till tre miljarder år I utvecklingsländerna förväntas internetekonomin växa med nästan 20 procent under de kommande fem åren mer än dubbelt så snabbt som i i-länderna. Traditionellt anses förutsättningarna för handel minska med avståndet mellan länder. Digitaliseringen minskar betydelsen av denna barriär. Tack vare den ökade informationstillgång och tillit som onlinelösningar skapar minskar hinder som förknippas med avstånd med två tredjedelar. Utvecklingen av 3D-printers reducerar ytterligare betydelsen av geografiska avstånd. Ungefär hälften av all tjänstehandel vore inte möjlig utan IT-lösningar. En sjötransport går att genomföra utan digitalt stöd (även om informations teknologi bidrar till att optimera tjänsten), men för finansiella tjänster, strömning av musik, arkitekttjänster m.m. är digitaliseringen en förutsättning för att tjänstehandel alls ska uppstå. Se bild 2. Bild 2. Hälften av den globala tjänstehandeln möjliggörs genom digitaliseringen. 4.1 Digitalisering, internet och handel Digitaliseringen har förändrat alla aspekter av samhället inte minst den internationella handeln. Den påverkar företagens affärsmodeller, våra konsumtionsmönster, vilka som handlar, vad som handlas och med vilka vi handlar. Det är idag svårt att tänka sig en affärstransaktion som inte involverar digitaliserade tjänster och processer i ett eller flera led av transaktionen. I takt med att tillverkningsindustrin inkluderar alltmer tjänster i sina produkter, har dataflöden kommit att bli en central del av handeln. 12

15 4.2 Omvandling av industrier och affärsmodeller Från början handlade digitalisering om kostnadsbesparingar genom utspridning av arbetsmoment, men idag är digitala lösningar ofta själva kärnan i varu- och tjänsteutbudet. Moderna affärsmodeller bygger på ökad speciali sering där funktioner som tidigare utfördes inom företag delas upp i separata moment och utförs av flera olika aktörer. Utvecklingen drivs på ytterligare av digitaliseringen och företag blir alltmer beroende av tjänsteproduktionsnätverk. Ett exempel är betalningstjänster. Ett köp i en affär med ett kreditkort kräver kortprocessering och andra finansiella tjänster uppbackade av dataöverföringar och hosting -tjänster för att processa transaktionen. 4.3 Ökat antal gränsöverskridande transaktioner Digitaliseringen ökar antalet transaktioner som sammantaget skapar handelsflöden mellan länder. Det kan handla om fler traditionella affärstransaktioner tack vare möjligheten att leverera digitala tjänster men även om nya, effektivare och billigare lösningar. De flesta transaktioner är små, som t.ex. ett avtal om länkning till en bild på en sajt. Andra exempel på hur antalet transaktioner ökar är tjänster inkorporerade i produkter (t.ex. internet of things där sensorer i fysiska produkter övervakar användande) och köp av tillägg inom t.ex. appar. Det är omöjligt att värdera hur stor denna förändring är, men det är tveklöst en fundamental skillnad mellan en ständigt uppkopplad värld med myriader av små transaktioner och det tidiga 1980-talets världsekonomi. 4.4 Fler och mindre företag som handlar Det har uppskattats att högst fyra procent av alla företag handlar internationellt. Vanligen rör det sig om stora bolag. Genom digitaliseringen utmanas denna uppskattning när allt fler små- och medelstora företag kan nå internationella marknader tack vare internet. En sajt kan nå hela världen, appar når alla som laddat ner dem och digitala marknadsplatser som ebay och Amazon möjliggör för företag att nå en internationell kundkrets. Enligt ebay exporterar 95 procent av företagen som använder deras plattform och 80 procent exporterar till fem länder eller fler. Allt fler företag verkar dessutom endast digitalt. Mojang, skapare av dataspelet Minecraft, sköter t.ex. all sin verksamhet digitalt och tillverkar ingen fysisk produkt. I Storbritannien uppskattas 15 procent av alla företag vara helt digitala. 13

16 4.5 Betydelsen av data överföring, insamling och analys Digitaliserad handel innebär att data i allt större utsträckning förs över nationsgränser. Ofta utgörs själva produkten av data, t.ex. dataprogram eller underhållning, men även affärstransaktionen kräver överföring av data för kontrakt och betalningar. Att kunna överföra data mellan olika länder är avgörande för att överhuvudtaget kunna handla och använda varor och tjänster. All kommersiell aktivitet som använder nätet är beroende av att data kan föras över nationsgränserna. En lagring av ett dokument i Googles molntjänst innebär över 40 dataöverföringar då det delas upp i olika delar och säkerhetskopieras. Möjligheten att ha tillgång till rätt information vid rätt tillfälle förändrar företag och handel. Affärsmodeller bygger ofta på centralisering av data, data som ska kunna analyseras, användas och nås från jordens alla hörn. Företagens verksamhet blir därmed beroende av att det går att flytta, analysera och sammanställa data för att identifiera problem i processer eller erbjuda individuellt anpassade tjänster åt kunderna. 14

17 5. Handel i en förändrad värld Ekonomisk utveckling handlar i grunden om två processer framsteg när det gäller kunskap och teknologi, samt en ökad specialisering av produktionen. Rika samhällen kännetecknas av hög ekonomisk specialisering. Fattigdomen är störst där ekonomin bygger på självförsörjning. I vår tid tar utvecklingen ett nytt språng. IT-revolutionen och andra tekniska landvinningar driver på och samspelar med ekonomisk specialisering i form av tjänstefiering och internationella produktionsnätverk. Den ökade specialiseringen innebär att analysen av handel flyttas från sektorer, företag, varor och tjänster ner till enskilda arbetsmoment. När vi tidigare talade om att Sverige har komparativa fördelar inom fordonssektorn kan det numera istället vara så att vissa arbetsmoment i ett visst led i den internationella fordonstillverkningen utförs här. Dessa arbetsmoment är i sin tur beroende av andra delar av produktionskedjan som utförs i andra delar av världen. Hur långt kan utvecklingen förväntas gå? De tekniska framstegen förknippade med ITrevolutionen är ännu inte uttömda. Därmed kan vi förvänta oss ett fortsatt förändringstryck på hur produktionen organiseras såväl inom länder som internationellt. En osäkerhetsfaktor handlar om i vilken utsträckning nationella och internationella regelverk kommer att möjliggöra/försvåra anpassningen till de produktions- och konsumtionsmönster som den tekniska utvecklingen banar vägen för. Detta gäller inte minst rörligheten för personer och internationell dataöverföring. Ytterligare en förändringsprocess som inte har berörts i denna rapport är de nya tillväxtekono - mi ernas inträde som viktiga aktörer i världsekonomin. Tillsammans samspelar alla dessa faktorer digitalisering, produktionsnätverk, tjänstefiering, regelverk och den förändrade tyngdpunkten i världs ekonomin i en komplex omdaningsprocess. 15

18 Litteraturförteckning Rapporten är baserad på följande studier från Kommerskollegium. Alla rapporter återfinns på Kommerskollegium (2013a). Global Value Chains and the Transatlantic Trade and Investment Partnership. Kommerskollegium (2013b). Minecraft Brick by Brick. Kommerskollegium (2013c). Making Trade Happen Business Perspectives on Cross-Border Movement of Persons. Kommerskollegium (2012a). Business Reality and Trade Policy Closing the Gap. Kommerskollegium (2012b). Everybody is in Services The Impact of Servicification in Manufacturing on Trade and Trade Policy. Kommerskollegium (2010a). Made in Sweden? Kommerskollegium (2010b). Servicification of Swedish Manufacturing. Kommerskollegium (2010c). Till er tjänst Vikten av tjänster för tillverkningsindustrin och möjliga handelspolitiska konsekvenser. Övrig litteratur. Kontakta Kommerskollegium för närmare källhänvisning. Baldwin, Richard (2006), Globalisation: The Great Unbundling(s), paper for the Economic Council of Finland. Genève: The Graduate Institute. Blinder, Alan (2006), Offshoring: The Next Industrial Revolution?, Foreign Affairs (85:2). ebay (2012), Enabling Traders to Enter and Grow on the Global Stage. Bryssel: ebay. Kraemer, Kenneth L., Greg Linden och Jason Dedrick (2011), Capturing Value in Global Networks: Apple s ipad and iphone. Kalifornien: UC Irvine, UC Berkeley och Syracuse University. Lanz, Rainer, Sébastien Miroudot och Hildegunn Nordås (2011), Trade in Tasks. OECD Trade Policy Working Papers 117. Paris: OECD. Lendle, Andreas, Marcelo Olarreaga, Simon Schropp och Pierre-Louis Vézina (2012), There Goes Gravity: How ebay Reduces Trade Costs. Policy Re search Working Paper Washington DC: Världsbanken. Miroudot, Sébastien, Reiner Lanz and Alexandros Ragoussis (2009), Trade in Intermediate Goods and Services. OECD Trade Policy Working Paper No. 93. Paris: OECD. Newhouse, John och A. A, Knopf (2007), Boeing vs Airbus, The Inside Story of the Greatest International Competition in Business. New York: Vintage Books. OECD (2013), Interconnected Economies Benefitting from Global Value Chains. Paris: OECD. 16

19

20 Box 6803, S Stockholm, Sweden Phone Fax xiv

Kommerskollegium 2010:2. Till er tjänst. Vikten av tjänster för tillverkningsindustrin och möjliga handelspolitiska konsekvenser

Kommerskollegium 2010:2. Till er tjänst. Vikten av tjänster för tillverkningsindustrin och möjliga handelspolitiska konsekvenser Kommerskollegium 2010:2 Till er tjänst Vikten av tjänster för tillverkningsindustrin och möjliga handelspolitiska konsekvenser 2010 03 Kommerskollegium är den myndighet i Sverige som ansvarar för frågor

Läs mer

Globala värdekedjor. så påverkar de utrikeshandeln

Globala värdekedjor. så påverkar de utrikeshandeln Globala värdekedjor så påverkar de utrikeshandeln 1 GLOBALA VÄRDEKEDJOR 2 Innehåll Vad är globala värdekedjor? 4 Hur påverkas exportmåtten? 6 Vilken betydelse har tjänsteexporten? 8 Vilka konsekvenser

Läs mer

Made in Sweden? 2011 01 27

Made in Sweden? 2011 01 27 Made in Sweden? 2011 01 27 Lena Johansson 2011 01 27 Henrik Isakson 2011 01 27 Är den här tillverkad i Sverige? 4 En Boeing Dreamliner : Made in America? 43 underleverantörer Utspridda på 135 produktionsfaciliteter

Läs mer

Sveriges export av varor och direktinvesteringar i utlandet

Sveriges export av varor och direktinvesteringar i utlandet Sveriges export av varor och direktinvesteringar i utlandet Sammanfattande skrift av utredningen The relationship between international trade and foreign direct investments. Kommerskollegium Kommerskollegium

Läs mer

Lena Johansson Generaldirektör 2012-10-22

Lena Johansson Generaldirektör 2012-10-22 Lena Johansson Generaldirektör 2012-10-22 Kommerskollegium Sveriges myndighet för utrikeshandel och handelspolitik Vår främsta uppgift är att på olika sätt förbättra möjligheterna för internationell handel

Läs mer

Det här gör Kommerskollegium för ditt företag

Det här gör Kommerskollegium för ditt företag Det här gör Kommerskollegium för ditt företag Kommerskollegium Sveriges handelsmyndighet Kommerskollegium är den myndighet i Sverige som ansvarar för frågor om utrikeshandel och handelspolitik. Vi förser

Läs mer

Kommerskollegiums vision. Kommerskollegium. Sveriges myndighet för utrikeshandel och handelspolitik. Kommerskollegiums uppdrag.

Kommerskollegiums vision. Kommerskollegium. Sveriges myndighet för utrikeshandel och handelspolitik. Kommerskollegiums uppdrag. Kommerskollegium Kommerskollegiums vision Sveriges myndighet för utrikeshandel och handelspolitik Fri och öppen handel med klara spelregler Lena Johansson Generaldirektör Kommerskollegiums uppdrag Disposition

Läs mer

Sverige i den globala ekonomin nu och i framtiden

Sverige i den globala ekonomin nu och i framtiden Sverige i den globala ekonomin nu och i framtiden Göran Wikner, Hanna Norström Widell, Jonas Frycklund Maj 2007 Trender för svenskt företagande Bilaga 1 till Globala affärer regler som hjälper och stjälper

Läs mer

Utrikeshandel med teknikvaror 2012

Utrikeshandel med teknikvaror 2012 Utrikeshandel med teknikvaror 2012 Kraftigt fall i handeln med teknikvaror 2012 Exporten av teknikvaror föll med drygt 9 procent i värde Teknikvaror till ett värde av ca 520 miljarder SEK exporterades

Läs mer

FöreningsSparbanken Analys Nr 33 24 november 2005

FöreningsSparbanken Analys Nr 33 24 november 2005 FöreningsSparbanken Analys Nr 33 24 november 2005 God potential för en ökad tjänsteexport De svenska företagen får bättre betalt för sina exporttjänster än för exporten av varor. Under perioden 1995-2004

Läs mer

Handelsstudie Island

Handelsstudie Island Handelsstudie Island Juni 2013 Andreas Thörnroos 2013-06-05 Sammanfattning Handelns utveckling totalt Sverige är ett av världens mest globaliserade länder och handeln har en avgörande betydelse för svensk

Läs mer

Frihandel ger tillväxt och välstånd

Frihandel ger tillväxt och välstånd Frihandel ger tillväxt och välstånd September 2007 Basfakta om Sveriges utrikeshandel 1 FRIHANDEL GER TILLVÄXT OCH VÄLSTÅND Ekonomisk tillväxt innebär att den samlade produktionen av varor och tjänster

Läs mer

Svensk tjänstehandel omfattning, utveckling och betydelse

Svensk tjänstehandel omfattning, utveckling och betydelse Svensk tjänstehandel omfattning, utveckling och betydelse Pär Hansson Tillväxtanalys och Örebro universitet SCB i Örebro 1 mars 2011 Inledning och bakgrund Tjänstesektorns internationalisering 2010 Tjänstehandel

Läs mer

Bättre utveckling i euroländerna

Bättre utveckling i euroländerna Bättre utveckling i euroländerna I denna skrift presenteras fakta rörande BNP, tillväxt, handel och sysselsättning för Sverige och övriga utanförländer jämfört med euroländerna. Den gängse bilden av att

Läs mer

Utrikeshandel med tjänster 2008

Utrikeshandel med tjänster 2008 Handel 2010 Utrikeshandel med tjänster 2008 Koncernverksamheter ökade utrikeshandeln med tjänster år 2008 Exporten och importen av tjänster ökade år 2008 enligt de slutliga uppgifterna i statistiken över

Läs mer

Frihandel ger tillväxt och välstånd

Frihandel ger tillväxt och välstånd Frihandel ger tillväxt och välstånd April 2008 Basfakta om Sveriges utrikeshandel 1 FRIHANDEL GER TILLVÄXT OCH VÄLSTÅND Ekonomisk tillväxt innebär att den samlade produktionen av varor och tjänster ökar,

Läs mer

Utrikeshandel med tjänster 2008, preliminära resultater

Utrikeshandel med tjänster 2008, preliminära resultater Handel 2009 Utrikeshandel med tjänster 2008, preliminära resultater Koncernverksamheter ökade utrikeshandeln med tjänster år 2008 Exporten och importen av tjänster ökade år 2008 enligt de preliminära uppgifter

Läs mer

Öppna gränser och frihandel. - Risker och möjligheter för svensk industri i dagens EU Cecilia Wikström Europaparlamentariker

Öppna gränser och frihandel. - Risker och möjligheter för svensk industri i dagens EU Cecilia Wikström Europaparlamentariker Öppna gränser och frihandel - Risker och möjligheter för svensk industri i dagens EU Cecilia Wikström Europaparlamentariker Hotet mot Schengensamarbetet Konsekvenser för transportsektorn Det europeiska

Läs mer

Produktion - handel - transporter

Produktion - handel - transporter Produktion - handel - transporter Kunskapskrav E C A Eleven kan undersöka var olika varor och tjänster produceras och konsumeras, och beskriver då enkla geografiska mönster av handel och kommunikation

Läs mer

Sveriges handel på den inre marknaden

Sveriges handel på den inre marknaden Enheten för internationell 2011-10-05 Dnr: 2011/00259 handelsutveckling Olle Grünewald Petter Stålenheim Sveriges handel på den inre marknaden Sveriges varuexport till EU:s inre marknad och östersjöländerna

Läs mer

Sveriges varuhandel med Östersjöländerna

Sveriges varuhandel med Östersjöländerna Enheten för internationell handelsutveckling 2012-04-27 Dnr: 2012/00574 Petter Stålenheim Sveriges varuhandel med Östersjöländerna Mellan 2004 och 2007 ökade den svenska exporten till de nya EUmedlemmarna

Läs mer

Fickfakta om svensk internationell handel och dess betydelse

Fickfakta om svensk internationell handel och dess betydelse Frihandel ger tillväxt Fickfakta om svensk internationell handel och dess betydelse sverige och frihandeln En allt öppnare världshandel, tillsammans med ett stabilt regelverk och fungerande samhällsinstitutioner,

Läs mer

Att konkurrera med kunskap svenska småföretag på en global marknad. Sylvia Schwaag Serger

Att konkurrera med kunskap svenska småföretag på en global marknad. Sylvia Schwaag Serger Att konkurrera med kunskap svenska småföretag på en global marknad Sylvia Schwaag Serger VINNOVAs uppgift är: att främja hållbar tillväxt genom finansiering av behovsmotiverad forskning och genom utveckling

Läs mer

Produktion - handel - transporter

Produktion - handel - transporter Produktion - handel - transporter Kunskapskrav E C A Eleven kan undersöka var olika varor och tjänster produceras och konsumeras, och beskriver då enkla geografiska mönster av handel och kommunikation

Läs mer

Den svenska konsumtionens miljöpåverkan i andra länder

Den svenska konsumtionens miljöpåverkan i andra länder Den svenska konsumtionens miljöpåverkan i andra länder Miljöräkenskaper innebär att miljöstatistik systematiseras och redovisas tillsammans med ekonomisk statistik i ett gemensamt system. Syftet är att

Läs mer

Storbritanniens betydelse för Sveriges utrikeshandel inför britternas folkomröstning om EU-medlemskap

Storbritanniens betydelse för Sveriges utrikeshandel inför britternas folkomröstning om EU-medlemskap Storbritanniens betydelse för Sveriges utrikeshandel inför britternas folkomröstning om EU-medlemskap Kommerskollegium, juni 2016. ISBN: 978-91-88201-15-7 Introduktion Under 2016 väntar flera händelser

Läs mer

Policy Brief Nummer 2013:1

Policy Brief Nummer 2013:1 Policy Brief Nummer 2013:1 Traktor till salu fungerar den gemensamma marknaden? Att köpa en traktor är en stor investering för lantbrukare. Om distributionen av traktorer underlättas ökar konkurrensen

Läs mer

TTIP och EU:s övriga frihandelsavtal

TTIP och EU:s övriga frihandelsavtal TTIP och EU:s övriga frihandelsavtal Annika Widell, Enheten för Handel och tekniska regler Tulldagarna 21 oktober 2014 EU:s frihandelsavtal EU:s förhandlingar om frihandelsavtal Förhandlingar och avtal

Läs mer

Tjänsteföretagen och den inre marknaden

Tjänsteföretagen och den inre marknaden November 2005 Tjänsteföretagen och den inre marknaden Denna rapport bygger på en SCB-undersökning av företagens kunskaper om och attityder till den inre marknaden som gjorts på uppdrag av Kommerskollegium

Läs mer

Att mäta konkurrenskraft

Att mäta konkurrenskraft Att mäta konkurrenskraft RAPPORT OM SVENSK KONKURRENSKRAFT 1990-2015 Kinnwall Mats INDUSTRIARBETSGIVARNA Marknadsandel och konkurrenskraft Debatten om hur svensk konkurrenskraft har utvecklats är intensiv,

Läs mer

Utrikeshandel med tjänster 2009

Utrikeshandel med tjänster 2009 Handel 211 Utrikeshandel med tjänster 2 Överskottet i utrikeshandeln med tjänster minskade år 2 Enligt Statistikcentralens slutliga uppgifter minskade överskottet från utrikeshandeln med tjänster till,

Läs mer

Internationell politik 1 Föreläsning 10. Globalisering. Jörgen Ödalen

Internationell politik 1 Föreläsning 10. Globalisering. Jörgen Ödalen Internationell politik 1 Föreläsning 10. Globalisering Jörgen Ödalen jorgen.odalen@liu.se Vad är globalisering? Tre olika perspektiv: Hyperglobalister: Globalisering är ett verkligt och nytt fenomen. sprider

Läs mer

Utrikeshandel med tjänster 2011

Utrikeshandel med tjänster 2011 Handel 20 Utrikeshandel med tjänster Överskottet i utrikeshandeln med tjänster fortsatte att öka år Enligt Statistikcentralens preliminära uppgifter uppgick exporten av tjänster till omkring 15,1 miljarder

Läs mer

Solvit Sverige 2014. Ett urval av intressanta ärenden under året

Solvit Sverige 2014. Ett urval av intressanta ärenden under året Solvit Sverige 2014 Ett urval av intressanta ärenden under året Solvit Solvit är ett informellt nätverk i Europeiska kommissionens regi som syftar till att lösa hinder för den grundläggande EU-rättigheten

Läs mer

BUSINESS SWEDENS MARKNADSÖVERSIKT SEPTEMBER 2015. Mauro Gozzo, Business Swedens chefekonom

BUSINESS SWEDENS MARKNADSÖVERSIKT SEPTEMBER 2015. Mauro Gozzo, Business Swedens chefekonom BUSINESS SWEDENS MARKNADSÖVERSIKT SEPTEMBER 2015 Mauro Gozzo, Business Swedens chefekonom 1 Business Swedens Marknadsöversikt ges ut tre gånger per år: i april, september och december. Marknadsöversikt

Läs mer

Utrikeshandel med teknikvaror

Utrikeshandel med teknikvaror Utrikeshandel med teknikvaror Ekonomisk analys 2012-03-29 Utrikeshandel med teknikvaror Svensk export och import av teknikvaror Teknikvaror till ett värde av 573 miljarder SEK exporterades från Sverige

Läs mer

Kommunernas regelöversyn utifrån tjänstedirektivet. En vägledning

Kommunernas regelöversyn utifrån tjänstedirektivet. En vägledning Kommunernas regelöversyn utifrån tjänstedirektivet En vägledning Kommerskollegiums EU-helpdesk Telefon: 08-690 49 80 E-post: euhelpdesk@kommers.se Kommerskollegium är den myndighet i Sverige som ansvarar

Läs mer

Kommerskollegium 2009:5. Globala handelsmönster

Kommerskollegium 2009:5. Globala handelsmönster Kommerskollegium 2009:5 Globala handelsmönster 2009 06 Kommerskollegium är den myndighet i Sverige som ansvarar för frågor som rör utrikeshandel och handelspolitik. Vår främsta uppgift är att främja frihandel

Läs mer

Utrikeshandel med tjänster 2012

Utrikeshandel med tjänster 2012 Handel 201 Utrikeshandel med tjänster 20 Utrikeshandeln med tjänster visade ett överskott trots ökad import år 20 Enligt de slutliga uppgifterna för år 20 i Statistikcentralens statistik över utrikeshandel

Läs mer

Svensk FoU Policyaktörer, Drivkrafter och Data

Svensk FoU Policyaktörer, Drivkrafter och Data Svensk FoU Policyaktörer, Drivkrafter och Data Patrik Gustavsson Tingvall, Handelshögskolan i Stockholm och CESIS SCB 24 Maj 2011 FoU-utgifter internationellt Totala utgifter som Varför andel av BNP, 2008

Läs mer

Företagsägare i Kina mest optimistiska om tillväxt

Företagsägare i Kina mest optimistiska om tillväxt Pressrelease NYA RESULTAT FRÅN GRANT THORNTON-RAPPORTEN: Företagsägare i Kina mest optimistiska om tillväxt Europa sämst på att göra affärer med Kina. Positiv påverkan för svenska företag Nära ett av fem

Läs mer

Sveriges utrikeshandel och internationella handelsmönster i skuggan av den ekonomiska krisen. 2 september 2010

Sveriges utrikeshandel och internationella handelsmönster i skuggan av den ekonomiska krisen. 2 september 2010 Sveriges utrikeshandel och internationella handelsmönster i skuggan av den ekonomiska krisen 2 september 2010 Den globala ekonomiska krisens inverkan på Sveriges utrikeshandel Här kan du löpande följa

Läs mer

Utrikeshandel med tjänster 2009

Utrikeshandel med tjänster 2009 Handel 21 Utrikeshandel med tjänster 2 Preliminära resultater Överskottet i utrikeshandeln med tjänster minskade år 2 Enligt Statistikcentralens preliminära uppgifter minskade överskottet från utrikeshandeln

Läs mer

Förslag till en gemensam europeisk köplag: ett e-handelsperspektiv

Förslag till en gemensam europeisk köplag: ett e-handelsperspektiv GENERALDIREKTORATET FÖR INTERN POLITIK UTREDNINGSAVDELNING C: MEDBORGERLIGA RÄTTIGHETER OCH KONSTITUTIONELLA FRÅGOR RÄTTSLIGA FRÅGOR Förslag till en gemensam europeisk köplag: ett e-handelsperspektiv SAMMANFATTNING

Läs mer

Kontakt Bo Jerlström Ambassadör Telefon: 0709-62 00 15. Uttalande Utrikesdepartementet 27 juli 2007 Sten Tolgfors, Handelsminister

Kontakt Bo Jerlström Ambassadör Telefon: 0709-62 00 15. Uttalande Utrikesdepartementet 27 juli 2007 Sten Tolgfors, Handelsminister 2007 Uttalande Utrikesdepartementet 27 juli 2007 Sten Tolgfors om att svenskt företag tog hem uppdrag att renovera FN Idag meddelades att Skanska har fått uppdraget att renovera FN:s högkvarter i New York.

Läs mer

Interreg en väg ut i världen Vad vill Företagen?

Interreg en väg ut i världen Vad vill Företagen? Interreg en väg ut i världen Vad vill Företagen? Daniel Wiberg Chefsekonom Företagarna Företagarna Företagarna är Sveriges största organisation för företagare. Opinionsbildar för att förbättra företagarklimatet

Läs mer

Småbolags export till utvecklingsländer. Great consulting 2010-06-29

Småbolags export till utvecklingsländer. Great consulting 2010-06-29 Småbolags export till utvecklingsländer Great consulting 2010-06-29 2 Innehåll Introduktion Slutsatser Exportstatistik VD-studie 3 Introduktion Studien baserar sig på intervjuer med 250 VD:ar på små exporterade

Läs mer

Merchanting en växande del av tjänsteexporten

Merchanting en växande del av tjänsteexporten Merchanting en växande del av tjänsteexporten KURT GUSTAVSSON OCH LARS FORS Utrikeshandeln med tjänster har de senaste åren ökat i betydelse. Den snabba ökningen i särskilt exporten av tjänster har bidragit

Läs mer

Enkät om handelshinder vid handel med USA

Enkät om handelshinder vid handel med USA Enkät om handelshinder vid handel med USA Frihandelsavtalsförhandlingarna mellan EU och USA Transatlantic Trade and Investment Partnership (TTIP) har pågått sedan i juli förra året. TTIPförhandlingarna

Läs mer

SMÅFÖRETAGEN. ÄR Större ÄN DU TROR I. utrikeshandeln

SMÅFÖRETAGEN. ÄR Större ÄN DU TROR I. utrikeshandeln SMÅFÖRETAGEN ÄR Större ÄN DU TROR I utrikeshandeln Småföretagen allt viktigare för utrikeshandeln Sverige är en liten utrikeshandelsberoende ekonomi. Det samlade importvärdet uppgick till 1036 mdr kronor

Läs mer

Enklare att sälja tjänster med EU:s kontaktpunkter

Enklare att sälja tjänster med EU:s kontaktpunkter Enklare att sälja tjänster med EU:s kontaktpunkter Sälja och köpa tjänster inom EU samma villkor som hemma Inom EU råder fri rörlighet för varor, tjänster, kapital och personer. För dig och ditt företag

Läs mer

Utrikeshandel med tjänster 2013

Utrikeshandel med tjänster 2013 Handel 2014 Utrikeshandel med tjänster Tjänsterna och den globala produktionen gav Finland intäkter på över 4 miljarder euro år Offentliggörandet har korrigerats 22.5.2015. Korrigeringarna har markerats

Läs mer

Sveriges utrikeshandel och internationella handelsmönster i skuggan av den ekonomiska krisen. 27 oktober 2009

Sveriges utrikeshandel och internationella handelsmönster i skuggan av den ekonomiska krisen. 27 oktober 2009 Sveriges utrikeshandel och internationella handelsmönster i skuggan av den ekonomiska krisen 27 oktober Förändring över motsvarande period föregående år (%) 30 Förändring i svensk varuexport (jan 2008

Läs mer

Åtgärder för en förbättrad inre marknad

Åtgärder för en förbättrad inre marknad Åtgärder för en förbättrad inre marknad Kommerskollegium är den myndighet i Sverige som ansvarar för frågor som rör utrikeshandel och handelspolitik. Vår främsta uppgift är att främja frihandel och klara

Läs mer

Lägesrapport. Perspektiv på internationella handelsmönster

Lägesrapport. Perspektiv på internationella handelsmönster Lägesrapport Perspektiv på internationella handelsmönster 29 Kommerskollegium är den myndighet i Sverige som ansvarar för frågor som rör utrikeshandel och handelspolitik. Vår främsta uppgift är att främja

Läs mer

Policy Brief Nummer 2011:1

Policy Brief Nummer 2011:1 Policy Brief Nummer 2011:1 Varför exporterar vissa livsmedelsföretag men inte andra? Det finns generellt både exportörer och icke-exportörer i en industri, och de som exporterar kan vända sig till ett

Läs mer

STOCKHOLMS HANDELSKAMMARES ANALYS: 2016-03 BREXIT BROMSAR DIREKTINVESTERINGAR

STOCKHOLMS HANDELSKAMMARES ANALYS: 2016-03 BREXIT BROMSAR DIREKTINVESTERINGAR STOCKHOLMS HANDELSKAMMARES ANALYS: 2016-03 BREXIT BROMSAR DIREKTINVESTERINGAR Stockholm maj 2016 Sammanfattning Ekonomiska bedömningar av ett brittiskt utträde ur EU, så kallad brexit, har hittills fokuserat

Läs mer

INVEST IN DALARNA AGENCY Dalarna s Official Inward Investment Agency

INVEST IN DALARNA AGENCY Dalarna s Official Inward Investment Agency INVEST IN DALARNA AGENCY Dalarna s Official Inward Investment Agency Attraktiva regioner, styrkor och svagheter SKNT Falun 2015 Johan Holmberg, Managing Director Copyright Invest in Dalarna Agency 2015

Läs mer

Varför handlar vi med omvärlden?

Varför handlar vi med omvärlden? Varför handlar vi med omvärlden? Kommerskollegium är den myndighet i Sverige som ansvarar för frågor som rör utrikeshandel och handelspolitik. Vår främsta uppgift är att främja frihandel och klara spelregler

Läs mer

OECD Communications Outlook 2005. OECD:s utsikter för IT-branschen, 2005 års upplaga. Sammanfattning. Summary in Swedish. Sammanfattning på svenska

OECD Communications Outlook 2005. OECD:s utsikter för IT-branschen, 2005 års upplaga. Sammanfattning. Summary in Swedish. Sammanfattning på svenska OECD Communications Outlook 2005 Summary in Swedish OECD:s utsikter för IT-branschen, 2005 års upplaga Sammanfattning på svenska Sammanfattning När dot com-bubblan spruckit, hamnade telekommunikationsindustrin

Läs mer

Varför handlar vi med omvärlden?

Varför handlar vi med omvärlden? Varför handlar vi med omvärlden? Kommerskollegium är den myndighet i Sverige som ansvarar för frågor som rör utrikeshandel, EU:s inre marknad och handelspolitik. Vår främsta uppgift är att främja frihandel

Läs mer

ZA6284. Flash Eurobarometer 413 (Companies Engaged in Online Activities) Country Questionnaire Finland (Swedish)

ZA6284. Flash Eurobarometer 413 (Companies Engaged in Online Activities) Country Questionnaire Finland (Swedish) ZA8 Flash Eurobarometer (Companies Engaged in Online Activities) Country Questionnaire Finland (Swedish) FL - Companies engaged in online activities FIS A Bedriver ert företag onlineförsäljning och/eller

Läs mer

Småbolags export till tillväxtmarknader

Småbolags export till tillväxtmarknader Småbolags export till tillväxtmarknader 2 Om undersökningen Studien är baserad på intervjuer med ca. 570 nyckelpersoner, främst VD:ar, på exporterade företag med följande kriterier: Småföretag:10-49 anställda,

Läs mer

Frihandelsavtal skapar affärsmöjligheter

Frihandelsavtal skapar affärsmöjligheter Frihandelsavtal skapar affärsmöjligheter Anamaria Deliu 24 januari 2014, Stockholm Det ska handla om Varför förhandlar EU frihandelsavtal (FTA)? Vad innehåller ett frihandelsavtal? Förhandlingsprocessen

Läs mer

LYCK. Tips och idéer till roliga och lärorika lektioner i samband med aktuellt tema i Lyckoslanten. Nr 3 2010 Handel

LYCK. Tips och idéer till roliga och lärorika lektioner i samband med aktuellt tema i Lyckoslanten. Nr 3 2010 Handel L e k t i o n st i p s f r å n S w e d b a n k o c h S pa r b a n k e r n a LYCK SLANTEN Tips och idéer till roliga och lärorika lektioner i samband med aktuellt tema i Lyckoslanten. Nr 3 2010 Handel Till

Läs mer

Effekter av ett frihandelsavtal mellan EU och USA

Effekter av ett frihandelsavtal mellan EU och USA Effekter av ett frihandelsavtal mellan EU och USA Per Altenberg 15 januari 2014 Att mäta effekterna av ett transatlantiskt handelsavtal CGE-modell: CGE = computable general equilibrium, dvs. beräkningsbar,

Läs mer

Uppdaterad statistik till läroboken (5:e upplagan)

Uppdaterad statistik till läroboken (5:e upplagan) Uppdaterad statistik till läroboken (5:e upplagan) s. 26: Världshandeln per produkt och region 1960 2009 2 s. 29: Världsekonomins topp-20 år 2009 3 s. 35: Sveriges export/import 2010 4 s. 37: Topp-tio

Läs mer

Tillväxtanalys. Irene Ek, PhD. Myndigheten för tillväxtpolitiska utvärderingar och analyser

Tillväxtanalys. Irene Ek, PhD. Myndigheten för tillväxtpolitiska utvärderingar och analyser Tillväxtanalys Myndigheten för tillväxtpolitiska utvärderingar och analyser Irene Ek, PhD Smart industri genom digital innovation Framtidsantologin Deconstructing the digital economy Vad är digital innovation?

Läs mer

Sveriges jordbruks- och livsmedelshandel rensat för den norska laxen

Sveriges jordbruks- och livsmedelshandel rensat för den norska laxen På tal om jordbruk fördjupning om aktuella frågor 2013-09-12 Sveriges jordbruks- och livsmedelshandel rensat för den norska laxen Sverige har efter EU-inträdet kommit att bli ett transitland för den norska

Läs mer

Transatlantisk frihandel? Hinder mot handeln mellan EU och USA och möjliga lösningar. Niels Krabbe, Kommerskollegium

Transatlantisk frihandel? Hinder mot handeln mellan EU och USA och möjliga lösningar. Niels Krabbe, Kommerskollegium Transatlantisk frihandel? Hinder mot handeln mellan EU och USA och möjliga lösningar Niels Krabbe, Kommerskollegium 120330 Kommerskollegium och EU:s yttre handelspolitik Sammanställer svenska intressen,

Läs mer

FÖRSLAG TILL RESOLUTION

FÖRSLAG TILL RESOLUTION EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Plenarhandling 26.6.2012 B7-0297/2012 FÖRSLAG TILL RESOLUTION i enlighet med artiklarna 90.2 och 110.2 i arbetsordningen om handelsförhandlingarna mellan EU och Japan (2012/2651(RSP))

Läs mer

Protokoll SWEPRO:s möte den 8 december 2011 (74:e mötet)

Protokoll SWEPRO:s möte den 8 december 2011 (74:e mötet) Enheten för internationell handelsutveckling 2011-12-14 Dnr 5.4-2011/00266-15 Malin Gunnarsson Ljungkvist För kännedom SWEPRO:s ledamöter Protokoll SWEPRO:s möte den 8 december 2011 (74:e mötet) Plats:

Läs mer

Produktion och sysselsättning i tjänstebranscherna

Produktion och sysselsättning i tjänstebranscherna Konjunkturläget juni 216 63 FÖRDJUPNING Produktion och sysselsättning i Diagram 2 Produktion i näringslivet Index 25=, förädlingsvärde till baspris, fasta priser De senaste 1 åren har stått för en stor

Läs mer

Svensk export och internationalisering Utveckling, utmaningar, företagsklimat och främjande (SOU 2008:90) Remiss från Utrikesdepartementet

Svensk export och internationalisering Utveckling, utmaningar, företagsklimat och främjande (SOU 2008:90) Remiss från Utrikesdepartementet PM 2008: RI (Dnr 305-2465/2008) Svensk export och internationalisering Utveckling, utmaningar, företagsklimat och främjande (SOU 2008:90) Remiss från Utrikesdepartementet Borgarrådsberedningen föreslår

Läs mer

EXPORTRÅDET 2012-03-08

EXPORTRÅDET 2012-03-08 AGENDA Exportrådets roll i Norden Norden Sveriges viktigaste handelspartner Lyckosamma etableringar VI GÖR DET ENKLARE FÖR SVENSKA FÖRETAG ATT VÄXA INTERNATIONELLT VI ÄR HEMMA PÅ DIN BORTAMARKNAD 500 anställda

Läs mer

Professor och forskningschef bodahlbom.se

Professor och forskningschef bodahlbom.se Bo Dahlbom Professor och forskningschef bodahlbom.se aktivering.se sust.se Staying Alive 1 Förändring Sverige år 1900 Bo Dahlbom Sverige år 2000 Bo Dahlbom Den industriella revolutionen Olja Don t be

Läs mer

Nya aktörer på världsmarknaden

Nya aktörer på världsmarknaden Nya aktörer på världsmarknaden Global marknadsöversikt för jordbruksprodukter en kortversion Argentina, Brasilien, Indien, Kina, Ryssland och Ukraina Länderna är idag stora producenter inom livsmedelsproduktionen

Läs mer

EKN:s Småföretagsrapport 2014

EKN:s Småföretagsrapport 2014 EKN:s Småföretagsrapport 2014 Rekordmånga exporterar till tillväxtmarknader Fyra av tio små och medelstora företag tror att försäljningen till tillväxtmarknader ökar det kommande året. Rekordmånga exporterar

Läs mer

UTRIKESHANDEL I GÖTEBORGSREGIONEN 2016

UTRIKESHANDEL I GÖTEBORGSREGIONEN 2016 UTRIKESHANDEL I GÖTEBORGSREGIONEN 2016 En region med lång erfarenhet av utrikeshandel Sjöfart och internationell handel har präglat Göteborgsregionen i snart 400 år. Visserligen är varorna inte desamma

Läs mer

SOLVIT Sverige 2012. Ett urval av principiellt intressanta ärenden under året

SOLVIT Sverige 2012. Ett urval av principiellt intressanta ärenden under året SOLVIT Sverige 2012 Ett urval av principiellt intressanta ärenden under året Solvit Solvit är ett informellt nätverk i Europeiska kommissionens regi som har till uppdrag att lösa hinder för den grundläggande

Läs mer

Varför handlar vi med omvärlden?

Varför handlar vi med omvärlden? Varför handlar vi med omvärlden? Varför handlar vi med omvärlden? Kommerskollegium är den myndighet i Sverige som ansvarar för frågor som rör utrikeshandel, EU:s inre marknad och handelspolitik. Vår främsta

Läs mer

Q4 2006. Manpower Arbetsmarknadsbarometer Sverige. En undersökningsrapport från Manpower. Manpower, Box 1125, 111 81 Stockholm www.manpower.

Q4 2006. Manpower Arbetsmarknadsbarometer Sverige. En undersökningsrapport från Manpower. Manpower, Box 1125, 111 81 Stockholm www.manpower. Q4 26 Manpower Arbetsmarknadsbarometer Sverige En undersökningsrapport från Manpower Manpower, Box 1125, 111 81 Stockholm www.manpower.se 26, Manpower Inc. All rights reserved. Innehåll Q4/6 Sverige 4

Läs mer

STOCKHOLMS HANDELSKAMMARES ANALYS: 2016-02 BREXIT ANALYS AV POTENTIELLA EKONOMISKA KONSEKVENSER FÖR SVERIGES LÄN

STOCKHOLMS HANDELSKAMMARES ANALYS: 2016-02 BREXIT ANALYS AV POTENTIELLA EKONOMISKA KONSEKVENSER FÖR SVERIGES LÄN STOCKHOLMS HANDELSKAMMARES ANALYS: 2016-02 BREXIT ANALYS AV POTENTIELLA EKONOMISKA KONSEKVENSER FÖR SVERIGES LÄN Guldbröllop eller skilsmässa på gamla dar? Kommer Storbritannien att bygga vidare på sitt

Läs mer

GMO på världsmarknaden

GMO på världsmarknaden GMO på världsmarknaden En marknadsöversikt för genetiskt modifierade organismer, GMO en kortversion USA, Argentina, Brasilien, Kanada, Kina, Indien, Paraguay och Sydafrika är de länder som producerar mest

Läs mer

PREDIKTIVA MODELLER I EN FÖRÄNDERLIG VÄRLD

PREDIKTIVA MODELLER I EN FÖRÄNDERLIG VÄRLD Går det att göra en framtidsprognos när marknaden förändras i rekordfart? PREDIKTIVA MODELLER I EN FÖRÄNDERLIG VÄRLD Datan du inte visste att du behövde är den som avgör huruvida du överlever på morgondagens

Läs mer

Trender? Utmaningar? Insatser? Aktörer? Nya frågor?

Trender? Utmaningar? Insatser? Aktörer? Nya frågor? Trender? Utmaningar? Insatser? Aktörer? Nya frågor? 1 Utveckling eller avveckling? Trender kring produktion Lars Bengtsson Robin von Haartman CLIP/HiG 1. Omvärdering av produktionens betydelse 2. Trender

Läs mer

Sverige tappar direktinvesteringar. Jonas Frycklund April, 2004

Sverige tappar direktinvesteringar. Jonas Frycklund April, 2004 Sverige tappar direktinvesteringar Jonas Frycklund April, 2004 1 Innehåll Sverige som spetsnation... 2 FN:s direktinvesteringsliga... 3 PROGNOS FÖR DIREKTINVESTERINGSLIGAN... 4 STÄMMER ÄVEN PÅ LÅNG SIKT...

Läs mer

Hur stark är grunden för den ekonomiska tillväxten i Finland?

Hur stark är grunden för den ekonomiska tillväxten i Finland? Pentti Hakkarainen Finlands Bank Hur stark är grunden för den ekonomiska tillväxten i Finland? Mariehamn, 15.8.2016 15.8.2016 1 Ekonomiska utsikter för euroområdet 15.8.2016 Pentti Hakkarainen 2 Svagare

Läs mer

Logistikföretagen och deras utbud

Logistikföretagen och deras utbud Logistikföretagen och deras utbud Källa: Logistik för konkurrenskraft ett ledaransvar (Dag Björnland, Göran Persson, Helge Virum; red), Liber, upplaga 2003 1 Strukturering av logistikföretag Kategori III

Läs mer

AGENDA. Information om Business Sweden. Varför är exporten viktig för Sverige? Vad ska man tänka på inför en exportsatsning?

AGENDA. Information om Business Sweden. Varför är exporten viktig för Sverige? Vad ska man tänka på inför en exportsatsning? BUSINESS SWEDEN AGENDA Information om Business Sweden Varför är exporten viktig för Sverige? Vad ska man tänka på inför en exportsatsning? Praktiska tips och verktyg för internationell affärsutveckling

Läs mer

EU Innovation Scoreboard resultat för Sverige och Västsverige

EU Innovation Scoreboard resultat för Sverige och Västsverige Rapport 2015:4 EU Innovation Scoreboard resultat för Sverige och Västsverige Varje år tar EU-kommissionen fram en rapport som mäter EU-ländernas forsknings och innovationsförmåga (Innovation Union Scoreboard).

Läs mer

Kina från ett handels- och affärsperspektiv

Kina från ett handels- och affärsperspektiv Kina från ett handels- och affärsperspektiv S v e r i g e s G e n e r a l k o n s u l a t, K a n t o n ULF SÖRMARK Sveriges närvaro i Kina Ambassaden Peking Generalkonsulatet Shanghai Generalkonsulatet

Läs mer

Q2 2014 TEMA: VÄGEN TILL E-HANDELSKÖPET

Q2 2014 TEMA: VÄGEN TILL E-HANDELSKÖPET E-handel i Norden Q2 2014 TEMA: VÄGEN TILL E-HANDELSKÖPET E-handel till ett värde av 33 miljarder SEK FÖRORD Den nordiska e-handeln fortsätter starkt under det andra kvartalet 2014. Totalt har de nordiska

Läs mer

Svenskt näringsliv i en globaliserad värld

Svenskt näringsliv i en globaliserad värld Svenskt näringsliv i en globaliserad värld Effekter av internationaliseringen på produktivitet och sysselsättning Pär Hansson, Patrik Karpaty, Markus Lindvert, Lars Lundberg, Andreas Poldahl och Lihong

Läs mer

En strategi för vårt långsiktiga arbete

En strategi för vårt långsiktiga arbete 161102/Aslög Odmark En strategi för vårt långsiktiga arbete Strategin talar om hur vi ska arbeta med våra kunder och deras behov, hur vi använder våra tre verktyg: kunskap, nätverk och finansiering och

Läs mer

Reseströmmar en översikt 2000 2012

Reseströmmar en översikt 2000 2012 Reseströmmar en översikt 2000 2012 Innehållsförteckning 15 Sammanfattning 16 Inledning 18 Utländska gästnätter på hotell i Sverige 12 Samband mellan utrikeshandel och gästnätter 16 Samband mellan växelkursens

Läs mer

Internationell Handel

Internationell Handel Internationell handel: OSS: kap. 19; [KW: kap. 17]. Internationell Handel Sammanfattning Detta kapitel använder teorierna om fördelar med specialisering och handel som först introducerades i början av

Läs mer

Kostnadsutvecklingen och inflationen

Kostnadsutvecklingen och inflationen Kostnadsutvecklingen och inflationen PENNINGPOLITISK RAPPORT JULI 13 9 Inflationen har varit låg i Sverige en längre tid och är i nuläget lägre än inflationsmålet. Det finns flera orsaker till detta. Kronan

Läs mer

SOLVIT Sverige 2011. Ett urval av principiellt intressanta ärenden under året

SOLVIT Sverige 2011. Ett urval av principiellt intressanta ärenden under året SOLVIT Sverige 2011 Ett urval av principiellt intressanta ärenden under året Kommerskollegium är den myndighet i Sverige som ansvarar för frågor som rör utrikeshandel och handelspolitik. Vår främsta uppgift

Läs mer

Mångfald i näringslivet. Företagens villkor och verklighet 2014

Mångfald i näringslivet. Företagens villkor och verklighet 2014 Mångfald i näringslivet Företagens villkor och verklighet 2014 Mångfald i näringslivet Företagens villkor och verklighet 2014 Tillväxtverket Produktion: Ordförrådet Stockholm, februari 2015 ISBN 978-91-87903-15-1

Läs mer