Kommerskollegium 2010:2. Till er tjänst. Vikten av tjänster för tillverkningsindustrin och möjliga handelspolitiska konsekvenser

Transkript

1 Kommerskollegium 2010:2 Till er tjänst Vikten av tjänster för tillverkningsindustrin och möjliga handelspolitiska konsekvenser

2 Kommerskollegium är den myndighet i Sverige som ansvarar för frågor som rör utrikeshandel och handelspolitik. Vår främsta uppgift är att främja frihandel och klara spelregler för den internationella handeln. Vi arbetar också för en effektiv inre marknad och ett öppet, starkt multilateralt handelssystem med fortsatta handelspolitiska liberaliseringar. I vårt uppdrag strävar vi efter goda handelsmöjligheter på tre nivåer: på EU:s inre marknad, mellan EU och omvärlden samt globalt, framförallt inom ramen för världshandelsorganisationen WTO. Som expertmyndighet förser vi regeringen med besluts- och förhandlingsunderlag inom handelsområdet. Det handlar såväl om löpande underlag för aktuella handelsförhandlingar som långsiktiga strukturella analyser. Våra utredningar och rapporter syftar till att öka kunskapen om handelns betydelse för samhällsekonomin och för en global hållbar utveckling. Kommerskollegium har också verksamhet som riktar sig mot företag. Exempelvis finns på kollegiet SOLVIT-center som hjälper företag och privatpersoner som stöter på handelshinder på EU:s inre marknad. Kansliet för Sveriges råd för handelsprocedurer, SWEPRO, finns också under vårt paraply. I vår roll som handelsmyndighet ingår dessutom att ge stöd till utvecklingsländer genom handelsrelaterat utvecklingssamarbete. På kollegiet finns också kontaktpunkten Open Trade Gate Sweden som bistår exportörer från utvecklingsländerna i deras handel med Sverige och EU. Kommerskollegium, Mars 2010 första tryckningen. ISBN:

3 Innehållsförteckning Slutsatser... 2 Introduktion... 3 Den ökade betydelsen av tjänster... 3 Tjänster som Sandvik Tooling behöver och erbjuder... 4 Tjänster som Sandvik Tooling behöver för en effektiv leveranskedja och leverans av varor Tjänster som Sandvik Tooling levererar till kunder... 5 Restriktioner för tjänster hindrar handeln med varor... 6 Handelspolitiska konsekvenser... 7 Noter

4 Slutsatser Tjänster behövs i alla delar av tillverkningen; i utvecklingsfasen, under produktionen och vid försäljningen. Mängden tjänster som används i tillverkningen och som säljs av tillverkningsindustrin ökar kontinuerligt Vår fallstudie av Sandvik Tooling (ett affärsområde inom Sandvik-koncernen) visar att de behöver över 40 olika tjänster för att etablera och upprätthålla sin leveranskedja. Detta utgör ungefär hälften av de tjänster som inkluderas i WTO:s Allmänna Tjänstehandelsavtal (GATS). Sandvik Tooling levererar även runt 15 olika tjänster. Eftersom tillverkningsindustrin använder och säljer fler och fler tjänster så ökar risken att hinder för tjänster medför ökade kostnader och förlorad konkurrenskraft. Åtgärder som ökar tillgången till billiga och kvalitativa tjänster kommer att förbättra tillvaron för tillverkningsindustrin. Viktiga åtgärder inkluderar liberalisering av tjänster och förbättrat regelverk. Från ett handelspolitiskt perspektiv att är det viktig att förstå tillverkningsindustrins behov och önskemål vid diskussioner om liberalisering av tjänster och regelförändringar. I handelsförhandlingar bör förhandlare fokusera på hur tjänste- och varuliberaliseringar kan stödja varandra och underlätta den dagliga handeln. Denna studie är skriven av ämnesråd Magnus Rentzhog, Enheten för WTO och handelsutvecklingen, Kommerskollegium. 2

5 Introduktion Tjänster behövs i alla delar av tillverkningen; i utvecklingsfasen, under produktionen och vid försäljningen. Detta är väl känt och de flesta kan enkelt förstå behovet av transporttjänster för att exportera en produkt. Tillverkningsindustrin säljer även tjänster. Användningen och försäljningen av tjänster ökar kontinuerligt, dvs. industrin tjänstefieras. Detta framgår tydligt i Kommerskollegiums studie Servicification of Swedish manufacturing 1. Vad som är mindre känt är det faktiska antalet och mångfalden av tjänster som behövs och säljs av företagen liksom vilka dessa tjänster är. Vi har försök belysa detta och illustrera den pågående tjänsteficeringen av tillverkningsindustrin genom att studera Sandviks behov och försäljning av tjänster. Resultatet förstärker slutsatserna i studien ovan. Om det finns hinder för tillverkningsindustrin att köpa eller leverera tjänster kan detta också direkt hindra varuhandeln. Hindrena kan medföra allt från ökade kostnader och minskad konkurrenskraft till att direkt omöjliggöra försäljningen. Med tanke på den ökade graden av tjänstefiering så borde det bli allt viktigare för tillverkningsföretagen att förstå relationen mellan tjänster och varor. Ändå är det förbluffande hur få företag inom tillverkningsindustrin som verkar medvetna om sambandet. Ett tydligt exempel är två exporterande tillverkningsföretag i samma bransch som i kommunikation med Kollegiet visat helt olika insikt i frågan. Det ena företaget menade att tjänster var den viktigaste frågan i de pågående WTO-förhandlingarna. Det andra företaget däremot fokuserade enbart på tullfrågor och hade inte reflekterat över sina intressen som tjänsteleverantör. Det är även lika viktigt för beslutsfattare, inte minst på handelsområdet, att förstå relationen mellan varor och tjänster och därmed bredda diskussionen om tjänster till att även inkludera andra aktörer än de rena tjänsteföretagen. Denna studie börjar med att kort diskutera tjänsternas ökade betydelse i tillverkningsindustrin innan graden av tjänstefiering exemplifieras i en fallstudie av Sandvik Tooling. Därefter diskuteras möjliga effekter av hinder för tjänster och hur handelspolitiska åtgärder kan underlätta situationen för företagen. Slutligen drar vi några slutsatser utifrån ett handelspolitiskt perspektiv. Den ökade betydelsen av tjänster Företag inom tillverkningsindustrin behöver tjänster för sin produktion och vid försäljning av sina produkter, inte minst vid export. Detta blir mer och mer påtagligt i en globaliserad värld som efterfrågar mer sofistikerade produkter och affärserbjudanden. En produktions- och affärsmiljö som karaktäriseras av ökad utlokalisering, fragmentering, produktionsdelning och entreprenad är beroende av tillgången till billiga, tillförlitliga och kvalitativa tjänster för att fungera. Vidare blir tjänster en alltmer avgörande del av företagens affärserbjudanden. Detta inkluderar en ökad omfattning av tjänster som de själva levererar till sina kunder. Tjänster kan utgöra upp emot 80 % av en del tillverkningsföretags affärserbjudanden. Affärserbjudanden blir mer och mer integrerade och skillnaden mellan tjänster och varor blir mindre och mindre klar. I realiteten säljer tillverkningsindustrin inte längre en vara utan snarare en funktion. Här är tjänstekomponenten ett sätt att underlätta för kunden och möjliggöra för denna att öka effektivitet och produktivitet i sina egna processer och affärer. En viktig drivkraft bakom denna utveckling är möjligheten att dra nytta av en större kundbas och säkra längre affärsrelationer 2. Såsom framgår i studien Servicification of Swedish manufacturing så ändrar tillverkningsindustrin sin karaktär; den håller på att tjänsteficeras. En av studiens mest slående slutsatser är att tillverkningsföretagens (på koncernnivå) export av kvalificerade tjänster har ökat med över 230 % (1998 till 2006). Detta ska jämföras med en ökning på 160 % för tjänsteföretagen 3. 4 Tillverkningsindustrin står för nästan en tredjedel av den svenska tjänsteexporten 5. De tjänster som erbjuds oftast är affärstjänster, grossist- och detaljhandel samt reparationstjänster. Detta illustrerar tydligt vikten av tjänster för tillverkningsföretagen, liksom tillverkningsföretagens betydelse för tjänsteexporten. På en konkurrensutsatt marknad krävs att tjänster är billiga och av hög kvalitet. Företagens konkurrenskraft kan utmanas om företaget möter onödigt kostnader som följd av opåkallat höga priser på de tjänster som krävs eller levereras. Som följande exempel med Sandvik Tooling kommer att visa så är antalet och mångfalden av tjänster som behövs i tillverkningsindustrin påtaglig. 3

6 Tjänster som Sandvik Tooling behöver och erbjuder Företaget som analyseras nedan, Sandvik, valdes då företaget är en stor exportör inom ett affärsområde som vanligen inte förknippas med tjänsteexport. Tjänster utgör idag endast 6,5 % av omsättningen i Sandvikkoncernen 6. Klassificeringslistan 7 i det Allmänna tjänstehandelsavtalet (GATS) 8 har använts för att identifiera de tjänster som Sandvik Tooling behöver för att upprätthålla sin leveranskedja, inklusive byggande av kundrelationer, och de tjänster som de själva levererar 9. Tjänster som Sandvik Tooling behöver för en effektiv leveranskedja och leverans av varor Sandvik Toolings leveranskedja har effektiviserats och är anpassad till deras affärsmodell. Företaget levererar ungefär paket varje dag till kunder över hela världen. Sandvik Tooling har tre centrala distributionscentrum (i Holland, USA och Singapore). Bolaget har även ungefär 40 tillverkningsenheter vilka levererar till det närmaste distributionscentret. Från centrena levereras produkterna till distributörers lager, kunders lager eller direkt till kunders maskiner. Målet är att leverera varorna tidigt nästa dag även om kunden lämnar sin order sent eller om kunden finns i en avlägsen region. Idag uppfyller Sandvik Tooling sitt utsatta mål i 99 % av fallen (om varan finns i lager) och för att möjliggöra detta måste alla delar av leveranskedjan fungera friktionsfritt. Bild 1 visar de tjänster som Sandvik Tooling behöver för att etablera och upprätthålla sin leveranskedja 10. En del tjänster används mer i själva leveransen medan andra tjänster är viktigare i relationen med kunden. Sammantaget använder Sandvik Tooling ungefär hälften av de tjänster som klassificeras i GATS 11. De tjänster som krävs förvärvas på olika sätt. En del tjänster produceras internt (t.ex. juridiska tjänster), andra tjänster anskaffas genom att använda existerande nätverk (t.ex. teletjänster) medan ytterligare andra köps från tredje part (t.ex. säkerhetstjänster). Som framgår i bild 2 så behövs tjänsterna i olika delar av leveranskedjan. Vissa tjänster behövs i hela kedjan medan andra endast behövs i en viss del av kedjan. Utöver tjänsterna i bild 1 så använder Sandvik Tooling ett antal tjänster vid behov. En del tjänster behövs t.ex. vid byggande av nya anläggningar. Tjänster som då blir aktuella inkluderar ingenjörsoch arkitekttjänster, mäklartjänster, byggtjänster, distributionstjänster och järnvägstransporter (varor/passagerare). Tjänster som Sandvik Tooling levererar till kunder En viktig del av Sandviks (och antagligen alla tillverkningsföretags) affärsmodell är egen leverans av tjänster till kunderna. Bild 3 visar vilka tjänster som Sandvik Tooling levererar. Alla tjänster behövs för att upprätthålla affärsmodellen och säkra en kontinuerlig kundrelation. Hinder för leverans av tjänsterna kan göra varorna dyrare och t.o.m. äventyra hela affärsrelationen. Sandvik-koncernen Sandvik är en högteknologisk verkstadskoncern. Sandvik är representerat i 130 länder, har över anställda och omsätter 93 miljarder kronor (2008). Verksamheten är indelad i tre huvudområden: Tooling fokuserar främst på verktyg och verktygssystem för metallbearbetning samt ämnen och komponenter. Mining and Construction inriktar sig på verktyg, utrustning och service för gruv- och anläggningsindustri. Materials Technology arbetar med produkter i rostfritt stål, speciallegeringar och motståndsmaterial. Källa: 4

7 Bild 1: Tjänster som behövs för effektiv leveranskedja och varuleverans Juridiska tjänster Revision, bokföring Skattetjänster Medicinska tjänster Datatjänster Forskning och utveckling Hyra/leasing Reklamtjänster Marknadsundersökning Tjänster förbunden med tillverkning Bemanning och rekrytering Underhåll och reparation Mässor Säkerhetstjänster Förpackningstjänster Tryckning och publicering Design Lokalvårdstjänster Fotograferingstjänster Kurirtjänster Logistik Posttjänster Teletjänster Audiovisuella tjänster Utbildningstjänster Miljötjänster Banktjänster Försäkringar Hälsovårdstjänster Hotell och restauranger Resebyråtjänster Sjötransport varor Inlandssjöfart varor Flygtransport varor/passagerare Vägtransport varor/passagerare Godshanteringstjänster Lagring och magasineringstjänster Fraktförmedlingstjänster Matartjänster Energitjänster Bild 2: Exempel på tjänster som behövs i olika delar av leveranskedjan öre leveranskedjan Reklamtjänster Forskning och utveckling lla delar av leveranskedjan Juridiska tjänster Teletjänster Transportdelen Logistik Flygtransport Tillverkning Tillverkarens lager Centralt distributionscentrum Lokal försäljares lager Distributörs lager Kundens lager Efter leveranskedjan Underhåll och reparation id distributionscentret Säkerhetstjänster Bemanningstjänster... Kundens maskin 5

8 Bild 3: Tjänster som levereras till kunder Datatjänster Forskning och utveckling Hyra/leasing Underhåll och reparation Managementtjänster Teknisk testning och analys Tjänster förbunden med tillverkning Design Miljötjänster Finansiella tjänster Logistik Magasineringstjänster Tjänsterna i bilden ovan har olika syfte 12. En del är bastjänster som syftar till att öka kundnöjdhet (t.ex. finans- och logistiktjänster). Andra tjänster fokuserar på eftermarknaden och garanterar varornas fortsatta funktion (t.ex. underhåll och reparation liksom teknisk testning och analys). En tredje grupp tjänster, kundstödstjänster, erbjuds för att öka produktens effektivitet (t.ex. utbildningstjänster). Avslutningsvis fokuserar en del tjänster, utvecklingstjänster, på att kundanpassa produkterna (t.ex. design och forskning och utveckling). Restriktioner för tjänster hindrar handeln med varor Begränsningar för tjänster kan i värsta fall göra varuhandeln omöjlig. I de flesta fallen handlar det dock om att restriktioner kan medföra ökade kostnader för tillverkningsföretagen, antingen direkt eller indirekt vilket kommer att tydliggöras i exemplen nedan. Kostnader kan vara i form av t.ex. högre priser, lägre kvalitet eller förlängda leveranstider. Följaktligen kan alla åtgärder som förbättrar möjligheten för företag att leverera billiga och tillförlitliga tjänster också förbättra tillverkningsindustrins konkurrenskraft och underlätta försäljningen av varor. Ett sätt att förbättra tillgången till billiga och tillförlitliga tjänster är ökad konkurrens. Liberalisering av tjänster, dvs. ökat marknadstillträde och undanröjande av diskriminerande regler, är ett viktigt verktyg för att öka konkurrensen. Om liberaliseringen genomförs korrekt kan den leda till fler tjänster, inflöde av ny teknik och lägre priser. Att utveckla ett lands lagar och regler är ett annat sätt att nå ökade möjligheter till leverans av billiga och kvalitativa tjänster. Exempel på åtgärder som kan underlätta för tjänsteleverantörer inkluderar avlägsnande av onödigt betungande administrativa procedurer, framtagande och implementering av internationella standarder och erkännande av t.ex. utländska licensprocedurer. Tre exempel illustrerar tydligt hur hinder för tjänster kan medföra svårigheter, kostnader och även nedläggning av verksamhet. Alla tre fallen har upplevts av svenska tillverkningsföretag och rapporterats till Kommerskollegium. 1. Ett dotterbolag till Bolag A fick inte tillgång till telefonnätverket i ett land. Dotterbolaget kunde inte utföra sin verksamhet och fick stängas. 2. Bolag B, med sin egen globala logistiklösning, var tvungen att använda en lokal logistikleverantör i ett land. Denna leverantör var sämre både gällande priser och kvalitet och medförde därmed onödiga kostnader. 3. Bolag C har en generell global finansiell leasinglösning men var tvungen att anpassa den till lokala regler på en central marknad. Den lösningen var svår att sammanföra med andra finansiella lösningar i bolaget. I alla tre fallen kunde tjänsteliberalisering, inklusive anpassning till multilaterala handelsregler och 6

9 internationella standarder, ha undanröjt hindrena och därmed underlättat för företagen. I det första fallet bröt landet i fråga mot sina åtaganden under Bilagan för teletjänster i GATS. I det andra fallet skulle icke-diskriminerande regler på marknaden tillåtit bolaget att etablera sin egen logistikleverantör i landet. I det tredje fallet skulle en anpassning till globala standarder och liberalisering av finansiella tjänster möjliggjort för tillverkningsföretaget att använda sin vanliga leasinglösning. Den totala effekten av restriktioner ska inte underskattas. Det andra exemplet ovan visar att begränsningar på en marknad även har effekter på exporten till andra marknader. I det exemplet var en del av produktionen menad för export. Företaget behövde lasta om varorna till sin logistikleverantör vid gränsen. Detta medförde onödiga kostnader. Kostnader kan även ärvas, dvs. uppstå pga. restriktioner som andra får utstå. Detta sker t.ex. om ett företag har underleverantörer som möter onödigt höga kostnader, som en följd av hinder för tjänster, kan dessa kostnader komma att påverka prisnivån på slutprodukten. Handelspolitiska konsekvenser Först och främst visar denna studie att tjänsteliberalisering, tjänste-förhandlingar och förbättrat regelverk är viktigt för tillverknings-företagen både som tjänsteleverantörer och tjänstekonsumenter. Idag tenderar diskussioner om tjänsteliberaliseringar och förhandlingar att endast inkludera tjänsteföretag. Diskussionerna har till och med en benägenhet att koncentrera sig till tjänsteleverantörerna i den specifika tjänstesektor som diskuteras. Det är dock viktigt att även söka information från tillverkningsindustrin och förstå deras problem och behov. Om man tar detta ett steg längre så bör inte tjänste- och varuliberaliseringar mätas mot varandra i handelsförhandlingar. Istället bör förhandlare fokusera på hur tjänste- och varuliberaliseringar kan stödja varandra och hjälpa till att underlätta den dagliga handeln. Förhandlingarna skulle bli mer verklighetsanpassade om förhandlare kunde utgå från företagens affärssituationer. För företagen är varor och tjänster ett paket och utgör inte två separata områden. För tillverkningsföretagen baseras värderingen av förhandlingarnas utfall på hur förhandlingarna påverkar och underlättar hela deras affärsmodell. Tyvärr tenderar förhandlare idag att behandla olika handelsområden separat och utfallet på ett område räknas mot utfallet i ett annat. Slutligen behöver tillverkningsföretagen själva förstå hur viktigt det är med goda förutsättningar för tjänstehandeln och engagera sig i förhandlingar om tjänsteliberaliseringar. I diskussioner med företag inom tillverkningsindustrin så är det slående hur ofta företagen är ovetandes om vikten av tjänster. Det kan vara viktigt för deras konkurrenskraft att förstå hur förbättringar i tjänstesektorn positivt kan påverka deras egen affärsmiljö. 7

10 Noter :01. Dessa två studier utgör en del av ett antal studier som Kollegiet kommer att göra om sambandet mellan tillverknings- och tjänsteindustrin och tjänstefieringen. 2 Det ovan bygger på Berggren, U. and T. Bergqvist (2006), Industriföretagens serviceinnovationer en outnyttjad tillväxtfaktor, NUTEK 3 Studien inkluderar inte finansiella tjänster, vilket kunde ha medfört lite annorlunda siffror. 4 Notera att valet av basår kan påverka hur stor ökningen är. 5 Transporter står för ungefär 30 % medan övriga tjänster står för resten, dvs. ungefär 40 %. Gozzo, Mauro (2009), Tjänsteexporten den snabbaste växande sektorn i svensk ekonomi, Exportrådet 6 Källa: Årsredovisningen GATS klassificerar ungefär 160 olika tjänster i den så kallade W/120-listan (MTN.GNS/W/120). 8 GATS utgör ett av de tre avtalen som utgör Världshandelsorganisationen (WTO). GATS syftar till att skapa ett grundläggande gemensamt regelverk för tjänstehandeln och gradvis liberalisera denna handel. 9 Baserat på en intervju med Jan Sörlien, Global Process Owner Order to Delivery vid Sandvik Tooling. 10 Tjänsterna är inte presenterade utifrån deras betydelse för leveranskedjan. 11 I GATS klassificeringslist delas ett antal av tjänsterna upp i undertjänster. Vid en hopräkning av de mest relevanta undertjänsterna visar det sig att de tjänster som Sandvik Tooling behöver utgör ungefär 50 % av tjänsterna i klassificeringslistan. 12 Denna del bygger på de fem tjänstestrategier som presenteras i Witell, Lars, Nina Löfberg, Anders Gustafsson, Bo Edvardsson (2009), Tjänster i fordonsindustrin, Centrum för tjänsteforskning. Den femte strategin är övertagande av kundens processer. 8

11 9

12 Box 6803, S Stockholm, Sweden Phone Fax registrator@kommers.se