Varför handlar vi med omvärlden?

Transkript

1 Varför handlar vi med omvärlden?

2 Kommerskollegium är den myndighet i Sverige som ansvarar för frågor som rör utrikeshandel och handelspolitik. Vår främsta uppgift är att främja frihandel och klara spelregler för den internationella handeln. Vi arbetar också för en effektiv inre marknad och ett öppet, starkt multilateralt handelssystem med fortsatta handelspolitiska liberaliseringar. I vårt uppdrag strävar vi efter goda handelsmöjligheter på tre nivåer: på EU:s inre marknad, mellan EU och omvärlden samt globalt, framförallt inom ramen för världshandelsorganisationen WTO. Som expertmyndighet förser vi regeringen med besluts- och förhandlingsunderlag inom handelsområdet. Det handlar såväl om löpande underlag för aktuella handelsförhandlingar som långsiktiga strukturella analyser. Våra utredningar och rapporter syftar till att öka kunskapen om handelns betydelse för samhällsekonomin och för en global hållbar utveckling. Kommerskollegium har också verksamhet som riktar sig mot företag. Exempelvis finns på kollegiet SOLVIT-center som hjälper företag och privatpersoner som stöter på handelshinder på EU:s inre marknad. Kansliet för Sveriges råd för handelsprocedurer, SWEPRO, finns också under vårt paraply. I vår roll som handelsmyndighet ingår dessutom att ge stöd till utvecklingsländer genom handelsrelaterat utvecklingssamarbete. På kollegiet finns också kontaktpunkten Open Trade Gate Sweden som bistår exportörer från utvecklingsländerna i deras handel med Sverige och EU. Grafisk formgivning: Prospect Communication. Kommerskollegium, november andra tryckningen. ISBN-nummer

3 Varför handlar vi med omvärlden? 1

4 Innehållsförteckning 1. Inledning 1.1 Handeln märks i din vardag En skrift om meningen och nyttan med handel Varför handel? 2.1 Frivilligt utbyte av varor och tjänster Vad behövs för att bedriva handel? Svensk handel utvecklas Både export och import behövs Handeln baseras på länders olikheter och på specialisering Handelns effekter 3.1 Handeln pressar priserna och ökar utbudet Handeln bidrar till ekonomisk utveckling Strukturomvandlingen Att skydda sig från handel Vinnare och förlorare av protektionism Uppfostringstullar Förändrade handelsmönster 4.1 Globaliseringen Utländska direktinvesteringar Tjänstehandeln Utvecklingsländerna Nya aktörer i världsekonomin Jordbruket ett kapitel för sig Handelspolitik 5.1 Dagens handelspolitik Världshandelsorganisationen WTO Frihandelsavtal Handelshinder bakom gränserna EU:s gemensamma marknad Handel och hållbar utveckling 6.1 Handeln och inkomstfördelningen Handeln och miljön

5 Handeln märks i din vardag Apelsiner från Spanien, norsk lax, kaffe från Colombia och biffar från Argentina. Det är bara några axplock av den globalisering du möter i din närmsta butik. Utan den internationella handeln med livsmedel hade onekligen vårt matutbud varit ganska magert. Mat från en lång rad länder fyller ditt kylskåp. Men handeln i världen är så mycket mer än bara mat. I ditt eget hem har du kanske DVD-spelare, dator, telefon, ipod och annan hemelektronik. Dessa varor är ofta tillverkade i något östasiatiskt land, inte sällan Kina. Även många av dina kläder är sydda i Kina, liksom dina skor kan vara tillverkade där. Men kläder och skor kommer också från bland annat Vietnam, Turkiet och många andra länder. Din bil kanske är koreansk. Är det en miljöbil drivs den möjligen av brasiliansk etanol, annars är bensinen gjord på olja, kanske från Mellanöstern. Stolen du sitter på medan du spelar ett japanskt dataspel kan vara gjord av trä från Ryssland. Filmen du ser på är ofta från USA. Ger du bort en bukett blommor till din käresta kommer de möjligen från Kenya. Har du råd så kan du njuta av lyxprodukter som fransk parfym och italiensk design. Råkar du iställ et ut för att bli sjuk kan medicinen vara framställd i Tyskland. Men handel omfattar inte bara varor utan också tjänster. Ska du ha support för din dator kanske telefonnumret leder till Bangalore, i Indien. Ringer du dit har du köpt en tjänst utomlands. Ett av svenskarnas favoritnöjen är att resa utomlands och turista, vilket också räknas som ett slags tjänste handel. En skrift om meningen och nyttan med handel Handel är utbyte av varor och tjänster mellan två eller fler parter. Internationell handel är samma sak fast över nationsgränser. Denna skrift handlar huvudsakligen om handel mellan länder, om export och import och hur den påverkar vår ekonomi. De inledande exemplen ovan är till för att visa hur handeln påverkar ditt vardagsliv, varje dag och på många olika sätt. De är exempel på importerade varor och tjänster, sådana som köpts från utlandet. För att kunna köpa dessa produkter måste vi ha utländsk valuta och det får vi genom att sälja till andra länder, vi måste exportera. Varje dag exporterar och importerar Sverige varor för cirka åtta miljarder kronor. 3

6 Vi inleder skriften med ett historiskt avstamp innan vi tar en titt på Sveriges utveckling som handels nation. Sedan förklaras varför handel bedrivs, vilka drivkrafter som gör att länder och företag bedriver handel. Den så kallade internationella arbetsfördelningen diskuteras. Därefter går vi in på vilka ekonomiska effekter på samhället i stort som handeln skapar. Vi diskuterar också varför länder ibland försöker skydda sig från handel och vilka effekter det kan få. Dagens globalisering, utvecklingsländernas allt större betydelse för världshandeln och dagens handelspolitik är andra frågor som tas upp i skriften. Vi avslutar med funderingar kring handelns effekt på inkomstfördelningen och miljön. Frivilligt utbyte av varor och tjänster Människor har handlat med varandra i alla tider, eller åtminstone i tusentals år om vi med handel menar något annat än enkel byteshandel med sina närmaste medmänniskor. Även om handeln utvecklats mycket genom årens lopp har den alltid baserats på samma grundidé: det frivilliga bytet av varor och tjänster mellan två eller flera parter. Båda tjänar på det, annars hade det inte varit frivilligt. Det behöver inte betyda att båda tjänar lika mycket, men båda känner sig efter bytet mer nöjda än innan. Handeln har krävt tilltro mellan parterna och det har bidragit till mer civiliserade samhällen. Samhällen som varit öppna för handel har påverkats av de handelsmän som besökt dem. Härigenom har ekonomiska och vetenskapliga framsteg, men även nya kulturella impulser spritts över världen. Samtidigt måste det påpekas att det har förekommit handel som vi idag anser som moraliskt oacceptabel. Att, som europeiska länder gjorde, lägga beslag på kolonier i andra världsdelar för att bland annat kunna importera billiga råvaror, är ett exempel. De koloniserade områdena hade inget annat val än att producera och exportera de varor Europa efterfrågade. Handel i dess egentliga mening är frivillig, men handeln har i praktiken inte alltid kunnat tydligt skiljas från sådant som kolonialism eller rena plundringståg. 4

7 Vad behövs för att bedriva handel? Under 1400-talets första hälft firade den kinesiske amiralen Zheng He s stora handelsframgångar i Sydostasien, Mellanöstern och Afrika tack vare sina enorma segelflottor. Blomstringsperioden fick ett hastigt slut i mitten av 1400-talet när nya Ming-kejsaren Ren Zhang kallade tillbaka fartygen, stängde landets gränser och förbjöd all kontakt med utlänningar. Arbetet med att sammanfoga mindre murar till den sammanhängande Kinesiska Muren samt uppförandet av Den förbjudna staden i Peking påbörj ades. Under två hundra år av isolationism stagnerade landets ekonomi helt. För att kunna bedriva handel krävs vissa förutsättningar. En sådan är ett allmänt accepterat betalnings medel med ett garanterat värde. De första mynten präglades i Grekland under antiken. Senare ersattes de av sedlar och i modern tid har vi elektro niska betalningsmedel. Till betalningsmedel finns det kopplat ett behov av en finansmarknad. Handelsmännen måste kunna ta lån, ligga ute med pengar och försäkra sig mot bedrägeri och olyckor. Därför utvecklades bank- och försäkringsverksamhet i de norditalienska handelshusen på och 1200-talen. Även äganderätt och avtalsfrihet, det vill säga rätten att ingå avtal med andra, är viktigt. Dessa rättig heter kräver ett oberoende rättsväsende, något som grundades i Storbritannien och Nederländerna under och 1800-talen. På 1700-talet började den industriella revolutionen i Storbritannien. Denna spred sig gradvis över Europa och senare utanför vår världsdel. I och med industrialiseringen så effektiviserades såväl produktionen som kommunikationerna radikalt. I fabrikerna tillverkades det fler och billigare varor än någonsin förr och transporterna blev snabbare och billigare med tåg, flyg och bilar istället för segelfartyg, häst och oxkärror. Handelns beroende av närhet till vatten minskade, vilket möjliggjorde för fler regioner att delta i handelsutbytet. Överföringen av information snabbades upp med telefoner, radio och telegraf. Tekniken gjorde att det fanns fler varor att handla med och att det var lättare att handla med dem. Dessutom sattes en snabb ekonomisk utveckling igång, där välståndet ökade och därmed även efterfrågan på importerade varor. Svensk handel utvecklas Sverige påverkades av detta och i mitten av 1800-talet genomdrevs djupa förändringar på flera områden, vilket satte fart på vårt land som handels- 5

8 nation. Tidigare hade handel utanför städerna varit i princip förbjuden och endast speciellt utvalda städer fick bedriva export. Det hade till och med funnits tullar vid stadsmurarna i Sverige, där bönder fick betala för att föra in sina varor infördes fullständig näringsfrihet, vilket innebar att alla medborgare kunde driva vilkens sorts företag som helst var som helst i landet. Sveriges tullar sänktes också radikalt vid denna period. Handel såväl inom Sverige som med andra länder underlättades. Statens roll övergick från att försöka begränsa företagsamhet och handel till att uppmuntra den. Samtidigt kom den industriella revolutionen till Sverige och därmed satte drygt 100 år av svensk rekordhög ekonomisk tillväxt fart. I Sverige grundades under dessa hundra år alla de multinationella företag som dominerar vår industri idag, bland andra Volvo, Ericsson, Electrolux, IKEA och Alfa Laval. Dessa företag satsade på stordrift för att kunna få ner kostnaderna till konkurrenskraftiga nivåer. Utan tillgång till utländska marknader hade stordriften inte varit meningsfull. Möjligheten att exportera var en förutsättning för framväxten av effektiva företag i ett så litet land som Sverige. På detta sätt drogs pengar in som kunde användas för nöd vändig import. Stora länder, som USA, har inte samma behov av att importera varor som ett litet land. Efterfrågade varor och tjänster kan i högre grad produceras konkurrenskraftigt inom landets gränser. Därmed är stora länder oftast inte heller lika beroende av export som små länder. I exempelvis USA finns tillräckligt med köpkraft inom landets gränser. Men i vårt fall bygger välståndet till stor del på handeln. Detta vet såväl företagare som politiker och är även en insikt som de allra flesta svenskar delar. Därför är idén om fri handel ganska oomstridd i Sverige, till skillnad från i många andra länder. Vår väg från ett av Europas fattigaste länder till ett av världens rikaste är en väg vi inte kunnat gå utan handel. Både export och import behövs Från talet och fram till mitten av 1800-talet rådde ett ekonomiskt system i Europa som kalllades merkantilism. Det gick ut på att öka exporten så mycket som möjligt samtidigt som importen minimerades. Om politiken lyckades fylldes statskassan med guld och ädla metaller. Även om tanken att export är bättre än import fortfarande är vanlig, så råder det på många sätt ett annorlunda förhållningssätt idag, då de flesta ekonomer och politiker istället stöder tanken på frihandel. Det betyder att vare sig exporten eller importen ska gynnas eller missgynnas, utan gränserna ska vara öppna åt båda hållen. För ett land är relationen mellan export och import ungefär som relationen mellan arbete och 6

9 konsumtion för en individ. För att kunna köpa det vi vill måste vi arbeta och tjäna pengar och för att kunna importera det vi vill måste vi exportera och få utländsk valuta. Det går inte att säga att export eller import är viktigare än det andra, även om exportframgångar ofta beskrivs mer positivt än ökad import. Meningen med att Sverige exporterar är att vi ska kunna importera. Om vi exporterar utan att importera är det som att arbeta utan att sedan använda sig av sin lön. Handeln baseras på länders olikheter Att vi importerar bananer är ganska självklart. Vi kan inte odla dem hos oss, annat än möjligen i växthus, vilket skulle bli orimligt dyrt. Men mycket av det vi importerar skulle vi kunna pro - du cera själva, till exempel skulle vi kunna utveckla egna datorer bara för den svenska marknaden. Det finns teknisk kompetens i Sverige, men istället drar vi nytta av en av de stora poängerna med handel, nämligen tekniköverföring mellan länder. De import erade varorna är ofta både billigare och bättre än de motsvarande varor som vi skulle kunna producera själva. Skillnaderna i pris och kvalitet beror på att länder och deras ekonomier är olika. Att ett land är mer effektivt på ett slags produktion medan ett annat land är mer effektivt på något annat kan bero på en mängd olika faktorer. När det gäller jordbruk är klimatet viktigt. För industrivaror av enklare slag kan istället tillgång till billig arbetskraft vara av betydelse, medan mer avancerade industrivaror kan behöva högutbildad arbetskraft. Olika länder har också olika bra infrastruktur, bland annat vägar, hamnar och telenät. Länder har olika slags finansiella system, vilket innebär att banker och försäkringsbolag fungerar på olika sätt. Staten påverkar också förutsättningarna, exempelvis genom att upprätthålla ett rättsväsende, ta ut skatt och finansiera utbildning. Förutsättningarna för att bedriva företag är alltså olika från land till land och därför blir också vissa länder effektivare än andra på viss produktion. Även ren tradition kan vara viktigt. Har man länge ägnat sig åt en viss verksamhet så kan man ha byggt upp en skicklighet i det som andra saknar. Men i andra fall är det tvärtom. Det är uppstickaren, med det nya idéerna och metoderna att produ cera, som vinner kunder. och på specialisering På grund av alla dessa olikheter har vi något som brukar kallas en internationell arbetsfördelning. Precis som alla anställda på en arbetsplats inte gör allt utan man fördelar arbetet, så fördelas även produktionen i världen. Det sker på ett naturligt sätt, där länder och regioner specialiserar sig på olika slags varor och tjänster beroende på vilka möjligheter de har. I Sverige och Finland finns till exempel en stor skogsindustri, medan Danmark har en relativt större jordbruksnäring och i Norge utgör olja en stor del av exporten. Grundtanken är alltså ganska enkel. Länder satsar på det de är bäst på och låter andra tillverka annat. Detta kallas för absoluta fördelar. Det behöver inte alls bara röra sig om naturtillgångar. Tvärtom är idag ofta andra 7

10 faktorer viktigare. Det kan gälla tillgång till en viss sorts arbetskraft, en specifik kunskap eller en produktionsteknik. Men det finns ofta lägen då länder även importerar varor som de själva är bäst på att tillverka. Då brukar det talas om att handeln drivs av komparativa eller relativa fördelar. Det lättaste sättet att förklara detta är genom att använda ett enkelt exempel från vardagen. Antag att du är ute och seglar med en god vän. Ni blir hungriga. Du råkar vara bättre både på att sköta om båten och att laga mat. Trots det är det mest effektivt att dela på uppgifterna. Du ska göra det du är allra mest effektiv på gentemot din vän, vilket kanske är matlagningen. Eftersom tiden är begränsad så innebär det att den tid du lägger på att sköta båten är tid du inte lägger på att laga mat, med andra ord mindre effektivt utnyttjande av tiden än det hade kunnat vara. För att du ska få maximalt med tid att göra det du är bäst på, bör alltså din vän göra sånt som du är relativt mindre bra på. Om vi översätter detta resonemang till två länder som handlar så symboliserar tiden resurser av olika slag, bland annat naturresurser, kapital och arbetskraft. Resurserna är, som tiden, begränsade. Även om ett land skulle vara bäst på att producera Viktigaste exporten i fyra olika länder 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Sverige Kina Brasilien Ryssland Jordbruksvaror och råvaror Järn och stål Maskiner och transportmedel Övriga industrivaror Bränslen och mineraler Kemivaror, inkl läkemedel Kläder och textilier Figurerna visar de viktigaste exportbranscherna i fyra länder. Sverige är ett litet rikt land, vars export till huvudsak består av avancerade industrivaror. Det kan jämföras med de tre stora utvecklingsländerna Kina, Brasilien och Ryssland, vars export profiler är mycket olika. Kina har specialiserat sig på enklare industrivaror, bland annat textilier, medan Brasilien exporterar en stor andel jordbruksvaror och Rysslands export domineras av olja, gas och metaller. Källa: WTO

11 allt så är det ineffektivt utnyttjande av landets resurser att göra det. Även om Sverige är bäst i världen på att producera äpplen så kanske vi är mer överlägsna i att producera päron. Då kan det vara effektivt att specialisera sig på päron, för de resurser vi lägger på äpplen är resurser som vi inte lägger på päron, med andra ord ineffektivt. Så kan vi istället köpa äpplen från andra. Handeln bidrar alltså till att bättre utnyttja de resurser vi har till vårt förfogande. När varje land koncentrerar sina resurser på det som man är komparativt bäst på gentemot andra, så blir den samlade produktionen större än om alla hade isolerat sig och försökt klara sig på egen hand. Genom en effektiv arbetsfördelning kan vi då, utan att arbeta mer, ändå producera mer. Därmed kan vi också konsumera mer än vad som annars hade varit fallet. Handeln pressar priserna och ökar utbudet Specialiseringen gör oss skickligare och leder dessutom ofta till stordriftsfördelar, vilket betyder att tillverkningskostnaden per enhet sjunker i takt med att tillverkningen ökar. Exempelvis kanske det kostar kr per bil att producera 10 bilar, medan kostnaden att producera 20 bilar kan falla till kr per bil. Ny teknik i en fabrik kan bli mer lönsam och nyttan av en utbildning kan löna sig mer vid storskalig tillverkning. En viktig poäng med handeln är alltså lägre tillverkningskostnader, vilket i sin tur även leder till lägre priser. Priserna pressas även av den konkurrens som handeln bidrar till. Företagen tvingas därför ha kontroll på tillverkningskostnader och kvalitet, samtidigt som de försöker göra just sin produkt speciell och attraktiv. Kan du som konsument välja mellan liknande produkter från många olika företag från olika länder, kan inte företagen ta ut samma priser som de hade kunnat om gränsen varit stängd och du bara kunnat köpa svenska produkter. Kombinationen av prispress och specialiserade produkter gynnar kunderna. Du som konsument kan välja mellan en billig borrmaskin som duger bra när du ska sätta upp tavlor eller en lite dyrare som håller även om du snickrar på all ledig tid. Och för bygg- eller anläggningsföretaget finns det grävmaskiner av alla storlekar och sorter det är bara att välja efter företagets inriktning och uppdrag. Att det finns flera olika varianter av samma produkt förklaras av att ett land både exporterar och importerar en produkt, exempelvis att Sverige säljer bilar till Tyskland samtidigt som tyskarna 9

12 miljarder kronor ,3 Tysklands export av personbilar till Sverige ,1 Sveriges export av personbilar till Tyskland säljer bilar till oss. Denna handel bidrar till att olika kunder kan använda de varianter som bäst passar just dem och ger oss konsumenter ett varierat utbud till lägre priser. Handeln bidrar till ekonomisk utveckling Handeln påverkar allas vår ekonomi på många sätt, oavsett vem du är och var du bor och arbetar med. Det finns direkta effekter, som diskuterats ovan, i form av de produkter som handeln gör det möjligt för oss att köpa. Men många effekter är mer indirekta. Generellt sett kan man säga att länder som är öppna för handel har ett högre välstånd än länder som varit mer inåtvända. Särskilt för små länder är internationell handel nödvändig för att skapa välstånd, men den är inte tillräcklig. Det krävs även andra faktorer, som exempelvis teknisk utveckling, ansvarsfull ekonomisk politik och utbildningssatsningar. Enbart en öppen handelspolitik leder inte till välstånd. Det finns massor av exempel på att länder med en öppen handel har tjänat på öppenheten, inte minst vårt eget land. Handeln har bidragit till en gynnsam ekonomisk utveckling genom såväl exportinkomster som möjligheter att importera efterfrågade produkter. Det är viktigt att komma Varuexportens andel av BNP, % 140% 35% 120% Varuexportens andel av BNP 30% 25% 20% 15% 10% 5% 100% 80% 60% 40% 20% Stigande levnadsstandard (1965=0) 0% % Sveriges varuexport/bnp Sveriges BNP per capita Diagrammet visar att den ökande handeln bidragit till stigande levnadsstandard i Sverige. Medan varuexportens andel av den svenska ekonomin 1965 var 17,3 % hade den 2007 stigit till 38 %. Samtidigt har levnadsstandarden (BNP per capita) ökat med 124 %. Det betyder att såväl exportandelen i svensk ekonomi som levnadsstandarden mer än fördubblats under denna period. 10

13 ihåg att handeln inte är ett nollsummespel, alltså ett läge där en vinner och en annan förlorar, utan istället vinner båda parter. Såväl det land som exporterar och det som importerar tjänar på det och som ett resultat växer den ekonomiska kakan för båda. Anledningen är, som redan nämnts, att resurserna utnyttjas effektivare. Strukturomvandlingen Det betyder inte att alla enskilda företag vinner på handel. Vissa tjänar på möjligheterna att delta på en internationell marknad och kunna exportera till andra länder, medan andra förlorar då de inte klarar av konkurrensen från bättre och billigare utländska konkurrenter. Därför både skapar och förstör handeln jobb. Det beror på att svaga företag, ibland hela branscher, slås ut medan starka företag och branscher växer och nya företag bildas. Det kallas strukturomvandling och pågår ständigt. Omvandlingen beror till stor del på den konkurrens som öppenhet för handel skapar, men den beror också på bland annat teknisk utveckling. Även om det kan vara smärtsamt för enskilda indi vider, exempelvis när någon förlorar sitt jobb, är omvandlingen nödvändig för samhället på sikt. Utan den hade utvecklingen stannat av. Som exempel kan nämnas att Sverige inte längre har en stor varvsindustri. Den försvann på 1970-talet, eftersom den inte klarade av konkurrensen från länder som Sydkorea. Istället har vi idag en livaktig IT-sektor, där svenska företag hävdar sig väl i den internationella konkurrensen. I princip alla ekonomer menar att de positiva effekterna av handeln väger tyngre än de negativa. Därför är det bättre att låta omvandlingen rulla på och hjälpa dem som förlorar på utvecklingen än att försöka hindra omvandlingen. Att skydda sig från handel Många vill ändå fördröja eller försöka förhindra omvandlingen. Den är ju naturligt nog inte populär bland de företag och människor som kommer i kläm och därför vill de försvåra för utländska konkurrenter. Många anser att konkurrensen från utlandet är orättvis, kanske upplevs lönerna i konkurrentlandet som för låga eller så har företagen i utlandet överlägsen teknik eller så finns det andra faktorer som gör att spelplanen inte är jämn. Då kanske man tycker det är viktigt att skydda de egna företagen. Dessa tankar, som förekommit länge, kallas för protektionism, vilket betyder att staten skyddar 11

14 den egna ekonomin från utländsk konkurrens. Om folk däremot frivilligt väljer att köpa det egna landets vara, kanske för att man vill stödja lokal företagsamhet, är det naturligtvis inte protektionism. Protektionistisk politik kan se ut på många olika sätt, men historiskt sett har det vanligaste varit att tullar tagits ut vid gränserna så att importerade varor blivit dyrare och de egna företagen därmed fått en fördel. För staten har tullar också traditionellt varit ett sätt att få in pengar till statskassan. Vinnare och förlorare av protektionism Frågan är vem som skyddas av protektionismen? De egna företagen och deras anställda är ett svar. Men samtidigt får de utländska konkurrenterna lida för tilltaget, de får en extra skatt, som det egna landets företag slipper. Men låt oss bortse från vad effekterna blir i utlandet och hålla oss på hemmaplan. Finns det förlorare även här? Svaret är ja. Det import erande företaget missgynnas och priserna i landet stiger i skydd av tullen, så konsumenterna får betala ett högre pris. Levnadsstandarden sjunker när människor behöver betala mer för dessa varor. Dessutom måste många företag importera insatsvaror, exempelvis importeras bildelar som sedan används i produktionen av bilar som säljs i Sverige eller exporteras vidare. Skyddet för viss industri skadar då annan industri, eftersom deras produkter blir dyrare och därmed mindre konkurrenskraftiga. Så vi har vinnare och förlorare. Vem väger mest? Om vi tar vinsterna för de företag och anställda som gynnas och lägger dem i en korg och sedan lägger de sammanlagda förlusterna för alla de företag och konsumenter som missgynnas i den andra korgen, blir resultatet nästan alltid att förlusterna är större. Det beror på att en del företag eller branscher får konstlade fördelar, medan andras naturliga komparativa fördelar försvagas. På så sätt kan resurserna inte utnyttjas lika effektivt. Med andra ord är det inte frågan om att ställa grupper av vinnare mot grupper av förlorare. Istället får man avgöra om man anser att behovet av att skydda vissa företag, branscher eller landsändar med protektionistisk politik är värt ett visst samhällsekonomiskt pris. Det är en politisk fråga om staten ska använda protektionism eller andra åtgärder för att försöka lösa sociala och ekonomiska problem. Ofta finns det andra och effektivare sätt att lösa problemen Uppfostringstullar Det finns exempel på att så kallade uppfostringstullar hjälpt fattiga länder att få fart på sin utveckling. Sådana tullar har då skyddat landets industri i sitt första ömtåliga skede, innan den tålt internationell konkurrens, så att industrin kunnat komma på fötter. Senare har tullarna gradvis trappats ner och företagen har kunnat delta i den internationella ekonomin. Det finns dock också många exempel på att sådan politik misslyckats, delvis därför att de tullar som skulle vara tillfälliga istället permanentas. Utländska konkurrenter får det svårare och då behöver inte det skyddade företaget anstränga sig lika mycket. Skyddade företag kan därför efter ett tag fungera allt sämre och till slut bli olönsamma och gå i konkurs - trots skyddet. Resultatet kan bli ett näringsliv som inte klarar internationell konkurrens. Globaliseringen Under tiden efter andra världskriget har världshandeln växt kraftigt och fortare än ekonomin i 12

15 stort. År 2007 utgjorde exporten av varor drygt 25 procent av världens samlade ekonomi. För att sätta det i perspektiv kan nämnas att motsvarande andel 1950 endast var 7 procent, medan den 1992 var 15 procent. Världsekonomin är alltså dramatiskt mycket mer beroende av handel idag än för bara några årtionden sen. Men handeln är inte bara större utan ser också på många sätt helt annorlunda ut än förr. Ordet globalisering används ofta för att beskriva en process där världens länder, företag och människor knyts ihop i ett komplext nät av kommersiella aktiviteter, handel och investeringar. I västvärlden har vi till stor del lämnat industrisamhället bakom oss och äntrat en ny tid som vi ofta kallar informationssamhället. I detta samhälle förstärks ytterligare de faktorer som redan innan drev på handeln. Internet möjliggör extremt snabba kommunikationer och transaktioner med möjligheter för såväl företag som enskilda konsumenter att skaffa information om marknaden. Även den mer traditionella varuhandeln är effektivare än förr, med hjälp av bland annat dagens stora containerfartyg. Tack vare de möjligheter informationstekniken skapar har helt nya handelsmönster uppstått. Produktionen fragmentiseras, det vill säga delas upp på olika platser, på ett sätt som inte gick innan. Outsourcing (eller offshoring) betyder att företag lägger ut delar av produktionen, oftast själva fabriksproduktionen, i lågkostnadsländer. Samtidigt koncentrerar sig de gamla industriländerna, som Sverige, på forskning och utveckling, design och marknadsföring. En produkt har alltså ett idéinne håll och ett fysiskt innehåll, som kan tillverkas på olika ställen. Men även den rent fysiska produktionen delas upp på olika platser. Medan en produkt tidig are färdigställdes på ett ställe kan idag produkter bestå av komponenter som producerats på många olika Läskabel Slovakien Bildskärm Indonesien Audio Korea Textilklädsel Indien Hajantenn Brasilien Nackstöd och sitsvärme Norge Luftkondi tionering Frankrike Högtalare Tyskland Fyrhjulsdrift Sverige Bränsle- och bromsrör England/USA Belysning USA/Kanada Avgassystem Sverige Delarna till en bil tillverkas i många olika länder. Här visas ett exempel på hur det kan se ut. 13

16 14

17 platser. Dessutom hamnar varorna idag ofta inte i lager utan befinner sig i ett ständigt flöde från olika underleverantörer till fabriker där de sätts ihop och sen skickas direkt till butikerna, så kallad just-in-time produktion. Detta gör det svårt att avgöra var en produkt egentligen är producerad. Det är en ny internationell arbetsfördelning som uppstått. Syftet är att effektivisera produktionen och pressa priserna. Utländska direktinvesteringar En annan företeelse som vuxit i omfattning under de senaste decennierna är de utländska direktinvesteringarna, alltså företag som startar nya företag eller köper upp existerande företag, eller delar av dem, i andra länder. Investeringar i andra länder har vuxit ännu mer än handeln och den försäljning som sker från utländska dotterbolag runt om i världen är mer än dubbelt så stor som värdet på den samlade exporten. Investeringarna är alltså av större betydelse idag än handeln. De får däremot inte samma uppmärksamhet, vilket kan bero på att de inte märks på samma sätt. Investeringar passerar ju inte gränsen. Istället kan det tyckas att de investerande företagen har blivit en del av mottagarlandets egen ekonomi och många människor tänker inte på dem som utländska. Investeringar kan ha två syften. En investerare kan sätta upp eller köpa en fabrik i ett annat land för att producera i. Då är investeringen ett komplement till handeln. En tredjedel av all varuhandel i världen idag är inomföretagshandel, det vill säga handel mellan olika fabriker och enheter inom ett företag. De så kallade multinationella företagen har verksamhet i många olika länder och fördelar sin produktion genom att investera i anläggningar världen över. Men investeringen kan också vara ett sätt att sälja sina produkter till konsumenterna. Företagen sätter upp en butikskedja för att sälja produkterna på den marknad de investerat i. Inte sällan förekommer en blandning av de båda motiven, det vill säga företag sätter upp en fabrik i ett annat land för att producera till detta andra lands egen marknad. På så sätt kan till exempel svenska bilar produceras i Belgien och säljas till belgare. Tjänstehandeln Majoriteten av de tjänster som säljs internationellt säljs på detta sätt, det vill säga tjänsteföretaget etablerar verksamhet i det land det vill sälja till. Det kan till exempel vara en restaurang- eller en butikskedja. Tjänster kan i många fall inte exporteras i vanlig mening, utan måste produceras på plats. Ett besök hos frisören är ett bra exempel. Men vissa tjänster kan skickas över gränser. Det näst vanligaste sättet att sälja tjänster internationellt är när tjänsten, exempelvis en konsulttjänst, levereras eller utförs på Internet eller över telefon mellan två länder. Det går också att åka över gränsen för att handla tjänster, det är vad turister gör. Och turismen är en av världens största branscher idag, en verksamhet som skapar många jobb och ekonomisk utveck ling världen över. Tjänsteföretagaren och dennes anställda kan också själv flytta på sig, vilket är fallet om exempelvis en byggarbetare från ett annat land kommer hit och jobbar. Fortfarande är tjänstehandeln ganska begränsad i förhållande till varuhandeln. Det beror delvis på den skillnad i karaktär som nämnts ovan. Det kan också bero på att det finns en mängd nationella regler på olika områden som försvårar tjänstehandeln, även om detta ofta inte är avsikten. Det finns anledning att tro att tjänstehandeln skulle kunna öka ordentligt om reglerna möjliggjorde det. Särskilt gäller detta möjligheterna att tillfälligt arbeta i ett annat land, något som idag är svårt i de flesta länder. 15

18 Utvecklingsländerna Globaliseringen påverkar stora delar av världen, inte bara de traditionella industriländerna. Många länder är dock fortfarande knappast med i utvecklingen. Framför allt gäller det de flesta länderna i Afrika, men även många fattiga länder på andra kontinenter. Konflikter, ogynnsam geografi, korruption och outvecklat näringsliv är några orsaker till detta. Likväl har globaliseringen, tillsammans med andra faktorer som bland annat bättre utbildning, bidragit till att tyngdpunkten i världsekonomin är på väg att flyttas bort från de traditionella industriländerna. De processer som tidigare skapat välstånd i västvärlden är idag verksamma i många utvecklingsländer där fattigdomen faller snabbt. Därför har den enkla bilden av en värld, där fattiga länder förser rika länder med billiga råvaror som sedan kan förädlas till dyra industrivaror, ändrats. Istället är situationen mer mångfacetterad, där vissa utvecklingsländer snabbt industrialiseras, medan andra inte kommit ur det ensidiga beroendet av att exportera några få råvaror. Nya aktörer i världsekonomin Utvecklingsländerna, som grupp, handlar allt mer med såväl de rikare länderna som med varandra. Det senare gör att många utvecklingsländer blir mindre beroende av de rika länderna än vad de varit förut. De länder som har något att sälja, som har tillgång till exportmarknader och som själva är öppna för omvärlden drar nytta av möjligheterna. Stora länder som ofta nämns är Brasilien, Mexico, Ryssland, Indien, Indonesien, Turkiet och Sydafrika. De bidrar alla med sina produkter till världshandeln, Ryssland med olja och gas medan Indien är långt framme med IT och Brasilien bland annat har en stor jordbrukssektor. Även många mindre utvecklingsländer utvecklas snabbt. Men mest i fokus är Kina, vars ekonomiska utveckling har gjort landet till världens största exportör och till en av världens största ekonomier på kort tid. Kina kallas idag ofta för världens verkstad och kinesiska fabriker producerar en stor del av världens industrivaror. Men Kina är beroende av utländska investeringar i sina fabriker och tillverkar mest sådant andra har utvecklat. Eftersom köpkraften fortfarande är ganska låg har Kina behov av att exportera mycket, men omvärld ens efterfrågan på billiga kinesiska produkter har blivit en känslig politisk fråga i många länder. Världsekonomin tjänar på Kinas roll som verkstad och de fördelar landets ökande handel för med sig. Samtidigt slås företag och jobb i omvärlden ut och många känner sig hotade. 16

19 Jordbruket - ett kapitel för sig Även om värdet av jordbrukshandeln globalt sett bara utgör några procent av den totala handeln, så är det ofta avgörande för många utvecklingsländer. Jordbruksvaror utgör många fattiga länders viktigaste exportvaror, men tullarna är fortfarande mycket höga. Dessutom finns det olika subventioner - statligt stöd - som påverkar handeln i många länder. Att jordbruket skyddas från fri konkurrens beror delvis på inflytelserika jordbruksorganisationer, men också på jordbrukets många kopplingar till traditioner, miljö och landsbygdsfrågor. Sveriges inställning har länge varit att jordbrukssektorn ska vara öppen för konkurrens från andra länder. Det är en inställning som delas av många utvecklingsländer, länder som gärna skulle vilja exportera mer jordbruksvaror. Samtidigt är frågan mycket komplicerad och alla utvecklingsländer har inte samma intressen. Dagens handelspolitik Frågor om hur öppen ett lands ekonomi ska vara för omvärlden och hur import och export ska regleras, det vill säga vilka spelregler som ska gälla för handeln, utgör handelspolitik. Politik som är inriktad på att begränsa handeln, som diskuterats ovan, är protektionistisk politik medan politik som istället syftar till att underlätta handeln är frihandels vänlig politik. Dragkampen mellan olika intressen följer både ideologiska skiljelinjer och kommersiella intressen. En stor del av handels politiken fastställs i internationella förhandlingar som leder fram till avtal och regelverk som de handlande företagen måste rätta sig efter. innan WTO grundades, och som kraftigt minskat världens tullar på industrivaror. Idag är tullarna på industrivaror i de rikare länderna i världen generellt sett mycket låga, ofta nära noll. Utvecklingsländer har dock fortfarande betydligt högre tullar, även om också deras tullnivåer har sänkts påtagligt. I samband med att WTO bildades tillkom även en lång rad nya avtal, bland annat för tjänstehandel, som reglerar de flesta aspekter av internationell handel. WTO har också en egen domstol som ser till att länderna följer ingångna avtal. Utslagen brukar oftast följas av parterna, vilket gör WTO till en starkare organisation än många andra internationella organisationer. Frihandelsavtal Att förhandla fram nya handelsavtal inom WTO är en tidskrävande och svår process, med många länder med olika intressen inblandade. Därför går många länder istället förbi WTO och sluter egna handelsavtal som går längre än WTO:s avtal. Fördelen med detta kan vara att det går fortare då färre parter ska komma överens samt att avtalen bidrar till ytterligare öppningar i världshandeln. Syftet med avtalen är ju att öppna sina marknader för varandra. Nackdelen är att handeln blir mindre effektiv, eftersom förekomsten av många olika avtal innebär att handelsvillkoren för världens länder blir så pass olika att de komparativa fördelarna Världshandelsorganisationen WTO Det viktigaste forumet för handelspolitik idag är Världshandelsorganisationen WTO, med säte i Genève. Där är de allra flesta av världens länder med idag och de som inte är det ännu är på väg att bli medlemmar. WTO har funnits sedan Organisationens mål är att göra handeln i världen friare och det sker genom förhandlingar mellan medlemsländerna. Färdiga förhandlingar mynnar ut i handelsavtal. Det viktigaste av dem är GATTavtalet som gällt sedan 1947, det vill säga långt 17

20 delvis sätts ur spel. De många olika villkoren gör också handelsregelverken svåröverskådliga för de företag som gör internationella affärer, vilket verkar hämmande för handeln. Dessutom kan små länder hamna utanför avtalen, eftersom de kan vara mindre intressanta som avtalspartner. Handelshinder bakom gränserna Dagens handelshinder består inte längre i så hög grad av tullar eller andra hinder direkt vid gränsen. Hindren för handeln utgörs snarast av nationella lagar och regler som egentligen inte har för avsikt att försvåra för handeln. Därför är handelspolitik mycket mer komplicerat idag än för några årtionden sen. Om ett land stiftar en miljölag, antar nya bestämmelser om hälsokrav på produkter eller beslutar att en viss sorts teknik ska gälla för vissa datasystem, så kan det påverka företag i andra länder. Det som kan verka som små tekniska detaljer kan sammantaget skapa stora handelshinder och det kan bli svårare, eller rent av omöjligt, för företagen att sälja sina produkter på en marknad på grund av en regel som deras produkter inte är anpassade till. Då har det uppstått ett tekniskt handelshinder. För att lösa dessa måste länder hitta olika sätt att antingen ha gemensamma regler eller acceptera varandras regler. Det betyder inte att det skulle vara önskvärt, eller ens möjligt, för alla länder att ha samma regler på alla områden. Kulturella, politiska och ekonomiska skillnader i olika länder gör att människor värdesätter saker på olika sätt i olika länder och därför vore det exempelvis olämpligt med samma säkerhetsbestämmelser överallt. En regel som fungerar utmärkt i Sverige kanske inte alls är anpassad för kenyanska förhållanden. Alla länder har heller inte förmågan att upprätthålla bestämmelser på samma sätt. 18

21 EU:s gemensamma marknad I Europa har arbetet att komma till rätta med de tekniska handelshindren kommit mycket längre än i övriga världen. Det beror på EU:s så kallade inre marknad. På den inre marknaden är det meningen att handel mellan exempelvis Tyskland och Spanien ska vara lika lätt som mellan två delstater i Tyskland. Regelverket ska vara i stora drag det samma, det vill säga harmoniserat. En produkt som får säljas i ett land måste också få säljas i övriga länder i unionen, enligt den så kallade principen om ömsesidigt erkännande. Sedan 2001 finns dessutom en gemensam valuta, euron, som omfattar eller kommer att omfatta nästan alla EU-länder. Med en gemensam valuta underlättas handeln ytterligare, mest för de länder som använder valutan, men även för utomstående länder som gynnas av att behöva hantera färre valutor. EU är en tullunion, det vill säga ett område där alla interna tullar och direkta handelshinder mellan medlemmarna är borta, medan unionen har en gemensam yttre gräns och politik gentemot andra länder. Sverige har därför, sedan vi gick med i EU 1995, inte längre en egen röst i handelspolitiken. Vår röst är idag en av 27 viljor inom EU och det är EU som är alla medlemsländers gemensamma röst gentemot omvärlden. Via EU kan Sverige påverka den globala handelspolitiken. EU:s politik blir en avvägning av ländernas olika intressen. Ofta står frihandelsvänliga nordliga länder för en linje där de ser positivt på att öppna upp EU mer för omvärlden, medan sydliga länder är mer skeptiska. Sverige driver inte sällan en linje som i södra Europa uppfattas som extremt frihandelsvänlig. Handeln och inkomstfördelningen För oss som lever i ett av världens rikaste länder är möjligheten att välja mellan oändliga mängder varor och tjänster, ofta till överkomliga priser, nästan en självklarhet. Många tänker nog inte på vad det beror på, men de spanska apelsinerna och det colombianska kaffet har inte hamnat i din butik av sig självt. Samma sak gäller din dator, din säng, dina kläder och skor och ditt schampo. Utan handeln hade vi inte haft det alls så bra som vi har det i Sverige idag. Fördelarna med internationell handel, som vi gått igenom i denna skrift, är idag välkända och i grund och botten accepterade av de flesta. Få skulle idag argumentera för att inte bedriva handel över gränserna. Inget land kan utvecklas bakom stängda gränser. Det är ganska uppenbart vad det skulle leda till i form av smalare utbud av varor och tjänster, högre priser och i förlängningen en sämre ekonomisk utveckling med lägre levnadsstandard. Det som diskuteras är därför inte om vi ska handla utan snarare hur vi ska handla, det vill säga vilka villkor för handeln som ska gälla. Vissa hävdar exempelvis att villkoren huvudsakligen gynnar storföretag och höginkomst tagare, medan fattiga länder och låginkomsttagare missgynnas. Handeln är en del av globaliseringen och många kopplar samman globaliseringen med vad de upplever som ökande klyftor i världen. Världen blir rikare men välståndet fördelas inte lika. Kan det vara så att globaliseringen, samtidigt som den bidrar till utveckling, också ökar klyftorna i världen? Det beror på hur vi ser på saken. En rad asiatiska, latinamerikanska och östeuropeiska länder är på väg att komma ikapp västvärlden, så där minskar klyftorna. Men samtidigt drar dessa länder ifrån andra som halkat efter, främst afrikanska länder. Det innebär att nya klyftor uppstår. Och klyftorna inom många länder ökar mellan olika grupper och regioner. Handel bidrar till att ekonomin struktureras om, som vi diskuterat tidigare, och jobb, företag och hela branscher påverkas. 19

22 Det leder till en förändrad inkomstfördelning. Men på vilket sätt inkomsterna fördelas om beror på en rad omständigheter och varierar från fall till fall. Det enda som är säkert är att handel bidrar till att skapa större ekonomiska resurser och ökad medelinkomst. Handeln och miljön Vad som ännu tydligare hamnat i fokus på senare år är handelns inverkan på miljön och då framför allt transporternas utsläpp av växthusgaser. Många frågar sig om det kan vara klimatmässigt försvarbart att transportera produkter runt i världen. Intuitivt känns det sundare att köpa lokalt producerade varor för att skona klimatet. Men att fokusera på transporterna är delvis missriktat. Självklart leder varuhandel till transporter, men cirka 90 procent av all handel sker med sjötransporter och dessa står endast för 2 procent av de samlade utsläppen av växthusgaser. Handelns klimatpåverkan genom transporter är därför sanno likt relativt liten. Men varorna ska inte bara transporteras utan även produceras och det är själva varuproduktionen som ger upphov till de stora utsläppen. Därför måste vi alltså se till att produktionen och transporterna av varor blir mer miljö- och klimat vänlig. Det kan delvis ske med ny och renare teknik, något som handeln bidrar till att sprida. Men det handlar också om att med utsläppsrätter och skatter helst i internationella avtal göra utsläppen dyrare och på så sätt stimulera företagen att minska utsläppen. Med ett pris på utsläppen tvingas före tagen, och i förlängningen konsumenterna, att betala sina fulla miljökostnader, det vill säga bland annat betala för åtgärder som neutraliserar utsläppen av växthusgaser. Genom handel och investeringar skulle då världsekonomin gradvis minska sin nega tiva miljöpåverkan. Klimatvänliga produktions metoder och platser skulle gynnas på bekostnad av mindre klimatvänliga. Men eftersom detta inte är fallet idag, så tar inte dagens fria marknad och fria handel tillräcklig hänsyn till miljöeffekterna. I brist på en effektiv miljöpolitik riskerar handeln att förstärka miljöproblemen. Lösningen ligger i en förstärkt global miljöpolitik. Med en starkare miljöpolitik kan handel bidra till ett miljömässigt skonsammare produktions- och transportmönster, och därmed till en bättre miljö och effektivare utnyttjande av jordens resurser. 20

23 21

24 Box 6803, S Stockholm, Sweden Phone Fax registrator@kommers.se