Produktion-Handel-Transporter
|
|
- Göran Sundqvist
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Produktion-Handel-Transporter Vad är handel? Vad krävs för att handel ska uppstå? Kan alla vara vinnare i en handelsuppgörelse? Förklara! När riskerar man att bli en förlorare? Varför är Sverige extra beroende av en internationell handel? Hur ser fördelningen av arbetskraft ut i Sverige mellan olika näringsgrenar (jordbruk, industri och tjänster)? Varför? Hur ser det ut i fattiga länder? Varför? Varför ligger olika industrier där de ligger? Vad finns det för för- och nackdelar med olika sätt att transportera varor? Vad är de största fördelarna och nackdelarna med en internationell handel? Hur kan vi som konsumenter påverka för att göra världshandeln mer rättvis och/eller ekologiskt hållbar? Viktiga ord som du också ska kunna export frihandel globalisering handel handelsblock import industrialisering infrastruktur lokaliseringsfaktor marknaden multinationella företag näringsgren näringsliv offentliga sektorn postindustriellt samhälle produktion råvaror tillverkning tjänster transporter varor
2 Detta kapitel handlar om... Det här kapitlet handlar om produktion, handel och transport av alla de varor och tjänster som produceras av näringslivet och den offentliga sektorn. Som konsumenter har vi vissa grundläggande behov som mat och bostad. I vårt moderna konsumtionssamhälle har vi även behov av en stor mängd andra varor. Vi har också behov av ett stort antal tjänster. Det kan vara tjänster inom områden som till exempel sjukvård och bankväsende men också kommersiella tjänster kopplade till exempelvis handel, hotell och transporter. Vi ska också titta på hur näringslivet skiljer sig åt mellan olika länder främst ska vi se på skillnaden mellan rika och fattiga länder. Hur ser fördelningen ut mellan de olika näringsgrenarna jordbruk, industri och tjänstesektorn i ett rikt land och i ett fattigt land? Vad finns det för fördelar för ett land med att producera industrivaror jämfört med att producera råmaterial och jordbruksprodukter? Vidare frågar vi oss är varför en industri eller ett företag ligger där det ligger? Varför ligger våra svenska sågverk ofta vid de stora älvarna och varför producerar vi i Sverige inte längre några kläder utan de sys i mångt och mycket i Sydostasien? Och spelar det någon roll för människors livsvillkor och livsmiljöer var industrierna ligger? Slutligen ska vi titta på handel och transport av alla de varor och tjänster som vi efterfrågar. Sverige är globalt sett ett mycket litet land med en mycket liten hemmamarknad. Vad betyder det för våra företag? Vi ska titta på det som kallas för globalisering hur världen hänger allt mer samman och hur vi handlar allt mer med varandra. Det är numera vanligt att stora företag har verksamheter i många länder och kunder över hela världen. Hur gynnas länder av världshandeln? Och vilka kostnader för miljön medför den?
3 Handel Handel är ett samlingsnamn för de verksamheter där man utbyter varor och tjänster. När man säljer varor och tjänster till ett annat land talar man om export. Motsatsen, när man köper från andra länder, är import. Hur uppstår handel av varor mellan människor och länder? Det finns förstås många olika orsaker, men följande exempel kan ge en förklaring. Eftersom vi har ett kallt klimat i Sverige kan vi inte odla kaffe, te, kakao, ris och många andra livsmedel som vi vill ha. Alltså måste vi importera dessa varor. Istället kan vi sälja järnmalm och sågade trävaror som vi har gott om. I Sverige har vi dessutom en väl utvecklad industri så att vi kan få inkomster genom att exportera industrivaror som till exempel maskiner, bilar och telefonsystem. Men det förutsätter förstås att produkterna är konkurrenskraftiga både vad gäller kvalitet och pris så att de går att sälja på den internationella marknaden. Försäljning över nationsgränser är inte bara varor utan också tjänster. Sedan början av 2000-talet har den svenska tjänsteexporten utvecklats starkare än varuexporten och blivit allt viktigare för ekonomin. Vi är beroende av omvärlden Vi är bara 9,5 miljoner svenskar vilket gör att hemmamarknaden är för liten för vår industri. Svenska företag är därför mycket beroende av att kunna sälja sina produkter till andra länder. Idag går ungefär hälften på export. Vårt beroende av utlandet visar sig genom att de största exportföretagen är multinationella. Det betyder att man äger fabriker både i Sverige och i andra länder. Exempel på sådana företag är Ericsson, Volvo och Electrolux. Sverige är ett av de länder där stora multinationella företag är en mycket stor del av ekonomin och ger viktiga exportinkomster. Så är det för många små rika och utvecklade länder. Länder med en stor hemmamarknad, som bland annat USA, är inte lika beroende av handel med andra länder.
4 Produktion av varor och tjänster För att leva behöver vi mat för dagen och någonstans att bo. I dagens industrialiserade samhälle där de flesta går till affären för att köpa sin mat, behöver man ett arbete som ger en inkomst. Det mesta av maten kommer från jordbruk, som finns där marken är tillräckligt bördig för att odlas och där tillgången till vatten är tillräcklig. För att tillverka allt annat vi behöver krävs resurser i form av metaller som bryts i gruvor, trä från skogen och olja från berggrunden. Tillverkningen sker sedan länge mest i industrier, där råvaror förädlas och blir till exempel bilar, elektriska apparater, kläder och datorer. Allt detta är exempel på varor. Men i ett väl utvecklat samhälle behövs inte bara mat och andra varor. Vi kräver också att exempelvis banker, försäkringsbolag, skolor och universitet, butiker, restauranger och hotell fungerar. Vi vill kunna ringa efter en taxi, beställa en resa till sol och bad eller kanske få goda råd av kommunens miljörådgivare. Detta är bara några exempel på de tjänster och den service som måste fungera i ett modernt samhälle. Den moderna människan är dessutom van vid att snabbt kunna få information, genom till exempel tv, tidningar, internet och mobiltelefonen. Den korta beskrivning av ett modernt samhälle som du just läst visar på några av alla de varor och tjänster som produceras av näringslivet och den offentliga sektorn i Sverige. Med näringsliv menar vi all varu- och tjänsteproduktion i samhället som sker för en marknad. Den offentliga sektorn (stat, kommun, landsting) producerar främst tjänster som vård och utbildning. Den offentliga sektorns produktion säljs dock inte på en konkurrensutsatt marknad utan finansieras via skatterna. Svensk varu- och tjänsteproduktion Arbetsmarknaden förändras hela tiden så även i Sverige. Under de senaste hundra åren har andelen av arbetskraften som arbetar inom jord- och skogsbruk i Sverige och andra rika länder minskat mycket. Samtidigt har antalet anställda i industrin ökat, för att under de senaste åren minska igen. Idag arbetar de allra flesta inom tjänstesektorn, som fortsätter att bli allt viktigare. Jord- och skogsbruk Visste du att bara cirka 1,5 % av Sveriges yrkesverksamma befolkning arbetar med jordbruk? Ändå räcker de råvaror och den mat de producerar mer än väl till så att vi oftast kan exportera både fläskkött, smör och säd. För bara sjuttio år sedan arbetade en fjärdedel av arbetskraften i lantbruket. Men sedan har förändringen av jordbruket gått mycket snabbt. Men trots det produceras det lika mycket mat som för femtio år sedan. Det är möjligt genom att gårdarna har blivit större och effektivare och
5 använder moderna maskiner och konstgödsel, men också tack vare växtförädling* och djuravel. Skogen kallas ibland för det gröna guldet. Det gäller i högsta grad för oss i Sverige eftersom skogen ger arbete och inkomst till många människor och dessutom stora exportinkomster. Industrier Basindustrier bearbetar råvaror så att de kan vidareförädlas i tillverkningsindustrin. Berget och skogen är Sveriges viktigaste naturresurser och de är fortfarande basen för vår industri. I gruvorna i Lappland bryts den järnmalm som bearbetas i järnverk och stålverk och blir till järn och stål. Även skogen ger många jobb när den ska förädlas. Den ger massaved och timmer som förädlas till papper, pappersmassa och sågade trävaror. Hälften av de industrianställda arbetar inom verkstadsindustrin där man tillverkar allt från skruvar och glödlampor till kameror, telefoner, bilar m.m. Gemensamt för företagen är att man bearbetar metaller som förädlas för att bli delar av olika produkter som bilar, industrirobotar och mycket annat. Har du tänkt på att du använder produkter från den kemiska industrin varje dag? Plast och syntetfibrer i kläder framställs av kemikalier som kommer från olja. Andra kemiska produkter som vi använder dagligen är tvål, tvättmedel och kosmetiska produkter. Även läkemedel är kemiska produkter. Den tekniska utvecklingen i industrin med större maskiner, industrirobotar och sammanslagningar av företag har gjort tillverkningen effektivare och kravet på arbetskraft mindre. Idag arbetar en betydligt mindre andel av arbetskraften (ca 14 %) i industrin jämfört med för 50 år sedan. Ända tillverkas mer än tidigare. Tjänster En allt större andel av arbetskraften arbetar inom tjänstesektorn. Nu arbetar nästan 80 % i Sverige med service och tjänster. Allra störst har ökningen av antalet anställda varit inom den del av tjänstesektorn som ingår i den offentliga sektorn (stat, kommun och landsting) där drygt en tredjedel arbetar idag. Kommunerna har ansvar för skola, vård och omsorg, men som kommuninvånare kräver man också att service som fritidsverksamheter och kultur i form av bibliotek m.m. ska fungera. Landstingen har huvudansvaret för sjukvården. Till tjänstesektorn hör också handel och distribution av varor. I det moderna kunskaps- och informationssamhället behövs goda kunskaper inom många områden. Det är nödvändigt för att kunna delta både i samhällslivet och i arbetslivet. Utvecklingen går så fort inom många samhällsområden, som IT och
6 bioteknik (växt- och djurförädling, läkemedel m.m.), att man ständigt behöver bygga på och förnya sina kunskaper och färdigheter. Eftersom allt färre arbetar i industrin och allt fler anställs inom tjänstesektorn brukar dagens och framtidens samhälle kallas för det postindustriella samhället (post= efter). Näringslivet i utvecklingsländer ett exempel Här följer exempel på hur näringslivet i stora drag ser ut i Nigeria. Syftet är att visa tydliga skillnader i förutsättningarna för länder som kommit olika långt i sin utveckling att ge sina invånare bra livsvillkor. Orsakerna till skillnaderna kan sökas i historien, religionen och de de naturgivna förutsättningarna, för att bara ta några exempel. Nigeria i Västafrika är med sina 170 miljoner invånare Afrikas folkrikaste stat. Landet är på många sätt ett typisk afrikanskt utvecklingsland med ett näringsliv som liknar många andra utvecklingsekonomiers. I motsats till världens rika länder är större delen av befolkningen i Nigeria beroende av traditionellt familjejordbruk, småskalig handel och enkel tillverkningsindustri för sitt levebröd. Bara en av tio arbetar inom industrin. Servicesektorn är mycket mindre utvecklad än i rika länder och endast omkring 20 % arbetar inom denna sektor. Många fattiga länder är ekonomiskt beroende av någon eller ett fåtal råvaror. I Nigerias fall är det de stora oljetillgångarna. Nästan allt går på export som råolja, det mesta till rika länder i väst. Priset på råvaror, som till exempel olja, varierar mycket mer än priset på färdiga produkter. Det är en bidragande orsak till att fattiga länders ekonomi blir osäker. Om råvaran, i det här fallet olja, förädlas i det egna landet kan industrisektorn byggas ut och en större del av inkomsterna stanna i landet. I Nigeria finns industrianläggningar, så kallade raffinaderier, där olja renas till bland annat bensin. Men underhållet av dessa är eftersatt vilket bidrar till att nästan alla oljeprodukter som konsumeras i Nigeria måste köpas från utlandet. Bara en ytterst liten del av inkomsterna från oljan har kommit folket till del. Istället har oljeberoendet skapat en kultur av korruption*, ineffektivitet och slöseri. Många nigerianer har kommit att betrakta oljan som en förbannelse snarare än en välsignelse för landet. Ändå stod oljan år 2010 för två tredjedelar av statens inkomster och över 95 % av exportintäkterna. Jordbruket förlorade i betydelse när oljeutvinningen sköt fart på 1960-talet. Nigeria som tidigare var en stor exportör av jordbruksvaror blev då beroende av import. Kakao är den enda gröda som ger något större bidrag till exportinkomsterna. Men jordbruket är fortfarande viktigt för både försörjning och sysselsättning, och på senare år har odlingen ökat på nytt. Cirka 70 % av arbetskraften arbetar med jordbruk och småbönder står för merparten av produktionen.
7 Som i många andra fattiga länder är framtiden osäker för människorna i Nigeria. Den politiska oron är stor, oljeproduktionen för med sig många miljöproblem och befolkningen, som redan är Afrikas största, växer snabbt. Var ligger industrierna? Det är självklart att jordbruk finns där marken är bördig och att gruvor ligger där malmer kan brytas. Men vad är det som bestämmer var en fabrik ska ligga? Det beror bland annat på vilka råvaror som behövs, vilken typ av varor som tillverkas och vilka som ska köpa produkterna. Här följer några exempel på så kallade lokaliseringsfaktorer, dvs. de olika faktorer som man måste ta hänsyn till när ett företag ska bildas eller en industri ska anläggas. Råvaror som lokaliseringsfaktor Pappersmassefabriker och sågverk ligger ofta nära råvaran skogen eftersom transporterna är tunga och skrymmande. För livsmedelsindustrier är det också ofta en fördel att finnas nära råvarorna, till exempel sockerbruk nära sockerbetsodlingar och konservindustrier nära grönsaksodlingar. Närhet till marknaden som lokaliseringsfaktor För viss industri är det nödvändigt att vara nära kunderna, dvs. marknaden. Bagerier som vill kunna leverera färskt bröd till så många kunder som möjligt har en fördel av att ligga i storstadsområden där marknaden är stor. För industrier som tillverkar tunga och skrymmande varor som byggnadsmaterial, bilar och möbler är det också bra att finnas så nära kunderna som möjligt. Arbetskraften som lokaliseringsfaktor Vid tillverkning av kläder och tyger krävs stor arbetsinsats eftersom möjligheten att använda maskiner är begränsad. I Sverige och andra rika länder är lönerna höga och för att sänka kostnader för löner flyttas fabrikerna till länder med billig arbetskraft. Arbetskraften har också betydelse för lokaliseringen av företag som producerar varor och tjänster inom elektronik och IT. Här krävs välutbildade medarbetare vilket gör att det är en stor fördel att finnas i städer med universitet och högskolor. Ett exempel på detta är telekom- och dataföretagen i Silicon Valley nära San Francisco i
8 Kalifornien, USA men också Kista Science Park, norr om Stockholm, som är Sveriges IT-centrum. Andra lokaliseringsfaktorer Företagen behöver tillgång till säkra transporter och en väl fungerande infrastruktur. Vägar, järnvägar, flygplatser och hamnar blir allt viktigare när man bestämmer sig för var en industri ska placeras. Ytterligare faktorer som styr var företag placeras kan vara tillgången på billig energi och bredband. Det kan till och med vara så att lokaliseringen bestäms av en persons hemort, som i fallet Ingvar Kamprad och Ikeas första möbelvaruhus i Älmhult i Småland. Ett annat exempel är det amerikanska IT-företaget Microsoft som har stor verksamhet i staden Seattle i USA, hemstad för företagets grundare Bill Gates. Hållbar utveckling kan avgöra lokaliseringen Industrisamhället har under drygt två hundra år helt förändrat människors livsvillkor i världens rika länder. Ett problem med denna utveckling är att miljön påverkats negativt av utsläpp i vatten, luft och mark. För företagen innebär det bland annat att tillverkare har ett allt större ansvar för varan, både under tiden den används och tiden därefter. Transporter och kommunikation Liksom vid personresor gäller det att välja det lämpligaste transportmedlet även vid transporter av varor. Transportkostnaderna ska vara så låga som möjligt och varorna ska klara transporten utan att förstöras. Detta är viktigt för både producent och konsument. Men miljön då? Transporterna påverkar i princip alltid miljön och ofta så räknas inte den kostnaden in i priset på varan. Långa transporter innebär stora kostnader men ändå leder världshandeln av varor till en positiv ekonomisk utveckling som ökar välståndet. Hur hänger det ihop? Det blir lättare att förstå om vi ser transportkostnaden som en av flera kostnader för att tillverka och leverera en vara till kunderna. En vanlig metod för multinationella och transnationella företag är att flytta produktionen av enklare produkter till låglöneländer som Kina och Indien eller något annat land i Ostasien och Sydostasien. Då blir arbetskostnaden så låg att det kan löna sig med långa sjötransporter till marknaderna, dvs. där konsumenterna finns.
9 Vägar Vägar är den äldsta delen av infrastrukturen. De är inte bara transportsträckor utan gör det också möjligt för människor att få kontakt och samhällen att utvecklas. Det var i samband med bilismens utveckling under 1900-talets andra hälft som den stora utbyggnaden av motorvägar och andra större vägar skedde. Med ett väl utbyggt vägnät, som i Sverige, är lastbilstransporter av varor mycket vanliga. Tillgängligheten är stor och man slipper dyrbara omlastningar. I allmänhet är varutransport med lastbil det billigaste alternativet på avstånd upp till mil. Lastbilar är även oöverträffade vid just-in-time -transporter, dvs. när varor ska levereras till en fabrik just när de behövs i produktionen. Dock är utsläppen från vägtrafiken stora och vill vi klara våra miljömål så måste vi minska vägtransporterna. Järnvägar Världens första järnväg öppnades i norra England år Många länder följde snabbt efter och i Sverige byggdes de första järnvägarna på 1850-talet. Järnvägsnätets framväxt gick hand i hand med industrialismen och hade stor betydelse för den snabba samhällsutvecklingen. Vid längre transportavstånd är järnvägen mer kostnadseffektiv än vägtransporter beroende på lägre energikostnader och större lastkapacitet, men en nackdel är att det ofta krävs dyrbara omlastningar. Trots konkurrensen från vägtransporter investeras mycket i nya järnvägar i många länder eftersom långa transporter på järnväg är både billigare och miljövänligare än vägtransporter. Båt Mer än nio tiondelar av den totala varutransporten i världen sker med fartyg över de stora oceanerna, längs kuster eller på stora sjöar, floder och kanaler. På riktigt långa avstånd är sjötransporter att föredra. De fasta kostnaderna* för fartyg, hamnar och farleder är stora, men med längre avstånd minskar de rörliga kostnaderna* per kilometer. Under 1900-talets andra hälft skedde stora förändringar inom sjöfarten. Dels har fartygen blivit i genomsnitt cirka tio gånger större, vilket gör att större mängder gods kan transporteras. En annan stor förändring är att moderna fartyg är specialiserade för att transportera varor så effektivt och säkert som möjligt. Bulkfartyg fraktar bland annat olja, malm, kol eller spannmål medan många fartyg är specialbyggda för att transportera containrar. Flyget Flyget är det transportmedel som har haft den snabbaste utvecklingen. Moderna flygplatser i ett väl utbyggt nätverk av flyglinjer gör att en strid ström av stora flygplan kan lyfta och landa dygnet runt. Det är den snabba utbyggnaden av
10 nätverket och teknikutvecklingen under senare årtionden som medfört en kraftig ökning av transporter av både varor och människor. Snabba flygtransporter av livsmedel, till exempel grönsaker och frukt, över långa avstånd blir allt vanligare. Vi människor i rika länder är numera vana vid att kunna köpa allt vi önskar i mataffären när som helst under året. Om man räknar på miljöbelastningen i form av koldioxidutsläpp, som ger ett tillskott till den globala uppvärmningen, har flyget störst negativ påverkan. Frihandel För att den internationella handeln ska fungera bra och varorna bli billiga för kunderna så behövs frihandel. Inga eller låga tullavgifter ska läggas på handelsvarorna. Tullavgift är en skatt som betalas vid export eller import av varor. Genom att ha så låga tullar som möjligt gynnas handeln mellan länder vilket gör att varor blir billigare. Det ökar konsumtionen vilket anses höja levnadsstandarden. Men det är fortfarande vanligt att länder stödjer det egna näringslivet i form av tullar och andra skatter. Handeln mellan länder övervakas av WTO (World Trade Organization) där de flesta av världens länder är medlemmar. En viktig princip är att inget land ska gynnas mer än något annat. Om ett land sänker tullen för till exempel import av kaffe eller stål från ett annat land måste alla andra länder i WTO få samma förmån. Tack vare WTO:s arbete är tullsatsen på industrivaror i genomsnitt bara 3 %. Världshandeln har vuxit snabbare än produktionen av varor och tjänster och är nu tre gånger så stor som för fyrtio år sedan. Det är inte bara företagen och deras handel som blivit mer internationell. Även själva produkterna är idag ofta globala och innehåller inte sällan komponenter tillverkade i en mängd olika länder. Länder samarbetar i handelsblock För att få fördelar gentemot omvärlden har många länder gått samman och bildat handelsblock. De länder som ingår i ett sådant samarbete tar bort tullarna mellan länderna, men har gemensamma eller egna tullar mot omvärlden. EU:s 28 länder är ett exempel på en sådan tullunion med gemensamma tullmurar.
11 Rika och fattiga länder Siffrorna visar varje regions andel av varuhandeln. Europa har alltså 39 % av världens varuexport. CIS består av Ryssland och forna Sovjetrepubliker exklusive de baltiska staterna och Georgien. Fattiga länder i världshandeln I världens fattigaste länder finns många hinder för en bra utveckling av näringslivet och man har begränsade möjligheter att exportera annat än råvaror som kaffe, socker, te, malmer och olja. Mycket lite av exporten går till andra utvecklingsländer utan säljs till rika länder där råvarorna förädlas. Det innebär att handeln mellan fattiga länder och rika länder är större än handeln mellan fattiga länder. De flesta fattiga länder var tidigare kolonier* till något land i Väst- eller Sydeuropa och trots att nästan alla är självständiga numera så är handeln med den forna kolonialmakten stor. Ett problem för många fattiga länder är att de ofta är beroende av en eller ett par råvaror att exportera. Priserna på råvaror varierar mycket, något som de sällan kan påverka. Många fattiga länder försöker därför starta tillverkning av industrivaror, men saknar ofta kapital* för att lyckas. Men situationen kan förändras till det bättre och levnadsstandarden höjas för miljoner människor. Det är flera länder där industrin har utvecklats, till exempel Sydkorea, Malaysia och Kina, exempel på.
12 Varifrån kommer dina kläder? För 50 år sedan tillverkades nästan alla kläder som köptes i svenska butiker i Sverige. Hur är det nuförtiden? För att få svar på den frågan kan man läsa på någon av de små lappar som finns fastsydda på de kläder man köper. Där kan man kanske se att skjortan, byxorna eller jackan är tillverkad i Kina, Indien, Kambodja, Bangladesh eller något annat land i Asien. Den viktigaste orsaken till att klädbranschen i rika länder som bland annat Sverige har flyttat tillverkningen till andra länder är lönekostnaden. Att sy kläder kräver en stor arbetsinsats och därför är lönerna viktiga för att hålla ner produktionskostnaden. Särskilt i Ost- och Sydasien är lönerna låga och därför sys det mesta av kläderna i låglöneländer som till exempel Vietnam, Indien och Bangladesh. Den här förändringen, som är en del av näringslivets globalisering, har varit möjlig tack vare billiga och effektiva transporter samt utvecklingen av internet. Därför kan huvudkontor med företagsledning och designavdelning finnas kvar i ursprungslandet trots stora avstånd till fabrikerna. Att arbetare i låglöneländer syr våra kläder kan ses som något bra då det leder till att man får jobb i dessa länder och de som lever i fattigdom kan få bättre livsvillkor. Men många stora klädföretag har fått kritik för att arbetarna i de utländska fabrikerna har så låga löner att de inte går att leva på. Några andra av de vanligaste problemen inom den globala klädindustrin är: Farlig arbetsmiljö med allvarliga hälsorisker. Arbetarna utsätts för giftiga kemikalier, damm och osäkra byggnader tillsammans med brist på utbildning. Det kan leda till hälsoproblem för de anställda vid klädfabriker, där möjligheten att få sjukvård är liten för fattiga människor. Långa arbetstider. Arbetsdagen är ofta mycket längre än de åtta timmar om dagen som vi i Sverige är vana vid. Otrygghet och maktlöshet. I en del länder är det inte tillåtet att bilda fackföreningar. I länder där det är tillåtet skräms arbetarna ibland till att avstå från att organisera sig. Fackföreningar skulle kunna ge anställda fler möjligheter att själva förbättra sin situation. De flesta av de stora klädföretagen på den svenska klädmarknaden har antagit regler som ställer krav på hur deras leverantörer ska behandla sina anställda. Därför görs kontroller på fabrikerna för att se till att reglerna följs. Vad kan du som konsument göra för att hjälpa till att förbättra villkoren för arbetarna i låglöneländerna? Du kan mejla och ställa frågor till företagsledningen eller fråga personalen i butikerna. Kräv att företagen arbetar för att de som tillverkar deras kläder ska kunna leva på sina löner. I de flesta fall blir priserna i butiken inte många kronor dyrare. Kom ihåg att företagen bryr sig om vad deras kunder tycker. Du kan också handla i butiker där man säljer kläder som är rättvisemärkta. Leta efter symbolen för Fairtrade, som garanterar att bomullen i tyget är miljövänligt odlad.
Produktion - handel - transporter
Produktion - handel - transporter Kunskapskrav E C A Eleven kan undersöka var olika varor och tjänster produceras och konsumeras, och beskriver då enkla geografiska mönster av handel och kommunikation
Läs merProduktion - handel - transporter
Produktion - handel - transporter Kunskapskrav E C A Eleven kan undersöka var olika varor och tjänster produceras och konsumeras, och beskriver då enkla geografiska mönster av handel och kommunikation
Läs merRikedom - länder. Merkurius vt 19
Rikedom - länder Merkurius vt 19 Lpp Vilka konsekvenser fick förändringarna av jordbruket under 1700-1800-talet? (skifte, befolkningsökning, arbetslöshet) Vad bidrog till den industriella revolutionen?
Läs merSverige i den globala ekonomin nu och i framtiden
Sverige i den globala ekonomin nu och i framtiden Göran Wikner, Hanna Norström Widell, Jonas Frycklund Maj 2007 Trender för svenskt företagande Bilaga 1 till Globala affärer regler som hjälper och stjälper
Läs merInledning: om att vi skapar miljöproblem när vi utnyttjar naturen
Ord och begrepp till arbetsområdet Miljö i Europa. Inledning: om att vi skapar miljöproblem när vi utnyttjar naturen resurser: det som vi kan leva av, Pengar kan vara en resurs. Naturen är också en stor
Läs merInternationell Ekonomi
Internationell Ekonomi Internationell Ekonomi Nationalekonomi på högskolan består av: Mikroekonomi producenter och konsumenter Makroekonomi hela landet Internationell ekonomi handel mellan länder Varför
Läs merFickfakta om svensk internationell handel och dess betydelse
Frihandel ger tillväxt Fickfakta om svensk internationell handel och dess betydelse sverige och frihandeln En allt öppnare världshandel, tillsammans med ett stabilt regelverk och fungerande samhällsinstitutioner,
Läs merEventuella störningar i svensk handel med Ryssland och Ukraina
2 På tal om jordbruk fördjupning om aktuella frågor 214-6-12 Eventuella störningar i svensk handel med Ryssland och Ukraina Sveriges exportvärde för jordbruksprodukter inklusive fisk till Ryssland och
Läs merEkologiskt fotavtryck
-, Ekologiskt fotavtryck Jordens människor använder mer natur än någonsin tidigare. Man kan beskriva det som att vårt sätt att leva lämnar olika stora avtryck i naturen. För att få ett ungefärligt mått
Läs merBEFOLKNINGSFÖRDELNING
BEFOLKNINGSFÖRDELNING VAD SKA JAG KUNNA? Resonera om orsakerna till och konsekvenserna av befolkningsfördelning i olika delar av världen Alltså: Varför bor människor på vissa platser men inte på andra
Läs merDen globala ekonomin - handel utvecklingsekonomi och globalisering. The Global Economy kap. 15
Den globala ekonomin - handel utvecklingsekonomi och globalisering The Global Economy kap. 15 1 procent Export i procent av BNP 60 50 Sweden 40 Russian Federation United States Germany 30 Iceland 20 10
Läs merFöreningsSparbanken Analys Nr 33 24 november 2005
FöreningsSparbanken Analys Nr 33 24 november 2005 God potential för en ökad tjänsteexport De svenska företagen får bättre betalt för sina exporttjänster än för exporten av varor. Under perioden 1995-2004
Läs merÖppna gränser och frihandel. - Risker och möjligheter för svensk industri i dagens EU Cecilia Wikström Europaparlamentariker
Öppna gränser och frihandel - Risker och möjligheter för svensk industri i dagens EU Cecilia Wikström Europaparlamentariker Hotet mot Schengensamarbetet Konsekvenser för transportsektorn Det europeiska
Läs merGrossisterna. En länk i kedjan för ökad användning av ekologiska och närproducerade varor i den offentliga sektorn
Grossisterna En länk i kedjan för ökad användning av ekologiska och närproducerade varor i den offentliga sektorn Av: Linnéa Iseland Mars - april 2001 På uppdrag/under ledning av: Kristina Sjöholm, projektledare
Läs merSave the world. Nord/syd; I-land/U-land; fattigdom; resursfördelning
Save the world Nord/syd; I-land/U-land; fattigdom; resursfördelning Olika indelningar av världen Olika indelningar av världen Första, andra och tredje världen Olika indelningar av världen Första, andra
Läs merKommenterad dagordning inför Jordbruks- och fiskerådet den 24 januari 2005. 1. Godkännande av den preliminära dagordningen
SLUTLIG Kommenterad dagordning 2005-01-17 Jordbruksdepartementet EU-nämnden Miljö- och jordbruksutskottet Kopia: UD/EU-enheten Riksdagens Kammarkansli Kommenterad dagordning inför Jordbruks- och fiskerådet
Läs merMotion till riksdagen 2015/16:2603 av Ulf Berg m.fl. (M) Bra mat och stärkt konkurrenskraft
Kommittémotion Motion till riksdagen 2015/16:2603 av Ulf Berg m.fl. (M) Bra mat och stärkt konkurrenskraft Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa
Läs merVADDÅ EKO? Ekologiskt, vad innebär det? Och hur kontrolleras det?
VADDÅ EKO? Ekologiskt, vad innebär det? Och hur kontrolleras det? För att du ska veta att maten är ekologisk räcker det att det står ekologisk på förpackningen. Eller så kikar du efter de här två märkena,
Läs merNedan följer en reseberättelse om resan vi gjorde till Mocambique i januari månad.
Inledning Resedagbok från Mocambique Inledning Nedan följer en reseberättelse om resan vi gjorde till Mocambique i januari månad. Jag beskriver vad vi gjorde på resan och jag kommer även att skriva om
Läs merFarsta fakta. Yta: 15,4 km²
Farsta 1 1 Farsta fakta I Farsta stadsdelsområde bor det 51 987 personer (2011). Stadsdelsområdet omfattar stadsdelarna: Fagersjö, Farsta, Farstanäset, Farsta strand, Gubbängen, Hökarängen, Larsboda, Sköndal,
Läs merBarn i Syd producerar de kläder vuxna bär i Nord - Fatta modet och säg ifrån! Copyright: Expressen
Barn i Syd producerar de kläder vuxna bär i Nord - Fatta modet och säg ifrån! Copyright: Expressen INTRODUKTION: TEMA TEXTIL För 40 50 år sedan producerades det kläder i Sverige. Klädindustrin har varit
Läs merBUSINESS SWEDENS MARKNADSÖVERSIKT SEPTEMBER 2015. Mauro Gozzo, Business Swedens chefekonom
BUSINESS SWEDENS MARKNADSÖVERSIKT SEPTEMBER 2015 Mauro Gozzo, Business Swedens chefekonom 1 Business Swedens Marknadsöversikt ges ut tre gånger per år: i april, september och december. Marknadsöversikt
Läs merVAL 2014 SOCIALDEMOKRATERNAS POLITIK FÖR FLER JOBB PÅ LANDSBYGDEN
VAL 2014 SOCIALDEMOKRATERNAS POLITIK FÖR FLER JOBB PÅ LANDSBYGDEN INNEHÅLLSFÖRTECKNING SOCIALDEMOKRATERNAS LANDSBYGDSPOLITIK...5 Jobben ska komma i hela Sverige...6 Utbildning och boende...9 Vägar, järnvägar,
Läs mer"Foodshed". Varifrån kommer vår mat och hur kommer den till oss?
"Foodshed". Varifrån kommer vår mat och hur kommer den till oss? Susanne Johansson, Institutionen för ekologi och växtproduktionslära, SLU, tel: 018-67 14 08, e-post: Susanne.Johansson@evp.slu.se Varifrån
Läs merUnderlag för Peter Einarssons föreläsning om WTO:s jordbruksavtal
Underlag för Peter Einarssons föreläsning om WTO:s jordbruksavtal Vad jordbruksavtalet borde säga sidan 1 Vad jordbruksavtalet säger 2 Världshandeln med jordbruksprodukter basfakta 3 9 Vad borde jordbruksavtalet
Läs merPolicy Brief Nummer 2011:1
Policy Brief Nummer 2011:1 Varför exporterar vissa livsmedelsföretag men inte andra? Det finns generellt både exportörer och icke-exportörer i en industri, och de som exporterar kan vända sig till ett
Läs merDet svenska bytesförhållandets utveckling åren 1998 2012
Fördjupning i Konjunkturläget juni 3 (Konjunkturinstitutet) FÖRDJUPNING Det svenska bytesförhållandets utveckling åren Diagram 97 Andelar av total export och import Procent 7 7 Mellan och försämrades det
Läs merFöreningsSparbanken Analys Nr 26 8 september 2005
FöreningsSparbanken Analys Nr 26 8 september 2005 Endast hälften av småföretagen förbereder sig för morgondagen Vartannat svensk småföretag med färre än 50 anställda förbereder sig för nästa generation
Läs merMotion till riksdagen: 2014/15:2976 av Ulf Berg m.fl. (M) Bra mat och stärkt konkurrenskraft
Kommittémotion Motion till riksdagen: 2014/15:2976 av Ulf Berg m.fl. (M) Bra mat och stärkt konkurrenskraft Sammanfattning Hela Sveriges utvecklingskraft, tillväxtpotential och sysselsättningsmöjligheter
Läs merEkonomi Sveriges ekonomi
Ekonomi Sveriges ekonomi Ekonomi = Att hushålla med det vi har på bästa sätt Utdrag ur kursplanen för grundskolan Mål som eleverna ska ha uppnått i slutet av det nionde skolåret. Eleven skall Ha kännedom
Läs merINTERNATIONELL RESURSFÖRDELNING
INTERNATIONELL RESURSFÖRDELNING Varför handlar länder med varandra? Vad bestämmer handelsstrukturen? Vilka effekter får handel på produktion och priser i ett land? Vilka effekter får handel på välfärden
Läs merLandrapport från Finland NBOs styrelsemöte 11 mars 2016 Stockholm
Landrapport från Finland NBOs styrelsemöte 11 mars 2016 Stockholm Nyckeltal för Finland Folkmängd (januari 2016) 5.486.000 Förväntad BNP-utveckling + 1,2 % Inflation 2015 (prognos) - 0,2 % Arbetslöshet
Läs merFemton punkter för fler växande företag i Örebro
Örebro Örebro 2010-09-10 Femton punkter för fler växande företag i Örebro Örebro behöver fler nya företag och att mindre företag växer och nyanställer. Därför måste Örebro kommun förbättra servicen och
Läs merInternationell Ekonomi
Internationell Ekonomi Handelshinder När varor säljs till ett land från ett annat utan att staten tar ut tull eller försvårar handeln så råder frihandel Motsatsen kallas protektionism Protektionism Med
Läs merNya aktörer på världsmarknaden
Nya aktörer på världsmarknaden Global marknadsöversikt för jordbruksprodukter en kortversion Argentina, Brasilien, Indien, Kina, Ryssland och Ukraina Länderna är idag stora producenter inom livsmedelsproduktionen
Läs merVad är SMART Mat? Joel Holmdahl - Rikkenstorp.se - fb.com/rikkenstorp. Publicerat med tillstånd från Grain/Via Campesina
Vad är SMART Mat? Joel Holmdahl - Rikkenstorp.se - fb.com/rikkenstorp Publicerat med tillstånd från Grain/Via Campesina Hur det industriella systemet för mat bidrar till klimatkrisen Mellan 44 % och 57%
Läs merKommerskollegiums vision. Kommerskollegium. Sveriges myndighet för utrikeshandel och handelspolitik. Kommerskollegiums uppdrag.
Kommerskollegium Kommerskollegiums vision Sveriges myndighet för utrikeshandel och handelspolitik Fri och öppen handel med klara spelregler Lena Johansson Generaldirektör Kommerskollegiums uppdrag Disposition
Läs merAtt återvinna metaller är TUFFT!
Att återvinna metaller är TUFFT! Metall kan återvinnas hur många gånger som helst METALLe r n a s l i v s c y k e l Tillverkning av metallprodukter Användning av metallprodukter När vi utnyttjar råmaterial
Läs mer3 Den offentliga sektorns storlek
Offentlig ekonomi 2009 Den offentliga sektorns storlek 3 Den offentliga sektorns storlek I detta kapitel presenterar vi de vanligaste sätten att mäta storleken på den offentliga sektorn. Dessutom redovisas
Läs merSamhällets ekonomi Familjens ekonomi Ekonomi = hushållning Budget = uppställning över inkomster och utgifter Bruttoinkomst = lön innan skatt Nettoinkomst = lön efterskatt Disponibel inkomst = nettoinkomst
Läs merÅrspublicering (detaljerade uppgifter) EXPORTVOLYMEN MINSKADE 4,7 PROCENT ÅR 2015 Exportpriserna ökade 0,7 procent 24.3.2016
2.3.216 Årspublicering (detaljerade uppgifter) EXPORTVOLYMEN MINSKADE,7 PROCENT ÅR 21 Exportpriserna ökade,7 procent Enligt Tullens preliminära uppgifter minskade värdet på Finlands varuexport med fyra
Läs merNaturvårdsverket Batterier och elavfall
Naturvårdsverket Batterier och elavfall Maj 2013 Utförd av CMA Research AB Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2013-11-05 1 Fakta om undersökningen Bakgrund och syfte Som tillsynsmyndighet
Läs merFöretagskompassen, 10 mars 2010: Svenskt företagsklimat behöver bli bättre
Företagskompassen, 10 mars 2010: Svenskt företagsklimat behöver bli bättre Jobs and Society NyföretagarCentrum och SEB har låtit 3 000 personer svara på frågor om hur de ser på det svenska företagsklimatet.
Läs merKatrineholm. Hur har det gått i Sörmland?...-2011 års redovisning av länets Lissabonindikatorer
.Sörmland i siffror Katrineholm Hur har det gått i Sörmland?...-211 års redovisning av länets Lissabonindikatorer 211 1 Bakgrunden till de valda indikatorerna i den gamla Sörmlandsstrategin Våren 27 beslutade
Läs merInternationell Ekonomi. Lektion 4
Internationell Ekonomi Lektion 4 Varför uppstår internationell handel? Är det inte bättre att behålla allt man producerar inom landet istället för att exportera? Att vi i Sverige importerar olja och apelsiner
Läs merTrelleborgs Hamn. Sysselsättningseffekter i kommunen, regionen och riket
Trelleborgs Hamn Sysselsättningseffekter i kommunen, regionen och riket November 2015 Hamnens betydelse för jobben 3 1 872 direkt sysselsatta i Trelleborgs Hamn 2 520 indirekta jobb kopplade till hamnen
Läs merRiksbankens Företagsundersökning MAJ 2014 SMÅ STEG MOT STARKARE KONJUNKTUR OCH STIGANDE PRISER
Riksbankens Företagsundersökning MAJ 2014 SMÅ STEG MOT STARKARE KONJUNKTUR OCH STIGANDE PRISER Riksbankens företagsundersökning i maj 2014 Enligt Riksbankens företagsundersökning i maj 2014 har konjunkturen
Läs merVisitas näringspolitiska 10-punktsprogram 2015-2018
Visitas näringspolitiska 10-punktsprogram 2015-2018 Besöksnäringen är den snabbast växande näringen i Sverige exportvärdet har mer än fördubblats under åren från 2000. Näringen skapar årligen hundratusentals
Läs merEn sammanfattning av Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2015 Norrbottens län
En sammanfattning av Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2015 Norrbottens län Prognos för arbetsmarknaden 2016 Omslagsbild: Johnér bildbyrå Text Timo Mulk-Pesonen Arbetsförmedlingen, Analysavdelningen Eftertryck
Läs merArbetsmarknad Värmlands län
PROGNOS 2012 Arbetsmarknad Värmlands län PROGNOS FÖR LÄNET BRANSCHUTVECKLING LÄNETS UTMANINGAR YRKESKOMPASSEN DÄMPAD EFTERFRÅGAN PÅ VAROR OCH TJÄNSTER Konjunkturuppgången som började i slutet av 2009 pågick
Läs mer12 punkter för en hållbar mat- och jordbrukspolitik
12 punkter för en hållbar mat- och jordbrukspolitik maj 2009 www.centerpartiet.se Inledning EU:s gemensamma jordbrukspolitik är grunden till en fungerande inre marknad och begränsar riskerna för ojämlika
Läs mer2011-03-30 LS 0906-0526. Motion 2009:22 av Raymond Wigg m.fl. (MP) om att göra Stockholms län till en GMO-fri zon
Stockholms läns landsting Landstingsrådsberedningen SKRIVELSE 1 Ankom Stockholms läns landsting 2011-03-30 LS 0906-0526 2011-03» 3 0 j lanostingssrvrelsew Dnr. Landstingsstyrelsen j 1 1-04- 1 2 * 0 44
Läs merLandstingsstyrelsens förslag till beslut
FÖRSLAG 2011:43 LS 0906-0526 1 (2) Landstingsstyrelsens förslag till beslut Motion 2009:22 av Raymond Wigg m.fl. (MP) om att göra Stockholms län till en GMO-fri zon Föredragande landstingsråd: Gustav Andersson
Läs merInvestor Brief. INBLICK: Boom för den asiatiska medelklassen
MEDELKLASSEN I ASIEN NOVEMBER 2015 INBLICK: Boom för den asiatiska medelklassen De senaste decennierna har en rad asiatiska länder tagit ett ekonomiskt tigersprång, vilket kan komma att vända upp och ner
Läs merGEOGRAFI. Ämnets syfte och roll i utbildningen
GEOGRAFI Ämnets syfte och roll i utbildningen Utbildningen i geografi syftar till att utveckla kunskap, förståelse och handlingsberedskap i frågor som rör människan och hennes omgivning. Utbildningen stärker
Läs merSamhällets ekonomi Familjens ekonomi Ekonomi = hushållning Budget = uppställning över inkomster och utgifter Bruttoinkomst = lön innan skatt Nettoinkomst = lön efterskatt Disponibel inkomst = nettoinkomst
Läs merKlass 6B Guldhedsskolan
Klass 6B Guldhedsskolan Klass 6B i Guldhedsskolan har gjort ett temaarbete i NO, svenska och bild. Vi gör alla avtryck i miljön. Hur mycket jag tar av naturens resurser och belastar miljön brukar kallas
Läs merJOBBMÖJLIGHETER. Yrkeskompass för Västernorrlands län 2013-2014
JOBBMÖJLIGHETER Yrkeskompass för Västernorrlands län 2013-2014 1 Rekryteringsbehov trots svag arbetsmarknad Den utdragna lågkonjunkturen i vår omvärld påverkar också Västernorrlands län, främst genom en
Läs merRapport till Konsumentföreningen Stockholm september 2007
SKOP har på uppdrag av intervjuat cirka 5 av föreningens medlemmar. Intervjuerna gjordes mellan den 4 och 27. Svaren redovisas i denna rapport. I rapporten görs jämförelser med två medlemsundersökningar
Läs merVarför handlar vi med omvärlden?
Varför handlar vi med omvärlden? Kommerskollegium är den myndighet i Sverige som ansvarar för frågor som rör utrikeshandel och handelspolitik. Vår främsta uppgift är att främja frihandel och klara spelregler
Läs merUtvecklingen i. Tranemo kommun - indikatorer 2011
Utvecklingen i Tranemo kommun - indikatorer 2011 1 Indikatorer 2011 Syftet med Tranemo kommuns omvärldsanalys är att denna skall utgöra ett av underlagen för den strategiska planeringen. I denna bilaga
Läs merRiksbankens Företagsundersökning KONJUNKTUR I SIDLED SÄTTER FOKUS PÅ KOSTNADERNA
Riksbankens Företagsundersökning KONJUNKTUR I SIDLED SÄTTER FOKUS PÅ KOSTNADERNA JANUARI 2015 Riksbankens företagsundersökning i januari 2015 Enligt Riksbankens företagsundersökning i januari 2015 är
Läs mer0HG HXURSHLVNW GLJLWDOW LQQHKnOO EHKnOOHUYLOHGQLQJHQ
63((&+ (UNNL/LLNDQHQ Ledamot av Europeiska kommissionen med ansvar för näringspolitik och informationssamhället 0HG HXURSHLVNW GLJLWDOW LQQHKnOO EHKnOOHUYLOHGQLQJHQ Norden digitalt konferens +HOVLQJIRUVGHQRNWREHU
Läs merFormas Fokuserar Aktuell debatt i pocketformat
Formas Fokuserar Aktuell debatt i pocketformat Arbetsuppgifter till Formas Fokuserar Jordbruk som håller i längden Ekosystemtjänster i ett hållbart jordbruk Av Henrik Smith I vilka fyra olika grupper brukar
Läs merSamhällsekonomi. Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla. Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder
Samhällsekonomi Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder Samhällsekonomi Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla
Läs merGlobala värdekedjor. så påverkar de utrikeshandeln
Globala värdekedjor så påverkar de utrikeshandeln 1 GLOBALA VÄRDEKEDJOR 2 Innehåll Vad är globala värdekedjor? 4 Hur påverkas exportmåtten? 6 Vilken betydelse har tjänsteexporten? 8 Vilka konsekvenser
Läs merJino klass 9a Energi&Energianvändning
Jino klass 9a Energi&Energianvändning 1) Energi är en rörelse eller en förmåga till rörelse. Energi kan varken tillverkas eller förstöras. Det kan bara omvandlas från en form till en annan. Det kallas
Läs merVad vill Moderaterna med EU
Vad vill Moderaterna med EU Förstärka Miljö och Fredsfrågan Underlätta för handel Bekämpa internationell brottslighet Varför skall jag som Eksjöbo intressera mig för EU och rösta i EU valet Våra exporterande
Läs merLäget i den svenska mjölknäringen
1 2015-02-18 Läget i den svenska mjölknäringen Sammanfattning Sett över en längre tid har både antalet mjölkproducenter och den totala mjölkproduktionen i Sverige minskat. Mjölkproduktionen i Sverige har
Läs merHållbar upphandling Gemensamt projekt Inköp med socialt ansvar ger hållbar upphandling Uppförandekod Verktyg för påverkan
Hållbar upphandling Hållbar upphandling Gemensamt projekt Stockholms Läns landsting, Västra Götalandsregionen och Region Skåne är huvudmän för framförallt sjukvård men också för kollektivtrafik och hållbar
Läs merSmåföretagande i världsklass!
Småföretagande i världsklass! Vi vill att: det ska vara kul att driva företag fler vågar starta och livnära sig som företagare fler företag kan vara lönsamma och växa allt företagande ska bedrivas rättvist
Läs merPolicy Brief Nummer 2012:4
Policy Brief Nummer 2012:4 Export av livsmedel till vilket pris? Exporterande företag sätter ofta olika pris på en vara på olika marknader. Traditionellt tänker man sig att det beror på att företag anpassar
Läs merKärleken till stålet BERÄTTELSEN OM UDDEHOLMS AB
Kärleken till stålet BERÄTTELSEN OM UDDEHOLMS AB I 350 år har vi tillverkat stål. Det har gett oss en erfarenhet och en kunskap som lett fram till att vi idag tillverkar världens bästa verktygsstål. 1668
Läs merBefolkningsgeografi BEFOLKNINGSUTVECKLING - HISTORIA OCH PROGNOS. Befolkningsgeografi. Världens befolkning ökar inte lika snabbt längre.
Befolkningsgeografi Befolkningsgeografi 33 Under 1960- och 1970-talen sågs en stor befolkningsökning som ett hot mot världen. Forskarna såg en fördubblingstakt av världens folk på bara 50 år. Den stora
Läs merFinlands utrikeshandel 2016 Figurer och diagram. 31.5.2016 TULLEN Statistik 1
Finlands utrikeshandel 2016 Figurer och diagram 31.5.2016 TULLEN Statistik 1 MÅNATLIGA IMPORTEN, EXPORTEN OCH HANDELSBALANSEN 2012-2016(1-3) 6 Mrd. e 5 4 3 2 1 0-1 -2 2012 2013 2014 2015 2016 Handelsbalans
Läs mer5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen. om behovet av en aktiv regionalpolitik för tillväxt i hela landet.
Enskild motion Motion till riksdagen: 2014/15:1753 av Berit Högman m.fl. (S) Regional tillväxt för fler jobb Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som
Läs merBrasilien. Fattigdomen skall bekämpas! Danmark
Brasilien Idag lever 1.4 miljarder människor i fattigdom, och 925 miljoner är undernärda. Med djup beklagan anser Brasilien att något borde göras för att rädda den svältande befolkningen världen över.
Läs merUPPFÖLJNING AV DE TRANSPORTPOLITISKA MÅLEN MAJ 2002
UPPFÖLJNING AV DE TRANSPORTPOLITISKA MÅLEN MAJ 2002 STATENS INSTITUT FÖR KOMMUNIKATIONSANALYS UPPFÖLJNING AV DE TRANSPORTPOLITISKA MÅLEN MAJ 2002 STATENS INSTITUT FÖR KOMMUNIKATIONSANALYS INNEHÅLL De transportpolitiska
Läs merVaruhandelsstatistik 2011 2015
Jonas Karlsson, statistiker Tel. 018-25 581 Handel 2016:1 18.4.2016 Varuhandelsstatistik 2011 2015 Figur 1: Ålands varuhandel (import och export) år 2011 2015 1 000 euro 800 000 700 000 600 000 500 000
Läs merFramtidens järnväg formas idag!
Framtidens järnväg formas idag! Dagens och morgondagens bästa transportsätt Den svenska järnvägen har fler tåg, mer gods och fler passagerare än någonsin tidigare. För att möta den ökande efterfrågan måste
Läs merVÅR VÄRLD VÅRT ANSVAR
VÅR VÄRLD VÅRT ANSVAR Hållbar utveckling i praktiken Hållbar utveckling handlar om hur dagens samhälle bör utvecklas för att inte äventyra framtiden på jorden. Det handlar om miljö, om hur jordens resurser
Läs merVÄRLDENS LÄNDER RESAN
LÄRARHANDLEDNING FRÅN UTRIKESPOLITISKA INSTITUTET TEMA VÄRLDENS LÄNDER RESAN Beställ mer material på vår hemsida eller via info@ui.se, Telefon: 08-511 768 05, Fax: 08-511 768 99 VÄRLDENS LÄNDER RESAN Resan
Läs merSamhällsekonomi. Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla. Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder
Samhällsekonomi Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder Samhällsekonomi Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla
Läs merBSL2020, BSL2020, Av.rest -50 %, + export. Massaved 181 203 228 188 203 208 229* 3 229. Pellets 227 234 219 239 244 233 297...* 4
BSL2020 Av.rest -50 % Av.rest -50 %, + export BSL 2020, elcert+ trp grödor/av.rest skogssekt +10 % allting samtidigt Sammanfattning I delrapport 2 av projektet BIOKONK studeras den väntade utvecklingen
Läs merFörord. Vi har ett bra och effektivt miljöarbete
Förord Vi har ett bra och effektivt miljöarbete i Sverige och Örebro län. I vårt län har vi minskat våra klimatpåverkande utsläpp med nästan 20 procent sedan 1990. Inom arbetet för minskad övergödning
Läs merTentamen i Nationalekonomi A. Delkurs 2: Globalisering, 7,5 hp. Datum: 2015-08-18
Tentamen i Nationalekonomi A Delkurs 2: Globalisering, 7,5 hp Datum: 2015-08-18 Ansvariga lärare: Patrik Karpaty Johan Karlsson Hjälpmedel: Skrivdon och miniräknare Maximal poängsumma: 26 För betyget G
Läs merSverige tåget - Vem kör lok och vem åker vagn? Innehållsförteckning. All data avser år 2004
Sverige tåget - Vem kör lok och vem åker vagn? All data avser år 2004 Innehållsförteckning Sid 2 - Grundkurs Sid 3 - Fördelning medborgare Sid 4 - Fördelning företag Sid 5 - Fördelning anställda Hur ser
Läs merYttrande från Stockholmsregionen till EU-kommissionens samråd om en hållbar bioenergipolitik efter 2020
Yttrande från Stockholmsregionen till EU-kommissionens samråd om en hållbar bioenergipolitik efter 2020 Bakom detta yttrande står Stockholmsregionens Europaförening (SEF) 1 som företräder en av Europas
Läs merTILLVÄXT OCH HÅLLBAR UTVECKLING
TILLVÄXT OCH HÅLLBAR UTVECKLING EKONOMI OCH EKOLOGI Varor som vi köper och konsumerar är huvudsakligen tillverkade av råvaror som kommer från våra naturresurser. Ökad konsumtion medför bland annat ökad
Läs merVåra vägval för Dalarnas väg in i framtiden
Våra vägval för Dalarnas väg in i framtiden Det är dags att välja för de närmaste åren. Våra prioriteringar är tydliga: Jobben är viktigast. Sedan skolan och välfärden. Mindre klasser och fungerande vård
Läs merSvensk export och internationalisering Utveckling, utmaningar, företagsklimat och främjande (SOU 2008:90) Remiss från Utrikesdepartementet
PM 2008: RI (Dnr 305-2465/2008) Svensk export och internationalisering Utveckling, utmaningar, företagsklimat och främjande (SOU 2008:90) Remiss från Utrikesdepartementet Borgarrådsberedningen föreslår
Läs merPolicy Brief Nummer 2013:1
Policy Brief Nummer 2013:1 Traktor till salu fungerar den gemensamma marknaden? Att köpa en traktor är en stor investering för lantbrukare. Om distributionen av traktorer underlättas ökar konkurrensen
Läs merag föret små om Smått
Smått om små företag Om Svenskt Näringsliv Svenskt Näringsliv är företagens företrädare i Sverige. Vi främjar företagens gemensamma intressen, en fri företagsamhet, en väl fungerande marknadsekonomi och
Läs merPROGNOS 2012: Arbetsmarknad Kalmar län Sysselsättningen minskar på försvagad arbetsmarknad
PROGNOS 2012: Arbetsmarknad Kalmar län Sysselsättningen minskar på försvagad arbetsmarknad DÄMPADE FÖRVÄNTNINGAR På mycket kort tid vände en stark optimism om en fortsatt ökning av efterfrågan på varor
Läs merRegler som tillväxthinder och företagens kontakter med offentliga aktörer. Företagens villkor och verklighet 2014
Regler som tillväxthinder och företagens kontakter med offentliga aktörer Företagens villkor och verklighet 2014 Regler som tillväxthinder och företagens kontakter med offentliga aktörer Företagens villkor
Läs merVI VET ÄVEN, ATT KOSTNADSTRYCKET PÅ VÄXTHUSNÄRINGEN ÖKAT ENORMT, SAMTIDIGT SOM KRAVENA PÅ UTSLÄPPSKVOTER I OLIKA FORMER KOMMER ATT STIGA.
1/5 Växthusodlarnas sommarfest i Närpes den 5. juni 2008 Bästa växthusodlare, bästa företagare mina damer och herrar NÄR HÅKAN WESTERMARK RINGDE MIG OCH FRÅGADE OM JAG KUNDE STÄLLA UPP OCH SÄGA NÅGRA ORD
Läs merSundsvalls Agenda 21 för en god livsmiljö
SUNDSVAL LS KOMMUN Sundsvalls Agenda 21 för en god livsmiljö Boende Makt Avfall Transporter Natur Produktion Hälsa Energi Kunskap Konsumtion Vägvisare för miljö och utveckling för de kommande 25 åren.
Läs merRåvaruobligation Mat och bränsle
www.handelsbanken.se/mega Råvaruobligation Mat och bränsle Tillväxten i Indien och Kina förändrar folks matvanor, vilket leder till högre priser på djurfoder, till exempel majs, sojamjöl och vete Den växande
Läs merReklam Nej tack!? Inledning. Sammanfattning
En attitydundersökning gjord av QuickWise på uppdrag av Annonsörföreningen April 2005 1 Reklam Nej tack!? QuickWise har på uppdrag av Annonsörföreningen genomfört en attitydundersökning med syfte att ge
Läs merEn skatt på möten mellan människor En konsekvensanalys
Flygskatt: En skatt på möten mellan människor En konsekvensanalys Sammanfattning När ett flygplan startar eller landar skapar det jobb, stärker personliga relationer och ökar vår globala och lokala förståelse.
Läs mer