Målsättning med insatser
|
|
- Stefan Danielsson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Barn och ungdomar med funktionsnedsättningar - riktlinjer för samverkan mellan primärnivå och landstingets specialistenheter samt mellan specialistenheterna Bakgrund Mål för arbetet med barn och ungdomar med funktionsnedsättningar är att barnen ska kunna ta aktiv del i sin vardag hemma, i barnomsorg, förskola, skola och i fritidsaktiviteter på lika villkor som andra barn och att barnens familjer ska ha möjlighet till en livssituation likvärdig med andra familjers. För att barn med funktionsnedsättning ska få chans att utveckla bästa möjliga funktionsförmåga och ges bästa möjliga förutsättningar för delaktighet krävs en väl fungerande kedja för vård- och habiliteringsinsatser. Habilitering är inskriven i Hälso- och sjukvårdslagen och bedrivs av flera verksamheter inom Landstinget i Jönköpings län men även på kommunal nivå. Följande dokument är ett försök att beskriva Jönköpings läns landstings verksamheters uppdrag och gränssnittet dem emellan samt rutiner för samverkan i stort vad gäller insatser för barn med funktionsnedsättningar i vårt län. Epidemiologi Funktionsnedsättningar hos barn kan involvera syn, hörsel, motorik, språk, kognition, uppmärksamhet och förmåga till samspel och kommunikation och brukar delas in i syn- respektive hörselnedsättning, rörelsehinder, språkstörning, utvecklingsstörning samt neuropsykiatriska funktionshinder. Ofta finns en kombination av flera funktionsnedsättningar hos samma barn. Prevalensen i Sverige för de vanligaste diagnoserna inom gruppen rörelsehinder är för cerebral pares 0,2 %, ryggmärgsbråck 0,02 %, flerfunktionshinder 0,025 %, muskelsjukdomar ca 0,07 % och bestående plexusskada 0,05 %. Cirka 1-2 % av alla barn har en lätt utvecklingsstörning. Antalet barn med måttlig och svår utvecklingsstörning är betydligt färre. Den vanligaste enskilda orsaken till måttlig utvecklingsstörning är Downs syndrom. Det föds cirka 120 barn per år i Sverige med Downs syndrom. Prevalensen för de neuropsykiatriska funktionshindren är osäker men ca 3-5% av barn i lågstadieåldern har ADHD medan 1-2% har svår ADHD. 0,5-0,8 % av alla barn och ungdomar har autism eller autismspektrumstörning. En försiktig beräkning skulle vara att 3-5 % av barn mellan 3 och 18 år har en eller flera funktionsnedsättningar som behöver insatser av landstingets specialistenheter under stora delar av sin uppväxt. Detta skulle i vårt landsting betyda barn. Ungefär 0,1 % av barn och ungdomar i Sverige bedöms ha en synskada. Utvecklingsförsening, hörselskada, andra neurologiska tillstånd och syndrom är vanligt bland barn med grav synnedsättning. 2-4 av 1000 barn har någon form av hörselproblematik. Oftast är nedsättningen medfödd, men den kan även debutera senare och vara förvärvad. Prevalensen för medfödd grav hörselnedsättning och dövhet (TMV 1
2 M4 70 dbhl) har beräknats till 0,5-1 per tusen barn. Epidemiologiska studier har visat att förekomsten av bestående hörselnedsättning och dövhet varit relativt stabil under de senaste decennierna. Synskada, utvecklingsförsening, neurologiska sjukdomar och syndromdiagnoser är överrepresenterade hos barn med hörselnedsättning och förekommer hos cirka 40 % av de som har en hörselnedsättning sedan barndomen. 5-8 % av barn i förskoleåldern har någon grad av språkstörning. Gruppen barn med språkstörning är mycket heterogen. Svårigheterna kan gälla en eller flera språkliga domäner och variera i grad, från lätta till mycket grava. Ju gravare språkstörning ett barn har, desto fler är de involverade språkliga domänerna. Grav språkstörning innebär omfattande problem inte bara med ljudsystem och grammatik utan också problem med ordförråd och språkförståelse. Om barnet har problem med språkförståelse brukar även barnets förmåga att samspela med andra påverkas. Prevalensen för grav språkstörning ligger mellan 1-2% och är relativt konstant för barn i olika åldersgrupper. Problemen kan kvarstå upp i skolåldern och i en del fall upp i vuxen ålder. Språkliga och/eller kommunikativa problem kan också förekomma som en del av den sammansatta problematiken vid olika neuropsykiatriska tillstånd. Språkliga svårigheter förekommer också ofta hos barn med hörselnedsättningar. Målsättning med insatser Världshälsoorganisationens (WHO) klassifikation ICF (International Classification of Functioning, Disability and Health) ligger till grund för det synsätt på funktionshinder som man arbetar utifrån. Den teoretiska modellen utgår från att barnets förmåga till aktivitet samt dess engagemang i olika livssituationer (delaktighet) bestäms av flera komponenter i samverkan. Dessa komponenter är kroppsfunktion och anatomisk struktur, omgivningsfaktorer och personfaktorer. En kartläggning av ett barns livssituation måste innefatta samtliga komponenter för att ge förståelse för vad som orsakar funktionshindret. Målsättningen för insatser till barn med funktionshinder är att förbättra förutsättningarna för aktivitet och delaktighet. För att uppnå visionen om största möjliga delaktighet krävs inte bara behandlingsinsatser för att förbättra funktioner utan också åtgärder för att undanröja hinder i barnets omgivning och hjälpmedel som begränsar funktionsnedsättningen. Ovanstående synsätt innebär också krav på samverkan mellan olika huvudmän för att uppnå målsättningen med ökad delaktighet. Familj och personal från skola, socialtjänst och berörda enheter i landstingets bör arbeta tillsammans med denna vision för ögonen. 2
3 Remissrutiner och ansvarsfördelning Generella utvecklingsavvikelser hos förskolebarn Barn med tydliga avvikelser i både motorisk, språklig och kognitiv utveckling med eller utan svårigheter med uthållighet och/eller samspel remitteras till barn- och ungdomsmedicinsk mottagning(bumm) efter en första bedömning av BVC-psykolog, specialpedagog och ofta även logoped. Barnläkare gör en medicinsk bedömning och tar ställning till om remiss till Barn- och ungdomshabiliteringen (BUH) eller Barn- och ungdomspsykiatrisk mottagning (BUP) är indicerat. Om barnet har en utvecklingsstörning med behov av habiliteringsinsatser kan barnläkaren remittera barnet för insatser eller kompletterande utredning till BUH. Om det finns misstanke om neuropsykiatrisk funktionsnedsättning som behöver utredas ytterligare kan barnet remitteras till BUP eller BUH enligt den ansvarsfördelning som beskrivs i bilaga 1. Till remissen bifogas den medicinska, pedagogiska och psykologiska bedömningen liksom i förekommande fall en språklig bedömning. En kort beskrivning av barnets vardagsfungerande samt barnets sociala bakgrund är värdefullt. Hörselnedsättning Uppföljning av spädbarnsscreening och utredning av barn <6 år samt svårbedömda barn remitteras direkt till öronmottagningen på länssjukhuset Ryhov. Övriga barn med frågeställning kring hörsel remitteras till öronmottagning i respektive sjukvårdsområde. Vid misstanke om att hörselnedsättningen är en del i ett syndrom kan barnet av öronläkare remitteras till barnläkare på BUMM. Öronklinik/öronmottagning och audionommottagning står för medicinsk diagnostik och kartläggning/bedömning av hjälpmedelsbehov och övriga insatser. Efter diagnos remitterar audionommottagningen barn med bestående hörselnedsättning till hörselhabiliteringen, som ansvarar för hörselvårdens pedagogiska och psykosociala insatser. Vid stora behov kan även barn med temporär hörselnedsättning remitteras till hörselhabiliteringen. Koncentrationssvårigheter För barn med koncentrationssvårigheter som behöver insatser ska en första kartläggning göras i förskolan och på BVC respektive i skolan och skolhälsovården, beroende på barnets ålder. Därefter ska ett åtgärdsprogram utformas. Om inte de överenskomna åtgärderna ger önskat resultat kan remiss till landstingets specialistenheter - BUP eller BUH övervägas efter medicinsk bedömning av barnerfaren skolläkare eller av barnläkare på BUMM. BUP har huvudansvar för utredning och insatser på specialistnivå för barn med misstänkt ADHD. BUH har specialistansvar för insatser till de barn med ADHD som även har rörelsehinder inklusive motorisk koordinationsstörning (DCD), utvecklingsstörning, autism eller grav språkstörning. Remiss sändes enligt lokala rutiner och samverkans avtal för barn med koncentrationssvårigheter. En sådan modell är de överenskommelser enligt VITS-modell som finns i exempelvis Jönköping (för skolbarn), Vetlanda och Gnosjö. Till remissen bifogas psykologutlåtande, pedagogisk och medicinsk kartläggning samt en beskrivning av de åtgärder som vidtagits och vad de lett fram till. En beskrivning av barnets sociala situation samt av barnets vardagsfungerande är värdefull. I övrigt hänvisas till bifogat schema över BUHs respektive BUPs ansvarsområden. (bil 1) 3
4 Motoriska och neurologiska symtom Förskolebarn med motorisk försening/avvikelse remitteras till barnläkare inom barn- och ungdomsmedicinska mottagningen som sedan kan remittera till sjukgymnast inom BUH vid behov av motorisk bedömning och rådgivning. Barn med neurologiska avvikelser av den grad att det finns behov av en bedömning av barnneurolog, eventuellt parallellt med bedömning av sjukgymnast inom BUH, kan remitteras till barnneurologmottagningen på barnkliniken eller direkt till BUH. Remisser kan efter remissbedömning vidarebefordras mellan enheterna varför det spelar mindre roll till vilken av dessa mottagningar som remissen ställs primärt. Spädbarn med plexusskada och misstänkt torticollis remitteras direkt från BB till sjukgymnast på BUH. Spädbarn som har en skalldeformitet eller som har utvecklat en platt skalle till följd av asymmetrisk belastning i liggande bedöms av barnläkare på konsult-bvc. Skolbarn med grov- och/eller finmotoriska svårigheter som ger funktionshinder i vardagen kan remitteras till barnläkare på BUMM som bedömer om remisskäl till BUH föreligger. Om svårigheterna bedöms vara en del i en neuropsykiatrisk problematik med koncentrationssvårigheter kan det vara aktuellt att ta upp ärendet i den samverkansarena för barn med koncentrationssvårigheter som finns i alltfler kommuner och där sjukgymnast från BUH oftast ingår. Läkare inom BUP kan liksom läkare på BUMM remittera till sjukgymnast och ev arbetsterapeut på BUH för utredning av motoriska svårigheter som innebär funktionshinder för barnet. Barn 7år med misstänkt habituell tågång remitteras till barnläkare på BUMM. Vid oklarheter om diagnos remitteras till barnneurolog på barnkliniken. Barn med diagnos habituell tågång kan, om de har besvär, remitteras till BUH för gemensam bedömning av ortopedläkare, barnneurolog och sjukgymnast. Barn > 7 år med tågång och förkortad hälsena med mindre än 90 graders plantarflexion remitteras direkt till respektive ortopedmottagning. Vid behov av sjukgymnastiska insatser för barn 7 år föreslås detta ske via sjukgymnast med pediatrisk kunskap. I dagsläget finns denna kunskap inom BUH och barnklinik. För barn > 7 år bör sjukgymnastiskinsatser ske via sjukgymnast inom primärvården. Samspelssvårigheter Om barnet har svårigheter med samspel, ömsesidighet och kommunikation såsom vid autismspektrumstörning inklusive Aspergers syndrom, ställs remissen till BUH respektive BUP enligt bifogat schema. (bil 1) Medicinsk bedömning av barnerfaren skolläkare eller av barnläkare på BUMM. psykologutredning samt pedagogisk kartläggning ska ha genomförts och resultat av dessa bifogas remiss liksom - i förekommande fall - en språklig bedömning av logoped. Även en beskrivning av barnets sociala situation är värdefull. Språksvårigheter Barn med misstänkt språkstörning remitteras från BVC till logopedmottagning. Logopeden återkopplar sedan till BVC som vid behov tar initiativ till vidgad utredning (barnläkare på barn- och ungdomsmedicinsk mottagning, BVC-psykolog) Om logopeden bedömer att barnet har grava språkliga svårigheter remitteras barnet till Barnoch ungdomshabiliteringen för fortsatta insatser. Nya riktlinjer för vilka barn som remitteras till BUH är under utarbetande. 4
5 Synnedsättning Barn med misstänkt synnedsättning remitteras till ögonkliniken. Vid grav synnedsättning initierar ögonkliniken insatser av Syncentralen. Det är alltid ögonläkare som remitterar till Syncentralen. Synskadan bör följa klassificering enl WHO för att berättigas hjälp från syncentralen. Utvecklingsstörning Barn med diagnostiserad utvecklingsstörning bör först bedömas av barnläkare på barn- och ungdomsmedicinsk mottagning eller av skolläkare med pediatrisk kompetens. Om familjen har behov av habiliteringsinsatser kan remiss gå till BUH. Den psykologutredning som ligger till grund för diagnosen bifogas liksom pedagogisk, medicinsk och social kartläggning. Barn med misstänkt utvecklingsstörning och en ojämn begåvningsprofil med koncentrations- eller andra tilläggsproblem kan vara svårdiagnosticerade. Dessa kan remitteras till BUH för hjälp med diagnostiken. Pedagogisk, medicinsk och psykologisk kartläggning liksom information om den sociala situationen bifogas. Barn med Downs syndrom och andra konstaterade kromosomavvikelser eller syndrom som leder till utvecklingsstörning remitteras till BUH för habiliteringsinsatser. Barnläkare på barn- och ungdomsmedicinsk mottagning kan ha det uppföljande medicinska ansvaret. Barn med misstänkta syndrom samt sen utveckling remitteras till barnläkare på barn- och ungdomsmedicinsk mottagning som vid behov av vidare medicinsk utredning kan remittera till barnneurologmottagningen. Länk till dokument Riktlinjer angående utvecklingsstörning Asylsökande barn Barn 0-18 år som söker asyl i Sverige har samma rätt till sjukvård och habilitering som barn med svenskt medborgarskap och ovanstående remissrutiner gäller även för denna grupp av barn. 5
6 Verksamheter Många barn med funktionshinder har behov av insatser på primär nivå och från flera specialistenheter. Det är väsentligt att försöka klargöra ansvarsområden och gränsdragningar för att öka tydligheten för föräldrar och för den som remitterar. Primärvården För de flesta barn över 1 år är barnets vårdcentral den första instansen för bedömning och insatser vid olika sjukdomstillstånd, detta gäller såväl för barn med funktionsnedsättningar som för andra barn. Vissa barn med svåra och sammansatta funktionsnedsättningar kan dock behöva bedömning av en barnläkare när de blir sjuka. Det gäller främst barn med flerfunktionsnedsättning men även barn med svårare former av rörelsehinder såsom muskelsjukdomar eller ryggmärgsbråck, barn med olika former av syndrom, barn med måttlig eller svår utvecklingsstörning med eller utan autism. Barnhälsovården (BHV) Förutom ansvaret för den förebyggande hälsovården har Barnhälsovården ett ansvar för att identifiera utvecklingsavvikelser hos barn före skolåldern. BHVs insatser i form av föräldrautbildning, vaccinationer, att följa tillväxtparametrar, kontrollera syn, hörsel och språkförmåga, riktas också till familjer med barn med funktionsnedsättningar. BVC-sjuksköterskan har i allmänhet en nära kontakt med familjen och har möjlighet att tidigt identifiera psykosociala problem, så även i familjer med barn som har insatser från barnhabiliteringen och barnpsykiatrin. Det innebär ofta en trygg och kontinuerlig kontakt även för barn med funktionsnedsättning och deras familjer. BVC-personalen känner till om det finns syskon och hur de mår. Dessutom finns en kontakt med förskolan och de kan då också bidra vid problem och vid behov av förändring. Vid nätverksträffar kring förskolebarn med funktionsnedsättning kan det därför ofta vara värdefullt att BVC-sjuksköterskan är med. Länk till BHV-sidan Barn- och ungdomshabiliteringen (BUH) BUH är en specialistverksamhet inom landstinget i Jönköpings län och är en enhet inom habiliteringscentrum. Habilitering innebär samverkande insatser utifrån medicinskt, pedagogiskt, psykologiskt, socialt och tekniskt perspektiv. Habiliteringscentrum har hela Jönköpings län som upptagningsområde. BUH vänder sig till barn och ungdomar med funktionshinder samt deras familjer och har som uppdrag är att erbjuda habiliterings- och rehabiliteringsinsatser till barn och ungdomar med rörelsehinder, utvecklingsstörning, autism och grav språkstörning. Drygt 1700 barn och ungdomar från 0 ca 20 år har kontakt med BUH som får ca 350 nya ärenden per år. Barn och ungdomar med utvecklingsstörning är den största gruppen (ca 570 barn) varav de flesta har en lindrig utvecklingsstörning. BUH har kontakt med nästan 100 barn med Downs syndrom och ca 150 barn med Cerebral Pares (CP). Andra grupper av barn med stora behov av habiliteringsinsatser samt stora medicinska vårdbehov är barn med ryggmärgsbråck, muskelsjukdomar och flerfunktionsnedsättning. Andelen barn med autism har ökat under senare år och för närvarande har BUH insatser för ca 250 barn med denna diagnos. Ungefär lika många barn och ungdomar inom BUH har diagnos ADHD. De flesta av dessa har ytterligare funktionsnedsättning så- 6
7 som motorisk koordinationsstörning (DCD), lätt utvecklingsstörning eller autism. Drygt 110 barn har läkemedelsbehandling för ADHD. BUH har kontakt med ca 100 barn med grav språkstörning. Många barn har medicinska tilläggsproblem såsom epilepsi, hydrocefalus, andningsproblematik, gastroesofageal reflux m.m. BUH har ansvar på primärnivå (första linje) när det gäller vissa grupper av små barn som behöver sjukgymnastinsats. Det gäller spädbarn med medfödd torticollis eller plexusskada samt bedömning av förskolebarn med motorisk försening eller avvikelse enligt ovanstående beskrivning. BUHs arbetsterapeuter ansvarar för utprovning, ordination och uppföljning av kognitiva hjälpmedel enbart för barn för vilka BUH har habiliteringsansvar. BUH har en nära samverkan med barn - och ungdomsmedicinska kliniken bl.a genom att läkarna på BUH är specialister inom barnneurologi och deltar i mottagning samt jourverksamhet på barnkliniken. Samverkan med andra kliniker sker genom konsultationsmöten och gemensamma mottagningar. Regionsamverkan sker inom sydöstra sjukvårdsregionen med bland annat handkirurg-, ryggortoped- och genetikmottagningar. För kompletterande utredning av barn med traumatiska hjärnskador samt för kommunikationsutredningar anlitas Regionhabiliteringen, Sahlgrenska sjukhuset, Göteborg. BUH samverkar med landstingets övriga barnverksamheter samt Regionförbundet via Programgrupp Barn. En tät samverkan finns med länets kommuner dels runt enskilda barn och men även generellt när det gäller t.ex. fritidsverksamhet, skola och socialtjänstens LSS-verksamhet samt med medverkan i samverkansarena för barn med koncentrationssvårigheter i de kommuner där detta finns. Länk till Habcentrum Barn- och ungdomsmedicinska kliniken Barn med funktionsnedsättningar kan söka barnkliniken vid svårare barnmedicinska åkommor som kräver specialistvård samt under jourtid för akut pediatrisk bedömning vid behov. Barn med svårare funktionsnedsättningar kan ofta behöva tas om hand och undersökas på en enhet med erfarenhet av barn och har därför möjlighet att söka barnklinikens akutmottagning även efter 1 års ålder också vid mer allmänpediatriska akuta bekymmer. Barn- och ungdomsmedicinska mottagningarna (BUMM) Vid misstanke om utvecklingsavvikelse eller funktionsnedsättning bör en pediatrisk bedömning hos barnläkare på barn- och ungdomsmedicinsk mottagning erbjudas innan remiss skrivs till barnneurologmottagningen eller BUH. Även barn med svår syn- eller hörselnedsättning bör ses av barnläkare på BUMM. BUMM kan också erbjuda allmänpediatrisk rådgivning och sjuk- och hälsovård också till barn med funktionsnedsättningar. Det kan handla om övervikt, infektioner, allergiska besvär mm. Nutritions- eller sömnproblematik liksom enkopres och enures är vanligare hos barn med funktionsnedsättningar än hos barn i allmänhet och behovet av kontinuitet och kompetens i läkarkontakten är därför ofta stort. Se Bilaga 2 angående ansvarsfördelning mellan läkarna inom BUMM och BUH. 7
8 Barn- och ungdomspsykiatriska mottagningarna Barn- och ungdomspsykiatriska kliniken genomför bedömning av barn och unga upp till 18 år med psykiska symptom samt utreder och behandlar barn och ungdomar upp till 18 år med psykiska sjukdomar och funktionsnedsättningar. Arbetet bedrivs i samverkan med föräldrar och andra för barnet viktiga personer och instanser. Barnpsykiatrins arbetssätt är teambaserat och kunskapsuppbyggnaden är tvärvetenskaplig. Medicinska, psykologiska, sociala och pedagogiska vetenskapsområden och omvårdnadsvetenskap integreras i arbetet med barnen. Verksamheten bedrivs med hög tillgänglighet på specialistnivå och skall vara högsta omhändertagandenivå när det gäller barn och ungdomar med psykiska störningar. Barnpsykiatrin samverkar med och ger konsultativt stöd till bland andra barnmedicin, barnhabilitering, förskola, skola och socialtjänst i deras insatser för barn och familjer där barn har psykiska symtom, funktionshinder och/eller sjukdom. Hörselhabiliteringen Hörselhabiliteringen är en enhet inom habiliteringscentrum med hela Jönköpings län som upptagningsområde. Verksamheten vänder sig till barn och ungdomar med hörselnedsättning, dövhet, dövblindhet, ljudkänslighet och/eller tinnitus, samt med andra hörselrelaterade funktionsnedsättningar. Hörselhabiliteringen ansvarar för hörselvårdens pedagogiska och psykosociala insatser och erbjuder råd- och stödsamtal och information enskilt och i grupp. Teckenspråksundervisning erbjuds föräldrar och syskon till barn med måttlig/svår nedsättning. Hörselhabiliteringens audionom förskriver text- och bildtelefoni till personer som är i behov av visuellt kommunikationssätt för fjärrkommunikation. Sammanlagt har ungefär 450 barn och ungdomar från 0-20 år någon insats från hörselhabiliteringen, varav cirka 200 har hörapparat/cochleaimplantat (CI). 165 av dessa har ytterligare hörhjälpmedel hemma och i skolan. Hörselhabiliteringen har nära samverkan med länets audionommottagningar, syncentralen, barn- och ungdomshabiliteringen, logopedmottagningen, hörseltekniska enheten och CI-teamet i Linköping. Andra viktiga samarbetspartners är kommunernas hörselpedagoger, specialskolorna för döva och hörselskadade, riksgymnasiet i Örebro och specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM). Länk till SPSM Logopedmottagningen På logopedmottagningen görs utredning av och ges insatser till barn med språkstörning. Insatserna kan bestå av information och rådgivning, direkt behandling, handledning till familj och förskola. Barn med grava språkliga svårigheter remitteras vidare till Barn- och ungdomshabiliteringen för fortsatta insatser. Barn i skolåldern utreds efter remiss från i första hand skolhälsovården. Utredningsresultat och förslag om insatser återkopplas till familj och skola. Logopedmottagningen tar också emot barn med oralmotoriska avvikelser och/eller missbildningar, barn med uppfödningssvårigheter och barn med hörselnedsättning/cochleaimplantat (CI) som även har språkliga svårigheter. 8
9 Ortopedkliniken Ortoped ansvarar för att tillsammans med sjukgymnast, ortopedingenjör och habiliteringsläkare bedöma barn med ortopediska komplikationer till neurologiska tillstånd. Det kan gälla höftledsproblem, skolios, kontrakturer, felställningar och spasticitet. Detta sker främst på gemensamma ortopedkonsultmottagningar på BUH. Ortoped ansvarar också för Botox-behandling av spasticitet samt ortopedkirurgiska operationer av felställningar och kontrakturer. BUHs läkare, sjukgymnaster och arbetsterapeuter samarbetar med ortoped när det gäller att följa riktlinjer och ta fram uppgifter till kvalitetsregistret CPUP i första hand för uppföljning av höfter och ryggar för barn med cerebral pares. Ögonkliniken Ögonläkare på ögonkliniken följer upp barn med synnedsättning och remitterar vid synskada enl WHOs klassificering till syncentral. Syncentralen är en länsövergripande enhet som ansvarar för habiliterande insatser för barn med synskada och ligger organisatoriskt under Ögonkliniken, Ryhov.. Synfunktionsutredning genomförs tillsammans med ögonläkare och habiliteringsplan upprättas. Man försöker hos barn med flerfunktionshinder samordna insatser mellan BUH och syncentral. Syncentralen medverkar ibland i BUHs habiliteringsplan liksom i vissa fall i elevvårdskonferenser i skolan. Syncentralen har ansvar för utprovning och inträning av eventuella synhjälpmedel. Ytterligare information om ansvarsfördelning för personal kring barn och ungdomar med synnedsättning finns i dokumentet Hjälpreda, gemensamt framtagen för Jönköpings län, Landstinget Halland, Västra Götalandsregionen och SPSM. Länk Intranätet/Ögonkliniken/Processteam barn syncentral. Öronkliniken Öronläkare följer barn med hörselnedsättningar utifrån medicinskt perspektiv. Uppgifter till medicinskt kvalitetsregister för barn med hörselnedsättning lämnas i ökande grad. Audionom på Hörcentralen har ansvar för utprovning, ordination och uppföljning av hörhjälpmedel samt att i teamsamverkan med hörselhabiliteringen ansvara för habiliteringsinsatser för barn med varierande grad av hörselnedsättning Gunilla Rydberg Verksamhetsansvarig för Barn- och ungdomshabiliteringen, Länssjukhuset Ryhov 9
10 Bilaga 1 Ansvarsfördelning mellan barn- och ungdomshabiliteringen, barn- och ungdomspsykiatriska enheterna samt logopedmottagningen. Ledningsansvariga inom BUP, logopedmottagningen samt BUH i länet har gemensamt kommit överens om nedanstående fördelning av ansvar för bedömning, utredning och uppföljning av barn och ungdomar 0-18 år med utvecklingsavvikelser och neuropsykiatriska funktionsnedsättningar samt av ansvar för specialistkompetensen i länet kring respektive diagnosgrupp. Nedanstående utgör ramen för aktuella överenskommelser men en kontinuerlig dialog förs för att optimera insatserna och för att förtydliga remissvägar och rutiner. Insatser vid misstänkt: Bedömningsansvar Specialistutredning Behandling/ Habilitering Kompetensansvar ADHD hos barn utan nedanstående funktionsnedsättningar BUP BUP BUP BUP ADHD hos barn med utvecklingsstörning och/eller grav språkstörning och/eller väsentliga motoriska svårigheter Motorisk koordinationsstörning (DCD) BUH BUH BUH BUH BUH BUH BUH BUH Tourettes syndrom BUP BUP BUP BUP Autismspektrumtillstånd med utvecklingsstörning och/eller språkstörning Autismspektrumtillstånd utan utvecklingsstörning och/eller språkstörning BUH BUH BUH BUH BUP BUP BUP BUP Grav språkstörning Logoped- Mottagningen Logopedmottagningen BUH BUH/logopedmottagningen Utvecklingsstörning Psykisk ohälsa hos barn med funktionshinder Beteendeproblem hos barn med funktionshinder Skola, BVC eller annan enhet där problemen misstänks BUH eller BUP BUH eller BUP BUH i svårbedömda fall BUH om ohälsan är av lindrig art eller orsakas av funktionshindret BUP vid psykisk sjukdom BUH om problemen är lindriga eller orsakas av funktions- nedsättningen BUP vid psykisk sjukdom BUH vid habiliteringsbehov BUH om ohälsan är lindrig art eller orsakas av funktionsnedsättningen BUP vid psykisk sjukdom BUH om problemen är lindriga eller orsakas av funktionsnedsättningen BUP vid psykisk sjukdom BUH BUH/BUP BUH/BUP 10
11 Bilaga 2 Fördelning mellan barnhabiliteringen, barn- och ungdomsmedicinska mottagningarna samt regionvård vad gäller läkaransvar för barn med funktionsnedsättningar Ledningsansvariga för BUMM och BUH i länet har gemensamt kommit överens om följande fördelning av ansvar för de medicinska insatserna för barn med funktionsnedsättningar. Regionvård kan initieras om det föreligger behov av medicinska insatser som inte kan erbjudas i länet. BUMM BUH Regionvård Måttlig/svår utvecklingsstörning Remiss till BUH vid kraftigt försenad utveckling efter medicinsk bedömning. Insatser vid pediatriska problem. Medicinsk uppföljning vid Downs syndrom. Diagnostik och information till föräldrar tillsammans med teamet. Neurologisk utredning. Bedöma behov av läkemedelsbehandling och uppföljning av denna. Vårdbidragsintyg. Läkarbesök efter utredning och över skolstart eller vid behov Genetisk utredning och rådgivning vid behov. Kompletterande neurologisk utredning vid komplicerade fall Lindrig utvecklingsstörning Medicinsk bedömning efter psykologutredning. Remiss om behov av habiliteringsinsatser. Insatser vid pediatriska problem. Uppföljning och vårdbidragsintyg. Diagnostik och information till föräldrar tillsammans med teamet. Barnneurologisk bedömning och bedöma indikation för somatisk utredning.första vårdbidragsintyg. Läkarbesök 1-2 ggr i samband med utredning. Följs över skolstart. Genetisk utredning och rådgivning vid behov Cerebral Pares Medicinsk bedömning inför remiss till BUH. Insatser vid pediatriska problem Diagnostik och information till föräldrar. Uppföljning höfter, rygg, felställningar. CPUP, HEFA Läkarbesök 1gång per år, tätare första åren Samverkan i kvalitetsregister Myelomeningocele Insatser vid allmänpediatriska problem. Information till föräldrar efter diagnos. Medicinsk uppföljning enligt vårdprogram Läkarbesök 2 ggr per år, tätare första åren Neurokirurgi vid shunt. Neurogen blås- och tarmrubbning. Muskelsjukdomar Medicinsk bedömning inför remiss till BUH. Insatser vid allmänpediatriska problem. Utredning och diagnostik. Information till föräldrar. Medicinsk uppföljning enligt vårdprogram. Läkarbesök 1-2 ggr per år, tätare i samband med diagnos samt vid andningsinsufficiens. Utredning och diagnostik 11
12 Flerfunktionsnedsättning Medicinsk bedömning inför remiss till BUH. Insatser vid allmänpediatriska problem. Diagnostik. Information till föräldrar tillsammans med teamet. Neurologisk utredning. Uppföljning skolios, kontrakturer, höfter, epilepsi, PEG mm. Epilepsikirurgi. Neurokirurgi vid shunt. Plexusskada Remiss till sjukgymnast BUH Tillsammans med sjukgymnast bedöma behov av remiss för nervrekonstruktion Nervrekonstruktion, Karolinska sjukhuset ADHD med DCD Medicinsk bedömning inför ev remiss till BUH eller BUP. Vid behov bedöma tillväxt och hjärtsymtom vid läkemedels-behandling Vid stabilt tillstånd läkemedelsuppföljning enligt riktlinjer för läkemedelsbehandling när psykosociala resurser finns inom barn- och ungdomsmedicinska enheterna. Diagnostik. Barnneurologbedömning och vid behov neurologisk utredning. Insättning och titrering av läkemedelsbehandling enligt särskilda riktlinjer. Uppföljning minst ett år. Om stabilt tillstånd remiss till barnläkare i öppenvård när psykosociala resurser finns inom barn- och ungdomsmedicinska enheterna. Autism Medicinsk bedömning inför remiss till BUH. Insatser vid pediatriska problem. Diagnostik och information till föräldrar tillsammans med teamet. Barnneurologisk bedömning och utredning. Läkemedelsbehandling vid behov. Vårdbidragsintyg. Genetisk utredning och rådgivning vid behov Språkstörning Medicinsk bedömning. Remiss till logopedmottagningen. Fortsatt uppföljning vid behov. Vårdbidragsintyg vid behov. Psykologbedömning bör vara gjord innan remiss skickas till BUH. Logopedmottagningen ställer diagnos. Vid grava språkliga svårigheter fortsatt omhändertagande på BUH. Neurologisk bedömning på barnneurologmott enbart vid misstanke om bakomliggande neurologisk sjukdom eller funktionshinder Delta i teamutredning vid misstanke om annan funktionsnedsättning. Första vårdbidragsintyg. Läkarbesök 1-2 ggr vid diagnos. Följs över skolstart 12
Målsättning med insatser
Barn och ungdomar med funktionsnedsättningar - riktlinjer för samverkan mellan primärnivå och landstingets specialistenheter samt mellan specialistenheterna Bakgrund Mål för arbetet med barn och ungdomar
Läs merUtsatta barn inom Barnhabiliteringen. Gunilla Rydberg 2009 11 03
Utsatta barn inom Barnhabiliteringen Gunilla Rydberg 2009 11 03 Barn och ungdomshabiliteringen Ingår tillsammans med Hörselhabilitering, Tolktjänst och Vuxenhabilitering i Habiliteringscentrum Habiliteringscentrum
Läs merHjälpredan. Ansvarsfördelning kring barn och ungdomar med funktionsnedsättning
Hjälpredan Ansvarsfördelning kring barn och ungdomar med funktionsnedsättning * Med under skoltiden avses barn i fritidshem, förskoleklass, grundskola, grundsärskola, gymnasiesärskola och gymnasieskola.
Läs merHabiliteringen. Info om Habiliteringen, H&H till gruppen. Mitt i livet
Habiliteringen Info om Habiliteringen, H&H till gruppen Mitt i livet 2017-10-31 Habiliteringens kännetecken är utredande och behandlande åtgärder som har sin utgångspunkt i funktionshinder med fokus på
Läs merHjälpredan. Ansvarsfördelning kring barn och ungdomar med funktionsnedsättning
Hjälpredan Ansvarsfördelning kring barn och ungdomar med funktionsnedsättning * Med under skoltiden avses barn i fritidshem, förskoleklass, grundskola, grundsärskola, gymnasiesärskola och gymnasieskola.
Läs merHjälpredan. Ansvarsfördelning kring barn och ungdomar med funktionsnedsättning
Hjälpredan Ansvarsfördelning kring barn och ungdomar med funktionsnedsättning * Med under skoltiden avses barn i fritidshem, förskoleklass, grundskola, grundsärskola, gymnasiesärskola och gymnasieskola.
Läs merHjälpredan. Ansvarsfördelning kring barn och ungdomar med funktionsnedsättning
Hjälpredan Ansvarsfördelning kring barn och ungdomar med funktionsnedsättning * Med under skoltiden avses barn i fritidshem, förskoleklass, grundskola, grundsärskola, gymnasiesärskola och gymnasieskola.
Läs merRiktlinjer för handläggning av neuropsykiatriska tillstånd och närbesläktade funktionsnedsättningar såsom
2008-12-09 Riktlinjer för handläggning av neuropsykiatriska tillstånd och närbesläktade funktionsnedsättningar såsom AD/HD autimsspektrumtillstånd dyslexi psykisk utvecklingsstörning tal- och språkstörning
Läs merPsykologansvaret för utredning av barn och unga med misstänkt intellektuell och/eller neuropsykiatrisk funktionsnedsättning
Psykologansvaret för utredning av barn och unga med misstänkt intellektuell och/eller neuropsykiatrisk funktionsnedsättning Bilaga till Överenskommelse om samverkan mellan kommunerna i Jönköpings län och
Läs merBARN- OCH UNGDOMSHABILITERINGEN I DALARNA
BARN- OCH UNGDOMSHABILITERINGEN I DALARNA HABILITERINGSPROGRAM för barn och ungdomar med autism Information till föräldrar www.ltdalarna.se/hab Barn- och ungdomshabiliteringen i Dalarna.. ger stöd och
Läs merPsykologansvaret för utredning av barn och unga med misstänkt intellektuell och/eller neuropsykiatrisk funktionsnedsättning
RJL 2015/1897 Psykologansvaret för utredning av barn och unga med misstänkt intellektuell och/eller neuropsykiatrisk funktionsnedsättning Bilaga till Överenskommelse om samverkan mellan kommunerna i Jönköpings
Läs merGuide till stöd och insatser för barn och elever med funktionsnedsättning i förskola, grundskola, grundsärskola, gymnasieskola och gymnasiesärskola.
Guide till stöd och insatser för barn och elever med funktionsnedsättning i förskola, grundskola, grundsärskola, gymnasieskola och gymnasiesärskola. Örebro läns landsting Laxå kommun skolmyndigheten 1
Läs merVårdprocessprogram för barn 0-18 år i Östergötland med specifik tal- och språkstörning
Vårdprocessprogram för barn 0-18 år i Östergötland med specifik tal- och språkstörning INNEHÅLLSFÖRTECKNING ÖVERGRIPANDE MÅL OCH SYFTE:... 1 LOGOPEDMOTTAGNINGAR I LÄNET MED ANSVARSOMRÅDEN... 1 REMITTENTER...
Läs merBARN- OCH UNGDOMSHABILITERINGEN. Leva som andra
BARN- OCH UNGDOMSHABILITERINGEN Leva som andra Habilitering, råd och stöd Barn- och ungdomshabiliteringen i erbjuder habilitering samt råd och stöd till barn och ungdomar med utvecklingsstörning, autism,
Läs merHjälpredan. Ansvarsfördelning kring barn och ungdomar med vissa funktionsnedsättningar
Hjälpredan Ansvarsfördelning kring barn och ungdomar med vissa funktionsnedsättningar * Med under skoltiden avses barn i fritidshem, förskoleklass, grundskola, grundsärskola, gymnasiesärskola och gymnasieskola.
Läs merRegionala riktlinjer för remittering av ungdomar med funktionshinder
Regionala riktlinjer för remittering av ungdomar med funktionshinder från Barn- och ungdomshabiliteringen till primärvård och specialiserad sjukvård för vuxna inom Riktlinjer för utförare av hälso- och
Läs merRegionala riktlinjer för remittering av ungdomar med funktionshinder
Regionala riktlinjer för remittering av ungdomar med funktionshinder från Barn- och ungdomshabiliteringen till primärvård och specialiserad sjukvård för vuxna inom Riktlinjer för utförare av hälso- och
Läs merVuxenhabilitering i Norrbottens läns landsting
20-05-0 (6) Vuxenhabilitering i Norrbottens läns landsting Uppdrags- och ansvarsfördelning mellan vårdcentralerna och Länsenheten Särskilt stöd/funktionshinder Vägledningsdokument Luleå 20-04-28 Anneli
Läs merBehöver ditt barn stöd från samhället?
Behöver ditt barn stöd från samhället? Den här broschyren riktar sig till dig som har ett barn med funktionsnedsättning. I den finns information om vilket stöd du och barnet kan få från samhället. Här
Läs merVuxenhabiliteringens program för vuxna personer med funktionshinder inom autismspektrum
050207 Vuxenhabiliteringens program för vuxna personer med funktionshinder inom autismspektrum VUXENHABILITERINGENS PROGRAM FÖR VUXNA PERSONER MED FUNKTIONSHINDER INOM AUTISMSPEKTRUM Bakgrund Vuxenhabiliteringen
Läs merRikstäckande förening för re/habilitering inom området Funktionsnedsättning av hörsel. Grundad 2009.
Rikstäckande förening för re/habilitering inom området Funktionsnedsättning av hörsel. Grundad 2009. Policy avseende habiliterings-/rehabiliteringsprogram för personer med nedsatt hörsel, tinnitus, dövhet,
Läs merTidig upptäckt av utvecklingsavvikelser hos förskolebarn i Stockholm
Tidig upptäckt av utvecklingsavvikelser hos förskolebarn i Stockholm Aalborg, 4 maj 2011 Harald Sturm och Eric Zander Neuropsykiatriska resursteamet Sydost Barn- och ungdomspsykiatri www.barnsutveckling.se
Läs merHjälpreda. Före förskolan. Förskoletiden. Skoltiden Gymnasietiden. Ansvarsfördelning för personal kring barn och ungdomar med synnedsättning
Hjälpreda Före förskolan Ansvarsfördelning för personal kring barn och ungdomar med synnedsättning Förskoletiden Före förskolan Förskoletiden Skoltiden Gymnasietiden Skoltiden 2010-05-06 (rev 2011-11-01)
Läs merBARN- OCH UNGDOMSHABILITERINGEN I DALARNA
BARN- OCH UNGDOMSHABILITERINGEN I DALARNA HABILITERINGSPROGRAM för barn och ungdomar med Asperger syndrom Information till föräldrar www.ltdalarna.se/hab Barn- och ungdomshabiliteringen i Dalarna.. ger
Läs merBarn- och ungdomshabiliteringen Leva som andra
Barn- och ungdomshabiliteringen Leva som andra Habilitering, råd och stöd Barn- och ungdomshabiliteringen i Västerbotten erbjuder habilitering samt råd och stöd till barn och ungdomar med utvecklingsstörning,
Läs merSamverkansrutiner. mellan skola och sjukvård kring skolbarn som misstänks ha en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning
Samverkansrutiner mellan skola och sjukvård kring skolbarn som misstänks ha en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning Stockholms läns landsting och kommuner i Stockholms län 2016-06-01 Förord Ett övergripande
Läs merHabiliteringen i Dalarna
,.. Habiliteringen i Dalarna "Övergripande mål för habiliterande insatser är att brukare med funktionsnedsättning och deras närstående ska kunna delta i samhället utifrån egna val. Varken funktionsnedsättning,
Läs merHabiliteringen i Dalarna
Habiliteringen i Dalarna Läs gärna mer på Habiliteringens webbsida www.ltdalarna.se/hab Där hittar du också kartor till de olika enheterna inom Habiliteringen i Dalarna. FOTO: MOSTPHOTOS. TRYCK: PRINTELIEN
Läs merHjälpreda Sörmland. Guide till stöd och insatser för barn och unga med funktionsnedsättning i förskola, grundskola och grundsärskola
Hjälpreda Sörmland Guide till stöd och insatser för barn och unga med funktionsnedsättning i förskola, grundskola och grundsärskola 2013 0 Innehåll Inledning Allmän information om Hjälpredan 2 Barn och
Läs merÖverenskommelse mellan hälso- och sjukvårdsförvaltningen och socialförvaltningen om rehabilitering och hjälpmedel.
Handlingstyp Överenskommelse 1 (7) Rehabilitering Överenskommelse mellan hälso- och sjukvårdsförvaltningen och socialförvaltningen om rehabilitering och hjälpmedel. Bakgrund Hälso- och sjukvårdsnämnden
Läs merHjälpredan. Ansvarsfördelning kring barn och ungdomar med vissa funktionsnedsättningar. Barn med intellektuell funktionsnedsättning **
Hjälpredan Ansvarsfördelning kring barn och ungdomar med vissa funktionsnedsättningar Barn med rörelsehinder Länk till sidan Före förskola s. 3 I förskola s. 4 5 Under skoltiden s. 6 7 Barn med intellektuell
Läs merGuide till stöd och insatser för barn och elever med funktionsnedsättning i förskola, grundskola, grundsärskola, gymnasieskola och gymnasiesärskola.
Guide till stöd och insatser för barn och elever med funktionsnedsättning i förskola, grundskola, grundsärskola, gymnasieskola och gymnasiesärskola. 2012 Örebro läns landsting Kommuner inom Örebro län
Läs merVerksamhetsbeskrivning för Synverksamheten inom Habilitering & Hälsa
Verksamhetsbeskrivning för Synverksamheten inom Habilitering & Hälsa 2 Synverksamheten Synverksamheten riktar sig till personer i alla åldrar med en varaktig måttlig till svår synnedsättning eller blindhet,
Läs merHjälpredan. Utvecklingsstörning
Hjälpredan 2015 Utvecklingsstörning Hjälpredan är ett stöd till dig som arbetar med barn med funktionsnedsättningarna autism, dövblindhet, hörselnedsättning, rörelsehinder, synnedsättning och utvecklingsstörning.
Läs merVår klinik. Mottagning i Lycksele Mottagning i Skellefteå Mottagning i Umeå Vårdavdelning i Umeå
BUP Västerbotten Vår klinik Mottagning i Lycksele Mottagning i Skellefteå Mottagning i Umeå Vårdavdelning i Umeå I landstinget är vi nu tre specialistkliniker som har ansvar för åldersgruppen 0-17 år.
Läs merSvar till socialstyrelsen angående beslut gällande handläggning och diagnos av neuropsykiatriska tillstånd (SoS Dnr 978/2008)
HSN 2009-01-27 p 11 1 (6) Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning TJÄNSTEUTLÅTANDE 2008-12-19 HSN 0811-1330 Handläggare: Eva Bohlin Svar till socialstyrelsen angående beslut gällande handläggning och
Läs merHJÄLPREDA. Ansvarsfördelning kring barn och ungdomar med synnedsättning. Före förskolan Under förskoletiden Under skoltiden
HJÄLPREDA Ansvarsfördelning kring barn och ungdomar med synnedsättning Före förskolan Under förskoletiden Under skoltiden 2012 Hjälpredan Syftet med detta dokument är att tydliggöra ansvarsfördelningen
Läs merÖverenskommelse angående ansvarsfördelning mellan primärvårdsnivå i kommun och landsting och Habiliteringsverksamheten
H A N D L Ä G G A R E D A T U M D I A R I E N R Eva-Charlotte Bernthson, verksamhetschef Habiliteringsverksamheten i Sörmland 2011-11-17 HH-HOH10-064 PVN-HSF12-048 Överenskommelse angående ansvarsfördelning
Läs merTidig diagnostik av utvecklingsavvikelser hos småbarn
Tidig diagnostik av utvecklingsavvikelser hos småbarn ett utvecklingspsykiatriskt perspektiv Harald Sturm, barnpsykiater och barnneurolog Eric Zander, psykolog och doktorand Utvecklingspsykiatrisk enhet
Läs merHabiliteringsprogram autism
Hälso- och sjukvårdsförvaltningen 1(8) Habiliteringsprogram autism En autismspektrastörning innebär att en person har varaktiga brister i social och icke-verbal kommunikation, brister i känslomässig ömsesidighet
Läs merHÖK - Barn och ungas psykiska ohälsa
HÖK - Barn och ungas psykiska ohälsa Första linjens ansvar och uppgifter Förhållningssätt Så mycket som möjligt av vård och stöd till barn och ungdomar med psykisk ohälsa ska ske i första linjens vård,
Läs merLandstingsstyrelsens förslag till beslut
FÖRSLAG 2010:38 1 (8) Landstingsstyrelsens förslag till beslut Motion 2009:7 av Anna Kettner (S) om inrättande av familjemottagningar för neuropsykiatriska diagnoser Föredragande landstingsråd: Birgitta
Läs merHABILITERING. * Spastisk 2/3-3/4 * Ataktisk 5-10 % *Dyskinetisk % BARNHABILITERING VILKA DIAGNOSER? VAD MENAR VI MED CP? CP - TILLÄGGSHANDIKAPP
HABILITERING BARNHABILITERING 0-20 år Funktionshinder NEUROLOGISKA FUNKTIONSHINDER Hab.team VILKA DIAGNOSER? Cerebral pares Missbildn/ syndrom Muskelsjukdomar Flerfunktionshinder Psykisk utv.störning ADHD,
Läs merSamverkan mellan barnhälsovården, medicinska elevhälsan och barn - och ungdomshabiliteringen när det gäller barnoch ungdomshabiliteringens målgrupp
Dokumenttyp Ansvarig verksamhet Version Antal sidor Riktlinje Barn- och ungdomshabiliteringen 1 8 Dokumentägare Fastställare Giltig fr.o.m. Giltig t.o.m. Åsa Hedeberg, verksamhetsutvecklare BUH Lena Möller,
Läs merUtskottet för funktionshinder och samverkan. Funktionshinder Nationella minoriteter
Utskottet för funktionshinder och samverkan Funktionshinder Nationella minoriteter Funktionsnedsättning Tillgänglighet Delaktighet Funktionshinder Brukare https://www.youtube.com/watch?time_continue=1&v=f3_v9udl1km
Läs merSamverkansrutiner. mellan skola och sjukvård kring skolbarn som misstänks ha en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning
Samverkansrutiner mellan skola och sjukvård kring skolbarn som misstänks ha en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning Stockholms läns landsting och kommuner i Stockholms län 2016-10-01 Förord Ett övergripande
Läs mer1. Verksamhetens namn. 2. Uppdrag och avgränsningar: Barn och ungdomspsykiatriska kliniken Länssjukhuset Ryhov
1. Verksamhetens namn Barn och ungdomspsykiatriska kliniken Länssjukhuset Ryhov 2. Uppdrag och avgränsningar: Barn och ungdomspsykiatriska kliniken Länssjukhuset Ryhov består av följande funktioner: Länsenhet:
Läs merHjälpreda. Före förskolan. Förskoletiden. Skoltiden Gymnasietiden. Ansvarsfördelning för personal kring barn och ungdomar med synnedsättning
Hjälpreda Före förskolan Ansvarsfördelning för personal kring barn och ungdomar med synnedsättning Förskoletiden Före förskolan Förskoletiden Skoltiden Gymnasietiden Skoltiden 2010-05-06 (senaste revidering
Läs merHjälpreda. Planering för elever med funktionsnedsättningar i skolan från förskoleklass till och med gymnasiet
Hjälpreda Planering för elever med funktionsnedsättningar i skolan från förskoleklass till och med gymnasiet Innehåll: Sid Planering för elever med fysiska funktionsnedsättningar 2 Hjälpredan 3 Hjälpreda
Läs merInledning Allmän information om Hjälpredan
Hjälpreda Sörmland Guide till stöd och insatser för barn och unga med funktionsnedsättning i förskola, grundskola, särskola och gymnasieskola 2013 0 Innehåll Inledning Allmän information om Hjälpredan
Läs merSammanfattning av statistikuppgifter
Bilaga 1-10 Sammanfattning av statistikuppgifter Sammanfattning av statistik För att tidigt identifiera de barn och unga 0-16 år som kommer och eller är i behov av extra stöd har en första inventering
Läs merHJÄLPREDA HÖRSEL. Ansvarsfördelning kring barn och ungdomar med hörselnedsättning/dövhet. Före förskolan Under förskoletiden Under skoltiden
HJÄLPREDA HÖRSEL Ansvarsfördelning kring barn och ungdomar med hörselnedsättning/dövhet Före förskolan Under förskoletiden Under skoltiden Reviderad 2014-09-11 Hjälpredan Syftet med detta dokument är att
Läs merHjälpreda Sörmland. Guide till stöd och insatser för barn och unga med funktionsnedsättning i förskola, grundskola och grundsärskola
Hjälpreda Sörmland Guide till stöd och insatser för barn och unga med funktionsnedsättning i förskola, grundskola och grundsärskola 2012 0 Innehåll Inledning Allmän information om Hjälpredan 2 Barn och
Läs merHabilitering och rehabilitering
Överenskommelse Fastställd av Hälso- och sjukvårdsnämnden och Socialnämnden Framtagen av Leif Olsson, Cecilia Persson Beslutsdatum 2017-03-22 (revidering) SON 34 HSN 347 Upprättad 2015-05-13 Ärendenr SON
Läs merBarn- och Ungdomshabiliteringens uppdrag gällande barn och ungdomar med autismspektrumtillstånd.
1 (6) Barn- och Ungdomshabiliteringens uppdrag gällande barn och ungdomar med autismspektrumtillstånd. Mål: Habiliteringsinsatser ska ges, efter behov, till alla som ingår i BUH:s uppdrag/målgrupp. Syfte:
Läs merHjälpredan. Autism. Konventionen om barnets rättigheter, artikel 23, (UNICEF) Uppdaterad 2015-09-26 0
Hjälpredan 2015 Autism Hjälpredan är ett stöd till dig som arbetar med barn med funktionsnedsättningarna autism, dövblindhet, hörselnedsättning, rörelsehinder, synnedsättning och utvecklingsstörning. Ett
Läs merKänner vi varandra? Elevhälsans uppdrag. BUP-kongressen, Linköping 21-22 maj 2015
BUP-kongressen, Linköping 21-22 maj 2015 Känner vi varandra? Elevhälsans uppdrag Anna Sandell, Psykolog i förskola/skola Stenungsunds kommun Ordf. Psifos Vägledning för Elevhälsan Samarbete mellan Skolverket
Läs merRiktlinjer för samverkan vid ADHD, autismspektrumtillstånd och utvecklingsstörning
Riktlinjer för samverkan vid ADHD, autismspektrumtillstånd och utvecklingsstörning Rubrik specificerande dokument Omfattar område/verksamhet/enhet Riktlinjer för samverkan vid ADHD, autismspektrumtillstånd
Läs merSUF-nätverket i Växjö. Kartläggning av målgruppen för Samverkan Utveckling Föräldraskap i Växjö kommun 2013-12-01. Landstinget Kronoberg.
Kartläggning av målgruppen för Samverkan Utveckling Föräldraskap i Växjö kommun Leg. psykolog Vuxenhabiliteringen SUF-nätverket i Växjö Landstinget Kronoberg Vuxenhabiliteringen Barn- och ungdomshabiliteringen
Läs merDatum Sida 2 (5) Diarienr GSN 2018/ VÄSTERÅS STAD
TJÄNSTEUTLÅTANDE 1 (5) Barn- och utbildningsförvaltningen Monica Carlsson Epost: monica.carlsson@vasteras.se Kopia till Grundskolenämnden Utredningar av barn och elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar
Läs merStyrdokument för Västra Götalandsregionens verksamheter inom Habilitering & Hälsa
Styrdokument för Västra Götalandsregionens verksamheter inom Habilitering & Hälsa Beslutad av regionfullmäktige 2010-02-02 Redaktionella justeringar p g a namnbyte 2 Bakgrund Grunden för Västra Götalandsregionens
Läs merVi ger råd, stöd och behandling. Det här är en lättläst broschyr från habiliterings-verksamheten i Stockholms läns landsting
Vi ger råd, stöd och behandling Det här är en lättläst broschyr från habiliterings-verksamheten i Stockholms läns landsting Vi gör det lättare Habiliterings-verksamheten i Stockholms läns landsting ger
Läs merVästbus riktlinjer för familjehemsplacerade barn och unga
Västbus riktlinjer för familjehemsplacerade barn och unga Bakgrund Västra Götalandsregionen och kommunerna i Västra Götalands län fastställde under våren 2005 Gemensamma riktlinjer för kommunerna och regionen
Läs merKvalitetsbokslut 2011 BUP NLN, KSK
Kvalitetsbokslut 2011 BUP NLN, KSK Innehållsförteckning Inledning... 3 Faktaruta... 4 Organisation / Kompetens... 5 Verksamhetens uppdrag... 7 Måluppfyllelse... 9 Tillgänglighet... 10 Medicinska resultat...
Läs merHabiliteringens roll för små barn med utvecklingsrelaterade funktionsnedsättningar
Habiliteringens roll för små barn med utvecklingsrelaterade funktionsnedsättningar Psykiatriveckan 2015 Insatser vid psykisk ohälsa hos små barn Susanna Danielsson Överläkare på Habiliteringscentrum, Länssjukhuset
Läs merHjälpreda Sörmland. Guide till stöd och insatser för barn och unga med funktionsnedsättning i förskola, grundskola, särskola och gymnasieskola
Hjälpreda Sörmland Guide till stöd och insatser för barn och unga med funktionsnedsättning i förskola, grundskola, särskola och gymnasieskola 2012 2012 Innehåll Inledning Allmän information om Hjälpredan
Läs merFrågor om landstingets/regionens habiliteringsverksamhet
Ort. datum Frågor om landstingets/regionens habiliteringsverksamhet Er familj har sedan 1-2 år haft kontakt med barn- och ungdomshabiliteringen. För att vi ska kunna utveckla verksamheten är det viktigt
Läs merAngående remisser för utredning på Vuxenhabiliteringen avseende intellektuell funktionsnedsättning/utvecklingsstörning för personer över 18 år
Formulär Diarienr: Ej tillämpligt 1(6) Dokument ID: 09-217768 Fastställandedatum: 2017-05-19 Giltigt t.o.m.: 2019-05-19 Upprättare: Marléne M Huoman Fastställare: Kristina Lingman Remissmall utredning
Läs mer* OBS! Faktablad som inte ingår i denna lista skrivs ut från infotekets webbsida
* OBS! Faktablad som inte ingår i denna lista skrivs ut från infotekets webbsida FAKTABLA Beställa Antal ex Adhd / add Vad är adhd/add? - lättläst Vad är adhd/add? Flickor och kvinnor med adhd/add Adhd/add
Läs merHjälpredan Konventionen om barnets rättigheter, artikel 23, (UNICEF) Uppdaterad
Hjälpredan 2015 Ett stöd till dig som arbetar med barn med funktionsnedsättningarna autism, dövblindhet, hörselnedsättning, rörelsehinder, synnedsättning och utvecklingsstörning. Ett barn med fysiska eller
Läs merFÖRSLAG TILL DAGORDNING
Närvårdsområde Alingsås LEDNINGSGRUPP NÄRVÅRDSOMSRÅDE ALINGSÅS Datum: 2015-05-08 Tid: Kl 09:00-12:00 Plats: Vård och äldreomsorgsförvaltningen, Kungsgatan 9 Lokal: Sunnerö, plan 0 FÖRSLAG TILL DAGORDNING
Läs merRapport avseende neuropsykiatriska utredningar vid Vuxenhabiliteringen Neurorehab Sävar och Psykiatriska klinikerna under 2015
Rapport avseende neuropsykiatriska utredningar vid Vuxenhabiliteringen Neurorehab Sävar och Psykiatriska klinikerna under 2015 Inledning Sedan 2009 har frågeställningen neuropsykiatriska funktionshinder
Läs merNeuropsykiatrisk frågeställning inom förskola och skola.
Visby 2009-02-06 ARBETSGÅNG vid Neuropsykiatrisk frågeställning inom förskola och skola. Barn- och utbildningsförvaltningen Barn- och Elevhälsan Gotlands Kommun 1 Den sammanfattande beteckningen neuropsykiatriska
Läs merSJUKGYMNASTERS OCH ARBETSTERAPEUTERS HABILITERINGSANSVAR PÅ BAS- RESP. SPECIALISTNIVÅ FÖR VUXNA PERSONER I VÄSTRA GÖTALAND
SJUKGYMNASTERS OCH ARBETSTERAPEUTERS HABILITERINGSANSVAR PÅ BAS- RESP. SPECIALISTNIVÅ FÖR VUXNA PERSONER I VÄSTRA GÖTALAND Rehabilitering och habilitering handlar mer om synsätt, vilja och samarbete än
Läs merHabiliteringen i Dalarna. Lättläst information
Habiliteringen i Dalarna Lättläst information Det här är Habiliteringen Så här kontaktar du Habiliteringen Habiliteringen i Landstinget Dalarna erbjuder stöd, utbildning, råd och behandling. Vi arbetar
Läs merÖverenskommelse om samverkan mellan Barn- och Ungdomshabiliteringen och Vuxenhabiliteringen
Primärvård, psykiatri och habilitering Version nr Diarie nr År/löp nr ÖREBRO LÄNS LANDSTING 3 Sidan 1 av 9 Rubrik specificerande dokument Omfattar område/verksamhet/enhet Reviderat datum Habiliteringen
Läs merHjälpreda Sörmland. Guide till stöd och insatser för barn och unga med funktionsnedsättning i förskola, grundskola, särskola och gymnasieskola
Hjälpreda Sörmland Guide till stöd och insatser för barn och unga med funktionsnedsättning i förskola, grundskola, särskola och gymnasieskola 2013 0 Innehåll Inledning Allmän information om Hjälpredan
Läs merUtredning och behandling av barn med misstänkt ADHD, autismspektrumtillstånd och utvecklingsstörning inom Stockholms län
Utredning och behandling av barn med misstänkt ADHD, autismspektrumtillstånd och utvecklingsstörning inom Stockholms län Riktlinjer för vårdgivare som bemannar remissgrupper Utgivare: Olav Bengtsson Kerstin
Läs merLandstingsfullmäktiges protokoll. Styrelsens beredning av programberedningens verksamhetsrapport för år 2015
Landstingsfullmäktiges protokoll Sammanträdet den 20 april 2016 30 Styrelsens beredning av programberedningens verksamhetsrapport för år 2015 Dnr 35-15 Ärendebeskrivning I enlighet med den av landstingsfullmäktige
Läs merÖverenskommelse mellan Region Jönköpings län och kommuner avseende habilitering
Överenskommelse mellan Region Jönköpings län och kommuner avseende habilitering 2015-02-05 Bakgrund Komplement till Avtal mellan Landsting och kommunerna i Jönköpings län om överlåtelse av skyldighet att
Läs merHabiliterings- och rehabiliteringsenheten (HabRehab) Hälso- och sjukvårdsförvaltningen
Habiliterings- och rehabiliteringsenheten (HabRehab) HabRehab Habilitering (Barn, ungdom och vuxna, hjälpmedel för barn) Rehabenhet (arbetsterapi och sjukgymnastik, hjälpmedel för vuxna) Syncentral Hörcentral
Läs merInformation till personal inom barnhälsovården Marks kommun
Information till personal inom barnhälsovården Marks kommun Rutiner under pilotprojekt Tidig upptäckt, tidiga insatser Inledning Syftet med projektet som har fått namnet Tidig upptäckt, tidiga insatser
Läs mer* OBS! Faktablad som inte ingår i denna lista skrivs ut från infotekets webbsida
* OBS! Faktablad som inte ingår i denna lista skrivs ut från infotekets webbsida FAKTABLAD Beställa Antal ex Adhd/add Vad är adhd/add? lättläst Vad är adhd/add? Flickor och kvinnor med adhd/add Adhd/add
Läs mer* OBS! Faktablad som inte ingår i denna lista skrivs ut från infotekets webbsida
* OBS! Faktablad som inte ingår i denna lista skrivs ut från infotekets webbsida FAKTABLAD Beställa Antal ex Adhd/add Vad är adhd/add? lättläst Vad är adhd/add? Flickor och kvinnor med adhd/add Adhd/add
Läs merVad gör en dietist inom barnhabiliteringen?
Vad gör en dietist inom barnhabiliteringen? Anette Ekelund leg.dietist Innehåll Habilitering och Hälsa Målgrupp Tillväxt Dietistens roll Nutritionsvårdsprocessen Habiliteringens barn och ungdomar Patientexempel
Läs merMödra- och Barnhälsovårdspsykologens arbete. Leg Psykolog Frida Harrysson, MBHV-psykolog Lund
Mödra- och Barnhälsovårdspsykologens arbete Leg Psykolog Frida Harrysson, MBHV-psykolog Lund Psykologverksamheter Mödrabarnhälsovård/Föräldra- och barnhälsa i region Skåne SUS (Mottagningar i Lund, Malmö
Läs merSamverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20
1 Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20 SAMORDNAD INDIVIDUELL PLANERING MELLAN LANDSTINGETS HÄLSO- OCH SJUKVÅRD OCH KOMMUNERNAS SOCIALTJÄNST SAMT SAMORDNING AV INSATSER
Läs merHjälpreda Sörmland. Guide till stöd och insatser för barn och unga med funktionsnedsättning i förskola, grundskola, särskola och gymnasieskola
Hjälpreda Sörmland Guide till stöd och insatser för barn och unga med funktionsnedsättning i förskola, grundskola, särskola och gymnasieskola 2012 0 Innehåll Inledning Allmän information om Hjälpredan
Läs merUtvecklingsstörning. Farhad Assadi psykolog. Mia Ingstedt barnhabiliteringsöverläkare
Utvecklingsstörning Farhad Assadi psykolog Mia Ingstedt barnhabiliteringsöverläkare Föreläsningsserie om utvecklingsstörning Föreläsning 1 Vad är utvecklingsstörning? Föreläsning 2 Kommunikation och AKK
Läs merBARN- OCH UNGDOMSHABILITERINGEN I DALARNA
BARN- OCH UNGDOMSHABILITERINGEN I DALARNA HABILITERINGSPROGRAM för barn och ungdomar med Downs syndrom Information till föräldrar www.ltdalarna.se/hab Barn- och ungdomshabiliteringen i Dalarna.. ger stöd
Läs merBarn med avvikande tal- och språkutveckling
Förtroendemannagruppen oktober 2005 1 Hörsel- och öronsjukdomar Barn med avvikande tal- och språkutveckling Bakgrund Barn med avvikande tal- och språkutveckling är en heterogen grupp, som har det gemensamt
Läs merHabilitering inom BUP. Maria Unenge Hallerbäck Överläkare, med dr Landstinget i Värmland
Habilitering inom BUP Överläkare, med dr Landstinget i Värmland Neuropsykiatrisk behandling och habilitering inom BUP i Värmland Att begränsa symtom och förebygga psykisk ohälsa vid ASD Psykiatrisk problematik
Läs mer1(8) Rehabilitering och habilitering. Styrdokument
1(8) Styrdokument 2(8) Styrdokument Dokumenttyp Riktlinje Beslutad av Kommunstyrelsen 2015-06-02 114 Dokumentansvarig Medicinskt ansvarig sjuksköterska Reviderad av Upprättad 2014-06-26 Reviderad 2015-05-04
Läs merVälkomna! Till lärandeseminarium 2 om första linjens insatser till barn och unga med psykisk ohälsa
Välkomna! Till lärandeseminarium 2 om första linjens insatser till barn och unga med psykisk ohälsa Tema- barn med koncentrationssvårigheter, barn som tänker annorlunda Lycksele 17.1 2012 Umeå 3.2 2012
Läs merVästbus. reviderade riktlinjer 2012*
Västbus reviderade riktlinjer 2012* Gemensamma riktlinjer för kommunerna och regionen i Västra Götaland om samverkan avseende barn och ungdom med sammansatt psykisk/psykiatrisk och social problematik *Ersätter
Läs merTidig upptäckt, tidiga insatser. Stora styrgruppen 14/6-19
Tidig upptäckt, tidiga insatser Stora styrgruppen 14/6-19 Agenda Presentation Vad har gjorts och vad pågår? Verklighetsnära exempel Utmaningar och framtidsfrågor Diskussion/Beslut Varför projektet Tidig
Läs merAngående remisser för utredning på Vuxenhabiliteringen avseende intellektuell funktionsnedsättning/utvecklingsstörning för personer över 18 år
Formulär Diarienr: Ej tillämpligt 1(6) Dokument ID: 09-217768 Fastställandedatum: 2016-09-08 Giltigt t.o.m.: 2017-09-08 Upprättare: Patrik J Arvidsson Fastställare: Caroline Engberg Remissmall utredning
Läs merGrav tal- och språkstörning Rapport från frågeformulär
-6- Munhälsa och orofacial funktion hos personer med Grav tal- och språkstörning Rapport från frågeformulär Rapport baserad på data hämtade ur Mun-H-Centers faktabas om munhälsa och orofacial funktion
Läs merHÄLSOVÅRD VID BARNAVÅRDSCENTRAL (BVC)
Sid 1 (5) HÄLSOVÅRD VID BARNAVÅRDSCENTRAL () 1 Mål och inriktning Barnhälsovården utgör en viktig del i det samlade folkhälsoarbetet. Verksamheten skall utgå från ett folkhälsoinriktat och psykosocialt
Läs merLindrig utvecklingsstörning
Lindrig utvecklingsstörning Barnläkarveckan i Karlstad 2013-04-23 /Elisabeth Fernell Utvecklingsneurologiska enheten, Skaraborgs sjukhus i Mariestad och Gillbergcentrum, Sahlgrenska Akademin, Göteborgs
Läs mer