Kunskapsunderlag för delområde

Transkript

1 Kunskapsunderlag för delområde 19. Enåns avrinningsområde Version

2 2 19. Enåns avrinningsområde Länsstyrelsen Dalarna 2015

3 Innehållsförteckning Sammanfattning... 4 Naturvärden och skyddade områden... 5 Kulturmiljö... 5 Sjöar och vattendrag... 6 Vattnets kemiska och ekologiska status... 6 Miljögifter Tillståndet i miljön Källor till påverkan Behov av åtgärder för att nå miljökvalitetsnormerna Undersökningar och övriga insatser Övergödning Försurning Fysisk påverkan Fysisk påverkan Hydrologi (vattenreglering) Tillståndet i miljön och källor till påverkan Behov av åtgärder för att nå miljökvalitetsnormerna Genomförda och pågående åtgärder Fysisk påverkan Konnektivitet (vandringshinder) Tillståndet i miljön och källor till påverkan Behov av åtgärder för att nå miljökvalitetsnormerna Genomförda och pågående åtgärder Fysisk påverkan Morfologi (rätning, rensning, markanvändning) Tillståndet i miljön Källor till påverkan Behov av åtgärder för att nå miljökvalitetsnormerna Genomförda och pågående åtgärder Bilagor Externa bilagor Länsstyrelsen Dalarna Enåns avrinningsområde 3

4 Sammanfattning Enåns avrinningsområde ligger till större delen i s kommun men sträcker sig även till viss del in i kommunerna Mora och Orsa. Åtta riksintressen för kulturmiljövård ligger helt eller delvis inom avrinningsområdet. Området inkluderar även ett riksintresse för friluftslivet. Avrinningsområdes historiska lämningar präglas till viss del av kalkbrott och kalkugnar, och då främst kring Boda. Utöver dessa lämningar förekommer även lämningar efter vattenanknutna småindustrier såsom kvarnar, hyttområden, smide och hammarområden. Även lämningar efter äldre tiders järnframställning och jakt förekommer inom området. Enåns avrinningsområde är förhållandevis opåverkat av miljögiftsutsläpp från miljöfarliga verksamheter och det finns endast ett fåtal påverkanskällor för miljögifter i ytvatten. De påverkanskällor som påträffas inom området ligger längs Enån inom s tätort. Dessa kan bidra med en lokal påverkan från exempelvis metallbearbetning och kalkbränning. Inga sjöar eller vattendrag inom delavrinningsområdet har bedömts ha problem med övergödning eller försurning Enåns avrinningsområde Länsstyrelsen Dalarna 2015

5 Naturvärden och skyddade områden Inom avrinningsområdet finns inga Natura 2000-områden med vattenanknutna livsmiljöer eller arter. Större delen av området utgör riksintresse för friluftsliv och naturvård enligt miljöbalken. Här finns också naturreservatet Styggforsen. Inom miljökvalitetsmålet Levande sjöar och vattendrag är nedre delen av Enån, nedströms Vinteråkvarn utpekat ur både fiske- och naturvårdssynpunkt. Hela området Gärdsjöfältet-Ockrandalgången-Enån är utpekat ur naturvårdsynpunkt. De naturvårdsrelaterade motiven är främst av geologisk och hydrologisk karaktär samt att det förekommer hotade arter, bland annat flodkräfta. De allmänna vattentäkterna har skydd i form av vattenskyddsområde, (1996) och Jutjärn (2002). Även Västanå enskilda vattentäkt har vattenskyddsområde (2004). Den allmänna vattentäkten vid Boda är nedlagd men vattentäktens vattenskyddsområde (1975) är ännu inte upphävt. Kulturmiljö I området förekommer senare tiders lämningar efter vattenanknutna småindustrier såsom kvarnlämningar, hyttområden, smideslämningar och hammarområden. Kalkbrott och kalkugnar förekommer och präglar till viss del området främst kring Boda. Inom området finns även spår efter äldre tiders järnframställning och jakt i form av blästplatser och fångstgropar. Även torvtäkter, urdikning och myrslåtter har förekommit. Inga boplatser är kända men bör förekomma utmed sjöar och vissa partier av vattendrag. Fornminnesinventering har skett i begränsad omfattning åren 1967, 1968, 1969, 1972 och Åtta riksintressen för kulturmiljövård ligger helt eller delvis inom området och är främst kopplade till fäbodar och bymiljö samt väg. Fjorton områden är utmarkerade som övriga intressen för kulturvård. Enån ingår i ett särskilt värdefullt område med natur- och kulturmiljöer i och i anslutning till sjöar och vattendrag (Vattendirektivet för kultur 2005), Siljansområdet, som har en mångfald av vattenanknutna kulturvärden. Området berörs av ett riksintresse för friluftsliv, Siljansområdet, delvis för dess kulturvärden. Vidare åtgärder i anslutning till återställande av vattendrag bör göras i samråd med kulturmiljöfunktionen vid Länsstyrelsen Dalarna. Länsstyrelsen Dalarna Enåns avrinningsområde 5

6 Sjöar och vattendrag Vattnets kemiska och ekologiska status Figur 1. Karta över delavrinningsområde 19. Enåns avrinningsområde. Sjöar anges med namn medan vattendrag anges med löpnummer. Detta löpnummer återfinns även i Tabell 1. I Tabell 1 nedan presenteras ytvattenförekomsterna inom avrinningsområdet. Tabellen innehåller information om ekologisk och kemisk status och miljökvalitetsnormer (MKN) som föreslås gälla från och med år Den visar även vilka miljöproblem som finns i vattenförekomsten och som föranleder åtgärder. Se kartorna Figur 2 och Figur 3 för den ekologiska samt kemiska statusen (exklusive kvicksilver) i delavrinningsområdet Enåns avrinningsområde Länsstyrelsen Dalarna 2015

7 Tabell 1. I tabellen redovisas ekologisk och kemisk status samt vilka miljökvalitetsnormer som föreslås gälla fr.o.m (GES = God Ekologisk Status, GEP= God Ekologisk Potential, GKSS = God kemisk ytvattenstatus). Kemisk status samt miljöproblemet miljögifter anges exklusive kvicksilver (F: försurning, Ö: övergödning, FP: fysisk påverkan och M: miljögifter, vilket inkluderar miljögifter som ingår i bedömningen för antingen kemisk eller ekologisk status). Löpnumret i tabellen anger vattenförekomstens position i kartan (Figur 1). Den kemiska statusen innebär att det saknas miljögiftsmätningar i vattenförekomsten. För varje vatten redovisas en unik EUCD-kod (exempelvis SE ) som kan användas för att söka efter vattnet i VISS-databasen (Vatteninformationssystem Sverige Löpnr Vattenförekomster i Enåns avrinningsområde 1 Enån SE Draggån (Kvarnhusbäcken - Enån) SE Draggån (Draggen - Kvarnhusbäcken) SE Draggen SE Kvarnhusbäcken SE Forsån (Åskapen - Mjöbergsängsbäcken) SE Österängsån SE Råbergsbäcken SE Stor-Acksen SE Bäcken mellan Ensen och Båtstjärn SE Styggforsån (Småkärrbäcken - Ensen) SE Gryssbäcken SE Namnlös SE Styggforsån (Storrönningen - Småkärrbäcken) SE Ekologisk status Ekologisk status Måttlig Måttlig Måttlig Måttlig Måttlig Måttlig Måttlig Måttlig Hög Måttlig Måttlig Måttlig Hög Otillfredsställande MKN HES 2015 HES 2015 Kemisk status Kemisk status MKN F Ö FP M Kommun Miljöproblem Mora,Orsa, Länsstyrelsen Dalarna Enåns avrinningsområde 7

8 Figur 2. Sjöars och vattendrags ekologiska status inom Enåns avrinningsområde. Vita partier i kartan representerar vatten som inte inkluderats i statusklassningen. Den ekologiska statusen är en sammanvägning mellan en rad olika parametrar som exempelvis biologiska kvalitetsfaktorer såsom fisk och även kvalitetsfaktorer som vattenkemi. Då det är biologin som i första hand ska förbättras inom vattenförvaltningen är det de biologiska faktorerna som väger tyngst vid bedömningen av den ekologiska statusen. Se Figur 1 för namnsättning av sjöar och vattendrag Enåns avrinningsområde Länsstyrelsen Dalarna 2015

9 Figur 3. Sjöars och vattendrags kemiska status (exklusive kvicksilver) inom Enåns avrinningsområde. Vita partier i kartan representerar vatten som inte inkluderats i statusklassningen. I de fall då den kemiska statusen anges som saknas det mätningar i, eller i anslutning till, vattnet och det är därmed okänt vilken kemisk status vattnet har. Se Figur 1 för namnsättning av sjöar och vattendrag. Länsstyrelsen Dalarna Enåns avrinningsområde 9

10 Miljögifter Enåns avrinningsområde är förhållandevis opåverkat av miljöfarliga verksamheter med ett fåtal påverkanskällor för miljögifter i ytvatten. Längs med Enån inom s tätort finns det dock ett fåtal påverkanskällor som kan ha en lokal påverkan, däribland metallbearbetning, kalkbränning och träimpregnering med branschtypiska föroreningar. Tillståndet i miljön Inom detta område har länsstyrelsen inte utfört några provtagningar av miljögifter i ytvatten. Längst nedströms i avrinningsområdet kan det finnas lokala problem med miljögifter. Det finns förorenade områden från tidigare verksamheter som kan ge negativ påverkan på ytvatten genom utsläpp av miljögifter. Enån (SE ) Vid vattenförekomsten ligger en tidigare verksam metallytbehandlingsindustri (Sweplating i AB) som kan medföra en risk att föroreningar såsom tungmetaller, syror och lösningsmedel sprids från industriområdet till vattenförekomsten. Ytbehandlaren hade under sin verksamma period mycket bristfällig hantering av kemikalier och restprodukter som sköljvatten och slam från sköljvattenrening vilket har lett till kraftigt förorenad mark. Utöver metallytbehandling har det även skett kalkbränning och träimpregnering nära Enån, och därför kan även PAHer och olika typer av oljor ha förorenat vattenförekomsten. Källor till påverkan Pågående miljöfarlig verksamhet Inom avrinningsområdet finns totalt nio tillståndspliktiga miljöfarliga verksamheter varav sex är täkter (Figur 4). Täkterna förväntas inte bidra nämnvärt till miljögiftsproblem. De andra tre är kalktillverknings- och ytbehandlingsverksamheter. Kalktillverkningen som också är en så kallad IPPC-anläggning ger upphov till utsläpp av bland annat tungmetaller och flyktiga organiska föreningar till luft. De andra verksamheterna leder sitt processvatten till det kommunala avloppsreningsverket. En del föroreningar kan diffust spridas via verksamheternas dagvattenavrinning. Förutom större miljöfarliga verksamheter kan mindre verksamheter (C- och U- verksamheter) lokalt ha en påverkan via direkta punktutsläpp eller indirekta diffusa utsläpp via luft eller dagvattenavrinning Enåns avrinningsområde Länsstyrelsen Dalarna 2015

11 Figur 4. Pågående tillståndspliktig miljöfarliga verksamheter inom Enåns avrinningsområde. I kartan visas A- och B-verksamheter. Vita ytor i kartan representerar vatten som inte inkluderats i statusklassningen. Länsstyrelsen Dalarna Enåns avrinningsområde 11

12 Förorenade områden Sammanlagt 65 förorenade områden är identifierade inom delområdet. Av dessa har sex områden tilldelats riskklass 1 och 2 (se Figur 5 och Tabell 2). Figur 5. Potentiellt förorenade områden (riskklass 1 och 2) inom Enåns avrinningsområde. Vita ytor i kartan representerar vatten som inte inkluderats i statusklassningen Enåns avrinningsområde Länsstyrelsen Dalarna 2015

13 Tabell 2. Kartlagda förorenade områden (Riskklass 1 och 2). I tabellen anges områdets bransch, närmaste vattenförekomst samt föroreningar som potentiellt kan förekomma inom branschen eller har hittats genom undersökningar i anslutning till området. Riskklass Objektnamn Bransch Föroreningar Närmaste vattenförekomst 1 Sweplating i AB Ytbehandling av metaller Trikloretylen, baser, syror, metaller, cyanid Enån (SE ) 2 s Lådfabrik Träimpregnering Arsenik, koppar, krom Enån (SE ), grundvatten 2 SMA Kalkverk, Övrig oorganisk kemisk industri 2 Deponi vid Solberga kalkverk Industrideponi Petroleum produkter, kalkrester, stenkol Metallskrot, kalk, spillolja, bly, gummikemikalier 2 s sopstation Kommunal avfallsdeponi Hushållsavfall, latrin, sjukhusavfall, jord, byggavfall, aska från förbränning av hushållsavfall 2 F.d. Nedre Gärdsjö bilskrot Skrothantering och skrothandel Metaller, PAH, PCB, petroleumprodukter, glykol Enån (SE ), grundvatten Enån/Styggforsån Enån (SE ) SE /sjön Värmdalen Behov av åtgärder för att nå miljökvalitetsnormerna Det finns inga förslagna åtgärder eftersom vattenförekomsterna i avrinningsområdet uppnår god status alternativt är ej e. Däremot bör det utföras provtagning i Enån (se Undersökningar och övriga insatser). Undersökningar och övriga insatser Enån (SE ) För att utreda förorening av tungmetaller, främst Ni och Cr men även Zn, Cu och trikloretylen som användes som lösningsmedel i ytbehandlingsverksamheten (Sweplating i AB) bör en provtagning av ytvatten ske i vattenförekomsten. Marken kring området är förorenad och det finns en stor risk att dessa ämnen sprids till ytvatten, men det finns även en risk för spridning till den närliggande vattentäkten. Övergödning Inga sjöar eller vattendrag inom delavrinningsområdet har bedömts ha problem med övergödning. Försurning Inga sjöar eller vattendrag inom delavrinningsområdet har bedömts ha problem med försurning. Länsstyrelsen Dalarna Enåns avrinningsområde 13

14 Fysisk påverkan Länsstyrelsen Dalarna jobbar med att sammanställa material om miljöproblemet inom avrinningsområdet. Materialet kommer tillgängliggöras genom publicering av en ny version av detta dokument på Enåns avrinningsområde Länsstyrelsen Dalarna 2015

15 Fysisk påverkan Hydrologi (vattenreglering) Länsstyrelsen Dalarna jobbar med att sammanställa material om miljöproblemet inom avrinningsområdet. Materialet kommer tillgängliggöras genom publicering av en ny version av detta dokument på Tillståndet i miljön och källor till påverkan Figur 6. Dammar inom Enåns vattensystem som orsakar regleringspåverkan och som även i de flesta fall utgör vandringshinder mot förflyttning upp- och nedströms för vattenlevande djur. I de fall då det dammar saknar tillstånd anges dessa med en cirkel. Länsstyrelsen Dalarna Enåns avrinningsområde 15

16 Figur 7. Bedömning av tillståndet (status) med avseende på hydrologisk påverkan för sjöar och vattendrag inom Enåns avrinningsområde. Observera att hydrologisk status inte automatiskt är detsamma som ekologisk status. Det beror på att den ekologiska statusen är en sammanvägning av en rad olika parametrar. Behov av åtgärder för att nå miljökvalitetsnormerna Genomförda och pågående åtgärder Enåns avrinningsområde Länsstyrelsen Dalarna 2015

17 Fysisk påverkan Konnektivitet (vandringshinder) Länsstyrelsen Dalarna jobbar med att sammanställa material om miljöproblemet inom avrinningsområdet. Materialet kommer tillgängliggöras genom publicering av en ny version av detta dokument på Tillståndet i miljön och källor till påverkan Figur 8. Bedömning av tillståndet (konnektivitetsstatus) med avseende på påverkan från vandringshinder (dammar), för sjöar och vattendrag inom Enåns avrinningsområde. Observera att konnektivitetsstatus inte automatiskt är detsamma som ekologisk status. Det beror på att den ekologiska statusen är en sammanvägning av en rad olika parametrar. Länsstyrelsen Dalarna Enåns avrinningsområde 17

18 Behov av åtgärder för att nå miljökvalitetsnormerna Genomförda och pågående åtgärder Enåns avrinningsområde Länsstyrelsen Dalarna 2015

19 Fysisk påverkan Morfologi (rätning, rensning, markanvändning) Länsstyrelsen Dalarna jobbar med att sammanställa material om miljöproblemet inom avrinningsområdet. Materialet kommer tillgängliggöras genom publicering av en ny version av detta dokument på Tillståndet i miljön Figur 9. Bedömning av tillståndet (status) med avseende på morfologisk påverkan för sjöar och vattendrag inom Enåns avrinningsområde. Observera att morfologisk status inte automatiskt är detsamma som ekologisk status. Det beror på att den ekologiska statusen är en sammanvägning av en rad olika parametrar. Länsstyrelsen Dalarna Enåns avrinningsområde 19

20 Källor till påverkan Behov av åtgärder för att nå miljökvalitetsnormerna Genomförda och pågående åtgärder Enåns avrinningsområde Länsstyrelsen Dalarna 2015

21 Bilagor Externa bilagor Följande bilagor kan laddas hem separat på alternativt beställas för utskrift från Vattenförvaltningen vid Länsstyrelsen Dalarna. Tel alt. Bilaga A. Introduktion till miljögifter i ytvatten Länsstyrelsen Dalarna Enåns avrinningsområde 21

22 Enåns avrinningsområde Länsstyrelsen Dalarna 2015