Kunskapsunderlag för delområde

Transkript

1 Kunskapsunderlag för delområde 2. Sörälvens avrinningsområde Version 1.2

2 2 2. Sörälvens avrinningsområde Länsstyrelsen Dalarna 2015

3 Innehållsförteckning Sammanfattning... 4 Naturvärden och skyddade områden... 5 Kulturmiljö... 6 Sjöar och vattendrag... 7 Vattnets kemiska och ekologiska status... 7 Miljögifter Tillståndet i miljön Källor till påverkan Övergödning Tillståndet i miljön Försurning Tillståndet i miljön Fysisk påverkan Fysisk påverkan Hydrologi (vattenreglering) Tillståndet i miljön och källor till påverkan Behov av åtgärder för att nå miljökvalitetsnormerna Genomförda och pågående åtgärder Fysisk påverkan Konnektivitet (vandringshinder) Tillståndet i miljön Behov av åtgärder för att nå miljökvalitetsnormerna Genomförda och pågående åtgärder Fysisk påverkan Morfologi (rätning, rensning, markanvändning) Tillståndet i miljön Källor till påverkan Behov av åtgärder för att nå miljökvalitetsnormerna Genomförda och pågående åtgärder Referenser Bilagor Externa bilagor Länsstyrelsen Dalarna Sörälvens avrinningsområde 3

4 Sammanfattning Sörälvens avrinningsområde sträcker sig från Idre i s kommun i öst in i Engerdals kommun i Norge. Avrinningsområdet ligger till större delen inom s kommun. Inom avrinningsområdet är Idre den enda tätorten. Två riksintressen för friluftsliv finns inom området. Drevfjällens naturreservat, som är ett av dessa, är även riksintresse för naturvården. Hela avrinningsområdet är även skyddat enligt miljöbalken mot utbyggnad av vattenkraftverk, vattenreglering samt vattenöverledning. Kunskapen om fornlämningar inom området är bristfällig men avspeglar ett nyttjande av landskapet främst för jakt och fångst och man har även ändrat vattendragens karaktär genom rensning på grund av flottning av timmer. Vanligt förekommande fornlämningar är boplatser och fångstgropar samt mer sentida lämningar såsom fäbodar. Boplatserna är vattenanknutna och ligger främst utmed sjöarnas stränder. Dessa kan påverkas av erosionsskador i samband med förändrade vattenlägen. Det finns inga kända problem med miljögifter, övergödning eller försurning i Sörälvens avrinningsområde. Länsstyrelsen bedömer att 25 av avrinningsområdets 70 vattenförekomster bedöms vara så pass hydromorfologiskt påverkade att det allvarligt skadar djur- och växtliv Sörälvens avrinningsområde Länsstyrelsen Dalarna 2015

5 Naturvärden och skyddade områden Inom avrinningsområdet finns ett Natura 2000-område, Drevfjällen, med vattenanknutna livsmiljöer i form av bland annat vattendrag med flytbladsvegetation. För naturaområdet finns behov att arbeta fram en fördjupad bevarandeplan innehållande bland annat det samlade åtgärdsbehovet för vattenmiljöerna. De södra delarna av avrinningsområdet ligger inom Drevfjällens naturreservat som även är av riksintresse för naturvården och det rörliga friluftslivet enligt miljöbalken. Vidare är hela avrinningsområdet också skyddat enligt miljöbalken mot utbyggnad i form av vattenkraftverk, vattenreglering samt vattenöverledning. I princip i hela Sörälvens tillrinningsområde finns öring och harr. Framför allt i nedre delen av Sörälven finns storvuxen öring vars lekområden dels gjorts otillgängliga men även delvis torrlagts i och med att man byggde kraftverket i Båthusströmmen. Länsstyrelsen Dalarna Sörälvens avrinningsområde 5

6 Kulturmiljö Fornlämningsbilden är bristfällig inom avrinningsområdet men avspeglar ett utnyttjande av landskapet för främst jakt och fångst. Vanligt förekommande fornlämningar inom området är boplatser och fångstgropar samt mer sentida lämningar såsom fäbodar. Boplatserna är vattenanknutna och ligger främst utmed sjöarnas stränder. Dessa kan påverkas av erosionsskador i samband med förändrade vattenlägen. På norska sidan finns det fynd av lågteknisk järnframställning, något som än så länge saknas på avrinningsområdets svenska sida. På norska sidan ligger Drevsjö där en hytta anlades av Röros kopparverk i början av 1800-talet. Området berörs av två riksintressen för friluftsliv, Fulufjället-Drevfjället samt Långfjället med Töfsingdalens nationalpark. Fornminnesinventering har skett åren 1975, 1976 samt Om det skett påverkan på vattenavrinning inom området rörande kultur- och fornlämningar är det främst utifrån den flottning som förkommit. Vidare åtgärder i anslutning till återställande av vattendrag bör göras i samråd med kulturmiljöfunktionen vid Länsstyrelsen Dalarna Sörälvens avrinningsområde Länsstyrelsen Dalarna 2015

7 Sjöar och vattendrag Vattnets kemiska och ekologiska status Figur 1. Karta över delavrinningsområde 2. Sörälvens avrinningsområde. Sjöar anges med namn medan vattendrag anges med löpnummer. Detta löpnummer återfinns även i Tabell 1. I Tabell 1 nedan presenteras ytvattenförekomsterna inom avrinningsområdet. Tabellen innehåller information om ekologisk och kemisk status och miljökvalitetsnormer (MKN) som föreslås gälla från och med år Den visar även vilka miljöproblem som finns i vattenförekomsten och som föranleder åtgärder. Se kartorna Figur 2 och Figur 3 för den ekologiska samt kemiska statusen (exklusive kvicksilver) i delavrinningsområdet. Länsstyrelsen Dalarna Sörälvens avrinningsområde 7

8 Tabell 1. I tabellen redovisas ekologisk och kemisk status samt vilka miljökvalitetsnormer som föreslås gälla fr.o.m (GES = God Ekologisk Status, GEP= God Ekologisk Potential, GKSS = God kemisk ytvattenstatus). Kemisk status samt miljöproblemet miljögifter anges exklusive kvicksilver (F: försurning, Ö: övergödning, FP: fysisk påverkan och M: miljögifter, vilket inkluderar miljögifter som ingår i bedömningen för antingen kemisk eller ekologisk status). Löpnumret i tabellen anger vattenförekomstens position i kartan (Figur 1). Den kemiska statusen innebär att det saknas miljögiftsmätningar i vattenförekomsten. För varje vatten redovisas en unik EUCD-kod (exempelvis SE ) som kan användas för att söka efter vattnet i VISS-databasen (Vatteninformationssystem Sverige Löpnr Sörälvens avrinningsområde Vattenförekomster i 1 Sörälven (nedströms torrfåran vid Hösthån -Idresjön) SE Sörälven (torrfåran nedströms Hösthån) SE Hösthån SE Sörälven (Liss-Gunnarsviken - Hösthån) SE Sörälven (Storbosjön - Lillälgsjön) SE Stor-Tranan SE Guttan (Storsillret - Sörälven) SE Guttan (Frönhån - Storhån) SE Guttan (Guttusjön - Frönhån) SE Guttusjön SE Guttan (Stupån - Guttusjön) SE Frönsjöbrunnan SE Guttan (Gutulisjöen - Stupån) SENO Valan SENO Stupån (Stupsjön - Guttan) SE Stupån (Skjeftsjöen - Stupsjön) SENO Ekologisk status Ekologisk status Måttlig Måttlig ekologisk potential Måttlig Måttlig Måttlig God Måttlig Måttlig Måttlig Måttlig Måttlig God Måttlig God Måttlig Måttlig MKN GES 2021 GEP 2021 GES 2021 GES 2021 GES 2021 GES 2015 GES 2021 GES 2021 GES 2021 GES 2021 GES 2021 GES 2015 GES 2021 GES 2015 GES 2021 GES 2021 Kemisk status Kemisk status Miljöproblem MKN F Ö FP M Kommun X X X X X X X X X X X X X Engerdal, Engerdal, Engerdal, 8 2. Sörälvens avrinningsområde Länsstyrelsen Dalarna 2015

9 Ekologisk status Kemisk status Miljöproblem Löpnr Sörälvens avrinningsområde status status Vattenförekomster i Ekologisk Kemisk MKN MKN F Ö FP M Kommun 17 Skärvagan (Skärskarhån - Sörälven) Måttlig GES 2021 SE Skärvagan (Skärvagsjön-Skärskarhån) God GES 2015 SE X 19 Skärvagsjön Hög HES 2015 SE Skärvagan (Skärvagtjärnen - God GES 2015 Skärvagsjön) SE Mellan Aspdagen och Tosättfjärden God GES 2015 SE Borgan (Stordrevdagssjön - Måttlig GES 2021 Aspdagen) SE Stordrevdagssjön Hög HES 2015 SE X 24 Brunnan (Svartbuhån - Måttlig GES 2021 Stordrevdagssjön) X SE Brunnan (uppströms Svartbuhån) SE Källsjöbrunnan SE Nördre Långsjön God GES 2015 SE Ån mellan Drevdagssjöarna SE Lilldrevdagssjön Hög HES 2015 SE Dammbäcken SE Kallsjöbäcken Måttlig GES 2021 SE X 32 Kallsjön Måttlig GES 2021 SE X 33 Österfjällsbrunnan SE Abborrtjärnen SE Rödfjällstjärnen SE Jonassjöbrunnan SE Stensjöbrunnan SE Länsstyrelsen Dalarna Sörälvens avrinningsområde 9

10 Ekologisk status Kemisk status Miljöproblem Löpnr Sörälvens avrinningsområde status status Vattenförekomster i Ekologisk Kemisk MKN MKN F Ö FP M 38 Hammarsjön SE St Härjån (Summelshån - Måttlig GES 2021 Storbosjön) X SE St Härjån (Kvin - Summelshån) Måttlig GES 2021 SE X 41 Kvin SE St Härjån (Fjölbusjön - Kvin) Måttlig GES 2021 SE X 43 Fjölbusjön SE St Härjån (Holmsjön - Fjölbusjön) Måttlig GES 2021 SE X 45 Holmsjön Måttlig GES 2021 SE X 46 St Härjån (Nedersttjärnen - Måttlig GES 2021 Holmsjön) X SE Nederstjärnen SE St Härjån (Hognsjöbekken - Nedersttjärnen) SE Rörtjärnsbäcken SE Rörtjärnen SE L Härjån (Rörsjön - St Härjån) SE Rörsjön Hög HES 2015 SE L Härjån (Opplagsbäcken - Rörsjön) SE Stora Nattjärnen SE Torrabborrsjön SE L Härjeån (Harrsjön - Opplagsbäcken) SE Halvorsjön SE Hans-Jotjärnen SE Sörälvens avrinningsområde Länsstyrelsen Dalarna 2015

11 Löpnr Sörälvens avrinningsområde Vattenförekomster i 59 Bäcken till Hans-Jotjärn SENO St Härjån (Skäfttjärnen - Hognsjöbekken) SE Skäfttjärnen SENO Hognsjöbäcken (Vassbäcken - St Härjån) SE Hognsjöbäcken (Hognsjöen - namnlöst biflöde) SENO Storbosjön SE Sörälven (Flötningssjön - Storbosjön) SE Flötningssjön SENO Tallån SENO Tollån (tallån) SE Gårdsjön SE Ekologisk status Kemisk status Miljöproblem Ekologisk status MKN Kemisk status MKN F Ö FP M Kommun Engerdal/ Engerdal/ Engerdal/ Måttlig GES 2021 X Engerdal/ Hög GEP 2015 Engerdal/ Länsstyrelsen Dalarna Sörälvens avrinningsområde 11

12 Figur 2. Sjöars och vattendrags ekologiska status inom Sörälvens avrinningsområde. Vita partier i kartan representerar vatten som inte inkluderats i statusklassningen. Den ekologiska statusen är en sammanvägning mellan en rad olika parametrar som exempelvis biologiska kvalitetsfaktorer såsom fisk och även kvalitetsfaktorer som vattenkemi. Då det är biologin som i första hand ska förbättras inom vattenförvaltningen är det de biologiska faktorerna som väger tyngst vid bedömningen av den ekologiska statusen. Se Figur 1 för namnsättning av sjöar och vattendrag Sörälvens avrinningsområde Länsstyrelsen Dalarna 2015

13 Figur 3. Sjöars och vattendrags kemiska status (exklusive kvicksilver) inom Sörälvens avrinningsområde. Vita partier i kartan representerar vatten som inte inkluderats i statusklassningen. I de fall då den kemiska statusen anges som saknas det mätningar i, eller i anslutning till, vattnet och det är därmed okänt vilken kemisk status vattnet har. Se Figur 1 för namnsättning av sjöar och vattendrag. Länsstyrelsen Dalarna Sörälvens avrinningsområde 13

14 Miljögifter Sörälvens avrinningsområdets har inga större påverkanskällor för miljögifter i ytvatten. Däremot kan det finnas miljögifter i vattenförekomsterna som spridits via diffusa påverkanskällor, som exempelvis långväga transporter av miljögifter via luften, eller lokala utsläpp från enskilda avlopp och mindre verksamheter. Tillståndet i miljön Inom detta område har länsstyrelsen inte utfört några provtagningar av miljögifter i ytvatten på grund av att det inte finns några större betydande påverkanskällor. Källor till påverkan I avrinningsområdet finns en större verksamhet (B-verksamhet), Vassbo komposteringsanläggning. Anläggningen anses inte ha någon betydande miljöpåverkan. Förutom tillståndspliktiga verksamheter kan mindre, miljöfarliga verksamheter (C- och U- verksamheter) ha en lokal påverkan via direkta punktutsläpp eller indirekta diffusa utsläpp via luft eller dagvattenavrinning Sörälvens avrinningsområde Länsstyrelsen Dalarna 2015

15 Övergödning Tillståndet i miljön Inga sjöar eller vattendrag inom delavrinningsområdet har bedömts ha problem med övergödning. Försurning Tillståndet i miljön Inga sjöar eller vattendrag inom delavrinningsområdet har bedömts ha problem med försurning. Länsstyrelsen Dalarna Sörälvens avrinningsområde 15

16 Fysisk påverkan Fysisk påverkan kan delas upp i tre olika typer; hydrologisk (flödes- och nivåförändrande), konnektivitet (t.ex. vandringshinder), samt morfologisk påverkan (markanvändning, rensning, rätning, etc.). Utav områdets 70 vattenförekomster har 25 bedömts vara så pass hydromorfologiskt påverkade att de inte når upp till god ekologisk status (Tabell 2). Tabell 2. Sjöar och vattendrag inom Sörälvens avrinningsområde vars hydromorfologiska tillstånd bedömts vara så pass påverkat att det allvarligt skadar djur- och växtliv. Till höger visas vilka delorsaker som lett till slutbedömningen. Dessa redovisas i mer detalj i efterföljande kapitel. Statusen graderas (i fallande ordning från bästa till sämsta) som Hög (H), God (G), Måttlig (M), Otillfredsställande (O) och Dålig (D). ID-beteckning/ Hydromorfologiskt Orsaker: Vattnets namn Vattenkategori EUCD tillstånd Hydrologi Morfologi Konnektivitet Brunnan (Svartbuhån - Stordrevdagssjön) Vattendrag SE M X X Borgan (Stordrevdagssjön - Aspdagen) Vattendrag SE M X X Sörälven (nedstr torrfåran vid Hösthån - Idresjön) Vattendrag SE M X X X Sörälven (Liss-Gunnarsviken - Hösthån) Vattendrag SE M X X X Sörälven (Storbosjön - Lillälgsjön) Vattendrag SE M X X Kallsjöbäcken Vattendrag SE M X Flötningssjön Sjö SENO M X Guttan (Stupån - Guttusjön) Vattendrag SE M X X Guttan (Frönhån - Storhån) Vattendrag SE M X X Guttan (Guttusjön - Frönhån) Vattendrag SE M X X X Guttan (Storsillret - Sörälven) Vattendrag SE M X X Guttan (Gutulisjöen - Stupån) Vattendrag SENO M X X Guttusjön Sjö SE M X Holmsjön Sjö SE M X Hösthån Sjö SE M X Kallsjön Sjö SE M X Sörälven torrfåran nedstr Hösthån Vattendrag SE M X X Skärvagan (Skärskarhån - Sörälven) Vattendrag SE M X X St Härjån (Nedersttjärnen - Holmsjön) Vattendrag SE M X X X St Härjån (Kvin - Summelshån) Vattendrag SE M X X St Härjån (Holmsjön - Fjölbusjön) Vattendrag SE M X X X St Härjån (Fjölbusjön - Kvin) Vattendrag SE M X X St Härjån (Summelshån - Storbosjön) Vattendrag SE M X X Stupån (Skjeftsjöen - Stupsjön) Vattendrag SENO M X X Stupån (Stupsjön - Guttan) Vattendrag SE M X X Sörälvens avrinningsområde Länsstyrelsen Dalarna 2015

17 Fysisk påverkan Hydrologi (vattenreglering) Hydrologisk påverkan innebär i detta sammanhang sådant som har med onaturliga flödesoch nivåförändringar att göra. Det finns flera mänskliga aktiviteter som kan orsaka sådan påverkan, bland annat regleringsdammar dammar, samt rensningar och rätningar av vattendrag. Dammkonstruktioner påverkar vattnen på flera sätt. Två aspekter bedömts är förändringar i vattennivå och flödesmönster som vattenregleringen orsakar (hydrologi), samt själva dammkonstruktionerna som oftast utgör vandringshinder för vattenlevande djur som behöver kunna förflytta sig upp- och nedströms (se kapitlet om konnektivitet nedan). Vid reglering av vattnet, det vill säga där vatten sparas i dammar för att kunna släppas ut vid ett senare tillfälle, påverkas hög- och lågflöden genom att de förskjuts i tid och storleken på flödet avviker från det naturliga. Detta kan få allvarliga följder för djur- och växtliv i och omkring vattnet som är anpassade till vattnets säsongsmässiga flödesförändringar. Hydrologisk påverkan kan även härröra från vattenuttag för till exempel dricksvatten, bevattning av jordbruksmark eller för konstsnötillverkning. Detta problem är dock sällan stort i Dalarna. Tillståndet i miljön och källor till påverkan 19 vattendragssträckor bedöms vara så pass påverkade av hydrologiska förändringar att det allvarligt påverkar deras djur och växtliv (Figur 5). Tre sjöar inom Sörälvens avrinningsområde är dämda och har kvar sin reglerande funktion, varav en är kraftverksdammen i Hösthån. Dessa är kraftverks- och regleringsdammar, både med funktionen att direkt eller indirekt producera elkraft samt i viss mån användas för att minska risker för, och dämpa effekter av översvämningssituationer. En av de tre dammarna saknar idag tillstånd enligt miljödomstolens register över utfärdade tillstånd, den så kallade Miljöboken (Länsstyrelserna 2014). Länsstyrelsen Dalarna Sörälvens avrinningsområde 17

18 Figur 4. Dammar inom Sörälvens vattensystem som orsakar regleringspåverkan och som även i de flesta fall utgör vandringshinder mot förflyttning upp- och nedströms för vattenlevande djur. I de fall då det dammar saknar tillstånd anges dessa med en cirkel. Vattenreglering har många gånger en påverkan som sträcker sig långt nedströms från de anläggningar (dammar) som bedriver regleringen. I de fall där det finns flera dammar efter varandra nedströms, eller parallellt mynnande i samma sjö eller vattendrag (t.ex. Holmsjön och Guttusjön), kan effekterna ibland adderas eller i vissa fall dämpas. Endast från dammen vid Hösthån finns detaljerad kännedom om hur regleringen utförs (SMHI 2014). Dammen vid Holmsjön används inte för aktiv reglering sedan några år eftersom den väntar på att rivas alternativt renoveras. Regleringspåverkan har därför endast bedömts för de två vattendragssträckorna nedströms kraftverksdammen vid Hösthån (vattenförekomst med ID SE och SE ) Sörälvens avrinningsområde Länsstyrelsen Dalarna 2015

19 Trots att flertalet vattendrag inom Sörälvens avrinningsområde inte är påverkade av aktiv reglering från dammar, bedöms ändå ytterligare 17 vara utsatta för hydrologisk påverkan. Detta beror på att vattendragen ifråga är flottledsrensade och har därmed en förändrad hydrologi som består i att flödeshastigheten (specifik flödesenergi) är högre än vad den skulle vara vid orensade förhållanden (Tabell 3, Figur 5). Sörälven (nedströms torrfåran vid Hösthån - Idresjön) (SE ) Hela vattenförekomstens sträckning utgörs av torrfåra nedströms dammen vid Hösthån. Stora delar av året släpps här inget eller mycket litet flöde från dammen uppströms. Flödet från dammen avleds till ett kraftverk varefter vattnet leds tillbaka till Sörälven där torrfåran (vattenförekomsten) slutar. Detta innebär att vattendragssträckans hydrologiska status är sämsta tänkbara; dålig. Hela vattenekosystemet är därför troligen kraftigt stört och skadat. Vattenförekomsten har dock förklarats som kraftigt modifierade vatten (KMV) enligt EU:s ramvattendirektiv, eftersom den bedömts vara av stor betydelse för Sveriges samlade energiproduktion. Det innebär att dess miljötillstånd (status) och de åtgärder som kan och kommer att krävas, inte kommer att vara lika långtgående som i andra vatten. Vilka och hur omfattande åtgärder som kommer att kunna krävas är i dagsläget inte bedömda. Länsstyrelsen Dalarna Sörälvens avrinningsområde 19

20 Figur 5. Bedömning av tillståndet (status) med avseende på hydrologisk påverkan för sjöar och vattendrag inom Sörälvens avrinningsområde. Observera att hydrologisk status inte automatiskt är detsamma som ekologisk status. Det beror på att den ekologiska statusen är en sammanvägning av en rad olika parametrar Sörälvens avrinningsområde Länsstyrelsen Dalarna 2015

21 Tabell 3. Sjöar och vattendrag inom Sörälvens avrinningsområde som bedömts vara så pass hydrologiskt påverkade att det allvarligt skadar djur- och växtliv. Statusen graderas (i fallande ordning från bästa till sämsta) som Hög (H), God (G), Måttlig (M), Otillfredsställande (O) och Dålig (D). ID-beteckning/ Hydrologiskt Orsaker: Vattnets namn Vattenkategori EUCD tillstånd Reglering Rensning Brunnan (Svartbuhån - Stordrevdagssjön) Vattendrag SE M X Borgan (Stordrevdagssjön - Aspdagen) Vattendrag SE M X Sörälven (nedstr torrfåran vid Hösthån - Idresjön) Vattendrag SE M X Sörälven (Liss-Gunnarsviken - Hösthån) Vattendrag SE M X Sörälven (Storbosjön - Lillälgsjön) Vattendrag SE M X Guttan (Stupån - Guttusjön) Vattendrag SE M X Guttan (Frönhån - Storhån) Vattendrag SE M X Guttan (Guttusjön - Frönhån) Vattendrag SE M X Guttan (Storsillret - Sörälven) Vattendrag SE M X Guttan (Gutulisjöen - Stupån) Vattendrag SENO M X Sörälven torrfåran nedstr Hösthån Vattendrag SE D X Skärvagan (Skärskarhån - Sörälven) Vattendrag SE M X St Härjån (Nedersttjärnen - Holmsjön) Vattendrag SE M X St Härjån (Kvin - Summelshån) Vattendrag SE M X St Härjån (Holmsjön - Fjölbusjön) Vattendrag SE M X St Härjån (Fjölbusjön - Kvin) Vattendrag SE M X St Härjån (Summelshån - Storbosjön) Vattendrag SE M X Stupån (Skjeftsjöen - Stupsjön) Vattendrag SENO M X Stupån (Stupsjön - Guttan) Vattendrag SE M X Behov av åtgärder för att nå miljökvalitetsnormerna Regleringspåverkan består i att det sker förskjutningar i när och hur mycket vatten som tappas eller att förändringstakten är för stor jämfört med naturliga förhållanden. Påverkan kan också bestå i att ett allt för litet vattenflöde släpps i den naturliga fåran ( torrfåran ), exempelvis i de fall där vatten avleds till ett kraftverk. Åtgärderna i dessa fall kan bestå i att anpassa flöden, nivåer och förändringstakt av flöden till förhållanden som orsakar mindre biologisk skada eller störningar. En ytterligare åtgärd kan vara att riva ut en damm om den bedöms göra mer skada än nytta. Den största svårigheten med att kunna genomföra åtgärder mot problem med regleringspåverkan torde vara att de flesta dammar har otidsenliga, eller helt saknar tillstånd. Tillstånd att bedriva vattenreglering som är utfärdade före år 2000, innan miljöbalkens lagstiftning trädde i kraft, ställde mindre stränga krav på miljöhänsyn. Många äldre dammar saknar tillstånd, men kan i vissa fall stödja sig på begreppet urminnes hävd. I en del fall kan det, och framför allt i de fall där det råder oklarhet kring vad dammägaren har för utrymme att reglera, finnas problem med att regleringen utförs på sätt som allvarligt skadar vattenmiljöerna. Länsstyrelsen Dalarna Sörälvens avrinningsområde 21

22 De formella tillvägagångssätten för att möjliggöra åtgärder mot regleringsproblem kan vara att få till stånd en omprövning av verksamheten, det vill säga att genom prövning i domstol få till stånd villkor som kräver större miljöhänsyn. Omprövningar kan bli mycket kostsamma att driva för myndigheter om inte verksamhetsutövaren (dammägaren) själv tar initiativ till omprövning, vilket sällan inträffar. Slarv med dammens vattenhushållning (reglering), det vill säga överträdelser av tillstånd eller uppenbar misshushållning i de fall tillstånd saknas, ska stävjas och beivras med tillsyn från tillsynsmyndigheten vilken i detta falla är länsstyrelsen. Förelägganden om bättring kombinerat med böter och eventuellt åtalsanmälan är verktyg som tillsynsmyndigheten kan använda sig av. En ytterligare svårighet med påverkan och åtgärder knutna till vattenreglering är att påverkan kan sträcka sig över flera vatten, både upp- och nedströms, och om det finns flera regleringsdammar så kan de tillsammans ha kumulativa effekter på vattendragen. Olika regleringsdammar kan också i varierande grad vara beroende av varandras regleringstillämpning. Försvårande omständigheter kan vara att åtgärder vid en damm kan hindra verksamheten vid en annan eller kräva samordnade åtgärder vid flera dammar för att uppnå de förbättringar som krävs. Inom Sörälvens avrinningsområde finns tre reglerings- och kraftverksdammar som har en sådan påverkan att deras verksamhet behöver anpassas för att den biologiska skada de orsakar ska minimeras. Allvarligast påverkan finns i Sörälven nedströms Höstån (torrfåran, SE ), där flödet periodvis stängs av helt, bland annat med allvarliga skador på fisk som följd. Flottledsrensade vattendrag åtgärdas genom att vattenfårans utseende restaureras så att den återfår ett utseende och en funktion som liknar den som var innan rensningarna genomfördes (se mer under kapitlet om morfologi nedan). För att uppnå god ekologisk status i alla hydrologiskt påverkade vattenförekomster med avseende på flottledsrensning, krävas att samtliga dessa åtgärdas (Tabell 3). Genomförda och pågående åtgärder Länsstyrelsen har genomfört en kartläggning för ett urval dammar som saknar tillstånd för att ta reda på med vilken rätt damm- och kraftverksägare bedriver sin verksamhet. Detta för att kunna utvärdera och prioritera dammar som kan komma på fråga för att få sina tillståndsvillkor omprövade i syfte att åstadkomma modernare villkor som tar bättre miljöhänsyn. Resultatet som framkommit används också som prioriteringsunderlag för länsstyrelsens tillsyn, det vill säga det har gett underlag att med tillsynsverktyg kunna välja var det är mest angeläget och gör mest miljönytta att utföra tillsyn för att framöver kunna sätta in lämpliga åtgärder. Dammen vid Hösthån var en av de dammar vars tillstånd granskades. En åtgärdsplan för samtliga flottledsrensade vattendrag i Dalarna har tagits fram (Melin m.fl. 2012). I denna finns åtgärdsbehovet beskrivet och kvantifierat för respektive vattendrag. Guttan (SENO , SE , SE , SE , SE ) Vattendraget ska projekteras 2015 för att sedan flottledsrestaureras inom något av de närmsta kommande åren därefter Sörälvens avrinningsområde Länsstyrelsen Dalarna 2015

23 Skärvagan (Skärskarhån - Sörälven) (SE ) Vattendraget har projekterats av SveaSkog AB för att flottledsrestaureras inom något av de närmsta kommande åren. Holmsjön (SE ) En projektering gällande utrivning av dammen vid Holmsjön har tagits fram 2014 (Bruks 2014). Beställare Länsstyrelsen i Dalarna. Stora Härjån (Holmsjön - Fjölbusjön) (SE ) En projektering gällande flottledsåterställning av den översta delen av Stora Härjån har tagits fram 2014 (Bruks 2014). Beställare Länsstyrelsen i Dalarna. Länsstyrelsen Dalarna Sörälvens avrinningsområde 23

24 Fysisk påverkan Konnektivitet (vandringshinder) Begreppet konnektivitet används i detta sammanhang för att ange hur lätt eller svårt det är för vattenlevande djur och växter att förflytta sig inom och mellan vatten. Det innefattar även sedimenttransport i vattendrag, men denna aspekt har inte bedömts och behandlas därför ej här. Behovet av öppna vandringsvägar varierar mellan olika vatten samt mellan arter. Exempelvis är det av avgörande betydelse för fiskar som är helt beroende av att kunna förflytta sig längs ett vattendrag eller mellan sjö och vattendrag eller hav (exempelvis sjövandrande öring, lax och ål). Många andra arter kanske klarar att det förekommer vandringshinder, men hindren bidrar till genetisk utarmning och försämrad fortplantningsframgång, eller minskad konkurrensförmåga gentemot andra arter. Detta leder i sin tur till ett artsamhälle med skev sammansättning jämfört ett opåverkat tillstånd. Dammar utgör nästan alltid vandringshinder, men ofta också hydrologisk påverkan (se kapitlet om hydrologi ovan). Tillståndet i miljön Elva av 69 vattenförekomster inom detta område bedöms vara så pass påverkade av vandringshinder att det kan ge allvarliga följder på vattnens ekologi, vilket leder till att de inte uppnår god ekologisk status (Figur 6, Tabell 4) Sörälvens avrinningsområde Länsstyrelsen Dalarna 2015

25 Figur 6. Bedömning av tillståndet (status) med avseende på påverkan från vandringshinder (dammar), för sjöar och vattendrag inom Sörälvens avrinningsområde. Observera att konnektivitetsstatus inte automatiskt är detsamma som ekologisk status. Det beror på att den ekologiska statusen är en sammanvägning av en rad olika parametrar. Länsstyrelsen Dalarna Sörälvens avrinningsområde 25

26 Tabell 4. Sjöar och vattendrag inom Sörälvens avrinningsområde som berörs av fysiskt hindrande strukturer (dammar) som hindrar djur att förflytta sig upp och nedströms inom eller mellan sjöar och vattendrag, på ett sätt så att det bedöms kunna allvarligt skada djur- och växtliv. Statusen graderas (i fallande ordning från bästa till sämsta) som Hög (H), God (G), Måttlig (M), Otillfredsställande (O) och Dålig (D). ID-beteckning/ Konnektivitetsstatus Antal vandringshinder: Vattnets namn Vattenkategori EUCD i huvudfåra i biflöden Sörälven (nedstr torrfåran vid Hösthån - Idresjön) Vattendrag SE M 1 0 Sörälven (Liss-Gunnarsviken - Hösthån) Vattendrag SE M 1 0 Kallsjöbäcken Vattendrag SE M 1 0 Guttan (Guttusjön - Frönhån) Vattendrag SE O 2 1 Guttusjön Sjö SE M 1 0 Holmsjön Sjö SE M 1 0 Hösthån Sjö SE M 2 0 Kallsjön Sjö SE M 1 0 Sörälven torrfåran nedstr Hösthån Vattendrag SE M 1 0 St Härjån (Nedersttjärnen - Holmsjön) Vattendrag SE M 1 0 St Härjån (Holmsjön - Fjölbusjön) Vattendrag SE M 1 0 Källor till påverkan Inom Sörälvens avrinningsområde är det dammar och före detta dammar som orsakar de största problemen med konnektivitet genom att utgöra vandringshinder. Påverkan har bedömts föreligga om det finns hinder upp-, nedströms, inom, och/eller i en betydande andel av biflödena till påverkade vattenförekomster (Tabell 4, Figur 4). Behov av åtgärder för att nå miljökvalitetsnormerna För att uppnå god ekologisk status i samtliga påverkade vattenförekomster skulle det krävas att alla sju kända hinder inom detta område åtgärdas. För varje enskilt vatten är det dock inte säkert att samtliga dammar som utövar påverkan på denna behöver åtgärdas för att uppnå tillfredsställande resultat. Stora sjöar eller långa vattendrag med fler än två tilleller biflöden utöver huvudtillflödet, har bedömts kunna uppnå god status även om maximalt 50 % av vandringshindren finns kvar i dess biflöden. Vilka biflöden som har störst behov av fria vandringsvägar kan variera och detta måste man ta hänsyn till vid prioritering och genomförande av åtgärder. Alla äldre dammar som inte aktivt används för att reglera vattenflödet bör undersökas med avseende på vilken nyttighet de i dagsläget har. Om de inte används alls eller exempelvis bara används för att skapa en vattenspegel, bör det utredas om dammen kan rivas ut, om det finns möjlighet att anlägga en fisktrappa, ett omlöp (naturlik vattenfåra genom eller parallellt med dammen), eller att tröskla nedströms hindret. Tröskling innebär att vattendragets bottennivå nedströms hindret höjs upp till samma eller nära den nivå som utgör dess krön. Om inte dammen används är utrivning ett bra alternativ. Dammar som helt saknar tillstånd behöver kontrolleras för att se om anläggningen kan åberopa andra typer av tillstånd (exempelvis urminnes hävd) och med utgångspunkt från detta avgöra vilka åtgärder som lämpligast vidtas Sörälvens avrinningsområde Länsstyrelsen Dalarna 2015

27 För några av dammarna inom området saknas detaljerad information om deras påverkan som vandringshinder. Genomförda och pågående åtgärder Länsstyrelsen har genomfört en kartläggning för ett urval dammar som saknar tillstånd genomfört en kartläggning för att ta reda på med vilken rätt damm- och kraftverksägare bedriver sin verksamhet. Detta för att kunna utvärdera och prioritera dammar som kan komma ifråga för att få sina tillståndsvillkor omprövade i syfte att åstadkomma modernare villkor som tar bättre miljöhänsyn. Resultatet som framkommit används också som prioriteringsunderlag för länsstyrelsens tillsyn, det vill säga det har gett underlag att med tillsynsverktyget kunna välja var det är mest angeläget och gör mest miljönytta. Dammen vid Hösthån var en av de dammar vars tillstånd granskades. Holmsjön (SE ) En projektering gällande utrivning av dammen vid Holmsjön togs fram 2014 (Bruks 2014). Beställare Länsstyrelsen i Dalarna. Länsstyrelsen Dalarna Sörälvens avrinningsområde 27

28 Fysisk påverkan Morfologi (rätning, rensning, markanvändning) Morfologiska förändringar som kan orsaka morfologisk påverkan kan bestå i olika typer av rensningar, rätningar, omledningar, fördjupningar, avsänkning av vattenyta, samt olika typer av ingrepp eller markanvändning i sjöar och vattendrags strandzon eller närområde. Rensningar utförda under flottningsepoken under 1900-talet utgör den största morfologiska påverkan inom Sörälvens avrinningsområde. Flottledsrensningar innebär att större stenar och block flyttades från vattenfåran till sidan om vattendraget. Ibland sprängdes till och med större block och hällar. Dessa ingrepp innebar att vattenfårans bredd smalnade av, vattenhastigheten ökade och de akvatiska livsmiljöernas variationsrikedom minskade, med betydande påverkan på de vattenlevande arterna som följd. Negativ morfologisk påverkan kan också orsakas av förändringar i vattnens närmiljöer och strandzoner. Exempelvis kan de förändringar som byggande och brukande av mark orsakar, påverka livsmiljöerna i vattnet. Rensningar kan också förekomma i nära anslutning till och omkring övergivna rester av historiska dämmen och därtill anslutna verksamheter. Dessa har ännu inte kartlagts i detalj ännu. Tillståndet i miljön Inom Sörälvens avrinningsområde är det en sjö och 18 vattendragssträckor som bedömts ha fysiska skador (förändringar i morfologin) som gör att det på ett betydande sätt påverkar vattenlevande djur och växter Den morfologiska påverkan är med några få undantag orsakade av rensningar från flottningsepoken på 1900-talet (Tabell 5, Figur 7). Flötningssjön (SENO ) Denna sjö har bedömts ha en så pass stor andel konstgjord eller brukad mark inom sjöns närområde (inom 30 m från stranden) att det kan påverka sjöns växt och djurliv negativt Sörälvens avrinningsområde Länsstyrelsen Dalarna 2015

29 Figur 7. Bedömning av tillståndet (status) med avseende på morfologisk påverkan för sjöar och vattendrag inom Sörälvens avrinningsområde. Observera att morfologisk status inte automatiskt är detsamma som ekologisk status. Det beror på att den ekologiska statusen är en sammanvägning av en rad olika parametrar. Länsstyrelsen Dalarna Sörälvens avrinningsområde 29

30 Tabell 5. Vatten inom Sörälvens vattensystem som har ett miljötillstånd med avseende på morfologisk påverkan, som gör att det inte bedöms kunna uppnå god ekologisk status ID-beteckning/ Morfologiskt Orsaker: Vattnets namn Vattenkategori EUCD tillstånd Rensning Närmiljö Brunnan (Svartbuhån - Stordrevdagssjön) Vattendrag SE M X Borgan (Stordrevdagssjön - Aspdagen) Vattendrag SE M X Sörälven (nedstr torrfåran vid Hösthån - Idresjön) Vattendrag SE M X Sörälven (Liss-Gunnarsviken - Hösthån) Vattendrag SE M X Sörälven (Storbosjön - Lillälgsjön) Vattendrag SE M X Flötningssjön Sjö SENO M X Guttan (Stupån - Guttusjön) Vattendrag SE M X Guttan (Frönhån - Storhån) Vattendrag SE M X Guttan (Guttusjön - Frönhån) Vattendrag SE M X Guttan (Storsillret - Sörälven) Vattendrag SE M X Guttan (Gutulisjöen - Stupån) Vattendrag SENO M X Skärvagan (Skärskarhån - Sörälven) Vattendrag SE M X St Härjån (Nedersttjärnen - Holmsjön) Vattendrag SE M X St Härjån (Kvin - Summelshån) Vattendrag SE M X St Härjån (Holmsjön - Fjölbusjön) Vattendrag SE M X St Härjån (Fjölbusjön - Kvin) Vattendrag SE M X St Härjån (Summelshån - Storbosjön) Vattendrag SE M X Stupån (Skjeftsjöen - Stupsjön) Vattendrag SENO M X Stupån (Stupsjön - Guttan) Vattendrag SE M X Källor till påverkan Inom Sörälvens avrinningsområde har flottningsverksamhet bedrivits i flera vattendrag och det är denna numera avslutade verksamhet som bedöms utgöra den mest betydande morfologiska påverkan inom Sörälvens avrinningsområde (Tabell 5). Andelen artificiell markanvändning (aktivt brukad mark och anlagda/hårdgjorda ytor) i vattnens närområde upp till 30 meter från strand och svämplan, är ett mått på denna typ av fysisk påverkan. Svämplanet utgör den strandnära zon kring vattnet som regelbundet översvämmas och som är viktig för många vattenlevande växter och djur, exempelvis som lekområde för fisk. Situationer och/eller förhållanden där vattnens strandzon eller svämplan förändrats avsevärt, utgör en betydande påverkan på vattnets ekologi. För mer detaljerad information om graden av morfologisk påverkan av vattnen i detta område hänvisas till VISS-databasen ( Behov av åtgärder för att nå miljökvalitetsnormerna Flottledsrensning ger huvudsakligen lokal påverkan på växt- och djurliv och åtgärderna som behövs är likaså oftast lokala, det vill säga problem och åtgärder som behövs ligger på samma plats. Ibland kan dock vattendrag vara viktiga lek- och uppväxtområden för fiskbestånd inom ett mycket större område och i sådana fall kan påverkan som Sörälvens avrinningsområde Länsstyrelsen Dalarna 2015

31 identifierats ligga långt ifrån de åtgärder som behöver genomföras. Likväl finns i sådana fall även påverkan lokalt där åtgärderna för det mer avlägsna problemet behöver sättas in. Alla flottledsrensade vattendrag inom området behöver restaureras för att samtliga vattendrag ska uppnå acceptabla livsmiljöer för djur- och växtliv. Vissa vattendragssträckor kräver även att anslutande sträckor åtgärdas. Detta är viktigt att beaktavid prioriteringssituationer. Exempelvis krävs för att Sörälven nedströms Hösthån (SE och SE ) ska anses uppnå ett ekologiskt funktionellt vattenekosystem, även att flera vatten uppströms åtgärdas. Närområde och svämplan har bedöms ha betydande påverkan på Flötningssjön (SENO ). Vatten med omfattande påverkan på dessa parametrar kan åtgärdas genom förändrad markanvändning i vattnens närmiljöer. Exempelvis genom att återställa kantzoner som är bevuxna med naturlig vegetation och vid högflöden tillåts översvämmas. Detta gynnar många arter i vattnen, men även arter som lever just i kantzonen och som är beroende av naturlika förhållanden. Problem med närområden (kantzoner) ur hydromorfologisk synpunkt är lokala. Det kan dock finnas andra miljöproblem förknippande med kantzoner som har påverkan som sträcker sig längre nedströms (exempelvis övergödning). Åtgärder mot andra typer av miljöproblem kan vara desamma som de mot morfologiska problemen, men kan ibland behöva vara mer långtgående. Dessa beskrivs i så fall under respektive miljöproblem. Det förekommer även annan morfologisk påverkan inom detta område, men den är dåligt kartlagd. Det kan därför finnas ytterligare behov av åtgärder i fler vatten vad som redovisas här. Genomförda och pågående åtgärder En åtgärdsplan för samtliga flottledsrensade vattendrag i Dalarna har tagits fram (Melin m.fl. 2012). I denna finns åtgärdsbehovet beskrivet och kvantifierat för respektive vattendrag. Nästa steg i processen blir att projektera planerade åtgärder mer i detalj. Detta har genomförts för några vattendrag som redovisas nedan. ID-numret (EUCD) för de vattendragssträckor som berörs av projekterade åtgärder anges inom parentes. Guttan (SENO , SE , SE , SE , SE ) Vattendraget ska projekteras 2015 för att flottledsrestaureras inom något av de närmsta kommande åren därefter. Skärvagan (Skärskarhån - Sörälven) (SE ) Vattendraget har projekterats av SveaSkog AB för att flottledsrestaureras inom något av de närmsta kommande åren. Stora Härjån (Holmsjön - Fjölbusjön) (SE ) En projektering gällande flottledsåterställning av den översta delen av Stora Härjån togs fram 2014 (Bruks 2014). Beställare Länsstyrelsen i Dalarna. Länsstyrelsen Dalarna Sörälvens avrinningsområde 31

32 Referenser Bruks A Utrivning av Holmsjödammen åtgärds- och utförandebeskrivning. Utförd av Vattenbruks AB på uppdrag av Länsstyrelsen Dalarna. Länsstyrelserna Miljödomstolarnas databas över miljötillstånd gällande vattenverksamhet Miljöboken. ( ). Melin M., Edman J., Danielsson H Åtgärdsplan för flottledsrensade vattendrag i Dalarnas län. Rapport 2012:12. Länsstyrelsen Dalarna. SMHI SMHI Vattenwebb. ( ) Sörälvens avrinningsområde Länsstyrelsen Dalarna 2015

33 Bilagor Externa bilagor Följande bilagor kan laddas hem separat på alternativt beställas för utskrift från Vattenförvaltningen vid Länsstyrelsen Dalarna. Tel alt. Bilaga A. Introduktion till miljögifter i ytvatten Länsstyrelsen Dalarna Sörälvens avrinningsområde 33

34 34 2. Sörälvens avrinningsområde Länsstyrelsen Dalarna 2015