Kunskapsunderlag för delområde
|
|
- Elisabeth Bergqvist
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Kunskapsunderlag för delområde 51. Luståns avrinningsområde Version 1.1
2 2 51. Luståns avrinningsområde Länsstyrelsen Dalarna 2015
3 Innehållsförteckning Sammanfattning... 4 Naturvärden och skyddade områden... 5 Kulturmiljö... 6 Sjöar och vattendrag... 7 Vattnets kemiska och ekologiska status... 7 Miljögifter Tillståndet i miljön Källor till påverkan Behov av åtgärder för att nå miljökvalitetsnormerna Undersökningar och övriga insatser Övergödning Tillståndet i miljön Försurning Fysisk påverkan Fysisk påverkan Hydrologi (vattenreglering) Tillståndet i miljön och källor till påverkan Behov av åtgärder för att nå miljökvalitetsnormerna Genomförda och pågående åtgärder Fysisk påverkan Konnektivitet (vandringshinder) Tillståndet i miljön och källor till påverkan Behov av åtgärder för att nå miljökvalitetsnormerna Genomförda och pågående åtgärder Fysisk påverkan Morfologi (rätning, rensning, markanvändning) Tillståndet i miljön Källor till påverkan Behov av åtgärder för att nå miljökvalitetsnormerna Genomförda och pågående åtgärder Referenser Bilagor Bilaga 1. Provtagning miljögifter Externa bilagor Länsstyrelsen Dalarna Luståns avrinningsområde 3
4 Sammanfattning Luståns avrinningsområde ligger till största delen i Hedemora och Säters kommuner men sträcker sig även in i Norberg och Smedjebacken. Inom området finns det två riksintressen för kulturmiljö som direkt berör vattenanknutna kulturvärden Områdets historia domineras av gruvverksamhet och järnhantering som främst har sitt ursprung under medeltiden. Man har även hittat spår som sträcker sig så långt tillbaka som stenåldern. Man har bland annat hittat spår efter stenåldersboplatser, gravar och förhistorisk järnframställning. Utmed områdets vattendrag finns ett flertal lämningar efter senare tids järnframställning såsom hyttor, bruk och hammare men även träindustri, kalkugnar, sågverk, och kvarnar. I anslutning till dessa verksamheter förekommer det ett flertal dammvallar. I områdets skogar finns lämningar efter gruvhål, fäbodar, kolbottnar, torp, lämningar efter stenbrott, kalkbrott och täktverksamhet. Flera av de fäbodar och torp som finns i området ligger i anslutning vatten. Luståns avrinningsområde påverkas lokalt i stor utsträckning av miljögifter till följd av tidigare verksamheter. Bland annat finns det längs Luståns sträckning ett flertal hyttområden från tidigare gruvverksamheter samt ett antal deponier som kan påverka vattenmiljön negativt. I avrinningsområdets övre del ligger en nedlagd sulfitmassafabrik där man brände svavelkis till pappersmassaproduktionen och även blekte massan med olika klorprocesser. Fibrer och aska släpptes ut orenat till Lutdammen, och även kisaska spreds i närliggande områden och längs med järnvägen till Vikmanshyttan. I övre delen av avrinningsområdet ligger även ett nedlagt sågverk där man doppade virket i pentaklorfenol. Inga sjöar eller vattendrag inom delavrinningsområdet har bedömts ha problem med försurning Luståns avrinningsområde Länsstyrelsen Dalarna 2015
5 Naturvärden och skyddade områden Inom avrinningsområdet finns inga Natura 2000-områden med vattenanknutna livsmiljöer eller arter. Hovranområdet är utpekat som riksintresse för naturvård enligt miljöbalken. Även inom Miljökvalitetsmålet Levande sjöar och vattendrag har Håvran pekats ut ur naturvårdssynpunkt. Värdena består bland annat av den översvämnings- och betesberoende strandfloran samt den stora variationen på vattenanknutna miljöer och arter. Länsstyrelsen Dalarna Luståns avrinningsområde 5
6 Kulturmiljö Områdets kända förhistoria och historia domineras av gruvverksamhet och järnhantering som har sitt ursprung främst under medeltiden. Ännu äldre spår finns i form av bland annat stenåldersboplatser, gravar och förhistorisk järnframställning. Utmed områdets vattendrag finns ett flertal lämningar efter senare tids järnframställning såsom hyttor, bruk och hammare men även träindustri, kalkugnar, sågverk, och kvarnar. I anslutning till dessa verksamheter förekommer det ett flertal dammvallar. I skogarna förekommer lämningar efter gruvhål, fäbodar, kolbottnar, torp, lämningar efter stenbrott, kalkbrott och täktverksamhet. Flera av fäbodarna och torpen, lägenhetsbebyggelser, ligger i anslutning till vatten. Inom området finns det två riksintressen för kulturmiljö som direkt berör vattenanknutna kulturvärden. Ett av dessa, Grådö-Hamrö-Husby 1, ligger främst inom angränsande avrinningsområden men upptar en större del av avrinningsområdets östra del. Inom avrinningsområdet innefattas området omkring Lustån, från Botan, nedströms fram till dess utlopp i Dalälven. Utmed Lustån finns flera medeltida hyttbyar som innefattar ett flertal hytt- och hammarområden. Centralt i området ligger riksintresset Norns bruk och vägen Vikmanshyttan-Larsbo 2 (W33). Norns bruk är en industrimiljö med ett välbevarat järnbruk från 1600-talet och förbindelseväg mellan Larsbo och Vikmanshyttan. Vägen har medeltida anor. Flera byggnader i Norns bruk är direkt kopplade till utnyttjande av vattenkraft. Området innefattar även bland annat Norns gamla hytta vid Hult, och intilliggande Lindgruvan. Dessa två områden är även utpekade som särskilt värdefulla områden med natur- och kulturmiljöer i och i anslutning till sjöar och vattendrag (Vattendirektivet för kultur 2005). Fornminnesinventering har skett i området I Länsstyrelsen Dalarnas Vattenvårdsplan för Dalälvens avrinningsområde nämns att inga vattendrag i området har använts under flottningen. Spår efter flottning finns dock beskriven vid åtminstone en registrerad dammvall (Hedemora 237:1 3 ) i Riksantikvarieämbetets register för fornlämningar. Det som troligen främst kan ha påverkat vattenavrinningen inom området rörande kulturoch fornlämningar är metallhanteringen. Vidare åtgärder i anslutning till återställande av vattendrag bör göras i samråd med kulturmiljöfunktionen vid Länsstyrelsen Dalarna i områden där det kan finnas kulturlämningar Luståns avrinningsområde Länsstyrelsen Dalarna 2015
7 Sjöar och vattendrag Vattnets kemiska och ekologiska status Figur 1. Karta över delavrinningsområde 51. Luståns avrinningsområde. Sjöar anges med namn medan vattendrag anges med löpnummer. Detta löpnummer återfinns även i Tabell 1. I Tabell 1 nedan presenteras ytvattenförekomsterna inom avrinningsområdet. Tabellen innehåller information om ekologisk och kemisk status och miljökvalitetsnormer (MKN) som föreslås gälla från och med år Den visar även vilka miljöproblem som finns i vattenförekomsten och som föranleder åtgärder. Se kartorna Figur 2 och Figur 3 för den ekologiska samt kemiska statusen (exklusive kvicksilver) i delavrinningsområdet. Länsstyrelsen Dalarna Luståns avrinningsområde 7
8 Tabell 1. I tabellen redovisas ekologisk och kemisk status samt vilka miljökvalitetsnormer som föreslås gälla fr.o.m (GES = God Ekologisk Status, GEP= God Ekologisk Potential, GKSS = God kemisk ytvattenstatus). Kemisk status samt miljöproblemet miljögifter anges exklusive kvicksilver (F: försurning, Ö: övergödning, FP: fysisk påverkan och M: miljögifter, vilket inkluderar miljögifter som ingår i bedömningen för antingen kemisk eller ekologisk status). Löpnumret i tabellen anger vattenförekomstens position i kartan (Figur 1). Den kemiska statusen innebär att det saknas miljögiftsmätningar i vattenförekomsten. För varje vatten redovisas en unik EUCD-kod (exempelvis SE ) som kan användas för att söka efter vattnet i VISS-databasen (Vatteninformationssystem Sverige Löpnr Vattenförekomster i Luståns avrinningsområde 1 Lustån (Prästhyttesjön - Dalälven) SE Lustån (Botan - Prästhyttesjön) SE Botan SE Lustån (Turbodammen - Botan) SE Lustån (Dammen - St Sundsjön) SE Stora Norn SE Kräftbäcken,Dräckebäcken nedre SE Namnlös uppströms Prästhyttesjön SE Fiskbäcksån SE Stora Gloten SE Björkbäcken (Björkan - Lilla Hån) SE Björkan SE Dräckebäcken (övre) SE Dräcken SE Mellan Djuptjärnen och Dräcken SE Mellan Gränsen och Djuptjärnen SE Ekologisk status Ekologisk status Måttlig Måttlig Måttlig Måttlig Måttlig Måttlig Måttlig God God God God God Måttlig Måttlig God God MKN GES 2021 GES 2021 GES 2021 GES 2021 GES 2021 GES 2021 GES 2021 GES 2015 GES 2015 GES 2015 GES 2015 GES 2015 GES 2021 GES 2021 GES 2015 GES 2015 Kemisk status Kemisk status Uppnår ej god MKN F Ö FP M Kommun Miljöproblem Hedemora Hedemora Hedemora Hedemora Hedemora Hedemora, Smedjebacken, Säter Hedemora Hedemora Säter Säter Säter Säter Hedemora Hedemora Hedemora Hedemora Luståns avrinningsområde Länsstyrelsen Dalarna 2015
9 Löpnr avrinningsområde Vattenförekomster i Luståns 17 Namnlö s (Klämshyttan - Lustån) SE Ekologisk status Kemisk status Miljöproblem Ekologisk status MKN Måttlig GES 2021 Kemisk status MKN F Ö FP M Kommun Hedemora Länsstyrelsen Dalarna Luståns avrinningsområde 9
10 Figur 2. Sjöars och vattendrags ekologiska status inom Luståns avrinningsområde. Vita partier i kartan representerar vatten som inte inkluderats i statusklassningen. Den ekologiska statusen är en sammanvägning mellan en rad olika parametrar som exempelvis biologiska kvalitetsfaktorer såsom fisk och även kvalitetsfaktorer som vattenkemi. Då det är biologin som i första hand ska förbättras inom vattenförvaltningen är det de biologiska faktorerna som väger tyngst vid bedömningen av den ekologiska statusen. Se Figur 1 för namnsättning av sjöar och vattendrag Luståns avrinningsområde Länsstyrelsen Dalarna 2015
11 Figur 3 Sjöars och vattendrags kemiska status (exklusive kvicksilver) inom Luståns avrinningsområde. Vita partier i kartan representerar vatten som inte inkluderats i statusklassningen. I de fall då den kemiska statusen anges som saknas det mätningar i, eller i anslutning till, vattnet och det är därmed okänt vilken kemisk status vattnet har. Se Figur 1 för namnsättning av sjöar och vattendrag. Länsstyrelsen Dalarna Luståns avrinningsområde 11
12 Miljögifter Luståns avrinningsområde påverkas lokalt i stor utsträckning av tidigare verksamheter. Längs med Lustån finns det ett flertal hyttområden från tidigare gruvverksamheter, och ett antal deponier som kan påverka vattenmiljön negativt. Längst upp i avrinningsområdet ligger en nedlagd sulfitmassafabrik och ett nedlagt sågverk med pentaklorfenoldoppning (Sundström 2000, Wetterholm och Binbach 2012). Under tiden sulfitmassafabriken var i bruk brändes svavelkis och pappersmassan klorblektes (Sundström 2000). Fibrer och aska släpptes ut orenat till Lutdammen, och även kisaska spreds i närliggande områden och längs med järnvägen till Vikmanshyttan (Sundström 2000). Tillståndet i miljön Inom detta område har länsstyrelsen inte utfört några provtagningar av miljögifter i ytvatten, däremot har den ansvarige tidigare verksamhetsutövaren genomfört provtagningar i två vattenförekomster, Lutdammen i Lustån (SE ) och Botan (SE ) (Bilaga 1). En vattenförekomst uppnår ej god kemisk status, och för två vattenförekomster påverkas den ekologiska statusen negativt på grund av miljögifter (Tabell 1). Lustån (Turbodammen Botan, SE ) Vattenförekomsten uppnår ej god kemisk status (Tabell 1). Uppmätta sedimenthalter för Pb överstiger gränsvärdet. Sedimenthalter av Cu, dioxiner och dioxinlika PCBer och Hg är förhöjda. Proverna är tagna i Lutdammen, som är en del av denna vattenförekomst. Lutdammen var recipient till Turbo sulfitfabrik, som släppte ut orenat processvatten till Lutdammen mellan slutet av 1880-talet och början av 1960-talet. Processvattnet innehöll bl.a. sulfitlut och klorblekt fibermassa. Mellan 1940 och 1960 muddrade man fibermassor i Lutdammen och deponerade dessa vid dammens ena strand. På denna plats deponerades även annat material (se Källor till påverkan). Klorblekningen har lett till att det finns förhöjda halter dioxiner i sedimenten i Lutdammen, och tungmetallerna i sedimenten beror troligen på urlakning av kisaskan. Dioxinhalterna i Lutdammen kan även härstamma från ett nedlagt sågverk (Turbo sågverk, se källor till påverkan där pentaklorfenoldoppning av virke skedde (Wetterholm och Binbach 2012). Sågverket ligger vid Turbodammen, ett så kallat övrigt vatten (vattnets yta är för liten för att sjön ska kallas för vattenförekomst och statusklassas), uppströms Lutdammen. Botan (SE ) Det förekommer fiberbankar i sjön Botan (Sundström 2000), och dioxinhalten analyserad i två gäddor 1999 (Grahn 1999) ligger mellan 1/4 och 2/5 av gränsvärdet (Naturvårdsverket 2008). Detta innebär att det finns en risk för att god ekologisk och kemisk status ej uppnås. Källor till påverkan Förorenade områden Sammanlagt 25 förorenade områden är identifierade inom avrinningsområdet. Av dessa har fyra tilldelats riskklass 2. Så kallade MIFO-objekt med riskklass 2 anges i Tabell Luståns avrinningsområde Länsstyrelsen Dalarna 2015
13 Tabell 2. Kartlagda förorenade områden (riskklass 2). I tabellen anges områdets bransch, närmaste vattenförekomst samt föroreningar som potentiellt kan förekomma inom branschen eller har hittats genom undersökningar i anslutning till området Riskklass Objektnamn Bransch Föroreningar Närmaste vattenförekomst 2 Deponi vid Bockberget Industrideponier Muddermassor från Lutdammen vid Turbo Sankmark och bäck 2 Mudderdeponi i Turbo Industrideponier Muddermassor från Lutdammen vid Turbo Lutdammen 2 Turbo Sulfitfabrik Massa och pappersindustri Oljor, kisaska, PAH, As, Lustån tungmetaller, PCB, dioxin 2 Turbo sågverk Sågverk med doppning PCB, oljor, kisaska, tungmetaller, dioxin, pentaklorfenol Turbodammen Turbo Sulfitfabrik Tre fabriker har funnits på platsen. Den första sulfitfabriken stod klar 1889 brann ner En andra fabrik som byggdes året efter brann även den ned Den tredje fabriken togs i drift 1905 och var i produktion till fabrikens nedläggning Svaveldioxid som ingick i processen framställdes genom uppvärmning av svavelkis vilket ledde till bildning av kisaska/kisbränder. Kisaska släpptes ut i Lustån tillsammans med lut, blekningskemikalier och fibrer. Luten innehöll svavel och bidrog till bildning av illaluktande svavelväten. Utsläpp av fibrer kunde leda till minskning av syre i vattnet. Åtgärder såsom luftning och uppförande av rensbar avsättningsbassäng för fibermassorna vidtogs. Lutdammen var fylld med fiberrester och när vattennivån sjönk, på grund av dess eftersatta underhåll, och fibermassorna blottades luktade det illa byggdes en ny damm för att minska luktproblemet. Kisaskan användes även som ogräsbekämpningsmedel och den spreds därför längsmed järnvägen mellan Turbo och Vikmanshyttan. Luten användes som dammbindare och spreds efter grusvägarna i området. Dioxiner påträffades i sediment i Lutdammen och i gädda från sjön Botan. Analyser av jordprover från fabriksområdet visar på förhöjda halter av PAH, PCB, bly, kadmium, aromater, alifater, arsenik, koppar, kvicksilver och zink. Dioxiner överskrider riktvärdet för KM (känslig markanvändning) i ett prov. Grundvattenproverna visar förhöjda halter av zink, bly, PAH och dioxiner. Ytterligare provtagningar med ett större antal prover från olika djup har rekommenderats för att få en tydligare bild av föroreningsnivån och dess utbredning (Alexandersson 2012). Turbo sågverk Turbo sågverk ligger i anslutning till Turbo sulfitfabrik i Hedemora kommun. Sågverksdelen var i drift under cirka 50 år fram till 1970 och doppning har skett på området. I den närliggande Turbodammen finns en populär badplats. En förstudie vid sågverket genomfördes Undersökningen visade förhöjda halter av bly i grundvatten som överstiger tillämpade riktvärden. Föroreningen härrör troligen inte från sågverket utan sannolikt från de tillförda fyllnadsmassorna som innehåller kisaska och som förekommer intill undersökningsområdet. Väldigt höga halter av dioxin har påvisats där spånrester påträffats. Dioxinet som påvisats vid spånupplaget härrör troligen från den tidigare impregneringsverksamheten. Länsstyrelsen Dalarna Luståns avrinningsområde 13
14 Kompletterande provtagningar och undersökningar bör utföras vid spånupplaget för att avgränsa det område där dioxin förekommer i höga halter ytligt. Behov av åtgärder för att nå miljökvalitetsnormerna I detta avrinningsområde har länsstyrelsen föreslagit en åtgärd i kategorin efterbehandling för att uppnå miljökvalitetsnormerna i Lustån som inte uppnår god kemisk status. Åtgärden är övergripande och syftar till att reducera det diffusa läckaget av föroreningar som finns i Lutdammen och som sannolikt påverkar Lustån och Botan. Det är framförallt de förorenade områdena kring Turbo som behöver saneras. Ovan nämnda åtgärd bör föregås av åtgärdsutredning för att identifiera de största påverkanskällorna, verifiera och kvantifiera utsläppen. Undersökningar och övriga insatser Verifieringsstudier av sedimenten i Lutdammen (Turbodammen Botan, SE ) och av sedimenten i Botan (SE ) samt eventuellt analyser av dioxiner i fisk från båda förekomsterna bör genomföras för att fastställa/verifiera statusen i dessa förekomster Luståns avrinningsområde Länsstyrelsen Dalarna 2015
15 Övergödning Länsstyrelsen Dalarna jobbar med att sammanställa material om miljöproblemen inom avrinningsområdet. Materialet kommer tillgängliggöras genom publikation av en ny version av detta dokument på Tillståndet i miljön Länsstyrelsen Dalarna jobbar med att sammanställa material om miljöproblemen inom avrinningsområdet. Materialet kommer tillgängliggöras genom publikation av en ny version av detta dokument på Försurning Inga sjöar eller vattendrag inom delavrinningsområdet har bedömts ha problem med försurning. Länsstyrelsen Dalarna Luståns avrinningsområde 15
16 Fysisk påverkan Länsstyrelsen Dalarna jobbar med att sammanställa material om miljöproblemen inom avrinningsområdet. Materialet kommer tillgängliggöras genom publikation av en ny version av detta dokument på Luståns avrinningsområde Länsstyrelsen Dalarna 2015
17 Fysisk påverkan Hydrologi (vattenreglering) Tillståndet i miljön och källor till påverkan Figur 4. Dammar inom Luståns vattensystem som orsakar regleringspåverkan och som även i de flesta fall utgör vandringshinder mot förflyttning upp- och nedströms för vattenlevande djur. I de fall då det dammar saknar tillstånd anges dessa med en cirkel. Länsstyrelsen Dalarna Luståns avrinningsområde 17
18 Figur 5. Bedömning av tillståndet (status) med avseende på hydrologisk påverkan för sjöar och vattendrag inom Luståns avrinningsområde. Observera att hydrologisk status inte automatiskt är detsamma som ekologisk status. Det beror på att den ekologiska statusen är en sammanvägning av en rad olika parametrar. Behov av åtgärder för att nå miljökvalitetsnormerna Genomförda och pågående åtgärder Luståns avrinningsområde Länsstyrelsen Dalarna 2015
19 Fysisk påverkan Konnektivitet (vandringshinder) Tillståndet i miljön och källor till påverkan Figur 6. Bedömning av tillståndet (status) med avseende på påverkan från vandringshinder (dammar), för sjöar och vattendrag inom Luståns avrinningsområde. Observera att konnektivitetsstatus inte automatiskt är detsamma som ekologisk status. Det beror på att den ekologiska statusen är en sammanvägning av en rad olika parametrar. Behov av åtgärder för att nå miljökvalitetsnormerna Genomförda och pågående åtgärder Länsstyrelsen Dalarna Luståns avrinningsområde 19
20 Fysisk påverkan Morfologi (rätning, rensning, markanvändning) Tillståndet i miljön Figur 7. Bedömning av tillståndet (status) med avseende på morfologisk påverkan för sjöar och vattendrag inom Luståns avrinningsområde. Observera att morfologisk status inte automatiskt är detsamma som ekologisk status. Det beror på att den ekologiska statusen är en sammanvägning av en rad olika parametrar. Källor till påverkan Behov av åtgärder för att nå miljökvalitetsnormerna Genomförda och pågående åtgärder Luståns avrinningsområde Länsstyrelsen Dalarna 2015
21 Referenser Alexandersson M Turbo sulfitfabrik en sammanställning av tidigare genomförda miljötekniska utredningar, LIA Rapport Grahn O Analys av dibenzodioxiner och dibezofuraner samt kvicksilver i gädda från sjön Botan nedströms f.d. Turbo sulfitfabrik, Hedemora kommun, MiljöForskarGruppen AB Naturvårdsverket Förslag till gränsvärden för särskilda förorenande ämnen Stöd till Vattenmyndigheterna vid statusklassificering och fastställande av MKN. Rapport 5799 Sundström K Turbo Sulfitfabrik Industrihistorisk kartläggning med avseende på förorenad mark, Länsstyrelsen Dalarnas läns Rapport 2000:13 Wetterholm P., Binbach T Tofta, Turbo och Husbt Förstudie av tre träförädlingsanläggningar i Dalarna, Structor Miljöteknik AB Länsstyrelsen Dalarna Luståns avrinningsområde 21
22 Bilagor Bilaga 1. Provtagning miljögifter I tabellen redovisas provtagning som har skett i vattenförekomster inom Luståns avrinningsområde för matriserna vatten, sediment och biota (nätfiskad abborre). Ämnen som redovisas under Överskridande är ämnen som har halter vilka överstiger gränsvärden för prioriterade ämnen. Ämnen som anges under Förhöjda ämnen är särskilda förorenande ämnen som överstiger klassgränsen för måttlig ekologisk status, eller andra ämnen som är förhöjda i förhållande till gränsvärden inom Vattendirektivet eller Norska bedömningsgrunder. Vattenförekomst Matris År Överskridande ämnen Förhöjda ämnen Lustån (Turbo- Sediment 1999 Pb Cu, Dioxiner och dioxinlika dammen - Botan) SE Botan Biota 1999 PCBer och Hg Dioxiner och dioxinlika PCBer SE Luståns avrinningsområde Länsstyrelsen Dalarna 2015
23 Externa bilagor Följande bilagor kan laddas hem separat på alternativt beställas för utskrift från Vattenförvaltningen vid Länsstyrelsen Dalarna. Tel alt. Bilaga A. Introduktion till miljögifter i ytvatten Länsstyrelsen Dalarna Luståns avrinningsområde 23
24 Luståns avrinningsområde Länsstyrelsen Dalarna 2015
Kunskapsunderlag för delområde
Kunskapsunderlag för delområde 14. Våmåns avrinningsområde Version 1.0 2015-04-01 2 14. Våmåns avrinningsområde Länsstyrelsen Dalarna 2015 Innehållsförteckning Sammanfattning... 4 Naturvärden och skyddade
Läs merKunskapsunderlag för delområde
Kunskapsunderlag för delområde 16. Ryssåns avrinningsområde Version 1.0 2015-04-10 2 16. Ryssåns avrinningsområde Länsstyrelsen Dalarna 2015 Innehållsförteckning Sammanfattning... 4 Naturvärden och skyddade
Läs merKunskapsunderlag för delområde
Kunskapsunderlag för delområde 17. Limåns avrinningsområde Version 1.0 2015-04-10 2 17. Limåns avrinningsområde Länsstyrelsen Dalarna 2015 Innehållsförteckning Sammanfattning... 4 Naturvärden och skyddade
Läs merKunskapsunderlag för delområde
Kunskapsunderlag för delområde 18. Ickåns avrinningsområde Version 1.0 2015-04-28 2 18. Ickåns avrinningsområde Länsstyrelsen Dalarna 2015 Innehållsförteckning Sammanfattning... 4 Naturvärden och skyddade
Läs merKunskapsunderlag för delområde
Kunskapsunderlag för delområde 36. Bynorets avrinningsområde Version 1.0 2015-04-09 2 36. Bynorets avrinningsområde Länsstyrelsen Dalarna 2015 Innehållsförteckning Sammanfattning... 4 Naturvärden och skyddade
Läs merKunskapsunderlag för delområde
Kunskapsunderlag för delområde 13. Unnåns avrinningsområde Version 1.0 2015-03-31 2 13. Unnåns avrinningsområde Länsstyrelsen Dalarna 2015 Innehållsförteckning Sammanfattning... 4 Naturvärden och skyddade
Läs merKunskapsunderlag för delområde
Kunskapsunderlag för delområde 34. Norets (Järna) samt Snöåns avrinningsområde Version 1.0 2015-04-10 2 34. Norets (Järna) samt Snöåns avrinningsområde Länsstyrelsen Dalarna 2015 Innehållsförteckning Sammanfattning...
Läs merKunskapsunderlag för delområde
Kunskapsunderlag för delområde 23. Görälvens avrinningsområde Version 1.0 2015-05-08 2 23. Görälvens avrinningsområde Länsstyrelsen Dalarna 2015 Innehållsförteckning Sammanfattning... 4 Naturvärden och
Läs merKunskapsunderlag för delområde
Kunskapsunderlag för delområde 31. Vanån mellan Gävundssjön och Venjan Version 1.0 2 31. Vanån mellan Gävundssjön och Venjan Länsstyrelsen Dalarna 2015 Innehållsförteckning Sammanfattning... 4 Naturvärden
Läs merKunskapsunderlag för delområde
Kunskapsunderlag för delområde 1. Storåns (Idre) avrinningsområde Version 1.1 2 1. Storåns (Idre) avrinningsområde Länsstyrelsen Dalarna 2015 Innehållsförteckning Sammanfattning... 4 Naturvärden och skyddade
Läs merKunskapsunderlag för delområde
Kunskapsunderlag för delområde 22. Fulans avrinningsområde uppströms Fulunäs Version 1.0 2015-04-29 2 22. Fulans avrinningsområde uppströms Fulunäs Länsstyrelsen Dalarna 2015 Innehållsförteckning Sammanfattning...
Läs merKunskapsunderlag för delområde
Kunskapsunderlag för delområde 19. Enåns avrinningsområde Version 1.0 2015-04-29 2 19. Enåns avrinningsområde Länsstyrelsen Dalarna 2015 Innehållsförteckning Sammanfattning... 4 Naturvärden och skyddade
Läs merKunskapsunderlag för delområde
Kunskapsunderlag för delområde 56. Dalälven mellan Forsön och Bäsingen Version 1.0 2015-03-27 2 56. Dalälven mellan Forsön och Bäsingen Länsstyrelsen Dalarna 2015 Innehållsförteckning Sammanfattning...
Läs merKunskapsunderlag för delområde
Kunskapsunderlag för delområde 50. Dalälven mellan Håvran och Torsång Version 1.0 2015-03-27 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Naturvärden och skyddade områden... 4 Kulturmiljö... 5 Sjöar och vattendrag...
Läs merKunskapsunderlag för delområde
Kunskapsunderlag för delområde 33. Västerdalälven mellan och Tandö Version 1.0 2015-04-28 2 33. Västerdalälven mellan och Tandö Länsstyrelsen Dalarna 2015 Innehållsförteckning Sammanfattning... 4 Naturvärden
Läs merKunskapsunderlag för delområde
Kunskapsunderlag för delområde 37. Västerdalälven mellan Djurås och Vansbro Version 1.0 2015-03-18 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Naturvärden och skyddade områden... 4 Kulturmiljö... 5 Sjöar
Läs merKunskapsunderlag för delområde
Kunskapsunderlag för delområde 42. Sundbornsåns avrinningsområde Version 1.1 2 42. Sundbornsåns avrinningsområde Länsstyrelsen Dalarna 2015 Innehållsförteckning Sammanfattning... 5 Naturvärden och skyddade
Läs merKunskapsunderlag för delområde
Kunskapsunderlag för delområde 52. Jularboåns avrinningsområde Version 1.0 2015-03-18 2 52. Jularboåns avrinningsområde Länsstyrelsen Dalarna 2015 Innehållsförteckning Sammanfattning... 4 Naturvärden och
Läs merKunskapsunderlag för delområde
Kunskapsunderlag för delområde 15. mellan Siljan och Version 1.0 2 15. mellan Siljan och Länsstyrelsen Dalarna 2015 Innehållsförteckning Sammanfattning... 4 Naturvärden och skyddade områden... 5 Kulturmiljö...
Läs merKunskapsunderlag för delområde
Kunskapsunderlag för delområde 40. Norr-Lingans avrinningsområde Version 1.2 2015-03-16 2 40. Norr-Lingans avrinningsområde Länsstyrelsen Dalarna 2015 Innehållsförteckning Sammanfattning... 4 Naturvärden
Läs merKunskapsunderlag för delområde
Kunskapsunderlag för delområde 12. Ämåns avrinningsområde Version 1.0 2 12. Ämåns avrinningsområde Länsstyrelsen Dalarna 2015 Innehållsförteckning Sammanfattning... 4 Naturvärden och skyddade områden...
Läs merKunskapsunderlag för delområde
Kunskapsunderlag för delområde 46. Nyängsåns avrinningsområde Version 1.0 2 46. Nyängsåns avrinningsområde Länsstyrelsen Dalarna 2015 Innehållsförteckning Sammanfattning... 5 Naturvärden och skyddade områden...
Läs merMiljökvalitetsnormer och undantag. Mats Wallin, Norra Östersjöns vattendistrikt
Miljökvalitetsnormer och undantag Mats Wallin, Norra Östersjöns vattendistrikt Syftet med vattenförvaltningen God yt- och grundvattenstatus senast 2015. Vatten med sämre status än god och utan utveckling
Läs merKunskapsunderlag för delområde
Kunskapsunderlag för delområde 5. Rotälvens avrinningsområde Version 1.1 2 5. Rotälvens avrinningsområde Länsstyrelsen Dalarna 2015 Innehållsförteckning Sammanfattning... 4 Naturvärden och skyddade områden...
Läs merNya statusklassningar vattendrag nov 2013
Nya statusklassningar vattendrag nov 2013 Renate Foks 12 nov 2013 Hagbyån och Halltorpsån Utdrag från VISS, 12 nov 2013 Hagbyån Hagbyån Hagbyån Halltorpsån Halltorpsån gul = måttlig ekologisk status, grön=
Läs merGötarpsån: Hären - Töllstorpaån
Götarpsån: Hären - Töllstorpaån Lantmäteriet 2008. Ur GSD-produkter ärende 106-2004/188F. Projekt Vattensamverkan är ett initiativ från Länsstyrelsen i Jönköpings län. Mycket av data är hämtad från databasen
Läs merKunskapsunderlag för delområde
Kunskapsunderlag för delområde 20. Siljans näravrinningsområde Version 1.0 2015-03-16 2 20. Siljans näravrinningsområde Länsstyrelsen Dalarna 2015 Innehållsförteckning Sammanfattning... 4 Naturvärden och
Läs merMiljöprövning för tunnelbana från Akalla till Barkarby station. Bilaga 6 Redogörelse för påverkan på miljökvalitetsnormer
Miljöprövning för tunnelbana från Akalla till Barkarby station Bilaga 6 Redogörelse för påverkan på miljökvalitetsnormer Redogörelse för påverkan på miljökvalitetsnormer Miljöprövning för tunnelbana från
Läs merBilaga 1:2 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt
Bilaga 1:2 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt 2015-2021 Sammanställning av förslag till för Malgomaj och Kultsjödalens åtgärdsområde Detta är en sammanställning av de som föreslås för åtgärdsområdet
Läs merLilla Å (Mynningen-Musån)
20120412 Vattenförekomst Lilla Å (MynningenMusån) EU_CD Vattenkategori Distriktsindelning Huvudavrinningsområde Delavrinningsområde Kommuner Övervakningsstationer SE632093131112 Vattendrag 5. Västerhavet
Läs merRenare marks vårmöte 2010
Renare marks vårmöte 2010 Vad innebär de nya miljökvalitetsnormerna för vatten Helena Segervall Miljökvalitetsnormer Bestämmer om kvalitén på miljön i ett visst avgränsat område, t ex en vattenförekomst
Läs merBilaga 1:21 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt
Bilaga 1:21 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt 2015-2021 Sammanställning av förslag till för Mellan Ljungans åtgärdsområde Detta är en sammanställning av de som föreslås för Mellan Ljungans
Läs merKunskapsunderlag för delområde
Kunskapsunderlag för delområde 55. Årängsåns avrinningsområde Version 1.0 2 55. Årängsåns avrinningsområde Länsstyrelsen Dalarna 2015 Innehållsförteckning Sammanfattning... 5 Naturvärden och skyddade områden...
Läs merKunskapsunderlag för delområde
Kunskapsunderlag för delområde 53. Dalälven mellan Bäsingen och Håvran Version 1.0 2015-03-16 2 53. Dalälven mellan Bäsingen och Håvran Länsstyrelsen Dalarna 2015 Innehållsförteckning Sammanfattning...
Läs merBilaga 1:22 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt
Bilaga 1:22 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt 2015-2021 Sammanställning av förslag till för Övre Ljungans åtgärdsområde Detta är en sammanställning av de som föreslås för Övre Ljungans
Läs merHornån. Lantmäteriet Ur GSD-produkter ärende /188F
Hornån Lantmäteriet 2008. Ur GSD-produkter ärende 106-2004/188F. Projekt Vattensamverkan är ett initiativ från Länsstyrelsen i Jönköpings län. Mycket av data är hämtad från databasen VattenInformationsSystem
Läs merDen praktiska nyttan med åtgärdsprogram. Åke Bengtsson Vattenmyndigheten för Bottenhavets vattendistrikt
Den praktiska nyttan med åtgärdsprogram Åke Bengtsson Vattenmyndigheten för Bottenhavets vattendistrikt Att gå från byråkrati till handling Kartläggning och analys Identifiera vattenförekomster, bedöma
Läs merMiljögifter inom vattenförvaltningen och miljöövervakningen. Håkan Johansson, Länsstyrelsen i Stockholms län, enheten för miljöanalys
Miljögifter inom vattenförvaltningen och miljöövervakningen Håkan Johansson, Länsstyrelsen i Stockholms län, enheten för miljöanalys Miljögifter inom vattenförvaltningen Särskilt förorenande ämnen (SFÄ)
Läs merBilaga 1:23 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt
Bilaga 1:23 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt 2015-2021 Sammanställning av förslag till för Övre Ljusnans åtgärdsområde Detta är en sammanställning av de som föreslås för Övre Ljusnans
Läs merRESULTAT AV MILJÖTEKNISK UNDERSÖKNING VID GAMLA SLOTTSBRON I GRUMS KOMMUN
PM 1(5) 577-813-04 1700-3100 Miljöskyddsenheten Björn Nilsson RESULTAT AV MILJÖTEKNISK UNDERSÖKNING VID GAMLA SLOTTSBRON I GRUMS KOMMUN 1 Inledning På uppdrag av Länsstyrelsen Värmland har DGE Mark & Miljö
Läs merBilaga 1:31 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt 2015-2021
Bilaga 1:31 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt 2015-2021 Sammanställning av förslag för åtgärdsområdet Södra Hälsinglands utsjövatten Detta är en sammanställning av de som föreslås för
Läs merStatusklassning och vattendirektivet i Viskan
Statusklassning och vattendirektivet i Viskan EU s ramdirektiv för vatten och svensk vattenförvaltning VARFÖR EN NY VATTENFÖRVALTNING? Vatten är ingen vara vilken som helst utan ett arv som måste skyddas,
Läs merMILJÖTEKNISK MARKUNDERSÖKNING
DATUM: 2018-07-17 KUND: SANNA NORBERG MILJÖTEKNISK MARKUNDERSÖKNING TOMTMARK, VÄRSTAGÅRDSVÄGEN, SPÅNGA, SANNA NORBERG Per Samuelsson Tel. 0768-640464 per.samuelsson@mrm.se MRM Konsult AB Tavastgatan 34
Läs merKunskapsunderlag för delområde
Kunskapsunderlag för delområde 41. Kolningåns avrinningsområde Version 1.0 2015-03-16 2 41. Kolningåns avrinningsområde Länsstyrelsen Dalarna 2015 Innehållsförteckning Sammanfattning... 4 Naturvärden och
Läs merMiljöprövning för tunnelbana till Arenastaden. Bilaga 8 Redogörelse för påverkan på miljökvalitetsnormer
Miljöprövning för tunnelbana till Arenastaden Bilaga 8 Redogörelse för påverkan på miljökvalitetsnormer Redogörelse för påverkan på miljökvalitetsnormer Miljöprövning för tunnelbana till Arenastaden Titel:
Läs merSweco Environment AB Org.nr säte Stockholm Ingår i Sweco-koncernen
Bayer CropScience UPPDRAGSNUMMER 1275544 Avgränsning av förorenat område E SLUTGILTIG MALMÖ 1 (30) Sweco Hans Michelsensgatan 2 Box 286, 201 22 Malmö Telefon 040-16 70 00 Telefax 040-15 43 47 www.sweco.se
Läs merBilaga 1:4 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt
Bilaga 1:4 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt 2015-2021 Sammanställning av förslag till för Långseleåns åtgärdsområde Detta är en sammanställning av de som föreslås för Långseleåns åtgärdsområde.
Läs merSjöLyftet Hur kan det vara till nytta för vattenförvaltningen?
SjöLyftet Hur kan det vara till nytta för vattenförvaltningen? Fem vattenmyndigheter Samordnar arbetet enligt ramdirektivet för vatten samt ett antal övriga direktiv Naturgiven indelning -Havsbassänger
Läs merKunskapsunderlag för delområde
Kunskapsunderlag för delområde 38. Dalälven mellan Torsång och Djurås Version 1.0 2015-03-13 2 43. Faluåns avrinningsområde Länsstyrelsen Dalarna 2015 Innehållsförteckning Sammanfattning... 4 Naturvärden
Läs merMiljökvalitetsnormer och undantag
Miljökvalitetsnormer och undantag Juha Salonsaari Vattensamordnare och Arbetsgruppsansvarig för Vattenmyndigheternas gemensamma arbetsgrupp för Åtgärdsprogram Syfte MKN god status ska uppnås senast 2015,
Läs merAcceptabel belastning
1 Acceptabel belastning 1. Inledning Denna PM redogör för acceptabel belastning och önskade skyddsnivåer på vattenrecipienter inom och nedströms Löt avfallsanläggning. Rapporten ingår som en del av den
Läs merVattenkvalitet i Råne/Luleälvens vattenrådsområde
Regionalt höstmöte om vattenarbetet Vattenkvalitet i Råne/Luleälvens vattenrådsområde Inklusive Luleå kust och skärgård Patrik Olofsson Länsstyrelsen i Norrbotten 2011-09-16 Bra att veta info - Begreppet
Läs merBilaga 1:50 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt
Bilaga 1:50 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt 2015-2021 Sammanställning av förslag till för Bottenhavets internationella gränsvattenområden i Jämtlands län Detta är en sammanställning
Läs merVattenkvalitet i Tornedalens vattenparlamentsområde
Regionalt höstmöte om vattenarbetet Vattenkvalitet i Tornedalens vattenparlamentsområde Inklusive Haparanda kust och skärgård Patrik Olofsson Länsstyrelsen i Norrbotten 2011-09-21 Bra att veta info - Begreppet
Läs merUnderlagsdokument till åtgärdsprogrammet
Underlagsdokument till åtgärdsprogrammet Kapitel 1. Beskrivning av avrinningsområdet E. befolkning, andel jordbruk, utsläppskällor, värdefulla vatten Varför ser det ut så här? Kap. 2 Miljöproblem i ytvatten
Läs merBilaga 1:33 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt
Bilaga 1:33 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt 2015-2021 Sammanställning av förslag till för åtgärdsområdet Södra Gästriklands utsjövatten Detta är en sammanställning av de som föreslås
Läs merHydromorfologi. Foto: Anders Larsson. Anders Larsson
Hydromorfologi Foto: Anders Larsson Anders Larsson Hydromorfologi Konnektivitet Samtliga vattenförekomster bedömts Hydrologisk regim De vattenförekomster som skulle påverka ekologisk status. Morfologi
Läs merPM Markföroreningar inom Forsåker
PM Markföroreningar inom Forsåker Göteborg 6-- Bakgrund Mölndala Fastighets AB har gett i uppdrag att sammanfatta föroreningssituationen i mark inom Forsåker, bedöma vilka risker som föreligger och principerna
Läs merPiteälvens vattenrådsområde VRO 6. Älvsbyn 2009-03-31 Sofia Perä
Piteälvens vattenrådsområde VRO 6 Älvsbyn 2009-03-31 Sofia Perä Vad är målet för våra vatten? - God status - God tillgång - Ingen försämring - Hållbart utnyttjande - Framtida generationer ska få uppleva
Läs merInformationsmöte 25 september Huvudstudie Bysjön. Miljöteknisk markutredning för bostads- och grönområde vid Bysjön, Borlänge kommun
Informationsmöte 25 september 2014 Huvudstudie Bysjön Miljöteknisk markutredning för bostads- och grönområde vid Bysjön, Borlänge kommun Lina Westerlund 2014-09-25 Innehåll Kort historik Varför ännu en
Läs merUPPDRAGSLEDARE. Jard Gidlund UPPRÄTTAD AV. Petra Wallberg. Svar på begäran av komplettering av ansökan från Länsstyrelsen i Stockholm
UPPDRAG Miljö UPPDRAGSNUMMER 5630208300 UPPDRAGSLEDARE Jard Gidlund UPPRÄTTAD AV Petra Wallberg DATUM GRANSKAD AV Uno Strömberg Svar på begäran av komplettering av ansökan från Länsstyrelsen i Stockholm
Läs merHökesån. Lantmäteriet Ur GSD-produkter ärende /188F
Hökesån Lantmäteriet 2008. Ur GSD-produkter ärende 106-2004/188F. Projekt Vattensamverkan är ett initiativ från Länsstyrelsen i Jönköpings län. Mycket av data är hämtad från databasen VattenInformationsSystem
Läs merVad påverkar god vattenstatus?
Vad påverkar god vattenstatus? Ernst Witter & Peder Eriksson Länsstyrelsen i Örebro län Föredragets innehåll 1. Vad innebär God ekologisk status för ytvatten 2. Hur har bedömningen av Ekologisk status
Läs merTumba, augusti Behovsbedömning av detaljplan för Hästen 19, Tumba
Tumba, augusti 2017 Behovsbedömning av detaljplan för Hästen 19, Tumba Behovsbedömningen av detaljplan för Hästen 19 är framtagen som ett underlag inför plansamrådet. Ett syfte med behovsbedömningen är
Läs merStatusklassning i praktiken. En vattenvårdares vardag. Vattensamordnare
Statusklassning i praktiken Vattenvård i verkligheten En vattenvårdares vardag Vattensamordnare 018 19 50 15 gunilla.lindgren@lansstyrelsen.se I konkurrensen om vattnet får statusklassningen stor betydelse
Läs merBilaga 1:17 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt
Bilaga 1:17 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt 2015-2021 Sammanställning av förslag till för Övre Indalsälvens åtgärdsområde Detta är en sammanställning av de som föreslås för Övre Indalsälvens
Läs merReferensgruppsmöte JordSkog
Referensgruppsmöte JordSkog 2013-06-04 Upplägg - Kort genomgång av vattenförvaltningen och vad som är på gång under 2013-2014 - Ekologisk status - Ekologisk status och åtgärdsunderlag i Köpingsån Johan
Läs merFyrkantens vattensrådsområde
Fyrkantens vattensrådsområde VRO 5 Klöverträsk 2009-03-24 Maria Widmark Vad är målet för våra vatten? - God status - God tillgång - Ingen försämring -Hållbartutnyttjande - Framtida generationer ska få
Läs merPM HYDROMORFOLOGISK PÅVERKAN
8 1 Syfte Denna PM avser att beskriva den planerade verksamheten vid Lövstas eventuella påverkan på de hydromorfologiska kvalitetsfaktorerna enligt vattendirektivet. 2 Planerad verksamhet I Mälaren planeras
Läs merBilaga 1:44 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt 2015-2021
Bilaga 1:44 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt 2015-2021 Sammanställning av förslag till åtgärder för Siljans åtgärdsområde Detta är en sammanställning av de åtgärder som föreslås för åtgärdsområde
Läs merVattenförekomsten Ivösjön
Första sex års cykeln: 2009-2015 Vattenförekomsten Ivösjön 2015-2021 Inför dialogen 2014 och före Vattenmyndighetens beslut 22 december 2015 för perioden 2015-2021 Statusklassning Arbete i sex års cykler;
Läs mer- Mölndalsåns stora källsjö
Östra Nedsjön 2015 Mölndalsåns Östra Nedsjön stora källsjö - Mölndalsåns stora källsjö Östra Nedsjön Näringsfattig rödingsjö Fiskejournalen 1976 Vattenkemi Sedimentkemi Kvicksilver i fisk Nätfisken Växtplankton
Läs merPM Kompletterande markundersökning, Kronetorp 1:1, Burlövs kommun
PM Kompletterande markundersökning, Kronetorp 1:1, Burlövs kommun Uppdrag Miljöteknisk byggnads- och markundersökning Beställare Kronetorp Park AB Från Nicklas Lindgren, Ramböll Sverige AB Till Mats Widerdal,
Läs merSAMRÅDSHANDLING. BEHOVSBEDÖMNING Detaljplan för Sundsberg 2:13 och del av 1:64, Selma. SUNNE KOMMUN Värmlands län
SAMRÅDSHANDLING BEHOVSBEDÖMNING Detaljplan för Sundsberg 2:13 och del av 1:64, Selma. SUNNE KOMMUN Värmlands län 2015-05-05 Behovsbedömning Enligt 6 kap. 11 miljöbalken (MB) om miljöbedömningar och miljökonsekvensbeskrivningar
Läs merKommentar till resultaten från kontroll av omgivningspåverkan vid fd Klippans läderfabrik, kvartal 3, juli-september 2017
Sid 1 (2) Landskrona 2017-10-06 Kommentar till resultaten från kontroll av omgivningspåverkan vid fd, kvartal 3, juli-september 2017 Saneringsarbetet är nu inne i en fas som huvudsakligen innebär återställning
Läs merKunskapsunderlag för delområde
Kunskapsunderlag för delområde 2. Sörälvens avrinningsområde Version 1.2 2 2. Sörälvens avrinningsområde Länsstyrelsen Dalarna 2015 Innehållsförteckning Sammanfattning... 4 Naturvärden och skyddade områden...
Läs merPM Miljöteknisk markundersökning. Labela Förvaltnings AB. Phylatterion 31. Malmö
Labela Förvaltnings AB Malmö 2009-12-14 Datum 2009-12-14 Uppdragsnummer 61670936043 Förhandskopia Elisabet Hammarlund Mathias Persson Anna Fjelkestam Uppdragsledare Handläggare Granskare Ramböll Sverige
Läs merVersion 1.00 Projekt 7407 Upprättad Reviderad. PM vattenmiljö och botten, tillhörande detaljplaneprogram Södra Grimmstad, Kils kommun
Version 1.00 Projekt 7407 Upprättad 2016-09-06 Reviderad PM vattenmiljö och botten, tillhörande detaljplaneprogram Södra Grimmstad, Kils kommun Sammanfattning En riktad inventering av har skett i samband
Läs merSweco Infrastructure AB. Org.nr säte Stockholm Ingår i Sweco-koncernen
RAPPORT Karlstads kommun SEDIMENTPROVTAGNING, GRUNDVIKEN UPPDRAGSNUMMER 1331177100 Miljöteknisk markprovtagning av sediment i Grundviken KARLSTAD 2010-06-16 Sweco Infrastructure AB Sara Häller 1 (11) ra04s
Läs merMiljöövervakningsprogram för Bällstaån
MILJÖFÖRVALTNINGEN MILJÖANALYS TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (6) 2012-10-15 Handläggare: Stina Thörnelöf Telefon: 08-508 28 852 Till Miljö- och hälsoskyddsnämnden 2012-11-20 p. 22 Miljöövervakningsprogram 2012-2015
Läs merPå gång inom vattenförvaltningsarbetet
På gång inom vattenförvaltningsarbetet ny statusklassning nytt åtgärdsprogram Ann-Louise Haglund Mikael Melin Stöt Ulrika Andersson Vattenförvaltning - rollfördelning Länsstyrelserna Samordningsansvar
Läs merBilaga 1:15 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt
Bilaga 1:15 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt 2015-2021 Sammanställning av förslag till för Mellan Indalsälvens åtgärdsområde Detta är en sammanställning av de som föreslås för åtgärdsområde
Läs merUttagsrapport Eget scenario: Bostäder 0-1 m Naturvårdsverket, version 1.00 Generellt scenario: KM
2015-05-31, kl. 20:18 Uttagsrapport Eget scenario: Bostäder 0-1 m Naturvårdsverket, version 1.00 Bostäder och blandad bebyggelse 0-1 m under markytan Beräknade riktvärden Ämne Riktvärde Styrande för riktvärde
Läs merBilaga 1:1 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt
Bilaga 1:1 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt 2015-2021 Sammanställning av förslag till för Vojmån och Vapstälvens åtgärdsområde Detta är en sammanställning av de som föreslås för åtgärdsområdet
Läs merNästan 600 sidor. Carola Lindeberg Samordnare Södra Östersjöns vattenmyndighet
Program 14.30 15.00 Kaffe 15.00 15.15 Tid för bättre vatten 15.15 15.30 Parallella samråd 15.30 16.15 Nästan 600 sidor 16.25 16.50 Ger åtgärdsprogrammet rätt åtgärder 16.50 17.30 Samråd om vatten, gruppdiskussion
Läs merSAMRÅDSHANDLING. Detaljplan för Skäggeberg 15:167 m fl., LSS-boende SUNNE KOMMUN Värmlands län
SAMRÅDSHANDLING Detaljplan för Skäggeberg 15:167 m fl., LSS-boende SUNNE KOMMUN Värmlands län Behovsbedömning Enligt 6 kap. 11 miljöbalken (MB) om miljöbedömningar och miljökonsekvensbeskrivningar av planer
Läs merBäveån - mynningen i havet till Nordmanneröd
20120801 Vattenförekomst Bäveån mynningen i havet till Nordmanneröd EU_CD Vattenkategori Distriktsindelning Huvudavrinningsområde Delavrinningsområde Kommuner Övervakningsstationer SE647599127716 Vattendrag
Läs merPM Kompletterande markundersökning Plinten 1, Karlstad
UPPDRAG Plinten 1 Kompletterande MU UPPDRAGSNUMMER 1331623000 UPPDRAGSLEDARE Annika Niklasson UPPRÄTTAD AV Annika Niklasson DATUM Härtill hör Bilaga 1 Bilaga 2 Fältrapport (15 sid) Analysresultat jord
Läs merMILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING AV ÅTGÄRDSPROGRAM Bottenhavets vattendistrikt
MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING AV ÅTGÄRDSPROGRAM Bottenhavets vattendistrikt 2009 2015 Rapportnr: 2010:3 ISSN: 1403-624X Titel: Miljökonsekvensbeskrivning Bottenhavets vattendistrikt 2009-2015 Utgivare: Vattenmyndigheten
Läs merNya MKN-vatten och förändringar jämfört med de som fastställdes Uppsala Sabine Lagerberg Vattenmyndigheten för Västerhavet
Nya MKN-vatten och förändringar jämfört med de som fastställdes 2009 Uppsala 2016-04-07 Sabine Lagerberg Vattenmyndigheten för Västerhavet Miljökvalitetsnormer Generellt Alla vattenförekomster ska uppnå
Läs merKraftigt Modifierade Vatten och God Ekologisk Potential. Ingemar Perä Vattenmyndigheten Länsstyrelsen Norrbotten
Kraftigt Modifierade Vatten och God Ekologisk Potential Ingemar Perä Vattenmyndigheten Länsstyrelsen Norrbotten VF Begreppet vattenförekomster Vattenförekomst Kust allt vatten till 1 mil utanför baslinjen
Läs merBilaga 1:3 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt
Bilaga 1:3 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt 2015-2021 Sammanställning av förslag till åtgärder för Övre Ångermanälvens åtgärdsområde Detta är en sammanställning av de åtgärder som föreslås
Läs merMörrumsån, Hur når vi målet god status?
Mörrumsån, Hur når vi målet god status? Åsnen och Mörrumsån Rikt växt och djurliv, hög biologisk mångfald Stor betydelse för rekreation och friluftsliv (riksintresse) Stor betydelse för turistnäringen
Läs merStatusklassning Bohuskusten. Anna Dimming Ragnar Lagergren
Statusklassning Bohuskusten Anna Dimming Ragnar Lagergren Vatten är ingen vara vilken som helst utan ett arv som måste skyddas, försvaras och behandlas som ett sådant. EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV
Läs merRamdirektivet för vatten 2000/60/EG
Ramdirektivet för vatten 2000/60/EG Maria Wik Persson SweMins Miljökonferens 2010 Innehåll Kort repetition Miljökvalitetsnormer (MKN) Åtgärdsprogram Verksamhetsutövare Förändringar på gång 6-års cykler
Läs merBilaga 1:10 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt
Bilaga 1:10 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt 2015-2021 Sammanställning av förslag till åtgärder för åtgärdsområdet Södra Västerbotten, Bottenhavsdelen Detta är en sammanställning av de
Läs merKommentar till resultaten från kontroll av omgivningspåverkan vid fd Klippans läderfabrik, kvartal 1, januari-mars 2017
Sid 1 (2) Landskrona 2017-04-04 Kommentar till resultaten från kontroll av omgivningspåverkan vid fd, kvartal 1, januari-mars 2017 Saneringsarbetet är fortfarande i full gång, men även arbetet med återställning
Läs merUtmaningar i Västra Götalands län hur når vi god status i våra vatten? Johan Andersson & Anna Dimming, Vattenavdelningen
Utmaningar i Västra Götalands län hur når vi god status i våra vatten? Johan Andersson & Anna Dimming, Vattenavdelningen Ekologisk status 2015 Kemisk status 2015 God Ej god Hur ser statusklassningen ut
Läs merKommentar till resultaten från kontroll av omgivningspåverkan vid fd Klippans läderfabrik, kvartal 2, april-juni 2017
Sid 1 (2) Landskrona 2017-07-03 Kommentar till resultaten från kontroll av omgivningspåverkan vid fd, kvartal 2, april-juni 2017 Saneringsarbetet pågår fortfarande men är nu inne i en fas som huvudsakligen
Läs merBilaga 1:18 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt
Bilaga 1:18 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt 2015-2021 Sammanställning av förslag till åtgärder för Storsjöbygdens åtgärdsområde Detta är en sammanställning av de åtgärder som föreslås
Läs mer