Kunskapsunderlag för delområde
|
|
- Jan-Olof Gustafsson
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Kunskapsunderlag för delområde 42. Sundbornsåns avrinningsområde Version 1.1
2 2 42. Sundbornsåns avrinningsområde Länsstyrelsen Dalarna 2015
3 Innehållsförteckning Sammanfattning... 5 Naturvärden och skyddade områden... 6 Kulturmiljö... 7 Vattnets kemiska och ekologiska status... 8 Miljögifter Tillståndet i miljön Källor till påverkan Behov av åtgärder för att nå miljökvalitetsnormerna Undersökningar och övriga insatser Genomförda och pågående åtgärder Övergödning Tillståndet i miljön Källor till påverkan Behov av åtgärder för att nå miljökvalitetsnormerna Genomförda och pågående åtgärder Försurning Tillståndet i miljön Källor till påverkan Behov av åtgärder för att nå miljökvalitetsnormerna Genomförda och pågående åtgärder Fysisk påverkan Fysisk påverkan Hydrologi (vattenreglering) Tillståndet i miljön och källor till påverkan Behov av åtgärder för att nå miljökvalitetsnormerna Genomförda och pågående åtgärder Fysisk påverkan Konnektivitet (vandringshinder) Tillståndet i miljön och källor till påverkan Behov av åtgärder för att nå miljökvalitetsnormerna Genomförda och pågående åtgärder Fysisk påverkan Morfologi (rätning, rensning, markanvändning) Tillståndet i miljön Källor till påverkan Behov av åtgärder för att nå miljökvalitetsnormerna Länsstyrelsen Dalarna Sundbornsåns avrinningsområde 3
4 Genomförda och pågående åtgärder Referenser Bilagor Bilaga 1. Provtagning miljögifter Externa bilagor Sundbornsåns avrinningsområde Länsstyrelsen Dalarna 2015
5 Sammanfattning Inom Miljökvalitetsmålet Levande sjöar och vattendrag har Isalaån pekats ut som nationellt värdefullt vatten ur naturvårds- och fiskesynpunkt på grund av det förhållandevis stora beståndet av flodpärlmussla. Gruvor och tillhörande hyttor förekommer frekvent bland de kultur- och fornlämningar som är registrerade inom området och härstammar i vissa fall från medeltiden. I området finns flera bruksområden i nära anslutning till vattenmiljöer. I anslutning till vattendrag förekommer det även lämningar efter kvarnar, smedjor, flottning och småindustrier såsom sågverk. Inom området finns det också bland annat fäbodar och kolningsanläggningar. Sundbornsåns avrinningsområde är relativt opåverkat av miljöfarliga verksamheter. Det finns ett fåtal förorenade områden som kan ha lokal påverkan på vattenmiljön. Det kan även förekomma miljögifter i vattenförekomster som har spridits via diffusa påverkanskällor, som exempelvis långväga transporter av miljögifter via luften, eller lokala utsläpp från enskilda avlopp och mindre verksamheter. Länsstyrelsen Dalarna Sundbornsåns avrinningsområde 5
6 Naturvärden och skyddade områden Inom avrinningsområdet finns inga Natura 2000-områden med vattenanknutna livsmiljöer eller arter. Inom Miljökvalitetsmålet Levande sjöar och vattendrag har Isalaån pekats ut som nationellt värdefullt vatten ur naturvårds- och fiskesynpunkt på grund av det förhållandevis stora beståndet av flodpärlmussla. Övriga vattenanknutna biologiska värden i området är exempelvis ett mindre bestånd av flodpärlmussla i Borgärdesströmmen. Både öring och harr förekommer i hela huvudfåran, från Sundbornsån upp till Hökviksån. Länsstyrelsen har även uppgifter på att det ska förekomma flodkräfta i Ålhusåns vattensystem. I större delen av Sundbornsån med närområde finns även starka kulturintressen. De allmänna vattentäkterna har skydd i form av vattenskyddsområden, Blixbo (1971) och Svärdsjö (1989) Sundbornsåns avrinningsområde Länsstyrelsen Dalarna 2015
7 Kulturmiljö Landskapet i detta område har brukats kontinuerligt på flera olika sätt genom tiderna. Äldre tiders historia representeras främst av boplatser, fångstgropar och gravar. Ett stort antal gårdstomter, främst i jordbrukslandskapet, finns registrerade varav många har belägg från och 1700-talskartor. Gruvor och tillhörande hyttor förekommer frekvent bland de kultur- och fornlämningar som är registrerade inom området och härstammar i vissa fall från medeltiden. I området finns flera bruksområden i nära anslutning till vattenmiljöer. I anslutning till vattendrag förekommer det även lämningar efter kvarnar, smedjor, flottning och småindustrier såsom sågverk. Inom området finns det också bland annat fäbodar och kolningsanläggningar. Den fornminnesinventering som skett inom området är begränsad och skedde 1965 samt På kartor från 1600-talet över vattendrag och sjöar i Enviken och Svärdsjö socken finns flera anläggningar kopplade till flottning, transport, kvarnverksamhet samt fiske (ålkistor) utmarkerade. På en karta från 1714 finns ett flertal hyttor, kvarnar och dammar angivna inom området (Riksarkivet). Det finns fyra riksintresseområden för kulturmiljö Inom Sundbornsåns avrinningsområde: Malmleden mellan Korså och Åg 1, Linghedsströmmen 2, Lisstjärns fäbodar 3 samt Sundbornsåns Dalgång 4. Av dessa är Linghedsströmmen, Malmleden samt Sundsbornsåns Dalgång direkt kopplade till vattenanknutna kulturvärden. Linghedsströmmen består av en tidig industriell miljö som visar nyttjandet av vattenkraft och Sundsbornsåns dalgång, en bergslagsbygd i Kopparbergslagen. I detta område ligger även Carl-Larsson-gården. Sundbornsåns dalgång är även del av Världsarvet. Malmleden består av en transportled som förbinder industrimiljöerna Korså bruk och Ågs bruk med gruvor vid Vintjärn. Vattenkraft har varit av stor betydelse för alla dessa miljöer. Dessa tre riksintressen är även utmärkta som särskilt värdefulla områden med natur- och kulturmiljöer i och i anslutning till sjöar och vattendrag (Vattendirektivet för kultur 2005). Enligt uppgift från boken Flottningen i Dalälven (Hellstrand 1980, s ) börjar flottningen få betydelse på 1700-talet, kanske till och med på 1600-talet inom området presenterade Bergsrätten i ett flottningsprojekt i en skrivelse till Bergskollegiet med följden att de skrev direktiv till landshövdingen och ansåg det angeläget att flottningsvägar öppnades från Amungen till Sundborn. Enligt författaren ledde detta inte till flottning i någon större omfattning förrän 140 år senare. Flottningsleden mellan Amungen och Runn finns redovisad på en karta från Det som troligen kan ha påverkat vattenavrinningen främst inom området rörande kultur- och fornlämningar är flottning, gruvdrift samt bruksindustrierna. Vidare åtgärder i anslutning till återställande av vattendrag bör göras i samråd med kulturmiljöfunktionen vid Länsstyrelsen Dalarna Länsstyrelsen Dalarna Sundbornsåns avrinningsområde 7
8 Sjöar och vattendrag Vattnets kemiska och ekologiska status Figur 1. Karta över delavrinningsområde 42. Sundbornsåns avrinningsområde. Sjöar anges med namn medan vattendrag anges med löpnummer. Detta löpnummer återfinns även i Tabell 1. I Tabell 1 nedan presenteras ytvattenförekomsterna inom avrinningsområdet. Tabellen innehåller information om ekologisk och kemisk status och miljökvalitetsnormer (MKN) som föreslås gälla från och med år Den visar även vilka miljöproblem som finns i vattenförekomsten och som föranleder åtgärder. Se kartorna Figur 2 och Figur 3 för den ekologiska samt kemiska statusen (exklusive kvicksilver) i delavrinningsområdet Sundbornsåns avrinningsområde Länsstyrelsen Dalarna 2015
9 Tabell 1. I tabellen redovisas ekologisk och kemisk status samt vilka miljökvalitetsnormer som föreslås gälla fr.o.m (GES = God Ekologisk Status, GEP= God Ekologisk Potential, GKSS = God kemisk ytvattenstatus). Kemisk status samt miljöproblemet miljögifter anges exklusive kvicksilver (F: försurning, Ö: övergödning, FP: fysisk påverkan och M: miljögifter, vilket inkluderar miljögifter som ingår i bedömningen för antingen kemisk eller ekologisk status). Löpnumret i tabellen anger vattenförekomstens position i kartan (Figur 1). Den kemiska statusen innebär att det saknas miljögiftsmätningar i vattenförekomsten. För varje vatten redovisas en unik EUCD-kod (exempelvis SE ) som kan användas för att söka efter vattnet i VISS-databasen (Vatteninformationssystem Sverige Löpnr Vattenförekomster i Sundbornsåns avrinningsområde 1 Hosjön SE Sundbornsån SE Toftan SE Mellan Gårdvikssjön och Toftan SE Gårdvikssjön SE Mellan Seckan och Borängessjön SE Borgärdesströmmen SE Svärdsjön SE Hökviksån SE Trostbäcken SE Långängesbäcken SE Långängesbäcken SE Rostbergsbäcken SE Fläddranbäcken SE Fläddranbäcken (Fläddran - Kvarntjärnsbäcken) SE Kvarntjärnsbäcken SE Hillersbodbäcken nedströms Liljan SE Liljan SE Hillersbodbäcken uppströms Liljan SE Ekologisk status Ekologisk status God MKN GES 2015 Kemisk status Kemisk status God MKN F Ö FP M Kommun Miljöproblem Länsstyrelsen Dalarna Sundbornsåns avrinningsområde 9
10 Löpnr Vattenförekomster i Sundbornsåns avrinningsområde 20 Mellan Hunsen och Svärdsjön SE Mellan Långsälnan och Hunsen SE Mellan Lillsälnan och Långsälnan SE Väsjöbäcken SE Mellan Svensjön och Lillsälnan SE Båttjärnsbäcken SE Isalaån SE Ågsjön SE Hornbobäcken SE Ryssjöån SE Ålhusån SE Vinnarån mellan Skifttjärnarna SE Vinnarån (Persbäcken - Lilla Skifttjärn) SE Gäddtjärnsbäcken SE Hafsbäcken (Körbrobäcken - Stora Skifttjärn) SE Hafsbäcken (Hafsen - Körbrobäcken) SE Vinnarån (Vintjärn - Persbäcken) SE Ekologisk status Kemisk status Miljöproblem Ekologisk status MKN God GES 2015 God GES 2015 God GES 2015 God GES 2015 God GES 2015 God GES 2015 God GES 2015 God GES 2015 God GES 2015 Kemisk status MKN F Ö FP M Kommun Sundbornsåns avrinningsområde Länsstyrelsen Dalarna 2015
11 Figur 2. Sjöars och vattendrags ekologiska status inom Sundbornsåns avrinningsområde. Vita partier i kartan representerar vatten som inte inkluderats i statusklassningen. Den ekologiska statusen är en sammanvägning mellan en rad olika parametrar som exempelvis biologiska kvalitetsfaktorer såsom fisk och även kvalitetsfaktorer som vattenkemi. Då det är biologin som i första hand ska förbättras inom vattenförvaltningen är det de biologiska faktorerna som väger tyngst vid bedömningen av den ekologiska statusen. Se Figur 1 för namnsättning av sjöar och vattendrag. Länsstyrelsen Dalarna Sundbornsåns avrinningsområde 11
12 Figur 3 Sjöars och vattendrags kemiska status (exklusive kvicksilver) inom Sundbornsåns avrinningsområde. Vita partier i kartan representerar vatten som inte inkluderats i statusklassningen. I de fall då den kemiska statusen anges som saknas det mätningar i, eller i anslutning till, vattnet och det är därmed okänt vilken kemisk status vattnet har. Se Figur 1 för namnsättning av sjöar och vattendrag Sundbornsåns avrinningsområde Länsstyrelsen Dalarna 2015
13 Miljögifter Sundborns avrinningsområde är förhållandevis opåverkat av miljöfarliga verksamheter. Det finns dock ett fåtal förorenade områden som kan ha en lokal påverkan av miljögifter i ytvatten. Dessutom kan det finnas miljögifter i vattenförekomsterna som spridits via diffusa påverkanskällor, som exempelvis långväga transporter av miljögifter via luften, eller lokala utsläpp från enskilda avlopp och mindre verksamheter. Tillståndet i miljön Inom detta område har länsstyrelsen inte utfört några provtagningar av miljögifter i ytvatten. En vattenförekomst, Svärdsjön (SE ), inom avrinningsområdet har provtagits för metaller i sediment inom SRK-programmet, men halterna ligger under gränsvärden (Tabell 1, Bilaga 1). Toftan (SE ) Vid vattenförekomsten ligger dels ett nedlagt sågverk (Toftans sågverk) som kan medföra en risk att det finns pentaklorfenol och dioxiner i närliggande sediment till sågverket, och dels finns det tre nedlagda deponier vid vattenförekomsten som kan förorena ytvattnet med branschtypiska föroreningar. Källor till påverkan Pågående miljöfarlig verksamhet Inom avrinningsområdet finns sex tillståndspliktiga täkter. Dessa förväntas inte bidra nämnvärt till miljögiftsproblem (Figur 4). Det finns totalt 36 mindre miljöfarliga verksamheter varav 17 är så kallade C- verksamheter medan resten är U-verksamheter. Två C-verksamheter är avloppsreningsverk (ARV) och släpper ut renat avloppsvatten till recipient, Linghed ARV vid Svärdsjön och Svärdsjö/Boda ARV vid Borängesjön. Vissa organiska miljögifter som till stor del härstammar från olika produkter, såsom alkylfenoler, ftalater, perfluorerade ämnen, flamskyddsmedel och läkemedel kan nå recipienter via reningsverken. De flesta C- och U-verksamheterna har inget processvatten som släpps ut till recipient. Diffusa utsläpp av olika föroreningar kan dock ske från verksamheter såsom skjutfält, jordbruk, sågverksupplag, metallbearbetning, ytbehandling mm via dagvattenavrinning av hårdgjorda ytor som riskerar att slutligen nå olika recipienter och bidra till föroreningsbilden. Länsstyrelsen Dalarna Sundbornsåns avrinningsområde 13
14 Figur 4. Pågående tillståndspliktig miljöfarliga verksamheter inom Sundbornsåns avrinningsområde. I kartan visas de B-verksamheter som finns inom området. Vita ytor i kartan representerar vatten som inte inkluderats i statusklassningen Sundbornsåns avrinningsområde Länsstyrelsen Dalarna 2015
15 Förorenade områden Sammanlagt 120 förorenade områden är identifierade inom delområdet. Av dessa har totalt 76 områden tilldelats riskklass 3 och 4 och fyra har tilldelats riskklass 2 (Tabell 2). Klass 3- och 4-områdena är övervägande gamla gruvor av olika slag (järnmalm, sulfidmalm, rödfyr), men också bland annat sågverk, avfallsdeponier och trätjärafabrik. Figur 5. Potentiellt förorenade områden (riskklass 1 och 2) inom Sundbornsåns avrinningsområde. Vita ytor i kartan representerar vatten som inte inkluderats i statusklassningen. Länsstyrelsen Dalarna Sundbornsåns avrinningsområde 15
16 Tabell 2. Kartlagda förorenade områden (Riskklass 2). I tabellen anges områdets bransch, närmaste vattenförekomst samt föroreningar som potentiellt kan förekomma inom branschen eller har hittats genom undersökningar i anslutning till området. Riskklass Objektnamn Bransch Föroreningar Närmaste vattenförekomst 2 Svedtjärns avfallstipp Kommunal avfallsdeponi Pentaklorfenol, Svedtjärnen dioxiner 2 Svärdsjö avfallstipp Kommunal avfallsdeponi Tungmetaller, fenoler, Svärdsjö via bäck olja, aska, pentaklorfenol, dioxiner, lösningsmedel 2 Sundborns avfallstipp Kommunal avfallsdeponi Uppgift saknas i EBHstödet (aska, städbark) Toftan 2 Toftans sågverk Sågverk med doppning Pentaklorfenol, dioxiner, zink Toftan Förorenade områden i riskklass 2 är tre nedlagda avfallsdeponier (Svedsjärns, Sundborns och Svärdsjö) samt ett sågverk med doppning (Toftans sågverk). Både Svedtjärns och Sundborns avfallsdeponier består av hushållsavfall samt industriavfall från Toftans Sågverk. Från den senare förekommer lakvatten i direktkontakt med våtmark/ytligt grundvatten vid norra deponikanten med branschtypiska föroreningar som tungmetaller, lösningsmedel, fenoler, PAH, dioxiner och olja. Behov av åtgärder för att nå miljökvalitetsnormerna Det finns inga förslagna åtgärder eftersom vattenförekomsterna i avrinningsområdet uppnår god status, alternativt saknar mätningar och därför har statusen e. Undersökningar och övriga insatser Toftan (SE ) Verifieringsstudier av sediment vid Toftans sågverk behövs för att klargöra om det finns pentaklorfenol eller dioxiner i sedimenten som kan påverka vattenförekomsten negativt. Genomförda och pågående åtgärder Svedtjärns avfallstipp Upplaget Barkdeponin norr om skogsvägen är täckt med bark. Täckt av grus söder om skogsvägen. Deponin ligger i mycket sank mark, mycket nära ytvatten. Svärdsjö avfallstipp Deponin har genomgått uppstädning och täckning av kantzonerna. Yttäckning av området är bristfällig. Falu kommun har beslutat om MIFO fas 2-studier. Toftans sågverk MIFO-inventering utfördes av Falu kommun. En undersökning till förstudien utfördes Enligt förstudien, som avsåg tre träförädlingsanläggningar (Wetterholm och Binbach 2012), bedöms hälso- och miljörisk finnas för Toftans sågverk Sundbornsåns avrinningsområde Länsstyrelsen Dalarna 2015
17 Pentaklorfenol i grundvatten samt dioxiner vid doppningen har påvisats i halter över tillämpade riktvärden. Dessa ämnen förekommer vid två områden. Det ena är området där doppningen utfördes och det andra är den yta som använts för virkesupplag. I strandområdet har fyllnadsmassor av spån och barkmaterial påträfats, det är oklart om detta material är påverkat av föroreningar eller inte. Det är också oklart om sediment i diket eller utanför diket mynning i sjön är förorenat. Länsstyrelsen Dalarna Sundbornsåns avrinningsområde 17
18 Övergödning Länsstyrelsen Dalarna jobbar med att sammanställa material om miljöproblemen inom avrinningsområdet. Materialet kommer tillgängliggöras genom publikation av en ny version av detta dokument på Tillståndet i miljön Figur 6. Bedömning av fosforstatus i Sundbornsåns avrinningsområde. I de fall då vattnet anges som klassat saknas mätningar i vattenförekomsten med avseende på övergödning. För en detaljerad beskrivning av den ekologiska statusen, där näringsstatusen ingår som en av flera sammanvägda parametrar, se Tabell 1. Länsstyrelsen Dalarna jobbar med att sammanställa material om miljöproblemen inom avrinningsområdet. Materialet kommer tillgängliggöras genom publikation av en ny version av detta dokument på Sundbornsåns avrinningsområde Länsstyrelsen Dalarna 2015
19 Källor till påverkan Länsstyrelsen Dalarna jobbar med att sammanställa material om miljöproblemen inom avrinningsområdet. Materialet kommer tillgängliggöras genom publikation av en ny version av detta dokument på Behov av åtgärder för att nå miljökvalitetsnormerna Länsstyrelsen Dalarna jobbar med att sammanställa material om miljöproblemen inom avrinningsområdet. Materialet kommer tillgängliggöras genom publikation av en ny version av detta dokument på Genomförda och pågående åtgärder Länsstyrelsen Dalarna jobbar med att sammanställa material om miljöproblemen inom avrinningsområdet. Materialet kommer tillgängliggöras genom publikation av en ny version av detta dokument på Länsstyrelsen Dalarna Sundbornsåns avrinningsområde 19
20 Försurning Länsstyrelsen Dalarna jobbar med att sammanställa material om miljöproblemen inom avrinningsområdet. Materialet kommer tillgängliggöras genom publikation av en ny version av detta dokument på Tillståndet i miljön Figur 7. Sjöars och vattendrags status med avseende på försurning inom Sundbornsåns avrinningsområde. Vita partier i kartan representerar vatten som inte inkluderats i statusklassningen. Se Figur 1 för namnsättning av sjöar och vattendrag. Länsstyrelsen Dalarna jobbar med att sammanställa material om miljöproblemen inom avrinningsområdet. Materialet kommer tillgängliggöras genom publikation av en ny version av detta dokument på Sundbornsåns avrinningsområde Länsstyrelsen Dalarna 2015
21 Källor till påverkan Länsstyrelsen Dalarna jobbar med att sammanställa material om miljöproblemen inom avrinningsområdet. Materialet kommer tillgängliggöras genom publikation av en ny version av detta dokument på Behov av åtgärder för att nå miljökvalitetsnormerna Länsstyrelsen Dalarna jobbar med att sammanställa material om miljöproblemen inom avrinningsområdet. Materialet kommer tillgängliggöras genom publikation av en ny version av detta dokument på Genomförda och pågående åtgärder Länsstyrelsen Dalarna jobbar med att sammanställa material om miljöproblemen inom avrinningsområdet. Materialet kommer tillgängliggöras genom publikation av en ny version av detta dokument på Länsstyrelsen Dalarna Sundbornsåns avrinningsområde 21
22 Fysisk påverkan Länsstyrelsen Dalarna jobbar med att sammanställa material om miljöproblemen inom avrinningsområdet. Materialet kommer tillgängliggöras genom publikation av en ny version av detta dokument på Fysisk påverkan Hydrologi (vattenreglering) Tillståndet i miljön och källor till påverkan Figur 8. Dammar inom Sundbornsåns vattensystem som orsakar regleringspåverkan och som även i de flesta fall utgör vandringshinder mot förflyttning upp- och nedströms för vattenlevande djur. I de fall då det dammar saknar tillstånd anges dessa med en cirkel Sundbornsåns avrinningsområde Länsstyrelsen Dalarna 2015
23 Figur 9. Bedömning av tillståndet (status) med avseende på hydrologisk påverkan för sjöar och vattendrag inom Sundbornsåns avrinningsområde. Observera att hydrologisk status inte automatiskt är detsamma som ekologisk status. Det beror på att den ekologiska statusen är en sammanvägning av en rad olika parametrar. Behov av åtgärder för att nå miljökvalitetsnormerna Genomförda och pågående åtgärder Länsstyrelsen Dalarna Sundbornsåns avrinningsområde 23
24 Fysisk påverkan Konnektivitet (vandringshinder) Tillståndet i miljön och källor till påverkan Figur 10. Bedömning av tillståndet (status) med avseende på påverkan från vandringshinder (dammar), för sjöar och vattendrag inom Sundbornsåns avrinningsområde. Observera att konnektivitetsstatus inte automatiskt är detsamma som ekologisk status. Det beror på att den ekologiska statusen är en sammanvägning av en rad olika parametrar. Behov av åtgärder för att nå miljökvalitetsnormerna Genomförda och pågående åtgärder Sundbornsåns avrinningsområde Länsstyrelsen Dalarna 2015
25 Fysisk påverkan Morfologi (rätning, rensning, markanvändning) Tillståndet i miljön Figur 11. Bedömning av tillståndet (status) med avseende på morfologisk påverkan för sjöar och vattendrag inom Sundbornsåns avrinningsområde. Observera att morfologisk status inte automatiskt är detsamma som ekologisk status. Det beror på att den ekologiska statusen är en sammanvägning av en rad olika parametrar. Länsstyrelsen Dalarna Sundbornsåns avrinningsområde 25
26 Källor till påverkan Behov av åtgärder för att nå miljökvalitetsnormerna Genomförda och pågående åtgärder Sundbornsåns avrinningsområde Länsstyrelsen Dalarna 2015
27 Referenser Hellstrand, G Flottningen i Dalälven: Utveckling, teknik, organisation. Wetterholm P., Binbach T Tofta, Turbo och Husbt Förstudie av tre träförädlingsanläggningar i Dalarna, Structor Miljöteknik AB Länsstyrelsen Dalarna Sundbornsåns avrinningsområde 27
28 Bilagor Bilaga 1. Provtagning miljögifter I tabellen redovisas provtagning som har skett i vattenförekomster inom Sundbornsåns avrinningsområde för matriserna vatten, sediment och biota (nätfiskad abborre). Ämnen som redovisas under Överskridande är ämnen som har halter vilka överstiger gränsvärden för prioriterade ämnen. Ämnen som anges under Förhöjda ämnen är särskilda förorenande ämnen som överstiger klassgränsen för måttlig ekologisk status, eller andra ämnen som är förhöjda i förhållande till gränsvärden inom Vattendirektivet eller Norska bedömningsgrunder. Vattenförekomst Matris År Överskridande ämnen Förhöjda ämnen Svärdsjön Sediment 2006 Inga överskridanden Inga förhöjda halter SE Sundbornsåns avrinningsområde Länsstyrelsen Dalarna 2015
29 Externa bilagor Följande bilagor kan laddas hem separat på alternativt beställas för utskrift från Vattenförvaltningen vid Länsstyrelsen Dalarna. Tel alt. Bilaga A. Introduktion till miljögifter i ytvatten Länsstyrelsen Dalarna Sundbornsåns avrinningsområde 29
30 Sundbornsåns avrinningsområde Länsstyrelsen Dalarna 2015
Kunskapsunderlag för delområde
Kunskapsunderlag för delområde 14. Våmåns avrinningsområde Version 1.0 2015-04-01 2 14. Våmåns avrinningsområde Länsstyrelsen Dalarna 2015 Innehållsförteckning Sammanfattning... 4 Naturvärden och skyddade
Läs merKunskapsunderlag för delområde
Kunskapsunderlag för delområde 18. Ickåns avrinningsområde Version 1.0 2015-04-28 2 18. Ickåns avrinningsområde Länsstyrelsen Dalarna 2015 Innehållsförteckning Sammanfattning... 4 Naturvärden och skyddade
Läs merKunskapsunderlag för delområde
Kunskapsunderlag för delområde 17. Limåns avrinningsområde Version 1.0 2015-04-10 2 17. Limåns avrinningsområde Länsstyrelsen Dalarna 2015 Innehållsförteckning Sammanfattning... 4 Naturvärden och skyddade
Läs merKunskapsunderlag för delområde
Kunskapsunderlag för delområde 16. Ryssåns avrinningsområde Version 1.0 2015-04-10 2 16. Ryssåns avrinningsområde Länsstyrelsen Dalarna 2015 Innehållsförteckning Sammanfattning... 4 Naturvärden och skyddade
Läs merKunskapsunderlag för delområde
Kunskapsunderlag för delområde 1. Storåns (Idre) avrinningsområde Version 1.1 2 1. Storåns (Idre) avrinningsområde Länsstyrelsen Dalarna 2015 Innehållsförteckning Sammanfattning... 4 Naturvärden och skyddade
Läs merKunskapsunderlag för delområde
Kunskapsunderlag för delområde 23. Görälvens avrinningsområde Version 1.0 2015-05-08 2 23. Görälvens avrinningsområde Länsstyrelsen Dalarna 2015 Innehållsförteckning Sammanfattning... 4 Naturvärden och
Läs merKunskapsunderlag för delområde
Kunskapsunderlag för delområde 22. Fulans avrinningsområde uppströms Fulunäs Version 1.0 2015-04-29 2 22. Fulans avrinningsområde uppströms Fulunäs Länsstyrelsen Dalarna 2015 Innehållsförteckning Sammanfattning...
Läs merKunskapsunderlag för delområde
Kunskapsunderlag för delområde 13. Unnåns avrinningsområde Version 1.0 2015-03-31 2 13. Unnåns avrinningsområde Länsstyrelsen Dalarna 2015 Innehållsförteckning Sammanfattning... 4 Naturvärden och skyddade
Läs merKunskapsunderlag för delområde
Kunskapsunderlag för delområde 34. Norets (Järna) samt Snöåns avrinningsområde Version 1.0 2015-04-10 2 34. Norets (Järna) samt Snöåns avrinningsområde Länsstyrelsen Dalarna 2015 Innehållsförteckning Sammanfattning...
Läs merKunskapsunderlag för delområde
Kunskapsunderlag för delområde 31. Vanån mellan Gävundssjön och Venjan Version 1.0 2 31. Vanån mellan Gävundssjön och Venjan Länsstyrelsen Dalarna 2015 Innehållsförteckning Sammanfattning... 4 Naturvärden
Läs merKunskapsunderlag för delområde
Kunskapsunderlag för delområde 36. Bynorets avrinningsområde Version 1.0 2015-04-09 2 36. Bynorets avrinningsområde Länsstyrelsen Dalarna 2015 Innehållsförteckning Sammanfattning... 4 Naturvärden och skyddade
Läs merKunskapsunderlag för delområde
Kunskapsunderlag för delområde 19. Enåns avrinningsområde Version 1.0 2015-04-29 2 19. Enåns avrinningsområde Länsstyrelsen Dalarna 2015 Innehållsförteckning Sammanfattning... 4 Naturvärden och skyddade
Läs merKunskapsunderlag för delområde
Kunskapsunderlag för delområde 56. Dalälven mellan Forsön och Bäsingen Version 1.0 2015-03-27 2 56. Dalälven mellan Forsön och Bäsingen Länsstyrelsen Dalarna 2015 Innehållsförteckning Sammanfattning...
Läs merKunskapsunderlag för delområde
Kunskapsunderlag för delområde 33. Västerdalälven mellan och Tandö Version 1.0 2015-04-28 2 33. Västerdalälven mellan och Tandö Länsstyrelsen Dalarna 2015 Innehållsförteckning Sammanfattning... 4 Naturvärden
Läs merKunskapsunderlag för delområde
Kunskapsunderlag för delområde 37. Västerdalälven mellan Djurås och Vansbro Version 1.0 2015-03-18 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Naturvärden och skyddade områden... 4 Kulturmiljö... 5 Sjöar
Läs merKunskapsunderlag för delområde
Kunskapsunderlag för delområde 50. Dalälven mellan Håvran och Torsång Version 1.0 2015-03-27 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Naturvärden och skyddade områden... 4 Kulturmiljö... 5 Sjöar och vattendrag...
Läs merKunskapsunderlag för delområde
Kunskapsunderlag för delområde 40. Norr-Lingans avrinningsområde Version 1.2 2015-03-16 2 40. Norr-Lingans avrinningsområde Länsstyrelsen Dalarna 2015 Innehållsförteckning Sammanfattning... 4 Naturvärden
Läs merKunskapsunderlag för delområde
Kunskapsunderlag för delområde 15. mellan Siljan och Version 1.0 2 15. mellan Siljan och Länsstyrelsen Dalarna 2015 Innehållsförteckning Sammanfattning... 4 Naturvärden och skyddade områden... 5 Kulturmiljö...
Läs merKunskapsunderlag för delområde
Kunskapsunderlag för delområde 51. Luståns avrinningsområde Version 1.1 2 51. Luståns avrinningsområde Länsstyrelsen Dalarna 2015 Innehållsförteckning Sammanfattning... 4 Naturvärden och skyddade områden...
Läs merKunskapsunderlag för delområde
Kunskapsunderlag för delområde 52. Jularboåns avrinningsområde Version 1.0 2015-03-18 2 52. Jularboåns avrinningsområde Länsstyrelsen Dalarna 2015 Innehållsförteckning Sammanfattning... 4 Naturvärden och
Läs merKunskapsunderlag för delområde
Kunskapsunderlag för delområde 20. Siljans näravrinningsområde Version 1.0 2015-03-16 2 20. Siljans näravrinningsområde Länsstyrelsen Dalarna 2015 Innehållsförteckning Sammanfattning... 4 Naturvärden och
Läs merKunskapsunderlag för delområde
Kunskapsunderlag för delområde 12. Ämåns avrinningsområde Version 1.0 2 12. Ämåns avrinningsområde Länsstyrelsen Dalarna 2015 Innehållsförteckning Sammanfattning... 4 Naturvärden och skyddade områden...
Läs merKunskapsunderlag för delområde
Kunskapsunderlag för delområde 46. Nyängsåns avrinningsområde Version 1.0 2 46. Nyängsåns avrinningsområde Länsstyrelsen Dalarna 2015 Innehållsförteckning Sammanfattning... 5 Naturvärden och skyddade områden...
Läs merKunskapsunderlag för delområde
Kunskapsunderlag för delområde 5. Rotälvens avrinningsområde Version 1.1 2 5. Rotälvens avrinningsområde Länsstyrelsen Dalarna 2015 Innehållsförteckning Sammanfattning... 4 Naturvärden och skyddade områden...
Läs merGötarpsån: Hären - Töllstorpaån
Götarpsån: Hären - Töllstorpaån Lantmäteriet 2008. Ur GSD-produkter ärende 106-2004/188F. Projekt Vattensamverkan är ett initiativ från Länsstyrelsen i Jönköpings län. Mycket av data är hämtad från databasen
Läs merKunskapsunderlag för delområde
Kunskapsunderlag för delområde 41. Kolningåns avrinningsområde Version 1.0 2015-03-16 2 41. Kolningåns avrinningsområde Länsstyrelsen Dalarna 2015 Innehållsförteckning Sammanfattning... 4 Naturvärden och
Läs merKunskapsunderlag för delområde
Kunskapsunderlag för delområde 55. Årängsåns avrinningsområde Version 1.0 2 55. Årängsåns avrinningsområde Länsstyrelsen Dalarna 2015 Innehållsförteckning Sammanfattning... 5 Naturvärden och skyddade områden...
Läs merHornån. Lantmäteriet Ur GSD-produkter ärende /188F
Hornån Lantmäteriet 2008. Ur GSD-produkter ärende 106-2004/188F. Projekt Vattensamverkan är ett initiativ från Länsstyrelsen i Jönköpings län. Mycket av data är hämtad från databasen VattenInformationsSystem
Läs merBilaga 1:2 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt
Bilaga 1:2 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt 2015-2021 Sammanställning av förslag till för Malgomaj och Kultsjödalens åtgärdsområde Detta är en sammanställning av de som föreslås för åtgärdsområdet
Läs merKunskapsunderlag för delområde
Kunskapsunderlag för delområde 38. Dalälven mellan Torsång och Djurås Version 1.0 2015-03-13 2 43. Faluåns avrinningsområde Länsstyrelsen Dalarna 2015 Innehållsförteckning Sammanfattning... 4 Naturvärden
Läs merLilla Å (Mynningen-Musån)
20120412 Vattenförekomst Lilla Å (MynningenMusån) EU_CD Vattenkategori Distriktsindelning Huvudavrinningsområde Delavrinningsområde Kommuner Övervakningsstationer SE632093131112 Vattendrag 5. Västerhavet
Läs merNya statusklassningar vattendrag nov 2013
Nya statusklassningar vattendrag nov 2013 Renate Foks 12 nov 2013 Hagbyån och Halltorpsån Utdrag från VISS, 12 nov 2013 Hagbyån Hagbyån Hagbyån Halltorpsån Halltorpsån gul = måttlig ekologisk status, grön=
Läs merBilaga 1:4 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt
Bilaga 1:4 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt 2015-2021 Sammanställning av förslag till för Långseleåns åtgärdsområde Detta är en sammanställning av de som föreslås för Långseleåns åtgärdsområde.
Läs merKunskapsunderlag för delområde
Kunskapsunderlag för delområde 11. Oreälven mellan Siljan och Oresjön Version 1.2 2015-04-01 2 11. Oreälven mellan Siljan och Oresjön Länsstyrelsen Dalarna 2015 Innehållsförteckning Sammanfattning... 4
Läs merUpprätta övervakningsoch kontrollprogram för miljögifter
Upprätta övervakningsoch kontrollprogram för miljögifter Att upprätta ett övervaknings-program Vilka ämnen behöver övervakas? Identifierande av belastningskällor Miljöfarlig verksamhet (A- och B-anläggningar),
Läs merHydromorfologi. Foto: Anders Larsson. Anders Larsson
Hydromorfologi Foto: Anders Larsson Anders Larsson Hydromorfologi Konnektivitet Samtliga vattenförekomster bedömts Hydrologisk regim De vattenförekomster som skulle påverka ekologisk status. Morfologi
Läs merMörrumsån, Hur når vi målet god status?
Mörrumsån, Hur når vi målet god status? Åsnen och Mörrumsån Rikt växt och djurliv, hög biologisk mångfald Stor betydelse för rekreation och friluftsliv (riksintresse) Stor betydelse för turistnäringen
Läs merMiljökvalitetsnormer och undantag. Mats Wallin, Norra Östersjöns vattendistrikt
Miljökvalitetsnormer och undantag Mats Wallin, Norra Östersjöns vattendistrikt Syftet med vattenförvaltningen God yt- och grundvattenstatus senast 2015. Vatten med sämre status än god och utan utveckling
Läs merVad påverkar god vattenstatus?
Vad påverkar god vattenstatus? Ernst Witter & Peder Eriksson Länsstyrelsen i Örebro län Föredragets innehåll 1. Vad innebär God ekologisk status för ytvatten 2. Hur har bedömningen av Ekologisk status
Läs merBilaga 1:22 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt
Bilaga 1:22 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt 2015-2021 Sammanställning av förslag till för Övre Ljungans åtgärdsområde Detta är en sammanställning av de som föreslås för Övre Ljungans
Läs merUtmaningar i Västra Götalands län hur når vi god status i våra vatten? Johan Andersson & Anna Dimming, Vattenavdelningen
Utmaningar i Västra Götalands län hur når vi god status i våra vatten? Johan Andersson & Anna Dimming, Vattenavdelningen Ekologisk status 2015 Kemisk status 2015 God Ej god Hur ser statusklassningen ut
Läs merFÖRORENINGAR I VATTENDRAG
FÖRORENINGAR I VATTENDRAG 1 Föroreningar i vattendrag Mål och krav FN, EU och Sverige Miljökvalitet Viskan Föroreningar Källor Spridning Åtgärder 2 Ramdirektivet för vatten Vi ska uppnå en långsiktigt
Läs merKunskapsunderlag för delområde
Kunskapsunderlag för delområde 2. Sörälvens avrinningsområde Version 1.2 2 2. Sörälvens avrinningsområde Länsstyrelsen Dalarna 2015 Innehållsförteckning Sammanfattning... 4 Naturvärden och skyddade områden...
Läs merHökesån. Lantmäteriet Ur GSD-produkter ärende /188F
Hökesån Lantmäteriet 2008. Ur GSD-produkter ärende 106-2004/188F. Projekt Vattensamverkan är ett initiativ från Länsstyrelsen i Jönköpings län. Mycket av data är hämtad från databasen VattenInformationsSystem
Läs merBilaga 1:3 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt
Bilaga 1:3 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt 2015-2021 Sammanställning av förslag till åtgärder för Övre Ångermanälvens åtgärdsområde Detta är en sammanställning av de åtgärder som föreslås
Läs merBilaga 1:23 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt
Bilaga 1:23 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt 2015-2021 Sammanställning av förslag till för Övre Ljusnans åtgärdsområde Detta är en sammanställning av de som föreslås för Övre Ljusnans
Läs merKunskapsunderlag för delområde
Kunskapsunderlag för delområde 53. Dalälven mellan Bäsingen och Håvran Version 1.0 2015-03-16 2 53. Dalälven mellan Bäsingen och Håvran Länsstyrelsen Dalarna 2015 Innehållsförteckning Sammanfattning...
Läs merRenare marks vårmöte 2010
Renare marks vårmöte 2010 Vad innebär de nya miljökvalitetsnormerna för vatten Helena Segervall Miljökvalitetsnormer Bestämmer om kvalitén på miljön i ett visst avgränsat område, t ex en vattenförekomst
Läs merBäveån - mynningen i havet till Nordmanneröd
20120801 Vattenförekomst Bäveån mynningen i havet till Nordmanneröd EU_CD Vattenkategori Distriktsindelning Huvudavrinningsområde Delavrinningsområde Kommuner Övervakningsstationer SE647599127716 Vattendrag
Läs merFyrkantens vattensrådsområde
Fyrkantens vattensrådsområde VRO 5 Klöverträsk 2009-03-24 Maria Widmark Vad är målet för våra vatten? - God status - God tillgång - Ingen försämring -Hållbartutnyttjande - Framtida generationer ska få
Läs merFörslag till Åtgärdsprogram innehåll, formuleringar och röda tråden
Förslag till Åtgärdsprogram 2016 2021 - innehåll, formuleringar och röda tråden Innehåll Kap 5 Åtgärder som behöver vidtas av myndigheter och kommuner i Norra Östersjöns vattendistrikt Kap 6 Åtgärder per
Läs merÅby, Byske och Kåge vattenrådsområde
Åby, Byske och Kåge vattenrådsområde Åby, Byske och Kåge vattenrådsområde - Översikt av väsentliga frågor - Ekologisk status i Bottenvikens vattendistrikt Sammanvägd bedömning av Näringsbelastning Försurning
Läs merBilaga 1:44 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt 2015-2021
Bilaga 1:44 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt 2015-2021 Sammanställning av förslag till åtgärder för Siljans åtgärdsområde Detta är en sammanställning av de åtgärder som föreslås för åtgärdsområde
Läs merBilaga 1:31 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt 2015-2021
Bilaga 1:31 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt 2015-2021 Sammanställning av förslag för åtgärdsområdet Södra Hälsinglands utsjövatten Detta är en sammanställning av de som föreslås för
Läs merBilaga 1:21 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt
Bilaga 1:21 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt 2015-2021 Sammanställning av förslag till för Mellan Ljungans åtgärdsområde Detta är en sammanställning av de som föreslås för Mellan Ljungans
Läs merBilaga 1:33 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt
Bilaga 1:33 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt 2015-2021 Sammanställning av förslag till för åtgärdsområdet Södra Gästriklands utsjövatten Detta är en sammanställning av de som föreslås
Läs merPrinciper för miljökvalitetsnormer och undantag
Principer för miljökvalitetsnormer och undantag 2016-2021 Ekologisk Vad är god status vattenstatus? Bedöms enligt HaV:s föreskrifter 2013:19 Hög God Måttlig Otillfredsställande Dålig Olika kvalitetsfaktorer
Läs merVattenförekomsten Ivösjön
Första sex års cykeln: 2009-2015 Vattenförekomsten Ivösjön 2015-2021 Inför dialogen 2014 och före Vattenmyndighetens beslut 22 december 2015 för perioden 2015-2021 Statusklassning Arbete i sex års cykler;
Läs merReferensgruppsmöte JordSkog
Referensgruppsmöte JordSkog 2013-06-04 Upplägg - Kort genomgång av vattenförvaltningen och vad som är på gång under 2013-2014 - Ekologisk status - Ekologisk status och åtgärdsunderlag i Köpingsån Johan
Läs merVattenkvalitet i Råne/Luleälvens vattenrådsområde
Regionalt höstmöte om vattenarbetet Vattenkvalitet i Råne/Luleälvens vattenrådsområde Inklusive Luleå kust och skärgård Patrik Olofsson Länsstyrelsen i Norrbotten 2011-09-16 Bra att veta info - Begreppet
Läs merPå gång inom vattenförvaltningsarbetet
På gång inom vattenförvaltningsarbetet ny statusklassning nytt åtgärdsprogram Ann-Louise Haglund Mikael Melin Stöt Ulrika Andersson Vattenförvaltning - rollfördelning Länsstyrelserna Samordningsansvar
Läs merVattenmyndighetens förslag på åtgärdsprogram för Södra Östersjön 2015-2021 -ett kommunalt perspektiv. 2015-02-25 www.torsas.se
Vattenmyndighetens förslag på åtgärdsprogram för Södra Östersjön 2015-2021 -ett kommunalt perspektiv Förslag åtgärdsprogram för södra östersjön Just nu pågår samråd inom EU Ramdirektivet för vatten -2021-2027
Läs merPiteälvens vattenrådsområde VRO 6. Älvsbyn 2009-03-31 Sofia Perä
Piteälvens vattenrådsområde VRO 6 Älvsbyn 2009-03-31 Sofia Perä Vad är målet för våra vatten? - God status - God tillgång - Ingen försämring - Hållbart utnyttjande - Framtida generationer ska få uppleva
Läs merVattenkvalitet i Tornedalens vattenparlamentsområde
Regionalt höstmöte om vattenarbetet Vattenkvalitet i Tornedalens vattenparlamentsområde Inklusive Haparanda kust och skärgård Patrik Olofsson Länsstyrelsen i Norrbotten 2011-09-21 Bra att veta info - Begreppet
Läs merBilaga 1:17 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt
Bilaga 1:17 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt 2015-2021 Sammanställning av förslag till för Övre Indalsälvens åtgärdsområde Detta är en sammanställning av de som föreslås för Övre Indalsälvens
Läs merMiljögifter inom vattenförvaltningen och miljöövervakningen. Håkan Johansson, Länsstyrelsen i Stockholms län, enheten för miljöanalys
Miljögifter inom vattenförvaltningen och miljöövervakningen Håkan Johansson, Länsstyrelsen i Stockholms län, enheten för miljöanalys Miljögifter inom vattenförvaltningen Särskilt förorenande ämnen (SFÄ)
Läs merFörslag till åtgärdsprogram och förvaltningsplan för Norra Östersjöns vattendistrikt - yttrande till Vattenmyndigheten
1 (7) DATUM DNR 2015-02-24 KS/2015:37 Yttrande Vattenmyndigheten.vastmanland@ lansstyrelsen.se Förslag till åtgärdsprogram och förvaltningsplan för Norra Östersjöns vattendistrikt - yttrande till Vattenmyndigheten
Läs merMiljökvalitetsnormer och undantag
Miljökvalitetsnormer och undantag Juha Salonsaari Vattensamordnare och Arbetsgruppsansvarig för Vattenmyndigheternas gemensamma arbetsgrupp för Åtgärdsprogram Syfte MKN god status ska uppnås senast 2015,
Läs merBilaga 1:1 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt
Bilaga 1:1 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt 2015-2021 Sammanställning av förslag till för Vojmån och Vapstälvens åtgärdsområde Detta är en sammanställning av de som föreslås för åtgärdsområdet
Läs merUnderlagsdokument till åtgärdsprogrammet
Underlagsdokument till åtgärdsprogrammet Kapitel 1. Beskrivning av avrinningsområdet E. befolkning, andel jordbruk, utsläppskällor, värdefulla vatten Varför ser det ut så här? Kap. 2 Miljöproblem i ytvatten
Läs merStatusklassning och vattendirektivet i Viskan
Statusklassning och vattendirektivet i Viskan EU s ramdirektiv för vatten och svensk vattenförvaltning VARFÖR EN NY VATTENFÖRVALTNING? Vatten är ingen vara vilken som helst utan ett arv som måste skyddas,
Läs merMiljöprövning för tunnelbana från Akalla till Barkarby station. Bilaga 6 Redogörelse för påverkan på miljökvalitetsnormer
Miljöprövning för tunnelbana från Akalla till Barkarby station Bilaga 6 Redogörelse för påverkan på miljökvalitetsnormer Redogörelse för påverkan på miljökvalitetsnormer Miljöprövning för tunnelbana från
Läs merUPPDRAGSLEDARE. Jard Gidlund UPPRÄTTAD AV. Petra Wallberg. Svar på begäran av komplettering av ansökan från Länsstyrelsen i Stockholm
UPPDRAG Miljö UPPDRAGSNUMMER 5630208300 UPPDRAGSLEDARE Jard Gidlund UPPRÄTTAD AV Petra Wallberg DATUM GRANSKAD AV Uno Strömberg Svar på begäran av komplettering av ansökan från Länsstyrelsen i Stockholm
Läs merStatusklassning Bohuskusten. Anna Dimming Ragnar Lagergren
Statusklassning Bohuskusten Anna Dimming Ragnar Lagergren Vatten är ingen vara vilken som helst utan ett arv som måste skyddas, försvaras och behandlas som ett sådant. EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV
Läs merYttrande över samråd inom vattenförvaltning för Bottenhavets
YTTRANDE 1 (8) Yttrande över samråd inom vattenförvaltning för Bottenhavets vattendistrikt (Vattenmyndighetens dnr 537-7197-14) Förutsättningar för yttrandet Eftersom förslaget är mycket omfattande har
Läs merDen praktiska nyttan med åtgärdsprogram. Åke Bengtsson Vattenmyndigheten för Bottenhavets vattendistrikt
Den praktiska nyttan med åtgärdsprogram Åke Bengtsson Vattenmyndigheten för Bottenhavets vattendistrikt Att gå från byråkrati till handling Kartläggning och analys Identifiera vattenförekomster, bedöma
Läs merSjöLyftet Hur kan det vara till nytta för vattenförvaltningen?
SjöLyftet Hur kan det vara till nytta för vattenförvaltningen? Fem vattenmyndigheter Samordnar arbetet enligt ramdirektivet för vatten samt ett antal övriga direktiv Naturgiven indelning -Havsbassänger
Läs merBilaga 1:50 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt
Bilaga 1:50 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt 2015-2021 Sammanställning av förslag till för Bottenhavets internationella gränsvattenområden i Jämtlands län Detta är en sammanställning
Läs merStatusklassning i praktiken. En vattenvårdares vardag. Vattensamordnare
Statusklassning i praktiken Vattenvård i verkligheten En vattenvårdares vardag Vattensamordnare 018 19 50 15 gunilla.lindgren@lansstyrelsen.se I konkurrensen om vattnet får statusklassningen stor betydelse
Läs merMörrumsån. Vatten är ingen vara vilken som helst utan ett arv som måste skyddas, försvaras och behandlas som ett sådant. Vattendirektivet 2000/60/EG
Mörrumsån Vatten är ingen vara vilken som helst utan ett arv som måste skyddas, försvaras och behandlas som ett sådant. Vattendirektivet 2000/60/EG Helgasjön. Foto: Birgitta Sundholm Monica Andersson Arbetsprocess
Läs merSamverkan och samråd
Samverkan och samråd Länsstyrelsens beredningssekretariat samverkat med ett stort antal aktörer under hela förvaltningscykeln Vattenmyndighetens FP ÅP MKN MKB dokument för samråd i 6 månader Samverkan
Läs merInnehåll Inledning Processbeskrivning arbetsgång... 1
Innehåll Innehåll... 1 1 Inledning... 1 2 Processbeskrivning arbetsgång... 1 2.1 Utgångspunkter och prioriteringar i arbetet... 1 2.2 MKN för ytvattenförekomster... 2 2.3 MKN för grundvattenförekomster...
Läs merMiljö kvalitetsnörmer fö r vatten samt a tga rdsbehöv i Vilhelmina kömmun
Miljö kvalitetsnörmer fö r vatten samt a tga rdsbehöv i Vilhelmina kömmun Miljökvalitetsnormer (MKN) för vatten är bestämmelser om kvaliteten på miljön, eller status, i en vattenförekomst. Havs- och vattenmyndigheten
Läs merMILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING AV ÅTGÄRDSPROGRAM Bottenhavets vattendistrikt
MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING AV ÅTGÄRDSPROGRAM Bottenhavets vattendistrikt 2009 2015 Rapportnr: 2010:3 ISSN: 1403-624X Titel: Miljökonsekvensbeskrivning Bottenhavets vattendistrikt 2009-2015 Utgivare: Vattenmyndigheten
Läs merSkellefteälvens vattenrådsområde - Gublijaure -
Skellefteälvens vattenrådsområde - Gublijaure - Skellefteälvens vattenrådsområde - Översikt av väsentliga frågor - Bakgrundskartor från Lantmäteriet Ur GSD ärende nr 106-2004/188-AC samt från SMHI Ekologisk
Läs merSammanställning för åtgärdsområde 2. Borgviksälven
Sammanställning för åtgärdsområde 2. Borgviksälven Denna sammanställning baseras på allmän information om åtgärdsområdet som varje länsstyrelse har tagit fram samt information som fanns i VISS i september
Läs merNya MKN-vatten och förändringar jämfört med de som fastställdes Uppsala Sabine Lagerberg Vattenmyndigheten för Västerhavet
Nya MKN-vatten och förändringar jämfört med de som fastställdes 2009 Uppsala 2016-04-07 Sabine Lagerberg Vattenmyndigheten för Västerhavet Miljökvalitetsnormer Generellt Alla vattenförekomster ska uppnå
Läs merLANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND Sydost
LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND Sydost REMISSYTTRANDE Till: vattenmyndigheten.kalmar@lansstyrelsen.se Synpunkter på förslag till miljökvalitetsnormer, åtgärdsprogram och förvaltningsplan för Södra Östersjöns
Läs merAcceptabel belastning
1 Acceptabel belastning 1. Inledning Denna PM redogör för acceptabel belastning och önskade skyddsnivåer på vattenrecipienter inom och nedströms Löt avfallsanläggning. Rapporten ingår som en del av den
Läs merUtredning av MKN i berörda vattenförekomster. Detaljplanområde Herrgårdsbacken, Lerums kommun
Utredning av MKN i berörda vattenförekomster Detaljplanområde Herrgårdsbacken, Lerums kommun 2014 Ann Bertilsson, Tina Kyrkander, Jonas Örnborg Rapport 2015:08 www.biologiochmiljo.se Ansvarig handläggare:
Läs merVersion 1.00 Projekt 7407 Upprättad Reviderad. PM vattenmiljö och botten, tillhörande detaljplaneprogram Södra Grimmstad, Kils kommun
Version 1.00 Projekt 7407 Upprättad 2016-09-06 Reviderad PM vattenmiljö och botten, tillhörande detaljplaneprogram Södra Grimmstad, Kils kommun Sammanfattning En riktad inventering av har skett i samband
Läs merKalixälvens VRO- Sjöar och vattendrag
Kalixälvens VRO- Sjöar och vattendrag Potentiella vattenförekomster 490 vattendrag (flödesordning >3) 209 sjöar >0,5 km2 inkl mindre sjöar om skyddade områden eller hotspots, ex belastning från punktkällor
Läs merPerspektiv på nytta och möjligheter med insamlade data. Ragnar Lagergren, Vattenavdelningen
Perspektiv på nytta och möjligheter med insamlade data Ragnar Lagergren, Vattenavdelningen Bakgrund - Varför bedriver vi SRK-program? Enligt miljöbalken är den som utövar miljöfarlig verksamhet skyldig
Läs merPM HYDROMORFOLOGISK PÅVERKAN
8 1 Syfte Denna PM avser att beskriva den planerade verksamheten vid Lövstas eventuella påverkan på de hydromorfologiska kvalitetsfaktorerna enligt vattendirektivet. 2 Planerad verksamhet I Mälaren planeras
Läs merMiljöövervakningsprogram för Bällstaån
MILJÖFÖRVALTNINGEN MILJÖANALYS TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (6) 2012-10-15 Handläggare: Stina Thörnelöf Telefon: 08-508 28 852 Till Miljö- och hälsoskyddsnämnden 2012-11-20 p. 22 Miljöövervakningsprogram 2012-2015
Läs merÅTGÄRDSPROGRAM VÄSTERHAVETS VATTENDISTRIKT
ÅTGÄRDSPROGRAM 2016-2021 VÄSTERHAVETS VATTENDISTRIKT Vattenrådens dag 22 mars 2017 Hanna Tornevall Vattenvårdsdirektör Vattenmyndigheten Västerhavet Förvaltningsplan inklusive miljökvalitetsnormer beslutade
Läs merMiljö kvalitetsnörmer fö r vatten samt a tga rdsbehöv i Vilhelmina kömmun
Miljö kvalitetsnörmer fö r vatten samt a tga rdsbehöv i Vilhelmina kömmun Miljökvalitetsnormer (MKN) för vatten är bestämmelser om kvaliteten på miljön, eller status, i en vattenförekomst. Havs- och vattenmyndigheten
Läs merAlterälvens VRO- Sjöar och vattendrag
Alterälvens VRO- Sjöar och vattendrag Alterälven, Aleån och Rosån Potentiella vattenförekomster 50 vattendrag (flödesordning >3) 30 sjöar >0,5 km2 inkl mindre sjöar om skyddade områden eller hotspots,
Läs merOrd och begrepp inom vattenförvaltningen
Ord och begrepp inom vattenförvaltningen Om det du funderar på inte finns i ordlistan nedan går det även att leta i databasen över vatten i Sverige, VISS (VattenInformationsSystem Sverige). Där finns även
Läs merNästan 600 sidor. Carola Lindeberg Samordnare Södra Östersjöns vattenmyndighet
Program 14.30 15.00 Kaffe 15.00 15.15 Tid för bättre vatten 15.15 15.30 Parallella samråd 15.30 16.15 Nästan 600 sidor 16.25 16.50 Ger åtgärdsprogrammet rätt åtgärder 16.50 17.30 Samråd om vatten, gruppdiskussion
Läs mer