Kunskapsunderlag för delområde
|
|
- Julia Bergström
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Kunskapsunderlag för delområde 12. Ämåns avrinningsområde Version 1.0
2 2 12. Ämåns avrinningsområde Länsstyrelsen Dalarna 2015
3 Innehållsförteckning Sammanfattning... 4 Naturvärden och skyddade områden... 5 Kulturmiljö... 6 Sjöar och vattendrag... 7 Vattnets kemiska och ekologiska status... 7 Miljögifter Tillståndet i miljön Källor till påverkan Behov av åtgärder för att nå miljökvalitetsnormerna Övergödning Försurning Tillståndet i miljön Fysisk påverkan Fysisk påverkan Hydrologi (vattenreglering) Tillståndet i miljön och källor till påverkan Behov av åtgärder för att nå miljökvalitetsnormerna Genomförda och pågående åtgärder Fysisk påverkan Konnektivitet (vandringshinder) Tillståndet i miljön och källor till påverkan Behov av åtgärder för att nå miljökvalitetsnormerna Genomförda och pågående åtgärder Fysisk påverkan Morfologi (rätning, rensning, markanvändning) Tillståndet i miljön Källor till påverkan Behov av åtgärder för att nå miljökvalitetsnormerna Genomförda och pågående åtgärder Referenser Bilagor Externa bilagor Länsstyrelsen Dalarna Ämåns avrinningsområde 3
4 Sammanfattning Ämåns avrinningsområde ligger till större delen i kommun och sträcker sig till viss del in i Mora kommun. Inom områdets södra del finns ett riksintresse för friluftsliv, Siljansområdet. Den kända fornlämningsbilden för delavrinningsområdet är bristfällig men speglar ett nyttjande av landskapet främst i form av jakt, fångst och järnframställning. Under senare tid består lämningarna även av fäbodbruk, finnbosättningar, skogsbruk och flottning. Inom Ämåns avrinningsområde finns det inga kända större påverkanskällor eller förorenade områden som kan sprida miljögifter till ytvatten. Inte heller finns det kännedom om några förorenade vatten i området. Däremot kan diffusa utsläpp från påverkanskällor skapa lokala problem. Dessa utsläpp kan nå området via exempelvis långväga transporter via luften. Andra diffusa källor kan vara lokala utsläpp från enskilda avlopp och mindre verksamheter. I området har man statusklassat 16 vattenförekomster. Av dessa har nio bedömts vara så pass hydromorfologiskt påverkade (från exempelvis dammar och flottledsrensning) att de inte når upp till en god ekologisk status. Inga sjöar eller vattendrag inom delavrinningsområdet har bedömts ha problem med övergödning Ämåns avrinningsområde Länsstyrelsen Dalarna 2015
5 Naturvärden och skyddade områden Inom avrinningsområdet finns inga Natura 2000-områden med vattenanknutna livsmiljöer eller arter. Inom miljökvalitetsmålet Levande sjöar och vattendrag är Ämån utpekat ur naturvårdsoch fiskesynpunkt. Motiven är bland annat den speciella geomorfologin samt värdefulla stammar av öring. Nedre delarna utgör potentiellt lekområde för Siljansöringen. Länsstyrelsen Dalarna Ämåns avrinningsområde 5
6 Kulturmiljö Den kända fornlämningsbilden är bristfällig men speglar ett utnyttjande av landskapet som visar på främst jakt, fångst och järnframställning samt i senare tid fäbodbruk, finnbosättningar, skogsbruk och flottning. En inventering efter fornlämningar har utförts i begränsad omfattning åren 1969 och Vid Ämåsjön är ett område utpekat som övrigt intresse för kulturvård utifrån vattenanknutna stenåldersboplatser samt en grav, stensättning. Området berörs i dess södra spets av ett riksintresse för friluftsliv, Siljansområdet, delvis för dess kulturvärden. Vidare åtgärder i anslutning till vattenanknutna kulturmiljöer bör göras i samråd med kulturmiljöfunktionen vid Länsstyrelsen Dalarna Ämåns avrinningsområde Länsstyrelsen Dalarna 2015
7 Sjöar och vattendrag Vattnets kemiska och ekologiska status Figur 1. Karta över delavrinningsområde 12. Ämåns avrinningsområde. Sjöar anges med namn medan vattendrag anges med löpnummer. Detta löpnummer återfinns även i Tabell 1. I Tabell 1 nedan presenteras ytvattenförekomsterna inom avrinningsområdet. Tabellen innehåller information om ekologisk och kemisk status och miljökvalitetsnormer (MKN) som föreslås gälla från och med år Den visar även vilka miljöproblem som finns i vattenförekomsten och som föranleder åtgärder. Se kartorna Figur 2 och Figur 3 för den ekologiska samt kemiska statusen (exklusive kvicksilver) i delavrinningsområdet. Länsstyrelsen Dalarna Ämåns avrinningsområde 7
8 Tabell 1. I tabellen redovisas ekologisk och kemisk status samt vilka miljökvalitetsnormer som föreslås gälla fr.o.m (GES = God Ekologisk Status, GEP= God Ekologisk Potential, GKSS = God kemisk ytvattenstatus). Kemisk status samt miljöproblemet miljögifter anges exklusive kvicksilver (F: försurning, Ö: övergödning, FP: fysisk påverkan och M: miljögifter, vilket inkluderar miljögifter som ingår i bedömningen för antingen kemisk eller ekologisk status). Löpnumret i tabellen anger vattenförekomstens position i kartan (Figur 1). Den kemiska statusen innebär att det saknas miljögiftsmätningar i vattenförekomsten. För varje vatten redovisas en unik EUCD-kod (exempelvis SE ) som kan användas för att söka efter vattnet i VISS-databasen (Vatteninformationssystem Sverige Löpnr Vattenförekomster i Ämåns avrinningsområde 1 Ämån SE Ämån SE Ämån SE Ämån (Ämåsjön - Lusbodammen) SE Ämåsjön SE Ångsvasseln SE Vallsjöarna H 465 SE Lindvasseln SE Vålvasseln SE Vålvasseln SE Granvasseln SE Ormtjärnsvasseln SE Ättflotsbäcken SE Norra Rensjön SE Harpsjöbäcken (nedre) SE Jämtån (Storbrottbäcken - Ämåsjön) SE Ekologisk status Ekologisk status Måttlig Måttlig Måttlig Måttlig Måttlig God Otillfredsställande God Måttlig Måttlig God Måttlig Måttlig God Måttlig Måttlig MKN GES 2021 GES 2021 GES 2021 GES 2021 GES 2021 GES 2015 GES 2021 GES 2015 GES 2021 GES 2021 GES 2015 GES 2021 GES 2021 GES 2015 GES 2021 GES 2021 Kemisk status Kemisk status MKN F Ö FP M Kommun Miljöproblem X X X X X X X X X X X X X Mora, Ämåns avrinningsområde Länsstyrelsen Dalarna 2015
9 Figur 2. Sjöars och vattendrags ekologiska status inom Ämåns avrinningsområde. Vita partier i kartan representerar vatten som inte inkluderats i statusklassningen. Den ekologiska statusen är en sammanvägning mellan en rad olika parametrar som exempelvis biologiska kvalitetsfaktorer såsom fisk och även kvalitetsfaktorer som vattenkemi. Då det är biologin som i första hand ska förbättras inom vattenförvaltningen är det de biologiska faktorerna som väger tyngst vid bedömningen av den ekologiska statusen. Se Figur 1 för namnsättning av sjöar och vattendrag. Länsstyrelsen Dalarna Ämåns avrinningsområde 9
10 Figur 3. Sjöars och vattendrags kemiska status (exklusive kvicksilver) inom Ämåns avrinningsområde. Vita partier i kartan representerar vatten som inte inkluderats i statusklassningen. I de fall då den kemiska statusen anges som saknas det mätningar i, eller i anslutning till, vattnet och det är därmed okänt vilken kemisk status vattnet har. För Ämåns avrinningsområde är den kemiska statusen (exklusive kvicksilver) uteslutande. Se Figur 1 för namnsättning av sjöar och vattendrag Ämåns avrinningsområde Länsstyrelsen Dalarna 2015
11 Miljögifter Ämåns avrinningsområde har inga större påverkanskällor för miljögifter i ytvatten. Däremot kan det finnas miljögifter i vattenförekomsterna som spridits via diffusa påverkanskällor, som exempelvis långväga transporter av miljögifter via luften, eller lokala utsläpp från enskilda avlopp och mindre verksamheter. Tillståndet i miljön Inom detta område har länsstyrelsen inte utfört några provtagningar av miljögifter i ytvatten på grund av att det inte finns några större betydande påverkanskällor. Källor till påverkan I avrinningsområdet finns inga större miljöfarliga verksamheter eller förorenade områden i riskklass 1 och 2 som bidrar till betydande miljöpåverkan. Förutom tillståndspliktiga verksamheter kan mindre verksamheter (C- och U- verksamheter) ha en lokal påverkan via direkta punktutsläpp eller indirekta diffusa utsläpp via luft eller dagvattenavrinning. Behov av åtgärder för att nå miljökvalitetsnormerna Det finns inga förslagna åtgärder eftersom vattenförekomsterna i avrinningsområdet uppnår god status alternativt är ej e. Länsstyrelsen Dalarna Ämåns avrinningsområde 11
12 Övergödning Inga sjöar eller vattendrag inom delavrinningsområdet har bedömts ha problem med övergödning. Försurning Länsstyrelsen Dalarna jobbar med att sammanställa material om miljöproblemet inom avrinningsområdet. Materialet kommer tillgängliggöras genom publikation av en ny version av detta dokument på Tillståndet i miljön Figur 4. Sjöars och vattendrags status med avseende på försurning inom Ämåns avrinningsområde. Vita partier i kartan representerar vatten som inte inkluderats i statusklassningen. Se Fel! Hittar inte referenskälla. för namnsättning av sjöar och vattendrag Ämåns avrinningsområde Länsstyrelsen Dalarna 2015
13 Figur 5. Pågående kalkningsåtgärder i Ämåns avrinningsområde. Länsstyrelsen Dalarna jobbar med att sammanställa material om miljöproblemet inom avrinningsområdet. Materialet kommer tillgängliggöras genom publikation av en ny version av detta dokument på Länsstyrelsen Dalarna Ämåns avrinningsområde 13
14 Fysisk påverkan Fysisk påverkan kan delas upp i tre olika typer; hydrologisk (flödes- och nivåförändrande), konnektivitet (t.ex. vandringshinder), samt morfologisk påverkan (markanvändning, rensning, rätning, etc.). Utav områdets 16 vattenförekomster har nio bedömts vara så pass hydromorfologiskt påverkade att de inte når upp till god ekologisk status (Tabell 2). Tabell 2. Sjöar och vattendrag inom Ämåns avrinningsområde vars hydromorfologiska tillstånd bedömts vara så pass påverkat att det allvarligt skadar djur- och växtliv. Till höger visas vilka delorsaker som lett till slutbedömningen. Dessa redovisas i mer detalj i efterföljande kapitel. ID-beteckning/ Hydromorfologiskt ker: Vattnets namn Vattenkategori EUCD tillstånd Hydrologi Morfologi Konnektivitet Ättflotsbäcken Vattendrag SE M X Harpsjöbäcken nedre Vattendrag SE M X Jämtån (Storbrottbäcken - Ämåsjön) Vattendrag SE M X X X Ormtjärnsvasseln Vattendrag SE M X Ämån (Ämåsjön - Lusbodammen) Vattendrag SE M X X X Ämån Vattendrag SE M X X X Ämån Vattendrag SE M X X X Ämån Vattendrag SE M X X Ämåsjön Sjö SE M X Ämåns avrinningsområde Länsstyrelsen Dalarna 2015
15 Fysisk påverkan Hydrologi (vattenreglering) Hydrologisk påverkan innebär i detta sammanhang sådant som har med onaturliga flödesoch nivåförändringar att göra. Det finns flera mänskliga aktiviteter som kan orsaka sådan påverkan, bland annat regleringsdammar dammar, samt rensningar och rätningar av vattendrag. Dammkonstruktioner påverkar vattnen på flera sätt. Två aspekter är förändringar i nivå och flödesmönster som vattenregleringen orsakar (hydrologi), samt själva dammkonstruktionerna som oftast utgör vandringshinder för vattenlevande djur som behöver kunna förflytta sig upp- och nedströms (se kapitlet om konnektivitet nedan). Vid reglering av vattnet, det vill säga där vatten sparas i dammar för att kunna släppas ut vid ett senare tillfälle, påverkas hög och lågflöden genom att de förskjuts i tid och storleken på flödet avviker från det naturliga. Detta kan få allvarliga följder för djur- och växtliv, i och omkring vattnet som är anpassade till vattnets säsongsmässiga flödesförändringar. Hydrologisk påverkan kan även härröra från vattenuttag för till exempel dricksvatten, bevattning av jordbruksmark eller för konstsnötillverkning. Detta problem är dock sällan stort Dalarna. Tillståndet i miljön och källor till påverkan Fem vattendragssträckor bedöms vara så pass påverkade av hydrologiska förändringar att det allvarligt påverkar deras djur och växtliv. Detta orsakas av flottledsrensningar som utförts i Ämåns huvudfåra och som bedömts ge en förändrad hydrologi som består i att flödeshastigheten (specifik flödesenergi) är högre än vad den skulle vara vid orensade förhållanden (Tabell 3, Figur 7). De två dammar som finns inom avrinningsområdet (Figur 6), och det saknas i nuläget detaljerad kännedom hur regleringen vid dessa utförs. Den bedömning som gjorts i nuläget är dock att dessa har begränsad påverkan på hydrologin i Ämån. Länsstyrelsen Dalarna Ämåns avrinningsområde 15
16 Figur 6. Dammar inom Ämåns vattensystem som orsakar regleringspåverkan och som även i de flesta fall utgör vandringshinder mot förflyttning upp- och nedströms för vattenlevande djur. I de fall då det dammar saknar tillstånd anges dessa med en cirkel Ämåns avrinningsområde Länsstyrelsen Dalarna 2015
17 Figur 7. Bedömning av tillståndet (status) med avseende på hydrologisk påverkan för sjöar och vattendrag inom Ämåns avrinningsområde. Observera att hydrologisk status inte automatiskt är detsamma som ekologisk status. Det beror på att den ekologiska statusen är en sammanvägning av en rad olika parametrar. Tabell 3. Sjöar och vattendrag inom Ämåns avrinningsområde som bedömts vara så pass hydrologiskt påverkade att det allvarligt skadar djur- och växtliv. ID-beteckning/ Hydrologiskt ker: Vattnets namn Vattenkategori EUCD tillstånd Reglering Rensning Jämtån (Storbrottbäcken - Ämåsjön) Vattendrag SE M X Ämån (Ämåsjön - Lusbodammen) Vattendrag SE M X Ämån Vattendrag SE M X Ämån Vattendrag SE M X Ämån Vattendrag SE M X Länsstyrelsen Dalarna Ämåns avrinningsområde 17
18 Behov av åtgärder för att nå miljökvalitetsnormerna Flottledsrensade vattendrag åtgärdas genom att vattenfårans utseende restaureras så att den återfår ett utseende och en funktion som liknar den som var innan rensningarna genomfördes (se mer under kapitlet om morfologi nedan). För att uppnå god ekologisk status i alla hydrologiskt påverkade vattenförekomster med avseende på flottledsrensning, krävas att samtliga dessa åtgärdas (Tabell 3). Inom området finns två reglerings- och kraftverksdammar som potentiellt har en negativ hydrologisk påverkan att deras verksamhet behöver anpassas för att den biologiska skada de orsakar ska minimeras. Eftersom detaljerad information om hur dessa dammar utför sin reglering behövs detta undersökas som en första åtgärd för att kunna avgöra om de har någon avgörande påverkan för vattendragets djur- och växtliv. Genomförda och pågående åtgärder En åtgärdsplan för samtliga flottledsrensade vattendrag i Dalarna har tagits fram (Melin m.fl. 2012). I denna finns åtgärdsbehovet beskrivet och kvantifierat för respektive vattendrag. Ämån (SE ) De nedre delarna av Ämån har delvis restaurerats efter flottledsrensningar, bland annat under Detta bedöms dock inte vara tillräckligt för att kunna göra bedömningen att vattendraget nu är så pass morfologiskt återställt att rensningspåverkan har upphört eller minskat så pass mycket att det inte längre påverkar vattendragets biologiska liv på ett tillfredsställande sätt Ämåns avrinningsområde Länsstyrelsen Dalarna 2015
19 Fysisk påverkan Konnektivitet (vandringshinder) Begreppet konnektivitet används i detta sammanhang för att ange hur lätt eller svårt det är för vattenlevande djur och växter att förflytta sig inom och mellan vatten. Begreppet innefattar även sedimenttransport i vattendrag, men denna aspekt har inte bedömts och behandlas därför ej här. Behovet av öppna vandringsvägar varierar mellan olika vatten samt mellan arter. Exempelvis är det av avgörande betydelse för fiskar som är helt beroende av att kunna förflytta sig längs ett vattendrag eller mellan sjö och vattendrag eller hav (exempelvis sjövandrande öring, lax och ål). Många andra arter kanske klarar att det förekommer vandringshinder, men hindren bidrar till genetisk utarmning och försämrad fortplantningsframgång, eller minskad konkurrensförmåga gentemot andra arter. Detta leder i sin tur till ett artsamhälle med skev sammansättning jämfört ett opåverkat tillstånd. Dammar utgör nästan alltid vandringshinder, men ofta också hydrologisk påverkan (se kapitlet om hydrologi ovan). Tillståndet i miljön och källor till påverkan Åtta av de 16 vattenförekomsterna inom Ämåns avrinningsområde bedöms vara så pass påverkade av vandringshinder att det kan ge allvarliga följder på vattnens ekologi, vilket leder till att de inte uppnår god ekologisk status (Figur 8, Tabell 4). Inom detta område är det dammar som orsakar de största problemen med konnektivitet genom att utgöra vandringshinder. Påverkan har bedömts föreligga om det finns hinder upp-, nedströms, inom, och/eller i en betydande andel av biflödena till påverkade vattenförekomster (Tabell 4, Figur 6). Inom området finns också fyra kända naturliga vandringshinder som definitionsmässigt inte utgör några problem (Figur 6). Länsstyrelsen Dalarna Ämåns avrinningsområde 19
20 Figur 8. Bedömning av tillståndet (konnektivitetsstatus) med avseende på påverkan från vandringshinder (dammar), för sjöar och vattendrag inom Ämåns avrinningsområde. Observera att konnektivitetsstatus inte automatiskt är detsamma som ekologisk status. Det beror på att den ekologiska statusen är en sammanvägning av en rad olika parametrar Ämåns avrinningsområde Länsstyrelsen Dalarna 2015
21 Tabell 4. Sjöar och vattendrag inom Ämåns avrinningsområde som berörs av fysiskt hindrande strukturer (dammar) som hindrar djur att förflytta sig upp och nedströms inom eller mellan sjöar och vattendrag, på ett sätt så att det bedöms kunna allvarligt skada djur- och växtliv. ID-beteckning/ Konnektivitetsstatus Antal vandringshinder: Vattnets namn Vattenkategori EUCD i huvudfåra i biflöden Ättflotsbäcken Vattendrag SE M 1 0 Harpsjöbäcken nedre Vattendrag SE M 1 0 Jämtån (Storbrottbäcken - Ämåsjön) Vattendrag SE M 1 0 Ormtjärnsvasseln Vattendrag SE M 1 0 Ämån (Ämåsjön - Lusbodammen) Vattendrag SE M 1 0 Ämån Vattendrag SE M 1 0 Ämån Vattendrag SE M 1 4 Ämåsjön Sjö SE D 2 3 Behov av åtgärder för att nå miljökvalitetsnormerna Hälften av vattenförekomsterna inom området har bedömts vara påverkade av vandringshinder i form av dammar (Tabell 4, Figur 8). För att uppnå god ekologisk status i samtliga påverkade vattenförekomster skulle det krävas att åtminstone en damm inom detta område åtgärdas (Ämåsjödammen). Det finns även minst två helt eller delvis raserade dammar inom området vars status som vandringshinder inte är klarlagd, men kan komma att behöva åtgärdas. För varje enskilt vatten är det dock inte säkert att samtliga dammar som utövar påverkan på denna behöver åtgärdas för att uppnå tillfredsställande resultat. Stora sjöar eller långa vattendrag med fler än två till- eller biflöden utöver huvudtillflödet, har bedömts kunna uppnå god status även om maximalt 50 % av vandringshindren finns kvar i dess biflöden. Vilka biflöden som har störst behov av fria vandringsvägar kan variera och detta måste man ta hänsyn till vid prioritering och genomförende av åtgärder. Alla äldre dammar som inte aktivt används för att reglera vattenflödet bör undersökas med avseende på vilken nyttighet de i dagsläget har. Om de inte används alls eller exempelvis bara används för att skapa en vattenspegel, bör det utredas om dammen kan rivas ut, om det finns möjlighet att anlägga en fisktrappa, ett omlöp (naturlik vattenfåra genom eller parallellt med dammen), eller att tröskla nedströms hindret. Tröskling innebär att vattendragets bottennivå nedströms hindret höjs upp till samma eller nära den nivå som utgör dess krön. Om inte dammen används är utrivning ett bra alternativ. Dammar som helt saknar tillstånd behöver kontrolleras för att se om anläggningen kan åberopa andra typer av tillstånd (exempelvis urminnes hävd) och med utgångspunkt från detta avgöra vilka åtgärder som lämpligast vidtas. Genomförda och pågående åtgärder Inga åtgärder är för närvarande pågående eller genomförda inom avrinningsområdet, men i delavrinningsområdet nedströms (Delområde 11. Oreälven mellan Siljan och Oresjön) har beslut tagits om utrivning av en damm som tidigare utgjorde vandringshinder. Eftersom nedre delen av Ämån tidigare utgjorde ett viktigt lekområde för öring från Siljan/sjön är åtgärder i nedströms liggande avrinningsområde av betydelse som viktiga steg att återuppträtta vandringsmöjligheterna för nämnda öringstam. Länsstyrelsen Dalarna Ämåns avrinningsområde 21
22 Oreälven (Ämån - Unnåns krv) (SE ) Denna vattendragssträcka ligger nedströms Ämåns avrinningsområde, men har betydelse för fiskvandring mellan ån och Ore älv. Dammen vid Stackmora revs ut i december 2014 efter flera års processande i domstol Ämåns avrinningsområde Länsstyrelsen Dalarna 2015
23 Fysisk påverkan Morfologi (rätning, rensning, markanvändning) Morfologiska förändringar som kan orsaka morfologisk påverkan kan bestå i olika typer av rensningar, rätningar, omledningar, fördjupningar, avsänkning av vattenyta, samt olika typer av ingrepp eller markanvändning i sjöar och vattendrags strandzon eller närområde. Rensningar utförda under flottningsepoken under 1900-talet utgör en stor morfologisk påverkan i många områden. Flottledsrensningar innebär att större stenar och block flyttades från vattenfåran till sidan av vattendraget. Ibland sprängdes till och med större block och hällar. Dessa ingrepp innebar att vattenfårans bredd smalnade av, vattenhastigheten ökade (se hydrologikapitlet ovan) och de akvatiska livsmiljöernas variationsrikedom minskade, med betydande påverkan på de vattenlevande arterna som följd. Negativ morfologisk påverkan kan också orsakas av förändringar i vattnens närmiljöer och strandzoner. Exempelvis kan de förändringar som byggande och brukande av mark orsakar, påverka livsmiljöerna i vattnet. Tillståndet i miljön Inom Ämåns avrinningsområde är det fem vattendragssträckor som bedömts ha fysiska skador (förändringar i morfologin) som gör att det på ett betydande sätt påverkar vattenlevande djur och växter (Tabell 5, Figur 9). De femvattendragssträckorna är samtliga utsatta för rensningar som kan härröras till flottningsepoken på 1900-talet. Tre dessa vattendragssträckor inom området har dessutom bedömts vara så pass påverkade av markanvändningen i närområdet att det ytterligare kan påverka vattnets ekologiska status. Det kan röra sig om exempelvis strandskoning, hårdgjorda ytor, jordbruksmark eller byggnationer i eller i anslutning till vattnet (Tabell 5). Länsstyrelsen Dalarna Ämåns avrinningsområde 23
24 Figur 9. Bedömning av tillståndet (status) med avseende på morfologisk påverkan för sjöar och vattendrag inom Ämåns avrinningsområde. Observera att morfologisk status inte automatiskt är detsamma som ekologisk status. Det beror på att den ekologiska statusen är en sammanvägning av en rad olika parametrar. Tabell 5. Vatten inom Ämåns vattensystem som har ett miljötillstånd med avseende på morfologisk påverkan, som gör att det inte bedöms kunna uppnå god ekologisk status. ID-beteckning/ Morfologiskt ker: Vattnets namn Vattenkategori EUCD tillstånd Rensning Närmiljö Jämtån (Storbrottbäcken - Ämåsjön) Vattendrag SE M X Ämån (Ämåsjön - Lusbodammen) Vattendrag SE M X X Ämån Vattendrag SE M X Ämån Vattendrag SE M X X Ämån Vattendrag SE M X X Ämåns avrinningsområde Länsstyrelsen Dalarna 2015
25 Källor till påverkan Inom Ämåns avrinningsområde har flottningsverksamhet bedrivits i huvudvattendraget; Ämån och Jämtån, och det är denna numera avslutade verksamhet som bedöms utgöra den mest betydande morfologiska påverkan inom avrinningsområdet (Tabell 5). Andelen artificiell markanvändning (aktivt brukad mark och anlagda/hårdgjorda ytor) i vattnens närområde upp till 30 meter från strand och svämplan, är ett mått på denna typ av fysisk påverkan. Svämplanet utgör den strandnära zon kring vattnet som regelbundet översvämmas och som är viktig för många vattenlevande växter och djur, exempelvis som lekområden för fisk. Situationer och/eller förhållanden där vattnens strandzon eller svämplan förändrats avsevärt, utgör en betydande påverkan på vattnets ekologi. För mer detaljerad information om graden av morfologisk påverkan av vattnen i detta område hänvisas till VISS-databasen ( Behov av åtgärder för att nå miljökvalitetsnormerna Flottledsrensning ger huvudsakligen lokal påverkan på växt och djurliv och åtgärderna som behövs är likaså oftast lokala, det vill säga problem och åtgärder som behövs ligger på samma plats. Ibland kan dock vattendrag vara viktiga lek- och uppväxtområden för fiskbestånd inom ett mycket större område och i sådana fall kan påverkan som identifierats ligga långt ifrån de åtgärder som behöver genomföras. Likväl finns i sådana fall även påverkan lokalt där åtgärderna för det mer avlägsna problemet behöver sättas in. Alla flottledsrensade vattendrag inom området behöver restaureras för att samtliga vattendrag ska uppnå acceptabla livsmiljöer för djur- och växtliv. Vatten med omfattande påverkan i närområde och svämplan kan åtgärdas genom förändrad markanvändning i vattnens närmiljöer, genom att till exempel återställa kantzoner så de blir bevuxna med naturlig vegetation och vid högflöden tillåts översvämmas. Detta gynnar många arter i vattnen, men även arter som lever just i kantzonen och som är beroende av naturlika förhållanden. De vatten som behöver åtgärder är de samma som redovisas under avsnitten om Tillstånd i miljön och Källor till påverkan (Tabell 5, Figur 9). Det beror på att problem med närområden (kantzoner) ur hydromorfologisk synpunkt är lokala. Det kan dock finnas andra miljöproblem förknippande med kantzoner som har påverkan som sträcker sig längre nedströms (exempelvis övergödning). Åtgärder mot andra typer av miljöproblem kan vara de samma som de mot morfologiska problemen, men kan ibland behöva vara mer långtgående. Dessa beskrivs i så fall under respektive miljöproblem Genomförda och pågående åtgärder En åtgärdsplan för samtliga flottledsrensade vattendrag i Dalarna har tagits fram (Melin m.fl. 2012). I denna finns åtgärdsbehovet beskrivet och kvantifierat för respektive vattendrag. Länsstyrelsen Dalarna Ämåns avrinningsområde 25
26 Referenser Melin M., Edman J., och H. Danielsson Åtgärdsplan för flottledsrensade vattendrag i Dalarnas län. Rapport 2012:12. Länsstyrelsen Dalarna. Länsstyrelserna Miljödomstolarnas databas över miljötillstånd gällande vattenverksamhet Miljöboken. ( ) Ämåns avrinningsområde Länsstyrelsen Dalarna 2015
27 Bilagor Externa bilagor Följande bilagor kan laddas hem separat på alternativt beställas för utskrift från Vattenförvaltningen vid Länsstyrelsen Dalarna. Tel alt. Bilaga A. Introduktion till miljögifter i ytvatten Länsstyrelsen Dalarna Ämåns avrinningsområde 27
28 Ämåns avrinningsområde Länsstyrelsen Dalarna 2015
Kunskapsunderlag för delområde
Kunskapsunderlag för delområde 14. Våmåns avrinningsområde Version 1.0 2015-04-01 2 14. Våmåns avrinningsområde Länsstyrelsen Dalarna 2015 Innehållsförteckning Sammanfattning... 4 Naturvärden och skyddade
Läs merKunskapsunderlag för delområde
Kunskapsunderlag för delområde 18. Ickåns avrinningsområde Version 1.0 2015-04-28 2 18. Ickåns avrinningsområde Länsstyrelsen Dalarna 2015 Innehållsförteckning Sammanfattning... 4 Naturvärden och skyddade
Läs merKunskapsunderlag för delområde
Kunskapsunderlag för delområde 16. Ryssåns avrinningsområde Version 1.0 2015-04-10 2 16. Ryssåns avrinningsområde Länsstyrelsen Dalarna 2015 Innehållsförteckning Sammanfattning... 4 Naturvärden och skyddade
Läs merKunskapsunderlag för delområde
Kunskapsunderlag för delområde 17. Limåns avrinningsområde Version 1.0 2015-04-10 2 17. Limåns avrinningsområde Länsstyrelsen Dalarna 2015 Innehållsförteckning Sammanfattning... 4 Naturvärden och skyddade
Läs merKunskapsunderlag för delområde
Kunskapsunderlag för delområde 13. Unnåns avrinningsområde Version 1.0 2015-03-31 2 13. Unnåns avrinningsområde Länsstyrelsen Dalarna 2015 Innehållsförteckning Sammanfattning... 4 Naturvärden och skyddade
Läs merKunskapsunderlag för delområde
Kunskapsunderlag för delområde 34. Norets (Järna) samt Snöåns avrinningsområde Version 1.0 2015-04-10 2 34. Norets (Järna) samt Snöåns avrinningsområde Länsstyrelsen Dalarna 2015 Innehållsförteckning Sammanfattning...
Läs merKunskapsunderlag för delområde
Kunskapsunderlag för delområde 5. Rotälvens avrinningsområde Version 1.1 2 5. Rotälvens avrinningsområde Länsstyrelsen Dalarna 2015 Innehållsförteckning Sammanfattning... 4 Naturvärden och skyddade områden...
Läs merKunskapsunderlag för delområde
Kunskapsunderlag för delområde 23. Görälvens avrinningsområde Version 1.0 2015-05-08 2 23. Görälvens avrinningsområde Länsstyrelsen Dalarna 2015 Innehållsförteckning Sammanfattning... 4 Naturvärden och
Läs merKunskapsunderlag för delområde
Kunskapsunderlag för delområde 22. Fulans avrinningsområde uppströms Fulunäs Version 1.0 2015-04-29 2 22. Fulans avrinningsområde uppströms Fulunäs Länsstyrelsen Dalarna 2015 Innehållsförteckning Sammanfattning...
Läs merKunskapsunderlag för delområde
Kunskapsunderlag för delområde 1. Storåns (Idre) avrinningsområde Version 1.1 2 1. Storåns (Idre) avrinningsområde Länsstyrelsen Dalarna 2015 Innehållsförteckning Sammanfattning... 4 Naturvärden och skyddade
Läs merKunskapsunderlag för delområde
Kunskapsunderlag för delområde 41. Kolningåns avrinningsområde Version 1.0 2015-03-16 2 41. Kolningåns avrinningsområde Länsstyrelsen Dalarna 2015 Innehållsförteckning Sammanfattning... 4 Naturvärden och
Läs merKunskapsunderlag för delområde
Kunskapsunderlag för delområde 31. Vanån mellan Gävundssjön och Venjan Version 1.0 2 31. Vanån mellan Gävundssjön och Venjan Länsstyrelsen Dalarna 2015 Innehållsförteckning Sammanfattning... 4 Naturvärden
Läs merKunskapsunderlag för delområde
Kunskapsunderlag för delområde 46. Nyängsåns avrinningsområde Version 1.0 2 46. Nyängsåns avrinningsområde Länsstyrelsen Dalarna 2015 Innehållsförteckning Sammanfattning... 5 Naturvärden och skyddade områden...
Läs merKunskapsunderlag för delområde
Kunskapsunderlag för delområde 2. Sörälvens avrinningsområde Version 1.2 2 2. Sörälvens avrinningsområde Länsstyrelsen Dalarna 2015 Innehållsförteckning Sammanfattning... 4 Naturvärden och skyddade områden...
Läs merKunskapsunderlag för delområde
Kunskapsunderlag för delområde 19. Enåns avrinningsområde Version 1.0 2015-04-29 2 19. Enåns avrinningsområde Länsstyrelsen Dalarna 2015 Innehållsförteckning Sammanfattning... 4 Naturvärden och skyddade
Läs merKunskapsunderlag för delområde
Kunskapsunderlag för delområde 36. Bynorets avrinningsområde Version 1.0 2015-04-09 2 36. Bynorets avrinningsområde Länsstyrelsen Dalarna 2015 Innehållsförteckning Sammanfattning... 4 Naturvärden och skyddade
Läs merKunskapsunderlag för delområde
Kunskapsunderlag för delområde 11. Oreälven mellan Siljan och Oresjön Version 1.2 2015-04-01 2 11. Oreälven mellan Siljan och Oresjön Länsstyrelsen Dalarna 2015 Innehållsförteckning Sammanfattning... 4
Läs merKunskapsunderlag för delområde
Kunskapsunderlag för delområde 56. Dalälven mellan Forsön och Bäsingen Version 1.0 2015-03-27 2 56. Dalälven mellan Forsön och Bäsingen Länsstyrelsen Dalarna 2015 Innehållsförteckning Sammanfattning...
Läs merKunskapsunderlag för delområde
Kunskapsunderlag för delområde 37. Västerdalälven mellan Djurås och Vansbro Version 1.0 2015-03-18 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Naturvärden och skyddade områden... 4 Kulturmiljö... 5 Sjöar
Läs merKunskapsunderlag för delområde
Kunskapsunderlag för delområde 50. Dalälven mellan Håvran och Torsång Version 1.0 2015-03-27 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Naturvärden och skyddade områden... 4 Kulturmiljö... 5 Sjöar och vattendrag...
Läs merBilaga 1:22 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt
Bilaga 1:22 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt 2015-2021 Sammanställning av förslag till för Övre Ljungans åtgärdsområde Detta är en sammanställning av de som föreslås för Övre Ljungans
Läs merKunskapsunderlag för delområde
Kunskapsunderlag för delområde 42. Sundbornsåns avrinningsområde Version 1.1 2 42. Sundbornsåns avrinningsområde Länsstyrelsen Dalarna 2015 Innehållsförteckning Sammanfattning... 5 Naturvärden och skyddade
Läs merNya statusklassningar vattendrag nov 2013
Nya statusklassningar vattendrag nov 2013 Renate Foks 12 nov 2013 Hagbyån och Halltorpsån Utdrag från VISS, 12 nov 2013 Hagbyån Hagbyån Hagbyån Halltorpsån Halltorpsån gul = måttlig ekologisk status, grön=
Läs merBilaga 1:17 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt
Bilaga 1:17 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt 2015-2021 Sammanställning av förslag till för Övre Indalsälvens åtgärdsområde Detta är en sammanställning av de som föreslås för Övre Indalsälvens
Läs merKunskapsunderlag för delområde
Kunskapsunderlag för delområde 40. Norr-Lingans avrinningsområde Version 1.2 2015-03-16 2 40. Norr-Lingans avrinningsområde Länsstyrelsen Dalarna 2015 Innehållsförteckning Sammanfattning... 4 Naturvärden
Läs merGötarpsån: Hären - Töllstorpaån
Götarpsån: Hären - Töllstorpaån Lantmäteriet 2008. Ur GSD-produkter ärende 106-2004/188F. Projekt Vattensamverkan är ett initiativ från Länsstyrelsen i Jönköpings län. Mycket av data är hämtad från databasen
Läs merKlassning av ekologisk potential och möjliga åtgärder i Kraftigt modifierade vatten
Klassning av ekologisk potential och möjliga åtgärder i Kraftigt modifierade vatten Miljökvalitetsnormer: De kraftigt modifierade och konstgjorda vattnen ska uppnå god ekologisk potential och god kemisk
Läs merBilaga 1:50 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt
Bilaga 1:50 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt 2015-2021 Sammanställning av förslag till för Bottenhavets internationella gränsvattenområden i Jämtlands län Detta är en sammanställning
Läs merVad påverkar god vattenstatus?
Vad påverkar god vattenstatus? Ernst Witter & Peder Eriksson Länsstyrelsen i Örebro län Föredragets innehåll 1. Vad innebär God ekologisk status för ytvatten 2. Hur har bedömningen av Ekologisk status
Läs merKunskapsunderlag för delområde
Kunskapsunderlag för delområde 52. Jularboåns avrinningsområde Version 1.0 2015-03-18 2 52. Jularboåns avrinningsområde Länsstyrelsen Dalarna 2015 Innehållsförteckning Sammanfattning... 4 Naturvärden och
Läs merKunskapsunderlag för delområde
Kunskapsunderlag för delområde 33. Västerdalälven mellan och Tandö Version 1.0 2015-04-28 2 33. Västerdalälven mellan och Tandö Länsstyrelsen Dalarna 2015 Innehållsförteckning Sammanfattning... 4 Naturvärden
Läs merKunskapsunderlag för delområde
Kunskapsunderlag för delområde 51. Luståns avrinningsområde Version 1.1 2 51. Luståns avrinningsområde Länsstyrelsen Dalarna 2015 Innehållsförteckning Sammanfattning... 4 Naturvärden och skyddade områden...
Läs merBilaga 1:44 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt 2015-2021
Bilaga 1:44 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt 2015-2021 Sammanställning av förslag till åtgärder för Siljans åtgärdsområde Detta är en sammanställning av de åtgärder som föreslås för åtgärdsområde
Läs merMörrumsån, Hur når vi målet god status?
Mörrumsån, Hur når vi målet god status? Åsnen och Mörrumsån Rikt växt och djurliv, hög biologisk mångfald Stor betydelse för rekreation och friluftsliv (riksintresse) Stor betydelse för turistnäringen
Läs merPiteälvens vattenrådsområde VRO 6. Älvsbyn 2009-03-31 Sofia Perä
Piteälvens vattenrådsområde VRO 6 Älvsbyn 2009-03-31 Sofia Perä Vad är målet för våra vatten? - God status - God tillgång - Ingen försämring - Hållbart utnyttjande - Framtida generationer ska få uppleva
Läs merHornån. Lantmäteriet Ur GSD-produkter ärende /188F
Hornån Lantmäteriet 2008. Ur GSD-produkter ärende 106-2004/188F. Projekt Vattensamverkan är ett initiativ från Länsstyrelsen i Jönköpings län. Mycket av data är hämtad från databasen VattenInformationsSystem
Läs merKunskapsunderlag för delområde
Kunskapsunderlag för delområde 15. mellan Siljan och Version 1.0 2 15. mellan Siljan och Länsstyrelsen Dalarna 2015 Innehållsförteckning Sammanfattning... 4 Naturvärden och skyddade områden... 5 Kulturmiljö...
Läs merFyrkantens vattensrådsområde
Fyrkantens vattensrådsområde VRO 5 Klöverträsk 2009-03-24 Maria Widmark Vad är målet för våra vatten? - God status - God tillgång - Ingen försämring -Hållbartutnyttjande - Framtida generationer ska få
Läs merLilla Å (Mynningen-Musån)
20120412 Vattenförekomst Lilla Å (MynningenMusån) EU_CD Vattenkategori Distriktsindelning Huvudavrinningsområde Delavrinningsområde Kommuner Övervakningsstationer SE632093131112 Vattendrag 5. Västerhavet
Läs merPM HYDROMORFOLOGISK PÅVERKAN
8 1 Syfte Denna PM avser att beskriva den planerade verksamheten vid Lövstas eventuella påverkan på de hydromorfologiska kvalitetsfaktorerna enligt vattendirektivet. 2 Planerad verksamhet I Mälaren planeras
Läs merBilaga 1:4 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt
Bilaga 1:4 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt 2015-2021 Sammanställning av förslag till för Långseleåns åtgärdsområde Detta är en sammanställning av de som föreslås för Långseleåns åtgärdsområde.
Läs merÅtgärder inom Kungsbackaåns avrinningsområde
Datum: 2016-11-11 Åtgärder inom Kungsbackaåns avrinningsområde Kungsbackaåns vattenråd EnviroPlanning AB Lilla Bommen 5 C, 411 04 Göteborg Besöksadress Lilla Bommen 5 C Telefon 031-771 87 40 Hemsida www.enviroplanning.se
Läs merBilaga 1:23 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt
Bilaga 1:23 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt 2015-2021 Sammanställning av förslag till för Övre Ljusnans åtgärdsområde Detta är en sammanställning av de som föreslås för Övre Ljusnans
Läs merBedömning av Ekologisk status genom påverkansanalys av miljöproblem Sammanvägd bedömning av Övergödning (näringsbelastning) Försurning Fysisk
Sjöar och vattendrag i Bottenvikens vattendistrikt status, miljöproblem och förslag till åtgärder Bedömning av Ekologisk status genom påverkansanalys av miljöproblem Sammanvägd bedömning av Övergödning
Läs merBilaga 1:3 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt
Bilaga 1:3 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt 2015-2021 Sammanställning av förslag till åtgärder för Övre Ångermanälvens åtgärdsområde Detta är en sammanställning av de åtgärder som föreslås
Läs merBilaga 1:2 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt
Bilaga 1:2 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt 2015-2021 Sammanställning av förslag till för Malgomaj och Kultsjödalens åtgärdsområde Detta är en sammanställning av de som föreslås för åtgärdsområdet
Läs merMiljökvalitetsnormer och miljöundersökningar
Miljökvalitetsnormer och miljöundersökningar Johan Kling Havs- och vattenmyndigheten JOHAN KLING Johan.kling@havochvatten.se Två typer av miljökvalitetsnormer men också möjlighet för undantag God ekologisk
Läs merVattenmyndighetens förslag på åtgärdsprogram för Södra Östersjön 2015-2021 -ett kommunalt perspektiv. 2015-02-25 www.torsas.se
Vattenmyndighetens förslag på åtgärdsprogram för Södra Östersjön 2015-2021 -ett kommunalt perspektiv Förslag åtgärdsprogram för södra östersjön Just nu pågår samråd inom EU Ramdirektivet för vatten -2021-2027
Läs merVattendrag processer, strukturer och åtgärder
Vattendrag processer, strukturer och åtgärder 11 juni 2013 Erika Nilsson Upplägg Varför åtgärder? Vattendrag och deras processer och strukturer Åtgärder Koppling till vattenförvaltning och miljömål Varför
Läs merInnehåll Inledning Processbeskrivning arbetsgång... 1
Innehåll Innehåll... 1 1 Inledning... 1 2 Processbeskrivning arbetsgång... 1 2.1 Utgångspunkter och prioriteringar i arbetet... 1 2.2 MKN för ytvattenförekomster... 2 2.3 MKN för grundvattenförekomster...
Läs merHydromorfologi. Foto: Anders Larsson. Anders Larsson
Hydromorfologi Foto: Anders Larsson Anders Larsson Hydromorfologi Konnektivitet Samtliga vattenförekomster bedömts Hydrologisk regim De vattenförekomster som skulle påverka ekologisk status. Morfologi
Läs merHökesån. Lantmäteriet Ur GSD-produkter ärende /188F
Hökesån Lantmäteriet 2008. Ur GSD-produkter ärende 106-2004/188F. Projekt Vattensamverkan är ett initiativ från Länsstyrelsen i Jönköpings län. Mycket av data är hämtad från databasen VattenInformationsSystem
Läs merSamrådsmöte Sveg 18 februari 2015
Samrådsmöte Sveg 18 februari 2015 Alla kan bidra till ett bättre vatten! Bottenhavets status Blå-Hög ekologisk status Grön- God ekologisk status Gul-Måttlig ekologisk status Orangeotillfredsställande
Läs merSötvattenanknutna Natura 2000-värden och Hymo
Sötvattenanknutna Natura 2000-värden och Hymo Niklas Egriell Eddie von Wachenfeldt Niklas Egriell, Avd för havs- och vattenförvaltning niklas.egriell@havochvatten.se Eddie von Wachenfeldt, ArtDatabanken,
Läs mer7.6 Fysiska förändringar
7.6 Fysiska förändringar En stor del av våra sjöar och vattendrag har utsatts för fysiska förändringar genom till exempel damm- och kraftverksbyggen, rätning och fördjupning för ökad markavvattning samt
Läs merFörslag till Åtgärdsprogram innehåll, formuleringar och röda tråden
Förslag till Åtgärdsprogram 2016 2021 - innehåll, formuleringar och röda tråden Innehåll Kap 5 Åtgärder som behöver vidtas av myndigheter och kommuner i Norra Östersjöns vattendistrikt Kap 6 Åtgärder per
Läs merAlterälvens VRO- Sjöar och vattendrag
Alterälvens VRO- Sjöar och vattendrag Alterälven, Aleån och Rosån Potentiella vattenförekomster 50 vattendrag (flödesordning >3) 30 sjöar >0,5 km2 inkl mindre sjöar om skyddade områden eller hotspots,
Läs merProjekt Kullån, Burån och Hovaån
Projekt Kullån, Burån och Hovaån Bakgrund Skagern ligger på gränsen mellan Västra Götalands län, Värmlands län och Örebro län och är till ytan Sveriges 18:e största sjö och tillhör Gullspångsälvens vattensystem.
Läs merTillståndsansökan för vattenverksamhet Samrådshandling fortsatt samråd
Tillståndsansökan för vattenverksamhet Samrådshandling fortsatt samråd Utrivning av Milsbro och Gällsta kraftverk i Gnarpsån samt omledning av Lunnsjöbäcken vid Lunnsjöns utlopp och vid bäckens utlopp
Läs merUtredning av MKN i berörda vattenförekomster. Detaljplanområde Herrgårdsbacken, Lerums kommun
Utredning av MKN i berörda vattenförekomster Detaljplanområde Herrgårdsbacken, Lerums kommun 2014 Ann Bertilsson, Tina Kyrkander, Jonas Örnborg Rapport 2015:08 www.biologiochmiljo.se Ansvarig handläggare:
Läs merPrinciper för miljökvalitetsnormer och undantag
Principer för miljökvalitetsnormer och undantag 2016-2021 Ekologisk Vad är god status vattenstatus? Bedöms enligt HaV:s föreskrifter 2013:19 Hög God Måttlig Otillfredsställande Dålig Olika kvalitetsfaktorer
Läs merPM angående Miljöpåverkan från vattenkraft i Galvån/Rösteån.
PM angående Miljöpåverkan från vattenkraft i Galvån/Rösteån. Figur 1:Bilden visar Bergfors övre kraftstation i Galvån. Vattenkraftens inverkan på den akvatiska miljön i Galvån. Nyttjandet av vattenkraft
Läs merMILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING AV ÅTGÄRDSPROGRAM Bottenhavets vattendistrikt
MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING AV ÅTGÄRDSPROGRAM Bottenhavets vattendistrikt 2009 2015 Rapportnr: 2010:3 ISSN: 1403-624X Titel: Miljökonsekvensbeskrivning Bottenhavets vattendistrikt 2009-2015 Utgivare: Vattenmyndigheten
Läs merHur långt når åtgärderna i åtgärdsplanen i förhållande till miljökvalitetsnormerna för vatten?
PM Hur långt når åtgärderna i åtgärdsplanen i förhållande till miljökvalitetsnormerna för vatten? Beredningssekretariatet i Dalarnas län Förord Vattenkraften svarar för 40 50 % av Sveriges årliga elproduktion.
Läs merBilaga 1:21 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt
Bilaga 1:21 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt 2015-2021 Sammanställning av förslag till för Mellan Ljungans åtgärdsområde Detta är en sammanställning av de som föreslås för Mellan Ljungans
Läs merDen praktiska nyttan med åtgärdsprogram. Åke Bengtsson Vattenmyndigheten för Bottenhavets vattendistrikt
Den praktiska nyttan med åtgärdsprogram Åke Bengtsson Vattenmyndigheten för Bottenhavets vattendistrikt Att gå från byråkrati till handling Kartläggning och analys Identifiera vattenförekomster, bedöma
Läs merKunskapsunderlag för delområde
Kunskapsunderlag för delområde 55. Årängsåns avrinningsområde Version 1.0 2 55. Årängsåns avrinningsområde Länsstyrelsen Dalarna 2015 Innehållsförteckning Sammanfattning... 5 Naturvärden och skyddade områden...
Läs merAppendix 1 1 (5) Environment/Birgitta Adell 2015-04-29
Appendix 1 1 (5) Bilaga 1- Åtga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt 2015-2021 Fortum ställer sig bakom de kommentarer som framförts av Vattenregleringsföretagen i deras bilaga till remissvar angående
Läs merKunskapsunderlag för delområde
Kunskapsunderlag för delområde 39. Tunaåns avrinningsområde Version 1.0 2 39. Tunaåns avrinningsområde Länsstyrelsen Dalarna 2015 Innehållsförteckning Sammanfattning... 5 Naturvärden och skyddade områden...
Läs merReferensgruppsmöte JordSkog
Referensgruppsmöte JordSkog 2013-06-04 Upplägg - Kort genomgång av vattenförvaltningen och vad som är på gång under 2013-2014 - Ekologisk status - Ekologisk status och åtgärdsunderlag i Köpingsån Johan
Läs merALSTERSÄLVENS VATTENRÅD 2015-04-09 Vattenmyndigheten Västerhavet Yttrande över Vattenmyndigheten Västerhavets remiss av förvaltningsplan, åtgärdsprogram och miljökvalitetsnormer 2015 Övergripande synpunkter
Läs merDalälvens vattenkraftssystem naturvärden och åtgärdspotentialer
Hållbar vattenkraft i Dalälven Dalälvens vattenkraftssystem naturvärden och åtgärdspotentialer 20 oktober 2016 Gysinge Dalälvens avrinningsområde Pilotprojekt Hållbar vattenkraft i Dalälven Bakgrund organisation
Läs merBilaga 1:39 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt 2015-2021
Bilaga 1:39 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt 2015-2021 Sammanställning av förslag till åtgärder för Övre Österdalälvens åtgärdsområde Detta är en sammanställning av de åtgärder som föreslås
Läs merÅTGÄRDSPROGRAM VÄSTERHAVETS VATTENDISTRIKT
ÅTGÄRDSPROGRAM 2016-2021 VÄSTERHAVETS VATTENDISTRIKT Vattenrådens dag 22 mars 2017 Hanna Tornevall Vattenvårdsdirektör Vattenmyndigheten Västerhavet Förvaltningsplan inklusive miljökvalitetsnormer beslutade
Läs merStatusklassning och vattendirektivet i Viskan
Statusklassning och vattendirektivet i Viskan EU s ramdirektiv för vatten och svensk vattenförvaltning VARFÖR EN NY VATTENFÖRVALTNING? Vatten är ingen vara vilken som helst utan ett arv som måste skyddas,
Läs merMiljökvalitetsnormer och undantag. Mats Wallin, Norra Östersjöns vattendistrikt
Miljökvalitetsnormer och undantag Mats Wallin, Norra Östersjöns vattendistrikt Syftet med vattenförvaltningen God yt- och grundvattenstatus senast 2015. Vatten med sämre status än god och utan utveckling
Läs merBäveån - mynningen i havet till Nordmanneröd
20120801 Vattenförekomst Bäveån mynningen i havet till Nordmanneröd EU_CD Vattenkategori Distriktsindelning Huvudavrinningsområde Delavrinningsområde Kommuner Övervakningsstationer SE647599127716 Vattendrag
Läs merÖvertorneå kommun - översiktsplan. BILAGA till miljökonsekvensbeskrivning Miljökvalitetsnormer för ytvatten
Övertorneå kommun - översiktsplan BILAGA till miljökonsekvensbeskrivning Miljökvalitetsnormer för ytvatten Sammanställd av Mia Sundström, MAF arktiktkontor AB, 2013 Miljökvalitetsnormer Det svenska genomförandet
Läs merPiteälvens VRO- Sjöar och vattendrag
Piteälvens VRO- Sjöar och vattendrag Piteälven, Lill-Piteälven, Rokån och Jävreån Potentiella vattenförekomster 517 vattendrag (flödesordning >3) 247 sjöar >0,5 km2 inkl mindre sjöar om skyddade områden
Läs merDelområde Norra Ångermanlands skogsvattendrag... 7
Bilaga 1. Åtgärder per huvudavrinningsområde Innehållsförteckning Delområde Norra Ångermanlands skogsvattendrag... 7 1.1 Vattenförekomsternas status och miljökvalitetsnorm... 8 1.2 Kustavrinningsområde
Läs merVattenkvalitet i Råne/Luleälvens vattenrådsområde
Regionalt höstmöte om vattenarbetet Vattenkvalitet i Råne/Luleälvens vattenrådsområde Inklusive Luleå kust och skärgård Patrik Olofsson Länsstyrelsen i Norrbotten 2011-09-16 Bra att veta info - Begreppet
Läs merYttrande över samråd inom vattenförvaltning för Bottenhavets
YTTRANDE 1 (8) Yttrande över samråd inom vattenförvaltning för Bottenhavets vattendistrikt (Vattenmyndighetens dnr 537-7197-14) Förutsättningar för yttrandet Eftersom förslaget är mycket omfattande har
Läs merÖversvämningar i jordbrukslandskapet exempel från Smedjeån
Översvämningar i jordbrukslandskapet exempel från Smedjeån Johan Kling Vattenmyndigheten, Västerhavet johan.kling@lansstyrelsen.se, 070-600 99 03 Syfte Analys av Smedjeåns hydrologi och geomorfologi för
Läs merBilaga 1:33 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt
Bilaga 1:33 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt 2015-2021 Sammanställning av förslag till för åtgärdsområdet Södra Gästriklands utsjövatten Detta är en sammanställning av de som föreslås
Läs merVattenkvalitet i Tornedalens vattenparlamentsområde
Regionalt höstmöte om vattenarbetet Vattenkvalitet i Tornedalens vattenparlamentsområde Inklusive Haparanda kust och skärgård Patrik Olofsson Länsstyrelsen i Norrbotten 2011-09-21 Bra att veta info - Begreppet
Läs merBilaga 1:15 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt
Bilaga 1:15 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt 2015-2021 Sammanställning av förslag till för Mellan Indalsälvens åtgärdsområde Detta är en sammanställning av de som föreslås för åtgärdsområde
Läs merBilaga 1:31 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt 2015-2021
Bilaga 1:31 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt 2015-2021 Sammanställning av förslag för åtgärdsområdet Södra Hälsinglands utsjövatten Detta är en sammanställning av de som föreslås för
Läs merFlottledsåterställning i Bureälven Etapp 1 Delrapport Strömsholm Bursjön 2015
Flottledsåterställning i Bureälven Etapp 1 Delrapport Strömsholm Bursjön 2015 Foto: Tony Söderlund Bakgrund Flottningen av timmer var som mest omfattande i Sverige mellan 1850-1950. Detta var den metod
Läs merSida 1 (18) Förvaltande Enhet /Upphandlingsnu mmer. Stora Projekt, Projekt Mälarbanan 2012/27198 Handläggare/upprättad av (projektör)
Sida 1 (18) Förvaltande Enhet Diarie- /Upphandlingsnu mmer Stora Projekt, 2012/27198 Handläggare/upprättad av (projektör) Simon Lelie, WSP Handläggare namn/sign. (beställare) Granskad(proj ektör) Anders
Läs merRimlighets- och expertedo mning av ekologisk status med sto d av hydromorfologi.
VMHyMo Mottagare: Sveriges fem vattenmyndigheter Kartläggning och Analys-gruppen Rimlighets- och expertedo mning av ekologisk status med sto d av hydromorfologi. Sammanställt av Katarina Vartia och Sara
Läs merBilaga 1:1 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt
Bilaga 1:1 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt 2015-2021 Sammanställning av förslag till för Vojmån och Vapstälvens åtgärdsområde Detta är en sammanställning av de som föreslås för åtgärdsområdet
Läs merUtmaningar i Västra Götalands län hur når vi god status i våra vatten? Johan Andersson & Anna Dimming, Vattenavdelningen
Utmaningar i Västra Götalands län hur når vi god status i våra vatten? Johan Andersson & Anna Dimming, Vattenavdelningen Ekologisk status 2015 Kemisk status 2015 God Ej god Hur ser statusklassningen ut
Läs merVattenförekomsten Ivösjön
Första sex års cykeln: 2009-2015 Vattenförekomsten Ivösjön 2015-2021 Inför dialogen 2014 och före Vattenmyndighetens beslut 22 december 2015 för perioden 2015-2021 Statusklassning Arbete i sex års cykler;
Läs merSammanfattning åtgärd vid Storbäcksdammen, samrådshandling
Sammanfattning åtgärd vid Storbäcksdammen, samrådshandling Datum: 2017-03-14 1 2 Figurhänvisningarna i det här dokumentet hänvisar till figurerna i dokumenten: - Förslag till miljökonsekvensbeskrivning-
Läs merRenare marks vårmöte 2010
Renare marks vårmöte 2010 Vad innebär de nya miljökvalitetsnormerna för vatten Helena Segervall Miljökvalitetsnormer Bestämmer om kvalitén på miljön i ett visst avgränsat område, t ex en vattenförekomst
Läs merBedömning av försurning - stora förändringar mot förra cykeln. Länsvattendagen
Bedömning av försurning - stora förändringar mot förra cykeln Länsvattendagen 2013-10-10 Tobias Haag Bakgrund Svaveloxider Svavelsyra Höga metallhalter Lågt ph Magicmodellen och Magicbiblioteket Magicmodellen
Läs merÅby, Byske och Kåge vattenrådsområde
Åby, Byske och Kåge vattenrådsområde Åby, Byske och Kåge vattenrådsområde - Översikt av väsentliga frågor - Ekologisk status i Bottenvikens vattendistrikt Sammanvägd bedömning av Näringsbelastning Försurning
Läs merFörslag till åtgärdsprogram och förvaltningsplan för Norra Östersjöns vattendistrikt - yttrande till Vattenmyndigheten
1 (7) DATUM DNR 2015-02-24 KS/2015:37 Yttrande Vattenmyndigheten.vastmanland@ lansstyrelsen.se Förslag till åtgärdsprogram och förvaltningsplan för Norra Östersjöns vattendistrikt - yttrande till Vattenmyndigheten
Läs merMörrumsån. Vatten är ingen vara vilken som helst utan ett arv som måste skyddas, försvaras och behandlas som ett sådant. Vattendirektivet 2000/60/EG
Mörrumsån Vatten är ingen vara vilken som helst utan ett arv som måste skyddas, försvaras och behandlas som ett sådant. Vattendirektivet 2000/60/EG Helgasjön. Foto: Birgitta Sundholm Monica Andersson Arbetsprocess
Läs merKalixälvens VRO- Sjöar och vattendrag
Kalixälvens VRO- Sjöar och vattendrag Potentiella vattenförekomster 490 vattendrag (flödesordning >3) 209 sjöar >0,5 km2 inkl mindre sjöar om skyddade områden eller hotspots, ex belastning från punktkällor
Läs mer