Kunskapsunderlag för delområde

Transkript

1 Kunskapsunderlag för delområde 15. mellan Siljan och Version 1.0

2 2 15. mellan Siljan och Länsstyrelsen Dalarna 2015

3 Innehållsförteckning Sammanfattning... 4 Naturvärden och skyddade områden... 5 Kulturmiljö... 6 Sjöar och vattendrag... 7 Vattnets kemiska och ekologiska status... 7 Miljögifter Tillståndet i miljön Källor till påverkan Behov av åtgärder för att nå miljökvalitetsnormerna Undersökningar och övriga insatser Genomförda och pågående åtgärder Övergödning Försurning Tillståndet i miljön Fysisk påverkan Fysisk påverkan Hydrologi (vattenreglering) Tillståndet i miljön och källor till påverkan Behov av åtgärder för att nå miljökvalitetsnormerna Genomförda och pågående åtgärder Fysisk påverkan Konnektivitet (vandringshinder) Tillståndet i miljön och källor till påverkan Behov av åtgärder för att nå miljökvalitetsnormerna Genomförda och pågående åtgärder Fysisk påverkan Morfologi (rätning, rensning, markanvändning) Tillståndet i miljön Källor till påverkan Behov av åtgärder för att nå miljökvalitetsnormerna Genomförda och pågående åtgärder Referenser Bilagor Bilaga 1. Provtagning miljögifter Externa bilagor Länsstyrelsen Dalarna mellan Siljan och 3

4 Sammanfattning Delområdet mellan Siljan och sträcker sig mellan kommunerna och Mora. I området finns ett riksintresse för kulturmiljövård, Dysberg W121, som är vattenanknutet. Utöver Dysberg återfinns ytterligare två särskilt värdefulla områden med natur- och kulturmiljöer i och i anslutning till sjöar och vattendrag (Vattendirektivet för kultur 2005). Inom delområdet är järnframställningsplatser vanligt förekommande fornlämningar. Även fångstgropar, boplatser och mer sentida lämningar i form av tjärframställningsplatser och kolbottnar är vanligt förekommande. Även vattenanknutna lämningar efter smidesbruk, sågar och kvarnar återfinns i området. Det finns belägg för att flottningen i har pågått åtminstone från 1600-talet, men kan ha förekommit tidigare. mellan Siljan och tros lokalt vara påverkad av miljögiftsutsläpp både från pågående och nedlagda verksamheter. Det är i huvudsak avrinningsområdets nedre delar som är påverkat av verksamheterna. En vattenförekomst inom avrinningsområdet, Spjutmosjön (SE ) har provtagits för metaller i ytvatten inom SRK-programmet, men de uppmätta halterna ligger under gällande gränsvärden. Inga sjöar eller vattendrag inom delavrinningsområdet har bedömts ha problem med övergödning mellan Siljan och Länsstyrelsen Dalarna 2015

5 Naturvärden och skyddade områden Inom avrinningsområdet finns ett Natura 2000-område, Alderängarna, med vattenanknutna livsmiljöer som vattendrag med flytbladsvegetation, exempelvis näckrosor. Det finns ett behov att arbeta fram en fördjupad bevarandeplan för området. Alderängarna är också naturreservat. Nedre delen av området ingår i riksintresset för friluftsliv, Siljansområdet, enligt miljöbalken. Inom miljökvalitetsmålet Levande sjöar och vattendrag är, Hemulån och Dysån utpekade ur fiskesynpunkt. Motivet är främst Siljansöringen och ursprunglig stam av harr. upp till Östnor har även pekats ut ur naturvårdssynpunkt. Uppströms ingår i det större utpekade objektet Morafältet, däribland Alderängarna, som också pekats ut ur naturvårdssynpunkt. Samtliga fem allmänna vattentäkter i området har skydd i form av vattenskyddsområden: Riset (1977), Dysberg/Evertsberg (1994), Evertsberg (1977), Västermyckeläng (1977) och Blyberg (1977). Länsstyrelsen Dalarna mellan Siljan och 5

6 Kulturmiljö Vanligt förekommande fornlämningar är järnframställningsplatser, fångstgropar, boplatser och mer sentida lämningar såsom tjärframställningsplatser och ett stort antal kolbottnar. Det finns även vattenanknutna lämningar efter smidesbruk, sågar och kvarnar. Ett fåtal gravar är registrerade inom området. Inom området finns ett riksintresse för kulturmiljövård, Dysberg W121 1, som är vattenanknutet. Riksintresset är en fornlämningsmiljö belägen i myrrik moränmark med koncentration av välbevarade blästerugnar från historisk tid. Inom området finns det rikligt med bäckar och småsjöar från vilken myrmalm hämtats. Inom vattenavrinningsområdet finns det tre särskilt värdefulla områden med natur- och kulturmiljöer i och i anslutning till sjöar och vattendrag (Vattendirektivet för kultur 2005). Riksintresset Dysberg är ett av dessa. Sydöstra delen av vattenavrinningsområdet, från Blyberg ner till Siljan, ingår i ett särskilt värdefullt område med natur- och kulturmiljöer i och i anslutning till sjöar och vattendrag (Vattendirektivet för kultur 2005). Området går under namnet Siljansområdet och innefattar en mångfald av vattenanknutna kulturvärden. Bolsågen är det tredje och minsta området och innefattar byggnadsminnet Bolsågen samt en delsträcka av bäcken Buckesbäck. Bolsågen var en husbehovssåg för gårdarna i Evertsberg, troligen uppförd på 1890-talet och brukades fram till 1950-talet. Därefter brukades den i pedagogiskt syfte, för besöksverksamhet och visning av sågningsteknik. Området berör nio områden sedda som övriga intressen för kulturvård, kopplade främst till bebyggelse. Fornminnesinventering har skett åren 1972 och En Skog- och Historia-inventering har skett inom delar av avrinningsområdet, främst kring Mora och Blyberg. Inom området har det förekommit brytning av porfyr, främst kring Blyberg men har även förekommit i mindre omfattning i övriga delar av området. Flottning i finns belagd från 1600-talet men kan ha förekommit tidigare. Området berörs i dess sydöstra del av ett riksintresse för friluftsliv, Siljansområdet, delvis för dess kulturvärden. Inom området finns ett flertal kända och mindre kända vattenanknutna forn- och kulturlämningar som kan vara känsliga för påverkan i form av exempelvis vattenvårdsåtgärder. Vidare åtgärder i anslutning till återställande av vattendrag bör göras i samråd med kulturmiljöfunktionen vid Länsstyrelsen Dalarna mellan Siljan och Länsstyrelsen Dalarna 2015

7 Sjöar och vattendrag Vattnets kemiska och ekologiska status Figur 1. Karta över delavrinningsområde 15. mellan Siljan och. Sjöar anges med namn medan vattendrag anges med löpnummer. Detta löpnummer återfinns även i Tabell 1. I Tabell 1 nedan presenteras ytvattenförekomsterna inom avrinningsområdet. Tabellen innehåller information om ekologisk och kemisk status och miljökvalitetsnormer (MKN) som föreslås gälla från och med år Den visar även vilka miljöproblem som finns i vattenförekomsten och som föranleder åtgärder. Se kartorna Figur 2 och Figur 3 för den ekologiska samt kemiska statusen (exklusive kvicksilver) i delavrinningsområdet. Länsstyrelsen Dalarna mellan Siljan och 7

8 Tabell 1. I tabellen redovisas ekologisk och kemisk status samt vilka miljökvalitetsnormer som föreslås gälla fr.o.m (GES = God Ekologisk Status, GEP= God Ekologisk Potential, GKSS = God kemisk ytvattenstatus). Kemisk status samt miljöproblemet miljögifter anges exklusive kvicksilver (F: försurning, Ö: övergödning, FP: fysisk påverkan och M: miljögifter, vilket inkluderar miljögifter som ingår i bedömningen för antingen kemisk eller ekologisk status). Löpnumret i tabellen anger vattenförekomstens position i kartan (Figur 1). Den kemiska statusen innebär att det saknas miljögiftsmätningar i vattenförekomsten. För varje vatten redovisas en unik EUCD-kod (exempelvis SE ) som kan användas för att söka efter vattnet i VISS-databasen (Vatteninformationssystem Sverige * Då vattenförekomsten är ett kraftigt modifierat vatten (KMV) redovisas ekologisk potential istället för ekologisk status. Vattenförekomster i delområde mellan Siljan och 1 * (Orsälven - Siljan) SE * (Spjutmosjön - Orsälven) SE Spjutmosjön * SE * (Blybergsdammen - Spjutmosjön) SE Blybergsdammen * SE Väsadammen * SE Hemulån (Vasselbäcken - ) SE Hemulån (Hemulsjön - Vasselbäcken) SE Hemulsjön SE Gravån (nedre) SE (biflöde) SE Lintjärnen SE Musi SE Ekologisk status Ekologisk status Löpnr Otillfredsställande ekologisk potential Otillfredsställande ekologisk potential Otillfredsställande ekologisk potential Otillfredsställande ekologisk potential Otillfredsställande ekologisk potential Otillfredsställande ekologisk potential Måttlig Måttlig Måttlig Måttlig God God Hög MKN GEP 2021 GEP 2021 GEP 2021 GEP 2021 GEP 2021 GEP 2021 GES 2021 GES 2021 GES 2021 GES 2021 GES 2015 GES 2015 HES 2015 Kemisk status Kemisk status God MKN F Ö FP M Kommun Miljöproblem mellan Siljan och Länsstyrelsen Dalarna 2015

9 Löpnr Vattenförekomster i delområde mellan Siljan och 14 Lädsån (Lädsjön - ) SE Lädsån (N Fräsbäcken - Fjotbäcken) SE Lädsån (Överläden - N Fräsbäcken) SE Säsån SE Sästjärnen SE Ätjärnen SE Buskån SE Bäcken från Bjoset SE Gopalån SE Blybergsån SE Dysån (Oxbergssjön - ) SE Oxbergssjön SE Dysån (Vasslen - Oxbergssjön) SE Acksiån SE Acksisjön SE Dysån (Mellansjön - Vasslen) SE Mellansjön SE Lillån (Hållbäck - Dysån) SE Lillån (Hackstenstjärn - Hållbäck) SE Uppdjusån (Stor-Uppdjusen - Mellansjön) SE Stor-Uppdjusen SE Ekologisk status Kemisk status Miljöproblem Ekologisk status God Måttlig Måttlig Måttlig Måttlig God God Måttlig Måttlig MKN GES 2015 GES 2021 GES 2021 GES 2021 GES 2021 GES 2015 GES 2015 GES 2021 GES 2021 God GES 2015 Kemisk status MKN F Ö FP M Kommun Länsstyrelsen Dalarna mellan Siljan och 9

10 Vattenförekomster i Löpnr delområde mellan Siljan och 35 Uppdjusån (Lill-Uppdjusen - Stor-Uppdjusen) SE Ersbäcken SE Vasslen (Brunnmyrbäcken - Dysån) SE Vasslen (Härdajkbäck - Brunnmyrbäcken) SE Ekologisk status Kemisk status Miljöproblem Ekologisk status MKN Kemisk status MKN F Ö FP M Kommun mellan Siljan och Länsstyrelsen Dalarna 2015

11 Figur 2. Sjöars och vattendrags ekologiska status inom delområde mellan Siljan och. Vita partier i kartan representerar vatten som inte inkluderats i statusklassningen. Den ekologiska statusen är en sammanvägning mellan en rad olika parametrar som exempelvis biologiska kvalitetsfaktorer såsom fisk och även kvalitetsfaktorer som vattenkemi. Då det är biologin som i första hand ska förbättras inom vattenförvaltningen är det de biologiska faktorerna som väger tyngst vid bedömningen av den ekologiska statusen. Se Figur 1 för namnsättning av sjöar och vattendrag. Länsstyrelsen Dalarna mellan Siljan och 11

12 Figur 3 Sjöars och vattendrags kemiska status (exklusive kvicksilver) inom delområde mellan Siljan och. Vita partier i kartan representerar vatten som inte inkluderats i statusklassningen. I de fall då den kemiska statusen anges som saknas det mätningar i, eller i anslutning till, vattnet och det är därmed okänt vilken kemisk status vattnet har. Se Figur 1 för namnsättning av sjöar och vattendrag mellan Siljan och Länsstyrelsen Dalarna 2015

13 Miljögifter mellan Siljan och har lokalt stor påverkan av pågående och nedlagda verksamheter, huvudsakligen är det de nedre delarna av avrinningsområdet som har en omfattande metallbearbetning med en mängd olika typer av verksamheter. Det finns också ett flertal skrotverksamheter, deponier och impregneringsverksamhet i området, och därmed risk för föroreningar av främst tungmetaller men även lösningsmedel och PAH:er. Det finns även ett större sågverk vid Blybergsdammen med deponier på området som kan ge påverkan av branschtypiska föroreningar. Tillståndet i miljön Inom detta område har länsstyrelsen inte utfört några provtagningar av miljögifter i ytvatten. En vattenförekomst inom avrinningsområdet, Spjutmosjön (SE ) har provtagits för metaller i ytvatten inom SRK-programmet, men de uppmätta halterna ligger under gränsvärdena (Bilaga 1 och Tabell 1). (Orsälven Siljan, SE ) och (Spjutmosjön Orsälven, SE ) Dessa två vattenförekomster är troligen påverkade av den omfattande industriverksamhet som har en stor mångfald av olika typer av verksamhet, men främst metallbearbetning. Källor till påverkan Pågående miljöfarlig verksamhet Figur 4. Pågående tillståndspliktig miljöfarliga verksamheter inom delområde mellan Siljan och. I kartan visas A- och B-verksamheter. Vita ytor i kartan representerar vatten som inte inkluderats i statusklassningen. Länsstyrelsen Dalarna mellan Siljan och 13

14 Det finns totalt 15 tillståndspliktiga miljöfarliga verksamheter i avrinningsområdet. Sju av dessa är täkter och har endast en liten miljöpåverkan. De andra åtta är så kallade B- verksamheter varav hälften är metallbearbetning/ytbehandlingsverksamheter. Dessa är kopplade till kommunala reningsverk. En del utsläpp, till exempel utsläpp av lösningsmedel, sker diffust till luft. Visst utsläpp av metaller från förkromnings- och förnicklingsprocesser till vatten () sker efter lokal rening. Mjågens avloppsreningsverk (ARV) släpper ut sitt renade vatten både från verksamheter och från hushåll till. Vissa organiska miljögifter som till stor del härstammar från olika produkter, såsom alkylfenoler, ftalater, perfluorerade ämnen, flamskyddsmedel och läkemedel kan nå recipienter via reningsverken. Även krematorieverksamhet leder till diffusa utsläpp av framförallt kvicksilver till luft och en viss andel metallutsläpp till vatten från avfallshanteringsverksamheten. Förutom större miljöfarliga verksamheter kan mindre verksamheter (C- och U- verksamheter) lokalt ha en påverkan via direkta punktutsläpp eller indirekta diffusa utsläpp via luft eller dagvattenavrinning. Förorenade områden Figur 5. Potentiellt förorenade områden (riskklass 1 och 2) inom delområde mellan Siljan och. Vita ytor i kartan representerar vatten som inte inkluderats i statusklassningen. Sammanlagt 106 förorenade områden är identifierade inom avrinningsområdet. Av dessa har 19 tilldelats riskklass 1 och 2. Förorenade områden i riskklass 1 och 2 anges i Tabell 2 nedan mellan Siljan och Länsstyrelsen Dalarna 2015

15 Tabell 2. Kartlagda förorenade områden (Riskklass 1 och 2). I tabellen anges områdets bransch, närmaste vattenförekomst samt föroreningar som potentiellt kan förekomma inom branschen eller har hittats genom undersökningar i anslutning till området. Riskklass Objektnamn Bransch Föroreningar Hushållsavfall, industriavfall, Närmaste vattenförekomst (SE ) genom 1 Kråkbergs avfallstipp Kommunal avfallsdeponi miljöfarligt avfall, myrmark. latrin, slam, riskavfall, Grundvattnet är samt slagg och aska påverkat av metaller 2 Hemus avfallstipp Kommunal avfallsdeponi 2 Östnors soptipp 1 Kommunal avfallsdeponi 2 2 Kråkbergs gamla avfallstipp Bröderna Ströms industritipp Kommunal avfallsdeponi Industrideponi 2 Dysbergs Såg Sågverk med doppning 2 Lake land fritid AB Ostnor Södra (F M Mattsson) Morells Metallgjuteri (Östnor) Ostnor Norra f.d. Mora Armatur (Östnor) Impregnering och lagring av impregnerat trävirke Tungmetallgjuterier Tungmetallgjuterier Ytbehandling av metaller elektrolytiska/kemiska processer Hushållsavfall, industriavfall, ev. miljöfarligt avfall Skrotupplag, gödselupplag, hushållsavfall Hushållsavfall, industriavfall, miljöfarligt avfall, avvattnat slam. byggavfall Tungmetaller och cyanid från ytbehandlingsindustri n. Avfettningsbad avgiftat med natriumhypoklorit Pentaklorfenol, dioxiner (osäker uppgift) Arsenik, koppar, krom Cyanid, nickelsalter, kromsyra, trikloretylen, olja, koppar, lut, syror Kristallolja, koppar, zink, tenn, aluminium Kadmium, koppar, nickel, bly och zink, PAH, bensen, alifatiska kolväten Hemulån (SE ) (SE ) (SE ) genom Nymyren Norbäcken och vidare till Dysån (SE ) (SE ) genom Nymyren Norbäcken och vidare till Norbäcken och vidare till Norbäcken, grundvatten (kontaminerat) vidare till Forts. nästa sida Länsstyrelsen Dalarna mellan Siljan och 15

16 Riskklass 2 Objektnamn Bransch Föroreningar Närmaste vattenförekomst AB Bofors Härdverkstad Ytbehandling av metaller elektrolytiska/kemiska processer Olja, syror, baser natriumhypoklorit, cyanid, bly 2 Bröderna Ströms Metallfabrik AB (Östnor) Ytbehandling av metaller elektrolytiska/kemiska processer Cyanid, trikloretylen, koppar, zink, krom, nickel, syror (SE ) 2 Bröderna Erikssons Metallfabrik AB (Östnor) Ytbehandling av metaller elektrolytiska/kemiska processer Cyanid, syror, baser, olja, koppar, zink, nickel, krom, natriumhypoklorit (SE ) 2 Mora Metall (Öna) Ytbehandling av metaller elektrolytiska/kemiska processer Cyanid, syror, baser, nickel, zink, koppar, krom (SE ) 2 Mattsson Metal AB (Öna) Ytbehandling av metaller elektrolytiska/kemiska processer Cyanid, trikloretylen, syror, baser, klorerade lösningsmedel, olja nickel, koppar, krom Bäck till (SE ) 2 2 ALO Centér AB/ALO Teknik AB Fd skrothandel i Klapparheden, Mora Bilvårdsanläggning, bilverkstad samt åkerier Skrothantering och skrothandel Oljor, lösningsmedel, metaller Tungmetaller, PAH, PCB, klorerade eller bromerade dioxiner, Petroleumprodukter, glykol, skärvätskor lösningsmedel (SE ) (SE ) Undersökta förorenade områden Ostnor Norra f.d. Mora Armatur Företaget grundades 1927 och har utfört ytbehandling sedan slutet av 1930-talet. Under har ytbehandlingen i samband med sammanslagningen av FM Matsson och Mora Armatur avvecklats. Tillverkningen har bestått av sanitetsarmatur inklusive ytbehandling med förkromning och förnickling. Avloppsvattnet släpptes orenat ut i Norbäcken fram till 1975 då reningsanläggningen för avloppsvatten uppfördes. Avfall från verksamheten, bland annat förbrukad gjutsand och polerludd, har tidigare använts som utfyllnadsmaterial inom fastigheten. Ämnen som under årens lopp använts inom verksamheten är bland annat cyanid, triklotetylen, koppar, kromsyra, nickelklorid, olja, zink, tenn, lut, saltsyra och färg. Resultat från jordanalys av metaller och olika organiska ämnen har jämförts med Naturvårdsverkets generella riktvärden för mindre känslig markanvändning (MKM). Analysresultaten visar att det finns mycket höga halter av metaller och organiska ämnen inom det undersökta området. De parametrar som överstiger riktvärdet för MKM är kadmium, koppar, nickel, bly och zink. Höga halter alifater >C16-C35 (olja) och även förhöjda halter av bensen har uppmätts. Den användning av fenol, cyanid och sexvärt krom som skett vid företaget har inte gett upphov till några mätbara föroreningar mellan Siljan och Länsstyrelsen Dalarna 2015

17 Utifrån den nu utförda miljötekniska undersökningen kan konstateras att markens föroreningsnivå är hög och att en spridning sker via grundvattnet. De analyserade grundvattenproverna visar att grundvattnet inom det undersökta området innehåller kraftigt förhöjda halter av metallerna kadmium, koppar, bly och zink. Avseende fenol, cyanid eller sexvärt krom har inga förhöjda halter erhållits i de analyserade proven (Nilsson 2008). Sedimentprovtagning i Norbäcken I området Östnor och Öna har det under lång tid funnits metallindustri, bland annat ytbehandling (förkromning och förnickling), gjuterier, och verkstadsindustri. Processvatten från dessa verksamheter har tidigare släppts ut i Norbäcken utan rening. För att kartlägga metallföroreningen i recipientens sediment gjordes, i samband med inventeringen av Östnor och Öna industriområden, en sedimentprovtagning (2004) i Norbäcken som rinner genom industriområdet Östnor. Resultat från provtagningen visar på mycket stor avvikelse för koppar, zink, krom, nickel och arsenik och således en tydlig påverkan av lokala källor. För bly var halten i punktens översta 2 cm 11,4 µg/g TS vilket överstiger HaV:s gränsvärden för sediment (Brömses 2004). Behov av åtgärder för att nå miljökvalitetsnormerna Det finns inga förslagna åtgärder eftersom vattenförekomsterna i avrinningsområdet uppnår god status alternativt är ej e. Undersökningar och övriga insatser Eftersom provtagning i vattenförekomsterna inte gjorts (undantaget Spjutmosjön) har statusen för avrinningsområdets förekomster satts till ej. Länsstyrelsen har därför inte föreslagit särskilda åtgärder. Det finns ett stort antal förorenade inom avrinningsområdet. Många av dessa har varit metallbearbetningsverksamheter där bland annat metaller, oljor, cyanider från olika processer har släppts ut till recipienterna Norbäcken och. Även grundvattnet har påverkats av till exempel Kråkbergs avfallstipp. Därför bör man utreda de förorenade områdenas eventuella påverkan på. Genomförda och pågående åtgärder Mora of Sweden, fd KJ Eriksson (Östnor) Sanering av norra deponin skedde 2011 och av södra deponin Saneringen genomfördes genom bortschaktning av förorenade massor. En mindre del av de förorenade massorna lämnades kvar. Dessa ligger under asfalterad yta (Engström 2013:1). Frosts knivfabrik AB (Östnor) Sanering av två förorenade områden inom fastigheten skedde Objektet är omklassat från riskklass 2 till 3 enligt MIFO (Engström 2013:2). Länsstyrelsen Dalarna mellan Siljan och 17

18 Övergödning Inga sjöar eller vattendrag inom delavrinningsområdet har bedömts ha problem med övergödning. Försurning Figur 6. Pågående kalkningsåtgärder inom delområde mellan Siljan och. I kartan visas typ av kalkning (doserare, sjö- eller våtmarkskalkning) samt åtgärdsområden för kalkning. Tillståndet i miljön Länsstyrelsen Dalarna jobbar med att sammanställa material om miljöproblemet inom avrinningsområdet. Materialet kommer tillgängliggöras genom publikation av en ny version av detta dokument på mellan Siljan och Länsstyrelsen Dalarna 2015

19 Figur 7. Bedömning av tillståndet (status) med avseende på försurning för sjöar och vattendrag inom delområde mellan Siljan och. Observera att försurningsstatus inte automatiskt är detsamma som ekologisk status. Det beror på att den ekologiska statusen är en sammanvägning av en rad olika parametrar. Länsstyrelsen Dalarna mellan Siljan och 19

20 Fysisk påverkan Länsstyrelsen Dalarna jobbar med att sammanställa material om miljöproblemet inom avrinningsområdet. Materialet kommer tillgängliggöras genom publikation av en ny version av detta dokument på mellan Siljan och Länsstyrelsen Dalarna 2015

21 Fysisk påverkan Hydrologi (vattenreglering) Länsstyrelsen Dalarna jobbar med att sammanställa material om miljöproblemet inom avrinningsområdet. Materialet kommer tillgängliggöras genom publikation av en ny version av detta dokument på Tillståndet i miljön och källor till påverkan Figur 8. Dammar inom vattensystemet mellan Siljan och som orsakar regleringspåverkan och som även i de flesta fall utgör vandringshinder mot förflyttning upp- och nedströms för vattenlevande djur. I de fall då det dammar saknar tillstånd anges dessa med en cirkel. Länsstyrelsen Dalarna mellan Siljan och 21

22 Figur 9. Bedömning av tillståndet (status) med avseende på hydrologisk påverkan för sjöar och vattendrag inom delområde mellan Siljan och. Observera att hydrologisk status inte automatiskt är detsamma som ekologisk status. Det beror på att den ekologiska statusen är en sammanvägning av en rad olika parametrar. Behov av åtgärder för att nå miljökvalitetsnormerna Genomförda och pågående åtgärder mellan Siljan och Länsstyrelsen Dalarna 2015

23 Fysisk påverkan Konnektivitet (vandringshinder) Länsstyrelsen Dalarna jobbar med att sammanställa material om miljöproblemet inom avrinningsområdet. Materialet kommer tillgängliggöras genom publikation av en ny version av detta dokument på Tillståndet i miljön och källor till påverkan Figur 10. Bedömning av tillståndet (konnektivitetsstatus) med avseende på påverkan från vandringshinder (dammar), för sjöar och vattendrag inom delområde mellan Siljan och. Observera att konnektivitetsstatus inte automatiskt är detsamma som ekologisk status. Det beror på att den ekologiska statusen är en sammanvägning av en rad olika parametrar. Behov av åtgärder för att nå miljökvalitetsnormerna Genomförda och pågående åtgärder Länsstyrelsen Dalarna mellan Siljan och 23

24 Fysisk påverkan Morfologi (rätning, rensning, markanvändning) Länsstyrelsen Dalarna jobbar med att sammanställa material om miljöproblemet inom avrinningsområdet. Materialet kommer tillgängliggöras genom publikation av en ny version av detta dokument på Tillståndet i miljön Figur 11. Bedömning av tillståndet (status) med avseende på morfologisk påverkan för sjöar och vattendrag inom delområde mellan Siljan och. Observera att morfologisk status inte automatiskt är detsamma som ekologisk status. Det beror på att den ekologiska statusen är en sammanvägning av en rad olika parametrar. Källor till påverkan Behov av åtgärder för att nå miljökvalitetsnormerna Genomförda och pågående åtgärder mellan Siljan och Länsstyrelsen Dalarna 2015

25 Referenser Brömses E Sedimentprovtagning i Norbäcken, Länsstyrelsen Dalarnas län, diarienummer CCME, 2013, Canadian Council of Ministers of the Environment, Canadian Environmental Quality Guidelines, ( ) Engström, A. 2013:1. Dokumentation av efterbehandlingsåtgärder vid fd KJ Eriksson vid Östnor 373:5-9, kontroll av efterbehandlingsarbete vid äldre deponi samt förnyad riskklassning enligt MIFO, Sweco. Engström A. 2013:2. Dokumentation av efterbehandlingsåtgärder vid fd Frosts knivfabrik, Östnor 107:6, kontroll av efterbehandlingsarbete vid äldre deponier samt förnyad riskklassning enligt MIFO, Sweco. Nilsson, J Översiktlig miljöteknisk markundersökning och riskbedömning i enlighet med MIFO 2. Sweco. Länsstyrelsen Dalarna mellan Siljan och 25

26 Bilagor Bilaga 1. Provtagning miljögifter I tabellen redovisas provtagning som har skett i vattenförekomster inom delområde mellan Siljan och för matriserna vatten, sediment och biota (nätfiskad abborre). Ämnen som redovisas under Överskridande är ämnen som har halter vilka överstiger gränsvärden för prioriterade ämnen. Ämnen som anges under Förhöjda ämnen är särskilda förorenande ämnen som överstiger klassgränsen för måttlig ekologisk status, eller andra ämnen som är förhöjda i förhållande till gränsvärden inom Vattendirektivet eller Norska bedömningsgrunder. Vattenförekomst Matris År Överskridande ämnen Förhöjda ämnen Spjutmosjön Vatten SE mellan Siljan och Länsstyrelsen Dalarna 2015

27 Externa bilagor Följande bilagor kan laddas hem separat på alternativt beställas för utskrift från Vattenförvaltningen vid Länsstyrelsen Dalarna. Tel alt. Bilaga A. Introduktion till miljögifter i ytvatten Länsstyrelsen Dalarna mellan Siljan och 27

28 mellan Siljan och Länsstyrelsen Dalarna 2015