Kunskapsunderlag för delområde
|
|
- Emil Pålsson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Kunskapsunderlag för delområde 55. Årängsåns avrinningsområde Version 1.0
2 2 55. Årängsåns avrinningsområde Länsstyrelsen Dalarna 2015
3 Innehållsförteckning Sammanfattning... 5 Naturvärden och skyddade områden... 6 Kulturmiljö... 7 Sjöar och vattendrag... 8 Vattnets kemiska och ekologiska status... 8 Miljögifter Tillståndet i miljön Källor till påverkan Behov av åtgärder för att nå miljökvalitetsnormerna Undersökningar och övriga insatser Övergödning Tillståndet i miljön Källor till påverkan Behov av åtgärder för att nå miljökvalitetsnormerna Genomförda och pågående åtgärder Försurning Fysisk påverkan Fysisk påverkan Hydrologi (vattenreglering) Tillståndet i miljön och källor till påverkan Behov av åtgärder för att nå miljökvalitetsnormerna Genomförda och pågående åtgärder Fysisk påverkan Konnektivitet (vandringshinder) Tillståndet i miljön och källor till påverkan Behov av åtgärder för att nå miljökvalitetsnormerna Genomförda och pågående åtgärder Fysisk påverkan Morfologi (rätning, rensning, markanvändning) Tillståndet i miljön Källor till påverkan Behov av åtgärder för att nå miljökvalitetsnormerna Genomförda och pågående åtgärder Referenser Bilagor Bilaga 1. Provtagning miljögifter Länsstyrelsen Dalarna Årängsåns avrinningsområde 3
4 Bilaga 2. Utsläpp av fosfor och kväve inom Herängsåns avrinningsområde Bilaga 3. Utsläpp av fosfor och kväve inom Årängsåns (Herängsån - Buskasjön) avrinningsområde Bilaga 4. Utsläpp av fosfor och kväve inom Hedesjöns avrinningsområde Bilaga 5. Utsläpp av fosfor och kväve inom Årängsåns (Hedesjön - Bysjön) avrinningsområde Externa bilagor Årängsåns avrinningsområde Länsstyrelsen Dalarna 2015
5 Sammanfattning Årängsåns avrinningsområde ligger till större delen i Avesta kommun men en mindre del av området sträcker sig även in i Hedemora kommun. Inom området finns området Nedre Dalälven, ett riksintresse för kulturmiljö, som har vattenanknytning och består av en mångfald av vattenanknutna kulturvärden. De nedre delarna av Årängsån är utpekat som riksintresse för naturvård enligt miljöbalken. Historiskt sett har bergsbruk och metallframställning haft en stor historisk betydelse inom området och det förekommer därmed gott om lämningar av denna typ. Utmed vattendragen i området påträffas dels tidigare nämnda lämningar kopplade till metallframställning men även kvarnar, dammvallar och sågverk. Även äldre lämningar som förhistoriska gravar har påträffats. Lokalt kan Årängsåns avrinningsområde vara påverkat av miljögifter i ytvatten. Inom området finns både pågående och nedlagda verksamheter som kan bidra till spridning av miljögifter till vattenmiljöer. Verksamheterna hör främst till metallbearbetningsindustrin. Även diffus spridning av miljögifter, exempelvis genom långväga transporter via luften eller genom lokala utsläpp från enskilda avlopp eller mindre verksamheter kan ha en påverkan på områdets vattenmiljöer. Årängsåns avrinningsområde har bedömts ha medelstora problem med förhöjda näringshalter/övergödning. Generellt så är fosforhalterna i området inte speciellt höga men däremot är det många vatten som är påverkade. Det är främst området mellan Horndal och Hede som har problem med övergödning. De vatten som ligger i detta område påverkar i sin tur nedströms liggande vatten. Inga sjöar eller vattendrag inom delavrinningsområdet har bedömts ha problem med försurning. Länsstyrelsen Dalarna Årängsåns avrinningsområde 5
6 Naturvärden och skyddade områden Inom avrinningsområdet finns inga Natura 2000-områden med vattenanknutna livsmiljöer eller arter. De nedre delarna av Årängsån är utpekat som riksintresse för naturvård enligt miljöbalken. Därutöver ingår den nedre delen av Årängsån i området Bysjön-Tyttboforsen som pekats ut inom Miljökvalitetsmålet Levande sjöar och vattendrag. Utpekandet för den angränsande delen har skett ur naturvårdssynpunkt. Motiven består av bland annat områdets miljöer som är starkt beroende av den pågående översvämningsdynamiken samt förekomst av asp och hotad flora. Den allmänna vattentäkten vid Horndal har skydd i form av vattenskyddsområde (1968) Årängsåns avrinningsområde Länsstyrelsen Dalarna 2015
7 Kulturmiljö Bergsbruk och metallframställning har varit av stor historisk betydelse inom området och det finns gott om lämningar kopplade till dessa verksamheter. Utmed områdets vattendrag finns, förutom lämningar efter metallframställning, bland annat kvarnar, dammvallar och sågverk. Äldre lämningar förekommer i form av exempelvis boplatser, förhistoriska gravar och järnframställningsplatser. En snabb överblick av terrängmodeller framtagen från lantmäteriets höjdmodell visar på ett stort antal lämningar efter främst kolframställning, kolbottnar, samt gruvor inom området, som inte är kända sedan tidigare. Området berör ett riksintressen för kulturmiljö som har vattenanknutna kulturvärden. Det är By-Bygden (W21) 1. Riksintresset omfattar en fornlämningsmiljö med fynd från stenåldern och järnåldern. I riksintresset ligger även Rosse hytta. Detta riksintresse är del av ett större område utmärkt som särskilt värdefullt område med natur- och kulturmiljöer i och i anslutning till sjöar och vattendrag (Vattendirektivet för kultur 2005). Området heter Nedre Dalälven och består av en mångfald av vattenanknutna kulturvärden. Övriga områden med vattenanknutna kulturvärden som är intressanta är bland annat Horndals bruk och Valla. Fornminnesinventering har skett i området 1963, samt Skog och Historiainventering har främst skett inom en begränsad yta, norr och nordöst om Rossen. Det som troligen främst kan ha påverkat vattenavrinningen inom området rörande kulturoch fornlämningar är metallframställning och anknutna historiska verksamheter. Vidare åtgärder i anslutning till återställande av vattendrag i områden där det kan finnas kulturlämningar bör göras i samråd med kulturmiljöfunktionen vid Länsstyrelsen Dalarna. 1 Länsstyrelsen Dalarna Årängsåns avrinningsområde 7
8 Sjöar och vattendrag Vattnets kemiska och ekologiska status Figur 1. Karta över delavrinningsområde 55. Årängsåns avrinningsområde. Sjöar anges med namn medan vattendrag anges med löpnummer. Detta löpnummer återfinns även i Tabell Årängsåns avrinningsområde Länsstyrelsen Dalarna 2015
9 I Tabell 1 nedan presenteras ytvattenförekomsterna inom avrinningsområdet. Tabellen innehåller information om ekologisk och kemisk status och miljökvalitetsnormer (MKN) som föreslås gälla från och med år Den visar även vilka miljöproblem som finns i vattenförekomsten och som föranleder åtgärder. Se kartorna Figur 2 och Figur 3 för den ekologiska samt kemiska statusen (exklusive kvicksilver) i delavrinningsområdet. Tabell 1. I tabellen redovisas ekologisk och kemisk status samt vilka miljökvalitetsnormer som föreslås gälla fr.o.m (GES = God Ekologisk Status, GEP= God Ekologisk Potential, GKSS = God kemisk ytvattenstatus). Kemisk status samt miljöproblemet miljögifter anges exklusive kvicksilver (F: försurning, Ö: övergödning, FP: fysisk påverkan och M: miljögifter, vilket inkluderar miljögifter som ingår i bedömningen för antingen kemisk eller ekologisk status). Löpnumret i tabellen anger vattenförekomstens position i kartan (Figur 1). Den kemiska statusen Ej klassad innebär att det saknas miljögiftsmätningar i vattenförekomsten. För varje vatten redovisas en unik EUCD-kod (exempelvis SE ) som kan användas för att söka efter vattnet i VISS-databasen (Vatteninformationssystem Sverige Löpnr Årängsåns avrinningsområde Vattenförekomster i 1 Årängsån (Hedesjön - Bysjön) SE Hedesjön SE Årängsån (Buskasjön - Hedesjön) SE Buskasjön SE Årängsån (Herängsån - Buskasjön) SE Gettjärnsbäcken SE Herängsån SE Herängsån SE Lumsen SE Vinnarbäcken SE Årängsån (Rossen - Herängsån) SE Rossen SE Vallaån SE Sävsbobäcken SE Stora Konnsjön SE Ekologisk status Ekologisk status Måttlig Måttlig Måttlig Otillfredsställande Måttlig Måttlig Måttlig Måttlig Måttlig Måttlig Måttlig Måttlig Måttlig Måttlig God MKN GES_2021 GES_2021 GES_2021 GES_2021 GES_2021 GES_2021 GES_2021 GES_2021 GES_2021 GES_2021 GES_2021 GES_2021 GES_2021 GES_2021 GES_2015 Kemisk status Kemisk status Ej klassad Ej klassad Ej klassad Ej klassad Ej klassad MKN F Ö FP M Kommun GKSS 2015 GKSS 2015 GKSS 2015 GKSS 2015 GKSS 2015 Ej klassad GKSS 2015 Ej klassad GKSS 2015 Ej klassad GKSS 2015 Ej klassad GKSS 2015 Ej klassad GKSS 2015 Ej klassad God Ej klassad Ej klassad Ej klassad GKSS 2015 GKSS 2015 GKSS 2015 GKSS 2015 GKSS 2015 Miljöproblem Avesta Avesta Avesta Avesta Avesta Avesta Avesta Avesta/ Hedemora Avesta Avesta/ Hedemora Avesta Avesta Avesta Avesta Avesta Länsstyrelsen Dalarna Årängsåns avrinningsområde 9
10 Figur 2. Sjöars och vattendrags ekologiska status inom Årängsåns avrinningsområde. Vita partier i kartan representerar vatten som inte inkluderats i statusklassningen. Den ekologiska statusen är en sammanvägning mellan en rad olika parametrar som exempelvis biologiska kvalitetsfaktorer såsom fisk och även kvalitetsfaktorer som vattenkemi. Då det är biologin som i första hand ska förbättras inom vattenförvaltningen är det de biologiska faktorerna som väger tyngst vid bedömningen av den ekologiska statusen. Se Figur 1 för namnsättning av sjöar och vattendrag Årängsåns avrinningsområde Länsstyrelsen Dalarna 2015
11 Figur 3. Sjöars och vattendrags kemiska status (exklusive kvicksilver) inom Årängsåns avrinningsområde. Vita partier i kartan representerar vatten som inte inkluderats i statusklassningen. I de fall då den kemiska statusen anges som Ej klassad saknas det mätningar i, eller i anslutning till, vattnet och det är därmed okänt vilken kemisk status vattnet har. Se Figur 1 för namnsättning av sjöar och vattendrag. Länsstyrelsen Dalarna Årängsåns avrinningsområde 11
12 Miljögifter Årängsåns avrinningsområde kan lokalt ha stor påverkan av miljögifter i ytvatten. Inom Horndals närområde finns både pågående och nedlagda verksamheter, främst inom metallbearbetningsindustrin, som kan sprida miljögifter till ytvatten. Utanför Horndals närområde kan det finnas miljögifter i vattenförekomsterna som spridits via diffusa påverkanskällor, som exempelvis långväga transporter av miljögifter via luften, eller lokala utsläpp från enskilda avlopp och mindre verksamheter. Tillståndet i miljön Inom detta område har länsstyrelsen inte utfört några provtagningar av miljögifter i ytvatten. En vattenförekomst inom avrinningsområdet, sjön Rossen (SE ) har provtagits för metaller i sediment inom SRK-programmet, men halterna ligger under gränsvärden (Tabell 1). Källor till påverkan Pågående miljöfarlig verksamhet I avrinningsområdet finns två B-verksamheter, en verksamhet som bedrivit ytbehandling (FeAL AB) och även en täktverksamhet. Processvattnet från ytbehandlingen går till ett avloppsreningsverk. Inga andra större miljöfarliga verksamheter finns som kan bidra till föroreningsbilden i avrinningsområdet. Däremot kan mindre verksamheter (C- och U- verksamheter) vara lokala källor till olika föroreningar antingen via direkta punktutsläpp eller indirekta diffusa utsläpp via luft eller dagvattenavrinning Årängsåns avrinningsområde Länsstyrelsen Dalarna 2015
13 Figur 4. Pågående tillståndspliktig miljöfarliga verksamheter inom Årängsåns avrinningsområde. I kartan visas A- och B-verksamheter. Vita ytor i kartan representerar vatten som inte inkluderats i statusklassningen. Länsstyrelsen Dalarna Årängsåns avrinningsområde 13
14 Förorenade områden Sammanlagt 46 förorenade områden är identifierade inom delområdet. Av dessa har 7 områden tilldelats riskklass 2 och 21 områden tilldelats riskklass 3 och 4 där majoriteten utgörs av nedlagda gruvor eller upplag. Områden i riskklass 2 anges i Tabell 2 nedan. Figur 5. Potentiellt förorenade områden (riskklass 2) inom Årängsåns avrinningsområde. Vita ytor i kartan representerar vatten som inte inkluderats i statusklassningen Årängsåns avrinningsområde Länsstyrelsen Dalarna 2015
15 Tabell 2. Kartlagda förorenade områden (Riskklass 2). I tabellen anges områdets bransch, närmaste vattenförekomst samt föroreningar som potentiellt kan förekomma inom branschen eller har hittats genom undersökningar i anslutning till området. Riskklass Objektnamn Bransch Föroreningar Närmaste vattenförekomst 2 Horndals avfallstipp Kommunal avfallsdeponi Hushållsavfall, industri- och byggavfall Årängsån (SE ) 2 Horndals bruk (Horndals södra industriområde) Järn-, stål- och manufaktur Metaller, smöroljor Årängsån (SE ) 2 Horndals södra industriområde 2 BGC Plåt i Horndal AB (Horndals södra industriområde) Järn-, stål- och manufaktur Ytbehandling av metaller elektrolytiska/kemiska processer Metaller, oljor, cyanid, PCB, PAH, klorerade lösningsmedel, syra dioxiner, petroleum produkter Metaller, syror 2 Lumsens avfallstipp Kommunal avfallsdeponi Hushållsavfall, industriavfall, bilskrot Årängsån (SE ) Årängsån (SE ) Lumsen 2 Horndals Metallåtervinning AB (Horndals södra ind) 2 Sentar Horndal AB (Horndals södra ind omr) Sekundära metallverk Ytbehandling av metaller elektrolytiska/kemiska processer Smältning av skrot. Kabelbränning. Metaller, PAH, klorerade dioxiner Metaller mm Årängsån (SE ) Årängsån (SE ) Horndals södra industriområde År 1652 anlades en järnindustri vid Horndalsån. Vid ett ägarbyte 1861 vidtog en mångårig period av stark expansion. På några år ökade produktionen av järn och smide från 200 ton per år till Horndals bruk På 1600-talet fanns en hytta i Valla och en hammare samt två s.k. tyskhärdar inom industriområdet. På 1700-talet bestod verksamheten av två hammare, järnbod, kolhus, verkstad, dammar samt dammvallar bildades Horndals Jernverks AB. Smedjan lades ned 1942 och hyttan År 1899 flyttade Horndals Jernverks AB delar av sin verksamhet västerut till det område som fortfarande används för industriell verksamhet producerades tackjärn genom skrotsmältning. Ingen betning förekom och glödskal avlägsnades på mekanisk väg. Industriavloppsvatten, innehållande bland annat glödskal och olja, samt dagvatten avleddes till Horndalsån genom en kulvert. Läckage av eldningsolja samt ett läckage på en hydraulledning hade tidigare uppmärksammats av hälsovårdsnämnden. En provisorisk anordning av bl.a. träspont, plast- och halmlänsor hade lagts ut i ån för att samla upp glödskal och olja. Ån rensades cirka vart fjärde år från glödskal motsvarande ca 20 ton per Länsstyrelsen Dalarna Årängsåns avrinningsområde 15
16 år. Vid besökstillfällen var oljeutsläppet tydligt märkbart. Vid svarvarna i den mekaniska verkstaden fanns uppsamlingskar för uppsamling av olja och spill, men golvbrunnarna i lokalen var inte igengjutna. Sammanfattningsvis ansågs oljeavskiljningen och glödskalshanteringen vara otillfredsställande. Horndals Metallåtervinning AB På 1980-talet flyttade Horndals Metallåtervinning AB in i det f.d. stålverkets lokaler. Företaget avsåg att samla in metallskrot för bearbetning. Utskild koppar och järn skulle säljas utan vidare behandling. Aluminiumskrot i form av aluminiumklipp, ren aluminium, duraluminium samt gjutaluminium fritt från järn skulle smältas i två oljeeldade aluminiumugnar och gjutas till tackor. Aluminiumskrot behäftat med järn ämnade man smälta i en öppen flamugn och avskilja. Jordkabel skulle brännas i en särskild ugn där kabeln matades in genom en lucka. Rökgaserna skulle passera en efterbrännkammare innan de släpptes ut. Utsläppet skulle ske genom en 25 meter hög skorsten, som var gemensam för alla ugnar. Stoftutsläppen till luft från aluminiumugnarna beräknades till 200 kg/år, från flamugnen till 200 kg/år samt från jordkabelugnen till 125 kg/år. Något processavloppsvatten skulle inte uppstå och inget kylvatten skulle förekomma. Inom industriområdet skulle slagg, stoft, tegelskrot, papper och träemballage deponeras. Olja från transformatorer skulle tömmas på en tät betongplatta med tank. Oljan skulle sedan tas om hand av destruktionsfirma pågick smältning av aluminiumskrot i ugn och demontering av transformatorer. I aluminiumugnen smältes alla möjliga aluminiumprodukter, bl.a. bilkofångare med gummilister, plastbelagda kablar, lackerade plåtar m.m. Vid förbränning av gummi uppstod kraftig rökutveckling. Rökgaserna släpptes ut i lokalen. Intill aluminiumugnen stod en rund ugn för ursmältning av bilmotorer, denna var ej i drift under besökstillfället. Bilmotorer och övrigt skrot låg öppet direkt på marken. Inne i lokalen utfördes renbränning av kopparskrot. Två ugnar saknade utsug och reningsutrustning, trots detta brändes oljehaltigt och plastbelagt skrot samt skrot med färg och lack. Inga åtgärder för att motverka diffus stoftavgång hade vidtagits. Ingen urskiljning mellan PCB-haltig olja och annan olja gjordes. Transformatorolja hade bränts med eldningsolja i ugnsbrännarna. Ett större antal oljiga bilmotorer förvarades utomhus direkt på marken och tak saknades. En provisorisk anläggning för lagring och interndistribution av eldningsolja hade uppförts. Det fanns spår av öppen förbränning inomhus direkt på betonggolvet, möjligen var det plastkabel som hade bränts uppmärksammades att cirka 2 ton kabel bränts i den gamla valsverksugnen och vid nytt besök i juni samma år hade kabel bränts på golvet i arbetslokalen. I oktober 1983 försattes Horndals Metallåtervinning AB i konkurs. EA Metallåtervinning AB År 1985 började Ernst Express AB, sedermera kallat EA Metallåtervinning AB, med återvinning av produkter ur aluminiumsaltslagg. Återvinningen skedde genom brytning, krossning och siktning. Verksamheten medförde lukt och damningsolägenheter. Verksamheten upphörde under Ett stort antal föroreningar kan ha uppkommit i samband med tillverkning av järn och stål, bland annat arsenik, bly, kvicksilver, krom, kadmium, nickel, zink, oljor, dioxin, PAH och klorerade lösningsmedel Årängsåns avrinningsområde Länsstyrelsen Dalarna 2015
17 Den sekundära smältningen av skrot vid Horndals Metallåtervinning AB har troligtvis orsakat utsläpp av dioxiner och metaller såsom aluminium, koppar, bly och järn. Även kabelbränningen som utfördes av samma bolag kan ha gett upphov till en rad mycket miljöfarliga ämnen. Isoleringsmaterial på en kabel kan bestå av gummi, olika plastmaterial, oljeindränkt papper eller isolerolja. Det vanligaste isolermaterialet är PVC-plast som innehåller hög halt klor, samt mjukgörare, stabilisatorer (bly och tenn) och flamskyddsmedel (ftalater, klorparaffiner, klorerade organiska fosfater och bromerade flamskyddsmedel). Även PCB kan förekomma i gammal kabel. Vid förbränning av dessa ämnen kan ytterligare farliga ämnen uppstå, t.ex. klorerade eller bromerade dioxiner och dibensofuraner. Då PVC bränns bildas saltsyra som genom sin korrosivitet leder till att metallen i kabeln blir mer lakningsbenägen. Kabelhöljena brinner i regel dåligt eftersom de ofta är flamskyddade, det är därför möjligt att någon form av bränsle, exempelvis lösningsmedel, bensin, diesel eller spillolja, använts för att underhålla elden. Kemikalier som hanterades inom området var bland annat vals- och smörjoljor, transformatorolja, eldningsolja, diesel, skrot, emulsioner och diverse metaller såsom aluminium, koppar, bly och järn. År 1968 låg den årliga förbrukningen av eldningsolja (EO4) på ca m³. Under 1982 hanterades närmare liter transformatorolja vid Horndals Metallåtervinning AB varav nästan liter förbrukades (smältes). Under 1993 genomfördes sanering av kvarvarande saltslagg från EA Metallåtervinning AB. Sammanlagt sanerades 1100 m³ avfall som deponerades på kommunens avfallsdeponi Karlslund. I slutet av 1990-talet revs delar av byggnaden där verksamheten ägt rum. Verksamheterna 2006 bestod av bildemontering, legotillverkning av produkter i kolstål och rostfritt stål, tillverkning av sträckmetall i aluminium, stål och koppar samt svetsningsverksamhet. Behov av åtgärder för att nå miljökvalitetsnormerna Det finns inga förslagna åtgärder eftersom vattenförekomsterna i avrinningsområdet uppnår god status/ej klassade (inga mätningar utöver de i sjön Rossen). Undersökningar och övriga insatser Det förorenade industriområdet Horndal med ett flertal nedlagda verksamheter finns i anslutning till Årängsån. Årängsån bör provtas för att säkerställa dess goda status särskilt med avseende på metaller. Länsstyrelsen Dalarna Årängsåns avrinningsområde 17
18 Övergödning Årängsåns avrinningsområde har medelstora problem med förhöjda näringshalter. Fosforhalterna i vattnen är inte speciellt höga men det är många vatten som är påverkade. Det är främst vattnen mellan Horndal och Hede som är belastade och de påverkar i sin tur vattnen nedströms. Buskasjön ligger litet avsides Årängsån men har sannolikt varit påverkad från omkringliggande jordbruksmark under en längre tid. Sjön uppvisar tydliga näringsbelastningssymptom med algblomningar och ett fisksamhälle med övervägande karpfisk (Figur 6 och Tabell 3). Årängsån beskrivs även i ett PM som heter Årängsåns avrinningsområde kunskapsunderlag för näringsbelastat område (Haglund 2011). Tillståndet i miljön Tabell 3. Bedömning av parametrar som indikerar övergödningsproblem inom Årängsåns avrinningsområde. Parametrar som används för att bedöma om en sjö eller ett vattendrag är näringsbelastat är fosfor, syrgas och siktdjup. Dessutom kan även biologin i vattnet (fisk, bottendjur, växtplankton eller kiselalger) användas för bedömning av övergödningsproblem. H = hög status, G = god status, M = måttlig status, O = otillfredsställande status och D = dålig status. Vattnets namn Årängsån (Hedesjön - Bysjön) SE Hedesjön SE Årängsån (Buskasjön - Hedesjön) SE Buskasjön SE Årängsån (Herängsån - Buskasjön) SE Gettjärnsbäcken SE Herängsån SE Vinnarbäcken SE Statusklass fosfor syrgas siktdjup fisk bottendjur växtplankton/ kiselalger M Ej bedömd Ej bedömd Ej bedömd Ej bedömd Ej bedömd M H Ej bedömd Ej bedömd Ej bedömd Ej bedömd O Ej bedömd Ej bedömd Ej bedömd Ej bedömd Ej bedömd O G Ej bedömd M Ej bedömd O M Ej bedömd Ej bedömd Ej bedömd Ej bedömd Ej bedömd M Ej bedömd Ej bedömd Ej bedömd Ej bedömd Ej bedömd M Ej bedömd Ej bedömd Ej bedömd Ej bedömd Ej bedömd M Ej bedömd Ej bedömd Ej bedömd Ej bedömd Ej bedömd Årängsåns avrinningsområde Länsstyrelsen Dalarna 2015
19 Figur 6. Bedömning av fosforstatus i Årängsåns avrinningsområde. Vinnarbäcken (SE ) och Herängsån (SE ) Vinnarbäcken rinner från de nordvästra delarna av avrinningsområdet och ansluter sedan till Herängsån, som i sin tur rinner på Årängsån mellan Rossberga och Hede. Både Vinnarbäcken och Herängsån har något förhöjda fosforhalter. De förhöjda halterna förekommer både vid höga och låga flöden vilket tyder på påverkan både från punktkällor och genom läckage av näringsämnen från jordbruksmark. I Herängsån är påverkan från punktkällor tydligare eftersom även ammoniumhalterna är förhöjda i alla kända mätningar i den provtagningspunkten. Länsstyrelsen Dalarna Årängsåns avrinningsområde 19
20 Årängsån mellan Herängsån och Buskasjön (SE ) Denna sträcka av Årängsån sträcker sig från att Herängsån rinner på ån och till inloppet i Buskasjön. Förhöjda fosforhalter förekommer och både halterna och variationen över tid följer samma mönster som i Herängsån som beskrivs ovan. Även här förekommer förhöjda ammoniumhalter vilket tyder på påverkan från avlopp. Buskasjön (SE ), Årängsån mellan Buskasjön och Hedesjön (SE ), Hedesjön (SE ) och Gettjärnsbäcken (SE ) Årängsån rinner norrifrån och in i Buskasjöns västra delar fortsätter ner till Hedesjön som även tar emot vatten från Gettjärnsbäcken. Gettjärnsbäcken är ett mycket litet dike som ofta är torrlagt under sommarmånaderna. De få vattenkemiska mätningar som gjorts i Buskasjön tyder på näringsbelastning. Jämfört med tidigare mätningar så är fosforhalterna högre i den senare mätningen jämfört med tidigare år. De vattenkemiska mätningar som gjorts på vattnet närmast botten visar på högre halter jämfört med ytvattnet vilket tyder på en viss internbelastning. Syrgasmätningarna visar dock på goda förhållanden genomfördes en växtplanktonundersökning som visade på otillfredsställande status på grund av den stora mängden alger i sjön. Algblomningar är ett tydligt tecken på näringsbelastning. Även fisksamhället som undersöktes 2006 visar på näringsbelastning med en onormalt stor andel karpfiskar (ex. mört och braxen) jämfört med abborrfiskar. I den del av Årängsån som rinner mellan Buskasjön och Hedesjön finns inga vattenkemiska mätningar. Den delen av ån har därför bedömts ha samma vattenkemiska förhållanden som Buskasjön (expertbedömning). Även de vattenkemiska mätningar som genomförts i Hedesjön tyder på att sjön är något näringsbelastad. Den har dock liksom Buskasjön goda syrgasförhållanden vilket kan bero på att sjön har väldigt snabb omsättningstid. Gettjärnsbäcken som rinner till Hedesjön har relativt höga fosforhalter. Då den även har höga ammoniumhalter tyder det på påverkan från avlopp. Årängsån mellan Hedesjön och Bysjön (SE ) I den nedre delen av Årängsån som rinner från Hedesjön och slutligen ut i Bysjön finns en vattenkemisk provstation där provtagningar genomförts inom Dalälvens samordnade recipientkontroll varannan månad sedan Det finns alltså ett omfattande underlag för att bedöma hur näringshalterna i Årängsån förändras över tid. Mätningarna visar på något förhöjda näringshalter, och sedan 1990 finns en svagt minskande trend med avseende på fosforhalt. De högsta fosforhalterna förekommer vid lägre flöden vilket tyder på att punktkällor bidrar till en stor del av näringsbelastningen. Det förekommer dock även höga halter vid högflöden, så periodvis kan även diffusa källor som läckage av näringsämnen från jordbruksmark bidra till förhöjda näringshalter. Periodvis är ammoniumhalterna höga vilket tyder på påverkan från avlopp Årängsåns avrinningsområde Länsstyrelsen Dalarna 2015
21 Tabell 4. Fosforhalter angivna som medelvärde samt målvärde (gräns för god fosforstatus) samt antal genomförda mätningar i vatten med övergödningsproblem inom Årängsåns avrinningsområde. Vattnets namn Årängsån (Hedesjön - Bysjön) SE Hedesjön SE Årängsån (Buskasjön - Hedesjön) SE Buskasjön SE Årängsån (Herängsån - Buskasjön) SE Gettjärnsbäcken SE Herängsån SE Vinnarbäcken SE Fosforhalt (µg/l) Antal mätningar medelvärde målvärde äldre 41 31, , , , , , ,4 8 Källor till påverkan Vinnarbäcken (SE ) och Herängsån (SE ) De största källorna till näringsbelastning inom Herängsåns avrinningsområde är läckage från odlad mark, avloppsreningsverk och enskilda avlopp (se Bilaga 2). Jordbruksmark finns främst runt Herängsån och Morshyttan samt nedströms Morshyttan. Vattenkemiska mätningar tyder på påverkan både från punktkällor och näringsläckage från jordbruksmark och/eller erosion. Näringsläckage från jordbruksmark verkar ske främst vid riktigt höga flöden. I nedre delarna av avrinningsområdet ligger Horndals avloppsreningsverk och runt Morshyttan finns enskilda avlopp som kan påverka Vinnarbäcken. Bedömningen är därför att de viktigaste påverkanskällorna att komma tillrätta med är utsläpp från avloppsreningsverk och enskilda avlopp. Det behöver utredas om åtgärder för att minska utsläppen från avloppsreningsverket är en rimlig och kostnadseffektiv åtgärd eller om åtgärder för att minska näringsläckage/erosion från jordbruksmark är lämpligare inom avrinningsområdet. Årängsån mellan Herängsån och Buskasjön (SE ) De största källorna till näringsbelastning inom Årängsåns avrinningsområde (uppströms Buskasjön) är läckage från odlad mark, avloppsreningsverk och enskilda avlopp (se Bilaga 3). Det finns även en del påverkan från dagvatten inom tätbebyggda områden, främst Horndal och Hede. Denna del av Årängsån är kraftigt rätad och omgiven av jordbruksmark. Runt Hede finns en del enskilda avlopp som sannolikt bidrar till näringsbelastningen i ån. Åtgärder i avloppsreningsverket som beskrivs ovan skulle även påverka näringsförhållandena i Årängsån positivt. För övrigt bedöms enskilda avlopp och näringsläckage/erosion från jordbruksmark vara de viktigaste påverkanskällorna att komma tillrätta med. Länsstyrelsen Dalarna Årängsåns avrinningsområde 21
22 Buskasjön (SE ), Årängsån mellan Buskasjön och Hedesjön (SE ), Hedesjön (SE ) och Gettjärnsbäcken (SE ) Årängsån påverkar sannolikt Buskasjön i mycket liten omfattning eftersom ån rinner rakt igenom sjöns västligaste delar. Det som bedöms påverka sjön mest är jordbruksmarken som ligger i nära anslutning till sjöns norra delar. Vid regn följer sannolikt en hel del partiklar och näringsämnen med vattnet rakt ut i sjön och bidrar till förhöjda näringshalter. Årängsån mellan Buskasjön och Hedesjön samt Hedesjön påverkas mest av aktiviteter uppströms Buskasjön och runt tillrinnande vattendrag som Gettjärnsbäcken (Bilaga 4). Det finns inga påverkanskällor i nära anslutning till Hedesjön och marken kring sjön består till stor del av våtmark. Gettjärnsbäcken påverkas en del av enskilda avlopp och näringsläckage/erosion från jordbruksmark och avvattnar även delar av området kring Västanhede. Årängsån mellan Hedesjön och Bysjön (SE ) Den nedre delen av Årängsån påverkas sannolikt till störst del av aktiviteter uppströms Buskasjön. Denna del av ån är meandrande och omges till stor dela av våtmarker. Fastigheterna runt Kyrkbyåsen och By är anslutna till det kommunala avloppsreningsnätet så det finns inte så många enskilda avlopp i nära anslutning till ån. Behov av åtgärder för att nå miljökvalitetsnormerna Åtgärder föreslås endast för de övre delarna av avrinningsområdet. En stor del av de enskilda avloppen inom området har redan inventerats och åtgärdats men inte dokumenterats i VISS. Därför finns dessa åtgärdsförslag fortfarande kvar i tabellen nedan. De enskilda avlopp som har störst påverkan på vattnen inom avrinningsområdet bedöms vara de kring Vinnarbäcken, Herängsån, övre delarna av Årängsån och Gettjärnsbäcken. För övrigt föreslås åtgärder för att minska näringsläckaget från jordbruksmark främst kring Buskasjön. Om åtgärderna för att förbättra de enskilda avloppen inte visar sig räcka för att komma till rätta med de förhöjda näringshalterna kan ytterligare åtgärder för att minska läckage från jordbruksmark eller utsläpp från avloppsreningsverket bli aktuella. Vilka åtgärder som är bäst lämpade och rimliga att genomföra behöver utredas vidare ur ett miljönytta och samhällsekonomiskt perspektiv. Åtgärderna i tabellen nedan ska därför betraktas som förslag Årängsåns avrinningsområde Länsstyrelsen Dalarna 2015
23 Tabell 5. Föreslagna åtgärder för vatten inom Årängsåns avrinningsområde som inte klarar kraven för god status med avseende på övergödning. De åtgärder som föreslagits i tabellen nedan bedöms i nuläget vara tillräckliga för att samtliga vatten i tabellen ska nå miljökvalitetsnormernas målkvalitet. Föreslagna åtgärder Vattnets namn Årängsån (Hedesjön - Bysjön) SE Hedesjön SE Årängsån (Buskasjön - Hedesjön) SE Buskasjön SE Årängsån (Herängsån - Buskasjön) SE Gettjärnsbäcken SE Herängsån SE Vinnarbäcken SE ARV eller bräddning Enskilda avlopp (normal) Anpassad skyddszon Våtmark Fosfordamm Strukturkalkning Internbelastning Genomförda och pågående åtgärder Åtgärder för att förbättra miljötillståndet i de näringsbelastade vatten som beskrivs ovan har genomförts eller planeras. Ett stort antal enskilda avlopp har inventerats och åtgärdats inom avrinningsområdet men dokumentation saknas i VISS (Vatteninformationssystem Sverige). För att bedöma om åtgärderna är tillräckliga för att nå uppnå god status med avseende på övergödning behöver vattenkemiska och eventuellt biologiska provtagningar genomföras. Våtmarkerna som anlagts kring ett biflöde till Vinnarbäcken bedöms inte påverka näringsbelastningen på Vinnarbäcken i någon större omfattning. De har anlagts främst för att främja biodiversiteten i området. Länsstyrelsen Dalarna Årängsåns avrinningsområde 23
24 Tabell 6. Genomförda, planerade och pågående åtgärder redovisade för Årängsåns avrinningsområde. ARO=avrinningsområde. Detaljerad information om åtgärdena finns i databasen VISS (Vatteninformationssystem Sverige) Åtgärdsbeskrivning Vallodling i slättlandskapet vid Hedesjön Vallodling i slättlandskapet vid Buskasjön Vallodling i slättlandskapet vid Årängsån nedre Vallodling i slättlandskapet vid Gettjärnsbäcken Vallodling i slättlandskapet vid Herängsån Vallodling i slättlandskapet vid Vinnarbäcken Våtmark vid Vinnarbäcken (3 st mindre) Genomförd/Planerad/ Pågående Åtgärdsplats Vatten där effekt förväntas Genomförd Hedesjöns ARO Hedesjön SE Genomförd Buskasjöns ARO Buskasjön SE Genomförd Genomförd Genomförd Genomförd Genomförd Årängsån (Herängsån - Årängsåns ARO Buskasjön) SE Gettjärnsbäckens ARO Gettjärnsbäcken SE Herängsån Herängsåns ARO SE Vinnarbäcken Vinnarbäckens ARO SE Vinnarbäcken Vinnarbäckens ARO SE Årängsåns avrinningsområde Länsstyrelsen Dalarna 2015
25 Försurning Inga sjöar eller vattendrag inom delavrinningsområdet har bedömts ha problem med försurning. Länsstyrelsen Dalarna Årängsåns avrinningsområde 25
26 Fysisk påverkan Länsstyrelsen Dalarna jobbar med att sammanställa material om miljöproblemet inom avrinningsområdet. Materialet kommer tillgängliggöras genom publikation av en ny version av detta dokument på Årängsåns avrinningsområde Länsstyrelsen Dalarna 2015
27 Fysisk påverkan Hydrologi (vattenreglering) Länsstyrelsen Dalarna jobbar med att sammanställa material om miljöproblemet inom avrinningsområdet. Materialet kommer tillgängliggöras genom publikation av en ny version av detta dokument på Tillståndet i miljön och källor till påverkan Figur 7. Dammar inom Årängsåns vattensystem som orsakar regleringspåverkan och som även i de flesta fall utgör vandringshinder mot förflyttning upp- och nedströms för vattenlevande djur. I de fall då det dammar saknar tillstånd anges dessa med en cirkel. Länsstyrelsen Dalarna Årängsåns avrinningsområde 27
28 Figur 8. Bedömning av tillståndet (status) med avseende på hydrologisk påverkan för sjöar och vattendrag inom Årängsåns avrinningsområde. Observera att hydrologisk status inte automatiskt är detsamma som ekologisk status. Det beror på att den ekologiska statusen är en sammanvägning av en rad olika parametrar. Behov av åtgärder för att nå miljökvalitetsnormerna Genomförda och pågående åtgärder Årängsåns avrinningsområde Länsstyrelsen Dalarna 2015
29 Fysisk påverkan Konnektivitet (vandringshinder) Länsstyrelsen Dalarna jobbar med att sammanställa material om miljöproblemet inom avrinningsområdet. Materialet kommer tillgängliggöras genom publikation av en ny version av detta dokument på Tillståndet i miljön och källor till påverkan Figur 9. Bedömning av tillståndet (konnektivitetsstatus) med avseende på påverkan från vandringshinder (dammar), för sjöar och vattendrag inom Årängsåns avrinningsområde. Observera att konnektivitetsstatus inte automatiskt är detsamma som ekologisk status. Det beror på att den ekologiska statusen är en sammanvägning av en rad olika parametrar. Länsstyrelsen Dalarna Årängsåns avrinningsområde 29
30 Behov av åtgärder för att nå miljökvalitetsnormerna Genomförda och pågående åtgärder Årängsåns avrinningsområde Länsstyrelsen Dalarna 2015
31 Fysisk påverkan Morfologi (rätning, rensning, markanvändning) Länsstyrelsen Dalarna jobbar med att sammanställa material om miljöproblemet inom avrinningsområdet. Materialet kommer tillgängliggöras genom publikation av en ny version av detta dokument på Tillståndet i miljön Figur 10. Bedömning av tillståndet (status) med avseende på morfologisk påverkan för sjöar och vattendrag inom Årängsåns avrinningsområde. Observera att morfologisk status inte automatiskt är detsamma som ekologisk status. Det beror på att den ekologiska statusen är en sammanvägning av en rad olika parametrar. Länsstyrelsen Dalarna Årängsåns avrinningsområde 31
32 Källor till påverkan Behov av åtgärder för att nå miljökvalitetsnormerna Genomförda och pågående åtgärder Årängsåns avrinningsområde Länsstyrelsen Dalarna 2015
33 Referenser Haglund A Årängsåns avrinningsområde kunskapsunderlag för näringsbelastat område. Länsstyrelsen Dalarna, PM 2011:18 Länsstyrelsen Dalarna Årängsåns avrinningsområde 33
34 Bilagor Bilaga 1. Provtagning miljögifter I tabellen redovisas provtagning som har skett i vattenförekomster inom Årängsåns avrinningsområde för matriserna vatten, sediment och biota (nätfiskad abborre). I detta område har dock enbart sedimentprovtagning förekommit. Ämnen som redovisas under Överskridande är ämnen som har halter vilka överstiger gränsvärden för prioriterade ämnen. Ämnen som anges under Förhöjda ämnen är särskilda förorenande ämnen som överstiger klassgränsen för måttlig ekologisk status, eller andra ämnen som är förhöjda i förhållande till gränsvärden inom Vattendirektivet eller Norska bedömningsgrunder. Vattenförekomst Matris År Överskridande ämnen Förhöjda ämnen Rossen Sediment 2006 SE Årängsåns avrinningsområde Länsstyrelsen Dalarna 2015
35 Bilaga 2. Utsläpp av fosfor och kväve inom Herängsåns avrinningsområde Utsläpp i kg per år av fosfor och kväve på grund av mänskliga aktiviteter inom Herängsåns avrinningsområde. Källa Fosfor (kg/år) Kväve (kg/år) Punktkällor Reningsverk 88 1 Bräddning vid reningsverk Bräddning vid pumpstationer Industrier och andra tillståndspliktiga verksamheter med utsläpp till vatten okänt okänt okänt okänt - - Djurhållning okänt okänt Enskilda avlopp 19 2 Diffusa källor Övriga utsläppskällor Dagvattenfrån tätbebyggelse Lantbruk/jordbruk Skogsbruk (hyggen) 4 2 Övriga utsläppskällor 1 Medelvärde från åren Modellberäknad antropogen belastning (S-hype, SMHI) Länsstyrelsen Dalarna Årängsåns avrinningsområde 35
36 Bilaga 3. Utsläpp av fosfor och kväve inom Årängsåns (Herängsån - Buskasjön) avrinningsområde Utsläpp i kg per år av fosfor och kväve på grund av mänskliga aktiviteter inom Årängsåns (Herängsån - Buskasjön) avrinningsområde. Källa Fosfor (kg/år) Kväve (kg/år) Punktkällor Reningsverk 88 1 Bräddning vid reningsverk Bräddning vid pumpstationer Industrier och andra tillståndspliktiga verksamheter med utsläpp till vatten okänt okänt okänt okänt - - Djurhållning okänt okänt Enskilda avlopp 48 2 Diffusa källor Övriga utsläppskällor Dagvattenfrån tätbebyggelse Lantbruk/jordbruk Skogsbruk (hyggen) 9 2 Övriga utsläppskällor 1 Medelvärde från åren Modellberäknad antropogen belastning (S-hype, SMHI) Årängsåns avrinningsområde Länsstyrelsen Dalarna 2015
37 Bilaga 4. Utsläpp av fosfor och kväve inom Hedesjöns avrinningsområde Utsläpp i kg per år av fosfor och kväve på grund av mänskliga aktiviteter inom Hedesjöns avrinningsområde. Källa Fosfor (kg/år) Kväve (kg/år) Punktkällor Reningsverk Bräddning vid reningsverk Bräddning vid pumpstationer Industrier och andra tillståndspliktiga verksamheter med utsläpp till vatten okänt okänt okänt okänt - - Djurhållning okänt okänt Enskilda avlopp 71 2 Diffusa källor Övriga utsläppskällor Dagvattenfrån tätbebyggelse Lantbruk/jordbruk Skogsbruk (hyggen) 10 2 Övriga utsläppskällor 1 Medelvärde från åren Modellberäknad antropogen belastning (S-hype, SMHI) Länsstyrelsen Dalarna Årängsåns avrinningsområde 37
38 Bilaga 5. Utsläpp av fosfor och kväve inom Årängsåns (Hedesjön - Bysjön) avrinningsområde Utsläpp i kg per år av fosfor och kväve på grund av mänskliga aktiviteter inom Årängsåns (Hedesjön - Bysjön) avrinningsområde. Källa Fosfor (kg/år) Kväve (kg/år) Punktkällor Reningsverk Bräddning vid reningsverk Bräddning vid pumpstationer Industrier och andra tillståndspliktiga verksamheter med utsläpp till vatten okänt okänt okänt okänt - - Djurhållning okänt okänt Enskilda avlopp 76 2 Diffusa källor Övriga utsläppskällor Dagvattenfrån tätbebyggelse Lantbruk/jordbruk Skogsbruk (hyggen) 10 2 Övriga utsläppskällor 1 Medelvärde från åren Modellberäknad antropogen belastning (S-hype, SMHI) Årängsåns avrinningsområde Länsstyrelsen Dalarna 2015
39 Externa bilagor Följande bilagor kan laddas hem separat på alternativt beställas för utskrift från Vattenförvaltningen vid Länsstyrelsen Dalarna. Tel alt. Bilaga A. Introduktion till miljögifter i ytvatten Länsstyrelsen Dalarna Årängsåns avrinningsområde 39
40 Årängsåns avrinningsområde Länsstyrelsen Dalarna 2015
Kunskapsunderlag för delområde
Kunskapsunderlag för delområde 14. Våmåns avrinningsområde Version 1.0 2015-04-01 2 14. Våmåns avrinningsområde Länsstyrelsen Dalarna 2015 Innehållsförteckning Sammanfattning... 4 Naturvärden och skyddade
Läs merKunskapsunderlag för delområde
Kunskapsunderlag för delområde 16. Ryssåns avrinningsområde Version 1.0 2015-04-10 2 16. Ryssåns avrinningsområde Länsstyrelsen Dalarna 2015 Innehållsförteckning Sammanfattning... 4 Naturvärden och skyddade
Läs merKunskapsunderlag för delområde
Kunskapsunderlag för delområde 18. Ickåns avrinningsområde Version 1.0 2015-04-28 2 18. Ickåns avrinningsområde Länsstyrelsen Dalarna 2015 Innehållsförteckning Sammanfattning... 4 Naturvärden och skyddade
Läs merKunskapsunderlag för delområde
Kunskapsunderlag för delområde 17. Limåns avrinningsområde Version 1.0 2015-04-10 2 17. Limåns avrinningsområde Länsstyrelsen Dalarna 2015 Innehållsförteckning Sammanfattning... 4 Naturvärden och skyddade
Läs merKunskapsunderlag för delområde
Kunskapsunderlag för delområde 13. Unnåns avrinningsområde Version 1.0 2015-03-31 2 13. Unnåns avrinningsområde Länsstyrelsen Dalarna 2015 Innehållsförteckning Sammanfattning... 4 Naturvärden och skyddade
Läs merKunskapsunderlag för delområde
Kunskapsunderlag för delområde 1. Storåns (Idre) avrinningsområde Version 1.1 2 1. Storåns (Idre) avrinningsområde Länsstyrelsen Dalarna 2015 Innehållsförteckning Sammanfattning... 4 Naturvärden och skyddade
Läs merKunskapsunderlag för delområde
Kunskapsunderlag för delområde 22. Fulans avrinningsområde uppströms Fulunäs Version 1.0 2015-04-29 2 22. Fulans avrinningsområde uppströms Fulunäs Länsstyrelsen Dalarna 2015 Innehållsförteckning Sammanfattning...
Läs merKunskapsunderlag för delområde
Kunskapsunderlag för delområde 56. Dalälven mellan Forsön och Bäsingen Version 1.0 2015-03-27 2 56. Dalälven mellan Forsön och Bäsingen Länsstyrelsen Dalarna 2015 Innehållsförteckning Sammanfattning...
Läs merKunskapsunderlag för delområde
Kunskapsunderlag för delområde 23. Görälvens avrinningsområde Version 1.0 2015-05-08 2 23. Görälvens avrinningsområde Länsstyrelsen Dalarna 2015 Innehållsförteckning Sammanfattning... 4 Naturvärden och
Läs merKunskapsunderlag för delområde
Kunskapsunderlag för delområde 34. Norets (Järna) samt Snöåns avrinningsområde Version 1.0 2015-04-10 2 34. Norets (Järna) samt Snöåns avrinningsområde Länsstyrelsen Dalarna 2015 Innehållsförteckning Sammanfattning...
Läs merKunskapsunderlag för delområde
Kunskapsunderlag för delområde 31. Vanån mellan Gävundssjön och Venjan Version 1.0 2 31. Vanån mellan Gävundssjön och Venjan Länsstyrelsen Dalarna 2015 Innehållsförteckning Sammanfattning... 4 Naturvärden
Läs merKunskapsunderlag för delområde
Kunskapsunderlag för delområde 46. Nyängsåns avrinningsområde Version 1.0 2 46. Nyängsåns avrinningsområde Länsstyrelsen Dalarna 2015 Innehållsförteckning Sammanfattning... 5 Naturvärden och skyddade områden...
Läs merKunskapsunderlag för delområde
Kunskapsunderlag för delområde 19. Enåns avrinningsområde Version 1.0 2015-04-29 2 19. Enåns avrinningsområde Länsstyrelsen Dalarna 2015 Innehållsförteckning Sammanfattning... 4 Naturvärden och skyddade
Läs merKunskapsunderlag för delområde
Kunskapsunderlag för delområde 36. Bynorets avrinningsområde Version 1.0 2015-04-09 2 36. Bynorets avrinningsområde Länsstyrelsen Dalarna 2015 Innehållsförteckning Sammanfattning... 4 Naturvärden och skyddade
Läs merKunskapsunderlag för delområde
Kunskapsunderlag för delområde 33. Västerdalälven mellan och Tandö Version 1.0 2015-04-28 2 33. Västerdalälven mellan och Tandö Länsstyrelsen Dalarna 2015 Innehållsförteckning Sammanfattning... 4 Naturvärden
Läs merKunskapsunderlag för delområde
Kunskapsunderlag för delområde 15. mellan Siljan och Version 1.0 2 15. mellan Siljan och Länsstyrelsen Dalarna 2015 Innehållsförteckning Sammanfattning... 4 Naturvärden och skyddade områden... 5 Kulturmiljö...
Läs merKunskapsunderlag för delområde
Kunskapsunderlag för delområde 37. Västerdalälven mellan Djurås och Vansbro Version 1.0 2015-03-18 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Naturvärden och skyddade områden... 4 Kulturmiljö... 5 Sjöar
Läs merGötarpsån: Hären - Töllstorpaån
Götarpsån: Hären - Töllstorpaån Lantmäteriet 2008. Ur GSD-produkter ärende 106-2004/188F. Projekt Vattensamverkan är ett initiativ från Länsstyrelsen i Jönköpings län. Mycket av data är hämtad från databasen
Läs merKunskapsunderlag för delområde
Kunskapsunderlag för delområde 52. Jularboåns avrinningsområde Version 1.0 2015-03-18 2 52. Jularboåns avrinningsområde Länsstyrelsen Dalarna 2015 Innehållsförteckning Sammanfattning... 4 Naturvärden och
Läs merKunskapsunderlag för delområde
Kunskapsunderlag för delområde 50. Dalälven mellan Håvran och Torsång Version 1.0 2015-03-27 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Naturvärden och skyddade områden... 4 Kulturmiljö... 5 Sjöar och vattendrag...
Läs merKunskapsunderlag för delområde
Kunskapsunderlag för delområde 42. Sundbornsåns avrinningsområde Version 1.1 2 42. Sundbornsåns avrinningsområde Länsstyrelsen Dalarna 2015 Innehållsförteckning Sammanfattning... 5 Naturvärden och skyddade
Läs merReferensgruppsmöte JordSkog
Referensgruppsmöte JordSkog 2013-06-04 Upplägg - Kort genomgång av vattenförvaltningen och vad som är på gång under 2013-2014 - Ekologisk status - Ekologisk status och åtgärdsunderlag i Köpingsån Johan
Läs merNya statusklassningar vattendrag nov 2013
Nya statusklassningar vattendrag nov 2013 Renate Foks 12 nov 2013 Hagbyån och Halltorpsån Utdrag från VISS, 12 nov 2013 Hagbyån Hagbyån Hagbyån Halltorpsån Halltorpsån gul = måttlig ekologisk status, grön=
Läs merKunskapsunderlag för delområde
Kunskapsunderlag för delområde 51. Luståns avrinningsområde Version 1.1 2 51. Luståns avrinningsområde Länsstyrelsen Dalarna 2015 Innehållsförteckning Sammanfattning... 4 Naturvärden och skyddade områden...
Läs merKunskapsunderlag för delområde
Kunskapsunderlag för delområde 40. Norr-Lingans avrinningsområde Version 1.2 2015-03-16 2 40. Norr-Lingans avrinningsområde Länsstyrelsen Dalarna 2015 Innehållsförteckning Sammanfattning... 4 Naturvärden
Läs merVattenmyndighetens förslag på åtgärdsprogram för Södra Östersjön 2015-2021 -ett kommunalt perspektiv. 2015-02-25 www.torsas.se
Vattenmyndighetens förslag på åtgärdsprogram för Södra Östersjön 2015-2021 -ett kommunalt perspektiv Förslag åtgärdsprogram för södra östersjön Just nu pågår samråd inom EU Ramdirektivet för vatten -2021-2027
Läs merHornån. Lantmäteriet Ur GSD-produkter ärende /188F
Hornån Lantmäteriet 2008. Ur GSD-produkter ärende 106-2004/188F. Projekt Vattensamverkan är ett initiativ från Länsstyrelsen i Jönköpings län. Mycket av data är hämtad från databasen VattenInformationsSystem
Läs merKunskapsunderlag för delområde
Kunskapsunderlag för delområde 12. Ämåns avrinningsområde Version 1.0 2 12. Ämåns avrinningsområde Länsstyrelsen Dalarna 2015 Innehållsförteckning Sammanfattning... 4 Naturvärden och skyddade områden...
Läs merStatusklassning i praktiken. En vattenvårdares vardag. Vattensamordnare
Statusklassning i praktiken Vattenvård i verkligheten En vattenvårdares vardag Vattensamordnare 018 19 50 15 gunilla.lindgren@lansstyrelsen.se I konkurrensen om vattnet får statusklassningen stor betydelse
Läs merMörrumsån, Hur når vi målet god status?
Mörrumsån, Hur når vi målet god status? Åsnen och Mörrumsån Rikt växt och djurliv, hög biologisk mångfald Stor betydelse för rekreation och friluftsliv (riksintresse) Stor betydelse för turistnäringen
Läs merMiljöprövning för tunnelbana från Akalla till Barkarby station. Bilaga 6 Redogörelse för påverkan på miljökvalitetsnormer
Miljöprövning för tunnelbana från Akalla till Barkarby station Bilaga 6 Redogörelse för påverkan på miljökvalitetsnormer Redogörelse för påverkan på miljökvalitetsnormer Miljöprövning för tunnelbana från
Läs merVattenförekomsten Ivösjön
Första sex års cykeln: 2009-2015 Vattenförekomsten Ivösjön 2015-2021 Inför dialogen 2014 och före Vattenmyndighetens beslut 22 december 2015 för perioden 2015-2021 Statusklassning Arbete i sex års cykler;
Läs merKunskapsunderlag för delområde
Kunskapsunderlag för delområde 53. Dalälven mellan Bäsingen och Håvran Version 1.0 2015-03-16 2 53. Dalälven mellan Bäsingen och Håvran Länsstyrelsen Dalarna 2015 Innehållsförteckning Sammanfattning...
Läs merVad innebär det att en sjö eller vattendrag inte har övergödningsproblem?
Övergödning Vad innebär det att en sjö eller vattendrag inte har övergödningsproblem? Enligt vattendirektivet: * Den biologi som påverkas av övergödning visar på God eller Hög status Fisk Alger Bottendjur
Läs merMetod för bedömning av recipienter och dess påverkan av dagvatten
Metod för bedömning av recipienter och dess påverkan av dagvatten Elisabeth Lundkvist i samarbete med WRS Uppsala På uppdrag av Stockholms Stad och Stockholm Vatten AB Exploatering Samhällsbyggnad Naturvård
Läs merFÖRORENINGAR I VATTENDRAG
FÖRORENINGAR I VATTENDRAG 1 Föroreningar i vattendrag Mål och krav FN, EU och Sverige Miljökvalitet Viskan Föroreningar Källor Spridning Åtgärder 2 Ramdirektivet för vatten Vi ska uppnå en långsiktigt
Läs merBedömning av Ekologisk status genom påverkansanalys av miljöproblem Sammanvägd bedömning av Övergödning (näringsbelastning) Försurning Fysisk
Sjöar och vattendrag i Bottenvikens vattendistrikt status, miljöproblem och förslag till åtgärder Bedömning av Ekologisk status genom påverkansanalys av miljöproblem Sammanvägd bedömning av Övergödning
Läs merVad påverkar god vattenstatus?
Vad påverkar god vattenstatus? Ernst Witter & Peder Eriksson Länsstyrelsen i Örebro län Föredragets innehåll 1. Vad innebär God ekologisk status för ytvatten 2. Hur har bedömningen av Ekologisk status
Läs merBilaga 1:21 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt
Bilaga 1:21 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt 2015-2021 Sammanställning av förslag till för Mellan Ljungans åtgärdsområde Detta är en sammanställning av de som föreslås för Mellan Ljungans
Läs merKunskapsunderlag för delområde
Kunskapsunderlag för delområde 20. Siljans näravrinningsområde Version 1.0 2015-03-16 2 20. Siljans näravrinningsområde Länsstyrelsen Dalarna 2015 Innehållsförteckning Sammanfattning... 4 Naturvärden och
Läs merBilaga 1:2 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt
Bilaga 1:2 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt 2015-2021 Sammanställning av förslag till för Malgomaj och Kultsjödalens åtgärdsområde Detta är en sammanställning av de som föreslås för åtgärdsområdet
Läs merPM HYDROMORFOLOGISK PÅVERKAN
8 1 Syfte Denna PM avser att beskriva den planerade verksamheten vid Lövstas eventuella påverkan på de hydromorfologiska kvalitetsfaktorerna enligt vattendirektivet. 2 Planerad verksamhet I Mälaren planeras
Läs merBilaga 1:4 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt
Bilaga 1:4 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt 2015-2021 Sammanställning av förslag till för Långseleåns åtgärdsområde Detta är en sammanställning av de som föreslås för Långseleåns åtgärdsområde.
Läs merBilaga 1:31 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt 2015-2021
Bilaga 1:31 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt 2015-2021 Sammanställning av förslag för åtgärdsområdet Södra Hälsinglands utsjövatten Detta är en sammanställning av de som föreslås för
Läs merKunskapsunderlag för delområde
Kunskapsunderlag för delområde 5. Rotälvens avrinningsområde Version 1.1 2 5. Rotälvens avrinningsområde Länsstyrelsen Dalarna 2015 Innehållsförteckning Sammanfattning... 4 Naturvärden och skyddade områden...
Läs merÅby, Byske och Kåge vattenrådsområde
Åby, Byske och Kåge vattenrådsområde Åby, Byske och Kåge vattenrådsområde - Översikt av väsentliga frågor - Ekologisk status i Bottenvikens vattendistrikt Sammanvägd bedömning av Näringsbelastning Försurning
Läs merHökesån. Lantmäteriet Ur GSD-produkter ärende /188F
Hökesån Lantmäteriet 2008. Ur GSD-produkter ärende 106-2004/188F. Projekt Vattensamverkan är ett initiativ från Länsstyrelsen i Jönköpings län. Mycket av data är hämtad från databasen VattenInformationsSystem
Läs mer- Mölndalsåns stora källsjö
Östra Nedsjön 2015 Mölndalsåns Östra Nedsjön stora källsjö - Mölndalsåns stora källsjö Östra Nedsjön Näringsfattig rödingsjö Fiskejournalen 1976 Vattenkemi Sedimentkemi Kvicksilver i fisk Nätfisken Växtplankton
Läs merMiljöövervakningsprogram för Bällstaån
MILJÖFÖRVALTNINGEN MILJÖANALYS TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (6) 2012-10-15 Handläggare: Stina Thörnelöf Telefon: 08-508 28 852 Till Miljö- och hälsoskyddsnämnden 2012-11-20 p. 22 Miljöövervakningsprogram 2012-2015
Läs merUtmaningar i Västra Götalands län hur når vi god status i våra vatten? Johan Andersson & Anna Dimming, Vattenavdelningen
Utmaningar i Västra Götalands län hur når vi god status i våra vatten? Johan Andersson & Anna Dimming, Vattenavdelningen Ekologisk status 2015 Kemisk status 2015 God Ej god Hur ser statusklassningen ut
Läs merBilaga 1:1 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt
Bilaga 1:1 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt 2015-2021 Sammanställning av förslag till för Vojmån och Vapstälvens åtgärdsområde Detta är en sammanställning av de som föreslås för åtgärdsområdet
Läs merHydromorfologi. Foto: Anders Larsson. Anders Larsson
Hydromorfologi Foto: Anders Larsson Anders Larsson Hydromorfologi Konnektivitet Samtliga vattenförekomster bedömts Hydrologisk regim De vattenförekomster som skulle påverka ekologisk status. Morfologi
Läs merUPPDRAGSLEDARE. Jard Gidlund UPPRÄTTAD AV. Petra Wallberg. Svar på begäran av komplettering av ansökan från Länsstyrelsen i Stockholm
UPPDRAG Miljö UPPDRAGSNUMMER 5630208300 UPPDRAGSLEDARE Jard Gidlund UPPRÄTTAD AV Petra Wallberg DATUM GRANSKAD AV Uno Strömberg Svar på begäran av komplettering av ansökan från Länsstyrelsen i Stockholm
Läs merSjöar och vattendrag i Oxundaåns avrinningsområde 2015
Sjöar och vattendrag i åns avrinningsområde 2015 Medeltemperatur Nederbörd Medelvattenflöde Bedömningsgrundernas fem olika klasser Nuvarande dokument som används i denna underökning Havs- och vattenmyndighetens
Läs merBilaga 1:3 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt
Bilaga 1:3 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt 2015-2021 Sammanställning av förslag till åtgärder för Övre Ångermanälvens åtgärdsområde Detta är en sammanställning av de åtgärder som föreslås
Läs merEnskilda avlopps inverkan på algblomning och övergödning i Kyrkviken Utfört av Jörgen Karlsson, utredare Arvika 2010-12-30
Enskilda avlopps inverkan på algblomning och övergödning i Kyrkviken Utfört av Jörgen Karlsson, utredare Arvika 21-12-3 Arvika kommun, 671 81 Arvika Besöksadress: Ö Esplanaden 5, Arvika Hemsida: www.arvika.se
Läs merUnderlagsdokument till åtgärdsprogrammet
Underlagsdokument till åtgärdsprogrammet Kapitel 1. Beskrivning av avrinningsområdet E. befolkning, andel jordbruk, utsläppskällor, värdefulla vatten Varför ser det ut så här? Kap. 2 Miljöproblem i ytvatten
Läs merMiljögifter inom vattenförvaltningen och miljöövervakningen. Håkan Johansson, Länsstyrelsen i Stockholms län, enheten för miljöanalys
Miljögifter inom vattenförvaltningen och miljöövervakningen Håkan Johansson, Länsstyrelsen i Stockholms län, enheten för miljöanalys Miljögifter inom vattenförvaltningen Särskilt förorenande ämnen (SFÄ)
Läs merLANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND Sydost
LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND Sydost REMISSYTTRANDE Till: vattenmyndigheten.kalmar@lansstyrelsen.se Synpunkter på förslag till miljökvalitetsnormer, åtgärdsprogram och förvaltningsplan för Södra Östersjöns
Läs merVad innebär vattendirektivet?
Vad innebär vattendirektivet? Hur står det till med vattenkvaliten i Marielundsbäcken i Suseåns avrinningsområde 2013-05-13 Jonas Svensson Samordnare för vattenförvaltningen i Hallands län Vattendirektivet
Läs merBilaga 1:44 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt 2015-2021
Bilaga 1:44 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt 2015-2021 Sammanställning av förslag till åtgärder för Siljans åtgärdsområde Detta är en sammanställning av de åtgärder som föreslås för åtgärdsområde
Läs merVattenkvalitet i Råne/Luleälvens vattenrådsområde
Regionalt höstmöte om vattenarbetet Vattenkvalitet i Råne/Luleälvens vattenrådsområde Inklusive Luleå kust och skärgård Patrik Olofsson Länsstyrelsen i Norrbotten 2011-09-16 Bra att veta info - Begreppet
Läs merVattenkvalitet i Tornedalens vattenparlamentsområde
Regionalt höstmöte om vattenarbetet Vattenkvalitet i Tornedalens vattenparlamentsområde Inklusive Haparanda kust och skärgård Patrik Olofsson Länsstyrelsen i Norrbotten 2011-09-21 Bra att veta info - Begreppet
Läs merHur mår Lejondalssjön? Miljösituation och möjliga åtgärder
Hur mår Lejondalssjön? Miljösituation och möjliga åtgärder Innehåll Bakgrund Vattendirektivet - mål Ekologisk status Hur funkar sjön? Fosforpåverkan - möjliga åtgärder Fiskbeståndet Kräftor Lejondalsbäcken
Läs merDen praktiska nyttan med åtgärdsprogram. Åke Bengtsson Vattenmyndigheten för Bottenhavets vattendistrikt
Den praktiska nyttan med åtgärdsprogram Åke Bengtsson Vattenmyndigheten för Bottenhavets vattendistrikt Att gå från byråkrati till handling Kartläggning och analys Identifiera vattenförekomster, bedöma
Läs merSjöLyftet Hur kan det vara till nytta för vattenförvaltningen?
SjöLyftet Hur kan det vara till nytta för vattenförvaltningen? Fem vattenmyndigheter Samordnar arbetet enligt ramdirektivet för vatten samt ett antal övriga direktiv Naturgiven indelning -Havsbassänger
Läs merBilaga 1:33 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt
Bilaga 1:33 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt 2015-2021 Sammanställning av förslag till för åtgärdsområdet Södra Gästriklands utsjövatten Detta är en sammanställning av de som föreslås
Läs merLilla Å (Mynningen-Musån)
20120412 Vattenförekomst Lilla Å (MynningenMusån) EU_CD Vattenkategori Distriktsindelning Huvudavrinningsområde Delavrinningsområde Kommuner Övervakningsstationer SE632093131112 Vattendrag 5. Västerhavet
Läs merSammanställning för åtgärdsområde 28. Sjöråsån, Mariedalsån och Öredalsån
Sammanställning för åtgärdsområde 28. Sjöråsån, Mariedalsån och Öredalsån Denna sammanställning baseras på allmän information om åtgärdsområdet som varje länsstyrelse har tagit fram samt information som
Läs merBilaga 1:10 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt
Bilaga 1:10 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt 2015-2021 Sammanställning av förslag till åtgärder för åtgärdsområdet Södra Västerbotten, Bottenhavsdelen Detta är en sammanställning av de
Läs merSt Ullfjärden. L Ullfjärden. Kalmarviken. Björkfjärden. Bedömningar inom vattenplan (fastställda )
Rydjan St Ullfjärden Svartviken Håtunaholmsviken Sigtunafjärden L Ullfjärden Skarven Lejondalssjön Upplands-Bro kommun Kalmarviken Björkfjärden Namn Rydjan EU_CD (VISS) NW661098-159871 SjöID 661122-159863
Läs merMörrumsån. Vatten är ingen vara vilken som helst utan ett arv som måste skyddas, försvaras och behandlas som ett sådant. Vattendirektivet 2000/60/EG
Mörrumsån Vatten är ingen vara vilken som helst utan ett arv som måste skyddas, försvaras och behandlas som ett sådant. Vattendirektivet 2000/60/EG Helgasjön. Foto: Birgitta Sundholm Monica Andersson Arbetsprocess
Läs merSammanställning av mätdata, status och utveckling
Ramböll Sverige AB Kottlasjön LIDINGÖ STAD Sammanställning av mätdata, status och utveckling Stockholm 2008 10 27 LIDINGÖ STAD Kottlasjön Sammanställning av mätdata, status och utveckling Datum 2008 10
Läs merStatus på Gotland och exempel på lokala åtgärder
Status på Gotland och exempel på lokala åtgärder Sjöar och vattendrag Peter Landergren Kustvatten Andreas Pettersson Grundvatten Frida Eklund Ny klassning av Gotlands vatten vattendrag/sjöar Ekologisk
Läs merLägesrapport KVVP etapp 1
Lägesrapport KVVP etapp 1 Dammar och Våtmarker: En pågående entreprenad (Nr 750 Ry 4:1), Nr 781 Hammarlunda 7:1 upphandlas när skötsel av vindpump är klarlagd Resultat: 12 ha våtmarksyta, fiskevårdande
Läs merMiljökvalitetsnormer och undantag. Mats Wallin, Norra Östersjöns vattendistrikt
Miljökvalitetsnormer och undantag Mats Wallin, Norra Östersjöns vattendistrikt Syftet med vattenförvaltningen God yt- och grundvattenstatus senast 2015. Vatten med sämre status än god och utan utveckling
Läs merStatusklassning och vattendirektivet i Viskan
Statusklassning och vattendirektivet i Viskan EU s ramdirektiv för vatten och svensk vattenförvaltning VARFÖR EN NY VATTENFÖRVALTNING? Vatten är ingen vara vilken som helst utan ett arv som måste skyddas,
Läs merHur påverkar enskilda avlopp vattenkvaliteten i Emån? Thomas Nydén Emåförbundet
Hur påverkar enskilda avlopp vattenkvaliteten i Emån? Thomas Nydén Emåförbundet Vi behöver alla bra vattenkvalitet, och alla kan hjälpa till! Alseda Emåförbundets organisation RECIPIENTKONTROLL Övervakning
Läs merGULLSPÅNGSÄLVEN Skillerälven uppströms Filipstad (station 3502)
GULLSPÅNGSÄLVEN 28-212 Skillerälven uppströms Filipstad (station 352) Innehåll Avrinningsområde/utsläpp Väderförhållanden Vattenföring Surhetstillstånd Metaller Organiskt material Siktdjup och klorofyll
Läs merPM Sollentuna kommun Avrinningsområdesbestämning och föroreningsberäkningar
Hr PM 2006-06-19 Sollentuna kommun Avrinningsområdesbestämning och föroreningsberäkningar för dagvatten 1143 245 000 Föroreningsberäkningar för dagvatten till Edsviken inom Sollentuna kommun Inledning...
Läs merVersion 1.00 Projekt 7407 Upprättad Reviderad. PM vattenmiljö och botten, tillhörande detaljplaneprogram Södra Grimmstad, Kils kommun
Version 1.00 Projekt 7407 Upprättad 2016-09-06 Reviderad PM vattenmiljö och botten, tillhörande detaljplaneprogram Södra Grimmstad, Kils kommun Sammanfattning En riktad inventering av har skett i samband
Läs merSammanställning för åtgärdsområde 2. Borgviksälven
Sammanställning för åtgärdsområde 2. Borgviksälven Denna sammanställning baseras på allmän information om åtgärdsområdet som varje länsstyrelse har tagit fram samt information som fanns i VISS i september
Läs merBilaga 1:22 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt
Bilaga 1:22 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt 2015-2021 Sammanställning av förslag till för Övre Ljungans åtgärdsområde Detta är en sammanställning av de som föreslås för Övre Ljungans
Läs merLämplig utsläppspunkt
Lämplig utsläppspunkt 1. Inledning Denna PM sammanfattar utredningen gällande lämplig utsläppspunkt för det behandlade lakvattnet. Rapporten ingår som en del av den prövotidsredovisning för Löt avfallsanläggning
Läs merSammanställning för åtgärdsområde 5. Dalbergså och Holmsån
Sammanställning för åtgärdsområde 5. Dalbergså och Holmsån Denna sammanställning baseras på allmän information om åtgärdsområdet som varje länsstyrelse har tagit fram samt information som fanns i VISS
Läs merÖVERSIKT AV VÄSENTLIGA FRÅGOR FÖR FÖRVALTNINGSPLAN I NORRA ÖSTERSJÖNS VATTENDISTRIKT
SHMF101 v 1.0 2007-03-19, \\web02\inetpub\insyn.stockholm.se\work\miljo\2008-04-15\dagordning\tjänsteutlåtande\15 Översikt av väsentliga frågor för förvaltningsplan i norra Östersjöns vattendistrikt.doc
Läs merBilaga 1:50 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt
Bilaga 1:50 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt 2015-2021 Sammanställning av förslag till för Bottenhavets internationella gränsvattenområden i Jämtlands län Detta är en sammanställning
Läs merBeräkningar av flöden och magasinvolymer
KOMPLEMENT DAGVATTENUTREDNING KUNGSBERGA 1:34 Bakgrund En ny detaljplan har arbetats fram för ett område i Kungsberga, Ekerö kommun. WSP har utfört en dagvattenutredning för detaljplaneområdet (WSP 2016-05-13).
Läs merMILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING AV ÅTGÄRDSPROGRAM Bottenhavets vattendistrikt
MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING AV ÅTGÄRDSPROGRAM Bottenhavets vattendistrikt 2009 2015 Rapportnr: 2010:3 ISSN: 1403-624X Titel: Miljökonsekvensbeskrivning Bottenhavets vattendistrikt 2009-2015 Utgivare: Vattenmyndigheten
Läs merSkellefteälvens vattenrådsområde - Gublijaure -
Skellefteälvens vattenrådsområde - Gublijaure - Skellefteälvens vattenrådsområde - Översikt av väsentliga frågor - Bakgrundskartor från Lantmäteriet Ur GSD ärende nr 106-2004/188-AC samt från SMHI Ekologisk
Läs merAcceptabel belastning
1 Acceptabel belastning 1. Inledning Denna PM redogör för acceptabel belastning och önskade skyddsnivåer på vattenrecipienter inom och nedströms Löt avfallsanläggning. Rapporten ingår som en del av den
Läs merRenare marks vårmöte 2010
Renare marks vårmöte 2010 Vad innebär de nya miljökvalitetsnormerna för vatten Helena Segervall Miljökvalitetsnormer Bestämmer om kvalitén på miljön i ett visst avgränsat område, t ex en vattenförekomst
Läs merFörslag till åtgärdsprogram och förvaltningsplan för Norra Östersjöns vattendistrikt - yttrande till Vattenmyndigheten
1 (7) DATUM DNR 2015-02-24 KS/2015:37 Yttrande Vattenmyndigheten.vastmanland@ lansstyrelsen.se Förslag till åtgärdsprogram och förvaltningsplan för Norra Östersjöns vattendistrikt - yttrande till Vattenmyndigheten
Läs merDagvatten en komplex blandning
Dagvatten en komplex blandning Vilka ämnen finns i dagvatten? Varför varierar föroreningarna i dagvatten? Måste vi verkligen ta hänsyn till dagvattnet? Camilla Vesterlund Vattenmyndigheten Bottenvikens
Läs merStatusklassning inom Bottenvikens vattendistrikts kustvatten
Statusklassning inom Bottenvikens vattendistrikts kustvatten Bakgrundsdata HOME Näringsstatus Recipientkontrolldata Näringsstatus Klorofyll (Bottenfauna) Prio och SFÄ NMÖ/RMÖ Näringsämnen Klorofyll, Biovolym
Läs merSAMRÅDSHANDLING. BEHOVSBEDÖMNING Detaljplan för Sundsberg 2:13 och del av 1:64, Selma. SUNNE KOMMUN Värmlands län
SAMRÅDSHANDLING BEHOVSBEDÖMNING Detaljplan för Sundsberg 2:13 och del av 1:64, Selma. SUNNE KOMMUN Värmlands län 2015-05-05 Behovsbedömning Enligt 6 kap. 11 miljöbalken (MB) om miljöbedömningar och miljökonsekvensbeskrivningar
Läs merGod vattenstatus en kommunal angelägenhet
God vattenstatus en kommunal angelägenhet 2015-04-08 Miljöförvaltningen Juha Salonsaari Stockholms vattenområden viktiga för vår livskvalitet! Stockholm är en stad på vatten Ekosystemtjänster är nyckelfaktorer
Läs merMiljöprövning för tunnelbana till Arenastaden. Bilaga 8 Redogörelse för påverkan på miljökvalitetsnormer
Miljöprövning för tunnelbana till Arenastaden Bilaga 8 Redogörelse för påverkan på miljökvalitetsnormer Redogörelse för påverkan på miljökvalitetsnormer Miljöprövning för tunnelbana till Arenastaden Titel:
Läs merBilaga 1:23 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt
Bilaga 1:23 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt 2015-2021 Sammanställning av förslag till för Övre Ljusnans åtgärdsområde Detta är en sammanställning av de som föreslås för Övre Ljusnans
Läs merDan Hellman, Ragnar Lagergren, Cecilia Niklasson, Anna-Karin Weichelt och Ann-Sofie Wernersson
Dan Hellman, Ragnar Lagergren, Cecilia Niklasson, Anna-Karin Weichelt och Ann-Sofie Wernersson Kartläggning statusklassning Rapportering Uppföljning och övervakning 6 år Ange miljökvalitetsnormer Undantag
Läs mer