Kunskapsunderlag för delområde

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Kunskapsunderlag för delområde"

Transkript

1 Kunskapsunderlag för delområde 53. Dalälven mellan Bäsingen och Håvran Version

2 2 53. Dalälven mellan Bäsingen och Håvran Länsstyrelsen Dalarna 2015

3 Innehållsförteckning Sammanfattning... 4 Naturvärden och skyddade områden... 5 Kulturmiljö... 6 Sjöar och vattendrag... 7 Vattnets kemiska och ekologiska status... 7 Miljögifter Tillståndet i miljön Källor till påverkan Behov av åtgärder för att nå miljökvalitetsnormerna Undersökningar och övriga insatser Genomförda och pågående åtgärder Övergödning Tillståndet i miljön Försurning Fysisk påverkan Fysisk påverkan Hydrologi (vattenreglering) Tillståndet i miljön och källor till påverkan Behov av åtgärder för att nå miljökvalitetsnormerna Genomförda och pågående åtgärder Fysisk påverkan Konnektivitet (vandringshinder) Tillståndet i miljön och källor till påverkan Behov av åtgärder för att nå miljökvalitetsnormerna Genomförda och pågående åtgärder Fysisk påverkan Morfologi (rätning, rensning, markanvändning) Tillståndet i miljön Källor till påverkan Behov av åtgärder för att nå miljökvalitetsnormerna Genomförda och pågående åtgärder Referenser Bilagor Bilaga 1. Provtagning miljögifter Externa bilagor Länsstyrelsen Dalarna Dalälven mellan Bäsingen och Håvran 3

4 Sammanfattning Delavrinningsområdet Dalälven mellan Bäsingen och Håvran ligger till större delen i kommunerna Avesta och Norberg men sträcker sig även in i kommunerna Hedemora och Sala. Inom området finns ett riksintresse för kulturmiljö, Avesta (W6), som är en industrimiljö som inkluderar bland annat Koppardalen, gamla järnverket och kraftverksanläggningarna i Lillforsen och Storforsen. För området har bergsbruk och metallhantering haft en stor historisk betydelse och har dominerats av Avestas industri- och bruksmiljö. Längs avrinningsområdets vattendrag återfinns lämningar efter metallframställning, kvarnar och dammvallar. Även äldre lämningar har påträffats i form av boplatser, gårdstomter och förhistoriska gravar. I avrinningsområdets södra delar ligger Nedre Dalälven som har pekats ut som ett särskilt värdefullt område med natur- och kulturmiljöer i, och i anslutning till, sjöar och vattendrag. Inom avrinningsområdet finns det lokalt stora problem med miljögifter. De primära påverkanskällorna är i första hand koncentrerade kring Avesta och Krylbo. Det finns här en stor variation av verksamhetstyper, både pågående och nedlagda verksamheter, vilka påverkar vattenmiljöerna i området. Den komplexa påverkansbilden speglas i den stora mångfald av miljögifter som uppmätts i området. Det som troligen främst kan ha påverkat vattenavrinningen inom området rörande kulturoch fornlämningar är bergsbruket, metallframställning, anknutna historiska verksamheter samt i viss mån flottning Inga sjöar eller vattendrag inom delavrinningsområdet har bedömts ha problem med försurning Dalälven mellan Bäsingen och Håvran Länsstyrelsen Dalarna 2015

5 Naturvärden och skyddade områden Inom avrinningsområdet finns inga Natura 2000-områden med vattenanknutna livsmiljöer eller arter. Området vid Kungsgårdsholmarna, Hovranområdet och Döda fallen är utpekat som riksintresse för naturvård enligt miljöbalken. Inom området ligger Kungsgårdsholmarna och det angränsande Hovranområdet vilka båda har pekats ut inom Miljökvalitetsmålet Levande sjöar och vattendrag. Utpekandet har skett ur naturvårdsynpunkt. Värdena består bland annat för Kungsgårdsholmarna av den översvämningsberoende strandfloran och för Hovranområdet den översvämningsoch betesberoende strandfloran samt den stora variationen på vattenanknutna miljöer och arter. Storsjön vid Ingolsbenning har pekats ut ur fiskesynpunkt och Bjurforsbäcken ur naturmiljösynpunkt. Längs Bjurforsbäcken har det bildats ett kommunalt reservat, bland annat för att bevara den öringstam som finns här. Tre allmänna vattentäkter har skydd i form av vattenskyddsområde, Germundsbo (2002), reservvattentäkten Mästerbo (1960) och Brunnbäck (2002). Länsstyrelsen Dalarna Dalälven mellan Bäsingen och Håvran 5

6 Kulturmiljö Bergsbruk och metallhantering har haft stor historisk betydelse inom området och domineras av Avesta och dess industri- och bruksmiljö. Utmed områdets vattendrag finns, förutom lämningar efter metallframställning, bland annat kvarnar och dammvallar. Äldre lämningar förekommer i form av exempelvis boplatser, gårdstomter och förhistoriska gravar. En snabb överblick av terrängmodeller framtagna från lantmäteriets höjdmodell visar på ett stort antal lämningar efter främst kolframställning, färdvägar, täktverksamhet samt gruvor inom området, som inte är kända sedan tidigare. I södra delen av området ligger Nedre Dalälven som är utmärkt som särskilt värdefullt område med natur- och kulturmiljöer i och i anslutning till sjöar och vattendrag (Vattendirektivet för kultur 2005). Detta område innefattar även ett riksintresse för kulturmiljö, Avesta (W6) 1. Avesta är en industrimiljö och inkluderar bland annat Koppardalen med Avesta hytta, gamla järnverket och kraftverksanläggningar i Lillforsen och Storforsen. I norra delen av avrinningsområdet ligger Grådö-Hamre-Husby, ytterligare ett område med särskilt värdefulla natur- och kulturmiljöer i och i anslutning till sjöar och vattendrag (Vattendirektivet för kultur 2005). Grådö-Hamre-Husby är en centralbygd vid Dalälven där järnframställning haft stor betydelse sedan åtminstone järnåldern. Området var av strategisk betydelse för kontroll av kommunikationer utmed Dalälven. I Grådö, finns rester av en medeltida befästning, skans, vid Dalälven. Övriga intressanta områden med kända vattenanknutna kulturvärden är bland annat Ingolsbenning, Bjurfors och Knallasbenning. Fornminnesinventering har skett i området som berör Dalarna åren Det som troligen främst kan ha påverkat vattenavrinningen inom området rörande kulturoch fornlämningar är bergsbruket, metallframställning, anknutna historiska verksamheter samt i viss mån flottning. Vidare åtgärder i anslutning till återställande av vattendrag i områden där det kan finnas kulturlämningar bör göras i samråd med kulturmiljöfunktionen vid Länsstyrelsen Dalarna Dalälven mellan Bäsingen och Håvran Länsstyrelsen Dalarna 2015

7 Sjöar och vattendrag Vattnets kemiska och ekologiska status Figur 1. Karta över delavrinningsområde 53. Dalälven mellan Bäsingen och Håvran. Sjöar anges med namn medan vattendrag anges med löpnummer. Detta löpnummer återfinns även i Tabell 1. I Tabell 1 nedan presenteras ytvattenförekomsterna inom avrinningsområdet. Tabellen innehåller information om ekologisk och kemisk status och miljökvalitetsnormer (MKN) som föreslås gälla från och med år Den visar även vilka miljöproblem som finns i vattenförekomsten och som föranleder åtgärder. Se kartorna Figur 2 och Figur 3 för den ekologiska samt kemiska statusen (exklusive kvicksilver) i delavrinningsområdet. Länsstyrelsen Dalarna Dalälven mellan Bäsingen och Håvran 7

8 Tabell 1. I tabellen redovisas ekologisk och kemisk status samt vilka miljökvalitetsnormer som föreslås gälla fr.o.m (GES = God Ekologisk Status, GEP= God Ekologisk Potential, GKSS = God kemisk ytvattenstatus). Kemisk status samt miljöproblemet miljögifter anges exklusive kvicksilver (F: försurning, Ö: övergödning, FP: fysisk påverkan och M: miljögifter, vilket inkluderar miljögifter som ingår i bedömningen för antingen kemisk eller ekologisk status). Löpnumret i tabellen anger vattenförekomstens position i kartan (Figur 1). Den kemiska statusen Ej klassad innebär att det saknas miljögiftsmätningar i vattenförekomsten. För varje vatten redovisas en unik EUCD-kod (exempelvis SE ) som kan användas för att söka efter vattnet i VISS-databasen (Vatteninformationssystem Sverige Ekologisk status Kemisk status Miljöproblem Löpnr mellan Bäsingen och Vattenförekomster i Dalälven Håvran 1 Dalälven (Avestaforsen - Bäsingen) SE Dalälven SE Kvarnbrobäcken SE Svartån SE Myrsjöån SE Bjurforsbäcken SE Bäcken mellan Lillsjön och Storsjön SE Klintboån SE Klintboån (Lillsjön - Hyttsjön) SE Dammsjöån SE Storsjön SE Ekologisk status Måttlig Otillfredsställande Måttlig Måttlig Måttlig Måttlig Måttlig Måttlig Måttlig Måttlig Måttlig MKN GES 2021 GES 2021 GES 2021 GES 2021 GES 2021 GES 2021 GES 2021 GES 2021 GES 2021 GES 2021 GES 2021 Kemisk status Uppnår ej god Ej klassad Ej klassad Uppnår ej god Uppnår ej god Ej klassad Ej klassad Ej klassad Ej klassad Ej klassad Ej klassad MKN F Ö FP M Kommun GKSS 2021 GKSS 2015 GKSS 2015 GKSS 2021 GKSS 2021 GKSS 2015 GKSS 2015 GKSS 2015 GKSS 2015 GKSS 2015 GKSS 2015 Avesta Avesta, Hedemora Avesta Avesta Avesta, Norberg Avesta, Norberg Norberg Avesta, Norberg Norberg Norberg Hedemora, Norberg Dalälven mellan Bäsingen och Håvran Länsstyrelsen Dalarna 2015

9 Figur 2. Sjöars och vattendrags ekologiska status inom delområdet Dalälven mellan Bäsingen och Håvran. Vita partier i kartan representerar vatten som inte inkluderats i statusklassningen. Den ekologiska statusen är en sammanvägning mellan en rad olika parametrar som exempelvis biologiska kvalitetsfaktorer såsom fisk och även kvalitetsfaktorer som vattenkemi. Då det är biologin som i första hand ska förbättras inom vattenförvaltningen är det de biologiska faktorerna som väger tyngst vid bedömningen av den ekologiska statusen. Se Figur 1 för namnsättning av sjöar och vattendrag. Länsstyrelsen Dalarna Dalälven mellan Bäsingen och Håvran 9

10 Figur 3 Sjöars och vattendrags kemiska status (exklusive kvicksilver) inom delområdet Dalälven mellan Bäsingen och Håvran. Vita partier i kartan representerar vatten som inte inkluderats i statusklassningen. I de fall då den kemiska statusen anges som Ej klassad saknas det mätningar i, eller i anslutning till, vattnet och det är därmed okänt vilken kemisk status vattnet har. Se Figur 1 för namnsättning av sjöar och vattendrag Dalälven mellan Bäsingen och Håvran Länsstyrelsen Dalarna 2015

11 Miljögifter Dalälvens avrinningsområde mellan Bäsingen och Håvran har lokalt stora problem med miljögifter. Påverkanskällorna för miljögifter är koncentrerade kring Avesta och Krylbo, och det är en stor variation av verksamhetstyper, både nedlagda med förorenad mark och pågående, och därmed är påverkansbilden för delar av detta avrinningsområde komplex. Detta återspeglas i den stora mångfald av föroreningar som uppmätts i avrinningsområdets provtagna vattenförekomster. Tillståndet i miljön Figur 4. Sjöar och vattendrag inom delområdet Dalälven mellan Bäsingen och Håvran som har problem med miljögifter visas i lila på karta. Kartan inkluderar alla uppmätta miljögifter, dvs. både de som inkluderas i ekologisk och kemisk status. Se Figur 1 för namnsättning av sjöar och vattendrag. Inom Dalälvens avrinningsområde mellan Bäsingen och Håvran har tre vattenförekomster problem med miljögifter (Figur 4). Av dessa vattenförekomster uppnår tre ej god kemisk status och tre vattenförekomster har måttlig ekologisk status på grund av miljögifter (Tabell 1). Provtagning för analys av miljögifter har skett i tre vattenförekomster inom avrinningsområdet (Bilaga 1). Övriga vattenförekomster antas ha god kemisk och ekologisk status utifrån miljögifter, men de anges i Tabell 1 som Ej klassade. Detta för att man ska kunna urskilja dem från de provtagna vattenförekomsterna. Länsstyrelsen Dalarna Dalälven mellan Bäsingen och Håvran 11

12 De vattenförekomster som beskrivs nedan är de som ej uppnår god kemisk status eller där det kan finnas en risk att god kemisk status inte uppnås, och de vattenförekomster som på grund av miljögifter får måttlig ekologisk status. Bilaga 1 redovisar när och i vilken matris provtagning skett, och vilka ämnen som överstiger gränsvärden eller klassgränser eller finns i förhöjda halter. Myrsjöån (SE ) Vattenförekomsten uppnår ej god kemisk status. Halter av Cd, DEHP och Ni överstiger respektive gränsvärde. Cr- och Zn-halterna i vatten överstiger klassgränsen för måttlig ekologisk status. Det finns en stor mångfald av ämnen som uppmätts, och även om de flesta inte överstiger några gränsvärden eller klassgränser påvisar det en spridning av miljögifter till ytvattnet från omkringliggande påverkanskällor. Svartån (SE ) Vattenförekomsten uppnår ej god kemisk status. Halterna av Cd, oktylfenol, Ni, pentaklorbensen och pentaklorfenol i ytvatten överstiger respektive gränsvärde. Sedimenthalterna för sex PAHer överstiger respektive gränsvärde. TBT-halten i vatten tangerar gränsvärdet. Cr-och Zn-halterna i vatten överstiger klassgränsen för måttlig ekologisk status. Sedimenthalterna av Cr, Cu, Ni och Zn överstiger respektive gränsvärde eller klassgräns. Sedimenthalter av dioxiner och dioxinlika är förhöjda. Dioxiner och dioxinlika PCBer har i dagläget inget gränsvärde eller klassgräns för sediment, men inför förra vattenförvaltningscykeln föreslogs ett gränsvärde (Naturvårdsverket 2008). Uppmätta halter var högre än detta värde. I Svartån placerades en sedimentfälla hösten I sedimentpartiklarna uppmättes tre olika PAHer i koncentrationer som översteg gränsvärdet för sediment. Även höga halter av klorparaffiner (mellankedjiga, MCCP) har påträffadats i sedimentfällan. MCCP har i dagsläget inget gränsvärde eller klassgräns för sediment, men inför förra vattenförvaltningscykeln föreslogs ett gränsvärde (Naturvårdsverket 2008) och halterna i Svartån översteg detta värde. Det material som uppsamlas i sedimentfällor är det organiska material som senare ska sedimentera på botten (i ackumulationsbottnar). Föroreningar som är bundna till detta material återspeglar antingen de föroreningar som nyligen släppts ut i vattnet eller de föroreningar som är bundna till sediment och som genom omrörning, av exempelvis bottenlevande djur eller vattenströmmar, åter är i vattenfasen och kan transporteras vidare nedströms. Det uppmättes ett flertal ämnen i sediment från sedimentfällan vilket visar på att många olika ämnen sprids till Svartån från dess närliggande verksamheter, nedlagda eller pågående, och de sprids mycket troligt vidare till Dalälven och vidare nedströms. Perfluorerade ämnen har påträffats vid ett flertal tillfällen, men tyvärr har laboratorierna inte lyckats omräkna halterna uppmätta i de passiva provtagarna till motsvarande vattenkoncentrationer så att de kan jämföras med gränsvärden. Dalälven (Avestaforsen Bäsingen, SE ) Vattenförekomsten uppnår ej god kemisk status. Halterna av bromerade flamskyddsmedel övertiger gränsvärdet. Halterna av PFOS i fisk är förhöjda. Även sedimenthalterna av HCB, HCH och nonylfenol är förhöjda i jämförelse med gränsvärden Dalälven mellan Bäsingen och Håvran Länsstyrelsen Dalarna 2015

13 En stor variation av miljögifter har påträffats i ytvattenprover i denna vattenförekomst. Det är både ämnen som kan kopplas till förorenade områden eftersom de under lång tid varit förbjudna i Sverige, exempelvis bekämpningsmedlet lindan, men också till pågående verksamheter exempelvis fenoler. Källor till påverkan Pågående miljöfarlig verksamhet Det finns totalt 11 tillståndspliktiga miljöfarliga verksamheter i avrinningsområdet (Figur 5). Fem av dessa är täkter med liten miljöpåverkan. Det finns en A-verksamhet som representerar stålindustrin (Outokumpu Stainless AB). Verksamheten, som omfattas av både Seveso- och IPPC/IED-direktiven är lokaliserad till Västerbobäcken. Vid den verksamheten genereras utsläpp av organiska ämnen och metaller både till luft och till vatten. Utsläppen till vatten omfattar bland annat metaller (Cr, Ni, Zn) och mineralolja. Dagvattnet står för en stor del av utsläppet till vatten (upp till 95 %). Cirka 2 ton olja, 400 kg Cr, 250 kg Ni och 230 kg Zn når totalt Västerbobäcken årligen (Miljörapporteringssystemet, emissionsdeklaration 2012). Även via luften transporteras diffust ämnen som Hg, Cu, Pb, Zn, Ni, PAH och dioxiner från verksamheten och faller slutligen ner i närområdet. Övriga verksamheter är så kallade B-verksamheter och utgörs bland annat av avfallsförbränning Avesta som har mindre utsläpp av bland annat Hg och dioxiner till luft. Utsläpp av rökkondensat och dagvatten sker till Dalälven. Outokumpu Press Plate AB (enbart stoft till luft), Karl Hedin Sågverk och Krylbo avloppsreningsverk (ARV) är även de B-verksamheter. Krylbo ARV, som renar både hushålls- och industriellt vatten bland annat från ovan nämnda verksamheter, har kända utsläpp till recipienten Dalälven. Tabell 2 visar utsläppsstorlek av metaller till recipient från Krylbo ARV och Outokumpu. Även organiska miljögifter som till stor del härstammar från olika produkter, såsom alkylfenoler, ftalater, perfluorerade ämnen, flamskyddsmedel och läkemedel kan nå recipienter via reningsverken. Diffusa utsläpp av olika föroreningar kan dock ske via dagvattenavrinning av hårdgjorda ytor från alla dessa verksamheter. Även mindre, miljöfarliga, verksamheter (C- och U-verksamheter) kan lokalt ha en påverkan via direkta punktutsläpp eller indirekta diffusa utsläpp via luft eller dagvattenavrinning. Länsstyrelsen Dalarna Dalälven mellan Bäsingen och Håvran 13

14 Figur 5. Pågående tillståndspliktig miljöfarliga verksamheter inom delområdet Dalälven mellan Bäsingen och Håvran. I kartan visas A- och B-verksamheter. Vita ytor i kartan representerar vatten som inte inkluderats i statusklassningen. Tabell 2. Utsläpp av metaller från Krylbo avloppsreningsverk (ARV) respektive Outokumpu till vatten redovisat som medelvärde för Ämne Krylbo ARV Outokumpu kg/år kg/år (medel åren ) År 2012 Cd 0,16 Cr 3,3 391 Cu 8,7 Hg 0,18 Ni 8,4 247 Pb 1,1 Zn 49,9 226 Förorenade områden Sammanlagt 153 förorenade områden är identifierade inom avrinningsområdet. Av dessa har 18 förorenade områden tilldelats riskklass 1 och 2 (Tabell 3)och 24 områden tilldelats riskklass 3 och Dalälven mellan Bäsingen och Håvran Länsstyrelsen Dalarna 2015

15 Tabell 3. Kartlagda förorenade områden (riskklass 1 och 2). I tabellen anges områdets bransch, närmaste vattenförekomst samt föroreningar som potentiellt kan förekomma inom branschen eller har hittats genom undersökningar i anslutning till området. Riskklass Objektnamn Bransch Föroreningar Närmaste vattenförekomst 1 Gotthard Aluminium Primära metallverk (Al) Aluminiumföreningar, Dalälven AB legeringsmetaller, PAH, (SE dioxin, cyanid, oljor, ) lösningsmedel, fenol, fluorföreningar 1 Ängslaboratoriet Övrig oorganisk kemisk industri. Industrilaboratorium till Månsbo klorat 2 Rabbatsbennings hytta Järn-, stål- och manufaktur 2 Koppardalens industriområde 2 Outokumpu Stainless AB (Avesta Jernverk) Järn-, stål- och manufaktur Järn-, stål- och manufaktur 2 Krylbo Gjuteri AB Järn- och lättmetallgjuterier 2 Industriavfall i Rembo Industrideponi. Avfall från Gränges aluminium 2 Deponi för Krylbo Gjuteri AB Industrideponi. Avfall från Krylbo Gjuteri Sprängämnen, melamin, cyanider, karbamid, guanidin. bly, kvicksilver Varp, slagg, metaller, PAH PAH, tungmetaller, oljor, aromater, lösningsmedel, syror Metaller, PAH, oljor, lösningsmedel, kvicksilver, dioxiner Oljor, PAH, dioxin, metall, slagg, gjutsand Färg Cyanid, PAH, dioxin, Alfosfid, oljor, koppar, krom, nickel Gjutsand, slagg och slipdamm, stoft och slam från luftfilter och våtavskiljare. Smörjoljor, färg, PAH dioxin, lösningsmedel, metaller, furfurylkarbamidharts, paratoluolsulfonsyra Dalälven (SE ) Klintboån (SE ) Dalälven (SE ) Västerbobäcken som går till Svartån (SE ) Svartån (SE ) Dalälven (SE ) Badelundaåsen Svartån (SE ) 2 Gjutsand från Krylbo Gjuteri AB, Rönningen 4:1 Industrideponi. Avfall från Krylbo Gjuteri Avfallssand, slagg, Svartån slipdamm, stoft och (SE slam från luftfilter och ) våtavskiljare. Dioxin smörjoljor, PAH, bly, kadmium, lösningsmedel, furfurylkarbamidharts, paratoluolsulfonsyra Länsstyrelsen Dalarna Dalälven mellan Bäsingen och Håvran 15

16 Riskklass Objektnamn Bransch Föroreningar Närmaste vattenförekomst 2 F.d. deponeringsplats i Industrideponi. Avfall Saltslagg från Badelundaåsen Åsbo från aluminiumfabriken i aluminiumfabriken i (grundvatten), Avesta Avesta. Cyanid, PAH, Dalälven dioxin, olja, Al-fosfid, koppar, krom, nickel 2 Uppsjöns avfallstipp Industrideponi Hushålls- och industriavfall. Saltslagg mm från aluminiumfabriken i Avesta. Oljeavfall, lösningsmedel, bekämpningsmedel, cyanid, PAH, dioxin, Alfosfid, koppar krom, nickel F.D. Uppsjön (utfyllt) med utflöde till Dalälven (SE ) 2 Långgruvan Västmanlands län Gruva och upplag - Järnmalm m.fl. Alifater, PCB, tungmetaller, järn Storsjön och vidare till Lillsjön (SE ) via å. 2 Tråbacken Övrigt BKL 2 Tungmetaller Bjurforsbäcken (SE ) 2 Krylbo Pressteknik AB (f.d. H Nordensson AB) Ytbehandling av metaller mekaniska/fysikaliska processer Oljor, skärvätskor, syror, baser, metaller, lösningsmedel Dalälven (SE ) 2 Krylbo östra avfallstipp Kommunal avfallsdeponi Hushållsavfall, byggavfall, industriavfall (Krylbos jordtipp). Fenoler Dioxiner, bromerade difenyletrar, PCB bekämpningsmedel, hexaklorcyklohexan, perfluorerade ämnen Svartån (SE ) 2 Krylbo västra avfallstipp Kommunal avfallsdeponi Hushålls- och industriavfall Svartån (SE ) via bäck 2 Grabbo avfallstipp och gamla bränngropen Kommunal avfallsdeponi Hushållsavfall, industriavfall, miljöfarligt avfall, bygg- och bilskrotsavfall. Olja. PAH, metaller, DDT, PCB, BTE 2 Ragn-Sells AB Bilvårdsanläggning, bilverkstad samt åkerier Petroleumprodukter. Höga halter krom, nickel och cancerogena PAH Svartån (SE ) via dagvattendike Å (SE ) Dalälven mellan Bäsingen och Håvran Länsstyrelsen Dalarna 2015

17 Figur 6. Potentiellt förorenade områden (riskklass 1 och 2) inom delområdet Dalälven mellan Bäsingen och Håvran. Vita ytor i kartan representerar vatten som inte inkluderats i statusklassningen. Koppardalens industriområde Kopparbruket i Avesta anlades på en då obebyggd fiskeplats vid Dalälven år 1636 och skulle förädla råkopparen från Falu gruva tillkom även ett myntverk. Myntverket drevs till Förädlingen av koppar minskade successivt i betydelse och upphörde helt 1869 då den ersattes av järnhantering. Ett modernt järnbruk omfattande alla processer från malm till plåt och stångjärn växte fram. Det fanns rostugnar, masugnar, martinverk och valsverk, klensmedja, gjuteri, och mekanisk verkstad. Första masugnen togs i bruk 1874 och var i drift till Martinugnarna var verksamma till 1950-talet. Rostfritt stål började tillverkas Bruket sysselsatte ca 3600 personer på 1960-talet strax efter järnverkets etablering bildades Avesta Jernverks AB talets stålkris slog framförallt mot tillverkningen av handelsstål. I Avesta tillverkades främst specialstål och nedskärningarna dröjde till 1980-talet. Avesta Jernverk slogs ihop med två andra företag och bildade Avesta AB gick Avesta AB samman med Brittish Steel Stainless och bildade Avesta Sheffield bildades Avesta Polarit genom fusion med Outokumpu Steel och idag tillverkar Outokumpu rostfritt stål i Avesta. Kopparverket etablerades på en långsmal landremsa längs Dalälvens södra sida och järnverket övertog och expanderade sedan inom samma område. Söder om det långsmala brukssamhället vid älvstranden började under 1900-talet en modern stadsbebyggelse ta form. Det gamla bruket och den nya staden skildes åt av Södra Dalarnes järnväg. För Länsstyrelsen Dalarna Dalälven mellan Bäsingen och Håvran 17

18 järnverkets del hade all mark inom det gamla bruksområdet tagits i anspråk i slutet av 1930-talet. Möjligheten att utnyttja elektrisk kraftöverföring ledde till uppbyggnad av ett nytt område söder om staden som kallades Södra verken. Det gamla området började kallas för Norra verken. Under drygt 40 år hade järnverket verksamhet i båda områdena men 1984 beslöt man att produktionen skulle koncentreras till Södra verken. Längs järnvägen låg en rad med fem kolhus som revs för uppförande av kallvalsverk. Finns fyra kraftverksbyggnader från olika perioder. Området korsades av linbanor för transport av kol och järnvägsspår för transport av malm. En vik av Dalälven gick långt in på området (Flaten). Denna vik fylldes igen med schaktmassor från nytt tunnplåtsvek som byggdes på 1940-talet. På området fanns också forskningslaboratorium och kontor. Avesta kommun tog över området vid Norra verken på 1980-talet och delar av lokalerna hyrdes ut till mindre företag. Vissa utrymmen nyttjades för kommunala och statliga verksamheter (återvinningscentral, ungdomsgård, Datortek, Samhall med flera) (Storm 2005) Sulfatfabriken På området fanns även en sulfatmassafabrik som byggdes 1907 vid Avesta forsar. Fabriken hade roterande kokare, ångpanna, ångmaskin, knutsilar och sodaåtervinningspannor. Efter många ägarbyten köpte Avestaverken anläggningen år 1920, då var pappersbruket redan nedlagt. Sulfatbyggnaderna kom senare att inhysa bland annat molybdenugn, anrikningsverk, legeringsverk och en järnsvampugn. På 1960-talet användes den norra sulfatbyggnaden till behållarverk, bilverkstad, sandblästring och bergborrverkstad. Den södra byggnaden rymde tegelförråd, borrlager, elmotorförråd och garage. Under en period på 1990-talet bedrev dåvarande Avesta Polarit AB försöksverksamhet med tillverkning av extra slaggrent stål i en s.k. ESR-anläggning i en av de gamla sulfatbyggnaderna. Det är troligt att fabriken släppte ut det mesta av processvätskeavfallet i Dalälven. Det är okänt var fabriken lade upp fast avfall. En del avfall med barkinnehåll lades ut som utfyllnad mellan pappersbruket och järnverket. Hanterade kemikalier, ämnen och produkter som finns angivna i arkivhandlingar är bland annat träkol, kalksten, slig, malm, koksstybb, träkolsstybb, stenkolsstybb, kiseljärn, kiselkrom, ferrokrom, elektroder, krommalm, betsyror, smörjmedel, skärvätskor, hydraulvätskor, härdbad, vals-, slip- och brännoljor, diverse emulsioner, flourvätesyra, salpetersyra, ortofosforsyra, ammoniumvätesulfid, vattengas, acetylengas, zinkklorid samt krom, koppar, tenn, zink, kvicksilver och bly. Därutöver är det troligt att aceton, asbest, PCB-haltig transformatorolja, klorerade organiska lösningsmedel såsom trikloretylen, cyanid, dioxin, kadmium, nickel, PAH, arsenik, molybden, arsinväte, svavelväte, organiska sulfider, aromatiska kolväten som bensen, toluen och xylen, fenoler, kreosoter och ringformade kväveföreningar har uppkommit eller hanterats inom området. En mängd avfall och restprodukter bör sannolikt ha uppkommit vid anläggningen, bland annat slagg, skrot, rivningsmaterial, förbrukade ytbehandlingsbad, reningsslam från ytbehandlingsprocesser, gjutsand, spilloljor, förbrukade avfettningsbad samt massafiber, aska, sot, grönlutslam och mesa från sulfatmassatillverkningen. Från acetylengasverket uppkom troligen karbidslam. Slammet kan efter många årtionden ha mycket högt ph och innehålla bland annat krom. Vad som gjordes med karbidslammet är okänt, men vid vissa Dalälven mellan Bäsingen och Håvran Länsstyrelsen Dalarna 2015

19 acetylengasverk har slammet använts som murbruk. Vid vattengastillverkning uppkom vattenhaltig tjära, denna kan ha bränts upp eller deponerats inom området. En undersökning 2009 inom Koppardalen visade på höga metallhalter i jorden. Det är främst metallerna bly, koppar, kobolt, krom och nickel som är förhöjda. Läckage till grundvattnet kunde inte påvisas. Under har provtagning av grundvatten utförts vid flera tillfällen. Analys av metaller visar generellt låga halter vid jämförelse med uppmätta bakgrundshalter. Detta indikerar att metallföroreningarna finns i bunden form och förutsättningarna för spridning är låga. Mätningar och analyser kan inte påvisa några trender som kan innebära ökat utläckage av metaller och provtagning bedöms inte behöva fortgå (Sweco 2014). Gotthard Aluminium Aluminiumfabriken i Månsbo började byggas 1934 på en fabrikstomt som arrenderades av Alby Klorat. Fabriken byggdes för en produktion av ton primäraluminium per år. Produktionen skedde genom en elektrolysprocess i 50 stycken elektrolysugnar utrustade med Söderbergsanoder med horisontella anodbultar. Under perioden deponerades avfall (anodavfall, koks och slagg samt skim) inom fastigheterna, i slänten ned mot Dalälven. Kol- och tegelmaterial användes även som fyllnadsmaterial för att utöka den användbara ytan inom fastigheten byggdes fabriken om till omsmältningsverk. Råvaran bestod av olika former av aluminiumskrot som först förbehandlades. Efter smältning av skroten färdigställdes huvuddelen av metallen i en klorkonverter där ytterligare raffinering skedde med hjälp av klorgas. Utsläppen från omsmältningsverksamheten bestod av kväveoxider och ammoniak, aluminium, fluorider, klorider och sulfater. Gaserna från ugnarna leddes till en våt-skrubber. Skrubbervattnet släpptes ut i Dalälven. Dominerande avfallsslag från sekundärtillverkningen var saltslagg, konvertslagg, O- ugnsslagg, aluminiumoxid, tegel, aska och brännbart avfall. Saltslaggen bestod framförallt av salt och aluminiumoxid. Under perioden lades O-ugnsslagg, tegel, aska och brännbart material på områdets interna tipp. Därefter transporterades allt material iväg till andra deponier. Den interna tippen grävdes ur och transporterades bort Laboratorieanalyser visade att jorden på vissa ställen inom industriområdet innehåller halter över Naturvårdsverkets generella riktvärden för mindre känslig markanvändning (MKM). Detta gäller främst metaller (främst bly, koppar och zink) som i flera prov uppmättes i halter över MKM-riktvärdet. Även PAH uppmättes i två prov i halter över MKM-riktvärdet. Dioxiner uppmättes i halter över riktvärden för känslig markanvändning. I grundvatten påträffades metaller, klorid och fluorid i mycket höga halter. Dessutom detekterades flera kolväten. Ängslaboratoriet År 1905 uppförde Månsbo Klorat ett laboratorium på en äng mellan Månsbo och Strandbacken som fick namnet Ängslaboratoriet. Verksamheten bedrevs under första delen av 1900-talet. Idag är området skogbevuxet med rester av skyddsvallar och husgrunder. Det pågick bland annat försök med sprängämnen baserade på perklorater och försök med gödningsämnen. Området ligger idag delvis inom skyddsområdet för Germundsbo vattentäkt. Analys av metaller, klorerade lösningsmedel, cyanid, EO mm i jordprover visar på förhöjda halter av kvicksilver och bly. Dessa ämnen påträffas i det ytligaste skiktet av jordlagren. I djupare jordlager är halterna inte förhöjda. Kvicksilver- och blyhalterna Länsstyrelsen Dalarna Dalälven mellan Bäsingen och Håvran 19

20 förefaller vara starkt bundna till den ytliga jorden som har högt innehåll av organiskt material. Analys av grundvattenprov visar inga förhöjda halter utom med avseende på järn, mangan och zink. Dessa halter bedöms orsakade av naturliga förhållanden och relaterade till den tidigare verksamheten. Behov av åtgärder för att nå miljökvalitetsnormerna I Tabell 4 nedan anges åtgärder som Länsstyrelsen Dalarna har föreslagit för att uppnå miljökvalitetsnormerna. Åtgärderna är specificerade för vattenförekomster som inte uppnår god kemisk eller ekologisk status. Det kan röra sig om flera åtgärder av samma kategori som görs i olika avrinningsområden alternativt i vattenförekomster och som kan bidra till förbättringar i en vattenförekomst. Tabell 4. Föreslagna åtgärder för samtliga vattenförekomster med miljöproblemet miljögifter inom Sundbornsåns avrinningsområde. Vattenförekomst EU_CD Vattenförekomstnamn Föreslagna åtgärder Efterbehandling Utsläppsreduktion Åtgärdsutredning SE Svartån SE Svartån SE SE SE Dalälven Efterbehandling Länsstyrelsen har föreslagit en åtgärd i kategorin efterbehandling i avrinningsområdet. Åtgärden är övergripande och syftar till att reducera det diffusa läckaget av föroreningar som når framförallt Svartån, men också Dalälven genom efterbehandling av kända förorenade områden i Avesta Krylboområdet. Efterbehandling av framförallt prioriterade områden i riskklass 1 såsom Ängslaboratoriet, Gotthard Aluminium och Koppardalens industriområde där många olika verksamheter med föroreningspotential har funnits (gasverk, sågverk med doppning, järnverk, kopparverk, pappersbruk, gjuteri, utbehandling). Utsläppsreduktion Länsstyrelsen har föreslagit en åtgärd i kategorin utsläppsreduktion i avrinningsområdet. Åtgärden syftar till att minska de största pågående utsläppen från olika verksamheter bland annat från Stålverk, metallbearbetning, avloppsreningsverk och förbränningsanläggningar. Även eventuella pågående utsläpp från förorenade områden vid nedlagda verksamheter till exempel Koppardalen, Gotthard Aluminium, diverse industrideponier med flera. Ovan nämnda åtgärder bör föregås av åtgärdsutredningar för att identifiera de största påverkanskällorna, verifiera och kvantifiera utsläppen Dalälven mellan Bäsingen och Håvran Länsstyrelsen Dalarna 2015

21 Undersökningar och övriga insatser Grabbotippen Risk att föroreningar i deponi och fyllnadsmassor sprids via grundvatten. Förslag från Miljö- och hälsoskyddsnämnden i Avesta kommun om att upprätta ett kontrollprogram för grundvattnet bör utföras. Genomförda och pågående åtgärder Gotthard Aluminium Bortgrävning av förorenade massor: Enligt ett beslut från länsstyrelsen ska 500 m³ förorenade massor ha transporterats bort. Detta rörde sig förmodligen om ytliga rester av saltslagg som låg lagrad nedanför fabriksbyggnaden (Ingvar Bergkvist, muntligen ). Det finns ingen dokumentation över bortschaktning av jord från den provpunkt där man vid jordprovtagning påvisat höga halter cyanid. Koppardalens industriområde I samband med selektiv rivning av tunnplåtbyggnaden 1995 utförde Avesta Industristad AB en rad åtgärder, bland annat sanering av PCB-transformatorer, asbestsanering av ugnar och kakel, borttransport av vätskor i betkar, omhändertagande av kvicksilver, borttransport av glödskal från kylsträcka samt sanering av 380 V- och 500 V-ledningar. Ungefär samtidigt omhändertogs batterier, hydraulolja samt diverse tunnor med känt och okänt innehåll av Avesta Sheffield AB. Vid inspektion 1999 uppmärksammades läckage av kvicksilver från sex stycken jonventiler. Jonventiler samt utrunnet kvicksilver omhändertogs och skickades till SAKAB. Vid anläggandet av en ny gång- och cykelbro utfördes markundersökningar vid brofästet inne på Koppardalsområdet. Bland annat uppmärksammades förhöjda halter av koppar, bly och nickel. Outokumpu Sanerade sediment i Västerbobäcken. Uppsjö avfallstipp Enligt Byggnadskontorets anvisningar för deponeringen skulle saltslaggen täckas med minst 0,5 meter tät lera. Enligt uppgifter från Tekniska kontoret finns inget dokumenterat om att täckningen utfördes på detta sätt F.d. deponeringsplats i Åsbo Saltslaggen hade transporterats bort i oktober Krylbo östra avfallstipp Täckskiktet finns i form av morän, silt, lera, matjord eller andra material med låg vattengenomsläpplighet. Täckningen är bra men barklagret ökar infiltrationen. I översiktsplanen är marken markerad som verksamhetsområde med bestående markanvändning vilket bör ge betryggande skydd. Det finns behov av att se över Hedin Krylbo ABs användande av området för mellanlagring av spillbark, det förhindrar växtligheten att kolonisera området (inventering 1992). Grabbo avfallstipp och gamla bränngropen Täckningen är gjord av material med måttlig genomsläpplighet. Länsstyrelsen Dalarna Dalälven mellan Bäsingen och Håvran 21

22 Området är avsett för industriändamål. Deponiområdet är delvis bevuxet med gräs och lövslyvegetation och delvis överbyggt med industrifastigheter och gator. Viss påverkan på ytvatten har observerats. Krylbo västra avfallstipp Upplaget är väl avslutat. Inga ytterligare åtgärder behövs. Tråbacken Okänt om kvarbliven galmeja fraktades bort då verksamheten lades ned eller om den låg kvar och har förorenat mark och ytvatten sedan dess Dalälven mellan Bäsingen och Håvran Länsstyrelsen Dalarna 2015

23 Övergödning Länsstyrelsen Dalarna jobbar med att sammanställa material om miljöproblemet inom avrinningsområdet. Materialet kommer tillgängliggöras genom publikation av en ny version av detta dokument på Tillståndet i miljön Figur 7. Bedömning av fosforstatus i delområdet Dalälven mellan Bäsingen och Håvran. I de fall då vattnet anges som Ej klassat saknas mätningar i vattenförekomsten med avseende på övergödning. För en detaljerad beskrivning av den ekologiska statusen, där näringsstatusen ingår som en av flera sammanvägda parametrar, se Tabell 1. Länsstyrelsen Dalarna Dalälven mellan Bäsingen och Håvran 23

24 Försurning Inga sjöar eller vattendrag inom delavrinningsområdet har bedömts ha problem med försurning Dalälven mellan Bäsingen och Håvran Länsstyrelsen Dalarna 2015

25 Fysisk påverkan Länsstyrelsen Dalarna jobbar med att sammanställa material om miljöproblemet inom avrinningsområdet. Materialet kommer tillgängliggöras genom publikation av en ny version av detta dokument på Länsstyrelsen Dalarna Dalälven mellan Bäsingen och Håvran 25

26 Fysisk påverkan Hydrologi (vattenreglering) Länsstyrelsen Dalarna jobbar med att sammanställa material om miljöproblemet inom avrinningsområdet. Materialet kommer tillgängliggöras genom publikation av en ny version av detta dokument på Tillståndet i miljön och källor till påverkan Figur 8. Dammar inom delområdet Dalälven mellan Bäsingen och Håvran som orsakar regleringspåverkan och som även i de flesta fall utgör vandringshinder mot förflyttning upp- och nedströms för vattenlevande djur. I de fall då det dammar saknar tillstånd anges dessa med en cirkel Dalälven mellan Bäsingen och Håvran Länsstyrelsen Dalarna 2015

27 Figur 9. Bedömning av tillståndet (status) med avseende på hydrologisk påverkan för sjöar och vattendrag inom delområdet Dalälven mellan Bäsingen och Håvran. Observera att hydrologisk status inte automatiskt är detsamma som ekologisk status. Det beror på att den ekologiska statusen är en sammanvägning av en rad olika parametrar. Behov av åtgärder för att nå miljökvalitetsnormerna Genomförda och pågående åtgärder Länsstyrelsen Dalarna Dalälven mellan Bäsingen och Håvran 27

28 Fysisk påverkan Konnektivitet (vandringshinder) Länsstyrelsen Dalarna jobbar med att sammanställa material om miljöproblemet inom avrinningsområdet. Materialet kommer tillgängliggöras genom publikation av en ny version av detta dokument på Tillståndet i miljön och källor till påverkan Figur 10. Bedömning av tillståndet (konnektivitetsstatus) med avseende på påverkan från vandringshinder (dammar), för sjöar och vattendrag inom delområdet Dalälven mellan Bäsingen och Håvran. Observera att konnektivitetsstatus inte automatiskt är detsamma som ekologisk status. Det beror på att den ekologiska statusen är en sammanvägning av en rad olika parametrar. Behov av åtgärder för att nå miljökvalitetsnormerna Genomförda och pågående åtgärder Dalälven mellan Bäsingen och Håvran Länsstyrelsen Dalarna 2015

29 Fysisk påverkan Morfologi (rätning, rensning, markanvändning) Länsstyrelsen Dalarna jobbar med att sammanställa material om miljöproblemet inom avrinningsområdet. Materialet kommer tillgängliggöras genom publikation av en ny version av detta dokument på Tillståndet i miljön Figur 11. Bedömning av tillståndet (status) med avseende på morfologisk påverkan för sjöar och vattendrag inom delområdet Dalälven mellan Bäsingen och Håvran. Observera att morfologisk status inte automatiskt är detsamma som ekologisk status. Det beror på att den ekologiska statusen är en sammanvägning av en rad olika parametrar. Källor till påverkan Behov av åtgärder för att nå miljökvalitetsnormerna Genomförda och pågående åtgärder Länsstyrelsen Dalarna Dalälven mellan Bäsingen och Håvran 29

30 Referenser Naturvårdsverket Förslag till gränsvärden för särskilda förorenande ämnen Stöd till Vattenmyndigheterna vid statusklassificering och fastställande av MKN. Rapport 5799 Storm, A Koppardalens: Om historiens plats i omvandlingen av ett industriområde. Kungliga tekniska högskolan Sweco Industriområdet Norra verken, Koppardalen i Avesta provtagning av metaller i grundvattnet 2013 sammanställning och utvärdering av kontrollprogram Dalälven mellan Bäsingen och Håvran Länsstyrelsen Dalarna 2015

31 Bilagor Bilaga 1. Provtagning miljögifter I tabellen redovisas provtagning som har skett i vattenförekomster inom delområdet Dalälven mellan Bäsingen och Håvran för matriserna vatten, sediment och biota (nätfiskad abborre). Ämnen som redovisas under Överskridande är ämnen som har halter vilka överstiger gränsvärden för prioriterade ämnen. Ämnen som anges under Förhöjda ämnen är särskilda förorenande ämnen som överstiger klassgränsen för måttlig ekologisk status, eller andra ämnen som är förhöjda i förhållande till gränsvärden inom Vattendirektivet eller Norska bedömningsgrunder. Vattenförekomst Matris År Överskridande ämnen Förhöjda ämnen Myrsjöån Vatten* 2008 DEHP SE Cd och Ni Cr och Zn Svartån Vatten* 2006 TBT SE Oktylfenol, TBT Cd och Ni Cr och Zn Sediment 2011 PAHer Cr, Cu, Dioxiner och dioxinlika PCBer, Klorparaffiner (MCCP), Ni och Zn Dalälven (Avesta- Vatten* 2005 forsen - Bäsingen) 2008 SE Sediment 2009 HCB, HCH och nonylfenol Biota 2009 PBDE PFOS *Det är inte samma ämnen som har analyserats varje år, vilket gör att det ser ut som om vissa ämnen inte upåpmäts alla år. Länsstyrelsen Dalarna Dalälven mellan Bäsingen och Håvran 31

32 Externa bilagor Följande bilagor kan laddas hem separat på alternativt beställas för utskrift från Vattenförvaltningen vid Länsstyrelsen Dalarna. Tel alt. Bilaga A. Introduktion till miljögifter i ytvatten Dalälven mellan Bäsingen och Håvran Länsstyrelsen Dalarna 2015

33 Länsstyrelsen Dalarna Dalälven mellan Bäsingen och Håvran 33

Kunskapsunderlag för delområde

Kunskapsunderlag för delområde Kunskapsunderlag för delområde 14. Våmåns avrinningsområde Version 1.0 2015-04-01 2 14. Våmåns avrinningsområde Länsstyrelsen Dalarna 2015 Innehållsförteckning Sammanfattning... 4 Naturvärden och skyddade

Läs mer

Kunskapsunderlag för delområde

Kunskapsunderlag för delområde Kunskapsunderlag för delområde 16. Ryssåns avrinningsområde Version 1.0 2015-04-10 2 16. Ryssåns avrinningsområde Länsstyrelsen Dalarna 2015 Innehållsförteckning Sammanfattning... 4 Naturvärden och skyddade

Läs mer

Kunskapsunderlag för delområde

Kunskapsunderlag för delområde Kunskapsunderlag för delområde 18. Ickåns avrinningsområde Version 1.0 2015-04-28 2 18. Ickåns avrinningsområde Länsstyrelsen Dalarna 2015 Innehållsförteckning Sammanfattning... 4 Naturvärden och skyddade

Läs mer

Kunskapsunderlag för delområde

Kunskapsunderlag för delområde Kunskapsunderlag för delområde 17. Limåns avrinningsområde Version 1.0 2015-04-10 2 17. Limåns avrinningsområde Länsstyrelsen Dalarna 2015 Innehållsförteckning Sammanfattning... 4 Naturvärden och skyddade

Läs mer

Kunskapsunderlag för delområde

Kunskapsunderlag för delområde Kunskapsunderlag för delområde 56. Dalälven mellan Forsön och Bäsingen Version 1.0 2015-03-27 2 56. Dalälven mellan Forsön och Bäsingen Länsstyrelsen Dalarna 2015 Innehållsförteckning Sammanfattning...

Läs mer

Kunskapsunderlag för delområde

Kunskapsunderlag för delområde Kunskapsunderlag för delområde 1. Storåns (Idre) avrinningsområde Version 1.1 2 1. Storåns (Idre) avrinningsområde Länsstyrelsen Dalarna 2015 Innehållsförteckning Sammanfattning... 4 Naturvärden och skyddade

Läs mer

Kunskapsunderlag för delområde

Kunskapsunderlag för delområde Kunskapsunderlag för delområde 13. Unnåns avrinningsområde Version 1.0 2015-03-31 2 13. Unnåns avrinningsområde Länsstyrelsen Dalarna 2015 Innehållsförteckning Sammanfattning... 4 Naturvärden och skyddade

Läs mer

Kunskapsunderlag för delområde

Kunskapsunderlag för delområde Kunskapsunderlag för delområde 22. Fulans avrinningsområde uppströms Fulunäs Version 1.0 2015-04-29 2 22. Fulans avrinningsområde uppströms Fulunäs Länsstyrelsen Dalarna 2015 Innehållsförteckning Sammanfattning...

Läs mer

Kunskapsunderlag för delområde

Kunskapsunderlag för delområde Kunskapsunderlag för delområde 36. Bynorets avrinningsområde Version 1.0 2015-04-09 2 36. Bynorets avrinningsområde Länsstyrelsen Dalarna 2015 Innehållsförteckning Sammanfattning... 4 Naturvärden och skyddade

Läs mer

Kunskapsunderlag för delområde

Kunskapsunderlag för delområde Kunskapsunderlag för delområde 19. Enåns avrinningsområde Version 1.0 2015-04-29 2 19. Enåns avrinningsområde Länsstyrelsen Dalarna 2015 Innehållsförteckning Sammanfattning... 4 Naturvärden och skyddade

Läs mer

Kunskapsunderlag för delområde

Kunskapsunderlag för delområde Kunskapsunderlag för delområde 33. Västerdalälven mellan och Tandö Version 1.0 2015-04-28 2 33. Västerdalälven mellan och Tandö Länsstyrelsen Dalarna 2015 Innehållsförteckning Sammanfattning... 4 Naturvärden

Läs mer

Kunskapsunderlag för delområde

Kunskapsunderlag för delområde Kunskapsunderlag för delområde 23. Görälvens avrinningsområde Version 1.0 2015-05-08 2 23. Görälvens avrinningsområde Länsstyrelsen Dalarna 2015 Innehållsförteckning Sammanfattning... 4 Naturvärden och

Läs mer

Kunskapsunderlag för delområde

Kunskapsunderlag för delområde Kunskapsunderlag för delområde 31. Vanån mellan Gävundssjön och Venjan Version 1.0 2 31. Vanån mellan Gävundssjön och Venjan Länsstyrelsen Dalarna 2015 Innehållsförteckning Sammanfattning... 4 Naturvärden

Läs mer

Kunskapsunderlag för delområde

Kunskapsunderlag för delområde Kunskapsunderlag för delområde 34. Norets (Järna) samt Snöåns avrinningsområde Version 1.0 2015-04-10 2 34. Norets (Järna) samt Snöåns avrinningsområde Länsstyrelsen Dalarna 2015 Innehållsförteckning Sammanfattning...

Läs mer

Kunskapsunderlag för delområde

Kunskapsunderlag för delområde Kunskapsunderlag för delområde 15. mellan Siljan och Version 1.0 2 15. mellan Siljan och Länsstyrelsen Dalarna 2015 Innehållsförteckning Sammanfattning... 4 Naturvärden och skyddade områden... 5 Kulturmiljö...

Läs mer

Kunskapsunderlag för delområde

Kunskapsunderlag för delområde Kunskapsunderlag för delområde 52. Jularboåns avrinningsområde Version 1.0 2015-03-18 2 52. Jularboåns avrinningsområde Länsstyrelsen Dalarna 2015 Innehållsförteckning Sammanfattning... 4 Naturvärden och

Läs mer

Kunskapsunderlag för delområde

Kunskapsunderlag för delområde Kunskapsunderlag för delområde 50. Dalälven mellan Håvran och Torsång Version 1.0 2015-03-27 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Naturvärden och skyddade områden... 4 Kulturmiljö... 5 Sjöar och vattendrag...

Läs mer

Kunskapsunderlag för delområde

Kunskapsunderlag för delområde Kunskapsunderlag för delområde 37. Västerdalälven mellan Djurås och Vansbro Version 1.0 2015-03-18 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Naturvärden och skyddade områden... 4 Kulturmiljö... 5 Sjöar

Läs mer

Kunskapsunderlag för delområde

Kunskapsunderlag för delområde Kunskapsunderlag för delområde 20. Siljans näravrinningsområde Version 1.0 2015-03-16 2 20. Siljans näravrinningsområde Länsstyrelsen Dalarna 2015 Innehållsförteckning Sammanfattning... 4 Naturvärden och

Läs mer

Kunskapsunderlag för delområde

Kunskapsunderlag för delområde Kunskapsunderlag för delområde 51. Luståns avrinningsområde Version 1.1 2 51. Luståns avrinningsområde Länsstyrelsen Dalarna 2015 Innehållsförteckning Sammanfattning... 4 Naturvärden och skyddade områden...

Läs mer

Kunskapsunderlag för delområde

Kunskapsunderlag för delområde Kunskapsunderlag för delområde 42. Sundbornsåns avrinningsområde Version 1.1 2 42. Sundbornsåns avrinningsområde Länsstyrelsen Dalarna 2015 Innehållsförteckning Sammanfattning... 5 Naturvärden och skyddade

Läs mer

Kunskapsunderlag för delområde

Kunskapsunderlag för delområde Kunskapsunderlag för delområde 55. Årängsåns avrinningsområde Version 1.0 2 55. Årängsåns avrinningsområde Länsstyrelsen Dalarna 2015 Innehållsförteckning Sammanfattning... 5 Naturvärden och skyddade områden...

Läs mer

Miljögifter inom vattenförvaltningen och miljöövervakningen. Håkan Johansson, Länsstyrelsen i Stockholms län, enheten för miljöanalys

Miljögifter inom vattenförvaltningen och miljöövervakningen. Håkan Johansson, Länsstyrelsen i Stockholms län, enheten för miljöanalys Miljögifter inom vattenförvaltningen och miljöövervakningen Håkan Johansson, Länsstyrelsen i Stockholms län, enheten för miljöanalys Miljögifter inom vattenförvaltningen Särskilt förorenande ämnen (SFÄ)

Läs mer

Underlagsdokument till åtgärdsprogrammet

Underlagsdokument till åtgärdsprogrammet Underlagsdokument till åtgärdsprogrammet Kapitel 1. Beskrivning av avrinningsområdet E. befolkning, andel jordbruk, utsläppskällor, värdefulla vatten Varför ser det ut så här? Kap. 2 Miljöproblem i ytvatten

Läs mer

Miljöteknisk markundersökning lekplats vid Sundavägen i Oxelösunds kommun

Miljöteknisk markundersökning lekplats vid Sundavägen i Oxelösunds kommun Sida 1 (9) Nyköping 170315 Uppdrag: 8662 Miljöteknisk markundersökning lekplats vid Sundavägen i Oxelösunds kommun Uppdragsledare och författare: Helena Westin, Structor Nyköping AB Granskad av: Mats Dorell,

Läs mer

Vattenkvalitet i Tornedalens vattenparlamentsområde

Vattenkvalitet i Tornedalens vattenparlamentsområde Regionalt höstmöte om vattenarbetet Vattenkvalitet i Tornedalens vattenparlamentsområde Inklusive Haparanda kust och skärgård Patrik Olofsson Länsstyrelsen i Norrbotten 2011-09-21 Bra att veta info - Begreppet

Läs mer

Vattenkvalitet i Råne/Luleälvens vattenrådsområde

Vattenkvalitet i Råne/Luleälvens vattenrådsområde Regionalt höstmöte om vattenarbetet Vattenkvalitet i Råne/Luleälvens vattenrådsområde Inklusive Luleå kust och skärgård Patrik Olofsson Länsstyrelsen i Norrbotten 2011-09-16 Bra att veta info - Begreppet

Läs mer

PM Kompletterande markundersökning, Kronetorp 1:1, Burlövs kommun

PM Kompletterande markundersökning, Kronetorp 1:1, Burlövs kommun PM Kompletterande markundersökning, Kronetorp 1:1, Burlövs kommun Uppdrag Miljöteknisk byggnads- och markundersökning Beställare Kronetorp Park AB Från Nicklas Lindgren, Ramböll Sverige AB Till Mats Widerdal,

Läs mer

Götarpsån: Hären - Töllstorpaån

Götarpsån: Hären - Töllstorpaån Götarpsån: Hären - Töllstorpaån Lantmäteriet 2008. Ur GSD-produkter ärende 106-2004/188F. Projekt Vattensamverkan är ett initiativ från Länsstyrelsen i Jönköpings län. Mycket av data är hämtad från databasen

Läs mer

Kunskapsunderlag för delområde

Kunskapsunderlag för delområde Kunskapsunderlag för delområde 40. Norr-Lingans avrinningsområde Version 1.2 2015-03-16 2 40. Norr-Lingans avrinningsområde Länsstyrelsen Dalarna 2015 Innehållsförteckning Sammanfattning... 4 Naturvärden

Läs mer

Miljöprövning för tunnelbana till Arenastaden. Bilaga 8 Redogörelse för påverkan på miljökvalitetsnormer

Miljöprövning för tunnelbana till Arenastaden. Bilaga 8 Redogörelse för påverkan på miljökvalitetsnormer Miljöprövning för tunnelbana till Arenastaden Bilaga 8 Redogörelse för påverkan på miljökvalitetsnormer Redogörelse för påverkan på miljökvalitetsnormer Miljöprövning för tunnelbana till Arenastaden Titel:

Läs mer

MILJÖTEKNISK MARKUNDERSÖKNING

MILJÖTEKNISK MARKUNDERSÖKNING DATUM: 2018-07-17 KUND: SANNA NORBERG MILJÖTEKNISK MARKUNDERSÖKNING TOMTMARK, VÄRSTAGÅRDSVÄGEN, SPÅNGA, SANNA NORBERG Per Samuelsson Tel. 0768-640464 per.samuelsson@mrm.se MRM Konsult AB Tavastgatan 34

Läs mer

Alvesta kommun Sjöparken/Sjön Salen, Alvesta

Alvesta kommun Sjöparken/Sjön Salen, Alvesta Alvesta kommun Sjöparken/Sjön Salen, Alvesta Sediment-, vatten och jordprovtagning Datum: 2012-06-28 Rev. Datum: Uppdragsnummer: M&P 5867 01069 Upprättad av: Johan Ericsson Sign. JE Granskad av: Peter

Läs mer

Miljöteknisk markundersökning vid Stenvikshöjden i Oxelösunds kommun

Miljöteknisk markundersökning vid Stenvikshöjden i Oxelösunds kommun Sida 1 (11) Miljöteknisk markundersökning vid Stenvikshöjden i Oxelösunds kommun Uppdragsledare och författare: Helena Westin, Structor Nyköping AB Granskad av: Mats Dorell, Structor Nyköping AB Sida 2

Läs mer

Förslag på översiktlig miljöteknisk markundersökning, MIFO-objekt, Börjetulls planområde

Förslag på översiktlig miljöteknisk markundersökning, MIFO-objekt, Börjetulls planområde Programförslag Förslag på översiktlig miljöteknisk markundersökning, MIFO-objekt, Börjetulls planområde 2018-03-19 1. Inledning I arbetet med detaljplan för Börjetulls planområde ska en MKB arbetas fram.

Läs mer

Inventering av förorenade områden

Inventering av förorenade områden Inventering av förorenade områden Vilka föroreningar kan förväntas, deras möjliga utbredning och hur människor och miljö kan exponeras. Rapport 4918 Naturvårdsverket MIFO - Metodik för Inventering av Förorenade

Läs mer

Kommunen ställer krav på MIFO fas 2..? Nej, det händer normalt sett inte. Möjligen föreläggande..men inte enligt def. MIFO fas 2.

Kommunen ställer krav på MIFO fas 2..? Nej, det händer normalt sett inte. Möjligen föreläggande..men inte enligt def. MIFO fas 2. Graden av sanning utifrån en kvalificerad gissning - En granskning med facit i hand av några inventeringsobjekt med tillhörande undersökningar i Malmö kommun David Lalloo 28 feb 2008 Varför MIFO fas 2

Läs mer

Miljöprövning för tunnelbana från Akalla till Barkarby station. Bilaga 6 Redogörelse för påverkan på miljökvalitetsnormer

Miljöprövning för tunnelbana från Akalla till Barkarby station. Bilaga 6 Redogörelse för påverkan på miljökvalitetsnormer Miljöprövning för tunnelbana från Akalla till Barkarby station Bilaga 6 Redogörelse för påverkan på miljökvalitetsnormer Redogörelse för påverkan på miljökvalitetsnormer Miljöprövning för tunnelbana från

Läs mer

Miljökvalitetsnormer och undantag. Mats Wallin, Norra Östersjöns vattendistrikt

Miljökvalitetsnormer och undantag. Mats Wallin, Norra Östersjöns vattendistrikt Miljökvalitetsnormer och undantag Mats Wallin, Norra Östersjöns vattendistrikt Syftet med vattenförvaltningen God yt- och grundvattenstatus senast 2015. Vatten med sämre status än god och utan utveckling

Läs mer

FÖRORENINGAR I VATTENDRAG

FÖRORENINGAR I VATTENDRAG FÖRORENINGAR I VATTENDRAG 1 Föroreningar i vattendrag Mål och krav FN, EU och Sverige Miljökvalitet Viskan Föroreningar Källor Spridning Åtgärder 2 Ramdirektivet för vatten Vi ska uppnå en långsiktigt

Läs mer

Kunskapsunderlag för delområde

Kunskapsunderlag för delområde Kunskapsunderlag för delområde 46. Nyängsåns avrinningsområde Version 1.0 2 46. Nyängsåns avrinningsområde Länsstyrelsen Dalarna 2015 Innehållsförteckning Sammanfattning... 5 Naturvärden och skyddade områden...

Läs mer

Bilaga 1:2 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt

Bilaga 1:2 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt Bilaga 1:2 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt 2015-2021 Sammanställning av förslag till för Malgomaj och Kultsjödalens åtgärdsområde Detta är en sammanställning av de som föreslås för åtgärdsområdet

Läs mer

PM Kompletterande markundersökning Plinten 1, Karlstad

PM Kompletterande markundersökning Plinten 1, Karlstad UPPDRAG Plinten 1 Kompletterande MU UPPDRAGSNUMMER 1331623000 UPPDRAGSLEDARE Annika Niklasson UPPRÄTTAD AV Annika Niklasson DATUM Härtill hör Bilaga 1 Bilaga 2 Fältrapport (15 sid) Analysresultat jord

Läs mer

Skälläckeröd 1:12 och 1:45

Skälläckeröd 1:12 och 1:45 Skälläckeröd 1:12 och 1:45 Miljöteknisk markundersökning Redovisning av analysresultat 2017-03-30 Innehållsförteckning 1 Bakgrund och syfte... 2 2 Genomförande... 2 3 Resultat... 4 4 Slutsats... 5 Bilaga

Läs mer

Miljögifter i fisk från Västeråsfjärden

Miljögifter i fisk från Västeråsfjärden Miljögifter i fisk från Västeråsfjärden Anna Kruger, Västerås stad Magnus Karlsson, IVL Svenska Miljöinstitutet Tomas Victor, IVL Svenska Miljöinstitutet Syfte att i en gradient från Västerås inrefjärd

Läs mer

PM Markföroreningar inom Forsåker

PM Markföroreningar inom Forsåker PM Markföroreningar inom Forsåker Göteborg 6-- Bakgrund Mölndala Fastighets AB har gett i uppdrag att sammanfatta föroreningssituationen i mark inom Forsåker, bedöma vilka risker som föreligger och principerna

Läs mer

Kraftigt Modifierade Vatten och God Ekologisk Potential. Ingemar Perä Vattenmyndigheten Länsstyrelsen Norrbotten

Kraftigt Modifierade Vatten och God Ekologisk Potential. Ingemar Perä Vattenmyndigheten Länsstyrelsen Norrbotten Kraftigt Modifierade Vatten och God Ekologisk Potential Ingemar Perä Vattenmyndigheten Länsstyrelsen Norrbotten VF Begreppet vattenförekomster Vattenförekomst Kust allt vatten till 1 mil utanför baslinjen

Läs mer

Kriterier för återvinning av avfall i anläggningsarbeten Vårmöte Nätverket Renare Mark den 1 april 2008

Kriterier för återvinning av avfall i anläggningsarbeten Vårmöte Nätverket Renare Mark den 1 april 2008 Kriterier för återvinning av avfall i anläggningsarbeten Vårmöte Nätverket Renare Mark den 1 april 2008 Ann-Marie Fällman Miljörättsavdelningen, Naturvårdsverket 2008-04-01 Naturvårdsverket Swedish Environmental

Läs mer

PM Miljö SKANSKA NYA HEM AB. Ekerö Strand. Stockholm 2011-06-20

PM Miljö SKANSKA NYA HEM AB. Ekerö Strand. Stockholm 2011-06-20 SKANSKA NYA HEM AB Stockholm 2011-06-20 Datum 2011-06-20 Uppdragsnummer 61151145372 Utgåva/Status Utredning Joakim Persson Uppdragsledare Jeanette Winter Granskare Ramböll Sverige AB Box 17009, Krukmakargatan

Läs mer

Klargörande gällande potentiellt förorenade markområden inom detaljplan 4 på f.d. F18 i Tullinge.

Klargörande gällande potentiellt förorenade markområden inom detaljplan 4 på f.d. F18 i Tullinge. Sida 1 av 5 Samhällsbyggnadsförvaltningen Botkyrka kommun Att: David Arvidsson Munkhättevägen 45 147 85 Tumba PM Klargörande gällande potentiellt förorenade markområden inom detaljplan 4 på f.d. F18 i

Läs mer

PM Miljöteknisk markundersökning. Labela Förvaltnings AB. Phylatterion 31. Malmö

PM Miljöteknisk markundersökning. Labela Förvaltnings AB. Phylatterion 31. Malmö Labela Förvaltnings AB Malmö 2009-12-14 Datum 2009-12-14 Uppdragsnummer 61670936043 Förhandskopia Elisabet Hammarlund Mathias Persson Anna Fjelkestam Uppdragsledare Handläggare Granskare Ramböll Sverige

Läs mer

BILAGA 4. UPPGIFTER OM NEDLAGDA

BILAGA 4. UPPGIFTER OM NEDLAGDA BILAGA 4. UPPGIFTER OM NEDLAGDA AVFALLSUPPLAG I STOCKHOLMS STAD I Stockholm finns ett antal äldre, nedlagda, deponier. För undersökning och av avslutade kommunala deponier ansvarar kommunen. Att förvara

Läs mer

Sweco Infrastructure AB. Org.nr säte Stockholm Ingår i Sweco-koncernen

Sweco Infrastructure AB. Org.nr säte Stockholm Ingår i Sweco-koncernen RAPPORT Karlstads kommun SEDIMENTPROVTAGNING, GRUNDVIKEN UPPDRAGSNUMMER 1331177100 Miljöteknisk markprovtagning av sediment i Grundviken KARLSTAD 2010-06-16 Sweco Infrastructure AB Sara Häller 1 (11) ra04s

Läs mer

Blankett C Föroreningsnivå (fas 2) Sid 1(4)

Blankett C Föroreningsnivå (fas 2) Sid 1(4) Blankett C Föroreningsnivå (fas 2) Sid 1(4) Objekt Gamla Slottsbrons sågverk ID nr F1764-0023 Kommun Grums Upprättad Björn Nilsson 2006-01-23 Senast reviderad Björn Nilsson 2006-03-08 Mark Antal prov 16*

Läs mer

SjöLyftet Hur kan det vara till nytta för vattenförvaltningen?

SjöLyftet Hur kan det vara till nytta för vattenförvaltningen? SjöLyftet Hur kan det vara till nytta för vattenförvaltningen? Fem vattenmyndigheter Samordnar arbetet enligt ramdirektivet för vatten samt ett antal övriga direktiv Naturgiven indelning -Havsbassänger

Läs mer

Sweco Environment AB Org.nr säte Stockholm Ingår i Sweco-koncernen

Sweco Environment AB Org.nr säte Stockholm Ingår i Sweco-koncernen Bayer CropScience UPPDRAGSNUMMER 1275544 Avgränsning av förorenat område E SLUTGILTIG MALMÖ 1 (30) Sweco Hans Michelsensgatan 2 Box 286, 201 22 Malmö Telefon 040-16 70 00 Telefax 040-15 43 47 www.sweco.se

Läs mer

Länsstyrelsen i Dalarnas län ansökan om statligt bidrag till arbetet med efterbehandling av förorenade områden år 2015

Länsstyrelsen i Dalarnas län ansökan om statligt bidrag till arbetet med efterbehandling av förorenade områden år 2015 i Dalarnas län ansökan om statligt bidrag till arbetet med efterbehandling av förorenade områden år 2015 Datum: 2014-10-30 ANSÖKAN OM BIDRAG FÖR AVHJÄLPANDE AV FÖRORENINGSSKADOR avseende undersökningar

Läs mer

Föroreningsspridning vid översvämningar (del 1) Ett uppdrag för klimat- och sårbarhetsutredningen Yvonne Andersson-Sköld Henrik Nyberg Gunnel Nilsson

Föroreningsspridning vid översvämningar (del 1) Ett uppdrag för klimat- och sårbarhetsutredningen Yvonne Andersson-Sköld Henrik Nyberg Gunnel Nilsson Föroreningsspridning vid översvämningar (del 1) Ett uppdrag för klimat- och sårbarhetsutredningen Yvonne Andersson-Sköld Henrik Nyberg Gunnel Nilsson Preliminär rapport 2006-12-21 Dnr M2005:03/2006/39

Läs mer

AKTUELL DETALJPLAN I HAMNSTADEN LIDKÖPING

AKTUELL DETALJPLAN I HAMNSTADEN LIDKÖPING 1 (4) AKTUELL DETALJPLAN I HAMNSTADEN LIDKÖPING PM Pumpen 2 och 3 Översiktlig beskrivning av föroreningssituationen och dess konsekvenser för detaljplan 1 1 Bakgrund och syfte Inom området Hamnstaden Lidköping

Läs mer

Bilaga 1:21 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt

Bilaga 1:21 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt Bilaga 1:21 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt 2015-2021 Sammanställning av förslag till för Mellan Ljungans åtgärdsområde Detta är en sammanställning av de som föreslås för Mellan Ljungans

Läs mer

Markteknisk undersökning av fastigheten Maskinisten 2 i Katrineholm.

Markteknisk undersökning av fastigheten Maskinisten 2 i Katrineholm. Sida 1 (11) Markteknisk undersökning av fastigheten Maskinisten 2 i Katrineholm. Uppdragsledare och författare: Helena Westin, Structor Nyköping AB Granskare: Mats Dorell Structor Nyköping AB Sida 2 (11)

Läs mer

En sammanfattning av resultaten av Golder Associates AB:s markstudie av Eslövs fd gasverk

En sammanfattning av resultaten av Golder Associates AB:s markstudie av Eslövs fd gasverk En sammanfattning av resultaten av Golder Associates AB:s markstudie av Eslövs fd gasverk Golder Associates har på uppdrag av Eslövs kommun genomfört markundersökningar vid Eslövs före detta gasverk. Det

Läs mer

Miljögiftsövervakning i Stockholms vattenområden

Miljögiftsövervakning i Stockholms vattenområden MILJÖFÖRVALTNINGEN ENHETEN FÖR MILJÖANA LYS TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (6) 2011-04-04 Handläggare: Katrin Holmström Telefon: 08-50828885 Till Miljö- och hälsoskyddsnämnden 2011-06-14 p 35 Miljögiftsövervakning

Läs mer

På gång inom vattenförvaltningsarbetet

På gång inom vattenförvaltningsarbetet På gång inom vattenförvaltningsarbetet ny statusklassning nytt åtgärdsprogram Ann-Louise Haglund Mikael Melin Stöt Ulrika Andersson Vattenförvaltning - rollfördelning Länsstyrelserna Samordningsansvar

Läs mer

UPPDRAGSLEDARE. My Ekelund UPPRÄTTAD AV. Anders Lindelöf

UPPDRAGSLEDARE. My Ekelund UPPRÄTTAD AV. Anders Lindelöf PM UPPDRAG Magelungsvägen Masshantering UPPDRAGSNUMMER 1170048100 UPPDRAGSLEDARE My Ekelund UPPRÄTTAD AV Anders Lindelöf DATUM 2017-05-04 PM avseende hantering av upplagda fyllnadsmassor Bakgrund På fastigheten

Läs mer

Undersökning av föroreningar via dagvatten till Östergötlands kustvatten. Igor Keljalic och Helene Ek Henning Miljöskyddsenheten

Undersökning av föroreningar via dagvatten till Östergötlands kustvatten. Igor Keljalic och Helene Ek Henning Miljöskyddsenheten Undersökning av föroreningar via dagvatten till Östergötlands kustvatten Igor Keljalic och Helene Ek Henning Miljöskyddsenheten Alla vatten ska uppnå god status Vattendirektivets mål - god ekologisk och

Läs mer

FÖP Maden, geoteknik och miljöteknik

FÖP Maden, geoteknik och miljöteknik Tekniska Kontoret Mark och exploatering Fredrik Svärd 036-10 25 67 fredrik.sandberg-svard@jonkoping.se 2016-11-18 1 (8) FÖP Maden, geoteknik och miljöteknik Inför arbetet med en fördjupad översiktsplan

Läs mer

Så hanterar Stockholm Vatten och Avfall avloppsslam

Så hanterar Stockholm Vatten och Avfall avloppsslam Så hanterar Stockholm Vatten och Avfall avloppsslam Tillsammans för världens mest hållbara stad Avloppsslam en viktig resurs som innehåller många växtnäringsämnen När man renar avloppsvatten från samhället

Läs mer

Beräkningar av flöden och magasinvolymer

Beräkningar av flöden och magasinvolymer KOMPLEMENT DAGVATTENUTREDNING KUNGSBERGA 1:34 Bakgrund En ny detaljplan har arbetats fram för ett område i Kungsberga, Ekerö kommun. WSP har utfört en dagvattenutredning för detaljplaneområdet (WSP 2016-05-13).

Läs mer

KILSTRÖMSKAJEN, KARLSKRONA. Översiktlig miljöteknisk markundersökning

KILSTRÖMSKAJEN, KARLSKRONA. Översiktlig miljöteknisk markundersökning KILSTRÖMSKAJEN, KARLSKRONA Översiktlig miljöteknisk markundersökning PM 2015-02-04 Upprättad av: Danielle Wiberg och Jerry Forsberg Granskad av: Jerry Forsberg Uppdragsnr: 10208095 Daterad: 2015-02-04

Läs mer

PM - Översiktlig miljöteknisk markundersökning Skepplanda 8:4, Ale kommun

PM - Översiktlig miljöteknisk markundersökning Skepplanda 8:4, Ale kommun PM Översiktlig miljöteknisk markundersökning Skepplanda 8:4, Ale kommun Grapnummer Uppdragsnummer 820 Uppdragsledare Sara Lydmark Utfärdat av Sara Lydmark Granskat av Anders Högström Sidor 6 Datum 208-06-2

Läs mer

Geo och miljö för 7 delområden Härnösands kommun

Geo och miljö för 7 delområden Härnösands kommun HÄRNÖSANDS KOMMUN Geo och miljö för 7 delområden Härnösands kommun FÖRHANDSKOPIA Sundsvall 2012-12-21 8. Lövudden 8.1 Allmän områdesbeskrivning, tidigare bebyggelse Det undersökta området är beläget längs

Läs mer

Länsstyrelsen i Dalarnas län ansökan om statligt bidrag till arbetet med efterbehandling av förorenade områden år 2016

Länsstyrelsen i Dalarnas län ansökan om statligt bidrag till arbetet med efterbehandling av förorenade områden år 2016 i Dalarnas län ansökan om statligt bidrag till arbetet med efterbehandling av förorenade områden år 2016 Datum: 2015-10-29 ANSÖKAN OM BIDRAG FÖR AVHJÄLPANDE AV FÖRORENINGSSKADOR avseende undersökningar

Läs mer

Bilaga 1:31 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt 2015-2021

Bilaga 1:31 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt 2015-2021 Bilaga 1:31 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt 2015-2021 Sammanställning av förslag för åtgärdsområdet Södra Hälsinglands utsjövatten Detta är en sammanställning av de som föreslås för

Läs mer

Metallundersökning Indalsälven, augusti 2008

Metallundersökning Indalsälven, augusti 2008 Metallundersökning Indalsälven, augusti 2008 EM LAB Strömsund 1 Förord Denna rapport är sammanställd av EM LAB (Laboratoriet för Energi och Miljöanalyser) på uppdrag av Indalsälvens Vattenvårdsförbund.

Läs mer

Bilaga 1:4 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt

Bilaga 1:4 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt Bilaga 1:4 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt 2015-2021 Sammanställning av förslag till för Långseleåns åtgärdsområde Detta är en sammanställning av de som föreslås för Långseleåns åtgärdsområde.

Läs mer

Kommentar till resultaten från kontroll av omgivningspåverkan vid fd Klippans läderfabrik, kvartal 2, april-juni 2017

Kommentar till resultaten från kontroll av omgivningspåverkan vid fd Klippans läderfabrik, kvartal 2, april-juni 2017 Sid 1 (2) Landskrona 2017-07-03 Kommentar till resultaten från kontroll av omgivningspåverkan vid fd, kvartal 2, april-juni 2017 Saneringsarbetet pågår fortfarande men är nu inne i en fas som huvudsakligen

Läs mer

PM E20 Förbifart Mariestad

PM E20 Förbifart Mariestad Structor Mark Göteborg 1215-224 2016-03-14 PM E20 Förbifart Mariestad Översiktlig inventering av potentiella förorenande verksamheter 1 Bakgrund och syfte Längs med E20 finns ett utredningsområde avseende

Läs mer

Tumba, augusti Behovsbedömning av detaljplan för Hästen 19, Tumba

Tumba, augusti Behovsbedömning av detaljplan för Hästen 19, Tumba Tumba, augusti 2017 Behovsbedömning av detaljplan för Hästen 19, Tumba Behovsbedömningen av detaljplan för Hästen 19 är framtagen som ett underlag inför plansamrådet. Ett syfte med behovsbedömningen är

Läs mer

SANERING AV OSKARSHAMNS HAMNBASSÄNG

SANERING AV OSKARSHAMNS HAMNBASSÄNG Sanering av hamnbassängen i Oskarshamn SANERING AV OSKARSHAMNS HAMNBASSÄNG Beräkning av frigörelse av metaller och dioxiner i inre hamnen vid fartygsrörelser Rapport nr Oskarshamns hamn 2010:7 Oskarshamns

Läs mer

Kommentar till resultaten från kontroll av omgivningspåverkan vid fd Klippans läderfabrik, kvartal 1, januari-mars 2017

Kommentar till resultaten från kontroll av omgivningspåverkan vid fd Klippans läderfabrik, kvartal 1, januari-mars 2017 Sid 1 (2) Landskrona 2017-04-04 Kommentar till resultaten från kontroll av omgivningspåverkan vid fd, kvartal 1, januari-mars 2017 Saneringsarbetet är fortfarande i full gång, men även arbetet med återställning

Läs mer

Kompletterande miljöteknisk markundersökning vid Djursholms f.d. Elverk, Danderyds kommun

Kompletterande miljöteknisk markundersökning vid Djursholms f.d. Elverk, Danderyds kommun Kompletterande miljöteknisk markundersökning vid Djursholms f.d. Elverk, Danderyds kommun Upprättat: Mikael Pyyny, Hifab AB Granskat: Åsa Sand, Hifab AB Datum: 2006-08-21 Uppdragsnummer: 310 893 Envipro

Läs mer

Miljöstörande ämnen i fisk från Stockholmsregionen

Miljöstörande ämnen i fisk från Stockholmsregionen Miljöstörande ämnen i fisk från Stockholmsregionen Miljögifter i akvatisk miljö Stockholm, 5 november 2014 Magnus Karlsson, IVL Svenska Miljöinstitutet Frågeställningar Hur påverkar storstadsregionen sina

Läs mer

PM F08 110 Metaller i vattenmossa

PM F08 110 Metaller i vattenmossa Version: _ 1(11) PM F08 110 Metaller i vattenmossa Upprättad av: Hanna Larsson, Medins Biologi AB Granskad av: Alf Engdahl, Medins Biologi AB Version: _ 2(11) Innehållsförteckning 1 Sammanfattning... 3

Läs mer

PM Sammanställning av utförda undersökningar och åtgärder av askförorening

PM Sammanställning av utförda undersökningar och åtgärder av askförorening 13U23042 PM Sammanställning av utförda undersökningar och åtgärder av askförorening Jakobsberg 2:926 m.fl. Järfälla kommun Bjerking AB Strandbodgatan 1, Uppsala. Hornsgatan 174, Stockholm. Växel 010-211

Läs mer

Utmaningar i Västra Götalands län hur når vi god status i våra vatten? Johan Andersson & Anna Dimming, Vattenavdelningen

Utmaningar i Västra Götalands län hur når vi god status i våra vatten? Johan Andersson & Anna Dimming, Vattenavdelningen Utmaningar i Västra Götalands län hur når vi god status i våra vatten? Johan Andersson & Anna Dimming, Vattenavdelningen Ekologisk status 2015 Kemisk status 2015 God Ej god Hur ser statusklassningen ut

Läs mer

Utredning avseende tidigare genomförd åtgärd av förorenad mark, inför planerad ny byggnation

Utredning avseende tidigare genomförd åtgärd av förorenad mark, inför planerad ny byggnation PM Utredning avseende tidigare genomförd åtgärd av förorenad mark, inför planerad ny byggnation Inledning Gullkajen 5 AB planerar en utbyggnad inom fastigheten Axel 1 i Karlskrona. Fastigheten har historiskt

Läs mer

Sedimentprovtagning vid huvudvattenledningen mellan Ra dan och Kaninholmen

Sedimentprovtagning vid huvudvattenledningen mellan Ra dan och Kaninholmen Uppdragsnummer Sweco 1146009000 Projektnummer: 957 Diarienummer Norrvatten: 2013-03-04_0210 Sedimentprovtagning vid huvudvattenledningen mellan Ra dan och Kaninholmen Sweco Environment AB Rev. 2014-03-19

Läs mer

Kunskapsunderlag för delområde

Kunskapsunderlag för delområde Kunskapsunderlag för delområde 12. Ämåns avrinningsområde Version 1.0 2 12. Ämåns avrinningsområde Länsstyrelsen Dalarna 2015 Innehållsförteckning Sammanfattning... 4 Naturvärden och skyddade områden...

Läs mer

Kunskapsunderlag för delområde

Kunskapsunderlag för delområde Kunskapsunderlag för delområde 38. Dalälven mellan Torsång och Djurås Version 1.0 2015-03-13 2 43. Faluåns avrinningsområde Länsstyrelsen Dalarna 2015 Innehållsförteckning Sammanfattning... 4 Naturvärden

Läs mer

VÄG 56 KVICKSUND-VÄSTJÄDRA. PM och MUR - Markmiljö Upprättad av: Malin Brobäck Granskad av: Jenny Seppas Godkänd av: Andreas Leander

VÄG 56 KVICKSUND-VÄSTJÄDRA. PM och MUR - Markmiljö Upprättad av: Malin Brobäck Granskad av: Jenny Seppas Godkänd av: Andreas Leander VÄG 56 KVICKSUND-VÄSTJÄDRA PM och MUR - Markmiljö PM 2016-09-12 Upprättad av: Malin Brobäck Granskad av: Jenny Seppas Godkänd av: Andreas Leander VÄG 56 KVICKSUND-VÄSTJÄDRA PM och MUR - Markmiljö KUND

Läs mer

2 ANLÄGGNINGENS UTFORMING

2 ANLÄGGNINGENS UTFORMING 2 Innehållsförteckning 1 SAMMANFATTNING... 3 2 ANLÄGGNINGENS UTFORMING... 3 2.1 Befintlig anläggning... 3 2.2 Ny anläggning... 4 2.3 Recipient... 6 3 TEKNISK FÖRSÖRJNING... 7 4 GEOLOGISKA FÖRHÅLLANDEN...

Läs mer

Dagvatten en komplex blandning

Dagvatten en komplex blandning Dagvatten en komplex blandning Vilka ämnen finns i dagvatten? Varför varierar föroreningarna i dagvatten? Måste vi verkligen ta hänsyn till dagvattnet? Camilla Vesterlund Vattenmyndigheten Bottenvikens

Läs mer

UPPDRAGSLEDARE. Jard Gidlund UPPRÄTTAD AV. Petra Wallberg. Svar på begäran av komplettering av ansökan från Länsstyrelsen i Stockholm

UPPDRAGSLEDARE. Jard Gidlund UPPRÄTTAD AV. Petra Wallberg. Svar på begäran av komplettering av ansökan från Länsstyrelsen i Stockholm UPPDRAG Miljö UPPDRAGSNUMMER 5630208300 UPPDRAGSLEDARE Jard Gidlund UPPRÄTTAD AV Petra Wallberg DATUM GRANSKAD AV Uno Strömberg Svar på begäran av komplettering av ansökan från Länsstyrelsen i Stockholm

Läs mer

Maria Florberger, Golder Associates AB. Bohuskustens vattenvårdsförbunds kontrollprogram år 2006 och 2011

Maria Florberger, Golder Associates AB. Bohuskustens vattenvårdsförbunds kontrollprogram år 2006 och 2011 Maria Florberger, Golder Associates AB Bohuskustens vattenvårdsförbunds kontrollprogram år 2006 och 2011 Golders uppdrag 1. Inläsning av data (sediment, biota) i en databas för kontrollprogrammen Västra

Läs mer

Bilaga D: Lakvattnets karaktär

Bilaga D: Lakvattnets karaktär Bilaga D: Lakvattnets karaktär Bakgrund I deldomen avses med lakvatten allt vatten som samlas upp inom avfallsanläggningen. Då uppsamlat vatten har olika karaktär, och därmed olika behandlingsbarhet, har

Läs mer

Föroreningsinnehåll i dagvatten från ett myndighetsperspektiv

Föroreningsinnehåll i dagvatten från ett myndighetsperspektiv Föroreningsinnehåll i dagvatten från ett myndighetsperspektiv Swecos Vatten- och DUF-dagar 2016 Håkan Häggström Länsstyrelsen i Stockholm Agenda Vad säger lagen? Miljökvalitetsnormer för vatten i ljuset

Läs mer

Vattenmyndighetens förslag på åtgärdsprogram för Södra Östersjön 2015-2021 -ett kommunalt perspektiv. 2015-02-25 www.torsas.se

Vattenmyndighetens förslag på åtgärdsprogram för Södra Östersjön 2015-2021 -ett kommunalt perspektiv. 2015-02-25 www.torsas.se Vattenmyndighetens förslag på åtgärdsprogram för Södra Östersjön 2015-2021 -ett kommunalt perspektiv Förslag åtgärdsprogram för södra östersjön Just nu pågår samråd inom EU Ramdirektivet för vatten -2021-2027

Läs mer

Kommentar till resultaten från kontroll av omgivningspåverkan vid fd Klippans läderfabrik, kvartal 3, juli-september 2017

Kommentar till resultaten från kontroll av omgivningspåverkan vid fd Klippans läderfabrik, kvartal 3, juli-september 2017 Sid 1 (2) Landskrona 2017-10-06 Kommentar till resultaten från kontroll av omgivningspåverkan vid fd, kvartal 3, juli-september 2017 Saneringsarbetet är nu inne i en fas som huvudsakligen innebär återställning

Läs mer

Sammanställning över erhållna resultat från pågående grundvattensanering inom fastigheten Svarvaren 14, Karlstad kommun.

Sammanställning över erhållna resultat från pågående grundvattensanering inom fastigheten Svarvaren 14, Karlstad kommun. PM (5) Handläggare Björn Oscarsson Gardbring Tel +46 55 32 25 Mobil +46 7 995 2 54 Fax +46 55 3 9 bjorn.o.gardbring@afconsult.com Datum 24-8-29 Karlstad Kommun Miljöförvaltningen Jan Andersson Uppdragsnr

Läs mer