Mykotoxiner i hästfoder förekomst och biologisk effekt

Transkript

1 Mykotoxiner i hästfoder förekomst och biologisk effekt Av Hanna Alfredius Foto: Sophie Maurer Handledare: Hans Pettersson Inst. för Husdjurens utfodring och vård Examinator: Anna Jansson Husdjursvetenskap - Examensarbete 10p/15hp Litteraturstudie SLU, Uppsala 2007

2 Abstract Contamination of crops by moulds and mycotoxins is an extensive problem of global concern. Effects of the problem might be economic losses as well as health issues. The aim of this study was to investigate which mycotoxins infect horse feed, and how horses are affected by mycotoxins. Most research on the subject has been done on the mould species Fusarium, which produces various kinds of toxins known to cause acute mycotoxicoses as well as chronic disorders. Equine Leukoencephalomalacia ( hole in the head-disease ) is one of the most dramatic mykotoxin-caused diseases afflicting horses. Some of the most harmful Fusarim toxins, T-2 and HT-2, have become more widespread in oats, which is commonly used as concentrate feed for horses. These toxins inhibit protein synthesis, can degrade DNA or cause other disorders. To control the levels of mykotoxin in feedstuffs moist during storage should be avoided. Fodder that has been infected by moulds or mycotoxins should not be fed to horses. Sammanfattning Mögel och mykotoxiner utgör ett stort globalt problem inom jordbruksnäringen idag med både ekonomiska förluster och allvarliga sjukdomar som följd. Syftet med denna studie var att granska vilka mykotoxiner som förekommer i hästfoder och vilken effekt de kan ha på hästarna. Den mesta av forskningen har gjorts på mögelsläktet Fusarium vars mykotoxiner kan orsaka både akuta förgiftningar och kroniska besvär. Effekterna är oftast kopplade till dos och exponeringstid. Några av de allvarligaste mykotoxikoserna som drabbar hästar orsakas av olika Fusariumtoxin; Leukoencephalomalacia ( hole in the head disease ) är en av dem. Bland de mest skadliga Fusariumtoxinen finns T-2 och HT- 2, som på senare år blivit vanligare i havre. Havre används ofta som kraftfoder till hästar. Dessa toxiner inhiberar proteinsyntesen, kan bryta ner DNA eller skapa andra problem. För att hålla mykotoxinnivåerna låga i foder ska fukt undvikas vid lagringen. Foder som innehåller mögel och mykotoxin bör ej utfodras till hästar. Inledning Mögelsvampsinfektioner på spannmål och andra grödor är ett av de vanligaste problemen inom livsmedel- och jordbruksnäringen över hela världen idag. Mögelangrepp på spannmål kan, förutom att orsaka ekonomiska förluster som försämrad skördekvalitet och avkastning, leda till allvarliga sjukdomar för både människor och djur (Wood 1992; Langseth och Rundberget, 1999). Många av de mögelsvampar som angriper spannmål och annat växtmaterial kan bilda giftiga sekundära metaboliter, så kallade mykotoxiner. Detta sker ofta redan när grödan växer på åkern men mögeltillväxt och toxinproduktion kan även ske om konservering och lagring av skördematerialet sker på ett bristfälligt sätt. Uppkomst av mögel och toxinproduktion beror främst på faktorer som fukt, temperatur samt typ av gröda. Olika mykotoxiner bildas av olika svampar som föredrar olika miljöförhållanden (Ciegler, 1978; Miller, 1994). Av de mögelsvampar som växer på fältet är Fusarium, Claviceps och Alternaria de främsta, medan Aspergillus och Penicillium som klarar av lite lägre - 1 -

3 fuktighet är de viktigaste av lagringsflorans mögelsvampar (Ciegler,1978). I Europa kommer de flesta viktiga mykotoxinerna från mögelsläktet Fusarium (Wood 1992). När djur får i sig stora mängder mykotoxiner via sitt foder kan symtomen yttra sig som en akut förgiftning, mykotoxikos. Vanligare är dock att en mindre dos mykotoxiner går oupptäckt förbi under en längre tid, med en kronisk primär förgiftning eller sekundära följdsjukdomar (Pier et al., 1980). Mykotoxinförgiftning i endera slaget kommer att försämra djurets prestation, och negativt påverka dess hälsostatus (Marquardt och Frohlich, 1992; D Mello et al. 1999). Symtomen på de kroniska och subkroniska förgiftningarna kan dock vara svåra att koppla ihop med mykotoxinintag och det är först när en foderanalys utförs som sjukdomsorsaken kan fastställas. Det är därför viktigt med en allmän vetskap om förekomsten av mykotoxiner; vilka risker som finns och vilka foder som är värst utsatta för kontaminering. Mycket av den forskning om mykotoxiners påverkan på djur har hittills gjorts främst på smådjur, idisslare och grisar, medan mindre är känt om hur hästarna påverkas. Syftet med denna studie är att fastslå i vilken utsträckning risken finns att hästar utsätts för mykotoxin och hur deras hälsa påverkas vid intag av kontaminerat foder. Fusariumtoxiner Släktet Fusarium innefattar många olika svampar (Wright, 2003) som producerar en mängd olika mykotoxin; över trehundra sorter med mer eller mindre känd toxicitet (Newman och Raymond, 2005). Fusarium mykotoxin av intresse för djurhälsa finns inom grupperna Trichotecener, Zearalenone och den senast upptäckta gruppen Fumonisiner (Buckle, 1983; ApSimon, 1994). Mykoxinerna från Fusarium är kapabla till att orsaka både akuta förgiftningar liksom kroniska problem, där effekterna oftast är kopplat till dos och exponeringstid (D Mello et al. 1999). Dessa mykotoxiner orsakar de kanske mest dramatiska mykotoxikoserna som drabbar hästar, och dokumentationen på sådana förgiftningar sträcker sig långt tillbaka i tiden (Asquith, 1991). Trichotecener Trichotecenerna är en stor grupp som innehåller fler än 180 föreningar (Newman och Raymond, 2005). Trichotecenerna delas in i olika typer beroende på kemisk struktur. De viktigaste trichotecenerna hör till den mest toxiska typ A eller den lite mindre toxiska typ B (Placinta et al. 1999). Mer än ett toxin kan produceras av samma svamp, dock hör de i regel till samma typ och toxinerna inom den typen förekommer ofta tillsammans (Buckle, 1983; Placinta et al. 1999). Trichotecenerna är allmänt kända som fodervägranstoxiner då det första symtomet oftast är försämrad aptit. Trichotecenen Deoxynivalenol (DON) kallas även vomitoxin för dess kända effekt att orsaka fodervägran och kräkningar hos grisar (Eriksen och Pettersson, 2004). DON anses vara en av de vanligaste trichotecenerna men också en av de mindre toxiska som hör till typ B (Newman och Raymond, 2005). I en kartläggande studie av trichotecener på spannmål i Norge (Langseth et al. 2001) var DON mycket riktigt den trichotecen som förekom oftast. Nivåerna var extra höga de somrar när det var - 2 -

4 torka under våren och mycket nederbörd i juli, runt blomningsperioden. Nivåerna var också höga 1993, en kall och våt sommar med sen skörd. T-2 toxin anses vara en av de minst utbredda (Newman och Raymond, 2005) men också den mest toxiska av trichothecenerna (Eriksen och Pettersson, 2004). Tillsammans med HT-2 hör den till de viktigaste A trichotecenerna. Båda toxinerna kan orsaka programmerad celldöd, apoptos, T-2 med aningen högre potens än HT-2 (Surai och Dvorska, 2005). De verkar inhiberande på protein- och DNA-syntes (Eriksen och Pettersson, 2004) och förknippas även med kolik och tarmblödningar hos hästar, sår och inflammationer vid mun och mule samt neurologiska störningar (Asquith, 1991; Pettersson, 2007). Den optimala temperaturen för T-2 produktion är ganska låg, mellan 8-14 ºC, men T-2 har även hittats vid mycket högre temperaturer i Afrika (Rabie et al. 1986). Då DON är så vanlig och ofta förekommer i kombination med andra mykotoxin används den ofta som indikator och allmän rekommendationsnivå för mykotoxin i foder. En koncentration på 3-5 mg DON kg -1 anses vara en hälsorisk (Wilkinson, 1999). När det gäller A-trichothecenerna överrensstämmer nivåerna dock inte alltid med DON och rekommendationerna kan därför i vissa fall bli missvisande (Pettersson, 2007). Zearalenon Zearalenon (ZEA) bildas av flera olika fusariumsvampar (Buckle 1983). Zearalenon är känt för att ha en östrogen effekt och orsaka reproduktionsstörningar på bland annat grisar (Chang et al. 1979; Etienne och Jemmali, 1982). Informationen är dock ännu begränsad för hur ZEA påverkar reproduktionsförmågan hos hästar. I en studie av Minervini et al. (2006) studerades hur zearalenon påverkade en cellodling från äggstockar från en häst. Man fann att granulosacellerna var känsliga för toxinets påverkan på samma sätt som man tidigare sett i tidigare in vitro-försök på cellodlingar från andra djur. Sannolikt är att även hästars reproduktionsförmåga kan påverkas av zearalenon. Fumonisiner Fumonisiner är den senast upptäckta gruppen Fusarium toxiner (Gelderblom et al. 1988; ApSimon, 1994). Fumonisinerna kan påverka immunförsvaret, skada lever och njurar, hjärna och orsaka dödsfall (D Mello, 1999; Newman och Raymond, 2005). Tre olika fumonisiner känns till; Fumonisin B 1 (FB 1 ), B 2 och B 3. Lungsjukdomar hos grisar och hästsjukdomen leukoencephalomalasi (LEM) orsakas av FB 1 (Ross et al. 1990). Aspergillus- och Penicilliumtoxin Aspergillerna och Penicillium spp. kan producera många olika toxiner (Buckle, 1983). De som kan vara av störst vikt för hästars hälsa är Aflatoxin och Ochratoxin. Aflatoxin Aflatoxin är en grupp närbesläktade kraftigt mutagena substanser som produceras av Aspergillus flavus. Aflatoxin kan hittas både på fältet och på lagrade foder (Wright, 2003). Aflatoxin har fått mycket uppmärksamhet på grund av dess cancerframkallande - 3 -

5 effekt; Aflatoxin B 1 (AFB 1 ), den mest kraftfulla av aflatoxinerna, är ett av de starkaste kemiska carcinogenerna som känns till (Hesseltine, 1974). Bland annat ökar den risken för levercancer hos människor och djur (Quian et al. 1994) och skadar immunsystemet (Pier, 1992). Aflatoxinproducerande svampar gynnas av värme och fukt (Wood, 1992). Av de grödor som kan användas som hästfoder är majs den som är mest mottaglig för aflatoxin (Pier, 1992). I Sverige har aflatoxin endast hittats i importerade produkter (Clevström et al. 1981) eller syrabehandlad spannmål, då främst sådan som behandlats med myrsyra vilket nu är förbjudet (CUL, 2002; Pettersson, 2007). Ochratoxin Ochratoxin kan produceras av flera olika Aspergillus svampar samt av Penicillium verrucosum (Marquardt & Frohlich, 1992). Dessa svampar hör främst till lagringsfloran och ochratoxin bildas troligtvis enbart efter skörd (Jonsson och Pettersson, 1996). Ochratoin A (OTA) är det primära och mest giftiga ochratoxinet, dess mindre toxiska variant kallas Ochratoxin B, men även flera andra former av Ochratoxin känns till. OTA är ett toxin som kan orsaka många allvarliga skador hos både människor och djur. Det har fått mycket uppmärksamhet på senare tid på grund av dess cancerassocierade egenskaper. OTA kan också orsaka njurskador, störa embryo- och fosterutvecklingen och framkallar missbildningar (Álvarez et al. 2004). De toxiska effekterna av OTA verkar primärt på tre olika sätt: det inhiberar enzymer, främjar oxidering av lipider eller hämmar produktionen av mitokondrie-atp. Förekomst i hästfoder Betesgräs, hö, spannmål och ensilage kan alla vara värdar för olika svampar. Svamparna och deras respektive mykotoxin finns i olika mängd varje år beroende på klimatet och andra faktorers påverkan på deras tillväxt (Wright, 2003). Optimala förhållanden för mögel och för bildningen av mykotoxin är oftast inte desamma (Newman och Raymond, 2005). I spannmål och annat djurfoder kommer de mykotoxin som oftast hittas från Fusarium, Aspergillus och Penicillium (Buckle, 1983; Newman och Raymond, 2005). Spannmål Spannmål är den huvudsakliga energikällan i foderstater för hårt arbetande hästar, och havre är, tillsammans med korn, det sädesslag som oftast används till svenska hästar (Frape, 1986). Havre var det sädesslag som var mest kontaminerat med trichotecener i en analys av norska grödor (Langseth och Rundberget, 1999). DON och HT-2 toxin var oftast förekommande och hade de högsta nivåerna. En stark korrelation upptäcktes i förekomsten av HT-2 och T-2 toxin. Ett samband fanns även mellan DON och HT-2 toxin. Ofta finns flera mykotoxiner närvarande om man hittar ett, och observerade toxiska effekter kan alltså bero på interaktioner mellan flera mykotoxiner snarare än effekten från ett ensamt (Wright, 2003). Nivåerna av HT-2 och T-2 har dessutom ökat avsevärt i havre under de senaste åren i de nordiska länderna (Pettersson, 2007). Langseth och Rundberget (1999) uppmätte skillnader i halten trichotecener mellan havre som odlats för olika ändamål. Havre för humankonsumtion var betydligt mer kontaminerat av både DON och HT-2 toxin än havre som odlats till djurfoder

6 Skillnaderna kan bero på att olika konserverings och lagringsmetoder använts. En nackdel för hästar kan dock vara att trichotecenerna tycks fördela sig så att majoriteten av toxinet sitter på havreskalet och inte inne i kärnan (Pettersson, 2007). Detta skal avlägsnas innan man använder havren i livsmedel, medan havren utfodras hel till hästar. Havreskal ges i vissa fall även i krossad form för att minska energikoncentrationen hos hästar som inte arbetar så mycket (Frape, 1986). Ochratoxin A förekommer på spannmål och är särskilt vanlig på gårdstorkat spannmål och kli (Marquardt & Frohlich, 1992; Pettersson, 2007). Kalluftstorkning av spannmål ger högre nivåer av OTA än torkning med uppvärmd luft (Jonsson och Pettersson, 1996). Förekomsten är högre under de år med hög skördevattenhalt, den ökar med lagringstiden och varierar mellan olika regioner (Holmberg et al. 1990). Otillräcklig torkning eller fuktiga lagringsförhållanden är den främsta orsaken till kontamination. OTA var vanligaste mykotoxinet i en engelsk studie (Buckle, 1983). I de flesta prov där toxinet hittades var vattenhalten över 18 %. ZEA hittades bara i 1,5 % av spannmålen i undersökningen, när den hittades var det ofta tillsammans med Ochratoxin. Nivåerna av ZEA var även låga i en norsk kartläggning av trichotecenförekomst (Langseth et al. 2001) och detsamma gällde Ochratoxin, som dock förekom i stor andel av proverna. Enari et al. (1981) studerade effekten av lagringstid, fukt och temperaturskillnader i lagring av korn och de fann att halten Fusarium minskade med längre lagringstid, medan nivåerna av Zearalenone ökade. Torkningsprocessen hade också stor inverkan på zearalenoneproduktionen; om torkningen inleddes direkt efter skörd minskade halten zearalenone, men när man väntade en vecka med att påbörja torkningen hade toxinproduktionen redan inletts och koncentrationen ökade kontinuerligt. Lagringstid och temperatur tycks heller inte påverka stabiliteten på de främsta trichotecenerna (Widestrand & Pettersson, 2001). Majs Majsfodermjöl har visat sig innehålla höga halter mykotoxin som aflatoxin, zearalenone och deoxynivalenol (Pettersson, 2004). Majs skördas ofta med hög fuktighet och är också det sädesslag som oftast drabbas av fumonisiner (Ross et al. 1990; Wilson et al. 1990). Det är dock ej vanligt att använda majs som fodermedel till hästar i Sverige då andra fodermedel lämpar sig bättre (Planck, Hippocampus 2007). Bete, hö och halm Betesmarker består ofta av olika gräs och baljväxter som växer tillsammans naturligt eller odlat. Flera mykotoxin som kan skada betande djur kan bildas på eller i dessa växter. Särskilt rajgräs och rörsvingel (ett högt gräs) och rödklöver förknippas med endogena mögeltoxiner som kan leda till mykotoxikos hos hästar och idisslare (Pettersson, 2004; Fink-Gremmels, 2005). För att undvika förgiftningar och få en god beteshållning är det viktigt att undvika dessa växter. Grödan från vallen kan även torkas och utfodras till hästar året runt. Torkning av hö med hygieniskt god kvalitet är dock mycket väderberoende och kan försvåras om sommaren är regning. Mögelangrepp på hö var mycket vanligt vid en undersökning i England (Buckle, 1983) och Aspergillus fumigatus, - 5 -

7 Actinomyceter och Penicillium spp. förknippas med mögligt och varmgånget hö (Wilkinson, 1999). Hö från äldre gräsvall kan innehålla höga halter av zearalenon (Pettesson, 2007) och möglet i sig kan också ställa till skada, bland annat på luftvägarna (Wilkinson, 1999). En kontaminationskälla som ofta förbises är den halm som ges som bäddmaterial. Kontamination via bädden kan ge upphov till förgiftningar via inhalation eller hudkontakt (Newman och Raymond, 2005). Vissa hästar äter också varierande mängd av bädden. Om både det ordinarie fodret och bädden är kontaminerat av mykotoxin kan hästarna få i sig ännu högre nivåer vilket leder till en ökad risk för förgiftning, dessutom kan kombinerade effekter av olika mykotoxin uppstå (Wright, 2003). I halm av vete och havre förekommer DON och halm kan även infekteras av stachyobtrystoxiner (trichotecener av typ C) (Pettersson, 2007). Ensilage Lagring av vallfoder sker numer ofta i form av ensilage. Ensileringsmetoden innebär att fodret konserveras genom en anaerob jäsning (fermentation). Jäsningsprocessen är mindre väderberoende än torkningen av hö, därför lämpar den sig bra i tempererade länder som Sverige (Buckle, 1983). Ensilering kan bland annat ske i olika typer av silos eller i plastbalar, som är vanligt bland hästägare. Anaeroba förhållanden är viktiga under lagringen av ensilaget, då vattenhalten i gräset är hög (Wilkinson, 1999). Ibland används tillsatsmedel som melass, syra eller laktobakterier för att minska risken för felfermentation och hindra ovälkomna mikroorganismer. Om luft kommer in i balen, till exempel vid ett oupptäckt hål, för lös packning av materialet, eller om balen inte utfodras tillräckligt snabbt blir ensilaget snabbt mögelinfekterat (Pettersson, 2004). Fusarium och Penicillium roqueforti är de främsta mögel som i sådana förhållanden växer på ensilaget. Ett av de vanligast förekommande mykotoxinerna på ensilage är DON, och Roquefortin C är också vanligt (Wilkinson, 1999). Effekter på hästar Immunotoxiska effekter av mykotoxin Toxiska effekter kan i regel uppstå på två olika sätt när ett mykotoxin eller annat skadligt ämne når immunförsvaret. I det första fallet kan en funktion i immunförsvaret försämras eller helt slås ut och följden av det blir en ökad mottaglighet för andra infektioner. Immunosuppression av det här slaget är vanligt i samband med intag av låga doser av trichotecenener under en längre tid (Newman och Raymond, 2005). I det andra fallet stimuleras immunförsvaret istället av det okända ämnet vilket kan leda till överkänslighet eller en autoimmun sjukdom (Pestka & Bondy 1994). Njursvikt kan även uppstå till följd av överproduktion av antikropparna IgA (Newman och Raymond, 2005), och mykotoxiner kan även försämra effekten av vaccination mot vissa sjukdomar (Oswald et al. 2005). I en studie av Álvarez et al. (2004) testades immunotoxiska effekter av Ochratoxin A på råttor. De mest signifikanta fynden var njurskador men man fann även en viss minskning i antal leukocyter samt en försämring av makrofagernas bakteriolytiska kapacitet. Både akuta och kroniska mykotoxinförgiftningar kan påverka immunförsvaret

8 Aflatoxin kan också påverka immunförsvaret hos unga djur genom överföring från modern under dräktigheten eller via mjölken (Pier, 1992). Prestation och foderkonsumtion Raymond et al.(2003) studerade påverkan på foderintag, immunoglobulin och hematologi när hästar utfodrades med naturligt fusariumkontaminerad spannmål. Hos alla hästar minskade foderintaget signifikant. Försöket pågick dock bara i 21 dagar och ingen viktminskning registrerades. Man fann också en ökning i enzymet γ-glutamyltransferas (GGT); vilket indikerar en viss effekt på levern. I en uppföljande studie motionerades hästarna regelbundet under försöket (Raymond et al. 2005). Resultaten var liknande; även denna gång märktes ett minskat foderintag som nu även ledde till viss viktnedgång. På den fysiska prestationen märktes dock ingen försämring på den korta tiden som försöket utfördes. Troligt är att trichotecenerna genom att påverka proteinsyntesen i levern ändrar tryptofan- och seratoninnivåerna i hjärnan vilket kan leda till minskad aptit, utmattning och försämrad muskelkoordination (Newman och Raymond, 2005). Dock är det möjligt att hästar är okänsliga för trichotecenen DON; varken minskat foderintag, inflammationer i tarmen, eller påverkan på immunförsvaret kunde observeras i en studie av Johnson et al (1997) när fem hästar utfodrades med DON-kontaminerat korn i 40 dagar. Hästarna tycktes till och med öka i hull och kondition. Idisslare är också relativt okänsliga för toxinet tack vare vommikrobernas avgiftande effekt. Eventuellt finns alltså liknande effekter hos hästar som förklarar dessa resultat. Sjukdomar Leukoencephalomalasi Sjukdomen Leukoencephalomalasi (LEM) är en väl dokumenterad form av mykotoxikos som drabbar hästar, troligen också den mest dramatiska (Asquith, 1991). LEM har uppmärksammats sen mitten på 1800-talet och har länge förknippats med majsfoder kontaminerat med Fusarium och på senare tid med Fumonisin B 1 (Wilson et al. 1990). Sjukdomen karaktäriseras av akuta neurologiska symtom som ataxi, förlamning, apati, hypersensitivitet samt plötsliga dödsfall (Asquith, 1991; Ross et al. 1993). De främsta patologiska kännetecknen är hjärnblödningar och nekroser i hjärnans vita substans, vilket har lett till att sjukdomen i folkmun kallas för hole in the head-disease (Ross et al. 1991). I ett försök av Ross et al. (1993) visades att även levern påverkas av effekterna från FB 1, och att dödligheten hos drabbade hästar är hög. Stachybotryotoxikos Stachybotryotoxikos är en tidigt upptäckt mykotoxinsjukdom som orsakas av trichotecenliknande toxin. Möglet som ligger bakom, Stachybotrys (nu även kallat S. chartarum), har isolerats från foder från bland annat Östeuropa (Newman och Raymond, 2005). Det växer på cellulosa i hö och halm och trivs bäst under fuktiga förhållanden (Scudamore och Livesey, 1998). Stachybotryotoxikos är en ofta utdragen sjukdomen och de kliniska symtomen kan delas in i tre stadier. Det första stadiet kan vara milt och vara i upp till en månad. Hästarna drabbas först av inflammationer i mun och ögon som senare visar sig som nekroser i den angripna vävnaden. Om nekroserna är omfattande i munhålan får hästarna svårt att äta och fodervägran kan uppstå (Asquith, 1991). Dessa - 7 -

9 skador i det första stadiet kan både orsakas av inandning och konsumtion av toxinet (Newman och Raymond, 2005). Om hästarna även fortsättningsvis får kontaminerat foder uppstår i andra stadiet ett tillstånd av generell toxikos med förhöjt antal leukocyter, färre trombocyter (blodplättar) och försämrad koaguleringsförmåga som följd. Det tredje stadiet är kort och varar oftast bara några dagar. Det karaktäriseras av hög feber, kolik och aptitlöshet, svag och ojämn puls som förr eller senare leder till döden. Sjukdomen kan, om tillräckligt höga nivåer av toxinet intas, också uppträda i akut form. Symtomen visar sig då på nervsystemet, hjärt- lungsystemet och dödsfall inträffar inom en till tre dagar på grund av andningssvårigheter (Asquith, 1991). Sådant akut förlopp är dock ovanligt (Newman och Raymond, 2005). Fodertillsatser Ända sedan de första rapporterna om mykotoxinförgiftningar har forskare arbetat med att försöka hitta vägar att minimera effekterna av toxinerna. Uppgiften är dock inte så lätt då omfattningen av olika mykotoxin är stor (Diaz och Smith, 2005). Även med modern teknologi är det svårt att förutse deras uppkomst (Wood, 1992). Ofta används olika tillsatsämnen i foder för att avlägsna eller neutralisera mykotoxinet, alternativt avlägsna dess toxiska egenskaper. Det är då viktigt att tillsatserna inte ändrar fodrets näringsmässiga sammansättning eller bildar andra toxiska ämnen (Diaz och Smith, 2005). De får heller inte vara för dyra att köpa och ska helst fungera mot flera olika mykotoxin då de ofta uppträder tillsammans (Wright, 2003). Tillsatsämnena kan delas in i tre grupper efter deras funktion: adsorbenter som hindrar mykotoxinet att tas upp i tarmen, antioxidanter som skyddar djuren från mykotoxinets effekter samt enzymer och bakterier som bryter ner mykotoxinet innan det tas upp av djuret. Fodertillsatser som finns på marknaden som ska tillsättas i förebyggande syfte är dock ännu inte tillåtna inom EU (Petterson, 2004). Diskussion Trots framgångar inom forskningen om mykotoxiner är vetskapen om hur hästar kan påverkas fortfarande vag. Många av studierna baseras på dokumentation från verkliga fall och utfodringsförsök med mykotoxinkontaminerat foder till hästar är relativt ovanligt. En av anledningarna till detta är troligen att det är svårt att få tag i hästmaterial till försöken. Effekterna av vissa mykotoxiner är så allvarliga att risken för att hästarna ska avlida eller måste tas bort efter avklarat försök är stor. Användandet av dyrbara djur i dessa studier vill man undvika i största möjliga mån och rimliga gränsnivåer för mykotoxinkontamination i hästfoder är därför svåra att sätta. Studier som utförts på andra djurslag går inte heller alltid att jämföra med, då hästen är ett djur som fodermässigt liknar kor, medan dess mag- tarmsystem påminner mer om grisens plus den avslutande förjäsningskammaren. Hästens användningsområde och förväntad livslängd skiljer sig också i högsta grad från dessa högproducerande djurslag. Mykotoxinförgiftningar kan också vara svåra att upptäcka i verkliga fall om mindre nivåer utfodrats under en längre tid och symtomen yttrar sig som en kronisk förgiftning eller genom någon följdsjukdom (Pier et al., 1980). Effekter som dessa samt olika effekter på immunförsvaret kanske inte alltid kopplas till foderrelaterade problem, varför orsakande mykotoxin inte alltid - 8 -

10 upptäcks. Då utfodringsförsöken är så få är forskningen om i vilka doser mykotoxiner kan vara skadliga för hästar fortfarande i sin linda. Vissa studier utfodrar höga nivåer för att få tydliga effekter (Ross et al. 1993), medan andra som använt naturligt kontaminerat foder fått vaga resultat (Raymond et al. 2005). I andra studier där hästar ätit samma foder påverkas inte alla (Wilson et al. 1990). Troligt är att hästarnas fysiska kondition kan göra dem mer eller mindre mottagliga för mykotoxiners effekter, men mer forskning om exakt vilka gränsvärden som kan vara rimliga för just hästar behövs definitivt. Eftersom nivåerna av de skadliga A-trichotecenerna har ökat i havre de senaste åren och mycket av toxinet påträffas i havreskalet borde vi kanske också överväga att se över våra utfodringsrutiner när det gäller havre till hästar. Kanske borde havreskalet av säkerhetsskäl avlägsnas innan utfodring liksom man gör inom livsmedelsindustrin. Fler studier om hur hästar långsiktigt påverkas av dessa toxiner är också viktigt. Då de mykotoxinbindare som finns på marknaden ännu inte är tillåtna inom EU, och många av dem inte heller lever upp till alla de krav som ställs på lönsamhet och effekt, kan dessa medel inte användas som någon garanti för att slippa oönskade effekter av mykotoxiner. De bästa sätten för att undvika mykotoxiner bör därför lämpligen vara att till största möjliga mån försöka undvika och förebygga dess förekomst i foder av olika slag, samt att inte använda sig av de betesgräs som är mest utsatta. Den säkraste nivån av mykotoxin i hästfoder är givetvis noll, men mykotoxiner kan vara en oundviklig kontaminationskälla då kontamination på fältet innan skörd är svår att förutsäga. En viss kontamination av mögel eller mykotoxin kan därför alltid finnas trots förebyggande åtgärder. Kontamination efter skörden är däremot något man kan påverka genom att se till att konservering och lagring sker på ett bra sätt. Den absolut främsta anledningen till om, eller hur mycket, ett foder infekteras av mögel är fukt, som därför måste kontrolleras noga. Foder som uppfattas vara kontaminerat med mögel eller mykotoxin bör heller inte utfodras till hästar då man inte kan vara säker på konsekvenserna. Viktigt är dock att komma ihåg att mykotoxin till skillnad från mögel inte är synligt med blotta ögat och förhållanden som främjar mögel och mykotoxin är heller inte alltid desamma. Foder som ser ut att vara befriat från mögel kan alltså tyvärr ändå vara kontaminerat med mykotoxin. När rimliga gränsvärden gällande alla mykotoxiner bestämts skulle foderstickprov för hästägare kunna vara ett bra alternativ. Kanske borde det vara standard att inte bara kontrollera sitt foder med ögon och näsa utan också göra mykotoxinanalyser regelbundet. Det bästa vi än så länge kan göra för att måna om våra djur är att vara alerta vid vår utfodring och undvika de foder som tycks vara av dålig hygienisk kvalitet. Den allmänna vetskapen om mykotoxinernas förekomst är viktig bara i sig så att vi kan vara uppmärksamma på minskade foderintag eller sjukdomstecken som kan tyda på en begynnande mykotoxinförgiftning, och att mykotoxin som bakomliggande orsak inte utesluts vid en eventuell diagnos. Litteraturförteckning Álvarez, L. Gil, A.G. Ezpeleta, O. García-Jalón, J.A. & López de Cerain, A Immunotoxic effects of Ochratoxin A in wistar rats after oral administration. Food and Chemical Toxicology 42,

11 ApSimon, J.W The Biosynthetic Diversity of Secondary Metabolites. In Mycotoxins In Grain Compuonds Other Than Aflatoxin (ed. J.D. Miller & H.L. Trenholm), Eagan Press, St. Paul, Minnesota, USA. Asquith, R.L Mycotoxicoses in horses. In Mycotoxins and Animal Foods (ed. J.E. Smith & R.S. Henderson) CRC Press, Inc. Boca Raton, USA. Buckle A.E The Occurance of Mycotoxins in Cereals and Animal Feedstuffs. Veterinary Research Communication 7, Chang, K. Kurtz, H.J. & Mirocha, C.J Effects of the mycotoxin zearalenone on swine reproduction. American journal of veterinary research. 40(9), Ciegler, A Fungi that produce mycotoxins: condition and occurrence. Mycopathologia 65, Clevström, G. Göransson, B. Hlödversson, R. & Pettersson, H Aflatoxin formation in hay treated with formic acid and in isolated strains of Aspergillus flavus. J. stored Prod. Res. 17, CUL, Centrum för uthålligt lantbruk, Sveriges Lantbruksuniversitet. Kontaktperson Eskhult, G.A. även D Mello J.P.F. Placinta C.M. & MacDonald A.M.C Fusarium mycotoxins: a review of global implications for animal health, welfare and productivity. Animal Feed Science and Technology 80, Diaz, D.E. & Smith, T.K Mycotoxin Sequestering Agents: Practical Tools for the Neutralisation of Mycotoxins. In The Mykotoxin Blue Book. (ed. D. Diaz) Nottingham University Press, Nottingham, United Kingdom. Enari, T.-M. Ilus, T. Niku-Paavola, M.-L. Nummi, M. Ylimäki, A. & Koponen, H Formation of Fusarium Metabolites in Barley Grain. European J Appl Microbiol Biotechnol 11, Eriksen, G.S. & Pettersson, H Toxicological evaluation of trichothecens in animal feed. Animal feed science and technology 114, Etienne, M, & Jemmali M, Effects of zearalenone (F2) on estrous activity and reproduction in gilts. J. Anim. Sci. 55 (1), 1-10 Fink- Gremmels, J Mykotoxin in forages. In The Mykotoxin Blue Book. (ed. D. Diaz) Nottingham University Press, Nottingham, United Kingdom. Frape, D Equine nutrition & feeding. Tredje upplagan, Blackwell publishing, Oxford. Gelderblom, W.C.A. Jaskiewicz, K. Marasas, W.F.O. Thiel, P.G. Horak, R.M. Vleggaar, R. & Kriek, P.J Fumonisins Novel Mycotoxins with Cancer-Promoting Activity Produced by Fusarium moniliforme. Applied and Environmental Microbiology 54:7, Hesseltine, C.W Natural Occurrence of Mycotoxins in Cereals. Mycopathologia et Mycologia applicata 53, Holmberg, T. Hagelberg, S. Lundeheim, N. Thafvelin, B. Hult, K Ochratoxin A in swine blood used for evaluation of cereal handling procedures. Journal of veterinary medicine, 37 (2), Johnson, P.J. Casteel, S.W. & Messer, N.T Effect of feeding deoxynivalenol (vomitoxin)- contaminated barley to horses. J Vet Diagn Invest 9,

12 Jonsson, N. & Pettersson, H Ochratoxin A, ett mykotoxin som bildas I spannmål under lagring. Lantbrukskonferens. SLU info rapporter, allmänt 197, Langseth, W. Elen, O. & Rundberget, T Occurence of Mycotoxins in Norwegian Cereals. In Occurrence of toxigenic fungi and mycotoxins in plants, food and feed in Europe. (ed. A. Logrieco) European Commission, Bryssel. Langseth, W. & Rundberget, T The occurrence of HT-2 toxin and other trichotecenes in Norwegian cereals. Mycopathologia 147, Marquardt, R.R. & Frolich, A.A A review of Recent Advances in Understanding Ochratoxicosis. J. Anim. Sci. 70, Miller, J.D Epidemiology of Fusarium Ear Diseases of Cereals. In Mycotoxins In Grain Compuonds Other Than Aflatoxin (ed. J.D. Miller & H.L. Trenholm) Eagan Press, St. Paul, Minnesota, USA. Minervini, F. Giannoccaro, A. Fornelli, F. Dell Aquila, M.E. Minoia, P. & Visconti, A Influence of mykotoxin zearalenone and its derivates (alpha and beta zearalenol) on apoptosis and proliferation of cultured granulosa cells from equine ovaries. Reproductive Biology and Endocrinogogy 4:62. Finns även på Newman, K.E. & Raymond, S.L Effects of Mycotoxins in Horses. In The Mykotoxin Blue Book. (ed. D. Diaz) Nottingham University Press, Nottingham, United Kingdom. Oswald, I.P. Marin, D.E. Bouhet, S. Pinton, P. Taranu, I. & Accensi, F Immunotoxicological risk of mycotoxins for domestic animals. Food additives and Contaminations 22(4), Pestka, J.J. & Bondy, G.S Immunotoxic Effects of Mycotoxins. In Mycotoxins In Grain Compuonds Other Than Aflatoxin (ed. J.D. Miller & H.L. Trenholm), Eagan Press, St. Paul, Minnesota, USA. Pettersson, H Occurrance of T-2 and HT-2 toxins in Oats. Inst. för Husdjurens Utfodring och Vård, Sveriges Lantbruksuniversitet (Handouts / personligt meddelande) Pettersson, H Controlling mycotoxins in animal feed. In Mycotoxins in food Detection and control (ed. N. Magan and M. Olsen) Woodhead publishing limited, Cambridge England Pier A.C. Richard J.L. & Cysewski S.J Implications of mycotoxins in animal disease. J Am Vet Med Assoc. 176(8), Pier, A.C Major Biological Consequences of Aflatoxicosis in Animal Production. J. Anim. Sci. 70, Placinta C.M. D Mello J.P.F. & MacDonald A.M.C A review of worldwide contamination of cereal grains and animal feed with Fusarium mycotoxins. Animal Feed Science and Technology 78, Planck, C. Hästens foder - den växande hästen. Hippocampus hästar. Qian, G.S. Ross, R.K. Yu, M.C. Yuan, J.M. Gao, Y.T. Henderson, B.E. Wogan, G.N. & Groopman, J.D A Follow-up Study of Urinary Markers of Aflatoxin Exposure and Liver Cancer Risk in Shanghai, People s Republic of China. Cancer epidemiology, Biomarkers and prevention 3,

13 Rabie, C.J. Sydenham, E.W. Thiel, P.G. Lübben, A. & Marasas, W.F.O T-2 Toxin Production by Fusarium acuminatum Isolated from Oats and Barley. Applied and Environmental Microbiology 52 (3), Raymond, S.L. Smith, T.K. & Swamy H.V.L.N Effects of feeding a blend of grains naturally contaminated with Fusarium mycotoxins on feed intake, serum chemistry, and haematology of horses, and the efficacy of a polymeric glucomannan mycotoxin adsorbent. J. Anim. Sci. 81, Raymond, S.L. Smith, T.K. & Swamy H.V.L.N Effects of feeding a blend of grains naturally contaminated with Fusarium mycotoxins on feed intake, metabolism, and indices of athletic performance of exited horses. J. Anim. Sci. 83, Ross, P.F. Ledet, A.E. Owens, D.L. Rice, L.G. Nelson, H.A. Osweiler, G.D. & Wilson, T.M Experimental equine leukoencephalomalacia, toxic hepatosis, and encephalopathy caused by corn naturally contaminated with fumonisins. Vet Diagn Invest 5, Ross, P.F. Nelson P.E. Richard J.L. Osweiler G.D. Rice L.G. Plattner R.D. & Wilson T.M Production of Fumonisins by Fusarium moniliforme and Fusarium proliferatum Isolates Associated with Equine Leukoencephalomalacia and a Pulmonary Edema Syndrome in Swine. Applied and Environmental Microbiology 56:10, Ross, P.F. Rice L.G. Reagor, J.C. Osweiler G.D. Wilson T.M. Nelson, H.A. Owens, D.L. Plattner, R.D. Harlin, K.A. Richard, J.L. Colvin, B.M. & Banton, M.I Fumonisin B1 concentrations in feed from 45 confirmed equine leukoencophalamalacia cases. J Vet Diagn Invest 3, Scudamore, K.A. & Livesey, T.L Occurrence and Significance of Mycotoxins in Forage Crops and Silage: a rewiew. J Sci Food Agric 77, Surai, P. & Dvorska, J.E Effects of Mycotoxins on Antioxidant Status and Immunity. In The Mykotoxin Blue Book. (ed. D. Diaz) Nottingham University Press, Nottingham, United Kingdom. Widestrand, J. & Pettesson, H Effect of time, temperature and solvent on the stability of T- 2 toxin, HT-2 toxin, deoxynivalenol and nivalenol calibrants. Food Additives and Contaminants 18: 11, Wilkinson J.M Silage and Animal Health. Natural Toxins 7, Wilson, T.M. Ross, P.F. Rice, L.G. Osweiler, G.D. Nelson, H.A. Owens,D.L. Plattner, R.D. Reggardio, C. Noon, T.H. & Pickrell, J.W Fumonisin B1 levels associated with an epizootic of equine leukoencephalomalacia. J Vet Diagn Invest 2, Wood, G.E Mycotoxins in Foods and Feeds in the United States. J. Anim. Sci. 70, Wright, B. 2003, Molds, Mycotoxins and Their Effect on Horses. Ontario Ministry of Agriculture, Food and Rural Affairs