Om ÖJ Folkhälsa och utvecklingsarbetet
|
|
- Julia Nyström
- för 5 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 BILAGA 2 ÖJ Folkhälsa Användning och upplevd nytta En undersökning om användning av Öppna Jämförelser 2014: Folkhälsa och andra produkter för folkhälsostatistik 1 (12) Om ÖJ Folkhälsa och utvecklingsarbetet Om uppdraget att ta fram ÖJ Folkhälsa 2014 Under åren hade Socialstyrelsen regeringens uppdrag att, i samverkan med Folkhälsomyndigheten och SKL, förbereda och därefter utveckla och publicera öppna jämförelser inom folkhälsa. 1 Uppdraget var att publicera en rapport senast under år Det inrättades en styrgrupp bestående av chefer från de tre organisationerna (en från vardera organisationen) samt en projektgrupp bestående av tre representanter från Socialstyrelsen, en från SKL och en från Folkhälsomyndigheten (fr.o.m. januari 2014). Syftet med rapporten var, liksom för alla andra öppna jämförelser, att stimulera till insatser och systematiska förbättringar av verksamheter i kommuner och landsting/regioner inom olika områden i detta fall för att förbättra folkhälsans utveckling. I arbetet ingick att söka samordning och synergier med andra öppna jämförelser. Rapporten skulle innehålla en redovisning av indikatorer och dess resultat på kommun- och landstings-/regionnivå samt bland annat utnyttja resultaten från den nationella folkhälsoenkäten, Hälsa på lika villkor?. Resultaten skulle vara uppdelade på kön där så var möjligt. Analys utifrån även andra grupperingar såsom socioekonomi, ålder med mera inkluderades där det var möjligt. Utvecklingsarbetet att ta fram ÖJ Folkhälsa 2014 Tidigt i utvecklingsarbetet identifierade projektgruppen några utmaningar som var viktiga att förhålla sig till eller söka lösningar på: - Jämförbara data finns inte alltid på landstings-/region- eller kommunnivå medan de finns på nationell nivå. o Det behövdes ett pedagogiskt grepp för att nationella trender skulle kunna komma till användning för lokal och regional nivå som grafer eller texter i rapporten. o Det skulle behövas ett stöd för att lokal nivå skulle kunna hitta resultat inom liknande områden som stöd i analysen, även om dessa resultat inte var jämförbara. - Data skulle inte alltid räcka till för uppdelning på kön, ålder eller socioekonomi. o Projektgruppen kom överens om kriterier för vad tillräckligt antal betyder i praktiken för att redovisa resultat och i vilka fall flerårsmedelvärden skulle kunna vara en lösning för att kunna redovisa resultat. o Rapporten skulle kunna innehålla nationella trender för olika grupper som skulle kunna användas på lokal och regional nivå. o Det skulle behövas något hjälpmedel för att analysera resultat utifrån registerdata om befolkningsstrukturen på lokal och regional nivå. En socioekonomisk nyckel diskuterades. 1 Samverkansuppdragen gavs ursprungligen till SKL och Statens folkhälsoinstitut, men den 1 januari 2014, då Statens folkhälsoinstitut avvecklades och Folkhälsomyndigheten bildades, överfördes Statens folkhälsoinstituts samverkansuppdrag till Folkhälsomyndigheten. Sveriges Kommuner och Landsting Post: Stockholm, Besök: Hornsgatan 20 Tfn: växel , Fax: Org nr: , info@skl.se,
2 Klicka här för att ange datum. 2 (12) - Många landsting/regioner beställde regelbundet extra urval respondenter/enkäter för att få mer tillförlitliga resultat på kommunnivå. Men tre landsting/regioner hade sedan lång tid använt egna regionala folkhälsoenkäter istället för den nationella folkhälsoenkäten för att få resultat på kommunnivå. o En utredning genomfördes för att undersöka vilka resultat som var jämförbara mellan de tre regionala enkäterna och med den nationella. Hänsyn togs till urval, tidpunkt för genomförande, frågor- och svarsalternativformuleringar. Synpunkter från uppföljning av användning av ÖJ Folkhälsa 2009 Den första ÖJ Folkhälsa genomfördes år 2009 och rapporten följdes upp 2 två år senare via en enkät till SKL:s nätverk för folkhälsa 3. Samtidigt efterfrågades förslag inför kommande ÖJ Folkhälsa och synpunkter på såväl processen för framtagandet som de indikatorer som ingick i rapporten. Dessutom genomfördes två workshops med representanter från kommuner och landsting/regioner i samband med att den inledande projektplanen togs fram. I tabellen nedan sammanfattas de synpunkter och önskemål som kom fram i ovannämnda uppföljning av ÖJ Folkhälsa 2009 samt i workshoparna inför framtagandet av projektplanen för ÖJ Folkhälsa Synpunkterna är kategoriserade utifrån rubrikerna: förslag på nya indikatorer, förslag på hur SKL bör stödja användning av ÖJ Folkhälsa, tydliggörande av jämlikhetsperspektiv, stöd för användande av resultaten samt allmänna förbättringar av rapporten. De önskemål/synpunkter som är markerade med kunde projektgruppen ta hänsyn till medan övriga önskemål inte kunde uppfyllas. Synpunkter från uppföljning av användning av ÖJ Folkhälsa 2009 Förslag på nya indikatorer Fler indikatorer som mäter livsvillkor Jämställdhetsindex, arbetslöshet, utbildningsnivå Indikatorer kopplade till samhällsplanering (cykelvägar, motionsspår & leder, bra utformning av skolgårdar osv) Kort beskrivning av på vilket sätt önskemålen blev tillvaratagna eller inte i utvecklingsarbetet för ÖJ Folkhälsa 2014 Antal indikatorer inom livsvillkor och levnadsförhållanden ökade från 3 till 17 stycken. Jämställdhetsindex hade upphört/förändrats att uppdatera så det var inte möjligt att ta med. Medborgarnas uppfattning och gång- och cykelvägar togs med. Motionsspår och utformning av skolgårdar fanns inga data för. 2 Se uppföljning av användning av ÖJ Folkhälsa SKL har två nätverk för folkhälsa: ett för strategisk folkhälsa i kommuner respektive ett nätverk för folkhälsochefer i landsting/kommuner. Se närmare beskrivning av nätverken på webbsida.
3 Klicka här för att ange datum. 3 (12) Socioekonomi: medellivslängd, förvärvsfrekvens år Stillasittande fritid - Vård/ansvar av anhörig äldre i antal timmar per vecka - Barns psykiska ohälsa - Uppväxtvillkor: andel utbildade förskollärare - Rökande blivande pappor - KASAM-variablerna om meningsfullhet, känsla av sammanhang - Sjukvårdsrelaterad åtgärdbar dödlighet, tidig upptäckt och prevention kopplat till ett folkhälsoperspektiv - Stress, sömn, användande av mobiltelefoni, digital surfing Samtliga tre indikatorer togs med. Indikatorn togs med. Förslag hur SKL bör stödja användning av ÖJ Folkhälsa Direktkontakt med folkhälsoplanerare/folkhälsostrateger Processa arbetet i samverkan med kommunala representanter. Tydliggöra det som är politiskt påverkansbart och ett politiskt ansvar Marknadsföring och också kunskapsspridning om samband livsvillkor, levnadsvanor och hälsa. Spridning av kunskap om välfärdsbokslut och indikatorer som ett sätt att systematiskt följa folkhälsoutvecklingen samt som uppföljning av genomförda insatser. Koppling till Marmotkommissionens slutsatser Dessa indikatorer kunde inte tas med p.g.a. av avsaknad av jämförbara data. Några av indikatorerna fanns tillgängliga på regional eller lokal nivå, men dessa var inte jämförbara med andra län eller landsting/regioner (eller så var inte jämförbarheten undersökt). För att underlätta för användarna av ÖJ Folkhälsa 2014 dokumenterades alla indikatorer som önskats, eller diskuterats i någon fas av utvecklingsarbetet. Dokumentationen fanns publicerad på SKL:s webbplats som Borttaget lista där även orsak till borttagning fanns angivet. En skillnad mellan utvecklingsarbetet inför ÖJ Folkhälsa 2009 och det inför ÖJ Folkhälsa 2014 var att det förra arbetet använde en referensgrupp, medan det senare involverade en större mängd personer från såväl nätverk som andra kontaktytor totalt 125 personer. Projektgruppen hade regelbunden avstämning i SKL:s nätverk för folkhälsochefer i landsting/regioner och för folkhälsostrateger i kommuner. Ytterligare kontakt med övriga kommuner som ej ingår i nätverk men finns i digital plattform (Projectplace). Samtliga bjöds in till workshops om innehåll, urval av indikatorer och medskick till arbetet. Särskilda avsnitt i rapporten beskrev detta, samt utgjorde inledning till relevanta indikatorer. En webbaserad Verktygslåda togs fram av SKL tillsammans med medlemmar (beskrivs närmare under rubriken Bilagor och tilläggsprodukter, sidan 14). Jämlik hälsa beskrevs i särskilt avsnitt i ÖJ Folkhälsa 2014 rapporten.
4 Klicka här för att ange datum. 4 (12) Ge kommunerna möjligheter att förbereda sig inför den dagen ÖJ Folkhälsa släpps. Den dagen är det högaktuellt, sedan svalnar intresset. Referensgrupp som fick ha synpunkter innan rapporten kom ut Mer information inför lanseringen och tydliggöra att endast säkerställda resultat publiceras Tillgång innan så att man kan förbereda inför media bra förra gången Snabbt ut med allt material, rapporter/sammanfattningar/presenta tioner Den framtagna Verktygslådan fanns tillgänglig på webben 1,5 månad innan rapporten publicerades. Där utvecklades särskilt stöd för och påbörjat kommunikationsmaterial (Word, PowerPoint, exempel på pressmeddelanden, samt annat stöd för intern respektive extern kommunikation). Dialoger inför och efter publicering av ÖJ Folkhälsa 2014 skedde med en mängd chefsnätverk på SKL bland annat kommundirektörer, hälso- och sjukvårdsdirektörer, socialchefer, informationsdirektörer etc. Dessutom genomfördes ett 10-tal regionala workshopar innan rapporten lanserades. Vid utvecklingsarbetet av ÖJ Folkhälsa 2014 inbjöds samtliga kommun- och landstings- /regionpersoner inom folkhälsa eller statistik som referenspersoner (istället för en referensgrupp med färre representanter). En särskild adresslista med de personer som var intresserade av att påverka samt personer som ingår i de två nätverk för folkhälsa som SKL samordnar (totalt 125 personer från olika kommuner/landsting/regioner i landet). Löpande dialoger skedde med dessa referenspersoner. Se ovan angående information. Resultaten säkerställdes genom kriterier för indikatorerna. Ej säkerställda eller svårtolkade publicerades ej. Detta beskrevs i Bortvalda indikatorer (beskrivs närmare under rubriken Bilagor och tilläggsprodukter, sidan 13). Via beslutsordningen publicerades resultaten för förhandsgranskning (och förberedelse) fem arbetsdagar innan publicering till kommunchefer samt landstingsdirektörer och folkhälsochefer i landstingen/regionerna. Detta informerades om i god tid till kommunstrateger och folkhälsochefer. Dialoger genomfördes vid flera tillfällen i olika chefsnätverk på SKL (se ovan om förberedelser). Rapport, Excelbilaga, Borttagetlista, Indikatorsbeskrivningar publicerades samtidigt den 15 december Verktygslådan inklusive kommunikationsstöd publicerades
5 Klicka här för att ange datum. 5 (12) Skicka gärna med ett PowerPointmaterial med bilder från rapporten Förslag på användningen av data som speglar jämlikhet Generellt så vill vi ha allt som går uppdelat på kvinnor/män. Kan vi få uppdelning på svensk respektive utländsk bakgrund? Bra om man även har med en mellannivå, så det blir lång, medel, kort utbildning Synd att resultaten inte räcker till att visa jämlikhetsindelning på kommunnivå Viktigt att ta med faktorer som påverkar jämlikheten i hälsa, t.ex. utbildningsnivå, om man bor på landsbygden eller i staden, om man har försörjningsstöd (långvarigt), ej godkänd i skolan kopplat till hälsofaktorer - Resultat presenterade utifrån födelseland, kön, ålder och arbetslöshet uppdelad efter bostadsorten, stadsdelen eller postnummer - Resultat presenterade utifrån genomsnittsinkomst uppdelat efter bostadsorten, stadsdelen eller postnummer Förslag till förbättringar av rapporten Inför nästa rapport borde SKL anordna seminarier med syfte att utveckla ÖJ Folkhälsa. Den första 1,5 månad innan rapporten publicerades som ett stöd inför förberedelser. PowerPoint med samtliga bilder från rapporten lades in i Verktygslådan samtidigt som rapporten publicerades. All statistik som var individbaserad könsuppdelades. Kriterier sattes utifrån små datamängder. Svensk/utländsk bakgrund togs med då det var möjligt i diagram över nationella trender. Utbildningsnivåerna som markör för socioekonomi blev tre nivåer: grundskoleutbildning, gymnasieutbildning, eftergymnasial utbildning. Excelbilagan medgav en sortering utifrån olika bakgrundsmått, bland annat eftergymnasial utbildning, medianinkomst, ekonomiskt utsatta barn respektive äldre. En analysapplikation utvecklades utifrån modell från Urban Janlert, som tar hänsyn till förutsättningar utifrån befolkningssammansättning i respektive kommun/landsting/region: Resultat utifrån förutsättningar. Denna finns tillgänglig i Verktygslådan och uppdateras en gång per år (beskrivs närmare nedan under rubriken Bilagor och tilläggsprodukter, sidan 15). Svensk/Utländsk bakgrund togs med då det var möjligt i diagram över nationella trender. Excelbilagan medgav en sortering utifrån olika bakgrundsmått, bland annat eftergymnasial utbildning, medianinkomst, ekonomiskt utsatta barn respektive äldre. Workshops anordnades även på regional nivå i olika delar av landet såväl inför som efter publicering av ÖJ Folkhälsa En mängd dialoger skedde med olika nätverk.
6 Klicka här för att ange datum. 6 (12) rapporten ska då vara en utgångspunkt för förändringar Bra att veta hur processen med framtagandet av indikatorerna och rapporten kommer att gå till Använda större urval speciellt på kommunnivå Fokus på (jämförelser av) förutsättningarna Fokus på samhälleliga förutsättningar och politikens betydelse för folkhälsa Visa indikatorerna ur positiv vinkel Regionala nivån informerad och konsulterad om datainsamling, analys och presentation av teknisk rapport innan presentation Inga årsvisa redovisningar utifrån små underlag tydlighet när siffror är darriga Standardisera resultaten på utbildningsnivå Fler indikatorer som berör barn och ungdomars hälsa Samstämmighet med de regionala folkhälsorapporterna Information om processen skedde vid dialogerna med nätverk samt i Projectplace. Det var landstingen/regionerna som beställde utökade urval, och samtliga hade gjort det inom 4-årsmedelvärdes-perioden. Jämförelser visades som rangordnade diagram, Excelbilaga som var möjlig att sortera på olika förutsättningar, samt analysmodellen Resultat utifrån förutsättningar. Antal indikatorer inom livsvillkor och levnadsförhållanden ökade från 3 till 17 stycken. Ja, exempelvis redovisades god självskattad hälsa istället för ohälsa. Ja, dels genom ständiga dialoger på nätverksträffar och Projectplace (folkhälsochefer, nationella nätverket för Folkhälsodata, hälso- och sjukvårdsdirektörer samt landstingsdirektörer). Kriterierna avgjorde då resultat redovisades som flerårsmedelvärden. Utbildningsnivåerna som markör för socioekonomi blev tre nivåer: grundskoleutbildning, gymnasieutbildning, eftergymnasial utbildning. Excelbilagan medgav en sortering utifrån olika bakgrundsmått, bland annat andel med eftergymnasial utbildning. Några fler indikatorer var möjliga att tillägga. Många av indikatorer för barn/unga var inte möjliga att ta med p.g.a. av avsaknad av jämförbara data. Några av indikatorerna finns på regional eller lokal nivå, men inte jämförbart med andra län eller landsting/regioner (eller så var inte jämförbarheten undersökt). Inspiration och dispositioner hämtades från regionala rapporter och diskuterades med nätverken.
7 Klicka här för att ange datum. 7 (12) - Mer processrelaterade indikatorer En definitionsfråga vad som menas med processmått men de förslag som diskuterades var inte jämförbara, inte av tillräckligt hög kvalitet eller för svårtolkade för att kunna tas med. Diskuterades på workshopar. - Om ett större urval kommer att göras inför 2013 bör inga 5- årsmedelvärden redovisas utan resultaten för 2013 Kriterierna avgjorde då resultat redovisades som flerårsmedelvärden. Innehåll, bilagor och tilläggsprodukter ÖJ Folkhälsa 2014 En stor del av alla synpunkter och önskemål som kom fram efter ÖJ Folkhälsa 2009 kunde tillgodoses i ÖJ Folkhälsa 2014 antingen i innehållet av själva rapporten ÖJ Folkhälsa 2014 eller i dess tilläggsmaterial. Nedan beskrivs de olika delarna tillhörande ÖJ Folkhälsa Antalet indikatorer ökade från 21 stycken i ÖJ Folkhälsa 2009 till 41 stycken i ÖJ Folkhälsa Framförallt ökades antalet indikatorer inom livsvillkor och levnadsförhållanden utifrån önskemål i uppföljningen av ÖJ Folkhälsa 2009 (se tabell nedan). Förändring från tidigare öppen jämförelse Redovisningssätt i rapporten Inom varje indikator beskrevs följande delar i rapporten: Indikatortext introduktion av indikatorn samt beskrivning av de variationer som kan ses i utfallet Utfall och jämförelseperiod Utfall för län/landsting/region samt kommun Samtliga utfall som var möjliga redovisades efter kön, socioekonomi, åldersgrupper, trend över tid (rikstrend)
8 Klicka här för att ange datum. 8 (12) Bilagor och tilläggsprodukter till rapporten På webben publicerades även en del bilagor och tilläggsprodukter som kunde vara till nytta i användandet av resultaten i rapporten. Det är bland annat dokument som beskriver datahanteringen och motiv till varför vissa indikatorer valts medan andra valts bort. Det är också stöd i form av olika tabeller, färdiga eller modifierbara, en digital Verktygslåda med praktiska tips samt några samhällsekonomiska beräkningar av satsningar för jämlik hälsa. Bilagorna och tilläggsprodukterna beskrivs nedan. Hantering av data från folkhälsoenkäter en beskrivning av hur den nationella folkhälsoenkäten ( Hälsa på lika villkor?, HLV) har kompletterats med landstingens utökade urval samt i vissa fall egna folkhälsoenkäter. Se länk till beskrivning. Indikatorsbeskrivning Beskrivningar av de indikatorer som ingår i rapporten ÖJ Folkhälsa Syftet med bilagan var att redovisa hur indikatorerna definierades, en beskrivning av vilken data som ingick i diagrammen som redovisas samt aktuella datakällor. Se länk till indikatorsbilaga. Exempel:
9 Klicka här för att ange datum. 9 (12) Tabellbilaga Ett Exceldokument upprättades som innehöll samtliga resultat presenterade på olika sätt för olika användningsområden. Se länk till tabellbilaga Exempelvis fanns flikar med färdiga kommun- respektive landstingsrapporter, med nuvarande och tidigare resultat, rikets resultat, konfidensintervall, totalt samt för kvinnor respektive män. Exempel: En flik innehöll visualisering av utveckling över tid samt bakgrundsfaktorer för respektive organisation.
10 Klicka här för att ange datum. 10 (12) En annan flik innehöll resultat för vissa indikatorer uppdelade utifrån utbildningsnivå (endast landsting/regioner), En ytterligare flik fanns innehållande samtliga resultat där det var möjligt att göra egna bearbetningar bland annat sortera resultat utifrån olika bakgrundsfaktorer. Bortvalda indikatorer en beskrivning av alla de indikatorer som under utvecklingsarbetets gång önskats och diskuterats utan att sedan inkluderas i det slutliga urvalet. Listan innehöll även motiv till varför respektive indikator valdes bort. Se länk till lista bortvalda indikatorer. Exempel: Verktygslåda för stöd av användning av ÖJ Folkhälsa och annan statistik inom folkhälsoområdet För att ge stöd till ökad användning av ÖJ Folkhälsa 2014 utarbetades en webbaserad Verktygslåda för att ta hand om statistik inom folkhälsoområdet. Verktygslådan kan användas även vid andra tillfällen än just vid ÖJ Folkhälsa. Verktygslådan bygger på SKL:s modell för systematisk uppföljning och analys. Metoderna beskrivs ur ett folkhälsoperspektiv och innehåller goda exempel och verktyg utarbetade bland kommuner och landsting/regioner. Inom varje steg inom analysen finns råd och stöd och konkreta verktyg/mallar som kan användas direkt eller modifieras utifrån verksamhetens behov. Verktygslådan uppdateras fortlöpande. Se länk till Verktygslåda.
11 Klicka här för att ange datum. 11 (12) Analysverktyget Resultat utifrån förutsättningar Presentation av folkhälsostatistik utgår ofta från att landsting eller kommuner är jämförbara, att alla har lika chanser att visa goda eller dåliga resultat oavsett befolkningssammansättning/struktur. Många indikatorer och resultat inom folkhälsa har dock ett starkt samband med socioekonomiska faktorer såsom utbildningsnivå, inkomst etc. Ett dilemma i ÖJ-arbetet var att vissa indikatorers resultat inte fanns tillgängliga på sådant sätt att det var möjligt att ta fram dessa socioekonomiska förhållanden på individnivå och koppla dessa till resultatet. Ett annat dilemma var att i de fall då de socioekonomiska förhållandena kunde kopplas till resultatet var underlaget för litet för att kunna redovisa det på kommunnivå, endast på landstings-/regionnivå. Urban Janlert, seniorprofessor vid Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, Umeå universitet, har därför tagit fram en modell för att sätta folkhälsostatistik (resultatet) i relation till befolkningsstruktur utifrån olika bakgrundsfaktorer (främst socioekonomiska). Modellen möjliggör analys av resultaten i förhållande till hur de kan förväntas vara utifrån befolkningsstruktur. Detta har SKL lagt in i analysverktyget Resultat utifrån förutsättningar, där det finns möjlighet att med hjälp av diagram och kartor jämföra kommunernas respektive landstingens/regionernas resultat i förhållande till förutsättningar. Se Länk till Resultat utifrån förutsättningar. Bilden ovan visar schematiskt hur modellen Resultat utifrån förutsättningar är upplagd. Varje prick motsvarar en kommun/ett landsting
12 Klicka här för att ange datum. 12 (12) Bilden ovan visar ett urklipp ur applikationen av modellen Resultat utifrån förutsättningar. Varje prick motsvarar en kommun/ett landsting. Samhällsekonomiska beräkningar av satsningar för minskade hälsoskillnader I samband med att ÖJ Folkhälsa 2014 lanserades gav SKL konsultbolaget Sirona Health Solutions i uppdrag att göra en samhällsekonomisk beräkning av några av resultaten i rapporten och de ekonomiska konsekvenser som satsningar för minskade skillnader (utifrån kön och utbildningsnivå) i hälsa skulle medföra. Beräkningar har gjorts för rökning, fetma, tillit och nedsatt psykiskt välbefinnande i tre landsting/regioner: Landstinget Dalarna, Region Halland och Landstinget Västernorrland. Se länk till rapporten.
Vad är ert huvudsakliga uppdrag och mål - utmaningar? Har folkhälsoläget betydelse för detta?
Vad är ert huvudsakliga uppdrag och mål - utmaningar? Har folkhälsoläget betydelse för detta? På vilket sätt? Kan vi och ni påverka folkhälsoläget? I så fall, hur? Fullmäktige Nämnd/ förvaltning Verksamhet
Läs merTotalt. Kvinnor. Män. Vald kommun: Tanum. Variation
Vald kommun: Variation Variation bland bland Rikets kommuner kommuner Kön/Totalt Område Nummer Kortnamn Värde Felmarginal värde Min - Max Värde Felmarginal Min - Max Hälsan i befolkningen 2 72 2,9 73 6-82
Läs merBefolkningens hälsa både påverkas av, och påverkar, välfärdens verksamheter
Befolkningens hälsa både påverkas av, och påverkar, välfärdens verksamheter Hur ska vi veta hur befolkningens hälsa ser ut? Bland annat Öppna jämförelser folkhälsa Öppna jämförelser Folkhälsa 2019 Enkelt
Läs merÖppna jämförelser Folkhälsa 2019
Öppna jämförelser Folkhälsa 2019 Lysekils kommun Medellivslängd Självskattad hälsa Hjärtinfarkter Äldres fallskador Daglig rökning Stillasittande Avstår från att gå ut Gymnasiebehörighet Arbetslöshet samt
Läs merÖppna jämförelser folkhälsa 2014 Bilaga 3. Tabeller och profildiagram för kommuner och landsting
Öppna jämförelser folkhälsa 2014 Bilaga 3. Tabeller och profildiagram för kommuner och landsting Innehåll, flikar: 1. Tabell: 11 indikatorer efter utbildningslängd på länsnivå 2. Profildiagram: landsting
Läs merBefolkningens hälsa både påverkas av, och påverkar, välfärdens verksamheter
Befolkningens hälsa både påverkas av, och påverkar, välfärdens verksamheter Hur ska vi veta hur befolkningens hälsa ser ut? Bland annat Öppna jämförelser folkhälsa Dagens program Praktisk information Om
Läs merÖJ Folkhälsa användning och upplevd nytta EN UNDERSÖKNING OM ANVÄNDNING AV ÖPPNA FOLKHÄLSOSTATISTIK
ÖJ Folkhälsa användning och upplevd nytta EN UNDERSÖKNING OM ANVÄNDNING AV ÖPPNA JÄMFÖRELSER ÖJ Folkhälsa 2014: användning FOLKHÄLSA och upplevd nytta OCH ANDRA PRODUKTER FÖR 1 FOLKHÄLSOSTATISTIK 2 Förord
Läs merFolkhälsostatistik i Skåne
Region Skåne Samhällsanalys Folkhälsostatistik i Skåne Skåningarnas livsvillkor, levnadsvanor och hälsa 2016-10-31 Användarmanual QlikView applikation för presentation av folkhälsostatistik i Skåne 1.3
Läs merHälsa på lika villkor?
Hälsa på lika villkor? En undersökning om hälsa och livsvillkor i Jönköpings län och Marit Eriksson Folkhälsoavdelningen Landstinget i Jönköpings län Disposition Bakgrund, syfte och metod Svarsfrekvens
Läs merLathund Resultat utifrån förutsättningar
Lathund Resultat utifrån förutsättningar I SKLs verktygslåda hittar du analysverktyget Resultat utifrån förutsättningar. Där illustreras kommuner respektive landstings/regioners resultat utifrån förutsättningar
Läs merLathund Resultat utifrån förutsättningar
Lathund Resultat utifrån förutsättningar I SKLs verktygslåda hittar du analysverktyget Resultat utifrån förutsättningar. Där illustreras kommuner respektive landstings/regioners resultat utifrån förutsättningar
Läs merRapport. Hälsan i Luleå. Statistik från befolkningsundersökningar
Rapport Hälsan i Luleå Statistik från befolkningsundersökningar 2014 1 Sammanfattning Folkhälsan i Luleå har en positiv utveckling inom de flesta indikatorer som finns i Öppna jämförelser folkhälsa 2014.
Läs merTillsammans kan vi göra skillnad! Folkhälsorapport Blekinge 2014
Tillsammans kan vi göra skillnad! 1 Folkhälsorapport Blekinge 2014 Hälsans bestämningsfaktorer 2 3 Hälsoundersökningen Hälsa på lika villkor Genomförs årligen i åldersgruppen 16-84 år Syftar till att visa
Läs merFår vi det bättre om mått på livskvalitet SOU 2015:56 Sammanfattning
Vårt dnr: 2015-12-11 Fi2015/03275/BaS Avdelningen för vård och omsorg Sektionen för hälsa och jämställdhet Elisabeth Skoog Garås Finansdepartementet 103 33 Stockholm Får vi det bättre om mått på livskvalitet
Läs merINVESTERA I HÄLSA VAD VINNER VI?
INVESTERA I HÄLSA VAD VINNER VI? Seminarium den 16 januari 2015 Detta material är använt i en muntlig presentation. Materialet är inte en komplett spegling av Sironas perspektiv. Materialet får inte kopieras
Läs merÖppna jämförelser folkhälsa 2009 med fokus på Norrbotten i förhållande till andra landssting/regioner
Öppna jämförelser folkhälsa 2009 med fokus på Norrbotten i förhållande till andra landssting/regioner Kriterier för val av variabler: Indikatorn (variabeln) ska omfatta ett vanligt förekommande folkhälsoproblem.
Läs merNationella samverkansgruppen för kunskapsstyrning inom socialtjänsten (NSK-S)
STRATEGIDOKUMENT 2014-06-30 1 (5) Vård och omsorg Nationella samverkansgruppen för kunskapsstyrning inom socialtjänsten (NSK-S) Syfte Syftet med NSK-S är att samordna arbetet med strategiska frågor som
Läs merSkillnader i hälsa. Botkyrka kommun Folkhälsorapportering Avdelning hållbar samhällsutveckling Kommunledningsförvaltningen Botkyrka kommun
Skillnader i hälsa Botkyrka kommun 2019 Folkhälsorapportering Avdelning hållbar samhällsutveckling Kommunledningsförvaltningen Botkyrka kommun Sociala klyftor och skillnaderna i hälsa Denna rapport presenterar
Läs merNationell folkhälsoenkät - Hälsa på lika villkor, 2014 2015-01-19. Resultat för Gävleborgs län 2014
Nationell folkhälsoenkät - Hälsa på lika villkor, 2014 2015-01-19 Resultat för Gävleborgs län 2014 Samhällsmedicin Den nationella folkhälsoenkäten Hälsa på lika villkor? (HLV) genomförs varje år sedan
Läs merUppdrag avseende skolbarns hälsovanor
Regeringsbeslut III:8 2017-02-23 S2017/01227/FS (delvis) Socialdepartementet Folkhälsomyndigheten 171 82 Solna Uppdrag avseende skolbarns hälsovanor Regeringens beslut Regeringen ger Folkhälsomyndigheten
Läs merFör en god och jämlik hälsa En utveckling av det folkhälsopolitiska ramverket (SOU 2017:4) Remiss från Socialdepartementet Remisstid den 23 maj 2017
PM 2017:93 RVI (Dnr 110-408/2017) För en god och jämlik hälsa En utveckling av det folkhälsopolitiska ramverket (SOU 2017:4) Remiss från Socialdepartementet Remisstid den 23 maj 2017 Borgarrådsberedningen
Läs merFör en bättre och mer jämlik och jämställd folkhälsa
För en bättre och mer jämlik och jämställd folkhälsa 2018-2026 2 Långsiktiga förändringar tar tid. Därför måste arbetet börja nu. En nyckel till Norrbottens framtida välfärd Norrbotten står inför en demografisk
Läs merKommunala Basfakta - paketresa till folkhälsostatistiken. 2011-09-20 Sid 1
Kommunala Basfakta - paketresa till folkhälsostatistiken 2011-09-20 Sid 1 Folkhälsoinstitutets databaser: paketresor med all-inclusive till alla som vill njuta av tillvaron Varför paketresor? Vilka resmål
Läs merVerktyg och metoder Analys av folkhälsostatistik
Verktyg och metoder Analys av folkhälsostatistik Elisabeth Skoog Garås, Sveriges Kommuner och Landsting Elisabeth.skoog.garas@skl.se tel: 08-452 7690 Folkhälsa vs hälsa En dag på jobbet? Öppna jämförelser
Läs merVälfärdsbokslutet 2018 för ett socialt hållbart Borås. - Kristina Nyberg Smahel, utvecklingsledare, Kvalitets- och utvecklingsenheten FoF
Välfärdsbokslutet 2018 för ett socialt hållbart Borås - Kristina Nyberg Smahel, utvecklingsledare, Kvalitets- och utvecklingsenheten FoF Välfärdsbokslutets resa från start till nu 1996/97 SKL och Folkhälsoinstitutet
Läs merNationell folkhälsoenkät - Hälsa på lika villkor, 2014 2015-01-19. Resultat för Gävleborgs län 2014
Nationell folkhälsoenkät - Hälsa på lika villkor, 2014 2015-01-19 Resultat för Gävleborgs län 2014 Samhällsmedicin Den nationella folkhälsoenkäten Hälsa på lika villkor? (HLV) genomförs varje år sedan
Läs merEtt folkhälsoperspektiv på insatser för barn och unga
Ett folkhälsoperspektiv på insatser för barn och unga Bakgrund Genomföra ett utvecklingsarbete för tidiga och samordnade insatser för barn och unga. Regeringsuppdrag till Socialstyrelsen och Skolverket.
Läs merVerksamhetsinriktning
0(7) Datum Diarienummer 2017-05-10 LN HYL170015 HYLTENÄMNDEN Verksamhetsinriktning 2018 Adress: Region Halland, Box 517, 301 80 Halmstad. Besöksadress: Södra vägen 9. Tfn: 035-13 48 00. Fax: 035-13 54
Läs merÖstgötakommissionen. Margareta Kristenson Professor/Överläkare Linköpings universitet /Region Östergötland Ordförande i Östgötakomissionen
Östgötakommissionen Margareta Kristenson Professor/Överläkare Linköpings universitet /Region Östergötland Ordförande i Östgötakomissionen 1 Varför initierades kommissionen Folkhälsopolitiskt program från
Läs merAtt skapa index METODRAPPORT MED UTGÅNGSPUNKT I ÖPPNA JÄMFÖRELSER FOLKHÄLSA
Att skapa index METODRAPPORT MED UTGÅNGSPUNKT I ÖPPNA JÄMFÖRELSER FOLKHÄLSA 1 Förord Övergripande index, som visar på det sammanvägda resultatet av olika indikatorer, efterfrågas ofta i arbetet med Öppna
Läs merFOLKHÄLSORAPPORT Örnsköldsvik
FOLKHÄLSORAPPORT 2007-2016 Örnsköldsvik (kommunrapport oktober 2017) Rapporten finns i sin helhet på www.ornskoldsvik.se/folkhalsa SAMMANFATTNING Folkhälso- och kompetensenheten i Tillväxtavdelningen,
Läs merHÄLSOFRÄMJANDE HÄLSO- OCH SJUKVÅRD
Patientperspektivet INDIKATORER HÄLSOFRÄMJANDE HÄLSO- OCH SJUKVÅRD Styr- och ledningsperspektivet Medarbetarperspektivet 2016-09-22 Sofia Dahlin, ST-läkare i Socialmedicin, Region Östergötland HFS-nätverkets
Läs merAvdelning för hälsofrämjande - www.ltdalarna.se/folkhalsa
Avdelning för hälsofrämjande - www.ltdalarna.se/folkhalsa Innehållsförteckning Inledning... 1 Metod... 1 Svarsfrekvens... 1 Variabelförklaring... 3 Statistik och tolkning... 4 Kalibreringsvikt... 4 Stratifiering
Läs merHSN-förvaltningens handlingsplan för folkhälsoarbete 2010-2011
HSN 1004-0379 HSN-förvaltningens handlingsplan för folkhälsoarbete 2010-2011 2010-10-29 Innehållsförteckning Syfte... 3 Inriktningsmål... 3 Delmål... 3 Hur kan vi som arbetar i HSN-förvaltningen bidra
Läs merVälkommen till dialogmöte kring Onödig Ohälsa
Välkommen till dialogmöte kring Onödig Ohälsa Helsingborg 25 februari 15 Hur ser det ut statistik från Region Skånes folkhälsoenkäter Peter Groth 1 Rapport från folkhälsoinstitutet 8 Onödig ohälsa En stor
Läs merFolkhälsoenhet. Hultsfred Oskarhamn Vimmerby Västervik
Folkhälsoenhet Hultsfred Oskarhamn Vimmerby Västervik Vad är folkhälsa? Resultatet av den sammanlagda hälsan i en befolkning. Kan mätas genom att titta på exempelvis medellivslängd, självupplevd hälsa,
Läs merTillsammans för en god och jämlik hälsa
Folkhälsopolitisk plan för Kalmar län 2013-2016 Tillsammans för en god och jämlik hälsa Hälsa brukar för den enskilda människan vara en av de mest värdefulla sakerna i livet. Det finns ett nära samband
Läs merPsykisk ohälsa, 18-29 år - en fördjupningsstudie 2007. Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund
Psykisk ohälsa, 18-29 år - en fördjupningsstudie 2007 Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund Psykisk ohälsa hos vuxna, 18-29 år En fördjupning av rapport 8 Hälsa
Läs meröppna jämförelser Folkhälsa
öppna jämförelser 2014 Folkhälsa Öppna jämförelser 2014 Folkhälsa Du får gärna citera rapportens texter eller diagram om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial till självkostnadspris, men
Läs merHar hälsan blivit bättre? En analys av hälsoläget och dess utveckling i Östergötland
Har hälsan blivit bättre? En analys av hälsoläget och dess utveckling i Östergötland Verksamhetsutveckling vård och hälsa, 2019 Rapporten - mål och innehåll Detta är den första folkhälsorapporten sedan
Läs merFolkhälsoplan för Lekebergs kommun 2014-15
Folkhälsoplan för Lekebergs kommun 2014-15 Det övergripande målet för folkhälsa är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Vad är folkhälsa? Folkhälsa
Läs merFolkhälsopolitisk plan för Kalmar län
TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Ann-Sofie Lagercrantz 2013-11-06 KS 2013/0267 50163 Kommunfullmäktige Folkhälsopolitisk plan för Kalmar län 2013-2016 Förslag till beslut Kommunfullmäktige
Läs merFolkhälsoindikatorer för Umeå kommun
Folkhälsoindikatorer för Umeå kommun Ve 2014-11-20 Årsrapport 2014 I denna rapport redovisas senast tillgänglig data för Umeås folkhälsoindikatorer. Rapporten har tagits fram av Miljöbarometern AB på uppdrag
Läs merStö d fö r lökalt inflytande i PRIO-pröcesserna
Stö d fö r lökalt inflytande i PRIO-pröcesserna I 2014 års PRIO-överenskommelse vill Regeringen och SKL att patienters, brukares och anhörigas delaktighet ökar individuellt och på organisationsnivå. Det
Läs merFörutsättningar för folkhälsa och folkhälsoläget i Norrbottens kommuner. Perspektiv Förutsättningar Folkhälsoläge
Förutsättningar för folkhälsa och folkhälsoläget i Norrbottens kommuner Perspektiv Förutsättningar Folkhälsoläge Perspektiv: Människors olika förutsättningar och hälsa Östgötamodellen för jämlik hälsa
Läs merNationell folkhälsoenkät - Hälsa på lika villkor, Resultat för Gävleborgs län 2014
Nationell folkhälsoenkät - Hälsa på lika villkor, 2014 2015-01-19 Resultat för Gävleborgs län 2014 Samhällsmedicin Den nationella folkhälsoenkäten Hälsa på lika villkor? (HLV) genomförs varje år sedan
Läs merStödstrukturer för kvalitetsutveckling och främjande av evidensbaserad praktik i Västernorrlands län
Stödstrukturer för kvalitetsutveckling och främjande av evidensbaserad praktik i Västernorrlands län (S.k. plattformsarbete) Presentation av nuläge 2011 09 02 Bakgrund till stärkta regionala stödstrukturer
Läs merAnmälan till SKL:s utvecklingsarbete KARTA
ANMÄLAN Vårt dnr: 17/01637 2018-01-22 Anmälan till SKL:s utvecklingsarbete KARTA Anmälan avser förskolan i. kommun. Vi önskar anmäla... personer/förändringsledare till utbildningen. (minst 2, max 4 personer)
Läs meröppna jämförelser Folkhälsa
öppna jämförelser 2014 Folkhälsa Öppna jämförelser 2014 Folkhälsa Du får gärna citera rapportens texter eller diagram om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial till självkostnadspris, men
Läs merRMPG Hälsofrämjande strategier
RMPG Hälsofrämjande strategier Ordförande Jolanda van Vliet, Östergötland Sekreterare Anna Bengtsson, Östergötland Jesper Ekberg och Anne Wilderoth, Jönköping Ylva Gorton och Anna-Maria Norén, Kalmar Maria
Läs merDet var vanligare med besvär av huvudvärk bland kvinnor än bland män. Det fanns inga statistiskt säkerställda skillnader mellan åren.
Resultat från nationella folkhälsoenkäten - psykisk hälsa Katarina Paulsson, Statens folkhälsoinstitut Lätta eller svåra besvär av huvudvärk Andel med besvär av huvudvärk (%) 3 3 3 3 3 1 1 1 Figur 1. Andel
Läs merHälsoekonomiska beräkningar av förebyggande arbete exempel från Hälsokalkylatorn. Samhällsmedicin, Region Gävleborg
Hälsoekonomiska beräkningar av förebyggande arbete exempel från Hälsokalkylatorn Samhällsmedicin, Region Gävleborg 2019-06-10 Inledning Bakgrund och syfte Befolkningens levnadsvanor är viktiga påverkbara
Läs merMed örat mot marken. Förslag på nationell uppföljning av hälso- och sjukvården. Digitimme med HFS-nätverket 4 april 2019
Med örat mot marken Förslag på nationell uppföljning av hälso- och sjukvården Digitimme med HFS-nätverket 4 april 2019 Med örat mot marken Agenda Angreppssätt och utgångspunkter Resultat Fortsatt utveckling
Läs merFolkhälsodata. Hälsoutfall Livsvillkor Levnadsvanor. Folkhälsa och välfärd, Ledningskontoret
Folkhälsodata Hälsoutfall Livsvillkor Levnadsvanor Hälsoutfall Befolkningens hälsa påverkas av livsvillkor som utbildning och arbete, då de påverkar förutsättningarna för hälsosamma levnadsvanor. 1 Andel
Läs merNationell folkhälsoenkät - Hälsa på lika villkor, 2014 2015-01-19. Resultat för Gävleborgs län 2014
Nationell folkhälsoenkät - Hälsa på lika villkor, 2014 2015-01-19 Resultat för Gävleborgs län 2014 Samhällsmedicin Den nationella folkhälsoenkäten Hälsa på lika villkor? (HLV) genomförs varje år sedan
Läs merVef- s Tjänsteskrivelse: Förslag till folkhälsopolicy 2. Folkhälsopolicy 3. Protokollsutdrag, KSAU $ zr5 /zor5 VALLENTUNA KOMMUN
Kommunstyrelsen Sa m ma nträdesprotokol I 2016-01-25 13 (2e) s10 Folkhälsopolicy (KS 2015. 126) Beslut Kommunstyrelsen skickar förslaget till folkhälsopolicy på remiss till nämnderna till och med den 3o
Läs merPM Bakgrunden till satsningen på SIP för äldre var att användningen inte motsvarade behoven
PM 2019-03-20 Vårt dnr: 1 (6) Vård och Omsorg Åsa Furén-Thulin Återrapportering till Socialdepartementet avseende medel för Samordnad individuell plan (SIP) och förebyggande insatser (regeringsbeslut 2018-07-19
Läs merSvar på återremiss om motion (L) om välfärdsbokslut för personer över 65 år
2018-09-05 Kommunstyrelsen Handläggare: Anna Stadig Pilhagen Svar på återremiss om motion (L) om välfärdsbokslut för personer över 65 år Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta
Läs merFrån Vision till mål?
Från Vision till mål? Landstinget i Västerbotten antog visionen i början på 2000-talet. Skellefteås kommunfullmäktige beslutade om ett folkhälsopolitiskt program med visionen världens bästa hälsa, i oktober
Läs mer1. Vad menas med funktion för koordinering av sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocessen?
2016-12-16 1 (5) Avdelningen för Vård och omsorg Anna Östbom Frågor och svar Villkor 2 Funktion för koordinering 1. Vad menas med funktion för koordinering av sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocessen?
Läs merStrategi för myndighetsstöd. vid utveckling av lokal ungdomspolitik
Strategi för myndighetsstöd vid utveckling av lokal ungdomspolitik Strategi för myndighetsstöd vid utveckling av lokal ungdomspolitik Förord Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (MUCF) har
Läs merPROJEKTPLAN 2011-05-30 1 (7) Samling för social hållbarhet minska skillnader i hälsa Inledning Flera rapporter visar på att skillnaderna i hälsa är stora och i vissa fall växer mellan olika grupper i samhället
Läs merHälsa på lika villkor Västra Götaland 2011
Resultat från folkhälsoenkäten Hälsa på lika villkor Västra Götaland 2011 - inklusive hälso- och sjukvårdsnämndsprofiler vgregion.se/folkhalsoenkaten Om Hälsa på lika villkor Nationell enkätundersökning
Läs merVälkommen till återföringsverktyget för Nationell patientenkät på patientenkat.se
Välkommen till återföringsverktyget för Nationell patientenkät på patientenkat.se Det här verktyget ägs, förvaltas och vidareutvecklas av Sveriges Landsting och Regioner i samverkan genom SKL, Sveriges
Läs merFolkhälsoplan 2016-2017. Grästorp
Folkhälsoplan 2016-2017 Grästorp Fastställd av folkhälsorådet 2015 11 13 2.1 Dnr 383/2015 En god samhällsutveckling gynnar Grästorp Att ha en god hälsa är ett av de viktigaste värdena i livet. Befolkningens
Läs merStöd till behovsanalys
Stöd till behovsanalys Processen om ansökan av sociala investeringsmedel från Region Gävleborg ska alltid inledas med en behovsanalys. Det här materialet syftar att vara ett stöd inför sådan behovsanalys.
Läs merResultat av Öppna jämförelser inom verksamhetsområdet ekonomiskt bistånd 2016
Resultat av Öppna jämförelser inom verksamhetsområdet ekonomiskt bistånd 2016 - I Nordvästkommunerna i Stockholms län Henrik Karlsson Rapport 2016:4 Innehållsförteckning Inledning... 1 Indikatorer i Öppna
Läs merSocial hållbarhet. Minskade skillnader i hälsa. Jonas Frykman, SKL Centrum för samhällsorientering 20 maj, 2016
Social hållbarhet Minskade skillnader i hälsa Jonas Frykman, SKL Centrum för samhällsorientering 20 maj, 2016 Högt på dagordningen hos SKL SKL:s kongressmål 2016-2019 SKL ska verka för att kommunerna,
Läs merProtokoll styrgruppsmöte 5 Projekt Uppföljning av ledtider inom klinisk patologi Etapp 3
Protokoll styrgruppsmöte 5 Projekt Uppföljning av ledtider inom klinisk patologi Etapp 3 Projektet drivs inom ramen för Patientmiljarden, Insatser för att förbättra tillgängligheten och samordningen i
Läs merÄrende 4 - bilaga. Verksamhetsplan Lokal nämnd i Kungsbacka
Ärende 4 - bilaga Verksamhetsplan 2017 Lokal nämnd i Kungsbacka Innehållsförteckning Verksamhetsplan 2017 1 Inledning 3 Social hållbarhet 4 Invånarnarnas hälsa och behov 5 Kunskap om invånarna 5 Dialog
Läs merCirkulärnr: 12:12 Diarienr: 12/2004 Handläggare: Avdelning: Sektion/Enhet:
Cirkulärnr: 12:12 Diarienr: 12/2004 Handläggare: Avdelning: Sektion/Enhet: Anna Lilja Qvarlander Vård och omsorg Vård och socialtjänst Datum: 2012-03-23 Mottagare: Rubrik: Kommunstyrelsen Landstings-/regionstyrelsen
Läs merVerksamhetsplan Lokal nämnd i Hylte
Verksamhetsplan 2017 Lokal nämnd i Hylte Innehållsförteckning Inledning 3 Social hållbarhet 4 Invånarnas hälsa och behov 5 Kunskap om invånarna 5 Dialog med invånare 6 Lokal och regional samverkan 6 Utvecklingsarbete
Läs merMedlemsenkät om Agenda 2030
1 (12) Matilda Lindberg, avdelning för administration Medlemsenkät om Agenda 2030 Sammanfattning Under våren 2017 genomförde Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) en webbenkät tillsammans med Svenska FN-förbundet
Läs merVälfärds- och folkhälsoprogram
Folkhälsoprogram 2012-08-22 Välfärds- och folkhälsoprogram Åmåls kommun 2012-2015 I Åmåls kommuns välfärds- och folkhälsoprogram beskrivs prioriterade målområden och den politiska viljeinriktningen gällande
Läs merNationella folkhälsoenkäten Dalarna. Nationella folkhälsoenkäten 2010 Dalarna 16-84 år
Nationella folkhälsoenkäten Dalarna Innehåll i enkäten Den Nationella folkhälsoenkäten innehåller frågor om hälsa, välbefinnande, läkemedelsanvändning, vårdutnyttjande, tandhälsa, kostvanor, tobaksvanor,
Läs merFolkhälsopolitiskt program
1(5) Kommunledningskontoret Antagen av Kommunfullmäktige Diarienummer Folkhälsopolitiskt program 2 Folkhälsa Att ha en god hälsa är ett av de viktigaste värdena i livet. Befolkningens välfärd är en betydelsefull
Läs merStatistikbilaga. 2014 Skillnader i livsvillkor och hälsa i Göteborg
Statistikbilaga 2014 Skillnader i livsvillkor och hälsa i Göteborg Bilaga 8: Mer om skillnader I denna bilaga presenteras diagram som beskriver skillnaderna i livsvillkor och hälsa i Göteborg inom följande
Läs merDirektiv för regionstyrelsens beredning kring jämlik hälsa
NY VERSION Datum 2015-01-22 Dnr Arbetsutskottet Direktiv för regionstyrelsens beredning kring jämlik hälsa Bakgrund Folkhälsan i Sverige har blivit allt bättre och medellivslängden har ökat under flera
Läs merFolkhälsa i Gävleborg - gemensamma utgångspunkter
Folkhälsa i Gävleborg - gemensamma utgångspunkter 1(11) Gemensamma utgångspunkter för arbetet med att förbättra befolkningens hälsa i Gävleborg Innehållsförteckning: Programförklaring Befolkningens hälsa
Läs merÖverenskommelsen blir giltig under förutsättning att den godkänns av regeringen.
Utdrag Protokoll I:8 vid regeringssammanträde 2011-10-13 S2011/8975/FS (delvis) Socialdepartementet Godkännande av en överenskommelse om ett handlingsprogram för att utveckla kunskapen om och vården av
Läs merJämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg 2015-2020 FOLKHÄLSOPROGRAM
Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg 2015-2020 FOLKHÄLSOPROGRAM 1 Innehåll Förord 4 Ett folkhälsoprogram för Gävleborg 6 Målet är god och jämlik hälsa 7 Folkhälsoprogrammet i ett sammanhang
Läs merÖppna jämförelser folkhälsa Mycket gott hälsoläge i Västerbotten men det kan bli ännu bättre
Öppna jämförelser folkhälsa 2009 Mycket gott hälsoläge i Västerbotten men det kan bli ännu bättre 21 indikatorer Levnadsvillkor Socialt deltagande Socialt kapital tillit till andra Trygg miljö Behörighet
Läs merSkillnader i folkhälsa hur ser det ut i Sverige i dag? Johan Carlson, generaldirektör Folkhälsomyndigheten
Skillnader i folkhälsa hur ser det ut i Sverige i dag? Johan Carlson, generaldirektör Folkhälsomyndigheten Skillnader i folkhälsa hur kan vi förklara hälsoklyftorna? Medellivslängden år Sid 2. Sjukdomsutfall
Läs merÖverenskommelse mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting om att stärka arbetet med mänskliga rättigheter på kommunal nivå
MEDDELANDE FRÅN STYRELSEN NR 4 2014-06-13 Vårt dnr 14/1994 Avdelningen för ekonomi och styrning Björn Kullander Kommunstyrelserna Landstingsstyrelserna/regionstyrelserna Överenskommelse mellan staten och
Läs merRegionala samverkans- och stödstrukturer KUNSKAPSUTVECKLING INOM SOCIALTJÄNSTEN
Regionala samverkans- och stödstrukturer KUNSKAPSUTVECKLING INOM SOCIALTJÄNSTEN FoUrum arbetar med att utveckla kvaliteten inom socialtjänsten i Jönköpings län. Verksamhetsidén är att långsiktigt och samordnat
Läs merUddevallas resultat i undersökningen Hälsa på lika villkor 2011
HÄLSA PÅ LIKA VILLKOR 2011 1 (5) HANDLÄGGARE Folkhälsoutvecklare Ylva Bryngelsson TELEFON 0522-69 6148 ylva.bryngelsson@uddevalla.se Uddevallas resultat i undersökningen Hälsa på lika villkor 2011 Bakgrund
Läs merMänskliga rättigheter i styrning och ledning
2015-06-09 1 (5) Avdelningen för ekonomi och styrning Björn Kullander Mänskliga rättigheter i styrning och ledning - Projektplan Inledning Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) kommer under 2015 och 2016
Läs merÖppna jämförelser Enhetsundersökningen LSS 2018
Öppna jämförelser Enhetsundersökningen LSS 2018 Indikatorbaserade jämförelser Ett underlag för uppföljning, utvärdering och utveckling Målet med öppna jämförelser inom socialtjänsten är verksamhetsförbättringar
Läs merNationell Samverkansgrupp för Kunskapsstyrning-NSK. Tony Holm
Nationell Samverkansgrupp för Kunskapsstyrning-NSK Tony Holm NSK bildades år 2008 som ett forum för Representanter för statliga myndigheter och huvudmän inom hälso- och sjukvården (via representanter från
Läs merÄldre och läkemedel Slutrapport. Ulrika Ribbholm 2014-06-18
Äldre och läkemedel Slutrapport Ulrika Ribbholm 2014-06-18 Sammanfattning Under 2013 har projektet Äldre och läkemedel pågått och FoUrum har haft en projektledare avsatt för området på 25 %. Projektet
Läs merVälfärds- och folkhälsoprogram Åmåls kommun (kort version)
Antagen av kommunfullmäktige 2016-03-23 Välfärds- och folkhälsoprogram Åmåls kommun 2016-2019 (kort version) I Åmåls kommuns välfärds- och folkhälsoprogram beskrivs prioriterade målområden och den politiska
Läs merÖppna jämförelser Missbruks- och beroendevården 2015. Carolina Björkman, SKL
Öppna jämförelser Missbruks- och beroendevården 2015 Carolina Björkman, SKL SYFTE stimulera till kunskapsutveckling med god kvalitet MÅL verksamhetsförbättringar som kommer brukaren till gagn Öppna jämförelser
Läs merTertialrapportering, nr 3 Ökad sysselsättning för personer med funktionsnedsättning 2015
STATUSRAPPORT Vårt dnr [Vårt dnr] 2016-03-18 Utgåva [P1.0-1] Tertialrapportering, nr 3 Ökad sysselsättning för personer med funktionsnedsättning 2015 Sveriges Kommuner och Landsting Post: 118 82 Stockholm,
Läs merHälsoekonomiska beräkningar: Cancerpreventionskalkylatorn
Hälsoekonomiska beräkningar: Cancerpreventionskalkylatorn Exempel från Uppsala-Örebros sjukvårdsregion och Gävleborgs län Johan Frisk, Samhällsmedicin vid Forskning och Samhällsmedicin, Region Gävleborg
Läs merMotion 34 Nationell sammanhållen kunskapsstyrning Motion 71 Landstingen och regionerna ska utveckla sitt samarbete inom hälso- och sjukvårdsområdet
MOTIONSSVAR 2015-10-23 Vård och omsorg Sofia Tullberg Gunilla Thörnwall Bergendahl Motion 34 Nationell sammanhållen kunskapsstyrning Motion 71 Landstingen och regionerna ska utveckla sitt samarbete inom
Läs merTo Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 212 Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 6 48 9-94 6 59 637 111 9-94 625 977 4 789 988 9-94 4 765 95 8-84 7-74 6-64 5-54 4-44 3-34 2-24 1-14 -
Läs merPsykisk ohälsa hos ungdomar - en fördjupningsstudie 2007. Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund
Psykisk ohälsa hos ungdomar - en fördjupningsstudie 2007 Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund Psykisk ohälsa hos ungdomar En fördjupning av rapport 9 Ung i Halland
Läs merFolkhälsa Umeå kommun statistik och prioriteringsunderlag. Ann-Margrethe Iseklint, Folkhälsostrateg Umeå
Folkhälsa Umeå kommun statistik och prioriteringsunderlag Ann-Margrethe Iseklint, Folkhälsostrateg Umeå Nationella Folkhälsomål Prioriterade mål i Umeå kommun med fet text. 1. Delaktighet och inflytande
Läs merKommunstyrelsen Landstings-/regionstyrelsen Individ- och familjeomsorg Äldreomsorg Hälso- och sjukvård
Cirkulärnr: 11:08 Diarienr: 11/1188 Handläggare: Avdelning: Sektion/Enhet: Camilla Sköld Vård och omsorg Vård och socialtjänst Datum: 2011-03-07 Mottagare: Kommunstyrelsen Landstings-/regionstyrelsen Individ-
Läs merFolkhälsoarbete bland myndigheter, länsstyrelser, kommuner, landsting och regioner
Folkhälsoarbete bland myndigheter, länsstyrelser, kommuner, landsting och regioner Kvantitativa resultat från enkätundersökningar genomförda 2016 av Kommissionen för jämlik hälsa Folkhälsoarbete bland
Läs mer