Budget 2014 KF

Transkript

1 Budget 2014 KF

2 Innehållsförteckning Kommunfullmäktige... 3 Inledning... 3 Mål Ekonomiska förutsättningar...11 Budgetramar...13 Finansiell analys...14 Budget- och redovisningsmodell...21 Finansiella rapporter...21 Bildningsnämnd Socialnämnd Miljö- och Byggnadsnämnd Räddningsnämnden Västra Skaraborg Revision Budget (57)

3 Kommunfullmäktige Inledning God ekonomisk hushållning För verksamheten ska anges mål och riktlinjer som är av betydelse för en god ekonomisk hushållning. För ekonomin ska anges de finansiella mål som är av betydelse för en god ekonomisk hushållning. Vara kommuns definition: - Varje generation måste själv bära kostnaderna för den service som den konsumerar. - God ekonomisk hushållning innebär att kommunen har en ekonomisk buffert för att kunna hantera oförutsedda händelser och konjunktursvängningar. - Kommunen, med i princip obegränsad livslängd, ska inte förbruka sina tillgångar för att täcka löpande behov. En god ekonomisk hushållning innebär att de löpande intäkterna täcker de löpande kostnaderna. - Det är förenligt med god ekonomisk hushållning att medel från försäljning av anläggningstillgångar används för att återbetala lån eller återinvestera i nya anläggningstillgångar. - Vara kommun tillämpar fullfonderingsmodellen då kommunen vill ha en rättvisande bild av den finansiella situationen. Verksamhetsperspektiv Utifrån ett verksamhetsperspektiv innebär god ekonomisk hushållning att verksamheten bedrivs kostnadseffektivt och ändamålsenligt. Det ska finnas ett klart samband mellan resursåtgång, prestationer, resultat och effekter. För att kunna styra verksamheterna måste kommunen säkerställa processer som ger förutsättningar för att bedriva verksamheterna kostnadseffektivt och ändamålsenligt. För att utveckla kommunen måste man ha en stark ekonomi för att kunna möta konjunktursvängningar, urbanisering och den demografiska förändringen. Övergripande ekonomiska styrprinciper I Vara kommun tillämpas principerna om mål- och visionsstyrning. De ekonomiska målen är överordnade alla verksamhetsmål. Ett ekonomiskt ansvar innebär att inom den ekonomiska ramen utföra verksamhet utifrån de mål som finns. Budgetansvar innebär både ansvar och befogenhet att inom tilldelade budgetanslag bedriva verksamheten på ett effektivt sätt med hög kvalitet samt med hög grad av måluppfyllnad. Ekonomiska ramar Kommunfullmäktige fastställer i november budget för nästkommande år samt plan för de kommande tre åren. Ekonomiska ramar för nämnder och styrelse ska beslutas i juni månad, likaså investeringsbudget. Verksamheten ska bedrivas inom befintliga ramar även om detta medför att de i budgeten angivna målen och riktlinjerna inte helt kan uppnås. Nämnderna förfogar över ett nettobelopp. Nämnden beslutar om resursfördelningen inom nämndens verksamhetsområde. Leder beslutet till väsentlig ändrad service- och/eller verksamhetsnivå i förhållande till fastställda mål och riktlinjer, ska detta beslutas av kommunstyrelse/kommunfullmäktige. Budget (57)

4 Interna hyror och kapitalkostnader ingår i den ekonomiska ramen, vilket innebär att nämnden har fullt kostnadsansvar för dessa kostnader. Årsbudget Kommunfullmäktige fastställer i november månad skattesatsen, drift- och investeringsbudget, resultat-, kassaflödes- och balansbudget samt vad som ska uppnås för pengarna uttryckt i mål, prestation och kvalitet för verksamheten. Resursfördelningssystem Ett system för anpassning av verksamheterna när behov och resurser förändras är nödvändigt. Genom ett resursfördelningssystem dels på central nivå, dels på förvaltningsnivå fördelas resurserna efter de behov som finns i verksamheterna med utgångspunkt från den demografiska utvecklingen. Den centrala resursfördelningen görs årligen i samband med framtagandet av ekonomiska ramar. Från och med 2014 har en ny resursfördelningsmodell införts. Den bygger på år 2013 som basår där resurserna fördelas efter både en fast del och en rörlig del. Inom socialnämndens verksamheter sker central resursfördelning inom särskilda boenden, hemtjänst samt inom omsorgen kring personer med funktionsnedsättning. Inom bildningsnämndens verksamheter sker central resursfördelningen inom förskola 1-5, familjedaghem, fritidshem, förskoleklass, grundskola, särskola och gymnasiet. Nämndernas resursfördelning Bildningsnämnden och socialnämnden ska ha resursfördelningssystem inom de verksamheter där det är lämpligt ur resursfördelningssynpunkt. Över- och underskott Hanteringen av över- och underskott ska skapa förutsättningar för positiva styreffekter i organisationen. Nämnderna får balansera över- och underskott över årsskiftet och inom vissa restriktioner ianspråkta sitt balanserade överskott till driftbudgeten. Resultatenheterna får på motsvarande sätt balansera över- och underskott till efterföljande år. Undantag gäller för avdelningar inom förvaltningen för utveckling och service. Resultatöverföringen ska vara kopplad till graden av måluppfyllelse. Grundprincipen avseende över- och underskott är att 100 % av nämndernas över- och underskott balanseras över årsskiftet och regleras mot nämndernas egna kapital. Resultatenheterna bär underskott till 100 % och får behålla 75 % av överskott. Överföring av över- respektive underskott ska ingå i bokslutsberedningen där nämndernas verksamhet och utfall analyseras. Beslut om överföring fattas av kommunfullmäktige efter förslag från kommunstyrelsen vid behandling av årsredovisningen. Nämnderna får ianspråkta ackumulerat överskott efter särskilda beslut i årsbudgeten. Från och med 2014 läggs budgeterat ackumulerat överskott in i ramen för nämnd som ska använda överskottet. Investeringar Investeringar är en övergripande och strategisk fråga för kommunfullmäktige. Investeringar som tas upp i budgeten ska åtföljas av en beskrivning av investeringen, investerings- och driftkostnadskalkyler samt tidplan. Budget (57)

5 Mål Vara kommuns invånare Vara kommuns invånare trivs att bo och leva i kommunen Jag kan rekommendera vänner att flytta hit 75 % 75 % 75 % Jag trivs med att bo och leva i Vara kommun 75 % 75 % 75 % Vara kommun är en bra kommun för barn och ungdomar att växa upp i Vara kommun är en bra kommun för barn och ungdomar att växa upp i 75 % 75 % 75 % Vara kommun har invånare 2015 Vara kommun har invånare Effektmål från lednings- och styrdokument Såväl politiker som chefer inom organisationen arbetar utifrån Vara kommuns styrprinciper Jag arbetar utifrån Vara kommuns styrprinciper 100 % 100 % 100 % Målet mäts genom en fråga i chefs- och politikerenkät vart annat år som lyder; Jag arbetar utifrån Vara kommuns styrprinciper. För att målet ska anses som uppnått ska 100 % svarat instämmer helt eller delvis. Alla medarbetare arbetar aktivt med att utveckla sitt arbetssätt Jag arbetar aktivt med att utveckla mitt arbetssätt 75 % 75 % 75 % Målet mäts genom en fråga i arbetsklimatundersökningen vart annat år som lyder: Jag arbetar aktivt med att utveckla mitt arbetssätt och min verksamhet. För att målet ska anses som uppnått ska 75 % svarat instämmer helt eller delvis. Finans Resultatmål Det årliga resultatet i förhållande till skatteintäkter och generella statsbidrag ska uppgå till 2 % +/- 2 %. Målet mäts i årsbokslutet. Soliditet Soliditeten får under mandatperioden inte understiga 20 %. Målet mäts i årsbokslutet. Budget (57)

6 Personal Vara kommuns medarbetare upplever att deras närmaste chef uppfyller de krav de har på en bra ledare Min närmaste chef uppfyller de krav jag har på en bra ledare 80 % 85 % 85 % Målet följs upp genom påståendet "Min närmaste chef uppfyller de krav jag har på en bra ledare" i arbetsklimatundersökningen. För att målet ska anses som uppnått ska 85 % av medarbetarna instämma helt eller delvis i påståendet. Medarbetarna känner delaktighet i verksamhetens mål Delaktighet i verksamhetens mål 90 % 95 % 95 % På min enhet avsätter vi tid för att arbeta med våra mål 90 % 95 % 95 % Målet följs upp genom påståendet "Jag känner mig delaktig i verksamhetens mål" i arbetsklimatundersökningen. För att målet ska anses som uppnått ska 95 % av medarbetarna instämma helt eller delvis i påståendet. Varje medarbetare använder minst 5 % av sin arbetstid till utveckling 5 % av arbetstiden används till utveckling 65 % 75 % 75 % Målet följs upp genom påståendet "Jag använder 5 % av min arbetstid till utveckling" i arbetsklimatundersökningen. För att målet ska anses som uppnått ska 75 % av medarbetarna instämma helt eller delvis i påståendet. Den totala sjukfrånvaron i Vara kommun har halverats till 3 %, år 2015 Sjukfrånvaro 4,0 % 3,5 % 3,0 % Målet följs upp genom kommunens sjukstatistik. Andelen långtidsfriska medarbetare har ökat till 45 %, år 2015 Långtidsfriska 43,5 % 44,5 % 45,0 % Målet följs upp genom kommunens sjukstatistik. Kvalitet Vara kommuns invånare blir allt nöjdare med att bo i Vara kommun Nöjd invånarindex (genomsnitt) 75 % 75 % 75 % Målet följs upp genom ett nöjd-invånar-index i invånarenkäten. Budget (57)

7 Kommuninvånarna litar på att skattemedlen används effektivt Jag litar på att skattemedlen används effektivt i Vara kommun 75 % 75 % 75 % Mål följs upp genom påståendet Jag litar på att skattemedlen används effektivt i kommunen i invånarenkäten. För att målen ska anses som uppnådda ska 75 % av kommuninvånarna instämma helt eller delvis i påståendet. Vara kommuns kunder/brukare är nöjda med kommunens service Nöjd kund/brukarindex (lägst) 55 % 65 % 65 % Målet följs upp genom nöjd-kund/brukar-index i varje kund/brukarenkät. Vara kommun har mer nöjda medarbetare än genomsnittskommunen (mer än 5 %) Nöjdmedarbetarindex (genomsnitt Vara kommun/genomsnitt Sveriges kommun & landstingsanställda) Mer än 5 % högre än genomsnittet Mer än 5 % högre än genomsnittet Mer än 5 % högre än genomsnittet Målet följs upp genom nöjd-medarbetar-index i arbetsklimatundersökningen. Internt miljöarbete Koldioxidutsläppen från resor minskar i förhållande till 2010 års nivå Förbrukning av mängd drivmedel Minskat Minskat Minskat Förnyelsebara drivmedel i förhållande till icke förnyelsebara Ökat Ökat Ökat Andelen ekologiska livsmedel som köps ska öka under perioden Andel ekologiska livsmedel (baserat på kostnader) Ökat Ökat Ökat Alla enheter sorterar sitt avfall i fraktionerna plast, metall, glas, papp, papper och farligt avfall Andel enheter som sorterar sitt avfall Ökat Ökat Samtliga Elenergiförbrukningen ska minska i förhållande till 2010 års nivå Antalet förbrukade kwh Minskat Minskat Minskat Fossila bränslen används inte för uppvärmning i kommunens lokaler Antalet pannor som drivs med fossila bränslen i kommunens lokaler Minskat Minskat Minskat Budget (57)

8 Pappersförbrukningen ska minskas i förhållande till 2010 års nivå Mängden inköpt papper per år Minskat Minskat Minskat Andelen vegetariska livsmedel i kommunens kostverksamhet ska öka Andel vegetariska livsmedel (baserat på vikt) Allt utom kött, fisk och skaldjur Ökat Ökat Ökat Vara kommuns medarbetare ska ha ökat sina kunskaper om miljöpåverkan Mina kunskaper om miljöpåverkan har ökat under de senaste två åren Ökat Ökat Ökat Kommunikation Medarbetarna har kunskap om de kommunala förvaltningarnas verksamheter, förutsättningar och mål Jag har kunskap om de kommunala förvaltningarnas verksamheter, förutsättningar och mål 65 % 75 % 75 % Målet mäts genom ett påstående i arbetsklimatundersökningen Jag har kunskap om de kommunala förvaltningarnas verksamheter, förutsättningar och mål. För att målet ska anses som uppnått ska minst 75 % av medarbetarna instämma helt eller delvis i påståendet. Kommuninvånarna uppfattar att de har tillgång till relevant information om kommunens verksamheter Jag har tillgång till relevant information om kommunens verksamheter 50 % 50 % 50 % Målet mäts genom ett påstående i medborgarenkäten. Jag har tillgång till relevant information om kommunens verksamheter. För att målet ska anses som uppnått ska minst 50 % av de svarande kommuninvånarna instämma helt eller delvis i påståendet. Upphandling E-fakturor ska eftersträvas och e-handel tillämpas där så är möjligt Andelen e-fakturor 50 % 50 % 60 % Avtalstroheten ska vara 100 %. Beställarkompetensen ska vara så hög att inga upphandlingar ska upphävas. E-fakturor ska eftersträvas och e-handel tillämpas där så är möjligt. Budget (57)

9 Säkerhet Medarbetarnas säkerhetsmedvetande har ökat från år 2012 till 2014 Jag har kunskap om hur jag arbetar för att förebygga risker Vi arbetar utifrån dokumenterade rutiner kring hälsa och säkerhet på min arbetsplats 65 % 65 % 65 % 65 % 65 % 65 % Målet mäts genom två frågor i arbetsklimatundersökningen. Jag har kunskaper om hur jag ska arbeta för att förebygga risker för mig själv och mina kunder/brukare samt Vi arbetar utifrån dokumenterade rutiner kring hälsa och säkerhet på min arbetsplats. För att målet ska vara uppfyllt ska andelen medarbetare som instämmer helt eller delvis i påståendet öka mellan mätningen 2012 och Kommunens säkerhetsorganisation testas årligen genom övning eller utbildning Genomförd övning/utbildning för säkerhetsorganisationens medlemmar x x x Målet mäts genom avstämning i kommunstyrelsens arbetsutskott varje årsskifte. För att målet ska anses som uppfyllt ska minst hälften av säkerhetsorganisationens medlemmar ha medverkat i övningen/utbildningen. Sektorsprogram Vara kommuns invånare ska uppleva att kulturen förhöjer livskvaliteten Kulturutbudet förhöjer min livskvalitet 65 % 70 % 70 % Målet mäts genom en fråga i invånarenkäten vart annat år som lyder: Kulturutbudet i Vara kommun förhöjer min livskvalitet. För att målet ska anses som uppnått ska 70 % svarat instämmer helt eller delvis. I kommunen finns ett gott företagsklimat Varas placering i Svenskt Näringslivs årliga ranking (lägst) Företagarnas sammanfattande omdöme om det lokala företagsklimatet (placering av 290 kommuner) Arbetet med att stärka entreprenörskap i allmänhet och i unga åldrar i synnerhet, ska intensifieras Antalet nystartade företag Andel elever med valmöjligheten på Lagmansgymnasiet som väljer att starta UF-företag (%) Budget (57)

10 Kommunens internationella arbete skapar möjligheter för barn och ungdomar att känna sig som världsmedborgare Jag känner mig som en världsmedborgare 50 % 75 % 75 % Andel elever som deltagit i ett internationellt projekt/utbyten 50 % 50 % 50 % Hänsyn tagen till om kommunen fortsätter att genomföra kommunövergripande utvecklingsinsatser för samtliga medarbetare vart fjärde år, 2013 är i så fall ett sådant år. De utmaningar mänskligheten står inför kan enbart mötas om människor överallt sätter sig in i globala samband, identifierar sig med en större värld och bestämmer sig för att leva med ett globalt ansvar. Ett viktigt initiativ kommer att bli att få människor att känna sig som världsmedborgare. Målet mäts genom en fråga i kund/brukarenkäten till grundskolans åk 7 och 9 samt gymnasiets elever som lyder: Jag känner mig som en världsmedborgare. För att målet ska anses uppfyllt ska minst 75 % av de svarande svara instämmer helt eller delvis. Minst en verksamhet inom varje nämnd ska ha deltagit i ett EU/internationellt projekt under mandatperioden Andel resultatenheter som har deltagit i ett EU/internationellt projekt under mandatperioden Antal internationella projekt och utbyten inom kommunen Antal medarbetare som deltagit i ett utbyte/studieresa i ett annat land 75 % 75 % 75 % Fler än föregående år Fler än föregående år Fler än föregående år Öka kunskaperna hos unga om drogers inverkan på hälsan Andel alkoholfria elever i åk 9 och åk 2 gymnasiet Högre än föregående mätning Högre än föregående mätning Högre än föregående mätning Andel tobaksfria elever i åk 9 och åk 2 gymnasiet Högre än föregående mätning Högre än föregående mätning Högre än föregående mätning Andel narkotikafria elever i åk 9 och åk 2 gymnasiet Högre än föregående mätning Högre än föregående mätning Högre än föregående mätning Arbeta för en positiv sjukförsäkringsutveckling Antal i sjuk och aktivitetsersättning Färre än föregående mätning Färre än föregående mätning Färre än föregående mätning Sjukpenningtal Lägre än föregående mätning Lägre än föregående mätning Lägre än föregående mätning Stärka äldresäkerhetstänkandet bland befolkningen Höftledsfrakturer Färre än 19 Färre än 17 Färre än 15 Budget (57)

11 Miljö Öka andelen källsorterat avfall av den totala avfallsmängden Andel källsorterat avfall 25 % 30 % 35 % Användningen av elenergi har minskat Elförbrukningen inom kommunens gränser har minskat med 10 % MWh MWh MWh Utsläppen av näringsämnen till våra vattendrag ska minska Vattenkvaliteten högre högre högre Utsläppen av näringsämnen till våra vattendrag ska minska. Ekonomiska förutsättningar Samhällsekonomiska förutsättningar Svensk ekonomi tar bättre fart Under våren och sommaren har svensk ekonomi utvecklats fortsatt svagt. I omvärlden har utvecklingen varit splittrad. Till det positiva hör att euroländerna som helhet återigen visar tillväxt. Glädjande är också att förhoppningarna om framtiden överlag har stärkts. Sveriges kommuner och Landsting (SKL) bedömer att konjunkturläget i Sverige gradvis förbättras under hösten och vintern. Den återhämtning som sker är emellertid inte särskilt stark. Sveriges BNP växer i 2013 med 0,8 % och 2014 med 2,7 %. Läget på den svenska arbetsmarknaden börjar förbättras först en bit in på nästa år. Arbetslösheten sjunker under 2014 från 8 % till ner strax under 7,5 %. Det fortsatt svaga arbetsmarknadsläget i kombination med en fortsatt stark krona håller tillbaka pris- och löneutvecklingen. Löneökningarna fortsätter ligga strax under 3 %. Det låga inflationstrycket begränsar skatteunderlagets tillväxt. I reala termer, d.v.s. efter avdrag för prisoch löneökningar, är däremot skatteunderlagets tillväxt fortsatt stark i år. Nästa år begränsas tillväxten av sänkta pensioner. Positiva resultat för offentliga sektorn tack vare AFA-pengar under 2013 År 2013 beräknas kommuner och landsting redovisa ett sammantaget resultat på 10 miljarder. En bidragande orsak är en återbetalning från AFA Försäkring på samma belopp. För 2014 bedömer SKL att resultatet faller rejält, till 5 miljarder kronor. Resultatet för kommunerna förväntas bli plus 12 miljarder och för landstingen minus 2 miljarder kronor. Det framgår av SKL:s ekonomirapport som presenterades den 10 oktober. Trots den höga resultatnivån 2013 står många kommuner och landsting inför en besvärlig situation de kommande åren. Investeringsbehoven och de demografiska behoven i kommuner och landsting ökar kraftigt. Det kommer att ställa stora krav på att hålla igen på kostnader och att anpassa verksamheterna. SKL:s ekonomer bedömer att konjunkturläget i Sverige gradvis förbättras under hösten och vintern. Men återhämtningen är ganska måttlig. BNP växer med 0,8 % 2013 och med 2,7 % Trots lågkonjunkturen har tillväxten i skatteunderlaget varit relativt god under senare år och bedöms även kommande år växa starkt. Skatteintäkterna räcker ändå inte till för att kunna utveckla välfärden i samma Budget (57)

12 takt som hittills de kommande åren. Kostnadsutvecklingen följer bl.a. av den medicintekniska utvecklingen, fler barn i skolverksamheterna och allt fler äldre. Enligt ekonomernas beräkningar krävs både statliga tillskott utöver de redan beslutade, effektiviseringar och skattehöjningar för att behålla ett resultat som motsvarar 1 % av skatter och statsbidrag 2017, vilket motsvarar halva nivån för målet om god ekonomisk hushållning. Dilemmat för kommuner och landsting är att även om resultatet idag är positivt så finns inte utrymmet för ambitionshöjningar eller att öka investeringarna de närmaste åren om inte en uppskrivning av de generella statsbidragen sker. Källa: Sveriges Kommuner och Landsting i oktober 2013 Förutsättningar för Vara Vara står inför stora utmaningar då skatteintäkter inte ökar i den takt som tidigare samtidigt som befolkningen minskar enligt befolkningsprognosen. Med anledning av beslutet att fortsätta att bedriva ett gymnasium i egen regi har ytterligare press satts på kommunen då kostnaden är hög. Under 2013 och 2014 är investeringstakten mycket hög för att sedan sjunka under perioden Skatteintäkter och generella statsbidrag Vara kommun (Mkr) Skatteintäkter 580,5 606,0 639,9 671,9 Utjämningsbidrag 149,5 144,7 141,7 137,7 Kostnadsutjämning -3,1-3,1-3,1-3,0 Regleringsbidrag/avgift 3,4 1,9-2,6-6,9 Strukturbidrag 1,6 1,6 1,6 1,6 LSS-utjämning 3,5 3,5 3,5 3,5 Slutavräkning -1,2 0,0 0,0 0,0 Fastighetsavgift 25,1 25,1 25,1 25,1 Summa: 759,3 779,7 806,1 829,9 Ekonomiska planeringsförutsättningar Sveriges Kommuner och Landstings prognos. Procentuell förändring BNP 1,3 0,8 2,7 3,6 3,8 2,8 Öppen arbetslöshet 8,0 8,1 7,7 7,1 6,6 6,5 Timlöner, konjunkturlönestatistiken 3,0 2,7 2,9 3,1 3,6 4,0 KPI 1,1 0,6 1,0 1,4 1,7 1,7 Förutsättningar ramberäkning Invånarantal Skattesats, % 21: 27 21: 27 21: 27 21: 27 Skatteunderlag, % 0,9 2,1 2,2 1,5 Löneutveckling, % 2,2-2,6 3,0 3,6 4,0 Inflation, % 1,3 1,5 1,7 1,8 Effektivitetskrav, % 0,0-1,0 0,0 0,0 Centralt anslag resursfördelning, mkr 0,0 0,0 0,0 0,0 Centralt anslag hyresförluster, mkr 5,0 5,0 5,0 5,0 Centralt anslag ianspråktagande ackumulerat överskott, mkr 0,0 0,0 0,0 0,0 Centralt anslag verksamhetsutveckling, mkr 0,0 0,0 0,0 0,0 Budget (57)

13 Socioekonomiskt bidrag till KS, mkr 3,0 2,0 0,0 0,0 Budgetramar Nämndernas driftbudget/plan, netto Tkr i löpande pris Vara kommuns revisorer Räddningsnämnden Västra Skaraborg Kommunstyrelsen Miljö- och byggnadsnämnden Bildningsnämnden Socialnämnden Summa nettobudget I bildningsnämndens budget ingår för 2014 beräknat utnyttjat ackumulerat överskott på tkr, tkr för 2015 och tkr för I miljö- och byggnadsnämnden ingår beräknat utnyttjat ackumulerat överskott på 600 tkr för Nämndernas investeringsbudget/plan Tkr i löpande pris Kommunstyrelsen Miljö- och byggnadsnämnd Bildningsnämnd Socialnämnd Summa nettobudget Förändringar i nämndernas nettobudget Belopp i 2014 års nivå fasta priser Vara kommuns revisorer Effektivitetskrav 1 % Summa Vara kommuns revisorer Kommunstyrelsen Verksamhetsutveckling Överflyttning administration från BIN, SOC, MBN Överflyttning från plan och bygg Socioekonomiskt tillskott Effektivitetskrav 1 % Summa kommunstyrelsen Gemensam räddningsnämnd Västra Skaraborg Ramjustering Effektivitetskrav 1 % Räddningsnämnd Västra Skaraborg Budget (57)

14 Belopp i 2014 års nivå fasta priser Miljö- och byggnadsnämnden Ökad självfinansieringsgrad Överflyttning plan och bygg till KS Överflyttning bostadsanpassningsbidrag till SOC Överflyttning administration till KS Ackumulerat överskott Effektivitetskrav 1 % Summa miljö- och byggnadsnämnden Bildningsnämnden Central resursfördelning Återföring ramjustering 2013, SOC-BIN Bidrag föreningar Ackumulerat överskott Överflyttning administration till KS Ökade kostnader bad Överföring hyra Lagmansgymnasiet till finansförvaltningen Strukturbidrag gymnasiet Effektivitetskrav 1 % Summa bildningsnämnden Socialnämnden Central resursfördelning Återföring ramjustering SOC-BIN Överflyttning administration till KS Bostadsanpassning från MBN Effektivitetskrav 1 % Summa socialnämnden Summa förändring totalt Finansiell analys Modell för finansiell analys För att kartlägga och analysera resultat, utveckling och ställning för Vara kommun används en finansiell analysmodell som benämns RK-modellen. Målsättningen är att utifrån dessa identifiera eventuella finansiella möjligheter och problem och därigenom försöka klargöra om kommunen har en god ekonomisk hushållning som föreskrivs i kommunallagen. Den finansiella analysmodellen bygger på fyra perspektiv: Det finansiella resultatet, kapacitetsutvecklingen, riskförhållanden samt kontrollen över den finansiella utvecklingen. Aspekterna resultat kapacitet och risk kontroll utgör hörnstenar i modellen. Budget (57)

15 RK-modellen: Fyra aspekter vid finansiell bedömning Resultat Vilken balans har kommunen haft över sina intäkter och kostnader under året och över tiden? Kapacitet Vilken kapacitet har kommunen att möta finansiella svårigheter på lång sikt? Kontroll Vilken kontroll har kommunen över den ekonomiska utvecklingen? Risk Föreligger några risker som kan påverka kommunens resultat och kapacitet? Det finansiella resultatet Årets resultat och dess orsaker kartläggs. En eventuell obalans, det vill säga att kostnaderna överstiger intäkterna eller att en rörelseriktning mot obalans sker, är en varningssignal. Under detta perspektiv analyseras också investeringar och deras utveckling. Kapacitet Den andra aspekten benämns kapacitet eller långsiktig betalningsberedskap. Här redovisas vilken finansiell motståndskraft kommunen har på lång sikt. Riskförhållanden Med tredje aspekten risk avses hur kommunen är exponerad finansiellt. En god ekonomisk hushållning innefattar att kommunen i kort och medellångt perspektiv inte behöver vidta drastiska åtgärder för att möta finansiella problem. Här analyseras också borgensåtagande och kommunens samlade pensionsskuld. Kontroll Med den fjärde aspekten kontroll avses hur upprättade finansiella målsättningar och planer följs. En god följsamhet mot budget är uttryck för god ekonomisk hushållning. Finansiella nyckeltal Varje perspektiv analyseras med hjälp av ett antal finansiella nyckeltal som har till uppgift att belysa ställning och utveckling inom de fyra perspektiven. Resultat och kapacitet Intäkter och kostnader (Procentuell förändring) Budget 2014 Plan 2015 Plan 2016 Plan 2017 Nettokostnadsutveckling 1,5 1,6 1,6 3,0 Skatte-o statsbidragsutveckling 1,7 2,7 3,4 3,0 Skatteunderlagets utveckling 2,9 4,6 5,6 5,0 Beräknat invånarantal Kommunal utdebitering, % 21:27 21:27 21:27 21:27 Nettokostnadsutvecklingen för år 2014 är 1,5 % jämfört med Om hänsyn tas till det ökade anslaget för verksamhetsutvecklingen år 2013 på 12,4 mkr, skulle nettokostnadsutvecklingen vara 3,3 % för Skatteintäkter och generella statsbidrag ökar endast med 1,7 % mellan 2013 och Förutsättningarna för är bättre. Kostnadsandel (procentandel) Budget 2014 Plan 2015 Plan 2016 Plan 2017 Nettokostnadsandel 98,8 97,8 96,1 96,1 Driftskostnadsandel 99,8 99,7 98,4 98,4 Budget (57)

16 Nettokostnader som andel av skatter och generella statsbidrag är ett mått som visar hur stor andel av kommunens intäkter som förbrukas av löpande driftsverksamhet. Generellt brukar en nettokostnadsandel under 98 % betraktas som god ekonomisk hushållning, då sett över en längre tidsperiod, bedöms kunna finansiera sina reinvesteringar och nödvändiga nyinvesteringar. Nettokostnadsandelen ligger på 99 % år 2014 men under 98 % Driftskostnadsandelen, där även de finansiella posterna ingår, ligger runt 100 % för 2014 och Däremot beräknas driftskostnadsandelen vara lite lägre åren , runt 98 %. Årets investeringar Budget 2014 Plan 2015 Plan 2016 Plan 2017 Nettoinvesteringar (mkr) 136,5 52,9 54,5 36,2 Nettoinvesteringar/avskrivningar (%) Nettoinvesteringarna inklusive ombudgeteringar från år 2013 beräknas till 136 mkr år 2014, vilket motsvarar 345 % av avskrivningarna. Kommunen beräknar att investera för totalt 280 mkr under perioden Oftast är det dock en förskjutning i tiden för investeringarna. Skattefinansieringsgrad av investeringarna (procent) Budget 2014 Plan 2015 Plan 2016 Plan 2017 Skattefinansieringsgrad Skattefinansieringsgrad: Årets resultat samt av- och nedskrivningar/nettoinvesteringar. Skattefinansieringsgraden är väldigt låg år 2014 då investeringsnivån är hög samtidigt som är resultatet lågt. Likvida medel och checkräkningskrediten används för att finansiera investeringarna. Under resten av planperioden är investeringarna lägre och kommunen kan själv finansiera dem. Årets resultat FULLFONDERINGSMODELL Budget 2014 Plan 2015 Plan 2016 Plan 2017 Årets resultat (mkr) 1,8 2,0 12,8 13,1 Årets resultat/skatteintäkter och generella statsbidrag (%) 0,2 0,3 1,6 1,6 BLANDAD MODELL Årets resultat (mkr) -9,7 0,0 12,5 12,6 Årets resultat/skatteintäkter och generellt statsbidrag (%) -1,3 0,0 1,6 1,5 År 2014 är resultatet budgeterat till 1,8 mkr och år till 2,0 mkr, 12,8 mkr och 13,1 mkr. År är svaga år då skatteintäkterna viker och höga kostnader för gymnasiet finns. Strukturbidrag till gymnasiet uppgår till 12 mkr för 2014, 9 mkr 2015 och 6 mkr 2016 och Skillnaden på resultatet mellan fullfonderingsmodellen och blandmodellen för år 2014 är 11,5 mkr då ansvarsförbindelsen sjunker p.g.a. stora utbetalningar samtidigt som basbeloppsuppräkningen är ovanligt låg. Soliditet (procent) Budget 2014 Plan 2015 Plan 2016 Plan 2017 Soliditet 24,8 24,7 26,0 27,4 Soliditeteten (eget kapital/totala tillgångar) som mäter den långsiktiga betalningsstyrkan förbättras från år 2014 till år 2017 från ca 25 % till 27 % år Orsaken är lägre nettoinvesteringar i kombination med bättre resultat. Budget (57)

17 Skuldsättningsgrad (procent) Budget 2014 Plan 2015 Plan 2016 Plan 2017 Total skuldsättningsgrad varav avsättningsgrad varav kortfristig skuldsättningsgrad varav långfristig skuldsättningsgrad Kommunens skuldsättningsgrad minskar från 75 % till 73 % under perioden Kommunalskatt Vara kommun 2013 Västra Götaland 2013 Riket 2013 Kommunens skattesats 21,27 21,19 20,62 Regionens skattesats 11,13 11,13 11,11 Total skattesats 32,40 32,32 31,73 Risk - Kontroll Likviditet ur ett riskperspektiv Budget 2014 Plan 2015 Plan 2016 Plan 2017 Likvida medel (mkr) 3,9 8,3 2,9 14,0 Balanslikviditet (%) 19,9 21,8 22,1 31,9 Rörelsekapital (mkr) -152,3-158,5-150,5-122,9 Likviditeten för kommunen har sjunkit p.g.a. höga investeringsnivåer men också p.g.a. utlåning till bolagen. Användandet av checkkrediten är 31 resp. 42 mkr 2014 och 2015 för att vara 30 mkr 2016 och 15 mkr Kommunfullmäktige beslutade under 2012 att utöka sin checkkredit, från 50 mkr till 100 mkr. Att rörelsekapitalet är så lågt beror på låg likviditet och användandet av checkräkningskrediten. Utav de kortfristiga skulderna är det ca 100 mkr som inte betalas ut inom kort tid. Exempelvis är semesterlöneskulden till personalen 35 mkr. Pensionsåtagande (mkr) Budget 2014 Plan 2015 Plan 2016 Plan 2017 Total pensionsskuld Pensionsskuld intjänad innan Pensionsskuld intjänad fr.o.m Den totala pensionsskulden är oförändrad under budgetperioden. Pensionsskulden som är intjänad före 1998 minskar lite medan pensionsskulden som intjänats och intjänas efter 1998 och ökar lite. Finansiella mål Resultatmål Det årliga resultatet i förhållande till skatteintäkter och generella statsbidrag ska uppgå till 2 % +/- 2 %. Soliditet Soliditeten får under mandatperioden inte understiga 20 %. God ekonomisk hushållning För verksamheten ska anges mål och riktlinjer som är av betydelse för en god ekonomisk hushållning. För ekonomin ska anges de finansiella mål som är av betydelse för en god ekonomisk hushållning. Vara kommuns definition: - Varje generation måste själv bära kostnaderna för den service som den konsumerar. - God ekonomisk hushållning innebär att kommunen har en ekonomisk buffert för att kunna hantera Budget (57)

18 oförutsedda händelser och konjunktursvängningar. - Kommunen, med i princip obegränsad livslängd, ska inte förbruka sina tillgångar för att täcka löpande behov. En god ekonomisk hushållning innebär att de löpande intäkterna täcker de löpande kostnaderna. - Det är förenligt med god ekonomisk hushållning att medel från försäljning av anläggningstillgångar används för att återbetala lån eller återinvestera i nya anläggningstillgångar. - Vara kommun tillämpar fullfonderingsmodellen då kommunen vill ha en rättvisande bild av den finansiella situationen. Verksamhetsperspektiv Utifrån ett verksamhetsperspektiv innebär god ekonomisk hushållning att verksamheten bedrivs kostnadseffektivt och ändamålsenligt. Det ska finnas ett klart samband mellan resursåtgång, prestationer, resultat och effekter. För att kunna styra verksamheterna måste kommunen säkerställa processer som ger förutsättningar för att bedriva verksamheterna kostnadseffektivt och ändamålsenligt. Sammanfattande kommentarer Årets resultat år 2014 är budgeterat till 1,8 mkr och ligger därmed inom kommunfullmäktiges beslutade målintervall som är baserat på fullfonderingsmodellen. Enligt blandmodellen har kommunen ett negativt resultat, -9,7 mkr. Då kommunen har en stark ekonomi hänvisas till synnerliga skäl då ett strukturbidrag om 12 mkr har delats ut till bildningsnämnden för att bedriva gymnasieskola i egen regi. Soliditeten (den långsiktiga betalningsstyrkan) förbättras från 2014 till 2017 p.g.a. lägre nettoinvesteringar och bättre resultat. Soliditeten ligger över kommunfullmäktiges beslutade miniminivå under hela perioden. Nettoinvesteringarna är höga år 2014, 136 mkr, men mer måttliga Likviditeten är låg och checkräkningskrediten får användas. Att likviditeten är låg beror på utlåning till bolagen och en hög investeringsnivå. Pensionsförpliktelserna är omfattande men ökar inte. Hela pensionsskulden är upptagen som avsättning i balansräkningen och har återlånats i sin helhet. Finansiella indikatorer Årets resultat fullfondering, mkr 1,8 2,0 12,8 13,1 Årets resultat blandad modell, mkr -9,7 0,0 12,5 12,6 Årets resultat fullfondering/skatteintäkter, statsbidrag % 0,2 0,3 1,6 1,6 Årets resultat blandad modell/skatteintäkter, statsbidrag % -1,3 0,0 1,6 1,5 Soliditet % 24,8 24,7 26,0 27,4 Långfristig låneskuld, mkr Pensionsskuld, mkr Nettoinvesteringar, mkr 136,5 52,8 54,5 36,2 Nettoinvesteringar/avskrivningar, % Budget (57)

19 Diagram Budget (57)

20 Budget (57)

21 Budget- och redovisningsmodell Kommunens budgetmodell består av driftbudget, investeringsbudget, resultatbudget, finansieringsbudget samt balansbudget. Internbudget Driftbudget och investeringsbudget Driftbudgeten och investeringsbudgeten är de två huvuddelarna i den interna budgeten. I denna beskrivs de ekonomiska ramarna för kommunens nämnder och styrelser, för olika verksamhetsområden samt för de interna resultatenheterna. I driftbudgeten budgeteras de olika verksamheternas kostnader och intäkter inkl. interna kalkylmässiga kostnader. I investeringsbudgeten budgeteras de planerade investeringarna inkl. beräknad ombudgetering. Externbudget Med externbudget avses de andra delarna i modellen, resultatbudgeten, finansieringsbudgeten och balansbudgeten. Dessa syftar till att utåt ge en rättvisande bild av kommunens finansiella ställning och planerade utveckling. Resultatbudget Resultatbudgetens uppgift är att beskriva och förklara det planerade ekonomiska resultatet för kommunens samlade verksamhet. Resultatbudgeten utmynnar i förändringen av kommunens egna kapital eller vad som inom den privata sektorn kallas för årets "vinst" eller "förlust". Kassaflödesanalys/Finansieringsbudget Kassaflödesanalysen, som visar vilka medel som tillförs från den löpande verksamheten, hur investeringsverksamheten har finansierats och hur finansieringsverksamheten har skett, resulterar i förändring av likvida medel. Balansbudget Medan resultatbudgeten och finansieringsanalysen beskriver vad som planeras hända under året visar balansräkningen den ekonomiska ställningen vid årets utgång. Balansräkningen visar vilka tillgångar kommunen förfogar över och hur dessa finansierats antingen med eget kapital eller externt kapital i form av skulder. Finansiella rapporter Driftbudget Driftbudget, tkr Bokslut 2012 Budget 2013 Budget 2014 KOSTNADER Vara kommuns revisorer Räddningsnämnden Västra Skaraborg Kommunstyrelsen Miljö- och byggnadsnämnden Bildningsnämnden Socialnämnden SUMMA KOSTNADER INTÄKTER Vara kommuns revisorer Budget (57)

22 Driftbudget, tkr Bokslut 2012 Budget 2013 Budget 2014 Räddningsnämnden Västra Skaraborg Kommunstyrelsen Miljö- och byggnadsnämnden Bildningsnämnden Socialnämnden SUMMA INTÄKTER NETTOKOSTNADER Vara kommuns revisorer Räddningsnämnden Västra Skaraborg Kommunstyrelsen Miljö- och byggnadsnämnden Bildningsnämnden Socialnämnden SUMMA NETTOKOSTNADER Resultatbudget/plan Driftbudget/plan , mkr Bokslut 2012 Budget 2013 Budget 2014 Plan 2015 Plan 2016 Plan 2017 Nämndernas intäkter 189,3 149,8 151,4 153,6 158,8 165,6 Nämndernas kostnader -827,4-847,4-862,4-870,1-884,4-913,4 - varav beräknat ack överskott 0,0-8,0-8,6-5,0-5,0 0,0 Avskrivningar -37,7-41,9-39,5-46,1-48,9-49,6 VERKSAMHETENS NETTOKOSTNADER -675,8-739,5-750,5-762,6-774,5-797,4 Skatteintäkter 551,2 566,4 579,2 606,0 639,9 671,9 Generella statbidrag mm 172,4 178,9 180,0 173,8 166,2 157,9 Finansiella intäkter 2,8 1,0 0,5 0,5 0,5 0,6 Finansiella kostnader -20,3-15,3-7,4-15,7-19,3-19,9 RESULTAT FÖRE EXTRAORDINÄRA POSTER 30,3-8,6 1,8 2,0 12,8 13,1 Extraordinära intäkter 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Extraordinära kostnader 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 ÅRETS RESULTAT 30,3-8,6 1,8 2,0 12,8 13,1 Budget (57)

23 Kassaflödesbudget/plan Kassaflödesbudget/plan , mkr DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN Bokslut 2012 Budget 2013 Budget 2014 Plan 2015 Plan 2016 Plan 2017 Årets resultat 30,3-8,6 1,8 2,0 12,8 13,1 Justering för av- och nedskrivningar 37,7 41,9 39,5 46,1 48,9 49,6 Justering för övriga ej likviditetspåverkande poster Medel från verksamheten före förändring av rörelsekapital Ökning/minskning kortfristiga fordringar Ökning/minskning förråd och varulager Ökning/minskning av kortfristiga skulder Medel från den löpande verksamheten 14,2 0,7-2,0-1,5 0,9 1,1 82,2 34,0 39,3 46,6 62,6 63,8 20,1 44,1 52,5-2,0-3,8-3,9-0,7 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 7,9 27,5 35,3 12,6-9,6-12,5 109,5 105,6 127,1 57,2 49,2 47,4 INVESTERINGSVERKSAMHETEN Förvärv av materiella anläggningstillgångar Försäljning av materiella anläggningstillgångar Förvärv av finansiella anläggningstillgångar Försäljning av finansiella anläggningstillgångar Medel från investeringsverksamheten -62,0-138,8-136,5-52,8-54,5-36,2 5,9 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 5,1 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0-51,0-138,8-136,5-52,8-54,5-36,2 FINANSIERINGSVERKSAMHETEN Nyupptagna lån 0,0 50,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Amortering av skuld 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Ökning av långfristiga fordringar -65,3 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Minskning av långfristiga fordringar 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Medel från finansieringsverksamheten -65,3 50,0 0,0 0,0 0,0 0,0 ÅRETS KASSAFLÖDE -6,8 16,8-9,4 4,4-5,4 11,1 Likvida medel vid årets början 74,0 13,3 13,3 3,9 8,3 2,9 Likvida medel vid årets slut 67,2 30,1 3,9 8,3 2,9 14,0 Budget (57)

24 Balansbudget/plan Balansbudget/plan , mkr Bokslut 2012 Budget 2013 Budget 2014 Plan 2015 Plan 2016 Plan 2017 Anläggningstillgångar 677,0 752,7 849,6 856,3 861,9 848,5 SUMMA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR 677,0 752,7 849,6 856,3 861,9 848,5 Förråd 2,4 1,8 1,8 1,8 1,9 1,9 Kortfristiga fordringar 84,7 60,7 32,1 34,1 37,8 41,8 Likvida medel 67,2 30,1 3,9 8,3 2,9 14,0 SUMMA OMSÄTTNINGSTILLGÅNGAR 154,3 92,6 37,8 44,2 42,6 57,7 SUMMA TILLGÅNGAR 831,3 845,3 887,4 900,5 904,5 906,2 EGET KAPITAL 260,0 220,1 220,3 222,3 235,1 248,2 varav årets resultat 30,3-8,6 1,8 2,0 12,8 13,1 Avsättningar pensioner 406,2 400,3 426,5 424,9 425,7 426,9 Andra avsättningar 0,6 0,5 0,5 0,5 0,5 0,5 AVSÄTTNINGAR 406,8 400,8 427,0 425,4 426,2 427,4 Långfristiga skulder 9,8 50,0 50,0 50,0 50,0 50,0 Kortfristiga skulder 154,7 174,4 190,1 202,7 193,1 180,6 SKULDER 164,5 224,4 240,1 252,7 243,1 230,6 SUMMA SKULDER OCH EGET KAPITAL 831,3 845,3 887,4 900,5 904,5 906,2 Noter Not 1 Verksamhetens intäkter Driftbudget tkr Bokslut 2012 Budget 2013 Budget 2014 Verksamhetens intäkter 320,6 254,1 257,4 Interna hyror -53,3-50,9-51,6 Övriga interna intäkter -78,0-53,4-54,4 NÄMNDERNAS INTÄKTER ENL. RESULTATRÄKNINGEN 189,3 149,8 151,4 Not 2 Verksamhetens kostnader Driftbudget tkr Bokslut 2012 Budget 2013 Budget 2014 Verksamhetens kostnader enl. driftbudgeten ,7-997, ,8 Kapitalkostnader 61,6 60,3 60,4 Avskrivning långfrist fordran Levene Arena AB 0,0-0,3-0,3 Avskrivning långfrist fordran Vara konstgräs AB 0,0-0,2-0,2 Personalkostnadsförändring 0,0-5,8-2,0 Centralt anslag hyresförluster 0,0-1,0-5,0 Verkliga personalomkostnader -113,4-125,8-140,7 Kalkylerade personalomkostnader 134,6 125,8 140,7 Kalkylerad personalförsäkring 25,1 25,9 26,2 Budget (57)

25 Driftbudget tkr Bokslut 2012 Budget 2013 Budget 2014 Pensionsutgifter inklusive löneskatt -28,2-38,9-41,7 Förändring semesterlöneskuld -0,1-0,5-0,5 Avsatt till pensioner 0,0 10,6 13,1 Avsättning för särskild löneskatt 0,0 2,6 3,2 Realisationsvinst/förlust 0,7 0,0 0,0 Fastighetsskatt och försäkring 0,7 0,0 0,0 Interna hyror 53,3 57,2 51,6 Övriga interna hyror 78,0 48,2 54,5 Nämndernas kostnader enligt resultaträkningen -827,4-839,4-862,5 Not 3 Avskrivningar Avskrivningar tkr Bokslut 2012 Budget 2013 Budget 2014 Planenliga avskrivningar -37,7-41,9-39,6 Summa avskrivningar -37,7-41,9-39,6 Not 4 Skatteintäkter Kommunalskatt mm tkr. Skatteunderlag 1000-tals skkr Bokslut 2012 Budget 2013 Budget 2014 Allmän kommunalskatt 544,1 573,0 580,5 Skatteavräkning 7,2-6,6-1,2 Summa skatteintäkter 551,3 566,4 579,3 Not 5 Generella statsbidrag Generellt statsbidrag tkr Bokslut 2012 Budget 2013 Budget 2014 Inkomstutjämningsbidrag 149,6 153,1 149,5 Utjämning LSS 4,1 5,1 3,5 Fastighetsavgift 25,3 25,3 25,1 Regleringsbidrag 7,7 7,2 3,4 Strukturbidrag 0,0 0,0 1,6 Kostnadsutjämningsavgift -14,3-11,8-3,1 Summa generella statsbidrag 172,4 178,9 180,0 Not 6 Finansiella intäkter Ränteintäkter tkr Bokslut 2012 Budget 2013 Budget 2014 Medelsplacering 2,4 0,6 0,1 Dröjsmålsränta mm 0,4 0,4 0,4 Summa finansiella intäkter 2,8 1,0 0,5 Not 7 Finansiella kostnader Räntekostnader tkr Bokslut 2012 Budget 2013 Budget 2014 Lån 0,0-0,8-0,8 Tillfälliga lån 0,0-0,4-0,5 Övriga finansiella kostnader -0,8-0,3-0,8 Pensionsskuldsförändring -19,6-13,8-5,3 Summa finansiella kostnader -20,4-15,3-7,4 Budget (57)

26 Not 8 Anläggningstillgångar, mark och inventarier mkr Bokslut 2012 Budget 2013 Budget 2014 Ingående planenligt restvärde 599,1 655,8 752,7 Årlig förändring 77,9 96,9 96,9 Årets köp och försäljning 115,6 138,8 136,5 Årets avskrivningar -37,7-41,9-39,6 Utgående balans 677,0 752,7 849,6 Not 9 Förråd och varulager Förråd mkr Bokslut 2012 Budget 2013 Budget 2014 Förråd 2,4 1,8 1,8 Summa förråd och varulager 2,4 1,8 1,8 Not 10 Kortfristiga fordringar Kortfristiga fordringar mkr Bokslut 2012 Budget 2013 Budget 2014 Kundfordringar 12,7 10,9 13,0 Övriga fordringar 72,0 49,8 19,1 Kortfristiga fordringar 84,7 60,7 32,1 Not 11 Kassa och bank (Likvida medel) Likvida medel tkr Bokslut 2012 Budget 2013 Budget 2014 Likvida medel 1/1 74,0 13,3 13,3 Årlig förändring -6,8 16,8-9,4 Likvida medel 31/12 67,2 30,1 3,9 Not 12 Avsättningar till pensioner Avsättning till pensioner mkr Bokslut 2012 Budget 2013 Budget 2014 Pensioner intjänade före ,0 373,3 394,0 Pensioner ÖK-SAP 0,6 0,4 1,7 Pensioner exkl. ÖK-SAP 20,3 20,6 30,7 Pensioner förtroendevalda 8,2 6,0 0,0 Summa pensionsskuld 406,1 400,3 426,4 Löneskatt SUMMA PENSIONSSKULD INK LÖNESKATT 406,1 400,3 426,4 Not 13 Andra avsättningar Andra avsättningar mkr Bokslut 2012 Budget 2013 Budget 2014 Donation A Pettersson 0,6 0,5 0,5 Not 14 Kortfristiga skulder Kortfristiga skulder mkr Bokslut 2012 Budget 2013 Budget 2014 Leverantörsskulder 20,9 30,5 21,4 Personalskatter 9,7 8,0 10,0 Interimsskulder 31,6 37,1 32,4 Budget (57)

27 Kortfristiga skulder mkr Bokslut 2012 Budget 2013 Budget 2014 Tillfälliga lån 0,0 23,8 31,4 Momsskuld 1,0 0,9 1,0 Kortfristig skuld VA 0,6 1,6 0,6 Upplupna sociala avgifter 10,2 9,5 10,5 Upplupen semesterlön 34,1 35,6 34,9 Upplupna löner, okomp övertid 6,1 6,3 6,3 Upplupen pensionsskuld individuell del 17,2 17,2 17,6 Upplupen särskild löneskatt individuell del 3,8 3,5 3,8 Skulder till bolagen 18,8 0,0 19,3 Övriga skulder 0,9 0,4 0,9 Kortfristiga skulder 154,8 174,4 190,1 Justering nämndernas intäkter och kostnader Driftbudget/plan Verksamhetens intäkter enl. driftbudgeten Bokslut 2012 Budget 2013 Budget 2014 Plan 2015 Plan 2016 Plan Interna hyror Övriga interna intäkter NÄMNDERNAS INTÄKTER ENLIGT RESULTATRÄKNINGEN Verksamhetens kostnader enl. driftbudgeten Kapitalkostnader Avskrivning långfrist fordran Levene Arena AB Avskrivning långfrist fordran Vara Konstgräs AB Personalkostnadsförändri ng Centralt anslag hyresförluster Central resursfördelning Verkliga personalomkostnader Kalkylerade personalomkostnader Kalkylerade personalförsäkringar Pensionsutgifter inkl. löneskatt Förändring semesterlöneskuld Förändring pensionsförmån exkl. finanskostnader Avsättning för särskild löneskatt Realisationsvinst/förlust Fastighetsskatt och försäkring Budget (57)

28 Driftbudget/plan Bokslut 2012 Budget 2013 Budget 2014 Plan 2015 Plan 2016 Plan 2017 Interna hyror Övriga interna intäkter NÄMNDERNAS KOSTNADER ENLIGT RESULTATRÄKNINGEN Investeringsbudget Investeringsbudget 2012/Plan Bokslut 2012 Prognos 2013 Budget 2014 Plan 2015 Plan 2016 Plan 2017 Kommunstyrelsen -55,9-129,1-125,6-47,8-47,7-31,2 Miljö-och byggnadsnämnden 0,0-0,3-0,2-0,1-0,1-0,1 Bildningsnämnden -2,6-5,1-5,7-3,6-4,9-3,5 Socialnämnden -1,3-0,5-5,0-1,4-1,8-1,4 Summa nettoinvesteringar -59,8-135,0-136,5-52,9-54,5-36,2 Investeringsbudget/plan sammandrag Löpande priser Ombud från 2013 Ny budget 2014 Total budget 2014 Plan 2015 Plan 2016 Plan 2017 Summa KS/samhällsplaneringsutskottet Ordinarie ramtilldelning Reinvestering datorer Förvaltningslokaler Regionombyggnad vårdcentralen Kommunstyrelsens lokaler Måltidens hus (provisorisk) Bildningsnämndens lokaler Förskola Kvänum Förskolelokal Torsgårdsskolan Alléskolan, institutionslokaler Alléskolan, utrustning Västra skolan, matproduktion Nybyggnad bad Vara Ombyggn Nästegårdsbadet Rivning/omb bad Vara Turning Torsbo Särskilda åtgärder fastigheter Utsmyckning yttre miljöer Tomtområde Vara Industriinfart mot Förenings i Kvänum Ny- och ombyggn gator och vägar GC-väg Vara-Arentorp Projektering cykelvägar Byggnation cykelvägar Uppskyltning cykelvägnät Budget (57)

29 Löpande priser Ombud från 2013 Ny budget 2014 Total budget 2014 Plan 2015 Plan 2016 Plan 2017 Summa Gatumiljö Hotellgatan Ombyggnad Sveagatan Tätortsvandring Flyttning av tennisbanor Alléträd, Storgatan Alléträd, Torggatan Vatten- och avlopp Vatten- och avlopp, myndighetskrav Summa KS/samhällsplaneringsutskottet KOMMUNSTYRELSEN Ordinarie ramtilldelning IT-investeringar Reinvestering, servrar och kommunikation (IT) Reinvestering datorer FUS Ärendehanteringssystem E-arkiv Lyskraft Vara SUMMA KOMMUNSTYRELSEN BILDNINGSNÄMNDEN Ordinarie ramtilldelning Reinvestering datorer SUMMA BILDNINGSNÄMNDEN MILJÖ- OCH BYGGNADSNÄMNDEN Ordinarie ramtilldelning Digitalt bygglovarkiv Webbaserat kartsystem Reinvestering datorer SUMMA MILJÖ- OCH BYGGNADSNÄMNDEN SOCIALNÄMNDEN Ordinarie ramtilldelning Reinvestering datorer SUMMA SOCIALNÄMNDEN SUMMA INVESTERINGAR TOTALT Summa per år, genomsnitt Budget (57)

30 Kommunstyrelsen Ordförande: Fredrik Nelander Förvaltningschefer: Gert Norell Teresa Kalisky Andel av nettodriftskostnad Driftsammandrag, netto. Tkr och löpande priser Bokslut 2012 Budget 2013 Prognos 2013 Budget 2014 DRIFTBUDGET Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader varav personalkostnader Nettokostnader Budgetanslag Över-/underskott Balanserat över-/underskott Investeringssammandrag, netto Tkr och löpande priser Bokslut 2012 Budget 2013 Prognos 2013 Budget 2014 INVESTERINGSBUDGET Utgifter Inkomster Nettoinvesteringar Jämförelsetal Tkr och löpande priser Bokslut 2012 Budget 2013 Prognos 2013 Budget 2014 Nettodriftskostnad per invånare Andel av nettodriftskostnad % 11 13,9 13,5 13,5 Sammandrag av driftskostnaderna, netto per verksamhet Driftkostnad för 2014 (inkl. kapitalkostnader och internhyra) Bruttokostnad Intäkt Nettokostnad AVDELNINGAR Tillväxt och utvecklingsavdelning Stab Kansliavdelning Budget (57)

31 Driftkostnad för 2014 (inkl. kapitalkostnader och internhyra) Bruttokostnad Intäkt Nettokostnad IT avdelning Personalavdelning Ekonomiavdelning VERKSAMHETSOMRÅDEN Administration Mark-och fastighetsförvaltning Anläggning/underhåll av gator och vägar Parker, grönområden och lekplatser Vatten- och avlopp Kostavdelning Avfallshantering Enskilda vägar Nämnden totalt Enligt budgetram Investeringar sammandrag, netto per verksamhet Nettokostnader i tkr Bokslut 2012 Budget 2013 Prognos 2013 Budget 2014 Gemensamt kommunhus Kommunstyrelsen övrigt Markexploatering Planverksamhet Datautrustning Arkiv Bredbandsutbyggnad Lärcentrum Mark- och fastighetsförvaltning Centrumutveckling Ny- och ombyggnad gator och vägar Parker, grönområden, lekplatser Vatten -och avloppshantering Nettoinvesteringar Driftsammandrag, netto. Förvaltningen för utveckling & service Tkr och löpande priser Bokslut 2012 Budget 2013 Prognos 2013 Budget 2014 DRIFTBUDGET Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader varav personalkostnader Nettokostnader Budgetanslag Över-/underskott Balanserat över-/underskott Budget (57)

32 Investeringssammandrag, netto. Förvaltningen för utveckling & service Tkr och löpande priser Bokslut 2012 Budget 2013 Prognos 2013 Budget 2014 INVESTERINGSBUDGET Utgifter Inkomster Nettoinvesteringar Driftsammandrag, netto. Tekniska förvaltningen exkl. VA Tkr och löpande priser Bokslut 2012 Budget 2013 Prognos 2013 Budget 2014 DRIFTBUDGET Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader varav personalkostnader Nettokostnader Budgetanslag Över-/underskott Balanserat över-/underskott Investeringssammandrag, netto. Tekniska förvaltningen exkl. VA Tkr och löpande priser Bokslut 2012 Budget 2013 Prognos 2013 Budget 2014 INVESTERINGSBUDGET Utgifter Inkomster Nettoinvesteringar Driftsammandrag, netto. Vatten och avlopp Tkr och löpande priser Bokslut 2012 Budget 2013 Prognos 2013 Budget 2014 DRIFTBUDGET Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader varav personalkostnader Nettokostnader Budgetanslag Över-/underskott Balanserat över-/underskott Investeringssammandrag, netto. Vatten och avlopp Tkr och löpande priser Bokslut 2012 Budget 2013 Prognos 2013 Budget 2014 INVESTERINGSBUDGET Utgifter Inkomster Nettoinvesteringar Budget (57)

33 Styrelsens ansvarsområde Kommunfullmäktige ska ges förutsättningar att arbeta så att den politiska debatten stimuleras. På kommunfullmäktiges uppdrag har kommunstyrelsen det övergripande ansvaret för kommunens ekonomi, verksamhet och utveckling och ska ge kommunfullmäktige underlag för de ekonomiska ramarna. Kommunstyrelsen är kommunens ledningsorgan. Arbetet kännetecknas av strategisk inriktning och helhetsperspektiv och sker direkt mot nämnderna. Med tanke på det ansträngda ekonomiska läget kan det finnas ett behov av fördjupad uppföljning inom samtliga verksamhetsområden liksom starkare styrning för att nödvändiga strukturförändringar genomförs. Kommunstyrelsens arbetssätt ska präglas av helhet, tydlighet och en öppenhet för förändring och nytänkande. Den enskilde ska på ett snabbt och enkelt sätt kunna få information om kommunens verksamheter. Kommunstyrelsen ansvarar även för planfrågor, parkeringsövervakning, renhållningsskyldighet enligt miljöbalken och renhållningsordning, huvudmannaskap för vatten och avlopp samt förvaltning av fast egendom. Ansvar för salutorg och övrig allmän platsmark, flytta fordon samt hantera bidrag till väghållning och annan kommunteknik. Produktion och distribution av kost till bildningsnämnden och socialnämnden. Styrelsens uppgift/uppdrag Inom kommunstyrelsen finns förvaltning för utveckling & service och tekniska förvaltningen. Förvaltningen för utveckling & service ska stödja kommunstyrelsen och kommunfullmäktige i dess ledande roll. Det betyder att ta fram väl genomarbetande förslag inför beslut och att effektivt verkställa tagna beslut. Förvaltningarna ska bistå andra förvaltningar och enheter med olika typer av tjänster. De produkter/tjänster som erbjuds ska vara prisvärda och av hög kvalitet och de som utnyttjar tjänsterna ska uppleva att de bemöts på ett positivt sätt. Styrelsen har som uppgift och övergripande mål att ta ett politiskt samlat grepp över strategiska frågor inom områdena organisation och personal. Genom policyskapande beslut ska grunden läggas för en framgångsrik personalpolitik som ger förutsättningar för kommunens medarbetare att trivas i sitt arbete, utvecklas i sin yrkesroll och uppleva kommunen som en bra arbetsgivare. Styrelsen ska planera, samordna och verkställa kommunens husbyggnadsverksamhet samt förvalta kommunens fastigheter. Vidare verkställa extern in- och uthyrning av lokaler. Anläggning, drift och underhåll av gator, parker, grönområden, lekplatser, gatubelysning, va-nät, pumpstationer, reningsverk samt vattenverk. Framställa mat och distribuera denna till äldreomsorgen och skolan. I uppdraget ingår också stöd till väghållning, energiförsörjning samt trafiksäkerhetsärenden. Den administrativa personalen svarar för försäljning av fastigheter åt kommunstyrelsen enligt gällande taxor. Ekonomiska förutsättningar driftbudget Ekonomin börjar bli alltmer ansträngd trots olika effektiviseringsåtgärder. Under 2014 kommer val till riksdag, region och kommun att genomföras jämte val till EU med ökade kostnader som följd. Resurser för utvecklingsinsatser omfördelas därmed till valen. Från 2015 finns ett ökat utrymme efter att förändringsarbetet börjar ge resultat. Dock som en följd av att regionen hyr allt mindre lokalyta i vårdcentralen finns en brist motsvarande tkr. Budget (57)

34 Ekonomiska förutsättningar investeringsbudget Effektmål Kommunen uppfattas som tillgänglig, öppen och förtroendeingivande Tillgängliga och öppna allmänna miljöer 75 % 75 % 75 % Vara kommuns personal bemöter mig på ett bra sätt 75 % 75 % 75 % Det är lätt att få kontakt med rätt person när man ringer Vara kommuns växel 75 % 75 % 75 % Andelen tillgänglighetsinventerade besöksmål 80 % 90 % 100 % Målet följs upp genom påståendena Jag upplever kommunens allmänna miljöer som tillgängliga och öppna i kund/brukarundersökningar och Vara kommuns personal bemöter mig på ett bra sätt och Det är lätt att få kontakt med rätt person när man ringer Vara kommuns telefonväxel" i invånarenkäten vart annat år. För att målet ska anses som uppnått ska 75 % av respondenterna instämma helt eller delvis i påståendena. Vara kommuns lyskraft ökar vår status som mötesplats i regionen Handelsindex, totalt Konserthusbesökare varav barn & unga Målet mäts genom två indikatorer; handelsindex (totalt) och konserthusbesökare Vara kommun har välutbyggda kommunikationsvägar Bredbandsutbyggnad på landsbygden med fiber 70 % 90 % 100 % Antalet tågstopp Vara, Vedum och Levene per år Busslinjer exkl. skolskjutsar Målet mäts genom hur många hushåll/företag som har möjlighet att ansluta sig till bredband via fiber samt antalet tågstopp vid kommunens tågstationer och bussförbindelser. Kommunstyrelsens verksamheter bidrar till att skapa en positiv gatubild och trevliga offentliga utomhusmiljöer i kommunen Positiv gatumiljö 65 % 65 % 75 % Trevliga offentliga utomhusmiljöer 65 % 65 % 75 % Målet mäts genom en fråga i invånarenkäten som lyder: Jag upplever kommunens gatumiljöer som positiv och Jag upplever att de offentliga utomhusmiljöerna är trevliga. Kommunstyrelsens verksamheter bidrar till inspiration av internationell karaktär Antalet internationellt präglade måltider inom kostenheten Antalet deltagande medarbetare vid internationella utbyten som besöker ett annat land Budget (57)

35 Kommunstyrelsens verksamheter bidrar till att kompetensnivån bland Vara kommuns invånare ökar Tillgång på kompetent arbetskraft 65 % 65 % 75 % Andelen högskoleutbildade kommuninvånare Högre än föregående år Högre än föregående år Högre än föregående år Arbetslöshet Lägre än föregående år Lägre än föregående år Lägre än föregående år Varav unga Lägre än föregående år Lägre än föregående år Lägre än föregående år Målet mäts genom statistikuppgifter samt genom en fråga i näringslivsenkäten samt kund/brukarenkäter till näringsidkare som lyder: Vi har en god tillgång till kompetent arbetskraft. Vårt näringsliv, våra företagare, upplever kontakterna med Vara kommun som professionella och positiva Nöjd kund index Professionella och positiva kontakter 65 % 65 % 75 % Målet mäts genom ett Nöjd kund index samt en fråga i näringslivsenkäten samt kund/brukarenkäter till näringsidkare som lyder: Jag upplever kontakterna med Vara kommun som professionella och positiva. Styrelsens tjänstegarantier/sevicedeklarationer Ledning och administration Vi garanterar att: den som kontaktar kommunen under kontorstid ska i första hand komma fram till sökt person eller till någon annan inom samma funktion för att få sitt ärende uträttat. I andra hand ska information erhållas om när den sökta personen anträffas. inkommande brev, e-post och förfrågningar ska besvaras senast inom fem arbetsdagar. Fordras längre handläggningstid ska information om detta ges. förfrågningar inom området näringslivsutveckling ska senast inom två arbetsdagar få kontakt med kommunstyrelsens ordförande, kommundirektör eller näringslivschef. vid intresse för företagsetablering ska en träff med intressenten initieras omedelbart. Den information som efterfrågas tillhandahållas inom en tidsplan som upprättas i överenskommelse med intressenten. Hålls inte tidsplanen ska personlig kontakt tas för ny överenskommelse. kommunen ska initiera minst en företagarträff per år. samtliga hushåll och företag i Vara kommun ska få informationsbladet Axet sex till tio gånger per år. utveckla samarbetet med Huangshan i Kina främst inom näringslivsområdet. Tjänstegarantier för fastigheter (interna) Vi garanterar att: fastighetssyn förrättas tillsammans med verksamhetsansvarig en gång om året. protokoll med kostnad/beslut delges närvarande och övriga intressenter. ett jämnt och bra inomhusklimat ska hållas. avhjälp fel/brister snarast efter felanmälan. återrapportera efter felavhjälpning. Budget (57)

36 Tjänstegarantier för väghållning, underhåll och reparation. Vi garanterar att: snöröjningen inleds då snöfallet upphört och vid ett snödjup av nio centimeter. Vid blötsnö och vid sjunkande temperaturer börjar arbetet tidigare. GC-banor plogas vid fem centimeters snödjup. borttagning av snövallar i anslutning till övergångsställen och busshållplatser ska påbörjas efter fyra till sex timmar, beroende på hur mycket snö som kommit. plogning i bostadsområden inleds sent dag ett eller under dag två. sandupptagning från gång- och vägbanor ska ske i alla tätorter och vara slutförd före 10:e maj i Vara, Vedum och Kvänum. I övriga orter senast 15:e maj. översyn, alternativt tömning av papperskorgar ska ske en gång per vecka. Intilliggande ytor ska då städas. Tjänstegarantier för parker, grönområden och lekplatser. Vi garanterar att: där det finns kortklippt gräs garanterar vi att gräset ska klippas då det uppnått en höjd av 12 centimeter. skötsel av skogarna ska vara inriktad på rekreation och trivsel och att markskador ska minimeras. ovanliga träd och buskar ska gynnas på bekostnad av de vanliga. besiktning på kommunala lekplatser ska utföras en gång om året och reparation av anmärkningarna utföres. en höstgenomgång med sandpåfyllning ska utföras före 1:a augusti varje år. trasiga lekredskap som äventyrar säkerheten ska repareras senast tre dagar efter att vi fått vetskap om felet. översyn, alternativt tömning av papperskorgar, ska ske en gång per vecka. Intilliggande ytor ska då städas. Tjänstegarantier för vatten och avlopp Vi garanterar att: vattenmätaren ska avläsas av kommunens VA-personal minst en gång vart tionde år. vid planerade reparationer ska kunder meddelas minst två dagar innan reparationen påbörjas. vid vattenläckor ska vatten anvisas inom 700 meters avstånd - från brandpost eller på annat sätt. faktura och bekräftelse på felanmälan ska lämnas inom tre dagar beställning av servicekartor och annat material levereras inom tre dagar inställelse vid beredskap är högst en timma För avfallshantering gäller sedan år 2001 renhållningsordningen Framtiden Utmaningar för Vara kommun är att möta den kraft urbaniseringen innebär. Därav det övergripande målet att öka befolkningstalet. Arbetet med att höja attraktionskraften måste fortsätta. Det nya badet är en viktig del liksom att förstärka kulturprofilen med nya inslag. Kommunens engagemang i bostadsbyggandet är en viktig förutsättning. Kommunikationer mot främst Göteborg måste bli bättre. Infrastrukturfrågor med E20, Älvsborgsbanan och Kinnekullebanan har fortsatt högsta prioritet. Budget (57)

37 Nyckeltal Bokslut 2012 Budget 2013 Prognos 2013 Budget 2014 Snöröjning kr/kvm 1,63 2,88 2,00 2,64 Distribuerad vattenmängd kbm Försåld vattenmängd kbm Täckningsgrad % VA Bidrag till statsbidragsvägar kr/m Bidrag till framfartsvägar kr/m Bidrag per ljuspunkt till belysningsföreningar Långtidssjukfrånvaro i % av schemalagd tid Långtidsfriska i % av antal anställda Antal betalda leverantörsfakturor 2,30 2,29 2,33 2,33 1,40 1,40 1,40 1,42 287,50 287,50 287, ,6 2,0 3,3 3,0 39,2 43,5 39,5 40, varav e-handel Budget (57)

38 Bildningsnämnd Ordförande: Carl-Uno Olsson Förvaltningschef: Pernilla Engqvist-Widegren Andel av nettodriftkostnad Driftsammandrag, netto Tkr och löpande priser Bokslut 2012 Budget 2013 Prognos 2013 Budget 2014 DRIFTBUDGET Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader varav personalkostnader Nettokostnader Budgetanslag Över-/underskott Balanserat över- /underskott Investeringssammandrag, netto Tkr och löpande priser Bokslut 2012 Budget 2013 Prognos 2013 Budget 2014 INVESTERINGSBUDGET Utgifter Inkomster Nettoinvesteringar Jämförelsetal Tkr och löpande priser Bokslut 2012 Budget 2013 Prognos 2013 Budget 2014 Nettodriftskostnad per invånare Andel av nettodriftskostnad % 44,7 42,4 43,3 43,3 Sammandrag av driftkostnaderna, netto per verksamhet Driftkostnad för 2014 (inkl. kapitalkostnader och internhyra) Bruttokostnad Intäkt Nettokostnad Nämnd och central adm Barnomsorg Budget (57)

39 Driftkostnad för 2014 (inkl. kapitalkostnader och internhyra) Bruttokostnad Intäkt Nettokostnad Skolskjutsar Skolmåltider Grundskola Gymnasieskola Lärcentrum Särskola Kulturskola Idrotts- o fritidsanläggningar Badanläggningar inomhus Fritidsgårdar Övrig fritidsverksamhet Biblioteksverksamhet Allmänkulturell verksamhet Nämnden totalt Enligt budgetram Investeringar sammandrag, netto per verksamhet Nettokostnader i tkr Bokslut 2012 Budget 2013 Prognos 2013 Budget 2014 Bin inventarier Alléskolan Park/Västra skolan Jung/Kvänum/Tråvad förskola Arentorp skola/barnomsorg Levene skola/barnomsorg Nästegårdsskolan Larv/Tråvad skola Vedum skola/barnomsorg Lagmansgymnasiet Kulturskolan Torsgården/Frejgården förskola Elevhälsan Inv. gymnastiksalar/idrottshallar Inv. slöjdsalar Skolmåltider Biblioteken Fritidsgårdarna Baden Nettoinvesteringar Nämndens ansvarsområde Nämndens ansvarsområden är: barnomsorg, förskoleklass, grundskola, grundsärskola, elevhälsa, gymnasieskola, gymnasiesärskola, lärcentrum, kulturskola, skolmåltider som organisatoriskt tillhör kommunstyrelsen, skolskjuts, fritidsgårdar, bad, skolformsövergripande verksamhet samt gemensam administration. Resultatenheten Kultur Vara administrerar bibliotek, övrig fritidsverksamhet, idrotts- och fritidsanläggningar och allmänkulturell verksamhet. Budget (57)

40 Nämndens uppgift/uppdrag Alla nämnder/styrelser har under perioden i uppdrag att formulera på vilket sätt de arbetar under mandatperioden för att uppnå kommunens strategiska plan. En förutsättning för att kunna uppnå vision och övergripande mål är att nämndernas verksamhet utgår från en helhetssyn på hela Vara kommun, att de hushåller med sina resurser och har en stark beslutskraft. En god omvärldsbevakning ger inspiration till utveckling och bidrar till att skapa en kommunal service av hög kvalitet. Vi behöver aktivt arbeta med att profilera kommunens verksamheter och att kommunicera med våra kommuninvånare och kunder/brukare. Bildningsnämndens verksamhetsområden skapar förutsättningar att ge människor ett rikare liv. Nämndens arbete ska uppmuntra barn och ungdomar till att vara delaktiga i samhället och uppmuntra samhället till att vara en del av de ungas lärande. Bildningsnämndens verksamheter ska under perioden inrikta sitt arbete på att stimulera varje barn, elev och vuxen att tillägna sig kunskaper och färdigheter för att utveckla sina egna unika förutsättningar till ett gott liv. I Vara kommun ska alla elever ha godkänt när de lämnat grundskolan. Ekonomiska förutsättningar driftbudget Nämnden erhåller sin ram genom den centrala resursfördelningsmodellen som inför 2014 år budget är omgjord. Bidraget delas in i en fast del 40 % som består av övriga kostnader och en rörlig del 60 % som består av lönekostnader. Resurserna fördelas ut enligt 2013 års modell för 2014 År 1 (2014) = ca 270 mnkr. Fast del 40%= Rörlig del 60%= Totalt 108 mnkr 162 mnkr 270 mnkr Man räknar ut en á-prislita utifrån 162 mnkr som är ny á-prislista och bas inför kommande år. År 2 (2015) Fast del: 108 mnkr+inflation Rörlig del: Ny á-prislista ökar med löneökning I à-priset räknas samtliga kostnader för lönekostnader, övrigt, elevvård, skolskjuts och kost samt kostnader för hyror och kapitalkostnader. För att kunna lämna en byggnad, för att kunna påverka kostnaden, krävs stor förändring i antal barn på samma skola eller beslut om nedläggning. Tilldelning av medel till barnomsorg och skola utgår från en demografisk prognos. Hänsyn tas inte till icke påverkbara högre kostnader i nuvarande verksamheter som till exempel högre elpriser och bensinpriser. Inte heller är hänsyn tagen till nya den nya skollagen och de nya styrdokumenten. Ökade rättigheter kring skolskjuts för separerade föräldrar samt för friskolelever är ett exempel på en sådan fördyring för nämnden. Nyttjandegraden inom barnomsorgen för de yngre barnen (1-3 år) ökar. Den låga personaltätheten utgör en utmaning vad gäller att kunna tillse det ökade omsorgsbehovet. Personaltätheten i Vara är 6,0 inskrivna barn/medarbetare jmf riket 5,3. Ny forskning stöder att förskolans kvalitet, personaltäthet samt pedagogens förmåga att möta barnet har stor betydelse för barnets vidare utveckling och måluppfyllelse i skolans senare år, detta gäller särskilt barn från resurssvaga föräldrar. Det är en framgångsfaktor och en samhällsekonomisk vinst att upptäcka och arbeta intensivt med barn i behov av särskilt stöd redan i förskolan. Budget (57)

41 De utökade uppdragen för skolan innebär bland annat större krav på huvudman att tillse varje barn/ungdom det stöd hon/han är i behov av för att nå betyget godkänt, vilket i många fall kräver extra personella resurser. En ökad möjlighet för brukare att överklaga beslut taget av nämnd eller delegat kräver nya klagomålsrutiner inom förvaltningen som ska vara första utredande instans innan ärenden går vidare till skolinspektionen eller annan rättsinstans. Skadestånd kan utdömas som påföljd. Målsättningen måste vara att ha verksamheter med god kvalitet, där fokus och tid läggs på utveckling för att nå en högre måluppfyllelse. Utökningar har genomförts för att tillse skyldigheten gällande elevers rätt till stöd enligt skollagen inom befintlig ram. Verksamhet i förberedelseklass på Nästegårdsskolan, modersmålsundervisning/modermålsstöd samt SvA-undervisning tillses utan utökad ram. Behoven för dessa elever ökar hela tiden. Förberedelseklass är en verksamhet för nysvenska elever. Kostnadsökningen är tkr. Kraven på tillgång till modersmålsundervisning i olika språk ökar och enligt ny lagstiftning ska även barn i förskolan erbjudas modersmålsundervisning. Skolskjutskostnaderna ökar på grund av nya lagkrav på rätten till bussresor vid dubbelt boende och rätten till skolskjuts vid val av annan skola/friskola i kommunen. Kostnaden för detta är nu ca 345 tkr. Ekonomiska förutsättningar investeringsbudget Nämnden erhåller tkr till investeringar för tkr av dessa ska täcka reinvesteringsbehovet av datorer. Medlen för att kunna genomföra IT-planen som nämnden beslutat om måste tillskjutas. Nämndens tjänstegarantier/servicedeklarationer Bildningsnämnd och administration Vi garanterar att: vi besvarar inkomna ärenden inom fem arbetsdagar. Om ärendet kräver längre handläggning meddelar vi detta med uppgift om vem som handlägger ärendet. Barnomsorg Vi garanterar att: vi ger er saklig information om våra olika barnomsorgsformer, så att ni därigenom har valmöjligheter. vi kontaktar er inom fem arbetsdagar efter det att ansökan mottagits. vi erbjuder er barnomsorgsplats inom 4 månader efter det att ansökan mottagits. Om platsen inte är den mest önskade har ni förtur för omplacering till den barnomsorgsplats ni föredrar. ni och ert/era barn får en kontaktperson på den enhet ert/era barn vistas. utvecklingssamtal tillsammans med er kontaktperson erbjuds en gång per år. Grundskola Vi garanterar att: utvecklingssamtal med elev och föräldrar tillsammans med ansvarig kontaktlärare genomförs en gång per termin. Utvecklingssamtalet ska dokumenteras och följas upp vid kommande utvecklingssamtal. Föräldrar och elev ska i god tid ha möjlighet att ta del av frågor som tas upp vid samtalet. elever som riskerar att inte uppnå godkända betyg erbjuds möjlighet till extra stöd. Budget (57)

42 Kosten Vi garanterar att: du får en näringsrik och vällagad lunch där grönsaker serveras dagligen. Lunchen ger tredjedel av dagsbehovet av näring och energi. vid medicinska, etiska eller religiösa skäl serveras specialkost. på förskolorna ska, i genomsnitt, frukosten ge ca 20 procent, lunchen ca 25 procent samt mellanmålet ca % av det dagliga energi- och näringsbehovet för barnen. Skolskjuts Vi garanterar att: elever i förskoleklass till och med år 6 behöver inte gå längs eller korsa E20 eller väg 47 utan hjälp av vuxen. minst vart tredje år tränas utrymning i skolbussarna med start i förskoleklass. hämtning/lämning med skolbuss ska inte ske tidigare än 60 minuter före skolstart respektive skolslut för elever i förskoleklass år 6. Baden Vi garanterar att: då ordningsregler följs, en säker och trygg simhallsmiljö med bevakning av kunnig och kompetent personal. vattentemperaturen i badbassängen är 28 grader, en dag i veckan 32 grader i Kvänumsbadet och att bastun håller en temperatur på minst 80 grader. lokalerna är hygieniska och välstädade. simundervisning ordnas för både barn och vuxna under förutsättning att deltagarantalet är tillräckligt. förändringar av bokade tider i bad- och idrottshallar på grund av speciella arrangemang meddelas föreningens kontaktperson minst 14 dagar i förväg. Fritidsgårdar Vi garanterar att: du som besöker fritidsgårdsverksamheten alltid ska bli bemött på ett positivt sätt, präglat av respekt och förståelse. vi ska finnas till hands för dig som vill prata om både viktiga och oviktiga saker. du vid minst tre tillfällen per termin ska erbjudas live -upplevelser som till exempel konsert, teater, idrottsevenemang och friluftsliv på någon av gårdarna. vi gör allt vi kan för att all verksamhet vid fritidsgårdarna ska vara drogfri och fri från våldstendenser. I förebyggande syfte ska någon av gårdarna genomföra ett större förebyggande evenemang varje termin. Bibliotek Vi garanterar att: alla behandlas med respekt och lyhördhet för personliga behov och önskemål och att den personliga integriteten skyddas enligt sekretess- och datalagstiftning. expediering av privatpersons förfrågan ska påbörjas inom tre normala arbetsdagar. alla kommunens barn inbjuds till ett introduktionsbesök med sin grupp under det år de går i Budget (57)

43 förskoleklass i Vara kommun. alla barn som på sådant besök erbjuds lånekort som gäller vid kommunens folkbibliotek, via kontakt med hemmet förmedlad av skolan. ett mediabestånd som är allsidigt och överensstämmer med grundläggande demokratiska och etiska värderingar ska erbjudas på alla enheter Kultur Vara Vi garanterar att: vi besvarar inkomna ärenden inom fem arbetsdagar. Om ärendet kräver längre handläggning meddelar vi detta med uppgift om vem som handlägger ärendet (gäller inte fasta bidrag). all behandling av fasta bidrag ska vara klara för utbetalning senast 30 dagar efter sista ansökningsdag (utom lokalt aktivitetsstöd) under förutsättning att nödvändiga handlingar inkommit i tid. omgående lägga ut uppgifter om föreningars arrangemang m.m. på Vara kommuns hemsida under förutsättning att vi fått uppgifter om arrangemanget. minst en gång per år inbjuda föreningslivets representanter till informations- och diskussionsmöte. Framtiden En ny ledning- och förvaltningsorganisation är under framarbetande inför Detta kommer att innebära förändringar, framför allt i mötet mellan två tidigare separata förvaltningar. Tanken är att det ska bli förbättrade verksamheter för kommunens kunder/brukare genom att kunna samordna och effektivisera insatser. Förändringen ska upplevas positiv av kund/brukare, men kan i ett inledningsskede innebära en högre belastning på tjänstemännen. Det är en tid då det sker snabba förändringar i den statliga styrningen, som påverkar det kommunala uppdraget, t ex genom Skolverkets allmänna råd, och de förslag som finns kring avskaffande av viss dokumentation. Detta innebär ett ständigt krav på verksamheterna att hålla sig uppdaterade och förhålla sig till nya direktiv. Rutiner kring dokumentation är upprättade och kommunicerade med verksamheterna i Vara. Arbetet fortgår och förvaltningen måste säkerställa att dokumentationen håller god kvalitet och att rutiner följs. Ett arbete har inletts kring förhållningssätt och värdegrund med fokus på kundbemötande och attityder, vilket är helt i linje med kommunens verksamhetsutveckling. En värdemätare på en verksamhets kvalitet är hur verksamheten förmår bemöta de kunder/brukare som har de tuffaste förutsättningarna. Cheferna kommer att arbeta med utvecklingsområdet på egna ledarutvecklingsdagar, delta i konferenser och göra studiebesök. Chefen blir en bärare av förhållningssätt ut i sina verksamheter, för att nå kund/brukare. Detta förhållningssätt ska leda till ökad måluppfyllelse, bättre kvalitet och nöjdare kunder/brukare. "Vara lyfter skolan" kommer att leva vidare genom en intern satsning under våren Tilläggsbelopp kommer att vara en återkommande fråga för förvaltningen. Nu pågår en nationell diskussion kring kommuners resursfördelningsmodeller för att få en mer träffsäker resursfördelning till de elever som har mindre gynnsamma förutsättningar. Informationsteknologi måste ingå som en naturlig del i alla verksamheter för att möta dagens och morgondagens krav i ett livslångt lärande. Den befintliga IT-strategiplanen bör ses över för att motsvara aktuella behov. De olika system som idag finns för administration och pedagogiskt arbete ska ses över för eventuell ny upphandling. Budget (57)

44 Socialnämnd Ordförande: Stefan Westergren Förvaltningschef: Jane Johansson Andel av nettodriftkostnad Driftsammandrag, netto Tkr och löpande priser Bokslut 2012 Budget 2013 Prognos 2013 Budget 2014 DRIFTBUDGET Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader varav personalkostnader Nettokostnader Budgetanslag Över-/underskott Balanserat över-/underskott Investeringssammandrag, netto Tkr och löpande priser Bokslut 2012 Budget 2013 Prognos 2013 Budget 2014 INVESTERINGSBUDGET Utgifter Inkomster Nettoinvesteringar Jämförelsetal Tkr och löpande priser Bokslut 2012 Budget 2013 Prognos 2013 Budget 2014 Nettodriftskostnad per invånare Andel av nettodriftskostnad % 42,2 41,4 41,0 42,8 Sammandrag av driftkostnaderna, netto per verksamhet Driftkostnad för 2014 (inkl. kapitalkostnader och internhyra) Bruttokostnad Intäkt Nettokostnad Administration Individ- och familjeomsorg Omsorg kring personer med funktionsnedsättning Äldreomsorg Kostenhet Nämnden totalt Enligt budgetram Budget (57)

45 Investeringar sammandrag, netto per verksamhet Nettokostnader i tkr Bokslut 2012 Budget 2013 Prognos 2013 Budget 2014 Administration Individ- familjeomsorg Omsorg kring personer med funktionsnedsättning Äldreomsorg Kostenhet Nettoinvesteringar Nämndens ansvarsområde Socialnämndens ansvar innefattar verksamhetsområdena, Individ- och familjeomsorg (IFO), Omsorg kring personer med funktionsnedsättning (OF), Äldreomsorg (ÄO) samt förvaltningsledning; socialchef, medicinskt ansvarig sjuksköterska (mas) och Procapita/IT-samordnare. Respektive verksamhetsområde omfattar ett antal resultatenheter. Kommunen har vidare ett hälso- och sjukvårdsansvar som hör till socialnämnden. Nämndens uppgift/uppdrag Kommunens uppgifter inom socialtjänsten har lagstiftningsmässigt sin grund i socialtjänstlagen (SoL, 2001:453). Därutöver finns det ett flertal andra lagar som reglerar verksamheten där de viktigaste är hälsooch sjukvårdslagen (HSL, 1982:763), lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS, 1993:387), samt tvångslagstiftningarna, lag om särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU, 1990:52) och lag om vård av missbrukare i vissa fall (LVM, 1988:870). I socialtjänstlagens 3 kap 1 stadgas: "Till socialnämndens uppgifter hör att göra sig väl förtrogen med levnadsförhållandena i kommunen, - medverka i samhällsplaneringen och i samarbete med andra samhällsorgan, organisationer, föreningar enskilda främja goda miljöer i kommunen, -informera om socialtjänsten i kommunen, -genom uppsökande verksamhet och på annat sätt främja förutsättningar för goda levnadsförhållanden, -svara för omsorg, service, upplysningar, råd, stöd och vård, ekonomisk hjälp och annat bistånd till familjer och enskilda som behöver det." I 5 kap 10 står också att: Socialnämnden ska erbjuda stöd för att underlätta för dem som vårdar närstående som är långvarigt sjuka eller äldre eller som stödjer en närstående som har funktionshinder. Socialtjänstens övergripande mål och grundläggande värderingar, som ska vara vägledande i socialtjänstens alla verksamheter anges i socialtjänstens s.k. portalparagraf: Samhällets socialtjänst ska på demokratins och solidaritetens grund främja människornas: - ekonomiska och sociala trygghet - jämlikhet i levnadsvillkor - aktiva deltagande i samhällslivet Verksamheten ska bygga på respekt för människors självbestämmande och integritet. Ekonomiska förutsättningar driftbudget Nämndens ram för 2014 är otillräcklig när det gäller verksamheten omsorg kring personer med funktionsnedsättning. Ett effektivitetskrav ligger på 8 % i den centrala resursfördelningsmodellen, vilket ger en minskad ram med ca tkr. Inom verksamheten har flertalet brukare stora omsorgs- och omvårdnadsbehov, vilket gör att det är svårt att nå en budget i balans i dagsläget. Boendeenheten är i dagsläget inte i budgetbalans då det finns stora omsorgs- och omvårdnadsbehov. Några nya ärenden är Budget (57)

46 inte medräknade i den budget som finns för verksamheten. I de flesta verksamheter saknas helt möjligheter att kostnadsreducera då målgruppen har behov av och rätt till insatser. För individ- och familjeomsorgen är budgeten inte i balans för 2013 utan visar ett underskott på tkr, vilket även kommer att vara lika stort kommande år. Underskottet beror på kostnaderna för institutionsplaceringar för barn och ungdomar, vilka är svåra att förutse. Här sker ett arbete för att kunna lösa placeringar i första hand på hemmaplan och hjälp via IRMA familjestöd. I vissa fall är man dock tvungen att göra placeringar då barn/ungdomar far illa i sin hemmiljö. Även kostnader för försörjningsstödet är en del av underskottet. Dessa påverkas av bl.a. konjunkturen m.m. Kostnaderna för försörjningsstödet har ökat under våren och även antal ärenden har ökat under maj månad. För äldreomsorgens verksamhet är budgeten i balans inför Östergård har i dag tio demensplatser och Kvänumsgården 13 demensplatser i bruk. En ökning av personaltätheten på de särskilda boendena gjordes från 2013 från 0,48 till 0,52. Ytterligare ökning av tätheten inom nämndens ram är svår att göra i dagsläget. Inom hemtjänsten syns en liten ökning av antal timmar, vilket är ett större omsorgs- och omvårdnadsbehov för dess brukare. Vilka kostnader som skulle kunna uppstå i och med att brukarna enligt SoL ska ha inflytande över när och hur insatserna ska utföras är svåra att beräkna. Här behöver nämnden ha en buffert avsatt för att kunna klara om det blir kostnadsökningar. Vad som kan vara aktuellt för 2014 är en eventuell ökad bemanning i äldreboendena mot bakgrund av Socialstyrelsens författning från 2014 (SOSFS 2012:12). Socialstyrelsen aviserar 9 september 2013 att författningen kommer att träda i kraft först under år På demensboendena är tätheten i dag 0,69, exklusive nattbemanning. För att helt säkerställa att kraven i föreskriften uppnås kan det vara nödvändigt, att under vissa förutsättningar, öka nattbemanningen. För demens- och korttidsboende skulle tillfälligt ökat resursbehov under dagtid kunna inrymmas inom befintliga ekonomiska ramar. Vid demenssamordnarens översyn beträffande demenssjuka personer eller personer med demensliknande symtom i äldreboendena, framkom vid undersökningstillfället att 39 av de 81 personerna skulle omfattas av föreskrifterna. En ökning av personaltätheten på de 39 platserna från 0,52 till 0,69 skulle motsvara en kostnad på ca tkr. Förutsättningar för att varje verksamhet ska vara i budgetbalans 2014 är antingen en omfördelning mellan nämndens verksamheter eller äskande av medel för individ- och familjeomsorgen och omsorg kring personer med funktionsnedsättning. Skulle en omfördelning göras mellan verksamheterna är det från äldreomsorgen medel får flyttas. Dock skulle en omfördelning vara otillräckligt om individ- och familjeomsorgen inte är i balans för Inom nämndens ram finns inget utrymme för oförutsedda kostnader. Effektmål De öppna nationella jämförelserna samt egna brukarundersökningar kommer till stor del att användas för att följa effektmålen i nämndens verksamheter under perioden. Vad gäller kommunens hälso- och sjukvård följs effektmålen via de kvalitetsregister kommunen anslutit sig till, Senior Alert och Palliativregistret. Andelen förebyggande åtgärder för att stärka hälsa och livskvalitet till kunder/brukare ska öka Andelen personer med risk för fall som har minst en planerad åtgärd för att förebygga fall och fallskador Andelen personer med fall där minst en åtgärd utförts för att förebygga fall och fallskador 80 % 90 % 100 % 75 % 90 % 100 % Riskbedömning enligt "Senior Alert" har utförts till 100 % i särskilt boende. Arbetar förebyggande och sätter in åtgärder för att förebygga fall och fallskador. Genomgående är att värdet årligen skall öka för att uppnå 100 % år Budget (57)

47 Arbetet med att stödja närstående till (kunder/brukare) patienter som vårdas i livets slut ska förbättras Samtliga närstående vars anhörig har gått bort ska erbjudas efterlevandesamtal 90 % 95 % 100 % Erbjudande av efterlevandesamtal har uppnåtts till tertial 2 med 100 %. Nämndens tjänstegarantier/servicedeklarationer Färdtjänst/Riksfärdtjänst Vi garanterar att: du senast 10 arbetsdagar efter inlämnad ansökan får ett beslut, förutsatt att alla handlingar som behövs finns med i ansökan. Individ- och familjeomsorg Som sökande av försörjningsstöd i Vara kommun kan du förvänta dig att: erbjudas en besökstid inom 10 arbetsdagar. din kompletta ansökan prövas och att ett beslut fattas inom 10 arbetsdagar, vid tjänstemannabeslut. träffa din handläggare på utsatt tid. få uppgift om när och hur beviljat bistånd utbetalas. få information om vart du kan vända dig med klagomål. om du per telefon söker din handläggare, och vill bli kontaktad, ska du senast arbetsdagen efter bli kontaktad. Vid sjukdom, semester m.m. kontaktas du av annan person på enheten. Omsorg kring personer med funktionsnedsättning Grunden för tjänstegarantin är en individuell biståndsbedömning med insatser som beviljas enligt SOL, LSS eller enligt socialförsäkringsbalken kap 51 (SFB). Vi garanterar att: personlig kontakt tas inom 5 arbetsdagar efter det att ansökan inkommit om. -daglig verksamhet -avlastning/korttidsvistelse -personlig assistent -kontaktperson -boende med särskild service -ledsagarservice -boendestöd -trygghetslarm -korttidstillsyn Budget (57)

48 Äldreomsorg Alla medarbetare inom kommunens äldreomsorg har ett eget ansvar för att värdighetsgarantierna/ tjänstegarantierna/ servicedeklarationerna uppfylls. Lokala Värdighetsgarantier/tjänstegarantier/servicedeklarationer gällande: Bemötande Vi garanterar att: du bemöts med artighet, hänsyn och respekt för den du är. all personal i äldreomsorgen bidrar till att stärka ditt oberoende och din självständighet. all personal i äldreomsorgen respekterar din bostad som din privata sfär. (Undantag är den enskildes personliga säkerhet och lagen om personalens arbetsmiljö.) Biståndshandläggning Vi garanterar att: en biståndsanläggare kontaktar dig inom fem arbetsdagar efter att din ansökan har kommit in. du får individuellt anpassad information efter att biståndshandläggaren fattat beslut utifrån din ansökan. biståndshandläggare finns tillgänglig via kommunens växel telefonnummer , under växelns öppettider. Legitimation och presentation Vi garanterar att: all ordinarie personal som gör hembesök kan uppvisa legitimation. all ordinarie personal bär namnskyltar med namn och yrkestitel. Planering och utförande Vi garanterar att: du får en kontaktman utsedd inom tre veckor från att insatsen har påbörjats. Kontaktmannen värnar lite extra om dig och hjälper t.ex. till med kontakter som du behöver ta. du tillsammans med din kontaktman inom två till tre veckor skriver en genomförandeplan, där ni planerar hur och när insatserna ska utföras. Dina behov och önskemål, inom ramen för biståndsbeslutet, tas tillvara så långt som möjligt. insatserna, inom ramen för biståndsbeslutet, utformas utifrån dina resurser och förmågor. du får information om tillfälliga förändringar av planerade insatser, t.ex. tidpunkt och dag. någon av dina anhöriga/närstående inbjuds att involveras i din omsorg utifrån dina behov och önskemål. Äldreboende och demensboende Vi garanterar att: du får ett inflyttningssamtal inom tre veckor efter att du har flyttat in i äldre- eller demensboende. Dina anhöriga/närstående inbjuds att medverka utifrån dina behov och önskemål. veckans aktiviteter finns synliga på anslagstavlor m.m. i de särskilda bondeformerna. Budget (57)

49 Uppföljning Du kan lämna dina synpunkter, såväl positiva som negativa, när det gäller de lokala värdighetsgarantierna/ tjänstegarantierna/ servicedeklarationerna till kommunens synpunktshantering Bättre Vara. Det gör du genom att fylla i blanketten TYCK TILL om bättre Vara eller skriva in dina synpunkter på Bättre Vara. Behöver du hjälp med att skaffa eller fylla i blanketten eller skriva på kommunens hemsida, säg till personalen. Vi garanterar att: dina synpunkter registreras och behandlas av respektive enhet. Har du några frågor om detta - tag kontakt med resultatenhetschefen. Framtiden Under förutsättning att beslut om förändrad förvaltningsorganisation fattas kommer hela IFO och stora delar av OF:s verksamheter att organiseras i bildningsförvaltningen. Socialförvaltningen blir en vård- och omsorgsförvaltning med delar av OF, boendeenhet och personlig assistans samt ÄO överfördes ekonom, avgiftshandläggare, utredare/utvecklare ÄO samt nämndssekreterare till ekonomi- respektive kansliavdelningen. Oavsett organisation ska verksamheterna fortsätta att bedrivas enligt gällande lagar och författningar. Vad som dock genererar arbete för såväl vård- och omsorgs- som bildningsförvaltning är ledningssystemet för det systematiska kvalitetsarbetet (SOSFS 2011:9). Detta ledningssystem ska vara gemensamt för socialtjänst, verksamhet enligt LSS samt hälso- och sjukvård, vilket kräver förvaltningsövergripande arbete. Arbetet har påbörjats i socialförvaltningen. Även i en förändrad organisation bör IFO fortsätta att intensifiera arbetet med att hitta hemmaplanslösningar som alternativ till placeringar för barn och unga. Det är också nödvändigt att fortsättningsvis bedriva arbetet med att sänka kostnaderna för försörjningsstödet. Beslutet om en halvering av Klippans personalbudget som fattades hösten 2012 har visat sig få konsekvenser. Vad som märks är svårigheter att bedriva öppen verksamhet i begränsad omfattning. I nuläget två dagar istället för som tidigare fem. Behovet av den öppna verksamheten överstiger resurserna. Andra insatser kan komma att generera kostnader för de personer som i dagsläget har behov av den öppna verksamheten men inte kan erbjudas sådan. För OF:s del är det vidare av största vikt att det framtida behovet av bostäder för personer som har rätt till insatser enligt LSS ses över. Det finns även ett stort behov av en utökning av antal korttidsplatser/avlastningsplatser enligt SoL och LSS med målgruppen högfungerande ungdomar med neuropsykiatriska diagnoser. Behoven behöver tillgodoses snarast för att undvika icke verkställda beslut med risk för vitesföreläggande. Ett digert arbete för ÄO:s biståndshandläggare består av övergången till biståndshandläggning i enlighet med modellen Äldres behov i centrum (ÄBIC). Vad som också är högaktuellt inom ÄO är arbetet med utgångspunkt i författningen om ansvaret för personer med demenssjukdom och bemanning i särskilt boende (SOSFS 2012:12). Socialstyrelsen har aviserat 9 september 2013 att författningen kommer att träda i kraft under år De har även aviserat att innehållet i nämnda författning i framtiden kommer att omfatta alla särskilda boendeformer. Ovanstående kommer på sikt att beröra alla verksamheter i ÄO och kan få ekonomiska konsekvenser. ÄO har under många år arbetet för målet att brukarna ska kunna bo kvar i sin ordinära bostad. Detta mål Budget (57)

50 är i dag väl uppfyllt, dock finns alltid personer som utvecklat behov av särskilt boende. Främst handlar det om personer med demens- eller psykisk sjukdom. Tiden har utvisat att behovet av särskilda boendeformer för dessa grupper behöver utökas. Möjligheter finns att ianspråkta outnyttjade boendeplatser på såväl Östergård som Kvänumsgården. För att kunna tillgodose behovet av nämnda platser bör diskussioner inledas snarast. För hemtjänstens del har antalet brukare varit relativt konstant, vård- och omsorgsbehoven har dock ökat markant. Behoven har vidare varierat över tid. Nämnden bör ha ekonomisk och personell beredskap för dels kunna möte ökade vård- och omsorgsbehov hos befintliga brukare, dels ett ökat antal brukare. Ett arbete har inletts med att titta på ett införande av E-hemtjänst, vilket kan innebära att personer som har hemtjänstbeslut kan få delar av sina behov tillgodosedda med hjälp av tekniska lösningar. I takt med att målet om kvarboende nås ökar behovet av social dagverksamhet. Detta märks i nämndens befintliga dagverksamheter där trycket ökar på öppettider. Det kan även vara av värde att skapa träffpunkter där personer kan delta utan behov av bistånd i form av dagverksamhet. I september 2013 har en aktiveringspedagog/värdinna börjat arbeta i Vedum på trygghetsboende. Nyckeltal Bokslut 2012 Budget 2013 Prognos 2013 Budget 2014 Antal placeringar av barn o ungdomar: - familjehem hem för vård o boende Hemtjänst antal timmar i snitt per månad och ärende Hemtjänst antal timmar i snitt per månad och år Ekonomiska förutsättningar Investeringsbudget Nämndens investeringsbudget för 2014 kommer att användas till investeringar i de olika verksamheterna. Budget (57)

51 Miljö- och Byggnadsnämnd Ordförande: Bengt-Olof Fredén Förvaltningschef: Caroline Hagström Andel av nettodriftkostnad Driftsammandrag, netto Tkr och löpande priser Bokslut 2012 Budget 2013 Prognos 2013 Budget 2014 DRIFTBUDGET Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader varav personalkostnader varav bostadsanpassningsbidrag Nettokostnader Budgetanslag Över-/underskott Balanserat över-/underskott Investeringssammandrag, netto Tkr och löpande priser Bokslut 2012 Budget 2013 Prognos 2013 Budget 2014 INVESTERINGSBUDGET Utgifter Inkomster Nettoinvesteringar Jämförelsetal Tkr och löpande priser Bokslut 2012 Budget 2013 Prognos 2013 Budget 2014 Nettodriftskostnad per invånare Andel av nettodriftskostnad % 0,8 0,9 0,8 0,4 Sammandrag av driftskostnaderna, netto per verksamhet Driftkostnad för 2014 (inkl. kapitalkostnader) Bruttokostnad Intäkt Nettokostnad Byggverksamheten Miljö- och hälsoskyddsverksamheten Övrig myndighetsutövning Nämnd och ledning Nämnden totalt Enligt budgetram Budget (57)

52 Nämndens ansvarsområde Miljö- och byggnadsnämnden är en myndighetsnämnd med ansvar för prövning och tillsyn enligt planoch bygglagen, miljöbalken och livsmedelslagstiftningen. Nämnden har också ansvar för myndighetsutövningen enligt alkohollagen, lotterilagen och tobakslagen, lagen om handel med vissa receptfria läkemedel samt lagen om animaliska biprodukter. Utöver de uppgifter som ryms inom myndighetsutövningen ansvarar nämnden för kommunens karthantering och energirådgivning. Nämndens uppgift/uppdrag Nämndens övergripande mål är att genom sin myndighetsutövning och på andra sätt verka för att minimera riskerna för människors hälsa och miljö, samt för bevarande och vidareutveckling av en god byggd miljö. Ekonomiska förutsättningar driftbudget Miljö- och byggnadsnämndens driftramar har kraftigt reducerats inför 2014 års budget. En minskad ram på 400 tusen innebär att nämnden måste öka intäkterna med det samma för att inte försämra servicen. Som ett led i den förändrade förvaltningsorganisationen minskades det administrativa stödet till förvaltningen vilket kräver att effektivisering sker. För att klara detta skulle förvaltningen behöva förstärkas under en viss period så tid frigörs att arbeta med effektiviseringsåtgärder. För att öka intäkterna kommer nämnden att ta betalt för den tid som läggs ner vid förelägganden om att åtgärda de enskilda avloppen. Utöver detta föreslås en rad mindre ändringar i taxan för miljöbalken. De förändringar som föreslås i taxan ligger inom ramen för SKL:s rekommendationer och är förutsättningar för att få ihop nämndens budget. Det nya taxeförslaget tas upp vidare i separat beslut för taxor. Ekonomiska förutsättningar investeringsbudget Nämnden har framöver ett ökat behov av investeringsmedel gällande framförallt det digitala arkivet, kartan samt övergång till nytt höjdsystem. Investeringar i dessa delar är redan påbörjade och följs av ständigt återkommande investeringar. Effektmål Kvaliteten på inlämnade bygglovansökningar ska öka Andelen ärenden där kompletteringar krävs i % 65 % 60 % 55 % Kvaliteten på de ritningar som ska vara underlag för beslut ska vara sådan att det tänkta objektet kan bedömmas. De ska vara skalenliga och måttsatta. De ska senare utgöra underlag för kommunens kartor, de arkiveras och ska i framtiden kunna fungera som underlag t.ex. vid nya tillbyggnader. Nämnden informerar om kraven bl.a. på kommunens hemsida och begär när det är nödvändigt in kompletteringar. Antalet fall av olovligt byggande skall minska Antalet handlagda fall av olovligt byggande Olovligt byggande innebär att byggnad uppförs utan den prövning som riksdagen beslutat och som syftar till en säker, hälsosam och tilltalande bebyggelse som överensstämmer med kommunens detaljplaner och samhällskraven i övrigt. Nämnden informerar om skyldigheten att söka bygglov och andra tillstånd. Nämnden har skyldighet att utdöma sanktionsavgifter. Budget (57)

53 Fler ovårdade fastigheter rustas upp eller rivs Antal fastigheter som har åtgärdats efter handläggning Byggnader som inte underhålls och som förfaller minskar trivseln och kommunens attraktionskraft. De kan också innebära säkerhetsrisker. Nämnden informerar fastighetsägare om skyldigheten att underhålla bebyggelsen och förelägger om nödvändigt fastighetsägare att vidta åtgärder. Standarden på de enskilda avloppen ska öka Antalet åtgärdade enskilda avlopp Målet uppfylls både genom att det anläggs nya enskilda avlopp som uppfyller miljöbalkens krav på rening men också genom att fastigheter på landsbygden väljer att ansluta det enskilda avloppet till kommunens Va-nät istället. Besöken på inte anmälningspliktiga miljöfarliga verksamheter ska öka Antalet besökta U-objekt Målet visar tydligt att tillsynsambitionen inom miljöbalkens område ska öka. Många U-objekt har aldrig tidigare haft tillsyn från nämnden. Varje år sammanställs antalet olika verksamheter som haft tillsyn och jämförs mot det uppsatta målet. Alla kommunens resultatenheter ska besökas Antal besökta resultatenheter I styrdokumenten för finns ett antal effektmål för det interna miljömålsarbetet. Som en del i att alla enheter ska kunna arbeta med målen kommer kommunens miljöstrateg att besöka alla enheter och ge tips om hur en specifik verksamhet kan arbeta. Innan 2015 ska alla enheter vara besökta. Nämndens tjänstegarantier/servicedeklarationer Nämndens tjänstegarantier omfattar handläggningstider för olika typer av ärenden. Vanligen utlovas kortare tider än de som är reglerade i lag. Enligt plan- och bygglagen ska ett bygglovärende som exempel vara behandlat inom tio veckor. I de allra flesta fall är nämndens behandling klar inom tre till fyra veckor. Inom miljöbalkens område ska en anmälan besvaras inom sex veckor efter det att ärendet är komplett, vanligtvis handläggs denna typ av ärenden inom tre veckor. Framtiden Nämnden har en bred verksamhet som kräver hög kompetens hos förvaltningens medarbetare. Nämnden har förmågan och viljan att vidareutveckla verksamheten mot hög effektivitet och anpassning till kommunen och brukarnas behov. För att klara detta är det viktigt att medarbetarna bräddar sina kompetensområden och ges stor möjlighet till vidareutbildning. Nämnden kommer att satsa på mer informationsinriktade insatser inom både bygg och miljö, detta som ett led i ett ökat brukarfokus. Nämnden har stort behov av kompetent administrativt stöd för att kunna sätta rättssäkerheten i fokus vid myndighetsutövningen. För att klara detta i framtiden är det viktigt att det finns tillräckliga resurser för att arbeta med effektiviseringar och rutiner. Budget (57)

54 Som ett led i effektivisering av administrationen kommer förvaltningen tillsammans med ekonomi att se över möjligheterna till synkning mellan de olika systemen. Nämndens verksamhet ger årligen upphov till extern debitering, den hantering som sker idag är inte optimal och bör kunna effektiviseras. Byggverksamheten I dagsläget är det ett högt tryck på bygglovsidan, vilket tros hålla i sig det närmsta året. Planerna på nytt hotell samt byggnationen av nytt bad i kombination med industritillbyggnader innebär att ärendeflödet är stort. Även det stora ärendeflödet gällande bygganmälningar förväntas hålla i sig. För att inte tappa rättssäkerheten är det av största vikt att det finns tillräckliga resurser för att följa upp och arbeta med de mer administrativa delarna genom ärendets gång. Ett ärende som inte kommuniceras och expedieras korrekt vinner inte laga kraft, vilket kan drabba den sökande på ett mycket negativt sätt. Under 2013 övergick kommunen till ett nytt höjdsystem. Detta arbete kommer att fortsätta under Arbetet med kommunens GIS-verktyg är av största vikt. Detta system är av vikt för ett flertal av kommunens enheter och pekades ut som ett utvecklingsområde av miljö- och byggnadsförvaltningen i 2013 års verksamhetsutveckling. Miljö- och hälsoskyddsverksamheten Stor vikt kommer att läggas på att öka effektiviteten och skapa tid till mer tillsynsinsatser. Det förebyggande arbetet är av stor vikt för att minska klagomålen. Under 2014 planeras en större tillsynsinsats gällande nedskräpning/ovårdade tomter. Inom detta projekt kommer handläggare för både miljö och bygg att vara delaktiga. Avloppsprojektet har fått ny fart i och med övergången till områdesvisa förelägganden. Under 2013 påbörjades grävningarna för ett antal privata VA-föreninger och nämnden beräknas ge tillstånd till ca 130 nya enskilda avlopp. Att få arbetet att fortsätta i denna takt är önskvärt och bidrar till en bättre status i våra vattendrag. Det blir dock svårt att nå kommunens mål om att alla enskilda avlopp ska vara åtgärdade i enlighet med lagstiftningen senast Tillsynen på kommunens alla lantbruk och djurhållare fortsätter och beräknas vara klart inom 2-3 år. Budget (57)

55 Räddningsnämnden Västra Skaraborg Ordförande: Ulla Andersson Förvaltningschef: Fredrik Linusson Andel av nettodriftskostnad Driftsammandrag, netto Tkr och löpande priser Bokslut 2012 Budget 2013 Prognos 2013 Budget 2014 DRIFTBUDGET Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Nettokostnader Budgetanslag Över-/underskott Balanserat över-/underskott Räddningsnämnden Västra Skaraborg, belopp i tkr. Bokslut 2012 Budget 2013 Budget 2014 Intäkter Kostnader Nettokostnad Jämförelsetal Tkr och löpande priser Bokslut 2012 Budget 2013 Prognos 2013 Budget 2014 Nettodriftskostnad per invånare Andel av nettodriftskostnad % 1,2 1,2 1,2 1,2 Jämförelsetal Räddningsnämnden Västra Skaraborg Jämförelsetal Bokslut 2012 Budget 2013 Budget 2014 Nettokostnad/invånare, kr Nettokostnadsutveckling, % 7,9 1,1 2,8 Andel av kommunens nettodriftskostnad, % 1,4 1,4 1,4 Nämndens ansvarsområden Räddningstjänst Tillsyn enligt lagen om skydd mot olyckor Tillstånd och tillsyn enligt lagen om brandfarlig och explosiv vara Rådgivning, information och brandskyddsutbildning Sotning och brandskyddskontroll Budget (57)