Budget 2014 KF

Transkript

1 Budget 2014 KF

2 Innehållsförteckning Kommunfullmäktige... 3 Inledning... 3 Mål Ekonomiska förutsättningar...11 Budgetramar...13 Finansiell analys...14 Budget- och redovisningsmodell...21 Finansiella rapporter...21 Bildningsnämnd Socialnämnd Miljö- och Byggnadsnämnd Räddningsnämnden Västra Skaraborg Revision Budget (57)

3 Kommunfullmäktige Inledning God ekonomisk hushållning För verksamheten ska anges mål och riktlinjer som är av betydelse för en god ekonomisk hushållning. För ekonomin ska anges de finansiella mål som är av betydelse för en god ekonomisk hushållning. Vara kommuns definition: - Varje generation måste själv bära kostnaderna för den service som den konsumerar. - God ekonomisk hushållning innebär att kommunen har en ekonomisk buffert för att kunna hantera oförutsedda händelser och konjunktursvängningar. - Kommunen, med i princip obegränsad livslängd, ska inte förbruka sina tillgångar för att täcka löpande behov. En god ekonomisk hushållning innebär att de löpande intäkterna täcker de löpande kostnaderna. - Det är förenligt med god ekonomisk hushållning att medel från försäljning av anläggningstillgångar används för att återbetala lån eller återinvestera i nya anläggningstillgångar. - Vara kommun tillämpar fullfonderingsmodellen då kommunen vill ha en rättvisande bild av den finansiella situationen. Verksamhetsperspektiv Utifrån ett verksamhetsperspektiv innebär god ekonomisk hushållning att verksamheten bedrivs kostnadseffektivt och ändamålsenligt. Det ska finnas ett klart samband mellan resursåtgång, prestationer, resultat och effekter. För att kunna styra verksamheterna måste kommunen säkerställa processer som ger förutsättningar för att bedriva verksamheterna kostnadseffektivt och ändamålsenligt. För att utveckla kommunen måste man ha en stark ekonomi för att kunna möta konjunktursvängningar, urbanisering och den demografiska förändringen. Övergripande ekonomiska styrprinciper I Vara kommun tillämpas principerna om mål- och visionsstyrning. De ekonomiska målen är överordnade alla verksamhetsmål. Ett ekonomiskt ansvar innebär att inom den ekonomiska ramen utföra verksamhet utifrån de mål som finns. Budgetansvar innebär både ansvar och befogenhet att inom tilldelade budgetanslag bedriva verksamheten på ett effektivt sätt med hög kvalitet samt med hög grad av måluppfyllnad. Ekonomiska ramar Kommunfullmäktige fastställer i november budget för nästkommande år samt plan för de kommande tre åren. Ekonomiska ramar för nämnder och styrelse ska beslutas i juni månad, likaså investeringsbudget. Verksamheten ska bedrivas inom befintliga ramar även om detta medför att de i budgeten angivna målen och riktlinjerna inte helt kan uppnås. Nämnderna förfogar över ett nettobelopp. Nämnden beslutar om resursfördelningen inom nämndens verksamhetsområde. Leder beslutet till väsentlig ändrad service- och/eller verksamhetsnivå i förhållande till fastställda mål och riktlinjer, ska detta beslutas av kommunstyrelse/kommunfullmäktige. Interna hyror och kapitalkostnader ingår i den ekonomiska ramen, vilket innebär att nämnden har fullt kostnadsansvar för dessa kostnader. Budget (57)

4 Årsbudget Kommunfullmäktige fastställer i november månad skattesatsen, drift- och investeringsbudget, resultat-, kassaflödes- och balansbudget samt vad som ska uppnås för pengarna uttryckt i mål, prestation och kvalitet för verksamheten. Resursfördelningssystem Ett system för anpassning av verksamheterna när behov och resurser förändras är nödvändigt. Genom ett resursfördelningssystem dels på central nivå, dels på förvaltningsnivå fördelas resurserna efter de behov som finns i verksamheterna med utgångspunkt från den demografiska utvecklingen. Den centrala resursfördelningen görs årligen i samband med framtagandet av ekonomiska ramar. Från och med 2014 har en ny resursfördelningsmodell införts. Den bygger på år 2013 som basår där resurserna fördelas efter både en fast del och en rörlig del. Inom socialnämndens verksamheter sker central resursfördelning inom särskilda boenden, hemtjänst samt inom omsorgen kring personer med funktionsnedsättning. Inom bildningsnämndens verksamheter sker central resursfördelningen inom förskola 1-5, familjedaghem, fritidshem, förskoleklass, grundskola, särskola och gymnasiet. Nämndernas resursfördelning Bildningsnämnden och socialnämnden ska ha resursfördelningssystem inom de verksamheter där det är lämpligt ur resursfördelningssynpunkt. Över- och underskott Hanteringen av över- och underskott ska skapa förutsättningar för positiva styreffekter i organisationen. Nämnderna får balansera över- och underskott över årsskiftet och inom vissa restriktioner ianspråkta sitt balanserade överskott till driftbudgeten. Resultatenheterna får på motsvarande sätt balansera över- och underskott till efterföljande år. Undantag gäller för avdelningar inom förvaltningen för utveckling och service. Resultatöverföringen ska vara kopplad till graden av måluppfyllelse. Grundprincipen avseende över- och underskott är att 100 % av nämndernas över- och underskott balanseras över årsskiftet och regleras mot nämndernas egna kapital. Resultatenheterna bär underskott till 100 % och får behålla 75 % av överskott. Överföring av över- respektive underskott ska ingå i bokslutsberedningen där nämndernas verksamhet och utfall analyseras. Beslut om överföring fattas av kommunfullmäktige efter förslag från kommunstyrelsen vid behandling av årsredovisningen. Nämnderna får ianspråkta ackumulerat överskott efter särskilda beslut i årsbudgeten. Från och med 2014 läggs budgeterat ackumulerat överskott in i ramen för nämnd som ska använda överskottet. Investeringar Investeringar är en övergripande och strategisk fråga för kommunfullmäktige. Investeringar som tas upp i budgeten ska åtföljas av en beskrivning av investeringen, investerings- och driftkostnadskalkyler samt tidplan. Budget (57)

5 Mål Vara kommuns invånare Vara kommuns invånare trivs att bo och leva i kommunen Jag kan rekommendera vänner att flytta hit 75 % 75 % 75 % Jag trivs med att bo och leva i Vara kommun 75 % 75 % 75 % Vara kommun är en bra kommun för barn och ungdomar att växa upp i Vara kommun är en bra kommun för barn och ungdomar att växa upp i 75 % 75 % 75 % Vara kommun har invånare 2015 Vara kommun är en bra kommun för barn och ungdomar att växa upp i Effektmål från lednings- och styrdokument Såväl politiker som chefer inom organisationen arbetar utifrån Vara kommuns styrprinciper Jag arbetar utifrån Vara kommuns styrprinciper 100 % 100 % 100 % Målet mäts genom en fråga i chefs- och politikerenkät vart annat år som lyder; Jag arbetar utifrån Vara kommuns styrprinciper. För att målet ska anses som uppnått ska 100 % svarat instämmer helt eller delvis. Alla medarbetare arbetar aktivt med att utveckla sitt arbetssätt Jag arbetar aktivt med att utveckla mitt arbetssätt 75 % 75 % 75 % Målet mäts genom en fråga i arbetsklimatundersökningen vart annat år som lyder: Jag arbetar aktivt med att utveckla mitt arbetssätt och min verksamhet. För att målet ska anses som uppnått ska 75 % svarat instämmer helt eller delvis. Finans Resultatmål Det årliga resultatet i förhållande till skatteintäkter och generella statsbidrag ska uppgå till 2 % +/- 2 %. Målet mäts i årsbokslutet. Soliditet Soliditeten får under mandatperioden inte understiga 20 %. Målet mäts i årsbokslutet. Budget (57)

6 Personal Vara kommuns medarbetare upplever att deras närmaste chef uppfyller de krav de har på en bra ledare Min närmaste chef uppfyller de krav jag har på en bra ledare 80 % 85 % 85 % Målet följs upp genom påståendet "Min närmaste chef uppfyller de krav jag har på en bra ledare" i arbetsklimatundersökningen. För att målet ska anses som uppnått ska 85 % av medarbetarna instämma helt eller delvis i påståendet. Medarbetarna känner delaktighet i verksamhetens mål Delaktighet i verksamhetens mål 90 % 95 % 95 % På min enhet avsätter vi tid för att arbeta med våra mål 90 % 95 % 95 % Målet följs upp genom påståendet "Jag känner mig delaktig i verksamhetens mål" i arbetsklimatundersökningen. För att målet ska anses som uppnått ska 95 % av medarbetarna instämma helt eller delvis i påståendet. Varje medarbetare använder minst 5 % av sin arbetstid till utveckling 5 % av arbetstiden används till utveckling 65 % 75 % 75 % Målet följs upp genom påståendet "Jag använder 5 % av min arbetstid till utveckling" i arbetsklimatundersökningen. För att målet ska anses som uppnått ska 75 % av medarbetarna instämma helt eller delvis i påståendet. Den totala sjukfrånvaron i Vara kommun har halverats till 3 %, år 2015 Sjukfrånvaro 4,0 % 3,5 % 3,0 % Målet följs upp genom kommunens sjukstatistik. Andelen långtidsfriska medarbetare har ökat till 45 %, år 2015 Långtidsfriska 43,5 % 44,5 % 45,0 % Målet följs upp genom kommunens sjukstatistik. Kvalitet Vara kommuns invånare blir allt nöjdare med att bo i Vara kommun Nöjd invånarindex (genomsnitt) 75 % 75 % 75 % Målet följs upp genom ett nöjd-invånar-index i invånarenkäten. Budget (57)

7 Kommuninvånarna litar på att skattemedlen används effektivt Jag litar på att skattemedlen används effektivt i Vara kommun 75 % 75 % 75 % Mål följs upp genom påståendet Jag litar på att skattemedlen används effektivt i kommunen i invånarenkäten. För att målen ska anses som uppnådda ska 75 % av kommuninvånarna instämma helt eller delvis i påståendet. Vara kommuns kunder/brukare är nöjda med kommunens service Nöjd kund/brukarindex (lägst) 55 % 65 % 65 % Målet följs upp genom nöjd-kund/brukar-index i varje kund/brukarenkät. Vara kommun har mer nöjda medarbetare än genomsnittskommunen (mer än 5 %) Nöjdmedarbetarindex (genomsnitt Vara kommun/genomsnitt Sveriges kommun & landstingsanställda) Mer än 5 % högre än genomsnittet Mer än 5 % högre än genomsnittet Mer än 5 % högre än genomsnittet Målet följs upp genom nöjd-medarbetar-index i arbetsklimatundersökningen. Internt miljöarbete Koldioxidutsläppen från resor minskar i förhållande till 2010 års nivå Förbrukning av mängd drivmedel Minskat Minskat Minskat Förnyelsebara drivmedel i förhållande till icke förnyelsebara Ökat Ökat Ökat Andelen ekologiska livsmedel som köps ska öka under perioden Andel ekologiska livsmedel (baserat på kostnader) Ökat Ökat Ökat Alla enheter sorterar sitt avfall i fraktionerna plast, metall, glas, papp, papper och farligt avfall Andel enheter som sorterar sitt avfall Ökat Ökat Samtliga Elenergiförbrukningen ska minska i förhållande till 2010 års nivå Antalet förbrukade kwh Minskat Minskat Minskat Fossila bränslen används inte för uppvärmning i kommunens lokaler Antalet pannor som drivs med fossila bränslen i kommunens lokaler Minskat Minskat Minskat Budget (57)

8 Pappersförbrukningen ska minskas i förhållande till 2010 års nivå Mängden inköpt papper per år Minskat Minskat Minskat Andelen vegetariska livsmedel i kommunens kostverksamhet ska öka Andel vegetariska livsmedel (baserat på vikt) Allt utom kött, fisk och skaldjur Ökat Ökat Ökat Vara kommuns medarbetare ska ha ökat sina kunskaper om miljöpåverkan Mina kunskaper om miljöpåverkan har ökat under de senaste två åren Ökat Ökat Ökat Kommunikation Medarbetarna har kunskap om de kommunala förvaltningarnas verksamheter, förutsättningar och mål Jag har kunskap om de kommunala förvaltningarnas verksamheter, förutsättningar och mål 65 % 75 % 75 % Målet mäts genom ett påstående i arbetsklimatundersökningen Jag har kunskap om de kommunala förvaltningarnas verksamheter, förutsättningar och mål. För att målet ska anses som uppnått ska minst 75 % av medarbetarna instämma helt eller delvis i påståendet. Kommuninvånarna uppfattar att de har tillgång till relevant information om kommunens verksamheter Jag har tillgång till relevant information om kommunens verksamheter 50 % 50 % 50 % Målet mäts genom ett påstående i medborgarenkäten. Jag har tillgång till relevant information om kommunens verksamheter. För att målet ska anses som uppnått ska minst 50 % av de svarande kommuninvånarna instämma helt eller delvis i påståendet. Upphandling E-fakturor ska eftersträvas och e-handel tillämpas där så är möjligt Andelen e-fakturor 50 % 50 % 60 % Avtalstroheten ska vara 100 %. Beställarkompetensen ska vara så hög att inga upphandlingar ska upphävas. E-fakturor ska eftersträvas och e-handel tillämpas där så är möjligt. Budget (57)

9 Säkerhet Medarbetarnas säkerhetsmedvetande har ökat från år 2012 till 2014 Jag har kunskap om hur jag arbetar för att förebygga risker Vi arbetar utifrån dokumenterade rutiner kring hälsa och säkerhet på min arbetsplats 65 % 65 % 65 % 65 % 65 % 65 % Målet mäts genom två frågor i arbetsklimatundersökningen. Jag har kunskaper om hur jag ska arbeta för att förebygga risker för mig själv och mina kunder/brukare samt Vi arbetar utifrån dokumenterade rutiner kring hälsa och säkerhet på min arbetsplats. För att målet ska vara uppfyllt ska andelen medarbetare som instämmer helt eller delvis i påståendet öka mellan mätningen 2012 och Kommunens säkerhetsorganisation testas årligen genom övning eller utbildning Genomförd övning/utbildning för säkerhetsorganisationens medlemmar x x x Målet mäts genom avstämning i kommunstyrelsens arbetsutskott varje årsskifte. För att målet ska anses som uppfyllt ska minst hälften av säkerhetsorganisationens medlemmar ha medverkat i övningen/utbildningen. Sektorsprogram Vara kommuns invånare ska uppleva att kulturen förhöjer livskvaliteten Kulturutbudet förhöjer min livskvalitet 65 % 70 % 70 % Målet mäts genom en fråga i invånarenkäten vart annat år som lyder: Kulturutbudet i Vara kommun förhöjer min livskvalitet. För att målet ska anses som uppnått ska 70 % svarat instämmer helt eller delvis. I kommunen finns ett gott företagsklimat Varas placering i Svenskt Näringslivs årliga ranking (lägst) Företagarnas sammanfattande omdöme om det lokala företagsklimatet (placering av 290 kommuner) Arbetet med att stärka entreprenörskap i allmänhet och i unga åldrar i synnerhet, ska intensifieras Antalet nystartade företag Andel elever med valmöjligheten på Lagmansgymnasiet som väljer att starta UF-företag (%) Budget (57)

10 Kommunens internationella arbete skapar möjligheter för barn och ungdomar att känna sig som världsmedborgare Jag känner mig som en världsmedborgare 50 % 75 % 75 % Andel elever som deltagit i ett internationellt projekt/utbyten 50 % 50 % 50 % Hänsyn tagen till om kommunen fortsätter att genomföra kommunövergripande utvecklingsinsatser för samtliga medarbetare vart fjärde år, 2013 är i så fall ett sådant år. De utmaningar mänskligheten står inför kan enbart mötas om människor överallt sätter sig in i globala samband, identifierar sig med en större värld och bestämmer sig för att leva med ett globalt ansvar. Ett viktigt initiativ kommer att bli att få människor att känna sig som världsmedborgare. Målet mäts genom en fråga i kund/brukarenkäten till grundskolans åk 7 och 9 samt gymnasiets elever som lyder: Jag känner mig som en världsmedborgare. För att målet ska anses uppfyllt ska minst 75 % av de svarande svara instämmer helt eller delvis. Minst en verksamhet inom varje nämnd ska ha deltagit i ett EU/internationellt projekt under mandatperioden Andel resultatenheter som har deltagit i ett EU/internationellt projekt under mandatperioden Antal internationella projekt och utbyten inom kommunen Antal medarbetare som deltagit i ett utbyte/studieresa i ett annat land 75 % 75 % 75 % Fler än föregående år Fler än föregående år Fler än föregående år Öka kunskaperna hos unga om drogers inverkan på hälsan Andel alkoholfria elever i åk 9 och åk 2 gymnasiet Högre än föregående mätning Högre än föregående mätning Högre än föregående mätning Andel tobaksfria elever i åk 9 och åk 2 gymnasiet Högre än föregående mätning Högre än föregående mätning Högre än föregående mätning Andel narkotikafria elever i åk 9 och åk 2 gymnasiet Högre än föregående mätning Högre än föregående mätning Högre än föregående mätning Arbeta för en positiv sjukförsäkringsutveckling Antal i sjuk och aktivitetsersättning Färre än föregående mätning Färre än föregående mätning Färre än föregående mätning Sjukpenningtal Lägre än föregående mätning Lägre än föregående mätning Lägre än föregående mätning Stärka äldresäkerhetstänkandet bland befolkningen Höftledsfrakturer Färre än 19 Färre än 17 Färre än 15 Budget (57)

11 Miljö Öka andelen källsorterat avfall av den totala avfallsmängden Andel källsorterat avfall 25 % 30 % 35 % Användningen av elenergi har minskat Elförbrukningen inom kommunens gränser har minskat med 10 % MWh MWh MWh Utsläppen av näringsämnen till våra vattendrag ska minska Vattenkvaliteten högre högre högre Utsläppen av näringsämnen till våra vattendrag ska minska. Ekonomiska förutsättningar Samhällsekonomiska förutsättningar Svensk ekonomi tar bättre fart Under våren och sommaren har svensk ekonomi utvecklats fortsatt svagt. I omvärlden har utvecklingen varit splittrad. Till det positiva hör att euroländerna som helhet återigen visar tillväxt. Glädjande är också att förhoppningarna om framtiden överlag har stärkts. Sveriges kommuner och Landsting (SKL) bedömer att konjunkturläget i Sverige gradvis förbättras under hösten och vintern. Den återhämtning som sker är emellertid inte särskilt stark. Sveriges BNP växer i 2013 med 0,8 % och 2014 med 2,7 %. Läget på den svenska arbetsmarknaden börjar förbättras först en bit in på nästa år. Arbetslösheten sjunker under 2014 från 8 % till ner strax under 7,5 %. Det fortsatt svaga arbetsmarknadsläget i kombination med en fortsatt stark krona håller tillbaka pris- och löneutvecklingen. Löneökningarna fortsätter ligga strax under 3 %. Det låga inflationstrycket begränsar skatteunderlagets tillväxt. I reala termer, d.v.s. efter avdrag för prisoch löneökningar, är däremot skatteunderlagets tillväxt fortsatt stark i år. Nästa år begränsas tillväxten av sänkta pensioner. Positiva resultat för offentliga sektorn tack vare AFA-pengar under 2013 År 2013 beräknas kommuner och landsting redovisa ett sammantaget resultat på 10 miljarder. En bidragande orsak är en återbetalning från AFA Försäkring på samma belopp. För 2014 bedömer SKL att resultatet faller rejält, till 5 miljarder kronor. Resultatet för kommunerna förväntas bli plus 12 miljarder och för landstingen minus 2 miljarder kronor. Det framgår av SKL:s ekonomirapport som presenterades den 10 oktober. Trots den höga resultatnivån 2013 står många kommuner och landsting inför en besvärlig situation de kommande åren. Investeringsbehoven och de demografiska behoven i kommuner och landsting ökar kraftigt. Det kommer att ställa stora krav på att hålla igen på kostnader och att anpassa verksamheterna. SKL:s ekonomer bedömer att konjunkturläget i Sverige gradvis förbättras under hösten och vintern. Men återhämtningen är ganska måttlig. BNP växer med 0,8 % 2013 och med 2,7 % Trots lågkonjunkturen har tillväxten i skatteunderlaget varit relativt god under senare år och bedöms även kommande år växa starkt. Skatteintäkterna räcker ändå inte till för att kunna utveckla välfärden i samma Budget (57)

12 takt som hittills de kommande åren. Kostnadsutvecklingen följer bl.a. av den medicintekniska utvecklingen, fler barn i skolverksamheterna och allt fler äldre. Enligt ekonomernas beräkningar krävs både statliga tillskott utöver de redan beslutade, effektiviseringar och skattehöjningar för att behålla ett resultat som motsvarar 1 % av skatter och statsbidrag 2017, vilket motsvarar halva nivån för målet om god ekonomisk hushållning. Dilemmat för kommuner och landsting är att även om resultatet idag är positivt så finns inte utrymmet för ambitionshöjningar eller att öka investeringarna de närmaste åren om inte en uppskrivning av de generella statsbidragen sker. Källa: Sveriges Kommuner och Landsting i oktober 2013 Förutsättningar för Vara Vara står inför stora utmaningar då skatteintäkter inte ökar i den takt som tidigare samtidigt som befolkningen minskar enligt befolkningsprognosen. Med anledning av beslutet att fortsätta att bedriva ett gymnasium i egen regi har ytterligare press satts på kommunen då kostnaden är hög. Under 2013 och 2014 är investeringstakten mycket hög för att sedan sjunka under perioden Skatteintäkter och generella statsbidrag Vara kommun (Mkr) Skatteintäkter 580,5 606,0 639,9 671,9 Utjämningsbidrag 149,5 144,7 141,7 137,7 Kostnadsutjämning -3,1-3,1-3,1-3,0 Regleringsbidrag/avgift 3,4 1,9-2,6-6,9 Strukturbidrag 1,6 1,6 1,6 1,6 LSS-utjämning 3,5 3,5 3,5 3,5 Slutavräkning -1,2 0,0 0,0 0,0 Fastighetsavgift 25,1 25,1 25,1 25,1 Summa: 759,3 779,7 806,1 829,9 Ekonomiska planeringsförutsättningar Sveriges Kommuner och Landstings prognos. Procentuell förändring BNP 1,3 0,8 2,7 3,6 3,8 2,8 Öppen arbetslöshet 8,0 8,1 7,7 7,1 6,6 6,5 Timlöner, konjunkturlönestatistiken 3,0 2,7 2,9 3,1 3,6 4,0 KPI 1,1 0,6 1,0 1,4 1,7 1,7 Förutsättningar ramberäkning Invånarantal Skattesats, % 21: 27 21: 27 21: 27 21: 27 Skatteunderlag, % 0,9 2,1 2,2 1,5 Löneutveckling, % 2,2-2,6 3,0 3,6 4,0 Inflation, % 1,3 1,5 1,7 1,8 Effektivitetskrav, % 0,0-1,0 0,0 0,0 Centralt anslag resursfördelning, mkr 0,0 0,0 0,0 0,0 Centralt anslag hyresförluster, mkr 5,0 5,0 5,0 5,0 Centralt anslag ianspråktagande ackumulerat överskott, mkr 0,0 0,0 0,0 0,0 Centralt anslag verksamhetsutveckling, mkr 0,0 0,0 0,0 0,0 Budget (57)

13 Socioekonomiskt bidrag till KS, mkr 3,0 2,0 0,0 0,0 Budgetramar Nämndernas driftbudget/plan, netto Tkr i löpande pris Vara kommuns revisorer Räddningsnämnden Västra Skaraborg Kommunstyrelsen Miljö- och byggnadsnämnden Bildningsnämnden Socialnämnden Summa nettobudget I bildningsnämndens budget ingår för 2014 beräknat utnyttjat ackumulerat överskott på tkr, tkr för 2015 och tkr för I miljö- och byggnadsnämnden ingår beräknat utnyttjat ackumulerat överskott på 600 tkr för Nämndernas investeringsbudget/plan Tkr i löpande pris Kommunstyrelsen Miljö- och byggnadsnämnd Bildningsnämnd Socialnämnd Summa nettobudget Förändringar i nämndernas nettobudget Belopp i 2014 års nivå fasta priser Vara kommuns revisorer Effektivitetskrav 1 % Summa Vara kommuns revisorer Kommunstyrelsen Verksamhetsutveckling Överflyttning administration från BIN, SOC, MBN Överflyttning från plan och bygg Socioekonomiskt tillskott Effektivitetskrav 1 % Summa kommunstyrelsen Gemensam räddningsnämnd Västra Skaraborg Ramjustering Effektivitetskrav 1 % Räddningsnämnd Västra Skaraborg Budget (57)

14 Belopp i 2014 års nivå fasta priser Miljö- och byggnadsnämnden Ökad självfinansieringsgrad Överflyttning plan och bygg till KS Överflyttning bostadsanpassningsbidrag till SOC Överflyttning administration till KS Ackumulerat överskott Effektivitetskrav 1 % Summa miljö- och byggnadsnämnden Bildningsnämnden Central resursfördelning Återföring ramjustering 2013, SOC-BIN Bidrag föreningar Ackumulerat överskott Överflyttning administration till KS Ökade kostnader bad Överföring hyra Lagmansgymnasiet till finansförvaltningen Strukturbidrag gymnasiet Effektivitetskrav 1 % Summa bildningsnämnden Socialnämnden Central resursfördelning Återföring ramjustering SOC-BIN Överflyttning administration till KS Bostadsanpassning från MBN Effektivitetskrav 1 % Summa socialnämnden Summa förändring totalt Finansiell analys Modell för finansiell analys För att kartlägga och analysera resultat, utveckling och ställning för Vara kommun används en finansiell analysmodell som benämns RK-modellen. Målsättningen är att utifrån dessa identifiera eventuella finansiella möjligheter och problem och därigenom försöka klargöra om kommunen har en god ekonomisk hushållning som föreskrivs i kommunallagen. Den finansiella analysmodellen bygger på fyra perspektiv: Det finansiella resultatet, kapacitetsutvecklingen, riskförhållanden samt kontrollen över den finansiella utvecklingen. Aspekterna resultat kapacitet och risk kontroll utgör hörnstenar i modellen. Budget (57)

15 RK-modellen: Fyra aspekter vid finansiell bedömning Resultat Vilken balans har kommunen haft över sina intäkter och kostnader under året och över tiden? Kapacitet Vilken kapacitet har kommunen att möta finansiella svårigheter på lång sikt? Kontroll Vilken kontroll har kommunen över den ekonomiska utvecklingen? Risk Föreligger några risker som kan påverka kommunens resultat och kapacitet? Det finansiella resultatet Årets resultat och dess orsaker kartläggs. En eventuell obalans, det vill säga att kostnaderna överstiger intäkterna eller att en rörelseriktning mot obalans sker, är en varningssignal. Under detta perspektiv analyseras också investeringar och deras utveckling. Kapacitet Den andra aspekten benämns kapacitet eller långsiktig betalningsberedskap. Här redovisas vilken finansiell motståndskraft kommunen har på lång sikt. Riskförhållanden Med tredje aspekten risk avses hur kommunen är exponerad finansiellt. En god ekonomisk hushållning innefattar att kommunen i kort och medellångt perspektiv inte behöver vidta drastiska åtgärder för att möta finansiella problem. Här analyseras också borgensåtagande och kommunens samlade pensionsskuld. Kontroll Med den fjärde aspekten kontroll avses hur upprättade finansiella målsättningar och planer följs. En god följsamhet mot budget är uttryck för god ekonomisk hushållning. Finansiella nyckeltal Varje perspektiv analyseras med hjälp av ett antal finansiella nyckeltal som har till uppgift att belysa ställning och utveckling inom de fyra perspektiven. Resultat och kapacitet Intäkter och kostnader (Procentuell förändring) Budget 2014 Plan 2015 Plan 2016 Plan 2017 Nettokostnadsutveckling 1,5 1,6 1,6 3,0 Skatte-o statsbidragsutveckling 1,7 2,7 3,4 3,0 Skatteunderlagets utveckling 2,9 4,6 5,6 5,0 Beräknat invånarantal Kommunal utdebitering, % 21:27 21:27 21:27 21:27 Nettokostnadsutvecklingen för år 2014 är 1,5 % jämfört med Om hänsyn tas till det ökade anslaget för verksamhetsutvecklingen år 2013 på 12,4 mkr, skulle nettokostnadsutvecklingen vara 3,3 % för Skatteintäkter och generella statsbidrag ökar endast med 1,7 % mellan 2013 och Förutsättningarna för är bättre. Kostnadsandel (procentandel) Budget 2014 Plan 2015 Plan 2016 Plan 2017 Nettokostnadsandel 98,8 97,8 96,1 96,1 Driftskostnadsandel 99,8 99,7 98,4 98,4 Budget (57)

16 Nettokostnader som andel av skatter och generella statsbidrag är ett mått som visar hur stor andel av kommunens intäkter som förbrukas av löpande driftsverksamhet. Generellt brukar en nettokostnadsandel under 98 % betraktas som god ekonomisk hushållning, då sett över en längre tidsperiod, bedöms kunna finansiera sina reinvesteringar och nödvändiga nyinvesteringar. Nettokostnadsandelen ligger på 99 % år 2014 men under 98 % Driftskostnadsandelen, där även de finansiella posterna ingår, ligger runt 100 % för 2014 och Däremot beräknas driftskostnadsandelen vara lite lägre åren , runt 98 %. Årets investeringar Budget 2014 Plan 2015 Plan 2016 Plan 2017 Nettoinvesteringar (mkr) 136,5 52,9 54,5 36,2 Nettoinvesteringar/avskrivningar (%) Nettoinvesteringarna inklusive ombudgeteringar från år 2013 beräknas till 136 mkr år 2014, vilket motsvarar 345 % av avskrivningarna. Kommunen beräknar att investera för totalt 280 mkr under perioden Oftast är det dock en förskjutning i tiden för investeringarna. Skattefinansieringsgrad av investeringarna (procent) Budget 2014 Plan 2015 Plan 2016 Plan 2017 Skattefinansieringsgrad Skattefinansieringsgrad: Årets resultat samt av- och nedskrivningar/nettoinvesteringar. Skattefinansieringsgraden är väldigt låg år 2014 då investeringsnivån är hög samtidigt som är resultatet lågt. Likvida medel och checkräkningskrediten används för att finansiera investeringarna. Under resten av planperioden är investeringarna lägre och kommunen kan själv finansiera dem. Årets resultat FULLFONDERINGSMODELL Budget 2014 Plan 2015 Plan 2016 Plan 2017 Årets resultat (mkr) 1,8 2,0 12,8 13,1 Årets resultat/skatteintäkter och generella statsbidrag (%) 0,2 0,3 1,6 1,6 BLANDAD MODELL Årets resultat (mkr) -9,7 0,0 12,5 12,6 Årets resultat/skatteintäkter och generellt statsbidrag (%) -1,3 0,0 1,6 1,5 År 2014 är resultatet budgeterat till 1,8 mkr och år till 2,0 mkr, 12,8 mkr och 13,1 mkr. År är svaga år då skatteintäkterna viker och höga kostnader för gymnasiet finns. Strukturbidrag till gymnasiet uppgår till 12 mkr för 2014, 9 mkr 2015 och 6 mkr 2016 och Skillnaden på resultatet mellan fullfonderingsmodellen och blandmodellen för år 2014 är 11,5 mkr då ansvarsförbindelsen sjunker p.g.a. stora utbetalningar samtidigt som basbeloppsuppräkningen är ovanligt låg. Soliditet (procent) Budget 2014 Plan 2015 Plan 2016 Plan 2017 Soliditet 24,8 24,7 26,0 27,4 Soliditeteten (eget kapital/totala tillgångar) som mäter den långsiktiga betalningsstyrkan förbättras från år 2014 till år 2017 från ca 25 % till 27 % år Orsaken är lägre nettoinvesteringar i kombination med bättre resultat. Budget (57)

17 Skuldsättningsgrad (procent) Budget 2014 Plan 2015 Plan 2016 Plan 2017 Total skuldsättningsgrad varav avsättningsgrad varav kortfristig skuldsättningsgrad varav långfristig skuldsättningsgrad Kommunens skuldsättningsgrad minskar från 75 % till 73 % under perioden Kommunalskatt Vara kommun 2013 Västra Götaland 2013 Riket 2013 Kommunens skattesats 21,27 21,19 20,62 Regionens skattesats 11,13 11,13 11,11 Total skattesats 32,40 32,32 31,73 Risk - Kontroll Likviditet ur ett riskperspektiv Budget 2014 Plan 2015 Plan 2016 Plan 2017 Likvida medel (mkr) 3,9 8,3 2,9 14,0 Balanslikviditet (%) 19,9 21,8 22,1 31,9 Rörelsekapital (mkr) -152,3-158,5-150,5-122,9 Likviditeten för kommunen har sjunkit p.g.a. höga investeringsnivåer men också p.g.a. utlåning till bolagen. Användandet av checkkrediten är 31 resp. 42 mkr 2014 och 2015 för att vara 30 mkr 2016 och 15 mkr Kommunfullmäktige beslutade under 2012 att utöka sin checkkredit, från 50 mkr till 100 mkr. Att rörelsekapitalet är så lågt beror på låg likviditet och användandet av checkräkningskrediten. Utav de kortfristiga skulderna är det ca 100 mkr som inte betalas ut inom kort tid. Exempelvis är semesterlöneskulden till personalen 35 mkr. Pensionsåtagande (mkr) Budget 2014 Plan 2015 Plan 2016 Plan 2017 Total pensionsskuld Pensionsskuld intjänad innan Pensionsskuld intjänad fr.o.m Den totala pensionsskulden är oförändrad under budgetperioden. Pensionsskulden som är intjänad före 1998 minskar lite medan pensionsskulden som intjänats och intjänas efter 1998 och ökar lite. Finansiella mål Resultatmål Det årliga resultatet i förhållande till skatteintäkter och generella statsbidrag ska uppgå till 2 % +/- 2 %. Soliditet Soliditeten får under mandatperioden inte understiga 20 %. God ekonomisk hushållning För verksamheten ska anges mål och riktlinjer som är av betydelse för en god ekonomisk hushållning. För ekonomin ska anges de finansiella mål som är av betydelse för en god ekonomisk hushållning. Vara kommuns definition: - Varje generation måste själv bära kostnaderna för den service som den konsumerar. - God ekonomisk hushållning innebär att kommunen har en ekonomisk buffert för att kunna hantera Budget (57)

18 oförutsedda händelser och konjunktursvängningar. - Kommunen, med i princip obegränsad livslängd, ska inte förbruka sina tillgångar för att täcka löpande behov. En god ekonomisk hushållning innebär att de löpande intäkterna täcker de löpande kostnaderna. - Det är förenligt med god ekonomisk hushållning att medel från försäljning av anläggningstillgångar används för att återbetala lån eller återinvestera i nya anläggningstillgångar. - Vara kommun tillämpar fullfonderingsmodellen då kommunen vill ha en rättvisande bild av den finansiella situationen. Verksamhetsperspektiv Utifrån ett verksamhetsperspektiv innebär god ekonomisk hushållning att verksamheten bedrivs kostnadseffektivt och ändamålsenligt. Det ska finnas ett klart samband mellan resursåtgång, prestationer, resultat och effekter. För att kunna styra verksamheterna måste kommunen säkerställa processer som ger förutsättningar för att bedriva verksamheterna kostnadseffektivt och ändamålsenligt. Sammanfattande kommentarer Årets resultat år 2014 är budgeterat till 1,8 mkr och ligger därmed inom kommunfullmäktiges beslutade målintervall som är baserat på fullfonderingsmodellen. Enligt blandmodellen har kommunen ett negativt resultat, -9,7 mkr. Då kommunen har en stark ekonomi hänvisas till synnerliga skäl då ett strukturbidrag om 12 mkr har delats ut till bildningsnämnden för att bedriva gymnasieskola i egen regi. Soliditeten (den långsiktiga betalningsstyrkan) förbättras från 2014 till 2017 p.g.a. lägre nettoinvesteringar och bättre resultat. Soliditeten ligger över kommunfullmäktiges beslutade miniminivå under hela perioden. Nettoinvesteringarna är höga år 2014, 136 mkr, men mer måttliga Likviditeten är låg och checkräkningskrediten får användas. Att likviditeten är låg beror på utlåning till bolagen och en hög investeringsnivå. Pensionsförpliktelserna är omfattande men ökar inte. Hela pensionsskulden är upptagen som avsättning i balansräkningen och har återlånats i sin helhet. Finansiella indikatorer Årets resultat fullfondering, mkr 1,8 2,0 12,8 13,1 Årets resultat blandad modell, mkr -9,7 0,0 12,5 12,6 Årets resultat fullfondering/skatteintäkter, statsbidrag % 0,2 0,3 1,6 1,6 Årets resultat blandad modell/skatteintäkter, statsbidrag % -1,3 0,0 1,6 1,5 Soliditet % 24,8 24,7 26,0 27,4 Långfristig låneskuld, mkr Pensionsskuld, mkr Nettoinvesteringar, mkr 136,5 52,8 54,5 36,2 Nettoinvesteringar/avskrivningar, % Budget (57)

19 Diagram Budget (57)

20 Budget (57)