Möte i Samverkansgrupp SKL - Lantmäteriet

Transkript

1 M Ö TESAN T E C K N I N G A R (7) Kopia: Enligt förteckning i slutet av dokumentet Möte i Samverkansgrupp SKL - Lantmäteriet Tid: Torsdag 1 juni kl. 10:00 fredag 2 juni kl. 12:00 Plats: Närvarande: Frånvarande SKL, Stockholm Peter Haglund, SKL Marianne Leckström, SKL Martina Olsson, Lunds kommun (repr. KLM) Lars Robertsson, Borlänge kommun Anders Sandin, Lantmäteriet, Geodata Pär Hedén, Lantmäteriet, Geodata Lennart Sundström, Lantmäteriet, Fastighetsbildning Magnus Forsberg, Lantmäteriet, Fastighetsbildning Marika Ström, Lantmäteriet Geodata Ulf Eriksson, Lantmäteriet, Geodata Lars Malmestål, Järfälla kommun (repr. KFF) Gunnar Ersbo, Lantmäteriet, Fastighetsbildning Peter Nylén, Lantmäteriet, Geodata Ordförande fr. 1/6 13:00 Sekreterare 1 Inledning och agenda Peter Haglund hälsade välkommen till SKL och vi bestämde gemensamt agendan för de två dagarna. 2 Införande nytt KFF-avtal Närmaste veckorna kommer gemensam information att gå ut från SKL och Lantmäteriet om nya KFF-avtalet, både som brev och på resp. webbplats. Marianne och Gunnar Ersbo träffas den 8/6. Efter att den gemensamma informationen gått ut kan enhetscheferna på division Fastighetsbildning och kommunerna börja teckna nya KFF-avtal. Idag är det 75 kommuner som utför förrättningsförberedelser åt Lantmäteriet (SLM), men kan bli fler som tecknar det nya KFF-avtalet. Nyttja planerade möten mellan SLM och kommunerna för att ta upp frågor kring KFF-avtalet, bl.a. utbildningsfrågan behöver diskuteras. Plattform för webbutbildning är upphandlad, men utbildning kan först påbörjas 2018 då utbildningsmaterialet är klart. Ej genomförd utbildning kan ej sätta stopp för att kommunerna börjar att utföra förrättningsförberedelser, teori är givetvis viktigt, men erfarenhet är viktigast, erfarna mätningsingenjörer får Ulf Eriksson Lantmäteriet Division Geodata E-post: ulf.eriksson@lm.se Mobil:

2 L a n t m ä t e r i e t följa med och stödja nya mätningsingenjörer till en början. Viktigt också att kompetens- och erfarenhetskraven är lika för KFF och SLM. I nya KFFavtalet står det minst två års utbildning samt minst två års erfarenhet; summan ska bli minst fem år. Diskuterades också om det behövs centrala seminarier eller om det räcker med regionala träffar. Det gemensamma materialet kring nya KFF-avtalet finns här: 3 Svensk geoprocess (SGP) Ulf gav en lägesrapport utifrån uppdragsledningens möte 29 maj. Fortsatt arbetet med Svensk geoprocess ska ske utifrån intentionerna i Geodatastrategin och den handlingsplan Geodatarådet tagit fram. Specifikationer - Testversion 3.0 klar 15/6, därefter remisstid för test till 22/9, remissutskick till systemleverantörer och kommuner. - Arbetet med att ta fram testdata pågår. Presentation för systemleverantörer den 15 juni. Till hösten planeras en längre information för bl.a. systemleverantörer och kommuner. - Lantmäteriet har tagit fram ett förslag på hur en första version av validering av XML-kod kan utformas för SGP, bygger på en befintlig publik tjänst på nätet. I nästa steg utreda om det behövs mer funktionalitet. Lantmäteriets införandeplan Uppdrag Genomföra en förstudie för att jämföra specifikationerna från Svensk geoprocess med de specifikationer och de data vi har på Lantmäteriet idag samt peka ut lämpliga utvecklingsinsatser för att fullt ut anpassa Lantmäteriets data och specifikationer till Svensk geoprocess. Förstudien bör ske temavis och ska täcka hela kedjan insamling, lagring och tillhandahållande Resultatet ska innehålla vilken utveckling som behöver ske i process (arbetssätt), information och system. Uppskattningar på resursåtgång och kostnader per utvecklingsinsats samt beroenden till pågående/planerade utvecklingsinitiativ ska klargöras. Vidare ska en realistisk plan för anpassning tas fram där förslag på eventuell kravställan/förändring i beställning för pågående utvecklingsinsatser framgår för att uppfylla Svensk geoprocess Beställare: Tobias Lindholm Leverans: 30 september 2017 Uppdragsledare: Ulrika Roos Kommunikation - Planeras för ett nyhetsbrev under juni om specifikationer testversion 3.0,

3 L a n t m ä t e r i e t testdata och testmiljö, mätningsanvisningar samt guiden. Guiden beskriver vad ett införande av SGP innebär för en kommun, målgrupp är beslutsfattare, förvaltningschefer samt dess sakkunniga. - Behovet av en mer riktad information till politiker och motsvarande målgrupper diskuterades. Det material som tagits fram gemensamt för politiker och förvaltningschefer med fokus på nyttan med öppna geodata borde kunna användas med små justeringar även för Svensk geoprocess. ES-teamet Har märkt att intresset och kunskapen för Svensk geoprocess både hos kommuner och systemleverantörer har ökat under det senaste året. Ett problem vid dialogen är oklarheterna kring Lantmäteriets införandeplan, den efterfrågas, liksom information om testdata och testmiljö. Ekonomi Finansieringen för 2017 är klar och för 2018 finns inga andra signaler än att nuvarande timtaxa ska gälla för kommunal medverkan. Kommande utlysningar från MSB, Vinova och andra ska bevakas. Mer information om SGP finns här: Lantmateriet/Samverkan-med-andra/Svensk-geoprocess/ 4 Digitalt först Smartare samhällsbyggnadsprocess Anders Sandin lämnade en lägesrapport från pågående arbete. Hittills har arbetet inom Digitalt först handlat mycket om att inventera pågående uppdrag/projekt som pågår, ofta är de överlappande. Bl.a. är Svensk geoprocess viktigt för harmoniserande utifrån arbetet med gemensamma specifikationer, öppna geodata är viktigt liksom arbetet inom esam och Smart Built Environment. Tilläggsuppdraget som ska vara klart till 1/9 har fokus på detaljplaneprocessen. - Lantmäteriet ska utreda behovet av en reglering för hur informationen i grundkartan ska utformas digitalt och identifiera hinder för digitalisering i detaljplaneprocessen. - Boverket ska utreda behovet av en reglering för hur detaljplaner ska utformas digitalt. Från Lantmäteriet är det Malgorzata Drewniak som driver arbetet, hon stämmer av med den kommunala sektorn. Digitalt först uppdraget är komplext, många liknande (identiska) uppdrag har lagts ut av regeringen. Smart Built Environment är det som ligger närmast, används för att realisera delar från Digitalt först. Inom Digitalt först har tre workshops genomförts; detaljplane- resp. bygglovsprocessen samt mark och exploatering/byggande. Vissa resultat har redan kommit fram utifrån genomförda workshops:

4 L a n t m ä t e r i e t Juridik - Behov av juridisk utveckling, t.ex. styrning samt tillgängliggörande fastighetsinformation. - Behov av juridisk tolkning, t.ex. kommunikation/delgivning, kungörelse. Ekonomi - Ge ekonomiska förutsättningar för digital utveckling, inte bara innovation - Hur samordna och finansiera utveckling av gemensamma e-tjänster/ ärendehanteringssystem, m.m. Organisation - Centralt planregister, centralisering av gemensam information. - Information och direktiv från myndigheter, tala om hur det ska vara. - Informationsutbyte mellan förvaltningar, lokal centralisering. - Integrering av information för att undvika dubbel lagring av data, ett ägarskap, full tillgänglighet,även för exploatörer. - Tidig involvering av exploatör, redan i detaljplanering. Många områden behöver belysas under arbetet inom Digitalt först, stora frågor som kommer upp är standardisering (harmonisering) och kvalitet. Nu pågår planering för vad som ska genomföras under hösten samt under 2018, fram till att uppdraget ska slutredovisas hösten Under Almedalen kommer Digitalt först att presenteras, Anders Lundquist och Malin Klintborg deltar från Lantmäteriet. 5 Ny samverkansmodell LM och SKL/kommunerna Ny samverkansmodell var huvudpunkten för lunch till lunch-mötet. Anders inledde genom att betona vikten av vår samverkan och redovisa bakgrund och utveckling som grund för vår diskussion om hur vi ser på fortsatt samverkan. Sedan dagens ramavtal började gälla 2007 har flera förändringar skett som både möjliggör och ställer krav på utveckling av formerna för samverkan mellan Lantmäteriet och Sveriges 290 kommuner. Lantmäteriet redovisade följande viktiga förändringar: Bolagiseringen av Metria Vår myndighetsroll har blivit tydligare. Vi är inte längre en kommersiell återförsäljare av geodata och erbjuder inte heller kommersiell uppdragsverksamhet runt fastighetsbildningen. Arbetet mot öppna geodata Lantmäteriet driver sedan hösten 2011 frågan om öppna geodata. Även om arbetet hittills inte inkluderat all fastighetsinformation faller ersättningsgrunden för dagens samverkansavtal med kommunerna. Införandet av en nationell digital registerkarta Regeringsuppdraget förutsätter att vi 1/ har en fungerande nationell digital registerkarta där de kommunala lantmäterimyndigheterna ajourhåller registerkartan kontinuerligt. Vilket innebär

5 L a n t m ä t e r i e t att Lantmäteriet inte kommer att ersätta de kommunala lantmäterimyndigheterna för deras ajourföring av registerkartan Digitaliseringen av offentlig förvaltning Regeringen verkar kraftfullt för att påskynda digitaliseringen av offentlig förvaltning. Utvecklingen kräver att statliga och kommunala myndigheter helt omprövar grunderna för sin samverkan. Handläggningstiderna i fastighetsbildningen Arbetet med att förändra organisationen och processerna för fastighetsbildningen inom Lantmäteriet har lett till olika störningar i samarbetet med kommunerna kring fastighetsbildningsverksamheten, vilken nu också utreds av Statskontoret. Lantmäteriet fortsatte sin redovisning: Samarbetet mellan Lantmäteriet och SKL/kommunerna är fortfarande väldigt bra, men vi har inte en gemensam syn på vårt framtida samarbete inom alla områden: Avvecklingen av befintlig modell för ajourhållningssamverkan Utvecklingen mot öppna data innebär att den intäktsfördelningsmodell som idag tillämpas i samverkan inte kommer att fungera. Lantmäteriet anser att utvecklingen mot öppna geodata är viktig för digitaliseringen av offentlig verksamhet och att en ny syn på nyttan av uppdaterade nationella geodata behövs. Lantmäteriet vill därför att parterna gemensamt avvecklar modellen med fasta årliga ersättningar och istället samarbetar kring att definiera och genomföra investeringar i de gemensamma centrala geodata som samhället behöver för att få effekt på såväl kommunal som statlig nivå. Genomförandet av Svensk geoprocess Arbetet med att harmonisera och standardisera kommunala och statliga geodata är högt prioriterat i den nationella geodatastrategin. Detta omfattar bl.a. arbetet med Svensk geoprocess. Kommunerna och systemleverantörerna påverkas negativt av att Lantmäteriet har svårt att prioritera utvecklingsresurser för att införa specifikationerna och kan därför inte erbjuda en större framdrift på området. Samarbetet inom fastighetsbildningsområdet De förändringar som Lantmäteriet genomfört av organisation och processer har lett till att många kommuner med behov av fastighetsbildning upplever att stödet från Lantmäteriet försämrats. Detta berör samarbetet med såväl KFF- som KLM-kommuner. Marika redovisade också vikten av kvalitet i Fastighetsregistret inklusive registerkartan som en viktig koppling till samhällsbyggnadsprocessen och vår nya samverkansmodell. Från alla delar i samhällets ställs idag allt högre krav på aktualitet och kvalitet. Vi på Lantmäteriet vet att vi har dålig kvalitet inom vissa områden i fastighetsregistret, här behöver vi gemensamt göra investeringar till nytta för både stat och kommun.

6 L a n t m ä t e r i e t Som en grund till diskussioner om en ny samverkansmodell presenterades delar av ESVs rapport, Ny finansieringsmodell för grunddatautbyte mellan statliga myndigheter samt kommuner och landsting. Rapporten pekar på att avgiftsfritt utbyte av geodata är ett sätt att främja digitaliseringen. Vi tog även upp de svar som kommit in från SKLs enkät till samtliga kommuner utifrån Lantmäteriets förslag om ny samverkansmodell. Vid mötet hade endast 35 kommuner svarat. Diskussion Utifrån inledningen ovan så följde en längre diskussion där vi ställde frågor och tydliggjorde olika delar från både lantmäteri- och kommunsidan. Viktigt att vi sätter oss in i de olika och svåra delarna samt även de många siffror kring äskanden, avgifter och kostnader som redovisas. Efter ytterligare tydliggöranden och nya räkneexempel samt kontakter med näringsdepartementet kändes det när vi närmade oss slutet på mötet att vi hade samma bild av alternativ och knäckfrågor och var överens om hur vi går vidare. Slutsats och fortsatt arbete Lantmäteriet säger upp nuvarande Ramavtal samt ABT-, NDRK- och DRK-avtalen till den 1/ Eftersom det är sex månaders uppsägningstid så kommer uppsägningsdokument att skickas till SKL och samtliga kommuner innan 30/6, sker före midsommar. Ett följebrev medföljer som redovisar anledningen till uppsägningen och Lantmäteriets förslag till ny samverkansmodell. Peter Haglund SKL och Pär Hedén Lantmäteriet är ansvariga för fortsatt arbete med en ny samverkansmodell, ska gälla fr.o.m. 1/ Gemensam och tydlig kommunikation är viktigt och ska ske från både SKL och Lantmäteriet. 6 Nytt från resp. organisation SKL Statskontorets uppdrag (Utvärdera organisationen för fastighetsbildning) Utredningen har löpande kontakt med berörda parter och det handlar fortfarande om inventering, de har kontakt med både KLM och SLM. Enkät är på väg ut. Uppdraget ska redovisas till regeringen den 31/10. Lantmäteriet Ny divisionschef för Fastighetsbildning Linda Edgren, som senast kommer från Ramböll, är ny divisionschef från 1 augusti. Linda har jobbat med infrastrukturfrågor samt inom kommun- och byggsektorn.

7 L a n t m ä t e r i e t Öppna data uppdraget Lantmäteriet lämnade in en delrapport till departementet den 31/5. Beskriver effekter och konsekvenser av att Lantmäteriet öppnar upp ytterligare geodata. Görs också en koppling till Geodatastrategin samt en redovisning av läget i övriga nordisk länder. Längst bak i rapporten finns en kort beskrivning av effekter och konsekvenser om Lantmäteriet öppnar upp all fastighetsinformation. Omdrev laserskanning Lantmäteriet, Skogsstyrelsen och Skogsnäringen för diskussioner om ett nytt omdrev med laserskanning över hela Sverige. Gemensam finansiering och om laserdata efter genomförd skanning ska utgöra öppna data är några frågor som diskuteras. Geodatastrategin Geodatarådets handlingsplan avrapporterades vid rådets möte den 24 maj, flera stora frågor och utmaningar återstår. Ny styrelse Lantmäteriet har en ny styrelse fr.o.m. 1 april. Regeringen har utsett Olle Sundin, tidigare generaldirektör för Luftfartsverket, till ordförande och nya ledamöter är även Ann Hellenius, IT-direktör Stockholms stad, Anna Ernestam, avdelningschef Röda Korset samt Ulf Kamne, kommunalråd Göteborgs stad. Övriga ledamöter är f.d landshövding Barbro Holmberg, lantmätaren Helen Olausson samt Lantmäteriets generaldirektör Bengt Kjellson. 7 Övriga frågor Inga övriga frågor 8 Kommunikation Justerade minnesanteckningar läggs ut på Lantmäteriets hemsida. 9 Höstens möten Fredag 8 september kl. 10:00 15:00 på SKL, Stockholm Torsdag 2 november kl. 10:00 16:00 på SKL, Stockholm Kopia till Närvarande Frånvarande