Möte i Samverkansgrupp SKL - Lantmäteriet

Transkript

1 1 (11) M ÖTE SAN TECKNINGAR Kopia: Enligt förteckning i slutet av dokumentet Möte i Samverkansgrupp SKL - Lantmäteriet Tid: Plats: Närvarande: Frånvarande Tisdag 3 juni kl. 12:00 onsdag 3 juni kl. 12:00 ( lunch-lunch ) Långholmen, Stockholm Jan Heimdahl, SKL Ordförande dag 2 Marianne Leckström, SKL Ordförande dag 1 Lars Malmestål, Järfälla kommun (repr. KFF) Lars Robertsson, Borlänge kommun Martina Olsson, Lunds kommun (repr. KLM) Peter Nylén, Lantmäteriet, Geodata Ulf Eriksson, Lantmäteriet, Geodata Sekreterare Anders Lundquist, Lantmäteriet, Fastighetsbildning Dag 2 Göran Carlsson, Lantmäteriet, Fastighetsbildning Pär Hedén, Lantmäteriet, Geodata Anders Sandin, Lantmäteriet, Geodata Dag 2 Dag 1 1 Inledning och dagordning för mötet Marianne hälsade välkommen, vi gick igenom agendan och flyttade några punkter till nästa dag när Jan Heimdahl SKL samt Anders Sandin och Anders Lundquist Lantmäteriet deltar. Bestämdes också, efter fråga från Göran Carlsson som är ny representant för division Fastighetsbildning på Lantmäteriet, att börja med en punkt då vi diskuterar samverkansgruppens roll. 2 Samverkansgruppens roll och uppgifter Synpunkter och frågor som kom upp i den längre diskussion som följde om samverkansgruppens roll: - Hur förhåller sig den här gruppen till övriga forum, t.ex. KLM-styrgrupp? - När tar samverkansgruppen beslut och om vad i så fall? - Det viktigaste är att det finns ett forum som tar upp gemensamma frågor, konkreta beslut är ej det viktigaste utan det är att säkra att samarbetet fungerar och att vi förstår varandras syn i olika frågor. Ulf Eriksson Lantmäteriet Division Geodata E-post: ulf.eriksson@lm.se Mobil:

2 L a n t m ä t e r i e t Om samverkansgruppen tar beslut eller är överens i en fråga så är det viktigt att det sprids av resp. part. - Ska samverkansgruppen vara ett forum för detaljerade lägesrapporter inom olika områden eller för mer strategiska frågor? - Samverkansgruppen ska utgöra ett forum för alla 290 kommuner. - Projektet Svensk geoprocess har samverkansgruppen som beställare, de lämnar lägesrapport samt lyfter vissa viktiga frågor. Efter denna första diskussion visade Peter det bildspel som togs fram 2012 av hur vi då såg på samverkansgruppens roll. Med grund i det togs ett nytt första utkast till bildspel utifrån dagens förutsättningar fram. Innehöll bl.a. dessa punkter, se nedan: Samverkansgruppens roll och uppgifter Samverkansgruppen är det övergripande forumet för multilateral samverkan mellan kommunerna och Lantmäteriet inom lantmäteriområdet (geodataförsörjning och samhällsbyggnadsprocessen). Parter är SKL och Lantmäteriet. Fokus är de övergripande utvecklingsfrågorna. Den främsta uppgiften är att säkerställa att parternas samverkan kring geodataförsörjning och samhällsbyggnadsprocessen fungerar väl och utvecklas i takt med nya behov och förutsättningar över tiden. Samverkansgruppen ansvarar för organisationen av parternas samverkan i olika utredningar, undergrupper etc. Viktiga fokusfrågor Utvecklad och enhetlig geodataförsörjning - Samverkan kring ajourhållning - Samverkan kring enhetliga geodata (Svensk geoprocess, HMK, Nationell samverkansgrupp för 3D, etc.) - Samverkan kring åtkomst och användning av geodata för samhällsbyggnadsprocessen Utveckla samarbetet i samhällsbyggnadsprocessen - Samverkan kring planer och annan markanvändningsreglerande information - Samverkan med andra parter i samhällsbyggnadsprocessen - Samverkan kring utveckling av processer OBS! Utkastet till bildspel som togs fram bifogas minnesanteckningarna till Samverkansgrupp SKL-LM, men sprids ej till en bredare krets!!

3 L a n t m ä t e r i e t Föregående minnesanteckningar Föregående minnesanteckningar godkändes. 4 Korta lägesrapporter Nationell samverkansgrupp 3D Bakgrund Regeringsuppdrag 2014 Hur kan 3D implementeras på nationell nivå, vad är Lantmäteriets roll? Vad är geodata i 3D? Vilka är användarbehoven på nationell nivå? Hur ska produkterna se ut och hur skall de tillhandahållas? Hur kan standardisering av 3D-data genomföras? Hur kan vi samla in 3D kostnadseffektivt på nationell nivå? Fortsatt arbete 2015/ Samordningsinitiativet Utgår från Lantmäteriets regleringsbrev 2015 att etablera en nationell samverkansgrupp för geodata i 3D med centrala offentliga geodataproducenter. Lantmäteriets förslag: Etablera en teknisk testplattform för geodata i 3D från olika offentliga geodataproducenter Ta fram ett nationellt ramverk för 3D i samverkan Uppmuntra offentliga geodataproducenter att ta fram 3Dspecifikationer som följer det nationella ramverket Nationella samverkansgruppen för geodata i 3D Första möte 20 mars efter inbjudan från Gd, Bengt Kjellson Lantmäteriet, Sjöfartsverket, Trafikverket, SGU och FMV samt Göteborgs, Linköpings och Falu kommuner ingår i gruppen Utbyte av erfarenheter utifrån regeringsuppdraget Demonstrator för 3D-data håller på att tas fram Möte med kontaktpersoner igen den 25 maj Synopsis ramverk klart till 8 juni NDRK 2017 Arbete pågår med författningsändringar som ska överlämans till departementen. En aktuell fråga är hur de KLM som har Bryggan ska ajourföra planer och bestämmelser? - Det finns två alternativ för KLM, vidareutveckling av Bryggan eller att de använder Geometristödet i Utsikten. Det är på förslag att KLM i Kalmar och Stockholm ska testa Geometristödet i Utsikten för planer och bestämmelser.

4 L a n t m ä t e r i e t Test av Registerkarte-GML för återföring från Lantmäteriet (GDB-Alfa) till KLM testas av Göteborgs stad och test för KFF av Falu kommun. Det finns en reviderad handlingsplan för projektet NDRK Bemanning Olle Olsson som är projektledare kommer under våren 2016 att gå i pension och ersätts succesivt av Eva Stenlund. Maria Mäki från Lantmäteriet- Kiruna är ny i gruppen utifrån sitt konkreta arbete och kontakt med KLM. Öppna geodata Peter berättade vilka data som kommer att öppnas av Lantmäteriet. Beslut från 1/ Kartinformationen i skala 1: (Översiktskartan) blir öppna data En höjdmodell med 50 m upplösning (grid) blir öppna data Beslut från 1/ Kartinformationen i skala 1: : (Väg-, Fjäll- och Terrängkartorna) blir öppna data Swepos Nätverks DGNSS-tjänst (meter-noggrannhet) blir öppna data Gemensamt arbetet öppna geodata Kort information utifrån handlingsplanen och aktiviteterna A/B och D. Aktivitet D (kommunikationsplan öppna geodata) Aktivitetens resultat är en kommunikationsplan som ska kunna användas dels av medarbetare inom kommuner och Lantmäteriet, dels som stöd vid kommunikation med både politiker och chefstjänstemän, men även som information till allmänheten. Det man jobbar intensivt med nu är att ta fram en presentation (bildspel) som ska utgöra grunden även för ev. annat kommunikationsstöd, broschyrer etc. Slutdatum för gruppens arbete är den 1 september. Aktiviteten leds av Julia Björklund Stockholms stad och övriga är Jonas Andreasson och Britta Duve-Hansen Lunds kommun, Peter Mankenskiöld SKL, Daniel Vallin Lantmäteriet och Jenny Brodén Karlstad kommun. Aktivitet A/B (innehåll och finansieringsformer/affärsmodell) Finansieringsgruppen har haft ett antal möten under våren och tagit fram gemensamma mål för arbetet med öppna geodata samt några alternativa modeller utifrån olika grundidéer (ej helt klara), bl.a. återstår räknande. Gemensamma mål för en ny samverkansmodell, bl.a. utifrån öppna data Fortsätta samarbetet kring utveckling och informationsförsörjning Måste finnas en ekonomisk grund för verksamheten inom såväl kommunerna som Lantmäteriet

5 L a n t m ä t e r i e t Vill åstadkomma en snabb process för förändringen till en ny samverkansmodell Modellen ska vara långsiktigt hållbar Modellen ska klara att hantera en situation där tillämpningen av öppna geodata ser olika ut över tiden hos LM och kommunerna Det måste finnas incitament för ökad kvalitet Inriktningen är att modellen ska leda till ett bra sammantaget ekonomiskt resultat för respektive part Modellen ska möjliggöra fortsatt effektivisering för båda parter Alternativa modeller för närmare/djupare analys (nedan mycket kort och förenklad beskrivning av modellerna) Alternativ 1 Parterna tar inte betalt av varandra för geodata och ingen kommunersättning enligt nuvarande modell utgår från Lantmäteriet. Anm: De största kommunerna är förlorare, men merparten är vinnare Alternativ 2 Förutsätter att Lantmäteriet har öppna geodata för geografiska data och adresser och får anslag för detta. Parterna tar ej betalt av varandra för några geodata oavsett om kommunerna har öppnat upp eller ej. Lantmäteriet ersätter kommunerna för visst arbete i ajourhållningssamverkan (incitament). Alternativ 3 Förutsätter att öppna geodata slår igenom på båda sidor och att Lantmäteriet får anslag. Parterna tar betalt av varandra för geodata som ej är öppna, t.ex. är fastighetsinformation inte avgiftsfritt från Lantmäteriet. Lantmäteriet ersätter kommunerna för visst arbete i ajourhållningssamverkan (incitament). Målet är att i höst komma fram till ett gemensamt alternativ att gå vidare med och införa en ny samverkansmodell (ersättningsmodell) under Dag 2 5 Inledning Andra dagen började med en presentation av deltagarna eftersom det är två nya medlemmar i gruppen fr.o.m. detta möte. - Jan Heimdahl från SKL som är ny t.f. chef för sektionen Infrastruktur och Fastigheter på SKL sedan 5 dagar eftersom Maria Palme slutat. Jan har tidigare bl.a. jobbat som samhällsbyggnadschef för några kommuner. - Göran Carlsson ny verksamhetsutvecklare på division Fastighetsbildning med externt fokus på kommunsamarbete, Göran kommer från Uddevalla kommun där han under 9 år jobbat som KLM-chef.

6 L a n t m ä t e r i e t Samverkansgruppens roll och uppgifter En sammanfattning av vad vi kom fram till och diskuterade under dag 1 (se pkt 2) eftersom Jan, Anders och Anders tillkommit. Vi utgick från det utkast till bildspel vi tog fram under dag 1. Samverkansgruppen ska i första hand vara en grupp för strategiska frågor och var ett stöd för de undergrupper som finns inom olika områden. Idag finns t.ex. KLM-styrgrupp, styrgrupp Svensk geoprocess, styrgrupp Öppna geodata, Samverkansgrupp 3D och en grupp för KFF-kommunerna är under uppstartande. Dessa grupper ska kunna lyfta strategiska frågor till Samverkansgrupp SKL-LM för beslut eller snarare vägledning. Samverkansgruppen ska också vara en grupp som ansvarar för att information verkligen når ut till alla 290 kommuner, även de som ej ingår i några undergrupper eller liknande. Samverkansgruppen är ingen beslutande grupp utan snarare en grupp som ska underhålla och säkra att vårt samarbete fungerar. Inget krav på att samverkansgruppen alltid är överens, men ska visa förståelse och respekt för den andre partens synpunkter och hållning. Det gemensamma utkastet till bildspel vidareutvecklas utifrån dagens diskussion och tas upp igen vid nästa möte, Peter och Marianne ansvarar. Samhällsbyggnadsprocessen Utifrån samverkansgruppens roll och utifrån vårt gemensamma arbete med att utveckla samhällsbyggnadsprocessen kom diskussionen in på projektet dpbl. Det pågår ett arbete i projektet utifrån det regeringsuppdrag som Boverket fått, men alla parter deltar inte, idag saknas både Lantmäteriet och Länsstyrelsen samt Trafikverket. Det arbete som gjorts hittills handlar mer om specifikationer och leverantörssystem än att rent praktiskt utveckla processen, som omfattar plan-, bygglov- och fastighetsbildningsprocesserna, samma sak var det i SPF-projektet. Troligen har vi alla olika bild vad vi menar med samhällsbyggnadsprocessen, ingen tydlig och gemensam problembild finns framtagen. Regeringen pratar mycket om vikten av samhällsbyggnadsprocessen och inte minst byggandet, men det kommer inga tydliga direktiv till Lantmäteriet, trots att vi påtalat behovet. Ett problem kan vara att det finns kulturskillnader mellan planfolk och fastighetsbildare, de har olika syn på hur processen borde se ut. Var och en ser bara sin lilla del av processen. Måste få med även planerarna i arbetet med hela processen, inte bara fram till att planen är klar, då börjar de i regel med nästa plan.

7 L a n t m ä t e r i e t Vi måste åtminstone få till en samsyn i denna grupp, annars kommer inte utvecklingen att gå framåt, SLM och KLM har kanske samma syn, men ej övriga delar av kommunerna. Boverket ansvarar för uppdraget från regeringen och en avstämning bör ske mot projektets avgränsning och påverkan gentemot planprocessen i övrigt. Det kan bl.a. gälla fastighetsbildningens del i planprocessen. SKL tar med frågan till Ann-Sofie Eriksson och Anna Bie-Agerberg 7 Lägesrapport Svensk geoprocess Bilden nedan visar övergripande läget i Svensk geoprocess i juni Det vi ska diskutera idag är hur vi ska arbeta vidare med införande och förvaltning när specifikationer och samverkansprocesser är klara. Vad händer när specifikationerna är klara? Ingenting alls om ingen gör något! Vad behöver göras, av vem och när, för att underlätta och påskynda införandena av specifikationer och processer? Några grundläggande principer för mottagande i samverkan 1. Lantmäteriets samordningsroll inom geodataområdet ska fungera som nav och ska vara väl integrerad i ordinarie verksamheter inom berörda organisationer, ingen ny fristående organisation.

8 L a n t m ä t e r i e t Ska utgöras av ett nätverk med personer från Lantmäteriet, kommunerna och övriga berörda. 3. Förvaltningen utförs i årsvisa uppdrag med mål överenskomna i samverkan som anger vilka förändringar som ska åstadkommas, t.ex. avseende Verksamhet, Geodata, Avgifter, Produkter och/eller IT. Resultaten ska överlämnas till mottagarverksamheten allteftersom temauppdragen avslutas, men det fortsatta arbetet ska inte ske i projektform utan i annan samverkan med årsvisa planer, men hur? Namnet Svensk geoprocess ska finnas kvar, men ej som ett projekt. Aktörerna är många i projektet; Lantmäteriet, kommunerna/skl, andra statliga myndigheter, systemleverantörer, konsulter, entreprenörer m.fl. Vilken nivå av frågeställningar ska tas upp i Samverkansgrupp SKL-LM när det gäller det fortsatta arbetet efter att projektet avslutats? - Samverkansgruppen ska följa utvecklingen av implementationen i kommunerna och på Lantmäteriet, främja införandet. - Om Lantmäteriet tillämpar specifikationerna vid tillhandahållande så måste kommunerna (deras systemleverantörer) acceptera. - Ägarskapet ligger hos Lantmäteriet, men Samverkansgrupp SKL-LM ska utgöra informell styrgrupp. - Behövs en mellannivå mellan samverkansgruppen och förvaltningen? Finansieringsfrågan: - Ska SKL/kommunerna bidra till finansieringen av förvaltningen? - Ska vi gemensamt fortsätta söka pengar (Vinnova, 2:4 etc.)? Mer information om Svensk geoprocess finns på hemsidan: 8 Samverkan KFF Lantmäteriet Göran C och Lars M började med att ge en bakgrund till varför nya KFFavtal behöver tas fram utifrån vad som togs upp på det gemensamma mötet i december Avtalen är föråldrade och det finns olika tillämpningar samt Lantmäteriets införande av produktionsutjämning. Det är också behov av mer standardiserade arbetsmetoder och harmonisering av datautbyte samt krav på kompetens och utbildning. Dessutom bör datautbytet utvecklas mot Registerkarte-GML. Det man vill få ut (effektmål) är bl.a. standardiserad samverkan, ökad sakägarnytta, enhetligt utbytesformat och ett effektivare datautbyte, även

9 L a n t m ä t e r i e t för viss primärkarteinformation. Effektivare arbete och bättre samordning för insamling och ajourhållning samt inte minst en ökad MBK-kompetens. Det som normalavtalsarbetet ska omfatta är; A. Teknik, Process, Metoder B. Kompetens, Kvalitet C. Ett gemensamt KFF-forum D. Fakturering E. Avtalsformer för normalavtalet (juridik) Bemanning Projektledare är Staffan Bylander div Fastighetsbildning Marianne påpekar att beställare borde även vara någon från SKL, viktigt inte minst för förankringen hos kommunerna. Eller att Samverkansgrupp SKL-LM är beställare. Anm: Efter vårt möte beslutade styrgruppen, Lars Malmestål, Göran Carlsson och Pär Hollander division Geodata, att Samverkansgrupp SKL-LM är beställare och att Marianne Leckström och Eva-Marie Engström är adjungerade deltagare i styrgruppen. Kan ett kluster av kommuner gemensamt utgöra en KFF-part? - Ja, de kan ta KFF-uppdrag inom sitt gemensamma område om de omfattas av ett kommunalförbund eller gemensam nämnd. Nästa steg är att bemanningen blir klar och att projektet drar igång med målet att nytt normalavtal om samvrkan KFF-kommuner och Lantmäteriet är framme under Q Övriga frågor Riksrevisionens granskning av SOS Alarm Riksrevisionens granskning av SOS Alarm visar att det saknas adresser till uppskattningsvis bostäder och tusentals andra typer av byggnader. Detta innebär en risk för den nödställde. Riksrevisionen har intervjuat personer både på Lantmäteriet och SKL som förtydligat vad det är som gäller och hur rutinerna går till vid adressättning och hur kommunerna rapporterar till Lantmäteriet. - Marianne påpekar att när Riksrevisionen intervjuade Max Ekberg på SKL hade de sagt att det beror på att kommunerna inte sköter sig. Marianne redovisade då för Riksrevisionen hur det ligger till med nuvarande avtalsupplägg samt lagstiftning endast för bostadsbyggnader och då tog de tillbaka sitt påstående.

10 L a n t m ä t e r i e t Pär menar att granskningen kan ha något positivt med sig eftersom det visar på vikten av att våra adresser är uppdaterade och finns tillgängliga för SOS Alarm och övriga blåljusaktörer. - Ulf redovisar vad som görs i det s.k. Blåljusprojetet som drivs av Lantmäteriet tillsammans med blåljusaktörerna, kommunerna och Trafikverket. Även MSB är informerade utifrån sin roll när det gäller Krisberedskap. Projektet avslutas vid halvårsskiftet men alla parter vill se en fortsättning för att ta fram en gemensam blåljuskarta. Länk: Vinnovas satsning på samhällsbyggnad Marianne undrar om vi ska göra en gemensam ansökan om pengar inom något område. Anders S svarar att han är tveksam utifrån Lantmäteriets nuvarande ekonomiska situation, han återkommer. 10 Nytt från resp. organisation 10.1 SKL Ny representant i Geodatarådet Ann-Sofie Eriksson från sektionen Plan, Miljö och Säkerhet är från 1/7 ny representant i Geodatarådet från SKL efter Marianne L Lantmäteriet Division Fastighetsbildning Under året har man på divisionen Fastighetsbildning gått från fyra till två regioner. Region nord-väst med Robert Brook som chef och region syd-öst med Ulrika Ekebjär som chef. I steg två kommer man även att se över områdena och rollen för enhetscheferna och i steg tre funktionschefsrollen. Handläggningstiderna går tyvärr ej åt rätt håll vilket också gett en politisk otålighet. Största anledningen är att det saknas erfarna förättningslantmätare, krävs kompetens och utbildning. När det gäller ansökan från kommuner att bli KLM är det två ansökningar som är aktuella, Ängelholm som LM sagt nej till och Höganäs som söker en andra gång. Division Geodata Förstudien om framtida tillhandahållande av fastighetsinformation har fortsatt under våren och planen är att ett större projekt ska startas upp i höst. Bl.a. har en extern konsult gjort en

11 L a n t m ä t e r i e t kundbehovsanalys där det kom in mycket intressanta synpunkter, inte bara inom fastighetsinformationsområdet. Enheten myndighetsuppdrag, tidigare GeoSE tillhör från årsskiftet division Geodata. Har stort uppdrag enbart mot Försvarsmakten. Utredningen av en ny myndighetsdatalag har presenterats för justitiedepartementet. Föreslagna förändringar i FRL skulle underlätta mycket för Lantmäteriet när det bl.a. gäller hanteringen av ändamålsprövning och personuppgifter. Det skulle i sin tur underlätta digital redovisning av data och införande av öppna geodata. Men tyvärr verkar det inte som förändringarna kommer att införas/gälla förrän tidigast Kommunikation Lantmäteriets hemsida är uppdaterad om Samverkansgrupp SKL-LM 12 Kommande möten i höst - Onsdag 14 oktober 10:00 16:00 på SKL i Stockholm - Torsdag 10 december 10:00 16:00 på SKL i Stockholm Kopia til Närvarande Frånvarande