L a n t m ä t e r i e t

Transkript

1 1 (8) M ÖTE SAN TECKNINGAR Kopia: Enligt förteckning i slutet av dokumentet Möte i Samverkansgrupp SKL - Lantmäteriet Tid: Onsdag 14 oktober 2015 kl. 10:00 16:00 Plats: Närvarande: Frånvarande SKL, Stockholm Marianne Leckström, SKL Lars Malmestål, Järfälla kommun (repr. KFF) Lars Robertsson, Borlänge kommun Martina Olsson, Lunds kommun (repr. KLM) Peter Nylén, Lantmäteriet, Geodata Ulf Eriksson, Lantmäteriet, Geodata Anders Lundquist, Lantmäteriet, Fastighetsbildning Göran Carlsson, Lantmäteriet, Fastighetsbildning Pär Hedén, Lantmäteriet, Geodata Anders Sandin, Lantmäteriet, Geodata Jan Heimdahl, SKL Ordförande 10:00 12:00 Sekreterare 1 Inledning och dagordning Marianne hälsade välkommen, vi gick igenom och tydliggjorde agendan. 2 Föregående minnesanteckningar NDRK2017 kompletterades med att vid utgången av 2015 är det bara en KLM som fortfarande har periodisk ajourhållning, Motala. I övrigt godkändes minnesanteckningarna 3 Lägesrapporter Svensk geoprocess Pär och Lars rapporterade utifrån läget idag i projektet och den information de höll på GeoInfo i Malmö den 7 oktober. Status ES (enhetliga specifikationer) Laserdata/Höjdmodell Kompl. med höjdkurvor och höjdpunkter Byggnad DPS/Process v. 0.5 klar Remiss pågår Adress DPS/Process v. 0.5 klar Remiss pågår Stompunkter DPS/Process v. 0.5 klar Remiss pågår Väg/Järnväg DPS/Process v. 0.5 i nov ver. 1.0 i april 2016 Ulf Eriksson Lantmäteriet Division Geodata E-post: ulf.eriksson@lm.se Mobil:

2 L a n t m ä t e r i e t Dessutom återstår till juli 2016 att komplettera alla dataproduktspecifikationer med kvalitetssäkrad geometrimodell och att ta fram datautbytesmodeller (XML-scheman med exempeldata) samt att genomföra tester. Status ERS (enhetliga referenssystem) Delredovisning till Näringsdepartementet den 1/10, finns på hemsidan. Status 1 september kommuner i SWEREF 99 och 176 kommuner i RH 2000 Prognos 1 juli kommuner har infört SWEREF 99 och 228 har infört RH 2000 Svensk geoprocess projektmål det som ingår och ska levereras Dataproduktspecifikation (innehållande bl.a. informationsmodell och krav på metadata) Samverkansprocesser kring insamling, lagring, tillhandahållande Ekonomiska villkor för inblandade parter Datamodell/Datautbytesmodell, XML-scheman med exempeldata. det som ej ingår, ligger utanför Svensk geoprocess Datamodell/Datalagringsmodell Databasmodell Filstrukturer

3 L a n t m ä t e r i e t Samverkan Svensk geoprocess Vad händer sedan då? - Samverkan Svensk geoprocess tar under 2016 över stafettpinnen från projektet. När? - Etablering av Samverkan Svensk geoprocess är redan igång startade hösten 2014 och involveras alltmer fram till projektavslut under Hur? - Med Lantmäteriets nationella samordningsroll som nav ska ett nätverk av personer från berörda parter producenter, slutanvändare och systemleverantörer medverka för att nå uppsatta mål. Och göra vad? - Stödja och påskynda användning och införande inom Lantmäteriet, i kommunerna och hos övriga berörda. - Ta fram årsplaner i samverkan Lantmäteriet/SKL/kommunerna - Implementera nya samverkansmodeller och beakta öppna geodata Kommentarer från samverkansgruppen under genomgången När det gäller Kommunikation (väg och järnväg) handlar det om två områden, Nybyggnation och projektering samt Nationell samverkan kring vägar och järnvägar, som ska ingå i Svensk geoprocess. CadQ vill ha datamodellen för Svensk geoprocess, men det skiljer i geometrimodellen mellan olika teman (specifikationer) Pär, Lars, Marianne tar frågorna till styrgruppen för Svensk geoprocess Fler kommuner intresserade av modellen för Flygbild/Ortofoto, bl.a. Varberg och Falun/Borlänge Stort intresse från systemleverantörerna, projektet håller på att planera träffar för samtliga intresserade. Mer information om Svensk geoprocess finns på hemsidan: Projekt Samverkan KFF och Lantmäteriet Göran och Lars presenterade det påbörjade arbetet som sker i samarbete mellan Lantmäteriet och SKL/KFF-kommunerna. Ett projekt är uppstartat med Staffan Bylander division Fastighetsbildning på Lantmäteriet som projektledare, utgångspunkten är det som kom fram vid det gemensamma mötet i december 2014, se nedan:

4 L a n t m ä t e r i e t KFF-avtalen är föråldrade och det finns olika tillämpningar samt Lantmäteriets införande av produktionsutjämning, finns också behov av mer standardiserade arbetsmetoder och harmonisering av datautbyte samt krav på kompetens och utbildning. Dessutom bör datautbytet utvecklas mot Registerkarte-GML. Grundläggande förutsättningarna för nya KFF-avtal Samverkansgruppen diskuterade några av de grundläggande förutsättningarna Ekonomisk ersättning - Tidersättning efter kommunens verkliga kostnader - Kostnadsuppskattning bör kunna lämnas vid mer omfattande arbete KFF-samverkan - Lantmäteriet kan samverka med kommunalförbund eller gemensam nämnd. Leverans från KFF till SLM - Basnivå utifrån nuvarande tekniska standard, KFF levererar enligt standard, punkter och mätskiss KFF kan fortsätta att leverera förrättningskarta enligt vissa kriterier - Integrerad nivå genom Registerkarte-GML Projektet ska ta fram en arbetsmodell hur man kan jobba integrerat med överföring av data och vad som ska levereras åt båda håll, bl.a. geometri Förskjuten projektplan Projektet planerar leverans under våren 2016 och nya KFF-avtal utifrån det nya normalavtalet ska vara möjligt att börja teckna från Q En idé är en workshop med KFF-kommuner och Lantmäteriet inför remissomgången. Kommentarer från samverkansgruppen under genomgången Vet ej säkert hur många KFF-avtal som finns och var samverkan sker Utveckling av Registerkarte-GML är en viktig del för att få en integrerad hantering mellan KFF och SLM Måste vara en digital produktionslinje hela vägen, ger synergi-effekt om framtaget digitalt underlag även kan användas för bygglov På sikt ska alla KFF som tecknar nya avtal använda den integrerade nivån (modellen) På lång sikt ges möjlighet att SLM och KFF använder samma system. SLM vill ha mer hjälp av KFF, med så digital teknik som möjligt KFF-kommunerna vill leverera allt material digitalt till SLM

5 L a n t m ä t e r i e t Intresse finns från systemleverantörerna att i sina system implementera enligt den integrerade modellen (nivån) Samverkansgruppen ställer sig bakom fortsatt arbete i projektet Öppna geodata och ny samverkansmodell Sammanfattning från öppna geodata seminariet på SKL den 1 oktober Seminariet började med att Anna Svedlund Lantmäteriet och Allan Almquist Malmö stad redovisade den s.k. Finansieringsgruppens arbete med en ny samverkans- och ersättningsmodell. Gruppen har tagit fram tre förslag, A, B och C, som presenterades och innebörden av de tre modellerna gicks igenom. Diskussioner följde gruppvis utifrån utdelade frågeställningar. Efter lunch gjorde Anna och Allan en mer omfattande genomgång av modell C, den modell som gruppen och tillsammans styrgruppen föreslår att vi går vidare med som ny samverkans- och ersättningsmodell mellan SKL/kommunerna och Lantmäteriet. Diskussioner följde gruppvis utifrån nya frågeställningar. Kort om föreslagen samverkans- och ersättningsmodell Utgår från bruttokostymen i dagens modell, ca 68 mkr Utgår från att ersättningen avser två delar; datadel och hanteringsdel Bruttoersättningen fördelas dels mellan informationsslag, dels mellan kommunerna (enligt någon form av volymparametrar) samt reduceras ev. för enskild kommun i förhållande till om ett antal kvalitetskrav uppfylls eller ej (leveranskvalitet, datakvalitet) Utgår från att såväl kommunerna som Lantmäteriet ska ha full effekt av att den andra parten öppnar sina geodata När Lantmäteriet öppnar sina geodata får alla användare (självklart även kommunerna) avgiftsbefrielse för dessa data. När kommun öppnar sina geodata tappar man ersättningen för datadelen, men inte för hanteringsdelen. Kommunikationsgruppens arbete Seminariet avslutades med att Julia Björklund Stockholms stad presenterade gruppens arbete utifrån ett koncept bestående av tre delar: Kommunikationsmaterial (bildspel, talmanus, kommunikationsstöd) Kunskapsbank (bl.a. andras erfarenheter), finns idag bara en början Aktivitetsbank, konkreta aktiviteter som gjorts, t.ex. i en kommun Därefter följde diskussioner även här utifrån utdelade frågeställningar.

6 L a n t m ä t e r i e t Fortsatt arbete Diskuteras vid styrgruppsmöte den 19 oktober Styrgruppen beslutar, efter seminariet den 1/10, att Finansieringsgruppen ska gå vidare med konkretisering av föreslagen modell. Ett möjligt scenario är att vi skulle kunna nå fram till ett nytt samverkansavtal under 2016 och att tecknande av nya avtal kan ske med giltighet fr.o.m. 1/ Vi kan komma att behöva ett enklare interimsavtal som hanterar effekterna av när en kommun öppnat/öppnar upp sina geodata Kommentarer från samverkansgruppen under genomgången SKL har ett internt möte den 19/10 om hur SKL kan/ska hjälpa kommunerna som vill öppna sina data (geodata) Kommunikationsgruppens material måste målgruppsanpassas, vissa kommuner vill/behöver mer, andra mindre Vilka geodata är viktiga för kommunerna resp. Lantmäteriet att öppna Vid träffen mellan Lantmäteriet och de sju största Skånekommunerna den 9/10, efter GeoInfo i Malmö, visade det sig vid en längre diskussion att det kanske är samhällsbyggnadsprocessen som ska gynnas av öppna geodata 4 Nytt från resp. organisation SKL Sektionschef på Infrastruktur och fastighet Chefsrekrytering pågår för ny chef på sektionen, beslut inom kort. Lantmäteriet Myndighetsdatalag Informationsutredningen är klar och är ute på remiss, det man bl.a. säger är att skapa en Myndighetsdatalag. Lagen vill bl.a. ge mer makt åt resp. myndighet och en översyn av FRL. Malgorzata Drewniak som varit Lantmäteriets repr. i utredningen har tagit fram en PM om vad Lantmäteriet vill, bl.a. utifrån dagens teknik och användning. För Lantmäteriet är det viktigt att regeringen snabbt tar beslut om att införa den nya Myndighetsdatalagen. Nytt tillhandahållande av fastighetsinformation Den förstudie som startades under våren är klar och projektet har startats upp under hösten med en extern huvudprojektledare. Projektet som har högst prioritet av Lantmäteriets utvecklings-

7 L a n t m ä t e r i e t projekt planeras pågå i tre år. Under 2016 ska det fokusera på produkter, kundgränssnitt, affärsstöd och kommunikation. Lantmäteriet 40 år i Gävle, Lantmäteriet firar 40 år i Gävle och det har uppmärksammats vid en tillställning där bl.a. bostads-, stadsutvecklings- och IT-minister Mehmet Kaplan deltog, liksom flera regionala intressenter. Strategisk plan 2025 Lantmäteriets direktion har gjort ett scenarioarbete som ett första steg för den interna strategiska plan som Lantmäteriet håller på att ta fram. Planen tas fram i en iterativ process mellan ledning och medarbetare, ska vara klar till medarbetardagen i augusti Scenarioarbetet kan vara intressant att presentera vid nästa möte i samverkansgruppen Kompetensbrist Kompetensbristsituationen inom lantmäteriområdet håller fortfarande i sig, är snarare värre idag än tidigare. Vi har en dialog med Regeringskansliet om att det börjar bli samhällskritiskt. Övriga frågor Nytt handläggningssystem KLM Martina informerade om att KLM-kollektivet har skickat en skrivelse till Lantmäteriets Gd om bristen på tydlig tidplan för införande av nytt handläggningsstöd som ersättare till dagens Trossen. De vill tillsätta en utredning som ser på tidplan, teknik och ekonomi redan innan årsskiftet. - Anders Lundquist svarar att han fått brevet men behöver mer information från KLM. Vi på SLM är lika frusterade på Trossensystemet som är från 1998 och dagens arbetsmetoder med teamarbete och produktionsutjämning ökar behovet av nytt system än mer. Ett förarbete kommer att påbörjas under 2016 utifrån att arbetet med ny lagringsmiljö, det s.k. Exodus-projektet, nu är påbörjat, men först 2018 vet vi exakt hur vi kan utveckla det nya handläggningssystemet. - Martina menar att KLM ville genom brevet tydliggöra sin frustration för Lantmäteriets Gd. - Anders förstår det och lovar att det kommer att ske en löpande dialog med KLM. Uppföljning ABT-avtal Pär redovisade läget för den uppföljning av ABT-avtalen som pågår just nu inför årsskiftet, arbetet ej helt klart utan pågår.

8 L a n t m ä t e r i e t En årlig uppföljning av avtalen sker i februari och september. 16 kommuner kommer inte att klara sin avtalsnivår utan sänks i samband med årsskiftet Det som bl.a. brister är att Byggnad saknar adress, gäller bostad, verksamhet, samhällsfunktion och industri. Även att flerbostadshus saknar lägenhet. När det gäller höjning så är det 19 kommuner som begärt höjning för Adress, 19 för Byggnad och 12 för Övrig topografi - Kontroll pågår av dessa kommuner (höjningar). Kommentarer från samverkansgruppen under genomgången Adress borde vara det viktigaste objektet vid framtagandet av nytt samverkansavtal, inte minst utifrån kraven från blåljus. Goda exempel som det från Mora kommun där man haft sommarjobbare som inventerat adresser i hela kommunen borde spridas. Inom adressområdet måste vi alla gemensamt trycka på vikten av att kommunerna uppdaterar det nationella registret. Blåljusprojektet Ulf redovisade vad som gjorts i det precis avslutade blåljusprojektet och att Lantmäteriet bestämt att fortsätta med en andra etapp under Målet är en gemensam blåljuskarta för samtliga aktörer som kan användas både av ledningscentraler och i fordonen. Mer information på projektets hemsida: 5 Samverkansgruppens roll och uppgifter Gick igenom det bildspel vi tog fram vid mötet i juni och konstaterade att det stämmer mycket väl med vad vi anser idag. Saknas fortfarande lite kring det praktiska arbetet, men det tar vi upp vid nästa möte då vi också gör bildspelet som ett gällande dokument. Ulf åtgärdar de små justeringar vi kom överens om och skickar ut ett uppdaterat material inför nästa möte i december 6 Kommunikation Lantmäteriets hemsida om Samverkansgrupp SKL-LM 7 Kommande möte Torsdag 10 december 10:00 16:00 på SKL i Stockholm Kopia til Närvarande Frånvarande