Ung livsstil på Lidingö

Transkript

1 Ung livsstil på Lidingö

2 Vi ska skapa förutsättningar för en meningsfull fritid Innehåll Kultur- och fritidsförvaltningen har i uppdrag att arbeta för att ge unga på Lidingö de bästa förutsättningarna för att skapa en meningsfull och aktiv fritid. För att lyckas med detta måste vi hålla oss uppdaterade om hur unga på Lidingö mår, vad de gör på sin fritid, och vad de vill att staden ska satsa på. Ett sätt att ta reda på det är genom enkätundersökningen Ung livsstil som genomförs på Lidingö vart fjärde år under ledning av fritidsforskaren Ulf Blomdahl. Senaste gången den gjordes var hösten 2011 då av Lidingös ungdomar i åldern år deltog och svarsfrekvensen var 90 procent. Anmärkningsvärt och positivt när det gäller resultatet är att andelen gymnasieflickor som är regelbundet fysiskt aktiva har ökat sedan den förra livsstilsundersökningen som gjordes I detta avseende går Lidingö mot strömmen om man jämför med övriga kommuner som deltar. Att fler unga besöker biblioteket och att andelen gymnasieungdomar som är aktiva i en förening har ökat är två andra områden där Lidingö sticker ut. Vår förhoppning är att den här broschyren ska ge dig som Lidingöbo, förtroendevald, ledare i en förening eller anställd värdefulla kunskaper och insikter. Ung livsstil är också viktig vägvisare för oss i staden i arbetet med att utveckla våra verksamheter. Mer om hur vi kommer att jobba vidare med resultatet hittar du i kapitlet Nästa steg. Trevlig läsning! Eva Arfwedson förvaltningschef, kultur och fritid i Lidingö stad Ta del av den fullständiga rapporten: Ung livsstil innehåller en rad olika frågor som rör ungdomars livssituation, hälsa, och fritid. Tidigare studier genomfördes 2003 och Övriga kommuner som deltar är Stockholm, Linköping, Norrköping, Helsingborg, Jönköping, Huddinge, Eskilstuna och Haninge. Så mår unga på Lidingö. 4 Idrott och motion i vardagen. 8 Föreningslivet viktigt. 10 Kulturintresset ökar. 12 Fritidsgården som mötesplats. 14 Biblioteket lockar fler unga. 16 Nästa steg?

3 Majoriteten av de gymnasieungdomar på Lidingö som har medverkat i Ung livsstil 2011 skattar både sin fysiska och psykiska hälsa som bra eller ganska bra. Positivt är att andelen gymnasieflickor som skattar sin hälsa som bra har ökat jämfört med På högstadiet ligger resultaten på ungefär samma nivå som för fyra år sedan, men något lägre än Jag tränar på gymmet cirka fyra gånger i veckan, både styrka och kondition. Sen brukar jag promenera mycket med hunden. När jag tränar mår jag bättre, koncentrerar mig lättare och blir duktigare på att strukturera skolarbetet. Träningen är också ett sätt för mig att stressa av när det är mycket i skolan. Greta Werner, 17 år SÅ MÅR UNGA Så mår unga på Lidingö Högstadiet Bra Ganska bra Varken bra eller dålig Ganska dålig 8 Så skattar ungdomar sin hälsa Dålig Bra Gymnasiet Ganska bra Varken bra eller dålig Bra Ganska dålig Ganska bra Dålig Varken bra eller dålig Ganska dålig Dålig Resultatet från Ung livsstil 2011 visar att en stor del av ungdomarna på Lidingö skattar både sin fysiska och psykiska hälsa som god och sin livskvalitet som hög. Psykosomatiska besvär som till exempel sömnproblem, huvudvärk och ihållande trötthet förekommer, men siffrorna på Lidingö ligger i linje med eller är lägre än i andra kommuner. Många svarar att de trivs bra i skolan och andelen som skolkar är relativt låg. Majoriteten trivs också bra eller mycket bra med sin fritid och den offentligt stödda fritidsverksamheten når en stor andel av ungdomarna på Lidingö. Många anser också att det är viktigare att vara fysiskt aktiv för att må bra, än för att tävla. Stress och sömnproblem De vanligaste hälsorelaterade besvären bland ungdomar på Lidingö är stress, ihållande trötthet och svårt att sova. Var fjärde elev på högstadiet och gymnasiet svarar att de känner sig stressade i stort sett varje dag. Nästan lika många upplever en ihållande trötthet och drygt tio procent svarar att de har svårt att somna/sova. Det finns dock stora skillnader mellan pojkar och flickor. Det är betydligt fler flickor än pojkar som upplever stress och ihållande trötthet nästan dagligen. Här står vi inför en utmaning där staden tillsammans med föräldrar, föreningar och privata aktörer behöver samarbeta för att stötta och hjälpa unga att hantera stress och kravfyllda situationer. Hur ungdomar upplever sin skol- och fritidssituation är också viktigt för ungdomars hälsa och livskvalitet. Dessa områden, liksom olika levnadsvanor beskrivs mer utförligt i rapporten Så mår ungdomar på Lidingö en fördjupning av resultaten från undersökningen Ung livsstil Matvanor På högstadiet äter en fjärdedel av ungdomarna frukt eller bär minst två gånger per dag. Något fler, 33 procent, uppger att de äter grönsaker eller rotfrukter minst två gånger per dag. På gymnasiet är motsvarande siffror 31 respektive 42 procent. Även om undersökningen inte säger något om mängden frukt eller grönsaker som ungdomarna äter vid varje tillfälle ger siffrorna en fingervisning om hur stor andel av ungdomarna på Lidingö som kan tänkas få i sig 4 5

4 Källängens träningsgrupp Hulken tränar varje onsdag. Hulken står för: Hälsa, Ungdomar, Lidingö, Kunskap, Energi och Nöje. SÅ MÅR UNGA Ungdomarnas tobaks-, alkohol- och narkotikavanor i högstadiet i högstadiet i gymnasiet i gymnasiet Tobak Alkohol Cannabis den rekommenderade mängden frukt och grönsaker (500 gram per dag). Undersökningen visar att 18 procent av högstadieeleverna och 22 procent av gymnasieeleverna dricker läsk eller enegidryck minst en gång per dag, en mängd som på sikt skulle kunna påverka hälsan negativt. Tobak, alkohol och narkotika Ung livsstil 2011 visar att andelen ungdomar som den senaste månaden har brukat tobak, alkohol eller cannabis är mer än dubbelt så stor på gymnasiet som på högstadiet. De flesta ungdomar får alkohol genom kompisar som köper ut. På högstadiet uppger 17 procent av pojkarna och 34 procent av flickorna som dricker alkohol att de tar av sina föräldrars förråd. På gymnasiet är det köper själv alternativet som är näst vanligast. När det gäller narkotika är det hasch och marijuana som är den vanligaste illegala drogen. Andelen som har provat eller regelbundet använder cannabis har ökat sedan den senaste undersökningen, främst bland pojkar på gymnasiet. Källängsgården lär unga om kost och träning För att ge ungdomar på Lidingö möjlighet att lära sig mer om kost och träning har fritidsgården Källängsgården startat hälsoprojektet Hulken. Vi riktar oss främst till ungdomar i åldern 12 år och uppåt. Tanken är fånga upp dem som inte tillhör någon förening, är stillasittande eller har dåliga kostvanor, säger Maria Lönnqvist, hälsopedagog och fritidsledare på Källängsgården. Tillsammans med kollegan Sara Bodling är hon initiativtagare till projektet. Hulken kom till för att de själva såg ett behov och för att ungdomar lämnat in önskemål om den här typen av verksamhet. Vi brukar vara ute och springa tillsammans med ungdomarna och efter det kör vi ofta ett cirkelpass med olika stationer. Vi brukar avsluta med att prata en stund om kost och träning och vikten av att äta rätt för att orka med både skolan och fritiden, berättar Sara Bodling, hälsopedagog på Källängsgården. 6 7

5 De flesta killar känner någon som har en bräda medan Longboard inte alls är lika utbrett bland tjejer. Det ville vi ändra på och så föddes idéen att starta en Longboard-skola för tjejer. I slutet av sommaren hade vi en grupp på 16 tjejer. De kommer att hjälpa oss att arrangera Sveriges första Longboard Camp här på Lidingö i sommar, säger Jesper Fröberg, fritidsledare på Sticklingegården och initiativtagare till Longboardskolan. Så ofta idrottar ungdomar Högstadiet Aldrig < 1 gång/v 1 gång/v 2-3 ggr/v 4-5 ggr/v > 5 ggr/v Gymnasiet Aldrig < 1 gång/v 1 gång/v 2-3 ggr/v 4-5 ggr/v > 5 ggr/v Idrott och motion i vardagen Regelbunden träning och motion är viktigt för hälsan. Träning har också ett direkt samband med ungdomarnas självskattade hälsa och upplevda livskvalitet och kan vara ett sätt att hantera och motverka stress. Gymnasieflickor rör sig mer Senaste Ung livsstil visar att ungefär åtta av tio pojkar och flickor på högstadiet tränar eller motionerar minst två gånger per vecka på sin fritid. Denna andel har inte förändrats nämnvärt över tid. På gymnasiet är siffran aningen lägre, men positivt är att andelen flickor som rör på sig regelbundet har ökat från 65 till 77 procent. Tränar för att må bra Att må bra är det viktigaste skälet till att ungdomarna motionerar. Att ha kul, få bra kondition eller att bygga upp kroppen är andra viktiga skäl. De som inte rör på sig regelbundet säger att det beror på att de ännu inte hittat någon aktivitet som de tycker är rolig eller att de inte orkar. Därför är det viktigt att staden, öns föreningsliv och privata aktörer arbetar för att underlätta för och locka ungdomar på Lidingö att prova nya träningsaktiviteter. Longboardskolan betyder jättemycket för mig. Den visar att man inte måste vara proffs eller kille för att åka bräda. Jag tror jag pratar för alla i gruppen när jag säger att skolan har hjälpt oss att komma ur vårt skal och rädslan för att göra bort oss. Det är en sådan härlig och schysst stämning mellan oss tjejer i gruppen trots att vi har olika intressen, går i olika skolor och är i olika åldrar. Det är så himla kul att se när det kommer nya tjejer till gruppen, hur snabbt de lär sig. Vissa har aldrig stått på en bräda tidigare, men efter tre timmar övar de på slides. Twyla Lidén, 15 år Idrott och friluftsliv viktigt Nästan hälften av ungdomarna på högstadiet och gymnasiet anser att staden i första hand ska satsa på idrott när det gäller olika typer av fritidsaktiviteter. Ungefär var fjärde ungdom anser att satsningar på natur i form av parker, badplatser, naturområden med mera är viktigast. Idrotten har störst stöd bland pojkar och naturen bland flickor. I Ung livsstil 2011 får friskvårdsanläggningar starkt stöd. Övriga önskemål är lokaler för dans, simhall, gym, klättervägg, spontanidrottsplats och olika aktiviteter i naturen. Utmaningar inför framtiden Spontanaktivitetsplatser som lockar flickor. Skapa bättre möjligheter till dans, aerobic, yoga. Anlägga ett tryggt belyst motionsspår runt Lidingövallen. Förbättra strandbaden genom borttagning av sly och träd samt placera grillar, aktivitetsplats, uteduschar och badbryggor. Skapa bättre förutsättningar för all typ av cykling. 8 9 IDROTT OCH MOTION

6 Jag är engagerad i Hersby Cheerleading och har sysslat med gymnastik och dans i hela mitt liv. I dag är jag själv gymnastiktränare för 5-åringar i föreningen Aktiv Ungdom. Gymnastiken har betytt väldigt mycket för mig. Den har gett mig självförtroende i övriga livet och både mental och fysisk styrka. Jag har tyvärr slutat träna själv nu eftersom det är så mycket i skolan. Men, jag hade nog fortsatt om det fanns en organiserad grupp för de som skulle vilja hålla på lite på skoj och inte tävla. Elsa von Otter, 18 år FÖRENINGSLIVET Föreningslivet viktigt Föreningarna på Lidingö engagerar flera tusen barn och ungdomar och de spelar en viktig roll för deras uppväxtmiljö och hälsa. Föreningarna skapar bra plattformar där unga utifrån sina egna intressen kan vara delaktiga och utvecklas både socialt, fysiskt och mentalt. Av barn- och ungdomsföreningarnas totala antal medlemmar, utgör ungdomar en tredjedel, och dessa är nästan uteslutande med i idrottsföreningar. Fotboll och amerikansk fotboll i topp De mest populära idrotterna bland flickor är amerikansk fotboll, ridning och tennis. Dans är större än alla dessa idrotter men är inte organiserad i föreningsform. Bland pojkarna är det fotboll, tennis och golf som lockar flest. Unga aktiva i idrottsförening mår bättre Att vara aktiv i en idrottsförening har en positiv inverkan på den självskattade hälsan. Både flickor och pojkar som är medlemmar i en idrottsförening skattar sin fysiska och psykiska hälsa som bra i större utsträckning än de som inte är med i en förening. Föreningsaktiva på gymnasiet ökar Generellt i Sverige lämnar många ungdomar föreningslivet i tonåren. Ett positivt trendbrott på Lidingö är att andelen gymnasieungdomar som är aktiva i en idrottsförening ökade från 41 procent till 50 procent mellan 2007 och Det gör att Lidingö skiljer sig från andra kommuner, där snittet för gymnasiet ligger på cirka 34 procent. Ha kul och må bra motiverar mest Det som motiverar ungdomarna i deras idrottande är först och främst att ha kul, må bra, vara med kompisar och att bygga upp kroppen. Att tävla och bli bäst tycker över 30 procent av gymnasieungdomarna i undersökningen är inte är viktigt alls. Utmaningar inför framtiden Möjliggöra för ungdomar att hitta nya vägar in och stanna kvar längre i föreningsidrotten. Främja inkludering av underrepresenterade grupper och unga personer med funktionsnedsättning i befintliga föreningar. Tydliggöra den långsiktiga planeringen och investeringen i lokaler och anläggningar % 12% 8% 4% Am. fotboll Ridning Amerikansk fotboll är populärt bland både tjejer och killar på Lidingö. Medlemskap i idrottsföreningar i gymnasiet i gymnasiet Tennis Friskis&Svettis Gymnastik 2 16% 12% 8% 4% Fotboll Tennis Golf Am. fotboll Friskis&Svettis

7 Jakob Degerfeldt, 20 år och Andreas Ferrada-Noli, 19 år, repar för fullt inför premiären av Kung Ubu på Sagateatern. De drömmer båda om att jobba med teater i framtiden och planen är att söka in tillsammans till Skara Skolscen. Kulturintresset bland högstadieungdomar Kulturintresset ökar På Lidingö finns musikskolan och Sagateatern som drivs i kommunal regi. Stadsbiblioteket driver en skrivarverkstad för ungdomar. På Skärsätragården finns replokaler och studio, och på Elverket finns en stor konsertverksamhet. Lidingö har också flera privata dansskolor. Ökat intresse för kultur på högstadiet Vid varje nytt undersökningstillfälle har andelen unga som tycker att staden ska satsa på kultur ökat markant. Med kultur menar vi i den här undersökningen teater, dans, kör, utställningar, musikskola, bibliotek och kulturföreningar. nas stöd är störst och har fördubblats sedan nas stöd är mindre, men har tredubblats under samma period. Bland flickorna är stödet för satsningar på idrott, natur och kultur ungefär lika stort. Kultur är alltså ett viktigt fritidsintresse för många flickor och även för en del pojkar. Konserter och verkstad för eget skapande lockar På frågan vilka kulturverksamheter man skulle vilja att staden satsar på blir svaret i hela ungdomsgruppen konserter följt av filmvisning och verkstad för eget skapande exempelvis för arbete med film, foto, design, textil, bild, form eller webb. Sagateatern är lite som mitt andra hem. Jag har varit med i olika teatergrupper här sedan jag var 10 år. För att utvecklas i sitt skapande behöver man förebilder och människor som inspirerar en. De vuxna som finns här har spelat en viktig roll för mig i mitt liv och min personliga utveckling. Genom teatern har jag också fått många nya vänner. Jag tycker att staden borde satsa mer på Elverket som en mötesplats inom kultur och ordna fler föreställningar och konserter för ungdomar där. Andreas Ferrada-Noli, 19 år Kulturell mötesplats för äldre ungdomar Eftersom ungdomars kulturaktiviteter ofta tar sig till uttryck i publika evenemang är kulturen en viktig del av en levande ungdomsverksamhet. Vi ser också att det finns stor efterfrågan på platser där man har möjlighet att skapa själv och utvecklas inom ett intresseområde. I dag finns till exempel ingen kulturverksamhet eller mötesplats för bildkonst på Lidingö som motsvarar det som finns inom musik, teater och dans. Utmaningar inför framtiden Möjliggöra för kulturella mötesplatser och scener där Lidingöungdomarna kan uppträda och inspirera andra unga. Komplettera utbudet av kulturverkstäder för ungdomar inom efterfrågade konstformer. Underlätta för ungdomars egna idéer och initiativ när det gäller kulturella aktiviteter KULTURINTRESSET

8 Fritidsgården som mötesplats På Lidingö finns totalt sju fritidsgårdar. Två av dem vänder sig i första hand till ungdomar med olika funktionsnedsättningar och de övriga fritidsgårdarna erbjuder öppen verksamhet för alla ungdomar. Fritidsgårdarna är spridda över hela ön och finns i Sticklinge, Källängen, Gångsätra, Högsätra, Skärsätra och Käppala. Alla våra fritidsgårdar genomsyras av valfrihet och ungdomarna är med och påverkar verksamhetens innehåll. Vi ser att Fritidsgårdarnas tillgänglighet och öppettider under kvällstid har ökat sedan den förra livsstilsstudien Mötesplatsernas profiler och verksamhet inom musik, multimedia och hälsa är efterfrågade och attraktiva för ungdomarna. Musik är en viktig del i fritidsgårdarnas verksamhet där vi ser att vi når många, framförallt äldre ungdomar. Lidingö Rock är ett exempel på ett evenemang som engagerar många unga både på Lidingö och i övriga landet. Tävlingen som är inne på sitt 26:e år, ger unga okända band möjlighet att få framföra sin musik och även inspirera andra unga till att börja. Fritidsledare på nätet Ungdomar umgås i dag lika mycket via sociala medier som att de träffas på fritidsgården eller hemma. Som första fritidsgård på Lidingö nätvandrar Kulan fem dagar i veckan. Det innebär att fritidsledarna dagligen är inne på bloggar och sociala forum som Facebook och Instagram där de möter och kommunicerar med ungdomarna. Tanken är att satsningen på fritidsledare på nätet ska utvecklas även på övriga fritidsgårdar. Våren 2012 fick fritidsgården Kulan pris för Sveriges bästa nätsatsning för sitt arbete med att möta unga på nätet. Priset delades ut av organisationen Surfa Lugnt. Fler vill besöka fritidsgården 16 procent av ungdomarna i årskurs 7 9 svarar att de besökt en fritidsgård under senaste månaden. Betydligt fler ungdomar skulle vilja besöka en fritidsgård, men gör det inte i dagsläget. Majoriteten av dem svarar att det är roligare att vara hemma med en kompis och jag har så mycket annat att göra. Valfrihet och eget inflytande viktigast Valfrihet och eget inflytande är det som ungdomarna skattar som det allra viktigaste med en fritidsgård. Att det finns en miljö där man bara kan vara anser många också vara ganska eller mycket viktigt. Lokalernas utformning har stor betydelse. Det är viktigt att de är mysiga och anpassade för ungdomar och deras aktiviteter, att det är öppet på kvällar och helger och att det är både tjejer och killar som besöker fritidsgården. Utmaningar inför framtiden Nå fler ungdomar genom att erbjuda en större bredd av fritidsaktiviteter och skapa attraktiva mötesplatser som tilltalar många. Erbjuda fler ungdomsfester på Elverket, lovarrangemang i form av turneringar, musik- och teaterföreställningar och konserter. Jag är på fritidsgården nästan varje dag om jag inte har mycket i plugget. Ibland tar jag med mig läxorna dit och då brukar jag få hjälp av personalen. Jag hänger på gården för att det är kul. Man träffar kompisar där och vi hittar på roliga saker tillsammans. Rebecka Amini, 14 år Vad är viktigast för en fritidsgård? Högstadieungdomar Att både killar och tjejer är där Att jag får välja om jag vill delta i aktiviteter Mysiga lokaler anpassade för ungdomar Öppen på fredagkvällar Fritidsgården har ett café Att man kan vara där och bara vara FRITIDSGÅRDEN

9 BIBLIOTEKET Biblioteket lockar fler unga Flera undersökningar visar att barn och ungdomars läsvanor och läsförståelse minskar i Sverige. Allt färre unga besöker bibliotek och lånar olika typer av medier (Kungliga Biblioteket). Trots dagens ändrade medievanor hos unga har det på Lidingö stadsbibliotek skett en positiv förändring som bryter mot den allmänna bibliotekstrenden. Den senaste Ung livstilundersökningen visar att fler barn och unga besöker biblioteket jämfört med förra undersökningen. Barn och unga uppger även att de vill gå till biblioteket oftare än vad de gör vilket ger stadsbiblioteket en bra möjlighet att locka till sig fler unga. läsa eller studera. 44 procent av ungdomarna besöker stadsbiblioteket för att det är en trivsam miljö medan 41 procent gör det för att få tips om böcker. Av gymnasieeleverna upplever 71 procent att stadsbiblioteket är bra för att de kan låna böcker och 66 procent kommer till biblioteket för att sitta och läsa eller studera. 51 procent besöker stadsbiblioteket för att vistas i en trivsam miljö och 36 procent för att få tips om böcker. Skillnaden i läsvanor mellan pojkar och flickor på Lidingö är mindre än i andra kommuner i Sverige. Något som gäller både högstadieoch gymnasieungdomar. Utmaningar inför framtiden Jag brukar gå hit och plugga ungefär en gång i månaden så det Minska glappet mellan dem som vill gå till biblioteket och dem är inte så ofta. Men, jag borde gå hit oftare. Det är bra att sitta som redan går till biblioteket. här. Man kan sitta ostört i ett rum och det finns inte så mycket Stimulera till att fler pojkar besöker och använder bibliotekets annat som distraherar. Ibland kan det vara svårt att få tag på tjänster. ett rum. Det vore bra med ännu fler enskilda rum där man kan Plats att läsa och studera Behålla och utveckla bredden av bibliotekverksamhet så att den sitta och plugga. Jag brukar inte låna böcker här, men läser ganska mycket. Hittar jag en riktigt bra bok läser jag nästan Omkring 90 procent av högstadieeleverna och 80 procent av gymnasisterna har läst en bok under de senaste fyra veckorna (då ingår inte Fortsätta arbetet för att erbjuda en stimulerande miljö för stu- upplevs som öppen och lockande för unga med olika intressen. varje dag. skolböcker eller läxor). dier och kreativitet. Hugo Mårtensson, 17 år 72 procent av eleverna i högstadiet som besökt stadsbiblioteket Göra skrivardagar för unga till en naturlig del av den ordinarie gör det för att låna böcker och 49 procent gör det för att sitta och verksamheten

10 NÄSTA STEG? Lokal för gruppträning Lokal för gruppträning Klättervägg Klättervägg Motionsspår/skidspår Motionsspår/skidspår 4 Topp fem-önskemål bland ungdomarna i högstadiet i högstadiet i gymnasiet Lokal för gruppträning Lokal för gruppträning i gymnasiet Klättervägg Motionsspår/skidspår Klättervägg Motionsspår/skidspår Nästa steg? En viktig del i kultur- och fritidsförvaltningens uppdrag är att skapa attraktiva mötesplatser. Resultatet av Ung livsstil visar också att det finns ett behov av att satsa på nya attraktiva mötesplatser och aktiviteter för ungdomar. En utmaning som vi kommer att jobba vidare med framöver är att göra det lättare för ungdomar att hitta nya sätt att vara aktiva, inom så väl idrott och motion som kulturella aktiviteter oavsett om det sker i en förening, på en fritidsgård eller på stadsbiblioteket. För att träffa rätt från början kommer vi att göra det i samarbete med ungdomarna själva. Involvera ungdomarna Under våren 2013 har vi genomfört fokusgrupper med ungdomar i åldern år för att förstå och fördjupa resultatet. Vi får naturligtvis också in många värdefulla synpunkter från de ungdomarna vi möter i våra olika verksamheter. Sociala medier som Facebook och Instagram samt våra egna utvärderingssystem och enkäter är andra viktiga kanaler för återkoppling. Vi kommer också att se över och utveckla våra kontaktytor med ungdomsgruppen, där det behövs kommer vi att skapa nya forum för att fånga upp ungdomarnas åsikter och tankar och involvera dem i arbetet med att driva våra verksamheter framåt. Utifrån resultatet av Ung livsstil arbetar vi redan nu med följande: Skapa nya mötesplatser på helger Målet är att skapa nya mötesplaster för unga på helgerna utifrån olika intressen som lockar och aktiverar. Elverket kommer att spela en viktig roll i det arbetet. Uppmuntra eget skapande Möta ungdomars ökade intresse för eget skapande och vilja att visa upp vad de har gjort. Det gör vi bland annat genom att ge ungdomar möjlighet att ställa ut egen konst under Lidingö konsthelg och i samband med Kulturnatten. Ge mer plats för unga på biblioteket Arbeta med en bred biblioteksverksamhet som är öppen och lockande för unga med olika intressen. Redan nu har man gjort en omfattande ommöblering för att skapa mer utrymme för ungdomars behov. Skapa nya anläggningar för spontanaktiviteter Skapa nya anläggningar för spontana aktiviteter. Här tittar vi särskilt på hur vi i större utsträckning kan tillgodose flickors behov och önskemål. Under våren 2013 påbörjas också arbetet med att bygga ett trygghetsspår runt Lidingövallen. På kan du ta del av den fullständiga rapporten. För mer information: John Svensson, kulturchef Telefon E-post john.svensson@lidingo.se Skidbacke/dream park Fotbollsplan Skidbacke/dream park Skjutbana Fotbollsplan Skjutbana Spontanidrottsplatser Fotbollsplan Spontanidrottsplatser Fotbollsplan Sporthall för bollsporter Rackethall Sporthall för bollsporter Rackethall

11 Foto: Anja Callius, Micke Lundström (sid 11), Matton (sid 3, 4). Text: Kristina Israelsson. Formgivning: Kicki Braun Informationsenheten, Lidingö stad, Tryckt på miljövänligt papper hos EO Grafiska, 2013.