Synpunkter på Förslag till nationell plan för transportsystemet N2017/05430/TIF
|
|
- Sten Nilsson
- för 5 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Ert dnr: N2017/05430/TIF Näringsdepartementet Stockholm Synpunkter på Förslag till nationell plan för transportsystemet N2017/05430/TIF Cykelfrämjandet tackar för möjligheten att lämna synpunkter på Förslag till nationell plan för transportsystemet Cykelfrämjandet är en ideell organisation med 26 lokala kretsar fördelade över hela landet och har drygt medlemmar. Cykelfrämjandet har som mål att göra Sverige till en verklig cykelnation, vilket enligt oss innebär skapa förutsättningar för att fler ska kunna välja att cykla, oftare. Detta har många positiva effekter för både individen och samhället. Bättre miljö, bättre folkhälsa och mindre utsläpp är några. Men också ökad självständighet och demokratisering av människors möjlighet att transportera sig. Vi arbetar lokalt och på riksnivå med att främja cykling för bättre miljö, hälsa och för att få en säker trafikmiljö i hela landet. Gång- och cykeltrafiken spelar redan en avgörande roll då de tillsammans svarar för en tredjedel av svenskarnas personresor. Vi tycker det är viktigt att kontinuerligt satsa på och utveckla förutsättningarna för hållbara och effektiva transporter av människor och gods. Detta är av avgörande betydelse för Sveriges invånare, näringsliv och konkurrensförmåga. Sverige ska vara klimatneutralt om 30 år vilket innebär att vi inte ska ha några nettoutsläpp av klimatgaser. Transporterna är i dagsläget till ca 80% beroende av fossil energi varför effektiva åtgärder behöver vidtas skyndsamt. För att dessa åtgärder inte i huvudsak ska behöva innebära att vi minskar antalet resor och transporter är det avgörande att möjliggöra för fler att kunna välja cykel och gång. För att detta ska vara möjligt krävs att de aktiva färdsätten cykel och gång ges kraftigt ökade resurser, mer yta och ökad framkomlighet.
2 Framtidens samhälle kommer att präglas av urbanisering, ökad tjänstesektor och ökat intresse för, men också brist på fysisk aktivitet. Dessa områden har en tydlig koppling till våra transporter och vilka principer vi tillämpar för samhällsplaneringen. Vi står inför en kraftig utveckling av tekniker inom transportområdet; automatisering, digitalisering och elektrifiering. Inte minst syns detta på det ökade intresset för elcykling. Det är viktigt att se till helheten och vinnlägga sig om ett transportsystem som har en bred måluppfyllelse av de transportpolitiska målen. Utifrån vetskapen om att hälften av alla bilresor är kortare än 5 kilometer och att runt 80 procent av bilresorna i tätort är kortare än 3 4 kilometer har cykel och gång, det vill säga aktiv mobilitet, en stor potential. Förbättrade förutsättningar för cykel som trafikslag skulle både öka transportsystemets effektivitet, förbättra miljön och bidra till folkhälsan. Sedan 20 år tillbaka styrs det svenska trafiksäkerhetsarbetet av målet att ingen ska dödas eller skadas allvarligt i trafiken, nollvisionen. Vi menar emellertid att detta mål inte längre är tillräckligt utifrån ny kunskap kring transportsystemets påverkan och samhällsnyttan med ökad fysisk aktivitet. Varje år dör det i Sverige uppskattningsvis ca 1500 personer på grund av luftföroreningar och vägdamm från trafiken, och flera 1000-tals personer dör varje år i förtid på grund av fysiskt inaktiv livsstil. Detta innebär att varje person som väljer att cykla istället för att ta bilen räddar liv. Minskad biltrafik leder till mindre avgasutsläpp och vägslitage. Det förbättrar livskvaliteten hos personer med andningsbesvär och gör att de globala klimatförändringarna som påverkar allas hälsa negativt minskar. Vi menar att regeringens mål borde sättas högre, att vi borde gå bortom nollvisionen. Cykelfrämjandet ställer sig därför bakom den, av European Cyclists Federation understödda, visionen Moving Beyond Zero. Om ett transportsystem som, förutom att bidra till ökad trafiksäkerhet, bidrar till räddade liv tack vare minskade luftföroreningar och ökad aktiv mobilitet. Det är av stor betydelse för Sveriges välstånd och konkurrensförmåga att infrastrukturen och därmed transportsystemet anpassas för att bidra till ökad aktiv mobilitet.
3 Regering och riksdag måste ta ett tydligare ansvar för hela transportpolitiken och inte skjuta över ansvaret för gång och cykel till landets kommuner. Det är viktigt att infrastrukturplaneringen förändras så att ett samlat ansvar för transportsystemet och de trafikpolitiska målen kan tas på en samhällelig nivå, utan låsningar till administrativa gränsdragningar. De transportpolitiska målen ska återspeglas i infrastrukturplaneringen. Staten måste därför ta ansvar för att alla trafikslag inkluderas i infrastrukturplaneringen och värderas på lika villkor i scenarier, modeller, prognoser och samhällsekonomiska kalkyler. Sammanfattning Cykelfrämjandets synpunkter i sammanfattning: Det är positivt med ökade cykelinvesteringar; att inga större, kapacitetshöjande investeringar i motorfordonstrafik sker; att planförslaget uppmärksammar cyklingens koppling till måluppfyllelsen av de nationella transportmålen; samt ökade satsningar på pilotprojekt. De avsatta medlen till cykelinfrastruktur är emellertid otillräckliga. Det bör ses över hur man kan omprioritera redan beslutade projekt i föregående planer som är ohållbara, särskilt de som inte ännu är bundna av olika avtal. Planen bör innehålla en övergripande plan för utbyggnaden av ett rikstäckande nationellt stamcykelvägnät. Planen bör innehålla en plan för investeringar i cykelparkeringar vid statliga kollektivtrafikknutpunkter och andra anläggningar. Planen bör i högre grad fokusera på hur ett transportsystem kan skapas som bidrar till en förbättrad folkhälsa. Steg 1 och 2-åtgärder bör ges ökat utrymme i nationell plan och möjligheterna för länsplaneupprättare att söka stöd till steg 1 och 2-åtgärder bör förtydligas. Planen bör föreslå åtgärder som innebär eller motsvarar att cyklingen blir ett eget trafikslag. En del av planens syfte bör vara att höja tillgängligheten, framkomligheten och säkerheten för fysiskt aktiva trafikanter. Underhållsinsatser av cykelinfrastruktur bör vara en utgångspunkt i planarbetet. Till säker framkomlighet bör höra att inte enbart så få som möjligt ska dödas eller skadas i trafiken, utan också hur transportsystemet kan rädda, förbättra och förlänga liv, i enlighet med visionen Moving Beyond Zero.
4 Trafikverket bör göra mer i rollen som kunskapsutvecklande och kunskapsspridande organ gällande cykelinfrastruktur. Cykeln bör ses som en självklar del av morgondagens transportsystem, och planen ta höjd för teknikutveckling inom cykelområdet. Förändrad infrastruktur är vitalt för omställningen till ett av världens första fossilfria välfärdsländer. Planen bör ta höjd för utvecklingen bland cykelåkerier och godstransporter på cykel. Digitaliseringen kan bidra till att öka cyklingen och förbättra planeringen av den. Bättre data för cykeltrafik behövs, samtidigt som prognosstyrning ska underordnas målstyrning. Den nationella nivån har en mycket viktig roll i arbetet för att göra cykling mer attraktivt som färdsätt, tillsammans med kommuner och andra aktörer. Planen bör av folkhälsoskäl precisera hur bullrande trafik kan minskas. Stadsmiljöavtalen bör utvidgas och vidareutvecklas med fokus på kvalitet. Övergripande synpunkter Positiva delar av planförslaget Det är positivt med ett ökat cykelfokus jämfört med föregående plan och att investeringarna i cykelinfrastruktur tycks öka. Det är nödvändigt att inga nya förslag på kapacitetsökande investeringar i väginfrastruktur för motorfordon föreslås i förslaget till plan, en uppfattning som Cykelfrämjandet delar med Trafikverket. Vi delar analyserna att allvarliga brister för måluppfyllelsen av de nationella transportmålen kan härledas bristande förutsättningar för att cykla. Det är positivt med särskilda satsningar på test- och demonstrationsprojekt.
5 Det behövs ökade medel till cykelinfrastruktur En attraktiv cykelinfrastruktur som är framkomlig och säker är avgörande för att cyklingen ska öka och bli säkrare. Den totala ekonomiska ramen för perioden är 622,5 miljarder kronor. 333,5 miljarder kronor ska användas till utveckling av transportsystemet, varav 36,6 miljarder avser medel till länsplaner. 125 miljarder kronor ska avsättas till drift, underhåll och reinvesteringar av statliga järnvägar. 164 miljarder kronor ska gå till drift, underhåll och reinvesteringar av statliga vägar inklusive bärighet och tjälsäkring, samt till statlig medfinansiering till enskilda vägar. I förslaget till de 21 länsplanerna uppskattas sammanlagt mkr statliga medel finnas avsatta för statlig och kommunal cykelinfrastruktur. I förslaget till nationell plan kan medel till cykelinfrastruktur utläsas enligt följande: Cykelåtgärder i Nationell plan , miljoner kronor Åtgärd Totalt, mkr Trimningsåtgärder, Nationell Plan : Ökad säker cykling 1500 Föreslagna namngivna Regionalt cykelstråk, Märstastråket, Norrtull-Kista, 289 Regionalt cykelstråk, Täbystråket, delen Frescati- Mörby C 108 Sverigeförhandlingen Stockholm, cykelobjekt 122 Göteborg, cykelobjekt 62 Helsingborg, cykelobjekt 74 Lund, cykelobjekt 41 Malmö, cykelobjekt 137 Totalt 2333
6 Därutöver kan investeringar i cykelinfrastruktur tillkomma inom de namngivna investeringsobjekten som inte huvudsakligen är cykelåtgärder. Vid budgetering och uppföljning av de namngivna investeringsobjekten särredovisas dock inte de specifika kostnaderna som går att härleda till cykel, varpå Trafikverket inte kan ange någon kostnad för detta. Detta är ett allvarligt problem i sig, eftersom varken regering, riksdag eller berörd myndighet kan planera och följa utvecklingen av arbetet för öka cyklingen och göra den säkrare. Därutöver kan inte någon remissinstans göra en rättvis bedömning av huruvida förslaget till nationell transportplan är tillräcklig avseende det arbete som behövs för att öka cyklingen och göra den säkrare. Det behövs ett sammanhängande nationellt, regionalt och lokalt cykelvägnät av god kvalitet i hela landet för att nå de transportpolitiska målen med funktionsmålet kring tillgänglighet och hänsynsmålet kring säkerhet, miljö och hälsa. Därutöver är ökad säker cykling viktigt för uppfyllelsen andra nationella mål gällande bl.a. folkhälsa, miljö och klimat. Den nationella transportplanen bör verka för att skapa förutsättningarna för detta genom att skapa ett nationellt stamcykelvägnät av god kvalitet. Utifrån vad som kan utläsas är dock förslaget till nationell transportplan inte tillräcklig för att en grundläggande framkomlig och säker cykelinfrastruktur ska finnas i hela landet till år Det är därtill viktigt att budgeterade cykelmedel används till detta ändamål. Trafikverket har förbrukat en del av sitt förtroende då en av endast två namngivna cykelåtgärder i föregående plan avbröts. Planen bör redovisa på vilket sätt detta ska hindras under kommande planperiod. Omprioritera ohållbara investeringar från föregående plan Merparten av investeringsbudgeten är uppbunden på projekt från nu gällande plan En utgångspunkt i den nya planen är att de investeringar som namnges i den nu gällande planen (alltså den för åren ) ska prioriteras i den nya planen, om de fortfarande bedöms vara angelägna för transportsystemet (s. 9). Pågående eller bundna investeringar utgör 121 miljarder kronor, medan 31 miljarder kronor är investeringar från föregående plan som ännu inte är bundna av avtal.
7 Vi bedömer att en stor del av projekten i den föregående planen inte är lika angelägna för transportsystemet som behoven av cykelinfrastruktur. Cyklingen har länge varit lågt prioriterad i tidigare nationella transportplaner, vilket skapat en ackumulerad cykelskuld. Många tidigare beslutade motorfordonsprojekt är inte i linje med en nödvändig hållbar utveckling. Vi delar därmed inte uppfattningen att redan planerade investeringar från föråldrade planer bör prioriteras före cyklingens nyinvesteringsbehov. Särskilt de projekt som inte är bundna av avtal bör ses över och vid behov omprioriteras till förmån för cykling. Tillgänglig, framkomlig och säker cykling på ett statligt cykelvägnät Planförslaget saknar en sammanställd, övergripande plan för ett rikstäckande nationellt och regionalt cykelvägnät av statliga cykelvägar. Allt fler kommuner tar ansvar för cykelinfrastrukturen inom ramen för sitt väghållarskap, och upprättar strategiska planer för utbyggnaden av denna. Men förslaget till nationell transportplan saknar en strategisk plan för hur cykling kan bli tillgängligt, framkomligt och säkert längs det statliga stamvägnätet. Någon rikstäckande behovsanalys verkar heller inte ha legat till grund för planarbetet. En sådan analys bör genomföras och resultera i en övergripande, geografiskt baserad plan för ett rikstäckande nationellt stamcykelvägnät. Statliga cykelparkeringar Det är av stor vikt att cykelparkeringsmöjligheterna förbättras och att det blir mer attraktivt att parkera olika cykeltyper vid statliga kollektivtrafikknutpunkter såsom tågstationer och andra lämpliga anläggningar. Sådana investeringar bör tydliggöras i planförslaget. Folkhälsoperspektivet är frånvarande Planen har ett uttalat miljö- och klimatfokus. Detta är bra. Men det saknas ett folkhälsoperspektiv i planen. Transporterna har en mycket stark negativ påverkan på folkhälsan genom stillasittande, buller, avgaser, partiklar, m.m. Planen bör i högre grad fokusera på hur ett transportsystem kan skapas som bidrar till en förbättrad folkhälsa. Detta har formulerats i visionen Moving Beyond Zero som Cykelfrämjandet tillsammans med European Cyclists Federation ställer sig bakom.
8 Möjliggör för steg 1 och 2-åtgärder Trafikverket skriver att de arbetat trafikslagsövergripande och åtgärder har prioriterats för att i så stor utsträckning som möjligt bidra till att nå de transportpolitiska målen. Fyrstegsprincipen har tillämpats för att säkerställa en god resurshushållning och för att åtgärderna ska bidra till en hållbar samhällsutveckling. Vi anser att fyrstegsprincipens steg 1- och 2-åtgärder ska kunna finansieras med länstransportplan och nationell infrastrukturplan även utan att fysiska åtgärder genomförs. Det vill säga åtgärder som bidrar till ett effektivare resursutnyttjande av infrastrukturen, cykelstrategier, trafikstyrning och optimering, pendlar/resekampanjer av olika slag. De brister som berör det regionala vägnätet, kollektivtrafik, cykelvägnätet med mera hamnar hos ansvarig organisation för respektive län. Merparten av de föreslagna åtgärderna är ofta steg 1 2-åtgärder och det förekommer att föreslagen åtgärd inte alls innefattar några steg 3 4-åtgärder. Traditionellt har länen dock inte tillåtits finansiera steg 1 2-åtgärder. Vi har fått många signaler från våra lokala föreningar att länsplaneupprättarna gärna vill lägga in olika steg 1- och 2-åtgärder men att både Trafikverket och Näringsdepartementet skickat signaler om att dessa inte hör hemma i planerna. Vi vill därför se ett förtydligande på denna punkt. Vi har undersökt vilka styrdokument som påverkar steg 1- och 2 åtgärder och ser positivt på att regeringen i sina direktiv till nationell plan och länsplaner är så tydliga med att de gärna ser dessa åtgärder i planen. Vi är också glada att regeringen nyligen uppdaterade Trafikverkets permanenta instruktion och la till steg 1 och 2. Inget av detta verkar dock Trafikverket ha uppfattat varför vi vill se ett förtydligande. Förordning (1997:263) om länsplaner för regional transportinfrastruktur 3 Länsplanen ska avse tolv år och omfatta 3. åtgärder som kan påverka transportefterfrågan och val av transportsätt samt åtgärder som ger effektivare användning av befintlig infrastruktur,
9 I förordningen (1997:263) ovan framgår det tydligt att steg 1- och 2-åtgärder omfattas. Det står också uttryckligen i bilaga 1 till beslut II 6 vid regeringssammanträde den 23 mars 2017, N2017/02312/TIF sid 18 (25) punkt 3.3: Åtgärder som kan påverka transportefterfrågan och val av transportsätt samt åtgärder som ger effektivare användning av befintlig infrastruktur kan övervägas. Vad gäller persontransporter bör föreslagna åtgärder bidra till att andelen kollektivtrafik ökar. Dock verkar en annan förordning (2009:237) vara dåligt uppdaterad, för där nämns det inte. Dock förbjuds det inte heller. Cykeln som eget trafikslag Bristerna i planförslaget gör gällande ett större systemfel i infrastrukturplaneringen där cykeln inte är ett eget trafikslag. Orsakerna kan finnas i att: Trafikverket saknar uppdrag att arbeta med att förbättra förutsättningarna för cykling Trafikverket inte är huvudsaklig väghållare för nationella och regionala cykelvägar det saknas ett nationellt cykelkansli det saknas ett nationellt tidsatt och mätbart cykelmål för stor vikt läggs vid kostnads- och nyttokalkyler istället för att beakta grundläggande tillgänglighet, framkomlighet och säkerhet för cyklande i hela landet planeringen är prognosstyrd snarare än målstyrd
10 Detta kan vara orsaker till att: landets främsta väghållare (Trafikverket) skriver att cykling främst är en kommunal angelägenhet nationella och regionala (bil-)vägar planeras och byggs av Trafikverket medan nationella och regionala cykelvägar ska utföras av en mängd olika väghållare flertalet län kräver kommunal medfinansiering av statlig cykelinfrastruktur det saknas någon nationell sammanställning av behovet av cykelinfrastruktur nationella, öronmärkta cykelmedel är en bristvara. I detta avseende upplever Cykelfrämjandet att planförslaget inte är tillräckligt offensivt i att föreslå systemändringar som på sikt kommer leda till att cyklingen ökar och blir säkrare. Markåtkomst för cykelvägar En stor hämsko vid anläggandet av cykelvägar är att de i juridisk mening räknas som tillbehör till väg. Detta är av avgörande betydelse när det kommer till markåtkomst för cykelvägar. I dagsläget är det endast möjligt för Trafikverket att få markåtkomst genom vägplaner eller genom frivilliga avtal som ger rätt att nyttja marken. Om kommunerna inte använder sig av detaljplaneinstrumentet så kvarstår endast alternativ där frivilliga avtal tecknas med markägare. De tillfällen där planläggning inte är lämpliga eller avtal inte kan träffas blir både kommuner och Trafikverket låsta. Enligt vår mening behövs en lagändring i både väglagen och anläggningslagen för att finna en långsiktig lösning på problemet. Väglagen betraktar i nuläget gc-vägar som ett tillbehör till allmän väg och därför måste gc-vägarna byggas intill allmän väg med motortrafik. Dessutom är lagen formulerad på ett sådant sätt att samtliga trafikslag ska kunna ta sig fram på alla allmänna vägar. För Trafikverket hade planläggningen underlättats om lagen ändrats så att gc-vägar kan anläggas fristående. Den lagändringen gör däremot inga större underverk för kommunerna. Därför efterfrågar vi även en lagändring i anläggningslagen som öppnar upp för att kommunerna och även staten som juridiska personer ska kunna få en särskild typ av bruksrätt, så kallat servitut, till mark.
11 I dagsläget måste det rättsförhållandet ske mellan fastigheter och innebär en rätt för en fastighet att använda en annan. Det är något som bör förändras. Det befintliga enskilda vägnätet skulle då kunna nyttjas mer effektivt, rätten säkras och väghållaren alternativt markägaren skulle bli mer rättvist kompenserad. Det är framförallt ett statligt och kommunalt intresse att anlägga sammanhängande stråk för gc-trafik. Vissa av de markåtkomstsätt som finns gör att marken kan tas genom tvång. De markägare som berörs borde därför ersättas fullt ut och inte efter någon fördelningsmodell. Det är inte bara markåtkomsten som sådan som behöver ses över och regleras. Även ansvarsfördelningen för anläggande och drift av gc-vägarna måste tydliggöras. Det finns ett påbörjat samarbete mellan berörda aktörer men de vet inte hur de ska kunna arbeta efter det. Trafikverket önskar att kommunerna tar större ansvar och vice versa. Den övergripande fördelning som finns i dagsläget måste därför brytas ned till hanterbara nivåer som ska kunna fungera i praktiken så att det inte uppstår diskussioner om vem som bör ha ansvaret för varje ny gc-väg. Det borde vara rimligt att Trafikverket ansvarar för regionala stråk och förbindelseleder mellan orter medan kommunerna ansvarar för stråk för turism. Däremot borde kommunerna i större utsträckning kunna drifta även Trafikverkets gc-vägar och samordna det kommuner emellan. Ska vi få effektiva pendlingsvägar måste reglerna ändras för markåtkomst. Fram till dess att lagändring sker får Trafikverket och kommunerna hålla sig till de metoder som lagligen finns att tillgå. Eventuellt kan de våga sig på att testa okonventionella lösningar, men med risk att de inte går igenom de prövningar som krävs. Avsnittsspecifika synpunkter Planens syfte Till planens syfte (s. 11) hör att främja säkra och funktionella vägar och höja säkerheten för oskyddade trafikanter. Denna ambitionsnivå anser vi vara för låg. Vi yrkar för följande omformulering, dvs att planen ska: främja säkra och funktionella vägar för alla färdsätt och höja tillgängligheten, framkomligheten och säkerheten för fysiskt aktiva trafikanter.
12 Underhållsinsatser för god framkomlighet Till avsnittet Underhållsinsatser för god framkomlighet (s. 16) bör till formuleringen vägar av betydelse för dagliga resor, arbetspendling, kollektivtrafik och resor mellan regioncentrum tilläggas cykelinfrastruktur som en del av prioriteringen. Säker framkomlighet Avsnittet Säker framkomlighet (s. 17) nämner inte cykeltrafik, men bör göra så. Till avsnittet bör också adderas hur transportsystemet kan bidra till att folkhälsan förbättras genom att rädda, förbättra och förlänga liv, istället för att så få som möjligt ska dödas eller skadas. Det kan endas uppnås genom satsningar på aktiv mobilitet. Informations- och kunskapshöjande åtgärder Att höja kompetensen inom planeringen av cykelinfrastruktur är vitalt för att uppnå nödvändig kvalitet i cykelinfrastrukturen. Det vore önskvärt om en myndighet såsom Trafikverket i högre grad tog sig an denna uppgift. Avsnittet Informations- och kunskapshöjande åtgärder bör innehålla (s. 22) detta för cykelinfrastruktur. Morgondagens transportsystem Cykeln är en självklar del i morgondagens transportsystem. Detta bör nämnas i avsnittet om detta (s. 22). Ny teknik behöver inte vara svaret på områden där fulländad teknik redan finns. Cykeln är en av historiens mest briljanta uppfinningar och har kunnat stå sig relativt oförändrad över de senaste hundra åren. Det finns dock en spännande teknikutveckling inom cykling. Elcyklar och olika former av transportcyklar blir exempelvis allt vanligare, och transportinfrastrukturen behöver anpassas efter detta. På vilket sätt bör planen redogöra för.
13 Omställningen till ett av världens första fossilfria välfärdsländer Cykelfrämjandet delar inte uppfattningen att infrastrukturen i sig har en begränsad roll för omställningen (s. 25) till ett klimatneutralt transportsystem. Denna syn baseras på uppfattningen att endast en eventuell, framtida teknikutveckling och spridning av klimatneutrala motorfordon är nyckeln till omställningen. Att öka överflyttningen till cykling är istället vitalt för omställningen. Idag är inte den statliga cykelinfrastrukturen tillräckligt attraktiv för att locka till ökad cykling, samtidigt som den statliga infrastrukturen för motorfordon relativt sett är för attraktiv. Förändrad infrastruktur är därmed essentiellt för omställningen. Förbättra förutsättningarna för näringslivet I avsnittet Förbättra förutsättningarna för näringslivet (s. 27), som handlar om näringslivets godstransporter, saknas redogörelse för hur planen beaktat tillväxten bland cykelåkerier, och hur planen kan bidra till att möjliggöra för fler godstransporter som helt eller delvis görs på cykel. Ta höjd för och nyttja digitaliseringens effekter och möjligheter Digitaliseringen innebär stora möjligheter i termer av bl.a. dockningslösa hyrcykelsystem, dialog med cyklister i samhällsplaneringen, cykelflödesmätningar och framkomlighetsinformation till cyklister. Till avsnittet Ta höjd för och nyttja digitaliseringens effekter och möjligheter (s. 29) önskar Cykelfrämjandet att Trafikverket tydliggör på vilket sätt den nationella transportplanen och myndigheten ämnar ta höjd för denna utveckling. Trafikprognoser Avsnitt Trafikprognoser (s. 50) redogör inte för några prognoser för cykeltrafiken. Brist på data för cykeltrafik är ett problem och åtgärder bör vidtas för att säkerställa att tillräckligt med data finns för att kunna övervaka cykeltrafikens utveckling och om satsningarna som görs är tillräckliga för att öka cyklingen.
14 Prognosstyrning av infrastrukturen riskerar att leda till självuppfyllande profetior : investeringar i och för motorfordonstrafik riskerar att öka denna. Särskilt när nyttokalkylerna av investeringar i och för motorfordonstrafik är beroende av ökad motorfordonstrafik så finns det allvarliga brister i prognosstyrningen. Ökad målstyrning är mer lämpligt, särskilt när ett eller flera tidsatta och mätbara nationella cyklingsmål finns på plats, liksom mål för att minska motorfordonstrafiken. Ett återkommande problem inom Trafikverkets planering för tidiga skeden är att metodiken för åtgärdsvalstudier som syftar till att ha ett trafikslagsövergripande synsätt och ska prioritera åtgärder enligt fyrstegsprincipen i princip är omöjligt att tillämpa i praktiken för de så kallade steg-1- och steg-2-åtgärderna eftersom Trafikverkets kvantitativa modeller inte kan värdera åtgärder som påverkar transportefterfrågan. Om man istället föreslår trafiksäkerhetsåtgärder som ger sänkta hastigheter för fordonstrafiken visar de samhällsekonomiska analyserna alltid negativ samhällsnytta eftersom modellerna nästa enbart värderar fordonstrafikens restid, och där värderas bilisters restid högre än fotgängare, cyklister och kollektivtrafikanters enligt ASEK:s restidsvärdingar. Cykelfrämjandet anser att det är viktigt att Trafikverket pekar på begränsningarna i de samhällsekonomiska modellerna och de grundläggande svagheterna. Tillstånd och brister utifrån de transportpolitiska målen Vi delar analyserna i avsnitt 3.1 Tillstånd och brister utifrån de transportpolitiska målen (s. 69) att allvarliga brister för måluppfyllelsen av de nationella transportmålen kan härledas bristande förutsättningar för att cykla. Kommuner har, mycket riktigt, ett stort ansvar för att förbättra cykelförutsättningarna. Det är emellertid ingen ursäkt för att inte förbättra cykelförutsättningarna längs det nationella cykelvägnätet i och mellan tätorter. Även på glesbygden sker idag många bilresor på cykelavstånd. Dessutom är cykelturism en potentiell värdefull inkomstkälla som kan skapa ekonomisk utveckling i glesbygden. För detta är Trafikverket ansvarig. Liksom för att bidra i det kunskapshöjande arbetet.
15 Buller och vibrationer Avsnittet Buller och vibrationer (s. 146) beskriver endast åtgärder för hur buller från trafiken kan lindras, med ex. bullerdämpande skärmar och vallar. I detta avsnitt önskar Cykelfrämjandet beskrivningar av åtgärder för att minska orsaken, och inte bara symptomen, till bullret: nämligen att minska bullrande trafik till förmån för trafik som inte genererar hälsoskadligt buller. Höj kvaliteten i stadsmiljöavtal Stadsmiljöavtalen (s. 171) är ett mycket positivt inslag i det nationella arbetet för ökad säker cykling. Den tillgängliga potten bör utökas så att den kan komma alla 290 kommuner till godo. I vidareutvecklingen av stadsmiljöavtalen behöver det bli både lättare och mer tillgängligt för kommuner och landsting att söka medel för cykelinfrastruktur, samtidigt som Trafikverket på ett konstruktivt sätt i en samrådsprocess kan bidra till att höja kvaliteten i inkomna förslag så att cykelinfrastrukturen utformas på ett ändamålsenligt sätt. Med vänlig hälsning, Lars Strömgren ordförande Cykelfrämjandets Riksorganisation
Yttrande över remiss av Förslag till nationell plan för transportsystemet
2017-11-30 Yttrande över remiss av Förslag till nationell plan för transportsystemet 2018 2029 N2017/05430/TIF Om Svenska Cykelstäder Svenska Cykelstäder är en förening bestående 26 svenska kommuner och
Läs merVad gör Trafikverket i trafiksäkerhetsarbetet. TMALL 0141 Presentation v 1.0. Ylva Berg, Gdks
Vad gör Trafikverket i trafiksäkerhetsarbetet Väg? TMALL 0141 Presentation v 1.0 Ylva Berg, Gdks 2 GD beslut 2016: Stärkt säkerhetsorganisation Stärkt säkerhetskultur Stärkt säkerhetsarbete 3 Vad gör Trafikverket
Läs merSvar på remiss av promemorian Cykelregler
Stockholm den 30 augusti 2017 Ert dnr: N2017/03102/TIF Näringsdepartementet 103 33 Stockholm n.registrator@regeringskansliet.se elvira.shakirova@regeringskansliet.se Svar på remiss av promemorian Cykelregler
Läs merEn nationell cykelstrategi för ökad och säker cykling
En nationell cykelstrategi för ökad och säker cykling som bidrar till ett hållbart samhälle med hög livskvalitet i hela landet Lena Kling Sofia Wieselfors Näringsdepartementet 1 En nationell cykelstrategi
Läs merStällningstagande om utveckling av infrastrukturplaneringen
STÄLLNINGSTAGANDE 2019-03-15 Vårt ärendenr: 1 (5) Sektionen för infrastruktur och fastigheter Emma Ström Ställningstagande om utveckling av infrastrukturplaneringen Sammanfattning SKL anser att anslagen
Läs merInfrastruktur för framtiden innovativa lösningar för stärkt konkurrenskraft och hållbar utveckling 2016/17:21. Kort sammanfattning
TMALL 0141 Presentation v 1.0 Infrastrukturproposition Infrastruktur för framtiden innovativa lösningar för stärkt konkurrenskraft och hållbar utveckling 2016/17:21 Kort sammanfattning Direktiv för åtgärdsplaneringen
Läs merRegional infrastruktur Skånes Tekniska chefer, 6 oktober 2017
Regional infrastruktur Skånes Tekniska chefer, 6 oktober 2017 Kerstin Åklundh, Infrastrukturstrateg, Region Skåne Region Skånes RTI-plan 2018-2029 Regional medfinansiering av infrastruktur 4,3 mdr. Budget
Läs merCykel i nationella och regionala planer samt allmänt om turistcykelleder 2014-11-04. Peter von Heidenstam
Cykel i nationella och regionala planer samt allmänt om turistcykelleder 2014-11-04 Peter von Heidenstam 2 2014-11-05 Förslaget omfattar åren 2014 2025 och är gemensamt för alla trafikslag, vägtrafik,
Läs merInfrastruktur för framtiden
Foto: Mostphotos Infrastruktur för framtiden Innovativa lösningar för stärkt konkurrenskraft och hållbar utveckling Prop. 2016/17:21 Anna Johansson Isabella Lövin Ny nationell plan 2018 2029 Regeringsuppdrag
Läs merMIIT Genomförande grupp. Underlag Cykel 2013.04.12. Underlag Cykel. Pernilla Sott Stråkkoordinator
2013.04.12 Pernilla Sott Stråkkoordinator Innehåll Typer av vägar... 3 Kostnad... 3 Typer av finansiering... 3 Ekonomisk bakgrund... 5 Nationella planen (nationella vägar)... 5 Regionala planen/länsplanen
Läs merYttrande över remiss Förslag till nationell plan för transportsystemet
Rasmus L Persson, 0322-600 658 rasmus.persson@vargarda.se YTTRANDE 1(5) Er referens N2017/05430/TIF Regeringskansliet Näringsdepartementet 105 33 Stockholm n.regestrator@regeringskansliet.se n.nationellplan@regeringskansliet.se
Läs merUtredningen om översyn av regler ur ett cyklingsperspektiv. Arbetsnamn: Cyklingsutredningen Antaget den 20 januari 2011
Utredningen om översyn av regler ur ett cyklingsperspektiv Arbetsnamn: Cyklingsutredningen Antaget den 20 januari 2011 Utredningen Särskilde utredaren: Europaparlamentarikern Kent Johansson Sekretariatet:
Läs merRegional cykelplan för Uppsala län
2010-10-14 Dnr: RFUL 2010/66 Regional cykelplan för Uppsala län Besöksadress Kungsgatan 41 Telefon 018-18 21 00 E-post info@regionuppsala.se Org. nr 222 000-1511 Postadress Box 1843, 751 48 Uppsala Fax
Läs merVARFÖR SATSAS DET SÅ LITE PÅ CYKEL?
VARFÖR SATSAS DET SÅ LITE PÅ CYKEL? Almedalen 2019-07-03 Erik Stigell, PhD Trafikkonsult 8 goda skäl till att satsa på cykling 2 1. LITEN KLIMATPÅVERKAN 3 2. INGA HÄLSOFARLIGA AVGASER OCH PARTIKLAR 4 3.
Läs merLänsstyrelsen i Hallands yttrande över nationell plan för transportsystemet
YTTRANDE 1(6) 2017-11-24 Dnr 341-5860-17 Näringsdepartementet n.registrator@regeringskansliet.se n.nationellplan@regeringskansliet.se Länsstyrelsen i Hallands yttrande över nationell plan för transportsystemet
Läs merRemissvar avseende inriktningsunderlag inför transportinfrastrukturplaneringen för
N2015/4305/TIF 2016-02-24 1 (5) Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Remissvar avseende inriktningsunderlag inför transportinfrastrukturplaneringen för 2018-2029 Länsplaneupprättare och kollektivtrafikmyndigheter
Läs merPlanering för samhällsutveckling och åtgärdsvalsstudier i tidig planering Annica Lindström, Planering
Planering för samhällsutveckling och åtgärdsvalsstudier i tidig planering Annica Lindström, Planering 1 2 Nära vardagen där det händer Så här arbetar vi Ekonomisk planeringsprocess Planläggningsprocessen
Läs merNationell strategi för ökad och säker cykling. Näringsdepartementet
Nationell strategi för ökad och säker cykling Nationell strategi Regeringen avser att arbeta för en ökad och säker cykling. Ett led i detta arbete är att i dialog med berörda aktörer ta fram en nationell
Läs merSammanställning av resultat från gruppresentationer på Dialogmötet 11 april i Lycksele
Sammanställning av resultat från gruppresentationer på Dialogmötet 11 april i Lycksele Nedan har vi sammanställt de prioriterade brist-/utvecklingsområden som kom fram i gruppdiskussionerna på dialogmötet.
Läs merNationell strategi för ökad och säker cykling. Näringsdepartementet
Nationell strategi för ökad och säker cykling Nationell strategi Regeringen avser att arbeta för en ökad och säker cykling. Ett led i detta arbete är att i dialog med berörda aktörer ta fram en nationell
Läs merPM: Alternativ användning av investeringar i regional plan
PM: Alternativ användning av investeringar i regional plan Hur kan planen bidra till uppfyllnad av klimatmålen år 2030 Trivector PM 2013:18 Rasmus Sundberg Katarina Evanth 2013-04-30 Alternativ användning
Läs merPolitiskt program Svenska Cykelstäder
PM Rotel V (Dnr KS 2019/932) Politiskt program Svenska Cykelstäder Remiss från Svenska cykelstäder Remisstid den 31 maj 2019, förlängd svarstid till oktober 2019. Borgarrådsberedningen föreslår att kommunstyrelsen
Läs merFörslag till nationell plan för transportsystemet
YTTRANDE Vårt ärendenr: 2017-11-17 Sektionen för infrastruktur och fastigheter Linnéa Lindemann Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Förslag till nationell plan för transportsystemet 2018-2029 Sammanfattning
Läs merEn nationell cykelstrategi för ökad och säker cykling
En nationell cykelstrategi för ökad och säker cykling som bidrar till ett hållbart samhälle med hög livskvalitet i hela landet #cykelstrategi Näringsdepartementet 1 Första nationella cykelstrategin Syftet
Läs merEn nationell cykelstrategi för ökad och säker cykling
En nationell cykelstrategi för ökad och säker cykling som bidrar till ett hållbart samhälle med hög livskvalitet i hela landet Anna Johansson Infrastrukturminister #cykelstrategi Näringsdepartementet 1
Läs merFörslag till nationell plan för transportsystemet november Kompl. med bilder. TMALL 0145 Presentation Widescreen v 1.
Förslag till nationell plan för transportsystemet 2018-2029 Kompl. med bilder TMALL 0145 Presentation Widescreen v 1.0 15 november 2017 Uppdrag och utgångspunkter Transportpolitiska mål, infrastrukturproposition
Läs merMEDFINANSIERING AV CYKELINFRASTRUKTUR - EN GENOMGÅNG AV OLIKA BIDRAG
MEDFINANSIERING AV CYKELINFRASTRUKTUR - EN GENOMGÅNG AV OLIKA BIDRAG MEDFINANSIERING AV CYKELINFRASTRUKTUR Det finns goda möjligheter att få ekonomiskt stöd för cykelåtgärder. Under de senaste åren har
Läs merMEDFINANSIERING AV CYKELINFRASTRUKTUR --- EN GENOMGÅNG AV OLIKA BIDRAG
MEDFINANSIERING AV CYKELINFRASTRUKTUR --- EN GENOMGÅNG AV OLIKA BIDRAG MEDFINANSIERING AV CYKELINFRASTRUKTUR Det finns goda möjligheter att få ekonomiskt stöd för cykelåtgärder. Under de senaste åren har
Läs merSamrådsförslag Regional Cykelstrategi för Uppsala län
1 (3) Handläggare: Björn Sax Kaijser Tillväxt- och regionplanenämnden Samrådsförslag Regional Cykelstrategi för Uppsala län Ärendebeskrivning Stockholms läns landsting har beretts möjlighet att yttra sig
Läs merRemissvar från Cykelfrämjandet på Nationell plan för transportsystemet 2014-2025
Cykelfrämjandets Riksstyrelse Joakim Bjerhem Sekreterare Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Remissvar från Cykelfrämjandet på Nationell plan för transportsystemet 2014-2025 Sammanfattning Cykelfrämjandet
Läs merVilka är transporternas viktigaste hållbarhetsutmaningar? Håkan Johansson Nationell samordnare klimatfrågor
Vilka är transporternas viktigaste hållbarhetsutmaningar? Håkan Johansson Nationell samordnare klimatfrågor hakan.johansson@trafikverket.se Vad vet vi om framtiden? Personbilstransporter på väg i olika
Läs merRegeringens proposition 2012/13:25
CYKEL Vad säger propen och vad gör Trafikverket? Anna Wildt-Persson Trafikverket Region Syd Regeringens proposition 2012/13:25 Regeringens bedömning: Åtgärder för ökad och säker cykeltrafik har potential
Läs merUppdrag att genomföra informations- och kunskapshöjande åtgärder inom området omställning av transportsystemet till fossilfrihet
e Regeringen Regerings beslut 2019-03-21 N2019/01344/TS 1115 Näringsdepartementet Trafikverket 781 89 Borlänge m.fl. Uppdrag att genomföra informations- och kunskapshöjande åtgärder inom området omställning
Läs merMotion till riksdagen 2015/16:277. Ökad cykeltrafik för miljö och hälsa. Förslag till riksdagsbeslut. Bakgrund. Kommittémotion
Kommittémotion Motion till riksdagen 2015/16:277 av Emma Wallrup m.fl. (V) Ökad cykeltrafik för miljö och hälsa Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att
Läs merAvgränsning av miljöbedömning för länstransportplan för Norrbottens län
Avgränsning av miljöbedömning för länstransportplan för Norrbottens län 2018-2029 Region Norrbottens uppdrag Region Norrbotten har fått regeringens uppdrag att ta fram en länstransportplan för perioden
Läs merFörslag till nationell plan för transportsystemet Ägarens mål och krav Långsiktig styrning Operativ styrning
Förslag till nationell plan för transportsystemet 2018-2029 Transportpolitiska mål Inriktningsplanering Infrastrukturproposition 12 års sikt Åtgärdsplanering Nationell plan Regionala planer 12 års sikt
Läs mermed anledning av skr. 2018/19:76 Riksrevisionens rapport om fyrstegsprincipen
Kommittémotion V019 Motion till riksdagen 2018/19:3054 av Jens Holm m.fl. (V) med anledning av skr. 2018/19:76 Riksrevisionens rapport om fyrstegsprincipen 1 Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer
Läs merPrinciperna för finansiering av infrastruktur behöver utvecklas
SKRIVELSE Vårt dnr: 2014-06-30 Avdelningen för tillväxt och samhällsbyggnad Cecilia Mårtensson Regeringen 103 33 Stockholm Principerna för finansiering av infrastruktur behöver utvecklas Det finns stora
Läs merKlimateffekter av Nationell plan för transportsystemet. Sven Hunhammar, Måldirektör miljö och hälsa, Kompl. med bilder
Klimateffekter av Nationell plan för transportsystemet Kompl. med bilder TMALL 0145 Presentation Widescreen v 1.0 Sven Hunhammar, Måldirektör miljö och hälsa, 2018-05-03 Hur kan utsläppen minska i transportsektorn:
Läs merTMALL 0141 Presentation v 1.0. Inriktningsunderlag för
TMALL 0141 Presentation v 1.0 Inriktningsunderlag för 2018-2029 Inriktningsunderlaget ska omfatta analyser av tre inriktningar - hur inriktningen för transportinfrastrukturen bör se ut om trafiken utvecklas
Läs merSkåne ska dra nytta av sin flerkärniga ortstruktur
Skåne ska dra nytta av sin flerkärniga ortstruktur Stärka tillgängligheten och binda samman Skåne Satsa på Skånes tillväxtmotorer och regionala kärnor Utveckla möjligheten att bo och verka i hela Skåne
Läs merKoncernkontoret Avdelning för samhällsplanering
Avdelning för samhällsplanering Enheten för infrastruktur Lars Brümmer Infrastrukturstrateg 044-309 32 03 lars.brummer@skane.se Datum 2013-08-18 1 (8) Inriktning för fortsatt cykelutveckling i Skåne Bakgrund
Läs merYttrande över Förslag till nationell plan för transportsystemet
Boverket Myndigheten för samhällsplanering, byggande och boende Yttrande Datum 2017-11-21 3.1.2 Regeringskansliet Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Diarienummer 4171/2017 Ert diarienummer N20 17105430/TIF
Läs merSveriges bästa cykelstad
Miljöpartiets förslag för hur Uppsala kan bli Sveriges bästa cykelstad Att fler cyklar är bra för både människor och miljön. För en bråkdel av vad det kostar att bygga nya bilvägar kan satsningar på cykeltrafiken
Läs merTrafikverkets arbete med Nationell Transportplan och ny plan för åren Christian Mineur. Strategisk planering, Trafikverket region Öst
Trafikverkets arbete med Nationell Transportplan och ny plan för åren 2018-2029 Christian Mineur Strategisk planering, Trafikverket region Öst 2 3 Storregionala samband i Stockholm-Öst 4 Pågående projekt
Läs merCykeln och hållbar stadsutveckling
Cykeln och hållbar stadsutveckling Cyklingen dagsläget Cykeln i transportpolitiken Infrastrukturplanen 2014-2025 Planeringsmodellen Föredragning vid Socialdepartementets möte om cykelplanering 2014-06-10
Läs merSATSA II Regional cykelstrategi
SATSA II Regional cykelstrategi Syfte och mål Skapa en regional plattform för cykelfrågan i Stockholms län, så att cykeltrafiken kan öka som andel av det totala resandet. Ta fram ett väl underbyggt underlag
Läs merFörslag på yttrande över remissversionerna av länsplan för regional transportinfrastruktur i Västmanlands län och Södermanlands län
1(4) Jens Plambeck 08-686 1651 jens.plambeck@sll.se TJÄNSTEUTLÅTANDE Trafiknämnden 2017-11-21, punkt 9 Ärende Infosäkerhetsklass Förslag på yttrande över remissversionerna av länsplan för regional transportinfrastruktur
Läs merVad blev resultatet av åtgärdvalsstudie nationellt vägnät, Region Väst? Jenny Ekeblad 2015-03-27
Vad blev resultatet av åtgärdvalsstudie nationellt vägnät, Region Väst? Jenny Ekeblad 2015-03-27 Jag tänkte prata om: Kort om cykel i nationell plan Varför har vi genomfört studien? Presentation av genomförd
Läs merSvensk Cykling Cykelbranschen Cykelfrämjandet Vätternrundan Svenska Cykelförbundet Naturskyddsföreningen. Turistcykellederna Cykelvasan Fler
Svensk Cykling Cykelbranschen Cykelfrämjandet Vätternrundan Svenska Cykelförbundet Naturskyddsföreningen Turistcykellederna Cykelvasan Fler Sanningar och myter 1. Cyklingen ökar! Eller är det Cyklingen
Läs merSvar på remiss om förslag till nationell plan för transportsystemet
Kommunstyrelsen TJÄNSTESKRIVELSE Kommunledningskontoret 2017-10-26 Dnr KS 2017/252 Margareta Persson, utredare margareta.persson@hammaro.se 054-51 52 83 Kommunstyrelsen Svar på remiss om förslag till nationell
Läs merRemiss om länsplan för regional transportinfrastruktur för Uppsala län
KOMMUNLEDNINGSKONTORET Handläggare Anderson Tomas Malmgren Tobias (SBF) Datum 2017-09-07 Diarienummer KSN-2017-2709 Kommunstyrelsen Remiss om länsplan för regional transportinfrastruktur för Uppsala län
Läs merRemissvar - Förslag till Nationell plan för transportsystemet
Näringsdepartementet n.nationellplan@regeringskansliet.se Remissvar NTP 2018-2029 N2017/05430/TIF Örebro kommun Remissvar - Förslag till Nationell plan för transportsystemet 2018-2029 Örebro kommun lämnar
Läs merRemiss av Förslag till nationell plan för transportsystemet
6. STOHAB 2017-10-17 Till Stockholms Hamn AB:s styrelse Remiss av Förslag till nationell plan för transportsystemet 2018-2019 Ärendet Stockholms Hamnar har tagit emot remissen av Förslag till nationell
Läs merMiljöaspekt Befolkning
Miljöaspekt Befolkning - Reviderat förslag av miljöbedömningsgrund för Nationell plan 20170116 Definition Miljöaspekten Befolkning kan vara mycket bred. I denna miljöbedömningsgrund är aspekten reducerad
Läs merDialogmöte 2. Regeringens infrastrukturproposition Förankring av syfte och mål från dialogmöte 1 Förslag till innehåll tillståndsbilder
Dialogmöte 2 Regeringens infrastrukturproposition Förankring av syfte och mål från dialogmöte 1 Förslag till innehåll tillståndsbilder Workshop om inriktning och övergripande prioriteringar Den fortsatta
Läs merTransportstrategi för Skåne. Emelie Petersson Region Skåne
Transportstrategi för Skåne Emelie Petersson Region Skåne Region Skånes organisation Uppdrag att främja hälsa, hållbarhet och tillväxt. En politiskt styrd organisation med ansvar för: Hälso- och sjukvård
Läs merRemissvar på nationell plan för transportsystemet 2014-2025 KS-2013/634
Göran Nilsson Ordförandens förslag Diarienummer Kommunstyrelsens ordförande Datum KS-2013/634 2013-09-13 Kommunstyrelsen Remissvar på nationell plan för transportsystemet 2014-2025 KS-2013/634 Förslag
Läs merInriktningsunderlag inför transportinfrastrukturplaneringen , ert dnr N2015/4305/TIF
YTTRANDE 1(6) Regionledningskontoret Näringsdepartementet, 103 33 STOCKHOLM n.registrator@regeringskansliet.se Inriktningsunderlag inför transportinfrastrukturplaneringen för perioden 2018-2029, ert dnr
Läs merRegional cykelstrategi
Regional cykelstrategi SATSA II Varmt välkomna! Projektplanen Melissa Safer, Trafikverket Region Stockholm Syfte Syftet med projektet är att skapa en regional plattform för cykelfrågan i Stockholms län
Läs merRemissversion av Regional cykelstrategi för Uppsala län. Cecilia Carlqvist Infrastrukturstrateg, Region Uppsala
Remissversion av Regional cykelstrategi för Uppsala län Cecilia Carlqvist Infrastrukturstrateg, Region Uppsala Befintliga och planerade gång- och cykelvägar längs statliga vägar i Uppsala län Framtidsbild
Läs merHandledning. Förhållningssätt till funktionellt prioriterat vägnät
Handledning Förhållningssätt till funktionellt prioriterat vägnät Trafikverket Postadress: 781 89 Borlänge E-post: trafikverket@trafikverket.se Telefon: 0771-921 921 TMALL 0004 Rapport generell v 2.0 Dokumenttitel:
Läs merRegional infrastrukturplan Förslag till justeringar. Tillväxtutskottet, 17 oktober 2017
Regional infrastrukturplan 2018-2029 Förslag till justeringar Tillväxtutskottet, 17 oktober 2017 Förslag till justeringar Tydliggöra vad vi menar med hållbarhet Komplettera diagram och kartor för ökad
Läs merStambanan.com. 28 oktober Södra stambanan och Trafikverkets planer. Lennart Andersson. TMALL 0141 Presentation v 1.0
Stambanan.com 28 oktober 2016 Södra stambanan och Trafikverkets planer Lennart Andersson TMALL 0141 Presentation v 1.0 Några aktuella underhållsåtgärder på södra stambanan Hässleholm Lund, kontaktledningsbyte
Läs merFörslag till nationell plan för transportsystemet
TMALL 0145 Presentation Widescreen v 1.0 Förslag till nationell plan för transportsystemet 2018-2029 Kompl. med bilder Uppdrag och utgångspunkter Transportpolitiska mål, infrastrukturproposition och direktiv
Läs merBostadsplanering och kollektivtrafikförsörjning. Tema-PM inom Strukturbild Blekinge
Bostadsplanering och kollektivtrafikförsörjning Tema-PM inom Strukturbild Blekinge April 2019 Hur hänger det ihop? Samhällsplanering och samhällsutveckling är idag komplexa frågor med många olika aktörer
Läs merSAMLAD EFFEKTBEDÖMNING Vägplan, samrådshandling Väg 919, Vadstena Motala Gång- och cykelväg Ärendenummer: TRV 2016/104544
-14 Vägplan, samrådshandling Väg 919, Vadstena Motala Gång- och cykelväg Ärendenummer: TRV 2016/104544 Upprättad av: Martina Olgemar, Sweco Kontaktperson: Malin Skyman, Trafikverket Effektbedömning Väg
Läs merKlimatanpassat transportsystem. Lena Erixon
Klimatanpassat transportsystem Lena Erixon Kapacitetsutredning och Färdplan 2050 Två regeringsuppdrag ett arbete Naturvårdsverkets uppdrag från regeringen om att ta fram underlag till en svensk färdplan
Läs merBILAGA 3-8 TILLHÖRANDE REGIONAL TRANSPORTPLAN FÖR VÄRMLANDS LÄN
BILAGA 3-8 TILLHÖRANDE REGIONAL TRANSPORTPLAN FÖR VÄRMLANDS LÄN 2018-2029 Remissversion juni 2017 Bilaga 3. Inriktning för cykelåtgärder Nedan följer de prioriterings-, fördelnings- och finansieringsprinciper
Läs merSOCIAL HÄNSYN I INFRASTRUKTURPLANERINGEN
SOCIAL HÄNSYN I INFRASTRUKTURPLANERINGEN Hanna Wennberg Tekn dr, Ansvarig AO Social hållbarhet ekonomisk hållbarhet ekologisk hållbarhet social hållbarhet social hållbarhet ekologisk hållbarhet ekonomisk
Läs merTrafikverket och tjälforskning. Per Andersson. Enhetschef Geo-, bergöverbyggnadsteknik
2012-03-29 Trafikverket och tjälforskning Per Andersson Enhetschef Geo-, bergöverbyggnadsteknik Från infrastrukturförvaltare till samhällsutvecklare 2 2012-04-24 Varför bildades Trafikverket? Ett trafikslagsövergripande
Läs merNormkritisk analys - Inriktningsunderlaget
RegLab hemläxa nr 2 Normkritisk analys - Inriktningsunderlaget 2018-2029 I inriktningsunderlaget ges en bredare bild av transportsystemets utveckling utifrån behov, gällande och aviserad politik. I vilken
Läs merStatlig medfinansiering Jan-Fredrik Wahlin Trafikverket
TMALL 0141 Presentation v 1.0 Statlig medfinansiering Jan-Fredrik Wahlin Trafikverket 622,5 miljarder Utveckling 333,5 mdr kr Vidmakthållande väg 164 mdr kr Vidmakthållande järnväg 125 mdr + 90 mdr kr
Läs mer2014-04-03. Utbyggnad av E20 genom Västra Götaland
2014-04-03 Utbyggnad av E20 genom Västra Götaland Utbyggnad av E20 genom Västra Götaland Regeringens främsta mål är full sysselsättning. En utbyggd och fungerande infrastruktur knyter ihop landet och är
Läs merInkomna remissynpunkter Landstinget och länets kommuner
Inkomna remissynpunkter och länets kommuner Som helhet har den regionala infrastrukturplanen för Västmanlands län tagits emot väl av länets kommuner och avseende struktur, upplägg och innehåll. Inkomna
Läs merTilläggslista. Kommunfullmäktiges sammanträde den 26 januari 2017
Tilläggslista Kommunfullmäktiges sammanträde den 26 januari 2017 Inkomna frågor Inkommen fråga från Gunnar Brådvik (L) ställd till kultur- och fritidsnämndens ordförande Elin Gustafsson (S) angående biblioteket
Läs merBeräkningsmetodik för transportsektorns samhällsekonomiska analyser
Version 2015-04-01 Beräkningsmetodik för transportsektorns samhällsekonomiska analyser Kapitel 1 Introduktion Yta för bild 2 Innehåll Förord... 4 1 Introduktion... 5 1.1 Transportpolitikens mål och Trafikverkets
Läs merTrafikverkets arbete med Nationell plan 2014-2025 2013-02-28
Trafikverkets arbete med Nationell plan 2014-2025 2013-02-28 Jörgen Einarsson Britta Johnson Innehåll Trafikverkets uppdrag Tidplan Ekonomiska ramar Regeringens direktiv Innehåll i nuvarande plan Medfinansiering
Läs merstadsledningskontoret Exploateringskontoret Trafikkontoret stadsledningskontoret Anton Västberg Telefon:
Sida 1 (5) 2017-12-01 Exploateringskontoret Dnr 123-1872/2017 Dnr E2017-04507 Dnr T2017-03388-1 Handläggare Anton Västberg Telefon: 08-508 29 305 Till Kommunstyrelsen Exploateringskontoret Karl-Johan Dufmats
Läs merso Sveriges konununer och landsti.ng
so Sveriges konununer och landsti.ng 51 Arlandabanan infrastructure AB 52 Green Cargo AB 53 Infranord AB 54 J ernhusen AB 55 SJAB 56 Svevia AB 57 SwedaviaAB 58 SvedabAB 59 Bil Sweden 60 Cykelfrämjandet
Läs merVad har hänt sedan senast?
Vad har hänt sedan senast? Höst 2016 Vinter 2016-2017 Vår 2017 Sommar 2017 Kontinuerlig dialog med kommuner och andra via - Tjänstemannaforum - Kommunsamråd REMISS OM BEHOV OCH BRISTER Väg; 22 Trafiks
Läs merYttrande - Inriktningsunderlag inför transportinfrastrukturplaneringen för perioden 2018-2029
2016-02-2323 Er ref: N2015/4305/TIF Vår ref: 2014/606-544 Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande - Inriktningsunderlag inför transportinfrastrukturplaneringen för perioden 2018-2029 Regionförbundet
Läs merLänsplan för regional transportinfrastruktur 2014-2025. Västmanlands län. Maj 2014 2013:8
Länsplan för regional transportinfrastruktur 2014-2025 Västmanlands län Maj 2014 2013:8 Titel: Länsplan för regional transportinfrastruktur 2014-2025 Kommunikationer Samhällsbyggnadsenheten Länsstyrelsen
Läs merRemissvar angående betänkandet Ett land att besöka En samlad politik för hållbar turism och växande besöksnäring (SOU 2017:95)
2018-03-16 Ert dnr: N2017/07438/FF n.registrator@regeringskansliet.se n.remisser.ff@regeringskansliet.se Handläggare: Lars Sandberg Remissvar angående betänkandet Ett land att besöka En samlad politik
Läs merYttrande över förslag till nationell plan för transportsystemet
2017-10-16 Dnr 1381-2017 N2017/05430/TIF Näringsdepartementet Yttrande över förslag till nationell plan för transportsystemet 2018-2029 Östersunds kommun är en del av Mittstråket, som med alla fyra transportslagen,
Läs merStadsmiljöavtal stöd till hållbara transporter i hållbara städer i Sverige
Stadsmiljöavtal stöd till hållbara transporter i hållbara städer i Sverige Håkan Johansson Nationell samordnare klimatfrågor hakan.johansson@trafikverket.se Större andel av persontransporter i städer sker
Läs merTrafikplan Hässleholms stad, remiss. Remiss mars 2017 Drygt 20 inkomna synpunkter Sammanställning och kommentarer
Trafikplan Hässleholms stad, remiss Remiss mars 2017 Drygt 20 inkomna synpunkter Sammanställning och kommentarer Synpunkter Länsstyrelsen ingen formell roll Positivt att arbeta kontinuerligt med översiktlig
Läs merLänsplan för regional transportinfrastruktur 2014-2025. Västmanlands län. Remissversion juni 2013 2013:8
Länsplan för regional transportinfrastruktur 2014-2025 Västmanlands län Remissversion juni 2013 2013:8 Titel: Länsplan för regional transportinfrastruktur 2014-2025 Kommunikationer Samhällsbyggnadsenheten
Läs merRegional gång- och cykelstrategi. för Västmanlands län
Regional gång- och cykelstrategi för Västmanlands län Innehållsförteckning 1 Gång- och Cykelstrategi för Västmanlands län... 3 2 Handlingsplan... 4 3 visionen om Västmanland - ett län med rätt gång- och
Läs merHållbar stadsutveckling. Forskning och innovation Satsningar och medfinans TMALL 0145 Presentation Widescreen v 1.0
TMALL 0145 Presentation Widescreen v 1.0 Hållbar stadsutveckling Forskning och innovation Satsningar och medfinans 2017-01-20 Inriktning 2017 och pågående forskning Trafikverket bedriver/beställer forskning
Läs merFrån trafikstrategi till cykelplan. 2 november 2016
Från trafikstrategi till cykelplan Varberg växer 2015-61 000 invånare 2030-80 000 invånare Staden utvidgas i alla väderstreck Stadsutvecklingsprojektet Varberg växer Väst - Stadsutvecklingsprojektet (Varbergstunneln,
Läs merRegeringen Beslut om inriktning och budgetramar
Regeringen Beslut om inriktning och budgetramar Trafikverket Nationell plan för transportsystemet Länsstyrelse/Region Länsplan för regional transportinfrastruktur Trafikverket är utförare av båda planerna
Läs merPer Hansson, Vårforum del Vårforum Per Hansson, Region Kronoberg Del 2
Vårforum 2017 06 15 Per Hansson, Region Kronoberg Del 2 Innehåll 1 Sammanfattning och inledning...3 2 Regionala investeringar i Kronobergs län 2018 2029.11 3 Uppdrag och nationella riktlinjer..27 4 Utgångspunkt
Läs merRemissvar angående För Sveriges landsbygder en sammanhållen politik för arbete, hållbar tillväxt och välfärd (SOU 2017:1)
2017-03-14 Ert dnr: N2017/00222/HL Handläggare: Lars Sandberg Näringsdepartementet n.registrator@regeringskansliet.se n.remisser.hl@regeringskansliet.se Remissvar angående För Sveriges landsbygder en sammanhållen
Läs merYttrande över Delrapport från Sverigeförhandlingen: Ett författningsförslag om värdeåterföring (SOU 2015:60)
Landstingsstyrelsen 1 (4) Näringsdepartementet Yttrande över Delrapport från Sverigeförhandlingen: Ett författningsförslag om värdeåterföring (SOU 2015:60) Sammanfattning Stockholms läns landsting är i
Läs merCykeln först! FRAMTIDENS CYKELPOLITIK I MALMÖ
Cykeln först! FRAMTIDENS CYKELPOLITIK I MALMÖ FÖRORD Vi står vid ett vägval i en global värld med en pågående urbanisering. Städerna växer och fler slåss om gaturummet. Om städerna ska vara framkomliga
Läs merCykeltrafik mätmetoder och mål. Östersund
Cykeltrafik mätmetoder och mål Östersund 2018-05-23 Uppdraget Utveckla en enhetlig metod för systematisk mätning av cykeltrafik på lokal och regional nivå. Uppdraget bör samordnas med arbetet med den nationella
Läs merRemissvar avseende Trafikverkets förslag till nationell plan för transportsystemet
Yttrande Dnr KK17/609 Samhällsbyggnad, Strategienheten Datum Er beteckning N2017/05430/TIF Näringsdepartementet n.registrator@regeringskansliet.se n.nationellplan@regeringskansliet.se Remissvar avseende
Läs merVarför bildas Trafikverket?
Varför bildas Trafikverket? Ett trafikslagsövergripande synsätt Ett tydligare kundperspektiv Stärkt regional förankring En effektivare organisation Stödja innovation och produktivitetsförbättring i anläggningsbranschen
Läs merNy årlig planeringsprocess för genomförande av länsplanen i Värmland. Bilaga 1. Grums Kommun
Grums Kommun Plan för investeringar i infrastruktur och kollektivtrafikåtgärder 1 Innehåll 1 Kommunens förutsättningar för planering och investeringar i transportinfrastruktur... 3 1.1 Kommunala mål och
Läs mer