Befolkningsstatistiken

Transkript

1

2 INLEDNING TILL Befolkningsstatistiken Folkmängden Äldre befolkningsstatistik utgavs för åren i Tabellkommissionens berättelser för varje femårsperiod och för åren i Bidrag till Sveriges officiella statistik, A, Befolkningsstatistik. Befolkningsstatistiken utgavs för åren i Befolkningsrörelsen, för åren i Folkmängdens förändringar, för åren i i Befolkningsförändringar 19xx del 3 och från och med året 1991 i Befolkningsstatistik del 4. Samtliga utgivna i serien Sveriges officiella statistik. Befolkningsförändringar De äldsta publicerade uppgifterna om födda och döda i kommuner och församlingar finns i serien Bidrag till Sveriges officiella statistik, A) Befolkningsstatistik, där uppgifter lämnas för femårsperioderna och samt därefter för tioårsperioder till och med För de därefter följande fem tioårsperioderna finns motsvarande uppgifter i Befolkningsrörelsen, översikt för åren 19xx-19yy. Den sista tioårsöversikten publiceras i Befolkningsförändringar För åren finns inga församlingsuppgifter och inga andra kommunuppgifter än för städerna. De publicerades i Befolkningsrörelsen och avsåg födda, döda och flyttningar. Från och med 1958 publiceras uppgifter för alla kommuner och även dessa uppgifter avser födda, döda och flyttningar och återfinns för åren i Folkmängden inom administrativa områden. För åren finns motsvarande uppgifter i serien Statistiska meddelanden (SM), nämligen i B 1963:6, B 1964:9, B 1965:5, och i Be 1967:7. För församlingar, kommunblock och A-regioner finns uppgifter endast för 1966 och dessa redovisas för församlingar i Be 1967:7 samt för kommunblock och A-regioner i Be 1967:12. Från och med 1967 till och med 1972 har uppgifterna sammanförts i Befolkningsförändringar del 1. Dessa uppgifter baseras på de summariska folkmängdsredogörelserna. Från och med 1973 grundas uppgifterna i Befolkningsförändringar del 1 på aviseringar till RTB. Mellan 1991 och 1996 publiceras uppgifterna i Befolkningsstatistik del 1 och från 1997 i Befolkningsstatistik del 1-2. Befolkningsrörelsen år 1946 = Mouvement de la population en Digitaliserad av Statistiska centralbyrån (SCB) urn:nbn:se:scb-befror-1946

3 SVERIGES OFFICIELLA STATISTIK FOLKMÄNGDEN OCH DESS FÖRÄNDRINGAR BEFOLKNINGSRÖRELSEN ÅR 1946 AV STATISTISKA CENTRALBYRÅN STOCKHOLM 1949 KUNGL. BOKTRYCKERIET. P. A. NORSTEDT & SÖNER

4 STATISTIQUE OFFICIELLE DE LA SUÈDE ÉTAT ET MOUVEMENT DE LA POPULATION MOUVEMENT DE LA POPULATION EN 1946 PAR LE BUREAU CENTRAL DE STATISTIQUE

5 Till KONUNGEN. Statistiska centralbyrån får härmed överlämna sin berättelse angående befolkningsrörelsen år Stockholm den 25 juni HENRIK GESCHWIND. Underdånigst ERNST HÖIJER.

6

7 Innehållsförteckning. Text. Sid. Inledning 1* A) Folkmängd och folkökning 1* B) Folkmängdens fördelning efter kön, ålder och civilstånd m. m. 4* C) Giftermål 6* D) Barnaföderskor 11* E) Fäder till inom äktenskap födda barn 15* F) Födda barn 16* G) Döda 19* H) Nativitetsöverskott 25* I) Omflyttning. Beviljad svensk medborgarrätt 27* Texttabeller. Tab. A. Befolkningsrörelsen, länsvis 2*» B. Befolkningsrörelsen i de större städerna 3*» C. Folkmängdens fördelning efter ålder och kön år 1946 jämförd med äldre tider.. 5*» D. Antalet i första giftet inträdda jämfört med medelfolkmängden av ogifta, åren *» E. Relativa fördelningen av barnaföderskor med barn i äktenskap, efter tiden mellan äktenskapets ingående och nedkomsten samt efter ålder, år *» F. Födelsetalet under olika månader 17*» G. Dödstalen efter kön, ålder och civilstånd 20*» H. Dödstalet under olika månader 24*» I. Emigranter och immigranter, åren * Tabeller. Tab. 1. Folkmängden, länsvis, år » 2. Folkökningen och dess särskilda faktorer, länsvis, år » 3. Folkmängden och dess förändringar i var och en av rikets större städer, år » 4. Folkmängden och dess förändringar i var och en av rikets mindre städer, år » 5. Beräknad folkmängd efter kön, ålder och civilstånd, i hela riket, år » 6. Giftermål, länsvis, år » 7. Vigda, fördelade efter kön, ålder samt första giftet och omgifte, länsvis och i utlandet, efter kyrkoskrivningsort, år » 8. I äktenskap inträdda, fördelade efter kön, ålder och civilstånd, år » 9. Vigda par, fördelade efter båda makarnas ålder, år » 10. Vigda par, fördelade efter båda makarnas ålder och civilstånd, år » 11. Äktenskapsskillnader och hemskillnader, år » 12. Antal ingångna äktenskap i varje månad, år » 13. Barnaföderskor, länsvis, år » 14. Barnaföderskor, fördelade efter ålder i ettårsgrupper, år » 15. Barnaföderskor med barn i äktenskap, fördelade efter tiden mellan äktenskapets ingående och nedkomsten, länsvis, år » 16. Barnaföderskor med barn i äktenskap, fördelade efter tiden mellan äktenskapets ingående och nedkomsten samt ålder, år » 17. Fäder till under år 1946 i äktenskap födda barn, med fördelning efter ålder... 34» 18. Föräldrarna till under år 1946 i äktenskap födda barn, med fördelning efter bådaderas ålder 35» 19. Födda barn i varje månad, fördelade efter liv, kön och börd i eller utom äktenskap (civilstånd), år

8 VI Sid. Tab. 20. Födda barn, fördelade efter börder, liv, kön och civilstånd, länsvis, år » 21. Födda barn i varje månad, fördelade efter liv, länsvis, år » 22. Döda, fördelade efter ålder, länsvis, ävensom i första och andra levnadsåren döda, fördelade efter kön, ålder och börd i eller utom äktenskap, år » 23. Döda, fördelade efter kön, ålder och civilstånd, år » 24. Döda i varje månad, länsvis, år » 25. Döda efter ålder, i varje månad, år » 26. Döda, fördelade efter kön och civilstånd, länsvis, år » 27. Döda, fördelade efter födelseår, kön och civilstånd, i hela riket, år » 28. Emigranter, fördelade efter kön, civilstånd samt länder (inom och utom Europa), vartill utflyttningen uppgivits skola ske, länsvis, år » 29. Immigranter, fördelade efter kön, civilstånd samt länder (inom och utom Europa), varifrån inflyttningen skett, länsvis, år » 30. Emigranter, fördelade efter kön, ålder och civilstånd i ettårsgrupper, år Hela riket 59» 31. Immigranter, fördelade efter kön, ålder och civilstånd i ettårsgrupper, år Hela riket 60» 32. Emigranter till och immigranter från särskilda länder, fördelade efter kön och civilstånd, år Hela riket 61 Bilaga. Den äktenskapliga fruktsamheten, i, efter äktenskapets varaktighet och hustruns ålder, åren och Index. Texte. Pages Introduction 1* A) Accroissement de la population 1* B) Population par sexe, par âge, et par état civil 4* C) Mariages 6* D) Femmes accouchées 11* E) Pères des enfants légitimes 15* F) Enfants nés 16* G) Mortalité 19* H) Excédent des naissances 25* I) Migrations. Naturalisations 27* Tableaux insérés dans le texte. Tabl. A. Mouvement de la population par département 2*» B. Mouvement de la population dans les villes les plus grandes 3*» C. Population par sexe et par âge, en , 1930, 1940 et *» D. Nuptialité des garçons et des filles, par âge 7*» E. Répartition relative, par âge et par durée du mariage, des mères d'enfants légitimes, en *» F. Enfants nés par mois 17*» G. Mortalité par sexe, par âge et par état civil 20*» H. Mortalité par mois 24*» I. Émigrés et immigrés en *

9 Tableaux annexés. 1 ) Pages. Tabl. 1. Population par département, en Col. 1: Départements. Col. 2 4: Population le 1er janvier. Col. 5 7: Population moyenne de l'année. Col. 8 10: Population le 31 décembre.» 2. Accroissement de la population et ses différents facteurs, par département, en Col. 1: Départements. Col. 2 3: Nés vivants. Col. 4 5: Décès. Col. 6 8: Excédent des naissances. Col. 9 13: Immigrés; col. 9: des autres paroisses urbaines du pays; col. 10: des autres paroisses rurales du pays; col. 11: des pays étrangers; col. 12: du registre des «introuvables» 2 ). Col : Émigrés; col. 14: pour les autres paroisses urbaines du pays; col. 15: pour les autres paroisses rurales du pays; col. 16: pour les pays étrangers; col. 17: pour le registre des «introuvables» 2 ). Col : Gain (+) ou perte ( ) par migration. Col. 22: Gain (+) ou perte ( ) par régularisations territoriaux au commencement de l'année. Col : Accroissement (+) ou diminution ( ) de la population.» 3. Mouvement de la population dans chacune des grandes villes du royaume, en Col. 1: Villes. Col. 2 4: Population le 31 déc. Col. 5 7: Population moyenne. Col. 8 24: Accroissement de la population et ses différents facteurs (pour les détails voir tabl. 2). Col : Mariages contractés (voir tabl. 6). Col : Hommes mariés par âge (voir tabl. 7). Col : Idem, femmes mariées (voir tabl. 7). Col : mariages par mois. Col. 91: Séparations de corps. Col. 92: Divorces. Col : Accouchées (voir tabl. 13 et 15). Col : Pères des enfants légitimes nés en 1946 (voir tabl. 17). Col : Naissances (voir tabl. 20 et 21). Col : Décès (voir tabl. 22, 24 et 26).» 4. Mouvement de la population dans chacune des petites villes du royaume, en Col. 1: Villes. Col. 2 4: Population le 31 déc. Col. 5: Accroissement (+) ou diminution ( ). Col. 6: Population moyenne. Col. 7: Mariages contractés. Col. 8: Nés vivants. Col. 9: Décès. Col. 10: Immigrés. Col. 11: Émigrés.» 5. Population calculée par sexe, par âge et par état civil, en a) Groupes d'âge d'un an, le 31 déc. b) Groupes de cinq ans, le 31 déc. c) Groupes de cinq ans, population moyenne de l'année. Col. 1: Age. Col. 2 10: Population; col. 2 3: célibataires; col. 4 5: mariés; col. 6 7: veufs (veuves) et divorcés; col. 8 10: nombre total. Col : Nés vivants; col. 11: année; col. 12: nombre.» 6. Mariages contractés, par département, en Col. 1: Départements. Col. 2: Nombre total. Col. 3: Mariages civils facultatifs. Col. 4 : Mariages civils obligatoires. Col. 5 13: État civil des époux aux noces; entre garçons et filles (col. 5), veuves (col. 6), femmes divorcées (col. 7); entre veufs et filles (col. 8), veuves (col. 9), divorcées (col. 10); entre divorcés et filles (col. 11), veuves (col. 12), divorcées (col. 13). Col : Noces premières, secondes etc., du mari. Col : Idem, de la femme.» 7. Mariés par sexe, par âge, par noces et par département, en Col. 1: Départements. (Utlandet = pays étrangers). Col. 2 13: hommes entrés en premières noces à l'âge indiqué dessous. Col : Idem, hommes remariés. Col : Idem, femmes entrées en premières noces. Col : Idem, femmes remariées. 1 ) Les mots suédois suivants, qui reviennent dans les tableaux, sont à traduire: Län Départements. D-kommuner Communes rurales Landsbygd (p. abréviat. Lb.) Campagne. dont la population Städer (» St.) Villes. agglomérée s'élève Riket Royaume. à 2 / 3 ou plus. Hela riket Royaume. Mankön (p. abréviat.m.). Sexe masculin. A-kommuner Communes rurales Kvinnkön (» K., Kv.) Sexe féminin. dont la population Summa (p. abréviat. S:a). Total. de caractère agricole Hela antalet Nombre total. s'élève à 75 % Åldersår Age. ou plus. Levande födda Nés vivants. B-kommuner Id. de 50 à 75 %. Dödfödda Mort-nés. C-kommuner Id. à 50 % au plus, non agglomérées. Avlidna Décédés. 2 ) Personnes, abandonnant leur paroisse sans notification due, sont rayées dans les registres après un certain intervalle; ces personnes sont nommées «obefintliga» («introuvables»). VII

10 VIII Pages. Tabl. 8. Mariés par sexe, par âge et par état civil, en Col. 1: Age. Col. 2 9: Campagne; col. 2 5: hommes mariés; garçons (col. 2), veufs (col. 3), divorcés (col. 4); col. 6 9: femmes mariées; filles (col. 6), veuves (col. 7), divorcées (col. 8). Col : Idem, villes. Col : Idem, royaume.» 9. Mariages par âge des époux, en a) Campagne. b) Villes. c) Royaume. Col. 1: Age des mariés. Col. 2 17: Age des mariées. Col. 18: Nombre total. Col. 19: Garçons. Col. 20: Veufs et divorcés.» 10. Mariages par âge et par état civil des époux, en Col. 1 : Age des mariés: a) Entre garçons et filles; b) Entre garçons et veuves ou divorcées; c) Entre veufs ou divorcés et filles; d) Entre veufs ou divorcés et veuves ou divorcées. Col. 2 17: Age des mariées. Col. 18: Nombre total. Col. 19: Campagne. Col. 20: Villes.» 11. Divorces et séparations, en Col. 1: Départements. Col. 2 5: Séparations de corps; col. 2: à la requête du mari; col. 3: à la requête de la femme; col. 4: à la requête de tous les deux; col. 5: nombre total. Col. 6 18: Divorces; col. 6: après séparation de corps; col. 7: séparation de fait depuis trois ans causée par discorde; col. 8: l'un des époux ayant refusé depuis deux ans de vivre avec l'autre; col. 9: l'un des époux disparu depuis trois ans; col. 10: bigamie; col. 11: adultère; col. 12: maladie vénérienne contagieuse; col. 13: voies de fait; col. 14: condamnation; col. 15: ivrognerie; col. 16: aliénation mentale; col. 17: nullité de mariage; col. 18: nombre total. Col : Durée du mariage. Col : Différence entre l'âge des époux. Col : Age des époux. Là-dessous : Enfants vivant au divorce.» 12. Mariages par mois, en » 13. Accouchées, par département, en Col. 1: Départements. Col. 2 4: Nombre des accouchées; col. 2: enfants légitimes (=Ä); col. 3: enfants illégitimes (=Uä.). Col. 5 10: État civil; col. 5 6: mariées; col. 7 8: veuves et divorcées; col. 9: fiancées; col. 10: filles. Col : Age des accouchées, en groupes de cinq ans.» 14. Accouchées par âge en groupes d'un an, en Col. 1: Age. Col. 2 3: Campagne. Col. 4 5: Villes. Col. 6 8: Royaume.» 15. Femmes accouchées d'enfants légitimes, classées par durée des mariages et par département, en Col. 1: Départements. Col. 2 15: Durée des mariages.» 16. Femmes accouchées d'enfants légitimes, classées par durée des mariages et par âge, en Col. 1: Durée des mariages. Col. 2 34: Age des accouchées; col. 2 12: campagne; col : villes; col : royaume.» 17. Pères des enfants légitimes nés en 1946, par âge 34 Col. 1: Départements. Col. 2: Nombre total. Col. 3 16: Age des pères.» 18. Pères et mères des enfants légitimes nés en 1946, par combinaison d'âge Col. 1: Age des pères. Col. 2 11: Age des mères.» 19. Enfants nés, classés par mois, par vitalité, par sexe et par légitimité, en a) Campagne. b) Villes. c) Royaume. Col. 1: Mois. Col. 2 5: Nés vivants; col. 2 3: légitimes; col. 4 5: illégitimes. Col. 6 9: Mort-nés. Col : Nombre total des naissances.» 20. Enfants nés, classés par naissances, par vitalité, par sexe et par légitimité, en Col. 1: Départements. Col. 2 4: Nombre total des naissances. Col. 5 9: Enfants d'accouchements simples; col. 5 6: nés vivants; col. 7 8: mort-nés. Col : Enfants d'accouchements doubles. Col : Enfants d'accouchements triples. Col : Nés vivants; col : légitimes; col : illégitimes; dont enfants des fiancées (col. 26). Col : Mort-nés. Col. 40: Répartition des naissances par nombre des enfants, par vitalité, par sexe et par légitimité. A. Naissances simples. B. Naissances doubles. C. Naissances triples.

11 Pages. Tabl. 21. Enfants nés, classés par vitalité et par mois, en Col. 1: Départements. Col. 2: Nés vivants. Col. 3: Mort-nés.» 22. Décès par âge et par département, ainsi que décès dans les 2 premières années de la vie par sexe, par âge et par naissance légitime ou illégitime, en Col. 1: Départements. Col. 2 21: Age. Col. 22: Décès dans les 2 premières années de la vie, par jour (du premier mois), par mois (de la première année) et par trimestre (de la seconde année). Col : Campagne; col : enfants légitimes; col : enfants illégitimes. Col : Idem, villes. Col : Idem, royaume.» 23. Décès par sexe, par âge et par état civil, en Col. 1: Age. a) Groupes d'un an. b) Groupes de cinq ans. Col. 2 9: Campagne; col. 2: garçons; col. 3: mariés; col. 4: veufs et divorcés; col. 5: filles; col. 6: mariées; col. 7: veuves et divorcées. Col : Idem, villes. Col : Idem, royaume.» 24. Décès par mois, en Col. 1: Départements.» 25. Décès par âge et par mois, en Col. 1: Age. a) Campagne. b) Villes. c) Royaume.» 26. Décès par sexe, par état civil et par département, en Col. 1: Départements. Col. 2 6: Enfants au-dessous d'un an; col. 2 3: légitimes; col. 4 5: illégitimes. Col. 7 8: Autres célibataires. Col. 9 10: Mariés. Col : Veufs (veuves) et divorcés. Col : Nombre total. Col 16 18: Dont étrangers.» 27. Décès par année de naissance, par sexe et par état civil, en Col. 1: Année de naissance. Col. 2 4, 8: Hommes. Col. 5 7, 9: Femmes. Col. 10, 11: Les deux sexes réunis. Col. 2: Célibataires. Col. 3: Mariés. Col. 4: Veufs et divorcés. Col. 5: Célibataires. Col. 6: Mariées. Col. 7: Veuves et divorcées. U = Morts avant d'avoir tant d'années accomplies qu'indique l'année du compte rendu moins l'année de naissance. Ö = Morts ayant tant d'années accomplies.» 28. Émigrés par département, par sexe, par état civil et par pays de destination, en Col. 1: Départements. Col. 2 3: Enfants au-dessous de 15 ans. Col. 4 5: Célibataires au-dessus de 15 ans. Col. 6 7: Mariés. Col. 8 9: Veufs, veuves et divorcés. Col : Nombre total. Col : Pour les pays de l'europe. Col : Pour les pays hors de l'europe.» 29. Immigrés par département, par sexe, par état civil et par pays de départ, en Cfr ci-dessus, tabl. 28.» 30. Émigrés par sexe, par état civil et par âge en groupes d'un an, en Royaume. 59 Col. 1: Age. Col. 2 3: Célibataires. Col. 4 5: Mariés. Col. 6 7: Veufs, veuves et divorcés. Col. 8 9: Nombre total.» 31. Immigrés par sexe, par état civil et par âge en groupes d'un an, en Royaume 60 Cfr ci-dessus, tabl. 30.» 32. Émigrés pour et immigrés de pays divers, par sexe et par état civil, en Royaume 61 Col. 1: Pays de destination ou de départ. Col. 2 10: Émigrés; col. 2 3: enfants au-dessous de 15 ans; col. 4 5: célibataires au-dessus de 15 ans; col. 6 7: mariés; col, 8 9: veufs, veuves et divorcés; col. 10: nombre total. Col : Immigrés. Addition. Femmes accouchées d'enfants légitimes classées par durée des mariages et par âge, en et Nombres relatifs 62 Résumé en français X IX

12 X Résumé. Pour l'organisation et la subdivision de la statistique de la population en Suède voir les rapports précédents, surtout celui des années La présente publication forme un rapport sur les différents facteurs du mouvement de la population en 1946, à l'égard de la disposition et du contenu essentiellement égal au rapport de l'année précédente. Comme d'habitude, les chiffres principaux concernant le nombre des habitants sont insérés dans ce rapport. Le rapport spécial sur l'émigration et l'immigration n'étant pas publié à partir de l'année 1939, les données à ces égards sont publiées aussi dans ce rapport. La population totale de la Suède, au 31 décembre 1945, était de ; à la fin de l'année 1946, elle montait à L'accroissement a par conséquent été assez fort (13'48 %). La nuptialité, a été, en 1946, assez forte: 9'50 sur mille habitants. Le nombre des divorces a correspondu à 104 sur mille habitants. Dans deux décades, le nombre des naissances a diminué - même absolument presque sans interruption. Seulement, les années 1920 et 1921 démontrent des augmentations assez passagères de la natalité. Le taux de natalité qui s'était élevé entre 1935 et 1944, a diminué un peu en 1945 et Il monte à 19'74 en 1946 et il est plus bas dans la campagne que dans les villes. Le taux de mortalité a été de 10' 51 % >. Comme d'habitude pendant les temps récents, la mortalité a été plus basse dans les villes que dans la campagne. Le nombre des émigrés monte à 6 915, celui des immigrés à Outre les émigrés, on a rayé des registres de population individus comme»introuvables» (voir la note p. VII). Le nombre des personnes rayées plus tôt mais inscrites de nouveau en 1946 s'élève à

13 Föreliggande berättelse om befolkningsrörelsen år 1946 överensstämmer i allt väsentligt med motsvarande redogörelser för de föregående åren. Befolkningens ålders- och civilståndsfördelning vid utgången av redogörelseåret har beräknats genom s. k. framskrivning från den i 1944 års berättelse intagna, med utgångspunkt från uppgifterna till 1940 års folkräkning beräknade fördelningen. 1 Sedan den särskilda berättelsen»ut- och invandring» upphört, meddelas fr. o. m. år 1939 i berättelsen om befolkningsrörelsen en redogörelse för omflyttningen med utlandet. Liksom fallet varit för åren har ej heller för redogörelseåret verkställts någon bearbetning av yrkesuppgifterna rörande vigda män och kvinnor, frånskilda män, fäder till i äktenskap födda barn samt avlidna män (femton år och däröver) ; dock ha liksom åren i berättelsens text i vissa fall siffror meddelats för särskiljande av jordbruksbefolkning och övrig befolkning på landsbygden. Samtliga under året här i landet födda, vigda och avlidna utlänningar ingå i de i tabellbilagan framlagda siffrorna. Bearbetningen har liksom för redogörelseåren verkställts enligt manuell metod. A) Folkmängd och folkökning. Rikets folkmängd vid 1946 års slut utgjorde personer, vilket vid jämförelse med näst föregående års folkmängdssiffra enligt folkräkningen, personer, innebär en tillväxt under år 1946 av personer eller 13«promille. Det bör i detta sammanhang framhållas, att i tab. 1 föreliggande siffror för fördelningen på kön äro preliminära, medan könens sammanlagda numerär är definitiv. Angående de områdesregleringar, varigenom bl. a. vid 1946 års ingång och vid 1947 års ingång personer överfördes från landsbygden till städerna, hänvisas till de särskilda årsredogörelserna för folkmängden inom administrativa områden samt, i fråga om förstnämnda tidpunkt, till tab. 1 i Del I av 1945 års folkräkningsberättelse; där skiljaktiga siffror om folkmängden i visst område förekomma, äger folkräkningsberättelsen vitsord. 1 I 1945 års berättelse angavs ålders- och civilståndsfördelningen i enlighet med den B. k. tolvtedelssamplingen Tid 1945 års folkräkning.

14 2* FOLKMÄNGD OCH FOLKÖKNING. Tab. A. Befolkningsrörelsen, i 0 /oo, länsvis år 1946 samt under femårsperioden I tab. 2 redogöres för folkökningen och dess särskilda faktorer, länsvis, år Beträffande däri ingående redovisning av omflyttningen må här framhållas följande. Om från folkökningen (kol. 25) avräknas dels nativitetsöverskottet (kol. 8), dels eventuellt förekommande vinst eller förlust genom administrativa regleringar vid årets början (kol. 22), erhålles ett beräknat värde å vinst eller förlust genom omflyttning (kol. 21). Samma värde borde rätteligen även framgå som differens mellan de i kol. 13 och 18 angivna, på prästerskapets redovisning grundade uppgifterna om antalet inflyttade resp. utflyttade personer. För år 1946 understiger sistnämnda differens det beräknade värdet å vinst genom omflyttning med personer. Angående orsakerna till den bristande överensstämmelsen ävensom i fråga om vissa brister i redovisningen av den inrikes omflyttningen hänvisas till 1945 års berättelse (sid. 3*).

15 FOLKMÄNGD OCH FOLKÖKNING. Tab. B. Befolkningsrörelsen, i 0 /oo, i de större städerna år 1946 samt under femårsperioden * 1 ) Häri ingår även tillväxt genom nkorporering. Ett utmärker folkminskning.

16 4* FOLKMÄNGDENS FÖRDELNING EFTER KÖN, ÅLDER OCH CIVILSTÅND M. M. B) Folkmängdens fördelning efter kön, ålder och civilstånd m. m. a) Proportionen mellan könen inom rikets befolkning har under senare tider i det hela utjämnats, såsom framgår av följande tal: Sedan den svenska befolkningsstatistikens begynnelse har kvinnkönets relativa övertalighet aldrig varit så ringa som de senaste åren. Emellertid ställer sig proportionen helt olika å landsbygden och i städerna. På landsbygden råder sedan 1919 överskott av män, och detta gäller från och med 1934 landsbygden inom varje län. I städerna åter förefinnes ett stort kvinnoöverskott, som relativt taget är särskilt utpräglat i de största städerna, i synnerhet Stockholm 1 ) (1 193 kvinnor mot män år 1946). I endast sex av rikets län (Stockholms, Uppsala, Östergötlands, Malmöhus, Göteborgs och Bohus samt Älvsborgs län) äro kvinnorna övertaliga, även om stadsbefolkningen medräknats. Huru proportionen mellan könen förändrats inom olika åldersklasser, framgår av tab. C; numera finnes överskott av män i samtliga femårsklasser upp till 40 år. b) Ålders- och civilståndsfördelningen av rikets folkmängd vid redogörelseårets slut, som finnes framlagd i tab. 5, är denna gång grundad på framskrivning enligt sedvanlig metod med utgångspunkt från den i 1944 års berättelse framlagda, från 1940 års folkräkning framskrivna fördelningen.') Folkmängdens absoluta och relativa fördelning vid slutet av år 1946 på större åldersgrupper framgår av tablå å sid. 5*, som även upptager motsvarande siffror för de närmast föregående åren. I absoluta tal visa därvid ') Vid redogörelseårets slut förelåg ÖTertalighet av män i fjorton städer, nämligen Nynäshamn, Vaxholm. Torshälla, Huskvarna. Nässjö, Trollhättan, Skövde, Karlskoga, Västerås, Fagersta, Köping, Ludvika, Sandviken och Lycksele. ') Motsvarande fördelning i 1915 års berättelse var hämtad från en vid 1S45 års folkräkning utförd representativ undersökning. (Jämför härom folkräkningsberättelsen Del II: 1, sid. 4* ff.).

17 FOLKMÄNGDENS FÖRDELNING EFTER KÖN, ÅLDER OCH CIVILSTÅND M. M. 5* Tab. C. Folkmängdens fördelning efter ålder och kön den 31 dec. år 1946, jämförd med äldre tider. alla tre åldersgrupperna ökning, störst för barn- och ungdomsåldrarna. Relativt taget har sistnämnda åldersgrupp, vars andel av befolkningsmassan år 1941 var mindre än någonsin tidigare iakttagits, allt sedan dess ökat denna andel på bekostnad av åldersgrupperna år, medan åldern över 65 år med undantag för år 1945 varit i stigande. c) För redogörelseåret har, liksom för de föregående åren, verkställts en beräkning av medelfolkmängden inom huvudgrupper av landskommuner efter yrkeskaraktär, varvid, liksom för åren , följts den indelning i kommungrupper, som verkställts på grundval av yrkesuppgifterna till 1940 års allmänna folkräkning; dock ha på samma sätt som i 1945 års redogörelse i fråga om uppdelningen i å ena sidan D-kommuner, å andra sidan A-, B-

18 6* GIFTERMÅL. och C-kommuner (se härom nedan) de vid 1945 års folkräkning vunna resultaten lagts till grund. Liksom vid de senaste folkräkningarna har skilts mellan följande fyra kategorier: A-kommuner med minst 75 % av befolkningen tillhörande jordbruk med binäringar (huvudgrupp I), B-kommuner med % av befolkningen inom huvudgrupp I, C-kommuner med mindre än 50 % av befolkningen inom huvudgrupp I, ej agglomererad, D- kommuner med minst /, agglomererad (= i tätorter boende) befolkning. C) Giftermål. a) Antalet giftermål m. m. Hela antalet giftermål år 1946 utgjorde ( år 1945), motsvarande en relativ frekvens av 9-so giftermål på varje tusental av medelfolkmängden 1 ) (9-69 år 1945). Ifrågavarande promilletal (allmänna giftermålstalet) har av gammalt, vid jämförelse med flertalet andra europeiska länder, ansetts ligga lågt för Sverige. Sedan mitten av 19204alet har emellertid giftermålstalet undergått en kraftig stegring, som varit särskilt framträdande i städerna. Är 1925 var sålunda giftermålstalet för landsbygden endast 5-67 %> och för städerna 7-50 V» för att år 1944 uppnå resp. 801 och V». Under åren 1945 och 1946 visade giftermålstalet fallande tendens och uppgick sistnämnda år till 7-68 "/ för landsbygden och 1193 %> för städerna. I tab. D redovisas de speciella giftermålstal, som erhållas genom sammanställning av årliga antalet i första giftet inträdda män respektive kvinnor inom olika åldersgrupper med motsvarande medelfolkmängder. Det framgår av nämnda tabell, att giftermålstalet för männens del visar relativt obetydlig ökning i åldrarna under 25 år och i övriga åldersgrupper utom den högsta en vikande : ) Den ganska avsevärda skillnaden mellan här anförda definitiva och fornt publicerade preliminära siffror för antalet giftermål (se Folkmängden inom administrativa områden den 31 december 1946) är beroende pa efteranmälningar av vigslar i samband med statistiska centralbyråns granskning av utdragen ur lysnings- och vigaelbbckerna.

19 GIFTERMÅL. 7* Tab. D. Antalet i första giftet inträdda jämfört med medelfolkmängden av ogifta, åren tendens. Det kvinnliga giftermålstalet företer däremot stegring i nästan alla åldersklasser, ehuru denna är föga betydande i åldrarna över 25 år. Giftermålstalen för de olika länen, ävensom för landsbygd och städer, återfinnas i tab. A (sid. 2") och för var och en av de större städerna i tab. B (sid. 3*). Giftermålens fördelning på huvudgrupper av landskommuner efter yrkeskaraktär (jfr närmare härom, sid. 6*) framgår av nedanstående sammanställning av antalet giftermål såväl i absoluta tal som i relation till medelfolkmängden i resp. kommungrupper: ') Hela antalet vigda män, i första giftet, på tusen ogifta män i åldern år. >) Hela antalet vigda kvinnor, i första giftet, på tnsen ogifta kvinnor i åldern år Befolhningsrörelsen 1946.

20 8* GIFTERMÅL. I fråga om giftermålens fördelning efter kontrahenternas förutvarande civilstånd ävensom beträffande medelåldern för de vigda hänvisas till följande tablå, som visar fördelningen i detta avseende per 100 äktenskap (motsvarande tal för år 1945 äro angivna inom parentes) : Medelåldern för vigda låg senast år 1945 för såväl män som kvinnor något lägre än under de närmast föregående åren vid såväl första gifte som omgifte. För redogörelseåret konstateras, att medelåldern för kvinnor i första gifte obetydligt ökats och att motsvarande medelålder för vigda män kan anses oförändrad i jämförelse med år Det framgår även, att relativa antalet av de vigslar, där endera eller båda kontrahenterna förut varit gifta, under samma tid visat fortgående tendens till ökning. Denna ökning torde ha bidragit till att för alla år 1946 vigda tillsammantagna medelåldern visar en om än obetydlig höjning sedan år 1945 för såväl män som kvinnor. I tab. 7 lämnas fördelning av vigda män och kvinnor efter ålder samt efter kyrkoskrivningsort för respektive kontrahenter vid tiden för lysningen. (Ang. inskränkning i redovisningen för åren av de vigda männen efter hemort hänvisas till föregående berättelser.) Såsom framgår av tab. 7, voro i sammanlagt 482 fall de manliga kontrahenterna icke kyrkobokförda i Sverige (552 år 1945). I Norge voro hemmahörande 215, i Danmark 117, i Finland 49 och i övriga länder 101 män. Utlänningarnas inverkan på redogörelseårets giftermålsfrekvens framgår av nedanstående sammanställning under jämförelse med år b) Yrkesfördelningen bland de vigda. Såsom i det föregående nämnts, inställde statistiska centralbyrån för åren bearbetningen av yrkesuppgifterna för vigda män och kvinnor. Från och med år 1942 uppdelas dock för landsbygden de vigda männen på tvenne grupper, jordbruksbefolkning och övrig befolkning, varjämte från och med år 1943 en motsvarande uppdelning genomförts även i fråga om de vigda kvinnorna. Med jordbruksbefolkning avses härvid befolkning, tillhörande huvudgruppen»jordbruk med binäringar», d. v. s. jordbruk, boskapsskötsel, skogsbruk

21 GIFTERMÅL. 9* och fiske, inklusive f. d. yrkesutövare inom dessa näringsgrenar. Självfallet äro de i vigselboksutdragen meddelade yrkesuppgifterna behäftade med vissa brister, vilket bland annat har till följd, att särskilt grupperingen av de kvinnliga kontrahenterna på jordbruksbefolkning resp. övrig landsbygdsbefolkning måste anses som endast ungefärlig. Av vigda män på landsbygden tillhörde eller 34 6 % (36 i % år 1945) jordbruksbefolkningen. Motsvarande tal för vigda kvinnor voro resp eller 21 3 % (23-6 % år 1945). I fall tillhörde båda kontrahenterna jordbruksbefolkningen, vilket innebär att 31-6 % (35-3 % år 1945) av de vigda männen och 51-7 % (54-4 % år 1945) av de vigda kvinnorna inom jordbruksbefolkningen valt kontrahenter tillhörande deras egen befolkningsgrupp. Till belysande av giftermålsfrekvensen bland män, åldersvis, inom olika befolkningsgrupper har genomsnittliga antalet vigda män i olika åldersgrupper under tvåårsperioden 1945/46 satts i relation till motsvarande folkmängd icke gifta män vid periodens mitt (1945 års folkräkning, tolvtedelssamplingen). Sålunda erhållna relativtal ävensom den absoluta och den procentuella fördelningen på åldrar av de under samma tid vigda männen meddelas i följande sammanställning. Angående jämförbarheten mellan här anförda tal för giftermålsfrekvens inom olika 'befolkningskategorier hänvisas till vad härom anföres i 1945 års berättelse (sid. 11*). Jordbruksbefolkningens ogynnsamma ställning med genomgående ïaga giftermålstal är emellertid påtaglig. c) Årstiden vid äktenskaps ingående. Beräknas antalet inom varje månad ingångna äktenskap per år och inv., varvid månaderna reducerats till lika längd, får man följande resultat: ) I äktenskap inträdda män i åldern år pä 1000 icke gifta män i samma åldrar.

22 10* GIFTERMÅL. Såsom sedan länge iakttagits, är giftermålsfrekvensen i -vårt land störst under de kvartal, som inrymma påsk, pingst, midsommar och jul, d. v. s. andra och fjärde kvartalen. Under år, då påsken infaller i mars, såsom fallet var år 1945, ökar antalet vigslar under denna månad. d) Antal vigslar utan föregående lysning, s. k. krigsvigslar. För de senare åren har på grund av det för varje år starkt minskade antalet s. k. krigsvigslar endast summariska uppgifter härom meddelats. För redogörelseåret har särskild sammanräkning av de sparsamt förekommande krigsvigslarna icke ansetts erforderlig. Det kan nämnas, att enligt 1945 års berättelse (sid. 12*) under nämnda år endast 2 vigslar av kunde betecknas som krigsvigslar. e) Borgerliga äktenskap. Kontrahenternas konfessionella förhållanden. I tab. 6, där giftermålen redovisas länsvis, angives bl. a. antalet ingångna borgerliga äktenskap, såväl valfria som obligatoriska. I förhållande till hela antalet giftermål utgjorde de borgerliga i procent: Med numera gällande lagstiftning är borgerlig vigsel ovillkorligen föreskriven blott i ett fåtal fall, nämligen vid giftermål mellan kristen och mosaisk eller annan icke-kristen trosbekännare samt då ingendera av kontrahenterna tillhör vare sig svenska kyrkan eller något av de främmande trossamfunden med rätt till vigsel. De för redogörelseåret avgivna vigselboksutdragens anteckningar om kontrahenternas konfessionella förhållanden ha, liksom fallet varit under flera år, icke gjorts till föremål för statistisk bearbetning, varför någon fördelning av de ingångna äktenskapen efter konfession icke kan här framläggas. För närmare upplysningar beträffande vissa ofullständigheter i uppgiftsmaterialet och övriga hithörande frågor hänvisas till dels 1936 års redogörelse, dels del V av redogörelsen för 1930 års allmänna folkräkning. f ) Skilsmässor. Beträffande skilsmässostatistikens material och omfattning hänvisas till tidigare berättelser, särskilt dem för åren och Utöver de ganska detaljerade uppgifter om skilsmässorna, som lämnas i tab. 11, innehåller primärmaterialet ytterligare ett par upplysningar. En så-

23 BARNAFÖDERSKOR. dan rör de myndigheter, av vilka äktenskap blivit upplösta; och fördelade sig år 1946 de upplösta äktenskapen sålunda: 11* Ifall de utav överrätt avkunnade skilsmässoutslagen fördelas efter den domstol, som dömt i första instans, blir fördelningen av hela antalet: häradsrätt 2 084, rådhusrätt Skilsmässorna äro således absolut taget betydligt talrikare i städerna än å landsbygden, och i ännu högre grad blir detta givetvis fallet, om hänsyn även tages till de städer, som lyda under landsrätt. På en million av medelfolkmängden komma i hela riket 1 040, därav i städer med egen jurisdiktion ej färre än men i domsagorna (inklusive städer under landsrätt) endast 480 skilsmässor. Av tab. 11 framgår bl. a. de frånskilda parens fördelning efter antalet gemensamma barn. Ej färre än par, motsvarande 36-4 procent av hela antalet, voro barnlösa; proportionen är säkerligen betydligt högre än för motsvarande grupper bestående äktenskap. I de fall, där minderåriga barn finnas i det upplösta äktenskapet, brukar skilsmässautslaget innehålla bestämmelse om, vilken- av makarna som skall ha vårdnaden om barnen. Sådan uppgift har lämnats i fall, motsvarande 93o % av samtliga upplösta äktenskap med barn. I fall tillerkändes barnen hustrun, i 450 fall mannen, i 246 fall delades barnen mellan makarna; i 79 fall skulle vårdnaden helt eller delvis tillkomma annan person eller inrättning. D) Barnaföderskor. Hela antalet barnaföderskor under år 1946 och några föregående år, såväl absolut som på varje tusental av medelfolkmängden, framgår av följande sammanställning. Det relativa talet för år 1934, 13-s; %,, är det lägsta kända, som någonsin förekommit i Sverige, medan år 1933 uppvisar det lägsta absoluta antal barnaföderskor, som förekommit sedan år 1820, eller

24 12* BARNAFÖDERSKOR. Liksom fallet varit i föregående berättelser innehålla tabellerna i föreliggande redogörelse de absoluta talen för samtliga under redogörelseåret i riket inträffade nedkomster. I siffrorna äro således även inräknade de fall, där modern varit utländsk medborgare eller s. k. statslös. Genom en särskild bearbetning, vars resultat föreligger i manuskripttabell i statistiska centralbyrån, ha dessa mödrar länsvis fördelats efter ålder med åtskillnad mellan kyrkobokförda och ej kyrkobokförda samt mellan födelser inom och utom äktenskap. Det framgår bl. a., att hela antalet mödrar, som saknade svenskt medborgarskap, år 1946 uppgick till 1 929, vilket är ungefär mindre än 1945 års och närmast motsvarar 1944 års tal. Medan år 1944 icke fullt en tredjedel av de utländska mödrarna voro kyrkoskrivna, har för redogörelseåret detta relationstal ökats till att omfatta icke mindre än närmare 80 % av dessa mödrar. På grund av det anförda har det därför icke ansetts påkallat att vid den i det följande redovisade beräkningen av fruktsamhetstal inom olika åldersgrupper verkställa korrektion för de relativt fåtaliga, i riket ej kyrkobokförda utländska barnaföderskorna. Till en början jämföres hela antalet barnaföderskor i olika åldrar år 1946 med motsvarande kvinnliga medelfolkmängder. En sammanställning av sålunda framräknade fruktsamhetstal lämnas här nedan under jämförelse med några föregående år. Av skäl, som närmare angivits i 1945 års berättelse, torde en mera ingående jämförelse mellan fruktsamheten för detta år och de båda angränsande årens fruktsamhet böra tills vidare anstå. Arets fruktsamhetstal äro med undantag för de lägsta och högsta åldersgrupperna lägre än motsvarande tal för de båda närmast föregående åren, men överstiga alltjämt i åldern år avsevärt 1943 års siffror. Medelåldern år 1946 för samtliga barnaföderskor utgjorde år; å landsbygden särskilt år, i städerna 28 œ år. Antalet födelser inom äktenskap plägar jämföras med folkmängden av gifta kvinnor i åldern år. Nämnda relation, som även benämnes det äktenskapliga fruktsamhetstalet, ävensom antalet barnaföderskor med barn

25 BARNAFÖDERSKOR. Tab. E. Relativa fördelningen av barnaföderskor med barn i äktenskap, efter tiden mellan äktenskapets ingående och nedkomsten samt efter ålder, år * i äktenskap på gifta kvinnor inom olika åldrar, framgå för redogörelseåret och några föregående år av nedanstående sammanställning: Under treårsperioden visar den äktenskapliga fruktsamheten sjunkande tendens. Frånsett den yngsta åldersgruppen ligga redogörelseårets tal på i stort sett samma nivå som genomsnittstalen för femårsperioden Jämsides härmed har medelåldern för barnaföderskor med barn i äktenskap företett en tämligen stadig nedgång. Under femårsperioden utgjorde den år, under perioden endast 29-90, under perioden år, under år och under redogörelseåret 29 s år. Å landsbygden särskilt var talet och i städerna 29-12; i båda fallei äro talen något lägre än under närmast föregående år. Till civilståndet äro de barnaföderskor, som nedkommit med barn inom äktenskap, naturligtvis nästan alla gifta; ett ringa antal utgöres av förut ') Hela antalet barnaföderskor med barn i äktenskap på gifta kvinnor i åldern år.

26 14* BARNAFÖDERSKOR. gifta, och uppgick deras antal under år 1946 till O075 % av hela antalet; medeltalet för femårsperioden var %. Den relativa fördelningen av barnaföderskor med inomäktenskapliga barn efter tiden mellan äktenskapets ingående och nedkomsten finnes angiven i tab. E. Till ytterligare belysning av ämnet hava i en tabell, som bilagts den egentliga tabellavdelningen, för några senare år framlagts beräkningar av det äktenskapliga fruktsamhetstalet inom särskilda grupper av gifta kvinnor efter äktenskapets varaktighet och hustruns ålder vid nedkomsten. För dessa beräkningar, som direkt ansluta sig till dem, som i förevarande hänseende meddelats i befolkningskommissionens betänkande med vissa demografiska utredningar (Stat. off. utr. 1938: 24), svarar Statistiska institutionen vid Lunds universitet. Antalet barnaföderskor med barn utom äktenskap jämföres lämpligast med folkmängden av ej gifta kvinnor (ogifta, änkor och frånskilda) i åldern år. Detta relationstal samt antalet barnaföderskor med barn utom äktenskap på ej gifta kvinnor inom olika åldrar meddelas för redogörelseåret och de närmast föregående åren i följande tablå: Såsom i föregående berättelse senast framhållits, har den utomäktenskapliga fruktsamheten under åren ökats efter att tidigare ha företett tendens till stagnation. I jämförelse med år 1945 ha emellertid redogörelseårets siffror icke undergått någon nämnvärd förändring. Medelåldern uppgick under redogörelseåret till 24-oo år (24 03 år 1945) mot under perioden och under perioden Någon bestämd tendens kan ej här utläsas. För landsbygden var medelåldern år och i städerna 24-48, vilket jämfört med år 1945 innebär någon ökning på landsbygden men nedgång i städerna. Antalet trolovade mödrar i förhållande till hela antalet barnaföderskor med barn utom äktenskap har från och med 1916 till och med 1932 så gott som oavbrutet ökats, från 10-s % förstnämnda år till 31-5 % sistnämnda är. Under redogörelseåret utgjorde detta tal 29-6 %. De trolovade mödrarnas relativa talrikhet växlar emellertid ganska mycket i olika län och i olika städer. ') Hela antalet barnaföderskor med barn atom äktenskap pä 1000 ej gifta kvinnor i åldern år.

27 FÄDER TILL INOM ÄKTENSKAP FÖDDA BARN. Förhållandet mellan hela antalet födda barn och antalet barnaföderskor var under redogörelseåret på mot 10128? år Det överskott av födda barn, som uppstår genom flerbörderna, blir alltid mer än fullständigt uppvägt genom dödfödslarna. Antalet levande födda barn är därför städse något lägre än antalet barnaföderskor. År 1946 var proportionen mellan hela antalet levande födda barn och antalet barnaföderskor på 1000 mot år * E) Fäder till inom äktenskap födda barn. Bearbetningen av uppgifter rörande fäder till i äktenskap födda barn har omfattat ålder samt kombination mellan fädernas och mödrarnas ålder. Därjämte har i fråga om landsbygden en fördelning på jordbruksbefolkning och övrig befolkning ägt rum. Relativa antalet fäder till barn i äktenskap inom olika åldersgrupper i förhållande till motsvarande medelfolkmängder av gifta män ställer sig på följande sätt: I jämförelse med år 1945 konstateras en efter år 1944 under redogörelseåret fortsatt nedgång i frekvenstalen för alla åldersgrupper med undantag för den yngsta, där dock de absoluta talen äro små. I tab. 18 lämnas en fördelning av födelserna inom äktenskap efter föräldrarnas kombinerade ålder. I enlighet med vad inledningsvis påpekats, skedde ingen bearbetning av yrkesuppgifter för fäder till inom äktenskap födda barn under åren Icke heller för de därefter följande åren har någon fullständig yrkesbearbetning skett; dock särskiljas från och med år 1942 de gifta fäder och deras hustrur, som tillhöra jordbruksbefolkningen, vid bearbetningen av materialet för landsbygden från dem, som tillhöra andra yrkesgrupper. Antalet nedkomster inom äktenskap bland jordbruksbefolkningen utgjorde under redogörelseåret 41-6 % av hela antalet nedkomster inom äktenskap på landsbygden mot 42 5 % år 1945 och 42-9 % år ) De absoluta talen äro små.

28 16* FÖDDA BARN. Av följande tablå framgå i stora drag skiljaktigheterna mellan jordbruksbefolkning, övrig landsbygdsbefolkning och stadsbefolkning i fråga om de gifta mödrarnas fördelning efter ålder vid nedkomsten. I tablån ingå även siffror, ägnade att belysa den genomsnittliga fruktsamheten inom respektive befolkningsgrupper under tvåårsperioden i relation till det enligt 1945 års folkräkning (tolvtedelssamplingen) vid periodens mitt befintliga antalet gifta kvinnor i olika åldrar. Av tablån framgår, att mödrarna inom jordbruksbefolkningen i relativt större utsträckning än mödrarna inom övriga befolkningsgrupper vid nedkomsten tillhöra de högre åldersgrupperna. Frekvenstalen för födda ligga genomgående högst hos jordbruksbefolkningen. Någon utpräglad skillnad mellan de båda övriga grupperna kan ej konstateras. I berättelserna för de närmast föregående åren har i här förevarande sammanhang i en särskild sammanställning redovisats, huru de äktenskapliga födelserna inom de nämnda befolkningsgrupperna absolut och procentuellt fördela sig med hänsyn till äktenskapets varaktighet vid nedkomsten. Då emellertid ifrågavarande siffror visa endast obetydlig variation från år till år, har det icke ansetts nödvändigt att i fortsättningen framlägga årlig redovisning. F) Födda barn. Hela antalet år 1946 födda bara belöpte sig till , varav levande födda och dödfödda. På av medelfolkmängden var antalet levande födda (20-40 år 1945). Denna relation, som benämnes allmänna födelsetalet, befann sig, bortsett från åren 1920 och 1921, då en rätt stark stegring i nativiteten ägde rum, samt från obetydliga höjningar under enstaka år, i kontinuerligt sjunkande ända sedan 1800-talet, särskilt efter talets första årtionde, för att nå ett minimum år 1934 (13-68). Sedan dess har talet emellertid varje år (utom 1940, som uppvisade en mindre tillbakagång) successivt ökats t. o. m. år 1944, vars tal var det största sedan år Födelsetalet i städerna höll sig länge på avsevärt lägre nivå än på landsbygden, ehuru skillnaden under senare tid alltmera utjämnats. Fr. o. m. år 1941 har emellertid landsbygdens födelsetal varit lägre än städernas och utgjorde för redogörelse året medan städernas uppgick till 21-w, vilket motsvarar talet 88 för landsbygden, om städernas födelsetal sättes = 100.

29 FÖDDA BARN. 17* Tab. F. Födelsetalet, i 0 /oo, under olika månader år 1946, jämfört med närmast föregående år. 1 ) De levande födda barnens fördelning på huvudgrupper av landskommuner efter yrkeskaraktär framgår av följande sammanställning, som för resp. kommungrupper angiver såväl absoluta som relativa antalet födda. (Ang. kommungruppernas beteckning hänvisas till sid. 6*). För belysning av fruktsamheten efter barnaföderskornas ålder inom olika kommungrupper hänvisas i övrigt till den redogörelse härom, avseende åren och , som meddelades i 1941 års berättelse, sid. 17* 19*. Födelsetalets utveckling i ett antal europeiska länder under senare år framgår av efterföljande (delvis preliminära) uppgifter: Såsom statistiska centralbyrån närmare framhållit i tidigare berättelser, böra internationella jämförelser beträffande fruktsamheten på grundval av allmänna födelsetalet av flera skäl icke tillmätas alltför stor vikt. ) Talen beräknade per är. Månaderna reducerade till lika längd.

30 18* FÖDDA BARN. Samtliga län visa för år 1946, liksom fallet var år 1945, högre födelsetal än för femårsperioden (se tab. A, sid. 2*). I alla län utom två (Kronobergs och Värmlands län) är däremot födelsetalet för år 1946 lägre än för det närmast föregående året. Högsta födelsetalet har som vanligt Norrbottens län med 25-si / M, medan Värmlands län uppvisar den lägsta siffran, 17-so %», närmast följt av Älvsborgs län med I802 %,. Såsom framgår av tab. B (sid. 3*), visa i stort sett samtliga större städer ett högre födelsetal för redogörelseåret än för femårsperioden Om däremot redogörelseårets födelsetal jämföras med motsvarande tal för år 1945, konstateras en minskning för ungefär två tredjedelar av antalet sådana städer. Med avseende å de födda barnens fördelning efter olika grunder (kön, liv, äktenskaplig eller utomäktenskaplig börd) meddelas följande relativa tal: Antalet födda barn i varje månad redovisas i tab. 19 och 21. De olika månadernas födelsetal tillika med jämförelsetal för de närmast föregående åren äro meddelade i tab. F. Ett närmare studium av hithörande spörsmål ävensom av flerbörderna brukar verkställas i samband med tioårsöversikten. I tabellerna över födda barn ingå liksom i det föregående angivits vara fallet vid Tedovisning av barnaföderskor jämväl de barn, vilkas mödrar varit utländska medborgare eller statslösa. Att utlänningarna och de statslösa dock icke i någon större mån påverkat redogörelseårets födelsetal, framgår emellertid därav, att om samtliga bland dem förekommande födelser frånräknas, minskas födelsetalet endast från "/, till "/o». För en sammanställning av uppgifter i detta hänseende för åren hänvisas till 1945 års berättelse (sid. 20*). I övrigt hänvisas till vad som i det föregående (sid. 12*) anförts beträffande utländska mödrar.

31 DÖDA. 19* G) Döda. Hela antalet dödsfall år 1946 uppgick till motsvarande 10 si på varje tusental av medelfolkmängden, mot resp och år Dödstalet för redogörelseåret var med undantag för 1942 och 1943 års tal (resp. 9-9i och 10i8 V») det lägsta, som någonsin förekommit i vårt land. Dödstalet år 1946 för landsbygden var 11» Voo. medan städernas dödstal uppgick till endast 9-60 "/. Sistnämnda tal motsvaras av 85-8, om dödstalet för landsbygden sättes = 100. Det är främst den fördelaktigare åldersfördelningen i städerna, som gör, att dessa numera uppvisa det lägre dödstalet. Dödstaten i de efter yrkeskaraktär bestämda kommungrupperna (jfr sid. 6*) framgå av följande sammanställning: Det förtjänar framhållas, att de ovan angivna skiljaktigheterna mellan dödstalen till en del äro ett uttryck för de olikheter i fråga om åldersfördelningen, som föreligga beträffande respektive kommungrupper. Dödstalen i de olika länen återfinnas i tab. A (sid. 2*). I jämförelse med motsvarande dödstal för femårsperioden förete redogörelseårets siffror minskning i elva län. Från år 1945 till 1946 har dödstalet ytterligare nedgått, ehuru relativt obetydligt, i alla län utom fyra (Kalmar, Gotlands, Värmlands och Örebro län). De lägsta dödstalen för år 1946 förete de båda nordligaste länen (båda 9-05 %<,), Göteborgs och Bohus län (9-70 /oo) samt Stockholms län (9 87 %,). Redogörelseåret har medfört två nya dödlighetsminima för länen, nämligen Västmanlands län med 10-cu / M och Norrbottens län med 9-05 "/«,. Angående uppgifter om tidigare dödlighetsmimina hänvisas till 1945 års berättelse (sid. 23*). Dödstalen för städer med minst invånare återfinnas i tab. B (sid. 3*). Redogörelseårets tal äro högre än medeltalen för perioden för något mer än halva antalet av dessa städer. Dödstalet år 1946 var för mankön %,, för kvinnkön 10 si %,. Den tidigare bestående överdödligheten för mankönet har så småningom utjämnats och för enstaka år t. o. m. övergått till lägre dödlighet än för kvinnkönet (jfr för tidigare år tab. L i 1937 års berättelse). Beträffande könens dödlighet råder en viss skillnad mellan landsbygd och stad. På landsbygden har nämligen tidigare överdödligheten för kvinnkönet varit påtagligt framträdande. Denna skillnad var under åren obetydlig, men gör sig därefter åter gällande och var under redogörelseåret

32 20* DÖDA. Tab. G. Dödstalen, i 0 /oo, efter kön, ålder och civilstånd. ') Dödligheten i första levnadsåret är beräknad pä antalet levande födda. ) Dödstalet beräknat på medelfolkmängden.

33 DÖDA Voo för männen och 1142 / M för kvinnorna. I städerna åter har det plägat vara överdödlighet för männen, vilket även var fallet för redogörelseåret, i det att dödstalet för männen var 9-85 och för kvinnorna 9-37 "/«,. 21* Relativtal belysande dödligheten inom olika åldrar och civilstånd meddelas i tab. G. Jämföras talen i tab. G med i tidigare berättelser lämnade uppgifter om de högsta iakttagna värdena av hela dödstalet för varje särskild åldersgrupp, så framgår, att året 1946 medfört nya dödlighetsminima för samtliga femårsklasser upp till 55 års ålder. Spaltas åldersklassen 0 5 år, finner man nya dödlighetsminima jämväl för åldrarna 0 1, 1 3 och 3 5 år. Några ord må tilläggas om dels de högsta och dels de spädaste åldrarna. En följd av den relativt starka proportion, med vilken åldringarna ingå i Sveriges nutida befolkning, är att de även ingå med en hög proportion bland de avlidna. Av samtliga år 1946 avlidna hade 26-7 % överskridit 80 års ålder (25-3 % år 1945); bland männen särskilt var proportionen 23-8 % (22 7 % år 1945), bland kvinnorna 29e % (27 9 år 1945). Beträffande de avlidna hundraåringarna, vilkas antal under året uppgått till lä, meddelas, såsom under de senaste årtiondena plägat göras i statistiska centralbyråns berättelser, några biografiska data. I den efterföljande sammanställningen betecknar»förs.» i kolumnen för födelseorten samma församling, som var den avlidnes hemförsamling vid dödstillfället.

34 22* DÖDA.

35 DÖDA. 23* Dödligheten i första levnadsåret, beräknad på levande födda under samma år, framgår för redogörelseåret och närmast föregående år av följande sammanställning: Den stegring av barnadödligheten, beräknad på ovan angivet sätt, som inträdde år 1944, har för redogörelseåret förbytts i dödlighetsminima för såväl inom som utom äktenskapet födda barn. Inom de olika länen har dödligheten i första levnadsåret under åren samt 1945 och 1946 ställt sig sålunda (avlidna i %, av levande födda) : Flertalet län visa en anmärkningsvärd förbättring av barnadödligheten sedan år Västmanlands, Kristianstads samt Göteborgs och Bohus län Bcfolkningsrörelen 19-t«.

36 24* DÖDA. Tab. H. Dödstalet, i 0 /oo, under olika månader år 1946, jämfört föregående år. med närmast förete för år 1946 de gynnsammaste talen. Särskilt observeras den minskning, som inträtt i de vanligtvis höga talen för de båda nordligaste länen. Till komplettering av den ovan lämnade redogörelsen för barnadödligheten har statistiska centralbyrån, liksom i tidigare berättelser, även jämfört antalet under ett års ålder avlidna spädbarn tillhörande en viss årskull med hela denna årskull (av levande födda). Enligt denna mera korrekta metod, som för närvarande kan utsträckas endast till 1945 års kull av födda, erhålles för barnadödligheten värdet %, (31-72 / för 1944 års kull) mot som förut anförts 2995 % (31-os % år 1944) enligt det sedvanliga beräkningssättet. Dödlighetens fördelning på olika månader framgår, vad beträffar de absoluta talen, av tab. 24 och 25. De för varje månad gällande dödstalen äro införda i tab. H, där vid beräkningen månaderna reducerats till lika längd. För dödsfallens fördelning efter de avlidnas ålder i kombination med dödsmånad hänvisas till tab. 25. I statistiken över dödsfallen i hela riket år 1946 ingå 630 utlänningar mot år 1945, år 1944 och 261 år Då den övervägande delen av de under redogörelseåret avlidna utlänningarna varit vid dödstillfället kyrkobokförda, har det i förevarande sammanhang ansetts motiverat att i dödlighetsstatistiken, även vid beräkning av dödstal i olika åldrar, utgå ifrån samtliga avlidna. Mera detaljerade uppgifter om de avlidna utlänningarnas fördelning efter kön i kombination med ålder och civilstånd ävensom kommunvis finnas i arbetstabeller tillgängliga hos statistiska centralbyrån.

37 NATIVITETSÖVERSKOTTET. 25* H) Nativitetsöverskottet eller den naturliga folkökningen. a) Hela nativitetsöverskottet i vårt land utgjorde för år personer eller 9a %x> av medelfolkmängden (jfr tab. 2 och tab. A) mot resp och 9-56 %» år Från år 1935 har överskottstalet oavbrutet ökats med undantag för år 1940, då minskningen i antalet födelser förorsakade en tillfällig nedgång. Det lägsta överskottstalet under senare tid, nämligen 2-09 /oo för år 1935, har ingen gång underskridits sedan år 1810, för vilket år överskottstalet beräknats till 1-38 %<,. Ett utpräglat minimum utvisade därjämte år 1918, då överskottstalet såsom en följd av den s. k. spanska sjukans härjningar utgjorde endast 2-30 %«,. överskottstalen för de olika länen, ävensom för landsbygd och städer, framgå av tab. A; för de större städerna finnas befolkningsstatistiska data framlagda i tab. B. och däribland jämväl överskottstalet. Under år 1946 förekom icke underskott i någon av dessa städer. Av mindre städer (se tab. 4) var det endast i Gränna, Skanör med Falsterbo samt Mariefred, som de avlidnas antal översteg de föddas. Ett statistiskt relativtal av betydelse är proportionen mellan levande födda och döda. I vårt land var länge denna proportion i allmänhet ungefär 5 födda mot 3 döda, och i stort sett inträdde knappast någon nedgång i denna proportion. De senare årtiondenas tal voro dock betydligt lägre, men från och med år 1942 har nämnda proportion åter uppnåtts och till och med överskridits. Mellan Sveriges olika län ha i förevarande hänseende länge rått stora och även tämligen konstanta skiljaktigheter. Huru förhållandena gestalta sig för redogörelseåret, visas av följande tal, under jämförelse med femårsperioden och med åren 1944 och Antalet levande födda mot varje hundratal avlidna har utgjort:

38 26* NATIVITETSÖVERSKOTTET. Det framgår, att samtliga län visa ett kraftigt överskott av födda, varvid som vanligt särskilt höga värden äro utmärkande för de nordligaste länen. Anmärkningsvärt är även det höga värdet för Stockholms stad. b) Nativitetsöverskott av vartdera könet. Storleken av den naturliga folkökningen för vartdera könet har sin betydelse för utjämningen av det kvinnliga överskottet inom folkmängden, vilket överskott tidigare inom Sverige varit i ovanligt hög grad utpräglat. Förhållandet med avseende å de föddas övervikt över antalet avlidna av man- och av kvinnkön har för senare tider i vårt land ställt sig på sätt, som framgår av efterföljande tal: c) Nettoreproduktionstalet. I sammanhang med nativitetsöverskottet ha i de föregående berättelserna fr. o. m. den för åren 1924/1925 nämnts några ord om det s. k. nettoreproduktionstalet. Med detta uttryck förstås det tal, som anger, huru många levande födda döttrar, som med de faktiska fruktsamhets- och dödlighetsförhållandena i genomsnitt komma på varje levande född kvinna. Angående metoden för uträknande av detta nettoreproduktionstal hänvisas till föregående berättelser (senast den för år 1930). Med användande av dödlighets- och livslängdstabellen för femårsperioden och med bortseende från det ytterst ringa antalet nedkomster före 15 och efter 50 års ålder skulle en dylik uträkning för de senaste åren taga sig ut på följande sätt:

39 OMFLYTTNING. 27* Det återstår nu endast att bestämma det antal levande födda flickebarn, som kan antagas ingå i ovanstående antal nedkomster. I detta syfte multiplicerar man antalet nedkomster med de tal, som för motsvarande år angiva proportionen mellan antalet levande födda flickebarn och antalet nedkomster, resp , och Därvid erhållas följande värden å nettoreproduktionstalet: 1-UOlör år 1944, l-147îor år 1945 och 1 132för år För de år, som ligga närmast före år 1936, visade nettoreproduktionstalet en tendens att alltmera understiga värdet lo eller den proportion, som är nödvändig för folkstammens bibehållande. Den stegring av talet, som inträdde år 1936, har med undantag för en obetydlig minskning år 1940 varit utmärkande för alla följande år t. o. m. år 1945 men har för redogörelseåret förbytts i en påtaglig minskning. I efterföljande sammanställning redovisas nettoreproduktionstalet för vart och ett av åren , genomgående beräknat med användande av dödlighets- och livslängdstabellen för åren : Angående de faktorer, som påverka nettoreproduktionstalets utveckling, hänvisas till vad härom anföres i 1945 års berättelse (sid. 30*). Beräkning av nettoreproduktionstalet under olika antaganden angående giftermålsfrekvens och fruktsamhet ger följande resultat för redogörelseåret i jämförelse med närmast föregående år: I) Omflyttning. Beviljad svensk medborgarrätt. a) Omflyttningen i allmänhet. Antalet till landets särskilda församlingar inflyttade och från desamma utflyttade personer angives i tab. 2. En beräkning enligt dessa siffror ger för redogörelseåret ett inflyttningsöverskott av Om åter från den verkliga folkökningen dragés nativitetsöverskottet ett beräkningssätt, som tvivelsutan är det riktigare uppstår också en flyttningsvinst, i detta fall på personer. Anledningarna till en

40 28* OMFLYTTNING. Tab. I. Emigranter och immigranter, åren dylik skiljaktighet äro berörda bl. a. i 1945 års berättelse (sid. 3*). Den för redogörelseåret relativt stora differensen torde främst bero på felaktigheter i uppgifterna om den inrikes omflyttningen; som nedan framgår, skulle städernas vinst genom sådan omflyttning ha uppgått till personer mer än landsbygdens förlust genom samma omflyttning. Närmare uppgifter angående bland annat vinst eller förlust genom inrikes omflyttning inom särskilda grupper av landskommuner efter yrkeskaraktär samt på landsbygden och i städerna för vart och ett av åren äro meddelade i berättelsen Folkmängden inom administrativa områden den 31 december 1940, sid För åren finnas samma uppgifter i berättelsen Befolkningsrörelsen. För redogörelseåret (tiden J A "/u) lämnas motsvarande uppgifter angående inrikes omflyttning i följande sammanställning: l ) angiver överskott av emigranter.

41 OMFLYTTNING. 29* b) Folkbytet med främmande länder. Såsom inledningsvis meddelats ingå från och med år 1939 även mera detaljerade uppgifter om ut- och invandring i berättelsen om befolkningsrörelsen. För redogörelseåret meddelas sådana uppgifter i tab Uppgifterna grunda sig på de nominativa förteckningar över ut- och invandrarna, vilka åtfölja prästerskapets årliga summariska redogörelser för folkmängden i rikets olika församlingar. Hela antalet emigranter och immigranter år 1946, såväl i absoluta som relativa tal, framgår i jämförelse med tidigare år fr. o. m av tab. I. Emigrationens och immigrationens årliga växlingar från längre tid tillbaka redovisas senast i den särskilda berättelsen Ut- och invandring år 1938 (sid. 2). Antalet emigranter, som före år 1945 varit mycket obetydligt, uppgick år 1946 till eller något mindre antal än år Antalet immigranter åter, som redan föregående år kraftigt ökades, har under redogörelseåret uppgått till , medan nettoinvandringen är ej mindre än Det må emellertid här framhållas, att då redogörelsen avser den kyrkoskrivna befolkningen, endast personer, som varit resp. blivit här kyrkoskrivna, äro inräknade bland emigranter och immigranter. För jämförelser i detta avseende med socialstyrelsens utlänningsstatistik hänvisas bl. a. till berättelsen Folkmängden inom administrativa områden den 31 december Folkbytet under de tre senaste åren med de länder, som i detta hänseende äro viktigast, fördelar sig på följande sätt: Av tablån ovan framgår, att 1946 års immigrationsöverskott främst beror på det stora antal ester, vilka under året invandrat eller blivit kyrkobokförda. ') angiver överskott av emigranter.

42 30* OMFLYTTNING. Folkbytet med utomeuropeiska länder har under redogörelseåret varit något livligare än de närmast föregående åren. Fördelningen på kön, ålder och civilstånd framgår för emigranterna av tab. 28 och 30, för immigranterna av tab. 29 och 31. Relativa tal meddelas i sådant avseende i följande sammanställning: I sammanhang med redovisningen av folkbytet med främmande länder må till slut omnämnas, att under året erhölls svensk medborgarrätt genom naturalisation av följande antal personer, med fördelning å de stater, som i detta hänseende äro för oss viktigast. Siffrorna för de närmast föregående åren bifogas till jämförelse. Att redogörelseårets siffra är avsevärt högre än för tidigare år beror på det stora antalet från Estland hit inkomna personer, vilka under år 1945 erhållit svensk medborgarrätt. ') Särskilda uppgifter föreligga icke för Österrike för åren

43 Tab. 1. Folkmängden, länsvis, år

44 2 Tab. 2. Folkökningen och dess ') Från och till de olika församlingarna (inräknad flyttning mellan lands- och stadsdel av samma församling inom riket utflyttade (kol ) borde naturligtvis för hela riket vara = 0; likaså borde skill- 10) och antalet personer på landsbygden, som utflyttat till stadsförsamling inom riket (rad 50, kol. 14) vara fråga om siffrorna för folkmängden eller dess förändringar; jfr härom berättelsens text. ) För dessa reglcden 31 december föregående år till den 31 december redogörelseåret. Folkökningen beräknad på grundval av

45 särskilda faktorer, länsvis, år samling). Skillnaden mellan antalet frln församling inom riket inflyttade (kol ) och antalet till förnaden mellan t. ex. antalet personer i städerna, som inflyttat från landsförsamling inom riket (rad 51, kol. = 0; att sa ej i verkligheten är fallet, beror på brister i kyrkobokföringen. ) Häri ingå även rättelser i ringar redogöres i publikationen >Folkmängden inom administrativa områden den 31 dec. 1945». ) FråD uppgifterna i tab. 1 för den 31 dec

46 4 Tab. 3. Folkmängden och dess förändringar i var

47 och en av rikets större städer, år

48 6 TAB. 3 (forts.). FOLKMÄNGDEN OCH DESS FÖRÄNDRINGAR I VAR

49 OCH EN AV RIKETS STÖRRE STÄDER, ÅR

50 8 TAB. 3 (forts.). FOLKMÄNGDEN OCH DESS FÖRÄNDRINGAR I VAR OCH EN AV RIKETS STÖRRE STÄDER, ÅR 1946.

51 Tab. 4. Folkmängden och dess förändringar i var och en av rikets mindre städer, år l ) Avser ordningsnummer, efter folkmängden räknat, bland rikets samtliga städer vid årets slut. Rörande de större städerna lämnas utförliga uppgifter i tab. B, där dock av utrymmesskäl endast de 16 största städerna kunnat medtagas och icke som i tidigare berättelser alla städer med minst inr. Lika utförliga uppgifter rörande de i tab. 3 icke medtagna städerna med minst inv. finnas i manuskript hos statistiska centralbyrån Befolkningsrörehen 194H.

52 10 TAB. 4 (forts.). FOLKMÄNGDEN OCH DESS FÖRÄNDRINGAR I VAR OCH EN AV RIKETS MINDRE STÄDER, ÅR ) Se tabellens l:sta sida.

53 TAB. 4 (forts.). FOLKMÄNGDEN OCH DESS FÖRÄNDRINGAR I VAR OCH EN AV RIKETS MINDRE STÄDER, ÅR ) Se tabellens l:sta sida.

54 12 Tab. 5. Beräknad folkmängd efter kön, ålder och civilstånd, i hela riket, år 1946.

55 TAB. 5 (fotts.). BBRAKNAD FOLKMÄNGD EFTER KÖN, ÅLDER OCH CIVILSTÅND, ÅR

56 14 TAB. 5 (forts.). BERÄKNAD FOLKMÄNGD EFTER KÖN, ÅLDER OCH CIVILSTÅND, ÅR 1946.

57 Tab. 6. Giftermål, länsvis, år ') Se härom berättelsens text. ) Därav för 6 män 4:e åkt. ") Därav f5r 1 kv. 5:e äkt. ) Därav för 1 man 4:e äkt. ) 5:e äkt. 9 ) Därav för 3 män 4:e äkt. 7 ) Därav för 1 man 5:e äkt.

58 16 Tab. 7. Vigda, fördelade efter kön, ålder samt första giftet och

59 omgifte, länsvis och i utlandet, efter kyrkoskrivningsort, år

60 Tab. 8. I äktenskap inträdda, fördelade efter kön, ålder och civilstånd, år

61 19

62 Tab. 9. Vigda par, fördelade efter båda makarnas ålder, år

63 21

64 Tab. 10. Vigda par, fördelade efter bada makarnas ålder och civilstånd, år

65 23

66 24 Tab. 11. Äktenskapsskillnader

67 och hemskillnader, år Btfolkningsrärehtn 1946.

68 26 TAB. 11 (forts.). ÄKTENSKAPSSKILLNADER, ÅR 1946.

69 Tab. 12. Antal ingångna äktenskap i varje månad, år

70 28 Tab. 13. Barnaföderskor, (Ä. = barnaföderskor, som nedkommit med barn i äktenskap.

71 länsvis, år Uä. = barnaföderskor, som nedkommit med barn utom äktenskap.) 29

72 30 Tab. 14. Barnaföderskor, fördelade efter ålder i ettårsgrupper, år (Ä. = barnaföderskor, som nedkommit med barn i äktenskap, Uä. = barnaföderskor, som nedkommit med barn utom äktenskap.)

73 Tab. 15. Barnaföderskor med barn i äktenskap, fördelade efter tiden mellan äktenskapets ingående och nedkomsten, länsvis, år

74 32 Tab. 16. Barnaföderskor med barn i äktenskap, fördelade efter tiden

75 mellan äktenskapets ingående och nedkomsten samt ålder, år

76 34 Tab. 17. Fäder till under år 1946 i äktenskap födda barn, med fördelning efter ålder.

77 Tab. 18. Föräldrarna till under år 1946 i äktenskap födda barn, med fördelning efter bådaderas ålder. 35

78 36 Tab. 19. Födda barn i varje månad, fördelade efter liv, kön och börd i eller utom äktenskap (civilstånd), år 1946.

79 Tab. 20. Födda barn, fördelade efter börder, liv, kön och civilstånd, länsvis, år

80 38 TAB. 20 (forts.). FÖDDA BARN, FÖRDELADE EFTER

81 BÖRDER, LIV, KÖN OCH CIVILSTÅND, LÄNSVIS, ÅR

82 40 Tab. 21. Födda barn i varje månad,

83 fördelade efter liv, länsvis, år Befolkning srirclicn 1946.

84 42 Tab. 22. Döda, fördelade efter ålder, länsvis, ävensom i första och andra levnads-

85 åren döda, fördelade efter kön, ålder och börd i eller utom äktenskap, år f Befolkningaröreltm 1946.

86 Tab. 23. Döda, fördelade efter kön, ålder och civilstånd, år

87 45

88 TAB. 23 (forts.). DÖDA, FÖRDELADE EFTER KÖN, ÅLDER OCH CIVILSTÅND, ÅR

89 47

90 48 Tab. 24. Döda i varje

91 månad, länsvis, år

92 Tab. 25. Döda efter ålder, i varje månad, år

93 51

94 52 Tab. 26. Döda, fördelade efter kön och civilstånd, länsvis, år 1946.

95 Tab. 27. Döda, fördelade efter födelseår, kön och civilstånd, i hela riket, år (U = sådana, som avlidit innan de hunnit fylla det åldersår, som erhålles genom att subtrahera födelseåret från dödsåret, Ö = sådana, som fyllt ifrågavarande åldersår.) 53

96 54 TAB. 27 (forts.). DÖDA, FÖRDELADE EFTER FÖDELSEÅR, KÖN O. CIVILSTÅND, ÅR 1946.

97 TAB. 27 (forts.). DÖDA,FÖRDELADE EFTER FÖDELSEÅR, KÖN O. CIVILSTÅND, ÅR

98 56 TAB. 27 (forts.). DÖDA, FÖRDELADE EFTER FÖDELSEÅR, KÖN O. CIVILSTÅND, ÅR 1946.

99 Tab. 28. Emigranter, fördelade efter kön, civilstånd samt länder (inom och utom Europa), vartill utflyttningen uppgivits skola ske, länsvis, år

100 58 Tab. 29. Immigranter, fördelade efter kön, civilstånd samt länder (inom och utom Europa), varifrån inflyttningen skett, länsvis, år 1946.

101 Tab. 30. Emigranter, fördelade efter kön, ålder och civilstånd i ettårsgrupper, år Hela riket. 59

102 60 Tab. 31. Immigranter, fördelade efter kön, ålder och civilstånd i ettårsgrupper, år Hela riket.

103 Tab. 32. Emigranter till och immigranter från särskilda länder, fördelade efter kön och civilstånd, år Hela riket. 61 1) Inberäknat de asiatiska delarna. 2 ) Inberäknat den europeiska delen Befolkningsrörelsen 1946.

104 62 Bilaga. Den äktenskapliga fruktsamheten, i, efter äktenskapets varaktighet och hustruns ålder, åren och ) 1) Motsvarande siffror for vart och ett av åren återfinnas i bilaga till de årliga berättelserna om befolkningsrörelsen for åren

105

106