Befolkningsstatistiken

Transkript

1

2 INLEDNING TILL Befolkningsstatistiken Folkmängden Äldre befolkningsstatistik utgavs för åren i Tabellkommissionens berättelser för varje femårsperiod och för åren i Bidrag till Sveriges officiella statistik, A, Befolkningsstatistik. Befolkningsstatistiken utgavs för åren i Befolkningsrörelsen, för åren i Folkmängdens förändringar, för åren i i Befolkningsförändringar 19xx del 3 och från och med året 1991 i Befolkningsstatistik del 4. Samtliga utgivna i serien Sveriges officiella statistik. Befolkningsförändringar De äldsta publicerade uppgifterna om födda och döda i kommuner och församlingar finns i serien Bidrag till Sveriges officiella statistik, A) Befolkningsstatistik, där uppgifter lämnas för femårsperioderna och samt därefter för tioårsperioder till och med För de därefter följande fem tioårsperioderna finns motsvarande uppgifter i Befolkningsrörelsen, översikt för åren 19xx-19yy. Den sista tioårsöversikten publiceras i Befolkningsförändringar För åren finns inga församlingsuppgifter och inga andra kommunuppgifter än för städerna. De publicerades i Befolkningsrörelsen och avsåg födda, döda och flyttningar. Från och med 1958 publiceras uppgifter för alla kommuner och även dessa uppgifter avser födda, döda och flyttningar och återfinns för åren i Folkmängden inom administrativa områden. För åren finns motsvarande uppgifter i serien Statistiska meddelanden (SM), nämligen i B 1963:6, B 1964:9, B 1965:5, och i Be 1967:7. För församlingar, kommunblock och A-regioner finns uppgifter endast för 1966 och dessa redovisas för församlingar i Be 1967:7 samt för kommunblock och A-regioner i Be 1967:12. Från och med 1967 till och med 1972 har uppgifterna sammanförts i Befolkningsförändringar del 1. Dessa uppgifter baseras på de summariska folkmängdsredogörelserna. Från och med 1973 grundas uppgifterna i Befolkningsförändringar del 1 på aviseringar till RTB. Mellan 1991 och 1996 publiceras uppgifterna i Befolkningsstatistik del 1 och från 1997 i Befolkningsstatistik del 1-2. Befolkningsrörelsen översikt för åren = Mouvement de la population aperçu des années Digitaliserad av Statistiska centralbyrån (SCB) urn:nbn:se:scb-befror-o1931

3 SVERIGES OFFICIELLA STATISTIK FOLKMÄNGDEN OCH DESS FÖRÄNDRINGAR BEFOLKNINGSRÖRELSEN ÖVERSIKT FÖR ÅREN AV STATISTISKA CENTRALBYRÅN STOCKHOLM 1944 KUNGL. BOKTRYCKERIET. P. A. NORSTEDT & SÖNER

4 STATISTIQUE OFFICIELLE DE LA SUÈDE ÉTAT ET MOUVEMENT DE LA POPULATION MOUVEMENT DE LA POPULATION APERÇU DES ANNÉES PAR LE BUREAU CENTRAL DE STATISTIQUE

5 TILL KONUNGEN. Statistiska centralbyrån får härmed överlämna sin redogörelse för befolkningsrörelsen åren Stockholm den 15 augusti IVAR UHNBOM. Underdånigst ERNST HÖLJER.

6 IV Innehållsförteckning. Text. Sid. Inledning 1* A. Allmän översikt 1* I. Folkmängd och folkökning 1* II. Giftermål 3* Antalet giftermål m. m 3* De vigdas förutvarande civilstånd 8* Ålder vid äktenskapets ingående 10* Årstid för äktenskapets ingående 12* Borgerliga äktenskap 13* III. Upplösta äktenskap 13* Översikt 13* Äktenskapsskillnader och hemskillnader 15* IV. Barnaföderskor 19* Antalet barnaföderskor 19* Barnaföderskornas civilstånd 19* V. Fäder till inom äktenskap födda barn 24* VI. Födda barn 25* VII. Dödsfall 27* VIII. Dödsorsaker 30* Okänd, sannolik och bevislig dödsorsak 30* Dödligheten i olika sjukdomar 31* Dödsorsaker inom olika åldrar och kön 34* Dödsorsakernas fördelning efter årstiden 36* Våldsamma dödsorsaker utom självmord 36* Självmord 37* IX. Ut- och invandring 37* B. Specialundersökningar 41* I. Variationerna i giftermålsfrekvens, fruktsamhet och dödlighet 41* Undersökningsmetoden 41* Giftermålsfrekvens 43* Fruktsamhet 47* Dödlighet 55* Sammanfattning 60* II. Den inrikes omflyttningen 63* Översikt 63* Omflyttningen under tidsperioden * III. Förändringarna i befolkningens sammansättning under redogörelseperioden * IV. Den framtida utvecklingen 79* Tabeller. Tab. 1. Folkmängd, folkmängdstillväxt och medelfolkmängd, åren Tab. 2. Länens medelfolkmängd och folkmängdstillväxt, åren Tab. 3. Allmän översikt över folkmängdens förändringar, länsvis samt i större städer m. m., åren

7 Tab. 4. Medelfolkmängden efter kön och ålder, länsvis, åren Tab. 5. Medelfolkmängden efter kön, ålder och civilstånd inom hela riket samt efter kön och ålder inom landsbygden, städerna och riksområdena, åren Tab. 6. Antal giftermål, med fördelning efter makarnas civilstånd och gifte, i hela riket, landsbygden och städerna, vart och ett av åren Tab. 7. Antal giftermål, med fördelning efter makarnas civilstånd och gifte, länsvis, åren Tab. 8. Antal giftermål, med fördelning efter makarnas civilstånd och gifte, inom olika landskommungrupper, vart och ett av åren Tab. 9. Antal giftermål i varje månad, länsvis, åren Tab. 10. Vigda, fördelade efter kön, ålder samt första gifte och omgifte, länsvis efter kvinnans kyrkoskrivningsort, åren Tab. 11. Vigda, fördelade efter kön, civilstånd och ålder i ettårsklasser, i hela riket, landsbygden och städerna, åren Tab. 12. Vigda, fördelade efter båda makarnas ålder i femårsklasser, i hela riket, landsbygden och städerna, åren Tab. 13. Vigda, fördelade efter båda makarnas civilstånd och ålder i femårsklasser, åren Tab. 14. Hemskillnader och äktenskapsskillnader, i hela riket, landsbygden och städerna, vart och ett av åren Tab. 15. Hemskillnader och äktenskapsskillnader, länsvis, åren Tab. 16. Äktenskapsskillnader, med fördelning efter tiden mellan vigsel och äktenskapsskillnad samt antalet barn vid skilsmässan, i hela riket, landsbygden och städerna, åren Tab. 17. Äktenskapsskillnader, med fördelning efter mannens och hustruns kombinerade ålder samt deras åldersskillnad, åren Tab. 18. Barnaföderskor, fördelade efter civilstånd och ålder, länsvis, åren Tab. 19. Barnaföderskor, fördelade efter civilstånd och ålder, vart och ett av åren Tab. 20. Barnaföderskor, fördelade efter ålder i ettårsklasser, i hela riket, landsbygden och städerna, åren Tab. 21. Barnaföderskor med barn i äktenskap, fördelade efter tiden mellan äktenskapets ingående och nedkomsten, under perioden Tab. 22. Barnaföderskor med barn i äktenskap, fördelade efter tiden mellan äktenskapets ingående och nedkomsten samt ålder, i hela riket, landsbygden och städerna, åren Tab. 23. Den äktenskapliga fruktsamheten, i 0 / 00, efter äktenskapets varaktighet och hustruns ålder, åren och Tab. 24. Föräldrar till i äktenskap födda barn, med fördelning efter bådaderas ålder, i hela riket, landsbygden och städerna, åren Tab. 25. Födda barn, fördelade efter börder, liv, kön och civilstånd, länsvis, åren Tab. 26. Födda barn, fördelade efter liv, kön, civilstånd och börder, vart och ett av åren Tab. 27. Födda barn i varje månad, fördelade efter liv, kön och civilstånd, i hela riket, landsbygden och städerna, åren Tab. 28. Döda, fördelade efter kön, civilstånd och ålder i ett- och femårsklasser, i hela riket, landsbygden och städerna, åren Tab. 29. Döda, fördelade efter kön och civilstånd, länsvis, åren Tab. 30. Döda i första och andra levnadsåren, i hela riket, landsbygden och städerna, åren Tab. 31. Döda, fördelade efter födelseår samt kön och civilstånd, åren Tab. 32. Döda i varje månad, fördelade efter kön och ålder, i hela riket, landsbygden och städerna, åren v Sid.

8 VI Sid. Tab. 33. Döda i varje månad, fördelade efter kön, vart och ett av åren Tab. 34. De avlidna, fördelade efter dödsorsak (bevislig och sannolik) samt kön, åren Tab. 35. De avlidna, fördelade efter dödsorsak, månadsvis, åren Tab. 36. De avlidna, fördelade efter dödsorsak, kön och ålder, åren Tab. 37. Avlidna genom våldsamma dödsorsaker (utom självmördare), åren Tab. 38. Genom självmord avlidna, fördelade efter kön, ålder och civilstånd, i hela riket, landsbygden och städerna, åren Tab. 39. Emigranter till och immigranter från olika länder, länsvis, åren Tab. 40. Emigranter och immigranter, fördelade efter kön, civilstånd och ålder i ettårsklasser, åren Tab. 41. Emigranter och immigranter, fördelade efter kön och civilstånd, vart och ett av åren Table des matières. Texte. Pages Introduction 1* A. Aperçu général 1* I. Population et accroissement de la population 1* II. Mariages 3* Nombre de mariages etc 3* Etat civil des époux aux noces 8* Age des époux aux noces 10* Mariages par mois 12* Mariages civils 13* III. Mariages dissous 13* Aperçu 13* Divorces et séparations de corps 15* IV. Accouchées 19* Nombre d'accouchées 19* Accouchées par état civil 19* V. Pères des enfants légitimes 24* VI. Enfants nés 25* VII. Décès 27* VIII. Causes de décès 30* Causes de décès inconnues, probables et constatées 30* La mortalité dans les différentes maladies 31* Décédés par cause de décès, par âge et par sexe 34* Causes de décès par mois 36* Morts violentes (non compris les suicides) 36* Suicides 37* IX. Migration 37* B. Recherches spéciales 41* 1. Variations de la fréquence des mariages, de la fécondité et de la mortalité.. 41* Méthode de recherche 41* Fréquence des mariages 43* Fécondité 47* Mortalité 55* Résumé 60*

9 Pages II. Mouvement intérieur de la population 63* Aperçu 63* Mouvement intérieur de la population en * III. Changements dans la composition de la population pendant la période faisant l'objet du rapport 73* IV. Développement futur 79* Tableaux annexés. Tabl. 1. Population, accroissement de la population et population moyenne, en Tabl. 2. Population moyenne et accroissement de la population des départements, en Tabl. 3. Aperçu général du mouvement de la population, par département et dans les villes plus grandes etc., en Tabl. 4. Population moyenne par sexe et par âge, par département, en Tabl. 5. Population moyenne par sexe, par état civil et par âge dans le royaume entier et par sexe et par âge à la campagne, dans les villes et dans les différents»riksområden» (voir le vocabulaire), en Tabl. 6. Mariages par état civil et par noces des époux, dans le royaume entier, à la campagne et dans les villes, par année en Tabl. 7. Mariages par état civil et par noces des époux, par département, en Tabl. 8. Mariages par état civil et par noces des époux, dans les groupes de communes rurales, par année en Tabl. 9. Mariages par mois et par département, en Tabl. 10. Mariés répartis d'après le sexe, l'âge ainsi que d'après le premier mariage et le remariage, par département, suivant la localité de l'enregistrement paroissial de l'épouse, en Tabl. 11. Mariages par sexe, par état civil et par âge des époux, en groupes d'un an, dans le royaume entier, à la campagne et dans les villes, en Tabl. 12. Mariages par âge des époux en groupes de cinq ans, dans le royaume entier, à la campagne et dans les villes, en Tabl. 13. Mariages par état civil et par âge des époux, en groupes de cinq ans, en Tabl. 14. Séparations de corps et divorces dans le royaume entier, à la campagne et dans les villes, par année en Tabl. 15. Séparations de corps et divorces, par département, en Tabl. 16. Divorces par durée des mariages et par nombre d'enfants au divorce, dans le royaume entier, à la campagne et dans les villes, en Tabl. 17. Divorces par combinaison d'âge et par âge différent des époux, en Tabl. 18. Accouchées par état civil et par âge, par département, en Tabl. 19. Accouchées par état civil et par âge, par année en Tabl. 20. Accouchées par âge en groupes d'un an, dans le royaume entier, à la campagne et dans les villes, en Tabl. 21. Femmes accouchées d'enfants légitimes par durée des mariages, en Tabl. 22. Femmes accouchées d'enfants légitimes par durée des mariages et par âge, dans le royaume entier, à la campagne et dans les villes, en Tabl. 23. Femmes accouchées d'enfants légitimes classées par durée des mariages et par âge, en et en Tabl. 24. Pères et mères des enfants légitimes par combinaison d'âge, dans le royaume entier, à la campagne et dans les villes, en Tabl. 25. Enfants nés par naissances, par vitalité, par sexe et par état civil, par département, en Tabl. 26. Enfants nés par vitalité, par sexe, par état civil et par naissances, par année en VII

10 VIII Pages Tabl. 27. Enfants nés par mois, par vitalité, par sexe et par état civil, dans le royaume entier, à la campagne et dans les villes, en Tabl. 28. Décès par sexe, par état civil et par âge en groupes d'un an et de cinq ans, dans le royaume entier, à la campagne et dans les villes, en Tabl. 29. Décès par sexe et par état civil, par département, en Tabl 30. Décès pendant les 2 premières années de la vie, dans le royaume entier, à la campagne et dans les villes, en Tabl. 31. Décès par année de la naissance, par sexe et par état civil, en Tabl. 32. Décès par mois, par sexe et par âge, dans le royaume entier, à la campagne et dans les villes, en Tabl. 33. Décès par mois et par sexe, par année en Tabl. 34. Décédés par cause de décès (constatée et probable) et par sexe, en Tabl. 35. Décédés par cause de décès et par mois, en Tabl. 36. Décédés par cause de décès, par sexe et par âge, en Tabl. 37. Décédés provenant des morts violentes (non compris les suicides), en Tabl. 38. Suicides par sexe, par âge et par état civil, dans le royaume entier, à la campagne et dans les villes, en Tabl. 39. Emigrés pour et immigrés de pays divers, par département, en Tabl. 40. Emigrés et immigrés par sexe, par état civil et par âge, en groupes d'un an, en Tabl. 41. Emigrés et immigrés par sexe et par état civil, par année en Les mots suédois suivants, qui reviennent dans les tableaux, sont à traduire ainsi: Akut barnförlamning Barn Barnaföderskor... Barnsängsfeber... Bevislig Borgerligt äktenskap Civilstånd Difteri Drunkning Dödfödda Dödsfall Dödsorsak Emigranter Enbörder Epidemisk hjärnfeber Ettårsklasser.... Explosion Femårsklasser... Flerbörder Folkmängd Folkmängdstillväxt. Fruktsamhet.... Frossa Frånskilda Poliomyélite aiguë Enfants Accouchées Fièvre puerpérale Constaté Mariage civil Etat civil Dipthérie Submersion Mort-nés Décès Cause de décès Emigrants Naissances simoles Méningite cérébrospinale épidémique Groupes d'un an Explosion Groupes de cinq ans i Naissances multiples Population Accroissement de la population Fécondité Fièvre intermittente Divorcés (-ées) Främmande kropp i svalg och strupe.. Födelser Förbränning Förut gifta Gifta Gifte (första) Giftermål Hela antalet Hela riket Hemskillnader.... Ihjälfrysning Ihjälhungring Immigranter Influensa Inom äktenskap... Inrikes omflyttning.. Kikhosta Krossning, sårnader frakturer, Kvinnkön (p. abrèv. Kv.) Kvinnor Morts d'un corps étranger dans la gorge Naissances Combustion Veufs, veuves, divorcés (-ées) Mariés (-ées) Noces (premières) Mariage Nombre total Royaume entier Séparations de corps Congélation Morts de faim Immigrants Grippe épidémique Légitimes Migrations intérieures Coqueluche Contusions, blessures Sexe féminin Femmes fractures,

11 IX Landsbygd (p. abrèv. Skilsmässa Divorce Lb.) Campagne Skottskador Coups d'armes à feu Landskommungrupper Groupes de communes Smittkoppor Variole rurales Städer Villes Levande födda.... Nés vivants Summa (p. abrèv. S:a) Total Län Département Trilling Trijumeau Mankön (p. abrèv. M.) Sexe masculin Tviling Jumeau Medelfolkmängd... Population moyenne Tvillingbörder.... Naissances doubles Minskning Diminution Mord eller drap... Homicide utom. äktenskap... Illégitimes Månad Mois Män Hommes Varaktighet Durée (du manage)..,. TI i Vådlig förgiftning... Intoxication par acci- Massling Rougeole B B r dent Nervfeber Fièvre typhoïde Vådlig kvävning... Suffocation par accident Våldsamma dödsorsaker Morts violentes Ogifta Célibataires Okänd Inconnu Aider, åldersår.... Age År Année Riksområden Le royaume (sauf Stock- Åskslag Coups de foudre holm), est divisé en 6 territoires géogra- j Äkta makar Epoux phiques, qui s'appel- Äktenskap Mariage lent»riksområden» I Äktenskapsskillnad.. Divorce Änklingar Veufs Sannolik Probable Änkor Veuves Scharlakansfeber... Scarlatine Självmord Suicides ökning Accroissement

12 X Résumé. Depuis longtemps, le Bureau central de statistique de Suède a publié annuellement un rapport détaillé sur le mouvement de la population du royaume. Le présent volume donne un aperçu rétrospectif sur la période décennale de ; il est donc fondé sur les données déjà publiées dans les rapports annuels de la même série. En général, les nombres absolus se trouvent dans les tableaux annexés, et les nombres relatifs dans les tableaux insérés dans le texte. La population de la Suède, à la fin de l'année 1930, était de ; en 1940, elle avait atteint le chiffre de L'accroissement a donc été de , ou 373 %. La population urbaine, formant 32-S % de la population totale en 1930, a atteint, en 1940, la proportion 37-4 % du total. Si l'on compte la population non seulement dans les villes administratives, mais encore dans les bourgs et les agglomérations dites»municipalsamhällen» et dans les autres agglomérations de population à la campagne, on aura un nombre d'habitants de , ou 56-2 % de la population du pays. La nuptialité, ou le rapport du nombre des nouveaux mariages contractés au chiffre de la population totale, a été de 8-24 / 00 annuellement: un chiffre bien plus élevé que celui de la décade Le taux de natalité a fléchi de /o annuellement en à /M en Le taux de mortalité, lequel, dans la période décennale de , était de 1207 pour mille annuellement, a baissé, en , à % Pour les détails voir aussi les Tables de mortalité et de survie (»Dödlighets- och livslängdstabeller för årtiondet ») qui sont déjà publiées dans la même série de statistique. Le nombre des émigrés monte à , celui des immigrés à

13 Redogörelserna för de allmänna folkräkningarna i riket, vilka avse befolknmgstillståndet vid slutet av ett årtionde, har statistiska centralbyrån plägat fullständiga genom en redogörelse för folkmängdens förändringar under den tid, som förflutit sedan närmast föregående räkning. Även i sammanhang med 1940 års folkräkning har en dylik översikt utarbetats för årtiondet och utgives härmed såsom en fristående berättelse. Dödlighets- och livslängdsfcabellerna för årtiondet ha, liksom vid närmast föregående folkräkning, utbrutits till en självständig publikation, vilken utkom av trycket i januari Av besparingsskäl och andra skäl ha vissa inskränkningar och omläggningar av föreliggande berättelse kommit till stånd. Tabellbilagan är sålunda till omfånget väsentligt minskad och omfattar huvudsakligen sammandragstabeller över befolkningsrörelsens viktigare data. Textframställningen sönderfaller i två delar, av vilka den ena i huvudsaklig överensstämmelse med de årliga berättelserna gei en kortfattad översikt över befolkningsrörelsen under redogörelseperioden, medan den andra i form av specialundersökningar innehåller en analys av det orsakssammanhang, som utgör bakgrunden till de iakttagna förändringarna. Specialundersökningarna, där såsom jämförelseled ingå regionala enheter av olika typer, beröra förutom giftermålens, födelsernas och dödsfallens antal även den inrikes omflyttningen. Till undersökningarna har fogats en redogörelse över förändringarna i befolkningens sammansättning under redogörelseperioden samt en avslutande översikt över befolkningens framtida ålderssammansättning. A. Allmän översikt. I. Folkmängd och folkökning. Det i tabellerna 1 5 framlagda siffermaterialet lämnar en översiktlig framställning av folkmängdsförändringarna un«der åren samt innehåller vidare uppgifter om medelfolkmängderna, för riket i dess helhet med fördelning efter kön, ålder och civilstånd samt för länen med fördelning efter kön och ålder. Beträffande sättet för medelfolkmängdsberäkningarna för hela riket hänvisas till berättelsen angående dödlighets- och livslängdstabellerna; beträffande länen ha beräkningarna företagits på samma sätt som i tidigare befolkningsöversikter med utnyttjande av de folkräkningssiffror för periodens mitt, som denna gång funnits tillgängliga.

14 Tab. A. Folkmängdens förändringar i hela riket, åren ) 2* FOLKMÄNGD OCH FOLKÖKNING. l ) Folkmängden för äldre tider är här upptagen i enlighet med beräkningarna av G. Sundbärg i Statistisk tidskrift, häftet 129. Immigranternas antal är känt från och med 1875 oeh för åren upptaget på grund av uppskattning. För åren ingår därför hela (den uppgivna) utvandringen i kol. för»nettoutvandringen». I kol. för»annan vinst eller förlust» ingår även till och från boken över obefintliga överförda personer.

15 GIFTERMÅL. 3* Rikets folkmängd uppgick vid utgången av år 1940 till personer, vilket innebär en ökning med personer sedan år Årliga folkökningen har sålunda i genomsnitt utgjort personer, motsvarande 367 0/oo av medelfolkmängden, vilket tal är det lägsta iakttagna sedan I tab. A. lämnas i absoluta och. relativa tal uppgifter om folkmängdstillväxten och befolkningsrörelsen under årtiondena från och med år Såsom framgår av denna tabell uppvisar redogörelseperioden födelse- och dödstal, som äro lägre än under någon annan period under nyssnämnda tidpunkt. Man lägger vidare märke till, att perioden är det första årtionde, som redovisar immigrationsöverskott. överskottet uppgick i medeltal till personer årligen, motsvarande 0"62 %o av medelfolkmängden. Storleksförhållandet mellan landsbygdens och städernas befolkning kännetecknas av att den sistnämnda upptager en ständigt växande andel av rikets folkmängd. Belysande i detta avseende är, att städernas befolkning vuxit från vid 1910 års slut till vid 1940 års slut, eller från att Dmfatta 248 till att omfatta 374 % av hela landets befolkning. Den starka tillväxten beror främst på dels tillkomsten av nya städer, dels utvidgningen av redan befintliga sådana, dels dessutom den inrikes omflyttningen. Vid sidan iv denna ökning av de officiella städernas befolkning är därjämte den befolkaing, som å administrativa landsbygden är bosatt i tätorter av stadsliknande latur såsom köpingar, municipalsamhällen och agglomererade områden av annat slag stadd i ständig tillväxt. I avseende på dessa förhållanden hänvisas till första delen av redogörelsen för 1940 års folkräkning. Huru befolkningsrörelsens faktorer under olika tider gjort sig gällande i de särskilda länen och i de större städerna framgår av tab. B och C. II. Giftermål. Redovisningen av giftermålen avser sådana vigslar, då i Sverige kyrkobokförd kvinna under årtiondet ingått äktenskap. Där uppgifter lämnas för landsbygd och städer eller för regionala enheter, har fördelningen verkställts efter den kvinnliga kontrahentens kyrkobokföringsort, d. v. s. lysningsorten. Uppgifter angående giftermålen meddelas i tab Antalet giftermål m. m. Antalet giftermål i medeltal årligen uppgick under redogörelseperioden till , motsvarande 824 per tusen av medelfolkmängden. Giftermålstalet är avsevärt högre (9.12 %o) för periodens senare hälft än för dess förra hälft (7'34 / 0 o). Vid jämförelse med giftermålstalen, såväl med dem för närmast föregående tioårsperiod som med dem för äldre tider tillbaka, är talet för åren anmärkningsvärt högt. Såsom mätare på giftermålsfrekvensens storlek och förändringarna i denna är det allmänna giftermålstalet likväl mindre lämpat, då det i hög grad påverkas av befolkningens ålders- och civilståndssammansättning. En mera direkt föreställning om själva frekvensen vinner man genom att jämföra giftermålens antal med den äktenskapslediga befolkningens antal inom mellanåld-

16 4* GIFTERMÅL. Tab. B. Befolkningsrörelsens tal 1 ) 1 ) Giflerroålstal, födelsetal o. s. v. beteckna årliga antalet giftermål, födelser o. s. v. på invånare av minskning, som beror på områdesregleringar. 3 ) Den inrikes omflyttningen borde naturligtvis för hela riket

17 GIFTERMÅL. 5* i 0 / 00, länsvis, åren medelfolkmängden.») I inrikes omflyttningstalet (för landsbygd och städer) ingår även den ökning eller vara = 0; att så ej i verkligheten är fallet, torde i huvudsak bero på sättet för registreringen av flyttningarna.

18 Tab. C. Folkmängdens förändringar i de större städerna, åren ) 6* GDTFEBMÅL. 1 ) Härmed avses städer med minst invånare (i medelfolkmängd åren ). 2 ) Områdesregleringar inräknade (se tab. 3).

19 GIFTERMÅL. Tab. D. I första äktenskapet inträdda i olika åldrar på 1000 av medelfolkmängden ar ogifta i samma åldrar, åren * rårna. Hur en sådan jämförelse utfaller för personer, som inträtt i första, gifte, framgår av tab. D. Beträffande såväl männen som kvinnorna har, såsom talen i denna tabell visa, i alla åldersklasser en påtaglig förbättring av giftermålsfrekvensen ägt rum under årtiondet , och särskilt anmärkningsvärd är stegringen under årtiondets senare hälft. Då medelfolkmängden av ogifta män och kvinnor vid jämförelse med äldre tider ökat, har detta bidragit till, att absoluta antalet ingångna äktenskap stegrats. Siffrorna här nedan åskådliggöra denna utveckling. Stegringen av den äktenskapslediga befolkningens antal i förening med ökningen i giftermålsfrekvensen har haft till följd, att det årliga antalet ingångna äktenskap vuxit från under åren till under åren 1) Hela antalet vigda män, resp. kvinnor i första giftet på m&n i åldern år, resp. kvinnor i åldem år

20 8* GIFTERMÅL eller med 806 %. För perioden kan likväl en minskning iakttagas i fråga om den ogifta befolkningen inom mellanåldrarna. Tablån visar vidare, att en utjämning ägt rum i proportionen mellan könen. Denna innebär, att proportionen förändrats från kvinnor per män under 1900-talets första decennium till 1193 emot under 1930-talet. Giftermålsfrekvensen i vårt land kan, trots den ökning, som ägt rum under senare tid, icke anses påfallande hög, och samma är förhållandet i fråga om proportionen gifta. Aktuella uppgifter om giftermålsfrekvensens storlek och proportionen gifta i olika åldrar utomlands föreligga endast sparsamt, och siffrorna här nedan avse fördenskull ganska skiljaktiga tidpunkter. Med hänsyn till könsproportionens förryckande inverkan på jämförbarheten ha uppgifterna fått gälla endast mankönet. I fråga om den för befolkningsutvecklingen så betydelsefulla proportionen gifta män i de reproduktionedugliga åldrarna intar Sverige, trots att läget blivit avsevärt gynnsammare under det senaste tidsskedet, alltjämt en oförmånlig ställning. De vigdas förutvarande civilstånd. Den ur numerär synpunkt viktigaste av de kombinationer, som vid äktenskapens ingående kunna ifrågakomma i fråga om de vigdas förutvarande civilstånd, är utan all jämförelse den, då båda kontrahenterna äro ogifta. Under 1930-talet omfattade denna kombination 907 % 0 av alla äktenskap. Såsom framgår av siffrorna här nedan, har dess betydelse något ökats under årens lopp. Påfallande är vidare den ökning, som inträtt i fråga om den kombination, då endera eller båda parterna äro frånskilda, vilket bör ses mot bakgrunden av att antalet frånskilda starkt stegrats. Detta innebär likväl icke, att omgiftena relativt taget ha ökat i betydelse, åtminstone icke för männens vidkommande. Av alla äktenskap åren avsågo för männen 699 / 0 o och för kvinnorna 36-8 / 00 omgifte, medan motsvarande tal för årtiondet äro resp och 35-0 / 00.

21 GIFTERMÅL. 9* Av efterföljande tablå framgår, att änklingar och frånskilda oftare än ogifta män ingå äktenskap med änkor eller frånskilda, och likaså, att dessa senare oftare än ogifta kvinnor gifta sig med förut gifta män. Av frånskilda män, som ingått omgifte, ha 133 gift sig med frånskilda kvinnor, medan av frånskilda kvinnor, som ingått omgifte, 189 gift sig med frånskilda män. De kombinationer, i vilka frånskilda ingå såsom part, upptaga i städerna en större andel av äktenskapen än å landsbygden, såsom följande siffror för åren visa. I A-kommunerna utgjorde äktenskapen, där manliga kontrahenten vid äktenskapets ingående var frånskild, blott ett på hundra, medan i städerna siffran uppgick till över fem på hundra.

22 10* GIFTERMÅL. Omgiftesfrekvensen mates kanske bäst genom att antalet omgiften jämförel med folkmängden av änklingar, änkor och frånskilda inom de åldrar bland den vuxna befolkningen, där omgiften förekomma. Bortsett från undantagsfall kunna dessa åldrar anses omfatta, för männen grupperna under 65 år och för kvinnorna grupperna under 55 år. En dylik jämförelse för 1900-talets fyra gångna decennier utfaller som följer. Omgiftesfrekvensen har visserligen ökats under perioden , men absoluta antalet första giften har ökat kraftigare än antalet omgiften, med påföljd att det relativa antalet omgifta män såsom synes är lägre än under nästföregående tioårsperiod. Ålder vid äktenskapets ingående. Studerar man de absoluta talen i tab. 11, visar sig att största antalet vigda män återfinnes i åldern 2G 27 år och kvinnor i åldern år. Fördelningen av de vigdas antal är emellertid ingalunda symmetrisk kring dessa åldrar utan kännetecknas av en betydande asymmetri. Medelåldern för de vigda männen utgör sålunda ungefär 305 år och motsvarande ålder för de vigda kvinnorna närmare 27 år. Av tab. E, som visar giftermålsfrekvensens storlek inom olika åldrar med särskiljande av kön och civilstånd, framgår, att stigningen i frekvensen är mycket stark i de lägsta åldrarna, tills dess maximum uppnåtts, varefter en mera jämn nedgång inträder, som dock är betydligt kraftigare för kvinnorna än för männen. I 38-årsåldern är antalet män, som ingå äktenskap, dubbelt så många som motsvarande antal kvinnor, och i 46-årsålderii tre gånger så många. I åldrarna under 28 år är dätemot kvinnans giftermålsfrekvens långt större än mannens. Tabellen erbjuder även möjlighet till en jämförelse mellan frekvensen hos ogifta och förut gifta. I fråga om männen framträder tydligt, att giftermålsfrekvensen är vida större bland änklingar och frånskilda än bland ogifta män. Denna omständighet brukar tolkas bl. a. såsom ett vittnesbörd om de ekonomiska förhållandenas stora betydelse för äktenskapsfrekvensen, nämligen på 3å sätt, att de ekonomiska 'betingelserna i allmänhet äro gynnsammare vid ett omgifte än vid ett första gifte. Även beträffande kvinnorna är omgiftes-

23 GIFTERMÅL. 11* Tab. E. Årliga antalet vigda inom olika åldrar med fördelning efter kön och civilstånd på av motsvarande medelfolkmängd, åren ) 1 ) Frekvenstal ha icke angivits för de åldrar, där antalet giften varit mycket ringa.

24 12* GIFTERMÅL frekvensen starkare än frekvensen första giften, men skillnaden är dock ej så framträdande som för männen. Tab. E visar vidare, att i de betydelsefulla åldersklasserna en stark stegring ägt rum i giftermåls frekvensen sedan närmast föregående årtionde, och att denna stegring berör såväl ogifta som förut gifta. Medelåldern för de vigda företer, såsom framgår av efterföljande tablå, icke några större förskjutningar. För männens vidkommande kan beträffande första giftet en svag ökning och beträffande omgifte en svag minskning av medelåldern iakttagas. För de ogifta kvinnorna har den genomsnittliga vigselåldern varit i stort sett oförändrad under en följd av år, medan beträffande förut gifta kvinnor en sänkning av ifrågavarande ålder gör sig märkbar. Förskjutningarna ha haft till följd, att den genomsnittliga åldersskillnaden mellan den manliga och kvinnliga kontrahenten något ökat. Om första giftet avses, utgjorde åldersskillnaden under redogörelseperioden i medeltal 2-94 år emot 194 år under talet. Årstid för äktenskapets ingående. Antalet giftermål fördelar sig ganska olika över årets olika tider, vilket närmare framgår av tab. 9. Beräknas antalet inom varje månad ingångna äktenskap per år och inv., varvid månaderna reduceras till lika längd, befinnes resultatet för åren och bliva följande: Årets tre sista månader ha sedaii långa tider tillbaka plägat redovisa största antalet vigslar, och perioden bildar härifrån icke något undantag. En förskjutning kan likväl iakttagas såtillvida, att oktober i stället för såsom tidigare varit vanligt, december uppvisar maximitalet. För sista tioårsperioden kan vidare iakttagas ett förhållandevis stort antal giftermål under kvartalet april juni, vilket torde stå i samband med att under år 1940 ett stort

25 UPPLÖSTA ÄKTENSKAP. 13* antal äktenskap utan föregående lysning-, s. k. krigsvigslar, ingingos under dessa månader. Landsbygd och städer avvika icke så obetydligt ifrån varandra med avseende på giftermålens fördelning månadsvis. Landsbygden utmärkes fortfarande därav, att vigslarna förete en mera jämn fördelning över årets olika månader, under det att i städerna giftermålen äro särskilt talrika i oktober. Borgerliga äktenskap. Gällande bestämmelser medgiva i de allra flesta fall valfrihet i avseende på kyrklig eller borgerlig vigsel. Denna sistnämnda är obligatorisk endast vid giftermål mellan kristen och mosaisk eller annan icke kristen trosbekännare, samt då ingendera av kontrahenterna tillhör vare sig svenska kyrkan eller något av de främmande trossamfunden med rätt till vigsel. Uppgifter om antalet borgerliga äktenskap meddelas i tab Den relativa frekvensen återfinnes i efterföljande tablå. Jämfört med närmast föregående tioårsperiod ha de borgerliga äktenskapen något ökat i betydenhet under åren Landsbygden redovisar ett betydligt lägre frekvenstal än städerna, men utvecklingen antyder för den förra en ökning av de borgerliga äktenskapens relativa antal, medan för de senare en minskning kommer till synes. Årtiondet uppvisiar ett förhållandevis stort antal obligatoriska borgerliga äktenskap, beroende på att intill år 1916 lagstiftningen påbjöd borgerlig vigsel i ett stort antal fall, där kyrklig vigsel efter denna tidpunkt står öppen. III. Upplösta äktenskap. Översikt. Vållande till äktenskapens upplösning är antingen endera makens död eller skilsmässa. En särställning intager i detta sammanhang de äktenskap, där endera av makarna (vanligen mannen) avflyttat till utlandet. Sistnämnda förhållande orsakar, att antalet bestående äktenskap blir lägre, räknat efter antalet gifta män än efter antalet gifta kvinnor. Vid 1940 års folkräkning utgjorde överskottet av gifta kvinnor emot år 1930 och år En jämförelse mellan å ena sidan antalet ingångna och å andra sidan antalet genom dödsfall eller skilsmässa upplösta äktenskap utfaller som följer.

26 14* UPPLÖSTA ÄKTENSKAP. Antalet ingångna äktenskap har ökat långt kraftigare än antalet upplösta med påföljd, att sedan 1900-talets början överskottet av ingångna mer än tredubblats. Under åren utgjorde antalet upplösta per ingångna 540 emot 784 under tioårsperioden Av tablån framgår vidare, att skilsmässorna starkt ökat under årens lopp. Relationen mellan antalet ingångna och upplösta äktenskap inom olika åldrar under tioårsperioderna och framgår för männens vidkommande av efterföljande tablå, där grupperingen ägt rum efter mannens ålder vid tidpunkten för äktenskapets ingående, resp. upplösning. Åldersfördelningarna i denna tablå och i tab. 17 äro icke fullt överensstämmande, beroende på, att åldersbestämningen för de frånskilda männen måst göras på i någon män olikartat sätt i de båda tabellerna. Tablån lämnar en bild av den fortgående omvandlingen av äktenskapsbeståndet, varigenom de upplösta äktenskapen ersättas av nybildade. Med åldersklassen år få de förra äktenskapen numerär övervikt, och denna stegras efter hand kraftigt. Största ersättningen lämnar äktenskapsbildningen

27 UPPLÖSTA ÄKTENSKAP. 15* i åldrarna år, där överskottet av ingångna äktenskap under senaste tioårsperioden utgjorde icke mindre än Den starka ökningen av överskottet vid jämförelse mellan de båda tioårsperioderna är ävenledes ett framträdande drag. Äktenskapsskillnader och hemskillnader. Den svenska skilsmässostatistiken omfattade under en lång följd av år endast genom skiljebrev upplösta trolovningar och äktenskap. Från och med år 1910 tillkommo de äktenskapsskillnader, för vilka inga skiljebrev kunde ifrågakomma, nämligen då äktenskapet ingåtts antingen genom vigsel av präst inom främmande trossamfund, vars prästerskap äger att med laga verkan förrätta vigsel, eller ock inför borgerlig myndighet. Däremot voro alltjämt sådana fall icke medräknade, då ingendera av tvenne makar, vilka hänvisats till domkapitel för undfående av skiljebrev, ställt sig denna föreskrift.till efterrättelse. Först från och med år 1914 kan skilsmässostatistiken sägas vara fullständig. Skilsmässostatistiken omfattar numera hemskillnader och äktenskapsskillnader, sedan genom 1915 års äktenskapslagstiftning redovisningen av genom skiljebrev upplösta trolovningar bortfallit. Antalet hemskillnader är, såsom framgår av efterföljande översikt, i raskt stigande. Under femårsperioden uppgick antalet till 5 079, motsvarande 175 på av medelfolkmängden, medan femårsperioden utvisar ett mera än tre gånger så stort antal eller (59-7). Den större frekvensen i städerna än å landsbygden träder i tydlig dager genom att t. o. m. absoluta antalet är avsevärt högre i de förra än å den senare. Hemskillnaden har, såsom framgår av tablån, i det övervägande antalet fall avkunnats efter yrkande av båda makarna. Hemskillnadernas antal överstiger för hela perioden äktenskapsskillnadernas antal med Antalet äktenskapsskillnader utgjorde under tioårsperioden tillsammans Absoluta och relativa antalet under femårsperioderna fr. o. m. åren framgå av följande siffror.

28 16* UPPLÖSTA ÄKTENSKAP. Räknat per ingångna äktenskap har skilsmässornas antal sedan åren fördubblats. För den senaste femårsperioden är dock förskjutningen i detta avseende förhållandevis obetydlig. Nedanstående tablå visar, att skilsmässofrekvensen företer ganska stora regionala variationer. Tablån anger antalet äktenskapsskillnader per ingångna äktenskap inom de olika länen under perioden Även om en sådan sammanställning med hänsyn till sättet för vigslarnas registrering icke ger en fullt tillfredsställande bild, lämnar den dock i stora drag en rättvisande bild av skiljaktigheterna. Såsom synes intar Stockholms stad en särställning med lil upplösta äktenskap emot ingångna. Län med starkt inslag av jordbruksbefolkning såsom Kronobergs, Skaraborgs och Västerbottens län, redovisa i alhnänhet de lägsta frekvenstalen. Angående de förfatlningsrum, enligt vilka äktenskapsskillnaderna kommit till stånd, finnas uppgifter meddelade i tab. 14 och 15, varjämte av översikten här nedan framgår, hur utvecklingen i detta avseende ter sig sedan år Såsom synes intager antalet fall, då jämlikt 3 giftermålsbalken äktenskapsskillnad erhållits, sedan makania efter vunnen hemskillnad levat åtskilda ett år, en alltmera framträdande plats. Skilsmässostatistiken särskiljer de fall, då äktenskapsskillnaden kommit till stånd på grund av yrkande från mannen, kvinnan eller båda makarna. Det L ) Resp års lag, 5 och 6 kap. 2) Återgång av äktenskap. ') Efter föregående hemskillnad. 4) Faktisk skilsmässa sedan tre år på grund av söndring. 5 ) Ena maken har under två år egenvilligt ndandragit sig sammanlevnaden. 6) Ena maken försvunnen sedan tre år. ') Tvegifte eller äktenkapsbrott. 8) Smittosam könssjukdom, stämplande mot makes liv eller misshandel. 9) Straffdom. ") Grovt missbruk av rusgivande medel. u ) Sinnessjukdom.

29 UPPLÖSTA ÄKTENSKAP. 17* sistnämnda har blivit allt vanligare, vilket framgår därav, att under åren av äktenskapsskillnader 545 beviljades på grund av yrkande av båda makarna, medan under nästföregående tioårsperiod motsvarande relationstal utgjorde 428. Den största skilsmässofrekvensen bland de gifta männen förekommer i åldrarna år och bland de gifta kvinnorna i åldrarna år, men något utpräglat maximum föreligger icke, utan frekvensen är i mellanåldrarna förhållandevis jämn. Efterföljande tablå anger antalet nyblivna frånskilda män resp. kvinnor i olika åldrar per av medelfolkmängden av gifta män, resp. kvinnor i motsvarande åldrar. Största frekvensökningen under senaste tioårsperioden kan för såväl männen som kvinnorna iakttagas i åldersklassen år. Skilsmässornas relativa fördelning efter åldersskillnaden mellan makarna finnes angiven här nedan. De äktenskapsskillnader, där åldersskillnaden mellan makarna är minst, ha, såsom synes, tillvuxit i numerär betydelse, och detta gäller, oavsett vilken av de två serierna här ovan som tages i betraktande. Sambandet mellan skilsmässofrekvensen och makarnas kombinerade ålder framstår från annan synpunkt, om, såsom skett här nedan, frekvensen mätes på det sättet, att antalet äktenskapsskillnader inom resp. grupper sättes i re-

30 18* UPPLÖSTA ÄKTENSKAP. lation till antalet bestående äktenskap inom motsvarande grupper. Jämförelsen har måst begränsas till åren 1920/21, resp. 1930/31. då erforderligt material för åren 1940/41 icke står till förfogande. Med hänsyn till primärtalens litenhet har jämförelsen vidare begränsats till äktenskap, där åldersskillnaden understiger 15 år. Någon större variation i frekvensen kommer i d«tta avseende icke till synes, om också för de äktenskap, där mannen är äldre, frekvenstalet är något högre för de äktenskap, där åldersskillnaden är minst. Skilsmässofrekvensen visar sig vidare vara föränderlig inom äktenskap av olika varaktighet. Äktenskapens fördelning efter tiden mellan vigsel och äktenskapsskillnad finnes för årtiondet meddelad i tab. 16. Här nedan angives för ett par tvåårsintervall antalet äktenskapsskillnader per bestående äktenskap grupperade efter äktenskapets varaktighet. I avsaknad av erforderliga jämförelsetal för åren 1940/41 har tabellen måst begränsas till åren 1920/21 och 1930/31. Man lägger märke till, att frekvensen är störst inom varaktighetsgruppen 5 10 år. Frekvensökningen ger sig ehuru växlande till styrkan til] känna inom samtliga varaktighetsgrupper. Av tab. 16 kan inhämtas, att barnantalet inom de äktenskap, som upplöstes genom skilsmässa åren , utgjorde Motsvarande tal för nästföregående tioårsperiod voro resp och En översikt över utvecklingen härutinnan under femårsperioderna fr. o. m utfaller som följer. Över 2 / 3 av de under åren upplösta äktenskapen voro antingen barnlösa eller enbarnsäktenskap. Såsom framgår av tablån, har dessas numerära övervikt bland de upplösta äktenskapen starkt ökat under årens lopp. Ökningen bör ses emot, att genom nativitetsbegränsningen äktenskapens barnantal starkt reducerats under årens lopp.

31 BARNAFÖDERSKOR. 19* IV. Barnaföderskor. Antalet barnaföderskor. Hela antalet barnaföderskor uppgick under årtiondet till , vilket per år räknat motsvarar på varje tusental av medelfolkmängden och 740 på varje tusental kvinnor i åldern år. Ifrågavarande relativa tal äro lägre än under något föregående årtionde ända sedan vår 'befolkningsstatistiks begynnelse. Uppgifterna angående barnaföderskorna återfinnas i tabellerna Födelsefrekvensen är mycket växlande inom olika åldrar av den kvinnliga, befolkningen. Oaktat dessa växlingar i främsta rummet äro beroende av de giftas proportion inom olika åldersgrupper, har det sitt intresse att jämföra barnaföderskornas antal med hela den kvinnliga befolkningen i olika åldrar, oavsett civilstånd. En sådan jämförelse utfaller på följande sätt för det,jenaste tidsskedet. Mätt på detta sätt företer fruktsamheten i de betydelsefullaste åldrarna någon ökning under den senaste femårsperioden, men denna kan återföras till förändringar i civilstånds sammansättningen m. m. De procentiska andelar, med vilka varje särskild åldersgrupp ingår i det samfällda antalet barnaföderskor, framgå av följande tal. Åldrarna över 35 år, som under femårsperioden upptogo över en fjärdedel av samtliga barnaföderskor, ha sjunkit tillbaka i betydenhet, och andelen utgjorde under perioden en knapp femtedel. Barnaföderskornas civilstånd. Uppgifter angående barnaföderskornas eivilståndssammansättning finnas meddelade i tabellerna 18 och 19. En retrospektiv jämförelse återfinnes i efterföljande tablå, som skiljer mellan barnaföderskor med barn inom (Ä) och utom äktenskap (Uä).

32 20* BARNAFÖDERSKOR. Talen här ovan vittna om den starka nedgång i antalet barnaföderskor, som ägt rum under årens lopp, men som beträffande barnaföderskor med barn inom äktenskap förbytts i en uppgång under femårsperioden Denna sistnämnda uppgång har till väsentlig del orsakats av att de gifta kvinnorna tack vare en höjning av giftermålsfrekvensen ökat i antal. Denna utveckling har haft till följd, att de utomäktenskapliga barnaföderskorna under sista tiden upptagit en allt mindre andel av det samlade antalet barnaföderskor. Bidragande till nedgången i antalet utomäktenskapliga mödrar ha varit såväl förändringar i befolkningens ålders- och civilståndssammansättning som en sänkning av fruktsamheten. Relationen mellan antalet barnaföderskor med barn inom äktenskap oeh medelfolkmängden av gifta kvinnor i åldrarna år utgör det vanligaste måttet på den äktenskapliga fruktsamheten. Uppgifter i detta avseende finnas meddelade i tab. F, som även lämnar tillfälle till jämförelse med längre tillbaka liggande tider. Utvecklingen härutinnan kommer också till synes här nedan, där med utgångspunkt från femårsperioden (bastal 100) fruktsamhetstalen inom olika åldrar för de följande femårsperioderna finnas angivna genom indextal. Äkta fruktsamhetstalet utgjorde under femårsperioden endast hälften av motsvarande tal för femårsperioden Man uppmärksammar, att sänkningen framför allt är att återfinna i de äldre fruktsamhetsåldrarna. Vid jämförelse mellan de båda senaste femårsperioderna äro förskjutningarna tämligen obetydliga. Såsom framgår av tab. 23, växlar fruktsamheten icke allenast med hustruns levnadsålder utan också med äktenskapets varaktighet på så sätt, att inom varje åldersgrupp fruktsamheten avtager med stigande varaktighet intill en viss gräns. Tabellen visar vidare de förskjutningar, som inträffat i detta avseende vid jämförelse mellan de båda femårsperioderna och

33 Tab. F. Barnaföderskor, åren BARNAFÖDERSKOR. 1) Samtliga barnaföderskor med barn inom resp. utom äktenskap i relation till angivna del av folkmängden gifta resp. ej gifta kvinnor. 21*

34 22* BARNAFÖDERSKOR. Tab. G. Relativa fördelningen av barnaföderskor med barn i äktenskap efter hustruns ålder och tiden mellan äktenskapets ingående och nedkomsten, åren och Medelåldern för barnaföderskor med barn inom äktenskap har förskjutits från 3084 år under åren till år under åren och år under åren Barnaföderskorna med barn i äktenskap äro av naturliga skäl nära nog samtliga gifta; den ringa återstoden utgöres av förut gifta och dessas antal uppgick under årtiondet till 0093 % av hela antalet. I tab. 21 och 22 lämnas en redogörelse för, huru barnaföderskorna med inomäktenskapliga barn fördela sig efter tiden mellan äktenskapets ingående och nedkomsten. Den relativa fördelningen finnes återgiven i tab. G, som även innehåller jämförelsetal för de år av tioårsperioden , för vilka uppgifter i detta avseende föreligga. En förskjutning kan här iakttagas mellan de båda grupper, som redovisa nedkomster inom resp. 0 3 och 3 6 månader. Den senare gruppens relativa andelar ha under senaste tioårsperioden vuxit ansenligt och för åldrarna under 30 år huvudsakligen genom en motsvarande minskning för den förra gruppen. Man lägger vidare märke till, att de grupper, där tiden mellan äktenskapets ingående och nedkomsten är störst, i allmänhet ha minskat i numerär betydelse. För de särskilda länen samt för landsbygden och stä.derna ha vissa uppgifter angående tiden mellan äktenskapets ingående och nedkomsten sammanställts i efterföljande tablå.

35 BARNAFÖDERSKOR. 23* Liksom tidigare kan iakttagas, att för de grupper, som inrymma nedkomster inom 6, resp. 9 månader, frekvensen per 100 ingångna äktenskap är större å landsbygden än i städerna. Stockholms stad redovisar utpräglat låga tal men i övrigt äro skiljaktigheterna i detta avseende mellan länen icke mera anmärkningsvärda. Antalet barnaföderskor med barn utom äktenskap jämföres lämpligast med folkmängden av ej gifta kvinnor (ogifta, änkor och frånskilda) i åldern år. De i tab. F sammanställda uppgifterna- belysa utvecklingen i detta avseende. Såsom framgår av denna tabell och indextalen här nedan, som utgå från de utomäktenskapliga fruktsamhetstalen för perioden såsom bastal, visar nedgången i den utomäktenskapliga fruktsamheten stor överensstämmelse med den, som gett sig till känna i fråga om den äktenskapliga. Fruktsamhetstalet för femårsperioden utgör icke stort mer än hälften av motsvarande tal för åren Förskjutningarna vid jämförelse mellan de båda senaste femårsperioderna äro, såsom synes, tämligen obetydliga. Förhållandet mellan hela antalet födda barn och antalet barnaföderskor var för redogörelseperioden på emot för närmast föregående tioårsperiod. Förstnämnda.tal är det lägsta iakttagna för någon tioårsperiod

36 24* FÄDER TILL INOM ÄKTENSKAP FÖDDA BARN. Det överskott av födda barn, som uppstår genom flerbördema, blir alltid mer än fullständigt uppvägt genom dödsfödslarna. Antalet levande födda barn är därför städse lägre än antalet 'barnaföderskor. Åren var proportionen mellan antalet levande födda barn och antalet barnaföderskor på emot under åren V. Fäder till inom äktenskap födda barn. Uppgifter rörande fäder till i äktenskap födda barn finnas meddelade i tab. 24. Uppgifterna inskränka sig till en fördelning efter ålder, varvid denna kombinerats med mödrarnas ålder. Tab. H. Föräldrarna till i äktenskap födda barn med relativ fördelning (per ) efter kombinerad ålder i femårsklasser. På av medel folkmängden gifta män i resp. åldrar utgjorde fädernas antal följande.

37 FÖDDA BARN. 25* Frånsett åldern 15 20, där till följd av fallens numerära obetydlighet bestämningen är osäker, kan en fortlöpande minskning i frekvensen iakttagas. Vid jämförelse mellan de båda senaste femårsperioderna äro förskjutningarna tämligen små. Kombinationen av fädernas och mödrarnas ålder finnes i relativa tal meddelad i tab. H. Den starka stegringen av antalet nyingångna äktenskap under den senaste femårsperioden jämte andra orsaker har medfört, att de yngre åldrarna ökat i numerär betydelse. Räknat per utgjorde, såsom tabellen visar, under åren de kombinationer, som omfatta föräldrar under 35 år, tillsammans emot under åren VI. Födda barn. Hela antalet under åren födda barn uppgick till , av vilka levande födda och dödfödda, såsom närmare framgår av tab. 25 m. fl. tabeller. Det genomsnittliga antalet levande födda barn årligen under femårsperioderna tillhörande det senaste tidsskedet finnes meddelat i nedanstående tablå, som även innehåller relationstalen per av medelfolkmängden. Även om de sistnämnda talen icke lämpa sig, när en jämförelse berörande fruktsamhetens storlek sikall göras, utgöra de måttet på de faktiska förskjutningar, som genom samverkan av olika faktorer ägt rum i fråga om födelsernas relativa antal. Tabellten ger uttryck åt den nedgång i födelsernas antal, som under en fortlöpande serie av år ägt rum. Såsom synes betecknar perioden bottenläget.

38 26* FÖDDA BARN. Födelsetalets utveckling i ett antal europeiska länder under de senaste åren framgår av följande tal. Räknat per av folkmängden är födelsernas antal i vårt land lägre än i flertalet andra europeiska länder. Med avseende på de födda barnens fördelning efter olika grunder (kön, liv, äktenskaplig och utomäktenskaplig börd) befinnes proportionen under det senaste tidsskedet ha varit följande. Beträffande dödsfödslarna kan en stegring i deras relativa antal iakttagas, medan de utomäktenskapliga födelserna minskat i relativ betydelse. Antalet flerhörder utgjorde under åren tillsammans och av dessa voro tvillingbörder, 92 tvillingbörder och 1 fyrlingbörd. Av samtliga börder upptogo flerbörderna 1'36 % emot 1'47 % under närmast föregående tioårsperiod. Den relativa frekvensen flerbörder har som vanligt varit mindre utom äktenskapet (114 %') än inom detsamma (140 %). Av samtliga barn, som föddes under årtiondet, härflöto eller 27 % från flerbörder, därav bland levande födda 26 % och bland dödfödda 7-8 %. Vid tvillingfödslarna under vart och ett av de fem senaste decennierna var kombinationen av barnens kön i absoluta och relativa tal följande:

39 DÖDSFALL. 27* Storleksförhållandet i avseende på de tre kombinationernas förekomst visar sig praktiskt taget vara konstant från årtionde till årtionde. Tvillingfödslar, bestående av barn av olika kön, äro något vanligare än de båda andra kombinationerna, där enbart gossfödslar ha en svag övervikt över enbart flickfödslar. Beräknat per år och invånare av medelfolkmängden har antalet levande födda under de två senaste femårsperioderna fördelat sig på olika månader 1 ) på följande sätt. Såsom synes redovisa mars och april månader numera den största födelsefrekvensen. Tidigare brukade vid sidan av mars september förete de högsta frekvenstalen. VII. Dödsfall. En redogörelse för dödligheten under tioårsperioden finnes meddelad i centralbyråns berättelse över dödlighets- och livslängdstajbellerna för samma årtionde. Under hänvisning till denna meddela-s i det följande endast några översiktliga data. Hela antalet avlidna, dels absoluta antalet, dels detta antal i förhållande till folkmängden, har under nedan angivna tidsperioder utgjort följande. Under de senaste åtta decennierna har landets folkmängd vuxit med närmare 2V 4 millioner, men det absoluta antalet döda är det oaktat betydligt lägre nu än då. Vid sådant förhållande är det uppenbart, att dödligheten minskats; det sista årtiondets dödstal eller årliga antalet avlidna på varje tusental av miedelfolkmängden, utgör endast 1167 / 00 eller 58 % av motsvarande tal under 1860-talet. ') Reducerade till lika längd.

40 28* DÖDSFALL. Tab. I. Dödstalen för vissa befolkningsgrupper, åren Såsom framgår av tab. I var i äldre tider dödstalet avsevärt högre i städerna än å landsbygden, men skillnaden utjämnades alltmera, så att under innevarande århundrades första decennium talen voro lika. Sedan dess har städernas dödetal minskat kraftigare än landsbygdens, och under årtiondet utgjorde det förra 1079 % 0, medan det senare uppgick till %o. Dödstalens storlek i de olika länen återfinnes i tab. B. Samtliga län utom Södermanlands, Örebro och Kopparbergs redovisa lägre dödstal under tioårsperioden än under närmast föregående tidsperiod. Tab. I visar, att mankönets dödstal för redogörelseperioden utgjorde / 00, medan kvinnkönets var %o. Denna större dödlighet för kvinnorna gjorde si,g märkbar även under decenniet Beträffande dödligheten inom olika åldrar och civilstånd hänvisas till dödlighets- och livslängdstabellerna.. Inom hela riket, landsbygden, städerna samt de särskilda länen har dödligheten i första levnadsåret, 'beräknad på levande födda, utgjort följande i medeltal för åren ) D. v. s. mankönets relativa dödstal, om det relativa talet för kvinnkönet sättes = ) D. v. s. städernas relativa dödstal, om det relativa talet för landsbygden sättes = ) Jfr not till tab. A.

41 DÖDSFALL. 29* En betydande nedgång har ägt rum sedan årtiondet , då riksmedeltalet var 659 / 00 för gossarna och 514 / 00 för flickorna. Av de särskilda länen redovisar som vanligt Norrbottens län de högsta talen. Gossarnas överdödlighet har under redogörelseperioden varit störst i Gotlands län och minst i Örebro län. Dödstalet i /oo under olika månader 1 ) visar sig under de båda femårsperioderna och ha varit följande. Lägsta dödstalen återfinnas för båda perioderna under månaderna augusti och september. En översikt för sistförflutna årtionde av de dödas fördelning efter kön och civilstånd i kombination med födelseår återfinnes i tab. 31, varigenom man kan följa, huru en viss årskull under årtiondet i fråga decimerats genom dödsfall. ') Reducerade till lika längd.

42 30* DÖDSORSAKER. VIII. Dödsorsaker. I fråga om dödsorsaksnomenklaturen är att observera, att fr. o. m. den 1 mars 1931 en ny sådan trädde i kraft. Beträffande innebörden av de vidtagna förändringarna hänvisas till 1931 års berättelse om dödsorsaker. Okänd, sannolik och bevislig dödsorsak. Under åren var vid dödsfall dödsorsaken antingen alldeles okänd eller ock så otydligt angiven, att den ej kunde hänföras till något av nomenklaturens nummer. Dessa fall motsvara 069 % av hela antalet dödsfall. Åren , den första period för vilken dylik statistik utarbetats, var motsvarande procentandel 4-68, och denna har sedermera nästan för varje år kunnat något nedbringas. Å landsbygden utgjorde under årtiondet »okänd dödsorsak» i procent av hela antalet 0'93 och i städerna 018. Bland kända dödsorsaker brukar man skilja mellan bevislig och sannolik dödsoreak. Denna uppdelning äger likväl endast betydelse för landsbygdens vidkommande, eftersom för städerna samtliga dödsorsaker kunna föras under beteckningen bevislig. Proportionen bevisliga dödsorsaker har under årens lopp ökats. För redogörelseperioden utgjorde inom landet i dess helhet andelen bevisliga dödsorsaker 81-9 % och för landsbygden särskilt 734 % emot resp. 708 och 59-1 % under närmast föregående årtionde. Huru proportionen bevislig och sannolik dödsorsak utfaller för varje särskild dödsorsak, finnes närmare angivet i tab. 34. Av efterföljande sammanställning framgår fördelningen i detta hänseende beträffande de större dödsorsaksgrupperna (å landsbygden). Inom grupperna våldsam död och självmord upptagas inga fall med sannolik dödsorsak utan endast bevislig. Såsom här ovan synes, har med undantag

43 DÖDSORSAKER. 31* av ålderdomssjukdomar mom alla dödsorsaksgrupperna kategorien bevislig dödsorsak övervikt, oftast mycket utpräglad, över sannolik. Dödligheten i olika sjukdomar. Uppgifter angående dödsfallens fördelning efter dödsorsaker finnas i flera kombinationer återgivna i tabellerna Ärliga antalet dödsfall inom huvudgrupper av dödsorsaker och beräknat på 1 million av medelfolkmängden under decenniet angives här nedan dels för decenniet i dess helhet, dels för dess förra och senare hälft. Högsta frekvenssiffran för perioden återfinnes för cirkulationsorganens sjukdomar, där antalet, räknat på 1 million av folkmängden, utgjorde 2 778, vilket jämfört med innebär en stegring. De stora grupperna infektionssjukdomar samt ålderdomssjukdomar visa jämfört med båda en stark förskjutning nedåt, grupperna sinnessjukdomar samt nervsystemets och sinnesorganens sjukdomar samt svulster en förskjutning uppåt. Dödligheten i infektionssjukdomar tilldrager sig särskilt intresse på grund av dödsfallens talrikhet och sjukdomarnas karaktär. I tab. J har utskilts flertalet av de epidemiska sjukdomar, beträffande vilka jämförelse kan äga rum ända från årtiondet I fråga om sådana epidemiska sjukdomar, som tidigare icke registrerades eller föga uppmärksammades, exempelvis influensa, sömnsjuka, barnförlamning och hjärnfeber, sträcker sig jämförelsen givetvis endast till tiden för deras statistiska iakttagande. Minskningen i antalet uppgivna dödsfall i farsoter har varit mycket stark, såsom framgår därav, att antalet under årtiondet utgjorde och under blott , motsvarande resp och 21-7 årligen

44 32* DÖDSORSAKER. Tab. J. Uppgivna dödsfall i farsoter, åren på av medelfolkmängden. Ett avbrott i serien bildar årtiondet med dödsfall (1247), beroende på influensans starka härjningar under åren Med undantag av akut barnförlamning, som upptager dödsfall emot endast 757 under , samt scharlakansfeber och rödsot, som i det närmaste redovisa oförändrat antal dödsfall, har för övriga farsoter nedgången under redogörelseperioden varit högst betydande. Utöver i tab. J redovisade sjukdomar äro årligen för årtiondet samt dess förra och senare hälft i efterföljande tablå uppgifter sammanförda om dödstalen på av medelfolkmängden i övriga specificerade infektionssjukdomar. Av dödsfallen i infektionssjukdomar, uppgående till 142 årligen på av niedelfolkmängden, komma 95 eller c:a 2 / s på tuberkulosen. Motsvarande tal för tuberkulosen under var 140, vilket följaktligen innebär, liksom för infektionssjukdomarna i allmänhet, en avsevärd förbättring. ') 1781/90 årl ,1791/00 irl. 4123,1801/10 årl ,1811/20 irl. 397,1821/30 årl. 359,1831/40 årl. 876, 1841/50 årl. 212, 1851/60 årl ') Fläcktyfus, tyfoidfeber, paratyfbidfeber samt t. o. m. 1900»hjärnfeber» och t. o. m tropiska sjukdomar.») År Åren 1861/80 äro inhemsk kolera och bamkolera inräknade; talen för åren 1881/00 äro approximativa.

45 DÖDSORSAKER. 33* Å landsbygden och i städerna ha dödsfallen i tuberkulos under en serie av femårsperioder uppgått till följande antal. För såväl landsbygden som städerna har läget förbättrats, i relativa mått likväl mest för de senare, varigenom städernas jämförelsetal numera understiger landsbygdens. Beträffande särskilt lungsotsdödligheten har denna varit följande: Lungsotsdödligheten har som synes regelbundet avtagit. Under perioden var dödligheten i städerna för första gången mindre än på landsbygden. Sedan gammalt ha uppgifter erhållits om dödsfallen vid barnsbörd, varvid skillnad gjorts mellan dödsfall i barnsängsfeber och i övriga havandeskapsoeh förlossningssjukdomar. Förhållandena härutinnan te sig sålunda:

46 34* DÖDSORSAKER. Den avsevärda förbättring, som var utmärkande för utvecklingen under en längre följd av år, har icke kunnat upprätthållas, utan de tre senaste decennierna visa en stegring i dödsfallens relativa antal. Under den senaste femårsperioden visar likväl dödligheten särskilt i barnsängsfeber ånyo fallande tendens. Dödsorsaker inom olika åldrar och kön. Fördelningen av de under åren avlidna efter dödsorsak i kombination med ålder och kön framlägges Tab. K. Antalet dödsfall i olika fildrar med

47 DÖDSORSAKER. 35* i tab. 36. Vill man avgöra vilka sjukdomar, som i varje särskild levnadsålder äro mest riskfyllda, så lämnar tab. K uppgifter härom. Denna tabell visar, huru dödsfall i varje ålder fördela sig på olika dödsorsaker. Man finner här, att beträffande mankönet i åldern 0 5 år bildningsfel oeh sjukdomar hos nyfödda intaga främsta rummet med 44 %, varefter följa andningsorganens sjukdomar med 21 % och infektionssjukdomar (utom tuberkulos) med 13 %. Tuberkulosen är den avgjort farligaste sjukdomen i åldrarna år. I åldrarna år äro cirkulationsorganens sjukdomar med 23 % och svulsterna med 20 % de mest framträdande dödsorsakerna. I den följande åldersgruppen (60 70 år) kräva cirkulationsorganens sjukdomar 30 % och svulsterna 22 % av dödsfallen. Slutligen iakttager man, att i åldern över 70 år cirkulationsorganens sjukdomar ingå med 32 %, ålderdomssjukdomar med 23 % och sinnessjukdomar o. dyl. till 12 % samt svulsterna med 12 %. Vad angår kvinnkönet, ger tab. K vid handen, att växlingarna med åldern i de särskilda dödsorsakernas procentuella andelar äro ungefär desamma som för mankönet. Tuberkulosen framträder som den farligaste sjukdomen i åldrarna år men i ännu mera accentuerad form än för mankönet. I åldrarna äro sålunda omkring 54 % av dödsfallen att tillskriva ifrågavarande sjukdom. Svulster förorsaka i åldrarna och år, resp. 24 och 28 % av alla dödsfall och representera därmed en drygare andel bland kvinnorna än bland männen. De grupper av sjukdomar, som orsaka det största antalet dödsfall bland barn relativ fördelning efter dödsorsak, åren

48 36* DÖDSORSAKER. Tab. L. Antal dödsfall i olika sjukdomar bland barn under 1 år, i årligt medeltal på levande födda, åren under ett år, redovisas särskilt i tab. L. Dödsrisken för gossar är större än för flickor, oeh detta visar sig gälla ieke blott för alla sjukdomar över ett utan med undantag av kikhosta även i fråga om varje särskild mera betydande sjukdom. Tabellen ger vidare vid handen, att de vanligaste dödsorsakerna bland spädbarnen förutom bildningsfel och andra medfödda sjukdomar äro akut lung- Dch luftrörsinflammation samt akut tarminflammation och influensa. Den större dödligheten bland utomäktenskapliga barn visar sig i allmänhet även gälla inom de särskilda sjukdomarna; i vissa fall är skillnaden mycket betydande. På varje tusental under decenniet levande födda avledo sålunda i bildningsfel och medfödda sjukdomar årligen 23"80 bland de i äktenskap födda men 36ll bland de utomäktenskapliga. Särskilt ogynnsam framstår proportionen i fråga om dödsorsaken våldsam död samt beträffande dödsfallen i syfilis. Dödsorsakernas fördelning efter årstiden. Huru de skilda dödsorsakerna fördela sig på månader, framgår i absolute ooh relativa tal av tab. 35. Denna giver siffermässigt uttryck för det kända förhållandet, att vissa dödsorsaker tiimligen ojämnt fördela sig över årets olika tider. Våldsamma dödsorsaker utom självmord (tab. 37). Hela antalet våldsamma dödsorsaker, oavsett självmord, har under nedanstående perioder utgjort:

49 UT- OCH INVANDRING. 37* Antalet våldsamma dödsorsaker har under det sista årtiondet visat en stigande tendens. I fråga om detaljgrupperna hänvisas till tab. 37. Krosskador ooh sårnader genom fall ha starkt tilltagit; frekvenstalet döda på inv. utgjorde 1088 emot 629 under åren Drunkningsfallen ha undan för undan avtagit, och frekvenstalet på inv. utgjorde 8-74 mot 1057 under åren Självmord. Hela antalet självmord i riket under årtiondet uppgick till , därav å landsbygden och i städerna. På varje tal av medelfolkmängden har årliga antalet självmord utgjort som följer : Under sista årtiondet har antalet självmord på personer årligen uppgått till 16-35, vilket innebär en ökning sedan närmast föregående årtionde. Frekvensen av självmord är ungefär fyra gånger större bland männen än bland kvinnorna, ökningen i antalet självmord vid jämförelse med närmast föregående årtionde berör båda könen. Angående självmördarnas fördelning efter ålder, kön och civilstånd hänvisas till tab. 38. IX. Ut- och invandring. I motsats till tidigare uppvisar perioden 1931 '1940 ett invand rings överskott. Detta beror främst på att antalet emigranter sjunkit från till eller per av medelfolkmängden från 213 till 041. Antalet immigranter har absolut taget stigit, men relationstalet är oförändrat sedan närmast föregående period eller 103 /oo- Nettoinvandringen uppgick till personer eller 0-62 / 0 o av medelfolkmängden.

50 38* UT- OCH INVANDRING. Tab. M. Emigranter och 1 ) Antalet immigranter åren efter uppskattning. 2 ) Ett v. utmärker överskott Tab. N. Ut- och invandrings-

51 UT- OCH INVANDRING. 39* immigranter, åren av invandring. talet, länsvis, åren

52 40* UT- OCH INVANDRING. Ut- och invandringens fördelning på vart och ett av periodens år framgår av tab. M. Emigrationen har flertalet år hållit sig.tämligen konstant och uppgått till mellan personer per år, om man frånser en ökning under åren 1939 och 1940, beroende på kriget. Immigranternas antal växlar mellan och Huru ut- och invandringen fördelar sig i de olika länen, framgår av tab. 39 och tab. N. Det högsta utvandringstalet för perioden uppvisar Stockholms stad, Malmöhus län och Göteborgs och Bohus län med resp. T32, 0-75 och 0'53 %o årligen, medan Västerbottens län och Skaraborgs län ha de lägsta (resp. 009 och 012 lao). De högsta immigrationstalen redovisa huvudstaden samt Värmlands, Stockholms samit Göteborgs och Bohus län. Samtliga län förete invandringsöverskott. Särskiljer man folkbytet med europeiska länder från den omflyttning, som avser länder i främmande världsdelar, visar tab. M, att i relativa mått utvandringen till de förstnämnda gått tillbaka successivt sedan perioden Inom den transoceana utvandringen har utvandringen till Förenta staterna spelat den ojämförligt största rollen. Ut- ooh invandrarnas fördelning efter familjeställning och kön för vart och ett av periodens år framgår av tab. 41. Åldersfördelningen återfinnes i tab. 40.

53 41* B. Specialundersökningar. Såsom förut anmärkts, sönderfaller textdelen till föreliggande berättelse i två delar, av vilka den. förra utgör en allmän översikt över befolkningsrörelsen under redogörelseperioden, huvudsakligast sådan den framstår för landet i dess helhet, medan i den senare några särskilda avsnitt gjorts till föremål för mera ingående undersökningar. Den närmast följande redogörelsen behandlar de temporala och regionala skiljaktigheter, som i fråga om giftermålsfrekvens, fruktsamhet och dödlighet komma till synes under olika skeden av tidsperioden I. Variationerna i giftermålsfrekvens, fruktsamhet och dödlighet. Undersökningsmetoden. Vid analysen har skillnad gjorts mellan landsbygden och städerna. Dessa båda enheter ha var för sig uppdelats efter riksområden, varvid indelningen vid 1940 års folkräkning följts (jfr del II, 1940 års folkräkning). Riksområdenas landsbygdsdelar ha ytterligare uppdelats efter s. k. A-, B-, C- och D-kommuner. A-kommunerna representera de egentliga jordbrukskommunerna. De följande kommungrupperna förete en gradvis avtagande jordbruksbefolkning, och D-kommunerna innesluta de tättbebyggda orterna pä landsbygden. För närmare kännedom om gruppbeteckningarnas innebörd hänvisas till folkräkningsberättelsema. Undersökningen avser en jämförelse mellan iäget inom kommuntyperna vid olika tidpunkter under redogörelseperioden med användande av de gruppindelningar av kommunerna, som i resp. fall framgått av resultaten vid 1930 och 1940 års folkräkningar. För periodens mitt har i avsaknad av andra uppgifter gruppindelningen vid 1930 års folkräkning varit vägledande. Av städerna särskiljas Stockholm, Göteborg och Malmö. Inom varje riksområde redovisas därjämte städerna med minst och under invånare i skilda grupper. I temporalt avseende ha undersökningarna fått gälla tre olika tvåårsintervall, nämligen resp. åren 1930 och 1931, 1935 och 1936 samt 1940 och Dessa tvåårsintervall ha utvalts med hänsyn till att vid mellanliggande årsskiften folkräkningar ägt rum. Tillgången till siffror över befolkningens ålders- och civilståndssammansättning inom de regionala enheter, vilka ingå såsom jämförelseled vid undersökningen, utgör nämligen en grundläggande förutsättning för undersökningens genomförande, och dylika siffror föreligga endast vid folkräkningarna. En undersökning, som inskränkte sig till enbart sammanställandet av de allmänna giftermåls-, födelse- och dödstalen för de åsyftade regionala enheterna, skulle icke lämna ett tillfredsställande mått på de förändringar, som ägt rum, eftersom dessa tal i hög grad påverkas av de förskjutningar, som samtidigt in-

54 42* VARIATIONERNA I GIFTERMÅLSFREKVENS, FRUKTSAMHET OCH DÖDLIGHET. träffat i fråga om befolkningens ålders- och civilståndssammansättning. För att frilägga jämförelsen från det inflytande, som härrör från dylika förskjutningar, ha beräkningarna fått grunda sig på den s. k. indexmetoden. Tillvägagångssättet har härvid varit följande. På grundval av resultaten vid 1930, 1935 oeh 1940 års folkräkningar ha för var och en av de i det föregående omnämnda regionala enheterna tabeller upprättats, som för resp. år utvisa befolkningens fördelning efter ålder, kön och civilstånd. Den åldersfördelning, som därvid för samtliga tre folkräkningsår stått till buds, har varit: 0 15, 15 20, 20 25, 25 30, 30 40, 40 50, och 65 &> år. Dessa siffror ha fått tjäna som utgångspunkt för en beräkning av de giftermåls-, fruktsamhets- och dödstal, man skulle ha erhållit för resp. områden och tidsintervall, om giftermåls frekvens, fruktsamhet och dödlighet icke undergått några förändringar. Såsom standardmått ha därvid använts den giftermålsfrekvens, fruktsamhet och dödlighet, som för landet i dess helhet observerats under åren 1930 och Dessa sistnämnda frekvenstal finnas återgivna i tab. O. Vid beräkningen av de standardiserade fruktsamhetstalen har antalet nedkomster omräknats i motsvarande antal levande födda. De på så sätt erhållna standardiserade giftermåls-, fruktsamhets- och dödstalen lämna ett mått på de förskjutningar, som uppkomma till följd av skiljaktigheter i ålders- och civilståndssammansättningen dels för en och samma regionala enhet vid olika tidpunkter, dels för olika regionala enheter vid samma tidpunkt. Med anlitande av de relationstal, som ange storleken av nyssnämnda förskjutningar från åren 1930 och 1931 till resp. åren 1935 oeh 1936 samt 1940 och 1941, ha för var och en av de i undersökningen ingående redovisningsenheterna de observerade frekvenstalen för åren 1930 och 1931 omförts till den nivå, som för åren 1935 och 1936 samt 1940 och 1941 svarar emot resp. förskjutningar i ålders 1 - och civilståndssammansättningen. De för de båda sistnämnda tidsintervallen observerade frekvenstalen ha därefter uttryckts i procent av de nämnda ålders- och civilståndskorrigerade talen för åren 1930 och 1931, varigenom indextalen utvisande den temporala variationen erhållits. Motsvarande tal berörande den regionala variationen ha därefter uträknats. De nämnda procenttalen (indextalen) lämna ett mått på de förskjutningar, som föranledas av andra orsaker än skiljaktigheiter i befolkningens ålders- och civilståndssammansättning. I det följande ha dessa förskjutningar benämnts frekvensförskjutningar, även om detta beteckningssätt icke helt täcker det orsakssammanhang, som döljer sig bakom förändringarna. I fråga om fruktsamheten exempelvis ingå också förskjutningar till följd av inträffade ändringar beträffande äktenskapens sammansättning efter varaktighet och hittillsvarande barnantal. Framläggandet av resultaten sker. i anslutning till vad ovan angivits, i två skilda former, den ena avseende att för en och samma redovisningsenhet belysa förändringarna från en tidpunkt till en annan och den andra att ge en jämförelse mellan de olika redovisningsenheterna vid en och samma tidpunkt. De förra uppgifterna, som sålunda åskådliggöra de temporala variationerna, utgå i anslutning härtill för varje redovisningsenhet från indextalet 100 för

55 VARIATIONERNA I GIFTERMÅLSFREKVENS, FRUKTSAMHET OCH DÖDLIGHET. Tab. O. Giftermålsfrekvens, fruktsamhet och dödlighet inom olika åldersklasser, åren 1930/31. 43* tidsintervallet 1930/31, medan de senare tabellerna, som belysa de regionala variationerna, för resp. intervall ha samma indextal för landet i dess helhet såsom utgångspunkt. Resultaten äro sammanförda i tabellerna P Å. En översikt av de olika leden i den serie av beräkningar, som ligga till grund för de framräknade indextalen, kan erhållas genom en genomgång av de olika kolumnerna i en av de nämnda tabellerna, exempelvis tab. P, som bl. a. visar de temporala växlingarna i den kvinnliga giftermålsfrekvensen. De tre första kolumnerna ange de standardiserade giftermålstalen, upprättade på grundval av den kvinnliga giftermålsfrekvensen i olika åldrar under åren 1930 och 1931 (första kolumnen i tab. O). Genom inmultiplicering av frekvenstalen i denna kolumn i de tabeller, som för resp. redovisningsenheter ange antalet icke gifta kvinnor i olika åldrar den 31 december 1930, 1935 och 1940, och summering, har det årliga antalet giftermål för de tre tidsintervallen kunnat beräknas. Detta tal satt i relation till folkmängden utgör det standardiserade giftermålstalet för vederbörande regionala enhet. De tre följande kolumnerna i tab. P ange de observerade giftersmålstalen, och dessa ha erhållits ur manuskripttabeller till de årliga berättelserna över befolkningstörelsen. Talen i de därpå följande två kolumnerna utgöras av giftermålstalen för tidsintervallet 1930/31, överförda till den ålders- och civilståndssammansättning, som rådde under tidsintervallen 1935/36 och 1940/41. Omräkningen har företagits på grundval av de förskjutningar, som kunnat iakttagas i fråga om de i tabellens tre första kolumner meddelade standardtalen. Indextalen i tabellens två sista kolumner slutligen ha erhållits genom att de observerade giftermålstalen för åren 1935/36 och 1940/41 uttryckts i procent av motsvarande ålders- och civilståndskorrigerade tal för åren 1930/31. Giftermålsfrekvens. En översikt över de temporala variationerna i den kvinnliga giftermålsfrekvensen under åren lämnas i tab. P. Begränsningen till den kvinnliga giftermålsfrekvensen har betingats av att uppgifter om den manliga giftermålsfrekvensen icke stå till buds för de i under-

56 44* VARIATIONERNA I GIFTERMÅLSFREKVENS, FRUKTSAMHET OCH DÖDLIGHET. Tab. P. Giftermålstal och giftermålsindex för kommungrupper och städer, åren 1930/31, 1935/36 och 1940/41. sökningen ingående regionala enheterna, med hänsyn till att de vigda männens hemortsfördelning icke är känd för dessa enheter. Ur vissa synpunkter skulle likväl indextalen för männen ha givit en klarare bild av de faktiska olikheterna, såväl i regionalt som i temporalt avseende. Beträffande kvinnorna gäller, att indextalen stå i beroendeställning till könsproportionen på sådant sätt, att indextalet stiger, när antalet kvinnor per tusen män minskar. I detta avseende må erinras om, att å landsbygden och särskilt inom jordbrukskommunerna, kvinnounderskott råder, medan i städerna som regel kvinnoöverskott är förhärskande, samt vidare, att i fråga om den temporära utvecklingen, för landet i dess helhet en fortgående minskning av kvinnoöverskottet äger rum. De i tab. P meddelade standardiserade giftermålstalen åskådliggöra närmast den inverkan, som den skiljaktiga ålders- och civilståndssammansättningen och förändringarna i denna ha å giftermålstalet. Såsom synes medföra dessa skiljaktigheter, att efter förhållandena under åren 1930 och 1931 en och samma giftermålsfrekvens skulle ha gett upphov till exempelvis för Stockholm ett antal äktenskap av c:a 11 per tusen av folkmängden men för A-kommunerna å landsbygden endast omkring 6 per motsvarande folkmängd. Det är den gynnsammare proportionen icke gifta kvinnor i de äktenskapslediga åldrarna för Stockholm, som återspeglar sig i dessa resultat. Motsvarande temporära förskjutningar i denna proportion komma till uttryck bl. a. i att giftermålstalet för hela riket ändras från 7-06 åren 1930/31 till 691 åren 1935/36 och 600 åren 1940/41. Tabellen visar, att förändringen i proportionen icke gifta kvinnor träffar samtliga i tabellen ingående redovisningsenheter. Av tabellens tre sista kolumner, som innehålla indextalen, framgår, att en stark stegring ägt rum i fråga om giftermålsfrekvensen, sådan denna fram-

57 VARIATIONERNA I GIFTERMÅLSFREKVENS, FRUKTSAMHET OCH DÖDLIGHET. 45* träder genom indextalen för kvinnorna, och att denna har en mera accentuerad prägel för åren 1940/41 än för åren 1935/36. Man kan vidare iakttaga, att stegringen framträder kraftigare för städerna än för landsbygden. Indextalen för åren 1940/41 äro nämligen resp. 164 och 146. Kommungrupperna å landsbygden förete icke någon mera anmärkningsvärd skiljaktighet i fråga om frekvensökningen, även om indexhöjningen är lägre för A-kommunerna (jordbrukskommunerna) än för D-kommunerna (agglomerationskommunerna). Beträffande städerna kan iakttagas, att indexhöjningen är störst för en del av de större städerna. De temporala förändringarna i giftermålsfrekvensen har medfört, att en utjämning ägt rum i fråga om frekvenstalen för landsbygden och städerna, betraktade som enheter. I efterföljande tablå, som belyser de regionala variationerna, kommer denna utjämning till synes. Medan för åren 1930/31 landsbygdens indextal med 6 enheter översteg riksmedeltalet (100), samtidigt som städernas tal med 7 enheter understeg detsamma, äro för åren 1940/41 indextalen praktiskt taget identiska. En annan yttring av den växlande styrka, varmed stegringen i giftermålsfrekvensen gjort sig gällande, är att motsättningarna i detta avseende mellan kommungrupperna något skärpts och att i de jordbruksbetonade kommunerna det regionala indextalet sjunkit under riksmedeltalet. För åren 1940/41 är indextalet, såsom synes, för A-kommunerna 95, medan D-kommunerna redovisa talet 112. Huru förändringarna i giftermålsfrekvensen gestaltat sig för de olika redovisningsenheterna inom riksområdena framgår av tab. R. Tabellinnehållet omfattar de observerade giftermålstalen samt indextalen, med dessa senare i fråga om de regionala variationerna begränsade till åren 1930/31 och 1940/41. För landsbygdens vidkommande kommer den största indexhöjningen till synes för Dalarna och Nedre Norrland samt Mälarlänen, medan Övre Norrland samt Skåne. Halland och Blekinge redovisa den lägsta höjningen, som dock icke för något område understiger 30 enheter. Beträffande utvecklingen inom kommungrupperna framkommer en motsättning såtillvida, att i Dalarna ooh Norrland den större höjningen i allmänhet återfinnes för de jordbruksbetonade kommunerna, medan i Mälarlänen, östra Götaland samt Skåne, Halland och Blekinge de agglomererade kommunerna ha försteget. Beträffande städerna återfinnes den största indexökningen för Mälarlänen samt Dalarna och NedTe Norrland. I fråga om de regionala variationerna, varom tabellens två sista kolumner

58 46* VARIATIONERNA I GIFTERMÅLSFKKKVENS, FRUKTSAMHET OCH DÖDLIGHET. Tab. R. Observerade giftermålstal samt giftermålsindex, riksområdesvis för kommungrupper och städer, åren 1930/31, 1935/36 och 1940/41.

59 VARIATIONERNA I GIFTERMÅLSFREKVENS, FRUKTSAMHET OCH DÖDLIGHET. 47* lämna upplysning, representera vid en jämförelse mellan kommungrupperna D- kommunerna i övre Norrland och A-kommunerna i Bohuslän och Vänerlänen de båda ytterligheterna, och detta gäller för såväl åren 1930/31 som 1940/41. Indextalen för det förra tidsintervallet, resp. 158 och 88, ha sjunkit till resp. 128 och 80 för det senare intervallet. Helt oberoende av utgångslägets beskaffenhet har, såsom framgår av nedanstående tablå, indexhöjningen från åren 1930/31 till åren 1940/41 icke varit. I denna tablå ha de olika redovisningsenheterna, d. v. s. de 24 kommungrupperna, de 3 större städerna samt de 11 stadsgrupperna, fördelats efter regionalt indextal 1930/31 och det antal enheter, varmed indextalet stigit 1940/41. Tendensen till större ökning ju lägre utgångslägets indextal varit ger sig här till känna. Såsom en följdverkan härav har, när läget i dess helhet tages i betraktande, en utjämning åstadkommits av skiljaktigheterna, och denna kommer till uttryck här nedan. Indexintervallet inrymde åren 1930/31 19 av redovisningsenheterna, men åren 1940/41 har antalet ökats till 26. Fruktsamhet. I fråga om fruktsamheten har vid indexberäkningarna skillnad gjorts mellan den äktenskapliga och utomäktenskapliga fruktsamheten. En översikt över utvecklingen i fråga om den äktenskapliga fruktsamheten återfinnes i tab. S. De standardiserade fruktsamhetstalen äro närmast en mätare på de förändringar, som ägt rum i fråga om den proportion, varmed antalet gifta kvinnor i de fruktsamma åldrarna ingår i befolkningen. Såsom framgår av tabellen, har denna proportion genomgående förbättrats. Antalet inom äktenskapet levande födda per av folkmängden skulle sålunda, beräknat efter fruktsamheten under åren 1930/31 och antalet gifta kvinnor i fruktsamma åldrar åren 1940/41 för landet i dess helhet ha utgjort 1570, medan det observerade talet för 1930/31 utgör endast Den gynnsammare proportionen gifta kvinnor i städerna och de tättbebyggda orterna vid jämförelse

60 48* VARIATIONERNA I GIFTERMÅLSFREKVENS, FRUKTSAMHET OCH DÖDLIGHET. Tab. S. Äktenskapliga fruktsamhetstal och fruktsamhetsindex för kommungrupper och städer, åren 1930/31, 1935/36 och 1940/41. med jordbnikskommunerna kommer också till uttryck i dessa tal. Det standardiserade fruktsamhetstalet för 1940/41 för D-kommunerna utgör sålunda 18'09 emot 1253 i A-kommunerna. Såsom framgår av de observerade talen har å landsbygden förbättringen i proportionen gifta kvinnor utom beträffande A-kommunerna varit tillräckligt stor för att uppväga den nedgång i fruktsamheten, som, enligt vad indextalen utvisa, genomgående kännetecknar kommungrupperna. I städerna ha förskjutningarna i civilståndssammansättningen, i vissa fall såsom beträffande Stockholm och en del andra större städer, i förening med förbättring av fruktsamheten, varit i stånd att under åren 1940/41 för samtliga redovisningsenheter åstadkomma ett antal levande födda per av folkmängden, som överskjuter motsvarande antal under åren 1930/31. Indextalen i tab. S visa, att å landsbygden den äktenskapliga fruktsamheten sjunkit kraftigare från 1930/31 till 1935/36 än från det sistnämnda tidsintervallet till 1940/41, då sänkningen blott utgör 5 enheter. För D-kommunerna kan en svag ökning spåras, medan de mest utpräglade jordbrukskommunerna förete en något fastän obetydligt större sänkning än övriga kommuner. I fråga om städerna framträder vid jämförelse mellan 1935/36 och 1940/41 genomgående en ökning i den äktenskapliga fruktsamheten, som dock med undantag för Stockholm ej är påfallande stor. Liksom fallet visade sig vara beträffande giftermålsfrekvensen, ha de temporala förskjutningarna i fråga om den äktenskapliga fruktsamheten verkat utjämnande på de skiljaktigheter, som särskilt mellan jordbruksbefolkning och övrig befolkning äro för handen i detta avseende. Av efterföljande tal, som ge den regionala variationen för de i tab. S upptagna redovisningsenheter-

61 VARIATIONERNA I GIFTERMÅLSFREKVENS, FRUKTSAMHET OCH DÖDLIGHET. 49* na, framgår, att denna utjämning i första hand består i, att städernas äktenskapliga fruktsamhetsindex ganska avsevärt närmat sig riksmedeltalet. Det regionala indextalet för städerna har, såsom synes, ändrats från 73 till 88, medan landsbygdens tal sjunkit från 115 till 109, vilket följaktligen innebär, att det tidigare avståndet mellan de båda talen, uppgående till 42 enheter, minskats till jämnt hälften eller till 21 enheter. Bakom dessa genomsnittliga förändringar dölja sig åtskilliga avvikelser, när utvecklingen inom de enskilda regionala enheterna tagas i betraktande. Det härför erforderliga observationsmaterialet är sammanfört i tab. T. I fråga om de temporala förskjutningarna kan man för landsbygdens vidkommande iakttaga, att nedgången i den äktenskapliga fruktsamheten varit minst i Mälarlänen, och att där vid jämförelse mellan 1935/36 och 1940/41 en svag återhämtning gjort sig märkbar. Största sänkningen återfinnes för Övre Norrland tätt följt av Bohuslän och Vänerlänen. I spetsen för sänkningen ha nästan undantagslöst de jordbruksbetonade kommunerna gått, medan de agglomererade kommunerna inom en del områden kunnat inregistrera ökning vid jämförelse med ställningen åren 1935/36 och i ett fall (Mälarlänen) även vid jämförelse med åren 1930/31. För städernas vidkommande är det, om jämförelsen får gälla förhållandena 1930/31 och 1940/41, egentligen endast Stockholm och Mälarlänens städer som visa någon större ökning; för åtskilliga andra återstå ännu en del enheter till 1930/31 års nivå. Vid jämförelse med ställningen vid periodens mitt gör sig likväl en tydlig ökning märkbar utom för städerna i Bohuslän och Vänerlänen, som redovisa fortsatt sänkning, och städerna i övre Norrland, för vilka ställningen är oförändrad. I de siffror, som i tab. T belysa de regionala variationerna, framträda alltjämt ehuru med försvagade konturer de olikheter, som särskilt beträffande landsbygden sedan lång tid tillbaka varit karakteristiska för den äktenskapliga fruktsamhetens regionala fördelning. Ytterligheterna representeras, när landsbygden avses, av å ena sidan Övre Norrland, som redovisar maximitalen, och å andra sidan Mälarlänen samt Dalarna och Nedre Norrland, som redovisa minimitalen, vilka senare dock endast obetydligt understiga bastalet för hela riket (100). Mellanställningen intages av östra Götaland, Skåne, Halland och Blekinge samt Bohuslän och Vänerlänen. Såsom exempel på den försvagning av motsättningarna, som förändringarna under senaste decenniet inneburit, kunna anföras indextalen för åren 1930/31 och 1940/41 för A-kommunerna i övre Norrland och D-kommunerna i Mälarlänen, vilka kommungrupper för tids-

62 50* VARIATIONERNA I GIFTERMÅLSFREKVENS, FRUKTSAMHET OCH DÖDLIGHET. Tab. T. Observerade äktenskapliga fruktsamhetstal samt äktenskapliga fruktsamhetsindex riksområdesvis för kommungrupper och städer, åren 1930/31, 1935/36 och 1940/41.

63 VARIATIONERNA I GIFTERMÅLSFREKVENS, FRUKTSAMHET OCH DÖDLIGHET. 51* intervallet 1930/31 registrerat högsta, resp. lägsta indextalet. För den förstnämnda tvåårsperioden äro talen resp. 180 och 68, d. v. s. en mellanskillnad av icke mindre än 112 enheter, men för den sistnämnda tvåårsperioden äro talen 158 och 86, d. v. s. mellanskillnaden har gått ned med 40 enheter. Även efter den i många fall betydande utjämning, som ägt rum, kvarstår likväl, såsom tabellen visar, skillnaden i fruktsamhet mellan jordbruksbefolkningen och den övriga befolkningen såsom ett karakteristiskt drag. De regionala indextalen för städerna visa, att med undantag för städerna i Bohuslän och Vänerlänen en påtaglig förskjutning i riktning mot riksmedeltalet ägt rum. Så när som på städerna i övre Norrland befinna de sig dock samtliga under detta medeltal. Liksom beträffande giftermålsfrekvensen har i fråga om den äktenskapliga fruktsamheten den inträffade förändringens storlek och innebörd rättat sig efter utgångslägets nivåställning. En gruppering av de olika redovisningsenheterna efter den minskning, resp. höjning, som indextalet undergått från 1930/31 till 1940/41, i kombination med deras regionala indextal för den förstnämnda tvåårsperioden, visar sig nämligen utfalla som följer. Siffrorna ge en åskådlig bild av hur återhämtningen i fruktsamheten berört områdena med låg fruktsamhet (huvudsakligast städer) samt hur för de gruppenheter, som redovisa sänkning, sänkningens storlek anpassat sig efter utgångslägets höjdnivå. Såsom exempel kunna anföras å ena sidan Mälarlänen, som för undersökningsperioden i dess helhet redovisa en förhållandevis obetydlig sänkning (8 enheter) och, om jämförelsen begränsas' till periodens senaste hälft, snarast registrerat en ökning, samt å andra sidan övre Norrland, där sänkningen i indextalet belöper sig till 23 enheter. Skillnaden i utgångsställningen är dock avsevärd och karakteriseras av, att det regionala indextalet för 1930/31 för det förra området utgör 89 men för det senare 164. De här påvisade förhållandena böra ses mot bakgrunden av det förlopp, som i ett tidigare skede karakteriserat nativitetsminskningen. I olika sammanhang har kunnat påvisas, att denna minskning börjat i städerna och först senare gjort sig gällande bland landsbygdsbefolkningen. I städerna har bottenläget tidigare nåtts, och en viss återhämtning gör sig numera märkbar. Å landsbygden har inom vissa områden den nedåtgående tendensen tydligt försvagats, medan inom andra områden, företrädesvis sådana med förhållandevis hög fruktsamhet, marginalen ännu under det senaste tidsskedet gav rum för väsentliga sank-

64 52* VARIATIONERNA I GIFTERMÅLSFREKVENS, FRUKTSAMHET OCH DÖDLIGHET. Tab. U. Utomäktenskapliga fruktsamhetstal och fruktsamhetsindex för kommungrupper och städer, åren 1930/31, 1935/36 och 1940/41. ningar. Den antydda utveekligen ger stöd åt den uppfattningen, att man i fråga om fruktsamheten har att räkna meid en undre gräns även om man måhända bör förutsätta, att denna är skiljaktig för landsbygds- och stadsbefolkningen. Den dämpande inverkan, utvecklingen under perioden haft å de regionala variationerna, kommer ävenledes till synes här nedan, där redovisningsenheterna grupperats efter det regionala indextalets storlek resp. åren 1930/31 och 1940/41. Låter man antalet redovisningsenheter, som ingå i indexintervallet , utgöra mått på spridningen, kan en stark rättning åt mitten iakttagas, eftersom åren 1930/31 ifrågavarande antal utgjorde 18 men åren 1940/41 29, d. v. s. omkring 3 / 4 av samtliga. Utvecklingen i fråga om den utomäktenskapliga fruktsamheten företer i sina temporala och regionala variationer ett förlopp, som i vissa avseenden äger frändskap med motsvarande utveckling i fråga om den äktenskapliga fruktsam-

65 VARIATIONERNA I GIFTERMÅLSFREKVENS, FRUKTSAMHET OCH DÖDLIGHET. 53* heten, men som i andra visar ett skiljaktigt utseende. Karakteristiskt för såväl den äktenskapliga som den ntomäktenskapliga fruktsamheten är, att den är större å landsbygden än i städerna och större inom jordbrukskommunerna än inom övriga kommuner. De översiktstal, som beträffande den sistnämnda fruktsamheten gälla standardberäkningarna och de temporala förskjutningarna m. m., återfinnas i tab. U. Standardtalen ge uttryck åt den minskning i antalet icke gifta kvinnor inom de fruktsamma åldrarna, som genomgående ägt rum. Denna minskning i förening med den sänkning i den ntomäktenskapliga fruktsamheten, varom indextalen vittna, har föranlett den förhållandevis starka nedgång i antalet utom äktenskapet födda per av folkmängden, som kommer till synes i de observerade talen. Utvecklingen har likväl icke, såsom framgår av tabellen, haft samma förlopp å landsbygden som i städerna. Â landsbygden har nedgången i fruktsamheten gett sig till känna under båda hälfterna av undersökningsperioden men betydligt starkare under den förra hälften. I städerna sjönk under sistnämnda tidsperiod fruktsamheten kraftigare än å landsbygden, men under senare hälften skedde i dessa en återgång med påföljd, att indexminskningen för 1940/41 är större för landsbygden än för städerna. Såsom de regionala indextalen här nedan utvisa, har denna utveckling medfört, att skillnaden mellan landsbygdens och städernas utomäktenskapliga fruktsamhet minskat. Man kan i övrigt iakttaga, att denna fruktsamhet är betydligt större i jordbrukskommunerna än i övriga kommuner. De mera utförliga uppgifterna om förändringarna i den utomäktenskapliga fruktsamheten återfinnas i tab. V. Av dessa äro de, som belysa de regionala olikheterna, av största, intresset. För landsbygdens vidkommande kan man urskilja, att den utomäktenskapliga fruktsamheten är avgjort störst i Dalarna och Nedre Norrland med ett anmärkningsvärt högt indextal för A-kommunerna därstädes. Lägsta indextalen återfinnas för Bohuslän och Vänerlänen samt östra Götaland, övre Norrland, Mälarlänen samt Skåne, Halland och Blekinge intaga en mellanställning med indextal, som till sin numerär äro ungefär lika stora. Den större fruktsamheten i de jordbruksbetonade kommunerna visar sig vara karakteristisk för samtliga riksområden med undantag för Bohuslän och Vänerlänen. För städernas redovisningsenheter visa sig de regionala skiljaktigheterna vara långt mindre framträdande än för landsbygdens.

66 54* VARIATIONERNA I GIFTERMÅLSFREKVENS, FRUKTSAMHET OCH DÖDLIGHET. Tab. V. Observerade utomäktenskapliga fruktsamhetstal samt utomäktenskapliga fruktsamhetsindex riksområdesvis för kommungrupper och städer, åren 1930/31, 1935/36 och 1940/41.

67 VARIATIONERNA I GIFTERMÅLSFREKVENS, FRUKTSAMHET OCH DÖDLIGHET. 55* De temporala förändringarna i indextalen visa sig, såsom framgår av nedanstående tablå, icke stå i någon beroendeställning till utgångslägets indextal. Nedgången i den utomäktenskapliga fruktsamheten har, såsom synes, i ett stort antal gruppenheter varit betydande, i stort sett dock utan något iakttagbart samband med den tidigare nivåställningen. Till följd härav får den tabell, som för den utomäktenskapliga fruktsamheten anger måttet å den regionala spridningen, ett i viss mån modifierat utseende vid jämförelse med motsvarande tabeller för giftermålsfrekvensen och den äktenskapliga fruktsamheten, beträffande vilka en utpräglad utjämning var det karakteristiska draget. Även om en svag utveckling i riktning mot utjämning kan spåras, är den regionala spridningen likväl alltjämt betydande. Dödlighet. Ett utmärkande drag för dödligheten är, att den i sina regionala variationer icke företer samma styrka som de i det föregående behandlade faktorerna. Tab. X åskådliggör den växelverkan, som under redogörelseperioden ägt rum i fråga om de krafter, som tillsammans föranleda förändringarna i absoluta antalet döda och detta tals storlek i förhållande till folkmängden. Såsom synes, äro de standardiserade dödstalen för såväl män som kvinnnor högre vid periodens slut än vid dess början för samtliga i tabellen ingående redovisningsenheter. Förhållandet i fråga återspeglar den fortgående förskjutning av befolkningens åldersammansättning, som äger rum på sådant sätt, att de högre åldersklasserna med deras större dödsrisker med tiden få en ökad numerär betydelse. Den ökning av dödstalet, som dessa förskjutningar medföra, har likväl motverkats av att, såsom indextalen utvisa, en förbättring av dödligheten 5 U 17.13

68 56* VARIATIONERNA I GIFTERMÅLSFREKVENS, FRUKTSAMHET OCH DÖDLIGHET. Tab. X. Dödstal och dödlighetsindex för kommungrupper och städer, åren 1930/31, 1935/36 och 1940/41. samtidigt ägt rum. Denna har också, såsom framgår av de observerade dödstalen, utom i ett fall varit tillräckligt stor för att säkerställa ett minskat antal döda per av folkmängden. Undantaget utgöres av D-kommunerna, som beträffande männen redovisa ett observerat dödstal, som är högre 1940/41 än 1930/31. De temporala förskjutningarna i fråga om dödligheten kunna icke i styrka mäta sig med dem, som kommit till synes beträffande giftermålsfrekvensen och fruktsamheten. Förbättringen i dödligheten har i allmänhet varit något större för kvinnorna än för männen och likaledes något större i städerna än å landsbygden. Några mera anmärkningsvärda ändringar i den regionala variationen, sådan

69 VARIATIONERNA I GIFTERMÅLSFREKVENS, FRUKTSAMHET OCH DÖDLIGHET. 57* den ger sig till känna beträffande de i nedanstående tablå redovisade gruppenheterna, kunna icke iakttagas. Vad som närmast faller i ögonen, är den skiljaktighet, som kännetecknar könens dödlighetsförhållanden på sådant sätt, att för männen städernas indextal är något högre än landsbygdens, medan för kvinnorna det omvända förhållandet råder. Något mera framträdande äro de förskjutningar, som komma till synes, när talen i tabellerna Y och Z tagas i betraktande. Särskilt beträffande kvinnorna men även beträffande männen kan en väsentlig förbättring iakttagas beträffande dödlighetsförhållandena i övre Norrland, om också denna landsända liksom Norrland i övrigt, såsom de regionala indextalen visa, alltjämt utmärkes av förhållandevis högre dödlighet än de mellersta och sydligare delarna av landet. Utgångslägets höjdnivå synes i någon mån ha påverkat indexminskningens storlek, åtminstone beträffande kvinnorna, såsom framgår av nedanstående siffror. Av de 18 gruppenheter, som beträffande kvinnorna redovisa en indexminskning uppgående till över 10 enheter, hade 14 ett regionalt indextal 1930/31, som översteg riksmedeltalet (100).

70 58* VARIATIONERNA I GIFTERMÅLSFREKVENS, FRUKTSAMHET OCH DÖDLIGHET. Tab. Y. Observerade dödstal samt dödlighetsindex för män riksområdesvis för kommungrupper och städer, åren 1930/31, 1935/36 och 1940/41.

71 VARIATIONERNA I GIFTERMÅLSFREKVENS, FRUKTSAMHET OCH DÖDLIGHET. Tab. Z. Observerade dödstal samt dödlighetsindex för kvinnor riksområdesvis för kommungrupper och städer, åren 1930/31, 1935/36 och 1940/ *

72 60* VARIATIONERNA I GIFTERMÅLSFREKVENS, FRUKTSAMHET OCH DÖDLIGHET. En jämförelse mellan efterföljande tablå och i det föregående meddelade tablåer, som röra motsvarande förhållanden för giftermålsfrekvens och fruktsamhet, ger vid handen, att i fråga om dödligheten de regionala variationerna hålla sig inom mycket snäva gränser. Inom indexintervallet falla för åren 1940/41 beträffande männen 31 och beträffande kvinnorna 33 av de 38 gruppenheterna. Den även tidigare ringa spridningen har icke lämnat utrymme för någon utjämning av mera betydande slag, men en svag sådan är dock skönjbar. Sammanfattning. Skiljaktigheterna vid olika.tidpunkter och mellan olika regionala enheter i fråga om absoluta antalet vigda, födda och döda samt dessa tals storlek i förhållande till folkmängden äro främst beroende av två faktorer, nämligen dels olikheter i själva frekvensen av giftermål, födelser och dödsfall, dels olikheter beträffande befolkningens ålders- och civilståndssammansättning. De i det föregående gjorda undersökningarna ha bl. a. haft till syfte att för perioden klarlägga den växelverkan, som ägt rum mellan dessa båda faktorer. De i tabellerna meddelade indextalen ge ett mått på de förskjutningar och olikheter, som karakterisera frekvensen, de standardiserade talen åskådliggöra de skiljaktigheter, som äro att hänföra till en olikartad ålders- och civilståndssammansättning, medan slutligen de observerade talen utgöra mätare på de faktiska förskjutningarna. I fråga om giftermålen beröra skiljaktigheterna i ålders- och civilståndssammansättningen den proportion, varmed antalet icke gifta kvinnor i olika åldrar ingå i befolkningen, i fråga om födelserna motsvarande proportion beträffande gifta, resp. icke gifta kvinnor i de fruktsamma åldrarna samt i fråga om dödsfallen, den proportion varmed männen och kvinnorna i olika åldrar ingå i befolkningen. Det inflytande, de båda förutnämnda två faktorerna utövat, ha i de olika fallen varit växlande till såväl storlek som riktning. En sammanfattande översikt över den växelverkan, som därvid ägt rum, finnes meddelad i tab A. Förskjutningamas storlek har beräknats på det sättet, att de skillnadstal, som utmärka avståndet mellan de observerade talen inbördes och det ålders- och civilståndskorrigerade talet för 1930/31, satts i relation till en och samma enhet, nämligen detta sistnämnda tal, vilket, såsom framgår av det föregående, bildar utgångspunkt för indexberäkningarna (100 såsom bastal), översikten gäller de temporala förskjutningarna dels för perioden i dess helhet, dels för de båda delperioderna.

73 VARIATIONERNA I GIFTERMÅLSFREKVENS, FRUKTSAMHET OCH DÖDLIGHET. 61* I fråga om giftermålen, för vilka mätningarna grunda sig på indextalen för kvinnorna, ha, såsom synes, frekvensförskjutningarna varit mycket starka och verkat höjande på giftermålens antal, men samtidigt har proportionen icke gifta kvinnor förändrats 1 ganska väsentligt, vilken förändring verkat i motsatt riktning. De förra förskjutningarna ha dock varit betydligt kraftigare med påföljd, att stegringen i antalet ingångna äktenskap är betydande. Låter man jämförelsen gälla landet i dess helhet och åren 1930/31 och 1940/41, evarar emot en frekvensförskjutning i positiv riktning uppgående till 53 enheter en ålders- och civilståndsförskjutning i negativ riktning uppgående till 18 enheter. Tendensen är, såsom tabellen visar, enhetlig för samtliga gruppenheter, om också skiljaktig till storleken i så måtto, att städerna och de agglomererade kommunerna redovisa en större frekvensförskjutning än landsbygden i övrigt. Förskjutningarna beträffande de inom äktenskapet födda förete en i många avseenden avvikande bild ifrån den, som visade sig karakteristisk för giftermålen. Här har ålders- och civilståndsförskjutningarna genomgående verkat i positiv riktning men kunna eljest till storleken ungefär jämställas med motsvarande förskjutningar beträffande de icke gifta kvinnorna. I fråga om Stockholm och en del större städer ha från periodens början och beträffande övriga städer från periodens mitt frekvensförskjutningarna verkat i samma riktning som ålders- och civilståndsförskjutningarna med påföljd att en icke obetydlig ökning av födelsernas antal kunnat registreras. På landsbygden och särskilt inom de jordbruks betonade kommunerna har den äktenskapliga fruktsamheten gått ned, men frekvensförskjutningarna ha haft ungefärligen samma storleksordning som de i motsatt riktning verkande ålders- och civilståndsförskjutningarna. Resultatet har därför blivit tämligen oförändrade födelsetal. I frekvensförskjutningarna inneslutas här även en del faktorer, som äga samband med förändringar i äktenskapens sammansättning med avseende på varaktighet m. m. I fråga om de utomäktenskapliga födelserna visar tab. Å, att vid jämförelse mellan periodens början och dess slut frekvens-, resp. ålders- och civilståndsförskjutningarna verkat i samma riktning och sänkande på antalet födelser av detta slag. De sistnämnda förskjutningarna ha likväl ojämförligt kraftigare påverkat slutresultatet. Begränsas jämförelsen till periodens mitt och dess slut, blir bilden såtillvida en annan, som för städerna och de agglomererade kommunerna en positiv frekvensförskjutning kan iakttagas. De observerade förskjutningarna i fråga om dödsfallen, som innebära en nedgång i dessas antal, äro förhållandevis mindre än i fråga om giftermål och födelser. Kraftigast verkande har frekvens förskjutningen varit, och förbättringen i dödligheten ger sig genomgående till känna, om också med något större intensitet i städerna än å landsbygden. Åldersförskjutningarna ha verkat höjande på antalet dödsfall, men deras inverkan är ännu förhållandevis obetydlig. Bland de undersökningsresultat, som i övrigt kunnat utvinnas beträffande förskjutningarna och skiljaktigheterna. i frekvensens storlek, märkas följande. I fråga om giftermålsfrekvensen har kunnat påvisas, att stegringen i frek-

74 62* VARIATIONERNA I GIFTERMÅLSFREKVENS, FRUKTSAMHET OCH DÖDLIGHET. Tab. Å. Storleken av de höjningar (+) eller sänkningar ( ), som giftermåls-, födelse- och dödstalen relativt taget undergått till följd ar dels frekvensförskjutningar, dels förskjutningar i befolkningens ålders- och cirilstindssammansättning.

75 DEN INRIKES OMFLYTTNINGEN. 63* vensen icke varit oberoende av utgångslägets beskaffenhet utan i allmänhet varit större ju lägre utgångslägets indextal varit. Detta har medfört, att de regionala variationerna utjämnats i ganska stor utsträckning. Ytterligheterna representeras av å ena sidan de agglomererade kommunerna i övre Norrland med indextalet 128 och å andra sidan jordbrukskommunerna i Bohuslän och Vänerlänen med indextalet 80. Även beträffande den äktenskapliga fruktsamheten har ett samband framträtt mellan utgångslägets nivåställning och frekvens förskjutningens storlek och innebörd. Inom områden med låg fruktsamhet (huvudsakligen städer) har en höjning ägt rum, medan inom områden, som redovisa sänkning, denna i regel varit större ju högre fruktsamheten tidigare varit. En kraftig utjämning av de regionala variationerna ha härigenom åstadkommits, om också icke obetydliga sådana ännu kvarstå. Lägst på skalan befinna sig alltjämt de största städerna och D-kommunerna, medan jordbrukskommunerna i övre Norrland redovisa maximitalen. Den utomäktenskapliga fruktsamheten är i likhet med den äktenskapliga större å landsbygdgen än i städerna och större i jordbrukskommunerna än i övriga kommuner. De högsta frekvenstalen återfinnas för Dalarna och Nedre Norrland samt de lägsta för Bohuslän och Vänerlänen. De regionala variationerna äro större än dem, som komma till synes för befolkningsrörelsens övriga faktorer. Frekvensförskjutningarna under redogörelseperioden ha icke i mera nämnvärd grad åstadkommit någon utjämning av dessa variationer. En fortsatt nedgång i praktiskt taget samtliga redovisade gruppenheter kan iakttagas i fråga om dödligheten för såväl män som kvinnor. Sänkningens storlek har i någon mån påverkats av intensitetens tidigare nivå. Förhållandet i fråga har verkat svagt utjämnande på de i Övrigt mycket små skiljaktigheter, som i regionalt avseende redan tidigare var ett utmärkande drag för dödligheten. II. Den inrikes omflyttningen. Översikt. I sina regionala variationer påverkas befolkningsutvecklingen förutom av de i närmast föregående kapitel behandlade faktorerna bl. a. även av den inrikes omflyttningen. Främsta källmaterialet för bedömandet av dennas storlek utgjorde i äldre tider de vid folkräkningarna sammanställda uppgifterna om befolkningens fördelning efter födelseort. Såsom mätare på omflyttningens omfattning tjänstgjorde därvid relationen mellan antalet personer, som voro födda inom, resp. utom vederbörande regionala enhet. Vid de äldsta folkräkningarna utgjorde länet den regionala enhet, efter vilken fördelningen gjordes, men vid folkräkningarna fr. o. m. år 1900 utvidgades denna att gälla även inom och utom kommunen födda. Från 1940 års folkräkning föreligga dock inga uppgifter i detta avseende, då begränsningen av programmet vid denna folkräkning även omfattade fördelningen efter födelseort.

76 64* DEN INRIKES OMFLYTTNINGEN. Följande siffror äro hämtade från folkräkningarnas födelseortsstatistik och lämna en bild av befolkningens ökade rörlighet. De utom länet födda, d. v. s. de inflyttade ha, såsom synes, sedan 1870 starkt stegrats. En mera ingående kännedom om den inrikes omflyttningen förmår likväl av flera skäl födelseortsstatistiken icke giva i sin hittillsvarande gestaltning. Även de andra material, som stå till buds, sakna en del erforderliga kombinationer, för att en uttömmande analys av omflyttningen i dess olika yttringar skall kunna göras. Det material, som i det följande utnyttjats, rör huvudsakligen de uppgifter, som vid de senaste folkräkningarna erhållits om befolkningens fördelning efter näringsgren i kombination med födelseår. Vid sidan härav inflyta uppgifter, som grunda sig på antalet registrerade flyttningar mellan olika församlingar. De summariska uppgifterna om flyttningarna mellan församlingarna avse antalet flyttningar, oberoende av om för en och samma person flera flyttningar registrerats under perioden. För riket i dess helhet borde årliga antalet in- och utflyttningar av detta slag överensstämma, men en skillnad, bestående i ett inilyttningsöverskott, som numera i allmänhet begränsar sig till ett eller annat tusental årligen, brukar uppkomma vid redovisningen. Olika omständigheter, sannolikt berörande registreringen av såväl in- som utflyttade, torde medverka härtill. I tablån härnedan, som visar antalet flyttningar i genomsnitt årligen under femårsperioderna fr. o. m , har genom utproportionering skiljaktigheterna i detta avseende utjämnats. Det bör vidare observeras, att de redovisade flyttningarna från och till landsförsamling, resp. stadsförsamling icke ange antalet flyttningar från och till landsbygden, resp. städerna, eftersom en flyttning från en landsförsamling exempelvis likaväl kan gälla flyttning till annan landsförsamling som till en stad. Årliga antalet flyttningar mellan församlingarna överskred undet femårsperioden icke obetydligt halva millionen. Räknat per av folkmängden, visar omflyttningen inga mera anmärkningsvärda växlingar.

77 DEN INRIKES OMFLYTTNINGEN. 65* Tab. Ä. Folkmängdens förändringar i landsbygden och i städerna under åren Högsta frekvenstalen återfinnas för perioderna och , medan åren förete minimitalet. Skillnadstalen i tablån å föregående sida redovisa nettoomflyttningen per år räknat. Denna har, såsom synes, haft en ensidig inriktning, bestående i ett regelbundet överskott av flyttande till städerna. Under perioden uppgick den genomsnittliga årliga förlusten för landsbygden på grund av inrikes omflyttning till 71 promille av folkmängden å denna. Den betydelse som folkmängdsreglerande faktor å landsbygden och i städerna, den inrikes omflyttningen har vid sidan av andra faktorer, kommer till synes i tab. Ä. Siffrorna angående omflyttningen grunda sig därvid på de årliga uppgifterna angående in- och utflyttningens storlek, varvid liksom beträffande närmast föregående tablå utjämning ägt rum för den skiljaktighet, som ger sig till känna i fråga om antalet in- och utflyttade inom landet i dess helhet. Under»annan vinst eller förlust» dölja sig en del bokföringstekniska brister i materialet, vilka icke helt kunna undvikas i ett verk av den svenska kyrkobokföringens omfattning. Tabellens siffror framhäva det ökade inflytande, den inrikes omflyttningen utövar å folkmängsförändringarna, mera bjärt framträdande för landsbygdens vidkommande med hänsyn till en samtidigt fortlöpande nedgång av nativitetsöverskottet. För städerna gör sig vid jämförelse mellan åren och de båda närmast föregående femårsperioderna en icke oväsentlig återhämtning märkbar beträffande detta överskott.

78 66* DEN INRIKES OMFLYTTNINGEN. Omflyttningen under tidsperioden Framställningen i det föregående omfattar i huvudsak en retrospektiv översikt över den inrikes omflyttningens förlopp, begränsad till riket i dess helhet och dess två delenheter, den administrativa landsbygden och städerna. Såsom tidigare anmärkts, utgör en utflyttning från landsbygden till städerna det karakteristiska draget i den hittillsvarande utvecklingen. Den administrativa landsbygden inrymmer emellertid ett stort antal personer, vilka utöva stadsnäringar. Till en del äro dessa bosatta i tätorter och till en del på egentliga landsbygden. I samband med yrkesväxlingen mellan jordbruksbefolkningen och denna befolkning äger en icke obetydlig omflyttning rum. Med hänsyn härtill ger en jämförelse mellan omflyttningsresultatet för landsbygden och städerna endast en ofullständig bild av omflyttningen, som till sin hittillsvarande natur i icke ringa mån kan betecknas såsom en övergång av befolkning från jordbruk till övriga näringar. Med utgångspunkt från sistnämnda förhållande ha i det följande såsom mätare på omflyttningens storlek använts de förskjutningar, som komma till synes inom olika födelseårsgrupper, när en jämförelse göres mellan numerären av de tre befolkningsgrupperna, jordbruksbefolkning, övrig landsbygdsbefolkning och stadsbefolkning, vid två på varandra följande folkräkningar. Avräkning har därvid skett för sådana faktorer, som verka störande på jämförelsen. Såsom sådana uppträda bl. a. dödlighet och utrikes omflyttning. Utgår man från förutsättningen, att dessas störningsverkan är av ungefär likvärdig storleksordning inom resp. födelseårsgrupper tillhörande de tre befolkningsgrupperna, vilket under rådande förhållanden icke kan anses överskrida en rimlig felmarginal, erhåller man måttet på dessa faktorers sammanlagda verkan genom en jämförelse mellan de förskjutningar, som kunna iakttagas i fråga om födelsegruppernas numerär inom befolkningen i dess helhet. Såsom störande moment tillkomma vidare ändringar i administrativa indelningen (nytillkomna städer m. m.) samt ändringar i redovisningsmetoden för befolkningens näringsgrensfördelning. Vid uppgifternas sammanställande har i möjligaste mån korrigering ägt rum för sådana faktorer, varvid en del approximeringar måst tillgripas, i allmänhet dock av underordnad numerär betydelse. Att observera är vidare, att jämförelsen avser förskjutningarna mellan födelseårsgrupperna under en tioårsperiod, varigenom vid periodens ingång materialet omfattar hela befolkningen, men vid dess slut befolkningen i åldern tio år och däröver. Till stadsbefolkningen har hänförts även den jordbruksbefolkning, som är bosatt inom städernas administrativa områden. Särskiljandet av gruppen»övrig landsbygdsbefolkning» har närmast skett för att få ett mått på huru stora förändringarna äro beträffande den befolkning på landsbygden, som tillhör andra näringar än jordbruk (med binäringar). Man bör emellertid i detta sammanhang hålla i minne, att övrig landsbygdsbefolkning icke sammanfaller med tätorternas befolkning, eftersom även den egentliga landsbygden inrymmer ett betydande antal personer, som tillhör andra näringar än jordbruk. I tab. ö återfinnas siffror, som visa storleken av den inrikes omflyttningen, sådan den här fattats, under tioårsperioderna och

79 DEN INRIKES OMFLYTTNINGEN. 67* Tab. Ö. Inrikes omflyttning under tioårsperioderna och Jämförelsen gäller de förändringar, som befolkningen inom vissa födelseårsgrupper undergått till följd av denna omflyttning. Vid resp. perioders ingång svara emot dessa grupper åldrarna 0 15, 15 25, och. 50 «år, medan efter tio års förlopp, d. v. s. vid periodens utgång, motsvarande åldrar utgöra resp , 25 35, och 60 co år. Den klassindelning, som här följts, har betingats av den åldersfördelning, som vid folkräkningarna förelegat beträffande befolkningen inom olika näringsgrenar. Tab. Ö ger ytterligare belägg för, vad som förut påvisats, nämligen att omflyttningen varit större under åren än under åren , samt att stadsbefolkningens vinster därvid varit mera betydande under den förra perioden än under den senare. Man lägger vidare märke till, att vinsten 1) Talen för»samtliga» grunda sig på den different-erade födelseårsgrupperingen i tab. AA och icke på delsiffrorna i tab. Ö.

80 68* DEN INRIKES OMFLYTTNINGEN. för städerna genom inrikes omflyttning, framför allt absolut taget men även procentuellt sett varit starkare accentuerad för kvinnorna än för männen. Beträffande den väg, strömmen av flyttande från jordbruksbefolkningen tagit, kan en betydelsefull skiljaktighet iakttagas mellan de båda perioderna. Under den förra tioårsperioden har beträffande männen flyttningsvinsten för stadsbefolkningen varit något mindre än för övrig landsbygdsbefolkning eller resp emot Den senare tioårsperioden uppvisar däremot en flyttningsvinst för städerna uppgående till , medan vinsten för övrig landsbygdsbefolkning sjunkit tillbaka till Liknande förskjutningar träda i dagen beträffande kvinnorna. Flyttningarnas starka förankring till ungdomsåldrarna kommer tydligt till synes, när åldersfördelningen bland de flyttande tages' i betraktande i tab. Ö. För de yngsta födelsekullarna, d. v. s. de som vid vederbörande periods ingång befunno sig i åldern 0 15 år, äro förskjutningarna i numerären till följd av omflyttningen betydande, men väsentligt större för kvinnorna än för männen. Under perioden förlorade sålunda jordbruksbefolkningen inom dessa födelsekullar 29'6 % av kvinnorna emot 11'5 % av männen. Vinsten har till övervägande del gått till städerna. Såsom ett exempel härpå kan anföras, att emot en ökning under nyssnämnda period av 381 % för städernas kvinnliga befolkning svarar en ökning av endast 4'6 % för kvinnorna inom övrig landsbygdsbefolkning. För den därpå följande födelseårsgruppen, d. v. s. ingångsåldrarna år, har männens och kvinnornas flyttningsfrekvens haft ungefär likvärdig omfattning och under båda perioderna varit mycket betydande. Jordbruksbefolkningens förluster uppgingo därvid under åren till 307 % för männen och 282 % för kvinnorna. I fråga om riktningen av denna omflyttning framträder en skiljelinje, märkbar för båda perioderna, mellan männen och kvinnorna. För männens vidkommande äro vinsterna inom denna födelseårsgrupp relativt taget av ungefär samma storleksordning för övrig landsbygdsbefolkning och stadsbefolkning, medan i fråga om kvinnorna den senare befolkningen redovisar en väsentligt större vinst än den förra. Flyttningsfrekvensen inom de äldre födelseårsgrupperna kan till storleken icke mäta sig med den, som kommer till synes för de yngre grupperna. I allmänhet uppgår vinsten, resp. förlusten för de äldre grupperna blott till några få procent. En mera ingående kännedom angående omflyttningens förlopp under perioden vinner man genom de i tab. AA meddelade talen. Tabellen återger omflyttningen riksområdesvis, varjämte födelseårsgrupperingen kunnat göras mera differentierad än i tab. Ö. Jordbruksbefolkningens förluster genom omflyttningen äro störst i Mälarlänen och minst i de norrländska länen. Man observerar vidare, att den relativa minskningen genomgående är större för kvinnorna än för männen. Gränstalen för kvinnorna äro 190 % i Mälarlänen och 140 % i Övre Norrland. Samma riksområden redovisa också maximi-, resp. minimiminskning för männen, 16'3 och 57 %.

81 DEN INRIKES OMFLYTTNINGEN. 69* För riket i dess helhet har övrig landsbygdsbefolkning erhållit tillskott genom omflyttning, men av riksområdena visa Skåne, Halland och Blekinge samt Dalarna och Nedre Norrland omflyttnings förlust för denna befolkning för båda könen samt övre Norrland dylik förlust beträffande männen. Förlusterna äro dock ganska obetydliga. Mälarlänen redovisa bland riksområdena det största inflyttningsöverskottet i fråga om övrig landsbygdsbefolkning. En annan iakttagelse, som kan göras i fråga om denna befolkning, är att inom de tre riksområden, Mälarlänen, Östra Götaland samt Bohuslän och Vänerlänen, som förete inflyttningsöverskott för båda könen, detta överskatt inom de två förstnämnda riksområdena är större för männen än för kvinnorna. Beträffande stadsbefolkningen redovisar Stockholms stad det största tillskottet, resp. 14'1 % för männen och 171 % för kvinnorna, samt städerna i Dalarna och Nedre Norrland det minsta med motsvarande tal uppgående till 22 och 41. Städernas flyttndngsvinst är både absolut och relativt taget något större för kvinnorna än för männen. Genom den differentierade födelseårsuppdelning, som förekommer i tab. AÄ, framträder med ökad skärpa de karakteristiska skiljaktigheter, som tidigare kunnat påvisas i fråga om flyttningsfrekvensen inom olika åldrar och kön. Den starka anhopningen av kvinnornas flyttningar till de två yngsta födelseårsgrupperna kommer tydligt till synes, antingen talen för den förlorande parten (jordbruksbefolkningen) eller den vinnande parten (huvudsakligen stadsbefolkningen) tagas i betraktande, och förhållandet i fråga framträder såsom ett typiskt drag för samtliga riksområden. Särskilt stor är frekvensen i ungdomsåldrarna, d. v. s. inom den födelseårsgrupp, som omfattar åldrarna 10 20, resp vid periodens början och slut. För jordbrukets kvinnliga befolkning understiger förlusten inom denna födelseårsgrupp icke inom något riksområde 40 % av gruppens numerär vid periodens ingång. Motsvarande vinster för stadsbefolkningen inom den nämnda gruppen förete starkare växlingar med högst 86'4 % för Stockholms stad och lägst 216 % för städerna i Dalarna och Nedre Norrland. För kvinnorna inom övrig landsbygdsbefolkning äro förskjutningarna i detta avseende mindre utom för övre Norrland, som redovisar en flyttningsvinst uppgående till 30'9 %. Även beträffande männen äro i fråga om jordbruksbefolkningen och stadsbefolkningen förlust-, resp. vinsttalen för den senast behandlade födelseårsgruppen genomgående större än för övriga grupper. I fråga om den förra befolkningen redovisa Mälarlänen maximiförlusten med 34-3 % samt Dalarna och Nedre Norrland minimiförlusten med 19 9 "/«, medan beträffande den senare befolkningen motsvarande gränstal gällande vinsten komma till synes för resp. Stockholms stad (617 %) samt Dalarna och Nedre Norrland (71 %). Till skillnad från kvinnorna visa männen tillhörande födelsekullarna från talets första decennium (ingångsålder år) en betydande flyttningsfrekvens, om också till storleken mer eller mindre starkt framträdande i de olika riksområdena. Även den yngsta födelseårs gruppen redovisar i många fall stora förskjutningar för männen, fastän dessa som regel icke kunna mäta sig med motsvarande förskjutningar för kvinnorna.

82 Tab. AA. Inrikes omflyttning, riksområdesvis, under tioårsperioden * DEN INRIKES OMFLYTTNINGEN.

83 DEN INRIKES OMFLYTTNINGEN. 71*

84 72* DEN INRIKES OMFLYTTNINGEN. Detta karakteristiska drag för den inrikes omflyttningen, att flyttningsfrekvensen i olika åldrar är så skiljaktig för männen och för kvinnorna, framträder i mera accentuerad form, om siffrorna över antalet flyttande kvinnor per 100 flyttande män sammanställas. För de ur numerär synpunkt betydelsefullare flyttningsåldrarna finnas för perioden uppgifter härom angivna i efterföljande tablå, i den mån omflyttningsresultatet haft samma innebörd för båda könen, cl. v. s. antingen vinst eller förlust. När förlust avses har siffran här nedan betecknats med kursiv stil. I den yngsta födelseårsgruppen har jordbruket förlorat ungefär dubbelt så inånga kvinnor som män, medan i fråga om födelseårgångarna från 1901 till 1910 (ingångsålder år) förlusten ställer sig i proportionen 35 kvinnor emot 100 män. Motsvarande tal för de olika riksområdena (med undantag av Stockholm) te sig på följande sätt. Den i nästföregående tablå påvisade proportionen mellan de från jordbruket avflyttande männen och kvinnorna i de yngre födelseårsgrupperna är, såsom synes, typisk även för riksområdena, om också överskottet, resp. underskottet av kvinnor är ganska växlande. Man lägger vidare märke till, att i Skåne, Halland och Blekinge omflyttningsresultatet för övrig landsbygdsbefolkning inneburit förlust, och att denna i ett par av födelseårsgrupperna framför allt gällt kvinnorna.

85 FÖRÄNDRINGARNA I BEFOLKNINGENS SAMMANSÄTTNING. 73* III. Förändringarna i befolkningens sammansättning under redogörelseperioden. Vid en analys av befolkningens sammansättning faller uppmärksamheten i första hand på köns-, ålders- och civilståndsfördelningarna. Med den riktning, som kännetecknar den inrikes omflyttningen, träder även ett särskiljande av de tre befolkningsgrupperna, jordbruksbefolkning, övrig landsbygdsbefolkning och stadsbefolkning i förgrunden i detta sammanhang. De förskjutningar, som kunna iakttagas från en tidpunkt till en annan i fråga om sammansättningen, präglas främst av den utveckling, som under den mellanliggande tiden karakteriserat de i nästföregående kapitel behandlade faktorerna, giftermål, födelser och dödsfall samt inrikes omflyttning jämte den yrkesväxling, som i samband därmed ofta äger rum. De i det följande sammanställda uppgifterna gälla en jämförelse mellan åren 1930 och 1940 i fråga om befolkningens sammansättning. Liksom vid redovisningen av den inrikes omflyttningen har vid avgränsningen av jordbruksbefolkning, övrig landsbygdsbefolkning samt stadsbefolkning hänsyn tagits till ändringar i administrativa indelningen samt ändringar i redovisningsmetoden för befolkningens näringsgrensfördelning; i dessa avseenden hänvisas till vad som tidigare anförts. Uppgifterna ha sammanförts i tabellerna BB, CC och DD, av vilka den förstnämnda innehåller de absoluta talen och de båda sistnämnda visa de relativa förskjutningarna. Vid jämförelse mellan åren 1930 och 1940 har befolkningen, såsom framgår av tab. CC, ökats med 4'6 % för männen och 29 % för kvinnorna. Särskiljer man de två civilstånden, gifta och icke gifta, visar sig ökningen uteslutande beröra det förra civilståndet. Antalet gifta män och kvinnor har tack vare den inträdda stegringen i giftermålsfrekvensen vuxit med en femtedel av sin numerär år 1930, medan den icke gifta befolkningen minskats med 4'6 % för männen och 6'6 % för kvinnorna. Jämför man utvecklingen inom de olika åldrarna, befinnas de två yngsta åldersgrupperna, 0 10 och år, såsom en följd av nedgången i födelsetalet ha minskats med ungefär 12 x / 2 %, medan övriga åldrar förete ökning. Stegringen i giftermålsfrekvensen har likväl varit tillräckligt stark för att i samtliga åldrar medföra en höjning av de giftas antal, mest framträdande i de yngre åldersgrupperna. De icke gifta redovisa minskning, beträffande kvinnorna i åldrarna under 40 år, och beträffande männen i åldrarna under 30 år, medan i återstående åldrar en ökning kommer till synes. De här påvisade förskjutningarna i fråga om ålders- och civilståndsfördelningen gälla befolkningen i dess helhet. Utvidgar man jämförelsen i detta avseende till att omfatta även de tre delgrupperna, jordbruksbefolkning, övrig landsbygdsbefolkning och stadsbefolkning, blir bilden, såsom framgår av tab. CC, något annorlunda beskaffad. Befolkningstillväxten visar eig beröra, i första hand stadsbefolkningen och i andra hand övrig landsbygdsbefolkning, me-

86 Tab. BB. Fördelningen efter kön, ålder och civilstånd inom jordbruksbefolkning, övrig landsbygdsbefolkning samt stadsbefolkning vid början och slutet av tioårsperioden * FÖRÄNDRINGARNA I BEFOLKNINGENS SAMMANSÄTTNING.

87 FÖRÄNDRINGARNA I BEFOLKNINGENS SAMMANSÄTTNING. 75* Tab. CC. Procentuell ökning (+), resp. minskning ( ) av jordbruksbefolkning, övrig landsbygdsbefolkning samt stadsbefolkning inom olika åldrar, kön och civilstånd under tioårsperioden dan jordbruksbefolkningen visar en minskning, som är större för kvinnorna än för männen, ökningen för de båda förstnämnda befolkningsgrupperna är särskilt påfallande beträffande den gifta befolkningen. I fråga om den icke gifta befolkningen lägger man märke till, att jordbruksbefolkningen redovisar icke obetydlig förlust, som beträffande kvinnorna gör sig gällande ehuru med växlande styrka i samtliga åldersklasser utom klassen år samt beträffande männen i åldersklasserna under 30 år. Även övrig landsbygdsbefolkning och stadsbefolkning förete minskning beträffande den icke gifta befolkningen i en del åldersklasser bl. a. i åldrarna och år för kvinnorna samt i den förra åldersklassen även för männen. Ur reproduktionssynpunkt äro särskilt förändringarna i fråga om antalet gifta kvinnor i de fruktsamma åldrarna ägnade att tilldraga sig uppmärk-

88 76* FÖRÄNDRINGARNA I BEFOLKNINGENS SAMMANSÄTTNING. Tab. DD. Procentuell ökning ( + ), resp. minskning ( ) av jordbruksbefolkning, områdes vis, under tio-

89 FÖRÄNDRINGARNA I BEFOLKNINGENS SAMMANSÄTTNING. 77* övrig landsbygdsbefolkning samt stadsbefolkning inom olika åldrar och kön, riksårsperioden

90 78* FÖRÄNDRINGARNA I BEFOLKNINGENS SAMMANSÄTTNING. samhet. I efterföljande tablå äro uppgifter härom sammanställda för de båda betydelsefulla åldrarna och år. Den stegrade giftermålsfrekvensen har, såsom synes, medfört, att man vid ingången av 1940-talet kunde räkna med ett antal gifta kvinnor i nyssnämnda åldrar, som med c."a översteg antalet vid början av 1930-talet och som i relativa mått innebär en ökning med över en tredjedel i åldern år och närmare en fjärdedel i åldern år. En annan iakttagelse, som kan göras, är, att ökningen praktiskt taget uteslutande berör stadsbefolkning och övrig landsbygdsbefolkning, samt att till följd härav, såsom de relativa fördelningstalen visa, en betydande förskjutning inträtt i fråga om balansen mellan antalet gifta kvinnor inom jordbruksbefolkningen och inom den övriga befolkningen. Närmare 80 % av de gifta kvinnorna j åldern år och c:a 75 % i åldern år äro numera hemmahörande i andra näringar än jordbruk. Man kan härav sluta, att en ändring av den äktenskapliga fruktsamheten i långt större utsträckning påverkar rikssiffran över antalet födda, om den ger sig till känna inom stadsnäringarnas befolkning, än om den berör jordbruksbefolkningen. De förskjutningar, som inträtt sedan år 1930 i fråga om den relativa åldersfördelningen inom de tre befolkningsgrupperna, komma till synes i efterföljande tablå, där uppgifter sammanställts för tre större åldersgrupper. Ett genomgående drag för samtliga befolkningsgrupper är, att mellanåldrarna och de äldsta åldrarna ökats på bekostnad av barn- och ungdomsåldrarna.

91 DEN FRAMTIDA UTVECKLINGEN. 79* En proportion, som i detta sammanhang är ägnad att tilldraga sig uppmärksamhet, är könsproportionen och förändringarna i denna. Uppgifter härom finnas återgivna i tabellerna CC och DD. I förgrunden träder härvid den icke gifta befolkningen. Hur proportionen utfaller inom denna, framgår även av följande tal. Iögonenfallande är skillnaden i könsproportionen mellan jordbruksbefolkningen och stadsbefolkningen, varvid särskilt åldrarna år framträda. Motsättningarna ha i allmänhet skärpts under den sista tioårsperioden. Kraftigast bidragande till denna utveckling har den inrikes omflyttningen varit. Könsproportionens växlingar inom åldersgrupperna påverkas vidare av den gifta befolkningens numerär och ändringar i denna till följd av förskjutningar i kontrahenternas vigselålder. För riksområdena återfinnas uppgifterna angående folkmängdsförändringarna i tab. DD. IV. Den framtida utvecklingen. Befolkningsutvecklingen bestämmes av en mångfald faktorer, om vilkas framtida förlopp man till större delen saknar säkra hållpunkter för bedömandet. Den yttre ramen bildas av giftermålens, födelsernas och dödsfallens antal samt omflyttningen, den inrikes omflyttningen därvid inräknad, i den mån bedömandet skall omfatta även utvecklingen inom regionala områden. Vid befolkningsprognosernas utarbetande bildar befolkningens aktuella sammansättning och främst därvid fördelningarna efter ålder och kön utgångsläget, varefter genom framskrivningar sammansättningen vid kommande tidpunkter beräknas. I den mån kalkylerna gälla landet i dess helhet och fördelningen efter ålder och kön för de kvarlevande av den ursprungliga befolkningen, inskränka sig de antaganden, som behöva göras till att i huvudsak avse dödlighet och utrikes omflyttning. Utvidgas prognosen att omfatta fördelningen icke allenast efter ålder och kön utan även efter civilstånd samt äktenskapens framtida antal tillkommer en förhandsbedömning av giftermålsfrekvensens utveckling. Därest fördelningen skall avse icke blott den ursprungliga befolkningen utan också de

92 80* DEN FRAMTIDA UTVECKLINGEN. Tab. EE. Befolkningens sammansättning efter kön och ålder vid slutet av åren 1940, 1945, 1950, 1955 och Åldrarna 20 år och däröver. nytillkomna födelsekullarna, blir en beräkning av dessas storlek erforderlig. En sådan beräkning förutsätter frånsett ett bedömande av den äktenskapliga och utomäktenskapliga fruktsamhetens utveckling även en uppskattning av bl. a. det blivande antalet gifta och icke gifta kvinnor i fruktsamma åldrar, äktenskapens framtida fördelning efter varaktighet m. m. För en förhandskalkyl

93 DEN FRAMTIDA UTVECKLINGEN. 81* slutligen rörande motsvarande fördelningar inom regionala områden måste i det tidigare systemet av förutsättningar inarbetas en uppskattning även av den inrikes omflyttningen, huvudsakligen grundad på antaganden angående befolkningens framtida näringsgrensfördelning. Rörande den utveckling, som under det senaste tidsskedet karakteriserat de här berörda faktorerna, hänvisas till vad som anförts i de närmast föregående kapitlen. Såväl därvid anförda siffror som de sista årens utveckling ger vid handen, att befolkningsläget för närvarande påverkas av faktorer, som visa stor töränderlighet. Variationens styrka i fråga om de föddas antal under åren 1941, 1942 och 1943, resp , och , lämnar exempel på, vilka vanskligheter, som äro förknippade med att ens för några år framåt förutse de blivande födelsekullarnas storlek. Den osäkerhet, som till följd härav måste komma att vidlåda varje bedömande av den kommande utvecklingen, har föranlett att kalkylerna i det följande begränsats till att gälla endast en framskrivning av folkmängden efter ålder och kön. De antaganden, som för detta ändamål måst göras, begränsa sig till utrikes omflyttning och dödlighet. Beträffande den utrikes omflyttningen må erinras om, att denna under det senaste tidsskedet varit mycket ringa och närmast karakteriserats av ett svagt immigrationsöverskott. Vid beräkningarna i det följande har jämvikt förutsatts komma att råda mellan emigration och immigration. Dödligheten har under en fortlöpande serie av år sjunkit inom alla åldrar med undantag av de äldsta, där läget i stort sett är oförändrat. Åtskilliga skäl tala för att man har att räkna med en fortsatt nedgång av dödligheten. En framskrivning av folkmängden, såsom här skett, på grundval av års dödlighetstabell, vilken är den senast utarbetade, kan fördenskull förutsättas komma att ge något för låga värden på befolkningens antal inom åldrarna under 65 år. Resultatet av framskrivningarna återfinnes i tab. EE. Beräkningarna avse tiden fram t. o. m. år 1960 och omfatta åldrarna 20 år och däröver. Samtidigt återgivas folkmängdssiffrorna för år 1940, vilka bildat utgångspunkt för beräkningarna. Sammanställningen visar, att åldrarna till sin totala numerär komma att bliva i stort sett oförändrade, medan åldrarna över 65 år undergå en väsentlig ökning. Inom de olika åldrarna tillhörande den förra befolkningen komma, såsom synes, starka förskjutningar att äga rum, bestående i en betydande minskning i de yngre åldrarna och en motsvarande ökning i de äldre. Den fortgående nedgången av kvinnoöverskottet kommer ävenledes till synes i tabellens siffror och som år 1960 för flertalet åldrar inom den arbetsföra befolkningen utmynnar i ett underskott av kvinnor.

94

95 TABELLER

96 2 Tab. 1. Folkmängd, folkmängdstillväxt och medelfolkmängd, åren

97 Tab. 2. Länens medelfolkmängd och folkmängdstillväxt, åren ) Folkmängdstillväxten är beräknad frän den 1 jan till den 31 dec enligt indelningen vid samma tidpunkter.

98 4 Tab. 3. Allmän översikt över folkmängdens förändringar, 1 )»Annan vinst eller förlust» utgöres väsentligen av inrikes omflyttning. För hela riket borde resultatet i denna kolumn bliva ± 0; att så ej sker, beror främst på överföringar till och från boken över obefintliga samt på oredovisad utrikes omflyttning. 2) Från den 31 december 1930 till den 31 december 1940 enligt indelningen vid samma tidpunkter. 3) Stad den»/i 1940.

99 länsvis samt i större städer m. m., åren

100 6 Tab. 4. Medelfolkmängden efter kön och 1) Beträffande Stockholms stad, se tab. 5.

101 ålder, länsvis, åren ) 7

102 8 Tab. 5. Medelfolkmängden efter kön, ålder och civilstånd, bygden, städerna och riks-

103 inom hela riket samt efter kön och ålder inom landsområdena, åren

104 10 TAB. 5 (forts.). MEDELFOLKMÄNGDEN EFTER KÖN, ÅLDER OCH CIVILSTÅND, INOM HELA RIKET SAMT EFTER KÖN OCH ÅLDER INOM LANDSBYGDEN, STÄDERNA OCH RIKSOMRÅDENA, ÅREN

105 Tab. 6. Antal giftermål, med fördelning efter makarnas civilstånd och gifte, i hela riket, landsbygden och städerna, vart och ett av åren ) 11 1 ) Beträffande landsbygden för åren , se tab. 8.

106 12 Tab. 7. Antal giftermål, med fördelning efter

107 makarnas civilstånd och gifte, länsvis, åren

108 Tab. 8. Antal giftermål, med fördelning efter makarnas civilstånd och gifte, inom olika landskommungrupper, vart och ett av åren

109 Tab. 9. Antal giftermål i varje månad, länsvis, åren

110 16 Tab. 10. Vigda, fördelade efter kön, ålder samt första gifte och A.

111 17 omgifte, länsvis efter kvinnans kyrkoskrivningsort, åren Män.

112 18 TAB. 10 (forts.). VIGDA, FÖRDELADE EFTER KÖN, ÅLDER SAMT FÖRSTA GIFTE OCH B.

113 OMGIFTE, LÄNSVIS EFTER KVINNANS KYEKOSKRIVNINGSORT, ÅREN Kvinnor. 19

114 Tab. 11. Vigda, fördelade efter kön, civilstånd och ålder i ettårsklasser, i hela riket, landsbygden och städerna, åren

115 21

116 22 Tab. 12. Vigda, fördelade efter båda makarnas ålder i femårsklasser, i hela riket, landsbygden och städerna, åren

117 Tab. 13. Vigda, fördelade efter båda makarnas civilstånd och ålder i femårsklasser, åren

118 24 Tab. 14. Hemskillnader och äktenskapsskillnader, i hela riket, landsbygden och städerna, vart och ett av åren Anm. De i tab. 14 och 15 åberopade paragraferna avse följande anledningar, här i korthet benämnda, till äktenskapsskillnad: 3: hemskillnad jämte faktisk skilsmässa ett år. 7: tvegifte. 4: faktisk skilsmässa sedan minst tre år på 8: äktenskapsbrott. grund av söndring. 9: smittosam könssjukdom. 5: ena maken har under två år egenvilligt undan- 10: misshandel eller stämplande mot makes liv. dragit sig sammanlevnaden. 11: straffdom. 6: ena maken försvunnen sedan tre år (ovisst 12: dryckenskap. om vid liv). 13: sinnessjukdom.

119 Tab. 15. Hemskillnader och äktenskapsskillnader, länsvis, åren ) 25 1 ) Angående de i tabellen åberopade paragraferna, se anm. till tab. 14.

120 26 Tab. 16. Äktenskapsskillnader, med fördelning efter tiden mellan vigsel och äktenskapsskillnad samt antalet barn vid skilsmässan, i hela riket, landsbygden och städerna, åren

121 Tab. 17. Äktenskapsskillnader, med fördelning efter mannens och hustruns kombinerade ålder samt deras åldersskillnad, åren

122 28 Tab. 18. Barnaföderskor, fördelade efter civil-

123 stånd och ålder, länsvis, åren

124 30 Tab. 19. Barnaföderskor, fördelade efter civilstånd och ålder, vart och ett av åren

125 Tab. 20. Barnaföderskor, fördelade efter ålder i ettårsklasser, i hela riket, landsbygden och städerna, åren

126 Tab. 21. Barnaföderskor med barn i äktenskap, fördelade efter tiden mellan äktenskapets ingående och nedkomsten, under perioden

127 33

128 34 Tab. 22. Barnaföderskor med barn i äktenskap, fördelade efter tiden landsbygden och stä-

129 mellan äktenskapets ingående och nedkomsten samt ålder, i hela riket, derna, åren

130 36 Tab. 23. Den äktenskapliga fruktsamheten, i 0 / 00, efter äktenskapets varaktighet och hustruns ålder, åren och

131 37 Tab. 24. Föräldrar till i äktenskap födda barn, med fördelning efter bådaderas ålder, i hela riket, landsbygden och städerna, åren

132 38 Tab. 25. Födda barn, fördelade efter börder, liv,

133 kön och civilstånd, länsvis, åren

134 40 TAB. 25 (forts.). FÖDDA BARN, FÖRDELADE EFTER BÖRDER,

135 LIV, KÖN OCH CIVILSTÅND, LÄNSVIS, ÅREN

136 Tab. 26. Födda barn, fördelade efter liv, kön, civilstånd och börder, vart och ett av åren

137 Tab. 27. Födda barn i varje månad, fördelade efter liv, kön och civilstånd, i hela riket, landsbygden och städerna, åren

138 44 Tab. 28. Döda, fördelade efter kön, civilstånd och ålder i ett- och

139 femårsklasser, i hela riket, landsbygden och städerna, åren

140 46 TAB. 28 (forts.). DÖDA, FÖRDELADE EFTER KÖN, CIVILSTÅND OCH ÅLDER I ETT- OCH

141 FEMÅRSKLASSER, I HELA RIKET, LANDSBYGDEN OCH STÄDERNA, ÅREN

142 48 TAB. 28 (forts.). DÖDA, FÖRDELADE EFTER KÖN, CIVILSTÅND OCH ÅLDER I ETT- OCH

143 FEMÅRSKLASSER, I HELA RIKET, LANDSBYGDEN OCH STÄDERNA, ÅREN

144 50 Tab. 29. Döda, fördelade efter kön och civilstånd, länsvis, åren

145 Tab. 30. Döda i första och andra levnadsåren, i hela riket, landsbygden och städerna, åren ) 0 1 dag = födda och döda samma dag; 1 2 dag. = döda under l:a dagen efter födelsedagen; 2 3 dag. = döda nnder 2:a dagen efter födelsedagen o. s. T.

146 52 Tab. 31. Döda, fördelade efter födelseår

147 samt kön och civilstånd, åren

148 54 TAB. 31 (forts.). DÖDA, FÖRDELADE EFTER FÖDELSEÅR

149 SAMT KÖN OCH CIVILSTÅND, ÅREN

150 56 Tab. 32. Döda i varje månad, fördelade efter kön och ålder,

151 i hela riket, landsbygden och städerna, åren

152 58 TAB. 32 (forts).. DÖDA I VARJE MÅNAD, FÖRDELADE EFTER KÖN OCH ÅLDER, I HELA RIKET, LANDSBYGDEN OCH STÄDERNA, ÅREN

153 Tab. 33. Döda i varje månad, fördelade efter kön, vart och ett av åren

154 60 Tab. 34. De avlidna, fördelade efter dödsorsak

155 (bevislig och sannolik) samt kön, åren

156 62 TAB. 34 (forts.). DE AVLIDNA, FÖRDELADE EFTER DÖDSORSAK

157 (BEVISLIG OCH SANNOLIK) SAMT KÖN, ÅREN

158 64 TAB. 34 (forts.). DE AVLIDNA, FÖRDELADE EFTER DÖDSORSAK

159 (BEVISLIG OCH SANNOLIK) SAMT KÖN, ÅREN

160 66 Tab. 35. De avlidna, fördelade efter 1) Månaderna reducerade till lika längd.

161 dödsorsak, månadsvis, åren

162 68 TAB. 35 (forts.). DE AVLIDNA, FÖRDELADE EFTER ') Månaderna reducerade till lika längd.

163 DÖDSORSAK, MÅNADSVIS, ÅREN

164 70 TAB. 35 (forts.). DE AVLIDNA, FÖRDELADE EFTER 1) Månaderna reducerade till lika längd.

165 DÖDSORSAK, MÅNADSVIS, ÅREN

166 72 Tab. 36. De avlidna, fördelade efter

167 dödsorsak, kön och ålder, åren

168 74 TAB. 36 (forts.). DE AVLIDNA, FÖRDELADE EFTER

169 DÖDSORSAK, KÖN OCH ÅLDER, ÅREN

170 76 TAB. 36 (forts). DE AVLIDNA, FÖRDELADE EFTER

171 DÖDSORSAK, KÖN OCH ÅLDER, ÅREN

172 78 Tab. 37. Avlidna genom våldsamma dödsorsaker 1 ) Inräknat olyckor genom motorcykel samt kombinerade järnvägs- och automobil- eller motorcykel- Tab. 38. Genom självmord avlidna, fördelade efter kön, ålder och

173 (utom sjävmördare), åren olyckor. civilstånd, i hela riket, landsbygden och städerna, åren

174 80 Tab. 39. Emigranter till och immigranter

175 från olika länder, länsvis, åren

176 82 Tab. 40. Emigranter och immigranter, fördelade efter kön,

177 civilstånd och ålder ettårsklasser, åren

178 84 Tab. 41. Emigranter och immigranter, fördelade- efter kön och civilstånd, vart och ett av åren

179

180

181