Befolkningsstatistiken

Transkript

1

2 INLEDNING TILL Befolkningsstatistiken Folkmängden Äldre befolkningsstatistik utgavs för åren i Tabellkommissionens berättelser för varje femårsperiod och för åren i Bidrag till Sveriges officiella statistik, A, Befolkningsstatistik. Befolkningsstatistiken utgavs för åren i Befolkningsrörelsen, för åren i Folkmängdens förändringar, för åren i i Befolkningsförändringar 19xx del 3 och från och med året 1991 i Befolkningsstatistik del 4. Samtliga utgivna i serien Sveriges officiella statistik. Befolkningsförändringar De äldsta publicerade uppgifterna om födda och döda i kommuner och församlingar finns i serien Bidrag till Sveriges officiella statistik, A) Befolkningsstatistik, där uppgifter lämnas för femårsperioderna och samt därefter för tioårsperioder till och med För de därefter följande fem tioårsperioderna finns motsvarande uppgifter i Befolkningsrörelsen, översikt för åren 19xx-19yy. Den sista tioårsöversikten publiceras i Befolkningsförändringar För åren finns inga församlingsuppgifter och inga andra kommunuppgifter än för städerna. De publicerades i Befolkningsrörelsen och avsåg födda, döda och flyttningar. Från och med 1958 publiceras uppgifter för alla kommuner och även dessa uppgifter avser födda, döda och flyttningar och återfinns för åren i Folkmängden inom administrativa områden. För åren finns motsvarande uppgifter i serien Statistiska meddelanden (SM), nämligen i B 1963:6, B 1964:9, B 1965:5, och i Be 1967:7. För församlingar, kommunblock och A-regioner finns uppgifter endast för 1966 och dessa redovisas för församlingar i Be 1967:7 samt för kommunblock och A-regioner i Be 1967:12. Från och med 1967 till och med 1972 har uppgifterna sammanförts i Befolkningsförändringar del 1. Dessa uppgifter baseras på de summariska folkmängdsredogörelserna. Från och med 1973 grundas uppgifterna i Befolkningsförändringar del 1 på aviseringar till RTB. Mellan 1991 och 1996 publiceras uppgifterna i Befolkningsstatistik del 1 och från 1997 i Befolkningsstatistik del 1-2. Befolkningsrörelsen år 1955 = Vital Statistics Digitaliserad av Statistiska centralbyrån (SCB) urn:nbn:se:scb-befror-1955

3 SVERIGES OFFICIELLA STATISTIK FOLKMÄNGDEN OCH DESS FÖRÄNDRINGAR BEFOLKNINGSRÖRELSEN ÅR 1955 STATISTISKA CENTRALBYRÅN STOCKHOLM 1958

4 OFFICIAL STATISTICS OF SWEDEN POPULATION AND VITAL STATISTICS VITAL STATISTICS 1955 CENTRAL BUREAU OF STATISTICS STOCKHOLM 1958 KUNGL. BOKTRYCKERIET P. A. NORSTEDT & SÖNER

5 Till KONUNGEN. Statistiska centralbyrån får härmed överlämna sin berättelse angående befolkningsrörelsen år Stockholm den 14 september Underdånigst KARIN KOCK TURE WIDSTAM Folke Lublin

6

7 Innehållsförteckning Contents Text Sid. I. Inledning 1 II. Folkmängd och folkökning 2 III. Ingångna och upplösta äktenskap 6 IV. Födda 12 V. Döda 22 VI. Födelseöverskott 28 VII. Omflyttning 29 VIII. Dödlighets- och livslängdstabeller för åren Texttabeller Tab. A. Befolkningsrörelsen i länsvis och i församlingsgrupper år 1955 samt under femårsperioden B. Befolkningsrörelsen i i varje stad med minst inv. år 1955 samt under femårsperioden C. Folkmängdens procentuella fördelning efter ålder samt antal kvinnor mot 1000 män vid slutet av åren 1930, 1940, 1950, 1954 och D. Vigda i första giftet på 1000 ogifta i olika åldrar åren E. Äktenskapens decimering genom skilsmässor åren F. Födda barn och döda i första levnadsåret åren G. Födda utom äktenskap och döda i första levnadsåret länsvis åren 1954 och 1955 samt under femårsperioden H. Födelsetal i under olika månader åren 1954 och 1955 samt femårsperioden I. Födda barn efter föräldrarnas ålder åren 1954 och J. I äktenskap födda barn i efter äktenskapets varaktighet och moderns ålder år K. I äktenskap födda barn efter ordningsnummer, äktenskapets varaktighet och moderns ålder år L. Antalet barn och dessas ordningsnummer i år 1950 eller senare ingångna äktenskap 21 M. Dödstal i efter kön, ålder och civilstånd år 1955 samt under femårsperioden Text Page I. Introduction 1 II. Number and growth of population 2 III. Marriages contracted and dissolved 6 IV. Births 12 V. Deaths 22 VI. Excess of births 28 VII. Migration 29 VIII. Life tables 35 Tables in text Table A. Vital statistics by county and type of parish 3 B. Vital statistics for each town with at least inhabitants 4 C. Percentual classification of population by age and number of females against 1000 males 6 D. Number of first marriages in relation to the unmarried population 8 E. Decimating of marriages by divorces 11 F. Births and deaths in the first year of life 14 G. Illegitimate births and deaths in the first year of life by county 15 H. Birth rate by month 16 I. Births by age of parents 17 J. Legitimate births by duration of marriage and by age of mother 19 K. Legitimate births by birth order, duration of marriage and age of mother 20 L. Number of children and their birth order in marriages contracted in 1950 or later 21 M. Death rate by sex, age and marital status 24

8 VI Tab. Sid. N. Dödstal i under olika månader åren 1954 och 1955 samt under femårsperioden O. Döda hundraåringar år P. Emigranter och immigranter åren Q. Emigranter och immigranter efter länder åren R. Jämförelse mellan stationär befolkning en gt års dödlighets- och livs ängdstabeller och faktisk befolkning år Table Page N. Death rate by month 25 O. Deceased at the age of a hundred years 26 P. Emigrants and immigrants 33 Q. Emigrants and immigrants by country 34 R. Comparison between the stationary popu n according to the life tables and the real population 37 Tabeller Tab. 1. Folkmängden länsvis år Folkökningen och dess särskilda faktorer länsvis år Folkmängden och dess förändringar i varje stad med minst inv. år Folkmängden och dess förändringar i varje stad med mindre än inv. år Beräknad folkmängd efter kön, civilstånd och ålder i ett- och femårsklasser i hela riket år Giftermål, fördelade efter makarnas förutvarande civilstånd, äktenskapets ordningsnummer, vigselmånad samt mannens kyrkobokföringsort (länsvis och i utlandet) år Giftermål, fördelade efter makarnas ålder i femårsklasser, första gifte och omgifte samt deras kyrkobokföringsort (länsvis och i utlandet) år Giftermål, fördelade efter makarnas ålder i ettårsklasser och civilstånd samt deras kyrkobokföringsort (landsbygd, städer och i utlandet) år Giftermål, fördelade efter båda makarnas ålder i femårsklasser och civilstånd år Ingångna och upplösta äktenskap efter makarnas födelseår år Upplösta äktenskap efter vigselår år Äktenskapsskillnader och hemskillnader, länsvis efter mannens kyrkobokföringsort år Äktenskapsskillnader, fördelade efter båda makarnas ålder i femårsklasser år Äktenskapsskillnader, fördelade efter äktenskapets varaktighet och makarnas ålder år Tables Table 1. Population by county 1 2. Growth of population and relevant factors by county 2 3. Population and vital statistics for each town with at least inhabitants 4 4. Population and vital statistics for each town with less than inhabitants Estimated population by sex, marital status and age in one- and five-year groups Marriages by previous marital status, marriage order, month and groom's place of registration (by county and abroad) Married persons by age in five-year groups, first marriage or re-marriage, by place of their registration (by county and abroad) Married persons by age in one-year groups, marital status and place of their registration (rural districts, towns and abroad) Marriages by marital status and combined ages of participants in five-year groups Marriages contracted and dissolved by the year of birth of participants Marriages dissolved by the year of marriage Divorces and separations by paragraph in the law and by the man's place of registration (by county) Divorces by age of participants in fiveyear groups Divoroes by duration of marriage and by age of participants 31

9 VII Tab. Sid. 15. Födda barn, fördelade efter liv, legitimitet och kön länsvis år Födda barn, fördelade efter moderns ålder i femårsklasser, länsvis år Födda barn, fördelade efter moderns ålder i ettårsklasser år I äktenskap födda barn, fördelade efter föräldrarnas ålder i femårsklasser år I äktenskap födda barn, fördelade efter moderns ålder och äktenskapets varaktighet år Barn födda i år 1950 eller senare ingångna äktenskap, fördelade efter barnets ordningsnummer, moderns ålder samt äktenskapets varaktighet år Födda barn, fördelade efter moderns födelseår och civilstånd samt barnets ordningsnummer år Barn födda i år 1950 eller senare ingångna äktenskap, fördelade efter barnets ordningsnummer och föräldrarnas vigselår år Födda barn, fördelade efter födelsemånad år Födda barn, fördelade efter börder, liv och kön länsvis Barnsbörder, fördelade efter barnens antal och legitimitet samt liv och kön i olika kombinationer år Döda, fördelade efter kön och ålder i femårsklasser länsvis år Döda, fördelade efter kön och civilstånd länsvis år Döda, fördelade efter kön, ålder och dödsmånad år Döda, fördelade efter kön, civilstånd och ålder i ett- och femårsklasser år Döda, fördelade efter födelseår, kön och civilstånd år Döda i första och andra levnadsåren, fördelade efter kön, ålder och legitimitet år Flyttande fördelade efter kön, civilstånd och ålder år Flyttningsrörelsen riksområdesvis år Antal inflyttade riksområdesvis, fördelade efter familjetyp och flyttningstyp (närflyttning och fjärrflyttning) år Emigranter och immigranter, fördelade efter kön, civilstånd samt länder (inom och utom Europa) länsvis år Table Page 15. Births whether live or still, by legitimacy, sex and county Births by age of mother in five-year groups and by county Births by age of mother in one-year groups Legitimate births by age of parents in five-year groups Legitimate births by age of mother and by duration of marriage Births in marriages contracted 1950 or later by birth order, age of mother and duration of marriage Births by the year of mother's birth and her marital status and by child's birth order Births in marriages contracted 1950 or later by child's birth order and by year of marriage Births, whether live or still, by month, sex and legitimacy Births, whether single or multiple, live or still, by sex and county Confinements, whether single or multiple, live or still, by legitimacy and sex in different combinations Deaths by sex and age in five-year groups and by county Deaths by sex, marital status and county Deaths by month, sex and age Deaths by sex, marital status and age in one- and five-year groups Deaths by year of birth, sex and marital status Deaths in the first two years of life, by sex, age and legitimacy Internal migration by sex, marital status and age Internal migration by regions Internal migration by regions and by type of family and migration Emigrants and immigrants by sex, marital status and country and by county 60

10 VIII Tab. Sid. 36. Emigranter och immigranter fördelade efter kön, civilstånd och ålder i ettårsklasser år Emigranter och immigranter, fördelade efter kön, civilstånd och länder år Emigranter och immigranter, fördelade efter länder och medborgarskap år Dödlighets- och livslängdstabeller för åren Table Page 36. Emigrants and immigrants by sex, marital status and age in one-year groups Emigrants and immigrants by country, sex and marital status Emigrants and immigrants by country and citizenship Life tables 66

11 IX Translation of Swedish words in the tables Angränsande kommun Adjacent commune Annan kommun... Other commune Antalet Number Barn Children Barnafäder Fathers Barnaföderskor.... Confinements Bok över obefintliga 1. The»Residence unknown» register Borgerliga äktenskap. Civil marriages Båda könen Both sexes Civilstånd Marital status Dagar Days Döda Deaths Dödfödda Stillbirths Dödfödselfrekvens... Frequence of stillbirths Dödsdag Day of death Dödstalet Death rate Dödsålder Age at death Efter födelsedagen döda Deaths after respective dates of birth Emigranter Emigrants Ensamfödda Single births Ettårsklasser One-year groups Fader Father Familjetyp Type of family Femårsklasser.... Five-year groups Femårsperiod Five-year period Flerbörder Multiple births Flickor (Fl.) Girls Flyttningstyp Type of migration Folkminskning.... Decrease of population Folkmängd Population Folkökning Increase of population Folkökningstalet... Increase rate Frånskilda Divorces Fyrlingar Quadruplets Fäder Fathers Födda Births Födelsedag Day of birth Födelseförsamling... Parish at birth Födelsetalet Birth rate Födelseår Year of birth Födelseårsfördelning.. Distribution by year of birth Födelseöverskott... Excess of births Förlust Decrease Församlingsgrupp 2.. Type of parish Första gifte First marriage Första levnadsåret.. First year of life Föräldrar Parents Genomlevda år.... Years lived Gifta Married Giftermål Marriages Giftermålstalet.... Marriage rate Gossar (G.) Boys Hela antalet Total number Hela riket The whole country Hemförsamling.... Parish of residence Hemskillnad Separations Hustrun Wife I äktenskap (Ä.)... Legitimate Immigranter Immigrants Immigrationsöverskott. Excess of immigration Inflyttade In-migrants Ingångna äktenskap.. Marriages contracted Inom Europa In Europe Invånare (Inv.).... Inhabitants Kvarlevande Survivors Kvinnor (Kv.).... Women Kön Sex Köping Borough Land Country Landsbygd (Lb.)... Rural districts Landsförsamling... Rural parish Landskommun.... Rural commune Legitimitet Legitimacy Levande födda barn. Live births Levnadsåret Year of life Liv Life Län County Länder Countries Makar Husband and wife Mannen Husband Medborgarskap.... Citizenship Medelfolkmängd... Mean population Moder Mother Månader Months

12 X Män (M.) Mödrar Men Mothers Observerade dödsrisker Mortality rates observed Ogifta Single Okänd Unknown Omflyttning Migration Omgifte Re-marriage Områdesregleringar.. Changes in administrative division Ordningsnummer... Order Personer Persons Relativ fördelning.. Relative distribution Riksområde Great regions of the country Samma kommun... Same commune Samtliga Total Sannolika återstående livslängden Probable expectation of life Skilsmässa Divorce Stad Town Stadsförsamling.... Urban parish Stationär befolkning. Stationary population Städer (St.) Towns Successivt avlidna.. Successively deceased Summa Total Trillingar Tvillingar Triplets Twins 1 Persons leaving their parish without notification are erased from the records after 2 years; these persons are then registered as»obefintliga» (residence unknown). 2 Group A: parishes with less than 10 % of population living in built-up Upplösningsår.... Year of dissolution Upplösta äktenskap.. Marriages dissolved Utflyttade Out-migrants Utlandet Abroad Utlänningar Aliens Utom Europa.... Outside Europe Utom äktenskap (Uä.) Illegitimate Varaktighet Vigselmånad Vigselar Vinst Yrke Duration Month of marriage Year of marriage Increase Occupation Alder Age Åldersår» År Year År att genomleva... Years to be lived Återstående medellivslängd Mean expectation of life Äktenskapets varaktighet Duration of marriage Äktenskaplig fruktsamhet Fertility of marriage Äktenskapsskillnad.. Divorce Änklingar Widowers Änkor Widows Överskott Excess areas. Corresponding figures are in group B: %, in group C: %, in group D: %, in group E: % and in group F: at least 90 %. Symboler använda i tabellerna Upprepning Intet finns att redovisa Mindre än hälften av den använda enheten Uppgift ej tillgänglig eller alltför osäker för att angivas Uppgift kan icke förekomma Preliminär uppgift» 0 0,0... * Explanation of symbols Repetition Magnitude nil Magnitude less than half of unit employed Data not available Category not applicable Provisional or estimated figure

13 XI Summary This report of the vital statistics for the year 1955 differs in many respects from that for the year The changes depend chiefly on the effort to make the Swedish population statistics more comparable with those of other countries. Hereby have as far as possible the principles been followed, which have been given in»principles for a Vital Statistics System», issued by the United Nations. Sweden's population statistics are based on the parish registers compiled in every parish in the country. The data published in this report on marriages, births, deaths, etc., concern the population thus registered. From the beginning of 1950 the statistics on births, marriages and deaths are based on the notices sent in by the clergy to the province registration offices and then forwarded currently to the Central Bureau of Statistics. Also the migration statistics are based on notices used in the civil registration. The distribution by county, rural districts or towns refers to the parish of residence, with the exception of Tables 6 and in which married and divorced women are classed according to the husband's place of residence. Sweden's total population at the end of 1955 was ; this shows an increase of 7,66 per mille on the of the preceding year. The proportion of females to males has, in the main, been levelled during recent years; in 1955 the figures were females to males. The number of marriages during 1955 was , equivalent to a marriage rate of 7,19 per thousand of the mean population. Both the absolute and relative marriage rates have shown a continuous rise from the twenties up to 1944, particularly marked in the towns. Since then there has been a slight decrease. The number of divorces has shown a marked, continuous rise since the twenties. In 1955 the figure was equivalent to 1,21 per thousand population. The total number of births during 1955 was , of which were live births and stillbirths. It should be noted that, according to present regulations in Sweden, any child that breathes after birth is included in the live births. To be registered statistically a stillborn child must measure at least 35 cm. The birth rate rose from only 13,68 per mille in 1934 to 20,58 per mille in 1944; since 1944 it has shown a tendency to decrease. In 1955 it was 14,78 per mille, which is higher than the birth rate for 1954 (14,57). It is lower in rural districts than in towns. The so-called net reproduction rate for 1955 has been estimated on the basis of mortality during as 1,055. The number of deaths in 1955 was , or 9,45 per thousand of the mean population. As has been usual in recent years, mortality was lower in towns than in rural districts, a fact which is largely due to the more favourable age distribution in the towns. Infant mortality, or deaths occuring within the first year of life, reached its lowest figure in 1955, 17,4 per thousand live births during the year. Emigrants during 1955 numbered and immigrants It should be noted that, in Sweden, persons who report to their registrar for registration as immigrants or intended emigrants are recorded as such. Therefore the figures can give no accurate estimate of the total number of persons who in fact entered or left the country during the year. In 1955, aliens were granted Swedish citizenship by naturalization. After a certain interval persons leaving their parish without reporting their departure are erased from the register; these persons are then registered as

14 XII»obefintliga» (residence unknown). The total number of persons, who for different reasons were transferred to this register in 1955, was Re-registrations of persons previously erased from the register numbered In the report of the vital statistics for 1955 are included the life tables for the years Mean expectation of life at birth was for men 70,49 and for women 73,43 years against 69,04 resp. 71,58 years according to the tables for the years

15 1 I. Inledning Denna berättelse skiljer sig i flera avseenden från motsvarande berättelse för 1954 och tidigare år. De ändringar, som vidtagits, bör ses som ett led i strävan att anpassa statistiken till vissa internationella redovisningsprinciper. I samråd med övriga nordiska länder har därvid i möjligaste mån följts de rekommendationer, som lämnats av Förenta Nationerna. 1 Vissa tabeller, som tidigare utarbetats men ansetts vara av mindre intresse, har i denna berättelse slopats. De viktigaste förändringarna är följande. Beträffande giftermål har hittills regional fördelning ägt rum efter kvinnans kyrkobokföringsort. I denna berättelse har emellertid fördelning skett efter mannens kyrkobokföringsort. I tab. 7 och 8 omfattar redovisningen dock liksom tidigare såväl mannens som kvinnans kyrkobokföringsort. Även äktenskapsskillnader och hemskillnader redovisas efter mannens hemort mot förut efter hustruns. Skilsmässostatistiken har utökats med en tabell rörande kombinationer mellan äktenskapets varaktighet och makarnas ålder. Statistiken över upplösta äktenskap har hittills inskränkt sig till en skilsmässostatistik. Beträffande genom döden upplösta äktenskap har man dock kunnat få kännedom om fördelningen efter den avlidne makens ålder genom statistiken över döda, varjämte fördelning efter den efterlevandes ålder funnits i manuskripttabeller. Statistiken över upplösta äktenskap har nu gjorts fullständigare genom att såväl genom skilsmässa som genom döden upplösta äktenskap 1 Principles for a Vital Statistics System. Statistical Papers, Series M No. 19 (New York 1953). fördelats såväl efter makarnas födelseår (tab. 10) som efter vigselar (tab. 11). Härigenom blir det i en framtid möjligt att följa äktenskapen och studera vigselårgångarnas decimering. Statistiken över födelser har hittills huvudsakligen grundats på barnaföderskor som statistisk enhet, medan man i de flesta länders statistik utgår från de födda barnen. I enlighet härmed har statistiken omlagts till att genomgående avse antalet födda barn, varvid levande födda och dödfödda särskiljes. Tabellen rörande barnsbördernas fördelning efter barnens antal samt liv och kön (tab. 25) har dock bibehållits i oförändrat skick. För att möjliggöra kontinuitet med den hittillsvarande redovisningen har i samtliga tabellkombinationer särskilda uppgifter om flerbörder utarbetats; i några fall meddelas de i tabeller, medan de i andra fall finnes i manuskript. En nyhet är att statistik nu publiceras över inom äktenskap födda barn fördelade efter barnets ordningsnummer (tab ). Uppgifter härom finns dock endast beträffande äktenskap ingångna år 1950 eller senare. Av de år 1955 i äktenskap födda barnen var emellertid nästan två tredjedelar födda i år 1950 eller senare ingångna äktenskap. Beträffande statistiken över döda kan nämnas, att vid fördelning efter ålder och födelseår förut gifta uppdelats på dels änklingar och änkor, dels frånskilda. Avlidna barn under 1 år har för första gången fördelats efter ålder (under 1 dag, 1 6 dagar etc.) i kombination med dödsmånad.

16 2 Statistiken över inrikes omflyttning har kompletterats med uppgifter om familjens sammansättning. I tab. 32 och 33 ingår icke flyttningar inom samma kommun; förut ingick flyttningar inom samma landskommun men ej inom samma stad. Beträffande emigranter och immigranter har ingen annan ändring skett än att förut gifta i kombination med ålder uppdelats på änklingar och änkor samt frånskilda. I tabellen över befolkningens åldersfördelning (tab. 5) har likaledes frånskilda särskilts från änklingar och änkor. Eftersom redogörelseåret är det sista i femårsperioden , har dödlighets- och livslängdstabeller utarbetats för perioden (tab. 39). Utöver i berättelsen publicerade tabeller har vid bearbetningen framställts vissa manuskripttabeller, som finns tillgängliga i statistiska centralbyrån. II. Folkmängd och folkökning Rikets folkmängd uppgick vid 1955 års slut till personer mot vid början av året. Befolkningstillväxten utgjorde sålunda eller 7,66 / M av folkmängden vid årets början. Folkmängden länsvis vid redogörelseårets början och slut framlägges i tab. 1, medan den under året uppkomna folkökningen (31/ / ) och dess uppdelning i olika faktorer, d. v. s. förändringar i befolkningstalet som uppkommit genom födelser, dödsfall och olika slag av flyttningsrörelser, redovisas i tab. 2. Relativa tal för befolkningsrörelsens faktorer länsvis finnes i tab. A. De i tab. 1 meddelade folkmängdssiffrorna avser den i riket kyrkobokförda befolkningen utom för Stockholm, där den mantalsskrivna folkmängden redovisas, framskriven till årets slut. Folkmängdssiffrorna har redan tidigare publicerats i berättelsen Folkmängden inom administrativa områden den 31 december 1954 resp (tab. 2). Likaledes har de i tab. 2 anförda siffrorna för emigranter och immigranter samt för överförda till och från boken över obefintliga tidigare meddelats i folkmängdsberättelsen för år 1955 (tab. 3). Proportionen mellan könen inom rikets befolkning har under senare tider utjämnats, såsom framgår av uppgifterna i de två närmast följande tablåerna, som hänför sig till slutet av nedanstående år: Landsbygden uppvisar ett allt mer framträdande överskott av män, medan städerna sedan gammalt har ett kvinnoöverskott, som dock kraftigt minskat. Detta framgår av följande uppgifter om antalet kvinnor mot män vid slutet av olika år: Även det relativt stora överskottet av kvinnor i de större städerna har under senare år visat sjunkande tendens. Vid 1955 års slut förelåg övertalighet av män i 19 städer.

17 3 Tab. A. Befolkningsrörelsen i 1 länsvis och i församlingsgrupper år 1955 samt under femårsperioden Vital statistics by county and type of parish 1 Samtliga tal är räknade på av medelfolkmängden. 2 l?r. o. m sker redovisning efter mannens kyrkobokföringsort i stället för såsom tidigare efter kvinnans. Av tekniska skäl har dock denna reform beträffande församlingsgrupper kunnat ske först fr. o. m. 1956, varför i detta avseende talen för 1955 avser kvinnans kyrkobokföringsort. 3 Avser levande födda. 4 Från den 31 december föregående år till den 31 december redogörelseåret. I talen ingår även vinst och förlust genom områdesregleringar vid tiief början. 6 Avser huvudgrupper av församlingar efter tätortsbefolkningens relativa storlek. Grupp A omfattar församlingar med mindre än 10 % av befolkningen bosatt i tätorter år Motsvarande tal utgör i grupp B %, i grupp C %, i grupp D % i grupp E % och i grupp F minst 90 % (se vidare 1950 års folkräkning, del III, sid. 2 ). Då denna indelning trädde i kraft vid 1952 års början har här talen för perioden ersatts med tal för perioden ; folkökningstalet avser tiden 1 januari december 1955.

18 4 Tab. B. Befolkningsrörelsen i 1 i varje stad med minst inv. år 1955 samt under femårsperioden Vital statistics for each town with at least inhabitants 1 Samtliga tal är räkaade på av medelfolkmängden. 2 Tabellen omfattar städer med niinst invånare vid 1955 års slut, upptagna i storleksordning efter folkmängden vid denna tidpunkt. 3 Fr. o. m. år 1955 sker redovisning efter mannens kyrkobokföringsort i stället för såsom tidigare efter kvinnans. 4 Avser levande födda 6 Från den 31 december föregående år till den 31 december redogörelseåret. I talen ingår även vinst eller förlust genom områdesregleringar vid årens början.

19 5 I följande tablå har gjorts en beräkning av medelfolkmängden, fördelad på män och kvinnor inom grupper av församlingar efter tätortsbefolkningens relativa storlek. Därvid har följts den indelningsgrund, som utarbetats vid 1950 års folkräkning och som framgår av not 5 till tab. A. Av tablån framgår bland annat att kvinnornas undertalighet är störst i de landsförsamlingar, där tätortsbefolkningen är förhållandevis minst, och sedan avtar med stigande tätortsbefolkningsandel. I städerna är tendensen likartad, ehuru talen visar vissa avvikelser, vilket får ses mot bakgrunden av de låga absoluta talen i vissa grupper. Folkmängdens förändringar inom de olika tätortsgrupperna av församlingar framgår av tab. A. I tab. 3 redogöres för folkmängden och dess förändringar inom varje stad med minst inv., varvid redovisningen av vigda, födda och döda efter olika fördelningsgrunder i stort sett är lika utförlig som i länstabellerna. Tab. 4 innehåller i mer sammandragen form motsvarande uppgifter för övriga städer. Relativa tal för alla städer med minst inv. finnes i tab. B. Ålders- och civilståndsfördelningen av rikets folkmängd vid redogörelseårets slut, som redovisas i tab. 5, är grundad på framskrivning enligt vanlig metod. I detta sammanhang kan nämnas att på grundval av dödlighets- och livslängdstabellerna för perioden har med beaktande av den för immigrationsöverskottet kända fördelningen efter kön och födelseår rikets folkmängd provisoriskt framskrivits på ettårsklasser ytterligare ett kalenderår. Vid denna framskrivning har utnyttjats den möjlighet till korrektion av resultaten, som ligger däri, att preliminära uppgifter finns rörande födda och döda 1956 samt att hela antalet män och kvinnor vid slutet av år 1956 är känt genom prästerskapets årliga summariska redogörelser för folkmängden. Dessa framskrivningar meddelas i Statistisk årsbok 1957, tab. 14. Folkmängdens absoluta och relativa fördelning på vissa åldersgrupper vid slutet av år 1955 i jämförelse med närmast föregående år samt år 1950 framgår av följande tablå, där gränserna valts vid åldrarna för skolpliktens början och barnbidragens upphörande samt vid inträdet i folkpensionsåldern. Beträffande könsproportionens variation inom olika åldersgrupper hänvisas till tab. C.

20 6 Tab. C. Folkmängdens procentuella fördelning efter ålder samt antal kvinnor mot 1000 män vid slutet av åren 1930, 1940, 1950, 1954 och 1955 Percentual classification of population by age and number of females against 1000 males III. Ingångna och upplösta äktenskap Allmän översikt. Uppgifter om ingångna och upplösta äktenskap finns i tab I tab. 10 har redovisning skett efter makarnas födelseår och i tab. 11 efter vigselar, medan övriga tabeller innehåller ytterligare uppgifter om giftermål (tab. 6 9) och skilsmässor (tab ). Hela antalet under året ingångna äktenskap var , och antalet genom döden eller skilsmässa upplösta äktenskap var , varför antalet gifta personer av vartdera könet, om man icke tager hänsyn till utrikes omflyttning ökat med Mot ingångna äktenskap svarar 718 upplösta. Motsvarande tal under tidigare år framgår av följande tablå, som avser årliga medeltal: Om fördelning sker efter makarnas födelseår, erhålles följande tal för redogörelseåret:

21 7 Giftermål. Av de giftermålen år 1955, motsvarande 7,19 på varje tusental av medelfolkmängden, ingicks eller 6,38 % inför borgerlig myndighet mot (6,83 %) år I tab. D redovisas de speciella giftermålstal för vartdera könet som erhålles, om årliga antalet i första giftet inträdda män respektive kvinnor angives i relation till motsvarande medelfolkmängd av ogifta personer i olika åldrar. Den under senare år för svenska förhållanden jämförelsevis höga giftermålsfrekvensen har lett till att de gifta personernas andel av befolkningen avsevärt ökat. Det procentuella antalet gifta kvinnor i förhållande till hela beståndet av kvinnor i de yngre giftermålsåldrarna utgjorde vid slutet av år 1955 och några av de föregående åren: Av tablån framgår, att antalet gifta kvinnor relativt taget ökats betydligt sedan år 1930, särskilt inom de yngsta åldersgrupperna. Sålunda har t. ex. de gifta kvinnornas andel av åldersgruppen år mer än fördubblats inom tidsperioden i fråga. Hur antalet giftermål fördelar sig på de olika länen, ävensom på landsbygd och städer, framgår av tab. 6. Motsvarande relativtal återfinnes i tab. A och för var och en av de större städerna i tab. B. Giftermålen har i tab. 6 till skillnad mot tidigare år fördelats efter mannens kyrkobokföringsort vid vigseln. Detsamma gäller de relativa talen för länen samt hela rikets landsbygd och städer i tab. A samt för de särskilda städerna i tab. B beträffande år 1955 men ej tidigare år. Av tab. A framgår bl. a. att antalet giftermål på av medelfolkmängden på landsbygden regelbundet stiger med ökande tätortsbefolkning. I städerna är tendensen i stort sett densamma. En kombination av kontrahenternas kyrkobokföringsorter återfinnes i följande tablå:

22 8 Tab. D. Vigda i första giftet på 1000 ogifta i olika åldrar åren Number of first marriages in relation to the unmarried population 1 Hela antalet vigda män i första giftet på 1000 ogifta män i äldern år resp. hela antalet vigda kvinnor i första giftet på 1000 ogifta kvinnor i åldern år. Av tablån framgår bl. a. att antalet på landsbygden bosatta kvinnor, som ingår äktenskap med män boende i städerna (3 323), är lägre än antalet män på landsbygden, som gifter sig med kvinnor hemmahörande i städerna (3 952). Giftermålens fördelning per 100 äktenskap efter kontrahenternas förutvarande civilstånd framgår av nedanstående tablå, där även tal för år 1954 angives: För en karakteristik av de vigdas åldersfördelning under några senare år lämnas i följande tablå uppgifter om dels aritmetiska mediet, dels kvartil- och mediantalen:

23 9 Såsom framgår av tab. 7 och 8, hade sammanlagt 493 i utlandet bosatta män ingått äktenskap med i Sverige kyrkobokförda kvinnor. År 1954 var siffran 454. Hemmahörande i Finland var 77, i Norge 73, i Danmark 71, i Tyskland 45 samt i Europa i övrigt 154 män, medan i 73 fall mannen hade hemvist utom Europa. Utlänningarnas andel av redogörelseårets giftermålsfrekvens framgår av följande sammanställning under jämförelse med åren 1950 och 1954: Dylika jämförelser försvåras vissa år av att påsken, som är en vanlig vigseltid, kan infalla under antingen mars eller april månad. Av de i tablån redovisade åren var det emellertid endast år 1951, som kännetecknades av att påsken inföll i mars. Vidare kan pingsten, då även många vigslar sker, infalla antingen i maj eller juni; det sistnämnda var förhållandet år 1954, varjämte år 1952 pingstdagen och annandag pingst inföll under juni. Äktenskap upplösta genom döden. Under år 1955 upplöstes äktenskap genom mannens död och genom hustruns. Motsvarande tal under tidigare år framgår av följande tablå, där för jämförelses skull även genom skilsmässa upplösta äktenskap medtagits. Talen i tablån utgör årsmedeltal. Giftermålens fördelning på olika månader redovisas i tab. 6. Giftermålstalen för olika månader på personer av medelfolkmängden framgår av följande tal, som beräknats med hänsynstagande till månadernas olika längd: Vad som främst faller i ögonen är skilsmässornas ökning både absolut taget och i förhållande till samtliga upplösta äktenskap. Äktenskap upplösta genom mannens död har ökat något i antal, men deras relativa andel har minskat och utgör numera mindre än hälften av alla upplösta äktenskap. Däremot har antalet genom hustruns död upplösta äktenskap även absolut taget minskat.

24 10 Följande tablå innehåller vissa uppgifter om makarnas ålder m. m. Talen i de tre översta raderna utgöres av medianer, medan talen i de nedersta raderna erhållits genom subtraktion av vissa av dessa medianer. Även här har för jämförelses skull skilsmässor medtagits. som följts av äktenskapsskillnad, kan icke lämnas, men en ungefärlig uppfattning får man av följande tablå, där antalet hemskillnader under vissa år jämföres med närmast följande år förekommande äktenskapsskillnader enligt 11 kap. 3 i giftermålsbalken (hemskillnad jämte särlevnad ett år). Hemskillnader. I samband med skilsmässostatistiken har av gammalt uppgifter meddelats rörande hemskillnader. Liksom beträffande äktenskapsskillnader utgöres materialet av de anmälningar, som domstolarna insänder till det inom statistiska centralbyrån förda s. k. äktenskapsregistret. Uppgifter om antalet hemskillnader länsvis finnes i tab. 12. Hela antalet år 1955 utgjorde 9 333, vilket innebär att 0,5 % av hela antalet gifta personer (medelfolkmängden) fick hemskillnad under året. Hemskillnaderna brukar alltid vara flera än äktenskapsskillnaderna trots att en del av äktenskapsskillnaderna (21,3 % år 1955) sker utan föregående hemskillnad. Detta beror på att efter hemskillnadsårets utgång skilsmässomålen ofta icke fullföljts eller att samlevnaden dessförinnan återtagits eller att någon av makarna avlidit. Några säkra uppgifter om hur stor del av hemskillnaderna, 1 Mannens medianålder vid upplösningen minskad med hustruns. Äktenskapsskillnader. Antalet äktenskapsskillnader, d. v. s. vad som i dagligt tal kallas skilsmässor, uppgick under år 1955 till (8 588 år 1954), motsvarande 5,15 på gifta kvinnor av medelfolkmängden (5,08 år 1954). Uppgifter om skilsmässor efter olika fördelningsgrunder meddelas i tab Äktenskapens varaktighet är i medeltal (medianen) 9,45 år. Nedre och övre kvartilerna utgör 5,45 resp. 15,48 år. I vilken utsträckning ingångna äktenskap upplöses genom skilsmässa under vigselåret och de närmast följande kalenderåren, belyses av tab, E, som avser äktenskap ingångna åren Bland de äktenskap, som ingicks år 1941, hade efter 14 år skilsmässa skett i nästan en tiondel av fallen. Av följande tablå framgår i hur många fall endera eller båda makarna tidigare varit skild: 1 Under vidstående år. 2 Under året närmast efter vidstående år enligt 11 kap. 3 i giftermålsbalken.

25 11 Tab. E. Äktenskapens decimering genom skilsmässor åren Decimating of marriages by divorces Av de äktenskapsskillnaderna hänför sig till dom av häradsrätt, till dom av rådhusrätt och 12 till dom av hovrätt. Om äktenskapsskillnaderna fördelas efter den domstol, som dömt i första instans, kommer fall på häradsrätt och fall på rådhusrätt, varav följer att antalet skilsmässor på av medelfolkmängden i städer med egen jurisdiktion är 2,06 men i domsagorna (inklusive städer under landsrätt) endast 0,70. Om fördelning sker efter antalet vid skilsmässan levande barn under 21 år, erhålles följande tal: A v tablån framgår att i endast 11,4 % av fallen på landsbygden endera av kontrahenterna eller båda tidigare varit skilda, medan motsvarande procenttal för Stockholms stad uppgick till 23,0 %.

26 12 Motsvarande tal med fördelning efter äktenskapets varaktighet är följande: Det sammanlagda antalet omyndiga barn i genom skilsmässa upplösta äktenskap, ingångna 1951 eller senare, var I de fyra därefter i tablån upptagna vigselårsgrupperna var motsvarande antal resp , 2 747, och 1 045, medan det i äktenskap ingångna 1930 eller tidigare (inräknat okänt vigselar) sammanlagt endast var 375. I nästan en tredjedel av hela antalet fall saknades omyndiga barn. I de äldsta och de yngsta äktenskapen var detta ännu vanligare. IV. Födda Allmän översikt. Uppgifter om födda barn finnes i tab I samtliga dessa tabeller särskiljes levande födda och dödfödda barn. Tab och 22 behandlar enbart barn födda i äktenskap, medan de övriga tabellerna avser alla födda barn, varvid barn födda i och utom äktenskap särskiljes (utom i tab. 24). Hela antalet år 1955 födda barn utgjorde , varav levande födda och dödfödda. Allmänna födelsetalet (antalet levande födda barn på av medelfolkmängden) samt motsvarande tal för dödfödda och samtliga födda har under de senaste tio åren varit följande: För första gången sedan 1944 uppvisar det allmänna födelsetalet ökning sedan föregående år. ökningen är dock ganska obetydlig, och redogörelseårets födelsetal är lägre än talen för samtliga år sedan den svenska befolkningsstatistikens början utom 1954 och års födelsetal var i städerna 15,23 V» (14,91 år 1954) och på landsbygden 14,34 %o (14,24 år 1954). Detta motsvarar för landsbygden talet 94, om städernas födelsetal sättes = 100. Födelsetalets utveckling i olika län redovisas i tab. A. Det framgår bl. a., att i alla län utom Uppsala län födelsetalet för 1955 var lägre än motsvarande tal för hela femårsperioden Gentemot år 1954 visar däremot talen för 1955 ökning i alla län utom Kronobergs, Kalmar, Blekinge, Gävleborgs och Västernorrlands län. Som jämförelse kan nämnas, att år 1954 endast ett län, Blekinge län uppvisade ökning. Högsta födelsetalet hade som vanligt Norrbottens län med 18,65 /«>, medan Blekinge län uppvisade den lägsta siffran med 13,60

27 13 De födda barnens fördelning på huvudgrupper av församlingar efter tätortsbefolkningens relativa storlek framgår av följande sammanställning: Födelsetalen för församlingsgrupperna finns angivna i tab. A. Det framgår tydligt, att födelsetalen på landsbygden är högst i de mest tätbebyggda församlingarna och sedan avtar ju mer glesbebyggda församlingarna är. Vad städerna beträffar, är de absoluta talen i vissa församlingsgrupper för små, för att man skall kunna draga några slutsatser. Födelsetalets utveckling i ett antal europeiska länder under senare år framgår av följande (delvis preliminära) uppgifter : Under redogörelseåret hade Sverige det lägsta födelsetalet av dessa länder. Relativa tal för olika år med avseende på de födda barnens fördelning efter olika grunder (kön, liv, legitimitet samt en- och flerbörder) lämnas i tab. F. Beträffande relativa antalet utom äktenskap födda barn finnes uppgifter länsvis i tab. G. Båda tabellerna innehåller dessutom vissa uppgifter om spädbarnsdödligheten (se nästa kapitel). I tab. 15 finns uppgifter om civilståndet för barnens mödrar. De utomäktenskapliga barnens mödrar var i regel ogifta, men i fall eller 9,41 % var modern räknad som gift, änka eller frånskild. I verkligheten torde emellertid detta antal vara för lågt angivet, enär dessa uppgifter i materialet (födelseavierna) är synnerligen ofullständiga. Anmälningar om att barn fött av gift moder (eller moder, vars äktenskap nyligen upplösts) saknar äktenskaplig börd inkommer nämligen i flertalet fall till pastor, först sedan meddelande om födelsen insänts till länsstyrelsernas folkbokföringsavdelningar. Antalet födda barn i varje månad redovisas i tab. 23. De olika månadernas födelsetal tillika med jämförelsetal för de närmast föregående åren meddelas i tab. H. I tabellerna över födda barn ingår barn till i riket ej kyrkobokförda utländska mödrar. Antalet födda barn med utländsk moder har icke i någon större mån påverkat redogörelseårets födelsetal, vilket belyses av att om samtliga bland kvinnor av utländsk nationalitet förekommande födelser frånräknas, födelsetalet minskas från 14,78 /oo till 14,14 /oo.

28 14 Tab. F. Födda barn och döda i första levnadsåret åren Births and deaths in the first year of life 1 Av levande födda.

29 Tab. G. Födda utom äktenskap och döda i första levnadsåret länsvis åren 1954 och 1955 samt under femårsperioden Illegitimate births and deaths in the first year of life by county 15 1 Pä, levande födda. Fördelning efter föräldrarnas ålder. Såväl i som utom äktenskap födda barn (levande och dödfödda) har fördelats efter moderns ålder i tab. 16 och 17 samt dessutom efter hennes födelseår i tab. 21. För barn födda i äktenskap finns vidare uppgifter om moderns ålder i tab och om faderns i tab. 18. Födelsetal för olika åldrar åren 1954 och 1955 redovisas i tab. I. Tabellen innehåller uppgifter både om födda barn efter föräldrarnas ålder och om barnaföderskor och barnafäder efter ålder. En tendens till allt yngre åldrar för mödrar och fäder till barn i äktenskap framträder tydligt. Talen visar ökning från 1954 för mödrar i åldrarna under 30 år och för fäder i åldrarna under 40 år men i regel minskning för högre åldrar. Den utomäktenskapliga fruktsamheten visar uppgång i nästan alla åldrar. För en karakteristik av föräldrarnas åldersfördelning lämnas i följande tablå uppgifter dels om medelåldern (aritmetiska mediet), dels om kvartil- och mediantal:

30 16 Tab. H. Födelsetal i under olika månader 1 åren 1954 och 1955 samt femårsperioden Birth rate by month 1 Talen beräknade per år med hänsynstagande till månadernas olika längd. Hur dödfödselfrekvensen varierar i olika åldrar framgår av följande tal (dödfödda på födda): Av tablån framgår att proportionen av dödfödda kraftigt stiger med moderns ålder. Fördelning av barn i äktenskap efter tiden sedan föräldrarnas vigsel lämnas i tab. 19. Med ledning av tabellens tal har i följande tablå födda barn fördelats efter äktenskapets varaktighet (%»). För att möjliggöra jämförelse med tidigare år meddelas i sista kolumnen motsvarande fördelning för barnaföderskorna.

31 17 Tab. I. Födda barn efter föräldrarnas ålder åren 1954 och 1955 Births by age of parents 1 Räknat på gifta kvinnor i motsvarande ålder. s Räknat på gifta män i motsvarande ålder. 3 Räknat på ej gifta kvinnor (ogifta, änkor och frånskilda) i motsvarande ålder. 4 Räknat på kvinnor i motsvarande ålder. Räknat på resp. personer i åldrarna år. Barn, vilkas mödrar varit under 15 år eller vilkas fäder varit minst 60 år eller haft okänd ålder, inräknade. 8 Dessa tal, som meddelas för att möjliggöra jämförelser med äldre år, har beräknats enligt tidigare använd metod; uppgifterna avser således nedkomster och ieke födda barn.

32 18 En jämförelse mellan talen i tablåns sista kolumn och talen i tab. E i Befolkningsrörelsen 1954 visar, att en förskjutning skett mellan de båda grupper, som redovisar nedkomst mindre än 3 månader och 3 5 månader efter vigseln. Den förra gruppens relativa andel har under senare år minskat avsevärt, medan den senares andel ökat. Man observerar vidare att de grupper, där äktenskapets varaktighet är störst, har minskat i betydelse. I tab. J framlägges beräkningar för att belysa spörsmålet, i vad mån den äktenskapliga fruktsamheten varierar icke blott efter hustruns ålder utan även inom äktenskap av olika varaktighet. I den övre delen av tabellen redovisas levande födda barn, medan den nedre delen, som publiceras för att möjliggöra jämförelse med tidigare år, avser barnaföderskor. Som synes är olikheterna mellan talen obetydliga. Barnens ordningsnummer. Fr. o. m. år 1950 erhåller statistiska centralbyrån uppgifter för i äktenskap födda barn om ordningsnummer bland de i samma äktenskap födda barnen. Härvid inräknas makarnas samtliga gemensamma barn (både levande och dödfödda), medräknat gemensamma barn födda före vigseln; däremot ingår ej barn till endast en av makarna. Uppgifter erhålles dock endast för äktenskap ingångna 1950 eller senare. Av de år 1955 i äktenskap födda barnen hänförde sig icke mindre än 63 % till äktenskap, som ingåtts 1950 eller senare, varför statistiken över barnens ordningsnummer omfattar större delen av de i äktenskap födda barnen. Uppgifter om ordningsnummer meddelas i tab Den procentuella fördelningen efter barnens ordningsnummer är följande: I tab. K har barn med olika ordningsnummer fördelats dels efter äktenskapets varaktighet, dels efter moderns ålder. Av de barn, som betecknats som»första barnet», har nästan hälften (47,43 %) fötts mindre än 9 månader efter vigseln. Tabellen visar även, att dödfödselfrekvensen är störst för första barnet. Av tab. L framgår, hur barnantalet successivt stigit i de under åren ingångna äktenskapen. Uppgifterna om barnens ordningsnummer innesluter, såsom framgår av det föregående, gemensamma föräktenskapliga barn, men vid beräkningen av tabellens tre sista kolumner har materialet ej medgivit, att dessa barn medräknats. Av de år 1950 ingångna äktenskapen räknades vid 1955 års slut en tredjedel som barnlösa. Hänsyn har dock ej kunnat tagas till de fall, där första barnet varit fött före vigseln, vilket gör att antalet barnlösa äktenskap i verkligheten är

33 Tab. J. I äktenskap födda barn i efter äktenskapets varaktighet och moderns ålder år 1955 Legitimate births by duration of marriage and by age of mother 19 1 Samtliga barn i äktenskap räknat på gifta kvinnor i åldrarna år. 2 På gifta kvinnor i motsvarande grupper. 3 Inräknat okänd varaktighet. 4 Dessa tal, som meddelas för att möjliggöra jämförelser med äldre år, har beräknats enligt tidigare använd metod; uppgifterna avser således nedkomster (både levande födda och dödfödda barn).

34 20 Tab. K. I äktenskap 1 födda barn efter ordningsnummer 2, äktenskapets varaktighet och moderns ålder år 1955 Legitimate births by birth order, duration of marriage and age of mother 1 Ingångna 1950 eller senare. % Avser ordningsnummer bland makarnas samtliga gemensamma barn (både levande födda och dödfödda), inräknat barn födda före vigseln. s Av samtliga födda barn (levande födda och dödfödda). 4 Dödfödda barn i % av samtliga födda (levande födda och dödfödda) inom samma grupp. 8 Inräknat barn med okänt ordningsnummer. 6 Inräknat mödrar i åldern 45 år och däröver. något lägre. Medeltalet barn uppgår först efter omkring 4 års äktenskap till 1. Flerbörder. Uppgifter om flerbörder finnes i tab. 16, 22, 24 och 25. Under år 1955 förekom tvillingbörder och 11 trillingbörder, varför antalet under året födda tvillingar var och trillingar 33. Några fyrlingbörder inträffade icke under I % av samtliga under året födda barn var 2,22 födda i flerbörder. För barn födda i äktenskap var motsvarande tal 2,24 och för barn utom äktenskap 2,00. Antalet dödfödda i % av samtliga födda var bland de i flerbörder födda barnen 4,38 mot endast 1,61 bland ensamfödda barn. Om de i flerbörder födda barnen fördelas efter moderns ålder, erhålles följande uppgifter:

35 21 Tab. L. Antalet barn och dessas ordningsnummer 1 i år 1950 eller senare ingångna äktenskap Number of children and their birth order in marriages contracted in 1950 or later 1 Ordningsnumret avser makarnas samtliga gemensamma barn (både levande födda och dödfödda), inräknat barn födda före vigseln. s Inräknat barn med okänt ordningsnummer. s Avser antalet vid slutet av vidstående år barnlösa äktenskap i % av samtliga ingångna, om makarnas före vigseln födda gemensamma barn ej medräknas. 4 Födda senast vidstående år. Makarnas före vigseln födda gemensamma barn ej inräknade.

36 22 Man finner av tablån, att frekvensen av flerbörder stiger med moderns ålder och når ett maximum i åldern år för att därefter avtaga. Fördelningen av de i flerbörder födda barnen i äktenskap efter äktenskapets varaktighet är följande: De två sista tablåerna visar, att frekvensen av flerbörder stiger med äktenskapets varaktighet och barnets ordningsnummer. Motsvarande tal vid fördelning efter barnens ordningsnummer i äktenskap ingångna 1950 eller senare är följande: 1 Vid flerbörder har barnen olika ordningsnummer. 2 Det låga talet beror delvis på att här endast kan förekomma fall, där nedkomsten är den första, medan däremot under t. ex. ordningsnummer 2 ingår både fall där det är första och andra nedkomsten. 3 Inräknat okänt ordningsnummer. V. Döda Allmän översikt. Uppgifter om döda finns i tab Hela antalet dödsfall år 1955 var mot år Allmänna dödstalet (antalet på av medelfolkmängden) var år 1955 endast 9,45, vilket är det lägsta dödstal, som någonsin noterats. Talen för de senaste tio åren är följande: Dödstalet för städerna, 8,60 % 0, är icke direkt jämförbart med motsvarande tal för landsbygden, 10,27 % 0> eftersom städernas befolkning har en med hänsyn till dödsrisken gynnsammare ålderssammansättning än landsbygdens. Dödstalen i de olika länen redovisas i tab. A. Redogörelseåret har medfört tio nya dödlighetsminima för länen, nämligen för Södermanlands, Kronobergs, Blekinge, Kristianstads, Malmöhus, Göteborgs och Bohus, Älvsborgs, Skaraborgs, Örebro och Norrbottens län. För fem län (Stockholms stad samt Östergötlands, Gotlands, Hallands och Gävleborgs län) kvarstår minima ända sedan år 1942, för ett län (Jönköpings) sedan år 1948, för fem län (Stockholms, Kalmar, Västmanlands, Västernorrlands och Västerbottens) sedan år 1952, för två län (Kopparbergs och Jämtlands län) sedan år 1953 och för två län (Uppsala och Värmlands) sedan år Antalet döda i de olika församlingsgrupperna var år 1955 följande:

37 23 Dödstalen i dessa församlingsgrupper återfinnes i tab. A. Skiljaktighelerna mellan dessa tal beror delvis på olikheter i befolkningens åldersfördelning. Dödstalen för de större städerna år 1955 tillika med jämförelsetal för perioden meddelas i tab. B. Förändringarna i könens dödstal (% 0 ) under senare år belyses i följande sammanställning: Dödstal för olika åldrar och civilstånd finnes i tab. M. En jämförelse med dödstalen för olika åldrar under tidigare år visar, att år 1955 medfört nya dödlighetsminima för samtliga femårsklasser utom för åldersklasserna 5 9, 15 19, och år, där 1954 års minimum kvarstår samt åldersklassen 80 år och över, där minimum kvarstår ända sedan Av de tre i tabellen upptagna undergrupperna av klassen 0 4 år uppvisade den lägsta (under 1 år) nytt minimum, medan gruppen 1 2 år hade samma tal som 1954 års minimum; för gruppen 3 4 år kvarstår däremot 1954 års minimum. Antalet dödsfall i olika månader i kombination med ålder meddelas i tab. 28. Dödstalen månadsvis är införda i tab. N. För redogörelseåret har nya dödlighetsminima uppnåtts endast för månaderna februari och maj. Beträffande övriga månaders dödlighet gäller att minima för juni, juli, augusti och november kvarstår från 1954, för oktober från 1953, för januari och mars från 1952, för december från 1951 och för april från 1950, medan för september 1942 års tal aldrig underskridits. 1 statistiken över dödsfallen i hela riket år 1955 ingår 438 utlänningar mot 445 år Dessas fördelning efter län, kön, ålder och dödsmånad framgår av tab. 27 och 28. Det är här uteslutande fråga om avlidna utlänningar, som vid dödstillfället varit kyrkobokförda i Sverige. Döda åldringar. Av samtliga år 1955 avlidna personer hade 27,2 % överskridit 80 år (27,5 % år 1954); bland männen var proportionen 24,1 % och bland kvinnorna 30,5 %. Antalet under år 1955 avlidna personer, som vid dödstillfället uppnått 100 år eller mera, utgjorde 36 (44 år 1954). I tab. O finnes nominativa uppgifter om dessa personer samt några biografiska data. Döda i första levnadsåret. Uppgifter om antalet barn, som dött innan de uppnått sin ettårsdag, lämnas i tab. 27, 28, 29 och 31. Relativa tal, beräknade på

38 24 Tab. M. Dödstal i efter kön, ålder och civilstånd år 1955 samt under femårsperioden Death rate by sex, age and marital status 1 Beräknat på antalet levande födda. Samtliga övriga dödstal är beräknade på medelfolkmängden.

39 25 Tab. N. Dödstal i under olika månader 1 åren 1954 och 1955 samt under femårsperioden Death rate by month 1 Talen beräknade per år med hänsynstagande till månadernas olika längd levande födda under samma år, framgår för redogörelseåret och de närmast föregående åren av följande sammanställning: Redogörelseåret har medfört nytt dödlighetsminimum för i äktenskap födda barn, medan för utom äktenskap födda barn minimum från 1953 kvarstår. Dödligheten i första levnadsåret länsvis under åren 1954 och 1955 samt medeltal för perioden finns i tab. G. Bestämning av barnadödligheten på vanligt sätt, d. v. s. genom att sätta antalet under ett visst år döda i första levnadsåret i förhållande till antalet under samma år levande födda kan innebära risk för vissa fel med hänsyn till årskullarnas varierande storlek. Beräkning av dödligheten i första levnadsåret för olika år dels efter vanlig metod, dels enligt ett mera korrekt förfarande, där de avlidna sättes i relation till sin egen årskull, ger följande resultat: Uppgifter om döda under olika perioder av första levnadsåret finnes i tab. 28 och tab. 31, av vilka tab. 31 redovisar fördelning efter det exakta antalet dagar upp till en månad och därefter antalet månader. I tab. 28, som inne-

40 26 Tab. O. Döda hundraåringar år 1955 Deceased at the age of a hundred years 1 För de med»förs.» betecknade personerna är födelseförsamlingen densamma som hemförsamlingen.

41 27 håller kombination med dödsmånaden, har uppdelning skett i fem grupper efter internationellt mönster. Dödligheten inom var och en av dessa grupper, räknad på levande födda barn, fran> går av tab. F, som även innehåller uppgifter för tidigare år. Det må framhållas, att nedgången i dödlighet under första levnadsåret för de närmast föregående åren icke tett sig som en likformig minskning av dödsriskerna för olika tidsavsnitt utan i stort sett varit mera påtaglig mot slutet av första levnadsåret. En allt större andel av dödsfallen har till följd härav kommit att förläggas till början av första levnadsåret. Sålunda kan anföras, att av 1000 under första levnadsåret avlidna kom under redogörelseåret 655 dödsfall på första levnadsveckan och 285 på första levnadsdagen, medan för tiden motsvarande tal var 382 resp Då det gäller att närmare belysa spädbarnsdödligheten, är det i främsta rummet dödligheten under de fyra första veckorna, som tilldrar sig intresse. Utvecklingen i detta avseende under de senaste tio åren framgår av följande sammanställning: Vid en jämförelse mellan dessa siffror för dödligheten under de fyra första

42 28 levnadsveckorna och de förut meddelade uppgifterna om dödligheten under första levnadsåret bekräftas vad som förut nämnts nämligen att nedgången i spädbarnsdödligheten icke är lika utpräglad för början av första levnadsåret som för första levnadsåret i dess helhet. Under tioårsperioden har sålunda dödligheten i första levnadsåret minskats med 34 %, medan motsvarande siffra för de fyra första levnadsveckorna endast uppgår till 29 %. VI. Födelseöverskott Hela födelseöverskottet i vårt land år 1955 har huvudsakligen på grund av högre antal födelser ökat sedan 1954 från till personer, eller från 5,00 %> till 5,33 % av medelfolkmängden. överskottet av födda på landsbygden och i städerna samt i olika församlingsgrupper redovisas länsvis i tab. A. Motsvarande uppgifter för de särskilda större städerna återfinnes i tab. B. Ett relationstal av intresse är även det s. k. relativa överskottstalet eller antalet levande födda mot varje hundratal avlidna. För år 1955 erhållna relationstal jämte siffror för 1954 och perioden meddelas här: Födelseöverskott för vartdera könet. Storleken av den naturliga folkökningen för vartdera könet har sin betydelse för utjämningen av det kvinnliga överskottet inom folkmängden, vilket överskott tidigare inom Sverige varit i ovanligt hög grad utpräglat. Hur de föddas övervikt över antalet avlidna av manoch av kvinnkön för senare tider i vårt land ställt sig, framgår av följande tablå: Brutto- och nettoreproduktionstal. Med dessa uttryck förstås tal, som anger hur många levande födda döttrar, som med de faktiska fruktsamhetsförhållandena i genomsnitt kommer på varje levande född kvinna. Beträffande bruttoreproduktionstalet tages ingen hänsyn till dödlighet, medan man beträffande nettoreproduktionstalet räknar med dödlighet enligt senaste dödlighets- och livslängdstabeller. Metoden för uträknande av dessa tal är i princip densamma, som använts tidigare (se berättelsen för år 1930, sid. 31*). Dock har metoden kunnat göras mer exakt, då man numera känner antalet födda flickor efter moderns ålder. Beräkningen av nettoreproduktionstalet för år 1955 framgår av följande tablå:

43 29 Vid beräkningarna bortses alltid från det ringa antalet fall, där modern antingen icke fyllt 15 år eller fyllt 50 år. Av tablån framgår, att antalet levande födda flickor kan med rådande fruktsamhet och dödlighet beräknas till 1 055, vilket innebär ett nettoreproduktionstal av 1,055. Brutto- och nettoreproduktionstalen för de senaste fem åren har omräknats enligt den nya exaktare metoden; vid beräkning av nettoreproduktionstalet har dödlighets- och livslängdstatoellerna för åren använts. Resultatet är följande: VII. Omflyttning Allmän översikt. Antalet till landets särskilda församlingar inflyttade och från dessa utflyttade personer angives i tab. 2. En beräkning enligt dessa siffror ger för redogörelseåret ett inflyttningsöverskott av' (endast år 1954). Om åter från den faktiska folkökningen dragés nativitetsöverskottet, uppstår en flyttningsvinst på (6 282 år 1954) personer. Anledningarna till denna skiljaktighet är främst att söka i brister, som vidlåder uppgifterna om den inrikes omflyttningen. Man finner sålunda undantagslöst för varje redogörelseår, att totala utflyttningen till annan församling i riket enligt pastorsämbetenas redovisning icke överensstämmer med redovisade totala antalet inflyttningar från annan församling, vilket dock rätteligen borde vara fallet vid en felfri redovisning. Relativt taget, d. v. s. med hänsyn till att den totala inrikes omflyttningen mellan församlingar årligen omsluter mer än en halv miljon flyttande, är den anmärkta bristen obetydlig; den uppgick år 1955 till endast 113 personer. Vad här anförts är huvudanledningen till att bl. a. landsbygdens förlust i folkmängd genom inrikes omflyttning icke överensstämmer med städernas flyttningsvinst. Inrikes omflyttning. Närmare uppgifter angående vinst eller förlust genom inrikes omflyttning under år 1955 inom särskilda grupper av församlingar efter lätortskaraktär ävensom för hela landsbygden samt städerna lämnas i följande tablå:

44 30 Av tablån framgår, att endast de församlingsgrupper, inom vilka tätortsbefolkningen omfattar minst 70 %, visar vinst genom inrikes omflyttning. Tendensen att omflyttningen huvudsakligen sker från de mest utpräglade områdena av landsbygdskaraktär till tätbebyggda områden är tydligt framträdande. Upprättandet av det s. k. befolkningsregistret har medfört ökade möjligheter till studium av den inrikes omflyttningen. I tab lämnas vissa på detta register grundade uppgifter om den inrikes omflyttningen, såsom flyttningsrörelsen riksområdesvis, de flyttandes fördelning efter kön och ålder m. m. Siffrorna är uppskrivna tal, grundade på ett stickprov av c:a 1/30 av befolkningen. Rörande primärmaterialet till denna statistik hänvisas till berättelsen för år 1953 (sid. 26 ). Hur antalet flyttningar för vartdera könet fördelar sig efter de flyttandes ålder och civilstånd framgår av tab. 32, i vilken tabell flyttningar inom samma kommun ej medräknas. Hela antalet flyttningar inom olika åldersklasser åren 1954 och 1955 på män och kvinnor av motsvarande medelfolkmängd utgjorde: Talen för åren 1954 och 1955 är i denna och de två närmast följande tablåerna ej fullt jämförbara, emedan år 1954 flyttning inom samma landskommun (men ej inom samma stad) medräknades. Påfallande är den höga flyttningsfrekvensen, särskilt för kvinnorna, i åldrarna år. Synbarligen sammanhänger detta förhållande med de ungas inträde på arbetsmarknaden samt med familj ebildningen. Av de flyttande männen utgjordes 27 % av barn, 34 % av vuxna ogifta, 36 % av gifta och endast 3 % av förut gifta. För kvinnorna var motsvarande procenttal 23, 36, 36 och 5. Hur under åren 1954 och 1955 antalet flyttande män och kvinnor inom olika civilståndsgrupper på av motsvarande medelfolkmängd ställer sig, framgår av följande tablå: Som väntat förekommer den högsta flyttningsfrekvensen, 107 /oo, bland de vuxna ogifta kvinnorna, medan den är lägst, 29 /oo, för de förut gifta kvinnorna. Man finner även av tab. 32, att landsbygden uppvisar flyttningsförlust till städerna inom nästan alla åldersklasser bland såväl männen som kvinnorna, och den är särskilt stor för kvinnorna i åldrarna år. Även för män i åldrarna år är denna flyttningsförlust betydande. Antalet flyttningar riksområdesvis med fördelning på landsbygd och stä-

45 31 der framgår av tab. 33. Riksområdenas omfattning framgår av 1945 års folkräkningsberättelse del XI sid. 4*. För varje område kan man iakttaga, att det stora flertalet flyttningar ägt rum mellan församlingar inom området. Hur befolkningens rörlighet i de särskilda riksområdena ställer sig i förhållande till folkmängden, framgår av följande sammanställning, som visar antalet in- och utflyttade år 1955 på män och kvinnor av medelfolkmängden: Av tablån framgår bl. a., att utflyttningsfrekvensen är högre för landsbygden än för städerna inom samtliga riksområden utom de båda nordligaste. Särskilt låg utflyttningsfrekvens uppvisar Stockholms stad och städerna inom Västkust- och Vänerlänen, där Göteborg ingår. Den högsta utflyttningsfrekvensen förekommer inom Mälarlänens landsbygd. Även inflyttningsfrekvensen är emellertid i regel högre för landsbygden än för städerna. Även här uppvisar Stockholms stad och städerna inom Västkustoch Vänerlänen de lägsta talen, medan Mälarlänens landsbygd och övre Norrlands städer har de högsta. Landsbygdsområdena har genomgående utflyttningsöverskott både för män och kvinnor. Städerna åter visar undantagslöst inflyttningsöverskott för båda könen. Tab. 34 visar, hur de inflyttade till olika riksområden fördelar sig på flyttning från församling inom samma kommun, från angränsande kommun samt från annan kommun i riket. I denna tabell ingår sålunda även flyttningar mellan församlingar inom samma kommun, men dessa har överallt särskilts. För de flesta områden kan man iakttaga, att större delen av de inflyttade kommer från mera avlägsna kommuner. Undantag härifrån utgör Stockholms stad samt Västkust- och Vänerlänens städer, där en avsevärd del av de inflyttade kommer från annan församling inom samma stad. Om man bortser från denna interna omflyttning, är även för dessa områden inflyttningen från mera avlägsna kommuner den dominerande. I följande tablå visas den procentuella fördelningen av de inflyttade från de tre ovannämnda kategorierna av kommuner med jämförelsetal för år 1954: Bortser man från den interna flyttningen, kommer 20,6 % av de till städerna inflyttande från angränsande kommuner, medan motsvarande tal för de till landsbygden flyttande är 30,8. I tab. 34 har de flyttande även fördelats efter familjens sammansättning. Som barn räknas personer under 16 år. Den procentuella fördelningen efter familjetyp framgår av följande tablå, som även innehåller jämförelsetal för år 1954:

46 32 Omkring 43 % av alla flyttande var sålunda ensamstående, varmed avses att de icke flyttade samtidigt som någon annan medlem av samma familj (make, barn under 16 år eller föräldrar). Detta utesluter dock icke att personen i fråga före eller efter flyttningen eller vid båda dessa tillfällen kan ha ingått i familj. Utrikes omflyttning. Uppgifter om utoch invandring finns i tab och bygger på de till riksbyrån för folkbokföringen insända personakterna för utvandrare samt inkomna rekvisitioner av personakter för invandrare. Det bör särskilt understrykas, att det här är fråga om personer, som hos pastor anmält sig för kyrkobokföring såsom inflyttade från utlandet eller anhållit att bli avförda ur kyrkoböckerna på grund av förestående avresa ur landet. Den som utvandrar utan att anmäla detta blir efter en viss tid överförd till boken över obefintliga och ingår icke bland utvandrarna. Beträffande redovisningen av invandrarna förekommer en viss eftersläpning, enär många personer, som tidigare inkommit i riket utan att bli kyrkobokförda, först under ett senare år anmäler sig för kyrkobokföring och därför först under sistnämnda år inräknas bland invandrarna. Statistiska centralbyråns siffror ger således intet mått på det antal personer, som under redogörelseåret faktiskt inkommit i riket eller utrest därifrån. En översikt av uppgifterna om emigration och immigration under olika år finns i tab. P. Alla de fem senaste femårsperioderna har medfört invandringsöverskott. Det kraftiga överskottet för perioden torde till stor del utgöras av eftersläpning från närmast föregående period. Folkbytet med främmande länder de tre senaste åren återges i sammandrag i tab. Q. Därvid förstås med beteckningen»land» det land, varifrån inresan ägt rum resp. dit utresan enligt uppgift kommer att ställas; detsamma gäller tab. 37 och 38. Invandringsöverskottet var år 1955 betydligt större än 1953 och Under år 1955 var det huvudsakligen folkutbytet med Finland, Danmark, Tyskland och Norge, i synnerhet förstnämnda land, som resulterade i mera betydande invandringsöverskott. Av tab. Q framgår vidare, att utflyttningen till främmande världsdelar överstiger inflyttningen därifrån. Största delen av detta utflyttningsöverskott hänför sig till Förenta Staterna och Canada. Fördelningen på kön och civilstånd framgår av tab Relativa tal meddelas i följande tablå:

47 33 Tab. P. Emigranter och immigranter åren Emigrants and immigrants 1 Årligen. I tab. 38 har emigranterna och immigranterna fördelats efter medborgarskap i kombination med ut- resp. invandringsland. En sammanfattning av fördelningen efter medborgarskap lämnas i följande tablå: Emigranterna rekryterades under år 1955, som framgår av tablån, huvudsakligen av i Sverige bosatta utlänningar. Under redogörelseåret var sålunda endast omkring 30 % av samtliga emigranter svenska medborgare, medan finnarna, danskarna och norrmännen tillsammans utgjorde ej mindre än 42 % och tyskarna 15 %. Anmärkningsvärd är den ringa andel, som balterna svarade för under redogörelseåret, endast 0,3 %. Av tab. 38 framgår vidare, att en avsevärd del av emigranterna utgöres av personer, som efter en tids vistelse i Sverige återvänt till hemlandet. Av samtliga utvandrade finnar, norrmän och danskar återvände sålunda eller 95,7 % till sitt hemland. För tyskarna var motsvarande tal (91,4

48 34 Tab. Q. Emigranter och immigranter efter länder åren Emigrants and immigrants by country 1 Minustecken anger emigrationsöverskott. %) och för italienarna 164 (89,6 %). De fåtaliga baltiska, polska och ungerska emigranterna utvandrade däremot i allmänhet till Förenta Staterna och Canada. Av de utvandrade svenskarna emigrerade 898 (23,3 %) till de övriga nordiska länderna och (43,3 %) till Förenta Staterna och Canada. Av invandrarna var eller 8,5 % hemvändande svenskar. En stor del av dessa, eller 857 personer, kom från Förenta Staterna. Vidare fanns bland invandrarna icke mindre än finnar (36,7 %), danskar (17,7 %) och tyskar (14,9 %). överföring till och från bok över obefintliga. I tab. 2 och 3 ingår bland den av pastorsämbetena redovisade utflyttningen förutom flyttning till inrikes ort och utlandet även flyttning»till bok över obefintliga». Till denna bok överförs i regel personer, som under 2 års tid varit frånvarande vid mantalsskrivningarna och som icke har känd vistelseort inom riket. Till viss del är det här fråga om verklig utflyttning, nämligen icke anmäld emigration, vilket bl. a. torde gälla många utlänningar, som endast bott kortare tid i landet men dock hunnit kyrkobokföras. I andra fall har vederbörande funnits kvar i landet och blir eventuellt åter mantalsskriven, varvid han överföres från boken över obefintliga. Antalet till bok över obefintliga överförda uppgick under år 1955 till personer (2 656 år 1954). Antalet från denna bok överförda var (1 104 år 1954).

49 35 Förvärv av svenskt medborgarskap. I samband med redovisningen av folkbytet med främmande länder må till slut nämnas något om personer, som erhållit svenskt medborgarskap. Detta antal har under de senaste åren varit i starkt stigande. År 1951 uppgick antalet till 4 485, och år 1952 hade det stigit till Under de tre därefter följande åren steg det ytterligare, såsom framgår av följande tablå, som även innehåller uppgifter om förutvarande medborgarskap: De största grupperna utgjordes av finnar och balter, som tillsammans svarade för hälften av antalet. VIII. Dödlighets- och livslängdstabeller för åren Metoden. Då redogörelseåret är det sista i femårsperioden , har dödlighets- och livslängdstabeller utarbetats för denna period. De publiceras i tab. 39. Motsvarande tabeller för de båda närmast föregående femårsperioderna meddelas i sammandrag i publikationen»dödlighets- och livslängdstabeller för årtiondet », tab. 10 och 11. Metoden för beräkningarna har i stort sett varit densamma som av ålder använts i Sverige och som ingående beskrives i den nämnda publikationen. Sålunda har dödsrisken i en viss ålder x till x + 1 beräknats enligt formeln: En särskild formel har använts för åldersgruppen 0 1 år, vilken formel har följande utseende: där F är antalet födda. Denna formel skiljer sig från den, som eljest brukar användas för åldersgruppen 0 1 år. 1 Ett användande av den vanliga formeln för dödlighet i första levnadsåret skulle nämligen ha fördröjt publiceringen av dödlighets- och livslängdstabellerna ungefär ett år, emedan den förutsätter tillgång till uppgifter om döda efter ålder I den vanliga formeln medräknas nämligen en del av dödsfallen 1956, där M är medelfolkmängden, D är antalet döda och d är antalet efter födelsedagen döda. där d är antalet före födelsedagen döda.

50 36 medan däremot en del av dödsfallen 1951 frånräknats. I den här använda formeln har däremot en del dödsfall 1955 icke inräknats, men i stället ingår en del av dödsfallen Inverkan av formelvalet belyses av följande tablå: 1 Av antalet födda. Om man approximativt beräknar de felande talen do 1956 enligt formeln: Medelfolkmängden har beräknats med ledning av folkräkningen 1950 samt den i»befolkningsrörelsen» publicerade på framskrivning grundade åldersfördelningen vid slutet av vart och ett av åren Några korrektioner för utrikes omflyttning har icke gjorts; såsom framgår av»dödlighets- och livslängdstabeller för årtiondet », sid. 6, är dylika korrektioner praktiskt taget betydelselösa. Tabellernas resultat. Av tab. 39 framgår bl. a., att återstående medellivslängden vid födelsen för män var 70,49 och för kvinnor 73,43 år. Den s. k. sannolika återstående livslängden vid födelsen, d. v. s. den tidrymd, som förflyter innan hälften av de födda avlidit, var för män 75,06 och för kvinnor 77,31 år. En jämförelse mellan dödlighets- och livslängdstabellerna för femårsperioderna och visar, att dödsriskerna i praktiskt taget samtliga åldrar minskats (endast några enstaka åldrar över 90 år bildar här undantag). Den procentuella minskningen av dödsriskerna och den därav följande ökningen av återstående medellivslängder i vissa åldrar framgår av följande tablå: skulle man för gossar få talet 121 (2,19) Yoo) och för flickor 108 (2,07 %»). Med användande av dessa tal skulle ungefärliga dödsrisker för barn i första levnadsåret kunna beräknas enligt den vanliga metoden, och man erhåller då talen 21,58 7 för gossar och 16,53 7 för flickor mot 22,39 7» resp. 17,15 7» enligt den vid beräkningen av dödlighetstabellerna använda metoden. 1 Bäknat på talen för perioden

51 Tab. R. Jämförelse mellan stationär befolkning enligt års dödlighets- och livs ängdstabeller och faktisk befolkning år 1955 Comparison between the stationary population according to the life tables and the real population 37 1 Av talen för samtliga åldrar. 2 Beräknat på medelfolkmängden.

52 38 Minskningen av dödsriskerna är särskilt stor i åldrarna omkring 20 och 30 år, i synnerhet för kvinnorna, men talen är delvis ganska ojämna. Det låga talet för 10-åriga gossar får ses mot bakgrunden av de låga absoluta talen i denna ålder. Tab. R visar hur en stationär befolkning, som beräknats enligt års dödlighetstabeller och med utgångspunkt från levande födda av vartdera könet, fördelar sig efter ålder. Till jämförelse lämnas även uppgifter om befolkningen vid 1955 års slut samt medelfolkmängden Av tabellen framgår att 1955 års befolkning (medelfolkmängden) i jämförelse med den stationära befolkningen visar övertalighet i åldrarna under 15 år samt mellan 30 och 55 år och undertalighet i övriga åldrar. Dödstalen för 1955 understiger med några obetydliga undantag motsvarande tal för den stationära befolkningen. Dödstalet för den stationära befolkningen i samtliga åldrar uppgår till 14,19 %> för män och 13,62 %, för kvinnor.

53 1 Tab. 1. Folkmängden länsvis år 1955 Population by county

54 2 Tab. 2. Folkökningen och dess särskilda faktorer länsvis år Från den 31 december föregående år till den 31 december redogörelseåret. a För dessa regleringar redogöres i publikationen»folkmängden inom administrativa områden den 31 dec. 1954>. 3 Häri ingår även rättelser av siffrorna för folkmängden eller dess förändringar. 4 Från och till de olika församlingarna (inräknad flyttning mellan landsoch stadsdel av samma församling). Skillnaden mellan antalet från församling inom riket inflyttade (nionde och tionde kolumnerna från höger) och an-

55 3 Growth of population and relevant factors by county talet till församling inom riket utflyttade (fjärde och femte kolumnerna från höger) borde naturligtvis för hela riket vara = 0: likaså borde skillnaden mellan t. ex. antalet personer i städerna, som inflyttat från landsförsamling inom riket (rad 51, nionde kolumnen från höger) och antalet personer på landsbygden, som utflyttat till stadsföreamling inom riket (rad 50, femte kolumnen från höger) vara = 0; att så ej är fallet, beror på brister i kyrkobokföringen.

56 4 Tab. 3. Folkmängden och dess förändringar i varje stad med minst inv. år Radnumret utgör samtidigt ordningsnummer efter folkmängden vid årets slut. Rörande de mindre städerna (med mindre än inv.) lämnas uppgift i tab Från den 31 december föregående år till den 31 december redogörelseåret. 3 För dessa regleringar redogöres i publikationen»folkmängden inom administrativa om-

57 5 Population and vital statistics for each town with at least inhabitants råden den 31 dec Häri ingår även rättelser av siffrorna för folkmängden eller dess förändringar. 5 Flyttningar mellan församlingar inom samma stad ingår icke. 6 Efter mannens kyrkobokföringaort.

58 6 TAB. 3 (forts.). FOLKMÄNGDEN OCH DESS FÖRÄNDRINGAR I VARJE STAD MED MINST 1 Efter kvinnans kyrkobokföringsort. 2 Efter mannens kyrkobokföringsort.

59 30000 INV. ÅR

60 8 TAB. 3 (forts.). FOLKMÄNGDEN OCH DESS FÖRÄNDRINGAR I VARJE STAD MED MINST 30000

61 INV. ÅR

62 10 Tab. 4. Folkmängden och dess förändringar i varje stad med mindre än inv. år 1955 Population and vital statistics for each town with less than inhabitants 1 Avser ordningsnummer, efter folkmängden räknat, bland rikets samtliga städer vid årets slnt. Rörande de större städerna (med minst inv.) lämnas utförliga uppgifter i tab Från den 31 december föregående år till den 31 december redogörelseåret. 8 Efter mannens kyrkoskrivningsort. 4 Flyttningar mellan församlingar inom samma stad ingå icke.

63 TAB. 4 (forts.). FOLKMÄNGDEN OCH DESS FÖRÄNDRINGAR I VARJE STAD MED MINDRE ÄN INV. ÅR

64 12 TAB. 4 (forts.). FOLKMÄNGDEN OCH DESS FÖRÄNDRINGAR I VARJE STAD MED MINDRE ÄN INV. ÅR 1955

65 Tab. 5. Beräknad folkmängd efter kön, civilstånd och ålder i ett- och femårsklasser i hela riket år 1955 Estimated population by sex, marital status and age in one- and five-year groups 13

66 14 TAB. 5 (forts.). BERÄKNAD FOLKMÄNGD EFTER KÖN, CIVILSTÅND OCH ÅLDER I ETT- OCH FEMÅRSKLASSER ÅR 1955

67 TAB. 5 (forts.). BERÄKNAD FOLKMÄNGD EFTER KÖN, CIVILSTÅND OCH ÅLDER I ETT- OCH FEMÅRSKLASSER ÅR

68 16 Tab. 6. Giftermål, fördelade efter makarnas förutvarande civilstånd, äktenskapets ordningsnummer, vigselmånad samt mannens kyrkobokföringsort (länsvis och i utlandet) år Avser fjärde giftet, där ej annat angives. 2 Därav i 1 fall femte giftet. 3 Femte giftet.

69 Marriages by previous marital status, marriage order, month and groom's place of registration (by county and abroad) 17 4 Därav i 2 fall femte giftet.

70 18 Tab. 7. Giftermål, fördelade efter makarnas ålder i femårsklasser, första gifte och omgifte samt deras kyrkobokföringsort (länsvis och i utlandet) år 1955

71 Married persons by age in five-year groups, first marriage or re-marriage, by place of their registration (by county and abroad) 19

72 Tab. 8. Giftermål, fördelade efter makarnas ålder i ettårsklasser och civilstånd samt deras kyrkobokföringsort (landsbygd, städer och i utlandet) år 1955 Married persons by age in one-year groups, marital status and place of their registration (rural districts, towns and abroad) 20

73 21

74 Tab. 9. Giftermål, fördelade efter båda makarnas ålder i femårsklasser och civilstånd år 1955 Marriages by marital status and combined ages of participants in five-year groups 22

75 23

76 24 Tab. 10. Ingångna och upplösta äktenskap efter makarnas födelseår år 1955 Marriages contracted and dissolved by the year of birth of participants

77 TAB 10 (forts.). INGÅNGNA OCH UPPLÖSTA ÄKTENSKAP EFTER MAKARNAS FÖDELSEÅR ÅR

78 26 TAB. 10 (forts.). INGÅNGNA OCH UPPLÖSTA ÄKTENSKAP EFTER MAKARNAS FÖDELSEÅR ÅR 1955

79 27 Tab. 11. Upplösta äktenskap efter vigselår år 1955 Marriages dissolved by the year of marriage

80 28 Tab. 12. Äktenskapsskillnader och hemskillnader, länsvis efter mannens kyrkobok ringsort år : hemskillnad jämte särlevnad ett år. 4: Bärlevnad sedan minst tre år på grund av söndring. 5: ena maken har under två år egen villigt undandragit sig sammanlevnaden. 6: ena maken försvunnen sedan tre år (ovisst om vid liv). 7: tvegifte. 8: äktenskapsbrott. 9: smittosam

81 Divorces and separations by paragraph in the law and by the man's place of registration (by county) 29 könssjukdom. 10: misshandel eller stämplande mot makes liv. 11: straffdom. 12: dryckenskap. 13: sinnessjukdom där ej annat angives. 3 Därav två 1943 ooh en Därav en 1943, en 1942 ooh en Därav fyra 1943, tva 1942, en 1941 och en 1940.

82 30 Tab. 13. Äktenskapsskillnader, fördelade efter båda makarnas ålder i femårsklasser år 1955 Divorces by age of participants in five-year groups

83 31 Tab. 14. Äktenskapsskillnader, fördelade efter äktenskapets varaktighet och makarnas ålder år 1955 Divorces by duration of marriage and by age of participants

84 32 Tab. 15. Födda barn, fördelade efter liv, legitimitet och kön länsvis år 1955

85 Births, whether live or still, by legitimacy, sex and county 33

86 34 Tab. 16. Födda barn, fördelade efter moderns ålder i femårsklasser, länsvis år 1955

87 Births by age of mother in five-year groups and by county 35

88 36 Tab. 17. Födda barn, fördelade efter moderns ålder i ettårsklasser år 1955 Births by age of mother in one-year groups (Ä. = barn i äktenskap, Uä. = barn utom äktenskap.)

89 37 Tab. 18. I äktenskap födda barn, fördelade efter föräldrarnas ålder i femårsklasser år 1955 Legitimate births by age of parents in five-year groups

90 38 Tab. 19. I äktenskap födda barn, fördelade efter moderns ålder och äktenskapets varaktighet år 1955

91 Legitimate births by age of mother and by duration of marriage 39

92 40 Tab. 20. Barn födda i år 1950 eller senare ingångna äktenskap, fördelade efter barnets ordningsnummer, moderns ålder samt äktenskapets varaktighet år Avser ordningsnummer bland makarnas samtliga gemensamma barn (både levande födda och dödfödda), inräknat barn födda före vigseln. 2 Barnets ordningsnummer är 6, där ej annat angives.

93 41 Births in marriages contracted 1950 or later by birth order, age of mother and duration of marriage 3 Därav 3 med nr 7. 4 Därav 1 med nr 7. med nr 7 och 1 med nr 8. ' Därav 2 med nr 7. 5 Därav 2 med nr 7 och 1 med nr 8. a Därav 6 8 Därav 3 med nr 7 och 1 med nr 8.

94 42 Tab. 21. Födda barn, fördelade efter moderns födelseår och civilstånd samt barnets ordningsnummer år Inräknat okänt vigselar. 2 Avser ordningsnummer bland makarnas samtliga gemensamma barn (både levande födda och dödfödda), inräknat barn födda före vigseln. s Barnets ordningsnummer är 6, där ej annat angives. 4 Därav 1 med nr 7. 5 Nr 7. 6 Därav 1 med nr 8. 7 Därav 6 med nr 7 och 1 med nr 8.

95 Births by the year of mother's birth and her marital status and by child's birth order 43

96 44 Tab. 22. Barn födda i år 1950 eller senare ingångna äktenskap, fördelade efter barnets ordningsnummer och föräldrarnas vigselår år 1955 Births in marriages contracted 1950 or later by child's birth order and by year of marriage 1 Avser ordningsnummer bland makarnas samtliga gemensamma barn (både levande födda och dödfödda), inräknat barn födda före vigseln. 2 Barnets ordningsnummer är 6, där ej annat angives. s Därav 2 med nr 7. ' Därav 3 med nr 7 och 1 med nr 8. 6 Därav 5 med nr 7 och 1 med nr 8. 6 Därav 1 med nr 7.

97 45 Tab. 23. Födda barn, fördelade efter födelsemånad år 1955 Births, whether live or still, by month, sex and legitimacy

98 46 Tab. 24. Födda barn, fördelade efter börder, liv och kön länsvis 1955 Births, whether single or multiple, live or still, by sex and county 1 Här redovisas enbart trillingar, emedan inga fyrlingar föddes under redogörelseåret.

99 47 Tab. 25. Barnsbörder, fördelade efter barnens antal och legitimitet samt liv och kön i olika kombinationer år 1955 Confinements, whether single or multiple, live or still, by legitimacy and sex in different combinations

100 48 Tab. 26. Döda, fördelade efter kön och ålder i femårsklasser länsvis år 1955

101 Deaths by sex and age in five-year groups and by county 49

102 50 Tab. 27. Döda, fördelade efter kön och civilstånd länsvis år 1955 Deaths by sex, marital status and county

103 Tab. 28. Döda, fördelade efter kön, ålder och dödsmånad år 1955 Deaths by month, sex and age 51

104 Tab. 29. Döda, fördelade efter kön, civilstånd och ålder i ett- och femårsklasser år 1955 Deaths by sex, marital status and age in one- and five-year groups 52

105 53

106 Tab. 30. Döda, fördelade efter födelseår, kön och civilstånd år 1955 Deaths by year of birth, sex and marital status 54

107 55

108 56 Tab. 31. Döda i första och andra levnadsåren, fördelade efter kön, ålder och legitimitet år 1955 Deaths in the first two years of life, by sex, age and legitimacy

109 Tab. 32. Flyttande fördelade efter kön, civilstånd och ålder år Internal migration by sex, marital status and age 1 Uppskrivna tal, grundade på stickprov av c:a 1/30 av befolkningen. Mindre tal bör användas med stor försiktighet. Flyttningar mellan församlingar inom samma kommun ingår icke. 57

110 Tab. 33. Flyttningsrörelsen riksområdesvis år Internal migration by regions 58 1 Uppskrivna tal, grundade på stickprov av c:a '/»o av befolkningen. Mindre tal bör användas med stor försiktighet. Flyttningar mellan församlingar inom samma kommun ingår icke.

111 Tab. 34. Antal inflyttade riksområdesvis, fördelade efter familjetyp och flyttningstyp (närflyttning och fjärrflyttning) år Internal migration by regions and by type of family and migration 59 1 Uppskrivna tal, grundade på stickprov av c:a 1 j M av-befolkningen. Mindre tal bör användas med stor försiktighet.

112 60 Tab. 35. Emigranter och immigranter, fördelade efter kön, civilstånd samt länder (inom och utom Europa) länsvis år 1955

113 Emigrants and immigrants by sex, marital status and country and by county 61

114 62 Tab. 36. Emigranter och immigranter fördelade efter kön, civilstånd och ålder i ettårsklasser år 1955

115 Emigrants and immigrants by sex, marital status and age in one-year groups 63

116 64 Tab. 37. Emigranter och immigranter, fördelade efter kön, civilstånd och länder år 1955 Emigrants and immigrants by country, sex and marital status 1 Inberäknat de asiatiska delarna. 2.Inberäknat den earopeiska delen.

117 Tab. 38. Emigranter och immigranter, fördelade efter länder och medborgarskap år 1955 Emigrants and immigrants by country and citizenship 65

118 66 Tab. 39. Dödlighets- och livslängdstabeller för åren

119 Life tables 67

120 68 TAB. 39 (forts.). DÖDLIGHETS- OCH LIVSLÄNGDSTABELLER FÖR ÅREN och över.

121 69

122

123

124

125