Folk- och bostadsräkningarna

Transkript

1

2 INLEDNING TILL Folk- och bostadsräkningarna Folkräkningar utfördes under perioden vart tionde år och publicerades i Bidrag till Sveriges officiella statistik. A, Befolkningsstatistik (BiSOS A). Dessa är digitaliserade och finns på adressen: Därefter har resultaten från räkningarna ingått i serien Sveriges officiella statistik (SOS) till 1930 genomfördes räkningen vart tionde år och därefter vart femte år med undantag för Publikationerna har t o m 1960 benämnts Folkräkningen. De allmänna bostadsräkningarna utfördes , 1920, 1933, 1945 och År 1945 bar titeln Bostäder och hushåll till 1990 ägde Folk- och bostadsräkningen rum vart femte år. Folkräkningen den 31 december III, Totala räkningen: folkmängden efter ålder och kön i kommuner, församlingar och tätorter = Census of the population in III, Total enumeration: population by age and sex in communes, parishes and population clusters. Digitaliserad av Statistiska centralbyrån (SCB) urn:nbn:se:scb-fob-1950_3

3 SVERIGES OFFICIELLA STATISTIK FOLKMÄNGDEN OCH DESS FÖRÄNDRINGAR FOLKRÄKNINGEN DEN 31 DECEMBER 1950 III TOTALA RÄKNINGEN FOLKMÄNGDEN EFTER ÅLDER OCH KÖN I KOMMUNER, FÖRSAMLINGAR OCH TÄTORTER STATISTISKA CENTRALBYRÅN STOCKHOLM 1954

4 OFFICIAL STATISTICS OF SWEDEN POPULATION AND VITAL STATISTICS CENSUS OF THE POPULATION IN 1950 III TOTAL ENUMERATION POPULATION BY AGE AND SEX IN COMMUNES, PARISHES AND POPULATION CLUSTERS CENTRAL BUREAU OF STATISTICS STOCKHOLM 1954 KUNGL. BOKTRYCKERIET P. A. NORSTEDT & SÖNER

5 Till KONUNGEN. Statistiska centralbyrån får härmed överlämna tredje delen av redogörelsen för 1950 års folkräkning. Stockholm den 23 april Underdånigst KARIN KOCK TURE WIDSTAM

6

7 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Text Sid. Inledning 1 Tabellernas innehåll 5 Tabeller Tab. 1. Folkmängden efter ålder och kön i kommuner och församlingar den 31 december 1950 enligt indelningen den 1 januari Tab. 2. Folkmängden efter ålder och kön i tätorter med minst 200 invånare den 31 december 1950 enligt indelningen den 1 januari Tab. 3. Folkmängden i städernas tät- och glesbebyggda områden, angränsande tätbebyggelse samt förorter den 31 december 1950 enligt indelningen den 1 januari Tab. 4. Folkmängden efter ålder och kön i städernas huvudorter med tillhörande förorter den 31 december 1950 enligt indelningen den 1 januari Sid. Tab. 5. Folkmängden i olika församlingstyper efter tätortsbefolkningens relativa storlek och den förvärvsarbetande befolkningens andel inom jordbruk med binäringar samt industri och hantverk (inräknat gruvbrytning), länsvis, den 31 december 1950 enligt indelningen den 1 januari Tab. 6. Folkmängden efter ålder i olika församlingstyper efter tätortsbefolkningens relativa storlek, länsvis, den 31 december 1950 enligt indelningen den 1 januari Tab. 7. Folkmängden efter ålder och kön i olika församlingstyper efter tätortsbefolkningens relativa storlek och den förvärvsarbetande befolkningens andel inom jordbruk med binäringar samt industri och hantverk (inräknat gruvbrytning) den 31 december 1950 enligt indelningen den 1 januari Tab. 8. Förteckning över personer 100 år eller äldre den 31 december CONTENTS Text Page Introduction 1 Contents of the tables 5 Tables Tab. 1. Population in communes and parishes by age and sex 2 Tab. 2. Population in population clusters with at least 200 inhabitants, by age and sex 154 Tab. 3. Population in the densely and sparsely populated areas of towns, in the adjacent population clusters and in suburbs 282 Tab. 4. Population in towns including the adjacent population clusters and suburbs, by age and sex 286 Page Tab. 5. Population in different types of parishes by the relative size of population in population clusters and by the number of the economically active population in agriculture, forestry, fishing, and in mining, manufacturing, construction etc. 292 Tab. 6. Population by age in different types of parishes by the relative size of population in population clusters 298 Tab. 7. Population by age and sex in different types of parishes by the relative size of population in population clusters and by the number of the economically active population in agriculture, forestry, fishing, and in mining, manufacturing, construction etc. 304 Tab. 8. List of persons, 100 years old and over 316

8 VI Translation of Swedish words frequently occurring in the tables Antal Civilstånd Number Marital status Delar av huvudorten... Parts of towns exclusive of suburbs Domsagor Judicial districts Därav Thereof Dödsålder Deaths by age Dödsår o. -dag Year and day of death Folkmängd Födelsedag Födelseförsamling Födelseår Förorter Församlingar Församlingstyper Förvärvsarbetande befolkning Population Date of birth Native parish Year of birth Suburbs Parishes Types of parishes Economically active population Gifta kvinnor i åldern år Married women aged Glesbebyggelse Sparsely populated area Gruvbrytning Mining Hela folkmängden Total population Hela huvudorten jämte förorter Towns as a whole with their suburbs Hela länet The whole county Hemförsamling Home parish. Industri och hantverk.. Manufacturing, construction etc. Jordbruk med binäringar Agriculture, fishing forestry, Kommuner Kvinnor Kyrkobokföringsdistrikt Köpingar Landsbygd Läge Län Communes Females Parish Register districts Boroughs Rural areas Situation County Jlunicipalsamhällen... Urban districts Månad Month Män Males Samtliga Total Stadens administrativa område Administrative area of town Stadens huvudort Town exclusive of suburbs Städer Towns Summa Total Tingslag Assize divisions Tätorter med mindre än 500 inv Population dusters with less than 500 inhabitants Tätorter med minst 500 inv. Population dusters with at least 500 inhabitants Tätortsbefolkning Population in population dusters Yrkesbeteckning År Occupational désignation Year Symboler använda i tabellerna Explanation of symbols Repetition» Repetition Intet finnes att redovisa Magnitude nil Mindre än ' av enheten 0 Magnitude less than half of unit emploved 0,05 0,0 Uppgift ej tillgänglig eller alltför osäker för att angivas.. Data not available Logiskt omöjlig uppgift. Category not applicable Preliminär uppgift * Provisional or estimated figure

9 SUMMARY The present part of the Report of the 1950 Census of Population primarily contains information about the distribution of population by sex and age in communes, parishes and population clusters. In addition an account is given of the population by sex and age, both in towns and their respective suburbs and in the different types of parishes in Sweden, according to a new grouping introduced at the Census which is intended to take place of the grouping previously used. A grouping of rural communes, which has been extensively applied, into four types was made at the Censuses of 1930, 1940 and In the main, this grouping was based on the occupational character of the commune from the point of the view of the magnitude of the agricultural population. The relative size of the agricultural population was in fact the basis for division for three of the groups, while the fourth group comprises communes with the most concentrated population. At the 1945 Census, this division was supplemented by a sub-grouping in order to single out typical communes where forestry and fishing dominate. A pre-requisite for the grouping of the other communes wa3 that the units should not be too large to be used for statistical analysis. It was this and the desirability of extending the grouping to towns, that made it necessary to create a grouping identified with the parishes; in the country the latter usually coincide with the communes, according to their former division. For the above reasons, at the 1950 Census grouping by parishes took the place of grouping by communes, urban parishes also being included. The primary basis for division has been the relative number of inhabitants in population clusters and six groups (A F) have accordingly been distinguished. Group A comprises parishes where less than 10 % of the inhabitants live in a population cluster. The proportion of the population in the latter is as follows: Group B %, Group C %, Group D %, Group E % and Group F, at least 90 %. The secondary basis for division has been the distribution by industry of the economically active population, taking as a fundamental the relative number of economically active persons both in agriculture, forestry and fishing, and in manufacturing and construction (including mining). The proportion of economically active persons in these occupational groups in the various parishes has been calculated and given in tens (in %). Every parish has thus received a designation which represents the type of parish from the point of view of the relative number of inhabitants in the population cluster, and the number employed in agriculture, forestry and fishing, and manufacturing and construction. A 90 thus designates a sparsely-settled parish of a predominantly agricultural character, while F 07 is a densely-settled parish with a large industrial population. If a parish is divided into several communes, each part has been counted as a parish. Comments were made on the changes in distribution by age and sex which took place in Sweden as a whole between 1945 and 1950, in the previous issue of the Report on the Census of Population. These observations which are based on a sample survey are confirmed in all essentials by the results of the total Census published in this Report.

10

11 INLEDNING Av redogörelsen för 1950 års folkräkning ha förut utkommit två delar. Av dessa hänför sig den första till den totala räkningen och innehåller huvudsakligen uppgifter om areal och folkmängd inom rikets olika förvaltningsområden samt uppgifter om folkmängden i tätorterna. I den andra delen publiceras resultaten av urvalsundersökningar avseende fördelningen efter kön, ålder och civilstånd samt efter yrke och dessutom vissa familjestatistiska undersökningar. Föreliggande tredje del tillhör den totala räkningen och innehåller i främsta rummet uppgifter om befolkningens fördelning efter kön och ålder i kommuner och församlingar samt i tätorter. Vidare redogöres för befolkningens sammansättning efter kön och ålder i städernas huvudorter med tillhörande förorter samt i olika församlingstyper i riket enligt en vid folkräkningen utförd gruppering, som är avsedd att ersätta den förutvarande kommungrupperingen. Vid folkräkningarna åren 1930, 1940 och 1945 företogs en gruppering av landskommunerna i fyra typgrupper, vilken fått vidsträckt användning i olika sammanhang. Denna gruppering byggde i huvudsak på kommunernas yrkeskaraktär uttryckt genom jordbruksbefolkningens relativa talrikhet. Grundläggande för indelningen var nämligen i fråga om tre av grupperna jordbruksbefolkningens relativa storlek, medan den fjärde gruppen omfattade de mest agglomererade kommunerna. Indelningen kompletterades vid 1945 års folkräkning med en undergruppering för att utskilja typiska skogs- och fiskekommuner. Kommungrupperingen ger möjlighet att på indirekt väg utröna i första hand yrkets betydelse i ett visst statistiskt sammanhang, där den direkta vägen ej är framkomlig. Metoden grundar sig nämligen på det förhållandet att ett flertal statistiska uppgifter vid sin registrering äro knutna till kommunen eller församlingen. Detta gäller bland annat befolkningsrörelsens olika faktorer. Antalet födda inom en kommun är exempelvis känt, men däremot saknas statistiska uppgifter om föräldrarnas yrkesfördelning. Genom att sammanställa uppgifterna om antalet födda beträffande kommuner av olika yrkeskaraktär erhålles en bild av koordinationen yrke och födelsefrekvens, som kan studeras i dess regionala och temporala variationer och i allmänhet ger tydliga utslag. I främsta rummet har kommungrupperingen sin betydelse för den statistiska analysen, men den är av värde även för andra syften, exempelvis den näringsgeografiska beskrivningen. Beteckningar sådana som jordbrukskommun, agglomererad kommun och liknande giva i detta sammanhang ett uttryck i koncentrerad form för det som är karakteristiskt för kommunen. Till och med för rent administrativa ändamål, exempelvis såsom grundval för lönesättningen i fråga om viss kommunalt anställd personal, har denna gruppering använts. En huvudbetingelse för kommungrupperingen är att den, för att med fördel kunna användas vid statistisk analys, icke får anknytas till alltför stora enheter. Grupperingen visade sig därför mindre användbar vid tillämpningen på de s. k. storkommunerna. Detta i förening med önskvärdheten att få till stånd en till stä-

12 2 derna utsträckt gruppering gjorde det nödvändigt att vid den nya kommunindelningens genomförande skapa en till församlingarna knuten gruppering. På landsbygden sammanfalla dessa vanligen med jordregistersocknarna och likaledes med kommunerna enligt den före år 1952 gällande kommunindelningen. Vid 1950 års folkräkning har kommungrupperingen av nämnda skäl ersatts med en indelning av församlingarna, varvid även stadsförsamlingarna medtagits. Den primära indelningsgrunden har varit tätortsbefolkningens relativa storlek, och i enlighet härmed ha sex grupper utskilts, betecknade A F. Grupp A omfattar församlingar med mindre än 10 % av befolkningen bosatt i tätorter. I de övriga grupperna utgör tätortsbefolkningens andel följande: grupp B %, grupp C %, grupp D %, grupp E % och grupp F minst 90 %. Som sekundär indelningsgrund har använts den förvärvsarbetande befolkningens näringsgrensfördelning, varvid utgångspunkten varit det relativa antalet förvärvsarbetande inom dels jordbruk med binäringar, dels industri och hantverk (inräknat gruvbrytning). För de olika församlingarna ha procentandelarna förvärvsarbetande inom dessa näringsgrenar uträknats och angivits med procenttalens tiotalssiffror. Varje församling har härigenom erhållit en beteckning, som angiver församlingens typ i avseende på tätortsbefolkningens relativa storlek och andelen sysselsatta inom såväl jordbruk med binäringar som industri och hantverk. Typbeteckningen A 90 utmärker sålunda en glesbebyggd församling av utpräglad jordbrukskaraktär, medan F 07 är en tätbebyggd församling med talrik industribefolkning. Om en församling är delad på flera kommuner, har varje del räknats som en församling. Dessa typbeteckningar ha angivits i tab. 1. Inalles 150 församlingstyper ha utskilts, av vilka emellertid ett stort antal omfattar endast ett fåtal församlingar. I tab. A redovisas antalet församlingar inom olika församlingstyper enligt den nya grupperingen. Ungefär halva antalet församlingar tillhör A-gruppen, vilken omfattar de minst agglomererade församlingarna. Jordbruksbefolkningens andel utgör mellan 60 och 70 % i mer än en femtedel av församlingarna och mellan 50 och 60 % i nära en femtedel av dem. I över halva antalet församlingar uppgår industribefolkningen till mellan 10 och 30 %. Den vanligaste församlingstypen har beteckningen A 61. Ett antal av 320 församlingar hör sålunda till denna församlingstyp med mindre än 10 % av befolkningen bosatt i tätort och med % av den förvärvsarbetande befolkningen sysselsatt inom jordbruk med binäringar samt % av densamma inom industri och hantverk (inräknat gruvbrytning). Motsvarande uppgifter beträffande folkmängden och dennas fördelning efter ålder och kön i de olika församlingstyperna publiceras i tabellavdelningen (tab. 7). Här intar F-gruppen de till minst 90 % agglomererade församlingarna, bland vilka flertalet stadsförsamlingar ingå en framträdande ställning. De till denna grupp hörande församlingarna räkna bortåt hälften (47,3 %) av rikets folkmängd. Den absolut taget folkrikaste församlingstypen har beteckningen F 04. I församlingarna tillhörande denna församlingstyp, som är av utpräglad stadskaraktär, uppgår folkmängden till personer. De förskjutningar i fråga om fördelningen efter ålder och kön, som ägt

13 Tab. A. Antalet församlingar inom olika församlingstyper enligt 1950 års folkräkning Number of parishes by type of parish 3

14 4 rum mellan åren 1945 och 1950 inom riket som helhet, ha kommenterats i den närmast föregående delen av folkräkningsredogörelsen. I allt väsentligt bekräftas de därvid framlagda, på urvalsundersökningar grundade iakttagelserna av de i föreliggande berättelse publicerade resultaten från den totala räkningen. Dessa förskjutningar komma att närmare kommenteras i en följande del av folkräkningsredogörelsen. De i denna berättelse offentliggjorda uppgifterna förete vissa skiljaktigheter från de i folkräkningsredogörelsens båda förut utgivna delar publicerade. Anledningen härtill är, att de i del I offentliggjorda uppgifterna om folkmängden och dennas fördelning, såsom uttryckligen angavs, voro preliminära. Statistiken i del II å andra sidan utgjordes av approximativa beräkningar, grundade på urvalsundersökningar, vilket förklarar avvikelserna från den nu föreliggande bearbetningen av folkräkningens totalmassa. Tabellerna redovisa folkmängden den 31 december 1950 men avse rikets indelning den 1 januari Det har nämligen synts angeläget att anknyta redovisningen till den efter kommunindelningsreformen gällande indelningen, och av denna anledning avse liksom i förut utgivna delar av folkräkningsredogörelsen de i denna berättelse publicerade tabellerna indelningen vid en tidpunkt, som ligger ett år efter folkräkningstillfället. De i föreliggande del publicerade uppgifterna om fördelningen efter ålder och kön i kommuner, församlingar och tätorter utgöra ett koncentrat av det omfattande tabellmaterial, som utarbetats vid 1950 års folkräkning. I fråga om redovisningen av de minsta lokala enheterna äro nämligen de framställda råtabellerna väsentligt mera omfattande än vid någon föregående folkräkning, och endast för en mindre del av det betydande tabellmaterialet är det möjligt att bereda plats i den tryckta folkräkningsredogörelsen. I råtabeller finnas sålunda uppgifter om fördelningen efter kön och ålder i ettårsklasser, efter kön, civilstånd och ålder i femårsklasser samt efter kön och ålder i femårsklasser i kombination med familjeställning (egentliga yrkesutövare, medhjälpande familjemedlemmar, ej förvärvsarbetande hustrur, barn och övriga familjemedlemmar). Råtabellerna finnas för intresserade tillgängliga i statistiska centralbyrån. I nedanstående tablå lämnas en sammanställning över befolkningens fördelning efter kön och ålder, i femårsklasser upp till 65 år, den 31 december 1950.

15 5 TABELLERNAS INNEHÅLL I tab. 1 redogöres för befolkningens fördelning efter kön och ålder, i femårsklasser upp till 65 år, och antalet gifta kvinnor i åldern år. Uppgifter meddelas för varje kommun, församling och municipalsamhälle med summor för domsagor och län. Då efter kommunindelningsreformen häradsgränserna ej längre sammanfalla med kommungränserna och någon ny häradsindelning enligt Kungl. Maj:ts beslut icke skall komma till stånd, har den i redogörelserna för de närmast föregående folkräkningarna använda uppställningen efter härad frångåtts i denna berättelse. Motsvarande uppgifter för år 1945 återfinnas i tab. 1 och 3 i femte delen av redogörelsen för folkräkningen sistnämnda år. Tab. 2 innehåller uppgifter av enahanda slag beträffande varje tätort med minst 200 invånare. I tabellen, som redovisar tätorterna länsvis, ha de minsta orterna med ett invånarantal understigande 500 upptagits sist i varje län. De orter, vilka räknats som förorter till städer, ha särskilt utmärkts i tabellen. Avgränsningen och redovisningen av tätbebyggelsen har vid 1950 års folkräkning skett efter ändrade grunder, för vilka utförligt redogjorts i folkräkningsredogörelsens första del. Ändringarna innebära i huvudsak, att redovisningen utsträckts till att omfatta även städer, köpingar och municipalsamhällen, vilka förut helt räknats såsom tätbebyggda. Beträffande dessa har nu en avgränsning efter den faktiska bebyggelsen företagits. Därjämte ha till skillnad från föregående folkräkningar även jordbruksorterna medtagits. I redogörelsen för 1945 års folkräkning finnas motsvarande uppgifter beträffande tätorterna på landsbygden offentliggjorda i tab. 1 av del V. I tab. 3 redogöres för folkmängden i städernas huvudorter med tillhörande förorter. Folkmängden inom varje stads administrativa område redovisas med uppdelning på stadens huvudort, förorter, andra tätorter och glesbebyggda områden, varjämte uppgifter meddelas om folkmängden i utanför stadens administrativa område belägna delar av huvudorten och i stadens förorter inom andra kommuner. Som stads huvudort har i regel räknats den tätort, vilken omfattar stadens centrala bebyggelse. Om minst en tredjedel av tätortens förvärvsarbetande befolkning har sin arbetsplats i annan stad, har dock tätorten räknats som förort till denna stad. I Stockholms huvudort med förorter ingå av denna anledning fem städer helt eller delvis, nämligen Nacka, Sundbyberg, Solna, Djursholm och Lidingö. Stad med huvudort kan ha förorter antingen helt eller delvis inom stadens administrativa område eller utanför detta. Har minst en tredjedel av en tätorts förvärvsarbetande befolkning sin arbetsplats i staden, har tätorten betecknats som förort. Tab. 3 saknar till följd av statistikens omläggning direkt motsvarighet i redogörelsen för 1945 års folkräkning, vilket gäller även tab Folkmängden i varje stads huvudort och till denna hörande förorter har i lab. 4 fördelats efter kön och ålder, i

16 6 femårsklasser upp till 65 år. Tabellen meddelar även uppgifter om antalet gifta kvinnor i åldern år. I tab. 5 redovisas folkmängden länsvis i olika typer av församlingar, klassificerade efter såväl tätortsbefolkningens relativa talrikhet som den förvärvsarbetande befolkningens andel inom jordbruk med binäringar samt industri och hantverk (inräknat gruvbrytning). Tab. 6 lämnar fördelning efter ålder länsvis i olika typer av församlingar, grupperade efter tätortsbefolkningens relativa talrikhet. I tab. 7 har folkmängden fördelats efter kön och ålder i femårsklasser upp till 65 år inom varje församlingstyp enligt den nya klassificeringen efter tätorts- och näringskaraktär. Tab. 8 slutligen innehåller en nominativ förteckning över de 43 personer, varav 13 män och 30 kvinnor, som vid 1950 års slut uppnått en ålder av minst 100 år. Tabellen meddelar även uppgifter om dödsdata beträffande de hundraåringar, som avlidit före den 11 maj Av de i förteckningen upptagna hundraåringarna befunno sig nämnda dag ännu tre i livet, varav en. man och två kvinnor. De båda äldsta av dessa, en man och en kvinna, voro födda i mars resp. april 1848 och räknade sålunda vid tryckningen av denna berättelse en ålder av 106 år. Bland de avlidna hundraåringarna uppnåddes den högsta åldern av en kvinna, som vid sin död var 107 år och 10 månader.

17 TABELLER

18 2 Tab. 1. Folkmängden efter ålder och kön i kommuner och församlingar den 31 december 1950 enligt indelningen den 1 januari 1952 Vid 1950 års folkräkning ha församlingarna grupperats efter tätorts- och näringskaraktär. Beteckningarna A F i förspalten utmärka den andel, som i tätorter inom resp. församling boende befolkning utgör av hela församlingens folkmängd, varvid A betecknar mindre än 10 %, B %, C %, D %, E % och F minst 90 % tätortsbefolkning. Siffrorna efter bokstavsbeteckningen utmärka i här nämnd ordning de andelar av den förvärvsarbetande befolkningen, som äro sysselsatta inom jordbruk med binäringar resp. industri och hantverk (inräknat gruvbrytning); dessa andelar angivas med tiotalssiffrorna i

19 3 Population in communes and parishes by age and sex de uträknade procenttalen. Beteckningen C 24 innebär exempelvis, att % av ifrågavarande församlings folkmängd äro bosatta i tätorter och att av den förvärvsarbetande befolkningen % äro sysselsatta inom jordbruk med binäringar och % inom industri och hantverk (inräknat gruvbrytning). Använda förkortningar: f. = församling, kbfd. = kyrkobokföringsdistrikt, köp. = köping, lf. = landsförsamling, lk. = landskommun, m:e = municipalsamhälle, stf. = stadsförsamling och t:g tingslag

20 4 TAB. 1 (forts.). FOLKMÄNGDEN EFTER ÅLDER O. KÖN I KOMMUNER O. FÖRSAMLINGAR M. M.

21 STOCKHOLMS LÄN 5

27 STOCKHOLMS OCH UPPSALA LÄN 11

29 UPPSALA LÄN 13

31 UPPSALA OCH SÖDERMANLANDS LÄN 15

33 SÖDERMANLANDS LÄN 17

35 SÖDERMANLANDS LÄN

37 SÖDERMANLANDS OCH ÖSTERGÖTLANDS LÄN 21

39 ÖSTERGÖTLANDS LÄN 23

45 ÖSTERGÖTLANDS OCH JÖNKÖPINGS LÄN 29

47 JÖNKÖPINGS LÄN 31

49 JÖNKÖPINGS LÄN 33

51 JÖNKÖPINGS LÄN

53 KRONOBERGS LÄN 37

55 KRONOBERGS LÄN 39

57 KRONOBERGS OCH KALMAR LÄN 41

59 KALMAR LÄN 43

61 KALMAR LÄN 45

63 KALMAR OCH GOTLANDS LÄN 47

65 GOTLANDS LÄN 49

67 GOTLANDS OCH BLEKINGE LÄN

69 BLEKINGE LÄN 53

71 BLEKINGE OCH KRISTIANSTADS LÄN 55

73 KRISTIANSTADS LÄN 57

79 KRISTIANSTADS OCH MALMÖHUS LÄN 63

81 MALMÖHUS LÄN 65

83 MALMÖHUS LÄN

91 MALMÖHUS OCH HALLANDS LÄN 75

93 HALLANDS LÄN 77

95 HALLANDS LÄN 79

97 HALLANDS OCH GÖTEBORGS O. BOHUS LÄN 81

99 GÖTEBORGS O. BOHUS LÄN

101 GÖTEBORGS O. BOHUS LÄN 85

103 GÖTEBORGS O. BOHUS OCH ÄLVSBOROS LÄN. 87

105 ÄLVSBORGS LÄN 89

115 ÄLVSBORGS OCH SKARABORGS LÄN

117 SKARABORGS LÄN 101

127 SKARABORGS OCH VÄRMLANDS LÄN 111

129 VÄRMLANDS LÄN 113

131 VÄRMLANDS LÄN

133 VÄRMLANDS OCH ÖREBRO LÄN 117

135 ÖREBRO LÄN 119

137 ÖREBRO LÄN 121

139 ÖREBRO OCH VÄSTMANLANDS LÄN 123

141 VÄSTMANLANDS LÄN 125

143 VÄSTMANLANDS OCH KOPPARBERGS LÄN 127

145 KOPPARBERGS LÄN 129

147 KOPPARBERGS LÄN

149 GÄVLEBORGS LÄN 133

151 GÄVLEBORGS LÄN 135

153 GÄVLEBORGS OCH VÄSTERNORRLANDS LÄN 137

155 VÄSTERNORRLANDS LÄN 139

157 VÄSTERNORRLANDS OCH JÄMTLANDS LÄN 141

159 JÄMTLANDS LÄN 143

161 JÄMTLANDS OCH VÄSTERBOTTENS LÄN 145

163 VÄSTERBOTTENS LÄN

165 VÄSTERBOTTENS OCH NORRBOTTENS LÄN 149

167 NORRBOTTENS LÄN 151

169 NORRBOTTENS LÄN 153

170 Tab. 2. Folkmängden efter ålder och kön i tätorter med minst 200 invånare den 31 december 1950 enligt indelningen den 1 januari 1952 Population in population clusters with at least 200 inhabitants, by age and sex utmärker, att tätorten är förort till stads huvudort. Stadens namn har angivits inom parentes i förspalten, om förorten är helt belägen utanför stadens administrativa område, och framgår i övriga fall av uppgifterna om ortens läge. Såsom förort har i regel räknats varje inom eller utanför stads administrativa område belägen tätort, vars förvärvs. arbetande befolkning till minst en tredjedel har sin arbetsplats i staden. Tätort, som är delad på olika län, har i tabellen hänförts till det län, som den folkrikaste tätortsdelen tillhör. Använda förkortningar: köp. = köping, lk. = landskommun och st. = stad. 154

171 1 Dol av tätorten Tràngsund m. Stortorp ae Stockholms län. 1 Delar av tätorterna Stockholm m. Sundbyberg, Solna, Huddinge o. Henriksdal, Hässelby villastad m, Skälby samt Södertörns villastad m. Ågesta se Stockholms stad. 155

172 TAB. 2 (forts.). FOLKMÄNGDEN EFTER ÅLDER OCH KÖN I TÄTORTER MED MINST 200 INVÅNARE. STOCKHOLMS LÄN 156

173 157

175 159

177 161

178 TAB. 2 (forts.). FOLKMÄNGDEN EFTER ÅLDER OCH KÖN I TÄTORTER MED MINST 200 INVÅNARE. UPPSALA LÄN 162

179

180 TAB. 2 (forts.). FOLKMÄNGDEN EFTER ÅLDER OCH KÖN I TÄTORTER MED MINST 200 INVÅNARE. UPPSALA OCH SÖDERMANLANDS LÄN 164

181 1 Del «v tätorten Kvicksund se Västmanlands Jan. 165

182 TAB. 2 (forts.). FOLKMÄNGDEN EFTER ÅLDER OCH KÖN I TÄTORTER MED MINST 200 INVÅNARE. SÖDERMANLANDS LÄN 166

183 167

184 TAB. 2 (forts.). FOLKMÄNGDEN EFTER ÅLDER OCH KÖN I TÄTORTER MED MINST 200 INVÅNARE. SÖDERMANLANDS OCH ÖSTERGÖTLANDS LÄN 168

185 1 Del av tätorten Zinkgruvan se Örebro län. 169

186 TAB. 2 (forts.). FOLKMÄNGDEN EFTER ÅLDER OCH KÖN I TÄTORTER MED MINST 200 INVÅNARE. ÖSTERGÖTLANDS LÄN 170

187 171

188 TAB. 2 (forts.). FOLKMÄNGDEN EFTER ÅLDER OCH KÖN I TÄTORTER MED MINST 200 INVÅNARE. ÖSTERGÖTLANDS OCH JÖNKÖPINGS LÄN 172

189 173

190 TAB. 2 (forts.). FOLKMÄNGDEN EFTER ÅLDER OCH KÖN I TÄTORTER MED MINST 200 INVÅNARE. JÖNKÖPINGS LÄN 174

191 175

192 TAB. 2 (forts.). FOLKMÄNGDEN EFTER ÅLDER OCH KÖN I TÄTORTER MED MINST 200 INVÅNARE. JÖNKÖPINGS LÄN 176

193 177

194 TAB. 2 (forts.). FOLKMÄNGDEN EFTER ÅLDER OCH KÖN I TÄTORTER MED MINST 200 INVÅNARE. JÖNKÖPINGS OCH KRONOBERGS LÄN 178

195

196 TAB. 2 (forts.). FOLKMÄNGDEN EFTER ÅLDER OCH KÖN I TÄTORTER MED MINST 200 INVÅNARE. KRONOBERGS LÄN 180

197 181

198 TAB. 2 (forts.). FOLKMÄNGDEN EFTER ÅLDER OCH KÖN I TÄTORTER MED MINST 200 INVÅNARE. KRONOBERGS OCH KALMAR LÄN 182

199 1 Del av tätorten Kvilteibra se Jönköpings län samt del av tätorten Brömaebro se Blekinge län. 183

200 TAB. 2 (forts.). FOLKMÄNGDEN EFTER ÅLDER OCH KÖN I TÄTORTER MED MINST 200 INVÅNARE. KALMAR LÄN 184

201 185

202 TAB. 2 (forts.). FOLKMÄNGDEN EFTER ÅLDER OCH KÖN I TÄTORTER MED MINST 200 INVÅNARE. KALMAR LÄN 186

203 187

204 TAB. 2 (forts.). FOLKMÄNGDEN EFTER ÅLDER OCH KÖN I TÄTORTER MED MINST 200 INVÅNARE. KALMAR OCH GOTLANDS LÄN 188

205 189

206 TAB. 2 (forts.). FOLKMÄNGDEN EFTER ÅLDER OCH KÖN I TÄTORTER MED MINST 200 INVÅNARE. BLEKINGE LÄN 190

207 1 Del av tätorten Valje ge Kristianstads län. 191

208 TAB. 2 (forts.). FOLKMÄNGDEN EFTER ÅLDER OCH KÖN I TÄTORTER MED MINST 200 INVÅNARE. BLEKINGE LÄN 192

209 193

210 TAB. 2 (forts.). FOLKMÄNGDEN EFTER ÅLDER OCH KÖN I TÄTORTER MED MINST 200 INVÅNARE. KRISTIANSTADS LÄN 194

211

213 197

215 199

217 201

218 TAB. 2 (forts.). FOLKMÄNGDEN EFTER ÅLDER OCH KÖN I TÄTORTER MED MINST 200 INVÅNARE. MALMÖHUS LÄN 202

219 203

221 205

223 207

225 209

226 TAB. 2 (forts.). FOLKMÄNGDEN EFTER ÅLDER OCH KÖN I TÄTORTER MED MINST 200 INVÅNARE. MALMÖHUS OCH HALLANDS LÄN 210

227 Del»v Utorten Kydöbruk w Jönköpings Un.

228 TAB. 2 (forts.). FOLKMÄNGDEN EFTER ÅLDER OCH KÖN I TÄTORTER MED MINST 200 INVÅNARE. HALLANDS LÄN 212

229 213

230 TAB. 2 (forts.). FOLKMÄNGDEN EFTER ÅLDER OCH KÖN I TÄTORTER MED MINST 200 INVÅNARE. HALLANDS OCH GÖTEBORGS O. BOHUS LÄN 214

231 1 Del av tätorten Ull» Edet m. Ström o. Strtndbacken M Älrsborgs lin. 215

232 TAB. 2 (forts.). FOLKMÄNGDEN EFTER ÅLDER OCH KÖN I TÄTORTER MED MINST 200 INVÅNARE. GÖTEBORGS O. BOHUS LÄN 216

233 217

234 TAB. 2 (forts.). FOLKMÄNGDEN EFTER ÅLDER OCH KÖN I TÄTORTER MED MINST 200 INVÅNARE. GÖTEBORGS O. BOHUS LÄN 218

235 219

236 TAB. 2 (forts.). FOLKMÄNGDEN EFTER ÅLDER OCH KÖN I TÄTORTER MED MINST 200 INVÅNARE. ÄLVSBORGS LÄN 220

237 221

238 TAB. 2 (forts.). FOLKMÄNGDEN EFTER ÅLDER OCH KÖN I TÄTORTER MED MINST 200 INVÅNARE. ÄLVSBOROS LÄN 222

239 223

241 225

243

244 TAB. 2 (forts.). FOLKMÄNGDEN EFTER ÅLDER OCH KÖN I TÄTORTER MED MINST 200 INVÅNARE. SKARABORGS LÄN 228

245 1 Del av tätorten Fåglavik se Älvsborgs län. 229

246 TAB. 2 (forts.). FOLKMÄNGDEN EFTER ÅLDER OCH KÖN I TÄTORTER MED MINST 200 INVÅNARE. SKARABORGS LÄN 230

247 231

248 TAB. 2 (forts.). FOLKMÄNGDEN EFTER ÅLDER OCH KÖN I TÄTORTER MED MINST 200 INVÅNARE. SKARABORGS OCH VÄRMLANDS LÄN 232

249 1 Del av tätorten Qullsp&ng se Skaraborgs län samt del av tätorten Gustavsfors se Älvsborgs län. 233

250 TAB. 2 (forts.). FOLKMÄNGDEN EFTER ÅLDER OCH KÖN I TÄTORTER MED MINST 200 INVÅNARE. VÄRMLANDS LÄN 234

251 235

252 TAB. 2 (forts.). FOLKMÄNGDEN EFTER ÅLDER OCH KÖN I TÄTORTER MED MINST 200 INVÅNARE. VÄRMLANDS OCH ÖREBRO LÄN 236

253 237

254 TAB. 2 (forts.). FOLKMÄNGDEN EFTER ÅLDER OCH KÖN I TÄTORTER MED MINST 200 INVÅNARE. ÖREBRO LÄN 238

255 239

256 TAB. 2 (forts.). FOLKMÄNGDEN EFTER ÅLDER OCH KÖN I TÄTORTER MED MINST 200 INVÅNARE. ÖREBRO LÄN 240

257 241

258 TAB. 2 (forts.). FOLKMÄNGDEN EFTER ÅLDER OCH KÖN I TÄTORTER MED MINST 200 INVÅNARE. VÄSTMANLANDS LÄN 242

259

260 TAB. 2 (forts.). FOLKMÄNGDEN EFTER ÅLDER OCH KÖN I TÄTORTER MED MINST 200 INVÅNARE. VÄSTMANLANDS OCH KOPPARBERGS LÄN 244

261 245

262 TAB. 2 (forts.). FOLKMÄNGDEN EFTER ÅLDER OCH KÖN I TÄTORTER MED MINST 200 INVÅNARE. KOPPARBERGS LÄN 246

263 247

265 249

267 251

269 253

270 TAB. 2 (forts.). FOLKMÄNGDEN EFTER ÅLDER OCH KÖN I TÄTORTER MED MINST 200 INVÅNARE. KOPPARBERGS OCH GÄVLEBORGS LÄN 254

271 1 Del av tätorten Skutakär m. Upplandabodarne o. Härnäs se Uppsala län. 255

272 TAB. 2 (forts.). FOLKMÄNGDEN EFTER ÅLDER OCH KÖN I TÄTORTER MED MINST 200 INVÅNARE. GÄVLEBORGS LÄN 256

273 257

274 TAB. 2 (forts.). FOLKMÄNGDEN EFTER ÅLDER OCH KÖN I TÄTORTER MED MINST 200 INVÅNARE. GÄVLEBORGS LÄN 258

275

276 TAB. 2 (forts.). FOLKMÄNGDEN EFTER ÅLDER OCH KÖN I TÄTORTER MED MINST 200 INVÅNARE. GÄVLEBORGS OCH VÄSTERNORRLANDS LÄN 260

277 261

278 TAB. 2 (forts.). FOLKMÄNGDEN EFTER ÅLDER OCH KÖN I TÄTORTER MED MINST 200 INVÅNARE. VÄSTERNORRLANDS LÄN 262

279 263

280 TAB. 2 (forts.). FOLKMÄNGDEN EFTER ÅLDER OCH KÖN I TÄTORTER MED MINST 200 INVÅNARE. VÄSTERNORRLANDS LÄN 264

281 265

282 TAB. 2 (forts.). FOLKMÄNGDEN EFTER ÅLDER OCH KÖN I TÄTORTER MED MINST 200 INVÅNARE. VÄSTERNORRLANDS OCH JÄMTLANDS LÄN 266

283 267

284 TAB. 2 (forts.). FOLKMÄNGDEN EFTER ÅLDER OCH KÖN I TÄTORTER MED MINST 200 INVÅNARE. JÄMTLANDS LÄN 268

285 269

286 TAB. 2 (forts.). FOLKMÄNGDEN EFTER ÅLDER OCH KÖN I TÄTORTER MED MINST 200 INVÅNARE. JÄMTLANDS OCH VÄSTERBOTTENS LÄN 270

287 271

288 TAB. 2 (forts.). FOLKMÄNGDEN EFTER ÅLDER OCH KÖN I TÄTORTER MED MINST 200 INVÅNARE. VÄSTERBOTTENS LÄN 272

289 273

290 TAB. 2 (forts.). FOLKMÄNGDEN EFTER ÅLDER OCH KÖN I TÄTORTER MED MINST 200 INVÅNARE. VÄSTERBOTTENS OCH NORRBOTTENS LÄN 274

291 Del av tätorten Slagnäs se Västerbottens län.

292 TAB. 2 (forts.). FOLKMÄNGDEN EFTER ÅLDER OCH KÖN I TÄTORTER MED MINST 200 INVÅNARE. NORRBOTTENS LÄN 276

293 277

295 1 P4 grand av tätortens betydande avstånd frän Kiruna stads huvudort har den ej räknats såsom förqrt. 279

297 På grund av tätortens betydands avstånd fr&n Kiruna stads huvudort har den ej räknats såsom förort. 281

298 282 Tab. 3. Folkmängden i städernas tät- och glesbebyggda områden, angränsande tätbebyggelse samt förorter den 31 december 1950 enligt indelningen den 1 januari 1952 Population in the densely and sparsely populated areas of towns, in the adjacent population clusters and in suburbs Såsom stads huvudort har räknats den helt eller delvis inom stadens administrativa område belägna tätort, i vilken stadens centrala bebyggelse ingår. Om minst en tredjedel av tätortens förvärvsarbetande befolkning har sin arbetsplats i annan stad, har dock tätorten räknats som förort till denna stad. Såsom förort till stad med huvudort har i regel räknats varje inom eller utanför stads administrativa område belägen tätort, vars förvärvsarbetande befolkning till minst en tredjedel har sin arbetsplats i staden. I några fall har befolkningen i glesbebyggda områden och utom stads administrativa område belägen del av huvudort redovisats, ehuru den ej uppgått till 200 invånare. Detta beror på inkorporeringar den 1 jan. 1952; tätorteavgränsningen ansluter sig nämligen av praktiska skäl till förhållandena den 31 dec I kol. 5 ingår även folkmängden i annan stads huvudort eller förorter. Kol. 9 utgör summan av kol. 3, 4, 7 och 8.

299 TAB. 3 (forts.). FOLKMÄNGDEN I STÄDERNAS TÄT- OCH GLESBEBYGGDA OMRÅDEN, ANGRÄNSANDE TÄTBEBYGGELSE SAMT FÖRORTER 283

300 284 TAB. 3 (forts.). FOLKMÄNGDEN I STÄDERNAS TÄT- OCH GLESBEBYGGDA OMRÅDEN, ANGRÄNSANDE TÄTBEBYGGELSE SAMT FÖRORTER

301 TAB. 3 (forts.). FOLKMÄNGDEN I STÄDERNAS TÄT- OCH GLESBEBYGGDA OMRÅDEN, ANGRÄNSANDE TÄTBEBYGGELSE SAMT FÖRORTER Fyrs tätorter i Kiruna stad, som äro belägna på betydande avstånd från stadens huvudort, ha ej räknats såsom förorter.

302 286 Tab. 4. Folkmängden efter ålder och kön i städernas huvudorter med tillhörande förorter den 31 december 1950 enligt indelningen den 1 januari 1952 Angående definition av begreppen huvudort och förort se tab. 3. Städerna Nacka, Sundbyberg, Solna, Djursholm och Lidingö ingå helt eller delvis i Stockholms huvudort med förorter.

303 287 Population in towns including the adjacent clusters and suburbs, by age and sex population

304 288 TAB. 4 (forts.). FOLKMÄNGDEN EFTER ÅLDER OCH KÖN I STÄDERNAS HUVUDORTER

305 MED TILLHÖRANDE FÖRORTER 289

306 290 TAB. 4 (forts.). FOLKMÄNGDEN EFTER ÅLDER OCH KÖN I STÄDERNAS HUVUDORTER

307 MED TILLHÖRANDE FÖRORTER

308 292 Tab. 5. Folkmängden i olika församlingstyper efter tätortsbefolkningens relativa storlek och den förvärvsarbetande befolkningens andel inom jordbruk med binäringar samt industri och hantverk (inräknat gruvbrytning), länsvis, den 31 december 1950 enligt indelningen den 1 januari 1952

309 293 Population in different types of parishes by the relative size of population in population clusters and by the number of the economically active population in agriculture, forestry, fishing, and in mining, manufacturing, construction etc.

310 294 TAB. 5 (forts.). FOLKMÄNGDEN I OLIKA FÖRSAMLINGSTYPER EFTER TÄTORTS- NINGENS ANDEL INOM JORDBRUK MED BINÄRINGAR SAMT INDUSTRI OCH

311 BEFOLKNINGENS RELATIVA STORLEK OCH DEN FÖRVÄRVSARBETANDE BEFOLK- HANTVERK (INRÄKNAT GRUVBRYTNING), LÄNSVIS 295

312 296 TAB. 5 (forts.). FOLKMÄNGDEN I OLIKA FÖRSAMLINGSTYPER EFTER TÄTORTS- NINGENS ANDEL INOM JORDBRUK MED BINÄRINGAR SAMT INDUSTRI OCH

313 BEFOLKNINGENS RELATIVA STORLEK OCH DEN FÖRVÄRVSARBETANDE BEFOLK- HANTVERK (INRÄKNAT GRUVBRYTNING), LÄNSVIS 297

314 298 Tab. 6. Folkmängden efter ålder i olika församlingstyper efter tätortsbefolkningens relativa storlek, länsvis, den 31 december 1950 enligt indelningen den 1 januari 1952

315 299 Population by age in different types of parishes by the relative size of population in population clusters

316 300 TAB. 6 (forts.) FOLKMÄNGDEN EFTER ÅLDER I OLIKA FÖRSAMLINGSTYPER EFTER

317 TÄTORTSBEFOLKNINGENS RELATIVA STORLEK, LÄNSVIS 301

318 302 TAB. 6 (forts.) FOLKMÄNGDEN EFTER ÅLDER I OLIKA FÖRSAMLINGSTYPER EFTER

319 TÄTORTSBEFOLKNINGENS RELATIVA STORLEK, LÄNSVIS 303

320 304 Tab. 7. Folkmängden efter ålder och kön i olika församlingstyper efter tätortsbefolkningens relativa storlek och den förvärvsarbetande befolkningens andel inom jordbruk med binäringar samt industri och hantverk (inräknat gruvbrytning) den 31 december 1950 enligt indelningen den 1 januari 1952

321 305 Population by age and sex in different types of parishes by the relative size of population in population clusters and by the number of the economically active population in agriculture, forestry, fishing, and in mining, manufacturing, construction etc.

322 306 TAB. 7 (forts.). FOLKMÄNGDEN EFTER ÅLDER OCH KÖN I OLIKA FÖRSAMLINGSTYPER BEFOLKNINGENS ANDEL INOM JORDBRUK MED BINÄRINGAR SAMT INDUSTRI OCH

323 EFTER TÄTORTSBEFOLKNINGENS RELATIVA STORLEK OCH DEN FÖRVÄRVSARBETANDE HANTVERK (INRÄKNAT GRUVBRYTNING)

325 EFTER TÄTORTSBEFOLKNINGENS RELATIVA STORLEK OCH DEN FÖRVÄRVSARBETANDE HANTVERK (INRÄKNAT GRUVBRYTNING) 309

332 Tab. 8. Förteckning över personer 100 år eller äldre den 31 december 1950 Lust of persons, 100 years old and over Tabellen innehåller uppgifter om dödsdata och dödsålder beträffande de personer, som avlidit före den II maj

333 317

334

335

336

337

338