Folk- och bostadsräkningarna

Transkript

1

2 INLEDNING TILL Folk- och bostadsräkningarna Folkräkningar utfördes under perioden vart tionde år och publicerades i Bidrag till Sveriges officiella statistik. A, Befolkningsstatistik (BiSOS A). Dessa är digitaliserade och finns på adressen: Därefter har resultaten från räkningarna ingått i serien Sveriges officiella statistik (SOS) till 1930 genomfördes räkningen vart tionde år och därefter vart femte år med undantag för Publikationerna har t o m 1960 benämnts Folkräkningen. De allmänna bostadsräkningarna utfördes , 1920, 1933, 1945 och År 1945 bar titeln Bostäder och hushåll till 1990 ägde Folk- och bostadsräkningen rum vart femte år. Folkräkningen den 31 december I, Areal och folkmängd inom särskilda förvaltningsområden m. m. Tätorter = Census of the population in I, Area and population in different administrative divisions etc. Population clusters. Digitaliserad av Statistiska centralbyrån (SCB) urn:nbn:se:scb-fob-1950_1

3 SVERIGES OFFICIELLA STATISTIK FOLKMÄNGDEN OCH DESS FÖRÄNDRINGAR FOLKRÄKNINGEN DEN 31 DECEMBER 1950 AV STATISTISKA CENTRALBYRÅN I. AREAL OCH FOLKMÄNGD INOM SÄRSKILDA FÖRVALTNINGSOMRÅDEN M. M. TÄTORTER STOCKHOLM 1952 KUNGL. BOKTRYCKERIET. P. A. NORSTEDT & SÖNER

4 OFFICIAL STATISTICS OF SWEDEN POPULATION AND VITAL STATISTICS CENSUS OF THE POPULATION IN 1950 BY THE CENTRAL BUREAU OF STATISTICS I. AREA AND POPULATION IN DIFFERENT ADMINISTRATIVE DIVISIONS ETC. POPULATION CLUSTERS

5 Till KONUNGEN. Statistiska centralbyrån får härmed överlämna första delen av sin redogörelse för 1950 års allmänna folkräkning. Det avsnitt av redogörelsen, som avser tätorterna, har utarbetats av t. f. förste aktuarien Folke Lublin. Stockholm den 19 maj IVAR UHNBOM Underdånigst KARIN KOCK Ture Widstam

6

7 V Innehållsförteckning. Text. Sid. Inledning 1* I. Rikets areal, folkmängd och folkmängdstäthet 3* II. Kommunala, judiciella och administrativa indelningar 6* Kommunindelningsreformen 6* Kommun- och församlingsindelningen 7* Landskommuner och städer 8* Municipalsamhällen 18* Domsagor och tingslag 20* Landsfiskalsdistrikt 21* Fögderier 22* Kommunalförbund 22* Landstingsområden 23* Hushållningssällskapsområden 23* Län 24* Landskap 24* III. Ecklesiastika indelningar 26* Församlingar 26* Kyrkobokföringsdistrikt 28* Pastorat 29* Kontrakt 30* Stift 31* Skoldistrikt 31* IV. Indelningar i naturliga områden m. m 31* Tätorter 31* Naturliga jordbruksområden 48* Större öar 49* V. Bestämning av befolkningstyngdpunkten i Sverige 50* VI. Befolkningens fördelning efter kön och civilstånd 52* Proportionen mellan könen 53* Fördelningen efter civilstånd 54* Barn under 15 år 57* VII. Register 57* Tabeller. Tab. 1. Areal, folkmängd efter kön och civilstånd samt folkmängdstäthet i domsagor, kommuner, församlingar, kyrkobokföringsdistrikt och municipalsamhällen, länsvis, den 31 december 1950 enligt indelningen den 1 januari Tab. 2. Areal, folkmängd efter kön och civilstånd samt folkmängdstäthet i vissa kommuner, församlingar, kyrkobokföringsdistrikt och municipalsamhällen den 31 december 1950 enligt indelningen den 1 januari Tab. 3. Kommuner, landareal, folkmängd och folkmängdstäthet i landsfiskalsdistrikt den 31 december 1950 enligt indelningen den 1 januari Tab. 4. Kommuner, landareal, folkmängd och folkmängdstäthet i fögderier den 31 december 1950 enligt indelningen den 1 januari Tab. 5. Landareal och folkmängd inom kommunalförbund den 31 december 1950 enligt indelningen den 1 januari

8 VI Tab. 6. Areal, folkmängd och folkmängdstäthet i landstingsområden den 31 december 1950 enligt indelningen den 1 januari Tab. 7. Areal, folkmängd och folkmängdstäthet i hushållningssällskapsområden den 31 december 1950 enligt indelningen den 1 januari Tab. 8. Areal, folkmängd och folkmängdstäthet i landskapen den 31 december Tab. 9. Antal kommuner, landareal, folkmängd efter kön och civilstånd samt folkmängdstäthet, länsvis, den 31 december Tab. 10. Landareal och folkmängd i pastorat, kontrakt och stift den 31 december 1950 enligt indelningen den 1 januari Tab. 11. Landareal och folkmängd den 31 december 1950 inom sådana skoldistrikt, som omfatta antingen del av kommun eller mer än en kommun, enligt indelningen den 1 januari Tab. 12. Tätorter med minst 200 invånare den 31 december 1950 enligt indelningen den 1 januari Tab. 13. Folkmängd efter kön och civilstånd inom tätbebyggelse resp. glesbebyggelse, länsvis, den 31 december 1950 enligt indelningen den 1 januari Tab. 14. Landareal, folkmängd efter kön och civilstånd samt folkmängdstäthet inom naturliga jordbruksområden och större produktionsområden den 31 december 1950 enligt indelningen den 1 januari Tab. 15. Större öars areal, folkmängd och folkmängdstäthet den 31 december Tab. 16. Befolkningstyngdpunkten den 31 december 1950 och dennas förskjutning under åren Register 251 Sid. Text. Contents. Introduction 1* I. Area, population and density of population 3* II. Communal, judicial and administrative divisions 6* The reform of the division of communities 6* Division of communities and parishes 7* Rural communities and towns 8* Municipal communities 18* Judicial districts and assize divisions 20* Constabulary districts 21* Bailiwicks 22* Communal associations 22* Districts of county councils 23* Districts of ruraleconomy associations 23* Counties 24* Provinces 24* III. Ecclesiastical divisions 26* Parishes 26* Districts of parish register 28* Parson's districts 29* Deaneries 30* Dioceses 31* Elementary school districts 31* Page

9 Page IV. Division by natural districts etc 31* Population clusters 31* Uniform agricultural regions 48* Islands of 10 km 2 and over 49* V. Determination of»centre of population» in Sweden 50* VI. Population by sex and marital status 52* Proportion between sexes 53* Division by marital status 54* Children under 15 years 57* VII. Index 57* Tables. Tab. 1. Area, population by sex and marital status and density of population in judicial districts, communities, parishes, districts of parish register and municipal communities, by county, on December according to the division in force on January Tab. 2. Area, population by sex and marital status, density of population within certain communities, parishes, districts of parish register and municipal communities on December according to the division in force on January Tab. 3. Communities, land area, population and density of population within constabulary districts on December according to the division in force on January Tab. 4. Communities, land area, population and density of population within bailiwicks on December according to the division in force on January Tab. 5. Land area and population within communal associations on December according to the division in force on January Tab. 6. Area, population and density of population in the districts of county councils on December according to the division in force on January Tab. 7. Area, population and density of population in the districts of rural economy associations on December according to the division in force on January Tab. 8. Area, population and density of population in the provinces on December Tab. 9. Number of communities, land area, population by sex and marital status, density of population, by county, on December Tab. 10. Land area and population in parson's districts, deaneries and dioceses on December according to the division in force on January Tab. 11. Land area and population on December in those elementary school districts which are composed of a part of a community or more than one community according to the division in force on January Tab. 12. Population clusters with at least 200 inhabitants on December according to the division in force on January Tab. 13. Population by sex and marital status within population clusters as well as in sparsely populated areas, by county, on December according to the division in force on January Tab. 14. Land area, population by sex and marital status and density of population within uniform agricultural and production regions on December according to the division in force on January Tab. 15. Area of islands of at least 10 km 2, population and density of population on December Tab. 16.»Centre of population» on December and its displacement during the years Index 251 VII

10 VIII Antal Areal Translation of frequently occurring Swedish words in the tables. Number Läge Situation Area Län County Barn under 15 år... Children under 15 years Båda könen Both sexes Civilstånd Domsagor Därav land Marital status Judicial districts Thereof land Folkmängd Population Folkmängdstäthet... Density of population Frånskilda Divorced Fögderier Bailiwicks Församlingar Parishes Förut gifta Widowed or divorced Gifta Glesbebyggelse Hela arealen Hela riket Hushållningssällskapsområden.'.'. Invånare på km 2 Married Sparsely populated area Total area The whole country Districts of rural economy associations Inhabitants per km' Kommunalförbund... Communal associations Kommuner Communities Kontrakt Deaneries Kvinnor Females Kyrkobokföringsdistrikt Districts of parish register Köpingar Market towns Land Country Landsbygd(en) Rural districts Landsfiskalsdistrikt... Constabulary districts Landskap Provinces Landskommuner Rural communities Landstingsområden... Districts of county councils Municipalsamhällen... Municipal communities Män Males Xaturliga jordbruksområden Pastorat Uniform agricultural regions Parson's districts Samtliga Total Skoldistrikt Elementary school districts Stift Dioceses Städer med minst inv Towns with at least inhabitants Städer med under inv Towns with less than inhabitants Större öar Islands of at least 10 km 2 Summa Total Tingslag Assize divisions Tätbebyggelse Densely populated area Tätorter med mindre än 500 inv Population dusters with less than 500 inhabitants Tätorter med minst 500 inv Population dusters with at least 500 inhabitants Vatten Vuxna ogifta Änklingar Änkor Water Adult singles Widowers Widows Symboler använda i tabellerna. Repetition Intet finnes att redovisa För litet för att upptagas Uppgift ej tillgänglig Logiskt omöjlig uppgift Preliminär uppgift Explanation of symbols. Repetition Magnitude nil Magnitude less than half of unit employed Data not available Category not applicable Provisional or estimated figure

11 IX Summary. In the first part of the present report of 1950 on the census of population, are treated chiefly the questions of area, population and density of population within the communal, judicial, administrative and ecclesiastical districts, as well as within the uniform agricultural regions and the islands of at least 10 km 2. It deals also with the population in agglomerations and sparsely populated areas. By a new division of communities which came into force on January radical changes occurred, which influenced other divisions as well. The tables in this report refer as a rule to the division of the country at the last-mentioned time which lies one year after the census. According to the results of the census, published here, which are to be considered preliminary, the population of this country amounted to persons on December The population is since 1945 increased by 5-5 %; this increase is somewhat higher than that of the preceding five year period. The area of the whole country is, according to the latest land survey km 2, of which the land area is km 2 and the water km 2. The density of population is thus 15-6 persons per km 2 ; if the population should be shown in relation to the land area only, which method of calculation is generally used in Sweden, its density would amount to 17-1 persons per km 2. The density of population is however highly varying in different parts of the country. In the furthest northern county of Sweden,»Norrbottens län», the population density amounts to 2-4 inhabitants only per km 2 of the land area, but in the furthest southern county,»malmöhus lan» to 122 inhabitants per km 2 of the land area. The people in population clusters with at least 200 inhabitants amounted to persons i. e % of the total population of the country. The number of such population clusters (towns, market towns, municipal communities and non-administrative agglomerations) was Of these had 269 at least inhabitants, 711 between 500 and inhabitants and less than 500 inhabitants. The proportion by sex shows a surplus of women with women to men. This surplus is limited to the population clusters, where it amounts to :1 000, while a shortage is evident in sparsely populated districts (907 :1 000). According to the marital status, the population is divided as follows: 46-2 % married people, 23-4 % single, by 15 years of age and over, 23-4 % children under 15 years, 5-6 % widowers and widows and 1-4 % divorced people. The division of marital status shows certain important changes during the previous five year period. If the comparison should be limited to the population over 15 years, it would show that the married people has increased from 57-2 % in the year 1945 to 60-3 % which is a far greater figure than any that has ever been registered in our country's statistics. The single people show a contrary development, thus a decrease from 34-1 % in the year 1945 to 30-6 %. The proportion of sexes among single people aged 15 and over is of special interest. A considerable shortage of women among them (887 :1 000) is now observed. The contrast is in this connection however noteworthy between the population in population clusters witch have a surplus of females with women to 1000 men among single people over 15 years and the population in sparsely populated areas with such a considerable shortage of women as 638 women to men within the said population group.

12

13 Inledning. Jämlikt nådiga kungörelsen den 4 november 1859 åligger det statistiska centralbyrån att verkställa allmän folkräkning vart femte år. Därigenom att Kungl. Maj:t medgivit inställandet av varannan folkräkning, ägde emellertid under åren folkräkning rum endast vart tionde år. Folkräkningen den 31 december 1950 utföres efter en av statistiska centralbyrån den 29 november 1949 framlagd samt av regering och riksdag godkänd plan. Den upptager ett färre antal programpunkter än närmast föregående folkräkning och har huvudvikten lagd på redovisning av yrkes- och åldersfördelningen. Folkräkningen omfattar en total och en partiell del. Den totala räkningen omfattar sådana grenar, där huvudändamålet är att genom direkt räkning fastställa en befolkningsgrupps antal och en differentierad uppdelning i regionalt eller annat avseende förutsattes. Den partiella räkningen syftar bl. a. till att på grundval av ett representativt urval av befolkningen på ett tidigt stadium lämna uppgifter, som belysa utvecklingen, innan den tidskrävande totala bearbetningen av materialet föreligger. Även folkräkningens inkomst- och förmögenhetsundersökningar komma enligt folkräkningsplanen att utföras enligt partiell metod. Vid 1950 års folkräkning har prövats en ny metod för införskaffande av grundmaterialet. Medan folkräkningarna tidigare byggde på utdrag ur församlingsboken och mantalsuppgifterna, har det nya tillvägagångssättet gått ut på att ersätta församlingsboksutdragen såsom grundmaterial med mantalslängden. Någon ändring i fråga om införskaffandet av yrkesuppgifterna har omläggningen ej inneburit, utan beträffande dem har man liksom förut varit hänvisad till mantalsuppgifterna. Dessa ha förutom för yrkesstatistiken legat till grund för statistiken över hushåll. Ett särskilt exemplar av mantalslängden har för folkräkningens genomförande ställts till statistiska centralbyråns disposition. Då emellertid mantalslängden icke upptager folkmängden vid folkräkningstidpunkten den 31 december 1950 utan anger ställningen den 1 november samma år, har en framskrivning av mantalslängdens personbestånd till den 31 december 1950 verkställts genom pastorsämbetenas försorg (i Stockholm av mantalsverket). De ändringar, som därvid införts i längderna, gälla i huvudsak komplettering med uppgifter om födda och inflyttade samt korrigering med hänsyn till dödsfall och utflyttning, varjämte civilståndsuppgifterna justerats i fråga om personer, för vilka ändring inträtt under tiden 2 november 31 december Till följd av det nya materialet för folkräkningen råder ej exakt överensstämmelse mellan den kyrkoskrivna folkmängden och den vid folkräkningen

14 2* INLEDNING. redovisade. De skiljaktigheter, som finnas, ligga dock inom mycket snäva gränser. I allmänhet torde dylika fall vara att återföra till faktiska flyttningar, som registrerats vid mantalsskrivningen men ej blivit kyrkobokförda före mantalslängdens tryckning. En annan anledning till skiljaktigheter av berörd art är att personer, vilka under såväl år 1949 som år 1950 varit frånvarande vid mantalsskrivningen, icke äro medräknade vid folkräkningen, enär de ej äro upptagna i mantalslängden; de ingå emellertid i den kyrkoskrivna befolkningen vid 1950 års slut, eftersom de först under år 1951 överförts till bok över obefintliga. Redogörelsen för 1950 års allmänna folkräkning kommer i likhet med redogörelserna för föregående folkräkningar att uppdelas på flera volymer. Den första delen, som härmed framlägges, tillhör den totala räkningen. Den innehåller liksom 1945 års folkräknings första del i främsta rummet uppgifter om areal och folkmängd för rikets kommunala, judiciella, administrativa och ecklesiastika förvaltningsområden, varjämte en redogörelse lämnas lör folkmängden inom tätorter enligt i jämförelse med föregående folkräkning delvis ändrade principer. Genomgripande indelningsändringar i form av en ny kommunindelning, som medförde återverkningar även på flera andra indelningar, trädde i kraft den 1 januari Det har synts angeläget att anknyta redovisningen till den efter kommunindelningsreformen gällande indelningen, och av denna anledning redovisa de i föreliggande berättelse publicerade tabellerna i allmänhet indelningen vid en tidpunkt, som ligger ett år efter folkräkningstillfället. För att tillgodose behovet av uppgifter avseende indelningen den 1 januari 1951 har emellertid länstabellen (tab. 9) kompletterats med en redovisning gällande sistnämnda tidpunkt. I fråga om mindre områden, såsom kommuner och församlingar, kunna uppgifter enligt indelningen den 1 januari 1951 erhållas ur tab. 1 och tab. 2. Den förra tabellen redovisar visserligen folkmängden enligt indelningen den 1 januari 1952, men i de fall denna skiljer sig från indelningen ett år tidigare, framgår detta av till tabellen fogade anmärkningar. Flertalet av de kommuner, som på grund av kommunindelningsreformen uppgått i andra, större kommuner, finnas alltjämt kvar såsom församlingar och redovisas i denna sin egenskap i tabellen. En komplettering till nämnda tabell bildar tab. 2, vilken redovisar sådana kommuner, församlingar m. fl., som på grund av indelningsändring erhållit annan omfattning eller upphört den 1 januari 1952 och beträffande vilka uppgifter om folkmängden och dennas fördelning efter kön och civilstånd den 1 januari 1951 ej framgå av tab. 1. Efter kommunindelningsreformen sammanfalla ej längre häradsgränserna med kommungränserna. Då någon ny häradsindelning enligt Kungl. Maj :ts beslut icke skall komina till stånd, har den förutvarande uppställningen av landskommunerna efter härad frångåtts i denna redogörelse. Landskommunerna ha efter samråd med andra myndigheter ordnats enligt den ändrade domsago- och landsfiskalsdistriktsindelningen samt i övrigt efter geografiska grunder på så sätt, att till varandra gränsande kommuner så-

15 RIKETS AREAL, FOLKMÄNGD OCH FOLKMÄNGDSTÄTHET. 3* vitt möjligt upptagits i följd. Bortsett från häradsindelningen innehåller berättelsen samma redovisningar av förekommande indelningar, som lämnats i motsvarande redogörelse för 1945 års folkräkning. Det är att observera, att de i berättelsen redovisade uppgifterna om folkmängden och dennas fördelning äro preliminära. I vissa tabeller lämnas uppgifter om antalet barn under 15 år. Någon fördelning av denna åldersgrupp efter kön har av utrymmesskäl ej kunnat publiceras i tab. 1 för de olika domsagorna, kommunerna, församlingarna m. fl., men därigenom att fördelning efter kön lämnas beträffande var och en av de nämnda regionala enheternas hela folkmängd, vuxna ogifta samt förut gifta, och då de gifta fördela sig i det närmaste jämnt å båda könen, kan en approximativ uppgift framräknas om antalet gossar och antalet flickor under 15 år för varje kommun, församling och municipalsamhälle. Fördelning av barn under 15 år samt gifta personer efter kön och uppdelning av de förut gifta å änklingar och änkor samt frånskilda i varje kommun, församling etc. kan för övrigt erhållas ur tabeller, som finnas tillgängliga i manuskript i statistiska centralbyrån. Fullständig civilståndsuppdelning f ramlägges i denna berättelse länsvis i tab. 9. En utvidgning har i jämförelse med år 1945 ägt rum i fråga om redovisningen av folkmängden i tätorter, vilken i tab. 12 fördelats på samma sätt som i tab. 1. Även här gäller, att fördelning av barn under 15 år och gifta personer efter kön samt uppdelning av förut gifta personer å änklingar, änkor och frånskilda kan beträffande de olika tätorterna erhållas ur manuskripttabeller i statistiska centralbyrån. I tab. 13 har framlagts en fullständig köns- och civilståndsredovisning inom tätbebyggelse resp. glesbebyggelse i varje län. I. Rikets areal, folkmängd och folkmängdstäthet. I denna, berättelse meddelas liksom vid alla folkräkningar från och med år 1880 uppgifter om arealen för landets olika förvaltningsområden. Statistiska centralbyrån har nedlagt mycket arbete på att inhämta så tillförlitliga arealuppgifter som möjligt vid gränsregleringar och inkorporeringar. Sedan år 1945 ha nya arealuppgifter erhållits för Östergötlands län, vilka grunda sig på under de senaste åren verkställda mätningar och upprättade kartor. I några fall äro arealuppgifterna osäkra, och detta har i tab. 1 utmärkts med ett f framför uppgifterna. Rikets areal, som vid 1945 års folkräkning angavs till km 2, utgör enligt senaste beräkningar ii km 2 med inräknande av insjöar och rinnande vatten men icke av havets vikar och sund. Denna senare arealuppgift grundar sig beträffande sexton län samt Stockholms stad på den ekonomiska kartläggningen i skalorna 1: och 1: och för övriga län på de topografiska kartorna i skalorna 1: och 1: Av totalarealen utgör km- eller 91 4 % land och km 2 vatten.

16 4* RIKETS AREAL, FOLKMÄNGD OCH FOLKMÄNGDSTÄTHET. Tab. A. Arealen länsvis aren 1946 och 1952 jämte uppgift om för dess bestämmande använda kartor. De särskilda länens arealtal, sådana de beräknats för åren 1946 och 1952, ävensom de för arealberäkningen använda kartorna framgå av tab. A. Sedan föregående folkräkning ha i vissa fall områdesregleringar ägt rum mellan länen, bland annat i samband med kommunindelningsreformen, varvid kommuner överflyttades från ett län till ett annat. I anmärkningarna till tab. A redogöres för orsakerna till skillnaderna i arealuppgifterna för de olika länen i jämförelse med år Den för år 1952 beräknade arealen i hela riket överstiger motsvarande för år 1946 med km 2 eller knappt 01 /oo- ökningen beror huvudsakligen på att den genom om- J ) El = Rikets allmänna kartverks ekonomiska kartor i skalan 1 :10 000, E2 = Ekonomiska kartverkets eller rikets allmänna kartverks kartor i skalan 1 : , Gl = Generalstabens kartor i skalan 1: , G2 = Generalstabens kartor i skalan 1 : ') Skillnaden beror på, dels överflyttning mellan Stockholms stad och Stookholms län, dels justering av vissa arealuppgifter.») Skillnaden beror på dels överflyttning mellan Stockholms län och Stockholms stad, resp. Uppsala län, dels justering av vissa arealuppgifter. ') Skillnaden beror på överflyttning mellan länen. ) Skillnaden beror på ommätning av länet. ) Skillnaden beror på dels överflyttning mellan länen, dels justering av vissa arealuppgifter. ') I några fall stomkartor. ) Större delen av länet. ) Länets kuststräcka.

17 RIKETS AREAL, FOLKMÄNGD OCH FOLKMÄNGDSTÄTHET. 5* mätningen av Östergötlands län erhållna arealen överstiger den gamla. Ännu återstå åtskilliga län, vilkas arealuppgifter äro mycket gamla, varför de här angivna arealsiffrorna för dessa län och för riket i dess helhet icke kunna göra anspråk på att vara fullt tillfredsställande. I synnerhet i fråga om de län, där ekonomisk kartläggning ännu ej ägt rum, bliva med nödvändighet arealuppgifterna icke fullt exakta. Den beräknade totalarealen är, som nämnts, något större än den vid föregående folkräkning beräknade. Landarealen har ökats med km 2, medan vattenarealen minskats med km 2.1 vissa trakter har förhållandet mellan land- och vattenareal undergått en icke alldeles oväsentlig förskjutning genom sjösänkningar, torrläggningar och utfyilningar, men säkra arealuppgifter härom ha ej alltid kunnat erhållas. Såsom av tab. A framgår, är de stora mellansvenska sjöarnas areal icke uppdelad på de olika länen. För dessa sjöar lämnas samma arealuppgifter som i redogörelsen för 1945 års folkräkning. De största sjöarna näst efter de fyra stora mellansvenska med en areal av minst 100 km 2 äro enligt uppgifter från Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut följande: Rikets folkmängd uppgick den 31 december 1950 till personer. Detta innebär en ökning sedan år 1945 med eller 5-5 %. Av folkmängden voro enligt indelningen den 1 januari personer bosatta på landsbygden och i städerna. Landsbygdsbefolkningen, varmed i detta sammanhang avses den å landsbygden enligt den administrativa indelningen bosatta befolkningen, uppgick sålunda till 52-5 % av rikets folkmängd, vilket utgör en ganska betydande nedgång sedan år 1945, då 57-7 % av rikets befolkning voro bosatta på landsbygden. Beträffande befolkningens fördelning efter kön och civilstånd hänvisas till kap. VI. Vid beräkning av folkmängdstätheten eller det tal, vilket angiver, huru många personer som inom ett område bo på en viss ytenhet, brukar man i de flesta länder lägga områdets areal i dess helhet till grund, således med inräknande av därinom befintliga sjöar och andra vattendrag, men i Sverige däremot, där innanvattnen utgöra en rätt stor del av hela ytan, bestämmes folkmängdstätheten vanligen på grundval endast av landarealen. Skillnaden mellan de tal, som erhållas, allteftersom det ena eller andra beräkningssättet användes, kan för vissa områden bliva ganska stor. Folkmängdstätheten redovisas i flertalet tabeller i denna berättelse och angiver då alltid antalet invånare på varje km 2 land utom beträffande tab. 15 över större öar, där folkmängdstätheten beräknats utan avdrag för insjöar.

18 6* KOMMUNALA, JUDICIELLA OCH ADMINISTRATIVA INDELNINGAR. Sverige har näst Island, Norge och Finland den lägsta folkmängdstätheten i Europa. Den utgör nämligen 17 i invånare per km 2 land mot I62 vid 1945 års folkräkning. Beräknas folkmängdstätheten å hela arealen, land och vatten, uppgår den till 15 6 invånare per km- mot 14 8 år II. Kommunala, judiciella och administrativa indelningar. Kommunindelningsreformen. Den 1 januari 1952 trädde en ny indelning av rikets kommuner i kraft, som för landsbygdens vidkommande var av genomgripande betydelse. Den dittillsvarande kommunindelningen på landsbygden tillskapades genom 1862 års kommunlagstiftning och byggde i allt väsentligt på den gamla sockenindelningen, vilken i sin tur var av kyrkligt ursprung. Genom sin omedelbara anknytning till sockenindelningen kännetecknades den förutvarande kommunindelningen på landsbygden av stark splittring. Ett stort antal kommuner, i synnerhet i vissa delar av landet, voro mycket små enheter med ringa folkmängd, mot vilka andra kommuner med vidsträckt areal och talrik folkmängd bildade en stark kontrast. Av dessa och andra skäl voro kommunernas ekonomiska resurser sinsemellan mycket växlande. Olägenheterna av att många kommuner från början voro föga bärkraftiga enheter, skärptes allt mer genom landsbygdens avfolkning. Samtidigt ställde samhällslivets omgestaltning på olika områden ökade krav på kommunerna och framtvingade slutligen en revision av den kommunala indelningen. Vid 1946 års riksdag fattades principbeslut om genomförande av en ny kommunindelning. Denna indelning var ursprungligen avsedd att träda i kraft den 1 januari 1950, vilken tidpunkt dock måste uppskjutas två år. Den nya kommunindelningen innebär, att antalet kommuner i landet minskats från år 1951 till år Kommunerna enligt indelningen sistnämnda år fördela sig med 133 på städer, 88 på köpingskommuner och 816 på egentliga landskommuner. Städernas antal är oförändrat 133, och köpingskommunerna ha till antalet ökats med 4, medan däremot de egentliga landskommunerna minskats med Sedan föregående folkräkning, avseende indelningen den 1 januari 1946, har städernas antal ökats med 8 och antalet köpingar med 24 men antalet egentliga landskommuner nedgått med Av de förutvarande landskommunerna ha 44 helt och 15 delvis införlivats med städer, medan alltjämt helt tillhöra landsbygden. I fråga om 368 landskommuner gäller, att de ej ha undergått någon förändring genom kommunindelningsreformen. Bland dem ingå samtliga kommuner i Västerbottens och Norrbottens län, vilka ej omfattats av den nya kommunindelningen. Återstående 536 landskommuner fördela sig med hänsyn till antalet i dem ingående förutvarande kommuner på följande sätt:

19 KOMMUN- OCH FÖRSAMLINGSINDELNINGEN. 7* Som framgår av ovanstående sammanställning, består en av de nya kommunerna (Romakloster i Gotlands län) av icke mindre än 18 förutvarande kommuner, en (Vårgårda i Älvsborgs län) av 17 odelade förutvarande kommuner samt två (Gäsene och Redväg i sistnämnda län) av 16 förutvarande kommuner. Det län, som starkast berörts av kommunindelningsreformen, är Gotlands län, där ingen landskommun kvarstår i oförändrat skick den 1 januari I övrigt kan nämnas, att av Skaraborgs län 258 förutvarande landskommuner endast 5 kvarstå oförändrade och av Malmöhus läns 233 landskommuner blott 10. Kommun- och församlingsindelningen. Före kommunindelningsreformens ikraftträdande sammanföll i regel på landsbygden kommunen med den lika benämnda territorialförsamlingen ävensom med jordregistersocknen resp. fastighetsregisterköpingen. Åtskilliga undantag från denna regel förekommo, i det att ett antal kommuner omfattade två eller flera församlingar helt eller delvis. Å andra sidan omfattade ett antal församlingar helt eller delvis flera kommuner. Sedan den nya kommunindelningen trätt i kraft, omfattar en kommun i allmänhet mer än en församling. Endast i städer och köpingar är det alltjämt vanligast, att kommun- och församlingsgränserna sammanfalla. Sålunda omfatta 84 städer eller närmare två tredjedelar av samtliga endast en territoriell församling, vilket även är fallet med 66 köpingar eller tre fjärdedelar av samtliga. Bland de egentliga landskommunerna däremot sammanfaller kommunen med territorialförsamlingen endast i 284 fall eller drygt en tredjedel av antalet egentliga landskommuner. Dessa förhållanden belysas närmare av följande sammanställning. 2 5/.304S

20 8* KOMMUNALA, JUDICIELLA OCH ADMINISTRATIVA INDELNINGAR. Alltjämt förekommer det ett antal fall, då en församling omfattar två eller flera kommuner helt eller delvis. Detta är förhållandet med 46 församlingar. Av dessa bestå 31 helt eller delvis av köpingskommun och egentlig landskommun, 11 av stad och egentlig landskommun, 1 av två städer, 1 av två köpingar, 1 av två egentliga landskommuner och 1 av en stad och två köpingar. Av städerna omfatta 12 endast del av församling. Detsamma är förhållandet med 33 av de köpingar, som bilda egna kommuner. I detta sammanhang kan nämnas, att tre köpingar ej utgöra egna kommuner (jfr sid. 18*). Landskommuner och städer. För de särskilda landskommunernas och städernas areal och folkmängd redogöres i tab. 1, vilken redovisar indelningen den 1 januari 1952, samt i tab. 2, som lämnar kompletterande uppgifter enligt indelningen den 1 januari 1951 i de fall den senare ej framgår av den förstnämnda tabellen. I tab. B och C har kommunindelningen på landsbygden före och efter kommunindelningsreformen blivit belyst. Den förra tabellen redovisar kommunerna efter landarealens storlek och den senare efter folkmängden. Landskommunernas areal har i allmänhet starkt vidgats genom den nya kommunindelningen. Före kommunindelningsreformens genomförande hade landskommunerna en medelstorlek av km 2 ; efter den nya kommunindelningen steg den genomsnittliga storleken till km 2. I omkring två tredjedelar av de förutvarande landskommunerna understeg landarealen 80 km 2. Av landskommunerna enligt den nya kommunindelningen ha däremot endast 17-8 % en areal av denna storleksordning. Inemot hälften av de nya landskommunerna räkna en landareal av mellan 150 och 500 km 2. Även efter kommunindelningsreformen finnas emellertid landskommuner med jämförelsevis liten areal. Sålunda ha 28 landskommuner en areal understi-

21 Tab. B. Landskommuner 1 ), fördelade efter landarealen lånsvis enligt indelningen den 1 jan resp LANDSKOMMUNER OCH STÄDER. 1) Såväl egentliga landskommuner som köpingskommuner. 9*

22 Tab. C. Landskommuner 1 ), fördelade efter folkmängden länsvis enligt indelningen den 1 jan resp * KOMMUNALA, JUDICIELLA OCH ADMINISTRATIVA INDELNINGAR. 1) Såväl egentliga landskommuner som köpingskommuner.

23 LANDSKOMMUNER OCH STÄDER. 11* Tab. D. Landskommunernas 1 ) landareal och folkmängd i medeltal länsvis enligt indelningen den 1 jan resp gande 10 km 2 ; av dessa kommuner äro 24 köpingar, medan de återstående utgöras av kommuner, som till följd av silt läge eller av andra skäl icke sammanslagits med andra kommuner vid kommunindelningsreformen. Ju längre man kommer norrut, desto större äro i allmänhet kommunerna. Såsom tab. D visar, utgör medelstorleken av en landskommun i Malmöhus län 7135 km 2 men i Norrbottens län km 2. Den största kommunen är Jokkmokk med en areal av km 2. Därnäst i storlek komma Gällivare, Arjeplog och Vilhelmina. Minst av landskommunerna är Vinslövs köping, 234 km 2. Vad köpingskommunerna angår, är landarealen i allmänhet liten i jämförelse med de egentliga landskommunernas areal. Medan dessa ha en medelareal av km 2, utgör köpingskommunernas medelareal endast km 2. Jämfört med förhållandena vid föregående folkräkning har emellertid en betydande utvidgning av köpingskommunerna ägt rum, såsom nedanstående sammanställning utvisar. Den minsta köpingskommunen är, som ovan nämnts, föga mer än 2 km 2. Den största arealen har Hällefors med km 2. ') Såväl egentliga landskommuner som köpingskommuner. 2 ) Enligt indelningen den 1 jan

24 12* KOMMUNALA, JUDICIELLA OCH ADMINISTRATIVA INDELNINGAR. Antalet invånare i medeltal per landskommun uppgick år 1951 till men steg efter kommunindelningsreformen till Under den gamla kommunindelningens tid voro växlingarna emellertid betydande i olika delar av landet. I synnerhet på Gotland, i Malmöhus län och i Västergötland voro de små kommunerna med ett ringa antal invånare talrika. Icke mindre än 153 landskommuner hade ett invånarantal understigande 250 personer. Den minsta folkmängden hade Skeglinge i Malmöhus län med 68 invånare, Norra Säm (71) och Södra Vånga (86) i Älvsborgs län samt Holm (87) i Uppsala län. Småkommunernas antal tenderade att ökas för varje folkräkning. Antalet landskommuner med under 500 invånare steg sålunda från 450 vid 1930 års folkräkning till 550 vid 1945 års folkräkning och 587 år Efter kommunindelningsreformen ha över hälften av landskommunerna ett invånarantal av mellan och personer. Endast i ett län, Hallands, understiger medeltalet invånare per landskommun personer. Högst är detta medeltal i norrlandslänen med undantag för Jämtlands län. Den folkrikaste av landskommunerna är numera Gällivare med invånare, närmast följd av Huddinge (21 077) och Skellefteå landskommun (20 368). Endast i tre kommuner understiger folkmängden 1000 personer, nämligen i Holmön, som har 294 invånare, S:t Ibb (725) och Hotagen (963). Köpingskommunernas folkmängd är även efter kommunindelningsreformen i allmänhet större än de egentliga landskommunernas. De förra ha sålunda ett invånarantal av i medeltal personer mot i de egentliga landskommunerna. Folkrikast av köpingarna är Sollentuna med invånare, varefter följa Finspång (12 749), Skön (11 153) och Täby (10 305). Minsta folkmängden ha Svegs och Markaryds köpingar med resp och invånare. Köpingskommunernas sammanlagda folkmängd uppgår till personer. Sedan år 1945 ha åtta städer tillkommit, nämligen Nacka, Oxelösund, Flen, Sävsjö, Hagfors, Säffle, Kramfors och Kiruna. Städerna visa stora variationer i fråga om ytvidden. Dessa olikheter bero icke blott på det egentliga stadsplaneområdets olika storlek utan även och i ännu högre grad på den olika utsträckningen av städernas ytterområden, som under senare tid i många fall utvidgats genom större eller mindre inkorporeringar. Efter tillkomsten av Kiruna stad och sedan ett antal till stor del glesbebyggda landskommuner genom kommunindelningsreformen blivit införlivade med städer har städernas landareal i det närmaste femdubblats. Den utan jämförelse största av rikets städer är Kiruna med io km 2 landareal, som till och med är större än hela landskapet Upplands. Närmast komma Karlskoga, Sollefteå, Askersund, Kristinehamn, Norrköping och Kramfors i nämnd ordning. Minst är liksom vid föregående folkräkning östhammar med 1 44 km 2. För städernas fördelning efter landareal länsvis redogöres i tab. E, av vilken framgår, att i omkring två femtedelar av rikets städer landarealen understiger 30 km-'; detta var förhållandet med ungefär två tredjedelar av städerna år 1945.

25 LANDSKOMMUNER OCH STÄDER. Tab. E. Städer, fördelade efter landarealen länsvis. 13* Nedanstående översikt visar städernas fördelning efter folkmängden åren Sedan år 1945 föreligger en stark ökning för de medelstora städerna med mellan och invånare. Fördelas hela stadsbefolkningen, personer, på de 133 städerna, komma i medeltal på var och en av dem personer. Stockholm har den största folkmängden, personer, och Skanör med Falsterbo den mins- ) Enligt indelningen den 1 jan

26 14* KOMMUNALA, JUDICIELLA OCH ADMINISTRATIVA INDELNINGAR. Tab. F. Städer, fördelade efter folkmängden länsvis. ta, personer. Närmast efter Stockholm med hänsyn till folkmängden komma Göteborg, Malmö, Norrköping, Hälsingborg, Örebro, Uppsala, Västerås, Borås, Linköping och Eskilstuna, samtliga med över invånare. 1 tab. F redovisas städerna fördelade efter folkmängden länsvis och för hela riket. Som synes, ha fyra städer mindre än invånare och 98 eller bortåt tre fjärdedelar av städerna under invånare. Kommunernas folkmängdstäthet är mycket varierande, och jämföras alla kommuner över ett, framträder storstädernas men även en del andra städers sammanträngda befolkning i bjärt motsatsförhållande till den glesa befolkningen i vissa landskommuner. I tab. G har företagits en gruppering av de egentliga landskommunerna, köpingskommunerna och städerna efter folkmängdstäthet. Över hälften eller 52 5 % av Sveriges areal utgöres av kommuner med mindre än 5 invånare på km 2 land. Inom detta område bo sammanlagt blott personer eller 5 8 % av rikets folkmängd. Å andra sidan äro personer eller 19 2 % av folkmängden i riket bosatta i kommuner med minst invånare på km 2 land; dessa kommuner omfatta dock endast 0 i % av rikets areal. 1) Enligt indelningen den 1 jan

27 LANDSKOMMUNER OCH STÄDER. Tab. G. Rikets kommuner, fördelade efter folkmängdstäthet. 1 ) 15* ') Grupperingen är i denna liksom i övriga texttabeller gjord i anslutning till tab. 1, där antalet invånare på km 2 land angives i hela tal (med avrundning nedåt) utom i de fall, då folkmängdstätheten understiger 5 invånare på km 2 land, varvid en decimal angives.

28 16* KOMMUNALA, JUDICIELLA OCH ADMINISTRATIVA INDELNINGAR. Den glesast befolkade regionen, mindre än 2 invånare på km 2 land, omfattar i det närmaste samtliga kommuner från hörnet av gränserna mot Norge och Finland utmed den förstnämnda gränsen ända ned i norra Dalarna. En stadskommun, nämligen Kiruna, tillhör denna region. Inom dessa mestadels mycket vidsträckta kommuner finnas givetvis områden med avsevärt högre folkmängdstäthet men å andra sidan även väldiga obebodda områden, varigenom den genomsnittliga folkmängdstätheten blir mycket låg. Denna region omfattar större areal än någon annan och inalles omkring en tredjedel av rikets areal. öster om detta bälte vidtager en region med 2-o 4-9 invånare på km 2, vilken upptager större delen av gränsbygden mot Finland, med ett par utlöpare når ända ned till kusten i Norrbotten och Västerbotten samt sträcker sig genom Norrland ned i Dalarna och norra Värmland. Denna region innefattar omkring en femtedel av arealen i riket. En tredje region med 5 9 invånare på km 2 är ej så sammanhängande som de båda förstnämnda. Hit höra ganska stora delar av kusttrakterna i övre Norrland, områden i Jämtlands län och i det inre av Västernorrlands och Gävleborgs län, vidare stora delar av Dalarna och Värmland samt spridda kommuner längre söderut, särskilt på det småländska höglandet och dess utlöpare. Täthetsgraden invånare på km 2 anträffas här och var i Norrland och vidare i ett stort antal kommuner i Svealand och särskilt i Götaland, där den norr om Skåne är den vanligast förekommande. En täthet av invånare på km 2 förekommer endast i fem kustkommuner i övre Norrland, något oftare i mellersta och södra Norrlands kustland men i större sammanhängande områden först i Dalarna. Den är särskilt vanlig i östra delarna av Svealand. Hit höra två städer med betydande, glest befolkade områden, nämligen Askersund och öregrund. En folkmängdstäthet av invånare på km 2 finnes icke i övre Norrland och förekommer i mellersta och södra Norrland endast sporadiskt men är allmännare i Svealand och Götaland, särskilt på öst- och västgötaslätterna samt i Skåne, Blekinge, Halland och Bohuslän. Denna folkmängdstäthet ha fyra städer, Mariefred, Gränna, Sollefteå och Säter. Täthetsgraden invånare på km 2 är särskilt väl representerad i Skåne men mindre vanlig i återstoden av Götaland liksom i Svealand och återfinnes i endast två kommuner i Norrland. Städerna Söderköping, Sävsjö, Sigtuna och Skänninge tillhöra denna grupp. Även täthetsgraden invånare på km 2 förekommer i större omfattning endast i Skåne och där praktiskt taget endast i Malmöhus län. De kommuner i andra delar av riket, som ha denna folkmängdstäthet, äro ofta mer eller mindre starkt agglomererade. Ett fåtal av dem påträffas även i Norrlands industriområden. Av städerna ingå 13 i denna grupp. De med 100 eller flera invånare på km 2 land bebodda kommunerna äro till antalet 172, varav 109 städer, 49 köpingskommuner och 14 egentliga landskommuner. Icke mindre än 48-5 % av rikets folkmängd faller inom kommu-

29 LANDSKOMMUNER OCH STÄDER. 17* Tab. H. Egentliga landskommuner, fördelade efter folkmängdstäthet, åren 1945och ) ner med denna folkmängdstäthet. De egentliga landskommunerna inom denna grupp äro i allmänhet starkt agglomererade och inrymma vanligen förortsbebyggelser, industrisamhällen eller fisklägen. Den högsta folkmängdstätheten av dessa landskommuner har Karlsborg med 678 invånare på km 2, närmast följd av Smögen (425), Burlöv (333), öckerö (287) och Partille (222). I tab. H har företagits en jämförelse mellan de egentliga landskommunernas fördelning efter folkmängdstäthet åren 1945 och 1950, i fråga om sistnämnda år enligt indelningen den 1 jan Det visar sig härvid, att den relativa fördelningen i avseende på antalet kommuner efter kommunindelningsr ef ormen företer tämligen små olikheter i jämförelse med samma fördelning vid 1945 års folkräkning. Köpingskommunerna äro, som tab. G visar, i allmänhet betydligt tätare befolkade än övriga landskommuner. Ett ganska betydande antal köpingar äro emellertid glest befolkade. Mindre än 50 invånare på km 2 ha sålunda 24 köpingar, av vilka Hovmantorp (11), Årjäng (12), Vaggeryd (13) och Hällefors (14) äro de glesast befolkade. Stocksund (1 755), Smedjebacken (924), Vinslöv (818) och Osby (752) uppvisa den högsta folkmängdstätheten bland köpingskommunerna. Tätast befolkade av alla kommuner äro städerna. Åtskilliga städer inrymma dock liksom en del köpingskommuner vidsträckta områden av landsbygdskaraktär, och då invånarna vid beräkning av folkmängdstätheten fördelas å hela landarealen, blir följden den, att städer utan dylika områden förete en tätare befolkning än andra, som eljest kunde antagas ha större täthetsgrad. Liksom de egentliga landskommunernas och köpingskommunernas framgår även städernas fördelning efter folkmängdstäthet av tab. G. De glesast befolkade städerna äro Kiruna (1-4), Askersund (16), öregrund (17), Mariefred (26), Gränna (27) och Sollefteå (27). De tätast bebodda, minst invånare på km 2, äro Stockholm (4 086), Sundbyberg (3 634), Göteborg (2 588), Malmö (2 450), Landskrona (2 326) och Huskvarna (2 075). ') Enligt indelningen den 1 jan

30 18* KOMMUNALA, JUDICIELLA OCH ADMINISTRATIVA INDELNINGAR. Municipalsamhällen. Förutom angående kommuner och församlingar innehåller tab. 1 också uppgifter om municipalsamhällen. Antalet municipalsamhällen uppgår till 183 och har starkt reducerats sedan år 1945, då antalet utgjorde 235. Detta antal är dock beroende på vilka orter, man anser böra räknas som municipalsamhällen. På grund av lydelsen av 87 i lagen den 6 juni 1930 om kommunalstyrelse på landet har här såsom municipalsamhälle upptagits varje område på landsbygden, som ej utgör egen kommun och inom vilket en eller flera av de i åberopade lagrum nämnda stadgorna äga tillämpning. Det sistnämnda är dock även fallet beträffande andra områden, vilka upphörde som administrativa enheter den 1 januari 1952, men enligt Kungl. Maj :ts beslut icke skola utgöra municipalsamhällen. Karlsborg, där samtliga, och Huddinge, där vissa stadsstadgor gälla, ha såsom varande egna kommuner icke räknats som municipalsamhällen. Däremot ha till municipalsamhällena hänförts de tre köpingar, som ej bilda egna kommuner, nämligen Gamleby, Påskallavik och Pataholm. Av dessa utgör Gamleby dock endast del av det större municipalsamhället med samma namn. Sedan år 1945 ha sex municipalsamhällen tillkommit och 58 upphört. Av de senare ha åtta helt införlivats med stad, sex tillsammans med annat område uppgått i nybildad stad och 30 i nybildad köping, fem uppgått i nybildat municipalsamhälle och nio upplösts utan att uppgå i någon ny samhällsbildning. De flesta municipalsamhällena räknar liksom förut Göteborgs och Bohus län med 40, närmast följt av Västerbottens län med 27 och Kristianstads län med 21. Å andra sidan saknas municipalsamhällen i tre län, och fyra län ha endast ett municipalsamhälle. ökning av antalet municipalsamhällen uppvisar endast Kalmar län, som nu räknar åtta dylika samhällen mot sju vid 1945 års folkräkning. I exempelvis Stockholms län har däremot antalet municipalsamhällen under femårsperioden nedgått från sjutton till sju och i Jönköpings län från åtta till två. Antalet landskommuner med ett eller flera municipalsamhällen eller del därav uppgår till 140. I Stockholms län ha 6 kommuner sammanlagt 7 municipalsamhällen, i Kristianstads län 19 kommuner 21, i Malmöhus län 13 kommuner 15, i Göteborgs och Bohus län 12 kommuner 40, i Värmlands län 7 kommuner 8, i Örebro län 8 kommuner 9, i Västerbottens län 20 kommuner 27 och i Norrbottens län 3 kommuner 4 municipalsamhällen. I övriga län finnas inga kommuner med mer än ett municipalsamhälle. Där ett municipalsamhälle är delat på två kommuner, vilket är fallet med två municipalsamhällen, har härvid endast den av kommunerna räknats, inom vilken den folkrikaste delen av samhället är belägen. På två församlingar äro 15 municipalsamhällen delade, och två municipalsamhällen äro till och med delade på tre församlingar. Av municipalsamhällena ha icke mindre än 49 under 1 km 2 landareal, 43 mellan 1 och 2, 45 mellan 2 och 5, 33 mellan 5 och 10 samt 13 över 10

31 MUNICIPALSAMHÄLLEN. Tab. I. Municipalsamhällen, fördelade efter folkmängden länsvis. 19* km 2 landareal. Det till arealen största municipalsamhället är Kåge med km 2. Folkrikast bland municipalsamhällena är utan jämförelse Huddinge med invånare, och därnäst följa Sävedalen och Malmberget; det minsta till såväl areal som folkmängd är Pataholm med endast 54 invånare. Av tab. I framgår fördelningen efter folkmängd länsvis och för hela riket. Drygt hälften av municipalsamhällena ha under invånare. Municipalsamhällenas sammanlagda folkmängd uppgår till invånare. I regel äro municipalsamhällena tätare befolkade än städerna; medelfolkmängdstätheten uppgår nämligen till 328 invånare på km 2 mot 155 i städerna. För municipalsamhällenas fördelning efter folkmängdstäthet redogöres i tab. J, vilken visar, att elva dylika samhällen ha en täthet av minst invånare på km 2. Tätast befolkade äro Åstol (3 620), Smögen (3 186), Skärhamn (3 012), Malmön (2 969), Malmberget (2 890) och Klädesholmen (2 828). Å andra sidan ha sju municipalsamhällen en folkmängdstäthet, som understiger 100 invånare på km 2. Av dessa uppvisa Granön (29), Kåge (32), Björneröd och Kroken (50) samt Malåträsk (66) den minsta folkmängden per km 2. ') Enligt indelningen den 1 jan

32 20* KOMMUNALA, JUDICIELLA OCH ADMINISTRATIVA INDELNINGAR. Tab. J. Municipalsamhällen, fördelade efter folkmängdstäthet. Domsagor och tingslag. Domsagorna, för vilka redogörelse lämnas i tab. 1, ha sedan år 1945 ökats med två till 117. Solna stad har nämligen utbrutits till en egen domsaga och förutvarande Bräkne och Listers domsaga delats i två domsagor samtidigt med att Karlshamns och Sölvesborgs städer lagts under landsrätt. Av rikets städer tillhöra 85 domsagor mot 58 år Kommunindelningsreformen har haft återverkningar på domsagoindélningen, som undergått betydande förändringar den 1 januari Domsagornas fördelning efter landareal och folkmängd vid de båda senaste folkräkningarna framgår av följande sammanställning: Två domsagor, Västerbottens västra och Gällivare, omfatta arealer överstigande km 2 vardera, medan å andra sidan tre domsagor, Solna, Sollentuna och Färentuna samt Oxie och Skytts, komma under 500 km 2. Medelstorleken är km 2 per domsaga. I två domsagor, Södertörns och Södra Roslags, utgör folkmängden över och i fyra domsagor, Nordmarks, Kinda och Ydre, Orusts och Tjörns samt Färs, mindre än invånare. I medeltal uppgår folkmängden per domsaga till invånare. Av domsagorna är Solna tätast befolkad med invånare på km 2, medan Gällivare domsaga har endast 1-2 invånare på km 2. Även för tingslagen lämnas redogörelse i tab. 1. Dessa, som alltsedan seklets början undergått en fortskridande minskning till antalet, ha sedan år 1945 nedgått från 179 till 132. Endast fjorton domsagor omfatta numera mer än ett tingslag; därvid är att märka, att en domsaga omfattar tre tingslag och de övriga två tingslag. Av dessa domsagor äro sju belägna i Norrland. J ) Enligt indelningen den 1 jan

33 LANDSFISKALSDISTRIKT. 21* Landsfiskalsdistrikt. Ny landsfiskalsdistriktsindelning trädde i kraft den 1 januari Enligt densamma utgör antalet landsfiskalsdistrikt 341 mot 406 år Antalet distrikt har minskats i samtliga län utom två, i vilka antalet är oförändrat. Landsfiskalsdistrikten, som redovisas i tab. 3, omfatta antingen en eller flera kommuner eller i vissa fall endast del av en kommun, antingen ensam eller i förening med annan kommun. Nio kommuner äro delade å olika landsfiskalsdistrikt. I fråga om sådana distrikt, i vilka del av kommun ingår, hänvisas för närmare uppgifter om distriktens omfattning till kungl. kungörelsen den 1 juni 1951 (nr 316). I landsfiskalsdistrikt ingingo 77 av rikets städer den 1 januari 1952 mot 62 år Av de förstnämnda tillhör emellertid en endast i administrativt hänseende landsfiskalsdistrikt, i det att stadsfiskals- och stadsfogdetjänsterna bibehållits, fem tillhöra landsfiskalsdistrikt endast i polis- och åklagarhänseende samt fyra endast i utsökningshänseende. Två städer, Sölvesborg och Sala, skola vid tidpunkt, som Kungl. Maj:t framdeles kommer att bestämma, ingå i landsfiskalsdistriktsindelningen. En köping har särskild utmätningsman och köpingsåklagare, vilken tilllika är polischef, och ingår därför varken i utsöknings-, polis- eller åklagarhänseende i landsfiskalsdistriktsindelningen. Landsfiskalsdistrikten ha i följande tablå fördelats efter landareal och folkmängd vid de båda senaste folkräkningarna. Endast ett landsfiskalsdistrikt, Jokkmokks, har en areal överstigande km 2, medan å andra sidan sex falla under 100 km 2, av vilka Solna är det till arealen minsta med endast km 2. Landsfiskalsdistriktens medelstorlek utgör km 2. Inom fyra distrikt överstiger folkmängden personer, varav Karlskoga distrikt är det folkrikaste med invånare, under det att folkmängden inom fem distrikt icke ens uppnår siffran Folkfattigast är Karesuando distrikt med endast personer. Den genomsnittliga folkmängden i landsfiskalsdistrikten utgör personer. Tätast befolkat av landsfiskalsdistrikten är Solna med personer på km 2, medan Karesuando distrikt har en folkmängdstäthet av endast 0-2 invånare på km 2. J ) Enligt indelningen den 1 jan

34 22* KOMMUNALA, JUDICIELLA OCH ADMINISTRATIVA INDELNINGAR. Fögderier. Fögderierna, som redovisas i tab. 4, äro till antalet 156 eller samma antal som år De omfatta i regel två eller flera kommuner. I ett fall, Solna, ingår endast en kommun i fögderiet. En kommun, Skellefteå landskommun, är delad på två fögderier. Som följd av kommunindelningsreformen ha ganska betydande ändringar skett i fögderiindelningen. 1 denna ingå numera 101 städer, medan 93 städer ingingo i nämnda indelning år Samtliga efter sistnämnda år nytillkomna städer tillhöra fögderi. Efter landareal och folkmängd fördela sig fögderierna på följande sätt: Det största fögderiet är Gällivare med km 2, det minsta Solna med km 2 areal. Medelarealen utgör km 2. Folkmängden uppgår i fyra fögderier till över invånare men understiger i två fögderier invånare. Det folkrikaste är Svartlösa med och det folkfattigaste Nordmarks med invånare. I medeltal komma på varje fögderi personer. Folkmängdstätheten är störst i Solna fögderi med invånare på km 2, minst i Gällivare fögderi med endast 0-9 invånare på km 2. Kommunalförbund. Antalet kommunalförbund enligt lagen den 13 juni 1919 har efter kommunindelningsreformen nedgått betydligt. Medan år 1945 antalet kommunalförbund uppgick till inalles 650, utgör antalet förbund, som omfatta två eller flera kommuner enligt den nya kommunindelningen, endast 145. Den i tab. 5 publicerade redovisningen grundar sig på från länsstyrelserna fram till mitten av maj månad 1952 erhållna uppgifter. Ett antal kommunalförbund, innefattande förutvarande kommuner, som numera utgöra endast delar av nya kommuner, äro vid tidpunkten för utarbetandet av denna redogörelse ej formellt upplösta, men dessa förbund ha icke medtagits i denna redovisning. Efter landareal och folkmängd fördela sig kommunalförbunden på följande sätt, varvid till jämförelse uppgifter avseende föregående folkräkning jämväl meddelas: ] ) Enligt indelningen den 1 jan

35 LANDSTINGSOMRÅDEN. HUSHÅLLNINGSSÄLLSKAPSOMRÅDEN. 23* De förut till arealen relativt obetydliga kommunalförbunden ha efter kommunindelningsreformen i det närmaste upphört, och numera ha omkring sex sjundedelar av samtliga kommunalförbund en landareal av minst 200 km 2. Det till arealen största förbundet är Kommunalförbundet för ålderdomshem i Vemdalen, omfattande 8 498,75 km 2, det minsta Dalevattnets kommunalförbund med endast 3-56 km 2. Medelarealen utgör km 2. Den största folkmängden räknar Stockholms norra förorters vattenledningsförbund med personer, den minsta Veberöds brandförsvarsförbund med personer. I medeltal uppgår folkmängden i kommunalförbunden till personer. Antalet kommuner eller municipalsamhällen, som ett kommunalförbund omfattar, växlar från 2 till 9. I 74 förbund finnas två förbundsmedlemmar, i 26 tre medlemmar, i 28 fyra medlemmar och i 10 fem medlemmar, medan 7 förbund omfatta minst sex kommuner eller municipalsamhällen. Det största antalet förbundsmedlemmar har Sundsvallsortens regionplaneförbund. Det sammanlagda antalet medlemmar i kommunalförbund uppgår till 437. Om kommuner och municipalsamhällen, som tillhöra mer än ett förbund, räknas endast en gång, uppgår emellertid antalet medlemmar till 399, varav 354 landskommuner, 13 städer och 32 municipalsamhällen. Det högsta antalet kommunalförbund, vari en kommun eller ett municipalsamhälle räknar medlemskap, utgör tre, vilket är förhållandet med 5 kommuner, medan 28 kommuner eller municipalsamhällen äro medlemmar i två kommunalförbund och 366 kommuner eller samhällen i endast ett förbund. Av kommunalförbunden avse 94 polis väsen, 18 fattigvård, 7 brandväsen och 24 annan förvaltningsgren, under det att 2 omfatta mer än en förvaltningsgren. Landstingsområden. Tab. 6 innehåller uppgifter om landstingsområdena. Enligt lagen om landsting den 20 juni 1924 skall i varje län finnas ett eller, om Kungl. Maj :t så förordnar, flera landsting. I Kalmar län finnas två landsting, i övriga ett. I landsting deltagande stad, som uppnått en folkmängd av , äger jämlikt samma lag efter Kungl. Maj :ts medgivande utträda ur landstinget. De städer, som icke deltaga i landsting, äro Stockholm, Göteborg, Malmö, Norrköping, Hälsingborg och Gävle. Norrbottens läns landstingsområde är det till arealen största, medan Älvsborgs läns landstingsområde räknar den största folkmängden. Hushållningssällskapsområden. För hushållningssällskapsområdena lämnas redogörelse i tab. 7. Hushållningssällskapen, vilka till sina allmänna grunder äro organiserade enligt kungl. kungörelsen den 10 juli 1947, omfatta i regel ett län med undantag av att Kalmar och Älvsborgs län äro delade på två hushållningssällskap, såsom anmärkningarna till nämnda tabell närmare angiva. Stockholms stad bildar ett hushållningssällskap tillsammans med Stockholms län. Kalmar läns båda hushållningssällskapsområden sammanfalla icke med motsvarande landstingsområden, i det att Mörlunda, Må S

36 24* KOMMUNALA, JUDICEELLA OCH ADMINISTRATIVA INDELNINGAR. lilla, Lönneberga och Virserums kommuner höra till södra hushållningssällskapet men till norra landstinget. Hushållningssällskapen äro till antalet ett mer än landstingen, beroende på att Älvsborgs län är delat på två hushållningssällskap men har blott ett landsting. Till arealen är Norrbottens läns hushållningssällskapsområde störst; Stockholms läns och stads hushållningssällskapsområde har däremot det högsta folkmängdstalet. Län. Länsindelningen har från den 1 januari 1952 ändrats såtillvida, att i samband med den nya kommunindelningen fem förutvarande kommuner och en del av en sjätte kommun överflyttats från ett län till ett annat. Även länen skilja sig betydligt från varandra med avseende på areal och folkmängd, såsom framgår av tab. 9. Norrbottens län, som omfattar 24-o % av rikets landäreal, är sålunda mer än 30 gånger så stort som Blekinge och Gotland vart för sig; dessa båda län äro de minsta, om Stockholms stad frånräknas. Malmöhus län är, bortsett från Stockholms stad, det folkrikaste med 8-3 % av rikets folkmängd. Detta län är även, om man alltjämt bortser från Stockholms stad, tätast befolkat med 122 invånare på km 2. Norrbottens län har den minsta folkmängdstätheten, 2"4 invånare på km 2. Landskap. Den gamla historiska indelningen i landskap saknar all administrativ betydelse, men en beräkning av landskapens areal och folkmängd (tab. 8) torde dock försvara sin plats i denna redogörelse, ehuru det, vad vissa landskap beträffar, ställer sig svårt att bestämma deras omfattning, då gränserna mellan dem pläga dragas något olika efter olika synpunkter. Den här föreliggande beräkningen ansluter sig tämligen nära till länsindelningen. Det har exempelvis ej varit möjligt att här taga hänsyn till de överflyttningar av mindre områden, som under tidernas lopp skett mellan vissa län. Genom att låta landskapsgränsen följa den nuvarande länsgränsen rubbar man i själva verket något på den gamla omfattningen av vissa landskap, men denna oegentlighet, som rör endast obetydliga arealer, är svår att undvika. De särskilda landskapen ha här ansetts omfatta följande län eller länsdelar enligt indelningen den 1 januari 1952: Skåne: Malmöhus och Kristianstads län; Blekinge: Blekinge län; Halland: Hallands län; Småland: Jönköpings och Kronobergs län samt Kalmar län utom Öland; Öland: ön med samma namn; Gotland: Gotlands län; Östergötland: Östergötlands län utom Kvarsebo församling; Västergötland: hela Skaraborgs län; Älvsborgs län utom den till Dalsland räknade delen; Landvetters, Partille, Råda, Kållereds, Askims, Styrsö och Tuve kommuner samt städerna Göteborg (utom Backa församling) och Mölndal i Göteborgs och Bohus län; Dalsland: Tössbo och Vedbo domsaga samt Nordals, Sundals och Valbo domsaga i Älvsborgs län; Bohuslän: Göteborgs och Bohus län utom den till Västergötland räknade delen;

37 LANDSKAP. 25* Södermanland: hela Södermanlands län; Södertörns domsaga, Nämdö församling och Södertälje stad i Stockholms län; Torpa och Kung Karls församlingar i Västmanlands län; Kvarsebo församling i Östergötlands län; Sofia, Katarina, Maria Magdalena, Högalids, Brännkyrka och Enskede territorialförsamlingar i Stockholms stad; Uppland: hela Uppsala län; Stockholms län utom den till Södermanland räknade delen; Västerlövsta, Fjärdhundra, Vittinge, östervåla och Nora kommuner samt Norrby och Tärna församlingar i Västmanlands län; Stockholms stad utom den till Södermanland räknade delen; Västmanland: Västmanlands län utom de till Södermanland och Uppland räknade delarna; Lindes och Nora domsaga samt Ervalla församling i Örebro län; Närke: Örebro län utom de till Västmanland och Värmland räknade delarna; Värmland: Värmlands län och Karlskoga domsaga i Örebro län; Dalarna: Kopparbergs län och Hamra församling (»Orsa finnmark») i Gävleborgs län; Gästrikland: Gästriklands västra domsaga och Gästriklands östra domsaga samt Gävle stad i Gävleborgs län; Hälsingland: Gävleborgs län utom de till Gästrikland och Dalarna räknade delarna; Ytterhogdals och Ängersjö församlingar i Jämtlands län; Härjedalen: Svegs och Hede tingslag (utom Ytterhogdals och Ängersjö församlingar) samt Storsjö församling, allt i Jämtlands län; Jämtland: Jämtlands län utom de till Härjedalen och Hälsingland räknade delarna; Medelpad: Medelpads västra domsaga och Medelpads östra domsaga samt Sundsvalls stad, allt i Västernorrlands län; Ångermanland: Västernorrlands län utom den till Medelpad räknade delen; Hörnefors, Nordmalings och Bjurholms kommuner i Västerbottens län; Västerbotten: Västerbottens län utom de till Lappland och Ångermanland räknade delarna; Norrbotten: Kalix och Torneå domsagor, Luleå tingslag samt Piteå och Älvsby tingslag och Luleå stad, allt i Norrbottens län; Lappland: Västerbottens västra domsaga och Mala kommun av Västerbottens län; Gällivare domsaga, Jokkmokks samt Arvidsjaurs och Arjeplogs tingslag i Norrbottens län. Olikheterna i areal och folkmängd äro betydligt större mellan landskapen än mellan länen. Det största landskapet, Lappland, med en totalareal av km? är nära 90 gånger så stort som det minsta, Öland, vilket omfattar endast km 2. Den lägsta folkmängdssiffran, personer, har Härjedalen, medan Västergötland räknar invånare eller 65 gånger så många som Härjedalen. Näst Västergötland äro Skåne, Uppland, Södermanland och Småland de folkrikaste landskapen. Härvid är emellertid att märka, att huvudstadens folkmängd fördelats på Uppland och Södermanland samt befolkningen i samtliga göteborgsförsamlingar utom en räknats till Västergötland, ehuru dessa våra största städer för sin tillförsel, sin handel och sin utveckling överhuvudtaget äro hänvisade till betydligt flera landskap. Ser man enbart till landsbygdsbefolkningen, visa sig Småland och Skåne vara folkrikast. Den relativa fördelningen av landareal och folkmängd å de olika landskapen framgår närmare av följande sammanställning:

38 26* ECKLESIASTIKA INDELNINGAR. Folkmängdstätheten är störst i Södermanland med 82 invånare på km 2, minst i Härjedalen och Lappland med endast Ii invånare på km 2. Av de tre huvuddelar, i vilka Sverige brukar indelas, är Norrland den största, omfattande nära 60 % av arealen. Enbart Lappland har större areal än Götaland och Svealand vart för sig. Däremot innesluter Götaland nära hälften eller noga räknat 48-io % av rikets folkmängd, Svealand % och Norrland endast 16 8i %. III. Ecklesiastika indelningar. Församlingar. Tab. 1 innehåller uppgifter om areal och folkmängd för varje särskild församling. I tab. 10 ha församlingarna sammanförts stiftsvis på grundval av indelningen i pastorat och kontrakt. Antalet församlingar av olika slag framgår av tab. K. Landsförsamlingarnas antal utgjorde den 1 jan och har sedan år 1945 minskats med 70. Sålunda ha 63 landsförsamlingar blivit stadsförsamlingar, fyra landsförsamlingar ha införlivats med stadsförsamlingar och fyra landsförsamlingar sammanslagits till två, varav en samtidigt blivit stadsförsamling. En förutvarande landsförsamling är numera gemensam lands- och stadsförsamling, medan en tidigare gemensam församling nu är uteslutande landsförsamling. Antalet territoriella stadsförsamlingar har ökats från 170 till 243. Såsom nämnts, ha 64 av dessa förut tillhört landsbygden. Sex av de nya stadsförsamlingarna ha tidigare varit gemensamma lands- och stadsförsamlingar och en har utbrutits från dylik församling. Fyra stadsförsamlingar ha nybildats, medan en upphört och två sammanslagits till en. De gemensamma lands- och stadsförsamlingarna ha, såsom framgår av det föregående, minskats från 18 till 12. En av dessa är nytillkommen. Av de förutvarande gemensamma lands- och stadsförsamlingarna äro numera sex uteslutande stadsförsamlingar och en uteslutande landsförsamling. Antalet icke-territoriella församlingar är oförändrat sex, nämligen Hovförsamlingen, Skeppsholms församling, Tyska S:ta Gertruds församling och Finska församlingen, alla i Stockholm, Amiralitetsförsamlingen i Karlskrona och Tyska församlingen i Göteborg. Av dessa församlingar äro två garni-

39 FÖRSAMLINGAR. Tab. K. Antal församlingar stiftsvis. 27* Tab. L. Territoriella församlingar, fördelade efter landarealen. sonsförsamlingar, nämligen Skeppsholms församling i Stockholm och Amiralitetsförsamlingen i Karlskrona. I tab. L ha de territoriella församlingarna fördelats efter landarealen. En areal av minst km 2 land ha tio församlingar och av dem tre mer än km 2, nämligen Jokkmokks, Gällivare och Arjeplogs församlingar. Å andra sidan ha 56 församlingar mindre areal än 5 km 2, och av dem är det 1) Enligt indelningen den 1 jan

40 28* ECKLESIASTIKA INDELNINGAR. Tab. M. Territoriella församlingar, fördelade efter folkmängden. övervägande antalet stadsförsamlingar. I medeltal komma km 2 på varje församling. I tab. M redovisas samma församlingar efter folkmängden. Som synes, uppgår folkmängden till minst personer i 99 församlingar, vilka till största delen utgöras av stadsförsamlingar. Av dessa äro Brännkyrka och Enskede i Stockholm de folkrikaste med resp och personer, och bland landsförsamlingarna komma Gällivare och Huddinge som de främsta med resp och personer. Däremot understiger antalet invånare 250 i 158 församlingar, vilka alla äro landsförsamlingar. Den minsta församlingen med endast 68 invånare är Skeglinge. I medeltal ha de territoriella församlingarna en folkmängd av personer. Av de icke-territoriella församlingarna är med avseende på folkmängden Amiralitetsförsamlingen i Karlskrona den största med och Hovförsamlingen den minsta med 556 personer. Kyrkobokföringsdistrikt. Genom beslut av Kungl. Maj:t voro 67 församlingar den 1 januari 1952 uppdelade i kyrkobokföringsdistrikt, vilkas folkmängd redovisas i tab. 1. Av dessa församlingar äro 61 delade i två kyrkobokföringsdistrikt, fyra (Partille församling, Husby församling, Älvdalens församling och Nedertorneå-Haparanda församling) i tre distrikt, en (Jokkmokks församling) i fyra distrikt och en (Gällivare församling) i sex distrikt, varför sammanlagda antalet kyrkobokföringsdistrikt utgör 144. Till 1) Enligt indelningen den 1 jan

41 PASTORAT. 29* Tab. N. Pastorat, fördelade efter antalet i dem ingående församlingrar. jämförelse kan nämnas, att 57 församlingar år 1945 voro delade i 123 distrikt. Av kyrkobokföringsdistriklen äro ej mindre än 53 belägna inom Luleå stift. Utöver här redovisade kyrkobokföringsdistrikt finnas områden av församlingar, som genom domkapitels förordnande eller på annat sätt ha egen kyrkobokföring; även i fråga om dessa områden lämnas redovisning i tab. 1. Pastorat. Pastoratens antal samt fördelning med hänsyn till antalet i dem ingående församlingar, allt stiftsvis, framgår av tab. N. Antalet pastorat utgör inalles Av dessa omfattar närmare halva antalet (45i %) endast en församling. Som motsatt ytterlighet kan anföras, att det i vart och ett av tjugo pastorat finnes fem församlingar och i vart och ett av sex pastorat sex församlingar. Som pastorat ha därvid även räknats Hovförsamlingen, Skeppsholms församling, Tyska och Finska församlingarna i Stockholm, Amiralitetsförsamlingen i Karlskrona samt Tyska församlingen i Göteborg. Sedan år 1945 har antalet pastorat ökats med fyra, beroende på förändringar i indelningen. Sålunda ha en del nya pastorat tillkommit genom uppdelningar och utbrytningar, men även åtskilliga pastoratssammanslagningar ha ägt rum. I anmärkningarna till tab. 10 lämnas närmare redogörelse för dessa förändringar. Pastoraten omfatta i en del fall församlingar i olika län. Särskilt att märka är, att av Amnehärads och Södra Råda pastorat den förra församlingen tillhör Skara stift och den senare Karlstads stift. I tab. N har detta pastorat hänförts till det stift, vilket moderförsamlingen tillhör. De territoriella pastoraten redovisas med avseende på fördelningen efter landareal och folkmängd i följande tablå:

42 30* ECKLESIASTIKA INDELNINGAR. Jokkmokk, Gällivare och Arjeplog utgöra de största pastoraten med en areal av över km 2. Å andra sidan finnas 83 pastorat med mindre än 20 km 2 areal, om vilka detsamma gäller som om de minsta församlingarna, nämligen att flertalet av dem omfattar städer eller delar av dylika. I medeltal kommer en landareal av km 2 på varje pastorat. Vad folkmängden beträffar, överstiger den personer i 44 pastorat. De största av dessa äro desamma som de största församlingarna, vilka alltså bilda egna pastorat. Mindre än 500 invånare ha tre pastorat, Malingsbo med 404 personer, Abild med 414 personer samt Görslöv och Särslöv med 447 personer. Antalet invånare i medeltal per territoriellt pastorat utgör Kontrakt. Antalet kontrakt har sedan föregående folkräkning ökats från 184 till 186, därigenom att Göteborgs domprosteris södra kontrakt uppdelats i tre kontrakt. Kontrakten äro i efterföljande sammanställning klassificerade efter landareal och folkmängd: Det största kontraktet är Lappmarkens tredje med km 2, under det att arealen för Stockholms domprosteri utgör endast 6 21 km 2. I genomsnitt ha kontrakten en landareal av km 2. I 32 kontrakt uppgår folkmängden till över invånare. Bland dem kommer Stockholms södra kontrakt, som har invånare, först med Oxie kontrakt ( ) och Stockholms norra kontrakt ( ) i andra och tredje rummet. I lägsta gruppen, under invånare, falla 11 kontrakt, och bland dessa äro Lagunda och Hagunda kontrakt (6 074 invånare), Håbo kontrakt (6 327) och Vartofta kontrakt (6 747) de folkfattigaste. Den genomsnittliga folkmängden i kontrakten utgör personer. ') Enligt indelningen den 1 jan

43 STIFT. SKOLDISTRIKT. 31* Stift. Antalet stift utgör liksom vid föregående folkräkning 13. Med 13 stift och 25 län, varvid Stockholms stad jämställts med län, skulle vid jämn fördelning ett stift i regel upptaga två län. I själva verket ställa sig emellertid förhållandena ganska olika. Luleå och Härnösands stift äro de enda, som till arealen helt motsvara två län. Visby stift motsvarar exakt ett län. Till Stockholms stift hör utom huvudstaden en del av Stockholms län. Linköpings, Skara, Strängnäs, Västerås, Växjö, Lunds, Göteborgs och Karlstads stift upptaga vart och ett tre län, antingen helt och hållet eller delvis, under det att Uppsala stift till och med sträcker sig genom fyra län. Luleå stift är det till arealen största, och närmast kommer Härnösands, som dock icke upptager ens hälften så stor areal som Luleå stift men i sin tur är nästan dubbelt så stort som det tredje i ordningen, Västerås stift. Till arealen är Stockholms stift det minsta, omfattande km 2. Efter folkmängden räknat står Lunds stift främst med invånare, närmast följt av Stockholms stift med invånare och Göteborgs stift med invånare. Den minsta folkmängden har Visby stift, personer. Skoldistrikt. Till de ecklesiastika indelningarna har även indelningen i skoldistrikt räknats. Dessa sammanfalla i regel med kommunerna, men i en del fall bestå skoldistrikt endast av del av kommun, medan i andra fall två kommuner tillsammans bilda ett skoldistrikt. De skoldistrikt, som ha annan omfattning än motsvarande kommuner, redovisas i tab. 11. Antalet skoldistrikt i riket utgör mot år 1945; minskningen i antal beror på den nya kommunindelningen. Av skoldistrikten sammanfalla eller 98 2 % helt med samma antal kommuner, medan omfattningen är en annan för 19. Sålunda bestå 14 skoldistrikt av del av kommun och 5 skoldistrikt av två kommuner. I 15 fall sammanfalla skoldistrikt med församling men ej med kommun. Av i tab. 11 redovisade skoldistrikt äro sex belägna i Gävleborgs län och fyra i Västerbottens län, där de ifrågavarande skoldistrikten bestå endast av del av kommun. IV. Indelningar i naturliga områden m. m. Till indelningarna i naturliga områden ha räknats dels uppdelningen i tätbebyggda och glesbebyggda områden, dels indelningen i naturliga jordbruksområden. Vidare behandlas här större öars areal och folkmängd. Tätorter. Med tätort eller befolkningsagglomeration brukar man avse ett område, där bebyggelsen är avsevärt tätare än inom övriga bebyggda områden. Dylika tätorter kännetecknas i allmänhet icke endast genom att byggnaderna äro belägna på mindre avstånd från varandra än inom intilliggande mera glesbebyggda områden, utan även genom att bebyggelsens karaktär i

44 32* INDELNINGAR I NATURLIGA OMRÅDEN M. M. stor utsträckning är annorlunda och invånarna ofta ha en annan yrkesfördelning. I de fall, där en tätort utgör stad, köping eller municipalsamhälle, brukar man använda benämningen administrativ tätort, och ursprungligen avsåg tätortsredovisningen vid folkräkningarna uteslutande dylika tätorter. Ett alltmer vidgat behov av statistiska uppgifter rörande andra slag av tätorter har emellertid visat sig föreligga i samband med stadsplanefrågor och bostadsbyggande, varför dylika uppgifter numera alltid lämnas vid folkräkningarna. Redan vid 1890 års folkräkning anhöll statistiska centralbyrån, att pastorsämbetena i de till centralbyrån insända utdragen ur husförhörslängderna skulle utmärka»köpingslika områden» med minst 100 invånare, men uppgifterna voro så ofullständiga, att de ej kunde bearbetas. Vid 1900 års folkräkning bearbetades för första gången uppgifter om dylika orter. De finnas publicerade i Statistisk Tidskrift 1903 nr 2, där det i en artikel, benämnd»folkmängden i Sveriges köpingsliknande samhällen enligt folkräkningen år 1900» finnes en förteckning, upptagande 138 orter, nämligen dels alla med minst invånare, dels»åtskilliga andra, vilka genom sitt läge eller eljest kunna vara föremål för ett allmännare intresse». Liknande uppgifter från 1910 års folkräkning lämnas i samma tidskrift 1911 nr 3 under rubriken»folkmängden i vissa tättbebyggda orter å den svenska landsbygden vid ingången av år 1911». Betydligt mera omfattande voro de uppgifter om tätorter av icke administrativt slag, som lämnades år Vid folkräkningen nämnda år skedde undersökningen rörande tätorterna dock enligt en tämligen summarisk metod, och uppgifter om invånarantalet lämnades blott i jämna 50- och 100- tal. Vidare må nämnas, att endast tätorter med minst 250 invånare medtogos, samt att i samhällen med relativt stor jordbruksbefolkning denna befolkning frånräknades vid angivandet av invånarantalet. Vid 1930 års folkräkning skedde tätortsredovisningen efter förändrade grunder, vilka i stort sett tillämpades även vid 1935, 1940 och 1945 års folkräkningar. Förutom administrativa tätorter (städer, köpingar och municipalsamhällen) redovisades under benämningen icke-administrativa tätorter orter med minst 200 inv., vilkas invånare till minst 60 % idkade annan näring än åkerbruk; hit räknades även tätbebyggda områden med minst 200 inv., belägna omedelbart utanför städers, köpingars eller municipalsamhällens administrativa gränser och som alltså icke kunde anses utgöra självständiga tätorter. De egentliga jordbruksbyarna räknades således icke såsom tätorter. Principen att uppdela tätorterna i administrativa och icke-administrativa sådana och att därvid i fråga om de förstnämndas avgränsning helt följa städernas, köpingarnas och municipalsamhällenas gränser kan likväl icke ge en exakt bild av tätortsbebyggelsens faktiska utbredning. Felet torde emellertid tidigare ha varit relativt obetydligt, emedan städernas, köpingarnas och municipalsamhällenas arealer i allmänhet voro tämligen små och de administrativa gränserna i stort sett ofta följde tätbebyggelsens yttre gräns.

45 TÄTORTER. 33* Nytillkomna städer och köpingar bildades i allmänhet genom utbrytning av tätbebyggda mindre områden av landskommuner, och även inkorporeringar begränsades vanligtvis till vissa mindre områden. Under senare tid har emellertid i allt större utsträckning förekommit, att en hel landskommun (i en del fall flera närliggande kommuner) ombildats till stad eller köping eller att en hel landskommun inkorporerats med en redan befintlig stad eller köping. I fråga om municipalsamhällena är tendensen mindre utpräglad; dock ha under de senaste decennierna bildats ett antal nya municipalsamhällen med ovanligt stor areal. Det kan nämnas, att städernas sammanlagda areal sedan år 1945 nästan femdubblats, varvid tillkomsten av den till arealen särskilt stora staden Kiruna väsentligt bidragit, och att vid 1952 års ingång icke mindre än omkring 90, till stor del glesbebyggda, landskommuner i sin helhet inkorporerats med städer eller köpingar. Under sådana omständigheter är det icke längre lämpligt att utan vidare räkna städer, köpingar och municipalsamhällen helt och hållet såsom tätorter, varför en jämkning av redovisningsprincipen införts. De ändrade grunderna innebära, att tätorternas avgränsning skett efter den faktiska bebyggelsen och icke efter administrativa gränser. Endast i de fall, där en stads gränser (ifråga om köpingar och municipalsamhällen gälla exakt samma regler som för städerna) antingen helt sammanfalla med eller också endast obetydligt avvika från tätbebyggelsens faktiska utbredning, har stadens område ansetts sammanfalla med tätortens. Såsom obetydliga avvikelser av dylikt slag räknas därvid glesbebyggda områden innanför stadsgränsen med mindre än 200 invånare och tätbebyggda områden utanför denna gräns, ävenledes med mindre än 200 invånare. Dessa båda slag av avvikelser, som av praktiska skäl ha måst anknyta till den vid 1951 års början gällande kommunindelningen, kunna i stort sett anses motväga varandra. I övrigt gälla exakt samma principer för städerna som för landsbygden. Inom en stad, en köping eller ett municipalsamhälle kan således finnas dels en större central tätort (som kan sträcka sig utanför det administrativa området), dels en eller flera mindre, separata tätorter samt dels slutligen glesbebyggda områden, som icke tillhöra någon tätort. Såsom förut nämnts, ha tätorter, där jordbruksbefolkningen överstigit 40 % av heia folkmängden, hittills icke redovisats. Då nu tätortsredovisningen utvidgats till att avse även inom städer, köpingar och municipalsamhällen belägna tätorter, har det ansetts lämpligt att även slopa nyssnämnda undantag. Såsom en följd därav medtagas numera orter, vilkas centrala kärna utgöres av en eller flera jordbruksbyar eller delar av dylika. Redovisningen vid 1950 års folkräkning inbegriper således alla slag av tätorter med minst 200 invånare. Här ingå sålunda, förutom de nämnda typerna av tätorter, stationssamhällen och andra handelsplatser, bruks- och industrisamhällen, gruvsamhällen, fisklägen, villasamhällen och förorter av annat slag ävensom större anläggningar av anstaltskaraktär, såsom sjukhus o. d., i den mån dessa icke kunna inräknas i någon angränsande tätort. I fråga om tätorterna kunna folkmängdsuppgifterna givetvis ej bli så exakta

46 34* INDELNINGAR I NATURLIGA OMRÅDEN M. M. som i fråga om kommuner, församlingar och andra officiella områden. Först och främst finnas många platser, om vilka olika meningar kunna råda, huruvida de äro att anse som tätbebyggda i den grad, att de böra räknas som tätorter. Vidare må framhållas, att den tätare bebyggelsen ofta successivt övergår i en glesare sådan, varigenom avgränsningen i viss mån blir godtycklig. I andra fall åter kan det vara svårt att avgöra, huruvida ett område, som visserligen till vissa delar är tätbebyggt, men där andra mellanliggande delar äro glesare bebyggda, skall anses vara en enda tätort eller rätteligen bör räknas som flera smärre dylika. Statistiska centralbyrån har emellertid i så stor utsträckning som varit praktiskt genomförbart försökt att göra avgränsningen likformig. Vid 1920 års folkräkning skedde avgränsningen huvudsakligen med ledning av församlingsboksutdragens uppgifter om yrken, varvid jämförelse gjordes med tillgängliga kartor. Från och med 1930 års folkräkning har statistiska centralbyrån anlitat pastorsämbetenas lokalkännedom och anmodat dessa att i de insända församlingsboksutdragen uppgiva tätorterna i församlingen i fråga ävensom utmärka vilka personer, som voro bosatta inom var och en av dessa tätorter. Uppgifterna ha sedan vid bearbetningen i största möjliga utsträckning gjorts likformiga dels med hjälp av en omfattande skriftväxling med pastorsämbetena och dels med ledning av tillgängliga kartor och uppslagsverk. Vid 1945 års folkräkning kompletterades metoden med att centralbyrån utarbetade förteckningar över vilka fastigheter de olika tätorterna i varje församling omfattade år 1940 och översände dessa förteckningar till vederbörande pastorsämbeten för att användas såsom ledning vid avgränsningen i 1945 års folkräkningsmaterial. Härigenom erhölls bättre kontinuitet mellan de olika folkräkningarnas tätortsavgränsning. En ytterligare förbättring vid 1945 års folkräkning var att tätortsuppgifterna länsvis tillställdes vederbörande överlantmätare för granskning och komplettering. Vid innevarande folkräkning har metoden för avgränsningen för större delen av landet i allt väsentligt överensstämt med den vid närmast föregående folkräkning tillämpade; dock ha vissa åtgärder vidtagits för att öka uppgifternas fullständighet och tillförlitlighet. Sålunda ha pastorsämbetena denna gång icke liksom år 1945 tillställts endast förteckningar över vid närmast föregående folkräkning upptagna tätorter med uppgift om alla däri ingående fastigheter utan även förteckningar över andra orter, som eventuellt kunde tänkas vara att anse såsom tätorter. Sistnämnda förteckningar, som efter samråd med geografiska experter utarbetats inom centralbyrån med ledning av kartor, uppslagsböcker m. m., ha varit av särskilt stor betydelse i fråga om städernas, köpingarnas och municipalsamhällenas tätorter samt jordbruksorterna, vilka tätorter tidigare icke redovisats, och där större svårigheter att erhålla tillfredsställande uppgifter förelegat än beträffande tätorter av de slag, som tidigare upptagits. De av pastorsämbetena insända uppgifterna ha liksom vid tidigare folkräkningar gjorts så likformiga som möjligt med hjälp av skriftväxling med pastorsämbetena och med ledning av kartor o. d., varefter de dels liksom år 1945 tillställts överlantmätarna för

47 TÄTORTER. 35* komplettering, dels även till skillnad mot tidigare ingående granskats av särskilt tillkallade geografiska experter. Dessutom har centralbyrån för tre län prövat en annan metod, som bygger på ett centraliserat utförande av avgränsningen med hjälp av tillgängliga kartor. Dessa län äro Kalmar, Västmanlands och Norrbottens län, vilka representera skilda typer i fråga om det tillgängliga kartmaterialets beskaffenhet. För Kalmar län finnas moderna ekonomiska på flygfotografering grundade kartor med noggranna fastighetsbeteckningar; här ha tätorternas avgränsning och fastigheternas identifiering icke vållat några svårigheter. För Västmanlands län har flygfotografering nyligen skett, men de ekonomiska kartor, som skola utföras med ledning av denna, ha ännu icke utarbetats. Här har avgränsningen skett på kopior av flygfotona och identifieringen med hjälp av på lantmäterikontoret och stadsingenjörskontoren förvarade sammanställningskartor, stadsplaner m. m., varjämte fältrekognoscering i vissa fall har företagits. I Norrbottens län slutligen är kartmaterialet mycket varierande för olika delar av länet. För vissa delar av kustlandet finnas antingen nya ekonomiska kartor eller också flygfoton, som ännu icke använts för ekonomiska kartor. Beträffande dessa länsdelar har förfaringssättet varit detsamma som för de två tidigare nämnda länen. I andra länsdelar åter saknas dylikt material. Avgränsningen har här skett genom fältrekognoscering, medan identifieringen, i de fall där användbara sammanställningskartor o. d. saknats, har ägt rum med hjälp av pastorsämbetena. Det kan nämnas, att även i de tre län, där den nya metoden tillämpats, pastorsämbetenas tätortsavgränsning i många fall varit till stor hjälp, särskilt där fastighetsidentifieringen varit svår, t. ex. för nybyggnader och fastigheter med ändrad benämning o. d.; vissa tätorter ha helt och hållet måst avgränsas enligt den äldre metoden. Den på prov utförda tätortsavgränsningen enligt den nya metoden har visat, att det i de delar av riket, där förstklassigt kartmaterial föreligger, är möjligt att väsentligt förbättra tätortsavgränsningen. Allteftersom flygfotograferingen och utgivningen av nya ekonomiska kartor samt sammanställnings- och registerkartor fortskrider, ökas metodens användbarhet, och en bättre avgränsning kan göras i delar av riket, där fullgoda kartor förut saknats. Resultatet av undersökningen har framlagts i tab. 12, som innehåller en nominativ förteckning över alla tätorter med minst 200 invånare såväl å den egentliga landsbygden som inom städer, köpingar och municipalsamhällen. På grund av den förhållandevis låga gränsen 200 invånare kommer förteckningen att upptaga ett stort antal orter, som visserligen äro tätbebyggda men som sakna citybildning i egentlig mening; hit hör bl. a. ett stort antal jordbruksorter. Då det kan vara av intresse att särskilja dessa småorter från de större mera stadslika tätorterna, upptager förteckningen inom varje län två grupper, av vilka den ena omfattar tätorter med minst 500 invånare och den andra tätorter med mindre än 500 invånare. Inom var och en av dessa grupper ha tätorterna ordnats kommunvis, varvid kommunerna upptagits i sam-

48 36* INDELNINGAR I NATURLIGA OMRÅDEN M. M. ma ordning som i tab. 1 med städerna såsom avslutande del. Förutom ortens namn meddelas dess läge samt folkmängden med samma fördelning på kön, civilstånd m. m. som i tab. 1. Såsom tätortens läge angives kommun (stad, köping eller egentlig landskommun) samt i förekommande fall även municipalsamhälle enligt indelningen den 1 januari 1952 (»storkommunindelningen»), men därjämte angives inom parentes den kommun eller det municipalsamhälle, som tätorten tillhörde den 1 januari 1951, om denna kommun hade annat namn än den förstnämnda kommunen eller om municipalsamhället senare upplösts. Med ett särskilt tecken ( ) utmärkes, att en kommun eller ett municipalsamhälle enligt indelningen vid 1952 års början helt ingår i en och samma tätort. I de fall, där en tätort antingen enligt 1952 eller 1951 års indelning är fördelad på olika kommuner eller på ett municipalsamhälle och kommunen i övrigt, specificeras varje sådan tätortsdel för sig, varvid den folkrikaste tätortsdelen upptages först och är avgörande för ordningsföljden i tabellen. Detta har till följd, att i vissa fall mindre tätortsdelar återfinnas på annan plats i tabellen än övriga tätortsdelar. Det kan särskilt nämnas, att 16 tätorter äro delade på två olika län; i dessa fall framgår av noter vid länsnamnen att vissa mindre tätortsdelar stå upptagna under de län, som resp. tätorts huvuddel tillhör. Om man vill ha uppgift om samtliga tätorter och tätortsdelar inom en och samma kommun (t. ex. en stad), måste man därför genomgå tabellens andra kolumn för hela länet samt för säkerhets skull även i förekommande fall beakta den eventuella noten vid länsnamnet. I tidigare folkräkningar ha för varje tätort uppgifter om dess beskaffenhet lämnats, varvid beteckningar såsom stationssamhälle, industrisamhälle, handelsplats, villasamhälle etc. använts. Dessa uppgifter ha emellertid varit föremål för kritik, emedan valet av lämpligaste beteckning ofta varit svårt och i viss mån måst ske tämligen godtyckligt. Därför ha i föreliggande folkräkningsberättelse dylika beteckningar icke använts. I stället kommer, när uppgifterna om befolkningens yrkesfördelning föreligga färdiga, i en senare folkräkningsdel tätorternas olika karaktär att framgå av yrkesfördelningen; därigenom kunna bl. a. jordbruksorterna särskiljas från övriga orter. Genom att i föreliggande berättelse uppgifterna om tätorternas beskaffenhet utgå, har utrymme vunnits för utförligare uppgifter om civilståndsfördelningen. Förteckningen upptager orter, d. v. s. 834 flera än motsvarande förteckning år Den kraftiga ökningen beror först och främst på den ändrade redovisningsmetoden, varigenom bl. a. ett stort antal tätorter inom städer, köpingar och municipalsamhällen ävensom jordbruksorter tillkommit, men även på att nya samhällen vuxit upp och att samhällen, som tidigare haft mindre än 200 invånare, fått sin folkmängd ökad, samt att uppgifter erhållits om en del orter, som tidigare icke varit medtagna. Å andra sidan ha en del tätorter utgått, beroende på att deras folkmängd nedgått till under 200 personer; detta gäller bl. a. en del brukssamhällen. Vidare förekomma fall, där samhällen som alltmera vuxit ihop, nu sammanslagits. Andra förändringar gälla samhällenas avgränsning och namngivning.

49 TÄTORTER. 37* Tab. O. Folkmängden i tätorter av olika slag vid olika folkräkningar. I tidigare folkräkningar ha i en särskild tabell städernas, köpingarnas och municipalsamhällenas förorter redovisats, varvid såsom förorter räknats sådana orter, där minst en tredjedel av den förvärvsarbetande befolkningen har sin dagliga sysselsättning i huvudorten. Den nya tätortsavgränsningsprincipen medför, att alla sammanhängande förorter redovisas tillsammans med huvudorten, varvid såsom nämnts uppdelning likväl sker efter kommuner. Redovisning av ej sammanhängande förorter har måst anstå, tills statistiken rörande yrkesfördelningen föreligger färdig, emedan de i nämnda statistik ingående uppgifterna om arbetsplatsens belägenhet komma att tjäna såsom ledning vid bedömandet av om en ort skall anses vara förort till en annan. I tab. O meddelas uppgifter om tätorter vid de olika folkräkningarna. För att trots den nya redovisningsmetoden en jämförelse mellan uppgifterna för år 1950 och för äldre år skall bli möjlig, lämnas uppgifter för förstnämnda år icke endast efter den nya metoden utan även efter den äldre, där städers, köpingars och municipalsamhällens hela områden räknas som tätorter. En skiljaktighet mellan uppgifterna för år 1950 och för tidigare år kvarstår dock, nämligen att jordbruksorterna vid föregående folkräkningar ej medräknades; att frånräkna dessa år 1950 har icke varit möjligt, emedan bearbetningen av yrkesfördelningen för sistnämnda år ännu ej avslutats. Uppgifterna för år 1950 meddelas dels enligt indelningen den Vi 1951 och dels enligt den nya storkommunindelningen. Det framgår av tabellen, att tätorternas andel av befolkningen mellan varje folkräkning ökats. Vid innevarande folkräkning utgör tätorternas befolkning enligt den nya metoden personer eller 66-2 % av hela rikets befolkning. Om den äldre metoden hade tillämpats och 1952 års stor- ') Städerna, köpingarna och munioipalsamhällena i sin helhet räknade säsom tätbebyggelse. ') Städerna, köpingarna och municipallamhällena uppdelade på tät- och glesbebyggelse. ') Tätorter med mer än 40 % jordbruksbefolkning ingå ej. ') Tätorter med mindre än 260 invånare ingå ej. Tätorternas jordbruksbefolkning frånräknad.

50 38* INDELNINGAR I NATURLIGA OMRÅDEN M. M. Tab. P. Tätorter fördelade efter folkmängd, länsvis, år ) kommunindelning följts, hade tätortsbefolkningen varit något större, nämligen personer eller 689 %. Mellanskillnaden, personer eller 2 7 % av rikets befolkning, utgöres av personer, bosatta inom glesbebyggda områden, som ingå i städer, köpingar och municipalsamhällen enligt den nya kommunindelningen. De i tab. 12 redovisade tätorterna uppgå till I tab. P ha desamma länsvis fördelats efter invånarantalet. Talrikast äro tätorterna i Kopparbergs län, som har 166 dylika orter; det stora antalet tätorter i detta län sammanhänger bland annat med de många tätbebyggda jordbruksbyarna. Närmast följa Malmöhus län med 144, Kristianstads län med 137, Älvsborgs län med 126 och Norrbottens län med 121 tätorter. I de fall, där en tätort sträcker sig över gränslinjen mellan två län, har den räknats till det län, inom vilket dess folkrikaste del ligger. I medeltal komma invånare på varje tätort. En dryg fjärdedel av orterna har mindre än 300 invånare, och sammanlagt mer än hälften har x ) Enligt indelningen den 1 jan Tätorter, delade på olika län, ha räknats till det län, som större delen av tätortens invånare tillhör.

51 TÄTORTER. 39* Tab. Q. Tätorter med minst resp. mindre än 500 inv., länsvis, år ) mindre än 500 invånare. Å andra sidan finnas 65 orter med minst invånare. Dessa orter utgöras med ett enda undantag av städer, ehuru endast i några enstaka fall stadens och tätortens gränser ansetts sammanfalla med varandra. Såsom tidigare nämnts, ha tätorter med minst 500 invånare och tätorter med mindre än 500 invånare i tab. 12 redovisats var för sig. Av tab. Q framgår, hur dessa båda grupper fördela sig länsvis. De 980 större tätorterna ha sammanlagt icke mindre än invånare, motsvarande 61-3 % av rikets folkmängd, och deras genomsnittliga invånarantal uppgår till Talrikast äro dessa större tätorter i Malmöhus län, som har 66 dylika orter; fyra andra län, nämligen Kopparbergs, Älvsborgs, Stockholms och Västernorrlands län, vilka alla ha minst 60 sådana orter, följa tätt efter. Folkmängden ävensom det genomsnittliga antalet invånare per tätort varierar starkt mellan de olika länen, vilket till stor del beror på den starka inverkan de största städernas befolkning har på dessa tal. l ) Enligt indelningen den 1 jan I fråga om tätorter, delade på olika län, har folkmängden helt räknats till det län, som större delen av tätortens invånare tillhör, och antalet invånare i medeltal per tätort beräknats med hänsyn därtill. Vid angivande av folkmängd i % av länets folkmängd har däremot nämnda tätorters befolkning fördelats på de olika länen S

52 40* INDELNINGAR I NATURLIGA OMRÅDEN M. M. Tab. R. Tätorter av olika slag fördelade efter folkmängden, år ) De mindre tätorterna äro till antalet och äro således något flera än de större, men deras folkmängd uppgår endast till eller 7-4 % av tätorternas och 4-9 % av rikets befolkning. Det största antalet dylika tätorter har Kopparbergs län, som har 103 dylika orter, till stor del jordbruksorter. Därnäst följa Kristianstads, Malmöhus och Norrbottens län. I vilken utsträckning städer, köpingar och municipalsamhällen ingå i tätorter av olika storlek, framgår av tab. R. Städer eller delar därav ingå i 303 tätorter, vilka i allmänhet äro relativt stora. Sålunda ha 103 av dessa tätorter över invånare, och det genomsnittliga antalet invånare i de tätorter, som delvis omfatta städer, är icke mindre än Emellertid finnas även åtskilliga små tätorter, vari delar av städer ingå; i 83 sådana orter understiger invånarantalet 500. Det är här fråga om mindre samhällen, t. ex. villasamhällen, belägna inom en stads administrativa gränser men avskilda från den egentliga stadsbebyggelsen. Sammanlagt ha de tätorter, i vilka städer helt eller delvis ingå, invånare. Såsom jämförelse kan nämnas, att städernas hela invånarantal är Mellanskillnaden, invånare, motsvaras av skillnaden mellan å ena sidan befolkningen i städernas glesbebyggda områden och å andra sidan befolkningen i med stadsbebyggelsen sammanhängande tätbebyggelse utanför stadsgränserna. De tätorter, i vilka köpingar ingå, äro 134 till antalet. De äro i allmänhet betydligt mindre än tätorter, vari städer ingå, och ha i medeltal endast invånare. Det totala invånarantalet i dessa tätorter uppgår till Såsom jämförelse kan nämnas, att köpingarnas folkmängdstal var Till den relativt stora differensen mellan dessa tal bidrager bland annat, att 1) Enligt indelningen den 1 jan ! ) Inräknat sådana tätorter, där, jämte städer eller delar därav, även köpingar eller municipalsamhällen eller delar av dylika ingå. s ) Inräknat sådana tätorter, där, jämte köpingar eller delar därav, även municipalsamhällen eller delar av dylika ingå.

53 TÄTORTER. 41* Tab. S. Städer, köpingar ockh municipalsamhällen efter tätortskaraktär, år ) några folkrika köpingar äro sammanbyggda med angränsande städer, varför deras befolkning hänförts till tätorter, vari städer ingå. Ännu mindre äro i genomsnitt de 171 tätorter, i vilka municipalsamhällen ingå; antalet invånare per tätort är här Det totala antalet invånare i dessa tätorter är ; som jämförelse kan nämnas, att municipalsamhällena ha invånare. Sammanlagt finnas 608 tätorter, i vilka städer, köpingar eller municipalsamhällen helt eller delvis ingå. I en del fall ingå exempelvis flera städer eller både en stad och en köping etc. i en och samma tätort. Därjämte ingår i många fall även övrig administrativ landsbygd i tätorterna. Hur tätorterna fördela sig i dylikt avseende framgår av följande sammanställning: 1) Enligt indelningen den 1 jan ) Köpingar och municipalsamhällen här ej inräknade.

54 42* INDELNINGAR I NATURLIGA OMRÅDEN M. M. Tab. T. Tätorter med minst 2000 inv. Den sista i tab. R redovisade gruppen av tätorter, omfattar sådana orter, i vilka städer, köpingar eller municipalsamhällen varken helt eller delvis ingå; dessa orter äro således helt av icke-administrativ art. De uppgå till icke mindre än stycken eller mer än två tredjedelar av samtliga tätorter. Tätorter av denna typ äro i regel tämligen små. Sålunda ha icke mindre än 945 dylika orter mindre än 500 invånare, och endast 39 ha ett invånarantal, som uppgår till minst I medeltal har detta slag av tätorter blott 563 invånare. I tab. R finnas även uppgifter om tätottsbefolkningens fördelning på tätorter av olika storlek. Det framgår, att en mycket stor del av denna befolkning är bosatt i de största tätorterna. Sålunda bo nästan 80 % i orter med minst invånare, 60 % i orter med minst invånare och något mindre än 40 % i orter med minst invånare. I de små tätorterna med under 500 invånare bo endast 7 % av den totala tätortsbefolkningen. Av närmast föregående tablå framgår, att en tätort i många fall består av delar, som i administrativt hänseende tillhöra olika orter, t. ex. två städer eller delar därav, en stad och en köping, en stad och egentlig landsbygd etc.

55 TÄTORTER. 43* år 1950 ordnade efter invånarantal. 1 ) Man kan emellertid omvänt utgå ifrån den administrativa orten och undersöka, hur denna i tätortshänseende är sammansatt. I tab. S lämnas dylika uppgifter. I denna tabell ha samtliga städer, köpingar och municipalsamhällen fördelats efter antalet däri ingående tätorter, varvid sådana tätorter, som delvis äro belägna innanför och delvis utanför den administrativa gränsen, medräknas. Därjämte framgår av tabellen huruvida inom nämnda gräns finnes glesbebyggelse, d. v. s. sådana områden, som icke räknats till någon tätort. Av tab. S framgår bl. a., att av rikets 133 städer endast 30 helt räknats till en och samma tätort, medan i 5 andra städer visserligen hela befolkningen tillhör tätorter men är fördelad på två eller flera dylika orter. I icke mindre än 98 städer ingå förutom en eller flera tätorter även glesbebyggda områden. Av sistnämnda städer ha 46 en enda tätort, 18 ha 2 tätorter, medan alla de övriga 34 ha minst 3 tätorter vardera. Det högsta antalet tätorter ha 1) Om flera ortsnamn ingå i en tätortsbenämning, angives endast det första. Tätortens fullständiga namn framgår av tab. 12. s = stad, k = köping, m = municipalsamhälle, 1 = övrig administrativ landsbygd; exempelvis betyder således sml att ifrågavarande tätort delvis tillhör stad, delvis municipalsamhälle och delvis övrig administrativ landsbygd. Indelningen avser den 1 jan

56 44* INDELNINGAR I NATURLIGA OMRÅDEN M. M. städerna Eskilstuna, Uppsala och Kramfors med resp. 12, 11 och 10 tätorter. Av de 88 köpingarna bestå 33 helt av tätbebyggelse (varav 29 av en enda tätort), medan 55 även innehålla glesbebyggelse. Av de senare ha 27 en tätort, medan 19 ha 2 och 9 minst 3 tätorter. De flesta tätorterna uppvisa Klippans och Finspångs köpingar, som ha resp. 7 och 5 dylika. Av de 183 municipalsamhällena omfatta icke mindre än 169 stycken en enda tätort, medan några få ha uppdelats på flera sådana eller på en tätort och glesbebyggelse. I 6 av municipalsamhällena har ingen tätort redovisats, vilket sammanhänger med att dessas invånarantal icke uppgått till 200. Efter internationell måttstock bruka som städer räknas de tätbebyggda orter, som ha minst invånare. Om detta tillämpades på svenska förhållanden och man helt följde tätortsredovisningen utan hänsynstagande till administrativa gränser, skulle 269 tätorter räknas såsom städer. I tab. T lämnas en redogörelse för dessa orter, vilkas sammanlagda befolkning uppgår till personer eller 51-9 % av rikets folkmängd. Någon möjlighet att avgöra förändringarna i detta avseende sedan nästföregående folkräkning finnes icke på grund av den ändrade tätortsredovisningsprincipen. Av de i tab. T upptagna tätorterna äro 113 helt belägna inom stad, vartill komma 26, som delvis äro belägna inom stad. Av övriga tätorter äro 91 helt eller delvis belägna inom köping eller municipalsamhälle, medan endast 39 helt och hållet tillhöra den övriga administrativa landsbygden. De 43 största tätorterna äro alla helt eller delvis belägna inom stad, men blott en enda av dessa, nämligen Lidköping, sammanfaller helt med motsvarande stads område. Den största tätort, som varken helt eller delvis ingår i stad, är Sollentuna, som ingår i köping; denna tätort har invånare. Störst bland de tätorter, som icke ingå i stad eller köping men däremot i municipalsamhälle, är Malmberget med invånare. Av de tätorter, som helt äro belägna inom övrig administrativ landsbygd, äro Hofors med 8112 invånare samt Grängesberg, Skutskär och Surahammar de största. I tab. 13 lämnas uppgifter om fördelning efter kön och civilstånd, varvid i motsats till i tab. 12 samtliga kombinationer av kön och civilstånd specificeras, för befolkningen inom tätbebyggelse resp. glesbebyggelse. Till den förra gruppen räknas de personer, som äro bosatta i tätorter, och till den senare alla övriga personer. För båda grupperna finnes fördelning på län med särskiljande av landsbygd och städer. En sammanfattning av de folkmängdsuppgifter, som finnas i denna tabell, meddelas i tab. U, i vilken landsbygden uppdelats på köpingar, municipalsamhällen och övrig administrativ landsbygd. I tab. U lämnas även uppgifter länsvis om hur stor procentuell andel tätbebyggelsens befolkning utgör av hela länets folkmängd. Bortsett från Stockholms stad ha Göteborgs och Bohus, Malmöhus och Stockholms län de högsta talen i detta avseende. Det är emellertid att märka, att landets näst Stockholm största städer ligga i de två förstnämnda länen och Stockholms förorter i det sistnämnda. De lägsta talen uppvisa Gotlands, Jämtlands, Skaraborgs, Västerbottens och Kronobergs län, vilka fem län äro de enda i riket, där mer än halva befolkningen är bosatt inom glesbebyggelse.

57 TÄTORTER. Tab. U. Folkmängden inom tät- och glesbebyggelse, länsvis, år ) 45* Vid de föregående folkräkningarna lämnades i samband med redogörelsen för tätorterna uppgifter om s. k. agglomererade landskommuner, varmed avsågs landskommuner, i vilka minst två tredjedelar av befolkningen voro bosatta inom tätorter. Hit räknades dels samtliga köpingskommuner, emedan i fråga om dessa hela kommunen ansågs utgöra en enda tätort, dels ett antal egentliga landskommuner; vid 1945 års folkräkning uppgingo de sistnämnda till 107. Den nya storkommunindelningen lämpar sig emellertid mindre väl för dylika beräkningar, emedan kommunerna i många fall äro alltför stora och heterogena för att man med ledning av agglomerationsprocenten skall kunna karakterisera desamma. Det har därför ansetts bättre att i stället beräkna sistnämnda procenttal för församlingarna, vilka i de flesta fall sammanfalla med de förutvarande kommunerna och i allmänhet äro relativt små och av homogenare beskaffenhet än de nya kommunerna. På grund av den nya metoden for tätortsredovisningen har det ansetts lämpligt att icke endast undersöka de egentliga landsförsamlingarnas utan även stads- och köpingsförsamlingarnas tätortsgrad. Den hittillsvarande indelningen efter ') Enligt indelningen den 1 jan ) Att i denna kolumn vissa mycket små tal förekomma, sammanhänger med att här bl. a. ingå dels municipalsamhällen med mindre än 200 invånare, delf vissa områden, som den 1 jan inkorporerades med municipalsamhällen.

58 Tab. Y. Församlingrar fördelade efter tätortsbefolkningrens audel av hela befolkningen, år ) 46* INDELNINGAR I NATURLIGA OMRÅDEN M. M. J ) Enligt indelningen den 1 jan I de fall, där en församling tillhör två eller flera kommuner (i de flesta fall en stad eller köping och en egentlig landskommun), har varje dylik församlingsdel räknats såsom en församling.

59 TÄTORTER. 47* agglomereringsgrad i två grupper (minst två tredjedelar resp. mindre än två tredjedelar av befolkningen bosatta i tätorter) har samtidigt utvidgats till en indelning i sex grupper. I tab. V ha samtliga församlingar fördelats efter hur många procent tätortsbefolkningen utgör av församlingens hela folkmängd. I tabellen lämnas uppgifter länsvis med särskiljande av egentliga landsförsamlingar, köpingsförsamlingar och stadsförsamlingar. I de fall, där en församling tillhör två eller flera kommuner (i de flesta fall en stad eller en köping och en egentlig landskommun), har i tabellen varje dylik församlingsdel räknats såsom en församling. Av de församlingarna har i det närmaste hälften eller en tätortsbefolkning, som understiger 10 %; de flesta av dessa församlingar sakna helt tätorter. Å andra sidan finnas 244 församlingar, d. v. s. något mindre än en tiondedel av samtliga, där tätortsbefolkningen uppgår till minst 90 %. Att i ifrågavarande avseende de egentliga landsförsamlingarna skilja sig väsentligt från köpings- och stadsförsamlingarna, är naturligt. Dock finnes ett icke oväsentligt antal köpings- och stadsförsamlingar med mycket ringa tätortsbefolkning. Sålunda finnas 35 stads- och 24 köpingsförsamlingar, där tätortsbefolkningen understiger 10 %; de flesta av dessa ha ingen tätortsbefolkning alls. Det gäller här nästan uteslutande sådana församlingar, som den 1 januari 1952 inkorporerades med städer eller köpingar. De mest agglomererade församlingarna, d. v. s. de där tätortsbefolkningen uppgår till minst 90 %, äro följande: Egentliga landsförsamlingar: Stockholms län: Gustavsberg, Huddinge, österhaninge; Uppsala län: Skutskär; Blekinge län: Hasslö; Kristianstads län: Torekov; Malmöhus län: Flädie; Göteborgs och Bohus län: Partilie, Styrsö, öckerö, Klädesholmen, Käringön, Smögen, Kungshamn; Älvsborgs län: Herrljunga, Södra Åsarp; Skaraborgs län: Karlsborg; Kopparbergs län: Grängesberg; Gävleborgs län: Hofors, Lingbo. Köpingsförsam lingar: Samtliga köpingsförsamlingar med undantag dels av alla församlingar, som helt eller delvis motsvaras av förutvarande egentliga landskommuner, som från den 1 jan ingå i köpingar, dels av följande övriga köpingsförsamlingar: Östergötlands län: Ekeby, Åtvid, Risinge; Gotlands län: Othem; Kristianstads län: Perstorp, Klippan; Malmöhus län: Bjuv, Svedala, Skurup; Älvsborgs län: örby (den till Skene köping hörande delen), Svenljunga; Skaraborgs län: Vara, Tibro, Töreboda; Värmlands län: Hammarö, Ransäter, Forshaga, Grums;

60 48* INDELNINGAR I NATURLIGA OMRÅDEN M. M. Örebro län: Ramundeboda, Degerfors, Hällefors; Västmanlands län: Hallstahammar; Västernorrlands län: Skön; Jämtlands län: Frösö. Stads för samlingar: Samtliga stadsförsamlingar med undantag dels av alla församlingar, som helt eller delvis motsvaras av förutvarande egentliga landskommuner, som från den 1 jan ingå i städer, dels av följande övriga stadsförsamlingar: Stockholms län: Vaxholm, öregrund, S:t Olof, S:t Per; Uppsala län: Gamla Uppsala, Vaksala (den till Uppsala stad hörande delen), Enköping; Södermanlands län: Nikolai (både den till Nyköpings stad och den till Oxelösunds stad hörande delen), Flen, Strängnäs stadsförsamling, Mariefred; Östergötlands län: Borg, Vinnerstad, Mjölby; Jönköpings län: Järstorp, Värnamo, Sävsjö, Eksjö, Säby; Kristianstads län: Norra Åsum; Malmöhus län: Husie, Eslöv; Göteborgs och Bohus län: Backa, Kungälv; Älvsborgs län: Ulricehamn; Skaraborgs län: Skara; Värmlands län: Varnum, Hagfors, Arvika västra församling, Tveta; Örebro län: Ånsta, Almby, Askersunds stadsförsamling, Karlskoga; Västmanlands län: Lundby, Badelunda, Sala stadsförsamling, Västanfors, Arboga stadsförsamling; Gävleborgs län: Sandarne; Västernorrlands län: Sollefteå; Norrbottens län: Jukkasjärvi, Vittangi. Sammanlagt uppgå, såsom tidigare nämnts, de församlingar, där minst 90 % av folkmängden äro bosatta i tätorter, till 244. I fråga om invånarantalet finnas mycket stora variationer mellan dessa församlingar; den största folkmängden har Brännkyrka med invånare och den minsta Käringön med 316 invånare. Det största antalet församlingar med minst 90 % tätortsbefolkning har Göteborgs och Bohus län med 27 dylika församlingar, och det minsta har Gotlands län med endast en sådan församling. För fyra egentliga landsförsamlingar, nämligen Hasslö, Kungshamn, Hofors och Lingbo, samt för ett stort antal köpings- och stadsförsamlingar gäller, att hela befolkningen räknats såsom bosatt i tätorter. Naturliga jordbruksområden. De inom ett flertal län växlande naturförhållandena, av vilka jordbruket i hög grad beror, ha föranlett en uppdelning av riket i naturliga jordbruksområden (tab. 14); inom vart och ett av dessa äro naturförhållandena tämligen likartade. Denna indelning användes i stor utsträckning inom jordbruksstatistiken. Antalet naturliga jordbruksområden utgör 60. Dessa fördela sig efter landareal och folkmängd, såsom framgår av följande sammanställning:

61 STÖRRE ÖAR. 49* Norrbottens läns inland har den största arealen, km 2, Östergötlands läns södra kustland den minsta, km 2. Den högsta folkmängdssiffran uppvisar på grund av att huvudstaden hänförts dit Stockholms stad och län med invånare, den minsta Västernorrlands läns silurområde med invånare. Folkmängdstätheten uppgår i Malmöhus läns slättbygd till 186 invånare på km 2 men utgör i Norrbottens läns inland endast 0 9 invånare på km 2. En sammanfattning har gjorts av de naturliga jordbruksområdena till större produktionsområden med likartade naturliga betingelser för jordbruket, varigenom för hela riket 18 produktionsområden erhållits. Slutligen ha produktionsområdena sammanförts i tre stora landsdelar, den första omfattande slättbygderna och den andra skogs- och dalbygderna i södra och mellersta Sverige samt den tredje hela norra Sverige. Slättbygderna i södra och mellersta delen av landet räkna omkring hälften (501 %) av rikets folkmängd inom ett område, som utgör endast 13-8 % av Sveriges landareal; folkmängdstätheten är hög, om man bortser från Ölands och Gotlands produktionsområde. Inom södra och mellersta Sveriges skogs- och dalbygder, som omfatta drygt en femtedel av rikets areal, är ungefär en tredjedel av landets befolkning bosatt; folkmängdstätheten utgör i allmänhet invånare på km 2 utom i den västsvenska dalbygden, där den når en höjd av 82 personer på km 2. Norra Sverige inrymmer endast 16 8 % av folkmängden, trots att arealen utgör nära två tredjedelar av rikets; folkmängdstätheten är i allmänhet låg och överstiger riksmedeltalet blott i kustlandet i nedre Norrland, där den uppgår till 20 invånare på km 2. Större öar. Liksom i 1945 års folkräkningsredogörelse lämnas även här uppgifter om sådana större öar, som oberäknat tillhörande småöar ha en areal av minst 10 km 2 (tab. 15). Dessa öars sammanlagda areal utgör km 2 eller 19 % av rikets landareal. Folkmängden uppgick den 31 december 1950 till eller 3s % av rikets folkmängd mot (3 6 %) vid 1945 års folkräkning. Den genomsnittliga folkmängdstätheten var sålunda större än medeltalet för riket och utgjorde 33 invånare på km 2. Sveriges största ö, Gotland, omfattar km 2 och inrymmer en stad samt helt eller delvis tretton landskommuner. Öland, som kommer därnäst i storlek med km 2, har också en stad samt sex landskommuner. Orust, Värmdö, Hisingen, Tjörn, Väddö, Gräsö, Fårö och Selaö komma närmast och ha alla mer än 100 km 2 areal. Hisingen har numera den största folkmängden av öarna, nämligen

62 50* BESTÄMNING AV BEFOLKNINGSTYNGDPUNKTEN I SVERIGE. invånare, och därnäst följa Gotland med invånare samt Öland med invånare. Fyra av öarna med över 10 km 2 äro obebodda, nämligen Germandön och Vargön i Bottniska viken, Storön i Storavan och Norra Storön i Uddjaur. Den högsta folkmängdstätheten, 668 invånare på km 2, uppvisar Lidingö. Förutom denna ö ha Hisingen, Härnön, Frösön, Hammarö och Jörtsön en folkmängdstäthet överstigande 100 invånare på km 2. V. Bestämning av befolkningstyngdpunkten i Sverige- För att erhålla ett mått på hur befolkningsutvecklingen i ett lands olika delar varierar med tiden och skapa sig en uppfattning om förändringarna i landsdelarnas betydelse inbördes brukar man uträkna folkökningen eller folkminskningen i procent av folkmängden inom ifrågavarande områden. Dylika i och för sig intressanta relativtal giva dock ej alltid en klar överblick över befolkningsförskjutningen inom landet, i synnerhet om delområdena äro talrika. En annan metod, som brukar tillämpas bl. a. i Förenta staterna, är att bestämma landets s. k. befolkningstyngdpunkt. Genom att verkställa dylika bestämningar vid olika tidpunkter och mäta förändringarna i tyngdpunktens läge från en tid till en annan erhålles ett visst mått på befolkningsförskjutningen i olika delar av ett land. Den strängt mekaniska definitionen av begreppet tyngdpunkt är något modifierad i den bemärkelse, vari befolkningstyngdpunkten brukar fattas. Befolkningstyngdpunkten i ett land kan definieras som den plats inom landet, dit dettas befolkning vid en allmän förflyttning till ett gemensamt samlingsställe skulle nå med ett minimum av sammanlagt arbete. Landets yta antages vara alldeles plan och belastad av endast landets invånare. Kroppsvikten förutsattes vidare vara lika stor för alla invånare, varigenom varje persons inflytande på jämvikten blir direkt proportionellt mot hans avstånd från tyngdpunkten. I Förenta staterna har befolkningstyngdpunkten beräknats vid varje folkräkning alltsedan år 1790, och härigenom har man fått fram en intressant serie, som utvisar, att tyngdpunkten för varje tioårsperiod mer eller mindre kraftigt förskjutits västerut och därvid praktiskt taget hela tiden följt 39:de breddgraden. Vid beräkningarna av befolkningstyngdpunkten i Amerika har man gått tillväga på det sättet, att kartan indelats genom ett gradnät i rutor,»square degrees». Befolkningstyngdpunkten i varje sådan ruta har i allmänhet antagits vara identisk med skärningspunkten mellan diagonalerna; förekomsten av större städer o. d. har föranlett särskilda beräkningar i vissa fall. Förflyttningen av befolkningstyngdpunkten under tidernas lopp är helt naturligt större i ett land, som har periferiskt belägna kolonisationsområden, och mindre i stater, där befolkningen så att säga uppnått ett mera konstant jämviktsläge. I vårt land kan man givetvis ej vänta en lika ansenlig för-

63 BESTÄMNING AV BEFOLKNINGSTYNGDPUNKTEN I SVERIGE. 51* skjutning av befolkningstyngdpunkten som i Förenta staterna. En viss omgestaltning av befolkningsfördelningen har emellertid ägt rum genom särskilt de större städernas snabba tillväxt till följd av inflyttningen från landsbygden. Befolkningstyngdpunkten i Sverige har tidigare av statistiska centralbyrån beräknats vid två tillfällen, nämligen för åren 1910 och 1920, och eftersom omkring trettio år nu förflutit sedan den senaste bestämningen av tyngdpunkten, har det ansetts vara av intresse att göra en ny bestämning på grundval av 1950 års folkräkningsmaterial. Den i Amerika praktiserade metoden kan ej tillämpas i vårt land, emedan det i varje fall ej utan ett mycket tidskrävande arbete är möjligt att exakt bestämma folkmängden i varje ruta i ett dylikt gradnät. Gränserna mellan de administrativa områdena äro ej i vårt land, såsom de förefalla att vara i stora delar av Förenta staterna, uppdragna med linjal, varför det hos oss ej förekommer, att något administrativt område sammanfaller med en dylik ruta. En noggrann beräkning kan emellertid ändå göras genom att använda så små delområden som församlingarna, vilka till antalet överstiga Med utgångspunkt härifrån kan en bestämning av de olika länens tyngdpunkter göras, och härigenom sättes man i tillfälle att jämföra tyngdpunktens läge vid olika tillfällen inom varje särskilt län. För bestämning av befolkningstyngdpunkten har använts den vanliga formeln för tyngdpunktsberäkningar: Sedan en lämplig längdgrad och breddgrad valts till koordinataxlar, ha i varje län avstånden (a t &,; a t b 2 ; a, b,.,.) från församlingstyngdpunkterna till nämnda längdgrad och breddgrad uppmätts under iakttagande av vederbörliga tecken i de olika kvadranterna. Om N är länets och n n t, n,... församlingarnas folkmängd, uträknas lätt X och Y eller den sökta länstyngdpunktens avstånd till axlarna. Med utgångspunkt från de beräknade länstyngdpunkterna kan därefter befolkningstyngdpunkten för hela landet bestämmas. Till tyngdpunkt för varje församling har i allmänhet valts församlingskyrkans läge, men om detta varit periferiskt i förhållande till bebyggelsen i församlingen, har korrigering skett med ledning av kartmaterialet. Förekommande avvikelser i den antagna församlingstyngdpunktens läge från den verkliga torde ha föga inverkan på resultatet av beräkningen, då man har anledning antaga, att dylika avvikelser uppträda lika ofta positiva som negativa. Resultatet av bestämningarna av befolkningstyngdpunkten i de olika länen framlägges i tab. 16 och ger material till en del intressanta iakttagelser. Sålunda kan man finna, att flera städer, som sedan gammalt i olika avseenden varit centralpunkter inom länen, även äro det i befolkningshänseende. De mest typiska exemplen härpå äro städerna Uppsala, Linköping, Lund, Örebro, Västerås och Östersund. Beräkningarna utvisa, att befolkningstyngdpunkten i landet kan fixeras

64 52* BEFOLKNINGENS FÖRDELNING EFTER KÖN OCH CIVILSTÅND. till 59 5' 43" nordlig bredd och 15 24'12" östlig längd (från Greenwich). Tyngdpunkten är belägen i Sköllersta församling i Örebro län, ungefär 4 km. nordnordost om Pålsboda järnvägsstation. År 1920 låg tyngdpunkten 5 km. väster om nämnda järnvägsstation inom Hallsbergs församling och har under de senaste tre decennierna förskjutits 8 km. i ostnordostlig riktning. Noggrant angivet har befolkningstyngdpunkten sedan år 1920 flyttats 69 km. åt öster och 3 2 km. åt norr. Tyngdpunktens förskjutning under den förflutna trettioårsperioden är sålunda tämligen obetydlig. Det kan till jämförelse nämnas, att befolkningstyngdpunkten mellan åren 1910 och 1920 förflyttades omkring 5 km. i nordnordostlig riktning. Förklaringen till den jämförelsevis obetydliga förflyttningen av tyngdpunkten är att söka i att folkökningen i landet varit koncentrerad till Stockholms- och Göteborgsregionerna, Malmöhus län samt de båda nordligaste länen, d. v. s. områden med sådant läge, att verkningarna av folkmängdens förändringar på befolkningstyngdpunktens läge delvis eliminera varandra. Från befolkningstyngdpunkten bör skiljas en annan punkt, som ibland förväxlas med densamma, nämligen befolkningens numeriska medelpunkt eller skärningspunkten mellan den breddgrad och den längdgrad, som dela landets befolkning i en nordlig och en sydlig samt en ostlig och en västlig numeriskt lika stor del. Vid verkställd undersökning har ifrågavarande skärningspunkts läge år 1950 befunnits vara 59 3' nordlig bredd och 15 24' östlig längd (från Greenwich). Denna punkt är belägen i Sköllersta församling i Örebro län liksom befolkningstyngdpunkten och på ett avstånd från denna av endast 4 km. Sedan år 1920, då medelpunkten låg i Lerbäcks församling i samma län, har den flyttat sig 25 km. i nordnordostlig riktning. I detta sammanhang kan det måhända vara av intresse att till jämförelse angiva tyngdpunkten för Sveriges areal, d. v. s. den punkt, på vilken landets yta skulle balansera, därest denna vore fullt plan och homogen samt icke hade någon befolkning. Efter vad en av geografisk expertis verkställd utredning visat är denna punkt belägen i Torps församling i sydligaste delen av Västernorrlands län. Avståndet mellan tyngdpunkterna för landets befolkning och för dess areal uppgår till omkring 370 km., vilket tal sålunda åskådliggör den olikartade folkmängdstätheten i vårt land. VI. Befolkningens fördelning efter kön och civilstånd. I tab. 1 lämnas för varje kommun, församling och municipalsamhälle preliminära uppgifter om antalet män och kvinnor samt antalet ogifta, gifta och förut gifta. Av dessa civilståndsgrupper äro de förut gifta fördelade efter kön och de ogifta uppdelade å minderåriga (barn under 15 år) samt vuxna ogifta män och kvinnor. Barn under 15 år ha ej fördelats efter kön i denna tabell, men med hjälp av övriga publicerade uppgifter och eftersom de gifta fördela sig med ungefär hälften å vartdera könet kan i fråga om varje kommun, församling och municipalsamhälle en tämligen exakt uppgift erhållas om fördelningen efter kön av antalet barn under 15 år.

65 PROPORTIONEN MELLAN KÖNEN. 53* Vidare lämnas i tab. 9 fullständig köns- och civilståndsfördelning beträffande de olika länen med särskiljande av landsbygd och städer. Tab. 13 innehåller en fördelning efter samma grunder av befolkningen i dels tätorter, dels glesbebyggda områden. Tabellen över befolkningen i de olika tätorterna (tab. 12) har i jämförelse med motsvarande tabell i 1945 års folkräkningsredogörelse utvidgats såtillvida, att redovisningen av folkmängdens uppdelning efter kön och civilstånd erhållit samma omfattning som i tab. 1. Proportionen mellan könen. Av befolkningen i riket den 31 december 1950 voro män och kvinnor, vilket innebär en övertalighet av kvinnor per män. Denna kvinnornas övertalighet är jämfört med tidigare år mycket liten och har för övrigt ej vid någon föregående folkräkning i vårt land varit så ringa som nu. Är 1810 uppgick kvinnornas relativa övertalighet till 1 099, år 1870 till 1 067, år 1900 till och år 1940 till Kvinnornas övertalighet är begränsad till städerna, där sexualproportionen utgör 1 089: 1 000, medan underskott av kvinnor föreligger på landsbygden (941: 1000). överskott av kvinnor är särskilt utmärkande för de större städerna, i synnerhet Stockholm, där den betydligt större inflyttningen av kvinnor än av män framkallat den ojämna sexualproportionen. Såsom framgår av följande sammanställning rörande kvinnornas övertalighet vid de fem senaste folkräkningarna, är emellertid numera kvinnoöverskottet statt i tillbakagång även i huvudstaden. Numera föreligger överskott av män i ej mindre än 18 län, och detta är förhållandet på landsbygden i samtliga län. I 20 städer, nämligen Nynäshamn, Vaxholm, öregrund, Oxelösund, Torshälla, Skänninge, Nässjö, Mölndal, Marstrand, Trollhättan, Hagfors, Karlskoga, Västerås, Fagersta, Köping, Borlänge, Ludvika, Sandviken, Kramfors och Kiruna, finnes övertalighet av män. Uträknas sexualproportionen inom rikets tre stora huvuddelar, befinnes antalet kvinnor mot män utgöra inom Svealand med huvudstaden inräknad mot år 1945 och med densamma frånräknad 989 mot 987 år 1945, inom Götaland (1005 år 1945) och inom Norrland 962 (955 år 1945). Någon nämnvärd nedgång under den senaste femårsperioden föreligger sålunda endast i Svealand, vilken nedgång helt och hållet är att hänföra till Stockholm; kvinnounderskottet i Norrland är tvärtom mindre än förut.

66 54* BEFOLKNINGENS FÖRDELNING EFTER KÖN OCH CIVILSTÅND. Såsom framgår av det föregående, är kvinnornas övertalighet en till tätortsbefolkningen begränsad företeelse. Sålunda föreligger i tätorterna, tagna över ett, en övertalighet för kvinnorna uppgående till per män, under det att de glesbebyggda områdena ha ett betydande kvinnounderskott (907: 1 000). Bland tätortsbefolkningen på landsbygden råder i det närmaste jämvikt mellan könen (999 kvinnor per män). Sexualproportionen är ganska växlande i olika åldrar. Eftersom i föreliggande berättelse endast barn under 15 år blivit utskilda, måste emellertid jämförelsen begränsas till befolkningen över och under 15 år. I den lägre åldersgruppen föreligger ett icke obetydligt underskott av kvinnor (956: 1 000). Kvinnoöverskottet i åldern 15 år och däröver blir härigenom mera accentuerat än om man beräknar det å hela befolkningen och uppgår till per män i hela riket, i städerna och enbart i Stockholm till 1 224; på landsbygden däremot finnas endast 937 kvinnor i åldern 15 år och däröver mot män i samma ålder. Den vuxna befolkningen har i tätorterna ett kvinnoöverskott av kvinnor per män men ett motsvarande underskott i glesbebyggda områden (894: 1 000). Tätorternas inom landsbygden bosatta vuxna befolkning företer relativ jämvikt mellan antalet kvinnor och män (1 010: 1 000). Av särskilt intresse är könsproportionen bland vuxna ogifta personer. Bland dessa påträffas numera ett betydande underskott av kvinnor, nämligen 887 kvinnor per män (909: år 1945). Här föreligger emellertid en olikhet mellan landsbygd och städer. Medan på landsbygden endast 704 vuxna ogifta kvinnor finnas per vuxna ogifta män, finnes i städerna ett betydande överskott (1 164: 1 000), vilket dock är väsentligt lägre än förut. I Stockholm utgör motsvarande proportion icke mindre än kvinnor mot män. En stark kontrast häremot bildar den vuxna ogifta befolkningen i glesbebyggda områden med endast 638 kvinnor per män. övertaligheten för kvinnorna i denna civilståndsgrupp är helt koncentrerad till städerna, i det att även tätortsbefolkningen på landsbygden företer underskott av kvinnor (855: 1 000) bland vuxna ogifta personer. Fördelningen efter civilstånd. Fördelningen efter civilstånd bör helst studeras i samband med fördelningen efter ålder, eftersom den senare utövar stort inflytande på den förra. Det tillgängliga materialet begränsar likväl jämförelsen till endast civilståndsfördelningen, frånsett att barn under 15 år kunnat särskiljas såsom en grupp för sig. I tab. X framlägges en översikt i absoluta tal av folkmängdens fördelning efter civilstånd. Tabellen visar, att åldersgruppen under 15 år, som förut under tre decennier kraftigt decimerats, befinner sig i tillväxt som följd av den höga födelsefrekvensen under 1940-talet. Gruppen vuxna ogifta personer har fortsatt att gå tillbaka i antal, övriga civilståndsgrupper däremot uppvisa ökning med undantag för änklingarna, beträffande vilka någon minskning under de båda senaste femårsperioderna konstateras.

67 FÖRDELNINGEN EFTER CIVILSTÅND. 55* Tab. X. Folkmängdens fördelning efter kön och civilstånd åren Befolkningens fördelning å civilstånd i relativa tal framgår av följande sammanställning, som även angiver de olika civilståndsgruppernas förändringar i numerären sedan år 1945: Sammanställningen ger vid handen, att i våra dagars Sverige omkring 46 % av invånarna äro gifta och 47 % ogifta inräknat minderåriga medan den jämförelsevis ringa återstoden av folkmängden utgöres av änklingar, änkor och frånskilda. Jämföres den relativa civilståndsfördelningen inom en befolkning vid olika tidpunkter, finner man, att nämnda fördelning i hög grad påverkas av den under tidernas lopp växlande proportionen minderåriga, och då de minderåriga ej kunna välja civilstånd, synes det lämpligast att utesluta dem vid jämförelsen. Räknat på invånare av befolkningen i åldern 15 år och däröver av vartdera könet komma vid folkräkningarna fr. o. m. år 1910 på de särskilda civilstånden följande antal: Antalet vuxna ogifta var under en följd av år både absolut och relativt taget i stigande, men år 1920 nåddes en vändpunkt, då de vuxna ogiftas

68 56* BEFOLKNINGENS FÖRDELNING EFTER KÖN OCH CIVILSTÅND. andel av folkmängden började sjunka, och senare har även det absoluta antalet gått ned betydligt. Proportionen vuxna ogifta är numera som följd av den stegrade äktenskapsfrekvensen lägre än vad någonsin tidigare registrerats i vårt lands statistik. Den relativa talrikheten av de gitta företer givetvis i stort sett motsatta temporära växlingar mot gruppen ogifta. Gruppen änklingar och änkor visar relativt sett en fortskridande tillbakagång, ehuru denna under den senaste femårsperioden varit begränsad till änklingarna. Däremot har den lilla gruppen frånskilda vuxit ganska betydligt för varje folkräkning, en följd av att skilsmässorna blivit allt talrikare. Att ett stort antal av de frånskilda sedermera ingår omgifte, förmår ej nämnvärt förtaga verkan härav. Absolut taget har antalet förut gifta sedan år 1945 ökats med frånskilda män och frånskilda kvinnor samt med änkor men minskats med änklingar, ökningen är sålunda betydligt större för kvinnorna än för männen. Antalet förut gifta kvinnor är närmare dubbelt så stort som antalet förut gifta män. Anledningen härtill är att söka i dels den större dödligheten i högre åldrar bland gifta män och änklingar än bland gifta kvinnor och änkor, dels den högre frekvensen omgiften bland männen. Särskiljas landsbygden och städerna beträffande befolkningens civilståndsfördelning, framträda, såsom nedanstående tablå visar, åtskilliga olikheter, vilka till stor del betingas av att landsbygdsbefolkningens åldersfördelning är en helt annan än stadsbefolkningens. Om till en början landsbygdens och städernas siffror jämföras, befinnas de gifta männen relativt taget vara betydligt talrikare i städerna än på landsbygden, medan däremot de gifla kvinnorna äro åtskilligt flera på landsbygden än i städerna. Särskilt i storstäderna äro de gifta kvinnorna relativt få, men i stället finnes där ett mycket starkt inslag av ogifta kvinnor. Vad änklingar och änkor angår, har landsbygden övervikt, under det att städerna, framför allt storstäderna, ha försteget i fråga om frånskilda. Olikheterna i civilståndsfördelningen mellan tätorternas och de glesbebyggda områdenas befolkning gälla huvudsakligen mankönet. Särskilt iögonenfallande är den höga proportionen vuxna ogifta män inom glesbebyggda områden med 40o % av samtliga män i åldern 15 år och däröver mot 289 % i tätorterna. En jämförelse med ställningen vid föregående folkräkning är vansklig med hänsyn till inträffade indelningsändringar, varigenom betydande lands-

69 BARN UNDER 15 ÅR. 57* bygdsområden införlivats med städerna. Det vill dock synas, som om motsatsförhållandet mellan landsbygd och städer i fråga om civilståndsfördelningen något avtrubbats. Barn under 15 år. Åldersgruppen 0 15 år, den enda åldersgrupp, som blivit utskild vid bearbetningen av folkräkningsmaterialet till denna berättelse, omfattar en folkmängd av personer. Denna åldersgrupp har som följd av de senare årens högre födelsefrekvens ökats med icke mindre än personer sedan år 1945 och personer sedan år 1940 efter att dessförinnan successivt ha nedgått i antal sedan år 1910, då åldersgruppen räknade personer. Oaktat ökningen under 1940-talet upptager åldersgruppen dock alltjämt en jämförelsevis låg andel av folkmängden. Detta förhållande framträder tydligt, om man sätter åldersgruppens numerär i relation till hela folkmängden och jämför det på så sätt erhållna relativtalet med motsvarande uppgifter för äldre tider. År 1870 kulminerade åldersgruppens relativa numerär med 341 % av folkmängden men sjönk därefter successivt med undantag för någon återhämtning år 1890 till bottenläget 20 4 % år 1940 för att sedan åter stiga till 21-6 % år 1945 och 23 4 % år De senaste årens ökning i numerär för åldersgruppen 0 15 år är mest betydande i städerna. Emellertid upptager denna åldersgrupp alltjämt en något större del av landsbygdens befolkning än av städernas, nämligen 24 5 % resp %. Olikheterna äro mest framträdande i fråga om kvinnorna, såsom nedanstående sammanställning utvisar. Av de olika länen har Norrbottens att uppvisa det högsta relativtalet för åldersgruppen 0 15 år, nämligen 30 8 %, medan i Göteborgs och Bohus samt i Värmlands län nämnda åldersgrupp omfattar blott 22 o % av folkmängden. VII. Register. över samtliga i denna redogörelse upptagna kommunala, administrativa, judiciella, ecklesiastika in. fl. indelningar samt över tätorter har upprättats ett register, som fogats till redogörelsen (sid ), varför denna kan tjäna som uppslagsbok i ifrågavarande hänseenden.

70

71 Tab. 1. Areal, folkmängd efter kön och civilstånd samt folkmängdstäthet i domsagor, kommuner, församlingar, kyrkobokföringsdistrikt och municipalsamhällen, länsvis, den 31 december 1950 enligt indelningen den 1 januari I tabellen redogöres för rikets indelning den 1 jan i judiciellt hänseende i domsagor och tingslag, i kommunalt hänseende i kommuner och i ecklesiastikt hänseende i församlingar och kyrkobokföringsdistrikt. Kursiv stil utmärker församling, om ej annat angives. församling, som sammanfaller med kommun med samma namn, är ej särskilt angiven. Med indelningen i församlingar överensstämmer på landsbygden i allmänhet rikets indelning i avseende på fastighetsredovisningen i (jordregister)socknar. I staderna och i ett antal köpingar och municipalsamhällen föres fastighetsregister såsom för stad. I vissa fall förekommer det, att en köping har jordregister och tillsammans med någon angränsande kommun eller del av kommun i avseende på fastighetsredovisningen bildar en socken. Dylika och andra oregelbundenheter i fråga om indelningen i avseende på fastighetsredovisningen framgå av anmärkningarna under varje särskilt län. Bland anmärkningarna rörande förändringar i indelningen efter år 1945 ha ej medtagits sådana hela kommuner omfattande överflyttningar inom länen, som föranletts av den nya kommnnindelningen den 1 jan och den i samband därmed ändrade domsagoindelningen. I fråga om fastigheter angives i anmärkningarna icke nummer, där endast ett sådant (n:r 1 eller l 1 ) synes förekomma. Uppgifterna om folkmängden och dennas fördelning efter kön, civilstånd m. m. äro preliminära. Antalet invånare på km2 land angives i hela tal (med avrundning nedåt) utom i de fall, då folkmängdstätheten understiger 5 invånare påkm2 land, varvid en decimal angives. Förkortningarna ha följande innebörd: f. = församling(en), kbfd. = kyrkobokföringsdistrikt, köp. = köping, lf. = landsförsamling, Ik. = landskommun, m:e = municipalsamhälle, stf. = stadsförsamling och t:g = tingslag. I fråga om köpingar, municipalsamhällen och vissa landskommuner beteoknar A, att samtliga stadsstadgor gälla; därest endast vissa stadsstadgor gälla, angivas dessa, varvid O beteoknar ordningsstadgan, B byggnadsstadgan, Br brandstadgan och H hälsovårdsstadgan. Gälla stadsstadgor endast för viss del av kommun, angives detta i anmärkningarna. Ett t framför en arealuppgift angiver, att denna är osäker. Angående innebörden av den klämmer, varmed vissa församlingar äro förenade, hänvisas till tab. 2, sid

72 2 TAB. 1 (forts.). DOMSAGOR, KOMMUNER, FÖRSAMLINGAR M. M. STOCKHOLMS STAD. Anmärkningar till Stockholms stad. Angående använda förkortningar m. m. se sid. 1. 1) Genom k. beslut den 9 dec har medgivits rätt för vissa inom dåvarande Lovö och Solna kommuner bosatta personer att kyrkobokföras i Hovförsamlingen, varigenom denna församling blir delad på Stockholms stad ooh Stockholms län.») I Stockholms stads vattenareal (5.77 km») är stadens andel av Mälaren (med Norrström) icke inräknad, emedan arealen av de fyra stora mellansvenska sjöarna aldrig inräknas i kommunernas arealuppgifter. Däremot har medräknats stadens andel av Brunnsviken, vilken betraktats som insjö och icke som havsvik. Om, i olikhet mot Förändringar efter år vad som brukar ske i statistiska centralbyråns berättelser, såväl Mälaren som havets vikar och sund betraktades som inlandsvatten och fördelades på olika kommuner, skulle Stockholms andel av Mälaren uppgå till km 2 och dess andel av havet (»Saltsjön») till 6-97 km2 och stadens totala vattenareal sålunda uppgå till km2. 3) Vid beräkningen av folkmängdstätheten har medräknats hela folkmängden å vederbörande territorialförsamlings område, alltså även medlemmarna av icke territoriella församlingar. «) Enligt k. beslut den 23 febr har Brännkyrka församling från den 1 juni 1951 uppdelats i omfattande 5-34 km», allt land, och med inv samt Hässelby villastads köping i samma län två kyrkobokföringsdistrikt Brännkyrka kyrkobokföringsdistrikt och Årsta kyrkobokföringadistrikt. egen församling. (Se även anm. 19 till Stockholms den 31 dec Spånga församling utgör alltjämt ) Enligt k. beslut den 30 mars 1948 har från län.) 1949 års ingång i kommunalt ooh judiciellt hänseende samt i avseende på fastighetsredovisningen församling från den 1 maj 1949 uppdelats i två 4) Enligt k. beslut den 28 april 1949 har Spånga införlivats med Stockholm» stad större delen av kyrkobokföringsdistrikt Hässelby kyrköbokjöringsdisttikt omfattande förutvarande Hässelby villa Spånga kommun och socken i Stockholms län (däribland Bromslens, Solhems och Flysta municipalsamhällen) omfattande km», varav omfattande återstoden av församlingen. stads köping och Spånga kyrkobokföringsdistrikt, km» land, och med inv. den 31 dec.

73 TAB. 1 (forts.). DOMSAGOR, KOMMUNER, FÖRSAMLINGAR M. M. STOCKHOLMS LÄN. 3

74 4 TAB. 1 (forts.). DOMSAGOR, KOMMUNER, FÖRSAMLINGAR M. M. STOCKHOLMS LÄN.

75 TAB. 1 (forts.). DOMSAGOR, KOMMUNER, FÖRSAMLINGAR M. M. STOCKHOLMS LÄN. 5

76 6 TAB. 1 (forts.). DOMSAGOR, KOMMUNER, FÖRSAMLINGAR M. M. STOCKHOLMS LÄN. 1) Danderyds församling omfattar Stocksunds köping, Danderyds köping och Djursholms stad. Hela församlingen: km«, varav km» land; inv.; 772 folkmängdstäthet.») Genom k. beslut den 9 deo har medgivits rätt för vissa inom dåvarande Lovö och Solna kommuner bosatta personer att kyrkobokföras i Hovförsamlingen, varigenom denna församling blir delad på Stockholms stad och Stockholms län. Vid beräkningen av folkmängdstätheten har Anmärkningar till Stockholms lttn. Angående använda förkortningar m. m. se sid. 1. medräknats hela folkmängden å vederbörande territorialförsamlings område, alltså även medlemmarna av Hovförsamlingen. 5) Inom hela Huddinge kommun gälla brandoch hälsovårdsstadgorna. ) Inom den del av Dalarö församling, som motsvaras av förutvarande Dalarö municipalsamfiälle gälla ordnings-, byggnads- och hälsovårdsstadgorna.

77 TAB. 1 (forts.). DOMSAGOR, KOMMUNER, FÖRSAMLINGAR M. M. STOCKHOLMS LÄN. 7 Förändringar efter år 1945 ) Enligt k. beslut den 10 juli 1947 utgör Norra Roslags domsaga från års ingång ett tingslag. ) Enligt k. beslut den 18 juli 1947 tillhör Norrtälje stad från 1948 års. ingång Mellersta Boslags domsaga. ') Enligt k. beslut den 13 maj 1949 har tiimbo municipalsamhäue utvidgats med ett område omfattande 0-S6 km», varav 0-55 km" land, och med 59 inv. den 31 dec >) Enligt k. beslut den 22 sept benämnes Husby-Lyhundra församling och socken från 1952 års ingång Husby-Sjuhundra. >) Enligt k. beslut den 24 mars 1949 ha från 1950 års ingång i allo överflyttats från Rådmansö till Blidö kommun och församling fastigheterna Svenskhögarna, Roder, Skarf, Eredlarnas fiske, Kallskär, Dyngskär och Gillöga omfattande 5-25 km2, allt land, och med 8 inv. den 31 dec ") Enligt k. beslut den 18 juli 1947 tillhör Sigtuna stad från 1948 års ingång Stockholms läns västra domsaga.») Enligt k. beslut den 11 april 1947 har från 1949 års ingång i allo överflyttats från Husby- Långhundra till Östuna kommun ooh församling fastigheten Vallby med 16 inv. den 31 dec Fastighetens areal synes redan förut vara inräknad i arelen för östuna kommun och församling.») Enligt k. beslut den 18 juli 1947 tillhör Vaxholms stad från 1948 års ingång Södra Roslags domsaga. u ) Enligt k. beslut den 8 dec utgör Solna stad, som tidigare tillhörde Södra Boslags domsaga, från den 1 juli 1951 egen domsaga benämnd Solna domsaga. ") Enligt k. beslut den 9 nov har från 1947 års ingång i allo överflyttats från Danderyds köping ooh församling till Täby kommun ooh församling hemmanet Lahäll omfattande 0-47 km', allt land, och med 381 inv. den 31 dec Enligt k. beslut den 24 okt utgör Täby kommun med det därinom belägna Täby municipalsamhäue från 1948 års ingång en köping benämnd Täby hoping. Enligt k. beslut den 6 aug gälla samtliga stadsstadgor inom Täby köping. ") Enligt k. beslut den 16 mars 1951 ha från 1952 års ingång i allo överflyttats från östra Ryds kommun och församling till Vaxholms stad och församling den nordväst om Vaxön belägna Myrholmen och den söder om Vaxön belägna Pålsundsklippan, till den del densamma icke redan tillhör staden, omfattande 0-01 km 8, allt land; detta område var den 31 dec obebott. ") Enligt k. beslut den 10 dec har från 1950 års ingång i kommunalt hänseende och i avseende på fastighetsredovisningen införlivats med Vaxholms stad den till Vaxholms församling hörande delen av Värmda kommun och socken eller öarna Skarpö, Ramsö, Tynningsö ooh Långholmen omfattande 8-59 km2, varav 8-31 km2 land, ooh med 385 inv. den 31 dec ") Enligt k. beslut den 9 nov utgör Danderyds kommun med det därinom belägna Enebybergs villastads municipalsamhäue från 1946 års ingång en köping benämnd Danderyds köping. Enligt k. beslut den 20 dec g'vfla samtliga stadsstadgor inom Danderyds köping. ") Enligt k. beslut den 1 febr gälla samtliga, stadsstadgor inom Sollentuna köping.») Enligt k. beslut den 29 mars 1946 ha frän 1947 ars ingång i allo överflyttats från Järfälla till Spånga kommun och församling de obebodda fastigheterna Barsbro I s, 1"» och l» M omfattande 0-01 km', allt land. Vidare har i avseende på fastighetsredovisningen överflyttats från Järfälla till Spånga socken fastigheten Barsbro 1, omfattande 0-02 km2, allt land, vilken i kommunalt och eoklesiastikt hänseende redan tidigare räknats till Spånga kommun och församling. Enligt k. beslut den 30 mars 1948 har från 1949 års ingång i allo överflyttats från Spånga kommun och församling till Sollentuna köping och församling ett område omfattande 1-47 km2, allt land, ooh med 89 inv. den 31 deo. 1948, till Sundbybergs stad ooh församling ett annat område (däribland Duvbo municipalsamhälle) omfattande 5-02 km 1, varav 4-93 km2 land, ooh med inv. den 31 dec ooh till Solna stad och församling ett tredje område omfattande 0-60 km2, varav 0-57 km2 land, och med 391 inv. den 31 deo Återstoden av Spånga kommun ooh socken (däribland Bromslens, Solhems och Flysta municipalsamhäuen) omfattande km2, varav km' land, och med inv. den 31 dec har tillsammans med Hässelby villastads köping omfattande 5-31 km2, allt land, ooh med inv. den 31 dec frän samma tidpunkt i kommunalt och judiciellt hänseende samt i avseende på fastighetsredovisningen införlivats med Stockholms stad, där Spånga församling utgör egen församling. Slutligen har från samma tidpunkt i allo överflyttats från Solna till Sundbybergs stad och församling vissa områden omfattande 0-32 km', allt land, och med inv. den 31 dec » ) Enligt k. beslut den 29 dec har Järfälla församling från 1950 års ingång uppdelats i två kyrkobokföringsdistrikt, Järfälla norra kyrkobokföringsdistriht och Järfälla södra kyrkobokföringsdistrikt. n ) Enligt k. beslut den 22 febr har från 1947 års ingång av Stuvsta, Hörningsnäs villastads, Huddinge, FuUersta ooh Snättringe municipalsamhäuen samt områdena Tomtberga och Hörningsnäs parkhem, de senare omfattande 1-03 km2, varav 0-99 km2 land, ooh med 464 inv. den 31 dec. 1946, inom Huddinge kommun bildats ett municipalsamhälle benämnt Huddinge municipalsamhälle, där samtliga stadsstadgor gälla. Enligt k. beslut den 24 sept gälla brand- och hälsovårdsstadgorna från 1949 års ingång jämväl inom det område av Huddinge kommun, som icke ingår i Huddinge och Segeltorps municipalsamhällen.») Enligt k. beslut den 22 sept gäller icke mera brandstadgan inom Rönninge municipalsamhälle. 23) Enligt k. beslut den 9 sept gäller brandstadgan från 1950 års ingång jämväl inom det område av Östertälje kommun, som icke ingår i Igelsta municipalsamhälle. Enligt k. beslut den 25 jan gäller icke mera brandstadgan inom någon del av östertälje nybildade kommun.

78 8 TAB. 1 (forts.). DOMSAGOR, KOMMUNER, FÖRSAMLINGAR M. M. STOCKHOLMS LÄN. ") Enligt k. beslut den 31 aug har frän I 1946 års ingång i allo införlivats med Södertälje stad och stadsförsamung Västertälje kommun och denna motsvarande del av Södertälje landsförsamling omfattande km2, varav km2 land, ooh med 951 inv. den 31 deo Den utvidgade Södertälje stadsförsamling benämnes från samma tidpunkt Södertälje församling och Södertälje landsförsamling östertälje församling. ') Enligt k. beslut den 7 mars 1952 gäller icke mera brandstadgan inom Järna municipalsamhälle. ") Enligt k. beslut den 2 nov har Nynäshamns köping från 1946 års ingång erhållit stadsrättigheter under namn av Nynäshamns stad. Enligt k. beslut den 23 nov har Nynäshamns stad från 1947 års ingång i ecklesiastikt hänseende utbrutits från ösmo församling till egen församling, benämnd Nynäshamns församling. ") Enligt k. beslut den 15 nov har österhaninge församling från 1947 års ingång uppdelats i två kyrkobokföringsdistrikt, österhaninge norra kyrkobokföringsdistrikt ooh österhaninge södra kyrkobokföringsdistrikt.» ). Enligt k. beslut den 26 okt har Dalarö municipalsamhälle från 1952 års ingång upplösts.») Enligt k. beslut den 25 febr ha från 1950 års ingång i allo överflyttats från Tyresö kommun och församling till Saltsjöbadens köping och församling fastigheterna Aljö n:r 1 och 2 samt Gåsön omfattande 3-01 km', allt land, och med 81 inv. den 31 deo ") Enligt k. beslut den 1 okt har Nacka kommun från 1949 års ingång erhållit stadsrättigheter under namn av Nacka stad. u ) Enligt k. beslut den 24 mars 1050 har från 1951 års ingång i allo överflyttats från Sundbybergs till Solna stad och församling ett obebott område omfattande km', allt land.»«) Enligt k. beslut den 25 aug har från 1948 års ingång i kommunalt hänseende och i avseende på fastighetsredovisningen införlivats med Sigtuna stad S:t Olofs och S:t Pers kommun samt S:t Olofs och S:t Pers socknar. S:t Olofa och S:t Pers församlingar utgöra alltjämt egna församlingar. Enligt k. beslut den 18 mars 1949 ha från 1950 års ingång i allo överflyttats från Häggeby kommun och församling i Uppsala län till Sigtuna stad och S:t Pers församling i Stockholms län de obebodda fastigheterna Knsta och Finstaholm 1' 16 samt Bodarne 12 omfattande 0-48 km', allt land.

79 TAB. 1 (forts.). DOMSAGOR, KOMMUNER, FÖRSAMLINGAR M. M. UPPSALA LÄN. 9

80 10 TAB. 1 (forts.). DOMSAGOR, KOMMUNER, FÖRSAMLINGAR M. M. UPPSALA LÄN.

81 TAB. 1 (forts.). DOMSAGOR, KOMMUNER, FÖRSAMLINGAR M. M. UPPSALA LÄN. 11 ') Inom den del av ViUberga församling, som motsvaras av förutvarande QriUby municipauamhälle, gälla ordnings-, byggnads- och hälsovårdsstadgorna. 2) Vaksala församling omfattar delar av Valesala kommun och Uppsala stad. Förstnämnda församlingsdel motsvaras i avseende på fastighetsredovisningen av Vaksala socken. Hela församlingen: km2, varav km2 land; inv.; 30 folkmängdstäthet. ') Enligt k. beslut den 25 febr har från 1950 års ingång i allo överflyttats från Teda kommun och församling i Uppsala län till Ängsö kommun och församling i Västmanlands län den till Teda hörande delen av ön Ängsö omfattande 2-72 km2, allt land, och med 41 inv. den 31 dec ') Enligt k. beslut den 31 mars 1950 ha från 1952 års ingång i allo överflyttats från Vårfrukyrka kommun och församling till Enköpings stad och församling vissa områden omfattande km 2, varav km2 land, och med 655 inv. den 31 dec ' 7 ) Enligt k. beslut den 19 okt har Qrillby municipalsamhäue från 1952 års ingång upplösts. ") Enligt k. beslut den 10 sept ha från 1950 års ingång i allo överflyttats från övergrans till Yttergrans kommun och församling fastigheterna Edevi 1" 14, Sjöända 12 l 1» samt Valla l 7, 1" 1" och 1" omfattande 0-98 km», allt land, och med 11 inv. don 31 dec ') Enligt k. beslut den 18 mars 1949 ha från 1950 års ingång i allo överflyttats från Häggéby kommun och församling i Uppsala län till Sigtuna stad och 8:t Pers församling i Stockholms län de obebodda fastigheterna Finsta och Finstaholm 1' 15 samt Bodarne 12 omfattande 0-48 km", allt land. Anmärkningar till Uppsala län. Angående använda förkortningar m. m. se sid. 1. 3) Tierps församling omfattar Tierps kommun och del av Tierps köping. Förstnämnda församlingsdel motsvaras i avseende på fastighetsredovisningen av Tierps socken. Hela församlingen: km', varav km2 land; inv.; 10 folkmängdstäthet. ') Älvkarleby kommun motsvaras i avseende på fastighetsredovisningen av Älvkarleby socken. Förändringar efter år ") Enligt k. beslut den 16 mars 1951 ha från 1952 års ingång i allo överflyttats från Hagby kommun och församling till Norra Hagunda nybildade kommun och JfirhUa försanning de obebodda fastigheterna Focksta ängsmosse, Ängshäll och Anderslund samt likaledes obebodda delar av fastigheterna Skornome 12 l 4, Prästgården och Hagbytorp eller Klockarebol omfattande 0-36 km2, varav 0-31 km2 land. u ) Enligt k. beslut den 29 mars 1946 har från 1947 års ingång i allo överflyttats från Bondkyrka kommun och Heliga TrejaUighets församling till Vange kommun och församling ett obebott område omfattande 0-01 km2, allt land, till Jvmkils kommun och församling ett annat obebott område omfattande 0-17 km2, allt land, och till Börje kommun och församling ett tredje obebott område omfattande 0-03 km 2, allt land. Återstoden av Bondkyrka kommun och socken omfattande km2, varav km2 land, och med inv. den 31 dec har i kommunalt och judiciellt hänseende samt i avseende på fastighetsredovisningen införlivats med Uppsala stad. Heliga Trefaldighets församling utgör alltjämt egen församling. '12) Enligt k. beslut den 31 dec ha i avseende på fastighetsredovisningen överflyttats från Börje till Vänge socken fastigheten Kettinge 1', som i kommunalt och ecklesiastikt hänseende

82 12 TAB. 1 (forts.). DOMSAGOR, KOMMUNER, FÖRSAMLINGAR M. M. UPPSALA LÄN. redan tidigare räknats till Vänge kommun och församling. Områdets areal, 0-37 km, allt land, har förut inräknats i Börje kommuns och församlings areal. ) Enligt k. beslut den 19 okt har frän 1947 års ingång i allo överflyttats från Åkerby till Jumkils kommun och församling den obebodda fastigheten Söderby 42 omfattande 0-03 km 2, allt land. ") Enligt k. beslut den 29 mars 1946 ha från 1947 års ingång i allo överflyttats från Gamla Uppsala till Bälinge kommun och församling vissa områden omfattande 3-31 km 2, allt land, och med 4 inv. den 31 dec och till Årenluna kommun och församling Fullerö, Ekeby och Stjärna byar omfattande km', varav km 2 land, och med 169 inv. den 31 dec Återstoden av Gamla Uppsala kommun och socken omfattande km', varav km 9 land, och med inv. den 31 dec har i kommunalt och judiciellt hänseende samt i avseende på fastighetsredovisningen införlivats med Uppsala stad. Gamla Uppsala församling utgör alltjämt egen församling. ") Enligt k. beslut dén 30 mars 1951 ha från 1952 års ingång i ecklesiastikt hänseende och i avseende på fastighetsredovisningen överflyttats från Vaksala till Danmarks församling ooh socken de obebodda fastigheterna Norrby 2' och 2", Slavsta 1 och Jädra 12 samt en likaledes obebodd del av fastigheten Slavsta 2 l omfattande 0-15 km2, allt land. Vidare har från Vaksala kommun och församling till Uppsala stad och Gamla Uppsala församling i allo överflyttats fastigheten Hällby Norra 2 2 omfattande 0-01 km 2, allt land, och med 5 inv. den 31 dec och till Uppsala stad i kommunalt och judiciellt hänseende samt i avseende på fastighetsredovisningen överflyttats vissa områden omfattande 5-32 km 2, allt land, och med 745 personer den 31 dec. 1950; sistnämnda områden skola dock alltjämt tillhöra Vaksala församling. Slutligen har i ecklesiastikt hänseende och i avseende på fastighetsredovisningen överflyttats från Funbo till Danmarks församling och socken det inom Danmark belägna området av de obebodda fastigheterna Gråmunkehöga l 1 och 2 1 omfattande 0-01 km2, allt land. ") Enligt k. beslut den 19 mars 1948 har från 1949 års ingång i allo överflyttats från Teneta till Viksta kommun och församling ett område av Sommaränge bys skifteslag omfattande 0-07 km2, allt land, och med 11 inv. den 31 dec ") Enligt k. beslut den 28 febr ha från 1948 års ingång i allo överflyttats från Årentnna kommun ooh församling till Uppsala stad och Gamla Uppsafo församling Fullerö, Ekeby och Stjärna byar (se anm. 14) omfattande km2, varav km2 land, och med 163 inv. den 31 dec ") Enligt k. beslut den 14 sept har från 1947 års ingång i allo överflyttats från TierpS kommun och Tierps församling till Söderjors kommun och församling fastigheten Grimsarbo 3" omfattande km2, allt land, och med 6 inv. den 31 dec Enligt k. beslut den 30 mars 1951 har från 1952 års ingång i allo överflyttats från Tierps kommun och Tierps församling till Söderfors kommun och församling den obebodda fastigheten Grimsarbo 3 IS, omfattande km 2, allt land.

83 TAB. 1 (forts.). DOMSAGOR, KOMMUNER, FÖRSAMLINGAR M. M. SÖDERMANLANDS LÄN. 13

84 14 TAB. 1 (forts.). DOMSAGOR, KOMMUNER, FÖRSAMLINGAR M. M. SÖDERMANLANDS LÄN.

85 TAB. 1 (forts.). DOMSAGOR, KOMMUNER, FÖRSAMLINGAR M. M. SÖDERMANLANDS LÄN. 15 Anmärkningar till Södermanlands läu. Angående använda förkortningar m. m. se sid. I. ') Enhörna kommun är i avseende på. fastighetaredovisningen delad på Ytterenhörna socken och Överenhörna socken. ') Tosterö kommun motsvaras i avseende på fastighetsredovisningen av Aspö socken. ') Stora Malms församling omfattar del av Stora Malms kommun och Katrineholms stad. Förstnämnda församlingsdel motsvaras i avseende på fastighetsredovisningen av Stora Malms socken. Hela församlingen: km», varav km2 land; inv.; 88 folkmängdstäthet.

86 16 TAB. 1 (forts.). DOMSAGOR, KOMMUNER, FÖRSAMLINGAR M. M. SÖDERMANLANDS LÄN. ') Nikolai församling omfattar Oxelösunds stad och dol av Nyköpings stad. Hela församlingon: km2, varav km 5 land; inv.; 73 folkmängdstäthet. 5 ) Nikolai kyrkobokföringsdistrikt är delat på Nyköpings stad ooh Oxelösunds stad. Hela kyrkobokföringsdistriktet: km 2, varav km 2 land; inv.; 27 folkmängdstäthet. Förändringar efter år ) Enligt k. beslut den 10 juli 1947 utgör Nyköpings domsaga från 1948 års ingång ott tingslag. Enligt k. beslut den 18 juli 1947 tillhör Trosa stad från 1948 års ingång Nyköpings domsaga. 7 ) Enligt k. boslut don 27 sopt har från 1947 års ingång i allo överflyttats från Spelviks till Ludgo kommun och församling den obebodda fastigheten Nyängen eller Lillängen omfattande 0-40 km 2, allt land. 8 ) Enligt k. beslut den 22 juni 1945 har från 1947 års ingång i allo överflyttats från Sälinge till Lästringe kommun och församling fastigheten Sundbo l 2 eller Björkstugan omfattande 0-11 km 2, allt land, och med 3 inv. den 31 dec Enligt k. boslut den 20 maj 1949 har från 1951 års ingång i allo överflyttats från Bälinge till Lästringe kommun och församling den obebodda fastigheten Ålghammar 4 3, omfattande 0-47 km 2, allt land. ') Enligt k. boslut den 20 doc har från 1948 års ingång i allo överflyttats från Västerljungs till Trosa-Vagnhärads kommun och församling den obebodda fastigheten Åbro l 2 omfattande 0-04 km 2, allt land. 10 ) Enligt k. beslut den 16 nov skall från 1953 års ingång i allo överflyttas från Daga nybildade kommun och Gåsinge-Dillnäs församling till Onesta nybildade kommun och Kattnäs församling del av fastigheten Hjälminge 14 omfattande 0-06 km a, varav 0-05 km 2 land. ") Enligt k. beslut don 1 juni 1945 tillhör Torsltälla stad från 1946 års ingång Livgedingets domsaga och Relcarne tingslag. Enligt k. beslut don 12 april 1946 tillhör Strängnäs stad från 1947 års ingång Livgodingots domsaga samt Åkers och Selebo tingslag. Enligt k. boslut don 10 juli 1947 utgör Livgedingets domsaga från 1948 års ingång ett tingslag. Enligt k. beslut den 18 juli 1947 tillhör Mariefreds stad från 1948 års ingång Livgedingets domsaga. 12 ) Enligt k. beslut den 3 nov har från 1952 års ingång i allo överflyttats från Kärnbo kommun och församling till Åkers nybildade kommun samt församling on obobod^l del av fastighoton Björktorp l 2 omfattande 0-OÖ02 km 2, allt land. ls ) Enligt k. beslut den 29.aug ha från 1948 års ingång Ytterenhörna och överenhörna församlingar förenats till en församling, benämnd Eiihörna församling. ") Enligt k. beslut den 24 mars 1949 har från 1950 års ingång i allo överflyttats från Strängnäs landskommun och landsförsamling, till Strängnäs stad och stadsförsamling Eldsunds-, Ulvhälls- och Malmbyområdena eller den s. k- fastlandsdelen omfattande km 2, varav km 2 land, och mod 750 inv. den 31 dec Återstoden av Strängnäs landskommun och socken eller don s. k. Tosterödelen omfattande km 2, varav km2 land, och med 561 inv. den 31 dec har i kommunalt hänseende oeh i avseende på fastighetsredovisningen överflyttats till Aspö kommun och socken, inom vilken Strängnäs landsförsamling utgör egen församling. Enligt k. beslut den 9 dec benämnes Aspö kommun från 1952 års ingång Tosle.ro kommun. 16 ) Enligt k. beslut den 16 mars 1951 har från 1952 års ingång i allo överflyttats från Vansö kommun och församling till Tosterö nybildade kommun och Aspö församling den del av Vansö, som är belägen å Tosterön, omfattande 4-09 km 2, allt land, oeh med 129 inv. den 31 dec Vidare har i allo överflyttats från Fogdö kommun oeh församling till Tosterö nybildade kommun och Aspö församling den del av Fogdö, som är belägen å Tosterön, omfattande 7-78 km 2, allt land, och med 49 inv. den 31 dec ") Enligt k. boslut den 10 sept har från 1950 års ingång i allo överflyttats från Vansö till Fogdö kommun och församling den obebodda fastigheten Björktorp l 3 omfattande 0-01 km 2, allt land. ") Enligt k. beslut den 12 juli 1946 liar från 1948 års ingång i allo överflyttats från Torshälla landskommun och landsförsamling till Torshälla stad och stadsförsamling en obebodd dol av fastigheten Nyby samt en likaledes obebodd del av ett för Roxnäa 1', 2 S och 4 l gemensamt skifte omfattande 0-07 km 2, varav 0-0Ö km 2 land. Enligt k. beslut den 5 maj 1950 ha från 1952 års ingång i allo överflyttats från Torshälla landskommun och landsförsamling till Torshälla stad och stadsförsamling de s. k. Nyby bruks- ooh Mälarbadsområdena omfattande km 2, varav km 2 land, och med inv.. den 31 dec '») Enligt k. beslut den 25 febr har från 1950 års ingång i allo överflyttats från Torpa kommun och församling i Västmanlands Jän till Tumbo kommun och församling i Södermanlands län hemmanet Broby omfattande km 2, varav 1-7C7 km 2 land, och mod 27 inv. den 31 dep, ") Snligt k. beslut den 10 juli 1947 utgör Oppunda och Villåttinge domsaga från 1948 års ingång ett tingslag. 20 ) Enligt k. beslut den 8 nov har i avseende på fastighetsredovisningen överflyttats från Mettösa till Lilla Malma socken den inom Lilla Malma belägna delen av hemmanet Celsingo n:r 1, som i kommunalt ocli ecklesiastikt hänseende redan tidigare räknats till Lilla Malma kommun och Lilla Malma församling. Vidare har i avseende på fastighetsredovisningen överflyttats

87 TAB. 1 (forts.). DOMSAGOR, KOMMUNER, FÖRSAMLINGAR M. M. SÖDERMANLANDS LÄN. 17 från Mellösa till Flöda socken den inom Flöda belägna delen av samma hemman jämte lagenheterna Celsinge l 8 och l 16, som i kommunalt och ecklesiastikt hänseende redan tidigare räknats till Flöda kommun och församling. 21 ) Eniigt k. beslut den 22 mars 1946 har från 1947 års ingång i kommunalt hänseende och i avseendo på fastighetsredovisningen överflyttats från Lilla Malma kommun och socken till Malmköpings köping ett område omfattande 0-57 km 2, allt land, och med 14 inv. don 31 dec ) Enligt k. beslut den 28 maj 1948 har Vingåkers municipalsamhälle utvidgats med ett område omfattande 1-23 km 2, allt land, och med 6 inv. den 31 dec a ) Enligt k. beslut den 24 mars 1949 ha från 1950 års ingång i kommunalt och judiciellt hänseende samt i avseende på fastighetsredovisningen överflyttats från Nikolai kommun och socken till yyleöpings stad vissa områden omfattande km 8, varav 6968 km» land, och med inv. den 31 dec Återstoden av Nikolai kornmun (med det därinom belägna Oxelösunds muniripalsamhälle) omfattande km 2, varav km" land, och med inv. den 31 dec har från samma tidpunkt erhållit stadsrättigheter under namn av Oxelösunds siad. Nikolai församling utgör alltjämt ögen församling. = 4 ) Knligt k. beslut den 8 okt har Flens kommun med det därinom belägna Flens municipalsamhälle frän 1949 års ingång erhållit stadsrättigheter under namn av flens sutd. 25 ) Enligt k. beslut den 10 nov ha från 1946 års ingång i allo överflyttats från Ktirnbo kommun och församling till Mariefreds stad ocli församling vissa områden omfattande 1-00 km 8, allt land, och med 23 inv. den 31 dec

88 18 TAB. 1 (forts.). DOMSAGOR, KOMMUNER, FÖRSAMLINGAR M. M. ÖSTERGÖTLANDS LÄN.

89 TAB. 1 (forts.). DOMSAGOR, KOMMUNER, FÖRSAMLINGAR M. M. ÖSTERGÖTLANDS LÄN. 19

90 20 TAB. 1 (forts.). DOMSAGOR, KOMMUNER, FÖRSAMLINGAR M. M. ÖSTERGÖTLANDS LÄN.

91 TAB. 1 (forts.). DOMSAGOR, KOMMUNER, FÖRSAMLINGAR M. M. ÖSTERGÖTLANDS LÄN. 21

92 22 TAB. 1 (forts.). DOMSAGOR, KOMMUNER, FÖRSAMLINGAR M. M. ÖSTERGÖTLANDS LÄN. 1) Varv och Styra församling är i avseende på fastighetsredovisningen delad på Varvs socken och Styra socken. 2 ) Boxholms köping motsvaras av Ekeby församling och i avseende på fastighetsredovisningen av Ekeby socken. Anmttrknlngar till Östergötlands län. Angående använda förkortningar m. m. se sid. 1. ) Inom den del av Kisa församling, som motsvaras av förutvarande Kisa municipalsamhäue, gälla samtliga stadsstadgor. ') Åtvidabergs köping motsvaras av Åtvids församling. ) Finspångs köping motsvaras av Risinge församling. Förändringar efter år ) Enligt k. beslut den 10 juli 1947 ha från 1948 års ingång Oodegårds och Tjällmo kommuner överflyttats från Bräbygdens och Finspånga läns domsaga till Aska, Dals och Bobergs domsaga. Vidare ha Bjälbo, Allhelgona och Jär stads kommuner samt Skänninge stad överflyttats från Folkungabygdens domsaga till Aska, Dals och Bobergs domsaga. Enligt k. beslut den 18 juli 1947 tillhör Vadstena stad från 1948 års ingång Aska, Sals och Bobergs domsaga. 7 ) Enligt k. beslut den 27 april 1951 skall från 1953 års ingång i ecklesiastikt hänseende och i avseende på fastighetsredovisningen överflyttas från Brunneby till Klockrike församling och socken fastigheten Örbäck 3 1 omfattande 0-02 km 2, allt land. Vidare skall i allo överflyttas från Bobergs nybildade kommun och Fornåsa församling till Borensbergs nybildade kommun och Klockrike församling fastigheten Eketorp l 2 omfattande 0-08 km 2, allt land. 8 ) Enligt k. beslut den 4 nov har Borensbergs municipalsamhäue från 1950 års ingång upplösts.») Enligt k. beslut den 8 nov har från 1948 års ingång i allo överflyttats från Vällerstads till Skeppsds kommun och församling den obebodda fastigheten Navestad l 4 omfattande 0-11 km 2, allt land. Vidare ha i allo överflyttats från Skeppsås till Vallerstads kommun och församling de obebodda fastigheterna Lastad Västergård 2 4, Navestad Norrgård 2 1, Navestad Storgård 3' och 3' och Navestad 6' samt likaledes obebodda delar av fastigheterna Navestad Storgård 3 5 och Navestad 4 l omfattande 0-08 km 2, allt land. ) Enligt k. beslut den 6 febr ha från 1949 års ingång i allo överflyttats från Vallerstads till Järstads kommun och församling fastigheterna Stagelstorp l 1, 2 1 och 3 1 omfattande 0'44 km 2, varav 0-42 km 2 land, och med 13 inv. den 31 deo u ) Enligt k. beslut den 30 mars 1951 har från 1952 års ingång i ecklesiastikt hänseende och i avseende på fastighetsredovisningen överflyttats från Västra Stenby församling och socken till Varv och Styra församling och Forns socken den obebodda fastigheten Sjökumla Norrgård 3' omfattande 0-16 km a, allt land. Vidare har i allo överflyttats från Motala stad och Vinnerstads församling till Aska nybildade kommun, Varv och Styra församling ooh Varvs socken fastigheten Glaskulla omfattande 0-49 km 2, allt land, och med 8 inv. den 31 dec » 2 ) Enligt k. beslut den 25 febr har från

93 TAB. 1 (forts.). DOMSAGOR, KOMMUNER, FÖRSAMLINGAR M. M. ÖSTERGÖTLANDS LÄN års ingång i allo överflyttats frän Styra 22) EnUgt k. beslut den 10 nov har indelningen av Risinge församling i två kyrkobok kommun och Varv och Styra församling till AUhelgona kommun och församling fastigheten föringsdistrikt, Finspångs kyrkobokföringsdistrikt Sjöhagen omfattande 0-02 km2, allt land, och med och Bisinge kyrkobokföringsdistrikt, upphört från 2 inv. den 31 dec års ingång. " ) Enligt k. beslut den 27 sept har från 23) Enligt k. beslut den 19 okt har Kolmårdens municipalsamhälle från 1952 års ingång 1947 års ingång i allo överflyttats från Svanshals till Röks kommun och församling det till kyrkoherdebostället Svanshals n:r 1 hörande inom Rök ") Enligt k. beslut den 22 nov tillhör upplösts. belägna obebodda utskiftet Barbrolyckan jämte Söderköpings stad från 1947 års ingång Hammarkinds, Stegeborgs och Skärkinds domsaga. den å utskiftet belägna obebodda lägenheten Svanshals l 5 omfattande 0'04 km', allt land. ) Enligt k. beslut den 24 maj 1946 ha från ") Enligt k. beslut den 6 dec utgör Ekeby kommun med det därinom belägna Boxholms till S:t Lars församling vissa områden omfattande 1947 års ingång överflyttats från Linköpings municipalsamhälle från 1947 års ingång en köping 0-03 km", allt land, och med 27 inv. den 31 dec. benämnd Boxholms köping, Enligt k. beslut 1946 samt från S:t Lars tiu Linköpings församling den 26 sept gälla samtliga stadsstadgor ett obebott område omfattande km", allt inom Boxholms köping. land. ") Enligt k. beslut den 18 jan har från «) EnUgt k. beslut den 27 sept har från 1947 års ingång i allo överflyttats från Herrberga 1948 års ingång överflyttats från S:t Olai till till AUhelgona kommun ooh församling den obebodda fastigheten öjebro Majorskvarn 11 8 om km2, aut land, från S:t Olai tiu S:t Johannes Hedvigs församling ett område omfattande 0-03 fattande 0-03 km 2, allt land, och från Järstads till församling ett område omfattande 0-22 km2, allt AUhelgona kommun och församling den obebodda land, och från S:t Johannes tiu S:t Olai församling fastigheten Brogård eller Bondprostegård 1» samt ett område omfattande 0-04 km2, allt land. Vidare en till prästbostället hörande obebodd utjord, har överflyttats från östra Enéby tiu Hedvigs församling ett område omfattande 0-02 km2, allt benämnd Uddarp omfattande 0-07 km2, allt land. Slutligen har från Mjölby stad och församling land, från Matteus tul östra Eneby församling till AUhelgona kommun och församling i allo ett område omfattande 0-01 km2, allt land, och överflyttats ett obebott område omfattande 0-04 från östra Eneby till Matteus församling ett km", allt land. område omfattande 0-02 km2, aut land. Slutligen ") Enligt k. beslut den 10 juu 1947 utgör har överflyttats från Borgs tiu S:t Johannes församling ett område omfattande 0-01 km2, allt Kilida och Ydre domsaga från 1948 års ingång ett tingslag. land; samtuga dessa områden voro den 31 dec. ") Enligt k. beslut den 20 sept har Kisa 1947 obebodda. EnUgt k. beslut den 20 febr. municipalsamhälle från 1952 års ingång upplösts har från 1949 års ingång överflyttats från ") Enligt k. beslut den 18 okt utgör Åtvida kommun med det därinom belägna Åtvida omfattande 0-06 km2, aut land, och med 79 inv. S:t Olai till S:t Johannes församling ett område bergs municipalsamhälle från 1947 års ingång en den 31 dec köping benämnd Åtvidabergs köping. EnUgt k. ') EnUgt k. beslut den 14 mars 1947 ha från beslut den 23 maj 1947 gälla från den 1 juli års ingång i kommunalt och judicieut hänseende samt i avseende på fastighetsredovisningen samtliga stadsstadgor inom Åtvidabergs köping. ") Enligt k. beslut den 21 jan ha i avseende med Motala stad införhvats Motala landskommun på fastighetsredovisningen överflyttats från och socken omfattande km2, varav km2 Törnevalla tiu östra Hargs socken fastigheterna land, och med inv. den 31 dec samt Häradskärret 1 J " och V, vilka i kommunalt V innerstads kommun ooh socken omfattande och ecklesiastikt hänseende redan tidigare räknats till östra Hargs kommun och församling. 10) Enligt k. beslut den 10 juu 1947 utgör Bråbygdens km2, varav km» land, och med inv. den 31 dec Vinnerstads församling utgör alltjämt egen församling. och Finspånga läns domsaga från ) Enligt k. beslut den 8 mars 1946 ha från års ingång ett tingslag års ingång i allo överflyttats från AUhelgona a ) Enligt k. beslut den 3 nov har från till Järstads kommun och församling fastigheterna 1952 års ingång i auo överflyttats från Finspångs Djurängen l 1 och 1' omfattande 0-17 km2, köping och Misinge församling till Hällestads aut land, och med 7 inv. den 31 dec samt kommun och församling fastigheten Humletorp från Järstads till AUhelgona kommun och församling den obebodda fastigheten Orås omfattande omfattande 5-62 km 2, varav 4-88 km2 land, och med 3 inv. den 31 dec OlS km2, aut land.

94 24 TAB. 1 (forts.). DOMSAGOR, KOMMUNER, FÖRSAMLINGAR M. M. JÖNKÖPINGS LÄN.

95 TAB. 1 (forts.). DOMSAGOR, KOMMUNER, FÖRSAMLINGAR M. M. JÖNKÖPINGS LÄN. 25

96 26 TAB. 1 (forts). DOMSAGOR, KOMMUNER, FÖRSAMLINGAR M. M. JÖNKÖPINGS LÄN.

97 TAB. 1 (forts.). DOMSAGOR, KOMMUNER, FÖRSAMLINGAR M. M. JÖNKÖPINGS LÄN. 27 ') Aneby municipalsamhäue är delat på Bälaryds och Bredestads församlingar. Hela municipalsamhället: 1-90 km 1, varav 1'87 km2 land; inv.; 709 folkmängdstäthet.») Inom den del av Forserums församling, som Anmärkningar till Jönköpings Ittn. Angående använda förkortningar m. m. se sid. 1. motsvaras av förutvarande Forserams municipalsamhäue, gälla samtliga stadsstadgor. 3) Kulltorps församling omfattar delar av önosjö kommun och Bredaryds kommun. Förstnämnda församlingsdel motsvaras i avseende på fastighetsredovisningen av Kulltorps socken. Hela församlingen: km", varav 90' 11 km2 land; inv.; 17 folkmängdstäthet. 4 ) Oislaveds köping är i avseende på fastighetsredovisningen delad på Bdraryds, Våthults och Bosebo socknar, av vilka den förstnämnda motsvaras av Oislaveds församling. ') Bredaryds kommun motsvaras i avseende på fastighetsredovisningen av Bredaryds socken. ') Tofteryds församling omfattar Skillingaryds

98 28 TAB. 1 (forts.). DOMSAGOR, KOMMUNER, FÖRSAMLINGAR M. M. JÖNKÖPINGS LÄN. köping och del av Klevshdts kommun samt motsvaras i avseende på fastighetsredovisningen av Tofteryds socken. Hela församlingen: km 2, varav km 2 land; inv.; 25 folkmängdstäthet. ') Vaggeryds köping är i avseende på fastighetsredovisningen delad på Byarums socken och Bondstorps socken. 8 ) Norra Sandsjö församling omfattar Bodafors köpmg och del av Norra Sandsjö kommun. Sistnämnda församlingsdel motsvaras i avseende på fastighetsredovisningen av Norra Sandsjö socken. Hela församlingen: km 2, varav km 2 land; inv.; 29 folkmängdstäthet. ') Vetlanda församling omfattar Vetlanda siad och del av Vetlanda kindskommun. Sistnämnda församlingsdel motsvaras i avseende på fastighetsredovisningen av Vetlanda socken. Hela församlingen: km», varav km 2 land; inv.; 86 folkmängdstäthet. 10 ) Tranås stad motsvaras av Säby församling.») Enligt k. beslut den 10 juli 1947 utgör Norra och Södra Vedbo domsaga från 1948 års ingång ett tingslag. ") Enligt k. beslut den 1 juni 1951 har Forserums municipalsamhälle från 1952 års ingång upplösts. ") Enligt k. beslut den 31 mars 1950 ha från 1951 års ingång i allo överflyttats från Järstorps till Bankeryds kommun och församling fastigheterna Tunabo l 2 och l 3 omfattande 1-50 km 2, varav 1-30 km 2 land, och med 10 inv. den 31 dec Återstoden av Järstorps kommun och socken omfattande km 2, varav km 2 land, och med 584 inv. den 31 dec har från samma tidpunkt i kommunalt och judiciellt hänseende samt i avseende på fastighetsredovisningen införlivats med Jönköpings stad. Järstorps församling utgör alltjämt egen församling. ") Enligt k. beslut den 10 juli 1947 utgör Östbo och Västbo domsaga från 1948 års ingång ett tingslag. ") Enligt k. beslut den 30 mars 1951 har från 1952 års ingång i kommunalt hänseende och i Förändringar efter dr avseende på fastighetsredovisningen överflyttats från Kulltorps till Bredaryds kommun och socken Larma skifteslag omfattande km 2, varav km 2 land, och med 398 inv. den 31 dec Detta område tillhör dock alltjämt Kulltorps församling. ") Enligt k. beslut den 19 mars 1948 ha från 1949 års ingång i kommunalt hänseende och i avseende på fastighetsredovisningen överflyttats från Andérstorps till Bdraryds kommun och socken vissa områden (däribland Oyllenfors municipalsamhälle) omfattande km 2, varav km 2 land, och med inv. den 31 dec Ben utvidgade Båraryds kommun med det därinom belägna Gislaveäs municipalsamhälle utgör från samma tidpunkt en köping benämnd Gislaveds köping. Enligt k. beslut den 4 mars 1949 gälla samtliga stadsstadgor inom Gislaveds köping. Enligt k. beslut den 25 aug har den ovannämnda med Gislaveds köping införlivade delen av Andérstorps kommun och socken från 1951 års ingång jämväl i ecklesiastikt hänseende överflyttats från Anderstorp till Båraryd. folkmängden inom detta område den 31 dec utgjorde inv. Båraryds församling benämnes från samma tidpunkt Gislaveds församling. Samtidigt upphörde indelningen av Andérstorps församling i två. kyrkobokföringsdistrikt, Andérstorps kyrkobokföringsdistrikt och Oyllenfors kyrkobokföringsdistrikt. ") Enligt k. beslut den 27 aug har från 1952 års ingång i ecklesiastikt hänseende och i avseende på fastighetsredovisningen överflyttats från Torskinge till Dannäs församling och socken ett obebott område av fastigheten fiylleryd omfattande 0-12 km 2, allt land. ") Enligt k. beslut den 22 mars 1946 har från 1947 års ingång i allo överflyttats från Slätthögs kommun ooh församling i Kronobergs län till Oällaryds kommun och församling i Jönköpings län det obebodda området Uddarne omfattande 0-02 km 2, allt land, samt till Rydaholms kommun och församling i Jönköpings län det likaledes obebodda området Damängen omfattande 0-03 km 2, allt land. M ) Enligt k. beslut den 9 mars 1951 ha från 1952 års ingång i kommunalt hänseende ur Tofteryds kommun utbrutits vissa områden, däribland SkiUingaryds municipalsamhäue, till en köping benämnd SkiUingaryds köping,, Enligt k. beslut den 15 maj 1952 gälla samtliga stadsstadgor inom SkiUingaryds köping. M ) Enligt k. beslut den 20 dec har Vaggeryds municipalsamhålle Utvidgats med ett område omfattande 4-68 km 2, varav 4-30 km 2 land, och med 73 inv. den 31 dec Enligt k. beslut den 28 sept utgör Byarums nybildade kommun med det därinom belägna Vaggeryds municipalsamhälle från 1952 års ingång en köping benämnd Vaggeryds köping. Enligt k. beslut den 6 juni 1952 gälla samtliga stadsstadgor inom Vaggeryds köping. u ) Enligt k. beslut den 10 juli 1947 utgör Njudungs domsaga från 1948 års ingång ett tingslag. 22 ) Enligt k. beslut den 1 mars 1946 har från 1947 års ingång i allo överflyttats från Hjätmseryds kommun och församling i Jönköpings län till Anebpda kommun och församling i Kronobergs län den inom Hjälmseryd belägna delen av Lammhults stationssamhälle jämte de utanför nämnda område belägna delarna av hemmanen Ljungsåsa och Boo omfattande 5-74 km 2, varav 5-14 km 2 land, och med 480 inv. den 31 dec. 1946,. 23 ) Enligt k. beslut den 23 mars 1945 har från 1946 års ingång i kommunalt hänseende och i avseende på fastighetsredovisningen överflyttats från Vetlanda landskommun och socken till Vetlanda stad ett område, bestående av följande fastigheter eller delar därav, nämligen Maden, Marieberg, Mogärde, Nässja n:r 2, Torget n:r 1 3, Upplanda ner 2, 3 och 6, Vetlanda n:r 1 3, 5 och 7 samt östanå, omfattande km 2,

99 TAB. 1 (forts.). DOMSAGOR, KOMMUNER, FÖRSAMLINGAR M. M. JÖNKÖPINGS LÄN. 29 varav km 2 land, och med inv. den socken omfattande km', varav km' 31 dec land, och med inv. den 31 dec ) Enligt k. beslut den 29 mars 1946 ha från ) Enligt k. beslut den 30 aug ha från 1947 års ingång i allo överflyttats från Bäckseda 1947 års ingång Norra Ljunga kommun (46-42 kommun och församling till Vetlanda stad och km 2, varav km 2 land, och inv. den stadsforsamling vissa områden omfattande dec. 1946) ooh Vallsjö kommun (45-68 km', km 2, varav 1-60 km 2 land, och med 213 inv. den varav km 2 land, och inv. den 31 deo. 31 dec ) med det inom dessa båda kommuner belägna Sävsjö municipalsamhäue förenats till en ") Enligt k. beslut den 26 april 1946 har från 1947 års ingång överflyttats från Kristina till kommun, som erhållit stadsrättigheter under Ljungarums församling ett område omfattande namn av Sävsjö stad. Samtidigt förenades Norra 0-20 km 2, allt land, och med 223 inv. den 31 Ljunga och Vallsjö församlingar till en församdec samt från Ljungarums till Kristina Ung, benämnd Sävsjö församling. församling ett område omfattande 2-15 km 2,») Enligt k. beslut den 21 maj 1948 har från varav 203 km 2 land, och med 41 inv. den års ingång i allo med Eksjö stad och stadsförsamling införlivats Eksjö landskommun och 2 dec «) Enligt k. beslut den 15 nov har från landsförsamling omfattande km 2, varav 1948 års ingång i kommunalt hänseende och i km' land, och med inv. den 31 dec. avseende på fastighetsredovisningen med Nässjö Den utvidgade Eksjö stadsförsamling benämnes stad införlivats Nässjö landskommun Eksjö och socken församling. omfattande km 2, varav km 2 land, ) Enligt k. beslut den 3 mars 1950 har från och med inv. den 31 dec års ingång i kommunalt hänseende och i 27 ) Enligt k. beslut den 22 febr har från avseende på fastighetsredovisningen med Tranås 1947 års ingång i kommunalt hänseende och i stad införlivats Säby kommun och socken omfattande avseende på fastighetsredovisningen med Värnamo stad införlivats Värnamo landskommun och km 2, varav km' land, och med inv. den 31 dec

100 30 TAB. 1 (forts.). DOMSAGOR, KOMMUNER, FÖRSAMLINGAR M. M. KRONOBERGS LÄN.

101 TAB. 1 (forts.). DOMSAGOR, KOMMUNER, FÖRSAMLINGAR M. M. KRONOBERGS LÄN. 31

102 32 TAB. 1 (forts.). DOMSAGOR, KOMMUNER, FÖRSAMLINGAR M. M. KRONOBERGS LÄN. Anmärkningar till Kronobergs län. Angående använda förkortningar m. m. se sid. 1. ') Åseda församling omfattar Åseda köping och Åseda kommun. Sistnämnda församlingadel motsvaras i avseende på fastighetsredovisningen av Åseda socken. Hela församlingen: km', varav km 2 land; inv.; 15 folkmängdstäthet. 2 ) Nottebäcks kommun är i avseende på fastighetsredovisningen delad på Nottebäcks socken och Granhults socken. 3 ) Hovmantorps församling omfattar Lessebo köping och del av Hovmantorps köping samt motsvaras i avseende på fastighetsredovisningen av Hovmantorps socken. Hela församlingen: km 2, varav km 2 land; inv.; 34 folkmängdstäthet. 4) Hovmantorps köping motsvaras i avseende på fastighetsredovisningen av Furuby socken och del av Hovmantorps socken. 5) Hemmesjö med Tegnaby församling är i avseende på fastighetsredovisningen delad på Hemmesjö socken och Tegnaby socken. ) Tingsryds köping motsvaras av Tingsås församling. ') Traryds köping är i avseende på fastighetsredovisningen delad på Hinneryds socken och Traryds socken. 8 ) Markaryds församling omfattar Markaryds köping och Markaryds kommun. Sistnämnda församlingsdel motsvaras i avseende på fastighetsredovisningen av Markaryds socken. Hela församlingen: km 2, varav km 2 land; inv.; 26 folkmängdstäthet.

103 TAB. 1 (forts.). DOMSAGOR, KOMMUNER, FÖRSAMLINGAR M. M. KRONOBERGS LÄN. 33 Förändringar efter dr ) Enligt k. beslut den 10 juli 1947 utgör Östra Vä rends domsaga från 1948 års ingång ett tingslag. I0 ) Enligt k. beslut den 18 november 1949 benämnes Nottebäcks med Granhult kommun från 1952 års ingång Nottebäck.») Enligt k. beslut den 24 nov har från 1952 års ingång i allo överflyttats från Dädesjö kommun och församling till Bottne nybildade kommun och Söraby församling ett område omfattande 0-46 km 2, varav 0-41 km 2 land, och med 17 inv. den 31 dec ") Enligt k. beslut den 15 mars 1946 ha från 1947 års ingång i allo överflyttats från Algutsboda kommun och församling i Kronobergs län till Emmaboda köping och församling i Kalmar län vissa områden omfattande 1-21 km 2, allt land, och med 101 inv. den 31 dec ") Enligt k. beslut den 1 juni 1951 utgör Hovmantorps nybildade kommun med det därinom belägna Hovmantorps municipalsamhälle från 1952 års ingång en köping, benämnd Hovmantorps köping. Enligt k. beslut den 18 jan gälla samtliga stadsstadgor inom Hovmantorps köping. 14 ) Enligt k. beslut den 18 jan gäller icke mera brandstadgan inom Ryds municipalsamhälle. ls ) Enligt k. beslut den 1 mars 1946 har från 1947 års ingång i allo överflyttats från Hjälmseryds kommun och församling i Jönköpings län till Aneboda kommun och församling i Kronobergs i län den inom Hjälmseryd belägna delen av Lammhults stationssamhälle jämte de utanför nämnda område belägna delarna av hemmanen Lj ungsåsa och Boo omfattande 5-74 km 3, varav 5-11 km2 land, och med 480 inv. den 31 dec l5 ) Enligt k. beslut den 13 juni 1947 har av ett område inom Moheda kommun bildats ett municipalsamhälle, benämnt Moheda municipaläamhälle. ") Enligt k. beslut den 22 mars 1946 har från 1947 års ingång i allo överflyttats från Slätthögs kommun och församling i Kronobergs län till OåUaryds kommun och församling i Jönköpings län det obebodda området Uddarne omfattande 0-02 km 2, allt land, samt till Rydaholms kommun och församling i Jönköpings län det likaledes obebodda området Damängen omfattande 0-03 km 2, allt land. ") Enligt k. beslut den 18 maj 1951 utgör Traryds nybildade kommun med det därinom belägna Sirömsnäs bruks municipalsatnhälle från 1952 års ingång en köping, benämnd Traryds köping. Enligt k. beslut den 18 jan gälla samtliga stadsstadgor inom Traryds köping. ") Enligt k. beslut den 1 dec har från 1946 års ingång i kommunalt hänseende och i avseende på fastighetsredovisningen överflyttats från Markaryds kommun och socken till Markaryds köping en obebodd del av fastigheten Markaryd 4' omfattande km 2, allt land.

104 34 TAB. 1 (forts.). DOMSAGOR, KOMMUNER, FÖRSAMLINGAR M. M. KALMAR LÄN.

105 TAB. 1 (forts.). DOMSAGOR, KOMMUNER, FÖRSAMLINGAR M. M. KALMAR LÄN. 35

106 36 TAB. 1 (forte.). DOMSAGOR, KOMMUNER, FÖRSAMLINGAR M. M. KALMAR LÄN.

107 TAB. 1 (forts.). DOMSAGOR, KOMMUNER, FÖRSAMLINGAR M. M. KALMAR LÄN. 37 ") Enligt k. beslut den 16 mars 1951 ha från 1952 års ingång i allo överflyttats från Östra Eds till Loftahammars kommun och församling vissa områden omfattande km 2, allt land, och med 200 inv. den 31 dec ) Enligt k. beslut den 11 juni 1948 har Gamleby municipalsamhälle utvidgats med ett område Anmärkningar till Kalmar län. Angående använda förkortningar m. m. se sid. 1. ) Gamleby köping utgör en del av Gamleby municipalsamhälle. 2 ) Inom den del av Misterhults kommun, som motsvaras av förutvarande Figeholms köping, gälla ordnings-, byggnads- och hälsovårdsstadgorna. s ) Vena församling omfattar Hultsjreds köping och Vena kommun. Sistnämnda församlingsdel motsvaras i avseende på fastighetsredovisningen av Vena socken. Hela församlingen: km 2, varav km 2 land; inv.; 23 folkmängdstäthet. 4) Målilla kommun motsvaras av Målilla med Gårdveda församling och är i avseende på fastighetsredovisningen delad på Målilla socken och Gårdveda socken. ') Ruda municipalsamhälle är delat på Högsby och Ldngemäla församlingar. Hela municipalsamhället: 3-65 km 2, allt land; 762 inv.; 208 folkmängdstäthet. ') Ehuru byggnadsstadgan och brandstadgan äro påbjudna för köpingarna Påskallavik och Pataholm, lära i verkligheten inga stadsstadgor tillämpas inom samhällena. ') Inom den del av Mörbylånga församling, som motsvaras av förutvarande Mörbylånga köping, gälla ordnings-, byggnads- och hälsovårdsstadgorna. Förändringar efter år omfattande 3-45 km 2, allt land, och med inv. den 31 dec I0 ) Enligt k. beslut den 18 juli 1947 tillhör Vimmerby stad från 1948 års ingång Sevede och Tunaläns domsaga. ") Enligt k. beslut den 23 nov gäller från 1952 års ingång icke mera brandstadgan inom Södra Vi municipalsamhälle.

108 38 TAB. 1 (forts.). DOMSAGOR, KOMMUNER, FÖRSAMLINGAR M. M. KALMAR LÄN. ") Enligt k. beslut den 22 febr ha från 1947 års ingång i allo överflyttats från Vimmerby landskommun och landsförsamling till Vimmerby stad och stadsförsamling fastigheten Näs 2 1 samt delar av fastigheterna Näs l 1 och l 2 omfattande 1'20 km 2, varav 1-19 km 2 land, och med 42 inv. den 31 dec Vidare ha från Vimmerby stad och stadsförsamling till Vimmerby landskommun och landsförsamling överflyttats vissa områden omfattande 1-96 km 2, varav 1-90 km 2 land, och med 9 inv. den 31 dec ») Enligt k. beslut den 28 april 1949 och den 6 okt har Misterhults församling från 1952 års ingång uppdelats i två kyrkobokföringsdistrikt, Misterhults norra kyrkobokföringsdistrikt och Misterhults södra kyrkobokföringsdistrikt. Enligt k. beslut den 31 mars 1950 och den 22 juni 1951 har Figeholms köping från 1952 års ingång upphört att vara köping. Ordnings-, byggnads- och hälsovårdsstadgorna skola alltjämt gälla inom köpingens område, som dock ej skall utgöra municipalsamhälle. M ) Enligt k. beslut den 22 mars 1946 ha från 1947 års ingång i allo överflyttats från Vena kommun och Vena kyrkobokföringsdistrikt till Hultsfreds köping och Hultsfreds kyrkobokföringsdistrikt vissa områden omfattande km 2, varav 16-G0 km 2 land, och med 263 inv. den 31 dec ") Enligt k. beslut den 11 jan gäller icke ") Enligt k. beslut den 10 juli 1947 utgör Norra Möre och Stranda domsaga från 1948 års ingång ett tingslag. 1S ) Enligt k. beblut den 24 nov har från 1946 års ingång i allo överflyttats från Döderhults kommun och församling samt Döderhults kyrkobokföringsdistrikt till Oskarshamns stad och församling fastigheten Malghult omfattande 0-01 km 2, allt land, och med 3 inv. den 31 dec ") Enligt k. beslut den 15 mars 1946 ha från 1947 års ingång i allo överflyttats från Algutsboda kommun och församling i Kronobergs län till Emmaboda köping och församling i Kalmar län vissa områden omfattande 1-21 km 2, allt land, och med 101 inv. den 31 dec ) Enligt k. beslut den 31 mars 1950 har Torsås municipalsamhälle utvidgats med ett område omfattande 5-30 km 2, varav 5-27 km 2 land, och med 463 inv. den 31 dec Enligt k. beslut den 23 nov gäller från 1952 års ingång icke mera brandstadgan inom Torsås municipalsamhälle. 21 ) Enligt k. beslut den 8 dec har från 1946 års ingång i allo överflyttats från Bäpplinge kommun och församling till Borgholms stad och församling en obebodd del av fastigheten Borgholm 8" eller Åkerhagen omfattande 0-34 km 2, allt land. 22 ) Enligt k. beslut den 4 mars 1949 ha från 1950 års ingång i kommunalt hänseende och i mera brandstadgan inom Virseruma municipalsamhälle. avseende på fastighetsredovisningen överflyttats le ) Enligt k. beslut den 24 sept har inom från Mörbylånga kommun och socken till Mörbylånga Högsby, Ldngemåla och FUseryds kommuner bildats ett municipalsamhälle, benämnt Ruda municipalsamhälle. köping fastigheten Mörbylånga 11 5 och delar av fastigheterna Mörbylånga n:r 1, 8, 11 och 13 Enligt k. beslut den 9 mars 1951 omfattande 0-52 km 2, allt land, och med 26 inv. har från 1952 års ingång i allo överflyttats från Eliseryds kommun och församling till Högsby den 31 dec Enligt k. beslut den 31 mars 1950 och den 22 juni 1951 har Mörbylånga köping nybildade kommun och Långemåla församling från 1952 års ingång upphört att vara köping. den inom Eliseryd belägna delen av Ruda munici- i I Ordnings-, byggnads- och hälsovårdsstadgorna palsamhälle omfattande 0-80 km 2, allt land, och j skola alltjämt gälla inom köpingens område, som med 70 inv. den 31 dec ] dock ej skall utgöra municipalsamhälle.

109 TAB. 1 (forts.). DOMSAGOR, KOMMUNER, FÖRSAMLINGAR M. M. GOTLANDS LÄN. 39

110 40 TAB. 1 (forts.). DOMSAGOR, KOMMUNER, FÖRSAMLINGAR M. M. GOTLANDS LÄN.

111 TAB. 1 (forts.). DOMSAGOR, KOMMUNER, FÖRSAMLINGAR M. M. GOTLANDS LÄN. 41 Anmärkningar till Gotlands län. Angående använda förkortningar m. m. se sid. 1. ') Slite köping är i avseende på fastighetsredovisningen delad på Othems socken och Boge socken. 2 ) Enligt k. beslut den 10 juli 1947 utgör Gotlands domsaga från 1948 års ingång ett tingslag. s ) Enligt k. beslut den 6 dec ha från 1948 års ingång i allo överflyttats till Närs kommun och församling de till följande kommuner och församlingar hörande lotterna av allmänningsåkrarna Hammaren och Nyen, nämligen från Älskog 0'26 km 2, allt land, från Garde 0-84 km a, Förändringar efter år allt land, från Etelhem 0-13 km 2, allt land, från Lye 017 km 2, allt land, från Lau 0-30 km 2, allt land, från Burs 0-03 km 2, allt land, och från Stånga 002 km 2, allt land. Folkmängden inom det från Garde kommun och församling överflyttade området den 31 dec utgjorde 9 inv.; övriga områden voro vid samma tidpunkt obebodda.

112 42 TAB. 1 (forts.). DOMSAGOR, KOMMUNER, FÖRSAMLINGAR M. M. BLEKINGE LÄN.

113 TAB. 1 (forts.). DOMSAGOR. KOMMUNER, FÖRSAMLINGAR M. M. BLEKINGE LÄN. 43 ') Augerums församling och Flymens församling sammanföras i avseende på fastighetsredovisningen under benämningen Augerums socken. 2 ) Ronneby församling omfattar Ronneby landskommun och Ronneby stad. Hela församlingen: km 2, varav km 2 land; inv.; 87 folkmängdstäthet. ') Ronneby kyrkobokföringsdistrikt är delat på Ronneby landskommun och Ronneby stad. Hela kyrkobokföringsdistriktet: km 2, varav km 2 land; inv.; 75 folkmängdstäthet. Anmärkningar till Blekinge län. Angående använda förkortningar m. m. se sid. 1. ') Jämshögs församling omfattar Jämshögs kommun och Olofströms köping samt motsvaras i avseende på fastighetsredovisningen av Jämshögs socken. Hela församlingen: km 2, varav km 2 land; inv.; 40 folkmängdstäthet. h ) Vid beräkningen av folkmängdstätheten har medräknats hela folkmängden å vederbörande territorialförsamlings område, alltså även medlemmarna av Amiralitetsförsamlingen. Förändringar efter år «) Enligt k. beslut den 10 juli 1947 utgör Östra ' och Medelsta domsaga från 1948 års ingång ett tingslag. i ') Enligt k. beslut den 14 dee har Kristianopels köping från 1952 års ingång upphört att i vara köping. 8 ) Enligt k. beslut den 30 mars 1951 har från 1952 års ingång i allo överflyttats till Karlskrona siad och Karlskrona stadsförsamling från Lösens kommun och församling ett områdo omfattande 2-84 km 2, varav 2-82 km 2 land, samt från Augerums kommun och Augerums församling ett område omfattande 1-96 km 2, allt land. Av folkmängden ha inom det förstnämnda området 49 inv. överflyttats till Karlskrona stadsförsamling och 8 inv. till Amiralitetsförsamlingen samt inom

114 44 TAB. 1 (forts.). DOMSAGOR, KOMMUNER, FÖRSAMLINGAR M. M. BLEKINGE LÄN. det sistnämnda området 343 inv. till Karlskrona stadsförsamling och 56 inv. till Amiralitetsförsamlingen. ) Enligt k. beslut den 30 mars 1951 har Rödeby församling från den 1 juli 1951 uppdelats i två kyrkobokföringsdistrikt, Bödeby norra kyrkobokföringsdistrikt och Rödeby södra kyrkobokföringsdistrikt. Enligt k. beslut den 5 okt skall från den 1 juli 1952 överflyttas från Eödeby norra till Rödeby södra kyrkobokföringsdistrikt fastigheten Viön omfattande 7-52 km 8, varav 7-39 km 2 land. 10 ) Enligt k. beslut den 13 juni 1947 och den 13 maj 1949 har Karlshamns stad från 1950 års ingång förenats med Bräkne tingslag av Bräkne och Listers domsaga till en domsaga benämnd Bräkne och Karlshamns domsaga. u ) Enligt k. beslut den 13 juni 1947 och den 13 maj 1949 har Sölvesborgs stad från 1950 års ingång förenats med Listers tingslag av Bräkne och Listers domsaga till en domsaga, benämnd Listers och Sölvesborgs domsaga. 1S ) Enligt k. beslut den 5 aug ha från 1951 års ingång Sölvesborgs landsförsamling och Sölvesborgs stadsförsamling förenats till en församling, benämnd Sölvesborgs församling.

115 TAB. 1 (forts.). DOMSAGOR, KOMMUNER, FÖRSAMLINGAR M. M. KRISTLANSTADS LÄN. 45

116 46 TAB. 1 (forts.). DOMSAGOR, KOMMUNER, FÖRSAMLINGAR M. M. KRISTIANSTADS LÄN.

117 TAB. 1 (forts.). DOMSAGOR, KOMMUNER, FÖRSAMLINGAR M. M. KRISTIANSTADS LÄN. 47

118 48 TAB. 1 (forts.). DOMSAGOR, KOMMUNER, FÖRSAMLINGAR M. M. KRISTIANSTADS LÄN.

119 TAB. 1 (forts.). DOMSAGOR, KOMMUNER, FÖRSAMLINGAR M. M. KRISTIANSTADS LÄN. 49 Anmärkningar till Kristianstads Ittn. Angående använda förkortningar m. m. se sid. 1. J ) Löderups municipalsamhälle är delat på Hörups och Löderups församlingar. Hela municipalsamhället: 0-75 km 8, allt land; 609 inv.; 812 folkmängdstäthet. 2 ) Kiviks municipalsamhälle är delat på Södra Mellby och Vitaby församlingar. Hela municipalsamhället: 1-18 km 2, allt land; 627 inv.; 531 folkmängds täthet. a ) Ivetofta församling omfattar Bromölla köping och del av Ivetofta kommun. Sistnämnda församlingsdel motsvaras i avseende på fastighetsredovisningen av Ivetofta socken. Hela församlingen: km 2, varav km 2 land; inv.; 103 folkmängdstäthet. 4) Osby församling omfattar Osby köping och Osby kommun. Sistnämnda församlingsdel motsvaras i avseende på fastighetsredovisningen av Osby socken. Hela församlingen: km 2, varav km 2 land; inv.; 41 folkmängdstäthet. 6 ) Vinslövs församling omfattar Vinslövs köping och del av Vinslövs kommun. Sistnämnda församlingsdel motsvaras i avseende på fastighets-

120 50 TAB. 1 (forts.). DOMSAGOR, KOMMUNER, FÖRSAMLINGAR M. M. KRISTIANSTADS LÄN. nings- och hälsovårdsstadgorna inom Kvidinge municipalsamhälle, där endast byggnadsstadgan tidigare gällt. 24 ) Enligt k. beslut den 16 mars 1945 ha från 1946 års ingång i allo överflyttats från Ausås till Björnekulla kommun och församling delar av Humlarp och Humlemölla omfattande 0-17 km 2, allt land, och med 55 inv. den 31 dec och från Björnekulla till Ausås kommun och församling den obebodda fastigheten Täckarehus 13 2 omfattande 0-01 km 2, allt land. Vidare har från Västra Broby till Björnekulla kommun ooh förredovisningen av Vinslövs socken. Hela församlingen: km 2, varav km" land; inv.; 51 folkmängdstäthet. 6). Tyringe municipalsamhälle är delat på Finja och Västra Torups församlingar. Hela municipalsamhället: 6-16 km 2, varav 6-13 km 2 land; inv.; 489 folkmängdstäthet. ') Inom den del av Torekovs församling, som motsvaras av förutvarande Torekovs municipalsamhälle, gälla ordnings- och byggnadsstadgorna. 8 ) Enligt k. beslut den 24 mars 1950 har Stenestads dåvarande kommun samt församling från 1952 års ingång överflyttats från Kristianstads till Malmöhus län ooh Bamsåsa dåvarande kommun samt församling från samma tidpunkt överflyttats från Malmöhus till Kristianstads län. 9) Enligt k. beslut den 30 mars 1951 har från 1952 års ingång i allo överflyttats från Östra Tommarps kommun och församling till Hammenhögs nybildade kommun och Östra Ingelstads församling ett obebott område av Tommarps skiftealag omfattande 0-12 km 2, allt land. 10 ) Enligt k. beslut den 15 mars 1946 har från 1947 års ingång i allo överflyttats från Emmislöv till Hjärsås kommun och församling ett område omfattande 1-66 km 2, varav 1-65 km 2 land, och med 267 inv. den 31 dec och från Glimåkra till Hjärsås kommun och församling ett område omfattande 2-25 km 2, varav 2-21 km 2 land, och med 188 iny. den 31 dec Vidare har från Hjärsås till Emmislövs kommun och församling i allo överflyttats ett obebott område omfattande km 2, allt land, och från Emmislövs till Östra Broby kommun och församling ett likaledes obebott område omfattande 0-11 km 2, allt land.») Enligt k. beslut den 10 aug gäller hälsovårdsstadgan inom Önnestads municipalsamhälle, där sålunda numera samtliga stadsstadgor gälla. 12 ) Enligt k. beslut den 14 sept gäller från 1952 års ingång icke mera brandstadgan inom Broby municipalsamhälle. la ) Enligt k. beslut den 2 febr ha från 1946 års ingång i kommunalt hänseende överflyttats från Osby kommun till Osby köping obebodda delar av fastigheterna Osby n:r 1 och 2 omfattande 0-40 km 2, allt land. Enligt k. beslut den 10 jan ha Osby kommun och Osby köping i avseende på fastighetsredovisningen särskilts. Tidigare sammanfördes de under benämningen Osby socken. Enligt k. beslut den 28 mars 1947 ha från 1948 års ingång i kommunalt hänseende och i avseende på fastighetsredovisningen överflyttats från Osby kommun och socken till Osby köping vissa områden omfattande 3-64 km 2, varav 3-10 km 2 land, och med 894 inv. den 31 dec ") Enligt k. beslut den 22 sept har Hästveda municipalsamhälle utvidgats med ett område omfattande 4-70 km 2, varav 4-48 km 2 land, och med 621 inv. den 31 dec ) Enligt k. beslut den 12 okt har Sbsdala municipalsamhälle utvidgats med ett område omfattande 1-85 km», allt land, och med 239 inv. den 31 dec Hälsovårdsstadgan gäller enligt samma k. beslut inom municipalsamhället, där sålunda numera samtliga stadsstadgor gälla. ") Enligt k. beslut den 23 mars 1945 har från 1946 års ingång i allo överflyttats från Fin ja Förändringar efter år kommun och församling till Hässleholms stad och församling en del av fastigheten Mölleröd omfattande 4-30 km 2, varav 3-20 km 2 land, ooh med 33 inv. den 31 dec ") Enligt k. beslut den 3 mars 1950 ha från 1952 års ingång i allo överflyttats från Böke till Skånes-Fagerhults kommun och församling Värsjö och Sjöholma byar omfattande km 2, varav km 2 land, och med 349 inv. den 31 dec ) Enligt k. beslut den 20 dec har från 1948 års ingång i allo överflyttats från Klippans köping och församling till Biseberga kommun och församling ett obebott område omfattande 0-01 km 2, allt land, samt till Vedby kommun och församling ett annat obebott område omfattande 0-09 km 2, allt land. Vidare har från Östra Ljungby kommun och församling till Klippans köping och församling i allo överflyttats ett likaledes obebott område omfattande 0-02 km 2, allt land. ") Enligt k. beslut den 28 juni 1946 utgör Perstorps kommun med det därinom belägna Perstorps municipalsamhälle från 1947 års ingång en köping, benämnd Perstorps köping. Enligt k. beslut den 20 juni 1947 gälla samtliga stadsstadgor inom Perstorps köping. 20 ) Enligt k. beslut den 21 nov ha från 1949 års ingång i allo överflyttats från Hishults kommun och församling samt Örkelljunga socken till Fagerhults kommun, församling och socken hemmanen Långalt n:r 5 och 6 omfattande 4-26 km 2, varav 4-25 km 2 land, och med 59 inv. den 31 dec Återstoden av den till Kristianstads län hörande delen av Hishults kommun och församling eller hemmanen Boalt n:r 10 och 11 omfattande 3-29 km 2, varav 3-28 km 2 land, och med 92 inv. den 31 dec har från samma tidpunkt i kommunalt och ecklesiastikt hänseende överflyttats till örkelljunga kommun och församling. Hishults kommun och församling tillhör från samma tidpunkt uteslutande Hallands län. 21 ) Enligt k. beslut den 10 juni 1949 benämnes Fagerhults kommun, församling och socken Skanes-Fagerhult. 22 ) Enligt k. beslut den 13 juni 1947 tillhör Ångelholms stad från 1948 års ingång Södra Åsbo och Bjäre domsaga.») Enligt k. beslut den 21 maj 1948 gälla ord

121 TAB. 1 (forts.). DOMSAGOR, KOMMUNER, FÖRSAMLINGAR M. M. KRISTIANSTADS LÄN. 51 samling i allo överflyttats fastigheten Humlemölla ] 2 omfattande 0-10 km', allt'land, och med 5 inv. den 31 dec samt från Västra Broby till Ausås kommun och församling den obebodda fastigheten Humlemölla I s omfattande 0-02 km 2, allt land. Slutligen utgör enligt samma.k. beslut Björnekulla kommun med det därinom belägna Åstorps municipalsamhälle från samma tidpunkt en köping benämnd åstorps köping. Enligt k. beslut den 21 dec gälla samtliga stadsstadgor inom Åstorps köping.») Enligt k. beslut den 21 dec har Torehovs municipalsamhälle från 1952 års ingång upplösts. 26) Enligt k. beslut den 3 okt benämnes Kristianstads församling från 1948 års ingång Kristianstads Heliga Trefaldighets församling. ") Enligt k. beslut den 8 dec har från 1946 års ingång i allo överflyttats från Simris kommun och församling till Simrishamns stad och församling en del av Simris skifteslag omfattande 0-85 km 2, allt land, och med 28& inv. den 31 dec Återstoden av Simris kommun med en areal av km", varav km 1 land, och med inv. den 31 dec har från samma tidpunkt i kommunalt hänseende förenats med Östra Nöbbelövs kommun till en kommun, benämnd Simris-Nöbbelövs kommun. 2 ') Enligt k. beslut den 9 mars 1945 ha från 1946 års ingång i allo överflyttats från Rebbelberga kommun och församling till Ångelholms stad och församling fastigheterna Rebbelberga 10", 10", 10", 10", 10" och 10" s omfattande 0-07 km 2, allt land, och med 16 inv. den 31 dec

122 52 TAB. 1 (forte.). DOMSAGOR, KOMMUNER, FÖRSAMLINGAR M. M. MALMÖHUS LÄN.

123 TAB. 1 (forts.). DOMSAGOR, KOMMUNER, FORSAMLINGAR M. M. MALMÖHUS LÄN. 53

124 54 TAB. 1 (forts.). DOMSAGOR, KOMMUNER, FÖRSAMLINGAR M. M. MALMÖHUS LÄN.

125 TAB. 1 (forts.). DOMSAGOR, KOMMUNER, FÖRSAMLINGAR M. M. MALMÖHUS LÄN. 55

126 56 TAB. 1 (forts.). DOMSAGOR, KOMMUNER, FÖRSAMLINGAR M. M. MALMÖHUS LÄN.

127 TAB. 1 (forts.). DOMSAGOR, KOMMUNER, FÖRSAMLINGAR M. M. MALMÖHUS LÄN. 57

128 58 TAB. 1 (forte.). DOMSAGOR, KOMMUNER, FÖRSAMLINGAR M. M. MALMÖHUS LÄN. Anmärkningar till Malmöhus län. Angående använda förkortningar m. m. se sid. 1. ') Norra Vrams församling är i avseende på fastighetsredovisningen delad på Norra Vrams socken och Södra Vrams socken. s ) Svalövs municipalsamhäue är delat på Svalövs och Felestads församlingar. Hela municipalsamhället: 3-57 km 2, varav 3-54 km 2 land; inv.; 439 folkmängdstäthet. ä ) Remmarlövs församling är i avseende på fastighetsredovisningen delad på Västra Sallerups socken och Bemmarlövs socken. ') Furulunds köping är i avseende på fastighetsredovisningen delad på Lackalänga socken och Stävie socken. 6 ) Åkarps municipalsamhäue är delat på Staffanstorps kommun (Tottarps församling) samt Burlövs kommun och församling. Hela municipalsamhället: 3-37 km 2, allt land; inv.; 400 folkmängdstäthet. ) Sjöbo köping är i avseende på fastighetsredovisningen delad på Ilstorps, Björka och Södra Åsums socknar. ') Hörby församling omfattar Hörby köping och del av Östra Frosta kommun. Sistnämnda församlingsdel motsvaras i avseende på fastighetsredovisningen av Hörby socken. Hela församlingen: km 2, varav km 2 land; inv.; 78 folkmängdstäthet. 8 ) Löberöds municipalsamhäue är delat på Högseröds och Hammarlunda församlingar. Hela municipalsamhället: 0-68 km 2, allt land; 599 inv.; 880 folkmängdstäthet. ") Höörs församling omfattar Höörs köping och del av Norra Frosta kommun. Sistnämnda församlingsdel motsvaras i avseende på fastighetsredovisningen av Höörs socken. Hela församlingen: km 2, varav km 2 land; inv.; 6» folkmängdstäthet.

129 TAB. 1 (forts.). DOMSAGOR, KOMMUNER,. FÖRSAMLINGAR M. M. MALMÖHUS LÄN. 59 Förändringar efter år ) Enligt k. beslut den 24 mars 1950 har Stenestads dåvarande kommun samt församling från 1952 års ingång överflyttats från Kristianstads till Malmöhus län och Ramsåsa dåvarande kommun samt församling från samma tidpunkt överflyttats från Malmöhus till Kristianstads län. ") Enligt k. beslut den 27 sept utgör Bjuvs kommun med det därinom belägna Bjuvs municipalsamhälle från 1946 års ingång en köping benämnd Bjuvs köping. Enligt k. beslut den 31 dec gälla samtliga stadsstadgor inom Bjuvs köping. 12 ) Enligt k. beslut den 24 mars 1950 har från 1952 års ingång i allo överflyttats från Norra V rams kommun samt församling till Bjuvs köping och församling ett område omfattande 4-97 km 2, allt land, och med 778 inv. den 31 dec och från Södra Vrams kommun och denna motsvarande del av Norra Vrams församling till Bjuvs köping och församling ett område omfattande 0-03 km 2, allt land, och med 20 inv. den 31 dec ") Enligt k. beslut den 16 febr har från 1952 års ingång i allo överflyttats från Saxtorps kommun och församling till Bönneberga nybildade kommun och Billeberga församling den inom Sax- 1 torp belägna delen av Södra Möinge by omfattande 3-26 km 2, allt land, och med 81 inv. den 31 dec ") Enligt k. beslut den 17 okt har Västra Sallerups församling från 1948 års ingång uppdelats i två kyrkobokföringsdistrikt, Eslövs kyrkobokföringsdistrikt omfattande Eslövs stad och Västra Sallerups kyrkobokföringsdistrikt omfattande återstoden av församlingen. Enligt k. beslut den 24 mars 1950 har från 1952 års ingång i allo överflyttats till Eslövs stad och denna motsvarande del av Västra Sallerups församling från Trollenäs kommun ooh församling ett område omfattande 1-98 km 2, allt land, och med 434 inv. den 31 dec samt från Borlunda kommun och församling ett område omfattande 2-24 km 2, allt land, och med 75 inv. den 31 dec Vidare har från samma tidpunkt till Eslövs stad i kommunalt och judiciellt hänseende och i avseende på fastighetsredovisningen överflyttats från Västra Sallerups kommun och socken ett område omfattande km 2, allt land, och med 734 inv. den 31 dec Återstoden av landsbygdsdelen av Västra Sallerups församling omfattande km 2, varav km 2 land, och med 199 inv. den 31 dec har i ecklesiastikt hänseende överflyttats till Remmarlövs församling. Västra Sallerups församling benämnes från samma tidpunkt Eslövs församling. Enligt k. beslut den 11 maj 1951 har indelningen av Västra Sallerups församling i två kyrkobokföringsdistrikt upphört från 1952 års ingång. I5 ) Enligt k. beslut den 27 sept utgör Kävlinge kommun med det därinom belägna Käv- Unge municipalsamhälle från 1946 års ingång en köping, benämnd Kävlinge köping. Enligt k. beslut den 31 dec gälla samtliga stadsstadgor inom Kävlinge köping. ") Enligt k. beslut den 20 sept utgör Furulunds nj'bildade kommun med det därinom belägna Furulunds municipalsamhälle från 1952 års ingång en köping, benämnd Furulunds köping. Enligt k. beslut den 18 jan gälla samtliga stadsstadgor inom Furulunds köping. «) Enligt k. beslut den 15 sept utgör Lomma kommun med det därinom belägna Lomma municipalsamhälle frän 1951 års ingång en köping, benämnd Lomma köping. Enligt k. beslut den 15 juni 1951 gälla samtliga stadsstadgor inom Lomma köping. 18 ) Enligt k. beslut den 22 nov tillhör Skanör med Falsterbo stad från 1947 års ingång Oxie och Skytts domsaga. ") Enligt k. beslut den 17 dec har från 1950 års ingång i kommunalt hänseende och i avseende på fastighetsredovisningen med Svedala köping införlivats Svedala kommun och socken omfattande km 2, varav km 2 land, och med inv. den 31 dec ») Enligt k. beslut den 23 febr ha från 1952 års ingång i allo överflyttats från Kyrkoköpinge kommun och församling till Trelleborgs stad och församling delar av Kyrkoköpinge och Mellanköpinge skifteslag samt fastigheterna Kyrkoköpinge 5 26 och 15" omfattande 1-15 km 2, allt land, och med 241 inv. den 31 dec ») Enligt k. beslut den 1 febr ha från 1947 års ingång i kommunalt hänseende och i avseende på fastighetsredovisningen överflyttats från Skurups kommun och socken till Skurups köping fastigheterna Svaneholm 2 30 samt Saritslöv 7 s 7 8, 7 10, 8 s, 8 13, 8 SS och 8" omfattande 0-35 km 2, allt land, och med 17 inv. den 31 dec Enligt k. beslut den 21 maj 1948 har från 1949 års ingång i kommunalt hänseende och i avseende på fastighetsredovisningen med Skurups köping införlivats Skurups kommun och socken omfattande km 2, varav km 2 land, och med inv. den 31 dec ) Enligt k. beslut den 24 mars 1950 ha Ilstorps, Björka och Södra Åsums kommuner med det inom sistnämnda kommun belägna Sjöbo municipalsamhälle från 1952 års ingång förenats till en köping, benämnd Sjöbo köping. Enligt k. beslut den 20 sept tillämpas samtliga stadsstadgor inom Sjöbo köping. 2») Enligt k. beslut den 10 juli 1947 utgör Frosta och Eslövs domsaga från 1948 års ingång ett tingslag. «) Enligt k. beslut den 13 febr ha från 1949 års ingång i kommunalt hänseende och i avseende på fastighetsredovisningen överflyttats från Höörs kommun och socken till Höörs köping vissa områden omfattande 3-84 km 2, allt land, och med 900 inv. den 31 dec ") Enligt k. beslut den 21 febr har från 1948 års ingång överflyttats från S:t Petri till Limhamns församling ett område omfattande 0-30 km 2, allt land, och med 245 inv. den 31 dec. 1947, från Fosie till Västra Skrävlinge församling ett område omfattande 0-94 km 2, allt land, och med 418 inv. den 31 dec. 1947, från Västra Skrävlinge till Fosie församling ett område omfattande 0-53 km 2, allt land, och med inv. den 31

130 60 TAB. 1 (forts.). DOMSAGOR, KOMMUNER, FÖRSAMLINGAR M. M. MALMÖHUS LÄN. dec samt från Västra Skrävlinge till Husie församling ett område omfattande 0-17 km 2, allt land, och med 107 inv. den 31 dec 1947.») Enligt k. beslut den 21 febr. och den 19 sept ha inom Malmö stad från 1949 års ingång tre nya församlingar bildats, Slottsstadens, Kirsebergs ooh Möllevångens församlingar, varemot Karoli församling upplösts. Slottsstadens församling har bildats genom utbrytning ur S:t Petri församling av ett område omfattande 2-69 km 2, varav 2-63 km 2 land, och med inv. den 31 dec Kirsebergs församling har bildats genom överflyttning från S:t Pauli församling av ett område omfattande 2-45 km 2, allt land, och med inv. den 31 dec. 1948, från Karoli församling ett område omfattande 2-45 km 2, allt land, och med inv. den 31 dec och från Västra Skrävlinge församling ett område omfattande 3-59 km 2, allt land, och med 795 inv. den 31 dec Möllevångens församling har bildats genom överflyttning från S:t Pauli församling av ett område omfattande 0-15 km 2, allt land, och med inv. den 31 dec. 1948, från S:t Johannes församling ett område omfattande 0-16 km 2, allt land, och med inv. den 31 dec och från Västra Skrävlinge församling ett område omfattande 0-51 km 2, allt land, och med inv. den 31 dec Vidare har enligt samma k. beslut från Karoli till S:t Petri församling överflyttats ett område omfattande 0-36 km 2, varav 0-33 km 2 land, och med inv. den 31 dec Återstoden av Karoli församling omfattande 0-29 km 2, varav 0-27 km 2 land, ooh med inv. den 31 dec har från samma tidpunkt överflyttats till S:t Pauli församling. Slutligen har från S:t Pauli till Västra Skrävlinge församling överflyttats ett område omfattande 0-08 km 2, allt land, och med inv. den 31 dec. 1948, från S:t Johannes till Limhamns församling ett obebott område omfattande 0'09 km 2, allt land, och från S:t Johannes till Fosie församling ett obebott område omfattande 0-20 km 2, allt land. 27 ) Enligt k. beslut den 6 april 1945 ha från 1946 års ingång överflyttats från Lunds domkyrkoförsamling till S:t Peters klosters församling vissa obebodda områden omfattande 0-17 km 2, allt land, och från S:t Peters klosters församling till Lunds domkyrkoförsamling ett område omfattande 0-12 km 2, allt land, och med 41 inv. den 31 dec

131 TAB. 1 (forts.). DOMSAGOR, KOMMUNER, FÖRSAMLINGAR M. M. HALLANDS LÄN. 61

132 62 TAB. 1 (forts.). DOMSAGOR, KOMMUNER, FÖRSAMLINGAR M. M. HALLANDS LÄN.

133 TAB. 1 (forts.). DOMSAGOR, KOMMUNER, FÖRSAMLINGAR M. M. HALLANDS LÄN. 63 1) Slättåkra församling omfattar delar av Kvilille kommun och Oskarströms köping. Förstnämnda församlingsdel motsvaras i avseende på fastighetsredovisningen av Slättåkra socken. Hela församlingen: km 2, varav km 2 land; inv.; 22 folkmängdstäthet. Anmärkninirnr till Hallands llin. Angående använda förkortningar m. m. se sid ) Enslövs församling omfattar delar av Enslövs kommun och Oskarströms köping. Förstnämnda församlingsdel motsvaras i avseende på fastighetsredovisningen av Enslövs socken. Hela församlingen: km 2, varav km 2 land; inv.; 20 folkmängdstäthet. Förändringar efter å<r ') Enligt k. beslut den 10 juli 1947 utgör Hallands södra domsaga från 1948 års ingång ett tingslag. Enligt k. beslut den 13 juni 1947 tillhör Laholms stad från 1948 års ingång Hallands södra domsaga. 4 ) Enligt k. beslut den 21 nov tillhör Hishults kommun och församling från 1949 års ingång uteslutande Hallands län (se anm. 20 till Kristianstads län). 6 ) Enligt k. beslut den 16 mars 1945 har från 1946 års ingång i allo överflyttats från Vapnö kommun och församling till Halmstads stad och församling ett område omfattande 2-94 km 2, allt land, och med 284 inv. den 31 dec ) Enligt k. beslut den 29 mars 1946 har Oskarströms municipalsamhälle från 1947 års ingång utbrutits ur Slättåkra och Enslövs kommuner till en köping, benämnd Oskarströms köping. Enligt k. beslut den 6 sept gälla samtliga stadsstadgor inom Oskarströms köping. ') Enligt k. beslut den 10 juli 1947 utgör Hallands mellersta domsaga från 1948 års ingång ett tingslag. 8 ) Enligt k. beslut den 11 febr ha från 1950 års ingång i allo överflyttats från Vinbergs kommun och församling till Falkenbergs stad och församling vissa områden omfattande 0-04 km 2, varav 0-03 km 2 land, och med 12 inv. den 31 dec ) Enligt k. beslut den 10 juli 1947 utgör Hallands norra domsaga från 1948 års ingång ett tingslag.

134 64 TAB. 1 (forts.). DOMSAGOR, KOMMUNER, FÖRSAMLINGAR M. M. GÖTEB. O. BOHUS LÄN.

135 TAB. 1 (forts.). DOMSAGOR, KOMMUNER, FÖRSAMLINGAR M. M. GÖTEB. O. BOHUS LÄN. 65

136 66 TAB. 1 (forts.). DOMSAGOR, KOMMUNER, FÖRSAMLINGAR M. M. GÖTEB. O. BOHUS LÄN.

137 TAB. 1 (forts.). DOMSAGOR, KOMMUNER, FÖRSAMLINGAR M. M. GÖTEB. O. BOHUS LÄN. 67

138 68 TAB. 1 (forts.). DOMSAGOR, KOMMUNER, FÖRSAMLINGAR M. M. GÖTEB. O. BOHUS LÄN. Anmärkningar till Göteborgs och Bohus ISn. Angående använda förkortningar m. m. se sid. 1. ') BleJcets miinicipalsamhälle är delat på Stenkyrka och Rönnängs församlingar. Hela munioipalsamhället: 0-27 km 2, allt land; 215 inv.; 796folkmängdstäthet. ") Inom de delar av Skaf tö församling, som motsvaras av förutvarande Fiskebäckskils och Grundsunds kommuner, gälla ordnings-, byggnads- och hälsovårdsstadgorna. 3 ) Smögens och Södra Sotenäs kommuner sammanföras i avseende på fastighetsredovisningen under benämningen Askums socken. 4) Tossene kommun motsvaras i avseende på fastighetsredovisningen av Tossene socken. 6 ) Inom den del av Tanums församling, som motsvaras av förutvarande Grebbestads köping, gälla ordnings-, byggnads- och hälsovårdsstadgorna. ") Vid beräkningen av folkmängdstätheten har medräknats hela folkmängden å vederbörande territorialförsamlings område, alltså även medlemmarna av den icke territoriella Tyska församlingen. Förändringar efter år municipalsamhälle utvidgats med ön Stuvö och intill densamma liggande mindre kobbar och skär omfattande 0-53 km 2, allt land, och med 54 inv. den 31 dec Enligt k. beslut den 31 okt gäller icke mera brandstadgan inom Hälsö municipalsamhälle. 12 ) Enligt k. beslut den 16 jan gäller icke mera brandstadgan inom Källö-Knipplans ') Enligt k. beslut den 3 mars 1950 har från 1952 års ingång i allo överflyttats från Härryda kommun och församling i Göteborgs och Bohus län till Björketorps kommun och församling i Älvsborgs län ett område omfattande 8-03 km 2, varav 7-92 km 2 land, och med 214 inv. den 31 dec ) Enligt k. beslut den 12 dec ha från 1949 års ingång i allo överflyttats från Landvetters till Rada kommun och församling hemmanen Benareby n:r 1 Västergården, Benareby n:r 2 Östergården, Långenäs, Hyltan och Bolås omfattande km 2, varav 9-45km 2 land, och med 236 inv. den 31 dec ) Enligt k. beslut den 12 okt gäller icke mera brandstadgan inom Vrångö, Donsö och Styrsö municipalsamhällen. i») Enligt k. beslut den 1 deo gäller icke mera brandstadgan inom Asperö municipalsamhälle. ") Enligt k. beslut den 31 dec har Hälsö municipalsamhälle. ") Enligt k. beslut den 2 april 1948 gäller icke mera brandstadgan inom Kalvsunds municipalsamhälle. ") Enligt k. beslut den 16 jan ha från 1949 års ingång i allo överflyttats från Säve kommun och församling till Göteborgs stad och Sacka församling ett område av fastigheterna Tagene Norgård 3 a och 3' 3" omfattande 0-19 km 2, varav 0'16 km 2 land, och med 5 inv. den 31 dec ") Enligt k. beslut den 10 juli 1947 utgör Inlands domsaga från 1948 års ingång ett tingslag. ") Enligt k. beslut den 10 febr har från 1951 års ingång i allo överflyttats från Torsby till Ytterby kommun och församling ett till fastigheterna Ugglehed l 2 och 1" hörande obebott område omfattande 0-01 km 2, allt land.

139 TAB. 1 (forts.). DOMSAGOR, KOMMUNER, FÖRSAMLINGAR M. M. GÖTEB. O. BOHUS LÄN. 69 ") Enligt k. beslut den 9 nov har Stenungaunda municipalsamhälle från 1952 års ingång upplösts. ") Enligt k. beslut den 30 jan gäller icke mera brandstadgan inom Elekets, Kyrkesunda och östersidana municipalaamjuulen. ") Enligt k. beslut den 10 okt gäller icke mera brandstadgan inom Tjörnekalvs municipalsamhälle. 2 ) Enligt k. beslut den 27 sept har från 1947 års ingång i allo överflyttats från Morlanda till Tegneby kommun och församling hemmanet Rålandsberg omfattande 0-87 km 2, varav 0-86 km 2 land, och med 10 inv. den 31 dec ) Enligt k. beslut den 28 sept gälla från 1952 års ingång ordnings-, byggnads- och hälsovårdsstadgorna inom de delar av Skaftö församling, som motsvaras av förutvarande Fiskebäckakils och Orundaunda kommuner; dessa församlingsdelar skola dock ej utgöra municipalsamhällen. Tidigare gällde inom nämnda kommuner även brandstadgan. 22 ) Enligt k. beslut den 4 mars 1949 gäller icke mera brandstadgan inom Smögens och Hasselösunds municipalsamhällen. 23 ) Enligt k. beslut den 24 okt gäller icke mera brandstadgan inom Tångens samt Gravarne och Bäckeviks municipalsamhällen. ") Enligt k. beslut den 1 dec gäller icke mera brandstadgan inom Hunnebostranda, Vlebergshamns och Bovallstrands municipalsamhällen. 2S ) Enligt k. beslut den 26 sept har Bovallstrands municipalsamhälle utvidgats med ett område omfattande 1-35 km 2, varav 1-34 km 2 land, och med 105 inv. den 31 dec < ) Enligt k. beslut den 20 maj 1949 och den 28 sept har Qrebbestads köping från 1952 års ingång upphört att vara köping. Ordnings-, byggnads- och hälsovårdsstadgorna skola alltjämt gälla inom köpingens område, som dock ej skall utgöra municipalsamhälle.»') Enligt k. beslut den 23 jan och den 28 april 1950 har från 1951 års ingång Härianda församling bildats inom Göteborgs stad genom! utbrytning ur dels Gamlestads församling av ett område omfattande 2-52 km 2, allt land, och med inv. den 31 dec. 1950, dels örgryte församling av ett område omfattande 4-31 km 2, varav 4-26 km 2 land, och med inv. den 31 dec Vidare har överflyttats från Vasa församling till Domkyrkoförsamlingen ett område omfattande 0-46 km 2, varav 0-44 km 2 land, och med 821 inv. den 31 dec. 1950, från Örgryte till Kristine församling ett område omfattande 0-70 km 2, varav 0-69 km 2 land, och med inv. den 31 dec och från Kristine till Lundby församling ett område omfattande 1-67 km 2, varav 1-35 km 2 land, och med 32 inv. den 31 dec Enligt samma k. beslut har överflyttats från Johannebergs till Vasa församling ett område om- ; fattande 0-71 km 2, varav 0-70 km 2 land, och med : inv. den 31 dec. 1950, från Johannebergs till Annedals församling ett område omfattande 0-26 km 2, allt land, och med inv. den 31 dec och från örgryte till Johannebergs församling ett område omfattande 1-51 km 2, varav 1-50 km 2 land, och med inv. den 31 dec Vidare har överflyttats från Annedals till Haga församling ett område omfattande 0-02 km 2, allt land, och med 869 inv. den 31 dec. 1950, från Örgryte till Annedals församling ett område omfattande 0-42 km 2, allt land, och med 33 inv. den 31 dec. 1950, från Oskar Fredriks till Masthuggs församling ett område omfattande km 2, allt land, och med 41 inv. den 31 dec och från Karl Johan till Masthuggs församling ett område omfattande 0-71 km 2, varav 0-67 km 2 land, och med inv. den 31 dec Enligt samma k. beslut ha vissa obebodda områden överflyttats, nämligen från örgryte till Gamlestads församling ett område omfattande km 2, varav km 2 land, från Gamlestads till örgryte församling ett område omfattande 0-05 km 2, allt land, från Oskar Fredriks till Annedals församling ett område omfattande 0-07 km 2, allt land, från Oskar Fredriks till Karl Johans församling ett område omfattande km 2, allt land, från Masthuggs till Oskar Fredriks församling ett område omfattande 0-13 km 2, allt land, och från Karl Johans till Oskar Fredriks församling ett område omfattande 0-09 km 2, allt land. Slutligen har enligt samma k. beslut från 1951 års ingång Gamlestads församling uppdelats i två kyrkobokföringsdistrikt, Gamlestads kyrkobokföringsdistrikt och Nylöse kyrkobokföringsdistrikt, samt Lundby församling i två, Lundby kyrkobokföringsdistrikt och Brämaregårdens kyrkobokföringsdistrikt.!8 ) Enligt k. beslut den 3 mars 1950 ha från 1951 års ingång i allo överflyttats från Mölndals stad och församling till Göteborgs stad och Annedals församling vissa områden omfattande 2-02 km 2, varav 2-00 km 2 land, och med 107 inv. den 31 dec samt från Mölndals stad och församling till Göteborgs stad och örgryte församling vissa obebodda områden omfattande 0-17 km 2, allt land. 29 ) Enligt k. beslut den 17 dec och den 31 mars 1950 har från 1950 års ingång i kommunalt, ecklesiastikt och judiciellt hänseende och från den 1 juli 1950 även i avseende på fastighetsredovisningen överflyttats från Mölndals stad och församling till Göteborgs stad samt Västra Frölunda församling och Västra Frölunda kyrkobokföringsdistrikt ett obebott område omfattande 0-03 km 2, allt land. 8 ) Enligt k. beslut den 25 aug har från 1948 års ingång med Göteborgs stad i kommunalt och judiciellt hänseende och i avseende på fastighetsredovisningen införlivats Backa kommun och socken omfattande km 2, varav km 2 land, och med inv. den 31 dec Backa församling utgör alltjämt egen församling.

140 70 TAB. 1 (forte.). DOMSAGOR, KOMMUNER, FÖRSAMLINGAR M. M. ÄLVSBORGS LÄN.

141 TAB. 1 (förts.). DOMSAGOR, KOMMUNER, FÖRSAMLINGAR M. M. ÄLVSBORGS LÄN. 71

142 72 TAB. 1 (forts.). DOMSAGOR, KOMMUNER, FÖRSAMLINGAR M. M. ÄLVSBORGS LÄN.

143 TAB. 1 (forts.). DOMSAGOR, KOMMUNER, FÖRSAMLINGAR M. M. ÄLVSBORGS LÄN. 73

144 74 TAB. 1 (forts.). DOMSAGOR, KOMMUNER, FÖRSAMLINGAR M. M. ÄLVSBORGS LÄN.

145 TAB. 1 (forts.). DOMSAGOR, KOMMUNER, FÖRSAMLINGAR M. M. ÄLVSBORGS LÄN. 75 Anmärkningar till Älvsborys län. Angående använda förkortningar m. m. se sid. 1. 1) Tösse med Tydje församling är i avseende på fastighetsredovisningen delad på Tösse socken och Tydje socken. ') Årtemarks församling omfattar Bengtsfors köping och del av Lelångs kommun. Sistnämnda församlingsdel motsvaras i avseende på fastighetsredovisningen av Årtemarks socken. Hela församlingen: km 2, varav km 2 land; inv.; 31 folkmängdstäthet. 3 ) Lilla Edets köping motsvaras av Fuxerna församling och i avseende på fastighetsredovisningen av Fuxerna socken. l ) Vårgårda municipalsamhälle är delat på Algutstorps och Kuttings-Skövde församlingar. Hela municipalsamhället: 1-80 km 2, varav 1-78 km 2 land; inv.; 944 folkmängdstäthet. 5 ) Herrljunga municipalsamhälle är delat på Tarsleds och Herrljunga församlingar. Hela municipalsamhället: 4-17 km 2, varav 4-08 km 2 land; inv.; 521 folkmängdstäthet. ) örby församling omfattar Örby kommun och Skene köping samt motsvaras i avseende på fastighetsredovisningen av Örby socken. Hela församlingen: km 2, varav km 2 land; inv.; 58 folkmängdstäthet. ') Limmareds kommun motsvaras av Södra Åsarps församling och i avseende på fastighetsredovisningen av Limmareds socken.

146 76 TAB. 1 (forts.). DOMSAGOR, KOMMUNER, FÖRSAMLINGAR M. M. ÄLVSBORGS LÄN. Forändringar efter år ) Enligt k. beslut den 3 mars 1950 har Väneranäs dåvarande kommun samt församling från 1952 års ingång överflyttats från Skaraborgs till Älvsborgs län. Enligt k. beslut den 24 mars 1950 har Hällestads dåvarande kommun samt församling från 1952 års ingång överflyttats från Älvsborgs till Skaraborgs län. ) Enligt k. beslut den 10 juli 1947 utgör Tössbo och Vedbo domsaga från 1948 års ingång ett tingslag. Enligt k. beslut den 13 juni 1947 tillhör Åmåls stad från 1948 års ingång Tössbo och Vedbo domsaga. l0 ) Enligt k. beslut den 23 febr ha från 1952 års ingång i kommunalt hänseende och i avseende på fastighetsredovisningen överflyttats från Årtemarks kommun och socken till Bengtsfors köping hemmanet Södra Grean n:r 2 samt delar av hemmanen Norra Grean, Huvudgingen, Södra Sidan n:r 3 och Mellan Sidan n:r 2 omfattande km 2, varav 8-03 km 2 land, och med 243 inv. den 31 dec ") Enligt k. beslut den 30 mars 1951 ha från 1952 års ingång i allo överflyttats från Råggärds kommun och församling till Bäckefors nybildade kommun och Ödskölts församling fastigheterna Hugeryr, Åsebo, Brene, Bräckan, Gunbjörbyn med Bodane samt Passbo omfattande km 2, varav km 2 land, och med 150 inv. den 31 dec la ) Enligt k. beslut den 10 juli 1947 utgör Nordals, Sundals och Valbo domsaga från 1948 års ingång ett tingslag. I3 ) Enligt k. beslut den 24 nov har Västra Tunhems församling från 1951 års ingång uppdelats i två kyrkobokföringsdistrikt, Vargöns kyrkobokföringsdistrikt och Västra Tunhems kyrkobokföringsdistrikt. ") Enligt k. beslut den 3 mars 1950 utgör Fuxerna kommun med det därinom belägna Lilla Edets municipalsamhälle från 1951 års ingång en köping, benämnd Lilla Edets köping. Enligt k. beslut den 15 juni 1951 gälla samtliga stadsstadgor inom Lilla Edets köping. 15 ) Enligt k. beslut den 10 juli 1947 utgör Borås domsaga från 1948 års ingång ett tingslag. ") Enligt k. beslut den 2 mars 1951 ha från 1952 års ingång i allo överflyttats från Bollebygds till Björketorps kommun och församling fastigheterna Takkullen, Ingelse och Stockagärde omfattande 6-42 km 2, varav 4-63 km a land, och med 108 inv. den 31 dec ) Enligt k. beslut den 3 mars 1950 har från 1952 års ingång i allo överflyttats från Härryda kommun och församling i Göteborgs och Bohus län till Björketorps kommun och församling i Älvsborgs län ett område omfattande 8-03 km 4, varav 7-92 km 2 land, och med 214 inv. den 31 dec '«) Enligt k. beslut den 9 aug utgör Kinna kommun med det därinom belägna Kinna municipalsamhälle från 1947 års ingång en köping, benämnd Kinna köping. Enligt samma k. beslut har från 1948 års ingång i allo överflyttats från Kinna köping och församling till Seglora kommun och församling ett till fastigheterna Apelhult 1', Berg övre 2 1 och Purubäok hörande obebott område omfattande 0-01 km 2, allt land. Enligt k. beslut den 31 okt gälla samtliga stadsstadgor inom Kinna köping. ") Enligt k. beslut den 3 mars 1950 ha från 1951 års ingång i kommunalt hänseende ur Örby kommun utbrutits vissa områden, däribland Skene municipalsamhälle, till en köping, benämnd Skene köping. Enligt k. beslut den 29 juni 1951 gälla samtliga stadsstadgor inom Skene köping. 20) Enligt k. beslut den 10 juli 1947 utgör Kinds och Bedvägs domsaga från 1948 års ingång ett tingslag. Enligt k. beslut den 18 juli 1947 tillhör Ulricehamns stad från 1948 års ingång Kinds och Redvägs domsaga. 21 ) Enligt k. beslut den 10 sept ha från 1950 års ingång i allo överflyttats från Örsås till Tranemo kommun och församling de obebodda fastigheterna Risa 1' och l 13 omfattande km 2, varav km 2 land. n ) Enligt k. beslut den 21 dec utgör Svenljunga kommun från 1946 års ingång en köping, benämnd Svenljunga köping. Enligt samma k. beslut ha från 1947 års ingång i allo överflyttats från Svenljunga köping och församling till Ullasjö kommun och församling fastigheterna Gnipebo l l och l 2, Skinnarebo I 2 och l 3 samt Brokvarn 2 3 ävensom den inom Ullasjö område belägna delen av fastigheten Brokvarn 3 1 omfattande 2-89 km 2, varav 2-88 km 2 land, och med 15 inv. den 31 dec Enligt k. beslut den 25 april 1947 gälla samtliga stadsstadgor inom Svenljunga köping. 2S ) Enligt k. beslut den 25 jan benämnes Södra Åsarps kommun och socken Limmared. ") Enligt k. beslut den 23 nov skall från 1953 års ingång i kommunalt hänseende och i avseende på fastighetsredovisningen överflyttas från Tranemo nybildade kommun och Mossebo socken till Dalstorps nybildade kommun och Nittorps socken ett område av hemmanet Grimsås omfattande 0-83 km 2, allt land. Härigenom kommer Mossebo församling att från 1953 års ingång bestå av Mossebo socken och del av Nittorps socken och Nittorps socken att från samma tidpunkt bestå av Nittorps församling och del av Mossebo församling. M ) Enligt k. beslut den 23 aug ha Vänersborgs och Vassända-Naglums församlingar från 1947 års ingång förenats till en församling, benämnd Vänersborgs församling.

147 TAB. 1 (forts.). DOMSAGOR, KOMMUNER, FÖRSAMLINGAR M. M. SKARABORGS LÄN. 77

148 78 TAB. 1 (forts.). DOMSAGOR, KOMMUNER, FÖRSAMLINGAR M. M. SKARABORGS LÄN.

149 TAB. 1 (forts.). DOMSAGOR, KOMMUNER, FÖRSAMLINGAR M. M. SKARABORGS LÄN. 79

150 80 TAB. 1 (forts.). DOMSAGOR, KOMMUNER, FÖRSAMLINGAR M. M. SKARABORGS LÄN.

151 TAB. 1 (forts.). DOMSAGOR, KOMMUNER, FÖRSAMLINGAR M. M. SKARABORGS LÄN. 81

152 82 TAB. 1 (forts.). DOMSAGOR, KOMMUNER, FÖRSAMLINGAR M. M. SKARABORGS LÄN.

153 TAB. 1 (forts.). DOMSAGOR, KOMMUNER, FÖRSAMLINGAR M. M. SKARABORGS LÄN. 83 1) Inom den del av Tengene församling, som motsvaras av förutvarande Grästorps köping, gälla ordnings-, byggnads- och hälsovårdsstadgorna. 2) Nassebro municipauamhålle är delat på Bärebergs och Essunga församlingar. Hela municipalsamhället: 3-29 km», varav 3-25 km» land; inv.; 355 folkmängdstäthet. Anmärkningar till Skaraborgs lan. Angående använda förkortningar m. m. se sid. 1. 3) Bitterna församling är i avseende på fastighetsredovisningen delad på österbitterna socken och V österbitterna socken. ') Lundsbrunns munkipdlsamhäua är delat på Ova, Ledsjö och Skälvums församlingar. Hela municipalsamhället: 0-67 km», allt land; 517 inv.; 771 folkmängdstäthet.

154 84 TAB. 1 (forts.). DOMSAGOR, KOMMUNER, FÖRSAMLINGAR M. M. SKARABORGS LÄN. 5) Götene köping är i avseende på fastighetsredovisningen delad på Sils, Götene, Kinne-Vedums, Holmestads och Vättlösa socknar. 6) Axvalls municipalsamhälle är delat på Skärvs och Norra Vings församlingar. Hela municipalsamhället: 0-75 km2, allt land; 427 inv.; 569 folkmängdstäthet. ') Floby municipalsamhälle är delat på Floby och Sörby församlingar. Hela municipalsamhället: 3-54 km2, varav 3-53 km» land; 1195 inv.; 338 folkmängdstäthet. ') Falköpings landsförsamling motsvaras i avseende på fastighetsredovisningen av Falköpings östra socken. ') Ordningsstadgan gäller endast inom en del av Tibro köping. ") Till Flistads församling har räknats folkmängden inom ett till denna församling hörande område med 21 inv., vilka äro kyrkobokförda i Götlunda församling. u ) Tidans municipalsamhälle är delat på Götlunda och Vads församlingar. Hela municipalsamhället: 1-03 km», varav 0-98 km" land; 562 inv.; 573 folkmängdstäthet. 12) Moholms municipalsamhälle är delat på Tidans kommun (Vads församling) samt Moholms kommun (Hjälstads och Mo församlingar). Hela municipalsamhället: 2-62 km», varav 2-45 km2 land; 649 inv.; 264 folkmängdstäthet. ") Inom hela Karlsborgs kommun gälla samtliga stadsstadgor. Förändringar efter år M ) Enligt k. beslut den 3 mars 1950 har Vänersnäs dåvarande kommun samt församling från 1952 års ingång överflyttats från Skaraborgs till Älvsborgs län. Enligt k. beslut den 24 mars 1950 har Hällestads dåvarande kommun samt församling från 1952 års ingång överflyttats från Älvsborgs till Skaraborgs län. ") Enligt k. beslut den 30 sept har i avseende på fastighetsredovisningen överflyttats från Särestads till Tängs socken fastigheterna Noleby Länsmansgården 1" l' 8, vilka i kommunalt och ecklesiastikt hänseende redan tidigare räknats till Tängs kommun ooh församling. Områdets areal, 0-07 km2, allt land, har förut inräknats i Särestads kommuns och församlings areal. u ) Enligt k. beslut den 24 mars 1950 och den 28 sept har Grästorps köping från 1952 års ingång upphört att vara köping. Ordnings-, byggnads- och hälsovårdsstadgoma skola alltjämt gälla inom köpingens område, som dock ej skall utgöra municipalsamhälle. ") Enligt k. beslut den 10 febr ha från 1951 års ingång i allo överflyttats från Hyringa till Längnums kommun och församling fastigheterna Lekunga Skattegården 1" l 16, Hedåker 1" och Eneryd 14 omfattande 0-13 km», allt land, och med 3 inv. den 31 dec ") Enligt k. beslut den 20 dec 1946 ha från 1948 års ingång i allo överflyttats från Lekåsa till Fåglums kommun ooh församling den obebodda fastigheten Bronäset omfattande km2, allt land. ") Enligt k. beslut den 14 dec 1945 ha från 1947 års ingång i allo överflyttats från Lekåsa till Flings kommun och församling de obebodda fastigheterna Västorp 1» och 1» omfattande 0-14 km», allt land. ") Enligt k. beslut den 20 okt ha från 1952 års ingång i allo överflyttats från Lekåsa kommun och församling till Larvs nybildade kommun samt församling vissa områden omfattande 2-17 km2, allt land. Folkmängden inom dessa områden har dock redan tidigare räknats till Larvs kommun och församling.») Enligt k. beslut den 9 nov har från 1947 års ingång i allo överflyttats från Trässbergs till Järpås kommun ooh församling fastigheten Trässberg Piltegården 5" omfattande 0-07 km», allt land, och med 2 inv. den 31 dec ) Enligt k. beslut den 10 sept har Järpås municipauamhälle utvidgats med ett område omfattande km 8, varav km2 land, och med 138 inv. den 31 dec »») Enligt k. beslut den 28 jan har från 1950 års ingång i allo överflyttats från Råda till Mellby kommun och församling ett obebott område omfattande km2, allt land.») Enligt k. beslut den 24 mars 1950 ha Sils, Kinne-Vedums, Holmestads, V ättlösa och Götene kommuner med det inom sistnämnda kommun belägna Götene municipalsamhälle från 1952 års ingång förenats till en köping, benämnd Götene köping. Enligt k. beslut den 18 jan gälla samtliga stadsstadgor inom Götene köping. ) Enligt k. beslut den 10 juli 1947 utgör Skarabygdens domsaga från 1948 års ingång ett tingslag. 26) Enligt k. beslut den 2 mars 1945 har från 1946 års ingång i allo överflyttats från Eggby till Värnhems kommun ooh församling den obebodda fastigheten Pickabacken omfattande 0-02 km2, allt land. Vidare ha i allo överflyttats från Eggby till Norra Lundby kommun och församling området Fålehagen, tillhörande kronohemmanen Höjentorp 1' 8 1, samt fastigheten Åkholmen, omfattande 0-38 km2, allt land. Folkmängden inom detta område har redan tidigare räknats till Norra Lundby kommun och församling. Slutligen ha från samma tidpunkt i allo överflyttats från Norra Lundby till Eggby kommun och församling de obebodda fastigheterna Lundby Djäknagården 63 6 S omfattande 0-04 km2, allt land och från Värnhems till Norra Lundby kommun och församling den likaledes obebodda lägenheten Klostret Björsgården T eller Bönnemad omfattande 0-03 km2, allt land. 27) Enligt k. beslut den 9 mars 1945 ha från 1946 års ingång i allo överflyttats till Lerdala kommun och församling vissa områden av förra kronoallmänningen Klyftamon, varav från Skärvs kommun och församling ett obebott område omfattande 1-99 km2, allt land, från Norra Vings kommun och församling ett obebott område omfattande 0-42 km2, allt land, från Sätuna kommun och församling ett likaledes obebott område omfattande 0-91 km", allt land, och från Hornborga kommun och församling ett område omfattande 1-26 km2, varav 1-14 km2 land, och med 2 inv. den 31 dec Vidare har till Lerdala från Brodde-

155 TAB. 1 (forts.). DOMSAGOR, KOMMUNER, FÖRSAMLINGAR M. M. SKARABORGS LÄN. 85 torps kommun och församling från samma tidpunkt i allo överflyttats det till fastigheterna Toltan Jon Månsgården 3 2 och 32 hörande obebodda området av samma allmänningsdel omfattande 0-06 km 2, allt land, och från Bergs kommun och församling fastigheterna Yttersöra örj axisgården 8", 8', 8' och 8" omfattande 0-11 km", allt land, och med 4 inv. den 31 dec. 1945, vilka personer dock redan tidigare räknats till Lerdala kommun ooh församling. a8 ) Enligt k. beslut den 6 dec har Kvänums municipalsamhäue utvidgats med ett område omfattande 0-19 km 8, allt land, och med 65 inv. den 31 dec ) Enligt k. beslut den 3 mars 1950 har Floby municipalsamhälle utvidgats dels med ett område inom Floby församling omfattande 1-73 km 2, allt land, och med 392 inv. den 31 dec. 1950, dels med ett område inom Sörby församling omfattande 1-29 km', varav 1-28 km 2 land, och med 174 inv. den 31 dec ) Enligt k. beslut den 24 mars 1950 har från 1952 års ingång i allo överflyttats från Habo kommun och församling till Muttsjö nybildade kommun ooh Nykyrka församling ett område omfattande 2-85 km 2, varav 2-52 km 2 land, och med 346 inv. den 31 dec ") Enligt k. beslut den 28 juni 1946 utgör Kyrkefalla kommun med det därinom belägna Tibro municipalsamhäue från 1947 års ingång en köping, benämnd Tibro köping. Kyrkefalla församling och socken benämnes från samma tidpunkt Tibro. Enligt k. beslut den 5 sept gälla samtliga stadsstadgor inom Tibro köping med undantag för ordningsstadgan, som gäller endast inom en del av köpingens område. ") Enligt k. beslut den 10 juli 1947 utgör Vadsbo domsaga från 1948 års ingång ett tingslag.»») Enligt k. beslut den 22 juni 1945 ha från 1947 års ingång i allo överflyttats från Vads till Oöilunda kommun och församling de obebodda fastigheterna Torstorp och Bjärlunda Storegården 2' omfattande 0-05 km 2, allt land. '«) Enligt k. beslut den 9 nov har från 1947 års ingång i allo överflyttats från Lugnas till VUervads kommun och församling den obebodda fastigheten Lugnas Siggagården 10" omfattande 0-01 km 2, allt land, ooh från Leksbergs till Ullervads kommun och församling den likaledes obebodda fastigheten Eindsberg Storegården 2' omfattande 0-02 km 2, allt land.

156 86 TAB. 1 (forts.). DOMSAGOR, KOMMUNER, FÖRSAMLINGAR M. M. VÄRMLANDS LÄN.

157 TAB. 1 (forts.). DOMSAGOR, KOMMUNER. FÖRSAMLINGAR M. M. VÄRMLANDS LÄN. 87

158 88 TAB. 1 (forts.). DOMSAGOR, KOMMUNER, FÖRSAMLINGAR M. M. VÄRMLANDS LÄN.

159 TAB. 1 (forts.). DOMSAGOR, KOMMUNER, FÖRSAMLINGAR M. M. VÄRMLANDS LÄN. 89 J ) Kroppa församling omfattar Storfors köping och Kroppa kommun samt motsvaras i avseende på fastighetsredovisningen av Kroppa socken. Hela församlingen: km 2, varav km 2 land; inv.; 28 folkmängdstäthet. 2 ) Forshaga köping och Grava kommun sammanföras i avseende på fastighetsredovisningen under benämningen Grava socken. Anmärkningar till Värmlands län. Angående använda förkortningar m. m. se sid. 1. Förändringar efter år s ) Enligt k. beslut den 24 mars 1950 har Bjurtjärns dåvarande kommun samt församling från 1952 års ingång överflyttats från Örebro till Värmlands län. ) Enligt k. beslut den 10 juli 1947 utgör Östersysslets domsaga från 1948 års ingång ett tingslag. ') Enligt k. beslut den 24 sept har inom Visnums kommun bildats ett municipalsamhälle, benämnt Björneborgs municipalsamjiälle. 8 ) Enligt k. beslut den 4 mars 1949 ha från 1950 års ingång vissa områden i kommunalt hänseende utbrutits ur Kroppa kommun till en köping, benämnd Storfors köping, vilken är delad på Storfors kyrkobokföringsdistrikt och Kroppa kyrkobokföringsdistrikt. Enligt k. beslut den 17 mars 1950 har från den 1 sept från Kroppa till Storfors kyrkobokföringsdistrikt överflyttats den inom Storfors köping belägna delen av förstnämnda kyrkobokföringsdistrikt omfattande km 2, varav km 2 land, och med 18 inv. den 31 dec. X950, Enligt k. beslut den 5 m#j 1950 gälla samtliga stadsstadgor inom Storfors köping.») Enligt k. beslut den 9 nov ha från 1947 års ingång i allo överflyttats från Gustav Adolfs 3) Årjängs köping motsvaras av Silbodals församling. 4) Sunne församling omfattar Sunne köping och del av Stora Sunne kommun. Sistnämnda församlingsdel motsvaras i avseende på fastighetsredovisningen av Sunne socken. Hela församlingen: km 2, varav km» land; inv.; 19 folkmängdstäthet. till Nordmarks kommun och församling delar av fastigheterna Sundsjön l 1 och 2 1 omfattande km 2, varav km 2 land, och med 18 inv. den 31 dec ) Enligt k. beslut den 22 febr har inom Ramens kommun bildats ett municipalsamhälle, benämnt Lesjöfors municipalsamhälle. Enligt k. beslut den 24 mars 1950 skrives kommunens, församlingens och socknens namn Rämmen. ") Enligt k. beslut den 9 mars 1945 ha från 1946 års ingång i allo överflyttats från Södra Finnskoga till Norra Finnskoga kommun och församling obebodda delar av hemmanen Norra Persby, Kärrbackstrand och Skyllbäck omfattande 9-58 km 2, varav 9-00 km 2 land, samt från Norra Finnskoga till Södra Finnskoga kommun och församling likaledes obebodda delar av hemmanet Gunneby omfattande 1-03 km 2, varav 0-95 km 2 land. Vidare ha från samma tidpunkt i allo överflyttats från Södra Finnskoga till Dalby kommun och församling delar av hemmanen Uggenäs, Norra Branäs, Vingäng, Stommen, Lillbergsgården och Gunneby omfattande km 2, varav km 2 land, och med 4 inv. den 31 dec samt från

160 90 TAB. 1 (forts.). DOMSAGOR, KOMMUNER, FÖRSAMLINGAR M. M. VÄRMLANDS LÄN. Dalby till Södra Einnskoga kommun och församling obebodda delar av hemmanen Södra Branäs, Norra Branäs, Galåsen och Gunneby omfattande 5-21 km2, varav 4-73 km2 land. ") Enligt k. beslut den 7 nov, 1947 har Högfors municipalsamhälle utvidgats med ett obebott område omfattande 0-23 km», allt land. Enligt k. beslut den 28 jan ha vissa områden av Högfors församling, däribland Hagfors munioipalsamhälle, från 1950 års ingång utbrutits ur Norra Båda kommun till en kommun, som erhållit stadsrättigheter under namn av Hagfors siad. Återstoden av Hagfors församling omfattande km2, varav km2 land, ooh med 945 inv. den 31 dec har från samma tidpunkt i ecklesiastikt hänseende överflyttats till Norra Råda församling. ") Enligt k. beslut den 22 febr har inom Nyeds kommun bildats ett municipalsamhälle, benämnt Mollcoms municipalsamhälle. Enligt k. beslut den 9 mars 1951 har Molkoms municipalsamhälle utvidgats med ett område omfattande 1-18 km', varav 0-40 km' land, och med 13 inv. den 31 deo ") Enligt k. beslut den 11 mars 1949 utgör Hammarö kommun från 1950 års ingång en köping, benämnd Hammarö köping. Enligt k. beslut den 2 dec gälla samtliga stadsstadgor inom Hammarö köping. ") Enligt k. beslut den 8 okt utgör Sansätera kommun med det därinom belägna Munkfors municipalsamhälle från 1949 års ingång en köping, benämnd Munkfors köping. Enligt k. beslut den 12 maj 1950 gälla samtliga stadsstadgor inom Munkfors köping. u ) Enligt k. beslut den 30 april 1948 har Kils municipalsamhälle utvidgats med ett område omfattande 5-64 km 1, varav 5-60 km2 land, och med 613 inv. den 31 dec ") Enligt k. beslut den 6 deo gälla samtliga stadsstadgor inom Forshaga köping. ") Enligt k. beslut den 7 nov utgör Orums kommun med det därinom belägna Orums municipalsamhälle från 1948 års ingång en köping, benämnd Orums köping. Enligt k. beslut den 21 jan gälla samtliga stadsstadgor inom Grums köping. ") Enligt k. beslut den 10 juli 1947 utgör Södersysslets domsaga från 1948 års ingång ett tingslag. 20) Enligt k. beslut den 26 sept gälla samtliga stadsstadgor inom Årjängs köping. u ) Enligt k. beslut den 5 mars 1948 har Charlottenbergs municipalsamhälle utvidgats med ett område omfattande 1-82 km 1, varav 1-76 km2 land, och med 190 inv. den 31 dec ) Enligt k. beslut den 29 juni 1951 skall Brunskogs församling från den 1 juli 1952 uppdelas i två kyrkobokföringsdistrikt, Brunskogs västra kyrkobokföringsdistrikt och Brunskogs östra kyrkobokföringsdistrikt. 23) Enligt k. beslut den 10 juli 1947 utgör FryhsdaU domsaga från 1948 års ingång ett tingslag. 24 Enligt k. beslut den 10 juli 1947 ha från 1949 års ingång i kommunalt hänseende och i avseende på fastighetsredovisningen överflyttats från Sunne kommun och socken till Sunne köping fastigheterna Leran, Skäggeberg, Åmberg Norra, Gulleby 1, ooh 1" samt del av 1" ävensom delar av fastigheterna Sunne prästgård, Sundsberg och Åmberg Södra omfattande 5-92 km", varav 5-17 km' land, och med 882 inv. den 31 deo ») Enligt k. beslut den 7 febr ha från 1948 års ingång i allo överflyttats från Fryksände till östmarks kommun och församling de obebodda områdena Holmängen samt Kläggstranden med Boseberg omfattande km s, varav km2 land. 26) Enligt k. beslut den 24 mars ooh den 16 juni 1950 har från 1951 års ingång i kommunalt och judiciellt hänseende ooh i avseende på fastighetsredovisningen med Kristinehamns stad införlivats Varnums kommun och sooken omfattande km2, varav km2 land, ooh med inv. den 31 deo Varnums församling utgör alltjämt egen församling. 27) Enligt k. beslut den 24 mars ooh den 10 aug ha Säffle köping och Tveta kommun från 1951 års ingång förenats till en kornmun, som erhållit stadsrättigheter under namn av Säffle stad. Säffle och Tveta församlingar utgöra alltjämt egna församlingar.

161 TAB. 1 (forts.). DOMSAGOR, KOMMUNER, FÖRSAMLINGAR M. M. ÖREBRO LÄN. 91

162 92 TAB. 1 (forts.). DOMSAGOR, KOMMUNER, FÖRSAMLINGAR M. M. ÖREBRO LÄN.

163 TAB. 1 (forts.). DOMSAGOR, KOMMUNER, FÖRSAMLINGAR M. M. ÖREBRO LÄN. 93 Anmärkningar till Örebro llin. Angående använda förkortningar m. m. se sid. 1. 1) Laxå köping motsvaras av Ramundeboda församling och i avseende på fastighetsredovisningen av Ramundeboda socken. 2) Hallsbergs församling omfattar Hallsbergs köping och Hallsbergs kommun. Sistnämnda församlingsdel motsvaras i avseende pa fastighetsredovisningen av Hallsbergs socken. Hela församlingen: km 2, varav km 2 land; inv.; 60 folkmängdstäthet. a ) Kumla församling omfattar Kumla siad och del av Kumla landskommun. Sistnämnda församlingsdel motsvaras i avseende på fastighetsredovisningen av Kumla socken. Hela församlingen: km», varav km 2 land; inv.; 115 folkmängdstäthet. s ) Enligt k. beslut den 24 mars 1950 har Bjurtjärns dåvarande kommun samt församling från 1952 års ingång överflyttats från Örebro till Värmlands län. 10 ) Enligt k. beslut den 10 juli 1947 utgör Osternärkes domsaga från 1948 års ingång ett tingslag. ") Enligt k. beslut den 24 nov ha från 1946 års ingång i allo överflyttats från Örebro stad 11 S ) Nora bergsförsamling motsvaras i avseende på fastighetsredovisningen av Nora socken. ') Linde kommun motsvaras i avseende på fastighetsredovisningen av Linde socken. 8 ) FeUingsbro kommun motsvaras i avseende på fastighetsredovisningen av FeUingsbro socken. 7 ) Ljusnarsbergs församling omfattar Kopparbergs köping och Ljusnarsbergs kommun. Sistnämnda församlingsdel motsvaras i avsende på fastighetsredovisningen av Ljusnarsbergs socken. Hela församlingen: km 2, varav km 2 land; inv.; 15 folkmängdstäthet. 8 ) Ljusnarsbergs kyrkobokföringsdistrikt är delat på Kopparbergs köping och Ljusnarsbergs kommun. Hela kyrkobokföringsdistriktet: km 2, varav km 2 land; inv.; 17 folkmängdstäthet. Förändringar efter år och Långbro församling till Mosjö kommun och församling de obebodda fastigheterna Varberga l 2 och Mark 2"" omfattande 0-02 km 2, allt land. Enligt k. beslut den 7 mars 1947 ha från 1948 års ingång i allo överflyttats till Mosjö kommun och församling vissa obebodda områden, nämligen från Hovsia kommun och församling ett område omfattande 0-08 km 2, allt land, från Gällersta

164 94 TAB. 1 (forte.). DOMSAGOR, KOMMUNER, FÖRSAMLINGAR M. M. ÖREBRO LÄN. kommun och församling ett område omfattande O-003 km', allt land, frän Kumla landskommun samt församling ett område omfattande 0-03 km", allt land, från Ekers kommun och församling ett område omfattande 0-07 km', allt land, från Örebro stad och Anstå församling ett område omfattande km', allt land, samt från Örebro stad och Almby församling ett område omfattande 0-01 km2, allt land.») Enligt k. beslut den 25 febr ha i avseende på fastighetsredovisningen överflyttats från Glanshammars till Lillkyrka socken fastigheterna Äversta 2' och 2', vilka i kommunalt och ecklesiastikt hänseende redan tidigare räknats till Lillkyrka kommun och församling.») Enligt k. beslut den 6 febr ha från 1949 års ingång i allo överflyttats från Stora Mellösa till Götlunda kommun och församling fastigheterna Valen 1«1", 2» och 2» omfattande MO km', allt land, och med 30 inv. den 31 deo ") Enligt k. beslut den 26 maj 1950 oeh den 11 jan ha från 1952 års ingång i allo överflyttats från Svennevads kommun och församling till Askers nybildade kommun och Askers församling fastigheterna Blomsterbacka, Bäcketorp 1', Hunneberg, Skira l l ooh 2 1, Skiratorp samt Bysta kvarn omfattande km', varav km2 land, och med 55 inv. den 31 dec samt från Bo kommun och församling till Askers nybildade kommun ooh Askers församling fastigheten Ålsjöhult omfattande 2-10 km', allt land, och med 2 inv. den 31 dec u ) Enligt k. beslut den 23 nov gäller icke mera brandstadgan inom Pälsboda municipalsamhälle. ") Enligt k. beslut den 10 juli 1947 utgör Västernärkes domsaga från 1948 års ingång ett tingslag. Enligt k. beslut den 18 juli 1947 tillhör Askersunds stad från 1948 års ingång Västernärkes domsaga. ") Enligt k. beslut den 27 sept utgör Samundeboda kommun, inom vilken samtliga stadsstadgor redan tidigare gällt, från 1946 års ingång en köping, benämnd Laxå köping. ") Enligt k. beslut den 28 mars 1947 gäller icke mera brandstadgan inom Östansjö municipalsamhätte. ") Enligt k. beslut den 1 mars 1946 gäller ordningsstadgan inom Vretstorps municipalsamhålle, där endast byggnadsstadgan tidigare gällt.»») Enligt k. beslut den 22 mars 1946 ha från 1947 års ingång i allo överflyttats från Kumla landskommun samt församling till Hallsbergs köping samt församling vissa områden omfattande 1-47 km', allt land, ooh med 64 inv. den 31 dec ") Enligt k. beslut den 13 okt har från 1946 års ingång i allo överflyttats från Hackvads till Kräcklinge kommun och församling den obebodda fastigheten Hälgesta 2 10 omfattande 0-01 km', allt land, och från Edsbergs till Kräcklinge kommun och församling den likaledes obebodda fastigheten Grindtorp omfattande km", allt land. ") Enligt k. beslut den 19 okt har från 1947 års ingång i allo överflyttats från Nysunds kommun och församling till Degerfors köping och församling ett område av fastigheterna Solberga gård och Norrboda n:r 2 omfattande 2-71 km', varav 2-60 km' land, och med 42 inv. den 31 dec »») Enligt k. beslut den 18 juli 1947 tillhör Lindesbergs stad från 1948 års ingång Lindes domsaga. Enligt k. beslut den 14 okt utgör från 1951 års ingång Karlskoga tingslag av Nora domsaga egen domsaga, benämnd Karlskoga domsaga. Från samma tidpunkt har Nora Ungslag förenats med Lindes domsaga till en domsaga, benämnd Lindes oeh Nora domsaga. Enligt k. beslut den 12 maj 1950 tillhör Nora stad från 1951 års ingång Lindes och Nora domsaga. 24) Enligt k. beblut den 29 juni 1951 gäller icke mera brandstadgan inom Grythyttans municipalsamhäue. ") Enligt k. beslut den 10 juni 1949 utgör Hällefors kommun från 1950 års ingång en köping, benämnd Hällefors köping. Enligt k. beslut den 17 mars 1950 gälla samtliga stadsstadgor inom Hällefors köping. 26) Enligt k. beslut den 30 mars 1951 ha från 1952 års ingång i allo överflyttats från Hällefors köping och församling till Noraskogs nybildade kommun ooh Hjulsjö församling fastigheterna Lövåsen 13 samt Gränsjön Norra och Gränsjön Södra omfattande 1-08 km2, varav 0-65 km' land, ooh med 3 inv. den 31 dec ") Enligt k. beslut den 2 febr ha från 1952 års ingång i allo överflyttats från Nora landskommun och Nora bergsförsamling till Nora stad och stadsförsamling vissa områden omfattande 2-22 km', varav 0-93 km' land, och med 37 inv. den 31 dec ») Enligt k. beslut den 18 mars 1949 har från 1950 års ingång i allo överflyttats från Ljusnarsbergs kommun samt församling i Örebro län till Grangärde kommun och Grängesbergs församling i Kopparbergs län ett område omfattande km', varav km' land, och med 606 inv. den 31 deo Enligt k. beslut den 10 febr skall i avvaktan på delning av vissa av de fastigheter, som beröras av nyssnämnda beslut, överflyttningen i avseende på fastighetsredovisningen m. m. dock tillsvidare bero.» ) Enligt k. beslut den 24 sept har från 1950 års ingång i kommunalt hänseende och i avseende på fastighetsredovisningen överflyttats från Ljusnarsberga kommun och socken till Kopparbergs köping ett område omfattande 0-35 km', varav 0-34 km' land, och med 47 inv. den 31 dec ) Enligt k. beslut den 28 juli 1950 har Ljusnarsbergs församling från 1951 års ingång uppdelats i två kyrkobokföringsdistrikt, Ljusnarsbergs kyrkobokföringsdistrikt och Hörkens kyrkobokföringsdistrikt.

165 TAB. 1 (forts.). DOMSAGOR, KOMMUNER, FÖRSAMLINGAR M. M. VÄSTMANLANDS LÄN. 95

166 96 TAB. 1 (forts.). DOMSAGOR, KOMMUNER, FÖRSAMLINGAR M. M. VÄSTMANLANDS LÄN.

167 TAB. 1 (forts.). DOMSAGOR, KOMMUNER, FÖRSAMLINGAR M. M. VÄSTMANLANDS LÄN. 97 1) Kung Karls församling omfattar Kungsörs köping och del av Kung Karls kommun samt motsvaras i avseende på fastighetsredovisningen av Kung Karls socken. Hela församlingen: km 2, varav km 2 land; inv.; 66 folkmängdstäthet. Anmärkningar till Västmanlands län. Angående använda förkortningar m. m. se sid. 1. Förändringar efter år ) Enligt k. beslut den 25 febr har från 1950 års ingång i allo överflyttats från Torpa kommun och församling i Västmanlands län till Tumbo kommun och församling i Södermanlands län hemmanet Broby omfattande km 2, varav km 2 land, och med 27 inv. den 31 dec ) Enligt k. beslut den 16 mars 1951 har från 1952 års ingång i kommunalt hänseende överflyttats från Kung Karls kommun till Kungsörs köping ett område omfattande 7-27 km 3, varav 7-21 km 2 land, och med 805 inv. den 31 dec ") Enligt k. beslut den 29 mars 1946 ha från 1947 års ingång i allo överflyttats från Säterbo kommun och församling till Arboga landskommun och landsförsamling fastigheterna Säterbo allmänning, Kvisterhult, Prästtorp, Tyringe, Sjölunda samt Eindla n:r 1 och 2 omfattande km 2, varav km 2 land, och med 195 inv. den 31 dee samt till Kung Karls kommun samt församling fastigheterna Keutersberg eller Munkebo samt till Liljedal n:r 2 omfattande 1-96 km 2, varav 1-83 km 2 land, och med 14 inv. den 31 dec Återstoden av Säterbo kommun och församling omfattande km 2, varav km 2 land, och med 328 inv. den 31 dee har från samma tidpunkt i allo införlivats med Arboga stad och stadsförsamling, där det införlivade området utgör eget kyrkobokföringsdistrikt, benämnt Säterbo kyrkobokföringsdistrikt. ') Enligt k. beslut den 20 okt benämnes Bro-Malma kommun, församling och soc ;c.i Kolsva. 8 ) Enligt k. beslut den 28 mars 1947 ha från s ) Hallstahammars köping är i avseende på fastighetsredovisningen delad på Hallstahammars socken och Bergs socken. 3) Fager sta stad motsvaras av Västanjors församling års ingång i allo överflyttats från Munktorps kommun och församling till Köpings stad och församling vissa områden omfattande 3-42 km', varav 3-39 km 2 land, och med 276 inv. den 31 dec ») Enligt k. beslut den 20 juli 1951 gälla samtliga stadsstadgor inom Hallstahammars köping. 10 ) Enligt k. beslut den 10 juli 1947 utgör Västmanlands mellersta domsaga från 1948 års ingång ett tingslag. ") Enligt k. beslut den 28 sept utgör Norbergs kommun med det därinom belägna Norbergs municipalsamhälle från 1952 års ingång en köping, benämnd Norbergs köping. 12 ) Enligt k. beslut den 5 nov har från 1950 års ingång i allo överflyttats från Irsla kommun och församling till Västerås stad och Badelunda församling fastigheten Björnö omfattande 1-48 km 2, allt land, och med 5 inv, den 31 dec ") Enligt k. beslut den 25 febr har från 1950 års ingång i allo överflyttats från Teda kommun och församling i Uppsala län till Ängsö kommun och församling i Västmanlands län den till Teda hörande delen av ön Ängsö omfattande 2-72 km 2, allt land, och med 41 inv. den 31 dec ") Enligt k. beslut den 22 febr har från 1947 års ingång i allo överflyttats från TiUberga till Tärna kommun och församling den obebodda fastigheten Gåsmyran omfattande 0-08 km 2, allt and. ") Enligt k. beslut den 23 maj 1947 har Heby municipalsamhälle utvidgats med ett område om-

168 98 TAB. 1 (forts.). DOMSAGOR, KOMMUNER, FÖRSAMLINGAR M. M. VÄSTMANLANDS LÄN. fattande 1-11 km 2, allt land, och med 27 inv. den 31 deo , u ) Enligt k. beslut den 23 mars 1945 ha från års ingång i allo överflyttats från Badelunda till Tärna kommun och församling de obebodda fastigheterna Tuna 1 J och 1» omfattande 0-18 km», allt land. Återstoden av Badelunda kommun och socken omfattande km 2, varav km 2 land, och med inv. den 31 dec har från samma tidpunkt i kommunalt och judiciellt hänseende och i, avseende på fastighetsredovisningen iiiförlivats med Västerås stad. Badelunda församling utgör alltjämt egen församling. ") Enligt k. beslut den 14 juni 1946 ha från 1948 års ingång i allo överflyttats från Sala landskommun och landsförsamling till Sala stad och stadsförsamling fastigheterna Broddbo n:r 1 och 2 samt Ulfsbo med Bolandet omfattande 5-28 km 2, varav 5-13 km 8 land, och med 161 inv. den 31 dec samt från Möklinta kommun och församling till Sala stad och stadsförsamling den obebodda fastigheten Rensmur n:r 3, vars areal tidigare inräknats i arealen för den nyssnämnda fastigheten Broddbo n:r 1, ia ) Enligt k. beslut den 29 juni 1945 ha Västerås och S:t Ilians församlingar från 1946 års ingång förenats till en församling, benämnd Västerås församling.

169 TAB. 1 (forts.). DOMSAGOR, KOMMUNER, FÖRSAMLINGAR M. M. KOPPARBERGS LÄN. 99

170 100 TAB. 1 (forts.). DOMSAGOR, KOMMUNER, FÖRSAMLINGAR M. M. KOPPARBERGS LÄN.

171 TAB. 1 (forts.). DOMSAGOR, KOMMUNER, FÖRSAMLINGAR M. M. KOPPARBERGS LÄN. 101

172 102 TAB. 1 (forts.). DOMSAGOR, KOMMUNER, FÖRSAMLINGAR M. M. KOPPARBERGS LÄN. Anmärkningar till Kopparbergs län. Angående använda förkortningar m. m. se sid. 1. 1) Folkärna församling omfattar Krylbo köping och Folkärna kommun. Sistnämnda församlingsdel motsvaras i avseende på fastighetsredovisningen av Folkärna socken. Hela församlingen: km 2, varav km" land; inv.; 37 folkmängdstäthet. 2 ) Krylbo kyrkobokföringsdistrikt är delat på Krylbo köping och Folkärna kommun. Hela kyrkobokföringsdistriktet: km 2, varav km2 land; inv.; 87 folkmängdstäthet. ') Vika kommun motsvaras i avseende på fastighetsredovisningen av Vika socken. ') Stora Tuna församling omfattar Borlänge stad och del av Stora Tuna kommun. Sistnämnda församlingsdel motsvaras i avseende på fastighetsredovisningen av Stora Tuna socken. Hela församlingen: km», varav km 2 land; inv.; 57 folkmängdstäthet. ') Norrbärke församling omfattar Smedjebackens köping och Norrbärke kommun. Sistnämnda församlingsdel motsvaras i avseende på fastighetscedovisningen av Norrbärke socken. Hela församlingen: km 2, varav km s land; inv.; 19 folkmängdstäthet. ") Ludvika församling omfattar Ludvika landskommun och Ludvika stad. Hela församlingen: km 2, varav km 2 land; inv.; 88 folkmängdstäthet. ') Orangärde kommun motsvaras i avseende på fastighetsredovisrtingen av Orangärde socken. ') Gagnefs kommun motsvaras i avseende på fastighetsredovisningen av Oagnefs socken. ') Leksands kommun motsvaras i avseende på fastighetsredovisningen av Leksands socken. 10 ) Rättviks kommun motsvaras i avseende på fastighetsredovisningen av Rättviks socken. «) Mora församling omfattar Morastrands köping och Mora kommun. Sistnämnda församlingsdel motsvaras i avseende på fastighetsredovisningen av Mora socken. Hela församlingen: km 2, varav km 2 land; inv.; 8 folkmängdstäthet. 12 ) Faluns stad motsvaras av Falu Kristine församling. Förändringar efter år ") Enligt k. beslut den 20 okt har från 1952 års ingång i kommunalt hänseende och i avseende på fastighetsredovisningen överflyttats från Folkärna kommun och socken till Krylbo köping ett till Krylbo kyrkobokföringsdistrikt hörande område omfattande 3-40 km 1, varav 3-36 km" land, och med 54 inv. den 31 dec Vidare har från samma tidpunkt i allo överflyttats från Polkärna kommun och församling samt Krylbo kyrkobokföringsdistrikt till Avesta stad ooh församling ett område omfattande 0-15 km 2, varav 0-13 km 2 land, ooh med 45 inv. den 31 dec ") Enligt k. beslut den 17 dec 1948 har från 1950 års ingång i allo överflyttats från Säters landskommun och landsförsamling till Stora Skedvi kommun och församling fastigheten Kolarbo omfattande km2, varav km 2 land, och med 28 inv. den 31 dec u ) Enligt k. beslut den 24 mars 1950 har från 1952 års ingång i allo överflyttats från Torsångs kommun ooh församling till Stora Kopparbergs nybildade kommun samt församling ooh kyrkobokföringsdistrikt vissa områden, bl. a. fastigheterna Norsbo n:r 1 13, Hinsnoret n:r 1, 3 ooh 4 samt Liljesund, omfattande 9-80 km s, varav 4-80 km 2 land, och med 78 inv. den 31 dec ") Enligt k. beslut den 8 mars 1946 har gränsen mellan Svärdsjö kommun ooh församling i Kopparbergs län och Ovansjö kommun och församling i Gävleborgs län fastställts, varvid från 1947 års ingång i allo överflyttats från Svärdsjö till Ovansjö kommun och församling vissa obebodda områden omfattande 2-45 km 2, varav 2-44 km 2 land, ooh från Ovansjö till Svärdsjö kommun ooh församling vissa obebodda områden omfattande km 2, varav im' land.

173 TAB. 1 (forts.). DOMSAGOR, KOMMUNER, FÖRSAMLINGAR M. M. KOPPARBERGS LÄN. 103 ") Enligt k. beslut den 18 mars 1949 har från 1950 års ingång i allo överflyttats från Ljusnarsbergs kommun samt församling i Örebro län till Grangärde kommun och Grängesbergs församling i Kopparbergs län ett område omfattande km», varav 24-SO km a land, och med 606 inv. den 31 deo Enligt k. beslut den 10 febr skall i avvaktan på delning av vissa av de fastigheter, som beröras av nyssnämnda beslut, överflyttningen i avseende på fastighetsredovisningen m. m. dock tills vidare bero. ") Enligt k. beslut den 10 juli 1947 utgör Nås och Malungs domsaga från 1948 års ingång ett tingslag.») Enligt k. beslut den 10 juli 1947 utgör Nedansiljans domsaga från 1948 års ingång ett tingslag. ") Enligt k. beslut den 10 juli 1947 ha Orsa tingslag och Mora tingslag från 1948 års ingång förenats till ett tingslag, benämnt Mora och Orsa tingslag. ") Enligt k. beslut den 28 mars 1947 ha från 1948 års ingång i kommunalt hänseende ooh i avseende på fastighetsredovisningen överflyttats från Mora kommun och socken till Morastrands köping vissa områden omfattande 8-10 km2, varav 6-70 km a land, ooh med inv. den 31 dec !s ) Enligt k. beslut den 10 juli 1947 ha Älvdals tingslag samt Särna och Idro tingslag från 1948 års ingång förenats till ett tingslag, benämnt Älvdals, Särna och Idre tingslag. ") Enligt k. beslut den 8 juni 19S1 ha Säters landsförsamling och Säters stadsförsamling från 1952 års ingång förenats till en församling, benämnd Säters församling.

174 104 TAB. 1 (forts.). DOMSAGOR, KOMMUNER, FÖRSAMLINGAR M. M. GÄVLEBORGS LÄN.

175 TAB. 1 (forts.). DOMSAGOR, KOMMUNER, FÖRSAMLINGAR M. M. GÄVLEBORGS LÄN. 105

176 106 TAB. 1 (forts.). DOMSAGOR, KOMMUNER, FÖRSAMLINGAR M. M. GÄVLEBORGS LÄN. Anmärkningar till Gävleborgs län. Ang&ende använda förkortningar m. m. se sid. 1. 1) Ochdbo kommun motsvaras i avseende på fastighetsredovisningen av Ockelbo socken. Söderala och Bergviks församlingar och den sist socken, av vilka den förstnämnda omfattar Ljusne, ') Ovansjö församling omfattar Storviks köping nämnda motsvaras av Mo församling. och Ovansjö kommun. Sistnämnda församlingsdel ) Bollnäs församling omfattar Bollnäs landskommun och Bollnäs stad. Hela församlingen: motsvaras i avseende på fastighetsredovisningen av Ovansjö socken. Hela församlingen: km 2, km», varav km» land; inv.; varav km» land; inv.; 26 folkmängdstäthet. ') Färila-Kårböle kommun motsvaras i avseende 19 folkmängdstäthet. ) Sojors ooh Torsåkers kommuner sammanföras på fastighetsredovisningen av Färila socken. i avseende på fastighetsredovisningen under benämningen Toraåkers socken. och Ljusdals kommun. Sistnämnda församlingsdel 8 ) Ljusdals församling omfattar Ljusdals köping 4) Skogs kommun motsvaras i avseende på fastighetsredovisningen av Skogs socken. av Ljusdals socken. Hela församlingen: motsvaras i avseende på fastighetsredovisningen ') Söderala kommun är i avseende på fastighetsredovisningen delad på Söderala socken ooh Mo km», varav km»land; inv.; 10 folkmängdstäthet. Förändringar efter år ) Enligt k. beslut den 1 juni 1945 har från 1947 års ingång i allo överflyttats från Ockelho kommun samt församling till Järbo kommun och församling den obebodda fastigheten Lenåsen l 2 omfattande 0-02 km, allt land. ") Enligt k. beslut den 8 mars 1946 har gränsen mellan Svärdsjö kommun och församling i Kopparbergs län ooh Ovansjö kommun och församling i Gävleborgs län fastställts, varvid från 1947 års ingång i allo överflyttats från Svärdsjö till Ovansjö kommun och församling vissa obebodda områden omfattande 2-45 km 2, varav 2-44 km» land, ooh från Ovansjö till Svärdsjö kommun ooh församling vissa obebodda områden omfattande km», varav km» land. a ) Enligt k. beslut den 10 jul 1947 utgör Sydöstra Hälsinglands domsaga från 1948 års ingång ett tingslag. 12 ) Enligt k. beslut den 26 nov ha från 1950 års ingång i allo överflyttats från Söderhamns stad samt församling till Söderala kommun samt församling vissa obebodda områden omfattande 0-03 km 2, allt land. JS ) Enligt k. beslut den 30 mars har från 1952 års ingång i eoklesiastikt hänseende ooh i avseende på fastighetsredovisningen överflyttats från Mo till Söderala församling och socken den obebodda fastigheten Kyrkbyn 10 8 omfattande 0-08 km 2, allt land.») Enligt k. beslut den 6 febr ha från 1949 års ingång i allo överflyttats från Nianfors till Enångers kommun och församling fastigheterna

177 TAB. 1 (forts.). DOMSAGOR, KOMMUNER, FÖRSAMLINGAR M. M. GÄVLEBORGS LÄN. 107 Larsbo, Danielsbo och Halsen omfattande km 2 varav km 2 land, och med 8 inv. den 31 dec ") Enligt k. beslut den 19 mars 1948 ha från 1949 åra ingång i allo överflyttats från Idenora till Njutångers kommun och församling vissa områden omfattande 1-66 km 2, allt land, och med 31 inv. den 31 dec ») Enligt k. beslut den 10 maj 1946 har från 1948 års ingång i kommunalt hänseende och i avseende på fastighetsredovisningen överflyttats från Bollnäs landskommun och socken till Bollnäs stad området Långnäset omfattande 0-S9 km 1, varav 0.12 km» land, och med 4 inv, den 31 deo ") Enligt k. beslut den 18 mars 1949 ha från 1950 års ingång i allo överflyttats från Al/ta till Ovanåkers kommun och församling vissa områden omfattande 4-03 km 8, allt land, och med 47 inv. den 31 deo ") Enligt k. beslut den 29 mars 1946 ha från 1947 års ingång i kommunalt hänseende och i avseende på fastighetsredovisningen överflyttats från Ljusdals kommun och socken till Ljusdals köping vissa områden omfattande 4-69 km', varav 4-36 km» land, och med 1147 inv. den 31 dec ") Enligt k. beslut den 10 juli 1947 utgör Norra Hälsinglands domsaga från 1948 års ingång ett tingslag.

178 108 TAB. 1 (forts.). DOMSAGOR, KOMMUNER, FÖRSAMLINGAR M. M. VÄSTERNORRLANDS LÄN.

179 TAB. 1 (forts.). DOMSAGOR, KOMMUNER, FÖRSAMLINGAR M. M. VÄSTERNORRLANDS LÄN. 109

180 110 TAB. 1 (forts.). DOMSAGOR, KOMMUNER, FÖRSAMLINGAR M. M. VÄSTERNORRLANDS LÄN. Anmärkningar till Västernorrland» län. Angående använda förkortningar m. m. se sid. 1. ') Borgsjö församling omfattar Ange köping och Borgsjö kommun. Sistnämnda församlingsdel motsvaras i avseende på fastighetsredovisningen av Borgsjö socken. Hela församlingen: km», varav km2 land; inv.; 7 folkmängdstäthet. 2) Kramfors stad motsvaras av Gfudmundrå församling. Förändringar efter år >) Enligt k. beslut den 16 mars 1945 har Ange by och stationssamhälle från 1946 års ingång i kommunalt hänseende utbrutits ur Borgsjö kommun till en köping, benämnd Ange köping. Enligt k. beslut den 14 dec har Borgsjö församling från 1946 års ingång delats i två kyrkobokföringsdistrikt Ange kyrkobokföringsdistrikt, omfattande Ange köping ooh Borgsjö kyrkobokföringsdistrikt, omfattande återstoden av församlingen. Enligt k. beslut den 17 maj 1946 ha Borgsjö kommun och Ange köping i avseende på fastighetsredovisningen särskilts. Tidigare sammanfördes de under benämningen Borgsjö socken. Enligt k. beslut den 31 maj 1946 gälla samtliga stadsstadgor inom Ange köping. 4) Enligt k. beslut den 20 dee utgör den del av Sköns kommun, som omfattar Sköns församling, med de därinom belägna Skönsbergs och Oångvikens municipalsamhåuen från 1948 års ingång en köping, benämnd Sköns köping. Återstoden av Sköns kommun omfattande Skönsmona munkipcdsamhälle, har från samma tidpunkt i kommunalt ooh judioiellt hänseende samt i avseende på fastighetsredovisningen införlivats med Sundsvalls stad, där Skönsmons församling alltjämt utgör egen församling. Enligt k. beslut den 10 mars 1950 gälla samtliga stadsstadgor inom Sköns köping. ) Enligt k. beslut den 20 dec har från 1948 års ingång i allo överflyttats från Timrå till Sköns köping och församling ett område av Märlo och Skyttbergs skifteslag omfattande 1-68 km', varav 1-67 km» land, ooh med 194 inv. den 31 dec ) Enligt k. beslut den 20 sept utgör Timrå kommun med det därinom belägna Vivsta-Näs manicipalsamhålu från 1947 års ingång en köping, benämnd Timrå köping. Enligt k. beslut den 20 juni 1947 gälla samtliga stadsstadgor inom Timrå köping. ') Enligt k. beslut den 18 jan benämnes Nora och Skogs nybildade kommun Noraström. 8 ) Enligt k. beslut den 10 juli 1947 utgör Ångermanlands mellersta domsaga från 1948 års ingång ett tingslag. ) Enligt k. beslut den 2 nov har från 1946 års ingång i allo överflyttats till örnsköldsviks stad och församling från Själevads kommun och församling ett område av Norrlungångers by omfattande 0-47 km», varav 0-36 km2 land, och med 4 inv. den 31 deo samt från Arnäs kommun

181 TAB. 1 (forts.). DOMSAGOR, KOMMUNER, FÖRSAMLINGAR M. M. VÄSTERNORRLANDS LÄN. 111 och församling ett område av Järveds by omfattande 1-15 km J, allt land, och med 26&inv. den 31 dee l0 ) Enligt k. beslut den 27 febr har från 1949 års ingång i avseende på fastighetsredovisningen överflyttats från Bjurholms socken i Västerbottens län till Sjörna socken i Västernorrlands län fastigheten Ströängarna samt den del av fastigheten Stennäs 6 1, som är belägen i sistnämnda län, vilka i kommunalt och ecklesiastikt hänseende redan tidigare räknats till Björna kommun och församling. Il ) Enligt k. beslut den 9 aug har Oudmundrå kommun med det därinom belägna Kramfors municipalsamhälle från 1947 års ingång erhållit stadsrättigheter under namn av Kramfors stad.

182 112 TAB. 1 (forts.). DOMSAGOR, KOMMUNER, FÖRSAMLINGAR M. M. JÄMTLANDS LÄN.

183 TAB. 1 (forts.). DOMSAGOR, KOMMUNER, FÖRSAMLINGAR M. M. JÄMTLANDS LÄN. 113

184 114 TAB. 1 (forts.). DOMSAGOR, KOMMUNER, FÖRSAMLINGAR M. M. JÄMTLANDS LÄN. Anmärkningar till Jämtlands län. Angående använda förkortningar m. m. se sid. 1. 1) Tännäs kommun motsvaras i avseende på fastighetsredovisningen av Tännäs socken. ') Svegs församling omfattar Svegs köping och del av Svegs kommun. Sistnämnda församlingsdel Förändringar af t er år ") Enligt k. beslut den 10 juli 1947 utgör Jämtlands östra domsaga från 1948 års ingång ett tingslag. 2) Enligt k. beslut den 3 mars 1950 har från 1952 års ingång i allo överflyttats från Borgvattnets kommun och församling till Hamrwrdals nybildade kommun samt församling ett område av fastigheten Sörviksnäset omfattande km 2, varav km» land, och med 110 inv. den 31 dec ») Enligt k. beslut den 6 okt har från 1952 års ingång i allo överflyttats från Norderö kommun och församling till Hackas nybildade kommun och Sunne församling fastigheterna Backen 1' och l 18 omfattande 0-19 km 2, allt land, och med 3 inv. den 31 dec ) Enligt k. beslut den 31 mars 1950 har från 1952 års ingång i allo överflyttats från Sunne kommun och församling till Hallens nybildade kommun och Marby församling ett område omfattande km 2, varav km 2 land, och med 228 inv. den 31 dec ') Enligt k. beslut den 30 mars 1951 har från 1952 års ingång i allo överflyttats från Näs kommun ooh församling till Brunfh nybildade kommun och Lockne församling fastigheterna Grönviken 1» l 10 omfattande 1-22 km 2, allt land, och med 2 inv. den 31 dec ) Enligt k. beslut den 10 juli 1947 utgör Jämtlands norra domsaga från 1948 års ingång ett tingslag. ) Enligt k. beslut den 5 maj 1950 har från 1952 års ingång i allo överflyttats från Alsens kommun och församling till Bödöns nybildade kommun ooh Näskotts församling ett område omfattande 4-85 km 2, varav 3-95 km' land, ooh med 177 inv. den 31 dec Vidare har från samma motsvaras i avseende på fastighetsredovisningen av Svegs socken. Hela församlingen: km 2, varav km s land; inv.; 2-5 folkmängdstäthet. tidpunkt i ecklesiastikt hänseende och i avseende på fastighetsredovisningen överflyttats från Rödöns till Näskotts församling och socken ett område omfattande 5-10 km 2, varav 4-30 km 2 land, ooh med 227 inv. den 31 dec ) Enligt k. beslut den 17 nov ha från 1952 års ingång i allo överflyttats till Östersunds stad och församling från As kommun och församling fastigheterna Kånkback l 2 l 1 omfattande 0-49 km 2, allt land, och med 13 inv. den 31 dec. 1950, samt från Frösö köping och församling vissa områden omfattande km 2, allt land, ooh med 149 inv. den 31 dec ») Enligt k. beslut den 17 nov ha från 1952 års ingång i allo överflyttats från Frösö köping och församling till Lits nybildade kommun och Kyrkas församling fastigheterna Skav- och Bisbrännåsen l l 14 omfattande 3-35 km 2, allt land, och med 3 inv. den 31 deo ") Enligt k. beslut den 27 juni 1947 utgör Frösö kommun med det därinom belägna Hornsbergs municipalsamhälle från 1948 års ingång en köping, benämnd Frösö köping. Enligt k. beslut den 9 april 1948 gälla samtliga stadsstadgor inom Frösö köping. 1S ) Enligt k. beslut den 2 dec ha från 1952 års ingång i allo överflyttats till övre Ljungadalens nybildade kommun och Åsarne församling från Ovikens kommun och församling fastigheterna Galberget, Lövdalen, Viken V, 2«och 3» samt del av fastigheten Tossåsfjäll omfattande km 2, varav km 2 land, och med 25 inv. den 31 dec. 1950, från Myssjö kommun och församling den obebodda fastigheten Svartåsen omfattande km 2, varav km 2 land, från Bergs kommun och församling fastigheterna Börtnen och Elåsjön omfattande km 2, varav km 2 land, och med 142 inv. den 31 dec samt slut-

185 TAB. 1 (forts.). DOMSAGOR, KOMMUNER, FÖRSAMLINGAR M. M. JÄMTLANDS LÄN. 115 ligen från Vemdalens kommun och förbamhng fastigheterna Gavelåsen, Källberget samt Henvålen l a omfattande km2, varav km 2 land, och med 14 inv. den 31 dec Vidare ha från samma tidpunkt i allo överflyttats från Storsjö kommun och församling till Tännäa kommun oeh Ljusnedols församling fastigheterna Messlingen n:r 1 4 samt Bygget omfattande km 2, varav km 1 land, och med 74 inv. den 31 dec ») Enligt k. beslut den 10 juli 1947 ha Hede tingslag och Svegs tingslag från 1948 års ingång förenats till ett tingslag, benämnt Svegs och Hede tingslag. ") Enligt k. beslut den 30 nov ha från 1947 års ingång i allo överflyttats från Svegs kommun samt församling till Vemdalens kommun och församling vissa områden, bestående av fastigheter under Glissjöberg n:r 3, 6 och 13 samt Håsjötorpet l l och 1' ävensom delar av Hedebanan 3 l omfattande km", varav km«land, och med 29 inv. den 31 dec

186 116 TAB. 1 (forts.). DOMSAGOR, KOMMUNER, FÖRSAMLINGAR M. M. VÄSTERBOTTENS LÄN.

187 TAB. 1 (forts.). DOMSAGOR, KOMMUNER, FÖRSAMLINGAR M. M. VÄSTERBOTTENS LÄN. 117

188 118 TAB. 1 (forts.). DOMSAGOR, KOMMUNER, FÖRSAMLINGAR M. M. VÄSTERBOTTENS LÄN. Anmärkningar 1111 Västerbottens län. Angående använda förkortningar m. m. se sid. 1. ') Vännäs församling omfattar Vännäs köping 5 ) Byske kommun motsvaras i avseende på fastignetsredo visningen av Byske socken. och Vännäs kommun. Sistnämnda församlingsdel motsvaras i avseende på fastighetsredovisningen ') Lycksele församling omfattar Lycksele landskommun och Lycksele stad. Hela församlingen: av Vännäs socken. Hela församlingen: km 2, varav km» land; inv.; 14 folkmängdstäthet. 2-7 folkmängdstäthet km», varav km» land; inv.; ') Bygdeå kommun motsvaras i avseende på ') Lycksele kyrkobokföringsdistrikt är delat på fastighetsredovisningen av Bygdeå socken. Lycksele landskommun ooh Lycksele stad. Hela ') Burträsks kommun motsvaras i avseende på kyrkobokföringsdistriktet: km s, varav fastighetsredovisningen av Burträsks socken km» land; H 547 inv.; 2-6 folkmängdstäthet. ') Skellefteå landskommun motsvaras i avseende på fastighetsredovisningen av Skellefteå socken. 8 ) Vilhelmina församling omfattar Vilhelmina kom-

189 TAB. 1 (forts.). DOMSAGOR, KOMMUNER, FÖRSAMLINGAR M. M. VÄSTERBOTTENS LÄN. 119 mun och Vilhelmina köping samt motsvaras i avseende på fastighetsredovisningen av Vilhelmina socken. Hela församlingen: km 2, varav km» land; inv.; 1-3 folkmängdstäthet. 2) Vilhelmina kyrkobokföringsdistrikt är delat på Vilhelmina kommun och Vilhelmina köping. Förändringar efter år ") Enligt k. beslut den 10 juli 1947 utgör Västerbottens södra domsaga från 1948 års ingång ett tingslag. ") Enligt k. beslut den 17 jan har Nordmalings municipalsamhälle utvidgats med ett område omfattande 2-51 km 8, varav 2-50 km 1 land, och med 52 inv. den 31 dec. 1947, la ) Enligt k. beslut den 27 febr har från 1949 års ingång i avseende på fastighetsredovisningen överflyttats från Bjurholms socken i Västerbottens län till Björna socken i Västemorrlands län fastigheten Ströängarna samt den del av fastigheten Stennäs 6 1, som är belägen i sistnämnda län, vilka i kommunalt och ecklesiastikt hänseende redan tidigare räknats till Björna kommun och församling. M ) Enligt k. beslut den 24 nov har Vindelns municipalsamhälle utvidgats med ett område omfattande 2-42 km 8, varav 2-30 km 8 land, och med 250 inv. den 31 dec ") Enligt k. beslut den 26 maj 1950 har Hållnas municipalsamhälle minskats med ett område omfattande 3-47 km 8, varav 3-39 km 8 land, och med 38 inv. den 31 dec ") Enligt k. beslut den 23 mars 1945 ha från 1946 års ingång i kommunalt hänseende och i avseende på fastighetsredovisningen överflyttats från Vännäs kommun och socken till Vännäs kö- pmg delar av fastigheterna Nyby n:r 1 7 och 9, Vännäs n:r 4, 10, 12, 17 och 18 samt hela Soldatroten n:r 82, Häggliden l 1 och l 8, Jonstorp 3 l och 3 a samt Mariehem l l och l 8 omfattande 3-73 km', varav 3-38 km 8 land, och med 212 inv. den 31 dec En del av de överflyttade områdena omfattande 1-16 km 8, varav 0-99 km 8 land, och med 77 inv. den 31 dec ha överflyttats från Vännäsby municipalsamhälle. ") Enligt k. beslut den 8 febr utgör Holmsunds kommun med de därinom belägna Holmsunds och Obbola municipalsamhällen från 1947 års ingång en köping benämnd Holmsunds köping. Enligt k. beslut den 6 dec gälla samtliga stadsstadgor inom Holmsunds köping. ") Enligt k. beslut den 10 febr ha från 1951 års ingång överflyttats från Tavelsjö till Umeå södra kyrkobokföringsdistrikt fastigheterna Lindgård, Odlarlön, Storhäggsjön, Sunnantorp, Västansjö och östansjö omfattande km 8, varav km 8 land, och med 88 inv. den 31 dec ") Enligt k. beslut den 10 juli 1947 utgör Västerbottens mellersta domsaga från 1948 års ingång ett tingslag. 8 ) Enligt k. beslut den 12 mars 1948 ha från 1949 års ingång i allo överflyttats från Lövångers till Bureå kommun och församling vissa obebodda områden omfattande 3-82 km 8, allt land. Vidare ha från samma tidpunkt i allo överflyttats från Skellefteå landskommun och landsförsamling till Byske Hela kyrkobokföringsdistriktet: km!, varav km 8 land; inv.; 1-6 folkmängdstäthet. 10 ) Dorotea kommun motsvaras i avseende på fastighetsredovisningen av Dorotea socken. kommun samt församling vissa obebodda områden omfattande km 8, varav km 8 land, samt från Skellefteå landskommun och Kågedalens församling till Byske kommun och FäUfors församling vissa områden omfattande 1-23 km 8, allt land, och med 14 inv. den 31 dec ) Enligt k. beslut den 23 aug har Lövångers municipalsamhälle från den 1 sept minskats med ett område omfattande 1-31 km 8, varav 1-24 km 8 land, och med 88 inv. den 31 dec ") Enligt k. beslut den 23 aug har från 1947 års ingång i avseende på fastighetsredovisningen överflyttats från Burträsks till Skellefteå socken ett område av fastigheten Brännvattsliden samt från Bureå till Skellefteå socken ett område av fastigheten Bureå n:r 9, vilka båda fastigheter i kommunalt och eckleciastikt hänseende redan tidigare räknats till Skellefteå landskommun och landsförsamling. 23) Enligt k. beslut den 30 mars 1951 har från 1952 års ingång i allo överflyttats från Skellefteå landskommun och landsförsamling till Skellefteå stad och stadsförsamling dels Skelleftestrands municipalsamhälle omfattande km 8, varav km 8 land, och med inv. den 31 dec. 1950, dels de norr och öster därom belägna delarna av byarna Hedensbyn, Risön, Bergsbyn, Morön, Furunäs, Innersursvik, Yttersursvik, Tuvan och Boviken omfattande km 8, vatav km 8 land, och med 25 inv. den 31 dec Av det införlivade området har till Skellefteå kyrkobokföringsdistrikt överflyttats ett område omfattande km 8, varav km 8 land, och med inv. den 31 dec samt till Skelleftehamns kyrkobokföringsdistrikt ett område omfattande km 8, varav km 8 land, och med inv. den 31 dec »24) Enligt k. beslut den 16 mars 1945 ha från 1946 års ingång i kommunalt hänseende och i avseende på fastighetsredovisningen överflyttats från Lycksele kommun och socken till Lycksele köping vissa till Lycksele kyrkobokföringsdistrikt hörande fastigheter och fastighetsdelar under Lycksele n:r 1 och 2 omfattande km 8, varav km 8 land, och med 530 inv. den 31 dec Enligt k. beslut den 19 okt har Lycksele köping från 1946 års ingång erhållit stadsrättigheter under namn av Lycksele stad. 25») Enligt k. beslut den 10 juli 1947 ha Vilhelmina tingslag och Åsele tingslag från 1948 års ingång förenats till ett tingslag benämnt Åsele och Vilhelmina tingslag. ") Enligt k. beslut den 29 mars 1946 ha från 1947 års ingång ur Vilhelmina kommun i kommunalt hänseende utbrutits Vilhelmina m. fl. byars skifteslag med det därinom belägna Vilhelmina municipalsamhälle till en köping, benämnd Vilhelmina köping. Enligt k. beslut den 31 jan gälla samtliga stadsstadgor inom Vilhelmina köping.

190 120 TAB. 1 (forts.). DOMSAGOR, KOMMUNER, FÖRSAMLINGAR M. M. NORRBOTTENS LÄN.

191 TAB. 1 (forts.). DOMSAGOR, KOMMUNER, FÖRSAMLINGAR M. M. NORRBOTTENS LÄN. 121

192 122 TAB. 1 (forts.). DOMSAGOR, KOMMUNER, FÖRSAMLINGAR M. M. NORRBOTTENS LÄN. Anmärkningar till Norrbottens län. Angående använda förkortningar m. m. se sid. 1. J ) Ålvsby församling omfattar Älvsbyns köping och Ålvsby kommun'. Sistnämnda församlingsdel motsvaras i avseende på fastighetsredovisningen av Ålvsby socken. Hela församlingen: km', varav km2 land; inv.; 5 folkmängdstäthet.») överluleå församling omfattar överluleå kommun och Bodens stad. Hela församlingen: km2, varav km2 land; inv.; 17 folkmängdstäthet. Förändringar efter dr ) Enligt k. beslut den 28 mars och 12 deo ha frän 1948 års ingång i kommunalt hänseende och i avseende på fastighetsredovisningen ur Ålvsby kommun utbrutits vissa områden, däribland Ålvsby municipalsamhälle, till en köping benämnd Älvsbyns köping. Enligt k. beslut den 12 mars 1948 gälla samtliga stadsstadgor inom Älvsbyns köping. ") Enligt k. beslut den 26 okt ha från 1947 års ingång i allo överflyttats från Arjeplogs kommun och församling samt Södra Bergnäs kyrkobokföringsdistrikt till Arvidsjaurs kommun och församling samt Arvidsjaurs kyrkobokföringsdistrikt de till Arjeplog hörande delarna av Gullö by samt hemmanet Sandudden omfattande km2, varav 28-46km2 land, och med 71 inv. den 31 dec ) Nederkirned-Haparanda församling omfattar Nedertomeå kommun och Haparanda stad. Hela församlingen: km2, varav km2 land; inv.; 16 folkmängdstäthet. ) Enligt k. beslut den 26 april 1946 har Arvidsjaurs kyrkostads municipalsamhälle utvidgats med ett område omfattande km2, varav km2 land, och med 297 inv. den 31 dec Enligt k. beslut den 7 sept benämnes Arvidsjaurs kyrkostads municipalsamhälle Arvidsjaurs municipalsamhälle. ') Enligt k. beslut den 10 juli 1947 ha Nederluleå tingslag och överluleå tingslag från 1948 års ingång förenats till ett tingslag, benämnt Luleå tingslag. ') Enligt k. beslut den 10 juli 1947 utgör Kalix domsaga från 1948 års ingång ett tingslag. 9) Enligt k. beslut den 22 mars 1946 har Kalix municipalsamhälle utvidgats med ett område omfattande 3-89 km2, varav 3-04 km2 land, och med 889 inv. den 31 deo ") Enligt k. beslut den 30 dec har Pajala

193 TAB. 1 (forts.). DOMSAGOR, KOMMUNER, FÖRSAMLINGAR M. M. NORRBOTTENS LÄN. 123 församling från 1948, års ingång uppdelats i två Gällivare kyrkostads municipalsamhälle Gifflivare kyrkobokföringsdistrikt Pajala kyrkobokföringsdistrikt och Kaunisvaara kyrkobok)öringsdistrikt. ") Enligt k. beslut den 10 juli 1947 ha Jukkas- municipalsamhäue. ") Enligt k. beslut den 22 sept utgör från järvi tingslag och Karesuando tingslag från års ingång ett område av QäUivare kyrkobok årföringsdistrikt eget kyrkobokföringsdistrikt, be Jukkaejårvi och Karesuando tingslag. ingång förenats till ett tingslag, benämnt nämnt Nattavaara kyrkobokföringsdistrikt. Enligt 14 ) Enligt k. beslut den 24 okt har Jukkasjåroi kommun med det därihom belägna Kiruna samma k. beslut har från samma tidpunkt från Niilivaara till Gällivare kyrkobokföringsdistrikt municipalsamhäue från 1948 års ingång erhållit överflyttats Purnuvaara by omfattande stadsrättigheter under namn av Kiruna stad. Jukkasjärvi ooh Vittangi församlingar utgöra alltjämt km2, varav km2 land, ooh med 139 inv. den 31 deo egna församlingar. u ) Enligt k. beslut den 7 sept benämnes

194 124 Tab. 2. Areal, folkmängd efter kön och civilstånd samt folkmängdstäthet i vissa kommuner, församlingar, kyrkobokföringsdistrikt och municipalsamhällen den 31 december 1950 enligt indelningen den 1 januari Uppgifter enligt kommunindelningen den 1 jan kunna i allmänhet erhållas ur tab. 1, enär varje församling då i regel motsvarade en kommun. I vissa fall bestod dock en kommun av flera församlingar, vilka tab. 1 förenats med en klämmer (utom i fråga om Stookholms stad). Nedanstående tabell lämnar redovisning beträffande de kommuner, församlingar, kyrkobokföringsdistrikt och municipalsamhällen, vilka den 1 jan (i undantagsfall under år 1951) upphört eller erhållit annan omfattning, dock endast då indelningsändringarna gällt bebodda områden, och beträffande vilka uppgifter enligt indelningen den 1 jan ej framgå av tab. 1. För uppgifter om kommun- och församlingsindelningen den 1 jan hänvisas i övrigt till berättelsen Tolkmängden inom administrativa områden den 31 dec. 1950, tab. 1. Antalet invånare på km^ land angives i hela tal (med avrundning nedåt) utom i de fall, då folkmängdstätheten understiger 5 invånare på km 2 land, varvid en decimal angives. Följande förkortningar ha använts: f. = församling, k. = kommun, kbfd. = kyrkobokföringsdistrikt, köp. = köping, lf. = landsförsamling, lk. = landskommun, m:e = municipalsamhälle, stf. = stadsförsamling. Där ett namn ej åtföljes av någon beteckning, avses kommun och med denna sammanfallande församling. Efter municipalsamhälle har inom parentes angivits kommunens namn.

195 TAB. 2 (forts.). AREAL, FOLKMÄNGD OCH FOLKMÄNGDSTÄTHET I VISSA KOMMUNER M. M. 125

196 126 TAB. 2 (forts.). AREAL, FOLKMÄNGD OCH FOLKMÄNGDSTÄTHET I VISSA KOMMUNER M. M.

197 TAB. 2 (forts.). AREAL, FOLKMÄNGD OCH FOLKMÄNGDSTÄTHET I VISSA KOMMUNER M. M. 127

198 128 Tab. 3. Kommuner, landareal, folkmängd och folkmängdstäthet i landsfiskalsdistrikt den 31 december 1950 enligt indelningen den 1 januari En efter namn å stad utmärker, att denna tills vidare endast i utsökningshänseende tillhör landsfiskalsdistrikt. Med 00 utmärkes, att stad tills vidare endast i polis- och åklagarhänseende tillhör landsfiskalsdistrikt. I fråga om sådana landsfiskalsdistrikt, i vilka del av kommun ingår, hänvisas för närmare uppgifter om distriktens omfattning till kungl. kungörelsen den 1 juni 1951 (n:r 316). Antalet invånare på km 2 land angives i hela tal (med avrundning nedåt) utom i de fall, då folkmängdstätheten understiger 5 invånare på km 2 land, varvid en decimal angives. Följande förkortningar ha använts: lk. = landskommun, köp. = köping. ') Särskild utmätningsman och köpingsåklagare (tillika polischef) finnes inom Stocksunds köping. 2 ) I domsagan ingår ej Enköping, som är magistratsstad.

199 TAB. 3 (forts.). KOMMUNER, LANDAREAL OCH FOLKMÄNGD I LANDSFISKALSDISTRIKT. 129

200 130 TAB. 3 (forts.). KOMMUNER, LANDAREAL OCH FOLKMÄNGD I LANDSFISKALSDISTRIKT.

201 TAB. 3 (forts.). KOMMUNER, LANDAREAL OCH FOLKMÄNGD I LANDSFISKALSDISTRIKT. 131

202 132 TAB. 3 (forts.). KOMMUNER, LANDAREAL, OCH FOLKMÄNGD I LANDSFISKALSDISTRIKT. 1) Stadsfiskals- och stadsfogdetjänsterna i Eonneby stad bibehållas tills vidare.

203 TAB. 3 (forts.). KOMMUNER, LANDAREAL OCH FOLKMÄNGD I LANDSFISKALSDISTRIKT. 133

204 134 TAB. 3 (forts.). KOMMUNER, LANDAREAL OCH FOLKMÄNGD I LANDSFISKALSDISTRIKT.

205 TAB. 3 (forts.). KOMMUNER, LANDAREAL OCH FOLKMÄNGD I LANDSFISKALSDISTRIKT. 135

206 136 TAB. 3 (forts.). KOMMUNER, LANDAREAL OCH FOLKMÄNGD I LANDSFISKALSDISTRIKT.

207 TAB. 3 (forts.). KOMMUNER, LANDAREAL OCH FOLKMÄNGD I LANDSFISKALSDISTRIKT. 137

208 138 TAB. 3 (forts.). KOMMUNER, LANDAREAL OCH FOLKMÄNGD I LANDSFISKALSDISTRIKT.

209 TAB. 3 (forts.). KOMMUNER, LANDAREAL OCH FOLKMÄNGD I LANDSFISKALSDISTRIKT. 139

210 140 Tab. 4. Kommuner, landareal, folkmängd och folkmängdstäthet i fögderier den 31 december 1950 enligt indelningen den 1 januari Antalet invånare på km a land angives i hela tal (med avrundning nedåt) utom i de fall, da folkmängdstätheten understiger 5 invånare på km2 land, varvid en decimal angives. Följande förkortningar ha använts: lk. = landskommun, köp. = köping.

211 TAB. 4 (forts.). KOMMUNER, LANDAREAL OCH FOLKMÄNGD I FÖGDERIER, 141

212 142 TAB. 4 (forts.). KOMMUNER, LANDAREAL OCH FOLKMÄNGD I FÖGDERIER.

213 TAB. 4 (forts.). KOMMUNER, LANDAREAL OCH FOLKMÄNGD I FÖGDERIER. 143

214 144 TAB. 4 (forts.). KOMMUNER, LANDAREAL OCH FOLKMÄNGD I FÖGDERIER.

215 TAB. 4 (forts.). KOMMUNER, LANDAREAL OCH FOLKMÄNGD I FÖGDERIER. 145

216 146 TAB. 4 (forts.). KOMMUNER, LANDAREAL OCH FOLKMÄNGD I FÖGDERIER.

217 147 Tab. 5. Landareal och folkmängd inom kommunalförbund den 31 december 1950 enligt indelningen den 1 januari Tabellen grundar sig på från länsstyrelserna erhållna uppgifter och upptar ondast sådana kommunalförbund, som omfatta hela kommuner enligt indelningen den 1 jan utmärker förbund, som trätt i kraft efter don 1 jan Förkortningarna ha följande innebörd: kfb. = kommunalförbund; ffb. - fattigvårdsförbund; pfb. = polisförbund; pd. = polisdistrikt; pdfb. = polisdistriktsförbund; brffb. = brandförsvarsförbund; köp. = köping; lk. = landskommun; m:e = municipalsamhälle.

218 148 TAB. 5 (forts.). LANDAREAL OCH FOLKMÄNGD INOM KOMMUNALFÖRBUND.

219 TAB. 5 (forts.). LANDAREAL OCH FOLKMÄNGD INOM KOMMUNALFÖRBUND. 149 Koinmuualförbiindeiis omfattning. Uppgiftet - om vilka kommuner och municipalsamhällen, som ingå i kommunalförbundcn, lämnas ondast i fråga om de kommunalförbund, av vilkas namn omfattningen icko direkt framgår. Stockholms län 1 ) Väddö, Häverö, Knutby och Almunge 2 ) Färingsö och Ekerö 3 ) Västerhaninge, österhaninge, Dalarö och Tyresö 4 ) Sundbybergs och Solna städer, Täby, Stocksunds och Dandoryds köpingar samt Järfälla kommun») Djursholms stad, Täby, Stocksunds, Danderyds och Sollentuna köpingar samt Upplands- Väsby kommun Uppsala län 1 ) Åsnndu, Södra Trögd och Norra Trögd 2 ) Upplands-Bro, Håbo och Lagunda s ) Södra Hagunda, Norra Hagunda och Bälingo 4) Oland och Dannemora 5) Vattholma och Björklinge 8 ) Västland, Österlövsta och Hållnäs Södermanlands län ') Tunaberg, Jönåker, Björkvik, Stigtomta, Rönö och Svärta 2 ) Tystberga, Vagnhärad och Hölö ') Gnesta och Daga kommuner samt Gnesta m:e 4 ) Åker, Enhörna, Stallarholmon, Tostorö och Vårfruberga E ) Kafjärden, Hällby, Västra Eekarne, Husby- Bekarne och Arla ') Malmköpings köp., Mellösa och Sparreholms kommuner samt Sparreholms m:e T ) Bettna, Sköldinge, Flöda och Stora Malm ) Västra Vingåkers och Julita kommuner samt Vingåkers m:e Östergötlands län 1) Folkunga, Alvastra och ödeshögs kommuner samt Ödeshögs m:e 2 ) Landeryd, Vårdnäs, Södra Valkobo, Norra Valkcbo och Kärna a ) Åkerbo och Norsholm 4 ) Västra Vikbolandet och östra Vikbolandet Jönköpings län ') Ingatorp och Höreda 2 ) Solberga, Bredestads och Hullaryds kommuner samt Aneby m:o a ) Lekeryd, Hakarp och Tenluilt ') Månsarp, Bankeryd, Norra Mo och Södra Mo h ) Andorstorps kommun och Anderstorps m:e 4) Villstad, Burseryd och Hylto ') Unnaryd, Beftele, Brcdaryd och Forsheda 8 ) Bor och Bydaholm ) Vrigstad, Malmbäck och Norra Sandsjö 10 ) Hjälmseryd och Bäckaby ") Korsborga, Nye och Alseda ") Vetlanda lk Björkö och Lannaskede Kronobergs län 1) Åseda köp. samt Åseda, Nottebäcks, Braås, Lenhovda och Älghults kommuner 2 ) Lessebo och Hovmantorps köpingar samt Hällcberga, Ekeberga, Algutsboda, Älmebodn, Ljuders och östra Torsås kommuner 3 ) Almundsryds kommun och Byds m;o ) Moheda och Hjortsborga

220 150 TAB. 5 (forts.). LANDAREAL OCH FOLKMÄNGD INOM KOMMUNALFÖRBUND. Kalmar län 1 ) Målilla och Mörlunda a ) Högsby och Fliseryd s ) Ölands-Åkerbo och Köpingsvik 4) Gärdslösa och Torslunda 5 ) Mörbylånga och Ottenby Gotlands län 1) Fårösund och Lärbro 2 ) Tingstäde, Dalhem och Romakloster 3 ) Stenkumla och Klintehamn 4) Ljugarn, Stånga, Hemse, Havdhem och Hoburg Blekinge län l ) Lyckeby, Rödeby och Fridlovstad Malmöhus län 1) Kattarp, Ödåkra och Mörarp -) Billesholm, Kågeröd, Ekeby och Vallåkra s ) Furulunds köp. samt Harrie, Flädio och Torns kommuner 4 ) Veberöds kommun och Veberöds m:e ') Burlövs kommun samt Åkarps och Arlövs m:en ") Vemmenhög, Rydsgård, Ljunits och Herrestad ') Löberöds kommun och Löberöds m:o 8 ) Skanör med Falsterbo stad samt Rangs och Skegrie kommuner Hallands län 1 ) Eldsberga, Simlångsdalon, Söndrum, Harplinge och Getingo 2 ) Årstad, Morup, Vinberg och Vessigebro a ) Årstad, Vinberg och Vessigebro 4 ) Veddige, Värö, Löftadalen och Fjärås 5 ) Onsala, Särö, Tölö och Lindome Göteborgs och Bohus län ') Smögens, Gravarne och Bäckeviks, Tångens, Hovenäsets samt Hunnebostrands m:en -) Tjärnö och Vette Älvsborgs län : ) Kroppefjäll och Skållerud 2 ) Bollebygd och Björketorp Skaraborgs län 1 ) Vodum, Larv, Ryda och Levono 2 ) Järpås, Örslösa, Norra Kålland, Kållands-Råda och Vinninga 3 ) Saleby, Kvämims och Vilsko kommuner samt Kvänums och Floby m:en 4 ) Stenstorps, Gudhems, Skultorps och Värsås kommuner samt Stonstorps m:o 5) Binneberg, Timmorsdala, Tidan och Moholm a J Ullervad, Lugnas och Hasslcrör Värmlands län 1 ) Visnums, Vase och östra Fågelviks kommuner samt Björneborgs m:e 2 ) Värmlandsbergs och Rämmens kommuner samt Lesjöfors m:e s ) Nyeds kommun och Molkoms m:e 4) Ulleruds kommun och Deje m:e 6 ) Stora Kils, Grava och Frykeruds kommuner samt Kils m:e 6 ) Gillberga, Svanskog, Stavnäs och Glava ') Sillorud och Holmodal 8 ) Töcksmark och Järnskog ) Kola, Eda och Gunnarskogs kommuner samt Åmotfors och Charlottenborgs m:en I0 ) Älgå och Brunskog u ) Gräsmark, Stora Sunne ocli Lysvik 12 ) Fryksände, östmarks och Vitsands kommuner samt Torsby m:e Örebro län J ) Mosjö, Tysslinge, Axberg och Glanshammar 2 ) Grythyttans kommun och Grythyttans m:e Västmanlands län ") Västerlövsta och Nora Kopparbergs län J ) Morastrands köp. och Mora kommun 2 ) Avesta stad, Krylbo köp. samt Folkärna och Grytnäs kommuner Gävleborgs län ) Storviks köp. samt Ockelbo, Järbo, Ovansjö, Horors, Torsåker, Årsunda och Hamrångo kommuner 2 ) Storviks köp. samt Järbo, Ovansjö och Hofors kommuner Västernorrlands län ') Selånger, Tuna och Attmar 2) Noraström och Bjärtrå 3 ) Långsole och Reselo 4) Helgum och Ramsele 6 ) Arnäs och Grundsunda 6 ) Sundsvalls stad, Sköns och Timrå köpingar samt Selångers, Tuna, Attmars, Njurunda, Aino och Hässjö kommuner Jämtlands län ') Kalls, Åre och Undersåkers kommuner samt Järpens nv.e 2 ) Övre Ljungadalen, Rätan, Hede och Tännäs Vätterbottens län ') Umeå stad samt Tegs och Backens m:cn Norrbottens län l ) Korpilombolo, Tärendö, Pajala och Junosuando

221 Tab. 6. Areal, folkmängd och folkmängdstäthet i landstingsområden den 31 december 1950 enligt indelningen den 1 januari Anmärkningar. s ) Häri ingår ej arealen av de fyra stora mellansvenska sjöarna. ') Antalet invånare på km 2 land angives i hela tal (med avrundning nedåt) utom i de fall, då folkmängdstätheten understiger 5 invånare på km 2 land, varvid en decimal angives. 3 ) I Östergötlands läns landstingsområde ingår ej Norrköpings stad, vilken enligt k. boslut den 14 juni 1872 oj deltager i landsting. 4) Kalmar län är enligt k. boslut den 30 doc. 18ö4 delat i två landstingsområden, Kalmar läns norra landstingsområde omfattande Tjusts domsaga, Sevodo och Tunaläns domsaga, Målilla, Virserums och Mörlunda kommuner samt Västerviks stad och Kalmar läns södra landstingsområde omfattande Norra Möre och Stranda domsaga,.södra Möro domsaga, Ölands domsaga, Fagerhults, Högsby och Fliseryds kommunor samt städerna Kalmar och Oskarshamn, beträffande domsagornas omfattning hänvisas till tab. 1. ') I Malmohus läns landstingsområde ingå ej städerna Malmö och Hälsingborg, vilka enligt k. boslut don 14 april 1871 och den 26 juli 1918 ej deltaga i landsting. ") I Göteborgs och Bohus läns landstingsområde, ingår ej Göteborgs stad, vilken aldrig deltagit i landsting. ') I Gävleborgs läns landstingsområde ingår ej Gävle stad, vilken enligt k. beslut den 14 april 1893 ej deltager i landsting.

222 152 Tab. 7. Areal, folkmängd och folkmängdstäthet i hushållningssällskapsområden den 31 december 1950 enligt indelningen den 1 januari Anmärkningar. ') Häri ingår ej arealen av de fyra stora mellansvenska sjöarna. a ) Antalet invånare på km 1 land angives i hela tal (med avrundning nedåt) utom i de fall, då folkmängdstätheten understiger 5 invånare på km 2 land, varvid en decimal angives. 8 ) Enligt k. kungörelsen den 10 juli 1947 utgöra Stockholms län ooh Stockholms stad ett hushållningssällskapsområde. 4 ) Kalmar län är enligt k. beslut den 23 april och den 15 okt samt k. kungörelsen den 10 juli 1047 delat i två hushållningssällskapsområden. Kalmar läns norra hushållningssällskapsområde omfattar Tjusts domsaga, Sevedo och Tunaläns domsaga (utom Lönneberga kommun) samt Västerviks stad. Kalmar läns södra hushållningssällskapsområde omfattar Aspelands och Handbörds domsaga, Norra Möre ooh Stranda domsaga, Södra Möre domsaga, Ölands domsaga, Lönneberga kommun samt städerna Kalmar och Oskarshamn. Beträffande domsagornas omfattning hänvisas till tab. 1. 5) Älvsborgs län är enligt k. beslut den 1 okt ooh k. kungörelsen den 10 juli 1947 delat i två hushållningssäliskapsområden. Till Ålvsborgs läns norra hushållningssällskapsomräde ha räknats Tössbo och Vedbo domsaga, Nordals, Sundals och Valbo domsaga, Flundre, Väne och Bjärke domsaga, Vättlo, Ale och Kullings domsaga samt städerna Vänersborg och Alingsås. Till Älvsborgs läns södra hushållningssållskapsområde ha räknats Borås domsaga, Marks domsaga, Kinds och Redvägs domsaga samt Borås stad. I gemensam framställning den 13 dec ha Älvsborgs läns norra och södra hushållningssällskap föreslagit, att Vårgårda kommun skall tillhöra norra hushållningssällskapsområdet.

223 153 Tab. 8. Areal, folkmängd och folkmängdstäthet i landskapen den 31 december ) 1) Angående landskapens omfattning so berättelsens text. 2 ) Häri ingår ej arealen av de fyra stora mellansvenska sjöarna.») Antalet invånaro på km a land angives i hela tal (med avrundning nedåt) utom i do fall, då, folkmängdstätheten understiger 5 invånare på km a land, varvid en decimal angives. 4 ) Av Stockholms stad ha km a, varav km 3 land, mod invånare räknats till Södermanland, medan åtorstoden har räknats till Uppland. ") Landskapet Västerbotten har här i enlighet med numera vanligt bruk delats i det egentliga Västerbotten och Norrbotten.

224 Tab. 9. Antal kommuner, landareal, folkmängd efter kön och civilstånd samt folkmängdstäthet, länsvis, den 31 december Antalet invånare på km 2 land angives i hela tal (med avrundning nedåt) utom i de fall, då folkmängdstätheten understiger 5 invånare på km2 land, varvid en decimal angives. A. Enligt indelningen den 1 januari

225 155

226 TAB. 9 (forts.). ANTAL KOMMUNER, LANDAREAL, FOLKMÄNGD EFTER KÖN OCH CIVILSTÅND SAMT FOLKMÄNGDSTÄTHET, LÄNSVIS, DEN 31 DECEMBER B. Enligt indelningen den 1 januari

227 157

228 158 Tab. 10. Landareal och folkmängd i pastorat, kontrakt och stift den 31 december 1950 enligt indelningen den 1 januari I tabellen ha följande förkortningar använts: föra. = församling, ktr. = kontrakt. Beträffande pastorat, beståonde av två eller flera församlingar, har moderförsamlingen nämnts först. De församlingar, i vilka det åligger komminister eller kyrkoadjunkt att sköta kyrkobokföringen, ha utmärkts med kursiv stil. För att, där två eller flera sådana församlingar finnas, utmärka, vilken komminister eller kyrkoadjunkt som omhänderhar kyrkobokföringen, ha i detta avseende likställda församlingar försetts med samma beteckning,, " resp. 00. Exempelvis utmärker för Högsäters pastorat i Karlstads stift (sid. 178) den kursiva stilen för Järbo, Rännelanda, Lerdal och Råggärd, att dessa församlingar ha från moderförsamlingen fristående kyrkobokföring, för Rännelanda och Lerdal, att kyrkobokföringen i dessa församlingar omhänderhaves av samme komminister, samt resp. 00 för Järbo och Råggärd, att kyrkobokföringen skötes av vederbörande komminister. Två eller flera i samma pastorat ingående församlingar, som tillsammans bilda kyrklig samfällighet, ha efter församlingsnamnet försetts med samma beteckning, f, eller ft- Två eller flera i olika pastorat, mon i samma kontrakt ingående församlingar, som bilda kyrklig samfällighet, ha efter församlingsnamnet försetts med beteckningen f. Beteckningarna a), b), c) o. s. v. efter namnen å pastorat och kontrakt hänvisa till den fördelning av dessas areal och folkmängd efter län, som lämnas för varje stift. För uppdelningen av vissa församlingar i kyrkobokjöringsdistrikt redogöres i tab. 1. Till samma tabell och dithörande anmärkningar hänvisas även för upplysningar angående ändringar i församlingsindelningen.

229 TAB. 10 (forts.). PASTORAT, KONTRAKT M. M. UPPSALA ÄRKESTIFT. 159

230 160 TAB. 10 (forts.). PASTORAT, KONTRAKT M. M. UPPSALA ÄRKESTIFT. Uppsala ärkestift omfattar alltså hela Uppsala och Gävleborgs län; Norra Roslags och Mellersta Roslaga domsaga, Knivsta, Skepptuna och Märsta kommuner samt Sigtuna stad av Stookholms län; Västmanlands östra domsaga (utom Tärna och Möklinta kommuner) av Västmanlands län. Anmärkningar till Uppsala arkestift. ) Enligt k. beslut den 28 sept ha Fröaunåa och Kårsta samt Marhims och Orkesta församlingars pastorat av Seminghundra och Ärlinghundra kontrakt från 1952 års ingång överflyttats från Uppsala ärkestift till Stockholms stift och Roslags västra kontrakt. a ) Enligt k. beslut den 29 sept och den 7 mars 1952 har Norrby församlings pastorat av Fjärdhundra kontrakt från 1952 års ingång överflyttats från Uppsala ärkestift till Västerås stift och Sala kontrakt. 3) Med upphävande av k. boslut den 17 mars 1922 har enligt k. beslut den 12 okt Biskopskulla och Fröslunda församlingars pastorat från 1946 års ingång upplösts, varvid Biskopskulla församling förenats med Långtora och Härlceberga församlingars pastorat till ett pastorat, benämnt Angående teckenförklaringar m. m. se sid Långtora, Härkeberga ooh Biskopskulla församlingars pastorat, och Fröslunda församling förenats med Qiresta och Oryta församlingars pastorat till ett pastorat, benämnt Giresta, Gryta och Fröslunda församlingars pastorat. Enligt k. beslut den 13 febr benämnes pastoratet numera Gryta, Giresta ooh Fröslunda församlingars pastorat. ') Enligt k. beslut den 12 okt har Ny sätra församlings pastorat av Lagunda och Hagunda kontrakt från 1940 års ingång förenats med Torstuna, österunda och Hämevi församlingars pastorat till ett pastorat, benämnt Torstuna, österunda, Härnevi och Nysätra församlingars pastorat och tillhörande Fjärdhundra kontrakt.

231 TAB. 10 (forts.). PASTORAT, KONTRAKT M. M. LINKÖPINGS STIFT. 161

232 162 TAB. 10 (forts.). PASTORAT. KONTRAKT M. M. LINKÖPINGS STIFT. Linköpings stift omfattar alltså hela Östergötlands län; Tjusts domsaga, Sovede och Tunaläns domsaga, Målilla, Virsorums och Mörlunda kommuner samt Västerviks stad av Kalmar län; Norra och Södra Vedbo domsaga (utom Kråkshults församling) av Jönköpings län. Anmärkningar till Linköpings stift. ') Enligt k. boslut don 29 juli 1949 och den 22 febr har Kvarsebo församlings pastorat av Nyköpings västra kontrakt frän 1952 års ingång Angående teckenförklaringar m. m. se sid överflyttats från Strängnäs stift till stift och Norrköpings kontrakt. Linköping»

233 TAB. 10 (forts.). PASTORAT, KONTRAKT M. M. SKARA STIFT. 163

234 164 TAB. 10 (forts.). PASTORAT, KONTRAKT M. M. SKARA STIFT.

235 TAB. 10 (forts.). PASTORAT, KONTRAKT M. M. SKARA STIFT. 165 Skara stift omfattar alltså hela Skaraborgs län; Boras domsaga (utom Bollebygds och Björkotorps kommuner), Västra Tunhems, Södra Väne, Bjärke, Hemsjö, Vårgarda, Herrljunga och Redvägs kommuner samt städerna Vänersborg, Trollhättan, Alingsås, Borås och Ulricehamn av Älvsborgs län; Norra Mo och Södra Mo kommuner av Jönköpings län. Anmärkningar till Skara stift. Angående teckenförklaringar m. m. se sid ) Enligt k. beslut den 23 aug har från I församling hör. Hela pastoratet: km 2 land; 1947 års ingång Vassända-Naglums församling inv. införlivats med Vänersborgs församling (se anm. ) Enligt k. beslut den 22 dec ha Mariestads församlings pastorat och Leksberga försam 25 till Älvsborgs län i tab. 1) samt Vänersborgs och ' Väne-Ryrs församlingar förenats till ett pastorat, lings pastorat från 1951 års ingång förenats till benämnt Vänersborgs och Väne-Ryrs församlingars ett pastorat, benämnt Mariestads och Leksbergs pastorat. ) Av Amnehärads ooh Södra Båda församlingars församlingars pastorat. 4) Enligt k. beslut den 19 dec benämnes pastorat, som är delat på Skara stift och Karlstads pastoratet från 1948 års ingång Sandhults, stift, upptages här endast Amnehärads församling, Bredareds, Tämta och Mänga församlingars pastorat. som tillhör Skara stift, medan Södra Råda församling återfinnes under Karlstads stift, dit denna

236 166 TAB. 10 (forts.). PASTORAT, KONTRAKT M. M. STRÄNGNÄS STIFT.

237 TAB. 10 (forts.). PASTORAT, KONTRAKT M. M. STRÄNGNÄS STIFT. 167 SfriUlierillls Stift omfattar alltså hela Södermanlands län; östernärkes och Västernärkes domsagor (utom Ervalla och Nysunds församlingar) samt Örebro stad av Örebro län; Salems, Grödinge, Östertälje, Turinge, Järna, Sorunda och ösmo kommuner samt Nynäshamns och Södertälje städer av Stockholms län. 1) Enligt k. beslut den 29 juli 1949 och den 22 febr har Kvarsebo församlings pastorat av Nyköpings västra kontrakt från 1952 års ingång Anmärkningar till Strängnäs stift. Angående teckenförklaringar m. m. se sid överflyttats från Strängnäs stift till Linköpings stift och Norrköpings kontrakt. 2 ) Enligt k. beslut den 29 sept har Kung Karla och Torpa församlingars pastorat av Väster rekarne kontrakt från 1952 års ingång överflyttats från Strängnäs stift till Västerås stift. a ) Enligt k. beslut den 8 aug benämnes pastoratet från 1948 års ingång Lilla Malma och Dunkers församlingars pastorat. 4) Enligt k. beslut den 19 okt ha Sättersta ooh Bogsta församlingars pastorat samt Torsåkers och Lästringe församlingars pastorat från 1946 års ingång förenats till ett pastorat, benämnt Lästringe, Torsåkers, Sättersta och Bogsta församlingars pastorat. s ) Enligt k. beslut den 23 nov har Nynäshamns stad från 1947 års ingång utbrutits från Ösmo församling (se anm. 20 till Stockholms län i tab. 1). Nynäshamns församling utgör från samma tidpunkt eget pastorat.

238 168 TAB. 10 (forte.). PASTORAT, KONTRAKT M. M. VÄSTERÅS STIFT.

239 TAB. 10 (forts.). PASTORAT, KONTRAKT M. M. VÄSTERÅS STIFT. 169 Vilsterus stift omfattar alltså hela Kopparbergs län; Västmanlands län med undantag av Västmanlands östra domsaga (frånsett Tärna ooh Möklinta kommuner); Lindes och Nora domsaga samt Ervalla församling av Örebro län. >) Enligt k. beslut den 29 sept och den 7 mars 1952 har Norrby församlings pastorat av Fjärdhundra kontrakt från 1952 års ingång överflyttats från Uppsala ärkestift till Västerås stift och Sala kontrakt. 2 ) Enligt k. beslut den 29 sept har Kung Karla ooh Torpa församlingars pastorat av Västerrekarne kontrakt från 1952 års ingång överflyttats Anmilrkningar till Västerås stift. Angående teckenförklaringar m. m. se sid från Strängnäs stift till Västerås stift. Enligt k. beslut den 7 mars 1952 tillhör Kung Karls och Torpa församlingar» pastorat från den 1 april 1952 Arboga kontrakt. ) Enligt k. beslut den 7 mars 1952 skall Björskogs och Kungs-Barkarö församlingars pastorat den 1 april 1952 överflyttas från Köpings kontrakt till Arboga kontrakt.

240 170 TAB. 10 (forts.). PASTORAT, KONTRAKT M. M. VÄXJÖ STIFT.

241 TAB. 10 (forts.). PASTORAT, KONTRAKT M. M. VÄXJÖ STIFT. 171 Vaxjii Sllft omfattar alltså hela Kronoborgs län; Tveta, Vista och Mo domsaga (utom Norra Mo oeli Södra Mo kommuner), östbo och Västbo domsaga, Njudungs domsaga, Kråkshults församling samt Jönköpings stad av Jönköpings län; Norra Möre och Stranda domsaga, Södra Möro domsaga, Ölands domsaga, Fagerhults, Högsby och Fliseryds kommuner samt Kalmar och Oskarshamns städer av Kalmar län.

242 172 TAB. 10 (forts.). PASTORAT, KONTRAKT M. M. LUNDS STIFT.

243 TAB. 10 (forts.). PASTORAT, KONTRAKT M. M. LUNDS STIFT. 173

244 174 TAB. 10 (forts.). PASTORAT, KONTRAKT M. M. LUNDS STIFT. Lunds stift omfattar alltså hela Malmöhus län, Kristianstads län 1 ) och Blekinge län. >) Enligt k. beslut den 21 nov har den till Kristianstads län hörande delen av Hishults församling från 1949 års ingång uppdelats på ÖrkeUjunga och Fagerhults församlingar samt överflyttats från Göteborgs stift till Lunds stift. Enligt k. beslut, den 30 dec har Fagerhults församling från 1949 års ingång avskilts från Hishults och Fagerhults pastorat för att bilda eget pastorat, vilket enligt k. beslut den 10 juni 1949 benämnes Skånes-Fagerhults församlings pastorat. Anmärkningar till Lunds stift. Angående teckenförklaringar m. m. se sid ) Enligt k. beslut den 21 febr. och den 19 sept har från 1949 års ingång Karoli församling upplösts och Slottsstadens, Kirsebergs och Möllevångens församlingar nybildats, vilka samtliga utgöra egna pastorat. 3 ) Enligt k. beslut den 13 aug har Husie församling från 1949 års ingång avskilts från Södra Sallerups, Husie, Bjärshögs och Oxie pastorat för att bilda eget pastorat. 4) Enligt k. beslut den 23 nov har Bjälle-

245 TAB. 10 (forts.). PASTORAT, KONTRAKT M. M. LUNDS STIFT. 175 rups och Stora Råby församlingars pastorat från 1946 års ingång överförts frän Torna kontrakt till Bara kontrakt och förenats med Kyrkheddinge och Esarps församlingars pastorat till ett pastorat, benämnt Kyrkheddinge, Esarps, Bjällerups och Stora Råby församlingars pastorat. «) Enligt k. beslut den 26 nov och den 21 juni 1946 har Högestads och Baldringe församlingars pastorat från 1947 års ingång överförts från Ljunits och Herrestads kontrakt till Ingelstads kontrakt och förenats med Öraby ooh Benestads församlingars pastorat till ett pastorat, benämnt öraby, Benestads, Högestads och Baldringe församlingars i pastorat. j 6) Med upphävande av k. beslut den 3 dec ha enligt k. beslut den 2 nov Trollenäs församlings pastorat samt Bosarps ooh Västra Strö församlingars pastorat från 1947 års ingång förenats till ett pastorat, benämnt Trollenäs, Bosarps och Västra Strö församlingars pastorat. Enligt samma k. beslut har K. Maj:t låtit bero vid den förutvarande organisationen av Stehags församlings pastorat. 7) Enligt k. beslut den 30 juli 1948 benämnes pastoratet från 1949 års ingång Perstorps och Oderljunga församlingars pastorat.

246 176 TAB. 10 (forts.). PASTORAT, KONTRAKT M. M. GÖTEBORGS STIFT.

247 TAB. 10 (forts.). PASTORAT, KONTRAKT M. M. GÖTEBORGS STIFT. 177 (iiiteborirs»iiit omfattar alltså hela Göteborgs och Bohus samt Hallands län; Vättle, Ale och Kullings domsaga (utom Hemsjö, Vårgårda och Herrljunga kommuner), Marks domsaga, Kinds och Redvägs domsaga (utom Redvägs kommun och Ulricehamns stad) samt Flundre, Bollebygds och Björketorps kommuner och I>illa Edets köping av Älvsborgs län. Anmärkningar till Göteborgs stift. Angående teckenförklaringar m. m. se sid ') Enligt k. beslut den 21 nov har den till Kristianstads län hörande delen av Hishults församling från 1949 års ingång överflyttats från Göteborgs stift till Lunds stift. Enligt k. beslut den 30 dec har Hishults och Vagerhults församlingars pastorat från 1949 års ingång uppdelats i två pastorat (se anm. 1 till Lunds stift). ') Enligt k. beslut den 23 jan och den 28 april 1950 har en del av Örgryte församling från 1951 års ingång avskilts till egen församling, benämnd Härianda församling. Den nya församlingen utgör eget pastorat, vilket enligt k. boslut den 28 april 1950 från samma tidpunkt tillhör Göteborgs östra kontrakt. ) Enligt k. beslut den 17 mars 1950 har Domprosteriets södra kontrakt fr. o. m. den 1 april 1950 delats i tre kontrakt, nämligen Domprosteriet, Göteborgs västra kontrakt och Göteborgs östra kontrakt, varjämte från samma tidpunkt Domprosteriets norra kontrakt benämnes Ale och Vättle kontrakt.

248 178 TAB. 10 (forts.). PASTORAT, KONTRAKT M. M. KARLSTADS STIFT.

249 TAB. 10 (forts.). PASTORAT, KONTRAKT M. M. KARLSTADS STIFT. 179 Karlstads stift omfattar alltså hela Värmlands län; Tössbo och Vedbo domsaga samt Nordals, Sundals och Valbo domsaga av Älvsborgs län; Karlskoga domsaga samt Nysunds församling av Örebro län. l ) Enligt k. beslut den 13 okt har Norra Råda, Hagjors, Sunnemo och Gustav Adolfs församlingars pastorat från 1951 års ingång uppdelats på två pastorat, nämligen Norra Råda och Sunnemo församlingars pastorat samt Hagfors och Gustav Adolfs församlingars pastorat. Anmärkningar till Karlstads stift. Angående teckenförklaringar m. m. se sid ) Angående landareal och folkmängd inom Amnehärads och Södra Råda församlingars pastorat se anm. 2 under Skara stift.

250 180 TAB. 10 (forts.). PASTORAT, KONTRAKT M. M. HÄRNÖSANDS STIFT.

251 TAB. 10 (forts.). PASTORAT, KONTRAKT M. M. HÄRNÖSANDS STIFT. 181 HHmlisauds Stift omfattar alltså hela Västornorrlands och Jämtlands län. 1 ) Enligt k. beslut den 5 sept ha Höggdångers församlings pastorat och Säbrå församlings pastorat från 1948 års ingång förenats tijj ett pastorat, benämnt Säbrå och Häggdångera församlingars pastorat. 2 ) Enligt k. beslut den 20 dec har från 1948 års ingång pastoratsgemenskapen mellan Anmärkningar till Härnösands stift. Angående teckenförklaringar m. m. se sid Sköns och Skönsmons församlingar upplösts och Skönsmons församling förenats med Sundavalls församlings pastorat till ett pastorat benämnt Sundsvalls ooh Skönsmons församlingars pastorat, medan Sköns församling bildar eget pastorat (se anm. 4 till Västernorrlands län i tab. 1).

252 182 TAB. 10 (forts.). PASTORAT, KONTRAKT M. M. LULEÅ STIFT. Luleit stift omfattar alltså hela Västerbottens oeh Norrbottens län. ') Enligt k. beslut den 5 sept har Junosuando församling från 1948 års ingång avskilts från Pajala, Junosuando och Muonionalusta församlingars pastorat för att bilda eget pastorat, benämnt Junosuando församlings pastorat. Anmärkningar till Luleå stift. Angående teckenförklaringar m. m. so sid ) Enligt k. beslut den 6 aug har från 1949 års ingång Jukkasjärvi och Vittangi församlingars pastorat uppdelats på Jukkasjärvi församlings pastorat och Vittangi församlings pastorat.

253 TAB. 10 (forts.). PASTORAT, KONTRAKT M. M. VISBY STIFT. 183 Visby Stift omfattar hela Gotlands län. >) Enligt k. beslut d. 20 jan åligger det komministern i Rone, Eke, Alva och Hemse församlingars pastorat att sköta kyrkobokföringen för Alva och Hemse församlingar; dock skall, så Anmärkningar till Visby stift. Angående teckenförklaringar m. m, se sid länge nuvarande kyrkoherden är bosatt i Alva, motsvarande åliggande av komministern i stället fullgöras för Rone och Eke församlingar.

254 184 TAB. 10 (forts.). PASTORAT, KONTRAKT M. M. STOCKHOLMS STIFT. Stockholm8 stift och Hovkonsistorhim omfatta alltså tillsammans hela Stockholms stad; Södra Roslags domsaga, Sollentuna och Färentuna domsaga, Upplands-Väsby, Vallentuna, össeby, Huddinge, Botkyrka, Västerhaninge, österhaninge, Dalarö oeh Tyresö kommuner, Saltsjöbadens köping samt städerna Nacka och Solna av Stockholms län.

255 TAB. 10 (forts.). PASTORAT, KONTRAKT M. M. STOCKHOLMS STIFT. 185 Anmärkningar till Stockholms stift och Hovkonsistorium. ') Enligt k. beslut den 28 sept ha Frösunda och Kårsta samt Markirns och Orkesta församlingars pastorat av Seminghundra och Ärlinghundra kontrakt från 1952 års ingång överflyttats från Uppsala ärkestift till Stockholms stift och Roslags västra kontrakt. 8 ) Kyrkliga samfalligheten omfattar samtliga territoriella församlingar i Stockholms stad. Angående teckenförklaringar m. m. se sid ) Enligt k. beslut den 30 mars 1948 har större delen av Spånga församling från 1949 års ingång införlivats med Stockholms stad. Spånga församling utgör alltjämt eget pastorat (se anm. 19 till Stockholms län i tab. I). 4) Angående Hovförnamlingens delning på Stockholms stad, Solna stad och Lovö kommun, se anm. 1 till Stockholms stad i tab. 1.

256 186 Tab. 11. Landareal och folkmängd den 31 december 1950 inom sådana skoldistrikt, som omfatta antingen del av kommun eller mer än en kommun, enligt indelningen den 1 januari ) Omfattar församlingen med samma namn.») Enligt k. boslut den 1 nov skall Skogs kommun från 1953 års ingång utgöra ett skoldistrikt. 3 ) Omfattar Alfta kommun utom Svabensverks f. d. kapellag. 4 ) Omfattar Svabensverks f. d. kapellag.

257 Tab. 12. Tätorter med minst 200 invånare den 31 december 1950 enligt indelningen den 1 januari Tabellen omfattar tätorter såväl å den administrativa landsbygden som inom städer, köpingar och rounicipalsamhällen (jämför texten). Såsom tätortens läge angives den kommun (stad, köping eller egentlig landskommun) och i förekommande fall även det municipalsamhälle, som tätorten den 1 januari 1952 tillhörde. utmärker att kommunen eller municipalsamhället i sin helhet ingick i ifrågavarande tätort, Därjämte angivos inom parentes den kommun eller det municipalsamhälle, som tätorten tillhörde den 1 januari 1951, om donna kommun hade annat namn än den förstnämnda kommunen eller om municipalsamhället senare upplösts. Använda förkortningar: köp. = köping, lk. = landskommun, m:e = municipalsamhälle, st. = stad ) Del av tätorten Trångsund m. Stortorp se Stockholms län. 2 ) Delar av tätorterna Stockholm m. Sundbyberg, Solna, Huddinge o. Henriksdal, Hässelby villastad ni. Skälby samt Södertörns villastad m. Ågesta se Stockholms stad.

258 188 TAB. 12 (forts.). TÄTORTER MED MINST 200 INVÅNARE.

259 TAB. 12 (forts.). TÄTORTER MED MINST 200 INVÄNARE. 189

260 190 TAB. 12 (forts.). TÄTORTER MED MINST 200 INVÅNARE.

261 TAB. 12 (forts.). TÄTORTER MED MINST 200 INVÅNARE ) Del av tätorten Kvicksund se Västmanlands län.

262 192 TAB. 12 (forts.). TÄTORTER MED MINST 200 INVÅNARE.

263 l ) Del av tätorten Zinkgruvan se Örebro län. TAB. 12 (forts.). TÄTORTER MED MINST 200 INVÅNARE. 193

264 194 TAB. 12 (forts.). TÄTORTER MED MINST 200 INVÅNARE.

265 TAB. 12 (forts.). TÄTORTER MED MINST 200 INVÅNARE. 195

266 196 TAB. 12 (forts.). TÄTORTER MED MINST 200 INVÅNARE.

267 TAB. 12 (forts.) TÄTORTER MED MINST 200 INVÅNARE. 197

268 198 TAB. 12 (forts.). TÄTORTER MED MINST 200 INVÅNARE. 1 ) Del av tätorten Kvillafors se Jönköpings län samt del av tätorten Brömsebro se Blekinge län.

269 TAB. 12 (forts.). TÄTORTER MED MINST 200 INVÅNARE. 199

270 200 TAB. 12 (forts.). TÄTORTER MED MINST 200 INVÅNARE.

271 1 Del av tätorten Valje se Kristianstads län. TAB. 12 (forts.). TÄTORTER MED MINST 200 INVÅNARE. 201

272 202 TAB. 12 (forts.). TÄTORTER MED MINST 200 INVÅNARE.

273 TAB. 12 (forts.). TÄTORTER MED MINST 200 INVÅNARE. 203

274 204 TAB. 12 (forts.). TÄTORTER MED MINST 200 INVÅNARE.

275 TAB. 12 (forts.). TÄTORTER MED MINST 200 INVÅNARE. 205

276 206 TAB. 12 (forts.). TÄTORTER MED MINST 200 INVÅNARE.

277 TAB. 12 (forts.). TÄTORTER MED MINST 200 INVÅNARE. 207

278 208 TAB. 12 (forts.). TÄTORTER MED MINST 200 INVÅNARE.

279 TAB. 12 (forts.). TÄTORTER MED MINST 200 INVÅNARE. 209

280 210 TAB. 12 (forts.). TÄTORTER MED MINST 200 INVÅNARE.

281 TAB. 12 (forts.). TÄTORTER MED MINST 200 INVÅNARE. 211 l ) De av tätorten Rydöbruk se Jönköpings län.

282 212 TAB. 12 (forts.). TÄTORTER MED MINST 200 INVÅNARE.

283 TAB. 12 (forts.). TÄTORTER MED MINST 200 INVÅNARE ) Del av tätorten Lilla Edet m. Ström o. Strandbacken se Älvsborgs län.

284 214 TAB. 12 (forts.). TÄTORTER MED MINST 200 INVÅNARE.

285 TAB. 12 (forts.). TÄTORTER MED MINST 200 INVÅNARE. 215

286 216 TAB. 12 (forts.). TÄTORTER MED MINST 200 INVÅNARE.

287 TAB. 12. (forts.). TÄTORTER MED MINST 200 INVÅNARE. 217

288 218 TAB. 12 (forte.). TÄTORTER MED MINST 200 INVÅNARE. 1) Del av tätorten Fåglavik se Älvsborgs län.

289 TAB. 12 (forts.). TÄTORTER MED MINST 200 INVÅNARE. 219

290 220 TAB. 12 (forts.). TÄTORTER MED MINST 200 INVÅNARE. 1 ) Del av tätorten Gullspång se Skaraborgs län samt del av tätorten Gustavsfors se Älvsborgs län.

291 TAB. 12 (forts.). TÄTORTER MED MINST 200 INVÅNARE. 221

292 222 TAB. 12 (forts.). TÄTORTER MED MINST 200 INVÅNARE.

293 TAB. 12 (forts.). TÄTORTER MED MINST 200 INVÅNARE. 223

294 224 TAB. 12 (forts.). TÄTORTER MED MINST 200 INVÅNARE.

295 TAB. 12 (forts.). TÄTORTER MED MINST 200 INVÅNARE. 225

296 226 TAB. 12 (forts.). TÄTORTER MED MINST 200 INVÅNARE.

297 TAB. 12 (forts.). TÄTORTER MED MINST 200 INVÅNARE. 227

298 228 TAB. 12 (forts.). TÄTORTER MED MINST 200 INVÅNARE.

299 TAB. 12 (forts.). TÄTORTER MED MINST 200 INVÅNARE ) Del av tätorten Skutskär m. Upplandsbodarne o. Härnäs se Uppsala län.

300 230 TAB. 12 (forts.). TÄTORTER MED MINST 200 INVÅNARE.

301 TAB. 12 (forts.). TÄTORTER MED MINST 200 INVÅNARE, 231

302 232 TAB. 12 (forts.). TÄTORTER MED MINST 200 INVÅNARE.

303 TAB. 12 (forts.). TÄTORTER MED MINST 200 INVÅNARE. 233

304 234 TAB. 12 (forts.). TÄTORTER MED MINST 200 INVÅNARE.

305 TAB. 12 (forts.). TÄTORTER MED MINST 200 INVÅNARE. 235

306 236 TAB. 12 (forts.). TÄTORTER MED MINST 200 INVÅNARE.

307 TAB. 12 (forts.). TÄTORTER MED MINST 200 INVÅNARE. 237 ') Del av tätorten Slagnäs se Västerbottens län.

308 238 TAB. 12 (forts.). TÄTORTER MED MINST 200 INVÅNARE.

309 TAB. 12 (forts.). TÄTORTER MED MINST 200 INVÅNARE. 239

310 Tab. 13. Folkmängd efter kön och civilstånd inom tätbebyggelse resp. glesbebyggelse, länsvis, den 31 december 1950 enligt indelningen den 1 januari

311 241

312 TAB. 13 (forts.) FOLKMÄNGD EFTER KÖN OCH CIVILSTÅND INOM TÄTBEBYGGELSE RESP. GLESBEBYGGELSE, LÄNSVIS, DEN 31 DECEMBER 1950 ENLIGT INDELNINGEN DEN 1 JANUARI

313 243

314 Tab. 14. Landareal, folkmängd efter kön och civilstånd samt folkmängdstäthet inom naturliga jordbruksområden och större produktionsområden den 31 december 1950 enligt indelningen den 1 januari Beträffande indelningen i naturliga jordbruksområden hänvisas till berättelsen Jordbruksräkningen år 1944 (tab. 1 och 16). Antalet invånare på km' land angives i hela tal (med avrundning nedåt) utom i de fall, då folkmängdstätheten understiger 5 invånare på km 2 land, varvid en decimal angives. 244

315 245

316 TAB. 14 (forts.). LANDAREAL OCH FOLKMÄNGD INOM NATURLIGA JORDBRUKSOMRÅDEN OCH STÖRRE PRODUKTIGNSOMRÅDEN. 246

317 Tab. 15. Större öars areal, folkmängd och folkmängdstäthet den 31 december ) 247

318 248 TAB. 15 (forts.). STÖRRE ÖARS AREAL OCH FOLKMÄNGD.

319 TAB. 15 (forts.). STÖRRE ÖARS AREAL, OCH FOLKMÄNGD. 249 Aiimärkniiigrar. x ) Här äro upptagna endast sådana öar, som oberäknat tillhörande småöar ha en areal av minst 10 km 2. 2 ) I öarnas totalareal samt kommun- och folkmängdsområde ingå även kringliggande till ön eller kommunen hörande småöar, varjämte å öarna befintliga insjöar äro i arealen inräknade. 3 ) Folkmängdstätheten är här beräknad efter hela området, således utan avdrag för insjöar, och angives i hela tal (med avrundning nedåt) utom i de fall, då folkmängdstätheten understiger 5 invånare på km 2, varvid en decimal angives. 4 ) Med huvudön menas här den i kol. 1 namngivna ön eller öarna. 4) Därav Bergön km 2. 6) Därav Norra Ulvön och Södra Ulvön 6-64 km 2. ') Därav Blidö km 2 och Yxlan km2. 8 ) Därav Värmdö km 2, Ingarö km 2, Fågelbrolandot km 2 och Djurö-Vindö km 2. ) Fårö och Gotska Sandön ej inräknade. 10 ) Göta och Nordre älvars areal ej inräknad. u ) Därav Skaftö km ) Därav Bromö km 2.

320 Tab. 16. Befolkningstyngdpunkten den 31 december ) och dennas förskjutning under åren l ) Enligt indelningen den 1 januari ) Avståndet är angivet med -f norr och med söder om 59 nordlig bredd. 3 ) Avståndet är angivet med + öster och med väster om 15 östlig längd (räknat från Greenwich).

321 251 Register. Registret upptar i tabellerna forekommande namn jämte sidnummer i två kolumner, av vilka den företa avsor tabellerna 1 och 2, don andra övriga tabeller. Kommun och församling med samma namn ha i regel förta på gemensam rad (k. o. f.), ävon då församlingen utgör endast del av kommunen. Om tätort består av flera delar, är varje dels namn upptaget (tätortsdel), däremot ej tätortens hela namn. Ett namn åtföljes alltid av länsuppgift utom i fråga om kontrakt, beträffande vilka uppgift lämnas om stift. Länsnamnen ha förkortats, t. ex. ör. = Örebro län, Vb. = Västerbottens län. Andra förkortningar äro: f. -= församling, k. = kommun, kbfd. = kyrkobokföringsdistrikt, ktr. = kontrakt, köp. = köping, landsfd. landsfiskalsdistrikt, lf. = landsförsamling, lk. landskommun, m:e = municipalsamhälle, omr. = område, skd. skoldistrikt, stf. = stadsförsamling, t:g = tingslag; kfb., brffb., ffb., pfb. och pdfb. avse kommunalförbund (tab. 5). Kommuner, församlingar Tab. övr. m. m. 1 o. 2 tab. Abbekås, tätort, Malm 211 Abborrträsk, tätort, Nb '' 238 Abild, f., Hall Acklinga, f., Skar Adak, tätort, Vb i 236 Adakgruvan, tätort, Vb 237 Adolsö, f., Sthlm Adelsö, ö, Sthlm ' 248 Adelöv, f., Jönk Adolf Fredrik, f Stockholms stad Adolfsberg, tätort, ör 223 Agnesberg, tätort, Älvsb 216 Agnesberg, tätortsdel, Sthlm 190 Agnetorp, f Skar Agunnaryd, f., Krön Akebäck, f, Gotl Ala, f Gotl Ala, tätort, Gävl 230 Ala ktr., Uppsala ärkestift 159 Alafors, tätort, Älvsb 216 Alanäs, f., Jämtl Albo o. Järrestads ktr., Lunds stift 173 Alboga, f., Alvsb Albrunna, tätort, Kalm 201 Alby, m:e, Vrnl 108 Alby, tätort, Vrnl 231 Alböke, f., Kalm Ale landsfd., Älvsb 134 Alo-Skövde, f., Älvsb Ale-Vättle fögderi, Älvsb 143 Ale o. Vättle ktr., Göteborgs stift. 176 Alfredshem, tätortsdel, Vrnl 233 Alfshög, f., Hall Alfta, k. o. f., Gävl Alfta, tätort, Gävl 230 Alfta skd., Gävl 186 Algutsboda, k. o. f., Krön Algutsrum, f., Kalm Algutstorp, f., Älvsb Alingsås, lf., Älvsb Alingsås, stad o. stf., Älvsb Alingsås, tätortsdel, Älvsb 217 Alingsås fögderi, Älvsb. 143 Alingsås lf. o. Rödone, k., Älvsb Allbo fögderi, Krön 141 Allbo ktr., Växjö stift 170 Kommuner, församlingar Tab. övr. m. m. ' 1 o. 2 tab. Allerum, f., Malm Allerum, tätortsdel, Malm 210 Allhelgona, f., östg Almby, f., ör Almesåkra, f., Jönk Almo, tätort, Kopp 228 Almundsryd, k. o. f., Krön Almunge, k. o. f., Stblm Almunge, tätort, Sthlm 189 Alnarp, tätort, Malm 210 Alnö, k. o. f., Vrnl Alnön, ö, Vrnl 247 Alseda, k. o. f., Jönk Alseda landsfd., Jönk 130 Alsen, k. o. f., Jämtl i 180 Alsike, f., Sthlm Alsike, tätort, Sthlm Älskog, f., Gotl Alstad, k., Malm 55 Alstad, Fru, f., Malm Alstad, Västra, f., Malm Alster, f., Värml Alster, tätort, Värml 222 Alsterbro, k., Kalm 35 Alsterbro, tätort, Kalm 199 Alsterfors, tätort, Krön 198 Altsarbyn, tätortsdel, Kopp 228 Altuna, f Västm Alunda, f Upps Alunda, tätort, Upps 191 Alva, f., Gotl Alvastra, k., östg j 18 Alvesta, köp. o. f., Krön J Alvesta, tätort, Krön 197 Alvesta landsfd., Krön 131 Alvik, tätort, Kopp 228 Alvik, tätortsdel, Nb 238 Alvik, tätortsdel, Vrnl 232 Ambjörby, tätortsdel, Värml 220 Ambjörnarp, f., Älvsb Amiralitetsf., Blek s j jj 174 Ammerön, ö, Jämtl Amnehärad, k. o. f., Skar Anderslöv, k. o. f., Malm

322 252 ANDERSLÖV ASPERÖ. Kommuner, församlingar Tab. övr. m. m. 1 o. 2 tab. Anderslöv, m:e, Malm 56 Anderslöv, tätort, Malm 208 Anderstorp, k. o. f., Jönk Andorstorp, m:e, Jönk 25 Anderstorp, tätortsdel, Jönk 195 Anderstorps pd., kfb., Jönk 147 Andrarum, f., Krist Aneboda, f., Krön Aneby, m:e, Jönk 24 Aneby, tätort, Jönk 195 Aneby landsfd., Jönk 130 Aneby pd., kfb., Jönk 147 Angå, f., Gotl Ångarn, f., Sthlm Angelstad, f., Krön Angerdshestra, f., Jönk Angered, k. o. f., Älvsb Ankarsrum, tätort, Kalm 198 Ankarsvik, tätortsdel, Vrnl 232 Anna, S:t, f., östg Anneberg, Smålands, tätort, Jönk. 194 Annedal, f., Göteb Annefors, f. d. kapellag, Gävl 105, Annelund, tätort, Älvsb 217 Annelöv, f., Malm Annelövs kyrkby, tätort, Malm Annelövs stationssamhälle, tätort, Malm 210 Annerstad, k. o. f., Krön Annestorp, tätort, Hall i 213 Antnäs, tätort, Nb j 238 Anundsjö, k. o. f., Vrnl Anundsjö, kbfd., Vrnl, 109 Anundsjö landsfd., Vrnl i Aplared, tätort, Älvsb 218 Appuna, f., Östg Araslöv, k., Krist i 47 Arboga, kbfd., Väntm 97 Arboga, lf Västm Arboga, stad o. stf., Västm Arboga, tätort, Västm, 225 Arboga ktr., Västerås stift i 168 Arboga landsfd., Västm i 136 Arbrå, k. o. f., Gävl I Arbrå, m:e, Gävl 105 Arbrå, tätort, Gävl 230 Arbrå landsfd., Gävl I 137 Arby, f., Kalm i Ardala, k., Skar i 79 Ardre, f., Gotl i Arholma, Björkö-, f., Sthlm i Arild, m:e, Malm 52 Arild, tätort, Malm! 209 Arjeplog, k. o. f., Nb Arjeplog, kbfd., Nb! 120 Arjeplog, tätort, Nb 237 Arjeplogs landsfd., Nb 139 Arkelstorp, tätort, Krist 206 Arlöv, m:e, Malm ; 54 Arlöv, tätort, Malm i 208 Arnäs, k. o. f., Vrnl j Arnäs landsfd., Vrnl i 138 Kommuner, församlingar I Tab. i övr. m. m. il o. 2 tab. Arnäs landsfd:s kfb., Vrnl 149 Arrie, f., Malm Arrie, tätort, Malm 211 Arvet, tätort, Kopp 229 Arvidsjaur, k. o. f., Nb Arvidsjaur, kbfd., Nb 120 Arvidsjaur, m:e, Nb 120 Arvidsjaur, tätort, Nb 237 Arvidsjaurs fögderi, Nb 146 Arvidsjaurs landsfd., Nb 139 Arvidsjaurs o. Arjeplogs t:g, Nb Arvika, stad, Värml 89 Arvika, tätort, Värml 221 Arvika landsfd., Värml 136 Arvika västra, f., Värml Arvika östra, f., Värml Aröd, Västra, tätortsde], Göteb Aröd, östra, tätortsdel, Göteb 214 Asa, f., Krön Asarum, k. o. f., Blek Asarum, tätort, Blek 201 Asby, f., Östg Asige, f., Hall Ask, f., Malm Ask, f., östg Aska, k., östg 18 Aska ktr., Linköpings stift 161 Aska, Dals o. Bobergs domsaga, östg 18 Aska o. Östgöta-Dals k:rs pfb., östg. 147 Askeby, f., östg Askeby, k., Östg 19 Asker, k. o. f., Ör < ^n 166 Askers ktr., Strängnäs stift 166 Askers o. Stora Mellösa kfb., ör... I 148 Askersund, lf., ör Askersund, stad o. stf., ör, Askersund, tätort, ör ' 223 Askersunds landsfd., ör : 136 Askeryd, f., Jönk Askesta, tätort, Gävl 231 Askim, k. o. f., Göteb Askim, tätort, Göteb 213 Askims, Hisings o. Sävedals domsaga, Göteb ' 64 Asklanda, f., Älvsb Askome, f., Hall Askum, f., Göteb Asko, Stora, ö, Kalm 247 Asmundtorp, f., Malm Asmundtorp, tätort, Malm 207 Asmundtorp, östra, tätortsdel, Malm 209 Aspa, tätortsdel, Söd ' 193 Aspeboda, f., Kopp Aspelands ktr, Linköpings stift... i 162 Aspelands o. Handbörds domsaga, Kalm.. 35 Aspenäs, tätort, Älvsb 216 Asperö, m:e, Göteb 64 Asperö, tätort, Göteb ; 214

323 ASPVEDEN BERGSÅKER. 253 Kommuner, församlingar Tab. övr. m. m. 1 o. 2 tab. Aspveden, k., östg 21 Aspås, f., Jämtl Aspö, f Blek Aspö, f., Söd Aspö, k. o. f Söd 124 Aspö, del av ö, Söd 248 Atlingbo, f., Gotl Attmar, k. o. f., Vrnl Augerum, f., Blek Augerum, k. o. f., Blek 125 Augustendal, tätortsdel, Sthlm Auktsjaur, tätort, Nb 238 Ausås, k. o. f., Krist Ava, tätort, Gävl 231 Avaheden, tätort, Nb 238 Avan, tätort, Nb 238 Avesta, stad o. f., Kopp Ï 127 ^^ Avesta, tätort, Kopp 227 Avosta fögderi, Kopp 145 Avesta landsfd., Kopp 137 Axberg, k. o...f., ör Axelfors, k., Älvsb 74 Axelfors, Svenljunga-, k:rs hemvårdarinnefb., Älvsb 148 Axelfors, Svenljunga-, ålderdomshemsfb., Älvsb 148 Axvall, m:e, Skar i 79 Axvall, tätort, Skar ; 220 Backa, f., Göteb i Backa, tätort, Kopp 228 Backadalen, tätortsdel, Göteb ' 214 Backaryd, f., Blek ; 42 ; 174 Backaryd, tätort, Blek! 202 Backe, tätort, Vrnl!, 232 Backen, tätortsdel, Jönk 196 Backen, m:e, Vb, 116 Backen, tätortsdel, Vb ' 236 Badelunda, f., Västm Baggetorp, tätort, Söd 193 Baldringo, f., Malm! Balebo, tätortsdel, Kalm! 200 Balingsta, f., Upps Balkåkra, f., Malm Ballingslöv, tätort, Krist 206 Balsby, tätort, Krist 205 Baltak, f., Skar Bankekind, f., östg 20 i 161 Bankokinds o. Skärkinds ktr., Lin-! köpings stift! ] 161 Bankeryd, k. o. f., Jönk! 25 ; 170 Bankeryd, tätort, Jönk i 195 Bara, k. o. f., Malm 54 ; 172 Bara ktr., Lunds stift i 172 Bara landsfd., Malm I 133 Bara, Hörsne m., f., Gotl \ Barkarby, tätort, Sthlm 188 Barkarö, Kungs-, f., Västm Barkarö, Västerås-, f., Västm Kommuner, församlingar Tab. övr. m. m. 1 o. 2 tab. i Barkeryd, f., Jönk Barkåkra, k. o. f., Krist Barlingbo, f., Gotl Barnarp, f., Jönk Barne ktr., Skara stift j 163 Barne-Åsaka, f., Skar Barsebäck, f., Malm Barva, f Söd 14! 166 Baskemölla, m:e, Krist 125 j Baskemölla, tätort, Krist i 207 Bastuträsk, kbfd., Vb 117 Bastuträsk, m:e, Vb 117 j Bastuträsk, tätort, Vb j 236 Beateberg, f., Skar 82 i 164 Beddinge, Lilla, f., Malm 55 ; 172 Beddinge läge, tätort, Malm j 211 Bellö, f., Jönk Benestad, f., Krist 45 j 178 Benestad, tätort, Krön 198 Bengtsfors, köp., Älvsb 1 I9fi! Bengtsfors, tätort, Älvsb.' 215 Bengtsfors landsfd., Älvsb ' 134 Bengtsheden, tätort, Kopp 227 Berg, k. o. f., Jämtl j ^ j 180 Berg, f., Krön 31 i 170 Berg, f., Skar 82 i 164 Berg, f., Västm 95 : 168 Berg, tätort (i Vreta kloster), Östg. ; 194 Berg, tätort (i Åtvidaberg), Östg Bergs landsfd., Jämtl j 138 Bergs t:g, Jämtl 113 I Berga, tätort, Kalm 198 Berga, k. o. f., Krön 32 i 170 Berga, f., Skar ; Berga, tätortsdel, Söd i 192 Berga villastad, tätort, Kalm. 199 Bergby, tätort, Gävl :, 229 Berget, Gamla, tätort, Kopp, 229 Berghom, f., Älvsb 73 I 176 Bergkvara, m:e, Kalm 36 i Bergkvara, tätort, Kalm i, 199 Bergnäs, Södra, kbfd., Nb ; 120! Bergnäset, tätort, Nb \ 237 Bergsbrunna, tätort, Upps i 191 Bergsbyn, tätortsdel, Vb ; ; 236 Bergshammar, f., Söd : 13 j 166 Bergshamra, tätort (i Solna), Sthlm! 189 Bergshamra, tätort (i Länna), Sthlm ; 189 Bergsholmen, tätortsdol, Vb i i 236 Bergsjö, k. o. i., Gävl 105 \ 159 Bergsjö, tätort, Gävl i, 230 Bergsjö landsfd., Gävl 137 Bergslagen, Norra, prod.-omr <, 245 Bergslagen, Södra, prod.-omr : 245 Bergslags ktr., Linköpings stift... i i 161 Bergsnäs, tätort, Krön ; ' 198 Bergstena, f., Älvsb 72 i 164 Bergsviken, tätort, Nb i 237 Bergsviken, tätortsdel, Värml \ i 222 Bergsåker, tätort, Vrnl I 233

324 254 BERGUM BLIDÖ. Kommuner, församlingar Tab. övr. m. m. 1 o. 2 tab.,. Bergum, f., Alvab I 71 I 176 Bergunda, k. o. f., Krön Bergvik, f., Gävl Bergvik, tätort, Gävl I 230 Bergön, del av ö, Nb 247 Berthåga, tätort, Upps 191 Bestorp, tätort, östg, 194 Bettna, k. o. f., Söd 14 ] 166 Bettna, tätort, Söd 192 Betåsen, tätort, Vrnl 232 Bie, tätort, Söd 193 Billeberga, f., Malm Billeberga, k. o. f., Malm 126 Billeberga, tätort, Malm 207 Billesholm, k., Malm 52 Billesholm, tätort, Malm J 207 Billinge, f., Malm Billinge, tätort, Malm 210 Billings ktr., Skara stift 164 Billingsfors, tätort, Älvsb i 215 Billsta, tätort, Vrnl 233 Bingsjö-Dådran, f., Kopp Binneberg, k. o. f., Skar Biskopskulla, f., Upps 9 i 158 Bispberg, tätort, Kopp 229 Bispfors, tätort, Jämtl i 234 Bispgården, tätort, Jämtl j 234 Bispgårdens landsfd., Jämtl i 138 Bitterna, f., Skar Biurbäck, f., Skar! Bjurholm, k. o. f., Vb Bjurholm, m:e, Vb 116 Bjurholm, tätort, Vb 235 Bjurholms landsfd., Vb j 139 Bjursås, k. o. f., Kopp 101 : 168 Bjursås, tätort, Kopp. 226 Bjurtjärn, f., Värml Bjurum, f., Skar 81 i 163 Bjuråker, k. o.., Gävl 105 ' 159 f 52 i Bjuv, köp. o. f., Malm < ^g j 1?3 Bjuv, tätortsdel, Malm 207 Bjälbo, f., Östg Bjällerup, f., Malm 54, 172 Bjärby, tätortsdel, Kalm 200 Bjärby, f., Skar Bjäre, Västra, k., Krist 49 j Bjäre ktr., Lunds stift ; 173 Bjäresjö, f., Malm 66 i 172 Bjäret, tätortsdel, Malm 211 Bjärka, f Skar 81 j 163 Bjärke, k., Älvsb 71 Bjärke, Flundre-, landsfd., Älvsb.. I 134 Bjärnum, k., Krist 47 Bjärnum, m:e, Krist 47 ; Bjärnum, tätort, Krist j 204 Bjärnums landsfd., Krist I 132 Bjärred, tätort, Malm I! 208 Bjärshög, f., Malm j 54 i 172 Bjärsjölagård, k., Malm i 57 I Bjärsjölagård, tätort, Malm! i 211 Bjärtrå, k. o. f., Vrnl j 108 j 180 Kommuner, församlingar Tab. Övr. m. m. 1 o. 21 tab. Bjärtrå landsfd., Vrnl 138 Bjärtrå pd:s kfb., Vrnl 149 Bjästa, tätort, Vrnl i : 232 Björbo, tätort, Kopp j j 228 Björka, i.. Malm i Björke, f Gotl I 39! 183 Björke, tätort, Gävl, 231 Björke, Norra, f., Älvsb ; Björke, Södra, f., Älvsb i Björkeberg, f., östg j Björkenäs, tätortsdel, Blek 202 Björketorp, k. o. f., Älvsb \{\lt 176 Björketorp, tätort, Älvsb 218 Björkfors, tätort, östg. i -i 194 Björkliden, tätortsdel, Älvsb! J 217 Björklinge, k. o. f., Upps Björknäs, tätortsdel, Sthlm, 188 Björksele, kbfd., Vb ; 117 Björksele, tätort, Vb : 237 Björksta, f., Västm Björkvik, k. o. f., Söd, Björkås, tätortsdel, Kopp i 226 Björkö, k. o. f., Jönk 27 j 171 Björkö, tätort, Göteb j 213 Björkö, del av ö, Sthlm j i 247 Björkö-Arholma, f., Sthlm j 3! 158 Björköby, tätort, Jönk! 196 Björlanda, f., Göteb 64 i 176 Björna, k. o. f., Vrnl 109! 180 Björna, tätort, Vrnl! 233 Björna landsfd., Vrnl i 138 Björneborg, m:e, Värml! 86 I Björneborg, tätort, Värml ] 220 Björnekulla, f., Krist 48 t 173 Björneröd, tätortsdel, Göteb ] 214 Björneröd o. Kroken, m:e, Göteb Björnhovda, tätortsdel, Kalm 199 Björnlunda, f., Söd j Björnlunda, tätort, Söd t 192 Björskog, f., Västm Björsäter, f., Skar Björsäter, k. o. f., östg Björsäter, tätort, östg 194 Blaoksta, f., Söd 14 j 166 Blackstad, i., Kalm Bladåker, f Sthlm 3! 158 Blankaholm, tätort, Kalm I 199 Blattnicksele, tätort, Vb 237 Eleket, m:e, Göteb 65 - Bleket, tätort, Göteb i 214 Blekinge, landskap I 153 Blekinge län 42 I \,^o Blekinge läns hush.-omr j 152 Blekinge läns landstingsomr j 151 Blentarp, k. o. f., Malm I 56 i 172 Blia, tätort, Värml ( j 221 Blidsberg, f., Älvsb 75 I 164 Blidsberg, tätort, Älvsb 218 Blidö, k. o. f., Sthlm Blidö, del av ö, Sthlm I 247

325 BLIKSTORP BOSARP. 255 Kommuner, församlingar j Tab. övr. m. m. 1 o. 2 tab. Blikstorp, tätort, Skar 220 Blombacka, tätort, Värml 221 Blomskog, f., Värml Blomstermåla, tätort, Kalm 199 BJyberg, tätort, Kopp 229 Blåsmark, tätort, Nb 238 Blåsut, tätort, Älvsb 216 Blåvik, f., östg Blädinge, f., Krön Bläsebo, tätortsdel, Älvsb 217 Blötberget, tätort, Kopp 226 Bo, f., ör Bo, k. o. f., ör 127 Boalt, tätort, Krist 206 Boberg, k., östg 18 Bockara, tätort, Kalm 200 Boda, k. o. f., Kopp Boda, tätort (i Svärdsjö), Kopp.., 227 Boda, tätort (i Boda), Kopp 228 Boda, f., Värml Boda glasbruk, tätort, Krön 198 Bodafors, kbfd., Jönk 26 Bodafors, köp., Jönk 26 Bodafors, tätort, Jönk 195 Bodafors landsfd., Jönk 130 Bodarne, Västra, tätort, Älvsb Bodarp, f., Malm Boden, stad, Nb 122 Boden, tätort, Nb 238 Bodens fögderi, Nb 146 Bodsjö, f., Jämtl I Bodsvedjan, tätort, Nb i 238 Bodum, f., Vrnl Boge, f., Gotl Bogen, f., Värml ; 88 i 178 Boglösa, f Upps 9! 159 Bogsta, f., Söd... 13, 166 Bohus, tätort, Älvsb. 216 Bohuslän, landskap Bohus län, Göteborgs o 64 \oan Bohus läns, Göteborgs o., hush.-omr Bohus läns, Göteborgs o., landstings- I omr 151 Bokenäs, f., Göteb Boliden, tätort, Vb ' 235 Bollebygd, k. o. f Älvsb ' j Jjj, 176 Bollebygd, tätortsdol, Älvsb j, 216 Bollebygds landsfd., Älvsb, 134 Bollebygds pd:s kfb., Älvsb, 148 Bollerup, f., Krist, Bollnäs, f., Gävl { jug 159 Bollnäs, lk., Gävl j 104 i Bollnäs, stad, Gävl \ 106 I Bollnäs, tätortsdol, Gävl ; i 230 Bollnäs domsaga, Gävl Bollnäs fögderi, Gävl ' : 145 Bollnäs landsfd., Gävl i, 137 Bollstabruk, tätort, Vrnl I : 232 Bollstanäs, tätort, Sthlm Kommuner, församlingar Tab. j Övr. m. m. 1 o. 2 tab. i Bolmen, tätort, Krön 198 Bolmsö, f Jönk ; Bolmsö, ö, Jönk j 248 Bolshög, f., Krist Bolstad, k. o. f., Älvsb Bolstads, Melleruds-, ffb., Älvsb Bolum, f., Skar Bomhus, tätort, Gävl 230 Bonderup, f., Malm Bondsjö, tätort, Vrnl 233 Bondstorp, f., Jönk ' Bonas, tätort, Kopp : 229 Bonäset, tätort, Vrnl 232 Boo, k. o. f., Sthlm 4 j 184 Boo, tätortsdel, Sthlm 188 Bor, k., Jönk 26 Bor, tätort, Jönk 195 Borensberg, k., östg 18 Borensberg, tätort, östg I 193 Borensbergs landsfd., Östg 129 Borg, f., östg Borgeby, f., Malm ; Borggård, tätort, östg Borghamn, tätort, östg 193 Borgholm, stad o. f., Kalm Borgholm, tätort, Kalm i 199 Borgholms landsfd., Kalm 131 Borgsjö, tätort, Jämtl 234 Borgsjö, f., Vrnl, Borgsjö, k., Vrnl ' 108 Borgsjö, kbfd., Vrnl 108 Borgsjö landsfd., Vrnl, 138 Borgstena, f., Älvsb Borgstona, tätort, Älvsb, 217 Borgunda, f., Skar j 81, 163 Borgvattnet, f., Jämtl 112, 180 Borgvattnot, k. o. i., Jämtl 127 Borgvik, f., Värml Borgåsund, tätort, Västm ', 225 Borgärdet, tätort, Kopp \ ' 226 Borlunda, f., Malm Borlunda, k. o. f., Malm 126 Borlänge, stad o. kbfd., Kopp Borlänge, tätortsdel, Kopp 227 Borlänge fögderi, Kopp i Borlänge landsfd., Kopp ; 137 Borlänge, Stora Tuna-, kfb., Kopp. I 148 Born, tätortsdel, Kopp ] 227 Bom, östra, tätortsdel, Kopp : 228 Borrby, k. o. f., Krist Borrby, m:e, Krist 45 Borrby, tätort, Krist, 203 Borrie, f., Malm, Borstahusen, tätort, Malm 209 Borsökna, tätortsdel, Söd 192 Borås, stad, Älvsb 75 Borås, tätort, Älvsb : 217 Borås domsaga, Älvsb 72 Borås fögderi, Älvsb 143 Borås Caroli, f Älvsb : Borås Gustav Adolf, f., Älvsb, Bosarp, k. o. t'., Malm

326 256 BOSEBO BUNKEFLO. Kommuner, församlingar Tab. övr. m. m. 1 o. 2 tab. Bosebo, f., Jönk Bosjökloster, f Malm 67 I 172 Bosta, tätortsdel, Gävl j 231 Botered, tätort, Älvsb ; I 218 Boteâ, k. o. f., Vrnl 109 J 180 Botilsäter, f., Värml Botkyrka, k., f. o. kbfd., Sthlm.. ; 5 i 184 Botkyrka o. Grödinge k:rs samt i j Tumba m:es brffb., Sthlm \ 147 Bottna, f., Göteb Bottnaryd, f., Jönk i 25 ' 164 Bottnaryd, tätort, Jönk I 196 Bovallstrand, m:e, Göteb I 66 : Bovallstrand, tätort, Göteb! 214 Boxholm, köp., östg j 19! Boxholm, tätort, östg!! 193 Brandstad, f., Malm 57! 172 Brandstorp, f., Skar Brantevik, m:e, Krist 125 \ Brantevik, tätort, Krist ' ' 205 Brastad, f., Göteb 66 ; 176 Brastad, tätort, Göteb, j 215 Brattberget, tätort, Västm ' i 225 Brattfors, f., Värml i 86 j 178 Brattheden, tätortsdel, Västm! 224 Braås, k., Krön j 30 i Braås, tätort, Krön 197 Breared, f., Hall Bred, f., Upps! Bredared, f., Älvsb! Bredaryd, k. o. f., Jönk Bredaryd, tätort, Jönk 195 Bredby, m:e, Vrnl 109 Bredbyn, tätort, Vrnl Bredostad, k. o. f., Jönk 24 j 162 Bredgård, tätortsdel, Jämtl i 234 Bredsjö, tätort, Or t 224 Bredsäter, f., Skar Bredsätra, f., Kalm 36 i 171 Bredviken, tätort, Nb 239 Breven, tätort, ör 223 Brevik, f., Skar Brevik, tätortsdel, Sthlm 189 Bringetofta, f., Jönk Brismene, f., Skar Bro, f., Gotl Bro, f., Göteb Bro, tätortsdel, Kopp 227 Bro, f., Upps Bro, tätort, Upps 190 Bro, f., Värml Bro o. Låssa, k., Upps 124 Bro, Boslags-, f., Sthlm Bro, Upplands-, k., Upps 9 Broakulla, tätortsdel, Krön 197 Broaryd, tätort, Jönk 196 Broby, k., Krist 47 i Broby, m;e, Krist 47 j Broby, tätortsdel, Krist i 203 Broby, f., Skar Broby landsfd., Krist i 132 Broby, Västra, f., Krist 48! 173 Kommuner, församlingar Tab. övr. m. m. 1 o. 2 tab. Broby, östra, f., Krist Broddarp, f., Älvsb Broddbo, tätort, Västm 225 Broddetorp, f., Skar Brokind, tätort, östg 194 Bromma, f., Malm Bromma, f., Stockholms stad Bromma, kbfd., Stockholms stad.. 1 Bromölla, köp., Krist 46 Bromölla, tätort, Krist 203 Bromölla landsfd., Krist 132 Brottsta, tätortsdel, Söd 192 Bruksvallarna, tätort, Jänitl 235 Brunflo, k. o. f. ( Jämtl Brunflo, tätort, Jämtl 234 Brunflo landsfd., Jämtl! 138 Brunn, tätort, Älvsb 217 Brunna, tätort, Upps 191 Brunnby, k. o. f., Malm 52! 173 Brunneby, f., östg 18 j 161 Brunnhem, f., Skar Brunnsberg, tätort, Kopp 229 Brunnsvik, tätortsdel, Kopp! 226 Brunskog, k. o. f., Värml 88 j 178 Bruzaholm, tätort, Jönk 194 Bråbygdens o. Finspånga lähs dom- ' saga, östg 20 Brâgarp, f., Malm i Brålanda, k. o. f., Älvsb! Brålanda, m:e, Älvsb I 71 I Brålanda, tätort, Älvsb! 215 Bråttensby, f., Älvsb Bråttensby o. Landa, k., Älvsb Bräoke, k. o. f., Jämtl Bräeke, m:e, Jämtl 112 Bräoke, tätort, Jämtl 234 Bräeke landsfd., Jämtl 138 Bräkno landsfd., Blek 132 Bräkne o. Karlshamns domsaga, Blek I 42 Bräkne-Hoby, k. o. f., Blek ' Bräkne-Hoby, tätort, Blek 201 Brämaregården, kbfd., Göteb 67 Brämhult, k. o. f., Älvsb Brämön, ö, Vrnl 247 Brändön, ö, Nb. 247 Bränna, tätort, Älvsb 217 Brännfors, tätortsdel, Vb 235 Brännkyrka, f., Stockholms stad Brännkyrka, kbfd., Stockholms stad 1 Brännland, tätort, Vb 236 Brömsebro, tätort, Blek. o. Kalm Brönnestad, f., Krist Brösarp, k. o. f., Krist Brösarp, tätort, Krist 205 Brösarps landsfd., Krist 132 Brötjärna, tätort, Kopp 228 Bua, tätort, Hall 212 Bullaren, k., Göteb 67 Bulltofta, tätort, Malm 211 Bunge, f., Gotl Bunkeflo, k. o. f., Malm

327 BUNKEFLO STRAND DALHEM. 257 Kommuner, församlingar Tab. övr. m. m. 1 o. 2 tab. Bunkeflo strand, tätort, Malm.... i 208 Bureå, k. o. f., Vb ; Bureå, m:e, Vb, 117 Bureå, tätort, Vb, 235 Burgsvik, tätort, Gotl 201 Burlöv, k. o. f., Malm Burlövs pd:s kfb., Malm 148 Bura, f., Gotl Burseryd, k. o. f., Jönk Burseryd, Smålands, tätort, Jönk Burträsk, k. o. f., Vb Burträsk, m:e, Vb 117 Burträsk, tätort, Vb 235 Burträsks fögderi, Vb 146 Burträsks landsfd., Vb 139 Buskhyttan, tätort, Söd 192 Butbro, tätort, östg 194 Buttle, f., Gotl By, k. o. f., Kopp By, kbfd., Kopp 99 Byarum, f., Jönk Bygdeå, k. o. f., Vb Bygdoå, kbfd., Vb 116 Bygdeå, tätort, Vb 236 Bygdeå landsfd., Vb 139 Bygdsiljum, tätort, Vb 235 Byn, tätortsdel, Gäv] 231 Byske, k. o. f., Vb Byske, m:e, Vb 117 Byske, tätort, Vb i 235 Byske landsfd., Vb i i 139 Byske skd., Vb! 186 Byxelkrok, tätortsdel, Kalm i 200 Bålsta, tätort, Upps 190 Bangbro, tätort, Ör Båraryd, numera Gislaved, f., Jönk., 25 Bårslöv, f., Malm i 52! 173 Båstad, köp. o. f., Krist Båstad, tätort, Krist I i 204 Båstads landsfd., Krist. 132 Båtskärsnäs, tätort, Nb! 237 Bäek, tätortsdel, Kopp [ : 228 Bäck, f., Skar j 82 i 164 Bäekaby, k. o. f., Jönk \ 26 I 170 Bäoke, f., Älvsb Bäckebo, f., Kalm i Bäokebo, tätortsdel, Kalm i i 200 Bäckedalen, tätortsdel, Göteb 214 Bäekefors, k., Älvsb : 70! Bäckefors, tätort, Älvsb i! 217 Bäckehagen, tätort, Kopp j, 227 Bäckeström, tätortsdel, Kalm I! 200 Bäckevik, tätortsdel, Göteb i : 213 Bäckevik, Gravarno o., m:e, Göteb. j 66 j Bäokhammar, tätort, A T ärml '.! 221 Bäckseda, f., Jönk ; 27 i 171 Bäokseda, tätort, Jönk : i 196 Bäl, f., Gotl, 39 i 183 Bälaryd, f., Jönk Bälganet, tätort, Blek \ i 202 Bälinge, f., Söd I 13 I 166 Bälinge, k. o. f., Upps 10 I 159 Kommuner, församlingar i Tab. 1 övr. m. m. 1 o. 2 tab. Bälinge, f., Älvsb 72, 164 Bälinge, Hagunda-, pfb., Upps \ 147 Bällefors, f Skar 82 I 164 Bällskär, tätortsdel, Göteb ; 214 Bällsta, tätortsdel, Sthlm 188 Barbo, f., Söd I Bäreberg, f., Skar I Bärfendal, f., Göteb. i Bäsna, tätort, Kopp I 228 Boda, f., Kalm 36, 171 Böja, f., Skar Böksholm, tätort, Krön. i 197 Böle, tätortsdel, Vb 236 Böne, f., Älvsb 75, 164 Börje, f., Upps Börringe, f., Malm Börrum, f., östg Börstig, f., Skar Börstil, f., Sthlm 3 ; 158 Bösarp, f., Malm Bösarp, Hassle-, f., Malm 56 i 172 Böste, tätort, Malm i 211 Caroli, f., Älvsb Cementstaden, tätort, Västm, 225 Charlottenberg, m:e, Värml 88 ; Charlottenberg, tätort, Värml 221 Charlottenbergs landsfd., Värml... ; 136 Daga, k., Söd 13 Daga ktr., Strängnäs stift : : 166 Daga landsfd., Söd ; ; 129 Daga-Gnesta pfb., Söd i 147 Daglöstäkten, tätortsdol, Kopp.... j 226 Dagsberg, f., östg Dagstorp, f., Malm Dags&s, f Hall Dal, f., Vrnl Dal, Östgöta-, k., östg 18 Dala, f., Skar Dala-Husby, tätort, Kopp 227 Dala-Järna, tätort, Kopp j! 226 Dalarna, landskap \ 153 Dalarna, östra, -Gästrikland, prod.- : i omr j 246 Dalarö, k. o. f., Sthlm j 6 j 184 Dalarö, m:e, Sthlm 124 I Dalarö, tätort, Sthlm i 18S Dalby, k. o. f., Malm '< Dalby, m:e, Malm ;,54 Dalby, tätort, Malm : 208 Dalby, f., Upps Dalby, f., Värml Dalby landsfd., Malm 133 Dalby, Finnskoga-, k., Värml 86 Dalbyn, tätort, Kopp 229 Dalen, tätortsdel, Göteb 214 Dalevattnets kfb., Göteb 148 Dalfors, tätort, Kopp j 229 Dalhem, k. o. f., Gotl i

328 258 DALHEM ED, DALS-. Kommuner, församlingar I Tab. i övr. m. m. 1 o. 2 tab. Dalhem, f., Kalm 34 i 161 Dalkarlsberg, tätort, ör j 224 Dalköpinge, f., Malm 55 I 172 Dals, Norra, ktr., Karlstads stift.. i 178 Dals, Södra, ktr., Karlstads stift.. \ 178 Dals, Västra, ktr., Karlstads stift. j 179 Dals o. Lysings ktr., Linköpings stift I 161 Dals-Ed, k. o. f., Älvsb. 70 I 178 Dals-Eds landsfd., Älvsb I 134 Dals Långed, tätort, Älvsb Dals Rostock, tätort, Älvsb : 215 Dalsberg, tätort, Hall! 212 Dalsjöfors, tätort, Älvsb 216 Dalskog, f., Älvsb 70, 178 Dalskog, tätort, Älvsb I 217 Dalsland, landskap -I 153 Dalstorp, k. o. f., Älvsb 74 I 177 Dalsäng, tätortsdel, Gävl I 230 Dalum, f., Älvsb 75 j 164 Dalum, tätort, Älvsb! 218 Dammsvedjan, tätort, Älvsb 218 Danderyd, f., Sthlm 6! 184 Danderyd, köp., Sthlm 4 Danderyd, tätortsdel, Sthlm i 189 Danderyds fögderi, Sthlm! 140 Danderyds landsfd., Sthlm I 128 Danderyds o. Stocksunds läroverksfb., Sthlm ; 147 Danmark, f., Upps 10 i 158 Dannemora, k. o. f., Upps Dannemora, tätort, Upps 191 Dannike, f., Älvsb Dannike, tätort, Älvsb i 218 Dannäs, f., Jönk Daretorp, f., Skar > HO 163 Degeberga, k. o. f., Krist Degeberga, tätort, Krist! 203 Degerbyh, tätort, Vb, 236 Degerfors, k. o. f., Vb! Degerfors, kbfd., Vb 116 Degerfors, tätortsdel, Vb 235 Degerfors, köp. o. f., Ör 92! 178 Degerfors, tätort, ör!! 222 Degerfors landsfd., Vb I 139 Degerhamn, tätortsdel, Kalm ' 199 Degerängen, tätort, Nb ; 238 Deje, m:e, Värml ' 87 I Deje, tätort, Värml j 221 Delarv, tätort, Krön 198 Delsbo, k. o. f., Gävl Delsbo landsfd., Gävl 137 Dennewitz, tätort, Nb i 239 Dihult, tätort, Krön i 198 Dikanäs, kbfd., Vb 118 \ Dikanäs, tätort, Vb 237 Dikanäs landsfd., Vb 139 Dillnäs, Gåsinge-, f., Söd Dimbo, f., Skar Dimbo, k., Skar 80 I Dingle, tätort, Göteb 215 Dingtuna, k. o. f., Västm Diö, tätort, Krön 197 ; Kommuner, församlingar I Tab. övr. m. m. 1 o. 2 tab. Djuped, tätort, Gävl 231 Djura, f., Kopp Djura, tätort, Kopp I 228 Djurmo, tätortsdel, Kopp i 228 Djurröd, f., Krist I Djursdala, f., Kalm j Djursholm, stad, Sthlm [ 6 Djursholm, tätortsdel, Sthlm 189 Djurö, k. o. f., Sthlm j Djurö-Vindö, del av ö, Sthlm ; 247 Dooksta, tätort, Vrnl i 233 Domkyrkof., Göteb i Domkyrkof., Malm I Domprosteriet o. Vaksala ktr., Upp-, sala ärkestift i 158 Domprosteriet, Göteborgs stift... i I 176 Domprosteriet, Härnösands stift.. l 180 Domprosteriet, Linköpings stift Domprosteriet, Skara stift i 163 Domprosteriet, Stockholms stift...! I 184 Domprosteriet, Strängnäs stift.... ; i 166 Domprosteriet, Västerås stift i I 168 Domsjö, tätortsdel, Vrnl! 233 Domsten, tätort, Malm ' 210 Donsö, m:e, Göteb 64 Donsö, tätort, Göteb 213 Dorotea, k. o. f., Vb Dorotea, m:e, Vb i 118 I Dorotea, tätort, Vb! I 236 Dorotea landsfd., Vb I I 139 Dorotea skd., Vb ' j 186 Dottevik, tätort, Värml : 222 Dragsmark, f., Göteb 66 i 176 Drev, f., Krön ' 30 i 170 Drothem, f., östg 21 ] 161 Drottningholm, tätort, Sthlm i 390 Drottningskär, tätort, Blek I 202 Drängsored, f., Hall Drängsmark, tätort, Vb 235 Dunker, f., Söd > Duved, tätort, Jämtl : 235 Dynas, tätortsdel, Vrnl ' 232 Dyrön, Stora, m:e, Göteb i 65 I Dyrön, Stora, tätort, Göteb i 214 Dåderö, del av ö, Sthlm ' I 247 Dådran, Bingsjö-, f., Kopp 101 i 168 Dädesjö, f., Krön 30 i 170 Dädesjö, k. o. f., Krön 125! Dänningelanda, f., Krön! Döderhult, k. o. f., Kalm! Döderhult, kbfd., Kalm i 35 Dörarp, f., Krön ' Dörby, k. o. f., Kalm I Dösjebro, k., Malm i 53 Dösjebro, tätort, Malm 210 Ed, f., Sthlm! Ed, k. o. f., Värml I Ed, f., Vrnl 109 I 180 Ed, m:e, Älvsb 70 l Ed, tätortsdel, Älvsb l 215 Ed, Dals-, k. o. f., Älvsb ;

329 EDS ESKILSMINNE. 259 Kommuner, församlingar Tab. övr. m. m. 1 o. 2 tab. Eds, Dals-, landsfd., Älvsb i 134 Eds, Nor-, kommuners pdfb., Värml. i 148 Ed, Tjust-, k., Kalm i 34 Ed, Västra, f., Kalm ; Ed, östra, f., Kalm Ed, Östra, k. o. f., Kalm 126 Eda, k. o. f., Värml, Eda norra, kbfd., Värml i 88 Eda södra, kbfd., Värml 88 Eda glasbruk, tätort, Värml 222 Edane, tätort, Värml ' 221 Ede, tätort, Gävl 230 Edebo, f., Sthlm Edefors, k. o. f., Nb I Edenryd, tätortsdel, Krist I 206 Edestad, f., Blek, Edet, Lilla, köp., Älvsb.! 71 Edet, Lilla, tätortsdel, Älvsb I 215 Edsberg, f., ör! Edsbergs ktr., Strängnäs stift ; 167 Edsbro, f., Sthlm Edsbro, tätort, Sthlm 189 Edsbruk, tätort, Kalm 199 Edsbyn, tätort, Gävl i 230 Edsele, f., Vrnl Edsgatan, tätort, Värml 221 Edshult, f., Jönk Edshultshall, m:e, Göteb 65 j Edsleskog, f., Älvsb Edsvalla, tätort, Värml, 221 Edsvära, f., Skar i Edåsa, f., Skar! Eftra, f., Hall Egby, f., Kalm Eggbv, f., Skar! Eggvèna, f., Älvsb 72 ] 164 Ek, f., Skar : 82, 164 Ekbacken, tätort, Västm J 225 Ekberga, tätort, Västm ; i 225 Ekbv/f., Skar! 82, 164 Eke: f., Gotl i 40, 183 Ekeberg, tätort, Blek ' 202 Ekeberga, k. o. f., Krön '< Ekeby, f., Gotl i Ekeb'y, k. o. f., Malm! 52 j 173 Ekebv, tätortsdel, Söd j 192 Ekeby, f., Upps 10 I 158 Ekeby, f., Ör 91 j 166 Ekeby, f., Östg i 19! 162 Ekebv landsfd., Malm I! 133 Ekeby pdfb., Malm I, 148 Ekebv norra, kbfd., östg 19 i Ekeby södra, kbfd., Östg 19 i Ekeby o. Gällersta, k., Ör 91 Ekebyborna, f., Östg 18! 161 Ekenässjön, tätort, Jönk 195 Eker, f., Ör Ekerö, k. o. f., Sthlm Ekerö, del av ö, Sthlm ; 248 Ekeskog, f., Skar Eket, tätort, Krist 206 Eketänga, tätort, Hall 211 Kommuner, församlingar ' Tab. Övr. m. m. 1 o. 2l tab. Eknö, ö, Kalm 247 Ekshärad, k. o. f., Värml Ekshärads landsfd., Värml 135 Ekshärads o. Norra Ny socknars pdfb., Värml I 148 Eksjö, stad o. f Jönk 27 j 162 Eksjö, tätort, Jönk 196 Eksjö fögderi, Jönk 141 Eksjö landsfd., Jönk 130 Eksta, f., Gotl Ekas, tätort, Älvsb 217 Eldsberga, k. o. f., Hall Eldsberga o. Veinge k:ra vårdhems- 1 fb., Hall 148 Eling, f., Skar Elisberg, tätort, Blek 202 Eljaröd, f., Krist Ella park, tätort, Sthlm 188 Elleholm, f., Blek Ellonborg, tätortsdel, Malm 209 Ellos, m:e, Göteb 65 Ellos, tätort, Götob 215 Elmsta, tätort, Sthlm 187 Emmaboda, köp. o. f., Kalm Emmaboda, tätort, Kalm 199 Emmaljunga, tätort, Krist 20(i Emmislöv, f., Krist 47 i 174 Emsfors, tätort, Kalm ] 199 Endre, f., Gotl Eneby, Västra, f., östg 19, 162 Eneby, Östra, f., östg 21 I 161 Enebyberg, tätortsdel, Sthlm 188 Engelbrekt, f., Stockholms stad Enhörna, k. o. f., Söd Enköping, stad o. f., Upps < ^>Ä 159 Enköping, tätort, Upps ] j 190 Enköpings landsfd., Upps j j 128 Enköpings-Näs, f., Upps Enköpingsortens pfb., Upps 147 Enskede, f., Stockholms stad Enslöv, f., Hall Enslöv, k., Hall 61 Enstaberga, tätort, Söd 192 Enviken, k. o. f., Kopp Enåker, f., Västm Enånger, k. o. f., Gävl Enånger, tätort, Gävl 231 Enåsa, f., Skar Eriksberg, f., Älvsb Erikslund, tätort, Vrnl i 233 Eriksmåla, tätortsdel, Krön Erikstad, f., Älvsb Bringsboda, f., Blek Eringsboda, tätort, Blek j 202 Erska, f., Älvsb Ersmark, tätort, Vb I 236 Ersnäs, tätort, Nb j 238 Ervalla, f., Ör I Esarp, f., Malm Eskelhem, f., Gotl Eskilsminne, tätort, Malm 209

330 260 ESKILSTORP FJÄLLBACKA. Kommuner, församlingar Tab. övr. m. m. 1 o. 2' tab. Kommuner, församlingar Tab. Övr. m. m. 1 o. 2 tab. Eskilstorp, f., Malm Eskilstuna, stad, Söd 15 i Eskilstuna, tätort, Söd!! 192 Eskilstuna Fors, f., Söd Eskilstuna Kloster, f., Söd I 15 j 166 Eskilsäter, f., Värml 87! 178 Eslöv, f Malm I 58 ' 173 Eslöv, kbfd., Malm I 126 : Eslöv, stad, Malm \i.. ng Eslöv, tätortsdel, Malm i 209 Eslövs fögderi, Malm I ' 142 Eslövs landsfd., Malm \ I 133 Essingen, Lilla o. Stora, kbfd., Stockholms stad j 1 Essunga, k. o. f., Skar ; Essvik, tätortsdel, Vrnl ' ' 232 Estuna, f., Sthlm I Etelhem, f., Gotl ' Everlöv, f., Malm i 56! 172 Evertsberg, kbfd., Kopp 101 ' Evertsberg, tätort, Kopp i I 227 Everöd, k. o. f., Krist I Everöd, tätaortsdel, Krist i [ 203 I Fagered, f., Hall Fagerhult, k. o. f., Kalm [ 35! 171 Fagerhult, tätort, Kalm 200 i 48 Fagerhult, Skånes-, k. o. f., Krist.. \l Fagerhult, Skånes-, tätort, Krist Fagersanna, tätort, Skar ' 220 Fagerslätt, tätortsdel, Jönk : ; 196 Fagersta, tätort, Gävl I : 230 Fagersta, stad, Västm 97 Fagersta, tätort, Västm! I 225 Fagersta fögderi, Västm J i 145 Fagersta landsfd., Västm 136 Falbygden, jordbr.-omr., Skar 244 Falerum, tätort, Kalm 199 Falkenberg, stad o. f., Hall Falkenberg, tätort, Hall 212 Falkenbergs fögderi, Hall 143 Falkenbergs ktr., Göteborgs stift Falköping, lf., Skar Falköping, stad o. stf., Skar Falköping, tätorfcsdel, Skar 219 Falköpings fögderi, Skar 144 Falköpings ktr., Skara stift 163 Falköpings östra, lk., Skar 126 Falla, tätortsdel, östg 194 Falsterbo, f., Malm Falsterbo, tätort, Malm 211 Falsterbo skd., Malm 186 Falun, stad, Kopp 101 Falun, tätort, Kopp > 227 Falu domsaga, Kopp 99 Falu fögderi, Kopp 145 Falu ktr., Västerås stift 168 Falu norra t:g, Kopp ' 99 Falu södra t:g, Kopp 100 Falu Kristina, f., Kopp Fanna, tätort, Upps 190 Fardhem, f., Gotl Farhult, f., Malm Faringe, f., Sthlm Farstorp, f., Krist Fasterna, f., Sthlm Fegen, tätort, Hall 212 Fegärde, tätortsdel, Gävl i 230 Felestad, f., Malm Fellingsbro, k. o. f ör Fellingsbro, m:e, ör 92 Fellingsbro, tätort, ör ; 223 Fellingsbro ktr., Västerås stift... j -I 168 Fellingsbro landsfd., ör! 136 Fellingsbro norra, f., ör i 92 i 168 Femsjö, f., Jönk I 25, 170 Fengersfors, tätort, Älvsb! 217 Fide, f., Gotl 40 ' 183 Figeholm, köp., Kalm 125 I Figeholm, tätort, Kalm Filipstad, stad o. f., Värml 89 ; 178 Filipstad, tätort, Värml ; 221 Filipstads landsfd., Värml 135 Film, f., Upps 10 I 159 Finfors, tätort, Vrnl Finja, f., Krist 48 ' 173 Finja, tätort, Krist 206 Finjasjöbaden, tätort, Krist 207 Finnekumla, f., Älvsb 74 l 176 Finnerödja, i., Skar : Finnerödja, tätort, Skar : 220 Finnmossen, tätortsdel, Värml j 221 Finnskoga landsfd., Värml 135 Finnskoga, Norra, f., Värml 86! 178 Finnskoga, Södra, f., Värml ; 86 I 178 Finnskoga-Dalby, k., Värml 86 I Finnö, Norra, del av ö, Östg Finnö, Södra, ö, Östg, 247 Finsjö, tätortsdel, Kalm I! 200 Finska f., Stockholms stad! Finspång, köp., östg i{ 124 Finspång, tätort, östg i 193 Finspångs fögderi, östg! 141 Finspångs landsfd., östg j 129 Fiskebäck, tätort, Göteb I 214 Fiskebäckskil, k., Göteb I 126, Fiskebäckskil, tätortsdel, Göteb Fiskja, tätort, Vrnl Fittja, f., Upps ' 9 : 158 Fittja, tätort, Sthlm j 188 Fivelstad, f., Östg ; 18 ' 161 Fivlered, f., Älvsb Fjelie, f., Malm I Fjugesta, m:e, ör 1 92 Fjugesta, tätort, ör I 222 Fjälkestad, f., Krist ' Fjälkinge, k. o. f., Krist I Fjälkinge, tätort, Krist 203 Fjällbacka, kbfd., Göteb I 67 Fjällbacka, m:e, Göteb i 67

331 FJÄLLBACKA FROSTA O. ESLÖVS DOMSAGA. 261 Kommuner, församlingar Tab. övr. m. m. 1 o. 2 tab. Fjällbacka, tätort, Göteb 214 Fjäll- och moränbygden, prod.-omr. 246 Fjällsjö, k. o. f., Vrnl Fjärdhundra, k., Västm 96 Fjärdhundra, tätort, Västm 225 Fjärdhundra ktr., Uppsala ärkestift 158 Fjäre o. Viske ktr., Göteborgs stift 177 Fjärestad, f., Malm Fjärås, k. o. f., Hall Flackarp, f., Malm! Flacksta, tätort, Söd i 193 Flakeberg, f., Skar! Flarken, tätort, Vb 235 Flatenberg, tätortsdel, Kopp 226 Flen, stad o. f Söd Flen, tätort, Söd 192 Flens fögderi, Söd 140 Fleninge, f., Malm Fleninge, tätort, Malm 210 Fleringe, f., Gotl Flerohopp, tätort, Kalm 200 Flisby, f., Jönk I Flisby, tätort, Jönk I 196 Fliseryd, k. o. f Kalm j j Jj? 171 Fliseryd, tätort, Kalm 199 Flistad, f., Skar Flistad, f., östg Flo, f., Skar Floby, f Skar Floby, m:e, Skar! 79 Floby, tätort, Skar I 219 Flöda, k. o. f., Kopp Flöda, tätort, Kopp 226 Flöda, k. o. f., Söd Flöda, tätort, Älvsb i 216 Flugeby, tätort, Jönk I I 196 Flundre, k., Älvsb 71 Flundre, Väne o. Bjärke domsaga, Älvsb., 71 Flundre-Bjärke landsfd., Älvsb.... i 134 Flygsfors, tätort, Kalm! 200 Flygstaden, tätortsdel, Malm i 209 Flyinge stationssamhälle, tätort, j Malm i 211 Flyinge stuteri o. by, tätort, Malm.! 210 Flymen, t, Blek 42, 174 Fläekebo, f., Västm I Flädie, k. o. f., Malm i 53 i 172 Flädie, tätort, Malm ;! 210 Fogdö, f., Söd Fogdö, k. o. f., Söd 124 Foghammar, tätort, Upps 191 Fole, f., Gotl Folkare kfb. för renhållning, Kopp. i -, 148 Folkare t:g, Kopp i 99 Folkunga, k., Östg j 18 Folkungabygdens domsaga, östg... j 18 ; Folkärna, f., Kopp! 99 i 168 If 99 ' Folkärna, k., Kopp j< ^! Folkärna, kbfd., Kopp j 99! ; Kommuner, församlingar Tab. övr. m. m. 1 o. 2 tab. Follingbo, f., Gotl Forneby, tätortsdel, Västm 225 Fornåsa, f., östg Fors, k. o. f., Jämtl Fors, tätort, Kopp i 225 Fors, f., Älvsb 71 i 176 Fors, Eskilstuna, f., Söd Forsa, k. o. f., Gävl Forsa landsfd., Gävl 137 Forsbaoka, tätort (i Norrala), Gävl. ' i 231 Forsbacka, tätort (i Valbo), Gävl Forsby, tätort, Gävl i 231 Forsby, tätortsdel, Krist j 206 Forsby, f., Skar 81! 164 Förse, tätort, Vrnl : 233 Forserum, k. o. f., Jönk 24! 170 Forserum, m:e, Jönk 124 i Forserum, tätort, Jönk : 195 Forshaga, köp. o. f., Värml Forshaga, tätort, Värml I 221 Forsheda, k. o. f., Jönk 25 j 170 Forsheda, tätort, Jönk ; 196 Forsheden, tätortsdel, Vb 236 Forshem, f., Skar 78 j 163 Forshälla, k. o. f., Göteb 65 i 176 Forsmark, f., Sthlm 3 i 158 Forsmark, tätort, Sthlm \ 189 Forsmöllan, tätortsdel, Krist I 206 Forssa, f., Söd 14 I 166 Forsudden, tätortsdel, Värml i i 221 Forsvik, tätort, Skar i j 219 Fosie, f., Malm I 58 I 172 Foss, f., Göteb 66 i 176 Fotskäl, f., Älvsb Foto, tätort, Göteb 214 Fredrika, k. o. f., Vb Fredrika, tätort, Vb, 237 Fredriksberg, tätort, Kopp 226 Fredriksborg, Oskar-, tätort, Sthlm 189 Fredriksdal, tätortsdel, Blek 201 Fredriksdal, tätort, Jönk 196 Fredsberg, f., Skar Fresta, f., Sthlm Fridafors, tätort, Krön 198 Fridene, f., Skar Fridhem, tätortsdel, Jönk 196 Fridlevstad, k. o. f., Blek Friel, f., Skar Friggeräker, f., Skar Frillestad, f., Malm Frillesås, f., Hall Frillesâs, tätort, Hall 213 Frinnaryd, f., Jönk Frinnaryd, tätort, Jönk 196 Fristad, k. o. f., Älvsb Fristad, tätort, Älvsb 216 Fritsla, k. o. f., Älvsb Fritsla, tätort, Älvsb 216 Frosta, Norra, k., Malm i 57 Frosta, Östra, k., Malm j 57 Frosta ktr., Lunds stift i 172 Frosta o. Eslövs domsaga, Malm.. i 57

332 262 PROSTKÅGE FÖRKÄRLA. Kommuner, församlingar Tab. övr. m. m. 1 o. 2 tab. Kommuner, församlingar Tab. övr. m. m. 1 o. 2 tab. Frostkåge, tätort, Jämtl j i 235 Frostviken, k. o. f., Jämtl j Frostvikens landsfd., Jämtl i 138 Fru Alstad, f., Malm ; 55, 172 Frufällan, tätort, Älvsb I 217 Frustuna, f., Söd I Fryele, f., Jönk I 26, 170 Frykerud, k. o. f., Värml 87! 178 Fryksdals domsaga, Värml I 88 Fryksdals fögderi, Värml I i 144 Fryksdals ktr., Karlstads stift ' I 178 Fryksdals nedre pdfb., Värml ; 148 Fryksdals övre pdfb., Värml i 148 Fryksände, k. o. f., Värml! 88! 178 Frånö, tätort, Vrnl I I 233 Främby, tätortsdel, Kopp 226 Främmestad, f., Skar Frändefors, k. o. f., Älvsb i 71 i 178 Fränninge, f., Malm Fränsta, tätort, Vrnl! 231 Frödoryd, f., Jönk : 26 i 170 Frödinge, f., Kalm 34, 162 Frödinge, tätort, Kalm l 199 Fröjel, f., Gotl 40 : 183 Fröjered, k. o. f., Skar Frökind, k., Skar 80 ; Frölunda, Västra, f., Göteb 67, 176 Frölunda, Västra, kbfd., Göteb Frölunda, östra, f., Älvsb 74! 177 Fröseke, tätort, Krön i I 198 Fröskog, f., Älvsb i Fröslunda, f., Upps : Frösthult, f., Västm Frösunda, f., Sthlm Frösunda, tätort, Sthlm 190 Frösve, f., Skar Frösåker, k., Sthlm 3 Frösåkers landsfd., Sthlm 128 Frösö, köp. o. f., Jämtl \, Frösö landsfd., Jämtl j 138 Frösön, ö, Jämtl j 249 Frötuna, k. o. f., Sthlm Frövi, m:e, ör 92 Frövi, tätort, ör 223 Frövifors, tätort, ör 224 Fuglie, f., Malm Fullestad, f., Älvsb Fulltofta, f., Malm Fullösa, f., Skar Funbo, f., Upps Funäsdalen, tätort, Jämtl 234 Furingstad, f., Östg Furuby, f., Krön Furudal, tätort, Kopp 226 Furulund, köp., Malm 53 Furulund, m:e, Malm 126 Furulund, tätort, Malm 208 Furulunds köp:s m. fl. k:ers socialvårdsfb., Malm 148 Furunäs, tätortsdel, Vb 236 Furuvik, tätort, Gävl 231 Furuvik, tätort, Vb 237 Furuögrund, tätort, Vb Fuxerna, f., Älvsb i 71 i 176 Fyrunga, f., Skar Fågelbrolandot, del av ö, Sthlm... i 247 Fågelfors, f., Kalm Fågelfors, tätort, Kalm ; -i 198 Fågelmara, tätort, Blek i -i 202 Fågelsta, tätort, Östg 193 Fågeltofta, f., Krist Fågelvik, Västra, f., Värml Fågelvik, Östra, k. o. f., Värml... [ Fågelås, k., Skar 80 j Fågelås, Norra, f., Skar 80 I 163 Fågelås, Södra, f., Skar 80 i 163 Fågelö, del av ö, Skar 1! 248 Fåglavik, tätort, Älvsb j 217 Fåglum, f., Skar 77 I 163 Fårö, f., Gotl 39! 183 Fårö, ö, Gotl I 247 Fårösund, k., Gotl 39 i Fårösund, tätort, Gotl [ 201 Fårösunds pd:s kfb., Gotl 147 Fäggeby.tätortsdel, Kopp j 227 Fagre, f., Skar 82 : 164 Fällfors, f., Vb! 117! 182 Fällfors, tätortsdel, Vb! 236 Fällfors skd., Vb. 186 Fänneslunda, f., Älvsb Fared, f., Skar Färentuna, f., Sthlm Färentuna landsfd., Sthlm 128 Färentuna pdfb., Sthlm! 147 Färgaryd, f., Jönk 25 ; 170 Färgelanda, k. o. f., Älvsb Färgelanda, tätort, Älvsb Färgelanda landsfd., Älvsb I 134 Färila, f., Gävl 105 j 159 Färila, tätort, Gävl i 230 Färila landsfd., Gävl i 137 Färila skd., Gävl j 186 Färila-Kårböle, k., Gävl 105 I Färingsö, k., Sthlm 5 1 Färingtofta, f Krist Färjestaden, tätortsdel, Kalm i 199 Färlöv, f., Krist 47 j 174 Färlöv, tätort, Krist 206 Farna, tätort, Västm 225 Färnebo, f., Värml Färnebo landsfd., Värml 135 Färnäs, tätort, Kopp I 227 Färs domsaga, Malm 56 1 Färs ktr., Lunds stift 172 Färs landsfd., Malm 133 Färs, Östra, k., Malm 56 Fögderier 140 Fölene, f., Älvsb Föllinge, k. o. f., Jämtl Föllingo, tätort, Jämtl j 234 Föllinge landsfd., Jämtl 138 Föra, f., Kalm Förkärla, f., Blek ;

333 FÖRLANDA GOTLANDS SÖDRA FÖGDERI. 263 Kommuner, församlingar Tab. övr. m. m. 1 o. 2 tab. Förlanda, f Hall Förlösa, f., Kalm Förlösa, tätort, Kalm 200 Församlingar Förslöv, f., Krist Förslövsholm, k., Krist 49 Förslövsholm, tätort, Krist 204 Gagnef, k. o. f., Kopp Gagnefs landsfd., Kopp 137 Gagnefs o. Åls ålderdomshemsfb., Kopp 148 Gamla Berget, tätort, Kopp 229 Gamla Lödöse, tätort, Älvsb 216 Gamla Uppsala, f., Upps ) ^ Gamla Uppsala, tätort, Upps I 190 Gamleby, k. o. f., Kalm Gamleby, köp., Kalm 34 Gamleby, m:e, Kalm 34 Gamleby, tätort, Kalm 198 Gamlestad, f., Göteb Gamlestad, kbfd., Göteb 67 ' Gammalkil, f., östg Gammalstorp, k. o. f., Blek 43! 174 Gammelbyn, tätortsdel, Sthlm... s 189 Gammelgarn, f., Gotl 39 i 183 Gammelgården, tätort, Nb I 239 Gammelstad, tätort, Nb : 237 Ganthem, f., Gotl Gantofta, tätort, Malm : 210 Garde, f., Gotl Gargnäs, kbfd., Vb 117 l Gargnäs, tätort, Vb 237 Garn, Össoby-, f., Sthlm Garpenberg, f., Kopp Garphyttan, tätort, ör 222 Garsås, tätort, Kopp 229 Gemla, tätort, Krön 197 Gena, tätort, Älvsb 217 Genarp, k. o. f., Malm Genarp, tätort, Malm 208 Genevad, tätort, Hall ; 212 Germandön, ö, Nb! 247 Gertrud, 'IVska S:ta, f., Stockholms stad 2 i 184 Gertruds sjukhus, S:t, tätort, Kalm. I 201 Gerum, f., Gotl 40 I 183 Gerum, Västra, f., Skar Gerum, Östra, f., Skar Gestad, f., Älvsb Gesätor, f., Älvsb Getinge, k. o. f., Hall Getinge kyrkby, tätort, Hall 212 Getinge stationssamhälle, tätort, Hall Gideå, k. o. f., Vrnl Gillberga, f., Söd Gillberga, k. o. f Värml Gillbergs härads pdfb., Värml 148 Gillbergs ktr., Karlstads stift 178 Kommuner, församlingar Tab. i övr. m. m. 1 o. 2 tab. îiubergs landsfd., Värml I 136 Sillstad, f., Skar j 78 i 163 3imo, tätort, Upps 190 3ingri, f., Älvsb Giresta, f., Upps Gislaved, köp. o. f., Jönk islaved, tätort, Jönk 195 Gislaveds landsfd., Jönk 130 Gislöv, k. o. f., Malm islövs läge, tätort, Malm 211 Gislövs o. Alstads k:rs brandfb., i Malm : 148 Gisslarbo, tätort, Västm I 225 Gistad, f., Östg I Gladhammar, k. o. f., Kalm < 34 i 161 Gladsax, f., Krist 49! 173 Gladsax, tätort, Krist! 207 Glanshammar, k. o. f., ör Glanshammars ktr., Strängnäs stift! 167 Glanshammars landsfd., ör I 136 Glanshammars m. fl. k:rs pdfb., ör.! 148 Glava, k. o. f., Värml ' 87 ; 178 Glava glasbruk, tätort, Värml : 222 Glava kyrkby, tätortsdel, Värml Glemminge, f., Krist 45 j 173 Glemmingebro, k., Krist 45 i Glemmingebro, tätort, Krist 205 Glimåkra, k. o. f., Krist : 47 I 174 Glimåkra, m:e, Krist > 47 Glimåkra, tätort, Krist ' 203 Glissjöberg, tätort, Jämtl i! 235 Glistjärna, tätortsdel, Kopp s 228 Glommen, tätort, Hall 212 Glommersträsk, kbfd., Nb ; 120 Glommersträsk, tätort, Nb 237 Glostorp, f., Malm Glumslöv, f., Malm Glumslöv, tätort, Malm 210 Glömminge, f., Kalm Glömsta, tätort, Sthlm! 188 Glostorp, tätort, Göteb l 214 Gnarp, k. o. f., Gävl 105 ' 159 Gnarp, tätort, Gävl > 231 Gnesta, k., Söd 13 Gnesta, m:e, Söd 13 Gnesta, tätort, Söd 191 Gnesta, Daga-, pfb., Söd 147 Gnosjö, k. o. f., Jönk j 25 ' 170 Gnosjö, tätort, Jönk! 195 Godegård, k. o. f., östg 18 i 161 Gonäs, tätort, Kopp 226 Gopa, tätort, Kopp 228 Gothem, f., Gotl Gotland, landskap 153 Gotland, ö, Gotl! 247 Gotlands domsaga, Gotl ; 39 Gotlands län 39 LÏAQ Gotlands läns hush.-omr 152 Gotlands läns landstingsomr I 151 Gotlands norra fögderi, Gotl I 142 Gotlands södra fögderi, Gotl j I 142

334 264 GOTSKA SANDÖN GULLERED. Kommuner, församlingar Tab. övr. m. m. 1 o. 2 tab. Gotska Sandön, ö, Gotl I 247 Gottne, tätort, VrnI! 232 Gottröra, f Sthlm I Gottskär, tätort, Hall 213 Gottsunda, tätort, Upps j 191 Granberg, tätort, Gävl j 231 Graneberg, tätortsdel, Upps I 190 Grangärde, k. o. f., Kopp i Grangärde, tätort, Kopp i i 228 Grangärde landsfd., Kopp ] 137 Grangärdot, tätort, Söd ; 192 Graninge, f., Vrai Graningebruk, tätort, VrnI I I 233 Granlo, tätortsdel, VrnI!! 231 Gransholm, tätort, Krön j 198 Granön, m:e, Vb 116 ; Granön, tätort, Vb I 236 Grava, k. o. i., Värm! i 87 I 178 Gravarne, tätortsdel, Göteb i i 213 Gravarne o. Bäokevik, m:e, Göteb.., 66 j Grebbestad, köp., Göteb j 126 j Grebbestad, tätort, Göteb i 214 Grebbestads kyrkoområde, kbf.- j j omr., Göteb i 67 Grebo, f., östg Grelsbyn, tätort, Nb i [ 239 Grevbäck, f., Skar ; Grevie, f., Krist : Grevie, tätort, Krist i 206 Grevie, Mellan-, f., Malm i Grevie, östra, f., Malm ' Grevie, Östra, tätort, Malm I 211 Gribbylund, tätortsdel, Sthlm! 188 Grillby, m:e, Upps I 124 Grillby, tätort, Upps ] l 190 Grimeton, f., Hall j Grimmared, f., Älvsb ; Grimslöv, tätort, Krön j 198 Grimstorp, tätort, Jönk i i 196 Grimsåker, tätort, Kopp s 226 Grimsås, tätort, Älvsb i 218 Grinnoröd, f., Göteb Grinstad, f., Älvsb Gripenberg, tätort, Jönk 197 Gripsholms fögderi, Söd j 140 Grisslehamn, tätort, Sthlm ; 189 Grolanda, f., Skar, Gropen, tätort, ör : 223 Grossbol, tätort, Värml 221 Grovare, f., Älvsb i Grude, f., Älvsb Grums, köp. o. f., Värml Grums, tätortsdel, Värml 221 Grums landsfd., Värml i 135 Grundsund, k., Göteb 126 Grundsund, tätort, Göteb l 213 Grundsunda, k. o. f., Vml Gruvgården, tätort, Kopp I i 227 Gruvriset, tätort, Kopp! -I 227 Gryeksbo, kbfd., Kopp! 99 i Gryeksbo, tätort, Kopp! j 225 Gryt, f., Krist ; Kommuner, församlingar Tab. Övr. m. m. 1 o. 2; tab. Gryt, f Söd Gryt, k. o. f., Östg Gryts kyrkby, tätort, Östg 194 Gryta, f., Upps Gryteryd, f., Jönk Grytgöl, tätort, Östg 194 Grythyttan, k. o. f., Ör Grythyttan, m:e, Ör 92! Grythyttan, tätort, Ör i 222 Grythyttans kfb., ör 148 Grytnäs, k. o. f., Kopp Gråbo, tätort, Älvsb 216 Gränby, tätort, Upps 191 Grängesberg, f., Kopp Grängesberg, tätortsdel, Kopp 226 Gränna, lf., Jönk Gränna, stad o. stf., Jönk Gränna, tätort, Jönk. i 196 Gränna landsfd., Jönk! 130 Gränum, tätort, Blek i 202 Gräsberg, tätort, Kopp i 226 Gräsgård, f., Kalm Gräsmark, k. o. f., Värml Grästorp, k., Skar 77! Grästorp, köp., Skar 126! Grästorp, tätort, Skar 218 Grästorps landsfd., Skar : 135 Grästorps-Tuns pd., kfb., Skar.... i 148 Gräsö, f., Sthlm Gräsö, ö, Sthlm 247 Grave, f., ör Grödby, tätortsdel, Krist l 205 Grödinge, k. o. f., Sthlm 5! 166 Grönahög, f., Älvsb 74 l 176 Grönby, f., Malm 56 ' 172 Grönhögen, tätort, Kalm j 201 Grönkullen, tätortsdel, Älvsb I 216 Grönskara, tätort, Kalm I 200 Gröntuv, tätort, Kopp j Gröstorp, tätort, Krist \ 207 Grötlingbo, f., Gotl Gualöv, f Krist 46 ; 174 Gualöv, tätort, Krist ; 206 Gubbhögen, tätort, Jämtl i 234 Gudhem, k. o. f., Skar! 81 I 163 Gudhems landsfd., Skar I 135 Gudhems pdfb., Skar 148 Gudhems o. Kåkinds t:g, Skar.... i 81 i Gudmundrå, f., Vml I 110 j 180 Gudmuntorp, f., Malm Guldrupe, f., Gotl Guldsmedshyttan, f., Ör 92 ; 168 Guldsmedshyttan, tätort, Ör j 224 Guldsmedshyttans skd., ör 186 Gullabo, f., Kalm Gullaskruv, tätort, Krön 198 Gullbergs landsfd., östg 129 Gullbergs o. Bobergs ktr., Linkö- i pings stift 161 Gullberna, tätort, Blek 202 Gullbrandstorp, tätort, Hall 212 Gullered, f., Älvsb

335 GULLERSTORP GÖTEBORG. 265 Kommuner, församlingar Tab. övr. m. m. 1 o. 2 tab. Gullerstorp, tätortsdel, östg 194 Gulleråsen, tätort, Kopp i 229 Gullholmen, f., Göteb j Gullholmen, m:e, Göteb I 65 Gullholmen, tätort, Göteb! 215 Gullringen, tätort, Kalm i 199 Gullspång, m:e, Skar : 83 Gullspång, tätort, Skar I 219 Gullänget, tätort, Vrnl! 232 Gumlösa, f., Krist Gunnarn, tätort, Vb I 236 Gunnarp, f., Hall i Gunnarsbyn, tätort, Nb 239 Gunnarsjö, f., Älvsb! Gunnarskog, k. o. f., Värml i Gunnarsnäs, f., Älvsb i Gunnarstorp, tätort, Malm I 207 Gunnarstorp, tätortsdel, Skar! 220 Gunnebo, tätort, Kalm i 198 Gunnilbo, f., Västm i Gusselby, tätort, ör! 224 Gustafs, k. o. f., Kopp Gustafs, tätort, Kopp 227 Gustav Adolf, f., Krist Gustav Adolf, f., Malm Gustav Adolf, f., Skar Gustav Adolf, k. o. f., Värml Gustav Adolf, f., Älvsb Gustav Vasa, f., Stockholms stad Gustavsberg, k. o. f., Sthlm Gustavsberg, tätort, Sthlm 188 Gustavsberg, tätortsdel, Vrnl 233 Gustavsbergs landsfd., Sthlm 128 Gustavsfors, tätort, Älvsb. o. Värml. 217 Gusum, kbfd., östg 21 Gusum, tätort, Östg 193 Gyljen, tätort, Nb 239 Gylle, f., Malm Gyllo, tätortsdel, Kopp 227 Gyllebo, tätortsdel, Krist 205 Gysingo, tätortsdel, Gävl 230 Gyttorp, tätort, Ör 222 Gådeå, tätortsdel, Vrnl 232 Gålsjö, f. d. bruksf., Vrnl 109 Gånghoster, tätort, Älvsb 216 Gårdby, f., Kalm Gårdby, tätort, Kalm 200 Gårdeby, f., Östg Gårdsby, f., Krön Gårdsjö, tätort, Skar 220 Gårdskär, tätort, Upps 191 Gårdstånga, f., Malm Gårdveda, k., Kalm 125 Gårdveda, kbfd., Kalm 35 Gårdveda, Målilla m., f., Kalm Gåsborn, f., Värml Gåshaga, tätortsdel, Sthlm 189 Gåsholmen, tätort, Kopp 228 Gåsinge-Dillnäs, f., Söd Gåxsjö, f., Jämtl Gäddede, tätort, Jämtl 234 Gällared, f., Hall Kommuner, församlingar Tab. övr. m. m. 1 o. 2 tab. Gällaryd, f, Jönk 26 i 170 Gällersta, f., ör 91! 166 Gällersta, Ekeby o., k., ör 91 i Gällinge, f., Hall 63 ; 177 Gällivare, k. o. f., Nb 121 l 182 Gällivare, kbfd., Nb 121 [ Gällivare, m:e, Nb 121! Gällivare, tätort, Nb j 238 Gällivare domsaga, Nb 121 i Gällivare fögderi, Nb j 146 Gällivare landsfd., Nb i 139 Gällivare tig, Nb 121 i Gällstad, f., Älvsb 74 : 176 Gällstad, tätort, Älvsb i 218 Gällö, tätort, Jämtl i 234 Gärds ktr., Lunds stift j 174 Gärds Köpinge, tätort, Krist 203 Gärds o. Albo domsaga, Krist 45! Gärdebyn, tätort, Kopp I 228 Gärdhem, f., Älvsb 71! 163 Gärdserum, f., Kalm 34 j 161 Gärdsjö, Nedre, tätort, Kopp! 228 Gärdsjö, övre, tätort, Kopp i 228 Gärdslösa, k. o. f., Kalm I 36 i 171 Gärdslöv, f., Malm 56 ' 172 Gärsnäs, tätortsdel, Krist! 203 Gäsene, k., Älvsb 72 I Gässie, f., Malm Gästrikland, landskap 153 Gästriklands västra domsaga, Gävl. 104 Gästriklands västra ktr., Uppsala ärkestift! 159 Gästriklands östra domsaga, Gävl ' Gästriklands östra ktr., Uppsala ärkestift 159 Gävle, stad, Gävl 106 Gävle, tätort, Gävl 230 Gävle fögderi, Gävl 145 Gävle Heliga Trefaldighet, f., Gävl Gävle Staffan, f., Gävl Gävleborgs län 104 \ g^n Gävleborgs läns hush.-omr I 152 Gävleborgs läns landstingsomr 151 Gödelöv, f., Malm Gödestad, f., Hall Göinge, Västra, domsaga, Krist Göinge, Västra, ktr., Lunds stift Göinge, Östra, domsaga, Krist 47 { Göinge, östra, ktr., Lunds stift Gökalund, tätort, Kalm 199 Gökhem, f., Skar Göran, S:t, f., Stockholms stad... 1 i 184 Görslöv, f., Malm 54 i 172 Gösslunda, f., Skar Gössäter, tätort, Skar l 220 Göstrings ktr., Linköpings stift... I 162 Göstring, Södra, k., östg 19! Göta, tätort, Älvsb j 216 Götafors, tätort, Jönk i 195 Götaland I 153 Göteborg, stad, Göteb 67 I

336 266 GÖTEBORG HAMMARÖ. Kommuner, församlingar Tab. Övr. m. m. 1 o. 2 tab. Göteborg, tätortsdel, Göteb 214 Göteborgs domkyrkof., Göteb Göteborgs domprosten, Göteborgs stift 176 Göteborgs fögderi, Göteb 143 Göteborgs stift 176 Göteborgs västra ktr., Göteborgs stift 176 Göteborgs öatra ktr., Göteborgs stift 176 Göteborgs Annedal, f., Göteb Göteborgs Gamlestads f., Göteb Göteborgs Haga, f., Göteb Göteborgs Johanneberg, f., Göteb., Göteborgs Karl Johan, f., Göteb Göteborgs Kristine, f., Göteb Göteborgs Lundby, f., Göteb Göteborgs Masthugg, f., Göteb Göteborgs Oskar Fredrik, f., Göteb Göteborgs Tyska f., Göteb Göteborgs Vasa, f., Göteb Göteborgs o. Bohus län 64 SvdCl Göteborgs o. Bohus läns hush.-omr. 152 Göteborgs o. Bohus läns landstingsomr 151 Götene, köp. o. f., Skar Götene, m:e, Skar 126 Götene, tätort, Skar 219 Götene landsfd., Skar 135 Göteryd, k. o. f., Krön j Göteve, f., Skar i Götlunda, f., Skar j Götlunda, f., ör I \ Hablingbo, f Gotl Habo, k. o. f,. Skar < ^gg 164 Habo, tätort, Skar 219 Hackefors, tätort, östg 194 Hacksta, f., Upps! Hacksta, tätortsdel, Söd j 192 Hackvad, f., ör Hackas, k. o. f., Jämtl i Hackas, tätort, Jämtl i i 234 Haga, f., Göteb 67! 176 Haga, tätortsdel, Jönk j 196 Haga, f., Sthlm 6 j 159 Hagaström, tätortsdel, Gävl! i 229 Hagby, f., Kalm I 36 I 171 Hagby, tätortsdel, Kalm { I 200 Hagby, f., Upps I 9 : 158 Hag by torp, tätortsdol, Kalm! i 200 Hagebyhöga, f., Östg ; Hagelberg, f., Skar ; 81 j 164 Hagfors, stad o. f., Värml i 89 : 178 Hagfors, tätort, Värml i 221 Hagfors landsfd., Värml j 135 Hagshult, f., Jönk 26! 170 Hagunda, Norra, k., Upps 10 ; Hagunda, Södra, k., Upps I 9 j Kommuner, församlingar Tab. Övr. m. m. 1 o. 2 tab. Hagunda-Bälinge pfb., Upps 147 Hajom, f., Älvsb! Hakarp, k. o. f., Jönk, Hakkas, kbfd., Nb ; 121 Hakkas, tätort, Nb! 237 Hakkas landsfd., Nb j 139 Hall, f Gotl [ Hälla, f., Gotl Hälla f Söd i Hallabro, k., Blek! 42 Hallabro, tätort, Blek 202 Halland, landskap 153 Hallands län 61 {^Q Hallands läns hush.-omr! 152 Hallands läns landstingsomr 151 Hallands mellersta domsaga, Hall.. ] 61 Hallands norra domsaga, Hall, 62 Hallands södra domsaga, Hall i 61 Hallaryd, f Krön Hallaröd, f., Malm i Hallen, k. o. f., Jämtl! Hallingeberg, k. o. f., Kalm i Hallingebergs norra, kbfd., Kalm Hallingebergs södra, kbfd., Kalm.. 34 Hallsberg, f., ör Hallsberg, k., ör 91 Hallsberg, köp., ör 91 Hallsberg, tätort, Ör 222 Hallsbergs fögderi, Ör i 144 Hallsbergs landsfd., Ör i 136 Hallsbergs skd., ör 186 Hallstahammar, köp. o. f., Västm.. 95 ; 168 Hallstahammar, tätort, Västm i 224 Hallstahammars landsfd., Västm... i 136 Hallstavik, tätortsdel, Sthlm 187 Halltorp, f., Kalm 36, 171 Halltorp, tätort, Kalm ; 200 Halmstad, stad o. f., Hall 63, 177 Halmstad, tätort, Hall i 212 Halmstad, f., Malm 52 i 173 Halmstads fögderi, Hall 143 Halmstads ktr., Göteborgs stift Halna, f Skar Halvarsgården, tätortsdel, Kopp... ' 227 Halvordstorp, tätort, Älvsb! 215 Hamburgsund, tätort, Göteb : 215 Hammar, k. o. f., Ör 91 ' 167 Hammar, tätort, ör! 223 Hammar, Stora, f., Malm Hammarby, tätort, Gävl j 229 Hammarby, f., Sthlm 4 I 184 Hammarby, f., Söd 14, 166 Hammarkinds ktr., Linköpings stift ' : 161 Hammarkinds, Stegeborgs o. Skärkinds domsaga, Östg 21 Hammarlunda, f., Malm i Hammarlöv, f., Malm I Hammarslund, tätort, Krist : 205 Hammarstrand, tätort, Jämtl 234 Hammarö, köp. o. f., Värml j Hammarö, kbfd., Värml I 87

337 HAMMARÖ HEDVIGSBORG. 267 Kommuner, församlingar Tab. Övr. m. m. 1 o. 2 tab. Hammarö, ö, Värml j 248 Hammarö landsfd., Värml i 135 Hammenhög, k. o. f., Krist j Hammenhög, tätort, Krist ; 203 Hammerdal, k. o. f., Jämtl. jg7 180 Hammerdal, m:e, Jämtl i 112 Hammerdal, tätort, Jämtl j 234 Hammerdals landsfd., Jämtl ; 138 Hamneda, k. o. f., Krön i Hamneda, tätort, Krön Hamra, f., Gotl! Hamra, f Gävl! Hamra, tätort, Gävl j 231 Hamrånge, k. o. f., Gävl Hamrångeijärden, tätort, Gävl.... i 229 Hanaskog, tätort, Krist ; 203 Handbörds ktr., Växjö stift i 171 Handen, tätort, Sthlm 188 Handöl, tätort, Jämtl i 235 Hanebo, k. o. f., Gävl Hangelösa, f., Skar Hangvar, f., Gotl Hanhals, f., Hall Haninge landsfd., Sthlm 128 Haninge pdfb., Sthlm 147 Hannas, t., Krist Hannäs, f., Kalm Hansjö, tätortsdel, Kopp 227 Hanö, tätort, Blek 202 Haparanda, kbfd., Nb 122 Haparanda, stad, Nb 122 Haparanda, tätort, Nb 238 Haparanda fögderi, Nb 146 Haparanda landsfd., Nb 139 i 121 Haparanda, Nedertorneå-, f., Nb.. \ ^2 182 Haradal, tätortsdol, Krist 205 Härads, tätort, Nb i 237 Haraker, f., Västm j Haraldsbo, tätortsdel, Kopp j 226 Harbo, f., Västm! Harbo, tätort, Västm i i 225 Hardeberga, f., Malm ' Hardemo, f., Ör : 92 I 167 Harestad, f., Göteb 64 i 176 Harg, f., Sthlm i 3 i 158 Harg, tätort (i Frösåker), Sthlm.. j 189 Harg, tätort (i Lyhundra), Sthlm., j 189 Harg, tätort, Söd I i 192 Harg, Västra, i., Östg 19 i 162 Harg, östra, f., Östg 20 i 161 Hargshamn, tätort, Sthlm 189 Harjagers ktr., Lunds stift 173 Harlösa, f., Malm Harlösa, tätort, Malm Harmånger, k. o. f., Gävl Harmånger, tätort, Gävl 231 Härnäs, tätortsdel, Gävl i 190 Härnäs, tätort, Kopp i 228 Harplinge,«,k. o. f., Hall \ 61! 177 Harplinge, tätort, Hall 211 Kommuner, församlingar Tab. övr. m. m. 1 o. 2 tab. Harplinge landsfd., Hall. i j 133 Harplinge gemensamma pdfb., Hall. i i 148 Harrie, k., Malm 53 Harrie, Lilla, f., Malm Harrie, Lilla, tätortsdel, Malm 210 Harrie, Stora, f., Malm Harrie, Stora, tätort, Malm Harsprånget, tätort, Nb 237 Hassela, k. o. f., Gävl Hasselfors, tätort, ör 224 Hasselösund, m:e, Göteb : 66 Hasselösund, tätort, Göteb 215 Hasslarp, tätort, Malm! 207 Hassle, f., Skar i Hassle-Berga-Enåsa, k., Skar 126 Hassle-Bösarp, f., Malm! Hasslerör, k., Skar j 83 Hasslerörs landsfd., Skar! l 135 Hasslerörs pdfb., Skar j j 148 Hasslestad, tätort, Blek ;! 202 Hasslö, k. o. f., Blok 42 i 174 Hasslö, tätort, Blek i j 201 Hasslösa, f., Skar I 78! 163 Hasslöv, f., Hall i 61 I 177 Haurida, f., Jönk I Havdhem, k. o. f., Gotl! 40! 183 Havdhem, tätort, Gotl 201 Haverö, k. o. f., Vrnl, 108 i 180 Havsnäs, tätort, Jämtl I 234 Havstenssund, m:e, Göteb j 67 I Havstenssund, tätort, Göteb i 215 Heby, m:e, Västm i 96 i Heby, tätortsdel, Västm! J 224 Heby landsfd., Västm j 136 Hed, f., Västm! Heda, f., Östg.... j 18 : 161 Hedared, tätort, Älvsb J 217 Hede, f., Göteb! Hede, k. o. f., Jämtl i 113 i 180 Hede, tätort, Jämtl j 234 Hede, tätort, Kopp! 227 Hede landsfd., Jämtl 138 Hedefors, tätort, Alvsb i 217 Hedekas, tätort, Göteb 216 Hedemora, lk. o. If., Kopp Hedemora, stad o. stf., Kopp : 101 ' 168 Hedemora, tätort, Kopp, 227 Hedemora domsaga, Kopp 99 Hedemora fögderi, Kopp : 145 Hedemora ktr., Västerås stift : 168 Hedemora landsfd., Kopp 137 Hedemora t:g, Kopp 99 Heden, tätortsdel, Malm 210 Hodensbyn, tätort, Vb 236 Hedenäset, tätort, Nb 237 Hedeskoga, f., Malm Hedesunda, k. o. f Gävl Hedesunda, tätort, Gävl 231 Hedeviken, tätort, Jämtl 235 Hedvig Eleonora, f., Sthlms stad.. 1, 184 Hedvig, f Östg 21, 161 Hedvigsborg, tätort, Älvsb : I 217

338 268 HEDÅSEN HOK. Kommuner, församlingar Tab. övr. m. m. 1 o. 2 tab. Kommuner, församlingar Tab. övr. m. m. 1 o. 2 tab. Hedåsen, tätortsdel, Västm I 224 Heestrand, tätortsdel, Göteb I 215 Hejde, f., Gotl! Hejdeby, f., Gotl Hejnum, f., Gotl Helenevik, tätortsdel, Göteb I 215 Helgarö, f., Söd I Helgesta, f., Söd Helgona, f., Söd i Helgum, k. o. f., Vrnl! Helgum, tätort, Vrnl 233 Heliga Trefaldighet, f., Gävl [ Heliga Trefaldighet, f., Krist i Heliga Trefaldighet, f., Upps I Hellvi, f., Gotl ' Hemlingby, tätort, Gävl! 229 Hemmesdynge, f., Malm Hemmesjö, k., Krön \ 125 Hemmesjö m. Tegnaby, f., Krön Hemse, k. o. f., Gotl Hemse, m:e, Gotl 40 Hemse, tätort, Gotl ' 201 Hemse landsfd., Gotl 131 Hemse pd:s kfb., Gotl I 147 Hemsjö, k. o. f., Älvsb Hemsö, f., Vrnl Hemsön, ö, Vrnl : 247 Hennan, tätort, Gävl i 231 Henriksdal, tätortsdel, Stockholms stad! i 187 Hentorp, tätort, Skar j I 220 Henån, tätort, Göteb ' ' 215 Hermansby, k,, Göteb ' 64 Herrberga, f., östg i Herrestad, f., Göteb ' 66 I 176 Herrestad, k., Malm I 56 Herrestad, f., Östg Herrestad, Stora, f., Malm i Herrestad, Stora, tätort, Malm.... ' 211 Herrestad, östra, f., Krist, Herrestads landsfd., Malm 133 Herrestads pdfb., Malm! : 148 Herrevadskloster, tätort, Krist Herrljunga, k. o. f., Älvsb Herrljunga, m:e, Älvsb i 72 Herrljunga, tätort, Älvsb ' ' 216 Herrskog, tätort, Vrnl ' 233 Herråkra, f., Krön 30 ; 170 Herräng, tätort, Sthlm i 187 Herrö, tätort, Jämtl ' 235 Herstadberg, tätort, östg 194 Hestra, tätort, Jönk 196 Hestra, Norra, f., Jönk Hestra, Södra, f., Jönk Hidinge, f., ör 92 > 167 Hietaniemi, k. o. f., Nb 121 j 182 Hillared, f., Älvsb i Hillared, tätort, Älvsb : 218 Hille, k. o. f., Gävl 104 I 159 Hille landsfd., Gävl I 137 Hillebyn, tätortsdel, Gävl ' J 229 Hillerstorp, tätort, Jönk ; i 195 : Hilleshög, f., Sthlm Hillringsberg, tätort, Värml 222 Himle landsfd., Hall 133 Himledalen, k., Hall 62 Himmelsberg, tätortsdel. Skar 220 Himmeta, f., Västm Hindersön, ö, Nb 247 Hindas, tätort, Älvsb 216 Hinneryd, f., Krön Hishult, k. o. f., Hall Hishult, tätort, Hall, 212 Hisingen, ö, Göteb 248 Hisings landsfd., Göteb 134 Hissmofors, tätortsdel, Jämtl 234 Hittarp, tätortsdel, Malm 207 Hjo, lf., Skar Hjo, stad o. stf., Skar Hjo, tätort, Skar 219 Hjo landsfd., Skar 135 Hjorted, k. o. f., Kalm Hjorted, tätort, Kalm 199 Hjortkvarn, tätort, ör 223 Hjortnäs, tätortsdel, Kopp 228 Hjortsberga, f., Blek Hjortsberga, k. o. f., Krön Hjulsbro, tätort, östg 193 Hjulsjö, f ör Hjulsjö, k. o. f., ör 127 Hjällbo, tätortsdel, Älvsb 217 Hjälmarbygden, Mälar- o., prod.- omr t 244 Hjälmseryd, k. o. f., Jönk! Hjälmshult, tätortsdel, Malm! 210 Hjälsta, f., Upps Hjälstad, f., Skar I Hjältevad, tätort, Jönk j 196 Hjärnarp, k. o. f., Krist! Hjärnarp, tätort, Krist 206 Hjärsås, k. o. f., Krist l Hjärsås, tätort, Krist, 206 Hjärtlanda, f., Jönk I Hjärtum, f., Göteb Hjärup, tätortsdel, Malm i 211 Hoburg, k., Gotl \ 40 Hoby, Bräkne-, k. o. f Blek, Hoby, Bräkne-, tätort, Blek i 201 Hoby, Västra, f., Malm Hoby, östra, f., Krist Hofors, k. o. f., Gävl Hofors landsfd., Gävl 137 Hofors brukssamhälle, tätort, Gävl.! 229 Hofors stationssamhälle, tätort, Gävl! 229 Hofterup, f Malm i Högdal, f., Göteb Högdal, k., Jämtl ' 113 Hogrän, f., Gotl > Hogstad, f., Östg Höhultslätt, m:e, Krön i 30 Hohultslätt, tätort, Krön 197 Hohög, tätortsdel, Malm 209 Hok, tätort, Jönk ; 196

339 HOL HYBY. 269 Kommuner, församlingar Tab. j övr. m. m. 1 o. 2i tab. Hol, f., Alvsb! Holen, tätortsdel, Kopp ; 227 Holländaröd, tätortsdel, Göteb,... i 215 Holm, f., Hall! Holm, f., Upps, Holm, f Vrnl Holm, f., Älvsb : Holm, k., Älvsb i 126 Holmby, f., Malm I Holmedal, k. o. f., Värml i Holmeja, tätortsdel, Malm ; 210 Holmestad, f., Skar Holmsjö, tätort, Blek i 202 Holmsund, köp. o. f., Vb Holmsund, tätort, Vb i 235 Holmön, k. o. f., Vb I Holmön, del av ö, Vb 247 Holsbybrunn, tätort, Jönk 196 Holsljunga, f., Älvsb Hörda, tätort, Jönk ' 196 Horla, f., Älvsb i Horn, f., Skar Horn, f östg ; Horn, tätort, östg j 193 Hornaryd, f., Krön : Hornborga, f., Skar i Horndal, kbfd., Kopp, 99 Horndal, tätort, Kopp! 225 Hornsberg, tätortsdel, Jämtl, 234 Hornö, tätortsdel, Vrnl i 233 Horred, k. o. f.älvsb ' Horred, tätort, Älvsb i 218 Horstaås, tätort, Västm! 225 Hortlax, k. o. f., Nb Hortlax, tätortsdel, Nb 237 Hosjö, f., Kopp Hossmo, f., Kalm Hotagen, k. o. f., Jämtl Hoting, tätortsdel, Vrnl 232 Hotings landsfd., Vrnl 138 Hov, f., Krist Hov, f., Älvsb Hov, f., Östg Hova, k. o. f., Skar Hova, tätort, Skar 219 Hova landsfd., Skar 135 Hova m. fl. k:ers pd., kfb., Skar Hovby, f., Skar Hovenaset, m-.e, Göteh '. 66 Hovenäset, tätort, Göteb 215 i p Hovförsamlingen, Stockholms stad ),,.g. - län I 6 Hovid, tätort, Vrnl! 232 Hovmantorp, f., Krön Hovmantorp, kbfd., Krön 30 Hovmantorp, köp., Krön 30 Hovmantorp, m:e, Krön, 125 Hovmantorp, tätort, Krön i 197 Hovsberg, tätortsdel, Gävl i. 230 Hovslätt, tätort, Jönk! 195 Hovsta, f., ör I : Kommuner, församlingar Tab. övr. m. m. : 1 o. 2 tab. Hovsta, tätort, ör j 223 Hovas, tätort, Göteb i 213 Huaröd, f., Krist! Huaröd, tätort, Krist j 205 Hubbo, f., Västm i Huddinge, k. o. f., Sthlm [ Huddinge, m:e, Sthlm i 5 Huddinge, tätortsdel, Sthlms stad. ; 187 Huddunge, f., Västm Hudene, f Älvsb Hudiksvall, stad o. f., Gävl Hudiksvall, tätort, Gävl 230 Hudiksvalls norra fögderi, Gävl... j 145 Hudiksvalls södra fögderi, Gävl... j 145 Huggenäs, f., Värml I Hulared, f., Älvsb Hullaryd, k., Jönk 24 Hult, f Jönk Hult, tätort, Jönk 196 Hultafors, tätort, Älvsb l 217 Hulterstad, f., Kalm Hultsbruk, tätort, östg 194 Hultsfred, kbfd., Kalm 34 Hultsfred, köp., Kalm 34 Hultsfred, tätort, Kalm, 198 Hultsfreds landsfd., Kalm i 131 Hultsjö, f., Jönk [ Humla, f., Älvsb Hunnebostrand, f., Göteb \ Hunnebostrand, m:e, Göteb 66 Hunnebostrand, tätort, Göteb i 214 Hunnestad, f., Hall, Hurva, f., Malm ' Hurva, tätort, Malm ] 211 Husaby, k. o. f., Skar Husby, k. o. f Kopp i Husby, kbfd., Kopp 99 Husby, Dala-, tätort, Kopp 227 Husby, Kungs-, f., Upps Husby, Västra, f., östg Husby, östra, f., östg Husby, östra, tätort, östg 194 Husby-Lyhundra, nu Husby-Sjuhundra, f., Sthlm J Husby-Långhundra, f., Sthlm Husby-Oppunda, f., Söd ; Husby-Rekarne, k. o. f., Söd ; Husby-Sjuhundra, f., Sthlm, Husby-Sjutolft, f., Upps i Husby-Ärlinghundra, f., Sthlm Hushållningssällskapsområden 152 Husie, f., Malm Huskvarna, stad o. f., Jönk Huskvarna, tätortsdel, Jönk 196 Huskvarna landsfd., Jönk i 130 Huskvarna, Jönköping-, reningsverk, kfb., Jönk 147 Huskvarna, Jönköping-, Trafikföre- taget, kfb., Jönk, 147 Husum, tätort, Vrnl 232 Hybo, tätort, Gävl ' 230 Hyby, f., Malm i

340 270 HYCKLINGE HÄRRYDA. Kommuner, församlingar Tab. övr. m. m. 1 o. 2 tab. Kommuner, församlingar Tab. Övr. m. m. lo. 2 tab. Hyoklinge, f., östg i Hyoklinge, tätort, östg : 194 Hylletofta, f., Jönk I Hyllinge, tätort, Krist i ' 204 Hyllstofta, tätort, Krist 206 Hylta, tätort, Krist 206 Hylte, k., Jönk i 25 Hylte landsfd., Jönk! 130 Hyltebruk, tätort, Jönk 195 Hyltinge, f., Söd Hyringa, f., Skar Hyssna, f., Älvsb! Hyssna, tätort, Älvsb I 217 Hâbo, k., Upps I 9 Håbo ktr., Uppsala ärkestift 159 Håbo landsfd., Upps i 128 Håbo pd., kfb., Upps, 147 Håbol, f., Älvsb Habo-Tibble, f., Upps Hàby, f., Göteb j Håcksvik, f., Älvsb I Håkanryd, tätortsdel, Krist i 205 Hàkantorp, f., Skar I Håkantorp, tätort, Skar ' 220 Håksberg, tätort, Kopp i 226 Hålabäck, tätortsdel, Hall j 212 Hålan, tätortsdel, Blek j 201 Hålanda, f., Älvsb I Håle, f., Skar! Hållnäs, k. o. f., Upps! Hållsta, tätort, Söd I 192 Halta, f., Göteb J Hånger, f., Jönk Hångsdala, f., Skar 80! 163 Håsjö, f., Jämtl 112 i 180 Håslöv, tätortsdel, Krist i 203 Håslöv, f., Malm Hastad, f., Malm 54 j 172 Hastad, tätort, Malm [ 210 Håtuna, f., Upps 9 i 159 Håverud, tätort, Älvsb! 217 Hägerstad, f., östg 19 I 162 Häggdånger, f., Vrnl Häggeby, f., Upps Häggenås, k. o. f., Jämtl 112 I 180 Häggesled, f., Skar 78 I 163 Häggum, f., Skar 81 i 164 Häglinge, f., Krist 48 i 172 Häljarp, tätort, Malm i 210 Hälla, tätortsdel, Kopp I 228 Hällabrottet, m:e, Or 92 I Hällabrottet, tätort, Or 222 Hällaryd, k. o. f., Blek Hällaryd, tätortsdel, Jönk 196 Hällberga, tätort, Söd > 192 Hällby, k., Söd 14 Hällby brunn, tätort, Söd ' 191 HäUeberga, k. o. f., Krön Hällefors, köp. o. f., ör < ^7 168 Hällefors, tätort, ör 222 Hällefors landsfd., ör, 136 ; Hälleforsnäs, tätort, Söd 191 Hällekis, tätort, Skar 219 Hällesjö, f., Jämtl Hällestad, f., Malm Hällestad, f., Skar Hällestad, k. o. f., Östg / J^ 161 Hällestads, Härla-, pfb., östg 147 Hällestad, Torna-, tätort, Malm Hällevadsholm, tätort, Göteb 215 Hällevik, tätort, Blek 202 Hälleviksstrand, m:e, Göteb 6ö Hälleviksstrand, tätort, Göteb 215 Hällnäs, m:e, Vb 116 Hällnäs, tätort, Vb 235 Hällstad, f., Älvsb Hällum, f., Skar Hälsingborg, stad, Malm 58! Hälsingborg, tätort, Malm j 209 Hälsingborgs fögderi, Malm 142 Hälsingborgs Gustaf Adolf, f., Malm Hälsingborgs Maria, f., Malm Hälsingborgs Raus, f., Malm 58 i 173 Hälsinggården, tätortsdel, Kopp... : 226 Hälsingland, landskap 153 Hälsinglands, Norra, domsaga, Gävl. 105 I Hälsinglands, Sydöstra, domsaga, I p. Gävl 104 I Hälsinglands, Västra, domsaga, i 4 Gävl 105 I Hälsingtuna, k. o. f., Gävl 105 I 159 Hälsö, m:e, Göteb 64 Hälsö, tätort, Göteb ' 213 Händene, f., Skar! Härad, f., Söd i Häradsbygden, tätort, Kopp 226 Häradsbäck, tätort, Krön ; 198 Häradshammar, f., östg, Härene, Norra, f., Skar! Härene, Södra, f., Älvsb i Härja, f., Skar Härjedalen, landskap 153 Härjedalens domsaga, Jämtl i 113 Härjedalens ktr., Härnösands stift, j 180 Härjevad, f., Skar ' Härkoberga, f., Upps Härianda, f., Göteb Härlunda, f., Krön ; Härlunda, f., Skar I Härlöv, tätort, Krist! 206 Härlöv, f., Krön : Härna, f., Älvsb,' Härnevi, {., Västm Härnön, ö, Vrnl Härnösand, stad o. f., Vrnl Härnösand, tätortsdel, Vrnl i 232 Härnösands domprosteri, Härnösands stift Härnösands fögderi, Vrnl I 145 Härnösands stift j 180 Härryda, f., Göteb Härryda, k. o. f., Göteb 126

341 HÄRRYDA INDALSLIDEN. 271 Kommuner, församlingar Tab. övr. m. m. 1 o. 2 tab. Härryda, tätort, Göteb 214 Härslöv, k. o. f., Malm Hässelby, kbfd., Stockholm 1 Hässelby villastad, tätortsdel, Stockholms stad 187 Hässjö, k. o. f., Vrnl Hässleby, f., Jönk Hässloby, k., Jönk 124 Hässleholm, stad o. f., Krist Hässleholm, tätortsdel, Krist 205 Hässleholms fögderi, Krist 142 Hässleholms Iandsfd., Krist 132 Hässlunda, f., Malm 52 j 173 Hästberg, Tuna-, tätort, Kopp.... i 227 Hästbo, tätort, Gävl t 230 Hästhagen, tätort, Sthlm i 190 Hästholmen, tätort, Östg ' ' 194 Hästveda, k. o. f., Krist I Hästveda, m:e, Krist I 47 j Hästveda, tätort, Krist I i 204 Hästö, tätort, Blek! I 202 Häverö, k. o. f., Sthlm i 3 j 158 Häverö Iandsfd., Sthlm I i 128 Häverö pdfb., Sthlm \ j 147 Häverödal, tätortsdel, Sthlm i 187 Hävla, k., östg i 20 I Hävla-Hällestads pfb., Östg i I 147 Hög, f., Gävl I Hög, f., Malm Högalid, f., Stockholms stad Höganäs, stad o. f., Malm Höganäs, tätortsdel, Malm 209 Höganäs Iandsfd., Malm 133 Högbo, tätortsdel, Kopp '. ' 225 Högbro, tätort, Gotl 201 Högby, f., Kalm Högby, f., östg Högerud, f., Värml Högestad, f., Malm Högfors, tätort, Västm 225 Högfors, tätort, Ör 223 Högland, tätort, Vrnl 232 Höglandet, Sydsvenska, prod.-omr. 245 Högom, tätortsdel, Vrnl 231 Högsby, k. o. f., Kalm Högsby, tätort, Kalm 198 Högsby fögderi, Kalm 142 Högsby Iandsfd., Kalm 131 Högsby landsfd:s kfb., Kalm 147 Högseröd, f., Malm Högsjö, k. o. f., Vrnl Högsjö, tätort, Söd 192 Högsrum, f., Kalm 36 i 171 Högstena, f., Skar 81 I 163 Högsäter, k. o. f., Älvsb 70 j 178 Högsäter, tätort, Alvsb j 217 Högvad, k., Älvsb 74! Högas, f., Göteb i 66 I 176 Höja, f., Krist I 49! 173 Höja, tätort, Krist! I 207 Höks Iandsfd., Hall, I 133 Hökensås, k., Skar [ 80 i Kommuner, församlingar Tab. Övr. m. m. j 1 o. 2 tab. Hökensås m. fl. k:ers pd., kfb., Skar. j 148 Hökerum, k., Älvsb 73 Hökerum, tätort, Älvsb 217 Hökhuvud, f, Sthlm! Hökåsen, tätort, Västm, 225 Hökön, tätort, Krist [ 206 Hököpinge, f., Malm Hököpinge, tätort, Malm ; 211 Höllviksnäs, tätort, Malm i 208 Hölö, k. o. f., Söd Hölö, tätort, Söd 192 Hömb, f., Skar I 81 j 163 Hönebo, tätort, Skar 219 Hönö, m:e, Göteb, 64 Hönö, tätort, Göteb ; 213 Hörby, f., Malm ; Hörby, köp., Malm 57 Hörby, tätort, Malm ', 208 Hörby fögderi, Malm 143 Hörby Iandsfd., Malm 133 Höreda, k. o. f., Jönk i Hörja, f., Krist I Hörken, kbfd., ör < 92 Hörken, tätort, ör, 224 Hörnefors, k. o. f., Vb ] Hörnefors, m:e, Vb ; 116 Hörnefors, tätort, Vb 235 Hörnsjö, tätort, Vb 236 Hörröd, f., Krist t 46 i 174 Hörsne m. Bara, f., Gotl Hörup, f., Krist Hörvik, tätort, Blek 202 Hössjö, tätort, Vb 230 Hössna, f., Älvsb 75 \ 164 Höör, f., Malm 57, 172 Höör, köp., Malm 57 Höör, tätort, Malm 209 Ibb, S:t, k. o. f., Malm Ickorrbotten, tätort, Kopp 228 Idala, f., Hall Idehult, tätort, Kalm 200 Idenor, f., Gävl Idkerberget, tätort, Kopp 226 Idre, k. o. f., Kopp Idre, tätort, Kopp 227 Igelsta, m:e, Sthlm 5 Igelsta, tätort, Sthlm, 189 Igelösa, f., Malm Igelösa o. Odarslöv, k., Malm I 126 Iggesund, tätort, Gävl! 230 Ignaberga, f., Krist I Ilsbo, f., Gävl! Ilstorp, f Malm, Immeln, tätort, Krist 206 Indal, f., Vrnl 108, 180 Indals fögderi, Vrnl J 145 Indals Iandsfd., Vrnl! 138 Indals-Liden, k., Vrnl 108 \ Indalsliden, tätortsdel, Vrnl 233

342 272 INGARÖ JÄRPEN. Kommuner, församlingar Tab. övr. m. m. 1 o. 2 tab. Ingarö, f.. Sthlm Ingarö, del av ö, Sthlm 247 Ingatorp, k. o. f., Jönk Ingatorp, tätort, Jönk 194 Ingelstad, tätort, Krön ' 197 Ingelstad, Västra, f., Malm I Ingelstad, östra, f., Krist Ingelstads ktr., Lunds stift I 173 Ingelstads o. Järrestads domsaga, Krist! 45 Ingelstorp, f., Krist! Ingelstorp, tätort, Krist i 205 Ingelsträde, tätort, Malm j 209 Ingvallsbenning, tätort, Kopp! 227 Ingärdahej, tätortsdel, Blek i 202 Inlands domsaga, Göteb j 64 Inlands fögderi, Göteb i 143 Inlands Torpe, k., Göteb ' 65 I Innanbäoken, tätort, Nb j 239 Innimarken, tätortsdel, Nb I 237 Insjön, tätort, Kopp i \ 226 Intrånget, tätort, Kopp! 227 Irsta, f., Västm ' 96 ; 168 Isie, Lilla, f., Malm i 55 i 172 Istorp, f., Älvsb! 73 I 176 Istrum, f., Skar Ivetofta, f., Krist j 46 I 174 Ivetofta, k., Krist 46 ] Iviken, tätort, Kopp : i 228 Ivö, f Krist! Ivö, ö, Krist i 248 i j Jakob, f., Stockholms stad i Jakobsberg, tätort, Sthlm,. i ; 188 Jenny, tätort, Kalm 201 Johanneberg, f., Göteb i Johannedal, tätort, Vrnl 232 Johannos, f., Stockholms stad... ; Johannos, S:t, f., Malm \ Johannes, S:t, f., östg j 21 i 161 Johannishus, tätort, Blek 202 Johansfors, tätort, Hall! 212 Johansfors, tätortsdel, Krön I 197 Jokkmokk, k. o. f., Nb ; Jokkmokk, kbfd., Nb! 120 i Jokkmokk, tätort, Nb i 237 Jokkmokks landsfd., Nb i i 139 Jokkmokks t:g, Nb i 120 Jonsberg, f., Östg! 21 I 161 Jonsered, kbfd., Göteb 64 1 Jonsered, m:e, Göteb 64 i Jonstorp, k. o. f., Malm Jordbruksområden, Naturliga 244 Jukkasjärvi, f Nb Jukkasjärvi, tätort, Nb 239 Jukkasjärvi o. Karesuando t:g, Nb. 122 Julita, k. o. f, Söd 15 i 166 Jumkil, f., Upps 10 I 159 Jung, f., Skar 79 i 163 Juniskär, tätort, Vrnl 233 Junkön, ö, Nb : 247 Kommuner, församlingar Tab. övr. m. m. 1 o. 2 tab. Junosuando, k. o. f., Nb 121 I 182 Junosuando, tätort, Nb I 237 Junsele, k. o. f., Vrnl 109 I 180 Juoksengi, tätort, Nb i 237 Jursla, tätort, östg i 194 Jutaholm, tätortsdel, Jönk.... j 196 Jäder, f., Söd 14! 166 Jäderfors, tätortsdel, Gävl [ 230 Jädraås, tätort, Gävl! 230 Jägarvallen, tätort, östg 194 Jäla, f Skar Jällby, f., Älvsb Jälluntofta, f., Jönk 25 I 170 Jämjö, k. o. f., Blek I 42 ) 174 Jämjö landsfd., Blek ] 132 Jämjöslätt, tätort, Blek I 201 Jämshög, f., Blek 174 Jämshög, k., Blek 42 Jämshög, kbfd., Blek 42, Jämshög, tätort, Blek i l 202 Jämtland, landskap i j 153 Jämtlands län! 112 K O^Q Jämtlands läns hush.-omr I i 152 Jämtlands läns Iandstingsomr I ' 151 Jämtlands norra domsaga, Jämtl.. i 112 I Jämtlands norra fögderi, Jämtl.... ' I 146 Jämtlands södra fögderi, Jämtl Jämtlands västra domsaga, Jämtl.. I 113 Jämtlands västra fögderi, Jämtl Jämtlands östra domsaga, Jämtl...! 112 Jämtlands östra fögderi, Jämtl.... i 146 Jämtländska siluromràdet, prod.- 1 omr I 246 Jämtön, tätort, Nb I 239 Järbo, k. o. f., Gävl I Järbo, tätort, Gävl i 229 Järbo, f Älvsb i Järeda, f., Kalm ' Järfälla, k. o. f., Sthlm, Järfälla norra, kbfd., Sthlm 5 Järfälla södra, kbfd., Sthlm! 5 Järlinden, tätort, Kopp i 227 Järlåsa, f., Upps Järlåsa stationssamhälle, tätort, ; Upps 191 Järn, f., Älvsb Jama, k. o. f., Kopp Järna, kbfd., Kopp i 100 Järna, k., Sthlm 5! Järna, m:e, Sthlm 5 Järna, tätort, Sthlm 188 Järna landsfd., Kopp ' l 137 Järna, Dala-, tätort, Kopp i 226 Järnboås, f., Ör : Järnforsen, tätort, Kalm 198 Järnskog, k. o. f., Värml '< Järnskogs landsfd., Värml 136 Järnskogs, Kola o., brffb., Värml Järpen, m:e, Jämtl 113 Järpen, tätort, Jämtl i 234

343 JÄRPÅS KARLSKRONA-LYCKEBY REGIONPLANEFB. 273 Kommuner, församlingar Tab. övr. m. m. 1 o. 2 tab. Järpås, k. o. f., Skar i Järpås, m:e, Skar I 78 Järpås, tätort, Skar! 220 Järrestad, f., Krist! Järrestad, tätort, Krist! 207 Järsnäs, f., Jönk I Järstad, f., östg! Järstorp, f., Jönk i Järva, tätort, Sthlm I 189 Järved, tätortsdel, Vrnl I 233 Järvsta, tätort, Gävl i 229 Järvsö, k. o. f., Gävl I Järvsö, tätort, Gävl I 230 Järvsö landsfd., Gävl I 137 Jät, f., Krön! Jättendal, f., Gävl I Jävre, tätort, Nb j 238 Jönköping, stad, Jönk 27 Jönköping, tätort, Jönk 195 Jönköpings fögderi, Jönk I 141 Jönköpings län 24 i ^Q Jönköpings läns hush.-omr [ l 152 Jönköpings läns landstingsomr Jönköpings Kristina, f., Jönk I Jönköpings Sofia, f., Jönk 27 j 170 Jönköping-Huskvarna reningsverk, j kfb., Jönk I 147 Jönköping-Huskvarna, Trafikföre- i taget, kfb., Jönk I 147 Jönåker, k., Söd 18 1 Jönåker, tätort, Söd I 192 Jörgens, S:t, sjukhus, tätortsdel, I Göteb! 213 Jörlanda, f., Göteb 64 : 176 Jörn, k. o. f., Vb 117 : 182 Jörn, m:e, Vb 117 ; Jörn, tätort, Vb ; 236 Jörns landsfd., Vb 139 Jörtsön, ö, Upps ; 248 Jösse domsaga, Värml 88 Jösse fögderi, Värml ' 144 Jösse härads västra pdfb., Värml.. : 148 Jösse härads östra pdfb., Värml Jösse ktr., Karlstads stift, 178 Jössefors, tätort, Värml ' 221 Kaf järden, k Söd 14 i Kaga, f., östg 20 I 161 Kainulasjärvi, tätort, Nb 239 Kalix, m:e, Nb 121 Kalix, tätort, Nb I 237 Kalix domsaga, Nb 120 Kalix fögderi, Nb, 146 Kall, k. o. f., Jämtl 113 ; 180 Kall, tätort, Jämtl i 234 Kallhäll, tätort, Sthlm - 1 Kallinge, tätort, Blek! 201 Kallinge, kbfd.. Blek 42 i Kallmora, tätort, Kopp! 229 Kommuner, församlingar! Tab. övr. m. m. 1 o. 2 tab. Kalmar, stad o. f., Kalm Kalmar, tätort, Kalm 199 Kalmar, f., Upps Kalmar län 34 j^n Kalmar läns norra hush.-omr ; 152 Kalmar läns norra landstingsomr.. I 151 Kalmar läns södra hush.-omr.... i 152 Kalmar läns södra landstingsomr.. i 151 Kalmar norra fögderi, Kalm i 142 Kalmar södra fögderi, Kalm 142 Kalmarslätten, jordbr.-omr., Kalm. 244 Kalv, f., Älvsb Kalvsund, m:e, Göteb 64 Kalvsvik, f., Krön 31 I 170 Kalvträsk, f., Vb 117! 182 Kangos, tätort, Nb 237 Kantorp, tätortsdel, Söd ; 192 Kappelshamn, tätort, GotI i 201 Karaby, f., Skar Karaby, Västra, f., Malm 53 I 173 Karaby, Västra, tätort, Malm i 210 Karaby, östra, f., Malm 53 ) 173 Karbenning, f., Västm Kareby, f., Göteb 64, 176 Karesuando, k. o. f., Nb Karesuando, tätort, Nb! ; 239 Karesuando landsfd., Nb 139 Karl Gustav, k. o. f Nb 121 : 182 Karl Gustav, f., Älvsb Karl Gustavs o. Hietaniemi sock-! närs ffb., Nb j, 149 Karl Johan, f., Göteb : 67, 176 Karl, Söderby-, f., Sthlm! Karlanda, f., Värml 88 ; 178 Karlbo, tätort, Kopp,! 225 Karleby, f., Skar ; 80! 163 Karlevi, tätortsdol, Kalm 200 Karlholmsbruk, tätortsdel, Upps... j 190 Karlsarvet, tätortsdel, Kopp i j 228 Karlsborg, tätort, Nb I 237 Karlsborg, k. o. f., Skar! Karlsborg, tätort, Skar ; 219 Karlsborgs landsfd., Skar 135 Karlsby, tätort, östg : : 193 Karlshamn, stad o. f., Blek 43! 174 Karlshamn, tätort, Blek, 202 Karlshamns fögderi, Blek ; 142 Karlshäl), tätortsdel, Nb : Karlskoga, stad o. f., ör 93 i 178 Karlskoga, tätort, ör j Karlskoga domsaga, ör 92 Karlskoga fögderi, ör ' ; 144 Karlskoga landsfd., Ör 136 Karlskrona, stad o. stf., Blek \! ^5 ' 174 Karlskrona, tätort, Blek Karlskrona fögderi, Blek ; ; 142 Karlskrona Amiralitetsf., Blek 1M95 I ^^ Karlskrona-Lyckeby regionplanefb., i Blek I, 148 :

344 274 KARLSLUNDA KLOSTERS ALLMÄNNING. Kommuner, församlingar Tab. övr. m. m. 1 o. 2 tab. Karlslunda, f., Kalm Karlstad, stad o. f., Värml Karlstad, tätort, Värml 221 Karlstads fögderi, Värml 144 Karlstads stift 178 Karlstorp, f., Jönk Karlsvik, tätortsdel, Nb 239 Karlsvik, tätortsdel, Vrnl 232 Karpalund, tätortsdel, Krist 206 Karungi, tätort, Nb i 239 Karup, k., Hall 61 Karup, Västra, f., Krist Karup, Västra, tätort, Krist 206 Karup, östra, f., Hall Kassaretorpet, tätort, Älvsb 218 Kastlösa, f., Kalm Kastlösa, tätort, Kalm I 200 Katarina, f., Stockholms stad ' Katrineberg, f. d. kapellag, Gävl...! 104 Katrineholm, stad, Söd 15 Katrineholm, tätortsdel, Söd 192 Katrineholms fögderi, Söd 140 Katslösa, f., Malm Kattarp, k. o. f., Malm Kattarp, tätort, Malm 207 Kattnäs, f., Söd Kattunga, Surteby-, f., Älvsb Kaunisvaara, kbfd., Nb 121 Kedum, Norra, f., Skar Kedum, Södra, f., Skar Kestad, f., Skar Kevinge, tätortsdel, Sthlm i 190 Kiaby, f., Krist ; Kil, m:e, Värml j 87 Kil, tätort, Värml 221 Kil, f., Ör j 91 I 167 Kils ktr., Karlstads stift : 178 Kils landsfd., Värml 135 Kils pdfb., Värml 148 Kil, Stora, k. o. f., Värml Kil, Visnums-, f., Värml Kila, f., Söd Kila, f., Värml Kila, f., Västm Kilafors, tätort, Gävl i 231 Kilanda, f., Älvsb ] Killeberg, tätort, Krist, 203 Killinge, tätortsdel, Sthlm 189 Kilsmo, tätort, ör 223 Kimstad, f., Östg. I Kimstad, tätortsdel, östg Kinds ktr., Göteborgs stift j 177 Kinds ktr., Linköpings stift.. ; 162 Kinds o. Redvägs domsaga, Alvsb. t 74 Kinda, Norra, k., Östg j 19 Kinda, Södra, k., östg 19 Kinda, Västra, k., östg ; 19 Kinda o. Ydre domsaga, östg Kinda o. Ydre fögderi, östg i 141 Kindaholm, k., Älvsb i 74 Kinna, köp. o. f., Älvsb Kinna, tätort, Älvsb I 216 Kommuner, församlingar Tab. övr. m. m. 1 o. 2; tab. Kinna fögderi, Älvsb i 144 Kinna ktr., Skara stift 163 Kinna landsfd., Älvsb 134 Kinnahult, tätort, Älvsb 216 Kinnared, f., Hall Kinnared, tätort, Hall 212 Kinnarp, tätort, Skar. 220 Kinnarumma, k. o. f., Älvsb J Kinnefjärdings, Kinne o. Kållands j domsaga, Skar i 78 Kinne-Kleva, f., Skar Kinnekulle, k., Skar i 78 Kinnevalds landsfd., Krön! 130 Kinnevald, Mellersta, k., Krön Kinnevalds och Norrvidinge fögderi, j Krön 141 Kinnevalds o. Norrvidinge ktr., Växjö stift 170 Kinneved, f Skar I Kinne-Vedum, f., Skar ; Kirseberg, f., Malm Kiruna, stad, Nb 122 Kiruna, tätort, Nb 238 Kiruna fögderi, Nb 146 Kiruna landsfd., Nb [ 139 Kisa, f., östg! Kisa, m:e, Östg i 124 Kisa, tätort, östg 193 Kisa landsfd., Östg i 129 Kivik, k., Krist 45 Kivik, m:e, Krist! 46 Kivik, tätort, Krist \ 203 Kjula, f., Söd I Klaeka-Lerberg, tätort, ör 224 Klagshamn, tätort, Malm ' 208 Klagstorp, k., Malm 55 Klagstorp, tätort, Malm 211 Klagstorp, Västra, f., Malm Klagstorp, östra, f., Malm Klampenborg, tätortsdel, Vrnl 232 Klara, f., Stockholms stad j Klasaröd, tätort, Malm 211 Klavreström, tätort, Krön 197 Klenshyttan, tätort, Kopp 228 Kleva, Kinne-, f., Skar Kleva, Vilske-, {., Skar Klevshult, k Jönk I 2G Klinte, f., Gotl I Klintehamn, k., Gotl j 40 Klintehamn, tätort, Gotl, 201 Klintehamns landsfd., Gotl i 131 Klintehamns pdfb., Gotl 147 Klippan, köp. o. f., Krist! Klippan, tätort, Krist 204 Klippans bruk, tätort, Krist 206 Klippans fögderi, Krist 142 Klippans landsfd., Krist 132 Klitten, tätort, Kopp 229 Klockestrand, tätortsdel, Vrnl 232 Klockrike, f., östg Kloster, Eskilstuna, f., Söd Klosters Allmänning, tätort, Söd.. j 193

345 KLUTMARK KROPPEFJÄLL. 275 Kommuner, församlingar j Tab. övr. m. m. i 1 o. 2 tab. Kommuner, församlingar Tab. övr. m. m. 1 o. 2 tab. Klutmark, tätort, Vb I 236 Klågerup, tätort, Malm 210 Kläckeberga, f Kalm Klädesholmen, f., Göteb Klädesholmen, m:e, Göteb 65 Klädesholmen, tätort, Göteb 213 Klässbol, tätort, Värml 222 Klövedal, f., Göteb Klövsjö, f., Jämtl Klövsjö, tätort, Jämtl 234 Knaften, tätort, Vb 237 Knipplan, Källo-, m:e, Göteb 64 Knipplan, Källo-, tätort, Göteb Knislinge, k. o. f., Krist 47, 174 Knislinge, m:e, Krist 47 Knislinge, tätort, Krist 203 Knista, f., ör Knivsta, k. o. f., Sthlm Knivsta, tätort, Sthlm i 187 Knivsta m. fl. fcers pdfb., Sthlm.. I 147 Knutby, k. o. f., Sthlm Knäfta, tätortsdel, Vrnl, 233 Knäred, k. o. f., Hall Knäred, tätort, Hall j 211 Knästorp, f., Malm I Knatte, f., Älvsb! Kode, k., Göteb 64 Kolarängen, tätortsdel, Sthlm 189 Kolbäck, k. o. f., Västm! Kolbäck, tätortsdel, Västm j 224 Kolmården, k., östg i 20 Kolmården, m:e, östg i 124 Kolmården, tätort, Östg i 194 Kolmårdens landsfd., Östg, 129 Kolsva, k. o. f., Västm i Kolsva, tätort, Västm : 224 Kolsva landsfd., Västm 136 Kolsva norra, kbfd., Västm I 95 Kolsva södra, kbfd., Västm ' 95 Kommunalförbund 147 Kommuner 1 Kommungårdshusen i Hammar, tätort, Krist l 205 Konga, f., Malm Konga, tätort, Krön 198 Konga fögderi, Krön! 141 Konga ktr., Växjö stift i i 170 Konga-Uppvidinge kfb., Krön i 147 Kontrakt i 158 Konungsund, f., Östg, Kopparberg, köp., Ör... i 92 : Kopparberg, tätortsdel, Ör 223 Kopparbergs län 99 "U^n, Kopparbergs läns hush.-omr 152 Kopparbergs läns landstingsomr... ' ' 151 Kopparberg, Stora, k., f. o. kbfd., ( p9 : ^gg Kopp 1127 Kopparbergs, Stora, landsfd., Kopp. l ' 137 Kopparbergs, Stora, o. Vika sock- nars pdfb., Kopp ; 148 Koppom, tätort, Värml! 222! Korpilombolo, k. o. f., Nb j Korpilombolo, tätort, Nb i 237 Korpilombolo landsfd., Nb ' 139 Korsberga, k. o. f., Jönk ' Korsberga, f., Skar Korsberga, tätort, Skar 220 Korskrogen, tätort, Gävl 231 Korsnäs, tätort, Kopp 225 Korsträsk, tätort, Nb 238 Koskullskulle, tätort, Nb 238 Kosta, tätort, Krön 197 Kosta landsfd., Krön 130 Kottla, tätortsdel, Sthlm 189 Krafslösa, tätort, Kalm I '. 200 Kramfors, stad, Vrnl 110 i Kramfors, tätort, Vrnl 233 Kramfors fögderi, Vrnl 145 Kramfors landsfd., Vrnl 138 Krika, tätortsdel, Krist 206 Kristberg, f., östg Kristdala, k. o. f., Kalm, Kristdala, tätort, Kalm j 198 Kristianopel, f., Blek i Kristianopel, köp., Blek, 125 Kristianstad, stad, Krist 49 Kristianstad, tätort, Krist ] 204 Kristianstads fögderi, Krist i 142 Kristianstads Heliga Trefaldighet, f., Krist : Kristianstads län! 45 <i^ Kristianstads läns hush.-omr 152 Kristianstads läns landstingsomr Kristina, f., Jönk i Kristine, f., Göteb Kristine Falu, l, Kopp j 101 I 168 Kristineberg, tätort, Vb i j 236 Kristinehamn, stad o. f., Värml... I 89 I 178 Kristinehamn, tätort, Värml j 221 Kristvalla, f., Kalm I Krogsered, f., Hall I Krogstorp, tätortsdel, Krist i 206 Krokek, f., östg ; Krokek, tätort, Östg ] 194 Kroken, tätortsdel, Göteb, 214 Kroken, Björneröd o., m:e, Göteb Krokhagen, tätortsdel, Östg 193 Krokom, tätortsdel, Jämtl 234 Kroksbäck, tätort, Malm ; 211 Krokslätt, tätortsdel, Göteb i 214 Krokstad, f., Göteb j Kronobergs län, 30 <, Kronobergs läns hush.-omr : 152 Kronobergs läns landstingsomr.... i 151 Kropp, f Malm Kroppa, f., Värml Kroppa, k., Värml 86 Kroppa, kbfd., Värml 86 Kroppa o. Ullvätterns k:ers pdfb., Värml 148 Kroppefjäll, k., Älvsb 70

346 276 KROPPSTADSFORS KÄLLANDS LANDSFD. Kommuner, församlingar [ Tab. Övr. m. m. j 1 o. 2 tab. Kroppstadsfors, tätortsdel, Värml Krylbo, kbfd., Kopp { J, I 99 Krylbo, köp., Kopp j 1 2? Krylbo, tätort, Kopp 225 Kràkshult, f., Jönk Kråksmåla, f., Kalm Krànge, tätort, Vml 232 Krångede, tätort, Jämtl 234 Kräoklinge, f., ör Kräklingbo, f., Gotl Kubbe, tätort, Vml 233 Kuddby, f., östg Kuivakangas, Nedre, tätort, Nb Kuggeboda, tätort, Blek 202 Kulla, f., Upps Kulla, Roslags-, f., Sthlm Kullavik, tätort, Hall 213 Kullen, tätortsdel, Blek 201 Kullen, tätortsdel, Malm 210 Kullerstad, f., östg Kullings ktr., Skara stift 164 Kullings landsfd., Älvsb 134 Kullings-Skövde, f., Älvsb Kulltorp, f., Jönk Kulltorp, tätort, Jönk 196 Kumbelnäs, tätort, Kopp 229 Kumla, f., Västm Kumla, f., ör { jj 167 Kumla, lk., ör 92 Kumla, stad, ör 93 Kumla, tätort, ör 223 Kumla, f., östg Kumla fögderi, ör 144 Kumla ktr., Strängnäs stift 167 Kumla landsfd., Ör 136 Kummelnäs, tätort, Sthlm 189 Kung Karl, f., Västm 95 I 168 f 95 Kung Karl, k., Västm 1 -^'J Kungsbacka, stad o. f., Hall Kungsbacka, tätortsdel, Hall 212 Kungsbacka fögderi, Hall ' 143 Kungsbacka landsfd., Hall ' 133 Kungs-Barkarö, f., Västm! 95! 168 Kungsgården, tätort, Gävl 229 Kungshamn, f., Göteb Kungsholm, f., Stockholms stad Kungs-Husby, f., Upps I 9 ' 159 Kungshälla, tätort, Malm, 209 Kungslena, f., Skar I Kungsåra, k. o. f., Västm j 96 ' 168 Kungsängen, tätort, Upps ; -191 Kungsäter, k. o. f., Älvsb! 74 i 176 r 95 Kungsör, köp., Västm v ^27 \ Kungsör, tätort, Västm 224 Kungälv, stad o. f., Göteb! 68! 176 Kungälv, tätort, Göteb! 214 Kungälvs landsfd., Göteb j [ 134 Kommuner, församlingar Tab. övr. m. m. 1 o. 2 tab. Kungälvs o. Hermansby k:ers ffb., i Göteb 148 Kungälvs Ytterby, tätort, Göteb Kusmark, tätort, Vb 236 Kustlandet i nedre Norrland, prod.- \ omr I 246 Kustlandet i övre Norrland, prod.- ' : omr 246 Kvarntorp, tätortsdel, Kalm 200 Kvarntorp, Närkes, tätort, ör Kvarsebo, f., östg Kvenneberga, f., Krön Kverrestad, f., Krist Kvibille, k. o. f., Hall Kvicksund, tätort, Västm i 224 Kvidinge, k. o. f., Krist 48! 173 Kvidinge, m:e, Krist 48! Kvidinge, tätortsdel, Krist I 204 Kviinge, f Krist 47! 174 Kvikkjokk, kbfd., Nb 120 Kville, k. o. f., Göteb Kville, kbfd., Göteb 67 Kvillinge, k. o. f., östg Kvillsfors, tätort, Jönk 195 Kvillängen, tätortsdel, Göteb 214 Kvinnestad, f., Älvsb \ 72 I 164 Kvissle, tätortsdel, Vrnl 232 Kvistbro, f, ör 92! 167 Kvistofta, f., Malm Kvänum, k. o. f., Skar Kvänum, m:e, Skar 79 Kvänum, tätort, Skar 219 Kvänums landsfd., Skar i 135 Kvänumsm. fl. socknars pdfb., Skar. 148 Kylhult, tätortsdel, Krön 197 Kymbo, f., Skar Kyrkbyn, tätortsdel, Kopp 228 Kyrkeryd, tätort, Skar 220 Kyrkesund, m:e, Göteb ' 65 Kyrkesund, tätort, Göteb I 214 Kyrketorp, Norra, f., Skar 81 I 164 Kyrketorp, Södra, f., Skar 81 I 163 Kyrkheddinge, f., Malm 54 ; 172 Kyrkheddinge, tätort, Malm i 211 Kyrkheden, tätort, Värml! 221 Kyrkhult, k. o. f, Blek i 42! 174 Kyrkobokföringsdistrikt 1 Kyrkobordet, tätortsdel, Vb ; 236 Kyrkoköpinge, f., Malm 55 j 172 Kyrkoköpinge, k. o. f., Malm j 126. Kyrkoköpinge, tätort, Malm I 209 Kyrkas, f., Jämtl Kyrkas, k. o. f Jämtl 127. Kyrkas, f., Skar! 77 j 163 Kåge, m:e, Vb 117 Kåge, tätort, Vb 235 Kågedalen, f., Vb Kågeröd, k. o. f., Malm Kågeröd, tätort, Malm i 207 Kåkinds ktr., Skara stift : 164 Kållands ktr., Skara stift ; 163 Kållands landsfd., Skar 135

347 KÅLLANDS PD. LAPPMARKENS TREDJE KTR. 277 Kommuner, församlingar Tab. övr. m. m tab. Kommuner, församlingar Tab. övr. m. m. 1 o. 2 tab. i Kållands pd., kfb., Skar j 148 Kålland, Norra, k., Skar I 78 Kållands-Råda, k., Skar 78 Kållands-Åsaka, f., Skar i Kållandsö, ö, Skar I 248 Kållered, k. o. f., Göteb I Kållered, tätort, Göteb 213 Kållerstad, f., Jönk Kanna, f., Krön : Kåiberg, tätort, ör 223 Kårböle, f., Gävl ' Kårböle, tätort, Gävl! 231 Kårböle skd., Gävl : 186 Kårböle, Färila-, k., Gävl i 105 Kårsta, f., Sthlm! Kåtila, tätort, Kopp I 229 Kälarne, k., Jämtl 112 Kälarne, tätort, Jämtl 234 Källa, f., Kalm j Källby, f., Skar i Källbäcksryd, tätort, Älvsb i 217 Källeryd, f., Jönk ' Källfallet, tätort, Västm i 225 Kallna, f., Krist > Källsjö, f., Hall i Källs-Nöbbelöv, f., Malm i Källstad, f östg! Källstorp, f., Malm ' Källunga, f., Älvsb KäUunge, f., Gotl Källviken, tätortsdel, Kopp : 226 Källö-Knipplan, m:e, Göteb ' 64 Källö-Knipplan, tätort, Göteb 213 Kälvene, f., Skar Kämpinge, tätort, Malm \ 211 Käppala, tätortsdel, Sthlm ' 189 Karda, f., Jönk i Käringön, f., Göteb! Käringön, m:e, Göteb 65 Käringön, tätort, Göteb 214 Kärleken, tätort, Hall 212 Kärna, k. o. f Östg Kärnbo, f., Söd Kärrbo, f., Västm Kärrgruvan, tätort, Västm 224 Kärrstorp, Västra, f., Malm Kärrstorp, Östra, f., Malm Kärråkra, f., Älvsb Kärvsåsen, tätort, Kopp 229 Kättilsmåla, tätort, Blek 202 Kättilstad, f., Östg Kättilstorp, tätort, Skar 220 Kävesta, tätortsdel, ör 222 Kävlinge, köp. o. f., Malm Kävlinge, tätortsdel, Malm 207 Kävlinge landsfd., Malm 133 Kävsjö, f., Jönk Köinge, f., Hall Koja, tätortsdel, Vrnl 232 Kola, k. o. f., Värml Kola o. Järnskogs brff b., Värml Kölaby, f., Älvsb Kölingared, f., Älvsb Köping, f., Kalm Köping, stad o. f., Västm Köping, tätort, Västm 225 Köpingar 1 Köpinge, f., Krist Köpinge, Gärds, tätort, Krist 203 Köpinge, Stora, f., Malm Köpinge, Stora, tätort, Malm 211 Köpingebro, tätort, Malm 208 Köpings fögderi, Västm 145 Köpings ktr., Västerås stift 168 Köpingsvik, k., Kalm 36 Köpingsvik, tätort, Kalm 200 Köpmanholmen, tätort, Vrnl Lackalänga, f., Malm Lagan, tätort, Krön 197 Lägga, f., Sthlm Laggarberg, tätort, Vrnl 233 Lagmansered, f., Älvsb Lagunda, k., Upps 9 Lagunda o. Hagunda ktr., Uppsala ärkestift 158 Laholm, lk. o. If., Hall Laholm, stad o. stf., Hall Laholm, tätort, Hall 212 Laholms fögderi, Hall 143 Laholms ktr., Göteborgs stift 177 Lainio, tätort, Nb 239 Laisvall, tätort, Nb i 237 Lakaträsk, tätort, Nb 238 Laknäs, tätortsdel, Kopp 228 Lammhult, k., Krön 31 Lammhult, tätort, Krön 197 Lammhults o. Rottne k:ers ålderdomshemsfb., Krön! 147 Landa, f., Hall i Landa, f., Älvsb Landa, Bråttensby o., k., Älvsb... ' 126 j Landeryd, tätort, Jönk 195 Landeryd, k. o. f., östg Landsbro, tätort, Jönk i 195 Landsfiskalsdistrikt < 128 Landskap 153 Landskrona, stad o. f., Malm Landskrona, tätort, Malm ;! 209 Landskrona fögderi, Malm i i 142 Landstingsområden :! 151 Landvetter, k. o. f., Göteb ; Landvetter, tätort, Göteb J 213 Lane landsfd., Göteb { 134 Lane-Ryr, k. o. f., Göteb 66 I 176 Lanna, tätort, Jönk i 196 Lanna, tätort, ör 223 Lannaskede, k. o. f., Jönk 27 I 171 Lappland, landskap i 153 Lappmarkens andra ktr., Luleå stift i 182 Lappmarkens första ktr., Luleå stift. i 182 Lappmarkens tredje ktr., Luleå stift i 182

348 278 LARS, S:T LINDOME. Kommuner, församlingar Tab. övr. m. m. 1 o. 2 tab. Lars, S:t, f., östg I Lars, S:t, tätortsdel, Malm 209 Larv, k. o. f., Skar i Laröd, tätort, Malm 207 Laske-Vedum, f., Skar Latorpsbruk, tätort, ör 223 Lau, f., Gotl Lauker, tätort, Nb 238 Lavad, f., Skar Laxarby, f., Älvsb Laxsjö, f., Jämtl Laxå, köp., Ör 91 Laxå, tätort, ör 222 Ledberg, f., östg Ledsjö, f., Skar Lekaryd, f., Krön ] Lekeberg, k., ör i 92 Lekebergs landsfd., ör 136 Lekeryd, k. o. f., Jönk 24 i 170 Leksand, k. o. f., Kopp ] 101 I 168 Leksand, tätortsdel, Kopp I 226 Leksands ktr., Västerås stift I j 168 Leksands landsfd., Kopp ) i 137 Leksands Noret, m:e, Kopp I 101 Leksberg, f., Skar Lekvattnet, f., Värml : Lekåsa, f., Skar Lelång, k., Älvsb l 70 Lelångs, Steneby-, pdfb., Älvsb... i 148 Lemnhult, f., Jönk Lena, f., Upps j Lena, f., Älvsb! Lenhovda, k. o. f., Krön \ Lenhovda, m:e, Krön 30 Lenhovda, tätort, Krön I 197 Lennartsfors, tätort, Värml! 222 Lerberg, Kläcka-, tätort, Ör i i 224 Lerberget, tätort, Malm l 209 Lerbergsvägen, tätortsdel, Malm... \ - i 209 Lerbo, f., Söd I 15 i 166 Lerbäck, k. o. f., ör I 91, 167 Lerdal, f., Älvsb I 70 ; 178 Lerdal, tätort, Kopp : 226 Lerdala, f., Skar i Lerum, k. o. f., Älvsb I Lerum, tätort, Älvsb i 216 Lesjöfors, m:e, Värml i 86 Lesjöfors, tätort, Värml 220 Lessebo, kbfd., Krön! 30 Lessebo, köp., Krön i 30 Lessebo, tätort, Krön \ : 197 Lessebo landsfd., Krön : 130 Levar, tätort, Vb i 235 Levene, k. o. i., Skar Levene, tätort, Skar I, 220 Levide, f., Gotl I 40 i 183 Lexe, tätortsdel, Gävl Lia, tätort, ör i 224 Liared, f., Älvsb 75, 164 Liatorp, tätort, Krön i 197 Lid, f Söd Liden, f., Vrnl Kommuner, församlingar Tab. övr. m. m. 1 o. 2 tab.._ Liden, Indals-, k., Vrnl 108 Liden, Ådals-, k. o. f., Vrnl Lidhult, k. o. f., Krön Lidhult, m:e, Krön 32 Lidhult, tätort, Krön 197 Lidhults landsfd., Krön 131 Lidingö, stad o. f., Sthlm Lidingö, tätort, Sthlm I 189 Lidingö, ö, Sthlm j 247 Lidingö-Täby fögderi, Sthlm 140 Lidköping, stad o. f., Skar Lidköping, tätort, Skar 219 Lidköpings fögderi, Skar 144 Likenäs, tätort, Värml 221 Liljedal, tätort, Värml 222 Lilla Beddinge, f., Malm Lilla Edet, köp., Älvsb., 71 Lilla Edet, tätortsdel, Älvsb 215 Lilla Harrie, f., Malm Lilla Harrie, tätortsdel, Malm 210 Lilla Isie, i., Malm Lilla Malma, f., Söd Lilla Malma, k., Söd 124 Lilla o. Stora Essingen, kbfd., Stock- I holms stad I 1 Lilla Slågarp, f Malm! Lilla Träslöv, tätort, Hall ; 212 Lillhagen, tätortsdel, Göteb ; 213 Lillhagens sjukhus, tätortsdel, [ Göteb ; j 213 Lillhärad, f., Västm! Lillhärdal, k. o. f Jämtl 113 j 180 Lillhärdal, tätort, Jämtl j \ 235 Lillkyrka, f., Upps 9 I 159 Lillkyrka, f., ör : Lillkyrka, f., östg Lillpite, tätort, Nb I I 238 Lillan, tätort, ör ;! 222 Lima, k. o. f., Kopp! 100 i 168 Lima, kbfd., Kopp i 100 i Lima landsfd., Kopp i 137 Limbäck, tätortsdel, Kopp j 229 Limedsforsen, tätort, Kopp 228 Limhamn, f., Malm I Limmared, k., Älvsb. 74 Limmared, tätortsdel. Älvsb j 216 Lindberg, f., Hall 62, 177 Lindberga, k., Hall 62 j Linde, f., Gotl 40 j 183 Linde, k. o. f., ör 92! 168 Linde fögderi, ör 144 Linde skd., ör 186 Lindes o. Nora domsaga, Ör 92 Linderås, k. o. f., Jönk 24 ; 162 Linderöd, f., Krist Linderöd, tätort, Krist 205 Lindesberg, stad o. f., ör I Lindesberg, tätort, ör I 223 Lindesbergs landsfd., ör Lindfors, tätort, Värml ; 221 Lindholmen, tätort, Sthlm 189 Lindome, k. o. f., Hall

349 LINDOME LUGGUDE SÖDRA KTR. 279 Kommuner, församlingar Tab. i övr. m. m. 1 o. 2 tab. Kommuner, församlingar I Tab. I Övr. m. m. 1 o. 2] tab. Lindome, tätort, Hall ' 213 Lindsdal, tätort, Kalm! [ 200 Lindas, tätort, Kalm i i 199 Lindas, tätortsdel, Älvsb i 217 Lindärva, f., Skar I Lindö, tätort, östg 193 Lingbo, f., Gävl Lingbo, tätort, Gävl ; 229 Lingbo skd., Gävl 186 Linghed, tätort, Kopp ( Linköping, stad o. f., östg I 21! 161 Linköping, tätort, östg 193 Linköpings domprosten, Linköpings stift I 161 Linköpings domsaga, Östg i 19 Linköpings fögderi, östg : 141 Linköpings stift i 161 Linneryd, k. o. f., Krön I 30 I 170 Linneryd, tätort, Krön I 198 Linsell, f., Jämtl 113 i 180 Linsoll, tätort, Jämtl I 235 Lista, f., Söd 14 i 166 Lister-Mjällby, tätort, Blek 202 Listers o. Bräkne ktr., Lunds stift. i 174 Listers o. Sölvesborgs domsaga, Blek.! 42 Listerby, k. o. f., Blek Listerby, tätort, Blek 202 Lit, k. o. f., Jämtl Litslena, f., Upps! Livgedingets domsaga, Söd 13 Ljuder, k. o. f., Krön Ljugarn, k., Gotl 40 Ljugarn, tätort, Gotl 201 Ljung, f., Göteb ; Ljung, tätort, Älvsb I 217 Ljung, f., Östg Ljunga fögderi, Vrnl 145 Ljunga ktr., Härnösands stift ' 180 Ljunga, Södra, f., Krön j Ljungadalen, övre, k., Jämtl! 113 Ljungarum, f., Jönk Ljungaverk, tätort, Vrnl, 231 Ljungby, f., Hall Ljungby, f., Kalm I Ljungby, stad o. f., Krön Ljungby, tätort, Krön 197 Ljungby landsfd., Krön 131 Ljungby, Munka-, k. o. f., Krist.. I Ljungby, Munka-, m:e, Krist 48 Ljungby, Munka-, tätort, Krist I 204 Ljungby, Trolle-, f., Krist I Ljungby, östra, k. o. f., Krist i 173 Ljungby, östra, tätort, Krist I 206 Ljungbyhed, m:e, Krist 48 Ljungbyhed, tätortsdel, Krist I 204 Ljungbyholm, k., Kalm I 36 Ljungbyholm, tätort, Kalm I 199 Ljunghem, f., Skar I Ljungsarp, f., Älvsb ; Ljungsbro, tätort, Östg 193 Ljungsgård, tätortsdel, Malm 207 Ljungskile, k., Göteb 65 Ljungskile, tätortsdel, Göteb i 213 Ljungskile landsfd., Göteb 134 Ljunits, k., Malm i 56! Ljunits o. Herrestads ktr., Lunds i j stift i ' 172 Ljur, f., Älvsb i 72 i 164 Ljusdal, f., Gävl! 105 I 159 Ljusdal, k., Gävl! 105 I Ljusdal, köp., Gävl i 105 Ljusdal, tätortsdel, Gävl i! 230 Ljusdals fögderi, Gävl 145 Ljusdals landsfd., Gävl! I 137 Ljusfallshammar, tätort, östg i 194 Ljusfors, tätortsdel, östg I 193 Ljushult, f., Älvsb i 74 ] 176 Ljusnans ktr., Uppsala ärkestift... I 159 Ljusnarsberg, f., Ör Ljusnarsberg, k., ör ' 92 I Ljusnarsberg, kbfd., ör : 92 Ljusnarsbergs landsfd., ör 136 Ljusne, f., Gävl Ljusne, tätort, Gävl 230 I 113 Ljusnedal, f., Jämtl < 180 Ljusterö, k. o. f., Sthlm Ljusterö, ö, Sthlm i 247 Ljustorp, f., Vrnl I Lookarp, f., Malm i Loeketorp, f., Skar Lockne, f., Jämtl Loekne, k. o. f., Jämtl 127 Looknevi, k. o. f., Kalm Lofta, f., Kalm / 34 Loftahammar, k. o. f., Kalm j ^F. 161 Loftahammar, tätort, Kalm 199 Lohärad, f., Sthlm Lojsta, f., Gotl Lokrume, f Gotl Lomma, köp. o. f., Malm Lomma, tätort, Malm ' 208 Lommaryd, f., Jönk Lommeland, f., Göteb Long, f., Skar Los, k. o. f., Gävl Los, tätort, Gävl 230 Loshult, k. o. f., Krist Lotorp, tätort, östg 193 Lottefors, tätort, Gävl 230 Lovö, f., Sthlm Lovö, ö, Sthlm I 248 Ludgo, f., Söd Ludvigsborg, tätort, Malm 211 Ludvika, f., Kopp j JQ 168 Ludvika, lk., Kopp 100 Ludvika, stad, Kopp 102 Ludvika, tätortsdel, Kopp 227 Ludvika landsfd., Kopp 137 Luggude domsaga, Malm 52 Luggude norra ktr., Lunds stift Luggude södra ktr., Lunds stift

350 280 LUGNVIK LÖBERÖD. Kommuner, församlingar Tab. I övr. m. m. 1 o. 2 tab. Lugnvik, tätort, Jämtl 234 Lugnvik, tätortsdel, Vrnl 232 Lugnvikastrand, tätortsdel, Vrnl Lugnas, k. o. f., Skar Luleå, stad o. f.. Nb Luleå, tätort, Nb 238 Luleå domsaga, Nb 120 Luleå stift 182 Luleå t:g, Nb Lummelunda, f., Gotl Lumsheden, tätort, Kopp 227 Lund, tätortsdel, Gävl 230 Lund, stad, Malm 58 Lund, tätortsdel, Malm 209 Lunds domkyrkof., Malm Lunds fögderi, Malm 143 Lunds stift 172 Lunds S:t Peters kloster, f., Malm. 58 Lunda, f., Sthlm Lunda, f., Söd 13 i 166 Lundaskog, tätort, Älvsb j 218 Lundby, f Göteb Lundby, kbfd., Göteb 67 Lundby, tätort, Söd 193 Lundby, f., Västm Lundby, Norra, f., Skar Lundby, Stora, k. o. f., Älvsb Lundby, Södra, f., Skar Lunde, tätortsdel, Vrnl 233 Lundsbrunn, m:e, Skar j 78 Lundsbrunn, tätort, Skar i 218 Lunger, tätort, ör! 223 Lungsund, f., Värral Lunnarp, tätort, Krist 205 Luntertun, tätortsdel, Krist 204 Lur, f., Göteb Luttra, f., Skar Lyby, f., Malm Lyoke, f., Göteb Lyokeby, k., Blek 42 Lyokeby, tätort, Blek 201 Lyokeby landsfd., Blek 132 Lyokeby pdfb., Blek 148 Lyokeby, Karlskrona, regionplanefb., Blek 148 Lyckorna, tätortsdel, Göteb 213 ( 117 Lycksele, f., Vb \ {{g Lycksele, kbfd., Vb s -Qg Lycksele, lk., Vb 117 Lycksele, stad, Vb 118 Lycksele, tätort, Vb 236 Lycksele fögderi, Vb 146 Lycksele t:g, Vb 117 Lycksele norra landsfd., Vb 139 Lycksele södra landsfd-, Vb 139 Lyokåker, tätortsdel, Kopp 227 Lye, f., Gotl Lyhundra, k., Sthlm 3 Lyhundra ktr., Uppsala ärkestift.. j i 158 Lyngby, tätortsdel, Krist I 203 Kommuner, församlingar Tab. Övr. m. m. 1 o. 2 tab. i Lyngby, f., Malm Lyngsjö, f., Krist Lyrestad, k. o. f., Skar Lyrestad, tätort, Skar 220 Lyse, f., Göteb Lysekil, stad o. f., Göteb Lysekil, tätort, Göteb 214 Lysekils landsfd., Göteb 134 Lysjö, k., Älvsb 74 Lysvik, k. o. f., Värml Lysvik, tätort, Värml 222 Långared, f Älvsb Långaryd, f., Jönk Långaröd, k. o. f., Malm Långasjö, f., Krön Långasjö, tätort, Krön 198 Långav, tätortsdel, Värml 221 Långed, Dals, tätort, Älvsb 215 Långelanda, f., Göteb Långemåla, f., Kalm Långemåla, k. o. f., Kalm 125 Långhed, tätort, Gävl 230 L&nghundra, Husby-, f., Sthlm Långlöt, f., Kalm Långnäs, tätort, Gävl 230 Långnäs, tätortsdel, Nb 238 Långsele, k. o. f., Vrnl Långsele, tätort, Vrnl 232 Långserud, f., Värml Långshyttan, kbfd., Kopp 99 Långshyttan, tätort, Kopp 225 Långtora, f., Upps Långträsk, tätort, Nb 238 Långviksmon, tätort, Vrnl 233 Långa, tätort, Jämtl : 235 Långås, tätort, Hall i 212 Långängen, tätort, ör ' 223 Låssa, f Upps Låssa, Bro o., k., Upps 124 Lastad, f., Skar! Läby, f., Upps i Läckeby, k., Kalm, 35 Läokeby, tätort, Kalm 200 T" 1 A 54 l&n L \240 Längbro, f ör Länghem, k. o. f., Älvsb ; Länghem, tätort, Älvsb 216 Längjum, f., Skar i Längnum, f Skar Länna, f., Sthlm ' Länna, f., Söd Länna, tätort (i Almunge), Sthlm. ; 189 Länna, tätort (i Huddinge), Sthlm., 190 Länna, Roslags-, k., Sthlm 3 Lännersta, tätortsdel, Sthlm l 188 Lännäs, f., ör : Lärbro, k. o. i., Gotl Lärbro, tätort, Gotl! 201 Lästringe, f., Söd I Lästringe, tätort, Söd 192 Löberöd, k., Malm i 57

351 LÖBERÖD MARKARYDS SKD. 281 Kommuner, församlingar Tab. övr. m. m. 1 o. 2 tab. Löberöd, m:e, Malm 57 Löberöd, tätort, Malm 209 Löberöds brffb., Malm 148 Löddeköpinge, k. o. f., Malm Löddeköpinge, tätort, Malm 208 Löderup, k. o. f., Krist Löderup, m:e, Krist 45 I Löderup, tätort, Krist I 203 Lödöse, k., Älvsb i Lödöse, Gamla, tätort, Älvsb 216 Löftadalen, k Hall 62 Lögdeå, tätortsdel, Vb 236 Lönneberga, k. o. f., Kalm Lönneberga, tätort, Kalm 200 Lönsboda, m:e, Krist 47 Lönsboda, tätort, Krist 203 Lönsås, f., östg I Lörbv, tätort, Blek I 202 Lösen, f., Blek i 42 I 174 Lösen, k. o. f., Blek i 125 Löt, f., Kalm i Löt, f., Upps I Löttorp, tätort, Kalm! 200 Lövestad, f., Malm I Lövestad, m:e, Malm j 56 Lövestad, tätort, Malm i 208 Lövstabruk, tätort, Upps i 191 Lövånger, k. o. f., Vb. ; Lövånger, m:e, Vb i 116 Lövånger, tätort, Vb ' 236 Mackrayra, tätort, Gävl 229 Madesjö, k. o. f., Kalm Madesjö, tätort. Kalm 200 Madängsholm, tätort, Skar 220 Maglarp, f., Malm Magiehem, f., Krist Magiehem, tätort, Krist 205 Magra, f., Älvsb Malexander, f., östg Malingsbo, f Kopp Malm, Stora, i'., Söd Malm, Stora, k., Söd 15 Malma, f Skar Malma, tätortsdol, Upps I 190 Malma, Lilla, f., Söd Malma, Lilla, k., Söd 124 Malmberget, kbfd., Nb 121 Malmberget, m:e, Nb I 121 Malmberget, tätort, Nb i 238 Malmbäck, k. o. f., Jönk Malmbäck, tätort, Jönk 195 Malmköping, köp., Söd j ^4 "~ Malmköping, tätort, Söd 192 Malmslätt, tätort, östg 193 Malmudden, tätort, Nb 238 Malmö, stad, Malm 58 Malmö, tätort, Malm 209 Malmö fögderi, Malm 143 Kommuner, församlingar Tab. övr. m. m. 1 o. 2 tab. Malmö S:t Johannes, f., Malm i 172 Malmö S:t Pauli, f., Malm 58 I 172 Malmö S:t Petri, f., Malm 58 j 172 Malmöhus län 52 jj^q Malmöhus läns hush.-omr I 152 Malmöhus läns landstingsomr j ) 161 Malmön, f., Göteb 66 I 176 Malmön, m:e, Göteb ; 66 - Malmön, tätort, Göteb J I 213 Malsta, f., Sthlm! Malung, k. o. f., Kopp! 100 I 168 Malung, m:e, Kopp i Malung, tätort, Kopp j 226 Malungs landsfd., Kopp 1 j 137 Malungsfors, tätort, Kopp i 226 Mala, k. o. f., Vb i Mala landsfd., Vb Mala o. Norsjö t:g, Vb Malåträsk, m:e, Vb 117 i Malåträsk, tätort, Vb I 236 Mangskog, f., Värml 88 I 178 Mantorp, tätort, östg 194 Marby, f., Jämtl 113 i 181 Marby, k. o. f., Jämtl 127 Marbäck, f., Jönk 24 I 162 Marbäek, f., Älvsb Marbäck, tätort, Älvsb 218 Maria, f., Malm Maria Magdalena, f., Sthlms stad Maria, S:ta, sjukhus, tätort, Malm if 24 Mariannolund, köp., Jönk : jga Mariannelund, tätort, Jönk 194 Marieberg, tätortsdel, Vrnl 232 Marieberg, Närkes, tätort, ör Marieby, f., Jämtl. ; Mariedal, tätortsdel, Älvsb 217 Mariedam, tätort, ör 223 Mariefred, stad o. f., Söd ; Mariefred, tätort, Söd 192 Mariehill, tätort, Gävl 231 Marieholm, k., Malm ; 53 Marieholm, m:e, Malm 1 53 Marioholm, tätort, Malm 207 Marielund, tätort, Krist 205 Mariero, tätort, Älvsb 218 Mariestad, stad o. f., Skar : Mariestad, tätort, Skar 219 Mariestads fögderi, Skar 144 Mariestads ktr., Skara stift, 164 Mark, Västra, k., Älvsb 73 Marks domsaga, Älvsb 73 Marks o. Bollebygds ktr., Göteborgs stift 176 Märka, f., Skar Markaryd, f., Krön Markaryd, k., Krön 32 Markaryd, köp., Krön 32 Markaryd, tätort, Krön 197 Markaryds landsfd., Krön 131 Markaryds skd., Krön 186

352 282 MARKARYDS SOCKENS O. MARKARYDS KÖP:S KFB. MORÄNBYGDEN, FJÄLL- O. Kommuner, församlingar! Tab. övr. m. m. lo. 2 tab. Kommuner, församlingar Tab. övr. m. m. 1 o. 2l tab. Markaryds Bockens o. Markaryds köp:s kfb., Krön 147 Markbygden, kbfd., Nb 120 Markim, f., Sthlm Marklunda, tätort, Krist 206 Marma, tätort, Gävl Marma, tätort, Upps 191 Marstrand, stad o. f., Göteb Marstrand, tätort, Göteb 214 Martebo, f., Gotl Marum, f., Skar Masthugg, f., Göteb Matfors, tätort, VrnI 231 Matteröd, f., Krist Matteus, f., Stockholms stad Matteus, f., östg Mattmar, f., Jämtl Mattön, tätortsdel, Gävl ', 230 Medbo, tätortsdel, Göteb ; 215 Medelktr., Ölands, Växjö stift Medelktr:et, Visby stift 183 Medelpad, landskap 153 Medelpads västra domsaga, VrnI Medelpads östra domsaga, VrnI Medelplana, f., Skar! Medelstads ktr., Lunds stift 174 Medle, tätort, Vb i 235 Medåker, k. o. f., Västm Mehede, tätort, Upps I 191 Mellan-Grevie, f., Malm I 55 i 172 Mellansel, tätort, VrnI ; 233 Mellansysslets domsaga, Värml.... i 87 Mellansysslets fögderi, Värml '! 144 Mellby, f., Jönk 24 i 162 Mellby, f., Skar 78 i 163 Mellby, Norra, f., Krist 48! 173 Mellby, Stora, f., Älvsb 71 i 163 Mellby, Stora, tätort, Älvsb i 217 Mellby, Södra, f., Krist 46 t 173 Mellersta Kinnevald, k., Krön 31 j Mellersta Roslags domsaga, Sthlm. 3! Mellersta Roslags fögderi, Sthlm.. l 140 Mellersta Värends domsaga, Krön.. 30 i Mellersta Ölands pdfb., Kalm 147 Mellerud, köp., Àlvsb I 70 ^ -j^g ' Mellerud, tätort, Älvsb i 215 Melleruds fögderi, Älvsb i 143 Melleruds landsfd., Älvsb i 134 Melleruds-Bolstads ffb., Älvsb j 148 Mellösa, k. o. f., Söd Mellösa, tätort, Söd 192 Mellösa, Stora, k. o. f., ör 91 i 166 Mensätra, tätort, Sthlm 189 Mesta, tätortsdel, Söd i 192 Millesvik, f., Värml : Mistelås, f., Krön Misterhult, f., Kalm Misterhult, k., Kalm '{ j25 Misterhult, tätort, Kalm j 199 Misterhults norra, kbfd., Kalm...., 34 Misterhults södra, kbfd., Kalm Mjågen, tätortsdel, Kopp i 227 Mjäldrunga, f., Älvsb Mjällby, k. o. f., Blek 43 I 174 Mjällby, Lister-, tätort, Blek i 202 Mjällom, tätort, VrnI. j 232 Mjöbäck, f., Älvsb 74 : 176 Mjohult, tätort, Malm 209 Mjölby, stad o. f., Östg Mjölby, tätort, Östg i i 193 Mjölby fögderi, östg Mjölby landsfd., östg 129 Mo, f., Gävl 104, 159 Mo, f., Göteb 67 : 176 Mo, f., Skar I Mo, tätortsdel, Vb! 236 Mo, k. o. f., VrnI I Mo, tätort, VrnI I 233 Mo, f., Älvsb i 70 i 178 Mo landsfd., Jönk 130 Mo pd kfb., Jönk 147 Mo, Norra, k., Jönk 25 Mo, Södra, k., Jönk 25 Mockfjärd, f., Kopp Mockfjärd, tätort, Kopp 228 Mofalla, f., Skar Mogata, f., Östg Moheda, k. o. f., Krön : Moheda, m:e, Krön! 31 Moheda, tätort, Krön! 197 Moholm, k., Skar ; 82 Moholm, m:e, Skar 82 Moholm, tätort, Skar ( 219 Moholms o. Tidans k:ers ffb., Skar. ; 148 Moliden, tätort, VrnI 233 ' ( 87 Molkom, m:e, Värml! ^(j Molkom, tätort, Värml 221 Molla, f Älvsb Mollösund, f., Göteb j Mollösund, m:e, Göteb 65 Mollösund, tätort, Göteb ; 213 Mon, Norra, tätort, Kopp! 228 Mora, f., Kopp i Mora, k., Kopp 101 Mora, tätort, Kopp 227 Mora kommunalhusförbund, Kopp.. : 148 Mora ktr, Västerås stift : 168 Mora landsfd., Kopp ] 137 Mora skd., Kopp i 186 Mora ålderdomshemsförbund, Kopp. ' 148 Mora o. Orsa t:g, Kopp ' 101 Morastrand, köp., Kopp I 101 Morgongåva, tätort, Västm i 224 Morgårdshammar, tätortsdel, Kopp. i 226 Morjärv, kbfd., Nb! 121 Morjärv, tätort, Nb i 239 Morkarla, f., Upps Morianda, k. o. f., Göteb Mortorp, k. o. f., Kalm Morup, k. o. f., Hall Moränbygden, Fjäll- o., prod.-omr. 246

353 MOSJÖ MÖRLUNDA. 283 Kommuner, församlingar Tab. övr. m. m. 1 o. 2 tab. Mosjö, k. o. f., Ör Moskosel, tätort, Nb -^ 238 Mossby, tätort, ör i 223 Mossebo, f., Älvsb 74 j 177 Mossängen, tätortsdel, Värml I 221 Mosas, tätort, Ör 223 Motala, f., östg 21 I 161 Motala, stad o. f., östg 1 124! ' ' Motala, tätort, Östg j 193 Motala fögderi, östg i 140 Mularp, f., Skar 80! 163 Mullhyttan, m:e, ör 92! Mullhyttan, tätort, ör i 222 Mullsjö, k., Skar 80 Mullsjö, tätort, Skar i 219 Mulseryd, f Jönk 25 i 164 Multrå, f., Vrnl 110 I 180 Municipalsamhällen 1 i Munka-Ljungby, k. o. f., Krist Munka-Ljungby, m:e, Krist 1 48 Munka-Ljungby, tätort, Krist i 204 Munkarp, f., Malm 57 i 172 Munkebol, tätortsdel, Värml j 220 Munkedal, k., Göteb 66 i Munkedal, tätort, Göteb i 214 Munkedals landsf., Göteb i 134 Munkerud, tätort, Värml 221 Munkfors, köp. o. f., Värml! Munkfors, tätort, Värml 221 Munkfors landsfd., Värml i i 135 Munksund, tätort, Nb ; 237 Munktorp, k. o. f., Västm Munktorps ktr., Västerås stift Munsö, f., Sthlm 5! 184 Munsö, del av ö, Sthlm 248 Muodoslompolo, tätort, Nb 239 Muonionalusta, f., Nb Murjek, tätort, Nb j 239 Murum, f., Älvsb 73 ; 164 Muskö, f., Sthlm Muskö, ö, Sthlm 247 Myekle, tätort, Vb 236 Myokleby, k. o. f., Götob Myckleby-Tegneby brffb., Göteb... j 148 Myran, tätortsdel, Kopp 229 Myre, tätortsdel, Vrnl : 233 Myresjö, f., Jönk 27 i 171 Myresjö, tätort, Jönk j 196 Myresjö, tätortsdel, Söd } 192 Myssje, tätort, Gävl j 231 Myssjö, f., Jämtl 113 j 180 Målerås, tätort, Krön! 197 Målilla, k., Kalm I ^5 [ Målilla, kbfd., Kalm 35 i Målilla landsfd., Kalm i 131 Målilla landsfd-.s kfb., Kalm Målilla kyrkby, tätort, Kalm 200 Målilla stationssamh., tätort, Kalm. 198 Målilla m. Gårdveda, f., Kalm Målsryd, tätort, Älvsb 216 i Kommuner, församlingar Tab. övr. m. m. 1 o. 2 tab... : Månkarbo, tätort, Upps j I 191 Månsarp, k. o. f., Jönk 25 ; 170 Månsarp, tätort, Jönk i 196 Månstad, f Älvsb Månstorp, k., Malm 55! Månas, tätortsdel, Värml : 220 Mårdaklev, f Älvsb Mälar-o.Hjälmarbygden,prod.-omr. ' : 244 Märrgård, tätortsdel, Vrnl 233 Märsta, k., Sthlm 4 Märsta, tätort, Sthlm Mästerby, f., Gotl 40, 183 Möokeln, tätort, Krön! ; 198 Möckleby, tätortsdel, Kalm 199 Möckleby, Norra, f., Kalm! 36! 171 Möckleby, Södra, f., Kalm 37, 171 Möja, f., Sthlm : Möja, ö, Sthlm i 247 Möklinta, k. o. f., Västm : 96! 169 Möklinta, tätortsdel, Västm '. 225 Mölle, m:e, Malm 52 Mölle, tätort, Malm 207 Mölleberga, f., Malm, Möllevången, f., Malm 58 : 172 Mölltorp, k. o. f., Skar I 82! 164 Mölltorp, m:e, Skar 82 j Mölltorp, tätort, Skar, i 219 Mölnbacka, tätort, Värml [! 221 Mölnbo, tätort, Sthlm i 188 Mölndal, stad o. f., Göteb Mölndal, tätort, Göteb ' 214 Mölndals fögderi, Göteb i 143 Mölndals landsfd., Göteb ; 134 Mölnlycke, tätort, Göteb i Mölntorp, tätort, Västm i 225 Möne, f Älvsb, Mönsterås, k., Kalm 125 Mönsterås, köp. o. f., Kalm i Mönsterås, köp., Kalm i 125 Mönsterås, tätort, Kalm j 199 Mörarp, k. o. f., Malm Mörarp, tätort, Malm 207 Mörarps landsfd., Malm > 133 Mörarps pdfb., Malm 148 Mörby sjukhus, tätortsdel, Sthlm. 190 Mörbvlånga, f., Kalm { Mörbylånga, köp., Kalm, 125 Mörbylånga, tätort, Kalm i 199 Mörbylånga landsfd., Kalm I 131 Mörbylånga by, tätort, Kalm Möre, Norra, ktr., Växjö stift... : 171 Möre, Norra, landsfd., Kalm 131 Möre, Norra, o. Stranda domsaga, Kalm! 35 Möre, Södra, domsaga, Kalm ] 36 Möre, Södra, ktr., Växjö stift i 171 Mörkö, f., Söd i Mörkö, del av ö, Söd. o. Sthlm Mörlunda, k. o. f., Kalm i Mörhvnda, tätortsdel, Kalm I 198

354 284 MÖRRUM NORRA KINDA. Kommuner, församlingar Tab. övr. m. m. 1 o. 2 tab. Mörrum, k. o. f., Blek Mörrum, tätort, Blek 202 Mörsil, k. o. f., Jämtl Mörsil, tätorfcsdel, Jämtl 234 Mörsils landsfd., Jämtl 138 Mörtfors, tätort, Kalm 199 Mörtnäs, tätort, Sthlm 189 Mösseberg, tätortsdel, Skar 219 Nacka, stad o. f., Sthlm 6 j 184 Nacka, tätort, Sthlm i 189 Naoka landsfd., Sthlm 128 Naoksta, tätortsdel, Vrnl 232 Naglarby, tätort, Kopp 227 Nattavaara, kbfd., Nb 121 i Nattavara, tätort, Nb i 239 Naturliga jordbruksområden 244 Naum, f., Skar 77 i 163 Naverstad, f., Göteb Nedansiljans domsaga, Kopp 100 j Nedansiljans fögderi, Kopp, 145 Nederkalix, k. o. f., Nb Nederkalix landsfd., Nb 139 Nederluleå, k. o. f., Nb Nederluleå landsfd., Nb 139 Nedernora, tätortsdel, Kopp 227 Nedertorneå, k., Nb 121 Nedertorneå, kbfd., Nb 121 Nedertorneâ-Haparanda, f., Nb....! jg Nedre Gärdsjö, tätort, Kopp j 228 Nedre Kuivakangas, tätort, Nb... i 239 Nedre Ullerud, f., Värml ' Neistenkangas, tätort, Nb 239 Nevishög, f., Malm '< Nianfors, f., Gävl Niilivaara, kbfd., Nb i 121 Nikkala, tätort, Nb : 239 Nikolai, f., Stockholms stad Nikolai, f., Söd : Nikolai, kbfd., Söd! 15 Nikolai, f., Or! Nilivara, tätort, Nb! 239 Nissafors, tätort, Jönk i 196 Nittorp, f., Älvsb : Nittsjö, tätort, Kopp 228 Njudungs domsaga, Jönk i 26 Njurunda, k. o. i., Vrnl ' Njurunda, tätort, Vrnl i 231 Njurunda landsfd., Vrnl : 138 Njutånger, k. o. f., Gävl j Njutånger, tätortsdel, Gävl 230 Nogersund, tätort, Blek i 202 Nol, tätort, Älvsb i 216 Nolby, tätortsdel, Älvsb 217 Nolby, tätortsdel, Vrnl! 232 Nor, k. o. f., Värml j Nor, tätortsdel, Kopp i 226 Nors ktr., Karlstads stift I 178 Norso.Grums vattenverksfb., Värml. J 148 Nor-Eds kommuners pdfb., Värml. i 148 ^ Kommuner, församlingar Tab. övr. m. m. 1 o. 2 tab. Nora, f., Vrnl Nora, k. o. f., Västm Nora, lk., ör 127 Nora, stad o. stf., ör Nora, tätort, ör 223 Nora bergsförsamling, f., ör Nora fögderi, Ör 144 Nora ktr., Västerås stift 168 Nora landsfd., Ör 136 Noraskog, k., Ör 92 Noraström, k., Vrnl 108 Norberg, köp. o. f., Västm Norberg, m:e, Västm 127 Norberg, tätort, Västm 224 Norbergs landsfd., Västm 136 Norby, tätort, Upps 190 Nordals pdfb., Älvsb 148 Nordals, Sundals o. Valbo domsaga, Älvsb 70 Nordanskogs fögderi, Vrnl 145 Nordanstigs ktr., Uppsala ärkestift 159 Norderö, f., Jämtl Norderö, k. o. f., Jämtl 127 Nordibyn, tätortsdel, Kopp 228 Nordingrå, k. o. f., Vrnl Nordingrå o. Ullångers pd:s kfb., Vrnl 149 Nordkroken, tätortsdel, Älvsb 217 Nordmaling, k. o. f., Vb Nordmaling, kbfd., Vb 116 i Nordmaling, m:e, Vb I 116 : Nordmaling, tätort, Vb ' 235 Nordmalings landsfd., Vb i 139 Nordmark, f., Värml Nordmark, tätortsdel, Värml J 221 Nordmarks domsaga, Värml 88! Nordmarks fögderi, Värml i 144 Nordmarks härads norra pdfb., Värml ; 148 Nordmarks härads södra pdfb., j Värml I! 148 Nordmarks ktr., Karlstads stift... I 178 Nordsvenska mellanbygden, prod.- omr! 246 Nore, tätortsdel, Gävl ' ; 230 Noret, Leksands, m:e, Kopp 101 Normlösa, f., östg Norra ktr;et, Visby stift ; 183 Norra Bergslagen, prod.-omr i 245 Norra Björke, f., Älvsb! Norra Dals ktr., Karlstads stift... i 178 Norra Finnskoga, f., Värml j 86 i 178 Norra Finnö, del av ö, östg : I 247 Norra Frosta, k., Malm I 57 Norra Fågelås, f., Skar, Norra Hagunda, k., Upps j 10 Norra Hestra, f., Jönk I Norra Hälsinglands domsaga, Gävl. 105 Norra Härene, f., Skar > Norra Kedum, f., Skar ; Norra Kinda, k., östg I 19

355 NORRA KYRKETORP NOTTEBÄCK. 285 Kommuner, församlingar Tab.. övr. m. m. 1 o. 2 tab. Norra Kyrketorp, f., Skar Norra Kålland, k., Skar 78 Norra Lundby, f., Skar Norra Mellby, f., Krist Norra Mo, k., Jönk 25 Norra Mon, tätort, Kopp 228 Norra Möckleby, f., Kalm Norra Möre ktr., Växjö stift 171 Norra Möre landsfd., Kalm 131 Norra Möre o. Stranda domsaga, Kalm. 35 Norra Ny, k. o. f., Värml Norra Nöbbelöv, f., Malm Norra Pitholm, tätort, Nb 238 Norra Boslags domsaga, Sthlm... 3 Norra Roslags fögderi, Sthlm 140 Norra Råda, k. o. f., Värml Norra Rörum, f., Malm Norra Rörum, tätort, Malm 211 Norra Sandby, f., Krist j Norra Sandsjö, f., Jönk Norra Sandsjö, k., Jönk 26 Norra Sandsjö, kbfd., Jönk 26 Norra Skrävlinge, f., Malm i Norra Solberga, f., Jönk Norra Storön, ö, Nb 249 Norra Strö, f., Krist Norra Säm, f Älvsb Norra Tjusts ktr., Linköpings stift. 161 Norra Tjusts landsfd., Kalm 131 Norra Trögd, k., Upps 9 Norra Unnaryd, f., Jönk Norra Uppviäinge kfb., Krön 147 Norra Vadsbo ktr., Skara stift Norra Valkebo, k., Östg 20 Norra Vedbo ktr., Linköpings stift. 162 Norra o. Södra Vedbo domsaga, Jönk 24 Norra Vi, f., östg Norra Ving, f., Skar Norra Vram, f., Malm Norra Vram, k., Malm 126 Norra Vram, tätort, Malm 210 Norra Vånga, f., Skar Norra Åkarp, f., Krist Norra Åsarp, f., Älvsb Norra Åsbo domsaga, Krist 48 Norra Åsbo ktr., Lunds stift 173 Norra Äsum, f., Krist Norra Åsum, tätortsdel, Krist 204 Norra Ölands pdfb., Kalm 147 Norrahammar, köp. o. f., Jönk Norrahammar, tätort, Jönk 195 Norrala, k. o. f., Gävl Norrala landsfd., Gävl 137 Norrbo, f., Gävl Norrbo, tätort, Kopp 228 Norrboda, tätort, Jönk 196 Norrbotten, landskap 153 Norrbottens län 120 lnm Norrbottens läns hush.-omr 152 Kommuner, församlingar Tab, övr. m. m. 1 o. 2 tab. Norrbottens läns landstingsomr.... i 151 Norrbottens norra ktr., Luleå stift.! 182 Norrbottens södra ktr., Luleå stift. j 182 Norrby, tätort, Kalm 200 Norrby, f., Västm Norrbyn, tätort, Vb! 236 Norrbyskär, tätort, Vb I 235 Norrbyås, f., ör I Norrbärke, f., Kopp j Norrbärke, k., Kopp! 100 Norrbärke ktr., Västerås stift! 168 Norrfjärden, k. o. f., Nb ; Norrfjärden, tätort, Nb 238 Norrfors, kbfd., Vb, 116 Norrfors, tätort, Vb i 236 Norrhult, tätort, Krön! 197 Norrköping, stad, östg, 21 Norrköping, tätort, Östg 193 Norrköpings fögderi, östg j 141 Norrköpings ktr., Linköpings stift. 161 Norrköpings Borg, f., östg j Norrköpings Hedvig, f., östg Norrköpings Matteus, f., östg j Norrköpings S:t Johannes, f., östg. \ Norrköpings S:t Olai, f., östg j Norrköpings östra Eneby, f., östg. i Norrland, 153 Norrland, Kustlandet i nedre, prod.- omr 246 Norrland, Kustlandet i övre, prod.- omr 246 Norrland, tätortsdel, Vrnl ' 232 Norrlanda, f., Gotl Norrlandet, tätort, Kalm 201 Norrsunda, f., Sthlm Norrsundet, tätort, Gävl 229 Norrtälje, stad o. f., Sthlm Norrtälje, tätort, Sthlm 189 Norrtälje landsfd., Sthlm 128 Norrvidinge, f., Malm j Norrvidinge landsfd., Krön 130 Norrvikens domsaga, Göteb j 67 Norrvikens fögderi, Göteb j 143 Norsborg, tätort, Sthlm ( 190 Norsholm, k., Östg j 20 Norsholm, tätort, östg 194 Norsholms pfb., östg i 147 Norsjö, k. o. f., Vb ; Norsjö, kbfd., Vb j 117 Norsjö, m:e, Vb 117 Norsjö, tätort, Vb \ 236 Norsjö fögderi, Vb ; 146 Norsjö landsfd., Vb j 139 Norslund, tätortsdel, Kopp i 226 Norum, f., Göteb j Norunda härads pfb., Upps 147 Norunda landsfd., Upps i 129 Nosaby, k. o. f., Krist ' Nosaby, tätortsdel, Krist j 203 Nossebro, m:e, Skar 77 Nossebro, tätort, Skar 218 Nottebäck, k. o. f., Krön

356 286 NOTVIKEN NÖSSLINGE. Kommuner, församlingar Tab. övr. m. m. 1 o. 2 tab. Notviken, tätort, Nb 238 Nunnestad, tätortadel, Skar 220 Nusnäs, tätort, Kopp 227 Ny, f., Värml Ny, Norra, k. o. f., Värml Ny, Södra, f., Värml Ny, Västra, f., östg Ny, östra, f., östg Nya vägen, tätortsdel, ör 223 Nyadal, tätortsdel, Vrnl 233 Nybo, tätort, Gävl 229 Nybro, stad o. f Kalm Nybro, tätort, Kalm 199 Nybro landsfd., Kalm 131 Nyby, tätort, Upps 190 Nyby bruk, tätortsdel, Söd 192 Nydala, tätort, Hall 213 Nydala, f., Jönk Nye, k. o. f., Jönk Nyed, k. o. f., Värml Nyeds ktr., Karlstads stift 178 Nyeds pdfb., Värml 148 Nyeds t:g, Värml 87 Nyhammar, tätort, Kopp 226 Nyhamn, tätortsdel, Vrnl 232 Nyhamnsläge, tätort, Malm 209 Nyhem, f., Jämtl Nykil, f., östg Nykroppa, tätort, Värml 220 Nykvarn, tätort, Sthlm 188 Nykyrka, f., Skar Nykyrka, k. o. f., Skar 126 Nykyrka, f., Söd Nyköping, stad, Söd 15 Nyköping, tätort, Söd 192 Nyköpings domsaga, Söd 13 Nyköpings fögderi, Söd 140 Nyköpings västra, f., Söd Nyköpings västra ktr., Strängnäs stift Nyköpings östra, f., Söd Nyköpings östra ktr., Strängnäs stift 166 Nyland, m:e, Vrnl 109 Nyland, tätort, Vrnl 232 Nylands landsfd., Vrnl 138 Nyliden, tätort, Vrnl 233 Nylöse, kbfd., Göteb 67 Nymö, f., Krist Nymö, tätort, Krist 205 Nynäshamn, stad o. f., Sthlm Nynäshamn, tätort, Sthlm 189 Nynäshamns landsfd., Sthlm 128 Nyskoga, f., Värml Nysund, f., ör Nysätra, f., Upps Nysätra, k. o. f., Vb Nysätra landsfd., Vb 139 Nyvång, tätort, Krist 204 Nyåker, tätort, Vb 236 Nårunga, f., Älvsb Näs, k. o. f., Kopp Kommuner, församlingar Tab. övr. m. m. 1 o. 21 tab. Nås landsfd., Kopp 137 Nås o. Malungs domsaga, Kopp Nälden, tätort, Jämtl 234 Nämdö, f., Sthlm Nämdö, ö, Sthlm 247 När, f., Gotl Närdinghundra ktr., Uppsala ärkestift 158 Närke, landskap 153 Närkes Kvarntorp, tätort, Ör 222 Närkes Marieberg, tätort, ör 223 Närkes Vinö, tätort, ör 223 Närlunda, tätortsdel, Sthlm 188 Närtuna, f., Sthlm Näs, f., Gotl Näs, f., Jämtl Näs, k. o. f., Jämtl 127 Näs, f., Skar Näs, tätort, Västm 225 Näs, Enköpings-, f., Upps Näs, Stookholms-, f., Upps Näs, Uppsala-, f., Upps Näsby, f., Jönk Näsby, tätort, Krist 204 Näsby, k. o. f., ör Näsbypark, tätortsdel, Sthlm 188 Näset, tätort, Göteb 214 Näset, tätort, Kopp 229 Näset, tätortsdel, Kopp 228 Näshult, f., Jönk Näshulta, f., Söd Näsinge, f., Göteb Näske, tätort, Vrnl 233 Näskott, f., Jämtl Näskott, k. o. f., Jämtl 127 Nässja, f., östg Nässjö, stad o. f., Jönk Nässjö, tätort, Jönk 196 Nässjö landsfd., Jönk 130 Näsum, k. o. f., Krist Näsum, tätort, Krist 206 Näsviken, tätort, Gävl 230 Näsåker, tätortbdel, Vrnl 232 Nätra, k. o. f., Vrnl Nätra ktr., Härnösands stift 180 Nätra landsfd., Vrnl 138 Nättraby, k. o. f., Blek Nättraby, tätortsdel, Blek 201 Nättraby landsfd., Blek 132 Nävekvarn, tätort, Söd 191 Nävelsjö, f., Jönk Nävlinge, f., Krist Nöbbele, f., Krön Nöbbelöv, Kalls-, f., Malm Nöbbelöv, Norra, f., Malm Nöbbelöv, Simris-, k., Krist 125 Nöbbelöv, Västra, f., Malm Nöbbelöv, östra, f., Krist 49 I 173 Nödinge, k. o. f., Älvsb Nödinge, tätort, Älvsb 217 Nössemark, f., Älvsb Nösslingo, f., Hall

357 NÖTTJA OXNÖ. 287 Kommuner, församlingar Tab. övr. m. m. 1 o. 2, tab. Nöttja, f., Krön Nöttö, tätortsdel, Upps 190 Oaxen, tätort, Söd 192 Obbola, tätort, Vb 235 Obbolalandet, ö, Vb 247 Ockelbo, k. o. f., Gävl Ookelbo, tätort, Gävl [ 229 Ockelbo landsfd., Gävl 137 Od, f., Älvsb Odarslöv, f., Malm Odarslöv, Igelösa o., k., Malm Odensala, f., Sthlm Odensbacken, tätort, ör 223 Odensjö, f., Krön Odenslunda, tätort, Sthlm 189 Odensvi, f., Kalm Odengvi, f., Västm Odensâker, f., Skar Oderijunga, f., Krist Odlaren, tätort, Söd 193 Offerdal, k. o. f., Jämtl Offerdal, kbfd., Jämtl 113 Okome, f., Hall Olai, S:t, f., östg Oland, k., Upps 10 Olands landsfd., Upps 128 Olands pfb., Upps j 147 Olands o. Frösåkers ktr., Uppsala I ärkestift j 158 Olaus Petri, f., ör Oljonsbyn, tätort, Kopp 229 Olof, S:t, f., Krist Olof, S:t, tätort, Krist 205 Olof, S:t, f., Sthlm 6 i 169 Olofstorp, tätort, Älvsb 217 Olofström, kbfd., Blek 43! Olofström, köp., Blek 43 I Olofström, tätort, Blek. 202 Olofströms landsfd., Blek 132 Olsfors, tätort, Älvsb j 217 Olshammar, tätort, ör 223 Onsala, k. o. f., Hall Onsjö ktr., Lund stift 173 Onslunda, k. o. f., Krist Onslunda, tätort, Krist 203 Oppalaby, tätort, Gävl 231 Oppeby, tätortsdel, Söd 192 Oppeby, f., Östg Oppmanna, f., Krist Oppmanna o. Vånga, k., Krist Oppunda västra ktr., Strängnäs stift i 166 Oppunda östra ktr., Strängnäs stift : 166 Oppunda o. Villåttinge domsaga, j Söd 14 Oppunda, Husby-, f., Söd 14 t 166 Opsaheden, tätortsdel, Kopp I 228 Ore, k. o. f., Kopp Orkesta, f., Sthlm 4 j 184 Orlunda, f., östg Kommuner, församlingar Tab. övr. m. m. 1 o. 2 tab. Ormaryd, tätort, Jönk 196 Ormesberga, f., Krön Ornunga, f., Älvsb Ornäs, tätort, Kopp 226 Ornö, f Sthlm Ornö, ö, Sthlm 247 Orrefors, tätort, Krön 197 Orsa, k. o. {., Kopp Orsa, m:e, Kopp 101 Orsa, tätortsdel, Kopp 227 Orsa landsfd., Kopp 137 Orust, ö, Göteb 248 Orusts landsfd., Göteb 134 Orusts o. Tjörns domsaga, Göteb.. 65 Orusts o. Tjörns ktr., Göteborgs stift 176 Osbruk, tätort, Jönk! 196 Osby, f., Krist Osby, k., Krist 47 Osby, köp., Krist 47 Osby, tätort, Krist 204 Osby fögderi, Krist 142 Osby landsfd., Krist 132 Osby kommuns o. Osby köp:s ff b., Krist 148 Osbyholm, tätort, Malm 211 Oskar, f., Kalm Oskar, f., Stockholms stad Oskar Fredrik, f Göteb Oskar-Fredriksborg, tätort, Sthlm. 189 Oskarshamn, stad o. f., Kalm Oskarshamn, tätort, Kalm 199 Oskarshamns fögderi, Kalm 142 Oskarström, köp., Hall 61 Oskarström, tätort, Hall 212 Oskarströms landsfd., Hall 133 Ostvik, tätort, Vb 235 Othem, f., Gotl i Ottarp, f., Malm Ottebol, tätort, Värml! 222 Ottenby, k., Kalm 37 Otterbäcken, tätort, Skar 220 Otterstad, f., Skar Ottravad, f., Skar 80! 163 Ova, f., Skar Ovanheden, tätortsdel, Kopp 228 Ovanmyra, tätort, Kopp 228 Ovansiljans domsaga, Kopp 101 Ovansiljans fögderi, Kopp 145 Ovansjö, f., Gävl » Ovansjö, k., Gävl 104 Ovanåker, k. o. f., Gävl Ovanåkers landsfd., Gävl 137 Oviken, k. o. f., Jämtl J ^ 180 Oxelösund, kbfd., Söd 15 Oxelösund, stad, Söd 15 Oxelösund, tätort, Söd Oxie, k. o. f., Malm Oxie, tätort, Malm 211 Oxie ktr., Lunds stift 172 Oxie o. Skytts domsaga, Malm Oxnö, del av ö, Sthlm 247

358 288 PAJALA REPBÄCKEN. Kommuner, församlingar Tab. I övr. m. m. 1 o. 2l tab. Pajala, k. o. f., Nb Pajala, kbfd., Nb 121 Pajala, tätort, Nb 237 Pajala landsfd., Nb 139 Pajala o. Korpilombolo t:g, Nb Pajala o. Korpilombolo t:gs ff b., Nb. 149 Palestina, tätort, Krist 205 Parkalompolo, tätort, Nb 239 Partilie, k. o. f., Göteb Partilie, kbfd., Göteb 64 Partille, m:e, Göteb 64 Partilie, tätort, Göteb 214 Pastorat 158 Pataholm, köp., Kalm 35 Pauli, S:t, f., Malm Pauträsk, tätort, Vb 237 Peder, S:t, f., Älvsb Pelarne, f., Kalm Pello, tätort, Nb 239 Per, S:t, f., Sthlm Per, S:t, f., östg Persberg, tätort, Värml 221 'Persby, tätortsdel, Värml 221 Pershagen, tätort, Sthlm 188 Pershyttan, tätort, ör 222 Persnäs, f., Kalm Perstorp, köp. o. f., Krist Perstorp, tätort, Krist 204 Peters kloster, S:t, f., Malm Petri, S:t, f., Malm Pilgrimstad, tätort, Jämtl 234 Piteå, kbfd., Nb 120 Piteå, lk. o. If., Nb Piteå, stad o. stf., Nb Piteå, tätort, Nb 238 Piteå domsaga, Nb 120 Piteå fögderi, Nb 146 Piteå norra landsfd., Nb 139 Piteå södra landsfd., Nb 139 Piteå o. Älvsby t:g, Nb 120 Pitholm, Norra, tätort, Nb 238 Pitholm, Södra, tätort, Nb 238 Pitholmen, ö, Nb 247 Pixbo, tätort, Göteb 214 Pjätteboda, tätort, ör 224 Pjätteryd, f., Krön Planteringen, östra, tätortsdel, Krist. 203 Porjus, kbfd., Nb 120 Porjus, tätort, Nb 237 Produktionsområden, Större 244 Prästahusen, tätortsdel, Malm 209 Pukavik, tätortsdel, Blek 202 Puottaure, kbfd., Nb 120 Pusselbo, tätortsdel, Kopp 227 Påarp, tätort, Malm 207 Pålsboda, m:e, ör 91 Pålsboda, tätort, ör 222 Påläng, tätort, Nb 237 Påryd, tätort, Kalm 199 Påskaled, tätortsdel, Malm < 211 Påskallavik, köp. o. kbfd., Kalm.. i 35 Påskallavik, tätortsdel, Kalm! 199 Kommuner, församlingar Tab. övr. m. m. 1 o. 2 tab. i Rackeby, f., Skar Badbyn, tätort, Skar 219 Badhusområdet, tätortsdel, Malm Eagunda, k. o. f., Jämtl Ragunda, tätort, Jämtl! 234 Bagunda ktr., Härnösands stift... J 180 Bagunda landsfd., Jämtl 138 Bamdala, k. o. f., Blek Bamkvilla, f., Jönk Barnlösa, tätortsdel, Malm 209 Ramlösabrunn, tätortsdel, Malm Bamnäs, k. o. f., Västm 95 ' 168 Bamnäs landsfd., Västm ' 136 Bamnäs bruk, tätortsdel, Västm Bamnäs kyrkby, tätort, Västm! 225 Bamsberg, k. o. f., ör 92 ' 168 Bamsberg, tätort, ör ' 224 Barnsele, k. o. f., Vrnl 109 ; 180 Barnsele, tätort, Vrnl - j 232 Barnsele ktr., Härnösands stift Barnsele landsfd., Vrnl, 138 Barnsele pd:s kfb., Vrnl! 149 Bamsjö, k. o. f., Gävl 105 j 159 Bamsta, f., Upps Ramsåsa, f., Krist 45 j 172 Bamundeboda, f., ör Bamvik, tätort, Vrnl 232 Bansberg, f., Skar 82 j 164 Bansta, tätort, Västm, 226 Bansäter, f., Värml! Bantajärvi, tätort, Nb i 239 Rappestad, f., östg Basbo, k. o. f., Upps Basbokil, f., Upps j Baus, f., Malm j Bavlunda, f., Krist Bavlundabro, tätort, Krist I 206 Bebbelberga, f., Krist Bebbelberga, tätortsdel, Krist 205 Redslared, f.,.. Älvsb Bedväg, k., Älvsb 75 Bedvägs ktr., Skara stift 164 Beftele, k. o. f., Jönk Reftele, tätort, Jönk 195 Beftele fögderi, Jönk 141 Beftele landsfd., Jönk 130 Begna, f., östg Bejmyra, tätort, östg 193 Bekarne, tätort, Söd 192 Bekarne fögderi, Söd 140 Bekarne landsfd., Söd 129 Rekarne pd:s kfb., Söd 147 Bekarne, Husby-, k. o. f., Söd Bekarne, Baby-, f., Söd Rekarne, Västra, k., Söd 14 Bemmarlöv, f Malm Bemmarlöv, k. o. f., Malm 126 Bemmene, f., Älvsb Ren, tätort, Gävl 230 Rengsjö, k. o. f., Gävl Repbäeken, tätortsdel, Kopp 227

359 RESARÖ RYDAHOLM, SMÅLANDS. 289 Kommuner, församlingar! Tab. övr. m. m.! 1 o. 2 tab.. Resarö, tätort, Sthlm i 189 Resele, k. o. f., Vrnl i Reslöv, f., Malm i Resmo, f., Kalm Bestad, tätortsdel, östg 194 Bestads sjukhus, tätortsdel, Älvsb. 217 Besteröd, f., Göteb Bevesjö, f., Älvsb Bevinge, f., Malm Bevingeby, tätort, Malm 210 Revsund, k. o. f., Jämtl Biala, f., Sthlm Riddarhyttan, tätort, Västm 225 Rimbo, f., Sthlm Rimbo, m:e, Sthlm 3 Bimbo, tätort, Sthlm 187 Bimforsa, tätort, östg 193 Ringamåla, f., Blek Bingarum, k. o. f., östg Bingarum, kbfd., Östg 21 Bingarum, tätort, Östg 194 Binkaby, f., Krist 46 i 174 Binkaby, tätort, Krist 203 Binkaby, f., ör Binkabyholm, tätort, Kalm 200 Rinna, f., östg Rinnebäok, tätortsdel, Malm 207 Ripsa, f., Söd Risatorp, tätort, Blek 202 Risbäck, f., Vb Risbäeks skd., Vb 186 Biseberga, k. o. f., Krist Riseberga, tätort, Krist 206 Riseberga landsfd., Krist 132 Risekatslösa, f., Malm Risinge, f., östg j ^ Risliden, tätort, Vb 236 Risögrund, tätort, Nb 235 Rixö, tätort, Göteb 215 Roasjö, f., Älvsb Robertsfors, f., Vb Robertsfors, m:e, Vb 116 Robertsfors, tätort, Vb 235 Rockhammar, tätort, Ör 224 Roekneby, tätort, Kalm 199 Bogberga, f., Jönk Bogslösa, f., östg Bogsta, f., Gävl Boknäs, tätortsdel, Nb 237 Bolfstorp, f., Hall Roma, f., Gotl Boms, tätort, Gotl 201 Roma landsfd., Gotl 131 Borna pd:s kfb., Gotl 147 Boma kyrkby, tätort, Gotl Bomakloster, k., Gotl 39 j Bomelanda, k. o. f., Göteb Bomfartuna, f., Västm 96 i 169 Bomma, tätortsdel, Kopp 228 Romme, tätort, Kopp j 226 Rommele, f., Älvsb Kommuner, församlingar Tab. övr. m. m. 1 o. 2 tab. Rone, f., Gotl Ronneby, f. o. kbfd., Blek Mg 174 Bonneby, lk., Blek 42 Bonneby, stad, Blek 43 Bonneby, tätort, Blek 202 Ronneby fögderi, Blek i 142 Bonneby landsfd., Blek 132 Bopekullen, tätortsdel, Göteb 214 Bosenfors, tätort, Kalm 198 Bosenfors, tätortsdel, Söd j 191 Bosenlund, tätortsdel, Älvsb ; 216 Bosersberg, tätort, Sthlm 189 Boslags västra ktr., Stockholms stift 184 Boslags östra ktr., Stockholms stift 184 Boslags, Mellersta, domsaga, Sthlm 3 j Roslags, Mellersta, fögderi, Sthlm. : 140 Roslags, Norra, domsaga, Sthlm.. 3 Roslags, Norra, fögderi, Sthlm 140 Boslags, Södra, domsaga, Sthlm Boslags-Bro, f., Sthlm Boslags-Kulla, f Sthlm Boslaga-Länna, k., Sthlm 3 Boslagsnäsby, tätortsdel, Sthlm Bosson, tätort, Vrnl. 232 Rostock, Dals, tätort, Älvsb 215 Bosvik, tätort, Nb 238 Rot, tätortsdel, Kopp 227 Rotebro, tätort, Sthlm 188 Rottne, k Krön 31 Rottne, tätort, Krön 198 Rottneros, tätort, Värml 222 Bovgärdet, tätortsdel, Kopp Buda, m:e, Kalm I 35! <«Buda, tätort, Kalm ( 198 Budskoga, f., Värml 86 i 178 Bumskulla, f., K,alm 34 j 162 Bundvik, m:e, Vb 116 I Bundvik, tätort, Vb, 235 Runemo, tätort, Gävl 231 Runmarö, ö, Sthlm 247 Runsten, f., Kalm Runsten, tätortsdel, Kalm 200 Runtuna, f., Söd 13 I 166 Runas skolfb., Västm j 148 Rusksele, tätort, Vb 237 Rutbo, tätortsdel, Kopp 225 Rute, f., Gotl Rya, f., Krist 48 j 173 Byd, m:e, Krön 30 ; Ryd, tätort, Krön ; 197 Ryd, f Skar Ryds pd:s kfb., Krön! j 147 Ryd, Västra, f., Upps j 9 ] 159 Byd, Västra, f., Östg! 19 I 162 Byd, Östra, f., Sthlm i 4 i 184 Byd, östra, f., östg Byda, k. o. f., Skar j Byda, tätort, Älvsb 218 Bydaholm, k. o. f., Jönk j Rydaholm, Smålands, tätort, Jönk. J 195

360 290 RYDAL SALA KTR. Kommuner, församlingar Tab. övr. m. m. 1 o. 2 tab. Rydal, tätort, Älvsb 216 Kydboholm, tätort, Älvsb 216 Rydsgård, k., Malm 56 Rydsgård, tätortsdel, Malm 208 Rydsnäs, tätort, östg 194 Rydöbruk, tätort, Jönk 195 Ryhovs sjukhus, tätort, Jönk 196 Ryr, Lane-, k. o. t., Göteb Ryr, Sundals-, f., Älvsb Ryr, Valbo-, f., Älvsb Ryr, Väne-, f., Älvsb RyBsby, k. o. f., Kalm Ryssby, k. o. f., Krön Ryssby, tätort, Krön 197 Rystad, f., östg Ryttern, f., Västm Råby, tätort, Krist 205 Råby, Stora, f., Malm Råby-Rekarne, f., Söd Råby-Rönö, f Söd Râbylund, tätortsdol, Malm 209 Råda, k. o. f., Göteb Rida, f., Skar Råda, tätort, Värml 221 Rada, Norra, k. o. f., Värml Råda, Södra, f., Värml Råda, Kållands-, k., Skar 78 Råda o. Landvetters socknars ffb., Göteb! 148 Rådalen, tätortsdel, Göteb ' ' 215 Rådene, f.. Skar! 81 ' 164 Rådmansö, f., Sthlm I 3 j 158 Råggärd, f., Älvsb Råggärd, k. o. f., Älvsb... i 126 Rågsveden, tätortsdel, Kopp! 228 Råneå, k. o. f., Nb I Råneå, tätort, Nb i 237 Råneå landsfd., Nb I 139 Råneå nedre, kbfd., Nb I 120 Råneå övre, kbfd., Nb 120 Rångedala, f., Älvsb! Rånnaväg, tätort, Älvsb i 218 Rånön, del av ö, Nb 247 Råslätt, tätort, Jönk I 196 Råstahem, tätortsdel, Sthlm 190 Råtorp, tätortsdel, Värml 221 Råå, tätort, Malm 209 Rämmen, k. o. f., Värml Rang, k. o. f., Malm Rännelanda, f., Älvsb Ränneslöv, k. o. f., Hall Rärineslöv, tätort, Hall 212 Räpplinge, f., Kalm Rätan, k. o. f., Jämtl Rättvik, k. o. f., Kopp Rättvik, m:e, Kopp 101 Rättvik, tätortsdel, Kopp 226 Rättviks ktr., Västerås stift 168 Rättviks landsfd., Kopp 137 Rävemåla, tätort, Krön 198 Rävinge, f., Hall Rävlanda, tätort, Älvsb 216 Kommuner, församlingar Tab. övr. m. m. 1 o. 2 tab. Räwåla, tätort, Kopp 226 Rö, f Sthlm Röbrinken, tätortsdel, östg 194 Röbäcksby, tätort, Vb 236 Rödaled, tätortsdel, Krist 203 Rödbo, f., Göteb Röddinge, f., Malm Rödeby, k. o. f., Blek Rödeby, tätort, Blek 201 Rödeby norra, kbfd., Blek 42 Rödeby södra, kbfd., Blek 42 Rödene, f., Älvsb Rödön, k. o. f., Jämtl!j^ 180 Rödöns landsfd., Jämtl 138 Röfors, tätort, Ör 223 Rögle, tätortsdel, Malm 209 Röinge, tätortsdel, Krist 205 Röjeråsen, tätort, Kopp : 228 Rök, f., östg Röke, f Krist Röke, k. o. f., Krist 125 Rölanda, f., Älvsb Rönndalen, tätort, Kopp [ 227 Rönneberga, k,, Malm ; 52 Rönnebergs ktr., Lunds stift I 173 Rönnebergs landsfd., Malm ' 133 Rönnebergs, Onsjö o. Harjagers domsaga, Malm 52 Rönninge, m:e, Sthlm 5 Rönninge, tätort, Sthlm 188 Rönnäng, f., Göteb Rönnängen, tätort, Älvsb 217 Rönnöfors, kbfd., Jämtl 113 Rönö, k., Söd 13 Rönö, f., östg Rönö landsfd., Söd 129 Rönö pd:s kfb., Söd 147 Rönö, Råby-, f., Söd Röra, f Göteb Rörbäoksnäs, kbfd., Kopp 100 Rörstorp, tätortsdel, östg 194 Rörum, f., Krist Rörum, Norra, f., Malm Rörum, Norra, tätort, Malm 211 Rörum, Södra, f., Malm Rörvik, tätort, Jönk 196 Rörö, tätort, Göteb 214 Röstånga, k. o. f., Malm Röstånga, m:e, Malm 53 Röstånga, tätort, Malm 207 Röstånga landsfd., Malm 133 Sal, f., Skar Sal, tätort, Söd 193 Sala, lf., Västm Sala, stad o. stf., Västm Sala, tätort, Västm 224 Sala fögderi, Västm 145 Sala ktr., Västerås stift 169

361 SALA LANDSFD. - SIMONSTORP. 291 Kommuner, församlingar Tab. Övr. m. m. 1 o. 2 tab. i Sala landsfd., Västm 136 Salbohed, tätort, Västm 225 Saleby, k. o. f Skar Saleby, tätort, Skar 220 Salem, k. o. f., Sthlm Sallerup, Södra, f., Malm Sallerup, Västra, f., Malm 126 Sallerup, Västra, k. o. kbfd., Malm. 126 Sallerup, östra, f.. Malm Saltsjöbaden, köp. o. f Sthlm j Saltsjöbaden, tätort, Sthlm i 188 Saltvik, tätort, Kalm i 200 Sanda, tätortsdel, Blek Sanda, f., Gotl Sandared, tätort, Älvsb 216 Sandarne, f Gävl Sandarne, tätortsdel, Gävl I 230 Sandby, f., Kalm Sandby, tätort, Upps 191 Sandby, Norra, f., Krist Sandby, Södra, k. o. f., Malm Sandby, Södra, tätort, Malm 208 Sandbäckshult, tätort, Kalm 200 Sandhamn, tätort, Sthlm 189 Sandhem, f., Skar Sandhem, tätort, Skar 220 Sandhult, k. o. f., Älvsb Sandlyckan, tätortsdel, Hall 213 Sandsjö, Norra, f., Jönk Sandsjö, Norra, k. o. kbfd., Jönk.. 26 Sandsjö, Södra, k. o. f., Krön Sandslån, tätort, Vrnl 232 Sandvik, f., Jönk Sandviken, stad o. f., Gävl Sandviken, tätort, Gävl 230 Sandviken, tätort, Kalm 200 Sandviken, tätort, Vrnl 233 Sandvikens fögderi, Gävl 145 Sandvikens landsfd., Gävl 137 Sandö, tätort, Vrnl 233 Sandön, ö, Nb 247 Sandön, Gotska, ö, Gotl 247 Sangis, tätort, Nb ' 237 S:t Anna, f östg S:t Gertruds sjukhus, tätort, Kalm. 201 S:t Göran, f., Stockholms stad S:t Ibb, k. o. f., Malm S:t Johannes, f Malm S:t Johannes, f östg S:t Jörgens sjukhus, tätortsdel, Göteb 213 S:t Lars, tätortsdel, Malm 209 S:t Lars, f., östg S:t Maria sjukhus, tätort, Malm S:t Olai, f., östg S:t Olof, f., Krist S:t Olof, tätort, Krist 205 S:t Olof, f., Sthlm S:t Pauli, f., Malm S:t Peder, f., Älvsb S:t Per, f Sthlm S:t Per, f., Östg Kommuner, församlingar Tab. övr. m. m. 1 o. 2 tab.,. S:t. Peters kloster, f., Malm I S:t Petri, f., Malm S:t Sigfrid, f Kalm S:ta Gertrud, Tyska, f., Stockholms stad Sannahed, tätort, Ör! 223 Sanne, f Göteb Sannäs, m:e, Göteb 67 Sattajärvi, tätort, Nb 239 Saxtorp, f., Malm 53 i 173 Saxtorp, k. o. f., Malm i 126 Segeltorp, m:e, Sthlm ; 5 Segersta, f Gävl ' Segerstad, f., Kalm ;... ; Segerstad, f., Skar Segerstad, f., Värml Seglingsberg, tätort, Västm i 225 Seglora, k. o. f., Älvsb Segmon, tätort, Värml 221 Selaö, ö, Söd 248 Selånger, k. o. f.,..vrnl ( Seminghundra o. Ärlinghundra ktr., Uppsala ärkestift ; 159 Sennan, tätort, Hall i 212 Seskarö, kbfd., Nb 121 Seskarö, tätort, Nb I 237 Seskarön, ö, Nb ; 247 Sevalla, f., Västm j Sevede, k., Kalm i 34 Sevede o. Tunaläns domsaga, Kalm. 34 Sexdrega, f., Älvsb Sexdrega, tätort, Älvsb 218 Sibbarp, f., Hall Sibbhult, tätort, Krist I 203 Sibo, tätort, Gävl 231 Sidensjö, f Vrnl Siende landsfd., Västm 136 Siene, f., Älvsb Sifferbo, tätort, Kopp 228 Sigfrid, S:t, f., Kalm Sigtuna, stad o. f., Sthlm Sigtuna, tätort, Sthlm 189 Sigtuna landsfd., Sthlm 128 Sikfors, tätort, Nb 238 Sikfors, tätort, ör 224 Siknäs, tätort, Nb 239 Sil, f., Skar Silbodal, f., Värml Silbodal, k., Värml 126 Siljansnäs, k. o. f., Kopp Siljansnäs, tätort, Kopp 226 Sillerud, k. o. f., Värml Sillhövda, f., Blek Silte, f., Gotl Siluromrâdefc, Jämtländska, prod.- omr 246 Silvberg, f., Kopp Silverdalen, tätort, Kalm 198 Silvåkra, f., Malm Simlinge, f., Malm Simlångsdalen, k., Hall 61 Simonstorp, f östg

362 292 SIMONSTORP SKINNSKATTEBERG. Kommuner, församlingar Tab. j Övr. m. m. 1 o. 2i tab. i Kommuner, församlingar I Tab. övr. m. m. ', 1 o. 2 tab. i Simonstorp, tätort, östg 194 Simris, f., Krist Simris, tätort, Krist 206 Simris-Nöbbelöv, k., Krist 125 Simrishamn, stad o. f., Krist Simrishamn, tätort, Krist 205 Simrishamns fögderi, Krist 142 Simrishamns landsfd., Krist 132 Simrislund, tätort, Krist 206 Simtuna, f., Västm Singö, f., Sthlm Singö, ö, Sthlm 247 Sireköpinge, f., Malm Sjogerstad, f., Skar Sjonhem, f., Gotl Sjuhundra, k., Sthlm 3 Sjuhundra ktr., Uppsala ärkestift. 158 Sjuhundra, Husby-, f., Sthlm Sjulnäs, tätortsdel, Nb 237 Sjuntorp, tätort, Älvsb 217 Sjutolft, Husby-, f., Upps Själevad, k. o. f., Vrnl Själevad, tätort, Vrnl 232 Själevads landsfd., Vrnl 138 Sjöbo, köp., Malm 56 Sjöbo, m:e, Malm 126 Sjöbo, tätort, Malm 208 Sjödikena, tätortsdel, Malm 211 Sjögestad, f., östg Sjöhagen, tätort, Upps 191 Sjömarken, tätort, Älvsb 216 Sjörup, f Malm Sjöröd, tätortsdel, Krist 207 Sjösas, t, Krön Sjötofta, f., Älvsb Sjötorp, tätort, Skar 220 Sjövalla, tätortsdel, Göteb 215 Skabersjö, f., Malm Skaftö, f., Göteb 66 [ 176 Skaftö, k-, Göteb i ^2g '< Skagershult, f., Or Skagersvik, tätort, Skar 220 Skallmeja, f., Skar Skallsjö, k. o. f., Älvsb Skalunda, f., Skar 78 \ 163 Skansbacken, tätortsdel, Kopp.... ; ] 228 Skanör, f., Malm Skanör, tätort, Malm I i 209 Skanörs skd., Malm I I 186 Skanör m. Falsterbo, stad, Malm.. ' 58 I Skara, stad o. f., Skar 83! 163 Skara, tätort, Skar '219 Skara domprosteri, Skara stift Skara fögderi, Skar > ; 144 Skara landsfd., Skar ; 135 Skara stift I 163 Skaraborgs län ] 77 ^ g^q Skaraborgs läns hush.-omr...! 152 Skaraborgs läns landstingsomr ' 151 Skarabygdens domsaga, Skar I 79 j Skarhult, k. o. f., Malm Skärstad, f., Skar Skarvsjö, tätort, Vb 237 Skatelöv, k. o. f., Krön Skattkärr, tätort, Värml 220 Skattungbyn, tätort, Kopp 227 Skattunge, f. d. kapellag, Kopp Skavsta, tätort, Söd 193 Skebo, tätort, Sthlm 189 Skebokvarn, tätort, Söd 192 Skeby, f., Skar Skeda, f., östg Skedala, tätort, Hall 212 Skede, f., Jönk Skede, tätortsdel, Jönk 196 Skederid, f., Sthlm Skedet, tätort, Östg 194 Skedevi, f., östg Skedika, tätort, Sthlm 189 Skedvi, Stora, k. o. f., Kopp Skedvi, Västra, f., Västm Skee, f., Göteb Skee, tätort, Göteb 215 Skeglinge, f., Malm Skegrie, k. o. f., Malm Skegrie, tätort, Malm 211 Skelleftehamn, kbfd., Vb j Jj^ Skelleftehamn, tätort, Vb 236 Skelleftestrand, m:e, Vb 127 Skellefteå, kbfd., Vb { J^ Skellefteå, lk. o. If., Vb j J^ 182 Skellefteå, stad o. stf., Vb {^ 182 Skellefteå, tätortsdel, Vb 236 Skellefteå fögderi, Vb 146 Skellefteå norra landsfd., Vb 139 Skellefteå södra landsfd., Vb 139 Skellefteå t:g, Vb 117 Skene, köp., Älysb 73 J Skene, tätort, Älysb 216 Skene landsfd., Älvsb 134 Skepparslöv, f., Krist Skepparslöv, tätort, Krist 205 Skepperstad, f., Jönk Skepphult, f., Älvsb Skepplanda, k. o. f., Älvsb Skeppsholm, f., Stockholms stad Skeppshult, tätort, Jönk 196 Skeppsås, f., östg Skepptuna, k. o. f., Sthlm Skerike, f., Västm Skillingaryd, köp., Jönk 26 Skillingaryd, m:e, Jönk 124 Skillingaryd, tätort, Jönk 195 Skillingaryds landsfd., Jönk 130 Skillinge, m:e, Krist 45 Skillinge, tätort, Krist 203 Skillingmark, f., Värml Skinnskatteberg, k. o. f., Västm

363 SKINNSKATTEBERG SLUTARP. 293 Kommuner, församlingar Tab. övr. m. m. 1 o. 2 tab. Kommuner, församlingar Tab. övr. m. m. 1 o. 2 tab. Skinnskatteberg, tätort, Västm Skirö, f., Jönk Skivarp, f., Malm Skivarp, tätort, Malm 208 Skog, k. o. f., Gävl Skog, tätort, Gävl 231 Skog, f., Vrnl Skogs läkaredistrikts kfb., Vrnl Skogs skd., Gävl 186 Skoghall, kbfd., Värml 87 Skoghall, tätort, Värml I 221 Skogsbo, tätortsdel, Kopp 225 Skogsby, tätort, Kalm 200 Skogsbygden, f., Älvsb 72 j 164 Skogs-Tibble, f., Upps Skogstorp, tätortsdel, Söd I 191 Skokloster, f., Upps Skoldistrikt I 186 Skorped, f., Vrnl 109 i 180 Skorpeds stationssamhälle, tätort, I : Vrnl i 233 Skottorp, tätort, Hall 212 Skottsund, tätort, Vrnl 232 Skrea, f., Hall Skredsvik, k. o. f., Göteb Skromberga, tätortsdel, Malm 207 Skrukeby, östra, f., Östg Skruv, tätort, Krön 197 Skrävlinge, Norra, f., Malm Skrävlinge, Västra, f., Malm Skrävsta, tätortsdel, Sthlm 188 Skultorp, k., Skar 81 Skultorp, tätort, Skar 219 Skultuna, k. o. f., Västm Skultuna, tätort, Västm 224 Skummeslöv, f., Hall Skurholmsstaden, tätort, Nb 238 Skurup, köp. o. f., Malm Skurup, tätort, Malm 208 Skurups landsfd., Malm 133 Skutbamn, tätort, Nb 238 Skutskär, f., Upps Skutskär, tätortsdel, Upps 190 Skuttunge, f., Upps Skyllberg, tätort, ör 223 Skyttorp, tätort, Upps 191 Skytts ktr., Lunds stift 172 Skytts, Sydvästra, ålderdomshem, kfb., Malm 148 Ski, f Sthlm Skålan, tätort, Jämtl 235 Skållerud, k. o. f., Älvsb Skåne, landskap 153 Skåne-Hallands slättbygd, prod.- omr 244 Skånela, f., Sthlm ( ^ Skånes-Fagerhult, tätort, Krist Skånings-Asaka, i; Skar Skåpafors, tätort, Älvsb \ 215 Skårby, f., Malm j Skåre, tätort, Värml 221 Skäcklinge, tätortsdel, Sthlm 188 Skäftliammar, f., Upps Skäl, tätort, Sthlm 188 Skälby, tätortsdel, Stockholms stad 187 Skälderviken, m:e, Krist 49 Skälderviken, tätortsdel, Krist 204 Skallinge, f., Hall Skälltorp, tätortsdel, Göteb 214 Skallvik, f., östg Skälvum, f., Skar Skänninge, stad o. f., östg Skänninge, tätort, Östg 193 Skäralid, tätort, Krist 206 Skärblacka, k., östg 20 Skärblacka, tätortsdel, östg 193 Skärhamn, m:e, Göteb 65 Skärhamn, tätort, Göteb 213 Skärkind, f., östg Skärlöv, tätort, Kalm 200 Skärplinge, tätort, Upps 190 Skärplinge pfb., Upps 147 Skärsta, tätortsdel, Sthlm 187 Skärstad, k. o. f., Jönk Skärsätra, tätortsdel, Sthlm 189 Skärv, f., Skar Skästra, tätort, Gävl 231 Skättilljunga, tätortsdel, Krist 203 Sköldinge, k. o. f., Söd Sköldinge, tätortsdel, Söd 192 Sköllersta, k. o. f., ör Sköllersta, tätortsdel, ör 222 Sköllersta landsfd., ör 136 Skölvene, f., Älvsb 72 ; 164 Skön, köp. o. f., Vrnl Skönberga, f., östg Sköns landsfd., Vrnl 138 Skönsberg, tätortsdel, Vrnl 232 Skönsmon, f., Vrnl Skönvik, tätortsdel, Vrnl 232 Skörpinge, tätortsdel, Krist 205 Skörstorp, f., Skar Skövde, stad o. f., Skar Skövde, tätort, Skar 219 Skövde domsaga, Skar! 81 Skövde fögderi, Skar i 144 Skövde t:g, Skar I 81 j Skövde, Ale-, f., Älvsb Skövde, Kullings-, f., Älvsb ' Slagnäs, tätort, Vb j 237 Slagsta, tätort, Söd 193 Slaka, f., Östg 20 ; 161 Slimminge, f., Malm : f 39 i Slite, köp., Gotl j< j25 < Slite, tätort, Gotl, I 201 Slite landsfd., Gotl [ I 131 Slottet, tätort, Blek, 202 Slottsbron, tätortsdel, Värml i i 221 Slottsstaden, f., Malm j 58 i 172 Slussen, tätortsdel, Kopp i! 226 Slutarp, tätort, Skar ' I 220

364 294 SLÅGARP, LILLA--STENBERGA. Kommuner, församlingar Tab. övr. m. m. 1 o. 2 tab. Slågarp, Lilla, f., Malm Slågarp, Stora, f., Malm Slädene, f., Skar Släp, f., Hall Slätta, tätortsdel, Kopp. 227 Slättberg, tätort, Kopp 229 Slätthög, f., Krön! Slättne, tätortsdel, Värml j 220 Slättåkra, f., Hall I Slöinge, f., Hall Slöinge, tätort, Hall i 212 Slöta, f., Skar i Smedby, f., Kalm j Smedby, tätort, Kalm j! 199 Smedjebacken, köp., Kopp [ 100 Smedjebacken, tätortsdel, Kopp... I 226 Smedjebaokens landsfd., Kopp Smedsbyn, tätort, Nb 238 Smedstorp, k. o. f., Krist! Smedstorp, m:e, Krist! 45 Smedstorp, tätort, Krist! 205 Smula, f., Älvsb Smyge, tätort, Malm ; 211 Småland, landskap 153 Smålands Anneberg, tätort, Jönk Smålands Burseryd, tätort, Jönk Smålands Eydaholm, tätort, Jönk Smålands Taberg, tätort, Jönk Smålandsstenar, tätort, Jönk 195 Smögen, k. o. f., Göteb 66 i 176 Smögen, m:e, Göteb 66 Smögen, tätort, Göteb 213 Snatrabodarna, tätortsdel, Upps Snavlunda, f., ör Snesslinge, tätort, Sthlm 189 Snevringa t:g, Västm 95 Snogeröd, k., Malm 57 Snårestad, f., Malm Snöstorp, f., Hall Snöstorp, tätort, Hall 212 Socknar (jordregister-) 1 Sofia, f., Jönk Sofia, f., Stockholms stad Solberg, kbfd., Vrnl 109 Solberga, f., Göteb 64 I 176 Solberga, k., Jönk 24 Solberga, tätort, Jönk 196 Solberga, f., Malm Solberga, f., Älvsb Solberga, Norra, f., Jönk i Solberga, Södra, f., Jönk Solgård, tätort, Sthlm 190 Sollebrunn, tätort, Älvsb 215 Sollefteå, stad o. f., Vrnl Sollefteå, tätort, Vrnl 233 Sollefteå fögderi, Vrnl 145 Sollefteå ktr., Härnösands stift Sollefteå landsfd., Vrnl 138 Sollefteå pd:s kfb., Vrnl 149 Sollentuna, köp. o. f., Sthlm Sollentuna, tätort, Sthlm 188 Kommuner, församlingar Tab. övr. m. m. 1 o. 2 tab. Sollentuna landsfd., Sthlm 128 Sollentuna o. Färentuna domsaga, Sthlm 5 Sollerön, k. o. f., Kopp Sollerön, ö. Kopp 248 Solna, stad o. f,, Sthlm Solna, tätortsdel, Stockholms stad. 187 Solna domsaga, Sthlm 5 Solna fögderi, Sthlm 140 Solna landsfd., Sthlm 128 Solna-Sundbybergs brffb., Sthlm Solvarbo, tätort, Kopp 227 Sömmen, tätort, Jönk, 196 Sonstorp, tätort, Östg i 194 Soppero, Övre, tätort, Nb 239 Sorsele, k. o. f., Vb Sorsele, kbfd., Vb 117 Sorsele, m:e, Vb 117 Sorsele, tätort, Vb 236 Sorsele landsfd., Vb 139 Sorunda, k. o. f., Sthlm Sorunda-ösmo pdfb., Sthlm 147 Sotenäs landsfd., Göteb, 134 Sotenäs, Södra, k., Göteb 66 Spannarp, f., Hall Sparlösa, f., Skar Sparreholm, k., Söd, 14 Sparreholm, m:e, Söd 14 Sparreholm, tätort, Söd 192 Sparrsätra, f., Upps Sparser, tätort, Älvsb 217 Spekeröd, f., Göteb Spelvik, f., Söd Spjutsbygd, tätort, Blek 202 Spjutstorp, f., Krist Spjutstorp, tätort, Krist 205 Sproge, f., Gotl Sprängsviken, tätort, Vrnl, 233 Spånga, f., Stockholms stad Spånga, kbfd., Stockholms stad... 1 Spången, tätortsdel, Krist 204 Spångsholm, tätort, östg 194 Staokmora, tätort, Kopp 229 Staffan, f., Gävl Staffanstorp, k., Malm 54 Staffanstorp, tätort, Malm 208 Stafsinge, f., Hall Ståla, f Göteb S tallarholmen, k., Söd 14 Stallarholmen, tätort, Söd! 191 Stamnared, f., Hall Stansvik, tätortsdel, Göteb 214 Starby, f., Krist Starrkärr, k. o. f., Älvsb Stavby, f., Upps Stavnäs, k. o. f., Värml Stavre, tätort, Jämtl 234 Stegeborg, k., Östg 21 Stehag, f Malm Stehag, tätort, Malm 207 Stenberg, tätort, Kopp 229 Stenberga, f., Jönk

365 STENBROHULT STORFORS. 295 Kommuner, församlingar Tab. övr. m. m. 1 o. 2 tab. Stenbrohult, k. o. f., Krön Stenbrotorp, tätortsdel, Skar 220 Stenby, Västra, f., östg Stenby, östra, f., östg Stene, tätortsdel, ör! 222 Steneby, k. o. f., Älvsb 70 ' 178 Steneby-Lelångs pdfb., Älvsb 148 Stenestad, f., Malm Stengårdshult, f., Jönk I Steninge, f Hall i Steninge, tätort, Sthlm I Stenkullen, tätort, Älvsb!! 217 Stenkumla, f., Gotl 1 40! 183 Stenkumla, k., Gotl 39 ' Stenkvista, f., Söd Stenkyrka, f., Gotl Stenkyrka, f., Göteb Stensele, k. o. f Vb Stensele, kbfd., Vb 117 Stensele, m:e, Vb 117 < Stensele, tätort, Vb 236 Stensele landsfd., Vb 139 Stensholm, tätortsdel, Jönk 196 Stenslund, tätortsdel, Kopp 227 Stenstorp, k. o. f., Skar Stenstorp, m:e, Skar 81 Stenstorp, tätort, Skar 219 Stensåkra, tätort, Jönk 197 Stensätra, tätort, Gä vi. 229 Stenum, f., Skar Stenungsund, k., Göteb. 64 Stenungsund, m:e, Göteb j 126 Stenungsund, tätort, Göteb 213 Stenungsunds landsfd., Göteb...., j 134 Stenåsa, f., Kalm Stenåsa, tätort, Kalm. 200 Stiberg, tätort, Ör 222 Stiby, f., Krist Stiby, tätortsdel, Krist 203 Sticklinge, tätort, Sthlm 190 Stidsvig, tätort, Krist 206 Stift 158 Stigen, tätort, Älvsb 215 Stigslund, tätortsdel, Gävl 230 Stigsjö, f., Vrnl Stigtomta, k. o. {., Söd Stigtomta, tätort, Söd 191 Stjärnehult, tätortsdel, Jönk 196 Stjärnhov, tätort, Söd 192 Stjärnorp, f., östg Stjärnsund, kbfd., Kopp 99 Stjärnsund, tätort, Kopp 227 Stoby, k. o. f., Krist Stocka, tätort, Gävl ' 231 Stockamöllan, tätort, Malm ' 210 Stockaryd, f., Jönk Stookaryd, tätort, Jönk j 195 Stookaviken, tätort, Gävl! 231 Stocken, m:e, Göteb 65 Stockholm, stad I 1 Stockholm, tätortsdel, Stockholm.. j 187 Kommuner, församlingar Tab. övr. m. m. 1 o. 2 tab. Stockholms domprosteri, Stockholms 1 stift j 184 Stockholms län 3 \OJQ Stockholms läns landstingsomr Stockholms läns o. stads hush.-omr. 152 Stockholms läns västra domsaga, Sthlm 4 Stockholms nordöstra förorters renhållningsfb., Sthlm 147 Stockholms norra förorters vattenledningsfb., Sthlm 147 Stockholms norra ktr., Stockholms stift 184 Stockholms stad 1 Stockholms stift 184 Stockholms södra ktr., Stockholms stift 184 Stockholms-Näs, f., Upps Stocksund, köp., Sthlm 4 Stocksund, tätortsdel, Sthlm 189 Stockvik, tätort, Vrnl 232 Stora Asko, ö, Kalm 247 Stora Dyrön, m:e, Göteb 65 Stora Dyrön, tätort, Göteb 214 Stora Hammar, f., Malm Stora Harrio, f., Malm Stora Harrie, tätort, Malm 210 Stora Herrestad, f., Malm Stora Herrestad, tätort, Malm 211 Stora Kil, k. o. f., Värml Stora Kopparberg, k., f. o. kbfd., / Kopp Stora Kopparbergs landsfd., Kopp. ' 137 Stora Kopparbergs o. Vika socknars pdfb., Kopp 148- Stora Köpinge, f., Malm Stora Köpinge, tätort, Malm 211 Stora Lundby, k. o. f., Älvsb Stora Malm, f., Söd! Stora Malm, k., Söd i 15 Stora Mellby, f., Älvsb I Stora Mellby, tätort, Älvsb i 217 Stora Mellösa, k. o. f., ör Stora Råby, f., Malm I Stora Skedvi, k. o. f., Kopp! 99 i 168 Stora Slågarp, f Malm! 55! 172 Stora Sunne, k., Värml! 88 j Stora Sunnersta, tätortsdel, Upps.. I 190 Stora Tuna, f., Kopp I 101 ' ^ Stora Tuna, k. o. kbfd., Kopp l 100 i Stora Tuna ktr., Västerås stift I I 168 Stora Tuna landsfd., Kopp j I 137 Stora Tuna-Borlänge kfb., Kopp... j i 148 Stora Vika, tätort, Sthlm! j 188 Stora Åby, f., östg 19 j 161 Storbyarna, tätortsdel, Kopp ;! 229 Storebro, tätort, Kalm! I 198 Storfors, köp., Värml 86 1 Storfors, tätort, Värml! 220

366 296 STORFORS SUNNANHED. Kommuner, församlingar ) Tab. övr. rn. ra. 1 o. 2 tab. Kommuner, församlingar Tab. övr. m. m. 1 o. 2 tab. Storfors, kbfd., Värml j 86 Storkyrkof., Stockholms stad j Storlien, tätort, Jämtl 234 Storsjö, f., Jämtl! Storsjö, k. o. f., Jämtl i 127 Storsund, tätort, Nb i 238 Stortorp, tätortsdel, Sthlm! 188 Storuman, m:e, Vb j 117 Storuman, tätort, Vb J 236 Storvik, köp., Gävl. 104 Storvik, tätort, Gävl I 229 Storviks fögderi, Gävl 145 Storviks landsfd., Gävl 137 Storvik, Kfb:et för barnhem i, Gävl. 149 Storvik, Kfb:et för sjukhem i, Gävl. 149 Storvreta, tätort, Upps 190 Stora, tätort, Or. 224 Storängen, tätort, Älvsb 218 Storön, ö, Nb > 249 Storön, Norra, ö, Nb i 249 Strand, tätortsdel, (i Alnö), Vrnl Strand, tätortsdel, (i Hässjö), Vrnl. 232 Stranda ktr., Växjö stift I 171 Stranda landsfd., Kalm. 131 Strandbaoken, tätortsdel, Älvsb Strandbaden, tätortsdel, Malm Striberg, tätort, Or 222 Strinne, tätort, Vrnl [ 233 Stripa, tätort, Or I 224 Strå, f., östg ; Stralsnäs, tätort, östg i 194 StrAngsjö, tätort, Söd ' 193 StrAssa, tätort, Or 224 StrAvalla, f., Hall Strängnäs, lk. o. If., Söd Strängnäs, ^itad o. stf., Söd Strängnäs, tätort, Söd 192 Strängnäs domprosten, Strängnäs stift T Strängnäs landsfd., Söd 129 Strängnäs stift 166 Strängsered, f., Älvsb Strö, f Skar Strö, Norra, f., Krist Strö, Västra, f., Malm Strö, östra, f., Malm Ström, k. o. f., Jämtl Ström, tätortsdel, Älvsb 215 Ströms ktr., Härnösands stift 180 Ströms landsfd., Jämtl 138 Strömbaoka, tätort, Gävl 231 Strömfors, tätort, Vb 236 Strömnäs, tätort, Nb 238 Strömnäs, tätortsdel, Vrnl 233 Strömsberg, tätort, Blek 202 Strömsberg, tätort, Upps 191 Strömsbro, tätortsdel, Gävl 230 Strömsbruk, tätort,.gävl 230 Strömsfors, tätort, Älvsb 218 Strömsfors, tätort, östg 194 Strömsholm, tätortsdel, Jönk 196 Strömsholm, tätort, Västm j 225 ; Strömsnäs bruk, m:e, Krön 125 Strömsnäsbruk, tätortsdel, Krön Strömstad, stad o. f., Göteb Strömstad, tätort, Göteb Strömstads landsfd., Göteb 134 Strömsund, m:e, Jämtl 112 Strömsund, tätortsdel, Jämtl 234 Strömtorp, tätort, ör 222 Strövelstorp, f., Krist Strövelstorp, tätort, Krist 206 Stugsund, tätort, Gävl 230 Stugun, k. o. f., Jämtl Sturkö, k. o. f., Blek Sturkö, ö, Blek 248 Styra, k östg 124 Styrnäs, f., Vrnl Styrstad, f., östg Styrsö, k. o. f., Göteb Styrsö, m:e, Göteb 64 Styrsö, tätort, Göteb 213 Stånga, k. o. f., Gotl Stånga, tätort, Gotl 201 Stångby, f., Malm Stångby, tätort, Malm 210 Stångenäs, k., Göteb 66 Staket, tätort, Sthlm 189 Ställberg, tätort, ör 224 Ställdalen, tätort, ör 223 Stämningsgården, tätort, Vb 235 Stävie, f., Malm Stöckeby, tätort, Vb 236 Stöde, k. o. f., Vrnl Stöde, tätort, Vrnl 231 Stömne, tätort, Värml ; 222 Störlinge, tätortsdel, Kalm I 200 Större produktionsområden Större öar 247 Sund, tätortsdel, Gävl 231 Sund, tätortsdel, Sthlm 187 Sund, tätortsdel, Vrnl 232 Sund, f., östg ;.. 19 i 162 Sundals-Ryr, f., Älvsb Sundborn, k. o. f., Kopp Sundborn, tätort, Kopp 227 Sundbron, tätort, Vrnl 233 Sundby, f., Söd Sundby, tätort, Söd 192 Sundbyberg, stad o. f., Sthlm Sundbyberg, tätortsdel, Sthlms stad 187 Sundbybergs fögderi, Sthlm 140 Sundbybergs, Solna-, brffb., Sthlm. 147 Sunderbyn, Södra, tätort, Nb j 238 Sundhede ktr., Uppsala ärkestift.. i 159 Sundre, f., Gotl! Sundsjö, f., Jämtl I Sundsvall, stad o. f., Vrnl 110 j 180 Sundsvall, tätortsdel, Vrnl > j 232 Sundsvalls fögderi, Vrnl i i 145 Sundsvalls ktr., Härnösands stift.., 180 Sundsvallsortens regionplaneförbund, Vrnl : 149 Sunnanhed, tätort, Kopp i 229

367 SUNNANSJÖ SÄLEN. 297 Kommuner, församlingar Tab. övr. m. m. 11 o. 2 tab. Sunnansjö, tätort, Kopp 226 Sunnana, m:e, Vb 117 Sunnanå, tätort, Vb 235 Sunnanäng, tätortsdel, Kopp 228 Sunne, f., Jämtl Sunne, k. o. f., Jämtl 127 Sunne, f., Värml, Sunne, köp., Värml 88 Sunne, tätort, Värml 221 Sunne landsfd., Värml 136 Sunne m. fl. f:ars skd., Värml Sunne, Stora, k., Värml 88 Sunnemo, f., Värml Sunnerbo domsaga, Krön 31 Sunnerbo fögderi, Krön 141 Sunnerbo ktr., Växjö stift 170 Sunnersberg, f., Skar Sunnersta, Stora, tätortsdel, Upps Sunnervikens domsaga, Göteb 66 Sunnervikens fögderi, Göteb I 143 Suntak, f., Skar Sura, k. o. f., Västm Surahammar, tätort, Västm 224 Surte, tätort, Älvsb 216 Surteby-Kattunga, f., Älvsb Svabensverk, f. d. kapellag, Gävl Svabensverks skd., Gävl 186 Svalliden, tätort, Kalm 199 Svalöv, f., Malm Svalöv, k., Malm 62 Svalöv, m:e, Malm 53 Svalöv, tätort, Malm 207 Svanaholm, tätort, Jönk 196 Svaneholm, tätort, Värml 222 Svaneholm, tätortsdel, Älvsb 216 Svanshals, f., östg Svansjö, k., Älvsb 74 Svanskog, k. o. f., Värml Svanstein, kbfd., Nb 121 Svanstein, tätort, Nb 239 Svanvik, tätort, Skar 220 Svanö, tätort, Vrnl 233 Svappavara, tätort, Nb 239 Svartbyn, tätort (i överkalix), Nb. 239 Svartbyn, tätort (i överluleå), Nb. 238 Svarte, tätort, Malm 211 Svarteborg, k. o. f., Göteb Svartlå, övre, tätort, Nb 238 Svartlösa fögderi, Sthlm 140 Svartlösa landsfd., Sthlm 128 Svartnäs, f., Kopp Svartrå, f., Hall Svartsjö, tätort, Sthlm 190 Svartsjö fögderi, Sthlm 140 Svartsjö ktr., Stockholms stift Svartsjölandet, ö, Sthlm 248 Svarttorp, t, Jönk Svartvik, tätort, Vrnl 232 Svarta, k., ör 92 Svarta, tätort, ör 224 Svartöstaden, tätort, Vb 238 Svealand 153 Kommuner, församlingar Tab. Övr. m. m. 1 o. 2 tab. Svedala, köp. o. f., Malm Svedala, tätort, Malm 208 Svedala landsfd., Malm 133 Sveg, f., Jämtl 113 i 180 Sveg, k., Jämtl 113 I Sveg, köp., Jämtl 113 i Sveg, tätortsdel, Jämtl - I 234 Svegs landsfd., Jämtl j 138 Svegs o. Hede t:g, Jämtl 113 l Svenarum, f., Jönk Sveneby, f., Skar _. 82, 164 Svenljunga, köp. o. f., Älvsb Svenljunga, tätort, Älvsb I 216 Svenljunga fögderi, Älvsb, 144 Svenljunga landsfd., Älvsb j 135 Svenljunga-Axelfors k:ers hemvår. darinnefb., Älvsb j 148 Svenljunga-Axelfors kfb., Älvsb... ; 148 Svenneby, f., Göteb Svennevad, f., ör Svennevad, k. o. f., ör 127 Svennevad, tätort, ör 223 Svenshögen, tätort, Göteb 214 Svensköp, f., Malm Svensta, tätort, Jämtl 235 Svenstorp, f., Malm Svenstorp, tätort, Malm 211 Sventorp, f., Skar Svinhult,, östg Svinnegarn, f., Upps Svängsta, tätort, Blek 201 Svärdsjö, k. o. f., Kopp Svärdsjö landsfd., Kopp 137 Svärdsö, del av ö, Sthlm 247 Svärta, k. o. f., Söd Svärtinge, tätort, östg 193 Sya, f., östg Sya, tätort, öatg 194 Sydsvenska höglandet, prod.-omr Sydsvenska mellanbygden, prod.- omr 244 Sydvästra Skytts ålderdomshem, kfb., Malm 148 Sydöstra Hälsinglands domsaga, Gävl 104 Synnerby, f., Skar Sysslebäck, tätortsdel, Värml 220 Sagmyra, tätort, Kopp 226 Sånga, f., Sthlm Sånga, f., Vrnl Såtenäs, tätort, Skar 219 Såtenäs villastad, tätort, Skar 219 Säbrå, k. o. f., Vrnl Säbrå landsfd., Vrnl 138 Säby, f., Jönk Säby, f., Malm Säby, f., Västm Säffle, stad o. f., Värml Säffle, tätort, Värml 221 Säffle landsfd., Värml 136 Säfsnäs, k. o. f., Kopp Salen, tätort, Kopp 228

368 298 SÄLJAN SÖDRA VRAMS FÄLAD. Kommuner, församlingar Tab. övr. m. m. 11 o. 2 tab. Säljan, tätort, Gävl! j 230 Sällstorp, f., Hall I 62 I 177 Sam, Norra, f., Älvsb I Sam, Södra, f., Älvsb i Säreatad, f., Skar j Särna, k. o. f., Kopp ; Särna, tätort, Kopp 227 Särna landsfd., Kopp! 137 Särnaheden, tätort, Kopp i 229 Särslöv, f., Malm I Särö, k., Hall j 63 Särö, tätort, Hall I 213 Säter, lk. o. If., Kopp ' 127 Säter, stad o. f., Kopp i Säter, Ptad o. stf., Kopp 127 Säter, tätort, Kopp, 227 Säter, f., Skar i Säters landsfd., Kopp! 137 Säterbo, kbfd., Västm 97 Sätila, k. o. f Älvsb Sättersta, f., Söd ; Sättna, f., Vrnl ' Sätuna, f., Skar Sävar, k. o. f., Vb \ Sävar, tätort, Vb...., 235 Sävars nedre, kbfd., Vb 116 Sävars övre, kbfd., Vb 116 Sävare, f., Skar Sävast, tätort, Nb 238 Säve, k. o. f Göteb Säve, tätort, Göteb, 214 Sävedalen, kbfd., Göteb 64 Sävedalen, m:e, Göteb 64 Sävedals landsfd., Göteb 134 Säversta, tätortsdel, Gävl 230 Sävsjö, stad o. f., Jönk Sävsjö, tätort, Jönk 196 Sävsjö fögderi, Jönk \ 141 Sävsjö landsfd-, Jönk i 130 Sävsjöström, tätort, Krön 198 Söderala, k. o. f., Gävl 104 \ 159 Söderala landsfd., Gävl j 137 Söderby, tätort, Sthlm I 190 Söderby-Karl, f., Sthlm Söderbärke, k. o. f., Kopp Söderbärke, tätortsdel, Kopp 226 Söderfors, k. o. f., Upps, 10 \ 159 Söderfors, tätort, Upps j 190 Söderhamn, stad o. f., Gävl 106 ] 159 Söderhamn, tätort, Gävl 230 Söderhamns fögderi, Gävl! 145 Söderköping, stad o. f., östg j Söderköping, tätort, östg 193 Söderköpings landsfd., östg 130 Södermanland, landskap 153 Södermanlands län Södermanlands läns hush.-omr 152 Södermanlands läns landstingsomr Södermöre, k., Kalm 36 Södersysslets domsaga, Värml 87 Södersysslets fögderi, Värml ) 144 Kommuner, församlingar Tab, övr. m. m. 1 o. 2 tab. Södertälje, stad o. f., Sthlm Södertälje, tätort, Sthlm 189 Södertälje ktr., Strängnäs stift Södertörns domsaga, Sthlm 5 Södertörns ktr., Stockholms stift Södertörns villastad, tätortsdel, Stockholms stad 187 Södervidinge, f., Malm Söderåkra, k. o. f., Kalm Söderåkra, tätort, Kalm 200 Söderåkra norra, kbfd., Kalm 36 Söderåkra södra, kbfd., Kalm Söderås, tätortsdel, Kopp 228 Södra ktr:et, Visby stift 183 Södra Bergnäs, kbfd., Nb Södra Bergslagen, prod.-omr 245 Södra Björke, f., Älvsb Södra Dals ktr., Karlstads stift Södra Finnskoga, f Värml Södra Finnö, ö, östg 247 Södra Fågelås, f., Skar Södra Göstring, k., östg 19 Södra Hagunda, k., Upps 9 Södra Hestra, f Jönk Södra Härene, f., Älvsb Södra Kedum, f., Skar Södra Kinda, k., östg 19 Södra Kyrketorp, f., Skar Södra Ljunga, f., Krön Södra Lundby, f., Skar Södra Mellby, f., Krist Södra Mo, k., Jönk 25 Södra Möckleby, f., Kalm Södra Möre domsaga, Kalm 36 Södra Möre ktr., Växjö stift 171 Södra Ny, f., Värml Södra Pitholm, tätort, Nb 238 Södra Boslags domsaga, Sthlm... 4 Södra Råda, f., Värml Södra Rörum, f., Malm Södra Sallerup, 1, Malm Södra Sandby, k. o.f., Malm Södra Sandby, tätort, Malm 208 Södra Sandsjö, k. o. f., Krön Södra Solberga, f., Jönk Södra Sotenäs, k., Göteb 66 Södra Sunderbyn, tätort, Nb 238 Södra Säm, f., Älvsb Södra Tjusts ktr., Linköpings stift. 161 Södra Tjusts landsfd., Kalm 131 Södra Trögd, k., Upps 9 Södra Unnaryd, f., Jönk Södra Vadsbo ktr., Skara stift Södra Valkebo, k., östg, 20 Södra Vedbo pd., kfb., Jönk 147 Södra Vi, k. o. f., Kalm Södra Vi, m:e, Kalm 34 Södra Vi, tätort, Kalm 198 Södra Ving, f Älvsb Södra Vram, k., Malm j 126 Södra Vrams by, tätort, Malm.... I 210 Södra Vrams fälad, tätort, Malm.. j 210

369 SÖDRA VÅNGA TINGSTAD. 299 Kommuner, församlingar Tab. övr. m. m. 1 o. 2 tab. Södra Vånga, f., Älvib Södra Väne, k., Älvsb 71 Södra Åby, f., Malm Södra Åby, tätort, Malm 211 Södra Åkarp, f., Malm Södra Åsarp, f., Älvsb Södra Åsbo ktr., Lunds stift 173 Södra Åsbo o. Bjäre domsaga, Krist. 48 Södra Åsum, f., Malm Södra Ölands pdfb., Kalm 147 Sölvesborg, f., Blek Sölvesborg, lk., Blek 125 / 43 Sölvesborg, stad, Blek \.,, Sölvesborg, tätort, Blek 202 Sölvesborgs fögderi, Blek 142 Sölvesborgs landsfd., Blek 132 Söndraby, tätort, Krist 204 Söndrum, k. o. f., Hall Sone, f., Skar Sönnarslöv, tätortsdel, Krist 204 Sönnarslöv, Västra, f., Krist Sönnarslöv, östra, f., Krist Sönnarslöv, östra, tätort, Krist Söpnarby, tätortsdel, Kopp 227 Söraby, f., Krön Söraby, k. o. f., Krön 125 Sörby, tätort, Blek 202 Sörby, f., Krist Sörby, f., Skar Sörbygden, k., Göteb 66 Söre, tätort, Jämtl 234 Sören, tätort, Nb 239 Sörfors, tätort, Vb 236 Sörforsa, tätortsdel, Gävl 230 Sörombäcken, tätortsdel, Kopp Söromsjön, kbfd., Kopp 101 Sörsellnäs, tätortsdel, Kopp 227 Sörsjön, tätort, Kopp 228 Sörstafors, tätort, Västm 225 Sörvik, tätortsdel, Kopp 226 Söråker, tätortsdel, Vrnl 232 Söråkers landsfd., Vrnl 138 Sösdala, k., Krist 48 / 48 Sösdala, m:e, Krist j ^25 Sösdala, tätort, Krist 204 Sövde, f., Malm Sövestad, f., Malm Sövestadby, tätort, Malm 211 Taberg, Smålands, tätort, Jönk Tallvik, tätort, Nb 239 Tallåsen, tätort, Gävl 230 Tandsbyn, tätort, Jämtl 234 Tandsjöborg, tätort, Gävl 231 Tannâker, f., Jönk Tanum, förs., Göteb Tanum, k., Göteb \ j26 Tanums kyrkoområde, kbf.-omr., Göteb 67 Kommuner, församlingar Tab. övr. m. m. 1 o. 2 tab. Tanums landsfd., Göteb 134 Tanumshede, tätort, Göteb 215 Tarsled, f., Älvsb Tavelsjö, kbfd., Vb 116 Taxinge, f., Söd Teokomatorp, k., Malm 53 Teokomatorp, m:e, Malm 53 Teokomatorp, tätort, Malm 207 Teda, f., Upps Teg, m:e, Vb 116 Teg, tätortsdel, Vb 236 Tegelsmora, f Upps Tegnaby, k., Krön 125 Tegnaby, Hemmesjö m., f., Krön Tegneby, k. o. f Göteb Tegneby, Myckleby-, brffb., Göteb. 148 Tengene, f., Skar : Tengene, k., Skar 126 Tenhult, k., Jönk 24 Tenhult, tätort, Jönk 195 Tensta, f., Upps Tiarp, f., Skar Tibble, tätort, Kopp 228; Tibble, tätort, Upps 191 Tibble, Håbo-, f., Upps 9 159' Tibble, Skogs-, f., Upps Tibro, köp. o. f., Skar : Tibro, tätort, Skar 219' Tidaholm, stad o. f., Skar Tidaholm, tätort, Skar 219 Tidaholms fögderi, Skar 144 Tidaholms landsfd., Skar 135 Tidan, k., Skar 82 Tidan, m:e, Skar i 82 Tidan, tätort, Skar 219' Tidans landsfd., Skar 135- Tidans pdfb., Skar 148 Tidavad, f Skar Tidersrum, f., östg! Tierp, f., Upps ' Tierp, k., Upps 10 Tierp, köp., Upps 10 Tierp, tätort, Upps 190 Tierps landsfd., Upps 12^ Tillberga, k. o. t, Västm Tillberga, tätort, Västm 224 Tillinge, f., Upps Timmele, f., Älvsb i Timmele, tätort, Älvsb 218 Timmernabben, tätort, Kalm 19& Timmersdala, k. o. f., Skar Timmersdala, tätort, Skar 220 Timrå, köp. o. f., Vrnl Timrå, tätort, Vrnl 232 Timsfors, tätort, Krön 198 Tingslag 1 r 30 Tingsryd, köp., Krön i -^ Tingsryd, tätort, Krön 197 Tingsryds landsfd., Krön 130 Tingstad, tätortsdel, Göteb 214 Tingstad, f., östg

370 300 TINGSTÄDE TORSÅNG. Kommuner, församlingar Tab. övr. m. m. 1 o. 2 tab. Tingstäde, k. o. f., Gotl Tingsås, f., Krön Tingsås, k., Krön 125 Tirup, f., Malm Tisselskog, f., Älvsb Tiunda fögderi, Upps 140 Tiunda t:g, Upps 9 Tived, f., Skar Tiveden, k., Skar 83 Tivoli, tätort, Blek 202 Tjureda, f., Krön Tjurkö, f., Blek Tjurkö, k. o. f., Blek 125 Tjusby, tätortsdel, Kalm 200 Tjusts domsaga, Kalm 34 Tjusts, Norra, ktr., Linköpings stift 161 Tjusts, Norra, landsfd., Kalm 131 Tjusts, Södra, ktr., Linköpings stift 161 Tjusts, Södra, landsfd., Kalm 131 Tjust-Ed, k., Kalm 34 Tjällmo, k. o. f., östg Tjällmo, tätort, östg 193 Tjärby, f., Hall Tjärna, tätortsdel, Kopp 228 Tjärnäs, tätort, Gävl 230 Tjärnö, k. o. f., Göteb Tjärstad, f., östg Tjörn, k., Göteb 65 Tjörn, ö, Göteb 248 Tjörns landsfd., Göteb 134 Tjörnarp, f., Krist Tjörnarp, tätort, Krist 206 Tjörnekalv, m:e, Göteb 65 Toarp, k. o. f., Älvsb Toarp, tätort, Malm 211 Tobo, tätort, Upps 191 Tofta, f., Gotl Tofta, tätort, Hall : 212 Tofta, f., Malm Tofta, tätort, Skar 220 Tofteryd, f., Jönk! Tofteryd, k. o. f., Jönk : 124 Tokarp, tätortsdel, Jönk : 196 Tolfta, f., Upps Tolg, f., Krön Tollarp, k., Krist! 46 Tollarp, m:e, Krist 46 Tollarp, tätortsdel, Krist! 203 Tollarps fögderi, Krist i 142 Tollarps landsfd., Krist 132 Tollered, tätort, Älvsb i 216 Tollstad, Västra, f., östg Tollstad, östra, f., Östg, Toltorp, tätortsdel, Göteb! 214 Tolånga, f., Malm ; Tomaslunden, tätort, Jönk 197 Tomelilla, köp. o. f., Krist Tomelilla, tätort, Krist! 203 Tomelilla landsfd., Krist I 132 Tommarp, k., Krist j 45 Tommarp, tätort, Krist j 205 Tommarp, Västra, f., Malm Kommuner, församlingar Tab. Övr. m. m. 1 o. 2 tab. Tommarp, Östra, f., Krist Torarp, tätortsdel, Blek 202 Torbjörntorp, f., Skar Torekov, f., Krist Torekov, m:e, Krist 125 Torekov, tätort, Krist 206 Torestorp, f., Älvsb Toresund, f., Söd Torhamn, f., Blek Torhamn, tätort, Blek 202 Tormastorp, tätort, Krist 206 Torn, k., Malm 54 Torna ktr., Lunds stift 172 Torna landsfd., Malm 133 Torna o. Bara domsaga, Malm Torna-Hällestad, tätort, Malm 210 Torneå domsaga, Nb 121 Torneå t:g, Nb 121 Torp, f., Göteb Torp, tätortsdel, Kalm 200 Torp, tätortsdel, Söd 193 Torp, k. o. f., Vrnl Torp, f., Älvsb Torps landsfd., Vrnl 138 Torp, östra, f., Malm Torpa, f., Hall Torpa, f., Krön Torpa, f., Västm Torpa, f., östg Torpa m. fl. f:ars skd., Västm 186 Torpe, Inlands, k., Göteb 65 Torpsbruk, tätort, Krön 198 Torpshammar, tätort, Vrnl 231 Torpön, ö, östg 248 Torrlösa, f., Malm Torrskog, f., Älvsb Torsbo, tätort, Älvsb 218 Torsby, f., Göteb Torsby, m:e, Värml 88 Torsby, tätort, Värml 221 Torsby landsfd., Värml 136 Torsebro, tätort, Krist 206 Torshälla, lk. o. If., Söd { ^ 166 Torshälla, stad o. stf., Söd { ^ 166 Torshälla, tätortsdel, Söd 192 Torskinge, f., Jönk Torskors, tätort, Blek 201 Torslanda, k. o. f., Göteb Torslunda, k. o. f., Kalm Torslunda, tätortsdel, Kalm 200 Torstorp, tätort, östg 194 Torstuna, f., Västm Torsvi, f., Upps Torsvid, tätortsdel, Skar 220 Torsåker, k. o. f., Gävl Torsåker, tätort, Gävl 229 Torsåker, f., Söd Torsåker, f., Vrnl Torsång, f., Kopp Torsång, k. o. f., Kopp 127

371 TORSÅS TUNALÄNS LANDSFD. 301 Kommuner, församlingar Tab. övr. m. m. 1 o. 2 tab. Torsås, k. o. f., Kalm Torsås, m:e, Kalm 36 Torsås, tätort, Kalm 199 Torsås landsfd., Kalm 131 Torsås, Västra, k. o. f., Krön Torsås, östra, k. o. f., Krön Torso, f., Skar l Torso, del av ö, Skar I 248 Tortuna, f., Västm j Torup, k. o. f., Hall ] Torup, tätort, Hall 212 Torup, Västra, f., Krist I Torup, Västra, tätort, Krist i 206 Torö, f., Sthlm \ Torö, del av ö, Sthlm j 247 Tossene, k. o. f., Göteb Tostared, f., Älvsb Tosterup, f., Krist Tosterö, k., Söd : 14 Tostorö, del av ö, Söd i 248 Totebo, tätort, Kalm 199 Tottarp, f., Malm i Trafikf. Jönk. Huskv., kfb., Jönk. j 147 Tranemo, k. o. f., Älvsb i Tranemo, tätort, Älvsb 216 Tranemo landsfd., Alvsb : 135 Trankil, f., Värml Transtrand, k. o. f., Kopp Transtrand, tätort, Kopp, 228 Tranum, f., Skar j Tranås, stad, Jönk 27 Tranås, tätort, Jönk i 196 Tranås, f., Krist j 45! 173 Tranås, tätort, Krist j 205 Tranås fögderi, Jönk i 141 Tranås landsfd., Jönk 130 Traryd, köp. o. f., Krön 32, 170 Traryd, tätort, Krön I i 197 Trcfaldighet, Heliga, f Gävl 106 i 169 Trefaldighet, Heliga, f., Krist Trefaldighet, Heliga, f., Upps I Trehörna, f., östg ; Trehörningsjö, k. o. f., Vrnl 109 ; 180 Trehörningsjö, tätort, Vrnl, 233 'Trekanten, tätort, Kalm t I 199 Trelleborg, stad o. f., Malm i{ ^ j 172 Trelleborg, tätortsdel, Malm 209 Trelleborgs fögderi, Malm i 143 Trolle-Ljungby, f., Krist Trolleberg, tätortsdel, Malm i 211 Trollenäs, f., Malm ; Trollenäs, k. o. f., Malm! 126 : Trollhättan, tätort, Kalm, 200 Trollhättan, stad o. f., Älvsb 75! 163 Trollhättan, tätort, Älvsb ;, 217 Trollhättans fögderi, Älvsb ; 143 Trollhättans landsfd., Älvsb I 134 Trosa, stad o. stf., Söd j 15 ; 166 Trosa, tätort, Söd! > 192 Trosa landsfd., Söd i. 129 Trosa-Vagnhärad, i'., Söd I 13 l 166 Kommuner, församlingar Tab.! övr. m. m. 1 o. 2 tab. i Trosaortens pd:s kfb., Söd 147 Truedstorp, tätortsdel, Malm 207 Trundön, ö, Nb 247 Trunna, tätortsdel, Kopp 227 Tryde, f., Krist Tryserum, f., Kalm Trånghalla, tätort, Jönk 195 Trångsund, tätortsdel, Sthlm 188 Trångsviken, tätort, Jämtl 234 Travad, f., Skar Travad, tätort, Skar 219 Trädet, tätort, Älvsb 218 Träkumla, f., Gotl Träkvista, tätortsdel, Sthlm 188 Träne, k. o. f., Krist Träslöv, k. o. f., Hall Träslöv, Lilla, tätort, Hall 212 Träslövsläge, tätort, Hall 212 Trässberg, f., Skar Trästena, f Skar Trävattna, f., Skar Trödje, tätort, Gävl 231 Trögds fögderi, Upps 140 Trögds t:g, Upps 9 Trögd, Norra, k., Upps 9 Trögd, Södra, k., Upps 9 Trögds o. Åsunda ktr., Uppsala ärkestift 159 Trökörna, f., Skar 77 ] 163 Trönninge, f Hall Trönninge, tätort, Hall 211 Trönö, f Gävl Tullinge, tätort, Sthlm 188 Tullstorp, {., Malm Tulseboda, tätort, Blek 202 Tulunda, tätortsdel, Kalm 198 Tumba, kbfd., Sthlm 5 Tumba, m:e, Sthlm 5 j Tumba, tätortsdel, Sthlm 188 Tumberg, f., Älvsb Tumbo, f., Söd 14 ; 166 Tun, k. o. f., Skar 77 I 163 Tun, tätort, Skar 219 Tuns, Grästorps-, pd., kfb., Skar.. j 148 Tuna, k. o. f., Kalm 34, 162 Tuna, f., Söd Tuna, f., Upps 10, 158 Tuna, k. o. f., Vrnl 108 ; 180 Tuna landsfd., Vrnl : 138 Tuna pd:s kfb., Vrnl, 149 Tuna, Stora, f., Kopp j -^ 168 Tuna, Stora, k., Kopp 100, Tuna, Stora, ktr., Västerås stift... I 168 Tuna, Stora, kbfd., Kopp 100 i Tuna, Stora, landsfd., Kopp I 137 Tuna-, Stora, Borlänge, kfb., Kopp.! 148 Tuna-Hästberg, tätort, Kopp 227 Tunaberg, k. o. f., Söd 13 I 166 Tunadal, tätort, Vrnl! 232 Tunaläns landsfd., Kalm I 131

372 302 TUNALÄNS O. SEVEDE KTR. ULLENE. Kommuner, församlingar \ Tab. j övr. m. m. 1 o. 2 tab.. Tunaläns o. Sevede ktr., Linköpings j stift i 162 Tunge, f., Älvsb i Tungelsta, tätort, Sthlm i 188 Tunhem, Västra, k. o. f., Älvsb... i Tunhem, Västra, kbfd., Älvsb 71 Tunhem, östra, f., Skar Tunneberga, tätort, Malm 207 Tunnerstad, tätortsdel, Jönk 196 Tuolluvara, tätort, Nb! 239 Turinge, k. o. f., Sthlm Tutaryd, f., Krön I Tutstad, tätortsdel, Värml 220 Tuve, k. o. f., Göteb Tuvheden, tätortsdel, Kopp 227 Tveta, f., Kalm Tveta, f., Sthlm Tveta, f., Värml Tveta ktr., Växjö stift 170 Tveta härads östra pd., kf b., Jönk. 147 Tveta, Vista o. Mo domsaga, Jönk. 24 Tving, k. o. f., Blek Tving, tätort, Blek 202 Tvååker, k. o. f., Hall Tvååker, tätort, Hall 212 Tvärred, f., Älvsb Tvärålund, tätortsdel, Vb 235 Tväråträsk, tätortsdel, Vb 235 Tydje, k., Älvsb 126 Tydje, Tösse m., f., Älvsb Tygelsjö, f., Malm Tygelsjö, tätort, Malm 211 Tynderö, i., Vrnl Tyna, tätortsdel, Kopp 228 Tyngsjö, f. d. kapellag, Kopp 100 Tyresö, k. o. f., Sthlm Tyringe, k., Krist 48 Tyringe, m:e, Krist 48 Tyringe, tätort, Krist 204 Tyringe landsfd., Krist 132 Tyska f., Göteb Tyska S:ta Gertrud, f., Sthlms stad Tysalinge, k. o. f., ör Tystberga, k. o. f., Söd Tystberga, tätort, Söd 192 Tåby, f., östg Tådene, f., Skar Tågarp, tätort, Malm 210 Tånga, tätortsdel, Malm 209 Tången, m:e, Göteb 66 Tången, tätort, Göteb 213 Tångeråsa, f., ör Tånnö, f., Jönk Tåsjö, k. o. f., Vrnl Tåssjö, f., Krist Tåstarp, f., Krist Tåstarp, tätort, Krist 206 Täby, köp. o. f Sthlm Täby, tätort, Sthlm 188 Täby, f., Ör Täby, Lidingö-, fögderi, Sthlm Täfteå, tätort, Vb 236 Kommuner, församlingar Tab.! övr. m. m. 1 o. 2i tab. Tallberg, tätort, Kopp i 228 Tämta, f., Älvsb 73 I 164 Täng, f., Skar Tännäs, f., Jämtl Tännäs, k., Jämtl '{ Yki Tännäs, tätort, Jämtl 235 Tärby, f., Älvsb Tärendö, k. o. f., Nb ; Tärna, k. o. f., Vb ; Tärna, k. o. f., Västm 96 i 169 Tärna landsfd., Vb i 139 Tärnaby, tätort, Vb i ; 237 Tärnsjö, tätort, Västm! ' 224 Tätorter : 187 Tävelsås, f., Krön : 31 j 170 Töoksfors, tätort, Värml i i 221 Töcksmark, k. o. f Värml 88! 178 Töftedal, f., Älvsb Töllsjö, f., Älvsb Tölö, k. o. f., Hall Tölö, tätortsdel, Hall 212 Tölö m. fl. k:ers gemensamma pdfb., Hall 148 Tönnersjö, f., Hall Tore, k. o. f., Nb Tore, kbfd., Nb I 121 Tore, tätort, Nb! 237 Tore landsfd., Nb i 139 Töreboda, köp. o. f., Skar Töreboda, tätort, Skar 219 Töreboda fögderi, Skar 144 Törnevalla, f., östg Törnsfall, f., Kftlm Törringe, f., Malm Törsjö, tätort, ör 223 Töras, tätortsdel, Jönk 195 Tössbo, k., Älvsb 70 Tössbo o. Vedbo domsaga, Älvsb.. 70 Tösse, k., Älvsb 126 Tösse, tätort, Älvsb 217 Tösse m. Tydje, f., Älvsb TJeklum, f., Göteb Uddebo, tätort, Älvsb 218 Uddeholm, tätort, Värml 221 Uddevalla, stad o. f., Göteb Uddevalla, tätort, Göteb 214 Uddevalla fögderi, Göteb 143 Uddheden, tätort, Värml 222 Ugglum, f., Skar Ukna, f., Kalm Uknadalen, k., Kalm 34 Ulebergshamn, m:e, Göteb 66 Ulebergshamn, tätort, Göteb 215 Ullared, k. o. f., Hall Ullared, tätort, Hall 212 Ullasjö, f., Älvsb Ullati, tätort, Nb 239 Ullene, f., Skar

373 ULLERSÄTER VALBO-RYR. 303 Kommuner, församlingar Tab. övr. m. m. 1 o. 2 tab. i ^ _ Ullersäter, tätort, ör! 224 Ullerud, k., Värml 87 i Ulleruds pdfb., Värml 148 Ullerud, Nedre, f., Värml Ullerud, övre, f., Värml Ullervad, k. o. f., Skar Ulleråkers landsfd., Upps i 128 Ulleråkers o. Norunda ktr., Uppsala ärkestift i 159 Ullstorp, f., Krist 45 I 173 Ullvi, tätortsdel, Kopp I 228 Ullvättern, k., Värml 86 ; Ullånger, k. o. f., Vrnl. 108! 180 Ulricehamn, stad o. f., Älvsb 75 I 164 Ulricehamn, tätort, Älvsb 217 Ulricehamns fögderi, Älvsb [ 144 Ulricehamns landsfd., Älvsb 135 Ulrika, f., östg Ulrika, tätort, Östg 194 Ulrika Eleonora, f., Sthlms stad Ulriksfors, tätort, Jämtl j 234 Ultuna, tätort, Upps 191 Ulvkälla, tätortsdel, Jämtl! 234 Ulvshyttan, tätort, Kopp 228 Ulvöarna, öar, Vrnl! 247 Umeortens regionplanefb., Vb I 149 Umeå, lk. o. If., Vb 116 ' 182 Umeå, stad o. stf Vb Umeå, tätortsdel, Vb i 236 Umeå domsaga, Vb 116 I Umeå södra, kbfd., Vb 116 [ Umeå norra fögderi, Vb I 146 Umeå norra landsfd., Vb 139 Umeå södra fögderi, Vb i 146 Umeå södra landsfd., Vb 139 Umnäs, kbfd., Vb j 117 Unbyn, tätort, Nb j 238 Undenäs, k. o. f., Skar i Undenäs, tätort, Skar 220 Undersvik, förs., Gävl Undersåker, k. o. f., Jämtl Undersåker, tätort, Jämtl i 235 Undersåkers ktr., Härnösands stift. 181 Undersåkers landsfd., Jämtl 138 Undersåkers pdfb., Jämtl I 149 Unnaryd, k., Jönk! 25 Unnaryd, tätort, Jönk 195 Unnaryd, Norra, f., Jönk i Unnaryd, Södra, f., Jönk! Ununge, f., Sthlm j Uppbo, tätortsdel, Kopp I 227 Upphärad, f., Älvsb i Upphärad, tätort, Älvsb 217 Uppland, landskap 153 Upplands-Bro, k., Upps 9 Upplands-Väsby, k., Sthlm ' 4 Upplands-Väsby, tätort, Sthlm j 187 Upplandsbodarne, tätortsdel, Upps. 190 Uppsala, f., Upps j Uppsala, stad, Upps! 124 Uppsala, tätort, Upps ' 190 Kommuner, församlingar Tab.! övr. m. m. : 1 o. 2 tab. i Uppsala domprosten o. Vaksala ktr., ' Uppsala ärkestift 158 Uppsala län 9 'l^jjj Uppsala läns hush.-omr i 152 Uppsala läns landstingsomr i 151 Uppsala läns norra domsaga, Upps. 10 Uppsala läns södra domsaga, Upps. 9 Uppsala ärkestift 158 Uppsala, Gamla, f., Upps ' { vå ^^ Uppsala, Gamla, tätort, Upps, 190 Uppsala-Näs, f., Upps 10, 159 Uppvidinge fögderi, Krön : 141 Uppvidinge ktr., Växjö stift 170 Uppvidinge, Konga-, kfb,, Krön Uppvidinge, Norra, kfb., Krön.... i 147 Uppåkra, f., Malm 54! 172 Uppåkra, tätortsdel, Malm ' I 211 Urshult, k. o. f., Krön 30 ; 170 Urshult, tätort, Krön i 197 Ursvik, tätort, Sthlm j 189 Ursviken, tätortsdel, Vb I 236 Uråsa,, Krön 30 i 170 Utansjö, tätort, Vrnl i 232 Utanåker, tätortsdel, Kopp i 228 Utby, tätort, Kopp i 228 Utby, tätortsdel, Kopp l 228 Utby, f., Skar! 82 i 164 Uttran, tätort, Sthlm 188 Utvängstorp, f., Skar I Utö, f., Sthlm Utö, ö, Sthlm ' 247 Uvered, f., Skar ; Vad, tätort, Kopp! 228 Vad, f Skar Vada, f., Sthlm Vadensjö, f., Malm Vadmöllan, tätortsdel, Malm 210 Vadsbo domsaga, Skar 82 Vadsbo, Norra, ktr., Skara stift Vadsbo, Södra, ktr., Skara stift Vadsbro, f., Söd Vadstena, stad o. f., östg Vadstena, tätort, Östg 193 Vadstena fögderi, Östg ; 140 Vadstena landsfd., östg I 129 Vaggeryd, köp., Jönk 26 Vaggeryd, m:e, Jönk i 124 I Vaggeryd, tätort, Jönk i [ 195 Vagnhärad, k., Söd j 13 j Vagnhärad, tätort, Söd i 191 Vagnhärad, Trosa-, f., Söd I 13 j 166 Vaksala, f., Upps \! -j-jl 158 Vaksala, k. o. f., Upps \i ^4 i Valbo, k. o. f., Gävl I 104! 159 Valbo landsfd., Gävl ' l 137 Valbo-Ryr, f., Älvsb 70! 179

374 304 VALDEMARSVIK VELLINGE. Kommuner, församlingar Tab. övr. m. m. 1 o. 2 tab. Kommuner, församlingar j Tab. övr. m. m. 1 o. 2 tab. Valdemaravik, köp. o. f., östg Valdemarsvik, tätort, östg ] 193 Valdemarsviks landsfd., östg Valdshult, f Jönk I Valinge, f., Hall Valje, tätort, Krist 205 Valkebo landsfd., östg 129 Valkebo pfb., östg,! 147 Valkebo, Norra, k., östg 20 Valkebo, Södra, k., östg 20 j Vall, f., Gotl 40! 183 VaUa, f., Göteb 65 I 176 Valla, m:e, Söd 15 VaUa, tätort, Söd i 192 Valla landsfd., Söd! 129 Valla pdfb., Söd i 147 Vallberga, tätort, Hall i 212 Vallby, f., Krist ; 45, 173 VaUby, f., Söd ; Vallby, f., Upps 9 i 159 Valida, f., Hall 63, 177 Valle, k., Skar! 79 j Valleberga, f., Krist, Valleberga, tätortsdel, Malm ; j 207 Vallen, tätort, Vrnl i, 233 Vallentuna, k. o. f Sthlm ; 4 i 184 Vallentuna, tätortsdel, Sthlm i 188 Vallentuna landsfd., Sthlm : : 128 Vallentuna o. össeby pdfb., Sthlm., ; 147 Vallerstad, f., östg 18, 161 Valleviken, tätort, Gotl i : 201 Vallkärra, f., Malm : 54 i 172 Vallsta, tätort, Gävl : 231 Vallstena, f., Gotl ; Vallvik, tätort, Gävl! 229 Vallakra, k., Malm! 52 Vallåkra, tätort. Malm Valskog, tätort, Västm 225 Valstad, f., Skar Valsätra, tätortsdel, Upps 190 Valtorp, f., Skar ; Valå, tätortsdel, Vrnl 232 Valö, f., Sthlm Vamlingbo, f Gotl Vankiva, f., Krist Vannala, tätort, Söd I 193 Vanneberga, tätort, Krist j 205 Vanneboda, tätort, ör : 224 Vansbro, kbfd., Kopp ; 100 Vansbro, m:e, Kopp i 100 j Vansbro, tätort, Kopp j i 226 Vanstad, f., Malm j Vansäter, tätort, Gävl j 230 Vansö, f., Söd Vansö, k. o. f., Söd 124 i Vaplan, tätort, Jämt! 234 Vapnö, f., Hall 61 i 177 Vara, köp. o. f Skar 77 ; 163 Vara, tätort, Skar 218 Vara fögderi, Skar i 144 Vara landsfd., Skar I 135 Varaortens pd., kfb., Skar 148 Varberg, stad o. f., Hall Varberg, tätort, Hall 212 Varbergs fögderi, Hall., 143 Varbergs ktr., Göteborgs stift ; 177 Vargön, ö, Nb., 247 Vargön, kbfd., Älvsb 71 Vargön, tätort, Älvsb j 215 Värnhem, f., Skar Varnum, f., Värm] Varnum, f., llvsb Varola, f., Skar Vartofta, k., Skar i 80 Vartofta, tätort, Skar j 220 Vartofta ktr., Skara stift 163 Vartofta landsfd., Skar 135 Vartofta o. Frökinds domsaga, Skar. 80 Vartofta-Åsaka, f., Skar ; Varv, f., Skar ; Varv, k., östg : 124 Varv o. Styra, f., östg Varva, tätortsdel, Gävl 229 Vasa, f., Göteb Vassmolösa, tätort, Kalm 200 Vassmolösa landsfd., Kalm 131 Vassunda, f., Sthlm ; Vattholma, k., Upps 10 Vattholma, tätort, Upps 191 Vattjom, tätort, Vrnl 233 Vatträngsby, tätort, Gävl I 231 Vaxholm, stad o. f., Sthlm Vaxholm, tätort, Sthlm 189 Vaxholms landsfd., Sthlm 128 Vaxholms o. österåkers kfb., Sthlm 147 Veberöd, k. o. f Malm Veberöd, m:e, Malm 54 Veberöd, tätort, Malm 208 Veberöds brffb., Malm 148 Veckholm, f., Upps Vedbo, Norra, ktr., Linköpings stift.162 Vedbo, Norra o. Södra, domsaga, Jönk 24 Vedbo, Södra, pd., kfb., Jönk 147 Vedby, f., Krist Veddige, k. o. f., Hall I Veddigc, tätort, Hall I 212 Vederslöv, f., Krön j 31 ; 170 Vedevåg, tätort, ör i i 222 Vedum, k., Skar i 77 j Vedum, m:e, Skar j 77 Vedum, tätort, Skar I 218 Vedum, Kinne-, f Skar Vedum, Laske-, f., Skar Vega, tätort, Sthlm 188 Vegby, tätort, Älvsb 218 Veinge, k. o. f., Hall Veinge, tätort, Hall! 212 Vejbystrand, tätort, Krist 204 Velanda, tätort, Älvsb 217 Velinga, f., Skar Vellinge, k. o. f., Malm j Vellinge, m:e, Malm ' 55 Vellinge, tätort, Malm j 208

375 VELLINGE LANDSFD. VINNÖ. 305 Kommuner, församlingar I Tab. Övr. m. m. 1 o. 2! tab. i Vellingo landsfd., Malm I 133 Vemdalen, f., Jämtl i Veradalen, k. o. f., Jämtl! 127 Vemdalen, tätort, Jämtl j Vemdalen, Kf b:et, Jämtl 149 Vemmenhög, k., Malm 56 Vemmenhögs ktr., Lunds stift... -I 172 Vemmenhög, Västra, f., Malm Vemmenhög, Östra, f., Malm Vemmenhög», Ljunits o. Herrestads domsaga, Malm 55 i Vemmerlöv, tätortsdel, Krist I 205 Vemmerlöv, Västra, f., Malm.... i Vemmerlöv, östra, i., Krist! Vena, f., Kalm i Vena, k., Kalm ' 34 Vena, kbfd., Kalm I 34 Vena, tätort, Kalm 199 Vendel, k. o. f., Upps 10 i 159 Vendelsö, tätort, Sthlm j 188 Venjan, k. o. f., Kopp j 101! 168 Venjan, kbfd., Kopp i 101 Ventlinge, f., Kalm I Verkebäek, tätort, Kalm 199 Verum, f., Krist Vesene, f., Älvsb Vessige, f., Hall Vessigebro, k., Hall 62 I Vessigebro, tätort, Hall I 212 Vessigebro prov.läk.d., kfb., Hall.. i 148 Veta, {., östg Vetlanda, f., Jönk 27 i 171 Vetlanda, lk., Jönk 27 Vetlanda, stad, Jönk 27 Vetlanda, tätort, Jönk Vetlanda, fögderi, Jönk! 141 Vetlanda, landsfd., Jönk! 130 Vette, k., Göteb 67 i Vette härads pdfb., Göteb! : 148 Vi, tätortsdel, Gävl : 230 Vi, tätortsdel, VrnI i ; 232 Vi, Norra, f., Östg ' Vi, Södra, k. o. f., Kalm! Vi, Södra, m:e, Kalm i 34 Vi, Södra, tätort, Kalm! 198 Vible, tätort, Gotl! ; 201 Viby, tätortsdel, Krist 203 Viby, k. o. f., ör 91, 167 Viby, f., östg 19 I 162 Vibyggerå, f., Vrnl : Vickleby, f., Kalm Viekleby, tätortsdel, Kalm I 200 Vidbo, f., Sthlm 4! 159 Vidsel, tätort, Nb! 238 Vifolka, k., Östg 19, Vifolka o. Valkebo ktr., Linköpings! stift! 162 Viggbyholm, tätortsdel, Sthlm... i 188 Vik, tätort, Krist i 205 Vik, tätort, Sthlm :! 188 Vika, k. o. f., Kopp : 99! 168 Vika, Stora, tätort, Sthlm ; j 188 Kommuner, församlingar Tab. Övr. m. m. i 1 o. 2 tab. Vikarbyn, tätortsdel, Kopp \ 226 Vikbolands ktr., Linköpings stift.,! 161 Vikbolandots landsfd., Östg ' 130 Vikbolandets pfb., Östg. 147 Vikbolandet, Västra, k., Östg 21 Vikbolandot, östra, k., Östg 21 Vikdalen, tätortsdel, Sthlm 190 Viken, f., Malm Viken, m:e, Malm 52 Viken, tätort, Malm 207 Viker, f., Ör Vikingstad, f., Östg Vikingstad, tätort, östg 194 Viklau, f Gotl Vikmanshyttan, tätort, Kopp 225 Vikornas norra ktr., Göteborgs stift 176 Vikornas södra ktr., Göteborgs stift 176 Viksjö, f., Vrnl 108 ' 180 Viksjöfors, tätort, Gävl 231 Viksta, f., Upps Vilhelmina, f., Vb Vilhelmina, k., Vb 118 Vilhelmina, kbfd., Vb 118 Vilhelmina, köp., Vb 118 Vilhelmina, tätort, Vb 236 Vilhelmina landsfd., Vb 139 Villands domsaga, Krist 46 i Villands ktr., Lunds stift i 174 Villberga, f., Upps 9 i 159 Villie, f., Malm 56! 172 Villie, tätortsdel, Malm! 208 Villstad, k. o. f., Jönk 25 ' 170 Villåttinge ktr., Strängnäs stift Villåttinge landsfd., Söd 129 Villåttinge pdfb., Söd 147 Vilshult, tätort, Blek! I 202 Vilske, k., Skar! 79 i Vilske-Kleva, f., Skar I Vimmerby, lf., Kalm Vimmerby, stad o. stf., Kalm ' Vimmerby, tätort, Kalm ; 199 Vimmerby fögderi, Kalm! 141 Vimmerby landsfd., Kalm 131 Vinberg, k. o. f., Hall 62! 177 Vinberg, tätort, Hall 212 Vindeln, m:e, Vb 116 : Vindeln, tätortsdel, Vb j 235 Vindö, Djurö-, del av ö, Sthlm Ving, Norra, f., Skar 79 [ 163 Ving, Södra, f., Älvsb 73! 164 Vingåker, m:e, Söd 15! Vingåker, tätortsdel, Söd ' 192 Vingåker, Västra, k. o. f., Söd [ 166 Vingåker, Östra, f., Söd 15 I 166 Vingåkers landsfd., Söd I 129 Vingåkers pd:s kfb., Söd 147 Vinköl, f Skar 79 i 163 Vinnerstad, f., östg : I -^4 1 1^1 Vinninga, k., Skar 78! Vinninga, tätort, Skar 220 Vinnö, tätortsdel, Krist

376 306 VINSLÖV VÄDERSTAD. Kommuner, församlingar i Tab. I övr. m. m. Il o. 2] tab.! I i Vinslöv, f., Krist i Vinslöv, k., Krist j 47 Vinslöv, köp., Krist \ 47 Vinslöv, tätort, Krist j 204 Vintjärn, tätort, Kopp i 227 Vintrie, tätort, Malm i 211 Vintrosa, f., ör i Vintrosa, tätort, ör < 223 Vinö, Närkes, tätort, ör 223 Vireda, f., Jönk j Virentofta, tätort, Malm 209 Virestad, k. o. f., Krön i Virke, f., Malm j Virsbo bruk, tätort, Västm i 224 Virsbo stationssamhälle, tätort, I Västm < 225 Virserum, k. o. f., Kalm i Virserum, m:e, Kalm. \ 35 Virserum, tätort, Kalm! 198 Visby, stad o. f., Gotl \ Visby, tätort, Gotl j 201 Visby stift I 183 Visingsö, k. o. f., Jönk Visingsö, ö, Jönk. 248 Viskafors, tätort, Älvsb 216 Viske landsfd., Hall 133 Vislanda, k. o. f., Krön Vislanda, m:e, Krön 31 Vislanda, tätort, Krön 197 Visnum, k. o. f., Värml Visnums ktr., Karlstads stift 178 Visnums-Kil, f., Värml Vissefjärda, k. o. f., Kalm Vissef järda, tätort, Kalm 199 Visseltofta, f., Krist Visseltofta, tätort, Krist I 206 Vist, f., östg Vista ktr., Växjö stift 171 Vistheden, tätort, Nb 238 Vistorp, f., Skar Visvafl, tätortsdel, Gävl, 231 Vitaby, f., Krist Vitaby, tätort, Krist ; 205 Vitemölla, m:e, Krist i 46 Vitemölla, tätort, Krist, 205 Vitsand, k. o. f., Värml Vittangi, f., Nb Vittangi, tätort, Nb ; 238 Vittangi landsfd., Nb 139 Vittaryd, f., Krön, Vittaryd, tätort, Krön 198 Vittinge, k. o. f., Västm Vittinge, tätort, Västm l 225 Vittjärv, tätortsdel, Nb 238 Vitträsk, kbfd., Nb 121 Vittsjö, k. o. f., Krist Vittsjö, tätort, Krist! 204 Vittsjö fögderi, Krist, 142 Vittskövle, f., Krist Vittskövleby, tätort, Krist 205 Vita, tätort, Nb I 239 Vollsjö, k. o. f., Malm j Kommuner, församlingar i Tab. övr. m. m. i 1 o. 2 tab. l Vollsjö, tätort, Malm 208 Vomb, f., Malm Voxna, f Gävl Voxnabruk, tätort, Gävl 231 Voxnans ktr., Uppsala ärkestift Voxtorp, f., Jönk Voxtorp, f., Kalm i Vram, Norra, f., Malm i Vram, Norra, k., Malm ; 126 Vram, Norra, tätort, Malm j 210 Vram, Södra, k., Malm j 126 i Vram, Västra, f., Krist 46 ; 174 Vram, Västra, tätortsdel, Krist Vram, östra, f., Krist 46 j 174 Vrams, Södra, by, tätort, Malm Vrams, Södra, fälad, tätort, Malm. 210 Vrena, f., Söd Vrena, tätort, Söd 192 Vreta kloster, k. o. f., östg 20 j 161 Vretarna, tätort, Sthlm 190 Vretstorp, m:e, Ör 91 Vretstorp, tätort, ör 222 Vrigstad, k. o. f., Jönk Vrigstad, tätort, Jönk. j 195 Vrixlösa, tätortsdel, Jönk < i 196 Vrå, f., Krön Vrångö, m:e, Göteb 64 j Vrångö, tätort, Göteb j 214 Vuollerim, tätort, Nb ; 239 Våla landsfd., Västm ( 136 Vålberg, tätortsdel, Värml ; 221 Våmb, f., Skar Våmb, tätort, Skar 220 Våmhus, k. o. f., Kopp Vånga, f., Krist Vånga, f., östg 20 ; 161 Vånga ktr., Skara stift, 163 Vånga, Norra, f., Skar Vånga, Södra, f., Älvsb Vånga, Oppmanna o., k., Krist Vårdinge, f., Sthlm Vårdnäs, k. o. f östg 20, 162 Vårdsberg, f., östg 20 i 161 Vårfruberga, k., Söd 14 Vårfrukyrka, f., TJpps Vårfrukyrka, k. o. f., Upps 124 Vårgårda, k., Älvsb 72 Vårgårda, m:e, Älvsb 72 Vårgårda, tätort, Älvsb 216 Vårkumla f., Skar Vårvik, f., Älvsb Våthult, f., Jönk 25, 170 Våxtorp, k. o. f., Hall 61, 177 Våxtorp, tätort, Hall 211 Vä, k. o. f., Krist Vä, tätort, Krist 203 Väckelsång, k. o. f., Krön 30 ) 170 Väckelsång, tätort, Krön i 198 Väddö, k. o. f., Sthlm Väddö, del av ö, Stblm, 247 Väderstad, f., Östg 18 j 162 Väderstad, tätort, östg i 194

377 VÄGEN, NYA VÄSTERREKARNE KTR. 307 Kommuner, församlingar Tab. Övr. m. m. 1 o. 2 tab. Kommuner, församlingar Tab. Övr. m. m. 1 o, 2 tab. Vägen, Nya, tätortsdel, ör I i 223 Väja, tätortsdel, Vrnl j 232 Vajern, m:e, Göteb 66 i Vajern, tätort, Göteb \ 215 Väla, f., Skar Välinge, f., Malm I Välluv, f., Malm f Väne ktr., Skara stift I 163 Väne, Södra, k., Älvsb. 71 i Vänersborg, stad o. f., Älvsb Vänersborg, tätort, Älvsb 216 Vänersborgs fögderi, Älvsb! 143 Vänerslätten, prod.-omr I ; 244 Vänersnäs, f., Älvsb i 71 I 163 Väne-Ryr, f., Älvsb i Väne-Aeaka, f., Älvsb! 71, 163 Vänga, f., Älvsb I 73 l 164 Vänge, f., Gotl I 39 j 183 Vänge, f Upps 10 i 159 Vännäs, f Vb 116 j 182 Vännäs, k., Vb j 116 i Vännäs, köp., Vb j 116 i Vännäs, tätort, Vb I 235 Vännäs landsfd., Vb j j 139 Vännäs köp:s kbfd., Vb 116 : Vännäs lk:s kbfd., Vb 116, Vännäsberget, tätort, Nb i 239 Vännäsby, m:e, Vb 116 Vännäsby, tätort, Vb i 235 Vänsta, tätort, Västm I 224 Värends, Mellersta, domsaga, Krön. 30 i Värends, Västra, domsaga, Krön.. 31 Värends, Västra, nya kfb., Krön... i 147 Värends, östra, domsaga, Krön Väring, f Skar 82! 164 Väring, tätort, Skar I 220 Värmbol, tätort, Värml 192 Värmdö, k. o. f., Sthlm Värmdö, del av ö, Sthlm 247 Värmdö fögderi, Sthlm ; 140 Värmdö ktr., Stockholms stift... ' 184 Värmland, landskap 153 Värmlands län 86 { Q<Q Värmlands läns hush.-omr! 152 Värmlands läns landstingsomr 151 Värmlandsberg, k., Värml 86 i Värmlandsbergs o. Rämmens kom- I muners pdfb., Värml 148 Värmlandsnäs, k., Värml 87 Värmskog, f., Värml Värna, i., östg 19 i 161 Värnamo, stad o. f., Jönk Värnamo, tätort, Jönk ( 196 Värnamo fögderi, Jönk, 141 Värnamo landsfd., Jönk 130 Värpinge, tätortsdel, Malm 211 Värsjö, tätort, Krist 206 Värsås, k. o. f., Skar Värö, k. o. f., Hall Väsa, tätort, Kopp 229 Väsby, k. o. f., Malm Väsby, tätortsdel, Malm J 209 Väsby, Upplands-, k., Sthlm i 4 Väsby, Upplands-, tätort, Sthlm Vase, k. o. f., Värml Vase, tätort, Värml 221 Vase landsfd., Värml 135 Vase pdfb., Värml 148 Väskinde, f., Gotl Västanbyn, tätort, Gävl 230 Västanfors, f., Västm Västanfors, tätort, Västm 225 Västansjö, tätort, Kopp 228 Västanvik, tätortsdel, Kopp 228 Västanå, tätort, Upps 191 Västanå, tätortsdel, Vrnl 233 Västberg, tätortsdel, Kopp 228 Västbo härads v. pd., kfb., Jönk.., 147 Västbo härads ö. pd., kfb., Jönk Västbo ktr., Växjö stift 170 Västerbergslags domsaga, Kopp 100 Västerbergslags fögderi, Kopp I Västerbitterna, k., Skar 126 Västerbotten, landskap 153 Västerbottens län 116 {040 Västerbottens läns hush.-omr! 152 Västerbottens läns landstingsomr..! 151 Västerbottens mellersta domsaga, Vb 116 Västerbottens norra domsaga, Vb Västerbottens norra ktr., Luleå stift 182 Västerbottens södra domsaga, Vb Västerbottens södra ktr., Luleå stift 182 Västerbottens västra domsaga, Vb. 117 Västerby, tätort, (i Hedemora lk.), Kopp 227 Västerby, tätortsdel, (i Söderbärke), Kopp 226 Västerdals fögderi, Kopp 145 Västerdals ktr., Västerås stift ] 168 Västerfärnebo, k. o. f., Västm i Västerfärnebo, tätort, Västm i 225 Västerfärnebo ktr., Västerås stift. I i 169 Västergarn, f., Gotl Västergrav, tätortsdel, Kopp l 228 Västergötland, landskap l 153 Västerhaninge, k. o. f., Sthlm! 5 j 184 Västerhaninge, tätort, Sthlm i 188 Västerhejde, f., Gotl 39 j 183 Västerlanda, f., Göteb Västerljung, f., Söd Västerlösa, f., östg Västerlövsta, k. o. f., Västm Västermo, f., Söd Västermyckeläng, tätortsdel, Kopp. 229 Västernorriands län 108 ('IOXQ Västernorrlands läns hush.-omr.... I j 152 Västernorriands läns landstingsomr. j 151 Västernärkes domsaga, Ör! 91 : Västerplana, f., Skar j Västerrekarne ktr., Strängnäs stift. 166

378 308 VÄSTERSTAD YTTERENHÖRNA. Kommuner, församlingar Tab. övr. m. m. Il o. 2j tab. Västerstad, f., Malm 57! 172 Västervik, stad o. f., Kalm 37 i 161 Västervik, tätort, Kalm l 199 Västerviks fögderi, Kalm 141 Västervåla, f., Västm Västeråker, f., Upps 10 I 159 Västerås, stad o. f., Västm 96 ; 168 Västerås, tätort, Västm! 224 Västerås domprosten, Västerås stift j 168 Västerås fögderi, Västm i 145 Västerås stift s 168 Västerås-Barkarö, f., Västm I 96 t 168 Västgärde, tätortsdel, Kopp j 228 Västland, k. o. f., Upps I 10! 159 Västland, tätort, Upps 191 Västmanland, landskap 153 Västmanlands län 95 A i,q Västmanlands läns hush.-omr i 152 Västmanlands läns landstingsomr..1 ' 151 Västmanlands mellersta domsaga, I Västm i 95 : Västmanlands västra domsaga, Västm J 95 Västmanlands östra domsaga, \ Västm 96 I Västra Alstad, f., Malm 55 ; 172 Västra Aröd, tätortsdel, Göteb.... i i 214 Västra Bjäre, k., Krist. j 49 Västra Bodarne, tätort, Älvsb i ; 217 Västra Broby, f., Krist Västra Dals ktr., Karlstads stift Västra Ed, f., Kalm 34! 161 Västra Eneby, f., Östg Västra Frölunda, f., Göteb Västra Frölunda, kbfd., Göteb \ Västra Fågelvik, f., Värml 88 I 178 Västra Gerum, {., Skar 79 j 163 Västra Göinge domsaga, Krist 47 Västra Göinge ktr., Lunds stift... I 174 Västra Harg, f., östg 19 i 162 Västra Hoby, f., Malm 54 i 172 Västra Husby, f., Östg Västra Hälsinglands domsaga, Gävl. 105 j Västra härads ktr., Växjö stift... j 170 Västra härads n. pd., kfb., Jönk.. I 147 Västra härads s. pd., kfb., Jönk.. I 147 Västra Ingelstad, f., Malm Västra Karaby, f., Malm Västra Karaby, tätort, Malm 210 Västra Karup, f., Krist Västra Karup, tätort, Krist 206 Västra Kinda, k., östg 19 Västra Klagstorp, f., Malm Västra Kärrstorp, f., Malm Västra Mark, k., Älvsb 73 Västra Ny, f., östg Västra Nöbbelöv, f Malm Västra Rekarne, k., Söd 14 Västra Ryd, f., Upps Västra Ryd, f., östg Västra isallerup, f., Malm 126 Kommuner, församlingar Tab. övr. m. m. 1 o. 2 tab. Västra Sallerup, k. o. kbfd., Malm. 126 I Västra Skedvi, f., Västm 95, 168 Västra Skrävlinge, f., Malm Västra Stenby, f., östg 18 : 161 Västra Strö, f., Malm 53! 173 Västra Sönnarslöv, f., Krist 48 I 173 Västra Tollstad, f., östg ' 18 i 161 Västra Tommarp, f., Malm 55 j 172 Västra Torsås, k. o. f Krön 31 I 170 Västra Torup, f Krist ; Västra Torup, tätort, Krist ' I 206 Västra Tunhem, k., f. o. kbfd., Älvsb. ' 71 i 163 Västra Vemmenhög, f., Malm 56 i 172 Västra Vemmerlöv, f., Malm j 55 i 172 Västra Vikbolandet, k., Östg ; 21 : Västra Vingåker, k. o. f., Söd 15 : 166 Västra Vram, f., Krist 46! 174 Västra Vram, tätortsdel, Krist.... I 203 Västra Värends domsaga, Krön Västra Värends nya kfb., Krön... I i 147 Västra Ämtervik, f., Värml i 88 i 178 Västra Ämtervik, tätort, Värml... ; i 222 Västraby, tätortsdel, Krist i 203 Västrum, f Kalm i 34 [ 161 Västsvenska dalbygdens prod.-omr. ; I 245 Västsvenska dalsjöområdet, prod.- omr ; 245 Väte, f., Gotl 40 i 183 Vättak, f., Skar i 80, 163 Vättersnäs, tätortsdel, Jönk! : 196 Vättle landsfd., Älvsb! j 134 Vättle, Ale-, fögderi, Älvsb i 143 Vättle, Ale o. Kullings domsaga, \ Älvsb 71 i Vättlösa, f., Skar 79 i 163 Vätö, f., Sthlm Vätö, ö, Sthlm I 247 Väversunda, f., östg 18 j 161 Växjö, stad o. f., Krön 32! 170 Växjö, tätort, Krön 197 Växjö stift i 170 i Yddinge, tätortsdel, Malm i 210 Ydre, k., östg I 19 - Ydre, Kinda o., fögderi, Östg 141 Ydre o. Södra Vedbo ktr., Linkö- I, pings stift i i 162 Yllestad, f., Skar ' Yngsjö, tätort, Krist I ' 205 Ysane, f., Blek j 43 I 174 Ysby, f., Hall I Ystad, stad o. f., Malm : Ystad, tätort, Malm 209 Ystads fögderi, Malm i j 143 Ytterbaeka, tätortsdel, Kopp I -i 228 Ytterberg, tätort, Jämtl 235 Ytterby, k. o. f., Göteb 64 I 176 Ytterby, Kungälvs, tätort, Göteb..! 214 Ytterbyn, tätort, Nb i 237 Ytterenhörna, k., Söd j 124!

379 YTTERGRAN ÅS. 309 Kommuner, församlingar j Tab. övr. m. m. i 1 o. 2 tab. Kommuner, församlingar Tab. J övr m. m. l o. 2 tab. i ^ _ ^. Yttergran, f., Upps! Ytterhogdal, f., Jämtl i Ytterhogdal, tätort, Jämtl! 235 Yttorjärna, f., Sthlm i Ytterlännäs, k. o. f Vrnl Yttormalung, tätort, Kopp 228 Yttermo, tätort, Kopp i 228 Ytterselö, f., Söd i Ytterån, tätort, Jämtl! 234 Yxlan, del av ö, Sthlm i 247 Yxnerum, f., östg j Yxnö, del av ö, östg! 247 Yxsjöberg, tätort, ör I 224 Zinkgruvan, tätort, Ör! 222 A, f., Östg Aby, f., Kalm Åby, tätort, Krön 198 Aby, tätort, Västm 224 Aby, tätort, Östg! 193 Åby, Stora, f., östg! Aby, Södra, f., Malm! Aby, Södra, tätort, Malm i 211 Abyfors, tätort, Krön Abyggeby, tätort, Gävl i 231 Abyn, tätortsdel, Vb! 235 Abytorp, tätortsdel, ör ; 222 Ådalens ktr., Härnösands stift... : 180 Ådals fögderi, Vrnl i 145 Ådals-Liden, k. o. f., Vrnl! Adalsliden, tätortsdel, Vrnl j 232 Ådalslidens landsfd., Vrnl I 138 Afors, tätortsdel, Krön 197 Ågesta, tätortsdel, Stockholms stad 187 Agärdan, tätortsdel, Nb I 238 Ahus,, Krist I Åhus, k., Krist ; 125 I 4g Åhus, köp., Krist 11 or, Åhus, tätortsdel, Krist! 203 Ahus landsfd., Krist 132 Akarp, m:e, Malm 54 Akarp, tätort, Malm i 208 Akarp, Norra, f., Krist Åkarp, Södra, f., Malm I 55 \ 172 Åker, f., Jönk l Åker, k. o. f., Söd j Åkers krutbruk, tätort, Söd 191 Åkers styckebruk, tätort, Söd! 191 Åkers o. Selebo pdfb., Söd i 147 Åkerbo, k., östg 20 Åkerbo landsfd., Kalm 131 Åkerbo o. Skinnskattebergs t:g, : ' Västm 95 Åkerbo, Ölands-, k., Kalm 36! Åkerby, tätortsdel, Kalm 200 Åkerby, f., Upps Åkerby, tätort, Upps 191 Åkersberga, tätortsdel, Sthlm 188 Åkerö, tätortsdel, Kopp i j 220 Ål, k. o. f., Kopp ; 101 J 168 Ålabodarna, tätort, Malm! 210 Åland, f., Upps ; Ålberga, tätort, Söd 192 Åled, tätort, Hall j 212 Alem, k. o. f., Kalm 35 i 171 Ålems kyrkby, tätort, Kalm i i 200 Ålems stationssamhälle, tätort, Kalm!, i 200 Åminne, tätort, Jönk i! 196 Åmmeberg, tätort, ör! j 222 Åmot, f., Gävl : Åmotibrs, m:e, Värml j 88 Åmotfors, tätortsdel, Värml i i 221 Åmsele, kbfd., Vb 116 i Åmsele, tätort, Vb <! 236 Åmynnet, tätort, Vrnl i, 233 Åmål, lf., Älvsb! Åmål, stad o. stf., Älvsb ', Åmål, tätort, Älvsb 217 Åmåls fögderi, Älvsb \ 143 Åmåls landsfd., Älvsb : 134 Ange, kbfd., Vrnl 108 Ange, köp., Vrnl ' 108 Ange, tätort, Vrnl, : 231 Angelsta, tätortsdel, Upps \ 191 Ångermanland, landskap i 153 Ångermanlands mellersta domsaga, i Vrnl! 109 Ångermanlands norra domsaga, i Vrnl! 109 Ångermanlands södra domsaga,! Vrnl 108 ; Ångermanlands västra domsaga, i Vrnl 109 Ånimskog, f., Älvsb Ann, tätort, Jämtl I 235 Ånsta, i., Ör Ånäset, m:e, Vb 116 ' Ånäset, tätort, Vb I 235 Årdala, f., Söd 14! 166 Are, k. o. f., Jämtl 113 I 180 Åre, tätort, Jämtl i i 234 Årjäng, köp., Värml < ^g ', ~ Årjäng, tätort, Värml ; j 221 Årjängs landsfd., Värml i i 136 Arnäs, tätort, Skar ' i 220 Årsta, kbfd., Sthlm 1, Årsta, tätortsdel, Upps, j 191 Årstad, k. o. f.. Hall ; 61 I 177 Årstads landsfd., Hall i j 133 Årstads gemensamma pdfb., Hall..! ] 148 Årstads o. Faurås, Kfb:et, Hall i 148 Årsunda, k. o. f Gävl i Årsunda, tätort, Gävl! 230 Åryd, f., Blek Åryd, tätort, Blek j 202 Åryd, tätort, Krön I 198 Ås, f., Hall! Ås, f., Jämtl i

380 310 ÅS ÄMTERVIK, VÄSTRA. Kommuner, församlingar ra. m. Tab. j övr. 1 o. 2 tab. i As, k. o. f., Jämtl 127! As, f Jönk 25 j 170 As, f., Kalm 37! 171 Ås, f., Skar As ktr., Skara stift I 164 As landsfd., llvsb 134 Asa, tätort, Hall! 213 Asa gemensamma pdfb., Hall 148 ABaka, Barne-, f., Skar Asaka, Kållands-, f., Skar Asaka, Skånings-, f., Skar Asaka, Vartofta-, f., Skar Asaka, Väne-, f., Älvsb Asarae, f., Jämtl Asarne, k. o. i-, Jämtl! 127 Asarp, tätort, Älvsb I 218 Åsarp, Norra, f., Älvsb I 75 ] 164 Asarp, Södra, f., Älvsb ; 74 ; 176 Åsbo, f., östg i 19 I 162 Åsbo, Norra, domsaga, Krist i 48 ; Åsbo, Norra, ktr., Lunds stift... } 173 Åsbo, Södra, ktr., Lunds stift I [ 173 Åsbo, Södra, o. Bjäre domsaga, I ] Krist 48 Åsbro, tätort, ör i 223 Asbräcka, f., Älvsb J 71! 176 Åse, Viste, Barne o. Laske dom- j saga, Skar 1 77 i Aseda, f., Krön i 30 i 170 Åseda, k., Krön 30 j Åseda, köp., Krön i 30! Åseda, tätort, Krön. j \ 197 Aseda landsfd., Krön i j 130 Asele, k. o. f., Vb 118 i 182 Asele, m:e, Vb 118 Asele, tätort, Vb 236 Åselo fögderi, Vb 146 Asele landsfd., Vb 139 Asele o. Vilhelmina t:g, Vb! 118 Åsen, kbfd., Kopp 101 Åsen, tätort, Kopp I 229 Asenhöga, f., Jönk.. ] Asensbruk, tätort, Älvsb j 215 Åshagen, tätort, Västm 225 Ashammar, tätort, Gävl 229 Åshammar, tätort, Värml 222 Asie, f., Skar 80 j 163 Asljunga, tätort, Krist i 204 Åstol, m:e, Göteb 65 \ Åstol, tätort, Göteb 213 Åstorp, köp., Krist < ^5 Åstorp, tätort, Krist i 204 Åstorps landsfd., Krist 132 Aston, ö, Vml I 247 Asum, Norra, f., Krist Åsum, Norra, tätortsdel, Krist Åsum, Södra, f., Malm 56 J 172 Asumtorp, tätortsdel, Krist : 204 Asunda, k., Upps 9 ; Åsunden, k., Älvsb 74 I itvid, f östg 19 j 161 Kommuner, församlingar i Tab. övr. m. m.! 1 o. 2 tab. Åtvidaberg, köp., östg! 19 I Åtvidaberg, tätort, östg J 193 Åtvidabergs landsfd., östg! 129 Aggfors, tätortsdel, Jämtl 234 Älekulla, f., Älvsb I Älgarås, f., Skar i Älgarås, tätort, Skar 220 Älgered, tätort, Gävl 231 Älghult, k. o. f., Krön Älghultsby, tätort, Krön! 198 Älgå, k. o. f., Värml i Älmeboda, k. o. f., Krön Älmhult, köp. o. f., Krön Älmhult, tätort, Krön 197 Älmhults landsfd., Krön! 131 Älta, tätortsdel, Sthlm Älvdalen, k., f. o. kbfd., Kopp... i Älvdalen, tätortsdel, Kopp 227 Älvdalens landsfd., Kopp i 137 Älvdals fögderi, Värml i 144 Älvdals ktr., Karlstads stift I I 178 Älvdals nedre t:g, Värml ; 86 j Älvdals övre t:g, Värml j 86, Älvdals o. Nyeds domsaga, Värml.! 86 : Älvdals, Särna o. Idre t:g, Kopp..! 101 j Älvehultsvik, tätortsdel, Kalm Älvenäs, tätortsdel, Värml Alvesta, tätort, ör, Älvestad, f., östg 18 i 161 Älvkarleby, k. o. f., Upps Älvkarleby landsfd., Upps 129 Älvkarleby kraftverk, tätortsdel,, \ Upps : 190 Älvkarleö, tätort, Upps I I 190 Älvros, f., Jämtl i Älvros, tätort, Jämtl i 235 Älvsbacka, f Värml ; Älvsborg, kbfd., Göteb i 67 Älvsborgs län I 70 s 0. Q Älvsborgs läns landstingsomr j i 151 Älvsborgs läns norra hush.-omr... j 152 Älvsborgs läns södra hush.-omr... ' Älvsby, f Nb Älvsby, k., Nb 120 Älvsby landsfd., Nb. 139 Älvsby sockens o. Älvsbyns köp:s ffb., Nb Älvsbyn, köp., Nb 120 Älvsbyn, tätort, Nb 237 Älvsered, f., Älvsb Älvsered, tätort, Älvsb ; 218 Älvsyssels norra ktr., Göteborgs stift : 176 Älvsyssels södra ktr., Göteborgs stift 176 Älvsåker, f., Hall i Älvåker, tätortsdel, Värml I 221 Älvängen, tätort, Älvsb! 216 Ämmenäs, tätort, Kalm i 200 Ämtervik, Västra, f., Värml

381 ÄMTERVIK, VÄSTRA ÖRKELLJUNGA. 311 Kommuner, församlingar Tab. övr. m. m. 1 o. 2 tab. Kommuner, församlingar Tab. övr m. m. 1 o. 2 tab. Amtervik, Västra, tätort, Värml... j 222 Ämtervik, östra, f Värml < Äng, tätort, Jönk I 196 Äng, tätortsdel, Älvsb ; 215 Ängelholm, stad o. f., Krist Ängelholm, tätortsdel, Krist 205 Ängelholms fögderi, Krist i 142 Ängelholms landsfd., Krist 132 Ängelsberg, tätort, Västm 225 Ängersjö, f., Jämtl Ängesön, del av ö, Vb 247 Ängsö, f., Västm Ängsö, ö, Västm 248 Äppelbo, k. o. f., Kopp Ärentuna, f., Upps Arla, k. o. f., Söd Arla, tätort, Söd 191 Ärlinghundra, Husby-, f., Sthlm Ärna, tätort, Söd 192 Ärtemark, f., Älvsb i Ärtemark, k., Älvsb 126! Äsköping, tätort, Söd 193 Äspered, f., Älvsb Äsperöd, tätort, Malm 211 Äspet, tätortsdel, Krist 203 Äsphult, f., Krist Äspinge, f., Malm Äspö, f., Malm Ärran, k., Hall 62 Öar, Större 247 Oekerö, k. o. f., Göteb öckerö, tätort, Göteb 213 Ödeborg, k. o. f., Älvsb I ödeborg, tätort, Älvsb I 217 ödeby, f., ör i ödenäs, f., Älvsb : ödeshög, k, o. f., östg Ödeshög, m:e, Östg! 19 Ödeshög, tätort, östg i 193 ödeshögs kfb., östg j 147 ödeshögs landsfd., östg j 129 ödeshögs o. Alvastra kfb., Östg... ; 147 ödestugu, f Jönk! ödskölt, f., Älvsb I ödskölt, k. o. f., Älvsb ; 126 Ödsmål, f., Göteb Ödåkra, k., Malm i 52 ödåkra, tätort, Malm! 207 öggestorp, f Jönk öglunda, f., Skar! öja, f., Gotl! Öja, tätortsdel, Kopp ' 226 öja, f., Krön! öja, f., Malm öja, f., Söd Öjaby, f., Krön öjaby, tätort, Krön! 197 Öje, tätort, Kopp ; 228 öjebyn, tätort, Nb! 237 Ökna, f., Jönk ' 27! 171 öknebo fögderi, Sthlm j 140 öknebo landsfd., Sthlm ; 128 Öland, landskap i! 153 Öland, ö, Kalm ;! 248 Ölands domsaga, Kalm 36 Ölands fögderi, Kalm i 142 Ölands medelktr., Växjö stift!! 171 Ölands norra ktr., Växjö stift i j 171 Ölands södra ktr., Växjö stift i 171 Ölands, Mellersta, pdfb., Kalm.... i : 147 Ölands, Norra, pdfb., Kalm ; j 147 Ölands, Södra, pdfb., Kalm i ] 147 Ölands-Åkerbo, k., Kalm 36 ; Öland o. Gotland, prod.-omr i i 244 öljehult, f., Blek! 42! 174 öllsjö, tätort, Krist : 205 ölme, f., Värml 86! 178 ölmevalla, f., Hall i 63! 177 ölmstad, f., Jönk 1 24 i 171 ölserud, f., Värml 87 ] 178 ölsremma, f., Älvsb 74 j 177 öm, f., Skar 83 i 164 ön, tätort, Älvsb 217 öna, tätort, Kopp 229 önnarp, f., Malm önneköp, tätort, Malm! 211 önnered, tätort, Göteb 215 önnestad, f., Krist önnestad, m:e, Krist 47 önnestad, tätort, Krist 203 önnestads by, tätort, Krist ; 206 önum, f., Skar \ ör, f., Krön ör, f., Älvsb Öra, f., Älvsb öraby, f., Krist Örberga, f., östg örby, f., Älvsb, örby, k., Älvsb ; 73 örby, tätort, Älvsb \ 216 örbyhus, tätort, Upps 190 örbyhus fögderi, Upps 140 örbyhus ktr., Uppsala ärkestift... ; 159 Örebro, stad, ör i 93 Örebro, tätort, ör 223 Örebro fögderi, ör 144 Örebro ktr., Strängnäs stift 166 Örebro län 91 <240 Örebro läns hush.-omr i 152 Örebro läns landstingsomr I 151 Örebro Nikolai, f., Ör Örebro Olaus Petri, f., Ör Öregrund, stad o. f., Sthlm : öregrund, tätort, Sthlm j Öreryd, f., Jönk f örgryte, f., Göteb 67! 176 örja, f., Malm 52 j 173 örja, tätort, Malm i 210 örkelljunga, k. o. f., Krist ' örkelljunga, m:e, Krist I 48

382 312 ÖRKELLJUNGA ÖSTRA LJUNGBY. Kommuner, församlingar I Tab. övr. m. m. j 1 o. 2 tab. örkelljuaga, tätort, Krist 204 örkelljunga landsfd., Krist i 132 örkened, k. o. f., Krist! Örnsköldsvik, stad o. f., Vrnl 110, 180 Örnsköldsvik, tätortsdel, Vrnl ; 233 örnsköldsviks fögderi, Vrnl i 145 örnsköldsviks ktr., Härnösands stift, 180 örserum, tätort, Jönk i 197 örsjö, f., Kalm 36 : 171 örsjö, tätort, Kalm 200 örsjö, f., Malm 56 i 172 örslösa, k. o. f Skar 78 i 163 örsundsbro, tätort, Upps ' i 191 öreås, f., Älvsb 74 I 176 örtofta, f Malm i 53 I 173 örtofta, tätort, Malm i 210 örtomta, f., östg : 19 i 161 örträsk, k. o. f Vb ; 117 ] 182 örträsk, tätort, Vb! \ 237 örviken, tätort, Vb - j 236 ösmo, k. o. f., Sthlm : ösmo, Sorunda-, pdfb., Sthlm... i i 147 össeby, k Sthlm 4 Össeby-Garn, f Sthlm 4 S 184 össjö, f., Krist 48 [ 173 östad, f., Älvsb \ 71 ; 176 östanbo, tätortsdel, Gävl i -i 220 östanbyn, tätort, Gävl j! 231 östanbäok, tätort, Vb ; j 235 östanhol, tätortsdel, Kopp! j 228 östansbo, tätortsdel, Kopp I '' 227 östansjö, m:e, ör 91 i östansjö, tätort, ör 222 östanvik, tätort, Kopp i 226 östanä, tätort, Gävl! 230 östana, tätort, Krist i ' 206 östanä, tätortsdel, Upps J 190 östavall, tätort, Vrnl! 233 östbjörka, tätort. Kopp : 228 östbo härads södra pd., kfb., Jönk. 147 östbo ktr., Växjö stift 170 östbo o. Västbo domsaga, Jönk östby, tätortsdel, (i Borgsjö), Vrnl. 233 östby, tätort, (i Kramfors), Vml.. ' 233 österbitterna, k., Skar i 126 österbybruk, tätort, Upps 190 österbymo, tätort, Östg i 193 österfärnebo, k. o. f., Gävl österfärnebo, tätort, Gävl 229 östergarn, f., Gotl östergrav, tätortsdel, Kopp ' 228 Östergötland, landskap 153 Östergötlands län 18 j 240 Östergötlands läns hush.-omr ' 152 Östergötlands läns landstingsomr österhaninge, k. o. f., Sthlm österhaninge norra, kbfd., Sthlm. 6 österhaninge södra, kbfd., Sthlm.! 6 österkorsberga, tätort, Jönk 195 österlövsta, k. o. f., Upps österlövsta, tätort, Upps 191 Kommuner, församlingar Tab. övr. m. m. 1 o. 2 tab. östermyokeläng, tätortsdel, Kopp östernärkes domsaga, ör 91 österplana, f., Skar österrekarne ktr., Strängnäs stift östersidan, m:o, Göteb 66 östersidan, tätortsdel, Göteb 213 österskär, tätortsdel, Sthlm ' 188 österslöv, f., Krist Östersund, stad o. f., Jämtl Östersund, tätortsdel, Jämtl j 234 Östersunds ktr., Härnösands stift. 180 Östersysslets domsaga, Värml 86 1 östersysslets fögderi, Värml! 144 östertälje, k. o. f., Sthlm österunda, f., Västm östervallskog, f., Värml 88 ; 178 östervåla, k. o. f., Västm 96 ' 158 österåker, k. o. f., Sthlm österåker, f., Söd österåkers landsfd., Sthlm j 128 österås, tätortsdel, Vrnl j 233 Östgöta-Dal, k., östg 18 j östgötaslätten, prod.-omr 244 östhammar, stad o. f., Sthlm östhammar, tätortsdel, Sthlm östmark, k. o. f., Värml östnor, tätort, Kopp 227 Östra Aröd, tätortsdel, Göteb, 214 östra Asmundtorp, tätortsde], Malm 209 östra Born, tätortsdel, Kopp! 228 östra Broby, f., Krist 47 I 174 östra Dalarna-Gästrikland, prod.- ; omr 246 östra Ed, f., Kalm östra Ed, k. o. f., Kalm 125 östra Eneby, f., östg östra Frosta, k., Malm 57 östra Frölunda, f., Älvsb östra Fågelvik, k. o. f., Värml östra Färs, k., Malm 56 östra Gerum, f., Skar östra Grevie, f Malm östra Grevie, tätort, Malm 211 östra Göinge domsaga, Krist 47 östra Göinge ktr., Lunds stift östra Harg, f., östg östra Herrestad, f., Krist östra Hoby, f., Krist östra Husby, f., Östg 21! 161 östra Husby, tätort, östg i 194 östra härads ktr., Växjö stift östra härads västra pd., kfb., Jönk. 147 östra härads östra pd., kfb., Jönk. 147 östra Ingelstad, f., Krist östra Karaby, f., Malm 53 ; 173 östra Karup, f., Hall 61 ' 177 östra Klagstorp, f., Malm östra ktr., Lunds stift 174 östra Kärrstorp, f., Malm östra Ljungby, k. o. f Krist

383 ÖSTRA LJUNGBY ÖXNEVALLA. 313 Kommuner, församlingar Tab. i Övr. m. m. Il o. 2; tab. Östra Ljungby, tätort, Krist J 206 Östra o. Medelsta domsaga, Blek.. ) 42 östra Ny, f., östg j östra Nöbbelöv, f., Krist östra Planteringen, tätortsdel, Krist! 203 östra Ryd, f., Sthlm! Östra Ryd, f., östg östra Sallerup, f., Malm i östra Skrukeby, f., östg ' Östra Stenby, f., östg, Östra Strö, f., Malm! östra Sönnarslöv, f., Krist 46 ; 174 östra Sönnarslöv, tätort, Krist.... i 205 Östra Tollstad, f., Östg östra Tommarp, f., Krist östra Torp, f., Malm östra Torsås, k. o. f., Krön Östra Tunhem, f., Skar östra Vemmenhög, f., Malm östra Vemmerlöv, f., Krist östra Vikbolandet, k., östg 21 östra Vingåker, f., Söd i östra Vram, f., Krist! östra Värends domsaga, Krön östra Ämtervik, f., Värml ; östraby, f., Malm östraby, tätort, Malm, 211 östsvenska dalbygden, prod.-omr östuna, f., Sthlm öttum, f., Skar övad, tätortsdel, Krist 206 Öved, f Malm Överbyn, tätort, Gävl ' 230 Ö verenhörna, k., Söd ; 124 Kommuner, församlingar ' Tab. Övr. m. m. j 1 o. 2 tab. i övergran, f., Upps i överhogda), f., Jämt] I överhörnäs, tätort, Vrnl I 233 överjärna, f., Sthlm överkalix, k. o. f., Nb! överkalix, tätort,.nb j 237 överkalix landsfd., Nb 139 överkalix nedre, kbfd., Nb ; 121 överkalix övre, kbfd., Nb ; 121 I Överklinten, kbfd., Vb 116 överlida, tätort, Älvsb ; 218 överluleå, f., Nb ^2 Överluleå, k., Nb ; 120 Överluleå landsfd., Nb 139 överlännäs, f., Vrnl övermo, tätortsdel, Kopp 226 övermorjärv, tätort, Nb! 239 överselö, f., Söd Övertorneå, k. o. f., Nb : 121 j 182 Övertorneå, kbfd., Nb 121 övertorneå, tätort, Nb i 237 övertorneå landsfd., Nb, ; 139 överum, k. o. f., Kalm i överum, tätort, Kalm,, 198 övraby, f., Hall ] 61 ' 177 övre Gärdsjö, tätort, Kopp, 228 övre Ljungadalen, k., Jämtl ; 113 övre Soppero, tätort, Nb! 239 övre Svartlå, tätort, Nb övre Ullerud, f., Värml! j öxabäck, f., Älvsb öxnered, tätort, Älvsb '! 218 Öxnevalla, f., Älvsb! : 182

384

385

386