Befolkningsstatistiken

Transkript

1

2 INLEDNING TILL Befolkningsstatistiken Folkmängden Äldre befolkningsstatistik utgavs för åren i Tabellkommissionens berättelser för varje femårsperiod och för åren i Bidrag till Sveriges officiella statistik, A, Befolkningsstatistik. Befolkningsstatistiken utgavs för åren i Befolkningsrörelsen, för åren i Folkmängdens förändringar, för åren i i Befolkningsförändringar 19xx del 3 och från och med året 1991 i Befolkningsstatistik del 4. Samtliga utgivna i serien Sveriges officiella statistik. Befolkningsförändringar De äldsta publicerade uppgifterna om födda och döda i kommuner och församlingar finns i serien Bidrag till Sveriges officiella statistik, A) Befolkningsstatistik, där uppgifter lämnas för femårsperioderna och samt därefter för tioårsperioder till och med För de därefter följande fem tioårsperioderna finns motsvarande uppgifter i Befolkningsrörelsen, översikt för åren 19xx-19yy. Den sista tioårsöversikten publiceras i Befolkningsförändringar För åren finns inga församlingsuppgifter och inga andra kommunuppgifter än för städerna. De publicerades i Befolkningsrörelsen och avsåg födda, döda och flyttningar. Från och med 1958 publiceras uppgifter för alla kommuner och även dessa uppgifter avser födda, döda och flyttningar och återfinns för åren i Folkmängden inom administrativa områden. För åren finns motsvarande uppgifter i serien Statistiska meddelanden (SM), nämligen i B 1963:6, B 1964:9, B 1965:5, och i Be 1967:7. För församlingar, kommunblock och A-regioner finns uppgifter endast för 1966 och dessa redovisas för församlingar i Be 1967:7 samt för kommunblock och A-regioner i Be 1967:12. Från och med 1967 till och med 1972 har uppgifterna sammanförts i Befolkningsförändringar del 1. Dessa uppgifter baseras på de summariska folkmängdsredogörelserna. Från och med 1973 grundas uppgifterna i Befolkningsförändringar del 1 på aviseringar till RTB. Mellan 1991 och 1996 publiceras uppgifterna i Befolkningsstatistik del 1 och från 1997 i Befolkningsstatistik del 1-2. Befolkningsrörelsen år 1950 = Vital Statistics Digitaliserad av Statistiska centralbyrån (SCB) urn:nbn:se:scb-befror-1950

3 SVERIGES OFFICIELLA STATISTIK FOLKMÄNGDEN OCH DESS FÖRÄNDRINGAR BEFOLKNINGSRÖRELSEN ÅR 1950 STATISTISKA CENTRALBYRÅN STOCKHOLM 1953

4 OFFICIAL STATISTICS OF SWEDEN POPULATION AND VITAL STATISTICS VITAL STATISTICS 1950 CENTRAL BUREAU OF STATISTICS STOCKHOLM 1953 KUNGL. BOKTRYCKERIET P. A. NORSTEDT & SÖNER

5 Till KONUNGEN. Statistiska centralbyrån får härmed överlämna sin berättelse angående befolkningsrörelsen år Stockholm den 9 juli Underdånigst KARIN KOCK TURE WIDSTAM Lars Asplund

6 Rättelser till Sveriges officiella statistik, Befolkningsrörelsen år Corrections to the Official Statistics of Sweden, Vital statistics Sid. 13, tablån nedtill å sidan: Page 13, the second table Sid. 18, Döda Page 18, Deaths Står: Text Fruktsamheten inom äktenskap Fertility of married women Hela antalet dödsfall år 1950 uppgick till The total number of deaths in 1950 was Bör vara Should read: Fruktsamheten utom äktenskap Fertility of unmarried women Hela antalet dödsfall år 1950 uppgick till The total number of deaths in 1950 was Kungl. Boktr. Sthlm

7 Innehållsförteckning Text Sid. Inledning 1 A) Folkmängd och folkökning 2 B) Folkmängdens fördelning efter kön, ålder och civilstånd m. m. 3 C) Giftermål 6 D) Barnaföderskor 12 E) Fäder till inom äktenskap födda barn. 15 F) Födda barn 16 G) Döda 18 H) Nativitetsöverskott eller den naturliga folkökningen 26 I) Omflyttning. Beviljad svensk medborgarrätt 27 Texttabeller Tab. A. Befolkningsrörelsen, länsvis 2 B. Befolkningsrörelsen i de större städerna 4 C. Folkmängdens fördelning efter ålder och kön år 1950, jämförd med äldre tider. 5 D. Antalet i första giftet inträdda jämfört med medelfolkmängden av ogifta, åren E. Relativa fördelningen av barnaföderskor med barn i äktenskap, efter tiden mellan äktenskapets ingående och nedkomsten samt efter ålder, år F. Födelsetalet under olika månader G. Dödstalen efter kön, ålder och civilstånd 19 H. Dödstalet under olika månader I. Emigranter och immigranter, åren Tabeller Tab. 1. Folkmängden, länsvis, år Folkökningen och dess särskilda faktorer, länsvis, år Folkmängden och dess förändringar i var och en av rikets större städer, år Folkmängden och dess förändringar i var och en av rikets mindre städer, år Beräknad folkmängd efter kön, ålder och civilstånd, i hela riket, år Giftermål, länsvis, efter kvinnans kyrkoskrivningsort, år Tab. Sid. 7. Vigda, fördelade efter kön, ålder, första giftet och omgifte, samt kyrkoskrivningsort, länsvis och i utlandet, år I äktenskap inträdda män och kvinnor, fördelade efter ålder, civilstånd och kyrkoskrivningsort (landsbygd, städer, utlandet) år Vigda par, fördelade efter båda makarnas ålder, år Vigda par, fördelade efter båda makarnas ålder och civilstånd, år Äktenskapsskillnader och hemskillnader, år Antal ingångna äktenskap i varje månad, år Barnaföderskor, länsvis, år Barnaföderskor, fördelade efter ålder i ettårsgrupper, år Barnaföderskor med barn i äktenskap, fördelade efter tiden mellan äktenskapets ingående och nedkomsten, länsvis, år Barnaföderskor med barn i äktenskap, fördelade efter tiden mellan äktenskapets ingående och nedkomsten samt ålder, år Fäder till under år 1950 i äktenskap födda barn, med fördelning efter ålder Föräldrarna till under år 1950 i äktenskap födda barn, med fördelning efter bådaderas ålder Födda barn i varje månad, fördelade efter liv, kön och börd i eller utom äktenskap (civilstånd), år Födda barn, fördelade efter börder, liv, kön och civilstånd, länsvis, år Födda barn i varje månad, fördelade efter liv, länsvis, år Döda, fördelade efter ålder, länsvis, ävensom i första och andra levnadsåren döda, fördelade efter kön, ålder och börd i eller utom äktenskap, år Döda, fördelade efter kön, ålder och civilstånd, år Döda i varje månad, länsvis, år Döda efter ålder, i varje månad, år

8 Tab. Sid. 26. Döda, fördelade efter kön och civilstånd, länsvis, år Döda, fördelade efter födelseår, kön och civilstånd, i hela riket, år Emigranter, fördelade efter kön, civilstånd samt länder (inom och utom Europa), vartill utflyttningen uppgivits skola ske, länsvis, år Immigranter, fördelade efter kön, civilstånd samt länder (inom och utom Europa), varifrån inflyttningen skett, länsvis, år Emigranter, fördelade efter kön, ålder och civilstånd i ettårsgrupper, år 1950 Hela riket Immigranter, fördelade efter kön, ålder och civilstånd i ettårsgrupper, år Hela riket Emigranter till och immigranter från särskilda länder, fördelade efter kön och civilstånd, år Hela riket Den äktenskapliga fruktsamheten, i /oo, efter äktenskapets varaktighet och hustruns ålder, åren och Text Table of contents Page. Introduction 1 A) Growth of population 2 B) Distribution of population, by sex, age and marital status etc. 3 C) Marriages 6 D) Maternities 12 E) Fathers of legitimate children 15 F) Births 16 G) Deaths 18 H) Excess of births, or the natural increase in population 26 I) Migration. Naturalisation 27 Tables in Text Table A. Vital statistics by county 2 B. Vital statistics in the larger towns.. 4 C. Distribution of population by age and sex in , 1930, 1940 and D. Number of first marriages in relation to unmarried population, E. Relative distribution of legitimate maternities, by age and duration of marriage Table Page F. Birth-rate by month 18 G. Death-rate by sex, age and marital status 19 H. Death-rate by month of oecurrence.. 25 I. Emigrants and immigrants, Tables 1 ) Table 1. Population by county, Col. 1 : County. Col. 2 4: Population on Jan. 1st. Col. 5 7: Mean population Col. 8 10: Population on Dec. 31st. 2. Growth of population and relevant factors, by county, Col. 1: County. Col. 2 4: Increase (+) or decrease ( ) in population. Col. 5 7: Excess of births. Col. 8: Gain (+) or loss ( ) by territorial adjustments at the beginning of the year. Col. 9 11: Esti- 1 ) Translation of Swedish words in the tables Län County Landsbygd (Lb.) Rural districts Städer (St.) Urban districts; towns Riket The whole country Hela riket The whole country A-kommuner Rural districts in which the agricultural population amounts to 75 % or more of the whole B-kommuner Rural districts in which the agricultural population amounts to % of the whole C-kommuner Rural districts in which the agricultural population amounts to at most 50 %, not agglomerated D-kommuner Rural districts with an agglomerated population of at least 2 / 3 Män (M.) Male Kvinnor (K., Kv.).... Female Summa (S:a) Total Hela antalet Total number Åldersår Age Levande födda Live births Dödfödda Stillbirths Avlidna Deaths År (året) Year Månad (mån.) Month Dag Day VI

9 Table Page mated gain (+) or loss ( ) by migration. Col : Migration according to the parish register. Col. 12: from urban districts within the country; Col. 13: from rural pistricts within the country; Col. 14: from abroad; Col. 15: from the register of»residence unknown». 1 ) Col : Emigration (till = to). 3. Population and vital statistics of each of Sweden's larger towns 36 Col. 1: Towns. Col. 2 4: population on Dec. 31st. Col. 5 7: Mean population (estimated population at the middle of the year). Col. 8 24: Growth of population and relevant factors (see table 2). Col : Marriages (see table 6). Col : Married men by age (see table 7). Col : Married women by age (see table 7). Col : Marriages by month. Col. 91: Judicial separations. Col. 92: Divorces. Col : Maternities (see tables 13 and 15). Col : Fathers of legitimate children born in 1950 (see table 17). Col : Births (see tables 20 and 21). Col : Deaths (see tables 22, 24 and 26). 4. Population and vital statistics of each of Sweden's smaller towns, Col. 1: Towns. Col. 2 4: Population on Dec. 31st. Col. 5: Increase (+) or decrease ( ). Col. 6: Mean population. Col. 7: Marriages. Col. 8: Live births. Col. 9: Deaths. Col. 10: Immigrants. Col. 11: Emigrants. 5. Estimated population by sex, age and marital status a) Single year groups on Dec. 31st. b) Five year groups on Dec. 31st. c) Five year groups, mean population for the year. Col. 1: Age. Col. 2 3: Unmarried. Col. 4 5: Married. Col. 6 7: Widowers, widows and divorced persons. Col. 8 10: Total numbers. Col : Live births. Col. 11 : Year. Col. 12 Number. 6. Marriages by county and the bride's place of registration, ) Persons leaving their parish without notification are erased from the records after a certain period; these persons are then registered as»obefintliga» (residence unknown). Table Page Col. 1: County. Col. 2: Total. Col. 3: Civil marriages, voluntary. Col. 4: Civil marriages, compulsory. Col. 5 13: Civil status of the parties; bachelor and spinster (5), widow (6), divorced woman (7). Col. 8 10: Widower and spinster (8), widow (9), divorced woman (10). Col : Divorced man and spinster (11), widow (12), divorced woman (13). Col : Groom's first (14), second (15), or third (16) marriage. Col : Bride's first (17), second (18) or third (19) marriage. 7. Married persons by sex, age at date of first and following marriages and by place of registration (by county and abroad), Col. 1: County. Col. 2 13: First marriages of men at the ages indicated. Col : Re-marriages of men. Col : First marriages of women at the ages indicated. Col : Re-marriages of women. 8. Married persons by age, marital status and place of registration (rural and urban districts, abroad), Col. 1: Age. Col. 2 14: Married men. Col. 2 5: Rural districts; bachelors (2), widowers (3), divorces (4). Col. 6 9: Urban districts. Col : The whole country. Col. 14: Abroad. Col : Married women. 9. Married couples, by age of both parties, a) Rural districts. b) Urban districts. c) The whole country. Col. 1 Age of groom. Col. 2 17: Age of bride Col. 18: Total number of men. Col. 19: Bachelors. Col. 20: Widowers and divorced men. 10. Married couples, by age and marital status of both parties, a) Between bachelor and spinster. b) Between bachelor and widow or divorced woman. c) Between widower or divorced man and spinster. d) Between widower or divorced man and widow or divorced woman. Col. 1: Groom's age. Col. 2 17: Bride's age. Col. 18: Total number of men. Col. 19: In rural districts. Col. 20: In urban districts. 11. Divorces and separations, Col. 1: County. Col. 2: Separations. Col. VII

10 Table Page 3 15: Divorces; after one year's separation (3); after 3 years' separation due to discord (4); one of the parties having refused to live with the other for 2 years (5); one of the parties having been missing for 3 years (6); bigamy (7); adultery (8); contagious venereal disease (9); physical violence or threats (10); criminal conviction (11); inebriety (12); mental disorders (13). Col. 14: Marriages annulled. Col. 15: Total. Col : Previous divorces. Col. 16: Women, number of divorces. Col : Men, number of divorces. Col : Duration of marriage. Col : Difference in ages. Col. 27: Husband older than wife. Col. 28: Wife older than husband. Col. 29: Age of man at time of divorce. Col : Age of woman at time of divorce. Col. 43: Total number of men. Col. 44: In rural districts. Col. 45: In urban districts. At foot of page: number of children living at time of divorce. 12. Marriages in each month of Maternities by county, Col. 1: County. Col. 2 4: Number of maternities; legitimate (2), illegitimate (3). Col. 5 9: Marital status. Col. 5 6: Married (Ä = legitimate, Uä = illegitimate). Col. 7 8: Widows and divorced women. Col. 9: Unmarried. Col : Age of mother. Col : Age unknown. 14. Maternities (incl. with stillbirths), by age of mother in single year groups, Col. 1: Age. Col. 2 3: Rural districts (Ä = legitimate, Uä = illegitimate). Col. 4 5: Urban districts. Col. 6 8: The whole country. 15. Legitimate maternities, by duration of marriage and by county, Col. 1: County. Col. 2 15: Duration of marriage up to confinement. 16. Legitimate maternities, by duration of marriage and by age of mother, Col. 1 : Duration of marriage up to confinement. Col. 2 34: Age at date of confinement. Col. 2 12: Rural districts. Col : Urban districts. Col : The Table whole country. not recorded. Page Col. 11, 22 and 33: Age 17. Fathers of legitimate children born in 1950, by age 66 Col. 1: County. Col. 2: Total numbers. Col. 3 16: Age. Col. 16: Age not recorded. 18. Parents of legitimate children born in 1950, by age of both parents 67 Col. 1: Father's age. Col. 2 11: Mother's age. Col. 10: Unknown. 19. Births, by month, whether live or stillbirth, sex and legitimacy, a) Rural districts, b) urban districts, c) the whole country. Col. 1: Month. Col. 2 5: Live births. Col. 2 3: Legitimate. Col. 4 5: Illegitimate. Col. 6 9: Stillbirths. Col : Total number of births. 20. Births, whether single or multiple, live or still, and by sex and legitimacy, Col. 1: County. Col. 2 4: Total number of births. Col. 5 9: Singel births. Col. 5 6: Live births. Col. 7 8: Stillbirths. Col : Twinbirths. Col : Triplets (and quadruplets). Col : Livebirths. Col : Legitimate. Col : Illegitimate. Col : Stillbirths. Col. 38: Details of col. 5 19; A. Single births (col. 5 9). B. Twinbirths (10 14). C. Triplets (15 19). 21. Births, whether live or still, by month and county, Deaths by age and county, including deaths in the first 2 years of life, by sex, age and legitimacy, Col. 1: County. Col. 2 21: Age. Col. 22: Time elapsed between birth and date of deaths occurring in the first 2 years of life. Col : Rural districts. Col : Legitimate. Col : Illegitimate. Col : Urban districts. Col : The whole country. 23. Deaths, by sex, age and marital status, Col. 1: Age. a) Single year groups. b) Five year groups. Col. 2 9: Rural districts. Col. 2: Bachelors. Col. 3: Married men. Col. 4: Widowers or divorced men. Col. VIII

11 Table Page 5: Spinsters. Col. 6: Married women. Col. 7: Widows or divorced women. Col : Urban districts. Col : The whole country. 24. Deaths, by month and county in Deaths, by age and month, Col. 1: Age. a) In rural districts. b) In urban districts. c) In the whole country. Col. 27: thereof aliens. 26. Deaths, by sex, marital status and county, Col. 1: County. Col. 2 6: Children under 1 year of age. Col. 2 3: Legitimate. Col. 4 5: Illegitimate. Col. 7 8: Other unmarried persons. Col. 9 10: Married persons. Col : Widowers, widows and divorced persons. Col : Total numbers. Col : thereof aliens. 27. Deaths, by year of birth, sex and marital status Col. 1: Year of birth. Col. 2 4, 8: Male; unmarried (2), married (3), widowers and divorced men (4). Col. 5 7, 9: Female. Col : Both sexes. U = Those who died before reaching the age indicated by subtracting year of birth from year of death. Ö = Those who reached this age. 28. Emigrants, by sex, marital status country of destination and by county, Col. 1: County. Col. 2 3: Children under 15. Col. 4 5: Unmarried persons over 15. Col. 6 7: Married persons. Col. 8 9: Widowers, widows and divorced persons. Col : Total number of Table Page emigrants. Col : To countries in Europe. Col : To countries outside Europe. 29. Immigrants, by sex, marital status, country of origin and by county, See table 28, above. 30. Emigrants, by sex, age and marital status in single year groups, Col. 1: Age. Col. 2 3: Unmarried persons. Col. 4 5: Married. Col. 6 7: Widowers, widows and divorced persons. Col. 8 9: Total numbers. 31. Immigrants, by sex, age and marital status in single year groups, See table 30, above. 32. Emigrants to, and immigrants from, diverse countries, by sex and marital status Col. 1: Country of destination or origin. Col. 2 10: Emigrants. Col. 2 3: Children under 15. Col. 4 5: Unmarried persons over 15. Col. 6 7: Married persons. Col. 8 9: Widowers, widows and divorced persons. Col. 10: Total numbers. Col : Immigrants. 1) including parts in Asia. 2) including parts in Europe. 33. Fertility, of marriage according to duration of marriage and age of wife, and Col. 1: Duration of marriage in years. Col. 2 9: Age of wife at date of confinement. Summary in English X Symboler använda i tabellerna Explanation of symbols Repetition» Repetition Intet finnes att redovisa... Magnitude nil För litet för att upptagas... 0 Magnitude less than half of 0 0 unit employed Uppgift ej tillgänglig eller alltför Data not available or too uncertain osäker för att angivas.. Logiskt omöjlig uppgift.... to be stated Category not applicable Preliminär uppgift * Provisional or estimated figure IX

12 Summary This report treats of the vital statistics for the year Its form and contents are, on the whole, the same as in recent years. Sweden's population statistics are based on the parish registers compiled in every parish in the country. The data published in this report on marriages, births, deaths, etc., concern the population thus registered. From the beginning of 1950 the statistics on births, marriages and deaths are based on the notices sent in by the clergy to the province registration offices and then forwarded currently to the Central Bureau of Statistics. Also the migration statistics are based on notices used in the civil registration. Previously excerpts from the Parish Registers were sent by the clergy directly to the Central Bureau. The distribution by county, rural and urban districts refers to the parish of residence, with the exception of Tables 6, 9 and 10 in which the married men are classed according to the wife's place of residence. Sweden's total population at the end of 1950 was ; this shows an increase of 8,70 per mille on the of the preceding year. During a considerable number of years in the twenties and thirties the increase in population was comparatively small, varying from 2 to 5 per mille. After 1941 the population figures showed a rapid rise and during the growth-rate exceeded 10 per mille every year.the proportion of females to males has, in the main, been levelled during recent years; in 1950 the preliminary figure were females to males. The number of marriages during 1950 was , equivalent to a marriage rate of 7,7 3 per thousand of the mean population. Both the absolute and relative marriage rates have shown a continuous rise from the twenties up to 1944, particularly marked in the urban districts. The peak was reached in 1944, and since then there has been a slight decrease. The number of divorces has also shown a marked, continuous rise since the twenties. In 1950 the figure was 8 008, equivalent to 1,14 per thousand population. The total number of births during 1950 was , of which were live births and stillbirths. It should be noted that, according to present regulations in Sweden, any child that breathes after birth is included in the live births. A stillborn child must measure at least 35 cm if it is to be registered statistically. The birthrate rose from only 13,68 per mille in 1934 to 20,58 per mille in 1944; since 1944 it has shown a tendency to decrease. In 1950 it was 16,4 5 per mille, lower in rural than in urban districts. The socalled net reproduction rate for 1950 has been estimated on the basis of the mortality during to 1,036. The number of deaths in 1950 was , or 10,02 per thousand of the mean population. As has been usual in recent years, mortality was lower in urban than in rural districts, a fact which is largely due to the more favourable age distribution in the urban districts. In 1950 infant mortality, or deaths occurring within the first year of life, was 20,9 8 per thousand live births during the year, which is the lowest figure ever recorded in Sweden. Emigrants during 1950 numbered , and immigrants It should be noted that, in Sweden, persons who report to their registrar for registration as immigrants or intended emigrants are recorded as such. The figures can, therefore, give no accurate estimate of the total number of persons who in fact entered or left the country during the year. The great majority of immigrants in recent years have been refugees from war-stricken countries, and about three quarters of the emigrants were refugees leaving Sweden for other countries, mostly outside Europe. In 1950, aliens were granted Swedish citizenship by naturalisation. Persons leaving their parish without reporting their departure are, after a certain interval, erased from the register; these persons are then registered as >obefintliga> (residence unknown). The total number of persons, who from different reasons were transferred to this register in 1950, was Re-registrations of persons previously erased from the register numbered

13 Såsom redan omnämnts i 1949 års berättelse angående befolkningsrörelsen samt i dödsorsaksberättelsen för år 1950, har införandet av det nya folkbokföringssystemet föranlett en omläggning av den årliga befolkningsstatistiken från och med år Omläggningen, som huvudsakligen innebär ändrade riktlinjer för insamlingen av uppgiftsmaterialet till den årliga befolkningsstatistiken, regleras genom kungörelsen den 16 december 1949 (nr 702). Det nya systemet går ut på att de rapporter av olika slag, vilka ingå som ett led i den löpande folkbokföringen, utnyttjas i befolkningsstatistiskt avseende. Efter omläggningen grundar sig sålunda befolkningsstatistiken i fråga om födelser, vigslar och dödsfall på de av pastorsämbetena till länsbyråerna aviserade uppgifterna och ej som tidigare på från pastorsämbetena direkt till centralbyrån insända utdrag ur församlingarnas födelse-, vigsel- och dödböcker. Ursprungligen voro de från pastorsämbetena till länsbyråerna aviserade uppgifterna icke tillräckligt omfattande för statistikens behov, varför särskilda föreskrifter ha måst lämnas, att pastorsämbetena i samband med aviseringen till länsbyråerna skulle utöver de för folkbokföringen erforderliga uppgifterna anteckna vissa uteslutande för befolkningsstatistiken avsedda data. Föreliggande berättelse är av i stort sett samma omfattning som motsvarande redogörelse för år Det nya systemet för uppgiftsanskaffningen har emellertid medfört, att.en del smärre förändringar måst vidtagas i den årliga befolkningsstatistiken. Sålunda ha vigslarna, som tidigare vid regional fördelning grupperats efter kvinnans resp. mannens kyrkobokföringsort vid lysningen, nu i stället fördelats efter kyrkobokföringsorten vid tidpunkten för vigseln. Ur statistisk synpunkt torde emellertid denna förändring vara av mindre betydelse. Vidare ha uppgifterna om trolovningsbarn i tabellerna 3, 13 och 20 måst utgå, enär på grund av det nya rapporteringssystemet dessa uppgifter blivit mindre tillförlitliga. I materialet för födelsestatistiken har även tillkommit en ny uppgift, avseende det födda barnets ordningsnummer. Dock har pastors skyldighet att införskaffa sådana data begränsats till att omfatta barn födda i äktenskap ingångna år 1950 och senare. Uppgifterna om de födda barnens ordningsnummer ha ej blivit föremål för statistisk bearbetning under år 1950, men centralbyrån har för avsikt att efter hand bygga upp en sådan statistik. Genom det år 1951 upprättade befolkningsregistret, som består av ett representativt urval av 3,3 % av befolkningen, har ett viktigt instrument för befolkningsstatistikens utveckling i olika avseenden tillkommit. Sålunda har det från och med år 1951 blivit möjligt att bl. a. närmare studera den inrikes omflyttningen, de vigdas och barnafädernas inkomst- och yrkesförhållanden m. m. 1

14 Tab. A. Befolkningsrörelsen, i /oo, länsvis år 1950 samt under femårsperioden Vital statistics by county 2 A) Folkmängd och folkökning Rikets folkmängd vid 1950 års slut utgjorde personer. Befolkningstillväxten uppgick till eller 8,70 V» av folkmängden vid årets början. Uppgifterna om rikets folkmängd vid varje årsskifte grundas på årligen församlingsvis avgivna summariska redogörelser för folkmängden och dess förändringar. 1 För folkräkningsår ha däremot uppgifter tidigare erhållits ur motsvarande års folkräkningsberättelse; att 1 F8r Stockholms stad redovisas som folkmängdssiffra den mantalskrivna folkmängden den 1 november, vederbörligen framskriven till årets slut. så ej skett för år 1950 sammanhänger med att de siffror, som publicerats i del I av 1950 års folkräkningsberättelse äro av preliminär karaktär. Folkmängden, länsvis, vid redogörelseårets början och slut framlägges i tab. 1, medan den under året uppkomna folkökningen (31/ / ) och dess uppdelning i olika faktorer d. v. s. förändringar i befolkningstalet som uppkommit genom födelser, dödsfall och olika slag av flyttningsrörelser redovisas i tab. 2. De i tab. 1 meddelade folkmängdssiffrorna ha redan tidigare publicerats i be-

15 rättelsen Folkmängden inom administrativa områden den 31 december 1949 resp (tab. 2). Det bör särskilt observeras, att fördelningen efter kön är preliminär. Likaledes ha de i tab. 2 anförda siffrorna för emigranter och immigranter ävensom för överförda till och från boken över obefintliga sin motsvarighet i de siffror härom, som tidigare meddelats i nyssnämnda folkmängdsberättelse för år 1950 (sid. 43). B) Folkmängdens fördelning efter kön, ålder och civilstånd m. m. a) Proportionen mellan könen inom rikets befolkning har under senare tider i det hela utjämnats, såsom framgår av nedanstående tal. Även det relativt stora överskottet av kvinnor i de större städerna har under senare år visat sjunkande tendens. Vid 1950 års slut förelåg övertalighet av män i 20 och vid 1952 års slut i 22 städer. Beträffande sexualproportionen inom olika åldersgrupper hänvisas till tab. C. b) Ålders- och civilståndsfördelningen av rikets folkmängd vid redogörelseårets slut, som finnes framlagd i tab. 5, är grundad på framskrivning enligt sedvanlig metod med utgångspunkt från den av 1945 års folkräkning meddelade fördelningen av rikets totala befolkning efter kön, ålder och civilstånd den 31 december Sedan dödlighets- och livslängdstabellen för perioden utarbetats (jämför del VI av 1945 års folkräkningsberättelse), har det visat sig lämpligt att på grundval av denna och med beaktande av den för immigrationsöverskottet kända fördelningen efter kön och födelseår verkställa en provisorisk framskrivning av rikets folkmängd på ettårsklasser ytterligare två kalenderår från den 21 / a 1950 till den «y u Vid denna framskrivning har utnyttjats den möjlighet till korrektion av resultaten, som ligger däri, att hela antalet män och kvinnor vid slutet av åren 1951 och 1952 är känt genom prästerskapets årliga summariska redogörelser för folkmängden. 1 Tabeller över dessa framskrivningar äro i manuskript tillgängliga i statistiska centralbyrån. I övrigt må här nämnas, att vissa beräkningar av befolkningens framtida åldersfördelning efter 5-årsintervall framlagts av 1945 års folkräkning i dess berättelse, del VI. Dessa uppgifter publiceras även i Statistisk årsbok (årg tab. 20). 1 Se noten ä föreg. sida. 3

16 Tab. B. Befolkningsrörelsen, i /oo, i de större städerna år 1950 samt under femårsperioden Vital statistics in larger towns 1 Hit höra även Enköping, Tranås, Oskarshamn. Karlshamn, Hässleholm, Falköping, Fagersta, Ludvika och Söderhamn, vilka dock ej upptagits i tabellen. - Häri ingår även tillväxt genom inkorporering. 4

17 Tab. C. Folkmängdens fördelning efter ålder och kön den 31 dec. år 1950 jämförd med äldre tider Distribution of population by age and sex 1 Preliminära tal. Folkmängdens absoluta och relativa fördelning vid slutet av år 1950 på större åldersgrupper i jämförelse med de närmast föregående åren framgår av nedanstående tablå. c) För redogörelseåret har, liksom för de föregående åren, verkställts en beräkning av medelfolkmängden inom huvudgrupper av landskommuner efter yrkeskaraktär, varvid följts den indelning i kommungrupper, som verkställts på grundval av yrkesuppgifterna till 1945 års allmänna folkräkning. Liksom vid de senaste folkräkningarna har skilts mellan följande fyra kategorier: A-kommuner med minst 75 % av befolkningen tillhörande jordbruk med binäringar 5

18 (huvudgrupp I), B-kommuner med % av befolkningen inom huvudgrupp I, C-kommuner med mindre än 50 % av befolkningen inom huvudgrupp I, ej agglomererad, D-kommuner med minst 2 / s agglomererad (= i tätorter boende) befolkning. I procent av landsbygdens medelfolkmängd motsvara dessa tal: C) Giftermål a) Antalet giftermål m. m. Hela antalet giftermål år 1950 utgjorde ( år 1949), motsvarande en relativ frekvens av 7,73 giftermål på varje tusental av medelfolkmängden. I tab. D redovisas de speciella giftermålstal för vartdera könet, som erhållas, om årliga antalet i första giftet inträdda män respektive kvinnor angivas i relation till motsvarande medelfolkmängder i olika åldrar. Den under senare år för svenska förhållanden jämförelsevis höga giftermålsfrekvensen har lett till att de gifta personernas andel av befolkningen avsevärt ökats. Det procentuella antalet gifta kvinnor i förhållande till hela beståndet av kvinnor i de yngre giftermålsåldrarna utgjorde år 1950 och några av de föregående åren: Av tablån framgår, att antalet gifta kvinnor relativt taget ökats betydligt sedan år 1935, särskilt inom de yngsta åldersgrupperna. Sålunda har t. ex. de gifta kvinnornas andel av åldersgruppen år nästan fördubblats inom tidsperioden i fråga. Giftermålstalen för de olika länen, ävensom för landsbygd och städer, återfinnas i tab. A (sid. 2) och för var och en av de större städerna i tab. B (sid. 4). 6

19 Tab. D. Antalet i första giftet inträdda jämfört med medelfolkmängden av ogifta, åren Number of first marriages in relation to the unmarried population 1 Hela antalet vigda män, i första giftet, på tusen ogifta män i åldern är. 2 Sela antalet vigda kvinnor, i första giftet, på tusen ogifta kvinnor i åldern år. Giftermålens fördelning efter kvinnans kyrkoskrivningsort på huvudgrupper av landskommuner efter yrkeskaraktär (jfr närmare härom, sid. 5) framgår av vidstående sammanställning av antalet giftermål såväl i absoluta tal som i relation till medelfolkmängden i resp. kommungrupper. Inom varje kommungrupp ha vigslarna fördelats efter mannens hemvist på landsbygd, i stad eller i utlandet. Det bör, som påpekats redan i inledningen, observeras, att giftermålen från och med redogörelseåret av folkbokföringstekniska skäl fördelas efter kyrkoskrivningsorten vid vigseltillfället och ej som tidigare vid lysningen. 7

20 Av tablån framgår bl. a, att antalet kvinnor bosatta på landsbygden, som ingår äktenskap med män boende i städerna (3 096), är lägre än antalet män på landsbygden, som gifter sig med kvinnor hemmahörande i städerna (3695). Giftermålens fördelning per 100 äktenskap efter kontrahenternas förutvarande civilstånd framgår av ovanstående tablå, där 1949 års motsvarande relativtal äro anförda inom parentes. För redovisning av de vigdas medelålder har i föregående berättelser i regel endast publicerats aritmetiska mediet. Förutom mediet lämnas i följande tablå kvartilmått till karakteristik av de vigdas åldersfördelning under några senare år. Av tablån framgår, att de vigdas medelålder och medianålder vid första gifte befinner sig i långsamt avtagande. (Vid omgifte gäller denna tendens endast männen.) Såsom framgår av tab. 7, hade sammanlagt 417 i utlandet bosatta män ingått äktenskap med i Sverige kyrkobokförda kvinnor. (Är 1949 var siffran 375 och 433 år 1948.) I Danmark voro hemmahörande 97, i Norge 82 och i Finland 54 av dessa män. I 56 fall hade mannen hemvist utom Europa. Till belysande av utlänningarnas andel av redogörelseårets giftermålsfrekvens lämnas nedanstående sammanställning under jämförelse med åren

21 b) Yrkesfördelningen bland de vigda. Såsom i tidigare berättelser nämnts, inställde statistiska centralbyrån för åren bearbetningen av yrkesuppgifterna för vigda män och kvinnor. Från och med år 1942 uppdelas dock för landsbygden de vigda männen på två grupper, jordbruksbefolkning och övrig befolkning, varjämte från och med år 1943 en motsvarande uppdelning genomförts även i fråga om de vigda kvinnorna. Med jordbruksbefolkning avses härvid befolkning, tillhörande huvudgruppen jordbruk med binäringar, d. v. s. jordbruk, boskapsskötsel, skogsbruk och fiske, inklusive f. d. yrkesutövare inom dessa näringsgrenar. De i vigselavierna (avtryckskorten) meddelade yrkesuppgifterna äro behäftade med vissa brister, vilket bland annat har till följd, att särskilt grupperingen av de kvinnliga kontrahenterna på jordbruksbefolkning resp. övrig landsbygdsbefolkning måste anses som endast ungefärlig. Fördelningen av de vigda år 1950 på de angivna yrkeskategorierna framgår av följande sammanställning, som även upptar 1949 års siffror. De vigda männens absoluta och relativa fördelning efter ålder ävensom giftermålsfrekvens angiven i förhållande till det enligt 1950 års folkräkning vid 1950 års slut befintliga antalet icke gifta män i motsvarande åldersklasser inom jordbruksbefolkning (landsbygd och städer), övrig landsbygdsbefolkning inom andra näringsgrupper än jordbruk samt stadsbefolkning utom jordbruk, framläggas i nedanstående tablå. Med hänsyn till ovan angivna sätt för beräkning av de i tablån anförda talen för giftermålsfrekvensen samt till att yrkestillhör^gheten ej kunnat fastställas med samma noggrannhet i vigselavierna som i folkräkningsmaterialet böra ifrågavarande tal bedömas med försiktighet. Det bör även starkt understrykas, att i tablån framträdande differenser mellan dessa tal sammanhänga med den ej bär 1 I äktenskap inträdda män i äldern år på icke gifta män i samma lidrar. 9

22 berörda frågan, huru proportionen mellan ej gifta män och kvinnor ställer sig inom olika åldrar och befolkningskategorier. Det är emellertid påtagligt, att jordbruksbefolkningen i jämförelse med övriga befolkningsgrupper intar en särställning med genomgående låg giftermålsfrekvens. Siffrorna för övrig landsbygdsbefolkning röna utan tvivel viss påverkan av bl. a. gruppens heterogena sammansättning i yrkeshänseende. Av tablån framgår vidare, att de vigda männen inom jordbruksbefolkningen i relativt större utsträckning än inom såväl den övriga landsbygdsbefolkningen som stadsbefolkningen tillhöra de högre giftermålsåldrarna. Någon motsvarande fördelning av de kvinnliga kontrahenterna har ej framlagts här på grund av ovan omnämnda bristfälligheter i yrkesuppgifterna i primärmaterialet. månad. Anmärkningsvärd är även den låga siffran för maj månad under år 1949, vilket delvis torde bero på att pingsten detta år inföll först i juni. d) Borgerliga äktenskap. Kontrahenternas konfessionella förhållanden. I tab. 6, där giftermålen redovisas länsvis, angives bl. a. antalet ingångna borgerliga äktenskap, såväl valfria som obligatoriska. I förhållande till hela antalet giftermål utgjorde de borgerliga i procent: c) Årstiden vid äktenskaps ingående. Beräknas antalet inom varje månad ingångna äktenskap per år och inv., varvid månaderna reducerats till lika längd, får man följande resultat: På grund av brister i det i inledningen omnämnda nya primärmaterialet för vigslar, torde fördelningen av de ingångna borgerliga äktenskapen på obligatoriska och fakultativa under redogörelseåret få anses som osäker. Genom ändrad lagstiftning på detta område kommer nämnda fördelning att helt utgå från och med redogörelseåret Det torde observeras, att den höga siffran för mars 1948 sammanhänger med att påsken nämnda år inföll under mars e) Skilsmässor. Beträffande skilsmässostatistikens material må här nämnas, att detsamma utgöres av de anmälningar, som domstolarna ha att avgiva till äktenskapsregistret. Antalet skilsmässor under år 1950 uppgick till (7 609 år 1949). I de 10

23 uppgifter om skilsmässor m. m., som meddelas i tab. 11, har fr. o. m. år 1948 utgått den tidigare redovisade uppgiften om det antal fall, då hemskillnad begärts av mannen, kvinnan eller båda makarna. Fr. o. m. år 1947 framställas i centralbyrån förvarade manuskripttabeller, vari skilsmässorna fördelas efter hustruns ålder (5-årsklasser) i kombination med äktenskapets varaktighet (1-årsklasser, uppdelade på elementarmassor med avseende på vigselåret). I vilken utsträckning ingångna äktenskap upplösas genom äktenskapsskillnad under vigselåret och de närmast följande kalenderåren, torde i viss mån belysas av följande sammanställning avseende äktenskap ingångna åren och upplösta under perioden Med avseende å de myndigheter, av vilka äktenskap blivit upplösta, fördelade sig år 1950 de upplösta äktenskapen sålunda: Ifall de utav överrätt avkunnade skilsmässoutslagen fördelas efter den domstol, som dömt i första instans, blir fördelningen av hela antalet: häradsrätt 2 760, rådhusrätt Skilsmässorna äro således absolut taget betydligt talrikare i städerna än på landsbygden, och i ännu högre grad blir detta givetvis fallet, om hänsyn även tages till de städer, som lyda under landsrätt. På en miljon av medelfolkmängden komma i städer med egen jurisdiktion skilsmässor men i domsagorna (inklusive städer under landsrätt) endast 617. För riket i dess helhet utgjorde motsvarande siffra Av tab. 11 framgår bl. a. de frånskilda parens fördelning efter antalet gemensamma barn. Ej färre än par, motsvarande 32,7 procent av hela antalet, voro barnlösa. I tab. 11 lämnas även en sammanställning utvisande de frånskilda parens fördelning efter kontrahenternas tidigare skilsmässor. Àv denna sammanställning framgår bl. a., att i endast 8,7 % av skilsmässorna på landsbygden endera eller båda av kontrahenterna tidigare varit skilda, medan motsvarande procenttal för Stockholms stad uppgick till 18,8 %. 11

24 D) Barnaföderskor Hela antalet barnaföderskor under år 1950 och några föregående år, såväl absolut som på varje tusental av medelfolkmängden, framgår av följande sammanställning. Som synes har antalet barnaföderskor väsentligt nedgått under de senaste åren och uppgick under redogörelseåret till endast 16,59 på varje tusental av medelfolkmängden mot 20,64 fem år tidigare. Det lägsta kända relativtal, 13,87 /oo, som någonsin observerats i Sverige, förekom år 1934, medan år 1933 uppvisar det lägsta absoluta antal barnaföderskor, som förekommit sedan år 1820, eller I likhet med vad som gällde vid bearbetningen av 1949 års födelseuppgifter har det ej heller för redogörelseåret ansetts påkallat att vid beräkning av fruktsamhetstal inom olika åldersgrupper verkställa korrektion för de relativt fåtaliga i riket ej kyrkobokförda utländska barnaföderskorna. Allmänna fruktsamhetstal. Hela antalet barnaföderskor i olika åldrar år 1950, oavsett civilstånd, jämföres med motsvarande kvinnliga medelfolkmängder. En sammanställning av sålunda framräknade fruktsamhetstal lämnas här nedan under jämförelse med föregående år. Det är dessa fruktsamhetstal, som i det följande (sid. 27) användas vid den sedvanliga beräkningen av nettoreproduktionen. Fruktsamheten inom äktenskap. Antalet födelser inom äktenskap plägar jämföras med folkmängden av gifta kvinnor i åldern år. Nämnda relation, som även benämnes det äktenskapliga fruktsamhetstalet, ävensom antalet barnaföderskor med barn i äktenskap på gifta kvinnor inom olika åldrar, framgå för redogörelseåret och några föregående år av sammanställningen på sid. 13. Det äktenskapliga fruktsamhetstalet, som sedan år 1945 oavbrutet sjunkit, uppgick under redogörelseåret till endast 112,3 /oo, vilket något understiger genomsnittet för femårsperioden I åldrarna upp till 30 år ligger 12

25 dock fruktsamheten ännu över motsvarande genomsnittsvärden för perioden i fråga. Till belysning av spörsmålet, i vad mån den äktenskapliga fruktsamheten varierar icke blott efter hustruns ålder utan även inom äktenskap av olika varaktighet, framläggas beräkningar i sådant avseende i tab. 33 (sid. 94). För dessa beräkningar svarar Statistiska institutionen vid Lunds universitet. Den relativa fördelningen av barnaföderskor med inomäktenskapliga barn efter tiden mellan äktenskapets ingående och nedkomsten finnes angiven i tab. E. Till civilståndet äro de barnaföderskor, som nedkommit med barn inom äktenskap, naturligtvis nästan alla gifta; ett ringa antal utgöres av förut gifta, och deras antal uppgick under år 1950 till 0,14 % av hela antalet; medeltalet för femårsperioden var 0,11 %. Fruktsamheten utom äktenskap. Antalet barnaföderskor med barn utom äktenskap jämföres lämpligast med folkmängden av ej gifta kvinnor (ogifta, änkor och frånskilda) i åldern år. Detta relationstal samt antalet barnaföderskor med barn utom äktenskap på ej gifta kvinnor inom olika åldrar meddelas för redogörelseåret och de närmast föregående åren i nedanstående tablå. Såsom framhållits senast i föregående berättelse, har den utomäktenskapliga fruktsamheten under åren ökats efter att tidigare ha företett tendens till stagnation. Under de senaste åren tyda siffrorna på någon ökning i de yngsta åldersgrupperna men minskning i åldrarna över 25 år. I tidigare berättelser ha med ledning av födelseboksutdragens anteckningar uppgifter om antalet trolovade mödrar lämnats. För redogörelseåret ha emellertid, som påpekats redan i inledningen, 13

26 Tab. E. Relativa fördelningen av barnaföderskor med barn i äktenskap, efter tiden mellan äktenskapets ingående och nedkomsten samt efter ålder, år 1950 Relative distribution of legitimate maternities by age and duration of marriage dessa siffror måst utgå, enär uppgifterna om trolovningsbarn i det nya materialet (födelseavierna) äro synnerligen ofullständiga. Anmälningar om barns egenskap av trolovningsbarn inkomma nämligen i flertalet fall till pastor, först sedan meddelande om födelsen insänts till länsstyrelsernas folkbokföringsavdelningar. Barnaföderskornas medelålder framgår av nedanstående tablå. Även för redogörelseåret bekräftas det ofta påtalade förhållandet, att medelåldern för barnaföderskor med barn i äktenskap befinner sig i avtagande, ehuru minskningen är obetydlig. Hela antalet födda barn (levande och dödfödda) på barnaföderskor år 1950 utgjorde 1 011,9. Medräknas endast levande födda, sjunker relationstalet till 991,7. Dödfödslarnas antal är alltså tillräckligt för att uppväga det överskott av levande födda barn, som uppstår genom flerbörderna. 14

27 E) Fäder till inom äktenskap födda barn Bearbetningen av uppgifter rörande fäder till i äktenskap födda barn har omfattat ålder samt kombination mellan fädernas och mödrarnas ålder (tab. 17 o. 18). Därjämte har i fråga om landsbygden en fördelning på jordbruksbefolkning och övrig landsbygdsbefolkning ägt rum. Relativa antalet fäder till barn i äktenskap inom olika åldersgrupper i förhållande till motsvarande medelfolkmängder av gifta män framgår av sammanställningen här nedan. I jämförelse med de närmast föregående åren konstateras under redogörelseåret fortsatt nedgång i frekvenstalen för alla åldersgrupper med undantag för den yngsta. För redogörelseåret har verkställts en absolut och en relativ fördelning av barnaföderskor med barn i äktenskap inom jordbruksbefolkning (landsbygd och städer), övrig landsbygdsbefolkning och stadsbefolkning (utom jordbruk) efter ålder. Av hela antalet nedkomster inom äktenskap på landsbygden inträffade under redogörelseåret 37,0 % bland jordbruksbefolkningen. Motsvarande relativtal för några tidigare år visa att tendensen är sjunkande. För år 1949 var talet 38,7 %. Av tablån på sid. 16 framgår skiljaktigheterna mellan jordbruksbefolkning, övrig landsbygdsbefolkning och stadsbefolkning (utom jordbruk) i fråga om de gifta mödrarnas ålder vid nedkomsten, liksom även skiljaktigheterna i fråga om fruktsamhet i relation till det enligt 1950 års folkräkning vid nämnda års slut befintliga antalet gifta kvinnor; här anförda frekvenstal äro ej jämförbara med de på sedvanligt sätt beräknade fruktsamhetstal, som förekomma i denna berättelse. De fall, där moderns ålder var okänd, ha ej medtagits i tablån. Av tablån framgår, att mödrarna inom jordbruksbefolkningen i relativt större utsträckning vid nedkomsten tillhöra de högre åldersklasserna än mödrarna inom den övriga landsbygdsbefolkningen och stadsbefolkningen. Frekvenstalen äro genomgående möjligen med undantag för den yngsta åldersgruppen högst för jordbruksbefolkningen. Stadsbefolkningen uppvisar med undantag för åldersgruppen år de lägsta siffrorna. ' De absoluta talen äro små. 15

28 En under några år verkställd fördelning av gifta barnaföderskor inom jordbruksbefolkningen och övriga här betraktade befolkningsgrupper efter äktenskapets varaktighet har utförts senast för år F) Födda barn Hela antalet år 1950 födda barn utgjorde , varav levande födda och dödfödda. Allmänna födelsetalet (antalet levande födda barn på av medelfolkmängden) för 1950 och de närmast föregående åren meddelas här nedan års födelsetal var i städerna 16,95 7» (1949: 18,15 7») och på landsbygden 16,01 V (1949: 16,95 7«>). Detta motsvarar för landsbygden talet 94, om städernas födelsetal sättes = 100. De levande födda barnens fördelning på huvudgrupper av landskommuner efter yrkeskaraktär framgår av följande sammanställning, som för resp. kommungrupper angiver såväl absoluta som relativa antalet födda. (Ang. kommungruppernas beteckning hänvisas till sid. 5.) Den tillbakagång i födelsetalet, som kunde konstateras redan år 1945, accentuerades under åren 1949 och Föreliggande preliminära siffror för åren 1951 och 1952 visar emellertid, att nedgången avstannat sistnämnda år. Födelsetalets utveckling i ett antal europeiska länder under senare år framgår av efterföljande (delvis preliminära) uppgifter: 16

29 Såsom statistiska centralbyrån närmare framhållit i tidigare berättelser, böra internationella jämförelser beträffande fruktsamheten på grundval av allmänna födelsetalet av flera skäl icke tillmätas alltför stor vikt. Det kan dock vara avintresse att siffermässigt belysa utvecklingen inom respektive länder. Födelsetalets utveckling i olika län redovisas i tab. A (sid. 2). Det framgår bl. a., att i alla län födelsetalet för 1950 är lägre än motsvarande tal för femårsperioden Såväl 1949 som 1950 visade samtliga län sjunkande födelsetal. Högsta födelsetalet hade som vanligt Norrbottens län och Värmlands län det lägsta. Såsom framgfår av tab. B (sid. 4), är nedgången i födelsetalet utmärkande även för flertalet städer. Med avseende å de födda barnens fördelning efter olika grunder (kön, liv, äktenskaplig eller utomäktenskaplig börd) meddelas nedanstående relativa tal: Antalet födda barn i varje månad redovisas i tab. 19 och 21. De olika månadernas födelsetal tillika med jämförelsetal för de närmast föregående åren äro meddelade i tab. F. I tabellerna över födda barn ingå liksom i det föregående angivits vara fallet vid redovisning av barnaföderskor jämväl de barn, vilkas mödrar varit utländska medborgare eller statslösa. Att utlänningarna och de statslösa dock icke i någon större mån påverkat redogörelseårets födelsetal, framgår emellertid därav, att om samtliga bland dem förekommande födelser frånräknas, minskas födelsetalet från 16,45 7» till 16,10 "/>. 17

30 Tab. F. Födelsetalet, i /oo, under olika månader år 1950, jämfört med närmast föregående år 1 Birth-rate by month 1 Talen beräknade per är. Månaderna reducerade till lika längd. G) Döda Hela antalet dödsfall år 1950 uppgick till ( år 1949), motsvarande 10,02 pä varje tusental av medelfolkmängden (10,00 år 1949). Allmänna dödstalet (antalet avlidna på av medelfolkmängden) för 1950 och de närmast föregående åren meddelas i följande tablå. för landsbygden, 10,76 %o, eftersom städernas befolkning har en med hänsyn till dödsrisken gynnsammare ålderssammansättning än landsbygdens. Dödstalen i de efter yrkeskaraktär bestämda kommungrupperna (jfr sid. 5) framgå av följande sammanställning: Dödstalet för städerna, 9,10 /» är icke direkt jämförbart med motsvarande tal Det förtjänar framhållas, att de ovan angivna skiljaktigheterna mellan dödstalen till en del äro ett uttryck för de olikheter i fråga om åldersfördelningen, som föreligga beträffande respektive kommungrupper. 18

31 Tab. G. Dödstalen, i /oo, efter kön, ålder och civilstånd Death-rate by sex, age and marital status 1 2 Dödstalet be Dödligheten i första levnadsåret är beräknad på antalet levande födda. räknat på medelfolkmängden. 19

32 Dödstalen i de olika länen återfinnas i tab. A (sid. 2). I jämförelse med motsvarande dödstal för femårsperioden förete 1950 års siffror minskning för samtliga län utom Södermanlands och Kristianstads län. Redogörelseåret har medfört två nya dödlighetsminima för länen, nämligen för Stockholms och Norrbottens län. Angående uppgifter om tidigare dödlighetsminima hänvisas till föregående berättelser. Dödstalen för de större städerna år 1950 tillika med jämförelsetal för perioden återfinnas i tab. B (sid. 4). Förändringarna i könens dödstal (%») under senare år belysas i ovanstående sammanställning. Relativtal belysande dödligheten inom olika åldrar och civilstånd meddelas i tab. G. Jämföras dessa tal med i tidigare berättelser lämnade uppgifter om de lägsta iakttagna värdena av hela dödstalet för varje särskild åldersgrupp, framgår, att året 1950 medfört nya dödlighetsminima för samtliga femårsklasser upp till 60 års ålder med undantag av åldrarna 5 10 år. Vid uppdelning av åldersklassen 0 5 år konstateras nya dödlighetsminima jämväl för åldrarna 0 1 och 3 5 år. ingå i befolkningen, är att de även ingå in i\l en hög proportion bland de avlidna. Av samtliga år 1950 avlidna personer hade 27,3 fe överskridit 80 år (1949: 26,4 % ) ; bland männen särskilt var proportionen 24,1 % (1949: 23,1 %), bland kvinnorna 30,5 % (1949: 29,8 %). Antalet under år 1950 avlidna personer, som vid dödstillfället uppnått 100 år eller mera, utgjorde 34. Såsom under de senaste årtiondena plägat göras i statistiska centralbyråns berättelser, meddelas å sid. 21 en nominativ förteckning över dessa avlidna jämte några biografiska data. Det torde observeras, att beteckningen»förs.» i kolumnen för»födelseort», avser den församling, som angives under rubriken»hemort vid dödstillfället». Barnadödligheten. Dödligheten i första levnadsåret, beräknad på levande födda under samma år, framgår för redogörelseåret och närmast föregående år av följande sammanställning: Avlidna åldringar. En följd av den relativt stora andel, varmed åldringarna 20

33 Under år 1950 avlidna hundradringar 21

34 22

35 Redogörelseåret har medfört nya dödlighetsminima för såväl inom som utom äktenskapet födda barn. Inom de olika länen har dödligheten i första levnadsåret under åren samt 1949 och 1950 ställt sig sålunda (avlidna i / M av levande födda) : Det bör i detta sammanhang erinras om det välbekanta förhållandet, att bestämning av barnadödligheten på ovan angivet sätt kan innebära risk för vissa fel med hänsyn till årskullarnas varierande storlek. Beräkning av dödligheten i första levnadsåret dels efter sedvanlig, ovan redovisad metod, dels enligt ett mera korrekt förfarande, där de avlidna samtliga sättas i relation till sin egen årskull, ger följande resultat. I jämförelse med år 1949 har barnadödligheten under år 1950 minskats i 18 län samt Stockholms stad, medan 6 län visa ökning. Då det gäller att närmare belysa spädbarnsdödligheten, är det i främsta rummet dödligheten i första levnadsmånaden, som tilldrar sig intresse. Utvecklingen i detta hänseende under åren redovisas i nedanstående tablå (i %o av hela antalet levande födda), varvid åtskillnad göres mellan barn födda inom och utom äktenskap. Även vid en summarisk jämförelse mellan ovanstående siffror för dödligheten i första levnadsmånaden och de å sid. 20 framlagda för dödligheten 23

36 under första levnadsåret konstateras, att»förbättringen» i vad avser första levnadsmånaden icke varit lika gynnsam som för den återstående tiden av första levnadsåret. Med samtidigt hänsynstagande till barnets börd kan sammanfattningsvis och i runda tal sägas, att under den betraktade åttaårsperioden dödligheten i första levnadsåret nedgått med 27 '/c för barn inom och med 34 % för barn födda utom äktenskap, medan motsvarande tal för dödligheten i första levnadsmånaden utgöra resp. 17 Ve och 23 %. För att i någon mån belysa hur spädbarnsdödligheten växlar under olika årstider har fördelning efter födelsemånad verkställts för de barn, som fötts under redogörelseåret och sedermera avlidit före en månads ålder. Antalet före en månads ålder avlidna spädbarn tillhörande en viss månadskull har därefter jämförts med hela denna månadskull av levande födda. På detta sätt kan för varje månadskull av år 1950 med undantag för de barn, som fötts i december uträknas risken att avlida före en månads ålder. För de barn, som fötts i december 1950, kan denna dödsrisk ännu ej exakt uträknas, enär några av dem dött i januari 1951 före uppnådd levnadsålder av 1 månad. I nedanstående tablå har dock en sådan uträkning gjorts under antagande, att antalet barn, som dött år 1951 före en månads ålder och voro födda under år 1950, var lika med motsvarande kategori år Risken uttryckt i "/»o, att avlida före en månads ålder var för barn födda under nedanstående kalendermånader år 1950 följande: Dödligheten år 1950 under olika perioder av första levnadsåret i relation till hela antalet under samma år levande födda barn framgår av nedanstående sammanställning : 24

37 Tab. H. Dödstalet, i /oo, under olika månader år 1950, jämfört med närmast föregående år 1 Death-rate by month of occurrence 1 Talen beräknade per är. Månaderna reducerade till lika längd. Det må framhållas, att nedgången i dödlighet under första levnadsåret för de närmast föregående åren ingalunda tett sig som en likformig minskning av dödsriskerna för olika tidsavsnitt, utan i stort sett varit mera påtaglig mot slutet av första levnadsåret. En allt större andel av dödsfallen har till följd härav kommit att förläggas till detta års början. Sålunda kan anföras, att av under första levnadsåret avlidna 632 dödsfall komma för redogörelseåret på första levnadsveckan, medan för tiden motsvarande tal var 497. Dödlighetens fördelning på olika månader. Absoluta antalet dödsfall i varje månad redovisas i tab. 24 och 25. Dödstalen månadsvis äro införda i tab. H, där vid beräkningen månaderna reducerats till lika längd. Av sistnämnda tabell framgår, att månadsdödstalen för landsbygden lågo genomgående högre än motsvarande tal för städerna. För redogörelseåret har endast ett nytt dödlighetsminimum uppnåtts, nämligen för april månad. Beträffande tidigare dödlighetsminima förekom den lägsta siffran för januari månad under år 1949, för månaderna februari, mars, maj, juni och november kvarstå de under år 1948 uppnådda dödlighetsminima, medan för övriga månader 1942 års minima alltjämt gälla. För dödsfallens fördelning efter de avlidnas ålder i kombination med dödsmånad hänvisas till tab. 25. I statistiken över dödsfallen i hela riket år 1950 ingå 437 utlänningar mot 476 år 1949, 503 år 1948, 505 år 1947, 636 år 1946 och år Då den övervägande delen av de under redogörelseåret avlidna utlänningarna varit vid dödstillfället kyrkobokförda, har det i förevarande sammanhang ansetts motiverat att i dödlighetsstatistiken, även vid beräkning av dödstal i olika åldrar, utgå ifrån samtliga avlidna. 25

38 H) Nativitetsöverskottet eller den naturliga folkökningen a) Hela nativitetsöverskottet i vårt land år 1950 har på grund av minskat antal födelser och ökad dödlighet avtagit sedan 1949 och utgjorde under redogörelseåret personer, vilket motsvarar 6,43 /oo av medelfolkmängden. överskottet av födda å landsbygden och i städerna redovisas länsvis i tab. A. Motsvarande uppgifter för de särskilda större städerna återfinnas i tab. B. Sedan gammalt beräknas och redovisas i berättelsen om befolkningsrörelsen ett relationstal, som kan betecknas som det relativa överskottstalet för varje län eller antalet levande födda mot varje hundratal avlidna. För år 1950 erhållna relationstal jämte siffror för några föregående år meddelas här nedan. Det framgår, att samtliga län visa ett kraftigt överskott av födda, varvid som vanligt särskilt höga värden äro utmärkande för de båda nordligaste länen. b) Nativitetsöverskott av vartdera könet. Storleken av den naturliga folkökningen för vartdera könet har sin betydelse för utjämningen av det kvinnliga överskottet inom folkmängden, vilket överskott tidigare inom Sverige varit i ovanligt hög grad utpräglat. De föddas övervikt över antalet avlidna av manoch av kvinnkön har för senare tider i vårt land ställt sig på så sätt, som framgår av efterföljande tal: 26

39 c) Nettoreproduktionstalet. I sammanhang med nativitetsöverskottet ha i de föregående berättelserna fr. o. m. den för åren 1924/1925 nämnts några ord om det s. k. nettoreproduktionstalet. Med detta uttryck förstås det tal, som anger, hur många levande födda döttrar, som med de faktiska fruktsamhets- och dödlighetsförhållandena i genomsnitt komma på varje levande född kvinna. Angående metoden för uträknande av detta nettoreproduktionstal hänvisas till berättelsen för år Med användande av dödlighets- och livslängdstabellen för femårsperioden och med bortseende från det ytterst ringa antalet nedkomster före 15 och efter 50 års ålder framgår en dylik uträkning för de senaste åren av ovanstående tablå. Efter reduktion av det sålunda beräknade antalet»nedkomster» till»levande födda flickebarn» genom multiplikation med faktorerna 0,484 resp. 0,480 och 0,479 erhållas de på grundval av dödlighetstabellen för beräknade nettoreproduktionstalen för åren 1948, 1949 och Angående de faktorer, som påverka nettoreproduktionstalets utveckling, hänvisas till vad härom anföres i 1945 års berättelse (sid. 30). Beräkning av nettoreproduktionstalet för år 1950 under olika antaganden angående giftermålsfrekvens och fruktsamhet ger följande resultat: I) Omflyttning. Beviljad svensk medborgarrätt a) Omflyttningen i allmänhet. Antalet till landets särskilda församlingar inflyttade och från desamma utflyttade personer angives i tab 2. En beräkning enligt dessa siffror ger för redogörelseåret ett inflyttningsöverskott av Om åter från den faktiska folkökningen dragés nativitetsöverskottet ett beräkningssätt, som tvivelsutan är det riktigare uppstår också en flyttnings- 27

40 Tab. I. Emigranter och immigranter, åren Emigrants and immigrants 1 angiver överskott av emigranter. vinst, i detta fall på 15 G21 personer. Anledningarna till en dylik skiljaktighet äro främst att söka i brister, som vidlåda uppgifterna om den inrikes omflyttningen. Man finner sålunda och detta gäller sedan länge för varje redogörelseår, alt (otala utflyttningen till annan församling i riket enligt pastorsämbenas redovisning icke överensstämmer med redovisade totala antalet inflyttningar från annan församling, vilket dock rätteligen borde vara fallet vid en felfri redovisning. Relativt taget, d. v. s. med hänsyn till att den totala inrikes omflyttningen mellan församlingar årligen omsluter åtskilliga hundratusental flyttande, är den anmärkta bristen knappast att anse som betydande. Vad här anförts är huvudanledningen till att bl. a. landsbygdens förlust i folkmängd genom inrikes omflyttning icke överensstämmer med städernas flyttningsvinst. Närmare uppgifter angående bland annat vinst eller förlust genom inrikes omflyttning inom särskilda grupper av landskommuner efter yrkeskaraktär samt på landsbygden och i städerna för vart och ett av åren äro meddelade i berättelsen Folkmängden inom administrativa områden den 31 december 1940, sid För åren finnas samma uppgifter i berättelsen Befolkningsrörelsen. 1 För redogörelseåret (tiden 1 /i 81 A:) lämnas motsvarande uppgifter angående inrikes omflyttning i följande sammanställning: 1 I Statistisk årsbok 1952 är redovisningen framförd t. o. m. år 1951, ehnrn med delvis preliminära siffror. 28

41 Det är ett ur statistisk synpunkt gammalt och betydelsefullt önskemål, att den inrikes omflyttningen göres till föremål för en mera ingående analys än som för närvarande är möjligt att verkställa på grundval av de uppgifter, som årligen lämnas av varje församling i de summariska folkmängdsredogörelserna. I detta sammanhang må erinras, att upprättandet av det s. k. befolkningsregistret medfört möjligheten till ett fördjupat studium av den inrikes omflyttningen. Vissa data rörande den inrikes omflyttningen under år 1951 ha redan publicerats i Statistisk tidskrift (1953:4). b) Folkbytet med främmande länder. Från och med år 1939 ingå mera detaljerade uppgifter om ut- och invandring i berättelsen om befolkningsrörelsen. För redogörelseåret hänvisas till tab. I samt tab Uppgifterna, som tidigare grundat sig på de nominativa förteckningar över ut- och invandrarna, vilka åtfölja prästerskapets årliga summariska redogörelser för folkmängden i rikets olika församlingar, ha från och med år 1948 hämtats ur de till riksbyrån för folkbokföringen insända personakterna för utvandrare samt inkomna rekvisitioner av personakter för invandrare. Det bör särskilt understrykas, att det här är fråga om personer, som hos vederbörande pastor anmält sig för kyrkobokföring såsom inflyttade från utlandet eller anhållit att bliva avförda ur kyrkoböckerna på grund av förestående avresa ur landet. Statistiska centralbyråns siffror ge således intet mått på det antal personer, som under redogörelseåret ' angiver överskott ar emigranter 29

42 faktiskt inkommit i riket eller utrest därifrån. Den registrerade, synnerligen omfattande invandring, som enligt prästerskapets här nedan närmare anförda redovisning förekommit särskilt under åren efter krigsslutet, torde sålunda i själva verket till betydande del utgöras av en eftersläpning från tidigare år, då berörda personer inkommit i riket utan att bliva kyrkobokförda. För jämförelser i detta avseende med socialstyrelsens utlänningsstatistik hänvisas bl. a. till berättelsen Folkmängden inom administrativa områden den 31 december Folkbytet med främmande länder de tre senaste åren återges på sid. 29 i sammandrag. Därvid förstås med beteckningen»land» det land, varifrån inresan ägt rum resp. dit utresan enligt uppgift kommer att ställas. Av nämnda tablå framgår, att 1950 års invandringsöverskott till mer än två tredjedelar beror på det stora antal finnar, som under året blivit kyrkobokförda i riket. Invandringsöverskottet härrör uteslutande från folkutbytet med de europeiska länderna, medan däremot utflyttningen till främmande världsdelar överstiger inflyttningen därifrån. Största delen av detta utflyttningsöverskott belöper sig på U. S. A och Kanada. Emigranterna rekryterades under år 1950, som framgår av nedanstående sammanställning, huvudsakligen av i Sverige bosatta utlänningar. Nationalitet Antal % Svensk ,4 Finsk ,6 Norsk ,4 Dansk ,7 Eatländsk ,9 Lettländsk 310 2,4 Litauisk 37 0,3 Polsk 810 6,3 Tysk 531 4,1 Ungersk 278 2,2 Europeisk i övr 852 6,6 Amerikansk 224 1,8 Utomeuropeisk i 5vr ,3 Summa ,0 Endast omkring 26 % av samtliga emigranter voro sålunda svenska medborgare. Finnar, norrmän och danskar utgjorde 39 c /c, balter 14 % och övriga nationaliteter 21 %. Fördelningen på kön, ålder och civilstånd framgår för emigranterna av tab. 28 och 30, för immigranterna av tab. 29 och 31. Relativa tal meddelas i följande sammanställning : 30

43 I sammanhang med redovisningen av folkbytet med främmande länder må till slut omnämnas, att under året erhölls svensk medborgarrätt genom naturalisation av följande antal personer, med fördelning å de stater, som i detta hänseende äro viktigast för Sverige. Uppgifter för de båda närmast föregående åren bifogas till jämförelse. 1 1 I samband härmed meddelas till beriktigande, att motsvarande uppgifter i 1947 och tidigare års berättelser icke arse antalet personer, som erhållit svensk medborgarrätt, ntan endast antalet bifallna ansökningar, vilka ofta avse hela familjer. Minskningen av redogörelseårets siffra beror huvudsakligen på att ett färre antal från Estland och Tyskland hit inkomna personer erhållit svensk medborgarrätt under år 1950 än under år

44

45 Tab. 1. Folkmängden, länsvis, år 1950 Population by county 33

46 Tab. 2. Folkökningen och dess särskilda faktorer, länsvis, år Från och till de olika församlingarna (inräknad flyttning mellan lands- och stadsdel ar samma församling). Skillnaden mellan antalet frän församling inom riket inflyttade (kol. 12 -f 13) och antalet till församling inom riket utflyttade (kol ) borde naturligtvis för hela riket vara = 0: likaså borde skillnaden mellan t. ex. antalet personer i städerna, som inflyttat från landsförsamling inom riket (rad 51, kol. 13) och antalet personer pä landsbygden, som utflyttat till

47 Growth of population and relevant factors, by county stadsförsamling inom riket (rad 50, kol. 17) vara = 0; att så ej i verkligheten är fallet, beror på brister i kyrkobokföringen. 2 Häri ingå även rättelser i fråga om siffrorna för folkmängden eller dess förändringar; jfr härom berättelsens text. ' För dessa regleringar redogöres i publikationen Folkmängden inom administrativa områden den 31 dec. 1949>. 4 Från den 31 december föregående år till den 31 december redogörelseåret. 35

48 Tab. 3. Folkmängden och dess förändringar i var och en av rikets större städer, 36

49 år 1950 Population and vital statistics of each of Sweden's larger towns 37

50 TAB. 3 (forts.). FOLKMÄNGDEN OCH DESS FÖRÄNDRINGAR I VAR OCH EN AV RIKETS STÖRRE 38

51 STÄDER, ÅR

52 TAB. 3 (forts.). FOLKMÄNGDEN OCH DESS FÖRÄNDRINGAR I VAR OCH EN AV RIKETS STÖRRE STÄDER, ÅR

53 Tab. 4. Folkmängden och dess förändringar i var och en av rikets mindre städer, år 1950 Population and vital statistics of each of Sweden's smaller towns 1 Avser ordningsnnmmer, efter folkmängden räknat, bland rikets samtliga städer vid årets siat. Rörande de större städerna lämnas utförliga uppgifter i tab. 3, där dock av utrymmesskäl endast de 16 största städerna knnnat medtagas och icke som i tidigare berättelser alla städer med minst inv. Lika ntförliga uppgifter Törande de i tab. 3 icke medtagna städerna med minst inv. finnas i manuskript bos statistiska centralbyrån. 41

54 TAB. 4 (forts.). FOLKMÄNGDEN OCH DESS FÖRÄNDRINGAR I VAR OCH EN AV RIKETS MINDRE STÄDER, ÄR Se tabellens l:sta sida. 42

55 TAB. 4 (forts.). FOLKMÄNGDEN OCH DESS FÖRÄNDRINGAR I VAR OCH EN AV RIKETS MINDRE STÄDER, ÅR Se tabellens l:sta sida. 43

56 Tab. 5. Beräknad folkmängd efter kön, ålder och civilstånd, i hela riket, år 1950 Estimated population by sex, age and marital status,

57 TAB. 5 (forts.). BERÄKNAD FOLKMÄNGD EFTER KÖN, ÅLDER OCH CIVILSTÅND, ÅR

58 TAB. 5 (forts.). BERÄKNAD FOLKMÄNGD EFTER KÖN, ÅLDER OCH CIVILSTÅND, ÅR

59 Tab. 6. Giftermål, länsvis, efter kvinnans kyrkoskrivningsort, år 1950 Marriages by county and the bride's place of registration 1 Se härom berättelsens text. 2 Därav för 6 män 4:e äkt. 3 Därav för 4 kv. 4:e äkt. 4 Därav för 1 man 4:e äkt. 6 Därav för 2 kv. 4:e äkt. 4:e äkt. 7 Därav för 1 man 4:e äkt. 8 Därav för 2 män 4:e äkt. 9 Därav för 2 män 4:e äkt. '" Därav för 1 kv. 4:e äkt. " Därav för 1 kv. i:e äkt. lä 4:e äkt. 13 Därav för 1 man 4:e äkt. u Därav för 1 kv. 4:e äkt. 47

60 Tab. 7. Vigda, fördelade efter kön, ålder samt första giftet och omgifte, länsvis och i utlandet, efter kyrkoskrivningsort, år

61 Married persons, by sex, age at date of first and following marriages and by place of registration (by county and abroad ) 49

62 50 Tab. 8. I äktenskap inträdda män och kvinnor, fördelade efter ålder, civilstånd och kyrkoskrivningsort (landsbygd, städer, utlandet) år 1950 Married persons by age, marital status and place of registration (rural and urban districts, abroad)

63 51

64 52 Tab. 9. Vigda par, fördelade efter båda makarnas ålder, år 1950 Married couples, by age of both parties

65 53

66 54 Tab. 10. Vigda par, fördelade efter båda makarnas ålder och civilstånd, år 1950 Married couples, by age and marital status of both parties

67 55

68 Tab. 11. Äktenskapsskillnader och hemskillnader, länsvis efter kvinnans kyrkoskrivningsort år

69 Divorces and separations 57

70 TAB. 11 (forts.). ÄKTENSKAPSSKILLNADER, ÅR

71 Tab. 12. Antal ingångna äktenskap i varje månad, år 1950 Marriages in each month 59

72 Tab. 13. Barnaföderskor, länsvis, år 1950 (Ä. = barnaföderskor, som nedkommit med barn i äktenskap. Uä. = barnaföderskor, som nedkommit med 60

73 Maternities, by county barn utom äktenskap.) 61

74 Tab. 14. Barnaföderskor, fördelade efter ålder i ettårsgrupper, år 1950 Maternities, by age of mother in single year groups. (ä = legitimate, uä = illegitimate) (Ä. = barnaföderskor, som nedkommit med barn i äktenskap, Uä. = barnaföderskor, som nedkommit med barn utom äktenskap.) 62

75 Tab. 15. Barnaföderskor med barn i äktenskap, fördelade efter tiden mellan äktenskapets ingående och nedkomsten, länsvis, år 1950 Legitimate maternities by duration of marriage and by county. 63

76 Tab. 16. Barnaföderskor med barn i äktenskap, fördelade efter tiden mellan äktenskapets ingående och nedkomsten samt ålder, år

77 Legitimate maternities by duration of marriage and by age of mother 65

78 Tab. 17. Fäder till under år 1950 i äktenskap födda barn, med fördelning efter ålder Fathers of legitimate children born in 1950, by age 66

79 Tab. 18. Föräldrarna till under år 1950 i äktenskap födda barn, med fördelning efter bådaderas ålder Parents of legitimate children born in 1950, by age of both parents 67

80 Tab. 19. Födda barn i varje månad, fördelade efter liv, kön och börd i eller utom äktenskap (civilstånd), år 1950 Births by month, whether live or stillbirth, sex and legitimacy 68

81 Tab. 20. Födda barn, fördelade efter börder, liv, kön och civilstånd, länsvis, år 1950 Births, whether single or multiple, live or still, and by sex and legitimacy. 69

82 TAB. 20 (forts.). FÖDDA BARN, FÖRDELADE EFTER BÖRDER, LIV, KÖN OCH CIVILSTÅND, 70

83 LÄNSVIS, ÅR

84 Tab. 21. Födda barn i varje månad, fördelade efter liv, länsvis, år

85 Births, whether live or still, by month and county 73

86 Tab. 22. Döda, fördelade efter ålder, länsvis, ävensom i första och andra levnadsåren döda, fördelade efter kön, ålder och börd i eller utom äktenskap, år

87 Deaths by age and county, including deaths in the first two years of life, by sex, age and legitimacy 75

88 76 Tab. 23. Döda, fördelade efter kön, ålder och civilstånd, år 1950 Deaths, by sex, age and marital status

89 77

90 78 TAB. 23 (forts.). DÖDA, FÖRDELADE EFTER KÖN, ÅLDER OCH CIVILSTÅND, ÅR 1950

91 79

92 Tab. 24. Döda i varje månad, länsvis, år

93 Deaths, by month and county 81

94 Tab. 25. Döda, efter ålder, i varje månad, år 1950 Deaths, by age and month 82

95 83

96 Tab. 26. Döda, fördelade efter kön och civilstånd, länsvis, år 1950 Deaths, by sex, marital status and county 84

97 Tab. 27. Döda, fördelade efter födelseår, kön och civilstånd, i hela riket, år 1950 (U = sådana, som avlidit innan de hunnit fylla det åldersår, som erhålles genom att subtrahera födelseåret från dödsåret, Ö = sådana, som fyllt ifrågavarande åldersår.) Deaths, by year of birth, sex and marital status U = Those who died before reaching the age indicated by subtracting gear of birth from year of death. Ö = Those who reached this age. 85

98 TAB. 27 (forts.). DÖDA, FÖRDELADE EFTER FÖDELSEÅR, KÖN O. CIVILSTÅND, ÅR

99 TAB. 27 (forts.). DÖDA, FÖRDELADE EFTER FÖDELSEÅR, KÖN O. CIVILSTÅND, ÅR

100 TAB. 27 (forts.). DÖDA, FÖRDELADE EFTER FÖDELSEÅR, KÖN O. CIVILSTÅND, ÅR

101 Tab. 28. Emigranter, fördelade efter kön, civilstånd samt länder (inom och utom Europa), vartill utflyttningen uppgivits skola ske, länsvis, år 1950 Emigrants, by sex, marital status, country of destination and by county 89

102 Tab. 29. Immigranter, fördelade efter kön, civilstånd samt länder (inom och utom Europa), varifrån inflyttningen skett, länsvis, år 1950 Immigrants, by sex, marital status, country of origin and by county 90

103 Tab. 30. Emigranter, fördelade efter kön, ålder och civilstånd i ettårsgrupper, år 1950 Emigrants, by sex, age and marital status in single year groups 91

104 92 Tab. 31. Immigranter, fördelade efter kön, ålder och civilstånd i ettårsgrupper, år 1950 Immigrants, by sex, age and marital status in single year groups

105 Tab. 32. Emigranter till och immigranter från särskilda länder, fördelade efter kön och civilstånd, år 1950 Emigrants to, and immigrants from, diverse countries, by sex and marital status 1 Inberäknat de asiatiska delarna. 2 Inberäknat den europeiska delen. 93

106 Tab. 33. Den äktenskapliga fruktsamheten, i, efter äktenskapets varaktighet och hustruns ålder, åren och Fertility, of marriage according to duration oj marriage and age of wife 1 Motsvarande siffror för Tart och ett av liren återfinnas i bilaga till de årliga berättelserna om befolkningsrörelsen för åren 19ö

107

108

109

110