Befolkningsstatistiken

Transkript

1

2 INLEDNING TILL Befolkningsstatistiken Folkmängden Äldre befolkningsstatistik utgavs för åren i Tabellkommissionens berättelser för varje femårsperiod och för åren i Bidrag till Sveriges officiella statistik, A, Befolkningsstatistik. Befolkningsstatistiken utgavs för åren i Befolkningsrörelsen, för åren i Folkmängdens förändringar, för åren i i Befolkningsförändringar 19xx del 3 och från och med året 1991 i Befolkningsstatistik del 4. Samtliga utgivna i serien Sveriges officiella statistik. Befolkningsförändringar De äldsta publicerade uppgifterna om födda och döda i kommuner och församlingar finns i serien Bidrag till Sveriges officiella statistik, A) Befolkningsstatistik, där uppgifter lämnas för femårsperioderna och samt därefter för tioårsperioder till och med För de därefter följande fem tioårsperioderna finns motsvarande uppgifter i Befolkningsrörelsen, översikt för åren 19xx-19yy. Den sista tioårsöversikten publiceras i Befolkningsförändringar För åren finns inga församlingsuppgifter och inga andra kommunuppgifter än för städerna. De publicerades i Befolkningsrörelsen och avsåg födda, döda och flyttningar. Från och med 1958 publiceras uppgifter för alla kommuner och även dessa uppgifter avser födda, döda och flyttningar och återfinns för åren i Folkmängden inom administrativa områden. För åren finns motsvarande uppgifter i serien Statistiska meddelanden (SM), nämligen i B 1963:6, B 1964:9, B 1965:5, och i Be 1967:7. För församlingar, kommunblock och A-regioner finns uppgifter endast för 1966 och dessa redovisas för församlingar i Be 1967:7 samt för kommunblock och A-regioner i Be 1967:12. Från och med 1967 till och med 1972 har uppgifterna sammanförts i Befolkningsförändringar del 1. Dessa uppgifter baseras på de summariska folkmängdsredogörelserna. Från och med 1973 grundas uppgifterna i Befolkningsförändringar del 1 på aviseringar till RTB. Mellan 1991 och 1996 publiceras uppgifterna i Befolkningsstatistik del 1 och från 1997 i Befolkningsstatistik del 1-2. Befolkningsrörelsen översikt för åren = Vital statistics summary for the decade Digitaliserad av Statistiska centralbyrån (SCB) urn:nbn:se:scb-befror-o1941

3 SVERIGES OFFICIELLA STATISTIK FOLKMÄNGDEN OCH DESS FÖRÄNDRINGAR BEFOLKNINGSRÖRELSEN ÖVERSIKT FÖR ÅREN STATISTISKA CENTRALBYRÅN STOCKHOLM 1955

4 OFFICIAL STATISTICS OF SWEDEN POPULATION AND VITAL STATISTICS VITAL STATISTICS SUMMARY FOR THE DECADE CENTRAL BUREAU OF STATISTICS Stockholm 1955 K. L. BECKMANS BOKTRYCKERI

5 TILL KONUNGEN. Statistiska centralbyrån får härmed överlämna sin redogörelse för befolkningsrörelsen åren Stockholm den 30 november Underdånigst KARIN KOCK TURE WIDSTAM Folke Lublin

6

7 V Text Sid. I. Folkmängd och folkökning 1 II. Giftermål 3 Översikt 3 Vigda efter förutvarande civilstånd 3 Vigda efter ålder 8 Vigda efter årstid 10 Krigsvigslar 10 Borgerliga äktenskap 12 Internationell jämförelse 13 III. Upplösta äktenskap 13 Översikt 13 Hemskillnader 13 Äktenskapsskillnader 15 IV. Födelser 19 Hela antalet barnaföderskor 19 Barnaföderskor med barn i äktenskap 20 Barnaföderskor med barn utom äktenskap 21 Fäder till i äktenskap födda barn 26 Födda barn 26 Flerbörder 28 Födda efter årstid 29 Internationell jämförelse 29 V. Dödsfall 29 Översikt 29 Döda efter kön, ålder och civilstånd 31 Spädbarnsdödlighet 34 Döda efter årstid 34 Internationell jämförelse 35 VI. Dödsorsaker 35 Översikt 35 Dödligheten i olika sjukdomar.. 37 Dödligheten i olika sjukdomar efter kön och ålder 41 Spädbarnsdödlighet i olika sjukdomar 45 Dödligheten i olika sjukdomar efter årstid 47 Våldsamma dödsorsaker utom självmord 47 Självmord 49 VII. Ut- och invandring 51 Översikt 51 Utvandring 53 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sid. Invandring 55 Beviljat svenskt medborgarskap 55 Överföringar till och från boken över obefintliga 56 Texttabeller Tab. A. Folkmängdens förändringar åren Tab. B. Folkmängdens förändringar i, länsvis, åren Tab. C. Folkmängdens förändringar i de större städerna i åren Tab. D. Årliga antalet vigda i första giftet på 1000 av medelfolkmängden ogifta i olika åldrar åren Tab. E. Giftermål efter makarnas Tab. civilstånd åren F. Vigda efter äktenskapets ordningsnummer m. m. åren Tab. G. Årliga antalet vigda efter kön, ålder och civilstånd på 1000 av medelfolkmängden åren och Tab. Tab. H. Giftermålstalen i olika europeiska länder åren I. Ingångna och upplösta äktenskap åren l4 Tab. J. Hemskillnader och äktenskapsskillnader åren Tab. K. Äktenskapsskillnader efter författningsrum åren Tab. L. Äktenskapsskillnader efter barnantal åren Tab. M. Barnaföderskor efter ålder åren Tab. N. Barnaföderskor med barn i och utom äktenskap åren Tab. O. Fruktsamhetstal inom olika åldrar åren i jämförelse med motsvarande tal åren

8 VI Tab. Sid. P. Relativ fördelning av barnaföderskor med barn i äktenskap efter ålder och äktenskapets varaktighet åren Tab. Q. Barnaföderskor med nedkomster under äktenskapets första nio månader, länsvis, åren Tab. R. Den äktenskapliga fruktsamheten i efter äktenskapets varaktighet och hustruns ålder åren Tab. S. Relativ fördelning av föräldrarna till i äktenskap födda barn efter kombinerad ålder åren Tab. T. Födda barn efter kön, liv, civilstånd och börder åren Tab. U. Födelsetalen i olika europeiska länder åren Tab. V. Dödstalen för vissa befolkningsgrupper åren Tab. X. Döda efter kön, civilstånd och ålder åren Tab. Y. Döda, som uppnått 100 års ålder, åren Tab. Z. Dödstalen i olika europeiska länder åren Tab. Å. Döda efter dödsorsak åren Tab Ä. Uppgivna dödsfall i farsoter åren Tab. Ö. Dödsfall i tuberkulos åren Tab. AA. Dödsfall i barnsbörd åren Tab. AB. Dödsfall i olika åldrar med relativ fördelning efter dödsorsak åren Tab. AC. Dödsfall i tuberkulos efter kön och ålder på av medelfolkmängden åren Tab. AD. Årliga antalet dödsfall i kräfta efter kön och ålder på av medelfolkmängden åren Tab. AE. Dödsfall av olika orsaker bland barn under ett år på levande födda åren Sid. Tab. AF. Dödsfall av olika orsaker med relativ fördelning efter månader åren Tab. AG. Årliga antalet döda genom våldsamma dödsorsaker utom självmord efter kön och ålder på av medelfolkmängden åren Tab. AH. Emigranter och immigranter åren Tab. AI. Emigranter och immigranter, länsvis, åren Tab. AJ. Personer, som erhållit svenskt medborgarskap, efter förutvarande nationalitet åren Tabeller Tab. 1. Folkmängd, folkökning och medelfolkmängd vart och ett av åren Tab. 2. Medelfolkmängd efter kön, civilstånd och ålder i ett- och femårsklasser åren Tab. 3. Medelfolkmängd och folkmängdens förändringar vart och ett av åren Tab. 4. Medelfolkmängd och folkökning, länsvis, åren Tab. 5. Medelfolkmängd efter kön och ålder i femårsklasser, länsvis, åren Tab. 6. Medelfolkmängd och folkmängdens förändringar, länsvis, åren Tab. 7. Medelfolkmängd och folkmängdens förändringar i större och medelstora städer åren Tab. 8. Giftermål efter makarnas civilstånd och äktenskapets ordningsnummer vart och ett av åren Tab. 9. Giftermål efter makarnas civilstånd och äktenskapets ordningsnummer, länsvis, åren Tab. 10. Vigda kvinnor efter ålder i femårsklasser samt första gifte och omgifte, länsvis, åren Tab. 11. Giftermål efter månad, länsvis, åren

9 Sid. Tab. 12. Vigda män och kvinnor efter civilstånd och ålder i ettårsklasser åren Tab. 13. Giftermål efter båda makarnas ålder i femårsklasser åren Tab. 14. Giftermål efter båda makarnas civilstånd och ålder i femårsklasser åren Tab. 15. Äktenskapsskillnader efter författningsrum vart och ett av åren Tab. 16. Äktenskapsskillnader efter författningsrum, länsvis, åren Tab. 17. Äktenskapsskillnader efter makarnas ålder i femårsklasser åren Tab. 18. Äktenskapsskillnader efter åldersskillnaden mellan makarna samt efter äktenskapets varaktighet i ett- och femårsklasser åren Tab. 19. Barnaföderskor efter civilstånd och ålder i femårsklasser vart och ett av åren Tab. 20. Barnaföderskor efter ålder i ettårsklasser åren Tab. 21. Barnaföderskor efter civilstånd och ålder i femårsklasser åren Tab. 22. Barnaföderskor med barn i äktenskap efter äktenskapets varaktighet, länsvis, åren Tab. 23. Barnaföderskor med barn i äktenskap efter äktenskapets varaktighet och efter ålder i femårsklasser åren Tab. 24. Barnaföderskor efter en- och flerbörder samt barnens liv, kön och civilstånd åren Tab. 25. Föräldrar till i äktenskap födda barn efter ålder i femårsklasser åren Tab. 26. Fäder till i äktenskap födda barn efter ålder i femårsklasser, länsvis, åren Tab. 27. Födda barn efter liv, kön, civilstånd och börder vart och ett av åren VII Sid. Tab. 28. Födda barn efter liv, kön och civilstånd, länsvis, åren Tab. 29. Födda barn efter månad, liv, kön och civilstånd åren Tab. 30. Födda barn efter börder, liv och kön, länsvis, åren Tab. 31. Döda efter kön, civilstånd och ålder i ett- och femårsklasser åren Tab. 32. Döda efter kön och civilstånd, länsvis, åren Tab. 33. Döda före två års ålder åren Tab. 34. Döda efter månad och kön vart och ett av åren Tab. 35. Döda efter månad, kön och ålder åren Tab. 36. Döda efter födelseår, dödsår, kön och civilstånd åren Tab. 37. Döda efter dödsorsak (bevislig och sannolik) samt kön åren Tab. 38. Döda efter dödsorsak, kön och ålder åren Tab. 39. Döda efter dödsorsak och månad åren Tab. 40. Döda genom våldsamma dödsorsaker utom självmord vart och ett av åren Tab. 41. Döda genom självmord efter sättet för självmordet och månad vart och ett av åren Tab. 42. Döda genom självmord efter kön, civilstånd och ålder i femårsklasser åren Tab. 43. Emigranter och immigranter efter kön och civilstånd vart och ett av åren Tab. 44. Emigranter och immigranter efter kön och civilstånd, länsvis, åren Tab. 45. Emigranter och immigranter efter kön, civilstånd och ålder i ettårsklasser åren Tab. 46. Emigranter till och immigranter från särskilda länder efter kön och civilstånd åren

10 VIII CONTENTS Text Page I. Population and increase of population 1 II. Marriages 3 Summary 3 Persons married by previous marital status 3 Persons married by age 8 Persons married by time of year 10 War marriages 10 Civil marriages 12 International comparison 13 III. Marriages dissolved 13 Summary 13 Judicial separations 13 Divorces 15 IV. Births 19 Total maternities 19 Mothers bearing legitimate children 20 Mothers bearing illegitimate children 21 Fathers of legitimate children.. 26 Births 26 Multiple births 28 Births by time of year 29 International comparison 29 V. Deaths 29 Summary 29 Deaths by sex, age and marital status 31 Infant mortality 34 Deaths by time of year 34 International comparison 35 VI. Causes of death 35 Summary 35 Mortality from different diseases 37 Mortality from different diseases by sex and age 41 Infant mortality from different diseases 45 Mortality from different diseases by time of year 47 Violent deaths excluding suicide 47 Suicide 49 Page VII. Emigration and immigration Summary 51 Emigration 53 Immigration 55 Naturalization 55 Persons transferred to and from the register of»residence unknown» 56 Tables in the Text Table A. Vital statistics, Table B. Vital statistics,, by county, Table C. Vital statistics for the large towns,, Table D. Annual number of first marriages per 1000 of mean population of single Table Table Table persons at different ages, E. Marriages by marital status of husband and wife, F. Persons married by number of marriage etc., G. Annual number of persons married by sex, age and marital status per 1000 of mean population, and Table H. Marriage rate in various European countries, Table I. Marriages contracted and dissolved, Table J. Judicial separations and divorces, Table K. Divorces by clause in relevant Statute, Table L. Divorces by number of children, Table M. Maternities by age, Table N. Mothers bearing legitimate and illegitimate children,

11 IX Page Table O. Fertility rate for different ages, , compared with that of Table P. Relative distribution of mothers bearing legitimate children by age and duration of marriage, Table Q. Maternities during the first nine months of marriage, by county, Table R. Fertility of marriage,, according to duration of marriage and age of wife, Table S. Relative distribution of parents of legitimate children by their combined ages, Table T. Births, whether live or still, single or multiple, by sex and legitimacy, Table U. Birth rate in various European countries, Table V. Death rate for certain groups of the population, Table X. Deaths by sex, marital status and age, Table Y. Deaths of persons over 100 years of age, Table Z. Death rate in various European countries, Table Å. Deaths by cause of death, Table Ä. Deaths (reported) from epidemic diseases, Table Ö. Deaths from tuberculosis, Table AA. Deaths in childbirth, Table AB. Deaths at different ages with relative distribution according to cause of death, Table AC. Deaths from tuberculosis by sex and age per of mean population, Table AD. Annual number of deaths from cancer by sex and age per of mean population, Page Table AE. Deaths from various causes among infants under 1 year of age per live births, Table AF. Deaths from various causes with relative distribution according to months, Table AG. Annual number of violent deaths, excluding suicide, by sex and age per of mean population, Table AH. Emigrants and immigrants, Table AI. Emigrants and immigrants, by county, Table AJ. Naturalized population by previous citizenship, Tables Table 1. Population, increase of population and mean population for each year, Table 2. Mean population by sex, Table marital status and age in one- and five-year groups, Mean population and vital statistics for each year, Table 4. Mean population and increase of population, by county, Table 5. Mean population by sex and age in five-year groups, by county, Table 6. Mean population and vital statistics, by county, Table 7. Mean population and vital statistics for large and medium sized towns, Table Table 8. Marriages by marital status of husband and wife and number of marriage, for each year, Marriages by marital status of husband and wife and number of marriage, by county,

12 X Page Table 10. Women married by age in five-year groups, first marriage or re-marriage, by county, Table 11. Marriages by month and by county, Table 12. Men and women married, by marital status and age in one-year groups, Table 13. Marriages by age of both husband and wife in fiveyear groups, Table 14. Marriages by marital status and age of both husband and wife in five-year groups, Table 15. Divorces by clause in relevant Statute for each year, Table 16. Divorces by clause in relevant Statute, by county, Table 17. Divorces by age of husband and wife in five-year groups, Table 18. Divorces by difference in age between husband and wife and duration of marriage in one- and five-year groups, Table 19. Maternities by marital status and age in five-year groups, for each year, Table 20. Maternities by age in oneyear groups, Table 21. Maternities by marital status and age in five-year groups, Table 22. Mothers bearing legitimate children by duration of marriage and by county, Table 23. Mothers bearing legitimate children by duration of marriage and by age in fiveyear groups, Table 24. Maternities by births, whether single or multiple, live or stillbirth, sex and legitimacy, Page Table 25. Parents of legitimate children by age in five-year groups, Table 26. Fathers of legitimate children by age in five-year groups, by county, Table 27. Births, whether live or still, single or multiple, and by sex and legitimacy, for each year, Table 28. Births, whether live or still, by sex and legitimacy, and by county, Table 29. Births, by month, whether live or still, and by sex and legitimacy, Table 30. Births, whether single or multiple, live or still, by sex and by county, Table 31. Deaths by sex, marital status and age in one- and fiveyear groups, Table 32. Deaths by sex and marital status, by county, Table 33. Deaths in the first two years of life, Table 34. Deaths by month and sex, for each year, Table 35. Deaths by month, sex and age, Table 36. Deaths by year of birth, year of death, sex and marital status, Table 37. Deaths by cause of death (established and probable) and sex, Table 38. Deaths by cause of death, sex and age, Table 39. Deaths by cause of death and month, Table 40. Violent deaths, excluding suicide, for each year, Table 41. Suicides by manner of suicide, monthly figures, for each year,

13 XI Page Table 42. Suicides by sex, marital status and age in five-year groups, Table 43. Emigrants and immigrants by sex and marital status, for each year, Table 44. Emigrants and immigrants by sex and marital status, by county, Page Table 45. Emigrants and immigrants by sex, marital status and age in one-year groups, Table 46. Emigrants to, and immigrants from, particular countries, by sex and marital status,

14 XII Translation of Swedish words frequently occurring in the tables Absoluta tal Annan Antal Absolute numbers Other Number Hela riket Hemskillnader Hustrun The whole country Judicial separations Wife Barn Barnaföderskor Beräknad Bevislig Boken över obefintliga Borgerliga äktenskap. Börder Children Maternities Estimated Established Register of»residence unknown» Civil marriages Single or multiple births Immigranter Ingångna äktenskap.. Inom Inrikes omflyttning... I äktenskap Kvinnor (Kv.) Kön Immigrants Marriages contracted Within Internal migration Legitimate Females Sex Civilstånd Dagar Därav Döda Dödfödda Dödsfall Dödsorsak Emigranter Enbörder Ensamfödda, Ettårsklasser Femårsklasser Flickor Folkmängd Folkökning Frånskilda Fyrlingar Fäder Födda Födelseår Fördelning Författningsrum Förlust Förut Förut gifta Gifta Gifte Giftermål Giftermålsbalken Gossar Hela antalet Hela länet Marital status Days Of "which Dead persons Stillbirths Deaths Cause of death Emigrants Single births Single births One-year groups Five-year groups Girls Population Increase of population Divorced Quadruplets Fathers Births Year of birth Distribution Clause in a Statute Loss Before Widowed or divorced Married Marriage Marriages Marriage Act Boys Total number The whole county Landsbygden Levande födda Levnadsår Liv Län Länder Makar Mannen Medelfolkmängd Medeltal Medelålder Mitten av året Månad Män (M.) Mödrar Nationalitet Xativitetsöverskott... Nedkomster Nettoinvandriag Obligatoriska Ogifta Okänd Omgifte Omgiftesfrekvens Områdesregleringar.. Ordningsnummer Relativ fördelning... Samtliga Sannolik Skilsmässor Slutet av året Rural districts Live births Age Live or stillborn County Countries Husband and wife Husband Mean population Mean Mean age Middle of the year Month Males Mothers Nationality Excess of births Confinements Net immigration Compulsory Single Unknown Re-marriage Re-marriage frequency Adjustment of districts Number of marriage Relative distribution Total Probable Divorces End of the year

15 XIII Städerna Summa (S :a) Sätt för självmordet. Towns Total Manner of suicide Vigda Vigsel Vinst Married Marriage Gain Tid Trillingar Trolovade Tvillingar Under Upplösta äktenskap.. Utan uppgift Utlänningar Utom Utom äktenskap Utrikes omflyttning.. Time Triplets Engaged to be married Twins Under Marriages dissolved No data Aliens Except Illegitimate External migration Yngre Ålder Aldersår Ar Ärligen Återgång av äktenskap Äktenskap Äktenskapsskillnader. Äldre Änklingar Änkor Younger Age Age Year Annually Nullity Marriages Divorces Older Widowers Widows Valfria Varaktighet Voluntary Duration överskott övriga Excess Others Symboler använda i tabellerna Explanation of symbols Repetition» Intet finnes att redovisa Mindre än '. av enheten Uppgift ej tillgänglig eller alltför osäker för att angivas Logiskt omöjlig uppgift Preliminär uppgift * Repetition Magnitude nil Magnitude less than half of unit employed Data not available Category not applicable Provisional or estimated figure

16 XIV The Central Bureau of Statistics has traditionally supplemented the reports on the Censuses of Population covering the population situation at the end of an even decade, by means of a report on vital statistics during the immediately preceding decade. The present volume covers population movements during the decade. At the end of 1950, the population of Sweden was , this being an increase of persons since Thus the annual increase of population has on an average amounted to , or 10,03»jm of the mean population; this figure is the highest that has been observed since 1860 and is nearly three times as high as the corresponding figure for the decade. The urban population forms a continuously increasing proportion of the whole population. While the rural population has decreased during the last decade by , the urban population has grown during the same period by , or from 37,4 % to 46,6 % of the whole population. During the period covered by this report, the average annual number of marriages amounted to , or 9,04 per of the mean population ; this is the highest marriage rate ever recorded. A marked increase has set in for the combination in which one or both parties have been divorced. The mean age of men on marriage is 30 and the equivalent age for women is 27. For a long time, the greatest number of marriages has been reported for the last quarter of the year. It is true that is no exception, but there is only a slight difference in this respect between this quarter and the second one. In comparison with the immediately preceding decade, civil marriages have decreased in importance. The total number of divorces amounted to during the decade. Year by year the number has been increasing nearly continuously. It is illuminating that the number of divorces during is nearly sevenfold that of During , the Summary number of divorces was almost exactly one-tenth of the number of marriages contracted. The highest divorce frequency for both men and women is between the ages of There is a clear tendency for a downward movement towards lower age groups. During the decade, the total number of maternities amounted to , which has been calculated to be equivalent to an annual average of 18,63 per every thousand of the mean population and to 95,69 per every thousand women between the ages of These relative figures are considerably higher than in the immediately preceding decade. Both legitimate and illegitimate fertility, which have been on the decline for a long time, have risen during the last decade. Legitimate fertility has not only appeared to vary with the age of the wife, but also with the duration of the marriage in such a way that fertility diminishes with greater duration in every age class. Of women bearing illegitimate children, 5 % were previously married, 0,6 % were married and 29 % engaged to be married. The mean age for mothers bearing legitimate children was 29,53 and the corresponding age for mothers bearing illegitimate children was 23,92. There were live born children, which amounted to 990,67 per of the number of maternities compared with 985,78 during The proportion of illegitimate births has decreased to a pronounced extent. During the last decade there has been a decline in the proportion of stillbirths which previously showed an increase. The number of boys per girls was as usual larger among stillborn children than among the live born. Among all the children born during the decade, there were 2,51 % multiple births, 2,41 % being among live births and 6,80% among stillbirths; these figures show a decrease when compared with the immediately preceding decade. There were multiple births, being twins, 155 triplets and 1 quadruplets. As usual the highest birth rate is for the spring months.

17 During the last decade there were deaths, which is the lowest figure occurring since as far back as the decade. In former times the death rates were considerably higher in the towns than in the country, but the urban death rates have decreased more sharply than the rural ones which has caused the position to be reversed at the present. During the decade, the urban figures amounted to 9,50 per and the rural ones to 11,11 per Male mortality was formerly higher than female mortality, but a levelling-out gradually began to occur, and during the 1920's and 1930's male death rates were even slightly lower than the female ones. During the last decade, the male figures were, however, again the higher, but the difference was very small. Infant mortality has declined especially steeply. While, between , more than one-fifth of all live born children died before reaching 1 year of age, this was only the case of 2,7 % of the children during the last decade. The figures have constantly been higher for boys than for girls, as they have been higher foi illegitimate than for legitimate births. If all deaths during the decade are split up on the individual months, it is apparent that mortality has been greatest during the winter and spring months with maximum figures for January and February, while the lowest mortality is to be found in August and September. Diseases of the circulatory organs exhibit the highest frequency figures among the various principal groups of causes of death. This cause of death has gradually become more and more usual and during the last decade it has been responsible for nearly one-third of all deaths. Tumours come in second place, and mental diseases and diseases of the nervous system and of the sense-organs come third; these two causes of death also show a continuous increase. On the other hand, diseases of old age and infective diseases, which come in fourth and fifth place respectively, show a marked decrease. With the exception of diphtheria and acute poliomyelitis, which are on the increase, the decline of the more important infective diseases has been highly significant in the period covered by the report. The decrease in XV deaths due to tuberculosis has continued uninterruptedly; the decline during the last five-year period has been especially strong. The same is true of deaths in childbirth. If an investigation is made into mortality in various diseases for males and females of different ages, it is found that malformations and diseases of newborn infants take first place for boys of 0 5 years old, while infective diseases other than tuberculosis come first for boys in the two following five-year classes. Tuberculosis has been established as the most common disease causing death to men between Between years old, diseases of the circulatory organs and tumours are the most prominent causes of death, but over 70 years of age, diseases of the circulatory organs take first place. The variations with age in the proportions of the individual causes of death are about the same for females as for males. Contusion and injuries after a fall from a height is the most common of the causes of violent death excluding suicide. Drowning follows in second place and motor accidents come third. The number of suicides in proportion to the size of the population increased continuously up to 1910 when a certain stagnation set in. The last decade shows a decline. The proportion of women committing suicide decreased up to 1910 and has increased after that date; they now account for nearly a quarter of all persons committing suicide was a period of net immigration, this also being the case for the immediately preceding decade in contrast with all former decades. The immigration surplus amounted to not less than persons which is considerably more than 3 times as much as during , when the surplus was persons. First and foremost this is due to the fact that the number of immigrants increased from to , the latter figure being the highest ever recorded. The number of emigrants also shows an increase, i.e. from to The greater part of the emigrants were aliens, and it appears that those registered as emigrants were to a large extent also registered as immigrants during the decade. About half emigrated to the Scandinavian countries,

18 XVI and, among other countries emigration was greatest to the United States and Canada. Not less than 95 % of the immigrants came from European countries, of which the Scandinavian countries show especially high figures. High immigration figures are also registered for Esthonia and Germany. During the decade, aliens were granted Swedish citizenship by naturalization. If these persons are taken by previous nationality, Esthonians, Finlanders and Germans show the highest figures.

19 1 I. Folkmängd och folkökning Redogörelserna för de folkräkningar, som avse befolkningstillståndet vid slutet av ett jämnt årtionde, har statistiska centralbyrån brukat fullständiga genom en redogörelse för folkmängdens förändringar under det senast förflutna årtiondet. Även i sammanhang med 1950 års folkräkning har en dylik översikt utarbetats för årtiondet , vilken härmed utgives såsom en frislående publikation. Dödlighets- och livslängdstabeller för samma årtionde ha tidigare publicerats såsom en särskild berättelse. I tab. 1 7 lämnas en översikt av folkmängdsförändringarna under åren samt uppgifter om medelfolkmängderna. Uppgifter finnas i tab. 1 3 för hela riket, dess landsbygd och städer, i tab. 4 6 för varje län och i tab. 7 för varje stad med minst invånare den 31 december Medelfolkmängdsuppgifter lämnas för riket i dess helhet med fördelning efter kön, ålder och civilstånd samt för länen med fördelning efter kön och ålder. Beträffande sättet för medelfolkmängdsberäkningarna för hela riket hänvisas till berättelsen angående dödlighets- och livslängdstabellerna; beträffande landsbygden och städerna samt länen ha beräkningarna företagits på samma sätt som i tidigare befolkningsöversikter med utnyttjande av de folkräkningssiffror för periodens mitt, som funnits tillgängliga. Även för varje stad med minst invånare lämnas uppgift om medelfolkmängden, ehuru utan uppdelning efter kön och ålder. Rikets folkmängd uppgick vid utgången av år 1950 till personer, vilket innebär en ökning med personer sedan år Årliga folkökningen har sålunda i genomsnitt utgjort personer, motsvarande 10,03 %o av medelfolkmängden, vilket tal är det högsta iakttagna sedan år I860 och nästan tre gånger så högt som motsvarande tal för årtiondet I tab. A lämnas i absoluta och relativa tal uppgifter om folkmängdstillväxten och befolkningsrörelsen under årtiondena från år Såsom framgår av denna tabell, uppvisar redogörelseperioden ett födelsetal, som överstiger talen för de båda närmast föregående årtiondena, medan däremot dödstalet är lägre än under något annat årtionde bland de i tabellen redovisade 200 åren. överskottstalet är högre än under de tre närmast föregående årtiondena. Man lägger vidare märke till att det senaste årtiondet, liksom det närmast föregående, redovisade ett immigrationsöverskott, vilket uppgick till icke mindre än personer årligen, motsvarande 2,01 /oo av medelfolkmängden. Storleksförhållandet mellan landsbygdens och städernas befolkning kännetecknas av att den sistnämnda upptager en ständigt växande andel av rikets folkmängd. Belysande i detta avseende är att, medan landsbygdens befolkning under det senaste årtiondet minskats med 22ö 952 personer, har under samma tid städernas befolkning vuxit med personer eller från 37,4 till 46,6 % av hela landets befolkning. Den starka tillväxten beror främst på inkorporering med vissa städer och tillkomsten av nya sådana samt på den inrikes

20 Tab. A. Folkmängdens förändringar åren Vitul statistics 2 1 Folkmängden för äldre tider är upplagen i enlighet med beräkningarna av Gustav Sundbärg i Statistisk tidskrift, äldre serien, häfte Immigranternas antal sir känt från och med år 1875 och för åren upptagel på grund av uppskattning. För Aren har däremot endast räknats med utvandringen. ' Här ingå bl. a överföringar till och från boken över obefintliga.

21 3 omflyttningen. Därtill kommer att städerna uppvisa högre födelsetal och lägre dödstal än landsbygden. Hur befolkningsrörelsens faktorer un- der olika tider gjort sig gällande i de särskilda länen, framgår av tab. B. För dt- större städerna lämnas motsvarande uppgifter i tab. C. II. Översikt. Uppgifter angående giftermål meddelas i tab Redovisningen avser sådana vigslar, då i Sverige kyrkobokförd kvinna under årtiondet ingått äktenskap. Där uppgifter lämnas för landsbygd och städer eller för län (tab och 13 14), har fördelningen verkställts efter den kvinnliga kontrahentens kyrkobokföringsort. Härvid har för år 1950 tidpunkten för vigseln varit avgörande, medan för åren fördelningen skett efter tidpunkten för lysningen; denna olikhet torde dock icke ha någon betydelse. Någon fördelning efter den manliga kontrahentens kyrkobokföringsort liar icke kunnat lämnas, då en dylik fördelning icke föreligger för samtliga år under årtiondet. Antalet giftermål i medeltal årligen uppgick under redogörelseperioden till , motsvarande 9,04 på av medelfolkmängden, vilket är det högsta giftermålstal, som noterats under de 200 år, som den svenska befolkningsstatistiken funnits. Såsom mätare på giftermålsfrekvensens storlek och förändringarna i denna är det allmänna giftermålstalet likväl mindre lämpat, då det i hög grad påverkas av befolkningens ålders- och civilståndssammansättning. En mera direkt föreställning om själva frekvensen vinner man genom att jämföra giftermålens antal med den äktenskapslediga befolkningens antal inom mellanåldrarna. Hur en sådan jämförelse utfaller för personer, som inträtt i första gifte, framgår av tab. D. Giftermål Beträffande såväl männen som kvinnorna har, såsom talen i denna tabell visa, en påtaglig höjning av giftermålsfrekvensen ägt rum under årtiondet i alla åldrar utom för män i åldern år. Vigda efter förutvarande civilstånd. Om de vigdas förutvarande civilstånd lämnas uppgifter i tab. 8 9 och 12 14, av vilka de två förstnämnda även upptaga äktenskapets ordningsnummer. Vidare framgår av tab. E de ingångna äktenskapens relativa fördelning efter kontrahenternas civilstånd. Den ur numerär synpunkt viktigaste av de kombinationer, som här kunna komma i fråga, är utan all jämförelse den, då båda kontrahenterna voro ogifta. Under 1940-talet omfattade denna kombination 860 o/oo av alla äktenskap. Såsom framgår av tab. E har detta tal, som länge hållit sig omkring 900, kraftigt nedgått sedan närmast föregående årtionde. Påfallande är den ökning, som inträtt i fråga om den kombination, då endera eller båda parterna voro frånskilda. Denna ökning bör ses mot bakgrunden av att antalet frånskilda kraftigt stegrats. Av ingångna äktenskap utgjorde de, där endast mannen var frånskild 46, där endast hustrun var frånskild 38 och där båda voro frånskilda 13. Under åren voro motsvarande tal resp. 26, 17 och 4 och under åren endast 5, 4 och 0,3. Av tabellen framgår även, att av frånskilda män, som ingått omgifte, ha 224 gift sig med frånskilda

22 4 Tab. B. Folkmängdens förändringar i, länsvis, åren Vital statistics,, by county 1 Giftermålstal. födelsetal». s. v. beteckna årliga antalet giftermål, levande födda o. s. v. på av 2 medelfolkmängden. - 1 inrikes omflyttningstalet ingår bl. a. även den ökning eller minskning, som beror på

23 5 områdesregleringar samt överföringar till och från boken över obefintliga. s Beräknad från den 31 dec. året närmast före periodens början till den 31 dec. vid periodens slut enligt indelningen vid dessa tidpunkter.

24 6 Tab. C. Folkmängdens förändringar i de större städerna i åren Vital statistics for the large towns, Tabellen upptager de städer, som den 31 punkt. Giftermålstal, födelsetal o. s. v. bedec hade minst inv. Städernas teckna årliga antalet giftermål, levande födda ordning följer invånarantalet vid nämnda tid- 1 I omflyttningstalet ingår, förutom inrikes eller minskning, som beror på områdesregleoch utrikes omflyttning, bl. a. även den ökning ringar samt överföringar till och från boken kvinnor, medan av frånskilda äktenskap mot 40 åren och kvinnor, som ingått omgifte, 260 gift 77 åren De fall, där den sig med frånskilda män. Åren 1931 kvinnliga kontrahenten var änka, ha ti voro motsvarande tal resp. 133 och digare ävenledes successivt minskat 189. men visa under det senaste årtiondet De fall, där den manliga kontrahen- en ökning. De utgjorde 21 på ten var änkling, ha länge visat fallande äktenskap mot 10 åren och tendens och utgjorde endast 37 på åren

25 7 o. s. v. på av medelfolkmängden. För under åren tillkomna städer har hänsyn tagits endast till tiden efter stadsrättigheternas erhållande. över obefintliga. 2 Beräknad från den 31 dee. året närmast före periodens början till den De frånskilda männens andel i de ingångna äktenskapen har under det senaste årtiondet för första gången varit större än änklingarnas. De frånskilda kvinnornas andel var redan under årtiondet större än änkornas. Omgiftesfrekvensen mätes kanske bäst genom att antalet omgiften jämföres 31 dec. vid periodens slut enligt indelningen vid dessa tidpunkter. med folkmängden av änklingar, änkor och frånskilda inom de åldrar bland den vuxna befolkningen, där omgiften mest förekomma. Bortsett från undantagsfall kunna dessa åldrar anses omfatta, för männen grupperna under 65 år och för kvinnorna grupperna under 55 år. En dylik jämförelse för 1900-

26 8 Tab. D. Årliga antalet vigda i första giftet på 1000 av medelfolkmängden ogifta i olika åldrar åren Annual number of first marriages per 1000 of mean population of single persons at different ages 1 Hela antalet vigda män resp. kvinnor i första gifta på ogifta män i åldern år resp ogifta kvinnor i åldern år. talets fem gångna årtionden har gjorts i tab. F. Omgiftesfrekvensen, som länge varit tämligen konstant för både män och kvinnor, har kraftigt ökats för båda könen under det senaste årtiondet. Uppdelas omgiftena efter äktenskapets ordningsnummer (2:a, 3:e etc. giftet), visa för båda könen såväl andragiftena som tredjegiftena ävensom giften med ännu högre ordningsnummer ökning under det senaste årtiondet. Vigda efter ålder. De vigdas åldersfördelning framgår av tab. 10 och Studerar man talen i tab. 12, visar det sig, att största antalet vigda män återfinnes i åldern år och kvinnor i åldern år. Fördelningen av de vigdas antal är emellertid ingalunda symmetrisk kring dessa åldrar nian kännetecknas av en betydande asymmetri. Medelåldern för de vigda männen utgör sålunda, såsom framgår av tab. F, 30 år och motsvarande ålder för de vigda kvinnorna närmare 27 år. Av fob. G, som visar giftermålsfrekvensens storlek inom olika åldrar med särskiljande av kön och civilstånd, framgår, att stigningen i frekvensen är mycket stark i de lägsta åldrarna, tills maximum uppnåtts, varefter en mera jämn nedgång inträder, som dock är betydligt kraftigare för kvinnorna än för männen. I 45-ârsâldern är antalet

27 9 Tab. E. Giftermål efter makarnas civilstånd åren Marriages by marital status of husband and wife män, som ingå äktenskap, dubbelt så stort som motsvarande antal kvinnor och i 52-årsåldern tre gånger så stort. I åldrarna under 29 år är däremot kvinnans giftermålsfrekvens långt större än mannens. Tabellen erbjuder även möjlighet till en jämförelse mellan frekvensen hos ogifta och förut gifta. För männen framträder tydligt, att giftermålsfrekvensen i alla åldrar är vida större bland änklingar och frånskilda än bland ogifta män. Även för kvinnorna är omgiftesfrekvensen starkare än frekvensen av första giften, men skillnaden är dock ej så framträdande som för männen. Tab. G visar vidare, att i de i detta hänseende betydelsefulla åldersklasserna en stark stegring ägt rum i giftermålsfrekvensen sedan närmast föregående årtionde, och att denna stegring berör såväl ogifta som förut gifta. Medelåldern för de vigda företer, såsom framgår av tab. F, icke några större förskjutningar men visar dock för det senaste årtiondet för båda könen någon nedgång, och detta gäller både första gifte och omgifte. Den genomsnittliga åldersskillnaden mellan den manliga och den kvinnliga kontrahenten har sedan närmast föregående årtionde något minskats för första gifte men något ökats för omgifte.

28 10 Tab. F. Vigda efter äktenskapets ordningsnummer m. m. åren Persons married by number of marriage etc. Vigda efter årstid. Antalet giftermål fördelar sig ganska olika över årets olika tider, vilket närmare framgår av tab. 11. Beräknas antalet inom varje månad ingångna äktenskap årligen på 1000 av medelfolkmängden, varvid månaderna reduceras till lika längd, befinnes resultatet för årtiondena och vara följande: Månad Hela Hela Lands- Stänket riket bygden derna Januari,'1,18 4,42 3,38 5,36 Februari 4, , Mars 6, ,34 9,15 April 9,89 10,72 8,28 14,05 Maj 7,93 9,02 7,67 10,87 Juni 10, ,82 Juli 5,78 7,96 6,21 10,35 Augusti ,57 6,32 9,27 September 7, ,35 Oktober November 9,94 9,78 8, December 12, ,39 14,48 Arets sista kvartal har sedan långa tider tillbaka redovisat det största antalet vigslar. Perioden bildar visserligen icke något undantag, men skillnaden mellan detta kvartal och andra kvartalet är i detta avseende mycket obetydlig. Av samtliga vigslar under perioden skedde 31,2 % under fjärde och 30,7 Ve under andra kvartalet, medan tredje kvartalet bidrog med 22,0 % och första med endast 10,1 %. Av de olika månaderna visade, såsom framgår av tablån, juni det högsta talet, därnäst följd av december, medan oktober, som under perioden hade det högsta talet, denna gång kom först på tredje platsen. Särskiljas landsbygden och städerna, visar det sig emellertid, att i städerna oktober fortfarande är den vanligaste vigselmånaden, ehuru detta är mindre utpräglat än under årtiondet , då månadens tal var 24,19 mot 16,22 under det senaste årtiondet. På landsbygden åter är juni den ojämförligt vanligaste vigselmånaden. Krigsvigslar. De äktenskap, som ingåtts utan föregående lysning, uppvi-

29 Tab. G. Årliga antalet vigda efter kön, ålder och civilstånd på 1000 av medelfolkmängden åren och Annual number of persons married by sex, age and marital status per 1000 of mean population 11

30 12 sade under år 1940, då lag om ändrade bestämmelser härom utfärdades, en avsevärd ökning. Enär dessa äktenskap till övervägande del kommo till stånd i samband med de omfattande inkallelser till beredskapstjänstgöring, som vidtogos på grund av händelser under andra världskriget, ha de allmänt benämnts»krigsvigslar». Följande sammanställning visar antalet krigsvigslar under olika år, varvid år 1940, ehuru fallande utom årtiondet , för jämförelses skull, medtagits: Uppgifter om antalet borgerliga äktenskap meddelas i tab. 8 och 9. Den relativa frekvensen återfinnes i följande tablå: Är 1940 utgjorde krigs vigslarna 11 c /o av alla vigslar, men därefter minskades de successivt. För åren infordrades inga uppgifter om vigsel utan föregående lysning, men antalet dylika fall torde dessa år ha varit mycket obetydligt. Borgerliga äktenskap. De under årtiondet gällande bestämmelserna medgåvo i regel valfrihet mellan kyrklig och borgerlig vigsel. Borgerlig vigsel var obligatorisk endast vid giftermål mellan kristen och mosaisk eller annan icke kristen trosbekännare och då ingendera av kontrahenterna tillhörde vare sig svenska kyrkan eller något av de främmande trossamfund, som hade rätt till vigsel. Jämfört med närmast föregående tioårsperiod ha de borgerliga äktenskapen minskat i betydelse under åren , och detta gäller ej endast för hela riket utan även för landsbygden och städerna. Städerna redovisa liksom tidigare ett betydligt högre frekvenstal än landsbygden. Att årtiondena och uppvisa ett förhållandevis stort antal obligatoriska borgerliga äktenskap, beror på att intill år 1916 lagstiftningen påbjöd borgerlig vigsel i ett stort antal fall, där kyrklig vigsel efter denna tidpunkt stod öppen. Det låga antalet valfria borgerliga äktenskap under åren sammanhänger åter med att borgerliga äktenskap först fr. o. m. år 1909 blevo medgivna för alla kontrahenter. Tidigare kunde valfria borgerliga äktenskap endast förekomma för vissa speciella kategorier, varför de för dessa år an-

31 13 setts böra likställas med obligatoriska borgerliga äktenskap. Internationell jämförelse. I tab. H meddelas giftermålstal för olika europeiska länder, dels genomsnittstal för tioårsperiodens första hälft och dels tal för varje år inom dess andra hälft. Under åren hade Sverige det allra högsta talet av de i tabellen medtagna länderna, och även de övriga nordiska länderna hade mycket höga tal. Sedermera har emellertid en utjämning skett, och år 1950 var giftermålsfrekvensen i Sverige lägre än i flertalet andra europeiska länder. III. Översikt. Äktenskapens upplösning beror antingen på endera makens död eller skilsmässa. En särställning intager i detta sammanhang de tidigare tämligen talrika fall, där endera av makarna (vanligen mannen) avflyttat till utlandet. Sistnämnda förhållande orsakar, att antalet gifta män blir lägre än antalet gifta kvinnor. Vid 1950 års folkräkning utgjorde överskottet av gifta kvinnor mot år 1940 och år Numera torde dock detta överskott huvudsakligen bero på att immigrationen av gifta kvinnor varit större än av gifta män. En jämförelse mellan å ena sidan antalet ingångna och å andra sidan antalet genom dödsfall eller skilsmässa upplösta äktenskap meddelas i tab. I. Antalet ingångna äktenskap har ökat långt kraftigare än antalet upplösta med påföljd, att sedan 1900-talets början överskottet av ingångna fyrdubblats. Under åren utgjorde antalet upplösta på 1000 ingångna 546 mot 784 under tioårsperioden Av tabellen framgår vidare, att skilsmässorna starkt ökat under årens lopp. Talen för äldre år äro emellertid ej fullt exakta. Den svenska skilsmässostatistiken omfattade nämligen under en lång följd av år endast genom skilje Upplösta äktenskap brev upplösta trolovningar och äktenskap. Från och med år 1910 tillkommo de äktenskapsskillnader, för vilka inga skiljebrev kunde ifrågakomma, nämligen då äktenskapet ingåtts antingen genom vigsel av präst inom främmande trossamfund, vars prästerskap ägde att med laga verkan förrätta vigsel, eller ock inför borgerlig myndighet. Statistiken var emellertid alltjämt ofullständig, emedan såsom förut uppgift saknades om de fall, då makarna hänvisats till domkapitlet för erhållande av skiljebrev, men ingendera följt denna hänvisning. Först från och med år 1914 kan skilsmässostatistiken sägas vara fullständig. Den omfattar numera hemskillnader och äktenskapsskillnader, sedan genom 1915 års äktenskapslagstiftning redovisningen av genom skiljebrev upplösta trolovningar bortfallit. Hemskillnader. Antalet hemskillnader under åren framgår av tab. J. Som synes av tabellen, är detta antal i raskt stigande. Under femårsperioden uppgick det till 5 079, motsvarande 17,5 på av medelfolkmängden och 105,3 på gifta kvinnor, medan femårsperioden utvisar ett åtta gånger så stort antal eller (117,7 resp. 515,7). Den större frekvensen i städerna

32 14 Tab. H. Giftermålstalen i olika europeiska länder åren l Marriage rale in various European countries 1 Talen, vilka avse det årliga antalet ingångna äktenskap på av medelfolkmängden, böra studeras med viss försiktighet, emedan vissa länder under årtiondet undergått territoriella förändringar. Tab. I. Ingångna och upplösta äktenskap åren Marriages contracted and dissolved

33 15 Tab. J. Hemskillnader och äktenskapsskillnader åren Judicial separations and divorces än på landsbygden träder i tydlig dager genom att t. o. m. absoluta antalet är mer än tre gånger högre i de förra än på den senare. Medan åren mot ingångna äktenskap svarade 26,4 hemskillnader, var motsvarande tal 139,1 för perioden och icke mindre än 157,0 för enbart år Trots att omkring 20 % av alla äktenskapsskillnader ske utan att föregås av hemskillnad, är antalet hemskillnader årligen betydligt större än antalet äktenskapsskillnader. Till någon del beror detta på att hemskillnaden alltid måste ske minst ett år tidigare än äktenskapsskillnaden, varför exempelvis 1950 års äktenskapsskillnadstal närmast borde jämföras med 1949 års hemskillnadstal. Även med beaktande härav är emellertid hemskillnadstalet det större, vilket tyder på att i många fall hemskillnad icke följes av äktenskapsskillnad, antingen detta beror på att samlevnaden återknytes, att den ena kontrahenten dör eller att hemskillnaden blir bestående utan att någon av kontrahenterna yrkar på äktenskapsskillnad. Äktenskapsskillnader. Uppgifter angående äktenskapsskillnader meddelas i tab Absoluta och relativa tal för åren finnas i den tidigare omnämnda tab. J. Mellan perioderna och har antalet äktenskapsskillnader nästan sjudubblats. I förhållande till medelfolk-

34 16 mängden ha de nästan sexdubblats och i förhållande till antalet gifta kvinnor drygt fyrdubblats. Det kan även nämnas, att antalet äktenskapsskillnader på 1000 ingångna äktenskap under samma tid mer än fyrdubblats. Under den senaste tioårsperioden ha såväl de absoluta som relativa talen är för är successivt ökats med undantag endast för är Hur de genom äktenskapsskillnad upplösta äktenskapen fördela sig på olika län framgår av tab. 16. Nedanstående tablå visar, att skilsmässofrekvensen företer ganska stora regionala variationer. Tablån anger antalet äktenskapsskillnader pä ingångna äktenskap inom de olika länen under de två senaste årtiondena: Såsom synes intar Stockholms stad en särställning med 208,8 upplösta äktenskap mot ingångna. Vissa län med starkt inslag av jordbruksbefolkning, nämligen Kronobergs, Västerbottens, Skaraborgs och Jönköpings län, redovisa de lägsta frekvenstalen. En viss utjämning har dock skett. Av alla län visar nämligen Stockholms stad, såsom framgår av tablåns sista kolumn, den relativt minsta ökningen sedan föregående årtionde. Landsbygdens tal var under årtiondet endast tredjedelen så högt som städernas. Visserligen har sedan dess skillnaden något minskats, men dock uppgick under det senaste årtiondet landsbygdens tal endast till knappt 38 % av städernas. Angående de författningsrum, enligt vilka äktenskapsskillnaderna kommit till stånd, finnas uppgifter meddelade i tab. 15 och 16, varjämte tab. K visar, hur utvecklingen i detta avseende ter sig sedan år Såsom synes intager antalet fall, då jämlikt 11 kap. 3 giftermålsbalken äktenskapsskillnad erhållits, sedan makarna efter vunnen hemskillnad levt åtskilda ett år, den mest framträdande platsen. Dessa fall ha länge omfattat omkring 80 % av alla äktenskapsskillnader. Den näst vanligaste skilsmässoorsaken är äktenskapsbrott, som numera omfattar omkring 9 %. I tredje rummet kommer som skilsmässoorsak»faktisk skilsmässa sedan tre år pä grund av söndring» med 7 %. Alla övriga skilsmässoorsaker omfatta under femårsperioden sammanlagt endast 3 % av skilsmässorna. Tab. 17 redogör för makarnas ålder i kombination. Följande tablå anger antalet nyblivna frånskilda män resp. kvinnor i olika åldrar på av medelfolkmängden av gifta män resp. kvinnor i motsvarande åldrar:

35 17 Tab. K. Äktenskapsskillnader efter författningsrum åren Divorces by clause in relevant Statute 1 Återgång av äktenskap. 2 Efter föregående hemskillnad. 3 Faktisk skilsmässa sedan tre år på grund av söndring. 4 Ena maken har under två år egenvilligt undandragit sig sammanlevnaden. 5 Ena maken försvunnen sedan tre år. 6 Tvegifte. 7 Äktenskapsbrott. 8 Smittosam könssjukdom. 9 Stämplande mot makes liv eller misshandel. 10 Straffdom. 11Grovt missbruk av rusgivande medel. l2 Sinnessjukdom. Den största skilsmässofrekvensen för såväl män som kvinnor förekommer i åldersgruppen år. Iögonenfallande är den starka ökning av talen mellan de båda senaste årtiondena, som skett i de lägsta åldersgrupperna. En tydlig tendens till förskjutning mot lägre åldersklasser föreligger. För de fyra sista åren av årtiondet föreligga uppgifter huru-

36 18 vida makarna eller endera av dem tidigare erhållit skilsmässa och, om så är fallet, hur många gånger de förut varit skilda. Uppgifter härom meddelas här nedan: äldre. Motsvarande tal för de fall, där hustrun var den äldre av makarna, voro resp. 18,5 %, 4,5 % och 1,0 %. Av tab. 18 framgår även de genom skilsmässa upplösta äktenskapens fördelning efter varaktighet. Här nedan meddelas motsvarande relativa fördelning: I icke mindre än 87,8 % av de under åren förekommande skilsmässorna hade ingen av makarna förut varit skild och i endast 1,7 9r voro båda förut skilda. I 6,0 Vr hade endast mannen och i 4,5 % endast hustrun tidigare varit skild. Skilsmässornas fördelning efter åldersskillnaden mellan makarna framgår av tab. 18. I övervägande antal fall valmännen äldre än hustrun; åldersskillnaden mellan makarna understeg dock i 42,7 % av fallen 5 år. i 22,7 % var mannen 5 10 år äldre än hustrun och i 10,(i 9r var mannen mer än 10 år Talen äro störst för varaktighetsgruppen 5 10 år. Barnantalet i de äktenskap, som upplösts genom skilsmässa under åren , framgår av tab. L. Omkring en tredjedel av de under den senaste femårsperioden upplösta äktenskapen voro barnlösa, och i en dryg tredjedel fanns ett barn. Någon tydlig tendens i fråga om de barnlösa äktenskapens andel under de i tabellen medtagna femårsperioderna synes knappast föreligga; däremot visa äktenskapen med högt barnantal nedgång. Sammanlagt funnos i de under årtiondet upplösta äktenskapen barn, varav i ettbarnsäktenskap, i tvåbarnsäktenskap, i trebarnsäktenskap och i äktenskap med minst 4 barn.

37 19 Tab. L. Äktenskapsskillnader efter barnantal åren Divorces by number of children IV. Hela antalet barnaföderskor. Hela antalet barnaföderskor uppgick under årtiondet till , vilket per år räknat motsvarar 18,63 på varje tusental av medelfolkmängden och 95,69 på varje tusental kvinnor i åldern år. Båda relativa talen äro betydligt högre än under närmast föregående årtionde och även något högre än talen för åren men däremot lägre än under något tidigare årtionde ända sedan vår befolkningsstatistiks begynnelse. Uppgifter om barnaföderskor meddelas i tab Födelsefrekvensen är mycket växlande inom olika åldrar av den kvinnliga befolkningen. Oaktat dessa väx Födelser lingar i främsta rummet äro beroende av de giftas proportion inom olika åldersgrupper, har det sitt intresse att jämföra barnaföderskornas antal med hela den kvinnliga befolkningen i olika åldrar, oavsett civilstånd. En sådan jämförelse för de olika femårsperioderna under 1900-talet lämnas i tab. M, som även innehåller uppgift om barnaföderskornas relativa fördelning på motsvarande åldersgrupper. Räknat på kvinnor av medelfolkmängden uppvisar antalet barnaföderskor under de båda senaste femårsperioderna en kraftig ökning i de lägre åldrarna, som dock delvis torde kunna återföras till förändringar i ci-

38 20 Tab. M. Barnaföderskor efter ålder åren Maternities by age vilståndssammansättningen m. m. Den nedre delen av tab. M visar, att åldrarna över 35 är, som under femårsperioden upptogo nästan en tredjedel av samtliga barnaföderskor, hit sjunkit tillbaka i betydelse, så att andelen under perioden endast utgjorde mellan en femtedel ocli en sjättedel. Barnaföderskor med barn i äktenskap. 1'ppgifter om barnaföderskor med barn i äktenskap finnas i tab I tab. 19 och 21 ha dessa barnaföderskor uppdelats efter civilstånd. Ett mindre antal (0,1 %) utgöres av förut gifta (änkor och frånskilda). En retrospektiv jämförelse rörande barnaföderskor med barn i äktenskap återfinnes i följande tablå: Talen vittna om den starka nedgång i antalet barnaföderskor, som ägt rum under årens lopp t. o. m. perioden , samt om den därpå följande uppgången, vilken til] väsentlig del har orsakats av att de gifta kvinnorna på grund av den högre giftermålsfrekvensen ökat i antal. Denna utveckling har haft till följd, att barnaföderskor med barn i äktenskap under senare år

39 utgjort en allt större andel av det sammanlagda antalet barnaföderskor. Om åldersfördelningen bland barnaföderskor med barn i äktenskap lämnas uppgifter i tab , 23 och 25. Relationen mellan antalet barnaföderskor med barn i äktenskap och medelfolkmängden av gifta kvinnor i åldrarna år utgör det vanligaste måttet på den äktenskapliga fruktsamheten. Uppgifter härom finnas meddelade i tab. \', som även innehåller redovisning av fruktsamheten i olika åldrar samt lämnar tillfälle till jämförelse med längre tillbaka liggande tider. Utvecklingen i detta avseende kommer oekså till synes i tab. O, där med utgångspunkt från årtiondet (bastal 100) fruktsamhetstalen inom olika åldrar för de följande årtiondena finnas angivna genom indextal. Av tabellen framgår, att det äktenskapliga fruktsamhetstalet fram till årtiondet successivt nedgått men under det senaste årtiondet något stigit. Trots denna stegring uppgick det under årtiondet endast till hälften av motsvarande tal för årtiondet Man uppmärksammar, att sänkningen framför allt återfinnes i de äldre fruktsamhetsåldrarna. Medelåldern för barnaföderskor med barn i äktenskap har förskjutits från 31,53 år under åren till 30,08 år under åren och 29,53 år under åren I tab. 22 och 23 lämnas en redogörelse för hur barnaföderskor med barn i äktenskap fördela sig efter äktenskapets varaktighet. Den relativa fördelningen finnes återgiven i tab. P, som även innehåller jämförelsetal för tioårsperioden En förskjutning kan här iakttagas mellan de båda grupper, som redovisa nedkomster inom resp. 0 3 och månader. Den förra gruppens relativa andel har under senaste tioårsperioden minskats väsentligt, medan den senares andel ökats. Man lägger vidare märke fill att de grupper, där äktenskapets varaktighet är störst, i allmänhet ha minskat i numerär betydelse. För de särskilda länen samt för landsbygden och städerna ha vissa uppgifter angående tiden mellan vigseln och nedkomsten sammanställts i tab. Q. Liksom tidigare kan iakttagas, att för de grupper, som inrymma nedkomster inom 6 resp. 9 månader, frekvensen per ingångna äktenskap är större på landsbygden än i städerna, ehuru skillnaderna utjämnats. Stockholms stad redovisar utpräglat låga tal, men i övrigt äro skiljaktigheterna i detta avseende mellan länen icke mera anmärkningsvärda. Såsom framgår av tab. R, växlar fruktsamheten icke allenast med hustruns levnadsålder utan också med äktenskapets varaktighet på så sätt, att inom varje åldersgrupp fruktsamheten avtager med stigande varaktighet. Barnaföderskor med bara atom äktenskap. Uppgifter om barnaföderskor med barn utom äktenskap lämnas i tab och 24. I tab. 19 och 21 ha de uppdelats efter civilstånd. De flesta äro givetvis ogifta, medan 5 % äro förut gifta och 0,6 % gifta. Därjämte ha de trolovade utskilts; de utgöra icke mindre än 29 % av samtliga barnaföderskor med barn utom äktenskap. Dessa uppgifter lida dock av viss osäkerhet, såsom framgår av not till tab. 19. En retrospektiv jämförelse rörande barnaföderskor med barn utom äktenskap utfaller på följande sätt:

40 Tab. N. Barnaföderskor med barn i och utom äktenskap åren Mothers bearing legitimate and illegitimate children 22 1 Hela antalet barnaföderskor med barn i äktenskap på gifta kvinnor i åldern år. 2 Hela antalet barnaföderskor med barn utom äktenskap på ej gifta kvinnor i åldern år.

41 Tab. O. Fruktsamhetstal inom olika åldrar åren i jämförelse med motsvarande tal åren Fertility rate for different ages, compared with that of Se noter till tab. N. Tab. P. Relativ fördelning av barnaföderskor med barn i äktenskap efter ålder och äktenskapets varaktighet åren Relative distribution of mothers bearing legitimate children by age and duration of marriage

42 24 Tab. Q. Barnaföderskor med nedkomster under äktenskapets första nio månader, länsvis, åren Maternities during the first nine months of marriage, by county Av tablån framgår, att antalet barnaföderskor med barn utom äktenskap visar stegring t. o. m. perioden och därefter nedgång fram t. o. m. perioden , varefter i stort sett stagnation inträtt. Den kraftiga uppgång, som barnaföderskorna med barn i äktenskap uppvisade och i ännu högre grad , saknar helt motsvarighet för barna-

43 25 Tab. R. Den äktenskapliga fruktsamheten i efter äktenskapets varaktighet och hustruns ålder åren Fertility of marriage,, according to duration of marriage and age of wife föderskor med barn utom äktenskap. Detta har givetvis medfört att under de senare åren barnaföderskorna med barn utom äktenskap kommit att utgöra en allt mindre del av samtliga barnaföderskor. Åldersfördelningen bland barnaföderskor med barn utom äktenskap framgår av tab Den utomäktenskapliga fruktsamheten mätes vanligen genom att antalet barnaföderskor med barn utom äktenskap sättes i relation till medelfolkmängden av ej gifta kvinnor (ogifta, änkor och frånskilda) i åldern år. Uppgifter om den utomäktenskapliga fruktsamheten för olika år finnas i tab. N, som även innehåller motsvarande tal för olika åldersgrupper. Utvecklingen framgår kanske ännu tydligare avnedre delen av tab. O, som visar den minskning den utomäktenskapliga fruktsamheten undergått sedan perioden Talen förete i stort sett en jämn nedgång fram till perioden och därefter uppgång. Av de särskilda åldersgrupperna visar den yngsta en fruktsamhet, som varit nästan en halv gång högre under åren än under åren I övriga åldrar har däremot fruktsamheten under samma tid minskats, och i särskilt hög grad gäller detta de högsta åldrarna. Medelåldern för barnaföderskor med barn utom äktenskap har nedgått från

44 26 25,83 år under åren till 21,11 år under åren och 23,92 år under åren Fäder till i äktenskap födda barn. Uppgifter om åldersfördelningen för fäder till i äktenskap födda barn meddelas i tab. 25 och 26, av vilka den förstnämnda innehåller en kombination med mödrarnas ålder. På av medelfolkmängden gifta män i resp. åldrar utgjorde fädernas antal följande: ' Samtliga fäder över 75 år på gifta män i åldern år. Fram till årtiondet kunde i alla åldrar över 20 år en fortlöpande minskning i frekvensen iakttagas, men under det senaste årtiondet liar en ökning skett i åldrarna mellan 20 och 45 år. Kombinationen av fädernas och mödrarnas ålder finnes i relativa tal meddelad i tab. S. Den starka stegringen av antalet ingångna äktenskap under den senaste femårsperioden är bland annat orsak till att de yngre åldrarna ökat i numerär betydelse till Om detta tal jämföres med antalet barnaföderskor, Som på grund av flerbörderna är något högre eller , erhåller man 1 012,74 barn på barnaföderskor mot 1 013,71 under närmast föregående årtionde. Förstnämnda tal är det lägsta, som iakttagits under någon tioårsperiod. Det överskott av födda barn, som uppstår genom flerbörderna, blir alltid mer än fullständigt uppvägt genom dödfödslarna. Antalet levande födda barn är därför alltid lägre än antalet barnaföderskor. Åren var antalet levande födda barn , och proportionen mellan antalet levande födda barn och antalet barnaföderskor var 990,67 på mot 985,78 under åren Uppgifter om levande födda barn på av medelfolkmängden under talets femårsperioder lämnas i nedanstående tablå. Även om dessa tal icke lämpa sig för en jämförelse av fruktsamhetens storlek under olika tidsperioder, utgöra de måttet på de faktiska förskjutningar, som genom samverkan a\ olika faktorer ägt rum i fråga om födelsernas relativa antal. Födda barn. Uppgifter om födda barn lämnas i tab Hela antalet födda barn uppgick under årtiondet 1941 Tablån visar den nedgång i födelsernas antal, som successivt ägde rum fram till år 1935, och den därefter föl-

45 27 Tab. S. Relativ fördelning av föräldrarna till i äktenskap födda barn efter kombinerad ålder åren Relative distribution of parents of legitimate children by their combined ages jande uppgången, vilken dock under den senaste femårsperioden åter förbyttes mot en mindre nedgång. Uppgången efter 1935 var som synes särskilt kraftig i städerna. 1 tab ha födda barn uppdelats på gossar och flickor, på levande födda och dödfödda samt (utom i tab. 30) på i och utom äktenskap födda, varjämte i tab. 27 och 30 uppdelning gjorts på ensamfödda, tvillingar, trillingar och fyrlingar. I tab. T meddelas olika relativa tal i avseende på dessa olika indelningsgrunder. Tabellen innehåller även jämförelsetal för tidigare årtionden under 1900-talet samt för 1940-talets båda femårsperioder. Antalet gossar mot flickor har alitid varit större bland dödfödda än bland levande födda. De båda senaste årtiondena har denna skiljaktighet dock varit betydligt mindre än tidi-

46 28 Tab. T. Födda barn efter kön, liv, civilstånd och börder åren Births, whether live or still, single or multiple, by sex and legitimacy gare. Dödfödslarnas andel i födelserna, vilken tidigare visade ökning, har under det senaste årtiondet minskats. Flerbörder. Flerbörderna redovisas i tab. 24, 27 och 30. De utgjorde , varav 15 5(il tvillingbörder, 155 trillingbiirder och 1 fyrlingbörd. Av samtliga börder voro 1,26 9f flerbörder mot 1.3(5 '."' under närmast föregående årtionde. På barnaföderskor med barn i äktenskap kommo flerbörder (1,28%) och på barnaföderskor med barn utom äktenskap 1234 (1,04%). Av alla barn, som föddes under årtionde! (1, tillhörde 2,51 <k flerbörder; för enbart levande födda var motsvarande tal 2,41 % och för enbart dödfödda (i,80 '/<. Dessa tal visa alla minskning gentemot närmast föregående årtionde. \ tab. T ha vidare tvillingbörderna fördelats efter kön. Storleksförhållandet mellan de tre i tabellen förekommande kombinationerna visar sig vara tämligen konstant från årtionde till årtionde. Tvillingfödslar, bestående av barn av olika kön, äro något vanligare än de båda andra kombinationerna, där enbart gossfödslar ha en svag övervikt över enbart flickfödslar.

47 Födda efter årstid. De föddas fördelning efter månader framgår av tab. 29. Beräknat per år och av medelfolkmängden har antalet levande födda fördelat sig på olika månader på följande sätt, varvid månaderna reducerats till lika längd: 29 Som synes redovisa såsom förut vårmånaderna den högsta födelsefrekvensen. Det tidigare iakttagna höga talet för september skiljer sig numera tämligen obetydligt från talen för angränsande månader. Internationell jämförelse. I lab. U meddelas födelsetalen i olika europeiska länder för femårsperioden samt för vart och ett av åren Under den förstnämnda perioden, som ungefär sammanföll med andra världskriget, voro födelsetalen i de flesta länder tämligen låga. Sverige hade då betydligt högre tal än flera av de krigförande länderna. Numera torde dock Sverige ha återtagit sin plats såsom ett av de länder, som ha de lägsta födelsetalen. V. Dödsfall Översikt. Om man undantager tabellerna rörande dödsorsaker, vilka behandlas i nästa kapitel, finnas uppgifter om dödsfall i tab Antalet dödsfall under det senaste årtiondet uppgick till , vilket är det lägsta antal, som förekommit ända sedan årtiondet , d. v. s. jämnt 100 år tidigare. Då medelfolkmängden under sistnämnda period uppgick till knappt hälften av den under årtiondet , är det uppenbart, att dödligheten minskats synnerligen kraftigt. Hur dödstalen nedgått under hela den tidsrymd, som den svenska befolkningsstatistiken omfattar, framgår av tab. V. Som synes voro dödstalen under 1700-talet tämligen konstanta, men fr. o. m. årtiondet började en praktiskt taget oavbruten nedgång. För det senaste årtiondet var dödstalet 10,43»/oo. I äldre tider var dödstalet avsevärt högre i städerna än på landsbygden, men skillnaden utjämnades alltmera, så att under 1900-talets första årtionde talen voro lika. Sedan dess har städernas dödstal minskat kraftigare än landsbygdens, och under årtiondet utgjorde det förra 9,50 / 0 o, medan det senare uppgick till 11,11 /oo. Dödstalens storlek i de olika länen återfinnes i tab. B. Samtliga län redovisa lägre dödstal under tioårsperioden än under närmast föregående tidsperiod. Vid beräkning av dödstalen utgår man från samtliga i riket inträffade dödsfall. Sålunda ingå bland de döda även utländska undersåtar och stats-

48 30 Tab. U. Födelsetalen i olika europeiska länder åren Birth rate in various European countries 1 Talen, vilka avse det årliga antalet levande födda på av medelfolkmängden, böra studeras med viss försiktighet, emedan vissa länder under årtiondet undergått territoriella förändringar. Vidare bör nämnas, att i olika länder ej samma bestämmelser tillämpas vid registrering av födelser av barn, som avlida i späd ålder. lösa. I de fall, där dessa äro kyrkobokförda i riket, kan ingen invändning häremot göras, emedan de inräknas i medelfolkmängden och således ingå i såväl dödstalets täljare som dess nämnare. I de fall åter, där de icke äro kyrkobokförda i riket och således icke inräknas i medelfolkmängden, skulle det visserligen vara riktigast att utelämna dem bland de döda, men på grund av att denna grupp av utlänningar under normala år är tämligen obetydlig, är dess inverkan på dödstalet ringa. Under det senaste årtiondet, då immigrationen var stor och därför antalet i riket icke kyrkobokförda utlänningar tidvis var betydande, kan man dock ej bortse från den inverkan dessa personer haft på dödstalet. Särskilt gäller detta år 1945, då ett större antal personer transporterades till Sverige från koncentrationslägren i Tyskland och i stor utsträckning avledo kort efter hitkomsten. Även år 1944 var antalet i Sverige avlidna utlänningar påfallande stort; det gällde då huvudsakligen baltiska flyktingar och från norra Finland evakuerade personer. Efterföljande tablå visar antalet i Sverige avlidna utländska undersåtar och statslösa (för åren 1941 och 1942 saknas uppgifter):

49 31 Tab. V. Dödatalen för vissa befolkningsgrupper åren Death rate for certain groups of the population sig icke göra), skulle dödstalet för år 1945 minskas från 10,84 till 10,55 och för år 1944 från 11,02 till 10,83. För övriga år och för hela årtiondet skulle differenserna bli betydligt mindre. Endast en mindre del av dessa torde ha varit kyrkobokförda i riket, varför de flesta rätteligen vid beräkning av dödstalen icke skulle ha medräknats bland de döda. Dödstalen skulle då ha blivit ännu lägre än de uppgivna. Om samtliga utlänningar franräknades (att särskilja de i riket kyrkobokförda låter Döda efter kön, ålder och civilstånd. Tab. V visar att i äldre tider männens dödlighet var högre än kvinnornas; männens dödstal översteg sålunda regelbundet kvinnornas med omkring 10 %. Under slutet av 1800-talet började en utjämning ske, och under och 1930-talen låg t. o. m. männens dödstal obetydligt lägre än kvinnornas. Under det senaste årtiondet är emellertid männens tal åter det högre, men skillnaden är mycket liten.

50 32 Tab. X. Döda efter kön, civilstånd och ålder åren Deaths by sex, marital status and age

51 33 Tab. Y. Döda, som uppnått 100 års ålder, åren Deaths of persons over 100 years of age Antalet döda i olika åldrar framgår av tab. 31 och 35, varjämte tab. 36 innehåller en fördelning efter födelseår, varigenom man kan följa, hur en viss årskull under årtiondet decimerats genom dödsfall. I tab. 31 och 36 har kombination skett med civilstånd, och därjämte förekommer civilståndsfördelning i tab. 32. Dödstalen inom olika kön, åldrar och civilstånd framgå av tab. X. I tabellen förekommer vidare procentuell åldersfördelning av de döda inom varje civilstånd och likaledes procentuell civilståndsfördelning av de döda inom varje ålder. Någon kommentar av denna tabell har dock icke ansetts erforderlig, då dödligheten inom olika kön, åldrar och civilstånd utförligt behandlats i publikationen»dödlighetsoch livslängdstabeller för årtiondet ». De i nämnda berättelse angivna observerade dödsriskerna (tab. 3 samt 10 13) skilja sig endast obetydligt från på vanligt sätt uträknade dödstal. Publikationen innehåller ävenledes retrospektiva jämförelser (tab. C, D och F). I dödlighets- och livslängdstabellerna ha dock inga dödsrisker angivits för de allra högsta åldrarna, varför det här kan vara lämpligt att nämna något om personer, som vid dödsfallet uppnått 100 år. Dessa uppgifter ha sammanförts i tab. Y. Det framgår att antalet avlidna hundraåringar kraftigt ökats ; det senaste årtiondet visar dock minskning. Landsbygdens tal äro betydligt högre än stä-

52 34 dernas. Av de på landsbygden avlidna voro 0,5 /oo fyllda 100 är, medan städernas motsvarande tal endast är hälften så högt. Två tredjedelar av de under det senaste årtiondet avlidna 100-åringarna voro kvinnor. samt inom hela riket, dess landsbygd och städer har dödligheten i första levnadsåret, beräknad på levande födda, för åren utgjort följande : Spädbarnsdödlighet. Om dödligheten i de två första levnadsåren lämnas utförliga uppgifter i tab. 33, där för de under första levnadsmånaden avlidna åldern t. o. m. angives i antalet dagar. Såväl i denna tabell som i tab. 32 särskiljas i och utom äktenskap födda barn. En jämförelse för olika tidsperioder meddelas i tab. V, av vilken framgår att spädbarnsdödligheten starkt nedgått. Medan under perioden mer än en femtedel av alla levande födda barn avledo, innan de fyllt 1 år, gäller detta under det senaste årtiondet endast 2,7 % av barnen. Talen ha ständigt varit högre för gossar än för flickor samt högre för barn födda utom äktenskapet än för dem, som fötts i äktenskap. Nedgången i spädbarnsdödligheten är icke lika utpräglad för sådana barn, som avlidit kort tid efter födelsen, som för de barn, som fått leva något längre. Antalet under första levnadsmånaden avlidna barn på levande födda uppgick under årtiondet till 29,7 och under årtiondet till 18,0. Detta innebär, att det senare årtiondets tal utgjorde 61 % av det förra årtiondets. Om man skulle räkna med hela första levnadskvartalet blir motsvarande procenttal något lägre eller 46, och för de tre följande kvartalen väsentligt lägre eller resp. 18, 17 och 13. För hela första levnadsåret blir talet 32 och för andra levnadsåret endast 13. I vart och ett av de särskilda länen En betydande nedgång har ägt rum sedan årtiondet , då riksmedeltalet var 51,9 /oo för gossarna och 39,5 /oo för flickorna. Av de särskilda länen redovisar som vanligt Norrbottens län de högsta talen. Gossarnas överdödlighet har under redogörelseperioden varit störst i Gotlands län och minst i Kristianstads, Skaraborgs och Västerbottens län. Döda efter årstid. I tab. 34 och 35 ha dödsfallen fördelats efter månader. Dödstalen i %o under olika månader

53 35 framgår av följande sammanställning, där månaderna reducerats till lika längd : augusti och september. För samtliga månader äro landsbygdens tal större än städernas. Under vinter- och varmånaderna är dödligheten störst; maximitalen uppvisa månaderna januari och februari. Den minsta dödligheten återfinnes i Internationell jämförelse. Alt göra en tillförlitlig jämförelse mellan olika länders dödlighet är förknippat med stora svårigheter, särskilt för en period, då många länder varit inbegripna i krig. I tab. Z ha emellertid dödstal för olika europeiska länder sammanställts. Såsom framgår av noten till tabellen lida dock en del av talen av viss osäkerhet. Under perioden var Sveriges dödlighet relativt låg i jämförelse med andra länders. Sedan har emellertid dödligheten i de flesta främmande länder minskats betydligt kraftigare än i Sverige. VI. Dödsorsaker Översikt. I tab meddelas uppgifter om dödsorsaker för de under årtiondet avlidna personerna. Av dessa tabeller innehålla tab en fullständig fördelning efter dödsorsaker, medan däremot tab uteslutande behandla självmord och andra våldsamma dödsorsaker. Den indelning av dödsorsakerna, som förekommer i tab , följer den dödsorsaksnomenklatur, som tillämpades under åren En jämförelse mellan de båda senaste årtiondena möter således inga svårigheter. Den före år 1931 gällande dödsorsaksnomenklaturen skilde sig tämligen obetydligt från den därefter använda; för förändringarna redogöres i publikationen >Dödsorsaker år 1931». Fullständiga uppgifter om dödsorsaker föreligga först fr. o. m. år För tidigare år har statistik kunnat utarbetas endast över farsoter, barnsbörd och våldsam död, vilka dödsorsaker voro de enda, för vilka uppgiftsskyldighet förelåg på landsbygden (i städerna förelåg dylik skyldighet för alla dödsorsaker). Under åren var för endast dödsfall dödsorsaken antingen alldeles okänd eller så otydligt angiven, att den ej kunde hänföras till något av nomenklaturens nummer. Åren , den första period för vilken dylik statistik utarbetats, var dödsorsaken i 4,68 % av dödsfallen okänd. Detta tal har sedermera undan för undan kraftigt kunnat nedbringas, så att det åren utgjorde 2,44 %, åren ,69 % och under det senaste årtiondet endast 0,19%. På landsbygden utgjorde under årtiondet »okänd dödsorsak»

54 36 Tab. Z. Dödstalen i olika europeiska länder åren Death rate in various European countries 1 Talen, vilka avse det årliga anlalet dödsfall på av medelfolkmängden, böra studeras med viss försiktighet, dels emedan vissa länder under årtiondet undergått territoriella förändringar, dels emedan vissa befolkningsgrupper (t. ex. militärer, ockupationstrupper, deporterade etc.) i en del länder ej inräknats. Vidare bör nämnas, att i olika länder ej samma bestämmelser tillämpas vid registrering av dödsfall för barn, som avlidit i späd ålder. i procent av hela anlalet 0,23 och i staderna 0,13. En utjämning har i detta avseende skett; under närmast föregående årtionde utgjorde nämligen motsvarande tal resp. 0,93 och 0,18. Bland kända dödsorsaker brukar man skilja mellan»bevislig» och >sannolik» dödsorsak. Denna uppdelning äger likväl endast betydelse för landsbygdens vidkommande, eftersom för städerna samtliga dödsorsaker kunna föras under beteckningen bevislig. Proportionen bevisliga dödsorsaker liar under årens lcpp ökats. För redogörelseperioden utgjorde inom landet i dess helhet andelen bevisliga dödsorsaker 87,6 % och för landsbygden särskilt 79,8 % mot resp. 81,9 och 73,4 % under närmast föregående årtionde. Hur proportionen mellan bevislig och sannolik dödsorsak utfaller för varje särskild dödsorsak, finnes närmare angivet i tab. 37. Vidare lämnas i de båda sista kolumnerna av tab. Å en procentuell fördelning mellan bevislig och sannolik dödsorsak på landsbygden för var och en av de huvudgrupper av dödsorsaker, som redovisas i tab Tab. Â visar, att för samtliga dödsorsaksgrupper bevislig dödsorsak

55 37 Tab. Å. Döda efter dödsorsak åren Deaths by cause of death har övervikt över sannolik; i fråga om ålderdomssjukdomar är denna övervikt dock mycket obetydlig. Dödligheten i olika sjukdomar. En retrospektiv jämförelse för de fyra årtionden, för vilka fullständig dödsorsaksstatistik finnes, lämnas för de olika huvudgrupperna av dödsorsaker i tab. Å. Denna tabell meddelar för varje årtionde uppgift om antalet dödsfall på 1 miljon av medelfolkmängden, varvid för det senaste årtiondet landsbygden och städerna särskiljas. Den högsta frekvenssiffran för perioden återfinnes för cirkulationsorganens sjukdomar, där antalet på 1 miljon av medelfolkmängden utgjorde Denna dödsorsak har undan för undan blivit allt vanligare, och under det senaste årtiondet svarade nämnda sjukdomar för nästan en tredjedel av samtliga dödsfall. På andra plats kom svulster med på 1 miljon personer och på tredje plats sinnessjukdomar samt nervsystemets och sinnesorganens sjukdomar med på 1 miljon personer; även dessa båda dödsorsaker visa oavbruten ökning. Däremot förete ålderdomssjukdomar och infektionssjukdomar, som kommo på fjärde resp. femte plats,

56 38 kraftig minskning. Landsbygdens tal äro för flera sjukdomsgrupper ganska mycket högre än städernas. Så är exempelvis fallet med sinnessjukdomar, andningsorganens sjukdomar, infektionssjukdomar och könsorganens sjukdomar. Ojämförligt störst är differensen för ålderdomssjukdomar, men här torde orsaken främst vara att söka i den tillförlitligare redovisningen i städerna. För flera andra sjukdomsgrupper äro emellertid städernas tal de högsta, exempelvis cirkulationsorganens sjukdomar, svulster samt sjukdomar hos nyfödda. Dödligheten i infektionssjukdomar tilldrager sig särskilt intresse på grund av sjukdomarnas karaktär. I tab. Ä har utskilts flertalet av de epidemiska sjukdomar, beträffande vilka jämförelse kan äga rum ända från årtiondet Minskningen i antalet uppgivna dödsfall i farsoter har varit mycket stark. Detta framgår av att antalet under årtiondet utgjorde och under blott 6 434, motsvarande resp. 300,20 och 9,62 årligen på av medelfolkmängden. Ett avbrott i serien bildar årtiondet , vilket sammanhänger med influensans starka härjningar under åren Med undantag av difteri och akut barnförlamning, som upptaga resp. 600 och dödsfall mot 349 och under åren , samt de numerärt obetydliga frossa och smittkoppor, som redovisa nästan oförändrat antal dödsfall, har nedgången under redogörelscperioden varit högst betydande. I de infektionssjukdomar, som icke redovisas i tab. X. har under de senaste två årtiondena antalet dödsfall på av medelfolkmängden utgjort följande: 1 De i tab. A upptagna farsoterna ej inräknade. Talen visa genomgående nedgång. I tablån ha infektionssjukdomarna indelats i tre grupper, nämligen tuberkulos, influensa och övriga infektionssjukdomar. Dödsfallen i influensa utgjorde endast 4,7 % av dödsfallen i infektionssjukdomar, vilket innebär en kraftig minskning sedan föregående årtionde, då detta tal var 8,8 %. Tuberkulosen däremot svarar för icke mindre än 71,7 % av dödsfallen i infektionssjukdomar, vilket innebär en ökning gentemot talet för åren (67,1 7c), beroende på att dödligheten i tuberkulos förhållandevis minskats något mindre än i samtliga infektionssjukdomar. Att likväl dödligheten i tuberkulos minskats synnerligen kraftigt, framgår av tab. Ö. Särskilt den senaste femårsperiodens nedgång har varit påfallande stark. Tidigare var tuberkulosdödlig-

57 39 Tab. Ä. Uppgivna dödsfall i farsoter åren Deaths (reported) from epidemic diseases 1 Tyfoidfeber, paralyfoidfeber, fläcktyfus samt t.o.m. 1900»hjärnfeber» och t.o.ra. 1910»tropiska sjukdomar» , , , , , , Ar Åren äro»inhemsk kolera» och»barnkolera» inräknade. Talen för åren äro approximativa. heten större i städerna än på landsbygden, men under senare år har knappast någon egentlig skillnad i detta avseende kunnat iakttagas. Vad som anförts om tuberkulosdödligheten gäller även för dödligheten i enbart lungsot. Sedan gammalt ha uppgifter erhållits om dödsfallen vid barnsbörd, varvid skillnad gjorts mellan dödsfall i barnsängsfeber och i övriga havandeskapsoch förlossningssjukdomar. Uppgifter om dessa dödsfall lämnas i tab. AA. Tabellen visar, att med vissa undantag antalet dödsfall i barnsbörd företer en fortlöpande nedgång, som varit särskilt kraftig under det senaste årtiondet.

58 40 Tab. Ö. Dödsfall i tuberkulos åren Deaths from tuberculosis Tab. AA. Dödsfall i barnsbörd åren Deaths in childbirth

59 41 Uppdelas dessa tal på de två femårsperioderna, visar det sig, att antalet dödsfall i barnsbörd under den senare av dessa perioder varit endast hälften så stort som under den förra perioden. Den fortgående minskningen av det absoluta antalet dödsfall i barnsbörd motsvaras dock icke av en lika fördelaktig serie, om dödsfallen beräknas på barnaföderskor, varom tab. AA ger besked. Visserligen var en avsevärd förbättring i detta avseende utmärkande för utvecklingen under en längre följd av år fram t. o. m. årtiondet , men den kunde sedan icke upprätthållas, utan de tre följande årtiondena företedde en stegring i dödsfallens relativa antal. Under det senaste årtiondet visade dock antalet dödsfall på barnaföderskor en synnerligen kraftig nedgång. Dödligheten i olika sjukdomar efter kön och ålder. Fördelning av de under årtiondet avlidna efter dödsorsak i kombination med kön och ålder lämnas i tab. 38. Vill man studera vilka sjukdomar, som i varje särskild levnadsålder äro mest riskfyllda, meddelas i tab. AB uppgifter härom. Denna tabell visar, hur dödsfall i varje ålder fördela sig på olika dödsorsaker. Man finner då att beträffande gossar i åldern 0 5 år bildningsfel och sjukdomar hos nyfödda intaga främsta rummet med 57 %, varefter följa andningsorganens sjukdomar med 16 % och andra infektionssjukdomar än tuberkulos med 8 %. Sistnämnda sjukdomsgrupp intager främsta platsen för gossar i de två följande femårsgrupperna. Tuberkulosen är den avgjort farligaste sjukdomen för män i åldrarna år. I åldrarna år äro cirkulationsorganens sjukdomar och svulsterna de mest framträdande dödsorsakerna. Slutligen iakttager man, att i åldern över 70 år cirkulationsorganens sjukdomar ingå med 39 %, ålderdomssjukdomar med 17 %, svulster med 13 % samt sinnessjukdomar o. d. likaledes med 13 %. Vad angår kvinnorna, ger tab. AB vid handen, att växlingarna med åldern i de särskilda dödsorsakernas procentuella andel äro ungefär desamma som för männen. Tuberkulosen, som för männen framträder som den farligaste sjukdomen i åldrarna år, dominerar emellertid för kvinnorna ej blott i dessa åldrar utan även i åldern år. I åldrarna år, där bland männen cirkulationsorganens sjukdomar intaga den första platsen och svulsterna den andra, är ordningsföljden bland kvinnorna den motsatta. Att tuberkulosen är den vanligaste dödsorsaken i ungdoms- och medelåldrarna, medan däremot i de äldre åldrarna andra sjukdomar äro vanligare som dödsorsak, betyder emellertid icke, att dödsfall i tuberkulos mindre ofta förekomma i de högre åldrarna. Detta framgår av tab. AC, som visar antalet dödsfall i tuberkulos för män och kvinnor i olika åldrar, beräknat på av medelfolkmängden. För såväl all tuberkulos som enbart lungsot förete talen i de yngre åldrarna (utom för barn under 5 år) en kraftig stegring med stigande ålder upp till åldersklassen år, varefter i de följande åldersklasserna en viss nedgång inträder. Från och med åldern år för män och år för kvinnor visa talen åter stegring. Särskilt för männen äro talen i de båda högsta åldersklasserna mycket höga och överträffa dem för samtliga andra åldersklasser, inräknat åldern år.

60 Tab. AB. Dödsfall i olika åldrar med relativ fördelning efter dödsorsak åren Heaths at different ages with relative distribution according to cause of death 42 1 Okänd» eller otillräckligt definierade dödsorsaker inräknade.

61 Tab. AC. Dödsfall i tuberkulos efter kön och ålder på ar medelfolkmängden åren Deaths from tuberculosis by sex and age per of mean population 43

62 44 Talet för den allra högsta åldersklassen är dock för männen något lägre än för den närmast föregående, år, medan för kvinnorna förhållandet är det motsatta. I tab. AC publiceras även uppgifter för vart och ett av åren För samtliga åldersklasser har nedgång skett, särskilt under årtiondets senare hälft. I de yngsta åldrarna är nedgången särskilt frapperande. Vid stigande ålder avtager förbättringen, men även i den högsta åldersklassen är den dock, särskilt för kvinnorna, betydande. Dessa ändrade dödlighetsförhållanden ha medfört, att den tidigare nämnda relativt höga tuberkulosdödligheten i åldern år numera nedgått. Om man studerar talen för år 1950, finner man, att dödligheten är lägst i åldern år och sedan i stort sett oavbrutet stiger med åldern. Tuberkulosdödligheten har med andra ord numera upphört att vara en speciell ungdomsföreteelse och alltmera övergått till att bli en dödsorsak, som mest förekommer i de högre åldrarna. För år 1945 kan i vissa åldrar, särskilt för kvinnor i åldern år, en tillfällig ökning av tuberkulosdödligheten iakttagas i tab. AC. Orsaken är huvudsakligen att, som tidigare berörts, nämnda år ett stort antal personer, som transporterades från koncentrationslägren i Tyskland, efter ankomsten till Sverige avledo, varvid dödsorsaken i många fall var tuberkulos. Såsom tidigare nämnts, uppvisar ingen annan av huvudgrupperna av sjukdomar så många dödsfall, som cirkulationsorganens sjukdomar, där antalet döda uppgår till icke mindre än 325 på av medelfolkmängden. Motsvarande tal för män och kvinnor i olika åldrar framgå av följande sammanställning: Talen visa en synnerligen stark stegring med stigande ålder. Detta gäller i särskilt hög grad åderförkalkning, men även om denna sjukdom icke skulle ha inräknats, hade talen dock visat en kraftig stegring med åldern. Den bland cirkulationsorganens sjukdomar, som näst efter åderförkalkningen är vanligast såsom dödsorsak, är utan jämförelse kronisk hjärtinflammation, och därefter följa i tur och ordning blodpropp, akut hjärtinflammation och hjärtsäcksinflammation. Var och en av dessa sjukdomar uppvisar i stort sett ökad dödlighet med stigande ålder. Näst efter cirkulationsorganens sjukdomar är svulster den huvudgrupp av sjukdomar, som svarar för de flesta dödsfallen, över 86 % av dödsfallen inom denna grupp ha förorsakats av kräfta, medan 3 % förorsakats av sarkom och återstoden av andra eller ej definierade svulster. Ingen sjukdom utom åderförkalkning vållar så många dödsfall som kräfta. Hur dödligheten i kräfta förhåller sig för män och kvinnor i olika åldrar, framgår av tab. AD, där det även skett en uppdelning på de olika organ, som sjukdomen varit lokaliserad till. Av tabellen framgår, att kräfta är något vanligare som dödsorsak för kvinnor än för män. För båda könen, dock mest

63 Tab. AD. Årliga antalet dödsfall i kräfta efter kön och ålder på av medelfolkmängden åren Annual number of deaths from cancer by sex and age per of mean population 45 för männen, ökas dödligheten i kräfta starkt med stigande ålder. I åldrarna under 60 är äro kvinnornas tal högre än männens, medan i högre åldrar förhållandet är det motsatta. Den kraftiga stegringen vid tilltagande ålder är för både män och kvinnor gemensam för alla typer av kräfta. Antalet dödsfall i havandeskaps- och förlossningssjukdomar ha i nedanstående tablå angivits på barnaföderskor i motsvarande ålder: Talen visa en mycket kraftig stegring med stigande ålder; dock synas kvinnor i åldern år vara utsatta för något större risker vid barnsbörd än den närmast följande åldersgruppen. Spädbarnsdödlighet i olika sjukdomar. En redovisning av dödligheten i de olika huvudgrupperna av sjukdomar för barn under ett år lämnas i tab. AE, i vilken tabell även de särskilda sjukdomar specificeras, som orsaka det största antalet dödsfall bland barn i denna ålder. I tabellen lämnas uppgift om antalet dödsfall i årligt medeltal på levande födda barn med särskiljande av dels gossar och flickor, dels i och utom äktenskap födda. Talen äro större för gossar än för flickor, och detta visar sig gälla icke blott för alla sjukdomar tillsammans utan även var och en av de huvudgrupper av sjuk-

64 46 Tab. AE. Dödsfall av olika orsaker bland barn under ett år på levande födda åren Deaths from various causes among infants under 1 year of age per live births domar, som i större utsträckning förorsaka dödsfall bland barn under ett år, samt dessutom även för varje särskild mera betydande sjukdom utom för kikhosta. Tabellen ger vidare vid handen, att de vanligaste dödsorsakerna bland spädbarnen förutom bildningsfel och andra medfödda sjukdomar äro akut lung- och luftrörsinflammation, akut tarminflainmation, hjärnböld och kikhosta. Den större dödligheten bland utomäktenskapliga barn visar sig i allmänhet även gälla inom de särskilda sjuk-

65 47 domarna, och i vissa fall är skillnaden mycket betydande. På varje tusental under årtiondet levande födda avledo sålunda i bildningsfel och medfödda sjukdomar årligen 17,67 bland de i äktenskap födda men 29,94 bland de utom äktenskap födda. Xnnu ogynnsammare för de sistnämnda framstår proportionen beträffande dödsfallen i syfilis. Dödligheten i olika sjukdomar efter årstid. Hur de skilda dödsorsakerna fördelade sig pä månader, framgår i absoluta tal av tab. 39. Den relativa fördelningen meddelas i tab. AF, av vilken synes att augusti och september månader icke endast hade den lägsta dödligheten över huvud taget utan även de lägsta talen för de flesta sjukdomar. Icke mindre än tretton av de sexton huvudgrupperna uppvisade sina minima i någon av dessa båda månader (i några av dessa fall voro dock talen desamma som för en eller flera andra månader). Däremot var det ej lika regelbundet, vilken månad som svarade för maximitalen. Januari månad, som hade det högsta dödstalet, uppvisade emellertid maximum för fler sjukdomar än någon annan månad. Den sjukdom, som uppvisade den ojämförligt största säsongvariationen, var influensan, i vilken sjukdom betydligt mer än halva antalet dödsfall inträffade i januari och februari. Våldsamma dödsorsaker utom självmord. I tab. 40 redovisas för vart och ett av åren antalet avlidna genom våldsamma dödsorsaker utom självmord. Hur antalet dylika dödsfall varierat under 1900-talets olika årtionden framgår av följande sammanställning: Med undantag av perioden har hela antalet personer, som ljutit en våldsam död, successivt ökats. Däremot uppvisar drunkning, som tidigare var den vanligaste av de våldsamma dödsorsakerna, minskning med undantag endast för det senaste årtiondet, då en mindre ökning inträtt, som dock helt beror på krigsförlisningarna, varom mer i det följande. Drunkning är emellertid numera icke den oftast förekommande av de våldsamma dödsorsakerna. Den vanligaste av dessa är krosskador och sårnader genom fall från höjd. Icke mindre än personer, varav kvinnor, avledo under årtiondet genom dylika skador. På andra plats följde drunkning med personer, av vilka endast 651 voro kvinnor. Motorfordonsolyckorna skördade offer, andra åkdonsolyckor 1 198, förbränning och skållning och järnvägsolyckor Motorfordonsolyckorna uppvisade en mindre minskning sedan närmast föregående årtionde. Denna sammanhänger med att under förra delen av 1940-talet, då motortrafiken på grund av Sveriges avspärrning var starkt minskad, antalet motorfordonsolyckor var ovanligt lågt

66 48 Tab. AF. Dödsfall av olika orsaker med relativ fördelning efter månader åren Deaths from various causes with relative distribution according to months 1 Månaderna ha reducerats till lika längd. Antalet dödsfall under hela året har satts lika med 1 200, varför en normal månad motsvarar talet 100.

67 49 eller mot åren , åren och åren Mer än 70 % av de på våldsamt sätt döda voro män, och även inom var och en av de särskilda dödsorsaksgrupperna voro i regel männen i stark majoritet. Förutom olyckshändelser räknas bland våldsamma dödsorsaker även mord och dråp. Sistnämnda tablå visar att både absolut och relativt räknat antalet mördade eller dräpta personer oavbrutet minskat från årtionde till årtionde. Det har redan nämnts, att antalet drunknade ökades genom krigsförlisningarna. Även på andra sätt steg på grund av kriget antalet av våldsamma dödsorsaker döda personer, såsom framgår av följande sammanställning, där för jämförelses skull även åren 1939 och 1940 medtagits: 1 Inräknat förlisningar genom minsprängningar. - 2 Inräknat olyckor vid svepning av land- och sjöminor. Förutom dessa dödsfall, som direkt sammanhängde med kriget, förekommo andra, som indirekt hade sammanhang därmed. Exempelvis kan nämnas, att 59 personer avledo genom automobilgaser under åren , då den s. k. gengasen på grund av Sveriges avspärrning måste ersätta bensinen som drivmedel. Av tab. AB framgår vilken betydande del av samtliga dödsfall som gruppen»våldsam död utom självmord» i vissa åldrar utgör. Särskilt höga tal uppvisa gossar i åldern 5 10 år (över 40 %), och även i åldrarna mellan 10 och 30 år äro talen för männen betydande (omkring 30 %), Hur de genom våldsamma dödsorsaker avlidna fördela sig efter ålder, framgår av tab. 38, där även en del av dessa orsaker specificeras. Motsvarande dödlighet på av medelfolkmängden framgår av tab. AG. Tabellen visar, att drunkning är särskilt vanlig för gossar i de båda lägsta åldersklasserna. Motorfordonsolyckor träffa framförallt gossar samt män över 60 år. I tab. AG upptagas utom olyckshändelser även mord och dråp (inräknat barnamord). Här äro talen särskilt höga för barn under 5 år, och ännu högre vore de, om enbart åldern 0 1 år skulle ha medtagits, nämligen 13,5 för gossar och 10,1 för flickor. Såsom framgår av tab. AE, äro talen icke mindre än omkring 50 gånger högre för barn utom äktenskap än för barn i äktenskap. Självmord. Antalet självmord under vart och ett av åren med fördelning dels efter sättet för självmordet, dels efter månad, redovisas i tab. 41. I tab. 42 ha självmördarna fördelats efter kön, ålder och civilstånd. Antalet självmord i förhållande till befolkningens storlek har starkt ökats under de senaste 100 åren, såsom framgår av följande sammanställning:

68 50 Tab. AG. Årliga antalet döda genom våldsamma dödsorsaker utom självmord efter kön och ålder på av medelfolkmängden åren number of violent deaths, excluding suicide, by sex and age per of mean pop Annual ulation Antalet självmord på invånare ökades oavbrutet fram till år 1910, varefter en viss stagnation inträdde. Det senaste årtiondet uppvisar någon nedgång. Kvinnornas andel av självmördarna minskades fram till år 1910 och har därefter ökats, särskilt under det senaste årtiondet. De utgöra numera nästan en fjärdedel av alla självmördare. Det ojämförligt vanligaste dödssättet vid självmord är hängning och strypning, vilket använts av 40 c ' c av självmördarna. Därefter följa i tur och ordning skjutning, gift (utom lysgas), dränkning och lysgas. I tab. 41 kan man följa antalet självmord månad för månad under hela tioårsperioden. Såsom synes har antalet självmord flertalet år varit högst i maj månad. Av tab. 42 framgår att hela antalet självmord under årtiondet var , d. v. s. nästan jämnt per år, och att obetydligt under hälften av dessa avsåg personer bosatta i städerna. Räk-

69 51 nat på personer var det årliga antalet självmördare på landsbygden 13,1 och i städerna 17,5. Självmordsfrekvensen i olika kön, åldrar och civilstånd framgår av följande sammanställning, där antalet självmord beräknats på personer: I de lägre åldrarna visar självmordsfrekvensen stegring vid stigande ålder. Ungefär i 50-årsåldern börja talen stagnera, och i högre åldrar är sambandet mellan ålder och självmordsfrekvens icke så utpräglat. Inom varje åldersklass för såväl män som kvinnor ha de gifta väsentligt lägre tal än de övriga civilstånden. De förut gifta uppvisa i åldrarna under 60 år den ojämförligt högsta självmordsfrekvensen, men i de högre åldrarna ha de förut gifta något lägre tal än de ogifta. Av tab. AB framgår, att av alla dödsfall bland män i åldern år icke mindre än 93,8 /oo berott på självmord. Även för män i åldrarna och år äro talen höga (70,2 resp. 72,5 /oo), medan för kvinnorna talen äro lägre. Det kan dock nämnas, att för kvinnor i alla åldersgrupper mellan 20 och 60 år självmord äro vanligare än dödsfall genom olyckshändelser, medan däremot för männen så icke är fallet i någon åldersgrupp, trots männens högre självmordsfrekvens. VII. Översikt. Uppgifter om den utrikes omflyttningen meddelas i tab , vilka samtliga innehålla uppgifter om såväl emigranter som immigranter. Uppgifter om emigrationen och immigrationen under de senaste 100 åren lämnas i tab. AH. Det bör särskilt understrykas att den utrikes omflyttning, som här redovisas, avser personer, som anmälts för kyrkobokföring såsom inflyttade från utlandet eller blivit avförda ur kyrkoböckerna på grund av förestående eller redan företagen avresa ur landet. Ut- och invandringssiffrorna för ett Ut- och invandring visst år ge således ingen upplysning om det antal personer, som under året faktiskt inkommit i riket eller utrest därifrån. Detta har bland annat medfört, att många immigranter blivit redovisade såsom invandrade ett eller flera år efter ankomsten till Sverige. I likhet med närmast föregående årtionde men i motsats mot alla tidigare årtionden uppvisar perioden invandringsöverskott. Detta uppgår till icke mindre än personer, vilket är betydligt mer än 3 gånger så mycket som under perioden , då överskottet utgjorde personer.

70 52 Tab. AH. Emigranter och immigranter åren Emigrants and immigrants 1 Antalet immigranter aren efter uppskattning.

71 53 Detta beror först och främst på att antalet immigranter ökats från till , vilket sistnämnda är det högsta antal, som någonsin noterats. Även antalet emigranter uppvisar en stor ökning, nämligen från till Utvandring. Av naturliga skäl var emigrationen under den tid, då andra världskriget pågick, obetydlig. Under åren utvandrade sammanlagt personer. Det högsta antalet, , uppnåddes år Under kriget och de närmaste åren därefter skedde större delen av utvandringen till europeiska länder, men under årtiondets tre sista år var utvandringen till utomeuropeiska länder relativt stor och översteg t. o. m. under åren 1948 och 1949 utvandringen till europeiska länder. Emigranterna ha till största delen bestått av utlänningar, och i stor utsträckning torde de som emigranter redovisade personerna även finnas inräknade bland immigranterna under årtiondet. Någon direkt redovisning härav föreligger icke, men för de två sista åren av årtiondet har en fördelning av emigranterna efter nationalitet utförts. Denna fördelning framgår av följande tablå: Endast en fjärdedel av emigranterna dessa år voro svenskar. Talrikast representerade äro de övriga nordiska staternas medborgare och esterna. Av tab. 46 framgår till vilka länder emigrationen skett. De nordiska länderna uppvisa särskilt höga tal. Utvandrarna till Danmark (14 975), Norge (11264) och Finland (4 528), vilka säkerligen huvudsakligen voro tidigare immigranter, utgjorde sammanlagt nästan exakt hälften av alla emigranter. Av övriga länder hade Förenta Staterna (12 793) och Canada (4 327) de högsta talen, närmast följda av Tyskland (1 957) samt Storbritannien och Irland (1786). Från vilka län utvandringen ägt rum framgår av tab. 44. Motsvarande relativa tal finnas i tab. AI, som även innehåller motsvarande uppgifter för de övriga årtiondena under 1900-talet. Stockholms stad och Stockholms län ha särskilt höga tal. Emigranternas fördelning efter kön, ålder och civilstånd i kombination finnes i tab. 45. Räknat på av medelfolkmängden blir antalet följande:

72 54 Tab. AI. Emigranter och immigranter, länsvis, åren Emigrants and immigrants, by county

73 55 Liksom tidigare har utvandringen varit störst i ungdomsåldrarna år. Av de särskilda civilstånden visa de förut gifta i lägre åldrar utpräglat höga tal. Detta förhållande liksom andra iakttagelser, som kunna göras vid ett studium av tablån, torde sammanhänga med att emigranterna huvudsakligen utgöras av förutvarande immigranter, varför köns-, ålders- och civilståndsfördelningen mer överensstämmer med immigranternas (se nästa avsnitt) än med hela befolkningens. Invandring. I tab. 43 samt tab. AH ha immigranterna fördelats efter invandringsår. Den största invandringen redovisas för vart och ett av åren Det bör dock i detta sammanhang erinras om att, såsom förut nämnts, här icke avses det faktiska inflyttningsåret utan det år, då immigranterna för första gången blevo kyrkobokförda i riket. Invandringen har till icke mindre än 95 7c skett från europeiska länder. De nordiska länderna visa, såsom framgår av tab. 46, även här särskilt höga tal. Mycket höga tal redovisa även Estland och Tyskland. Tab. 44 visar till vilka län invandringen skett, d. v. s. var immigranterna först blevo kyrkobokförda. Av tab. AI framgår, att i förhållande till medelfolkmängden Stockholms och Västmanlands län samt Stockholms stad uppvisade den största invandringen. Immigranternas fördelning efter kön, ålder och civilstånd framgår av tab. 45. Efterföljande sammanställning, där antalet immigranter angives på av medelfolkmängden, visar, att invandringen för såväl män som kvinnor varit särskilt stor i åldersgruppen år: Icke ens i åldern år har invandringen inneburit en nämnvärd ökning av invånarnas antal, vilket framgår av att i nämnda ålder männen genom immigrationen blott ökats med 0,55 % och kvinnorna med 0,74 %. Särskiljas de olika civilstånden, visa sig de förut gifta i yngre åldrar vara särskilt många bland immigranterna, och i synnerhet gäller detta kvinnorna. Även ogifta i åldern år och gifta under 20 år äro förhållandevis talrika. Beviljat svenskt medborgarskap. I samband med uppgifterna om immigrationen kan en redogörelse för beviljat svenskt medborgarskap genom naturalisation vara på sin plats. De uppgifter härom, som lämnats i de olika årgångarna av Befolkningsrörelsen, avsågo emellertid länge icke antalet personer, som erhållit svenskt medborgarskap, utan antalet bifallna ansökningar, av vilka många gällde hela familjer. Även om man av nämnda skäl icke exakt känner hur många personer, som blivit svenska medborgare, får man

74 56 Tab. AJ. Personer, som erhållit svenskt medborgarskap, efter förutvarande nationalitet åren Naturalized population by previous citizenship dock ett ungefärligt begrepp om den stora ökning detta antal företett genom ett studium av antalet beviljade ansökningar. Det uppgick under årtiondet G0 till endast 568, till 1 716, till och till Först fr. o. m. âr 1948 ha uppgifter om personernas antal publicerats i Befolkningsrörelsen, och för åren 1946 och 1947 ha dylika uppgifter senare införskaffats. Med ledning av relationen för åren mellan antalet nyblivna svenska medborgare och antalet beviljade ansökningar har dessutom antalet personer, som erhållit svenskt medborgarskap under åren , approximativt beräknats. I Uib. AJ lämnas uppgifter för olika år om personer, som blivit svenska medborgare, med fördelning efter vederbörandes förutvarande nationalitet. Av de länder, som specificeras i tabellen, hade under perioden Estland det högsta talet. Icke mindre än 70 fr av de under årtiondet naturaliserade esterna blevo svenska medborgare under något av de tre åren med maximum för år Orsaken härtill torde vara, att de s. k. estlandssvenskarna, vilka kunde erhålla svenskt medborgarskap efter relativt kort vistelse i Sverige, i stor utsträckning blevo svenska medborgare redan , medan övriga ester i regel icke kunde bli svenska medborgare förrän efter årtiondets slut. Även för Finland och Tyskland äro talen under årtiondet höga med maximum för år 1947 resp. 1948, medan talen för Norge och Danmark äro något lägre. Överföringar till och från boken över obefintliga. I anslutning till redogörelsen för emigrationen bör även något nämnas om överföringar till den s. k. boken över obefintliga. Till denna bok ha årligen överförts personer, vilkas vistelseort vid två (före år 1925 tre) på varandra följande mantalsskrivningar varit okänd, utan att de enligt gällande bestämmelser ha kunnat räknas som emigranter. Förutom de personer, som i verkligheten kunna förmodas ha varit emigranter, ingå bland de till boken över obefintliga överförda sådana, som

75 57 kvarstannat i landet utan att låta mantalsskriva sig. Å andra sidan ha årligen ett antal personer återförts från boken över obefintliga. Följande tablå visar antalet överföringar till och från boken över obefintliga under de senaste fyra årtiondena: Antalet från boken över obefintliga återförda personer var, såsom framgår av tablån, tidigare betydligt lägre än antalet till nämnda bok överförda. Så småningom skedde emellertid en förskjutning härvidlag. År 1931 var för första gången antalet från boken över obefintliga överförda större än antalet dit överförda, och detta förhållande kvarstod sedan (utom 1937) t. o. m. 1941, men därefter har (utom 1945) antalet till boken över obefintliga överförda varit högre än antalet därifrån återförda. Medan under årtiondet överskottet av från boken över obefintliga överförda årligen i medeltal uppgick till 775, utgjorde det under år 1941 icke mindre än Detta beror säkerligen på att de obefintliga sistnämnda år enligt då gällande bestämmelser måste ge sig till känna för kyrkobokföring, innan de tilldelades de s. k. personkort, som erfordrades för att få de då förekommande ransoneringskorten. Ar 1945 utfärdades nya personkort såsom ersättning för de förutvarande, vilket i tablån framträder i form av ett mindre avbrott i de för övrigt positiva tal, som känneteckna åren

76

77 Tab. 1. Folkmängd, folkökning och medelfolkmängd vart och ett av åren Population, increase of population and mean population for each year 1 1 På grund av olika framskrivningsmeloder överensstämma talen för vissa år icke med de tal, som publicerats i motsvarande årgångar av Befolkningsrörelsen och i Statistisk årsbok. 2 Beräknad från den 31 dec. året närmast före årets (periodens) början till den 31 dec. vid årets (periodens) slut enligt indelningen vid dessa tidpunkter.

78 2 Tab. 2. Medelfolkmängd efter kön, civilstånd och ålder i ett- och femårsklasser åren Mean population by sex, marital status and age in one- and five-year groups

79 TAB. 2 (forts.). MEDELFOLKMÄNGD EFTER KÖN, CIVILSTÅND OCH ÅLDER I ETT- OCH FEMÅRSKLASSER ÅREN

80 4 Tab. 3. Medelfolkmängd och folkmängdens förändringar vart och ett av åren Mean population and vital statistics for each year 1 På gnmd av olika framskrivningsmotoder överensstämmer icke medelfolkmängden förvissa armed den. som publicerats i motsvarande årgångar av Befolkningsrörelsen och i Statistisk årsbok. 2 Väsentligen inrikes omflyttning men därjämte b!, a. överföringar till och från boken över obefintliga. 3 Beräknad frän den."il dec. året närmast före årets (periodens) början till den 31 dec. vid årets (periodens) slut enligt indelningen vid dessa tidpunkter.

81 5 Tab. 4. Medelfolkmängd och folkökning, länsvis, åren Mean population and increase of population, by county 1 Beräknad från den 1 Jan till den 31 dec enligt indelningen \id dessa tidpunkter.

82 6 Tab. 5. Medelfolkmängd efter kön och ålder i femårsklasser, länsvis, åren 1941 Mean population by sex and age in five-year groups, by county

83 1950 7

84 8 Tab. 6. Medelfolkmängd och folkmängdens förändringar, länsvis, åren Mean population and vital statistics, by county 1 Väsentligen inrikes omflyttning men därjämte bl.a. överföringar till och frän boken över obelintliga. 2 Beräknad från den 31 dec till den 31 dee enligt indelningen vid dessa tidpunkter.

85 9 Tab. 7. Medelfolkmängd och folkmängdens förändringar i större och medelstora städer åren Mean population and vital statistics for large and medium sized towns Tabellen upptager de städer, som den 31 dec hade minst inv. Städernas ordning följer invånarantalet vid nämnda tidpunkt. För under åren tillkomna städer har hänsyn tagits även till förhållandena i motsvarande kommuner före stadsrättigheternas erhållande. 1 Väsentligen inrikes omflyttning men därjämte bl.a. överföringar till och från boken över obefintliga. 2 Beräknad från den 31 dec till den 31 dec enligt indelningen vid dessa tidpunkter.

86 10 TAB. 7 (forts.). MEDELFOLKMÄNGD OCH FOLKMÄNGDENS FÖRÄNDRINGAR I STÖRRE OCH MEDELSTORA STÄDER ÅREN

87 Tab. 8. Giftermål efter makarnas civilstånd och äktenskapets ordningsnummer vart och ett av åren Marriages by marital status of husband and wife and number of marriage, for each year 11 1 I några fall ha uppgifterna i Befolkningsrörelsen rörande äktenskapets ordningsnummer visat sig vara oriktiga, varför korrektion här skett.

88 12 Tab. 9. Giftermål efter makarnas civilstånd och äktenskapets ordningsnummer, Marriages by marital status of husband and wife and number of marriage, by county 1 I några fall ha uppgifterna i Befolkningsrörelsen rörande äktenskapets ordningsnummer visat

89 13 länsvis, åren sig vara oriktiga, varför korrektion här skett.

90 14 Tab. 10. Vigda kvinnor efter ålder i femårsklasser samt första gifte och omgifte, Women married by age in five-year groups, first marriage or re-marriage, by county

91 länsvis, åren

92 16 Tab. 11. Giftermål efter månad, länsvis, åren Marriages by month and by county

93 Tab. 12. Vigda män och kvinnor efter civilstånd och ålder i ettårsklasser åren Men and women married, by marital status and age in one-year groups 17

94 18 Tab. 13. Giftermål efter båda makarnas ålder i femårsklasser åren Marriages by age of both husband and wife in five-year groups

95 Tab. 14. Giftermål efter båda makarnas civilstånd och ålder i femårsklasser åren Marriages by marital status and age of both husband and wife in five-year groups 19

96 20 Tab. 15. Äktenskapsskillnader efter författningsruin vart och ett av åren Divorces by clause in relevant Statute for each year 1 \1v åberopade paragraferna avse följande anledningar till äktenskapsskillnad: S 3: hemskillnad jämte faktisk skilsmässa ett ar. S 4: faktisk skilsmässa sedan minst tre är på grund av söndring. S ">: ena maken har under två Ar egenvilligt undandragit sig sammanlevnaden. S ti: ena maken försvunnen sedan tre år (ovisst öm vid liv). S 7: tvegifte. S!s: äktenskapsbrott. S '.9: smittosam könssjukdom. S in: misshandel eller stämplande mot makes liv. S 11: straffdom. S 12: dryckenskap. S 13: sinnessjukdom.

97 Tab. 16. Äktenskapsskillnader efter författningsrum, länsvis, åren Divorces by clause in relevant Statute, by county 21 1 Angående de åberopade paragraferna, se not till tab. 15.

98 22 Tab. 17. Äktenskapsskillnader efter makarnas ålder i femårsklasser åren Divorces by age of husband and wife in five-year groups

99 Tab. 18. Äktenskapsskillnader efter åldersskillnaden mellan makarna samt efter äktenskapets varaktighet i ett- och femårsklasser åren Divorces by difference in age between husband and wife and duration of marriage in one- and five-year groups 23

100 24 Tab. 19. Barnaföderskor efter civilstånd och ålder i femårsklasser vart och ett av åren Maternities by marital status and age in five-year groups, for each year 1 På grund av alt fr. o. ni. år 1950 pastorsämbetenas anmälningar av födelser till statistiska centralbyrån ske successivt och icke som tidigare kvartalsvis, kan man förutsatta att en del år 1950 utom äktenskap födda barn, som i redovisningen förts på ogifta eller förut gifta mödrar, senare förklarats vara trolovningsbarn och således rätteligen borde ha förts på trolovadc mödrar. Av samma anledning kan man förutsätta att en del år 1950 av gifta och förut gifta mödrar födda barn, som sedermera förklarats sakna äktenskaplig börd. förts på i äktenskap födda i stället för rätteligen på utom äktenskap födda.

101 25 Tab. 20. Barnaföderskor efter ålder i ettårsklasser åren Maternities by age in one-year groups

102 26 Tab. 21. Barnaföderskor efter civilstånd och ålder i femårsklasser åren Maternities by marital status and age in five-year groups 1 Se not till tab. 19.

103 27

104 Tab. 22. Barnaföderskor med barn i äktenskap efter äktenskapets varaktighet, länsvis, åren Mothers bearing legitimate children by duration of marriage and by county 28

105 29

106 30 Tab. 23. Barnaföderskor med barn i äktenskap efter äktenskapets varaktighet och efter ålder Mothers bearing legitimate children by duration of marriage and by age in five-year groups

107 i femårsklasser åren

108 32 Tab. 24. Barnaföderskor efter en- och flerbörder samt barnens liv, kön och civilstånd åren Maternities by births, whether single or multiple, live or stillbirth, sex and legitimacy

109 Tab. 25. Föräldrar till i äktenskap födda barn efter ålder i femårsklasser åren Parents of legitimate children by age in five-year groups 33

110 34 Tab. 26. Fäder till i äktenskap födda barn efter ålder i femårsklasser, länsvis, åren Fathers of legitimate children by age in five-year groups, by county

111 Tab. 27. Födda barn efter liv, kön, civilstånd och börder vart och ett av åren Births, whether live or still, single or multiple, and by sex and legitimacy, for each year 35 1 Av skiil, som i not till tal).!9 meddelas, kan mun förutsätta att antalet är 19 ṛ >0 födda trolovningsbarn ar för lågt upptaget.

112 36 Tab. 28. Födda barn efter liv, kön och civilstånd, länsvis, åren Births, whether live or still, by sex and legitimacy, and by county 1 Sr nut till lab. Ti.

113 37

114 38 Tab. 29. Födda barn efter månad, liv, kön och civilstånd åren Births, by month, whether live or still, and by sex and legitimacy

115 Tab. 30. Födda barn efter börder, liv och kön, länsvis, åren Births, whether single or multiple, live or still, by sex and by county 39

116 40 Tab. 31. Döda efter kön, civilstånd och ålder i ett- och femårsklasser åren Deaths by sex, marital status and age in one- and five-year groups

117 41

118 42 TAB. 31 (forts.). DÖDA EFTER KÖN, CIVILSTÅND OCH ÅLDER I ETT- OCH FEMÅRSKLASSER

119 ÅREN

120 44 TAB. 31 (forts.). DÖDA EFTER KÖN, CIVILSTÅND OCH ÅLDER I ETT- OCH FEMÅRSKLASSER

121 ÅREN

122 46 Tab. 32. Döda efter kön och civilstånd, länsvis, åren Deaths by sex and marital status, by county

123 Tab. 33. Döda före två års ålder åren Deaths in the first two years of life 47

124 48 Tab. 34. Döda efter månad och kön vart och ett av åren Deaths by month and sex, for each year

125 49 Tab. 35. Döda efter månad, kön och ålder åren Deaths by month, sex and age

126 50 Tab. 36. Döda efter födelseår, dödsår, kön och civilstånd åren Deaths by year of birth, year of death, sex and marital status

127 51

128 52 TAB. 36 (forts.). DÖDA EFTER FÖDELSEÅR, DÖDSÅR, KÖN OCH CIVILSTÅND ÅREN 1941

129

130 54 Tab. 37. Döda efter dödsorsak (bevislig och sannolik) samt kön åren 1941 Deaths by cause of death (established and probable) and sex

131

132 56 TAB. 37 (forts.). DÖDA EFTER DÖDSORSAK (BEVISLIG OCH SANNOLIK) SAMT

133 KÖN ÅREN

134 58 TAB. 37 (forts.). DÖDA EFTER DÖDSORSAK (BEVISLIG OCH SANNOLIK) SAMT

135 KÖN ÅREN

136 60 Tab. 38. Döda efter dödsorsak, kön och ålder åren Deaths by cause of death, sex and age 1 tabellen ingä icke 144 män och 5 kvinnor med okänd dödsålder.

137 61

138 62 TAB. 38 (forts.). DÖDA EFTER DÖDSORSAK, KÖN OCH ÅLDER ÅREN

139 63

140 64 TAB. 38 (forts.). DÖDA EFTER DÖDSORSAK, KÖN OCH ÅLDER ÅREN

141 65

142 Tab. 39. Döda efter dödsorsak och månad åren Deaths by cause of death and month 66

143 67

144 TAB. 39 (forts.). DÖDA EFTER DÖDSORSAK OCH MÅNAD ÅREN

145 69

146 Tab. 40. Döda genom våldsamma dödsorsaker utom självmord vart och ett av åren Violent deaths, excluding suicide, for each year 70 1 Inräknat olyckor genom motorcykel samt kombinerade järnvägs- och automobil- eller motorcykelolyckor.

147 Tab. 41. Döda genom självmord efter sättet för självmordet och månad vart och ett av åren Suicides by manner of suicide, monthly figures, for each year 71

148 72 Tab. 42. Döda genom självmord efter kön, civilstånd och ålder i femårsklasser åren Suicides by sex, marital status and age in five-year groups

149 Tab. 43. Emigranter och immigranter efter kön och civilstånd vart och ett av åren Emigrants and immigrants by sex and marital status, for each year 73

150 74 Tab. 44. Emigranter och immigranter efter kön och civilstånd, länsvis, åren Emigrants and immigrants by sex and marital status, by county

151 75

152 76 Tab. 45. Emigranter och immigranter efter kön, civilstånd och ålder i ettårsklasser åren Emigrants and immigrants by sex, marital status and age in one-year groups

153 TAB. 45 (forts.). EMIGRANTER OCH IMMIGRANTER EFTER KÖN, CIVILSTÅND OCH ÅLDER I ETT ÅRSKLASSER ÅREN

154 Tab. 46. Emigranter till och immigranter från särskilda länder efter kön och civilstånd åren Emigrants to, and immigrants from, particular countries, by sex and marital status 78

155 1 I vissa fall förekomma avvikelser frän den i Befolkningsrörelsen meddelade fördelningen på länder, beroende på att speciiiceringen av lander icke varil fullt densamma i de olika årgångarna av nämnda publikation. a Inberäknat de asiatiska delarna. 3»Utan uppgift», sont tidigare förts till»inom Europa», föres fr. o. m. år 1947 till»utom Europa». 4 Inberäknat den europeiska delen. 79

156 80

157 81

158 82

159 83

160 84