Befolkningsstatistiken

Transkript

1

2 INLEDNING TILL Befolkningsstatistiken Folkmängden Äldre befolkningsstatistik utgavs för åren i Tabellkommissionens berättelser för varje femårsperiod och för åren i Bidrag till Sveriges officiella statistik, A, Befolkningsstatistik. Befolkningsstatistiken utgavs för åren i Befolkningsrörelsen, för åren i Folkmängdens förändringar, för åren i i Befolkningsförändringar 19xx del 3 och från och med året 1991 i Befolkningsstatistik del 4. Samtliga utgivna i serien Sveriges officiella statistik. Befolkningsförändringar De äldsta publicerade uppgifterna om födda och döda i kommuner och församlingar finns i serien Bidrag till Sveriges officiella statistik, A) Befolkningsstatistik, där uppgifter lämnas för femårsperioderna och samt därefter för tioårsperioder till och med För de därefter följande fem tioårsperioderna finns motsvarande uppgifter i Befolkningsrörelsen, översikt för åren 19xx-19yy. Den sista tioårsöversikten publiceras i Befolkningsförändringar För åren finns inga församlingsuppgifter och inga andra kommunuppgifter än för städerna. De publicerades i Befolkningsrörelsen och avsåg födda, döda och flyttningar. Från och med 1958 publiceras uppgifter för alla kommuner och även dessa uppgifter avser födda, döda och flyttningar och återfinns för åren i Folkmängden inom administrativa områden. För åren finns motsvarande uppgifter i serien Statistiska meddelanden (SM), nämligen i B 1963:6, B 1964:9, B 1965:5, och i Be 1967:7. För församlingar, kommunblock och A-regioner finns uppgifter endast för 1966 och dessa redovisas för församlingar i Be 1967:7 samt för kommunblock och A-regioner i Be 1967:12. Från och med 1967 till och med 1972 har uppgifterna sammanförts i Befolkningsförändringar del 1. Dessa uppgifter baseras på de summariska folkmängdsredogörelserna. Från och med 1973 grundas uppgifterna i Befolkningsförändringar del 1 på aviseringar till RTB. Mellan 1991 och 1996 publiceras uppgifterna i Befolkningsstatistik del 1 och från 1997 i Befolkningsstatistik del 1-2. Befolkningsrörelsen år 1954 = Vital Statistics Digitaliserad av Statistiska centralbyrån (SCB) urn:nbn:se:scb-befror-1954

3 SVERIGES OFFICIELLA STATISTIK FOLKMÄNGDEN OCH DESS FÖRÄNDRINGAR BEFOLKNINGSRÖRELSEN ÅR 1954 STATISTISKA CENTRALBYRÅN STOCKHOLM 1956

4 OFFICIAL STATISTICS OF SWEDEN POPULATION AND VITAL STATISTICS VITAL STATISTICS 1954 CENTRAL BUREAU OF STATISTICS STOCKHOLM 1957 KUNGL. BOKTRYCKERIET P. A. NORSTEDT & SÖNER

5 Till KONUNGEN. Statistiska centralbyrån får härmed överlämna sin berättelse angående befolkningsrörelsen år Stockholm den 22 november Underdånigst KARIN KOCK HENRIK GESCHWIND Folke Lublin

6

7 Innehållsförteckning Text Sid. Inledning 1 I. Folkmängd och folkökning 1 II. Folkmängdens fördelning efter kön, ålder och civilstånd m. m 1 III. Giftermål 5 IV. Barnaföderskor 9 V. Fäder till i äktenskap födda barn.. 13 VI. Födda barn 13 VII. Döda 16 VIII. Nativitetsöverskottet eller den naturliga folkökningen 23 IX. Omflyttning. Beviljat svenskt medborgarskap 24 Texttabeller Tab. A. Befolkningsrörelsen, länsvis 2 B. Befolkningsrörelsen i de större städerna 3 C. Folkmängdens fördelning efter ålder och kön, jämförd med tidigare år 4 D. Antalet i första giftet inträdda, jämfört med medelfolkmängden av ogifta... 6 E. Relativa fördelningen av barnaföderskor med barn i äktenskap, efter tiden mellan äktenskapets ingående och nedkomsten 11 F. Den äktenskapliga fruktsamheten efter äktenskapets varaktighet och hustruns ålder 12 G. Födelsetalet under olika månader H. Dödstalen efter kön, ålder och civilstånd 18 I. Dödstalet under olika månader J. Antalet inflyttade, riksområdesvis, fördelade efter flyttningstyp 27 K. Emigranter och immigranter 29 Tabeller Tab. 1. Folkmängden, länsvis, år Folkökningen och dess särskilda faktorer, länsvis, år Folkmängden och dess förändringar i var och en av rikets större städer, år Folkmängden och dess förändringar i var och en av rikets mindre städer, år Tab. Sid. 5. Beräknad folkmängd efter kön, civilstånd och ålder i ett- och femårsklasser, i hela riket, år Giftermål, fördelade efter kontrahenternas civilstånd och äktenskapets ordningsnummer, länsvis, (kvinnans kyrkoskrivningsort) år Vigda, fördelade efter kön, ålder i femårsklasser, första gifte och omgifte samt kyrkoskrivningsort (länsvis och i utlandet), år I äktenskap inträdda män och kvinnor, fördelade efter ålder i ettårsklasser, civilstånd och kyrkoskrivningsort (landsbygd, städer, utlandet), år Giftermål, fördelade efter båda makarnas ålder i femårsklasser, år Giftermål, fördelade efter båda makarnas ålder i femårsklasser och civilstånd, år Äktenskapsskillnader och hemskillnader, länsvis efter kvinnans kyrkoskrivningsort, år Antal ingångna äktenskap i varje månad, länsvis, år Barnaföderskor, fördelade efter civilstånd och ålder i femårsklasser, länsvis, år Barnaföderskor, fördelade efter ålder i ettårsklasser, år Barnaföderskor med barn i äktenskap, fördelade efter tiden mellan äktenskapets ingående och nedkomsten, länsvis, år Barnaföderskor med barn i äktenskap, fördelade efter tiden mellan äktenskapets ingående och nedkomsten samt ålder, år Fäder till i äktenskap födda barn, fördelade efter ålder i femårsklasser, länsvis, år Föräldrar till i äktenskap födda barn, fördelade efter ålder i femårsklasser, år Födda barn i varje månad, fördelade efter liv, kön och börd i eller utom äktenskap (civilstånd), år Födda barn, fördelade efter börder, liv, kön och civilstånd, länsvis, år

8 VI Tab. Sid. 21. Födda barn i varje månad, fördelade efter liv, länsvis, år Döda, fördelade efter kön och ålder i femårsklasser, länsvis, år Döda, fördelade efter kön, civilstånd och ålder i ett- och femårsklasser, år Döda i varje månad, fördelade efter kön, länsvis, år Döda i varje månad, fördelade efter kön och ålder, år Döda, fördelade efter kön och civilstånd, länsvis, år Döda i första och andra levnadsåren, fördelade efter kön, ålder och börd i eller utom äktenskap, år Döda, fördelade efter födelseår, kön och civilstånd, i hela riket, år Flyttningsrörelsen riksområdesvis, år Flyttande, fördelade efter kön, civilstånd, ålder och flyttningstyp, år Emigranter, fördelade efter kön, civilstånd samt länder (inom och utom Europa), vartill utflyttningen uppgivits skola ske, länsvis, år Immigranter, fördelade efter kön, civilstånd samt länder (inom och utom Europa), varifrån inflyttningen skett, länsvis, år Emigranter, fördelade efter kön, civilstånd och ålder i ettårsklasser, år Immigranter, fördelade efter kön, civilstånd och ålder i ettårsklasser, år Emigranter och immigranter, fördelade efter kön, civilstånd och länder, år Emigranter och immigranter, fördelade efter nationalitet och länder, år Table of contents Text Page. Introduction 1 I. Growth of population 1 II. Population, by sex, age and marital status etc 1 III. Marriages 5 IV. Confinements 9 V. Fathers of legitimate children VI. Births 13 VII. Deaths 16 Table Page. VIII. Excess of births, or the natural increase in population 23 IX. Migration. Naturalisation 24 Tables in Text A. Vital statistics by county 2 B. Vital statistics for the larger towns.. 3 C. Distribution of population by age and sex 4 D. Number of first marriages in relation to the unmarried population 6 E. Relative distribution of legitimate confinements by duration of marriage F. Legitimate confinements by duration of marriage and by age of mother G. Birth rate by month 15 H. Death rate by sex, age and marital status 18 I. Death rate by month 23 J. Migrants within the commune and inmigrants from adjacent and other communities 27 K. Emigrants and immigrants 29 Tables 1 Table 1. Population by county, Col. 1: County. Col. 2 4: Population on Jan. 1st. Col. 5 7: Mean population. Col. 8 10: Population on Dec. 31st. 2. Growth of population and relevant factors, by county, Translation of Swedish words in the tables Län Landsbygd Städer Hela riket (Riket).... Män (M.) Kvinnor (K., Kv.).... Gossar (G.) Flickor (Fl.) Båda könen Summa (S:a) Hela antalet Åldersår (Ålder) Levande födda Dödfödda Avlidna År (året) Månad (mån.) Dag County Rural districts Towns The whole country Male Female Male (Boys) Female (Girls) Both sexes Total Total number Age Live births Stillbirths Deaths Year Month Day

9 VII Table Page. Col. 1: County. Col. 2 4: Increase ( + ) or decrease ( ) of population. Col. 5 7: Excess of births. Col. 8: Gain ( + ) or loss ( ) by territorial adjustments at the beginning of the year. Col. 9 11: Estimated gain ( + ) or loss ( ) by migration. Col : Migration according to the parish register. Col. 12: from towns within the country; Col. 13: from rural districts within the country; Col. 14: from abroad; Col. 15: from the»residence unknown» register. 1 Col : Migration to =. 3. Population and vital statistics for each of Sweden's larger towns, Col. 1: Towns. Col. 2 4: Population on Dec. 31st. Col. 5 7: Mean population (estimated population at the middle of the year). Col. 8 24: Increase of population and relevant factors (see table 2). Col : Marriages (see table 6). Col : Married men by age (see table 7). Col : Married women by age (see table 7). Col : Marriages by month. Col. 90: Separations. Col. 91: Divorces. Col : Confinements (see tables 13 and 15). Col : Fathers of legitimate children by age (see table 17). Col : Births (see tables 20 and 21). Col : Deaths (see tables 22, 24 and 26). 4. Population and vital statistics for each of Sweden's smaller towns, Col. 1: Towns. Col. 2 4: Population on Dec. 31st. Col. 5: Increase ( + )or decrease ( ) of population. Col. 6: Mean population. Col. 7: Marriages. Col. 8: Live Types of parishes: A Parishes with less than 10 % of inhabitants living in built-up areas. B»» % of inhabitants living in built-up areas. C»» % of inhabitants living in built-up areas. D»» % of inhabitants living in built-up areas. E»» % of inhabitants living in built-up areas. F»» at least 90 % of inhabitants living in built-up areas. 1 Persons leaving their parish without notification are erased from the records after a certain period; these persons are then registered as»obefintliga» (residence unknown). Page. Col. 9: Deaths. Col. 10: Immi Col. 11: Emigrants. Table births. grants. 5. Estimated population by sex, marital status and age in one- and five-year groups, a) One-year groups on Dec. 31st. b) Five-year groups on Dec. 31st. c) Fiveyear groups, mean population for the year. Col. 1: Age. Col. 2 3: Single. Col. 4 5: Married. Col. 6 7: Widowed and divorced persons. Col. 8 10: Total numbers. Col : Live births. Col. 11: Year of birth. Col. 12: Number. 6. Marriages by county and the bride's place of registration, Col. 1: County. Col. 2: Total. Col. 3: Civil marriages. Col : Civil status of the parties. Col. 4 6: Single man and single woman (4), widow (5), divorced woman (6). Col. 7 9: Widower and single woman (7), widow (8), divorced woman (9). Col : Divorced man and single woman (10), widow (11), divorced woman (12). Col : Groom's first (13), second (14), or third (15) marriage. Col : Bride's first (16), second (17) or third (18) marriage. 7. Married persons by sex, age in five-year groups, first marriage or re-marriage, by place of registration (by county and a- broad), Col. 1: County. Col. 2 13: First marriages of men at the ages indicated. Col : Re-marriages of men. Col : First marriages of women at the ages indicated. Col : Re-marriages of women. 8. Married persons by age in one-year groups, marital status and place of registration (rural districts, towns and a- broad), Col. 1: Age. Col. 2 14: Married men. Col. 2 5: Rural districts; single (2), widowers (3), divorced (4). Col. 6 9: Towns. Col : The whole country. Col. 14: Abroad. Col : Married women. 9. Marriages by combined ages of partners in five-year groups, a) Rural districts. b) Towns. c) The whole country. Col. 1: Age of groom.

10 VIII Table Page Col. 2 17: Age of bride. Col. 18: Total number of men. Col. 19: Single men. Col. 20: Widowed and divorced men. 10. Marriages by marital status and combined ages of partners in five-year groups, a) Between single man and single woman. b) Between single man and widowed or divorced woman. c) Between widowed or divorced man and single woman. d) Between widowed or divorced man and widowed or divorced woman. Col. 1: Groom's age. Col. 2 17: Bride's age. Col. 18: Total number of men. Col. 19: In rural districts. Col. 20: In towns. 11. Divorces and separations, Col. 1: County. Col. 2: Separations. Col. 3 15: Divorces; after one year's separation (3); after 3 years' separation due to discord (4); one of the parties having refused to live with the other for 2 years (5); one of the parties having been missing for 3 years (6); bigamy (7); adultery (8); contagious venereal disease (9); physical violence or threats (10); criminal conviction (11); inebriety (12); mental disorders (13). Col. 14: Marriages annulled. Col. 15: Total. Col : Previous divorces. Col. 16: Women, number of divorces. Col : Men, number of divorces. Col : Divorces by year of marriage. Col : Difference in ages. Col. 27: Husband older than wife. Col. 28: Wife older than husband. Col. 29: Age of man at time of divorce. Col : Age of woman at time of divorce. Col. 43: Total number of men. Col. 44: In rural districts. Col. 45: In towns. 12. Marriages in each month, by county, Confinements by marital status and age of mother in five-year groups and by county, Col. 1: County. Col. 2 4: Number of confinements; legitimate (2), illegitimate (3). Col. 5 9: Marital status. Col. 5 6: Married (Ä = legitimate, Uä = illegitimate). Col. 7 8: Widows and divorced women. Col. 9: Single. Col : Age of mother. Col, 26 27: Age unknown. Table Page 14. Confinements by age of mother in oneyear groups, Col. 1: Age. Col. 2 3: Rural districts (A = legitimate, Uä = illegitimate). Col. 4 5: Towns. Col. 6 8: The whole country. 15. Legitimate confinements by duration of marriage and by county, Col. 1: County. Col. 2 15: Duration of marriage up to confinement. 16 Legitimate confinements, by duration of marriage and by age of mother, Col. 1 : Duration of marriage up to confinement. Col. 2 34: Age at date of confinement. Col. 2 12: Rural districts. Col : Towns. Col : The whole country. Col. 11, 22 and 33: Age unknown. 17. Fathers of legitimate children by age in five-year groups and by county, Col. 1: County. Col. 2: Total. Col. 3 16: Age. Col. 16: Age unknown. 18. Parents of legitimate children by age in five-year groups, a) Rural districts, b) Towns, c) The whole country. Col. 1: Father's age. Col. 2 11: Mother's age. Col. 10: Unknown. 19. Births, whether live or still by month, sex and legitimacy, a) Rural districts, b) Towns, c) The whole country. Col. 1: Month. Col. 2 5: Live births. Col. 2 3: Legitimate. Col. 4 5: Illegitimate. Col. 6 9: Stillbirths. Col : Total number of births. 20. Births, whether single or multiple, live or still, by sex and legitimacy, Col. 1: County. Col. 2 4: Total number of births. Col. 5 9: Single births. Col. 5 6: Live births. Col. 7 8: Stillbirths. Col : Twinbirths. Col : Triplets (and quadruplets). Col : Live births. Col.20 22: Legitimate. Col : Illegitimate. Col : Stillbirths. Col. 38: Details of col. 5 19; A. Single births (col. 5 9). B. Twinbirths (10 14). C. Triplets (15 19). 21. Births, whether live or still, by month and county,

11 IX Table Page 22. Deaths by sex and age in five-year groups and by county, Col. 1: County. Col. 2 39: Age. 23. Deaths, by sex, marital status and age in one- and five-year groups, Col. 1: Age. a) One-year groups. b) Fiveyear groups. Col. 2 9: Rural districts. Col. 2: Single men. Col. 3: Married men. Col. 4: Widowed or divorced men. Col. 5: Single women. Col. 6: Married women. Col. 7: Widowed or divorced women. Col : Towns. Col : The whole country. 24. Deaths, by month, sex and county, Deaths, by month, sex and age, Col. 1: Age. a) In rural districts. b) In towns. c) In the whole country. Col. 27: of which aliens. 26. Deaths, by sex, marital status and county, Col. 1: County. Col. 2 6: Children under 1 year of age. Col. 2 3: Legitimate. Col. 4 5: Illegitimate. Col. 7 8: Other single persons. Col. 9 10: Married persons. Col : Widowed and divorced persons. Col : Total numbers. Col : of which aliens. 27. Infant deaths in the first two years of life, by sex, age and legitimacy, Col. 1: Time between days of birth and death. Col. 2 5: Rural districts. Col. 2 3: Legitimate. Col. 4 5: Illegitimate. Col. 6 9: The city of Stockholm. Col : Other towns. Col : The whole country. Col : Total. 28. Deaths, by year of birth, sex and marital status, Col. 1: Year of birth. Col. 2-4, 8: Male; single (2), married (3), widowed and divorced men (4). Col. 5 7, 9: Female. Col. 10: Both sexes. U = Those who died before reaching the age indicated by subtracting year of birth from year of death. Ö = Those who reached this age. Table Page 29. Internal migration, by regions, Internal migration by sex, marital status and age ef migrants and by type of migration, Emigrants, by sex, marital status, country of intended residence and by county, Col. 1: County. Col. 2 3: Children under 15. Col. 4 5: Single persons over 15. Col. 6 7: Married persons. Col. 8 9: Widowed and divorced persons. Col : Total number of emigrants. Col : To countries in Europe. Col : To countries outside Europe. 32. Immigrants, by sex, marital status, country of last residence and by county, See table 31, above. 33. Emigrants, by sex, age and marital status in one-year groups, Col. 1: Age. Col. 2 3: Single persons. Col. 4 5: Married. Col. 6 7: Widowed and divorced persons. Col. 8 9: Total numbers. 34. Immigrants, by sex, age and marital status in one-year groups, See table 33, above. 35. Emigrants and immigrants by country of intended or last residence, by sex and marital status, Col. 1 : Country of intended residence or of last residence. Col. 2 10: Emigrants. Col. 2 3: Children under 15. Col. 4-5: Single persons over 15. Col. 6 7: Married persons. Col. 8 9: Widowed and divorced persons. Col. 10: Total numbers. Col : Immigrants. 1 ) including parts in Asia. 2 ) including parts in Europe. 36. Emigrants and immigrants by country of intended or last residence and by nationality, Col. 1: Country. Col. 2 13: Nationality. Col. 14: Total numbers. Summary in English x

12 X Symboler använda i tabellerna Explanation Repetition Intet finnes att redovisa Mindre än 0,5 av enheten 0,05 Uppgift ej tillgänglig eller alltför osäker för att angivas Logiskt omöjlig uppgift Preliminär uppgift» - 0 0,0... * of symbols Repetition Magnitude nil Magnitude less than half of unit employed Data not available or too uncertain to be stated Category not applicable Provisional or estimated figure Summary This report deals with the vital statistics for the year On the whole, its form and contents are the same as in recent years. Sweden's population statistics are based on the parish registers compiled in every parish in the country. The data published in this report on marriages, births, deaths, etc., concern the population thus registered. From the beginning of 1950 the statistics on births, marriages and deaths are based on the notices sent in by the clergy to the province registration offices and then forwarded currently to the Central Bureau of Statistics. Also the migration statistics are based on notices used in the civil registration. The distribution by county, rural districts or towns refers to the parish of residence, with the exception of Tables 6, 9, 10 and 12 in which married men are classed according to the wife's place of residence. Sweden's total population at the end of 1954 was ; this shows an increase of 5,89 per mille on the of the preceding year. During a consider, able number of years in the twenties and thirties the increase in population was comparatively small, varying from 2 to 5 per mille. After 1941 the population figures showed a rapid rise and during the rate of growth exceeded 10 per mille every year. The proportion of females to males has, in the main, been levelled during recent years; in 1954 the figures were females to males. The number of marriages during 1954 was , equivalent to a marriage rate of 7,35 per thousand of the mean population. Both the absolute and relative marriage rates have shown a continuous rise from the twenties up to 1944, particularly marked in the towns. Since then there has been a slight decrease. The number of divorces has also shown a marked, continuous rise since the twenties. In 1954 the figure was equivalent to 1,19 per thousand population. The total number of births during 1954 was , of which were live births and stillbirths. It should be noted that, according to present regulations in Sweden, any child that breathes after birth is included in the live births. A stillborn child must measure at least 35 cm, if it to be registered statistically. The birth rate rose from only 13,68 per mille in 1934 to 20,58 per mille in 1944; since 1944 it has shown a tendency to decrease. In 1954 it was 14,57 per mille, lower in rural districts than in towns. The so-called net reproduction

13 XI rate for 1954 has been estimated on the basis of mortality during as 1,006. The number of deaths in 1954 was , or 9,57 per thousand of the mean population. As has been usual in recent years, mortality was lower in towns than in rural districts, a fact which is largely due to the more favourable age distribution in the towns. Infant mortality, or deaths occuring within the first year or life, reached its lowest figure in 1954, 18,71 per thousand live births during the year. Emigrants during 1954 numbered and immigrants It should be noted that, in Sweden, persons who report to their registrar for registration as immigrants or intended emigrants are recorded as such. Therefore the figures can give no accurate estimate of the total number of persons who in fact entered or left the country during the year. In 1954, aliens were granted Swedish citizenship by naturalisation. After a certain interval persons leaving their parish without reporting their departure are erased from the register; these persons are then registered as»obefintliga» (residence unknown). The total number of persons, who for different reasons were transferred to this register in 1954, was Re-registrations of persons previously erased from the register numbered

14

15 1 Denna berättelse är i allt väsentligt av samma omfattning som motsvarande berättelse för år Utöver i berättelsen publicerade tabeller har vid bearbetningen framställts ett antal manuskripttabeller, som omnämns i det följande under resp. kapitalrubriker. Dessa manuskripttabeller finnes tillgängliga i statistiska centralbyrån. I. Folkmängd och folkökning Rikets folkmängd uppgick vid 1954 års slut till personer mot vid 1953 års slut. Befolkningstillväxten utgjorde sålunda eller 5,89 /oo av folkmängden vid årets början. Folkmängden, länsvis, vid redogörelseårets början och slut framlägges i tab. 1, medan den under året uppkomna folkökningen (31/ / ) och dess uppdelning i olika faktorer d. v. s. förändringar i befolkningstalet som uppkommit genom födelser, dödsfall och olika slag av flyttningsrörelser redovisas i tab. 2. De i tab. 1 meddelade folkmängdssiffrorna avser den i riket kyrkobokförda befolkningen. 1 Dessa siffror har redan tidigare publicerats i berättelsen Folkmängden inom administrativa områden den 31 december 1953 resp (tab. 2). Likaledes har de i tab. 2 anförda siffrorna för emigranter och immigranter samt för överförda till och från boken över obefintliga tidigare meddelats i folkmängdsberättelsen för år 1954 (tab. 3). 1 För Stockholms stad redovisas som folkmängdsaiflra den mantalsskrivna folkmängden den 1 november, vederbörligen framskriven till årets siat. II. Folkmängdens fördelning efter kön, ålder och civilstånd m. m. Proportionen mellan könen inom rikets befolkning har under senare tider i det hela utjämnats, såsom framgår av följande uppgifter om antalet män och kvinnor vid slutet av vissa år: Landsbygden uppvisar ett allt mer framträdande underskott av män, medan städerna sedan gammalt har ett kvinnoöverskott, som dock kraftigt minskats. Detta framgår av följande uppgifter om antalet kvinnor mot män vid slutet av olika år: 1 Kyrkoskriveu folkmängd; avviker från 1950 ärs folkräknings siffror. ( m., kv.).

16 2 Tab. A. Befolkningsrörelsen, i, länsvis år 1954 samt under femårsperioden Vital statistics by county Även det relativt stora överskottet av kvinnor i de större städerna har under senare år visat sjunkande tendens. Vid 1954 års slut förelåg övertalighet av män i 20 städer. I följande tablå har gjorts en beräkning om medelfolkmängden och könsproportionen inom huvudgrupper av landsförsamlingar efter tätortsbefolkningens relativa storlek. Därvid har följts den indelningsgrund, som utarbetats vid 1950 års folkräkning (del. III, sid. 2 ). Församlingarna har fördelats på sex grupper, betecknade A F. Grupp A omfattar församlingar med mindre än 10 % av befolkningen bosatt i tätorter. I de övriga grupperna utgör tätortsbefoflkningens andel följande: grupp B fe, grupp C fe, grupp D fe, grupp E % och grupp F minst 90 %. I samband härmed må omnämnas, att den i tidigare berättelser använda kommunredovisningen efter yrkeskaraktär, som för första gången infördes i samband med 1930 års folkräkning, upphörde vid årsskiftet 1951/52, då den nya kommunindelningen trädde i kraft.

17 3 Tab. B. Befolkningsrörelsen, i, i de större städerna år 1954 samt under femårsperioden Vital statistics for the larger towns 1 Häri ingår även tillväxt genom inkorporering.

18 4 Tab. C. Folkmängdens fördelning efter ålder och kön den 31 dec. år 1954, jämförd med tidigare år Distribution of population by age and sex Av tablån framgår bland annat att kvinnornas undertalighet är störst i de landsförsamlingar, där tätortsbefolkningen är förhållandevis minst. Kvinnoöverskott uppvisade endast den grupp, där tätortsbefolkningen utgjorde minst 90 %. Gruppernas procentuella andelar av landsbygdens medelfolkmängd framgår av följande tal: Ålders- och civilståndsfördelningen av rikets folkmängd vid redogörelseårets slut, som redovisas i tab. 5, är grundad på framskrivning enligt sedvanlig metod med utgångspunkt från den av 1945 års folkräkning meddelade fördelningen av rikets totala befolkning efter kön, ålder och civilstånd den 31 december I detta sammanhang kan nämnas att på grundval av dödlighets- och livslängdstabellerna för perioden har (med beaktande av den för immigrationsöverskottet kända fördel-

19 5 ningen efter kön och födelseår) rikets folkmängd provisoriskt framskrivits på ettårsklasser ytterligare ett kalenderår från den 31/ till den 31/ Vid denna framskrivning har utnyttjats den möjlighet till korrektion av resultaten, som ligger däri, att hela antalet män och kvinnor vid slutet av år 1955 är känt genom prästerskapets årliga summariska redogörelser för folkmängden. Dessa framskrivningar meddelas i Statistisk årsbok 1956, tab. 14. I övrigt må här nämnas, att vissa beräkningar av befolkningens framtida åldersfördelning efter 5-årsintervall framlagts av 1950 års folkräkning i Statistisk tidskrift (årg. 1955:1). Folkmängdens absoluta och relativa fördelning vid slutet av år 1954 på större åldersgrupper i jämförelse med närmast föregående år samt år 1950 framgår av följande tablå: Beträffande könsproportionens variation inom olika åldersgrupper hänvisas till tab. C. III. Giftermål Antalet giftermål m. m. Hela antalet giftermål år 1954 utgjorde ( år 1953), motsvarande en relativ frekvens av 7,35 giftermål på varje tusental av medelfolkmängden. Av samtliga giftermål hade 3 620, eller 6,83 %, ingåtts inför borgerlig myndighet mot (7,19 %) år I tab. D redovisas de speciella giftermålstal för vartdera könet som erhålles, om årliga antalet i första giftet inträdda män respektive kvinnor angives i relation till motsvarande medelfolkmängd i olika åldrar. Den under senare år för svenska förhållanden jämförelsevis höga giftermålsfrekvensen har lett till att de gifta personernas andel av befolkningen avsevärt ökats. Det procentuella antalet gifta kvinnor i förhållande till hela beståndet av kvin- nor i de yngre giftermålsåldrarna utgjorde vid slutet av år 1954 och några av de föregående åren: Av tablån framgår, att antalet gifta kvinnor relativt taget ökats betydligt sedan år 1930, särskilt inom de yngsta åldersgrupperna. Sålunda har t. ex. de gifta kvinnornas andel av åldersgruppen år mer än fördubblats inom tidsperioden i fråga. Hur antalet giftermål fördelar sig på 2 5IS1915 Befolkningsrörehen 1954.

20 6 Tab. D. Antalet i första giftet inträdda, jämfört med medelfolkmängden av ogifta, åren Number of first marriages in relation to the unmarried population 1 Hela antalet vigda män i första giftet på antalet vigda kvinnor i första giftet på tusen tnsen ogifta män i åldern år resp. hela ogifta kvinnor i åldern år. de olika länen, ävensom på landsbygd och städer, framgår av tab. 6. Motsvarande relativtal återfinnes i tab. A (sid. 2 ) och för var och en av de större städerna i tab. B (sid. 3 ). Giftermålen har i tab. 6 fördelats efter kvinnans kyrkobokföringsort vid vigseln. En motsvarande tabell, utvisande vigslarnas fördelning efter mannens kyrkobokföringsort, har även framställts och finnes i manskript tillgänglig hos statistiska centralbyrån. Giftermålens fördelning (efter kvinnans hemvist) på olika tätortsgrupper av landsförsamlingar (jfr närmare härom sid. 2 ) framgår av följande sammanställning av antalet giftermål såväl i absoluta tal som i relation till medelfolkmängden 1954 i resp. församlingsgrupper. Inom varje församlingsgrupp har vigslarna fördelats efter mannens hemvist på landsbygd, i stad eller i utlandet. Av tablån framgår bl. a., att antalet giftermål på av medelfolkmängden stiger med ökande tätortsbefolkning och når sin högsta siffra, nära 9 /oo, i städerna. Vidare må omnämnas, att antalet på

21 landsbygden bosatta kvinnor, som ingår äktenskap med män boende i städerna (3 225), är lägre än antalet män på landsbygden, som gifter sig med kvinnor hemmahörande i städerna (3 879). Giftermålens fördelning per 100 äktenskap efter kontrahenternas förutvarande civilstånd framgår av nedanstående tablå, där även taî för år 1953 angives: 7 Såsom framgår av tab. 7 och 8, hade sammanlagt 454 i utlandet bosatta män ingått äktenskap med i Sverige kyrkobokförda kvinnor. Är 1953 var siffran 495 och 417 år Hemmahörande i Norge var 84, i Danmark 83, i Finland 79, i Tyskland 33 samt i Europa i övrigt 117 män, medan i 58 fall mannen hade hemvist utom Europa. Utlänningarnas andel av redogörelseårets giftermälsfrekvens framgår av följande sammanställning under jämförelse med åren 1950 och 1953: För en karakteristik av de vigdas åldersfördelning under några senare år lämnas i följande tablå uppgifter om dels aritmetiska mediet, dels kvartiloch mediantalen: Yrkesfördelningen bland de vigda. Av följande tablå framgår hur många av de under åren 1953 och 1954 vigda männen och kvinnorna, som tillhörde jordbruksbefolkningen, varmed avses befolkning inom huvudgruppen jordbruk med binäringar, d. v. s. jordbruk, boskapsskötsel, skogsbruk och fiske, inklusive f. d. yrkesutövare inom dessa näringsgrenar. De i vigselavierna (avtryckskorten) meddelade yrkesuppgifterna är emellertid behäftade med vissa brister, vilket bland annat har till följd, att särskilt grupperingen av de kvinnliga kontrahenterna måste anses som endast ungefärlig. I utlandet bosatta män ingår icke i tablån.

22 8 Av på landsbygden hemmahörande män, som under år 1954 ingick äktenskap, tillhörde 26,1 % jordbruksbefolkningen. För kvinnliga kontrahenter var motsvarande relation endast 12,8 %. Årstiden vid äktenskaps ingående. Om antalet inom varje månad ingångna äktenskap per år och inv. beräknas, varvid månaderna reducerats till lika längd, får man de resultat, som framgår av följande tablå: domstolarna har att avgiva till äktenskapsregistret. Antalet skilsmässor (äktenskapsskillnader) under år 1954 upgick till (8 393 år 1953), motsvarande 1,19 på varje tusental av medelfolkmängden (1,17 år 1953). I tab. 11 redovisas skilsmässorna efter olika fördelningsgrunder, varjämte vissa uppgifter lämnas om hemskillnader. Ytterligare uppgifter om skilsmässor kan hämtas ur i centralbyrån förvarade manuskripttabeller, vari skilsmässorna bland annat fördelas efter hustruns ålder (5-årsklasser) i kombination med äktenskapets varaktighet (l-årsklasser). Vidare har i manuskripttabeller fördelning skett efter antalet vid skilsmässan levande barn under 21 år, dels länsvis, dels i kombination med äktenskapets varaktighet (l-årsklasser). En sammanfattning av dessa uppgifter om barnantal lämnas i följande tablå: Dylika jämförelser försvåras vissa år av att påsken kan infalla antingen under mars eller också under april månad. Av de i tablån redovisade åren var det emellertid endast år 1948, som kännetecknades av att påsken inföll i mars. Vidare kan pingsten infalla antingen i maj eller juni; det sistnämnda var förhållandet år 1954 samt åren 1946 och Skilsmässor. Skilsmässostatistikens material utgöres av de anmälningar, som I nästan en tredjedel av hela antalet fall saknades således omyndiga barn. I vilken utsträckning ingångna äktenskap upplöses genom äktenskapsskillnad under vigselåret och de närmast följande kalenderåren, torde i viss mån belysas av följande sammanställning avseende upplösta äktenskap ingångna åren :

23 9 Talen tyder på bl. a. ett ökat inslag av äldre äktenskap under senare år. De år 1954 upplösta äktenskapen fördelar sig på de myndigheter, som upplöst äktenskapen, på följande sätt: Ur denna tablå kan bl. a. uträknas hur stor del av var och en av de senaste årskullarna av vigslar, som blivit upplösta genom skilsmässa intill utgången av år Man erhåller då följande tal: För att närmare belysa hur tiden mellan vigsel och äktenskapsskillnad fördelar sig, lämnas här median- och kvartiltal: Ifall de utav överrätt avkunnade skilsmässoutslagen fördelas efter den domstol, som dömt i första instans, blir fördelningen av hela antalet: häradsrätt 2 972, rådhusrätt På av medelfolkmängden kom i städer med egen jurisdiktion 208 skilsmässor men i domsagorna (inklusive städer under landsrätt) endast 66. För riket i dess helhet utgjorde motsvarande siffra 119. I tab. 11 lämnas bl. a. en sammanställning utvisande de frånskilda parens fördelning efter kontrahenternas tidigare skilsmässor. Härav framgår att i endast 11,3 % av skilsmässorna på landsbygden endera av kontrahenterna eller båda tidigare varit skilda, medan motsvarande procenttal för Stockholms stad uppgick till 21,0 %. Hela antalet barnaföderskor under år 1954 och några föregående år, såväl absolut som på varje tusental av medelfolkmängden, framgår av följande sammanställning: IV. Barnaföderskor Som synes har antalet barnaföderskor väsentligt nedgått under de senaste åren;

24 10 det uppgick under redogörelseåret till endast 14,65 på varje tusental av medelfolkmängden mot 17,60 fem år tidigare. Allmänna fruktsamhetstal. Hela antalet barnaföderskor i olika åldrar, oavsett civilstånd, har jämförts med motsvarande kvinnliga medelfolkmängd. En sammanställning av sålunda framräknade fruktsamhetstal lämnas i följande tablå för år 1954 under jämförelse med vissa föregående år. Det är dessa fruktsamhetstal, som i det följande (Kap. VIII) användes vid beräkningen av nettoreproduktionen. Fruktsamheten inom äktenskap. Uppgifter om åldersfördelningen bland barnaföderskor med barn i äktenskap lämnas i tab. 13, 14 och 16. Relationen mellan hela antalet barnaföderskor med barn i äktenskap och medelfolkmängden av gifta kvinnor i åldrarna år utgör det vanligaste måttet på den äktenskapliga fruktsamheten. Uppgifter härom lör år 1954 med fördelning på olika åldrar meddelas i följande sammanställning, som även innehåller uppgifter för några tidigare år: Det äktenskapliga frukisamhetstalet, «om under lång tid visat en nästan oavbruten nedgång, uppgick under redogörelseåret till 101,2 %,. vilket betydligt understiger 1953 års siffra, 106,3 V». Icke en enda åldersgrupp uppvisar ökning sedan år I tab. 15 och 16 visas, hur barnaföderskor med barn i äktenskap fördelar sig efter äktenskapets varaktighet. Den relativa fördelningen finnes återgiven i tab. E, som även innehåller jämförelsetal för några tidigare år. En förskjutning kan här iakttagas mellan de båda durations-

25 Tab. E, Relativa fördelningen av barnaföderskor med barn i äktenskap, efter tiden mellan äktenskapets ingående och nedkomsten, åren Relative distribution of legitimate confinements by duration of marriage 11 grupper, som redovisar nedkomsten inom resp. 0 2 och 3 5 månader. Den förra gruppens relativa andel har under senare år minskat avsevärt, medan den senares andel ökat. Man observerar vidare att de grupper, där äktenskapets varaktighet är störst, i allmänhet har minskat i betydelse; dock kan i den högsta åldersgruppen en obetydlig ökning gentemot år 1953 iakttagas. I tab. F framlägges beräkningar för att belysa spörsmålet, i vad mån den äktenskapliga fruktsamheten varierar icke Mött efter hustruns ålder utan även inom äktenskap av olika varaktighet. Av barnaföderskor med barn inom äktenskap var enligt tab. 13 ett mindre antal förut gifta (änkor och frånskilda). År 1954 utgjorde de 0,23 % av hela antalet; medeltalet för femårsperioden var endast 0,11 %. För mer ingående undersökningar av den äktenskapliga fruktsamheten är det även nödvändigt att känna, hur de i äktenskap födda barnen fördelar sig efter ordningsnummer. Sådana tabeller bar för redogörelseåret liksom föregående år framställts för barn födda i äktenskap ingångna år 1950 och senare. Tabellerna finnes i manuskript tillgängliga hos statistiska centralbyrån. För redogörelseåret har utarbetats en fördelning av barnaföderskor med barn i äktenskap inom jordbruksbefolkning, övrig landsbygdsbefolkning och stadsbefolkning efter ålder. Dessa siffror har

26 12 Tab. F. Den äktenskapliga fruktsamheten, i, efter äktenskapets varaktighet och hustruns ålder, år 1954 Legitimate confinements by duration of marriage and by age of mother dock ej publicerats här, men finnes hos statistiska centralbyrån tillgängliga i manuskript. Av hela antalet nedkomster inom äktenskap på landsbygden inträffade under redogörelseåret 33,4 % bland jordbruksbefolkningen. Motsvarande relativtal har under flera år visat genomgående minskning. För år 1953 var talet 34,7 %. Fruktsamheten utom äktenskap. Antalet barnaföderskor med barn utom äktenskap på ej gifta kvinnor (ogifta, änkor och frånskilda) inom olika åldrar meddelas för redogörelseåret och de närmast föregående åren i tablån nederst på s. 11. Talen visar i stort sett ökning. Absoluta antalet barnaföderskor med barn utom äktenskap har emellertid avtagit under senare år, huvudsakligen beroende på att beståndet av ogifta kvinnor i åldrarna år minskat på grund av den ökade giftermålsfrekvensen. Jämför ovan sid. 5. I tab. 13 har barnaföderskorna med barn utom äktenskap fördelats efter bl. a. civilstånd. Bland dessa ingår 877 eller 8,4% förut gifta och 75 (0,7%) gifta, vilka tal dock med säkerhet är för låga, enär dessa uppgifter i materialet (födelseavierna) är synnerligen ofullständiga. Anmälningar om att barn fött av gift moder (eller moder, vars äktenskap nyligen upplösts) saknar äktenskaplig börd inkommer nämligen i flertalet fall till pastor, först sedan meddelande om födelsen insänts till länsstyrelsernas folkbokföringsavdelningar. Barnaföderskornas medelålder framgår av tablån överst på nästa sida. Hela antalet födda barn (levande och dödfödda) på barnaföderskor år 1954 utgjorde 1 011,5. Medräknas endast levande födda, sjunker relationstalet till

27 13 994,3. Dödfödslarnas antal är alltså tillräckligt för att uppväga det överskott av levande födda barn, som uppstår genom flerbörderna. Rörande flerbörderna hänvisas till kap. VI. V. Fäder till i äktenskap födda barn Bearbetningen av uppgifter rörande fäder till i äktenskap födda barn har omfattat ålder länsvis samt kombination mellan fädernas och mödrarnas ålder (tab. 17 o. 18). Relativa antalet fäder till barn i äktenskap inom olika åldersgrupper i förhållande till gifta män av motsvarande medelfolkmängd framgår av följande sammanställning: ning i frekvenstalen för samtliga ålders grupper. I jämförelse med närmast föregående år konstateras för redogörelseåret minsk- Hela antalet år 1954 födda barn utgjorde , varav levande födda och dödfödda. Allmänna födelsetalet (antalet levande födda barn på av medelfolkmängden) för 1954 och de närmast föregående åren meddelas här: VI. Födda barn

28 14 Den tillbakagång i födelsetalet, som pågått oavbrutet sedan år 1945 men dock var ganska obetydlig under åren 1952 och 1953, har under redogörelseåret åter blivit kraftig års födelsetal var i städerna 14,91 V» (1953: 15,76 %,) och på landsbygden 14,24 7c (1953: 14,98 / o). Detta motsvarar för landsbygden talet 96, om städernas födelsetal sättes = 100. De levande födda barnens fördelning på huvudgrupper av landsförsamlingar efter tätortsbefolkningens relativa storlek framgår av följande sammanställning, som för resp. församlingsgrupper angiver såväl absoluta som relativa antalet födda. (Ang. församlingsgruppernas beteckning m. m. hänvisas till sid. 2 ). Födelsetalets utveckling i ett antal europeiska länder under senare år framgår av följande (delvis preliminära) uppgifter: 1 Utom Med Nordirland. Under redogörelseåret hade Sverige det lägsta födelsetalet av dessa länder. Födelsetalets utveckling i olika län redovisas i tab. A (sid. 2 ). Det framgår bl. a., att i alla län födelsetalet för 1954 var betydligt lägre än motsvarande tal för femårsperioden Är 1954 visade samtliga län utom Blekinge län lägre födelsetal än närmast föregående år, medan detta var förhållandet med endast 18 län år Högsta födelsetalet hade som vanligt Norrbottens län med 18,54 /oo, medan Örebro län uppvisade den lägsta siffran med 13,27 V». Såsom framgår av tab. B (sid. 3 ), är födelsetalet i samtliga redovisade städer för år 1954 lägre än motsvarande tal för femårsperioden Relativa tal med avseende på de födda barnens fördelning efter olika grunder (kön, liv, äktenskaplig eller utomäktenskaplig börd) meddelas i följande tablå:

29 15 Tab. G. Födelsetalet, i, under olika månader år 1954, jämfört med föregående år Birth rate by month Anm. Talen beräknade per år. Månaderna reducerade till lika längd. Sedan år 1951 utarbetas en särskild fördelning efter moderns ålder av levande födda och dödfödda barn ävensom i flerbörder födda barn. Härigenom har det bl. a. blivit möjligt att beräkna dödfödselkvotens variation med moderns ålder. Resultatet framgår av följande tablå: varierar med moderns ålder. Följande tal visar tendenser i detta avseende: 1 Ett barn till 14-årig moder ingår ej i summan. Av tablån framgår att proportionen av dödfödda kraftigt stiger med moderns ålder. Genom den nyssnämnda särskilda bearbetningen har det även blivit möjligt att studera, hur flerbördernas frekvens Man finner av tablån, att frekvensen av flerbörder stiger med moderns ålder och når ett maximum i åldern år för att därefter avtaga i de högsta åldersgrupperna, ett förhållande som iakttagits även i andra länder. Antalet födda barn i varje månad redovisas i tab. 19 och 21. De olika månadernas födelsetal tillika med jämförelsetal för de närmast föregående åren meddelas i tab. G. I tabellerna över födda barn ingår barn till i riket ej kyrkobokförda ut-

30 16 ländska barnaföderskor. Antalet födda barn med utländsk moder har icke i någon större mån påverkat redogörelseårets födelsetal, vi'iket belyses av att om samtliga bland kvinnor av utländsk nationalitet förekommande födelser frånräknas, födelsetalet minskas från 14,57 V» till 13,97 "/«,. VII. Döda Hela antalet dödsfall år 1954 upgick till ( år 1953), motsvarande 9,57 på varje tusental av medelfolkmängden (9,70 år 1953). Allmänna dödstalet (antalet avlidna på av medelfolkmängden) för 1954 och de närmast föregående åren meddelas i följande tablå: Dödstalet för städerna, 8,58 / M, är icke direkt jämförbart med motsvarande tal för landsbygden, 10,51 V», eftersom städernas befolkning har en med hänsyn till dödsrisken gynnsammare ålderssammansättning än landsbygdens. Dödstalen i de efter tätortsbefolkningens andel bestämda församlingsgrupperna på landsbygden (jfr sid. 2 ), framgår av följande sammanställning: Det förtjänar framhållas, att de ovan angivna skiljaktigheterna mellan dödstalen till en del förorsakas av olikheter i fråga om befolkningens åldersfördelning. Dödstalen i de olika länen återfinnes i tab. A (sid. 2 ). I jämförelse med motsvarande dödstal för femårsperioden företer 1954 års siffror minskning för samtliga län utom Gotlands län. Redogörelseåret har medfört sju nya dödlighetsminima för länen, nämligen för Uppsala, Södermanlands, Kronobergs, Göteborgs och Bohus, Älvsborgs, Värmlands och Norrbottens län. För fem län (Stockholms stad samt Östergötlands, Gotlands, Hallands och Gävleborgs län) kvarstå minima ända sedan år 1942, för två län (Jönköpings och Skaraborgs) sedan år 1948, för fyra län (Blekinge, Örebro, Kopparbergs och Jämtlands län) sedan år 1953 och för återstående sju län sedan år Dödstalen för de större städerna år 1954 tillika med jämförelsetal för perioden återfinnes i tab. B (sid. 3 ). Förändringarna i könens dödstal (7«) under senare år belyses i följande sammanställning:

31 17 förteckning över dessa personer jämte några biografiska data. Beteckningen»förs.» i kolumnen för»födelseort» avser den församling, som angives under rubriken»hemort vid dödstillfället». Barnadödligheten. Dödligheten i första levnadsåret, beräknad på levande födda under samma år, framgår för redogörelseåret och närmast föregående år av följande sammanställning: Relativtal belysande dödligheten inom olika åldrar och civilstånd meddelas i tab. H. Jämföres dessa tal med i tidigare berättelser lämnade uppgifter om de lägsta iakttagna värdena av hela dödstalet för varje särskild åldersgrupp, framgår, att året 1954 medfört nya dödlighetsminima för samtliga åldersklasser (inräknat de tre delgrupperna av åldersklassen 0 4 år) utom för åldersklasserna år, där 1952 års minimum kvarstår, år (minimum 1953), år (minimum 1943) samt 80 år och över (minimum 1942). Redogörelseåret har medfört nytt dödlighetsminimum för i äktenskap födda barn, medan för utom äktenskap födda barn minimum från 1953 kvarstår. Inom de olika länen har dödligheten i första levnadsåret under åren samt 1953 och 1954 ställt sig sålunda (avlidna i 7<x> av levande födda) : Avlidna åldringar. En följd av den relativt stora andel, varmed åldringarna ingår i befolkningen, är att de även ingår med en hög proportion bland de avlidna. Av samtliga år 1954 avlidna personer hade 27,5 % överskridit 80 år (1953: 26,9 %) ; bland männen var proportionen 23,9 % (1953: 23,7 %), bland kvinnorna 31,2 % (1953: 30,3 %). Antalet under år 1954 avlidna personer, som vid dödstillfället uppnått 100 år eller mera, utgjorde ej mindre än 44, vilket antal endast en gång (år 1947) uppnåtts men aldrig överskridits. Såsom under de senaste årtiondena brukat göras i statistiska centralbyråns berättelser, meddelas på sid en nominativ

32 18 Tab. H. Dödstalen, i, efter kön, ålder och civilstånd år 1954 samt under femårsperioden Death rate by sex, age and marital status 1 Dödligheten i första levnadsåret är beräknad pä antalet levande födda. 2 Dödstalet beräknat på medelfolkmängden.

33 Under år 1954 avlidna hundraåringar 19

34 20

35 21 I jämförelse med år 1953 har barnadod'ligheten under år 1954 minskats i 15 län; dessa tal bör dock användas med stor försiktighet, då de absoluta talen är små. Det bör i detta sammanhang erinras om det välbekanta förhållandet, att bestämning av barnadödligheten på ovan angivet sätt kan innebära risk för vissa fel med hänsyn till årskullarnas varierande storlek. Beräkning av dödligheten i första levnadsåret dels efter sedvanlig, ovan redovisad metod, dels enligt ett mera korrekt förfarande, där de avlidna sättes i relation till sin egen årskull, ger följande resultat: Då det gäller att närmare belysa spädbarnsdödligheten, är det i främsta rummet dödligheten i första levnadsmånaden, som tilldrar sig intresse. Utvecklingen i detta hänseende under åren redovisas i följande tablå, varvid åtskillnad göres mellan barn födda i och utom äktenskap: Vid en jämförelse mellan dessa siffror för dödligheten i första levnadsmånaden och de på sid. 17 framlagda för dödligheten under första levnadsåret konstateras, att nedgången i spädbarnsdödligheten icke är lika utpräglad för första levnadsmånaden som för första levnadsåret i dess helhet. Under åttaårsperioden har sålunda dödligheten i första levnadsåret minskats med 26 %, medan motsvarande siffra för första levnadsmånaden endast uppgår till 21 %. Dödligheten under olika perioder av första levnadsåret (på 1000 av under samma år levande födda barn) belyses ytterligare av sammanställningen överst på nästa sida. Det må framhållas, att nedgången i dödlighet under första levnadsåret för de närmast föregående åren ingalunda tett sig som en likformig minskning av dödsriskerna för olika tidsavsnitt, utan i stort sett varit mera påtaglig mot slutet av första levnadsåret. En allt större andel av dödsfallen har till följd härav kommit att förläggas till detta års början. Sålunda kan anföras, att av under första levnadsåret avlidna kom under redogörelseåret 642 dödsfall på första levnadsveckan och 275 på första levnadsdagen, medan för tiden motsvarande tal var 445 resp Antalet före en månads ålder avlidna spädbarn tillhörande en viss månadskull av födda har jämförts med hela denna månadskull av levande födda. På detta sätt kan för varje månadskull av år 1954 födda med undantag för de barn, som fötts i december uträknas

36 22 risken att avlida före en månads ålder. För de barn, som fötts i december 1954, kan denna dödsrisk ännu ej exakt uträknas, enär några av dem dött i januari 1955 före uppnådd levnadsålder av 1 månad. I nedanstående tablå har dock en sådan uträkning gjorts under antagande, att antalet barn, som dött år 1955 före en månads ålder och var födda under år 1954, var lika med motsvarande kategori närmast föregående år. Risken uttryckt i /oo att avlida före en månads ålder var för barn födda under nedanstående kalendermånader år 1954 följande: Dödlighetens fördelning på olika månader. Absoluta antalet dödsfall i varje månad redovisas i tab. 24 och 25. Dödstalen månadsvis är införda i tab. I, där vid beräkningen månaderna reducerats till lika längd. Av sistnämnda tabell framgår, att månadsdödstalen för landsbygden låg genomgående högre än motsvarande tal för städerna. För redogörelseäret har nya dödlighetsminima uppnåtts för månaderna maj, juni, juli, augusti och november. Beträffande övriga månaders dödlighet gäller att minima för första kvartalets månader kvarstår från 1952, för oktober från 1953, för december från 1951 och för april från 1950, medan för september 1942 års tal aldrig underskridits. För dödsfallens fördelning efter de avlidnas ålder i kombination med dödsmånad hänvisas till tab. 25. I statistiken över dödsfallen i hela riket år 1954 ingår 445 utlänningar mot 464 är 1953 och 488 år Då den övervägande delen av de under redogörelseâret avlidna utlänningarna varit vid dödstillfämet kyrkobokförda, har det i förevarande sammanhang ansetts motiverat att i dödlighetsstatistiken, även vid beräkning av dödstal i olika åldrar, utgå ifrån samtliga avlidna.

37 23 Tab. I. Dödstalet, i, under olika månader år 1954, jämfört med föregående år Death rate by month Anm. Talon beräknade per år. Månaderna reducerade till lika längd. VIII. Nativitetsöverskottet eller den naturliga folkökningen Hela nativitetsöverskottet i vårt land år 1954 har huvudsakligen på grund av lägre antal födelser minskat något sedan 1953 och utgjorde under redogörelseåret personer, vilket motsvarar 5,00 "/«av medelfolkmängden. Överskottet av födda på landsbygden och i städerna redovisas länsvis i tab. A. Motsvarande uppgifter för de särskilda större städerna återfinnes i tab. B. Ett relationstal av intresse är även det s. k. relativa överskottstalet eller antalet levande födda mot varje hundratal avlidna. För år 1954 erhållna relationstal jämte siffror för några föregående år meddelas här: för utjämningen av det kvinnliga överskottet inom folkmängden, vilket överskott tidigare inom Sverige varit i ovanligt hög grad utpräglat. De föddas övervikt över antalet avlidna av manoch av kvinnkön har för senare tider i vårt land ställt sig på så sätt, som framgår av följande tablå: Nativitetsöverskott för vartdera könet. Storleken av den naturliga folkökningen för vartdera könet har sin betydelse Nettoreproduktionstalet. Med detta uttryck förstås det tal, som anger hur många levande födda döttrar, som med de faktiska fruktsamhets- och dödlighetsförhållandena i genomsnitt kom-

38 24 mer på varje levande född kvinna. Angående metoden för uträknande av detta nettoreproduktionstal hänvisas till berättelsen för år Antalet nedkomster har först beräknats. Resultatet framgår av följande tablå: Vid beräkningen har dödlighets- och livslängdstabellerna för femårsperioden 194G 50 använts. Härvid har man bortsett från det ytterst ringa antalet nedkomster före 15 och efter 50 års ålder. Efter reduktion av det sålunda beräknade antalet»nedkomster» till»levande födda flickor» genom multiplikation med faktorerna 0,4804 resp. 0,4811 och 0,4817 erhålles de beräknade nettoreproduktionstalen för åren 1952, 1953 och 1954: IX. Omflyttning. Beviljat svenskt medborgarskap Omflyttningen i allmänhet. Antalet till landets särskilda församlingar inflyttade och från dessa utflyttade personer angives i tab. 2. En beräkning enligt dessa siffror ger för redogörelseåret ett inflyttningsöverskott av Om åter från den faktiska folkökningen dragés nativitetsöverskottet, uppstår en flyttningsvinst på personer. Anledningarna till denna skiljaktighet är främst att söka i brister, som vidlåder uppgifterna om den inrikes omflyttningen. Man finner sålunda och detta gäller undantagslöst för varje redogörelseår att totala utflyttningen till annan församling i riket enligt pastorsämbetenas redovisning icke överensstämmer med redovisade totala antalet inflyttningar från annan församling, vilket dock rätteligen borde vara fallet vid en felfri redovisning. Relativt taget, d. v. s. med hänsyn till att den totala inrikes omflyttningen mellan församlingar årligen omsluter mer än en halv miljon flyttande, är den anmärkta bristen knappast att anse som betydande. Vad här anförts är huvudanledningen till att bl. a. landsbygdens förlust i folkmängd genom inrikes omflyttning icke överensstämmer med städernas flyttningsvinst. Närmare uppgifter angående vinst eller förlust genom inrikes omflyttning under åren 1953 och 1954 inom särskilda

39 25 grupper av landsförsamlingar efter tätortskaraktär ävensom för hela landsbygden samt städerna lämnas i följande tablå: Av tablån framgår, att endast städerna samt de församlingsgrupper på landsbygden, inom vilka tätortsbefolkningen omfattar minst 70 %, visar vinst genom inrikes omflyttning. Den största flyttningsförlusten förefinnes inom församlingar med mindre än 10 % tätortsbefolkning. Tendensen att omflyttningen huvudsakligen sker från de mest utpräglade landsbygdsområdena till städer och tätbebyggda delar av landsbygden är ännu mer utpräglad för år 1954 än för år Upprättandet av det s. k. befolkningsregistret har även medfört ökade möjligheter till ett fördjupat studium av den inrikes omflyttningen. I likhet med år 1953 lämnas i tab. 29 och 30 vissa på grundval av detta register framställda data rörande den inrikes omflyttningen, såsom flyttningsrörelsen riksområdesvis, de flyttandes fördelning efter kön och ålder m. m. Siffrorna är estimerade tal, grundade på ett stickprov av c:a 1/30 av befolkningen. Rörande primärmaterialet till denna statistik hänvisas till berättelsen för år 1953 (sid. 26 ). Antalet flyttningar riksområdesvis med fördelning på landsbygd och städer framgår av tab. 29. Riksomrâdenas omfattning framgår av 1945 års folkräkningsberättelse del XI sid. 4*. För varje område kan man iakttaga, att det stora flertalet flyttningar ägt rum mellan församlingar inom området. I siffrorna för flyttning mellan stadsförsamlingar inom ett och samma riksområde har flyttningar mellan församlingar i samma stad icke medräknats. Däremot ingår flyttningar mellan församlingar inom samma kommun på landet; de är dock, som visas längre fram, rätt fåtaliga. Hur befolkningens rörlighet i de särskilda riksområdena ställer sig i förhållande till folkmängden, framgår av följande sammanställning, som visar antalet in- och utflyttade år 1954 på män och kvinnor av medelfolkmängden. Icke heller i denna tablå ingår flyttningar mellan församlingar i samma stad. Av tablån framgår, bl. a., att utflyttningsfrekvensen är högre för landsbygden än för städerna inom samtliga riksområden utom de båda nordligaste. Särskilt låg utflyttningsprocent uppvisar Stockholms stad och städerna inom Väst-

40 26 kust- och Vänerlänen. Den högsta utflyttningsfrekvensen förekommer inom Mälarlänens landsbygd. Även inflyttningsfrekvensen är emellertid högre för landsbygden än för städerna utom i de båda nordligaste områdena samt östra Götaland. Även här uppvisar Stockholms stad och städerna inom Västkust- och Vänerlanen de lägsta och övre Norrlands städer de högsta frekvenstalen. Landsbygdsområdena har utflyttningsöverskott både för män och kvinnor; undantag utgör endast männen i Mälarlänens landsbygd. Städerna åter visar inflyttningsöverskott för båda könen utom beträffande Dalarna och Nedre Norrland, Beträffande flyttningarna mellan olika riksområden gäller vidare i stora drag att Stockholms stad har sin mest omfattande flyttningsomsättning med Mälarlänen och därnäst med Dalarna och Nedre Norrland. Förutom med Stockholms stad har Mälarlänens riksområde det livligaste folkutbytet med Dalarna och Nedre Norrland. Skåne, Halland och Blekinge har, såsom kunde förutses, de livligaste flyttningsförbindelserna med östra Götaland samt Västkust- och Vänerlänen. Flyttningarna till och från Övre Norrland avser i främsta rummet Dalarna och Nedre Norrland. Av tab. 29 framgår, att det därjämte råder en tämligen livlig flyttningsrörelse mellan Stockholm samt Västkust- och Vänerlänens städer; i en stor del av fallen torde här Göteborg avses. I tab. J visas huru flyttningsrörelsen inom olika riksområden (landsbygd och städer) fördelar sig på inflyttade från församling inom samma kommun, från angränsande kommun samt från annan kommun i riket. I denna tabell ingår även flyttningar mellan församlingar inom samma stad. För de flesta områden kan man iakttaga, att större delen av de inflyttade kommer från mera avlägsna kommuner. Undantag härifrån utgör Stockholms stad samt Västkust- och Vänerlänens städer, där en avsevärd del av de inflyttade kommer från annan församling inom samma stad. Om man bortser från denna interna omflyttning, är även för dessa områden inflyttningen från mera avlägsna kommuner den dominerande. I följande tablå visas den procentuella fördelningen av de inflyttade från de tre ovannämnda kategorierna av kommuner med jämförelsetal för år 1953: Bortser man från den interna flyttningen, kommer 22,3 % av de till städer inflyttande från angränsande kommuner och 77,7 % från mera avlägsna kommuner. Hur antalet flyttningar för vartdera könet fördelar sig efter flyttningstyp och de flyttandes ålder och civilstånd framgår av tab. 30, i vilken tabell flyttningar inom samma stad ej medräknas. Hela antalet flyttningar inom olika åldersklasser åren 1953 och 1954 på män och kvinnor av motsvarande medelfolkmängd utgjorde:

41 27 Tab. J. Antal inflyttade, riksområdesvis, fördelade efter flyttningstyp (närflyttning och fjärrflyttning) år 1954 l Migrants within the commune and in-migrants from adjacent and other communities 1 Estimerade tal, grundade på stickprov av c:a V 80 av befolkningen. Mindre tal bör användas med stor försiktighet. Påfallande är den höga flyttningsfrekvensen, särskilt för kvinnorna, i åldrarna år. Synbarligen sammanhänger detta förhållande med de ungas inträde på arbetsmarknaden samt med familjebildningen. I jämförelse med år 1953 visar flyttningsfrekvensen i dessa åldersklasser uppgång, medan i övriga åldrar tendensen är oregelbunden. Som framgår av tab. 30 var de flyttande till större delen ogifta. Av de flyttande männen var sålunda 57,6 % ogifta, 39,0 % gifta och endast 3,4 % förut gifta. För kvinnorna var motsvarande procenttal 57,1, 38,2 och 4,7. Hur under åren 1953 och 1954 antalet flyttande män och kvinnor inom olika civilståndsgrupper på av motsvarande medelfolkmängd ställer sig, framgår av följande tablå: Som väntat förekommer den högsta flyttningsfrekvensen, 79 V», bland de ogifta kvinnorna, medan den är lägst, 30 %o, för de förut gifta kvinnorna. Man finner även av tab. 30, att den egentliga landsbygden uppvisar flyttningsförlust till såväl städer som köpingar och municipalsamhällen. Flyttningsförlust för egentlig landsbygd förekommer inom nästan alla åldersklasser bland

42 28 såväl männen som kvinnorna, och den är särskilt stor i åldrarna år. I följande tablå lämnas uppgifter om sammansättningen av den familj de flyttande tillhörde; som barn räknas här personer under 16 år: Omkring hälften av alla flyttande var sålunda ensamstående, varmed avses att de icke flyttade samtidigt som någon annan medlem av samma familj (make, barn under 16 år eller föräldrar). Detta utesluter dock icke att personen ifråga före eller efter flyttningen eller vid båda dessa tillfällen kan ha ingått i familj. Folkbytet med främmande länder. Uppgifter om ut- och invandring finns i tab. K samt i tab och bygger på de till riksbyrån för folkbokföringen insända personakterna för utvandrare samt inkomna rekvisitioner av personakter för invandrare. Det bör särskilt understrykas, att det här är fråga om personer, som hos pastor anmält sig för kyrkobokföring såsom inflyttade från utlandet eller anhållit att bli avförda ur kyrkoböckerna på grund av förestående avresa ur landet. Den som utvandrar utan att anmäla detta, blir efter en viss tid överförd till boken över obefintliga och' ingår icke bland utvandrarna. Beträffande redovisningen av invandrarna förekommer en viss eftersläpning, enär många personer, som tidigare inkommit i riket utan att bli kyrkobokförda, först under ett senare år anmäler sig för kyrkobokföring och därför först under sistnämnda år inräknas bland invandrarna. Statistiska centralbyråns siffror ger således intet mått på det antal personer, som under redogörelseåret faktiskt inkommit i riket eller utrest därifrån. Folkbytet med främmande länder de tre senaste åren återges i sammandrag i följande tablå. Därvid förstås med beteckningen»land» det land, varifrån inresan ägt rum resp. dit utresan enligt uppgift kommer att ställas. 1 anger överskott av emigranter.

43 29 Tab. K. Emigranter och immigranter åren Emigrants and immigrants Invandringsöverskottet för är 1954 var visserligen betydligt större än det exceptionellt låga överskottet för år 1953 men dock lägre än för något annat år sedan Under år 1954 var det endast folkutbytet med Finland och Tyskland, i synnerhet förstnämnda land, som resulterade i något mera betydande invandringsöverskott. Av tablån framgår vidare, att utflyttningen till främmande världsdelar överstiger inflyttningen därifrån. Största delen av detta utflyttningsöverskott hänför sig till Förenta Staterna och Canada. I tab. 36 har emigranterna och immigranterna fördelats efter nationalitet i kombination med ut- resp. invandringsland. En sammanfattning av fördelningen efter nationalitet lämnas i vidstående tablå. Emigranterna rekryterades under år 1954, som framgår av tablån, huvudsakligen av i Sverige bosatta utlänningar. Under redogörelseåret var sålunda endast omkring 29 % av samtliga emigranter svenska medborgare, medan finnarna, norrmännen och danskarna tillsammans utgjorde ej mindre än 43 %. Anmärkningsvärd är den ringa andel, som balterna svarade för under redogörelseåret, endast 0,8 %, vilket delvis tor-

44 30 de bero på att de kvarvarande balterna avser att kvarstanna i landet. De har i stor utsträckning redan erhållit svenskt medborgarskap. Av tab. 36 framgår vidare, att en avsevärd del av emigranterna utgöres av personer, som efter en tids vistelse i Sverige återvänt till hemlandet. Av samtliga utvandrade finnar, norrmän och danskar återvände sålunda eller 95,8 % till sitt hemland. För tyskarna var motsvarande siffra (88,4 %). En helt annan bild visar balterna och polackerna, av vilka 89 (84,0 %) resp. 345 (83,7 %) utvandrade till Förenta Staterna och Canada. Av de utvandrande svenskarna emigrerade 949 (24,0 %) till de övriga nordiska länderna och (43,7 %) till Förenta Staterna och Canada. Av invandrarna var eller 11,6 % hemvändande svenskar. En stor del av dessa, eller 924 personer, kom från Förenta Staterna. Vidare fanns bland invandrarna icke mindre än finnar (39,4 %) och tyskar (16,3 %). Fördelningen på kön, ålder och civilstånd framgår för emigranterna av tab. 31 och 33, för immigranterna av tab. 32 och 34. Relativa tal meddelas i följande sammanställning: Förvärv av svenskt medborgarskap. I samband med redovisningen av folkbytet med främmande länder må till slut omnämnas, att under de tre senaste åren erhölls svenskt medborgarskap av i följande tablå angivna antal personer med fördelning på de stater, som i detta hänseende är viktigast för Sverige. Antalet efter ansökan naturaliserade utlänningar visar under redogörelseåret uppgång i jämförelse med år Till denna bidrar i främsta rummet det ökade antalet finnar och balter, som under året erhållit svenskt medborgarskap.

45 Tab. 1. Folkmängden, länsvis, år 1954 Population by county 1

46 2 Tab. 2. Folkökningen och dess särskilda faktorer, länsvis, år Från och till de olika församlingarna (inräknad flyttning mellan lands- och stadsdel av samma församling). Skillnaden mellan antalet från församling inom riket inflyttade (kol ) och antalet till församling inom riket utflyttade (kol ) borde naturligtvis för hela riket vara = 0; likaså borde skillnaden mellan t. ex. antalet personer i städerna, som inflyttat frän landsförsamling inom riket (rad 51, kol. 13) och antalet personer på landsbygden, som utflyttat till

47 3 Growth of population and relevant factors, by county stadsförsamling inom riket (rad 50, kol. 17) vara = 0; att sä ej i verkligheten är fallet, beror på brister i kyrkobokföringen. ä Häri ingår även rättelser i fråga om siffrorna för folkmängden eller dess förändringar; jfr härom berättelsens text. 3 För dessa regloringar redogöres i publikationen > Folkmängden inom administrativa områden den 31 dec. 1953>. i Från den 31 december föregående år till den 31 december redogörelseåret.

48 4 Tab. 3. Folkmängden och dess förändringar i var och en av rikets större städer,

49 5 år 1954 Population and vital statistics for each of Sweden's larger towns

50 6 TAB. 3 (forts.). FOLKMÄNGDEN OCH DESS FÖRÄNDRINGAR I VAR OCH EN AV RIKETS STÖRRE

51 STÄDER, ÅR

52 8 TAB. 3 (forts.). FOLKMÄNGDEN OCH DESS FÖRÄNDRINGAR I VAR OCH EN AV RIKETS STÖRRE STÄDER, ÅR 1954

53 Tab. 4. Folkmängden och dess förändringar i var och en av rikets mindre Städer, år 1954 Population and vital statistics for each of Sweden's smaller towns 9 1 Avser ordningsnummer, efter folkmängden räknat, bland rikets samtliga städer vid årets slot. Rörande de 16 största städerna lämnas utförliga uppgifter i tab. 3. Lika utförliga uppgifter rörande de i tab. 3 icke medtagna Btäderna med minst inv. finnes i manuskript hos statistiska centralbyrån.

54 10 TAB. 4 (forts.). FOLKMÄNGDEN OCH DESS FÖRÄNDRINGAR I VAR OCH EN AV RIKETS MINDRE STÄDER, ÄR Se tabellens l:sta sida.

55 11 TAB. 4 (forts.). FOLKMÄNGDEN OCH DESS FÖRÄNDRINGAR I VAR OCH EN AV RIKETS MINDRE STÄDER, ÅR Se tabellens lrsta sida.

56 12 Tab. 5. Beräknad folkmängd efter kön, civilstånd och ålder i ett- och femårsklasser, i hela riket, år 1954 Estimated population by sex, marital status and age in one- and five-year groups

57 TAB. 5 (forts.). BERÄKNAD FOLKMÄNGD EFTER KÖN, CIVILSTÅND OCH ÅLDER I ETT- OCH FEMÅRSKLASSER, ÅR

58 14 TAB. 5 (forts.). BERÄKNAD FOLKMÄNGD EFTER KÖN, CIVILSTÅND OCH ÅLDER I ETT- OCH FEMÅRSKLASSER, ÅR 1954

59 Tab. 6. Giftermål, fördelade efter kontrahenternas civilstånd och äktenskapets ordningsnummer, länsvis, (kvinnans kyrkoskrivningsort) år 1954 Marriages by county and the bride's place of registration 15 1 Därav Tor 11 män 4;e äkt. 2 Därav för 5 k v. 4:e äkt. 3 Därav för 1 kv. 4:e äkt. 4 Därav för 1 man 4:e äkt. B Därav för 4 män 4:e äkt. Därav för 1 kv. 4:e och för 1 kv. 5:e äkt. 7 Därav för 1 man 4:e och för 1 man 5:e äkt. 8 Därav för 7 kv. 4:e äkt. ' Därav för 1 k v. 5:e äkt. 10 Därav för 2 män 4:e äkt. u Därav för 2 kv. 4:e äkt.

60 16 Tab. 7. Vigda, fördelade efter kön, ålder i femårsklasser, första gifte och oingifte samt kyrkoskrivningsort (länsvis och i utlandet) år 1954.

61 Married persons, by sex, age in five-year groups, first marriage or re-marriage, by place of registration (by county and abroad) 17

62 Tab. 8. I äktenskap inträdda män och kvinnor, fördelade efter ålder i ett årsklasser, civilstånd och kyrkoskrivningsort (landsbygd, städer, utlandet) år 1954 Married persons by age in one-year groups, marital status and place of registration (rural districts, towns and abroad) 18

63 19

64 Tab. 9. Giftermål, fördelade efter båda makarnas ålder, i femårsklasser år 1934 Marriages by combined ages of partners in five-year groups 20

65 21

66 Tab. 10. Giftermål, fördelade efter båda makarnas ålder i femårsklasser och civilstånd, år 1954 Marriages by marital status and combined ages of partners in five-year groups 22

67 23

68 24 Tab. 11. Äktenskapsskillnader och hemskillnader, länsvis efter kvinnans kyrkoskrivningsort år 1954

69 25 Divorces and separations Anmärkningar: De i kol åberopade paragrafer avse följande anledningar, här i korthet benämnda, till äktenskapsskillnad: 3: hemskillnad jämte faktisk skilsmässa ett är. 4: faktisk skilsmässa sedan minst tre år på grund av söndring. 5: ena maken har under två år egenvilligt undandragit sig sammanlevnaden. 6: ena maken försvunnon sedan tre år (ovisst om vid liv). 7: tvegifte. 8: äktenskapsbrott. 9: smittosam könssjukdom. 10: misshandel eller stämplande mot makes liv. 11: straffdom. 12: dryckenskap. 13: sinnessjukdom.

70 26 TAB. 11 (forts.). ÄKTENSKAPSSKILLNADER, ÅR 1954

71 Tab. 12. Antal ingångna äktenskap i varje månad, länsvis, år 1954 Marriages in each month, by county 27

72 28 Tab. 13. Barnaföderskor, fördelade efter civilstånd och ålder i femårsklasser, länsvis, år 1954 (Ä. = barnaföderskor, som nedkommit med barn i äktenskap. Uä. = barnaföderskor, som nedkommit med

73 Confinements by marital status and age of mother in five-year groups and by county barn utom äktenskap.) 29

74 30 Tab. 14. Barnaföderskor, fördelade efter ålder i ettårsklasser, år 1954 Confinements, by age of mother in one-year groups, (ä = legitimate, uä illegitimate) (A. = barnaföderskor, som nedkommit med barn i äktenskap, Uä. = barnaföderskor, som nedkommit med barn atom äktenskap.)

75 Tab. 15. Barnaföderskor med barn i äktenskap, fördelade efter tiden mellan äktenskapets ingående och nedkomsten, länsvis, år 1954 Legitimate confinements by duration of marriage and by county. 31

76 32 Tab. 16. Barnaföderskor med barn i äktenskap, fördelade efter tiden mellan äktenskapets ingående och nedkomsten samt ålder, år 1954

77 Legitimate confinements by duration of marriage and by age of mother 33

78 34 Tab. 17. Fäder till i äktenskap födda barn, fördelade efter ålder i femårsklasser, länsvis, år 1954 Fathers of legitimate children by age in jive-year groups and by county

79 Tab. 18. Föräldrar till i äktenskap födda barn, fördelade efter ålder i femårsklasser, år 1954 Parents of legitimate children by age in five-year groups 35

80 36 Tab. 19. Födda barn i varje månad, fördelade efter liv, kön och börd i eller utom äktenskap (civilstånd), år 1954 Births, whether live or still, by month, sex and legitimacy

81 37 Tab. 20. Födda barn, fördelade efter börder, liv, kön och civilstånd, länsvis, år 1954 Births, whether single or multiple, live or still, by sex and legitimacy.

82 38 TAB. 20 (forts.). FÖDDA BARN, FÖRDELADE EFTER BÖRDER, LIV, KÖN OCH CIVILSTÅND,

83 LÄNSVIS, ÅR

84 40 Tab. 21. Födda barn i varje månad, fördelade efter liv, länsvis, år 1954

85 Births, whether live or still, by month and county 41

86 42 Tab. 22. Döda, fördelade efter kön och ålder, i femårsklasser, länsvis, år 1954

87 Deaths by sex and age in five-year groups and by county 43

88 Tab. 23. Döda, fördelade efter kön, civilstånd och ålder i ett- och femårsklasser, år 1954 Deaths, by sex, marital status and age in one- and five-year groups 44

89 45

90 TAB. 23 (forts.). DÖDA, FÖRDELADE EFTER KÖN, CIVILSTÅND OCH ÅLDER 1 ETT- OCH FEMÅRSKLASSER, ÅR

91 47

92 48 Tab. 24. Döda i varje månad, fördelade efter kön, länsvis, år 1954

93 Deaths, by month, sex and county 49

94 Tab. 25. Döda i varje månad, fördelade efter kön och ålder, år 1951 Deaths, by month, sex and age 50

95 51

96 52 Tab. 26. Döda, fördelade efter kön och civilstånd, länsvis, år 1954 Deaths, by sex, marital status and county

97 Tab. 27. Döda i första och andra levnadsåren, fördelade efter kön, ålder och börd i eller utom äktenskap, år 1954 Infant deaths in the first two years of life, by sex, age and legitimacy 53

98 54 Tab. 28. Döda, fördelade efter födelseår, kön och civilstånd, i hela riket, år 1954 (U = sådana, som avlidit innan de hunnit fylla det ildersår, som erhålles genom att subtrahera födelseåret från dödsåret, Ö = sådana, som fyllt ifrågavarande åldersår.) Deaths, by year of birth, sex and marital status U 7hose who died before reaching the age indicated by subtracting year of birth from year of death 0= Those who reached this age.

99 TAB. 28 (forts.). DÖDA, FÖRDELADE EFTER FÖDELSEÅR, KÖN 0. CIVILSTÅND, ÂR

100 56 TAB. 28 (forts.). DÖDA, FÖRDELADE EFTER FÖDELSEÅR, KÖN O. CIVILSTÅND, ÅR 1954

101 TAB. 28 (forts.). DÖDA, FÖRDELADE EFTER FÖDELSEÅR, KÖN O. CIVILSTAND, ÅR

102 Tab. 29. Flyttningsrörelsen riksområdesvis, år Internal migration, by regions 58 1 Estimerade tal, grundade på stickprov av c:a 1 / 30 av befolkningen. Mindre tal bör användas med stor försiktighet. 2 Flyttningar mellan församlingar inom samma stad ingår icke.

103 Tab. 30. Flyttande, fördelade efter kön, civilstånd, ålder och flyttningstyp år Internal migration by sex, mantal status and age of migrants and by type of migration 59 1 Estimerade tal, grundade på stickprov av c:a Vao av befolkningen. Mindre tal bör användas med stor försiktighet. 2 Flyttningar mellan församlingar inom samma stad ingår icke.

104 60 Tab. 31. Emigranter, fördelade efter kön, civilstånd samt länder (inom och utom Europa), vartill utflyttningen uppgivits skola ske, länsvis, år 1954 Emigrants, by sex, marital status, country of intended residence and by county

105 Tab. 32. Immigranter, fördelade efter kön, civilstånd samt länder (inom och utom Europa), varifrån inflyttningen skett, länsvis, år 1954 Immigrants, by sex, marital status, country of last residence and by county 61

106 62 Tab. 33. Emigranter, fördelade efter kön, civilstånd och ålder i ettårsklasser, år 1954 Emigrants, by sex, age and marital status in one-year groups

107 Tab. 34. Immigranter, fördelade efter kön, civilstånd och ålder i ettårsklasser, år 1954 Immigrants, by sex, age and marital status in one-year groups 63

108 64 Tab. 35. Emigranter och immigranter, fördelade efter kön, civilstånd och länder, år 1954 Emigrants and immigrants by country of intended or last residence, by sex and marital status 1 Inberäknat de asiatiska delarna. 2 Inberäknat den europeiska delen.

109 Tab. 36. Emigranter och immigranter, fördelade efter nationalitet och länder, år 1954 Emigrants and immigrants by country of intended or last residence and by nationality 65

110

111

112

113

114