Befolkning Population

Transkript

1 Befolkning Population

2 Befolkning Statistisk årsbok Befolkning Population Sida Page 4.1 Befolkning...74 Population 4.2 Befolkningstäthet antal invånare per kvadratkilometer år Population density number of inhabitants per square kilometer 4.3 Flyttgröt vanlig maträtt...79 Removals 4.4 Sveriges framtida befolkning...81 The future population 4.5 Försörjningskvoten...83 Dependency ratio 4.6 Ålderspyramider, femårs åldersklasser för åren 1750 och Age pyramids 4.7 Utvandrare och invandrare...84 Emigrants and immigrants 4.8 Födda Births 4.9 Spädbarnsdödligheten per levande födda 1751/ / Infant deaths (under 1 year of age), rate per live births 4.10 Folkmängd den 31 december efter kön...86 Population, by sex 4.11 Antal tätorter samt folkmängd i tätorter och utanför tätort 2005, länsvis...86 Number of localities and population in localities and more sparsely populated areas, by county 4.12 Areal och folkmängd i tätorter den 31 december 2005, länsvis...87 Population of localities, by county 4.13 Folkmängd i de största tätorterna den 31 december 2000 och Population of the largest localities 4.14 Areal utanför tätort och folkmängd utanför tätort den 31 december 2000 och 2005, länsvis...88 Area and population in sparsely populated areas, by county 4.15 Folkmängd i länen den 31 december enligt indelningen den 1 januari året efter redovisat år...89 Population, by county Sida Page 4.16 Areal och folkmängd i kommunerna den 31 december 2009 enligt indelningen den 1 januari 2010 samt kommunernas rangordning efter folkmängd Area and population of municipalities and ranking order 4.17 Folkmängd i de största kommunerna den 31 december enligt indelningen den 1 januari Population of the largest municipalities 4.18 Folkmängd i storstadsområdena den 31 december enligt indelningen den 1 januari året efter redovisat år Population of the metropolitan areas 4.19 Folkmängd efter kön, civilstånd och ålder i ettårsklasser den 31 december 2009 samt födda per år Population by sex, civil status, age by single years and number of births per year 4.20 Beräknad folkmängd i tusental till och med år Population projections 4.21 Antal hushåll i Sverige enligt olika beräkningsmetoder Number of households in Sweden estimated with different methods 4.22 Antal hushåll efter antal boende och antal barn den 1 november 1990 och den 31 december 2000 och Number of households by numbers of persons and children 4.23 Giftermål efter tidigare civilstånd Marriages by previous civil status of bride and groom 4.24 Giftermål: medelåldern vid vigseln Marriages: average age at marriage 4.25 Antal personer som registrerat eller avregistrerat partnerskap Number of persons who have registered or dissolved partnerships 4.26 Skilsmässor efter makarnas medianålder, äktenskapets medianvaraktighet och barnantal Divorces by median age of spouses, median duration of marriage and number of children 4.27 Födda barn Births 72 Statistiska centralbyrån

3 Statistisk årsbok 2011 Befolkning Sida Page 4.28 Födelsetal och reproduktionstal Birth and reproduction rates 4.29 Perinatal dödlighet, dödfödda och spädbarnsdödlighet efter levnadstid, antal och andel per levande födda Perinatal mortality, stillbirths and infant mortality (under 1 year of age), number and rate per live births 4.30 Döda Deaths 4.31 Livslängdstabell för perioden Life table 4.32 Återstående medellivslängd vid födelsen, länsvis Life expectancy at birth, by county 4.33 Folkmängdens förändringar Population changes 4.34 Folkmängdens förändringar i län och kommuner 2009 enligt indelningen den 1 januari Population changes in counties and municipalities 4.35 Befolkning efter födelseland Population by country of birth Sida Page 4.36 Utrikes födda och utländska medborgare den 31 december, länsvis Foreign-born persons and foreign citizens, by county 4.37 Utrikes födda och födda i Sverige med två utrikesfödda föräldrar efter ursprungsland och kön i hela riket den 31 december Foreign-born persons and persons born in Sweden with both parents born abroad by country of origin and sex in the whole country 4.38 Invandrare och utvandrare, länsvis Immigrants and emigrants, by county 4.39 Invandrare och utvandrare efter utflyttnings- respektive inflyttningsland Immigrants and emigrants, by country 4.40 Invandrare och utvandrare efter kön och ålder Immigrants and emigrants by sex and age 4.41 Namnärenden Applications for family and first names 4.42 Utländska medborgare som erhållit svenskt medborgarskap Naturalised aliens Statistiska centralbyrån 73

4 Befolkning Statistisk årsbok Befolkning Population Tack vare stora födelse- och invandringsöverskott ökade Sveriges befolkning med personer till under Invandringen fortsatte liksom tidigare år att öka men i minskad takt. Utvandringen minskade med 13 procent jämfört med För att befolkningen ska kunna reproducera sig själv (utan ett eventuellt invandringsöverskott) behöver varje kvinna föda i genomsnitt 2,1 barn under sitt liv. Under 2009 var den summerade fruktsamheten i Sverige 1,94, det vill säga under denna nivå. Trots detta har det inte fötts så många barn i Sverige sedan I exakta siffror föddes under barn i Sverige pojkar och flickor. Det är fler än under De tidigaste uppgifterna för fruktsamheten i Sverige finns från Då födde varje kvinna i genomsnitt 5 barn. Fruktsamheten sjönk sedan något, men ända fram till i början av 1900-talet var den summerade fruktsamheten för kvinnor över 4. Under större delen av perioden var fruktsamheten för kvinnor över reproduktionsnivån 2,1. Födelsetalen har därefter varit över denna nivå endast vid två tillfällen, 1990 och Efter babyboomen i början på 90- talet sjönk fruktsamheten till en lägstanivå år 1999 då den var 1,5 för att sedan öka igen till dagens (2009 års) nivå. Svenskarna blir allt äldre Sverige är ett av de länder som har högst medellivslängd i världen. De flickor som föddes under 2009 beräknas ha i genomsnitt 83 år framför sig, medan pojkarna har en förväntad medellivslängd på 79 år. Annat var det förr. Under 1900-talets första decennium var den förväntade medellivslängden för nyfödda flickor 57 år och 55 år för pojkar. En bidragande orsak till den låga medellivslängden i början av 1900-talet var den höga spädbarnsdödligheten. År 1900 dog 9 procent av flickorna och 11 procent av pojkarna före sin första födelsedag. Spädbarnsdödligheten mycket låg Spädbarnsdödligheten, det vill säga antalet barn som dör under sitt första levnadsår, minskade kraftigt under 1900-talet. Redan i mitten av 1970-talet dog färre än 1 procent av spädbarnen före sin ettårsdag. Och den kraftiga minskningen har bara fortsatt. År 2009 var spädbarnsdödligheten 2,4 barn per födda för flickor och 2,6 för pojkar. Totalt avled 278 barn, 130 flickor och 148 pojkar, före sin ettårsdag. 74 Statistiska centralbyrån

5 Statistisk årsbok 2011 Fler kvinnliga än manliga äktenskap Den 1 maj 2009 ersattes lagen om registrerat partnerskap med en könsneutral äktenskapslag. Det betyder att två personer av samma kön kan gifta sig med varandra. Samtidigt som den nya äktenskapslagen trädde i kraft, upphävdes partnerskapslagen. Därmed är det inte längre möjligt att registrera partnerskap i Sverige. Par som tidigare varit registrerade som partners kan omvandla sitt partnerskap till äktenskap. Under 2009 gjorde 216 kvinnliga och 214 manliga par detta. Under 2009 gifte sig 774 enkönade par i Sverige. I denna siffra ingår även omvandlingar från partnerskap till äktenskap. Befolkning Under året gifte sig 445 kvinnliga enkönade par jämfört med 329 manliga. Inget enkönat par skilde sig under Men 117 kvinnor och 107 män avregistrerade sitt partnerskap. I Sverige lever kvinnor och män i ett partnerskap eller enkönat äktenskap. Att antalet registrerade partners och personer i enkönade äktenskap kan vara ett udda antal beror på att statistiken gäller personer som är folkbokförda i Sverige, och att det finns personer som gift sig med en person som inte är folkbokförd i landet. Statistiska centralbyrån 75

6 Befolkning Statistisk årsbok 2011 Utvandringen minskar Under 2009 flyttade personer från Sverige för att bosätta sig utomlands under minst ett år. Detta är färre än under åren då ca personer utvandrade varje år. Den största utvandringen registrerades 1892, då personer utvandrade. Utvandrarna är något äldre än invandrarna, den genomsnittliga åldern för utvandrarna var 29 år för kvinnorna och för männen 32 år. Bland utvandrare 2009 födda i Sverige var nordiska samt engelskspråkiga länder mest populära. Mer än 40 procent av de svenskfödda utvandrarna drog sitt flyttlass till Norge, Danmark och Finland medan Storbritannien och USA lockade en femtedel. Totalt flyttade de svenskfödda utvandrarna till 148 olika länder. Utrikes födda utgjorde 57 procent av dem som utvandrade under 2009 och hade i genomsnitt bott i Sverige i drygt 6 år. Det vanligaste var att de återvände till sitt födelseland. Bland de finsk-, dansk- och norskfödda personerna som lämnade Sverige flyttade så många som 90 procent hem till födelselandet. 76 Statistiska centralbyrån

7 Statistisk årsbok 2011 Invandringen fortsätter att öka Aldrig förr har så många invandrat till Sverige som under Detta år invandrade personer, kvinnor och män. De som invandrar är ofta unga personer så många som 4 av 5 som invandrade under 2009 var under 40 år. I genomsnitt var kvinnor som invandrade 27 år och män 28 år. Störst skillnad mellan könen uppvisar invandringen av thailändska och danska medborgare. Bland de invandrade thailändska medborgarna var hela 80 procent kvinnor och endast 20 procent män. Bland de danska medborgarna var mönstret omvänt där utgjorde männen 59 procent av invandrargruppen, kvinnorna 41 procent. Bland de invandrade fanns 168 medborgarskap representerade. Den största invandrargruppen utgjordes av svenska medborgare (18 570). Det är svenska medborgare som återvänt till Sverige. I genomsnitt har återvändarna varit bosatta utomlands i drygt 4 år och vände hemåt främst från Norge (18 procent), Storbritannien (10 procent) och USA (10 procent). Befolkning av folkminskning. Andra kommuner med ökande folkmängd, efter många års minskning, var Älvdalen och Finspång som efter 17 respektive 14 år av folkminskning ökade sin folkmängd med 1 respektive 144 personer. Stora skillnader mellan kommunerna Andelen utländska medborgare i Sveriges kommuner varierade, från drygt en procent i Lekeberg till drygt 28 procent i Haparanda. I Haparanda är huvuddelen av de utländska medborgarna finländare. De tre storstadsområdena Stockholm, Göteborg och Malmö hade alla relativt hög andel personer med utländskt medborgarskap. I Stockholms län hade 9,3 procent av befolkningen utländskt medborgarskap medan motsvarande andel totalt i norrlandslänen var 3,8 procent. Folkminskningen fortsätter i små kommuner Under 2009 hade 146 kommuner en ökande befolkning och 143 kommuner en minskande folkmängd. Vännäs kommun var den enda kommunen med en oförändrad folkmängd. Trenden med folkminskning i framförallt mindre kommuner höll i sig även under Vissa undantag finns dock. Vår näst minsta kommun sett till folkmängden 2009, Sorsele, ökade sin folkmängd med 10 personer efter 19 år Källa: SCB, Enheten miljöekonomi och naturresurser ( Källa: SCB Befolkningsstatistik, ( Statistiska centralbyrån 77

8 Befolkning Statistisk årsbok Befolkningstäthet antal invånare per kvadratkilometer år 2009 Population density number of inhabitants per square kilometer Källa: SCB, Enheten miljöekonomi och naturresurser ( 78 Statistiska centralbyrån

9 Statistisk årsbok Flyttgröt vanlig maträtt Removals Totalt flyttade personer under 2009 vilket motsvarar var åttonde person i befolkningen. Trots att vi flyttar så mycket bor de flesta kvar i det län där de föddes. Ja, den sista december 2009 bodde 74 procent av den svenskfödda befolkningen kvar i sitt födelselän. Befolkning Varje dag flyttar personer Varje dag registreras i genomsnitt knappt flyttningar hos Skatteverket. Totalt flyttade personer under 2009 vilket motsvarar var åttonde person i befolkningen. Hela personer flyttade mer än en gång vilket innebär att antalet flyttningar totalt var De allra flitigaste flyttarna flyttade 14 gånger under året. Männen är ett drygt halvår yngre än kvinnorna när de flyttar. Den genomsnittliga åldern för manliga och kvinnliga flyttare är 30,6 respektive 31,3 år. Kvinnorna flyttar i sin tur något fler gånger än männen. En kvinna förväntas flytta i genomsnitt 12 gånger under sitt liv och en man 11 gånger. De flesta länen tappar I Stockholms län var det personer fler som flyttade in än som flyttade ut. Därmed hade länet det största inrikes flyttningsnettot i landet under Endast 6 av 21 län hade ett positivt flyttningsnetto. Allra mest tappade Norrbottens och Jönköpings län. Tre av fyra bor kvar i födelselänet Trots att vi flyttar alltmer så bor de flesta kvar i, eller har återvänt till, det län där de är födda. Den sista december 2009 bodde 74 procent av den svenskfödda befolkningen i sitt födelselän. Samtliga län i Sverige har en högre andel kvarboende män än kvinnor. Av de inrikes födda i Uppsala län är nästan hälften av alla kvinnor och män inflyttade från andra län. Andel (%) svenskfödda med samma boendelän som födelselän den 31 december 2009 Län Kvinnor Män Totalt Yngre flyttar långt äldre kort De flesta flyttningar görs inom den egna kommunen. Var tredje flyttar över kommungränsen och av dessa flyttar knappt hälften utanför länet. Bland dem som flyttar till ett annat län är hälften i åldern 20 till 30 år. Flyttningar i dessa åldrar beror oftast på studier eller byte av arbete. Under denna period i livet flyttar både kvinnor och män i genomsnitt fyra gånger. Mest av alla flyttar de 21-åriga kvinnorna och de 23- åriga männen. Efter 30-årsåldern är flyttningarna färre och dessutom kortare. Endast 11 procent av alla flyttningar bland personer äldre än 30 år går utanför länet. Stockholms län Uppsala län Södermanlands län Östergötlands län Jönköpings län Kronobergs län Kalmar län Gotlands län Blekinge län Skåne län Hallands län Västra Götalands län Värmlands län Örebro län Västmanlands län Dalarnas län Gävleborgs län Västernorrlands län Jämtlands län Västerbottens län Norrbottens län Totalt Hjortkvarn Sveriges närmaste plats Flera platser och kommuner i Sverige kallar sig för Sveriges mittpunkt. Enligt de mätningar som Lantmäteriet genomfört finns Sveriges geo- Statistiska centralbyrån 79

10 Befolkning Statistisk årsbok 2011 grafiska mitt i Hogdalsbygden i Härjedalens kommun. För att komma fram till detta har man mätt ut mitten på en linje från Treriksröset i norr till Sveriges sydligaste punkt. Sedan har man mätt ut mitten på en linje från väster till öster. Denna mätning leder till att den geografiska mittpunkten skulle ligga en bit norr om Ytterhogdal. ur samtliga invånares ögon. Till denna demografiska mittpunkt skulle det genomsnittliga avståndet fågelvägen för samtliga boende i Sverige bli kortast. År 2007 utropade Statistiska centralbyrån Hjortkvarn i Hallsbergs kommun till att vara Sveriges demografiska mittpunkt. Uträkningen av mittpunktens aktuella läge gjordes av SCB på initiativ av Hallsbergs kommun. Samma beräkning gjordes även Även då låg den demografiska mittpunkten i Hallsbergs kommun men då i samhället Svennevad några kilometer norrut. Punkten har alltså under de senaste knappa 20 åren flyttat sig sex kilometer söderut. Mycket tyder på att punkten kommer att fortsätta sin vandring söderut för att om ett antal år lämna Hallsbergs kommun och i stället gå in i Östergötlands län. Att det befolkningsmässiga centrumet rör sig söderut beror på att en allt större andel av svenskarna väljer att bosätta sig i södra Sverige medan Norrlandslänen inte ökar i samma utsträckning. En annan känd punkt som kandiderar till Sveriges geografiska mittpunkt är berget Flataklocken i Ånge kommun i Medelpad. Denna mittpunkt togs fram av Stockholms högskola 1947 genom att man konstruerade en styv karta av landet och sedan flyttade man en nål under kartan tills det vägde jämnt. En demografisk mittpunkt skulle kunna sägas vara en fortsättning på hur man kom fram till att Flataklocken var den geografiska mittpunkten. Om man på den styva kartan över Sverige placerade ut en tyngd där varje svensk bor, så skulle kartan väga jämnt vid den demografiska mittpunkten. Ett annat sätt att se på det är att i tanken låta alla svenskar träffas på en och samma plats, den punkt som skulle vara den mest optimala sett 80 Statistiska centralbyrån

11 Statistisk årsbok Sveriges framtida befolkning The future population Sverige växer. Från att ha haft en befolkning på drygt 7 miljoner kring mitten av förra seklet, kunde folkmängden räknas till 8 miljoner i slutet av 1960-talet. 9 miljoner människor hade sin adress i Sverige år 2004, och år 2021 beräknas 10-miljonersgränsen passeras. Befolkning Enligt 2010 års prognos kommer folkmängden att öka från år 2009 till år 2060, det vill säga med drygt 1,5 miljoner människor på knappa 50 år. Vid sekelskiftet 1900 var mindre än en procent av den svenska befolkningen född utomlands. År 2000 hade andelen stigit till drygt 11 procent och kommer enligt prognosen att stiga till omkring 18 procent år Och den åldrande framtid är vår Under fyrtioårsperioden fördubblades antalet personer i åldern 65 år eller äldre från till personer. Sedan 1990 har dock antalet ålderspensionärer varit relativt oförändrat kring 1,5 miljoner. Det är en följd av att 1930-talets förhållandevis små födelsekullar nådde pensionsåldern under dessa år. Personer födda på 1940-talet går i pension under åren Under dessa 10 år kommer antalet i åldrarna 65 år och äldre att öka med drygt 20 procent. I siffror talat betyder det en ökning från 1,5 miljoner år 2005 till 1,9 miljoner Men ökningen upphör inte i och med detta år 2060 räknar man med 2,7 miljoner personer över 65 år i Sverige. Antal i åldrarna 0 19 år, år respektive 65 år eller äldre, tusental År Ålder 0 19 år år 65 år Samtliga Statistiska centralbyrån 81

12 Befolkning Statistisk årsbok 2011 Även om antalet personer i arbetsför ålder (20-64 år) ökar, minskar andelen i dessa åldrar. Anledningen till detta förhållande beror huvudsakligen på att antalet personer 65 år eller äldre ökar i förhållande till antalet i andra åldersgrupper. Den svenska befolkningen kommer därför att kännetecknas av en växande andel äldre och en minskande andel unga människor. År 1950 var drygt 29 procent av befolkningen under 20 år. År 2000 hade andelen barn och ungdomar minskat till 24 procent och enligt prognosen beräknas andelen minska ytterligare till 22 procent år Andelen personer i åldern 65 år eller äldre har samtidigt ökat från 10 procent år 1950 till 17 procent år År 2060 beräknas andelen äldre uppgå till en fjärdedel av befolkningen. Under förutsättning att pensionsåldern ligger kvar på 65 år, betyder det att var fjärde person skulle vara pensionstagare om drygt 50 år. Andel (%) i åldrarna 0 19 år, år respektive 65 år eller äldre År Ålder 0 19 år år 65 år Samtliga ,3 60,4 10, ,1 58,0 11, ,6 58,6 13, ,4 57,2 16, ,6 57,7 17, ,1 58,7 17, ,2 58,4 18, ,1 56,1 20, ,8 54,6 22, ,8 54,3 23, ,6 54,5 23, ,8 53,2 25,0 100 Källa: SCB, Sverige framtida befolkning ( 82 Statistiska centralbyrån

13 Statistisk årsbok 2011 Befolkning 4.5 Försörjningskvoten Dependency ratio Trenden mot en åldrande befolkning leder till en ökad försörjningskvot för den arbetande delen av befolkningen. Försörjningskvoten ökar Den så kallade demografiska försörjningskvoten beräknas som relationen mellan antalet personer i arbetsför ålder (20 64 år) och summan av befolkningen som ligger utanför detta åldersintervall (0 19 år och 65 år). Det är ett mått som ofta används när man vill bedöma de ekonomiska konsekvenserna av befolkningsutvecklingen. I diagrammet nedan visas försörjningskvoten totalt samt den del som beror på andelen unga och den del som beror på andelen äldre. Den totala försörjningskvoten har varit relativt konstant sedan 1960-talet. Den del som härrör från barn och unga har gått ned samtidigt som den del som härrör från äldre har ökat något. I dag har vi en försörjningsbörda på 0,70 vilket betyder att 100 personer i yrkesverksam ålder ska försörja 70 unga och gamla. Denna nivå antas öka till en nivå på omkring 0,88 år Försörjningskvoten som härrör från unga förväntas vara konstant under prognosperioden. Det är försörjningsbördan som härrör från de äldre som ökar. Någon gång kring 2030 kostar de äldre mer än de yngre. Det står i stark kontrast till situationen på 1960-talet, då unga kostade avsevärt mer än äldre. Det har under en längre tid pågått en debatt om huruvida pensionsåldern ska höjas för att utvecklingen av försörjningskvoten ska bli mer hållbar. I tablån nedan redovisas när pensionsåldern behöver höjas för att behålla försörjningskvoten på samma nivå som i dag. I dessa beräkningar hålls hela tiden den undre gränsen, 20 år, konstant. Pensionsålder för att behålla försörjningskvoten på dagens nivå År Pensionsålder år år år Källa: SCB, Sveriges framtida befolkning ( Statistiska centralbyrån 83

14 Befolkning Statistisk årsbok Ålderspyramider, femårs åldersklasser för åren 1750 och 2009 Age pyramids Ålderspyramiden gjorde verkligen skäl för sin benämning 1750 nuförtiden är det inte så mycket pyramid kvar av åldersfördelningen. För 2009 liknar den mest en rektangel nedtill (10 54 år) men i toppen (60 år) står pyramiden stadigt än idag. Källa: För 1750 Statistisk Tidskrift 1903 Nr 2 och för 2009 SCB ( 4.7 Utvandrare och invandrare Emigrants and immigrants In- och utvandring till Sverige började registreras under senare hälften av talet. Från denna tid fram till 1930-talet var Sverige ett utvandringsland med tidvis ett mycket betydande utvandringsnetto. Under åren 1851 till 1930 emigrerade 1,5 miljoner människor. Detta kan jämföras med att Sveriges befolkning uppgick till 3,5 miljoner 1850 och 6,1 miljoner Nästan alla utvandrare sökte sig till USA. Invandrarna, som under motsvarande period uppgick till 0,4 miljoner, bestod huvudsakligen av hemvändande svenskamerikaner. Under 1930-talet var antalet invandrare högre än antalet utvandrare. De flesta invandrarna var även då återvändande svenskamerikaner. Det var alltså ännu för tidigt att tala om Sverige som ett invandringsland. I slutet av andra världskriget ökade invandringen och ändrade karaktär, främst som en följd av kriget. Flyktinggrupper kom hit, huvudsakligen från de baltiska staterna och från eller via de nordiska länderna. I början av 1940-talet började en arbetskraftsinvandring som fortsatte en bit in på 1970-talet. Sverige hade en relativt hög och jämn ekonomisk tillväxt. Arbetskraft behövdes såväl till industrin som till en starkt växande offentlig sektor. Invandringsbestämmelserna liberaliserades inom Norden och år 1954 ingicks avtal om en gemensam nordisk arbetsmarknad. Källa: SCB Historisk statistik för Sverige Del 1; Befolkningsförändringar Del 3; Befolkningsstatistik ( 84 Statistiska centralbyrån

15 Statistisk årsbok Födda Births Befolkning Under den betraktade hundraårsperioden finns fem födelsetoppar: 1909 med födda 1920 med födda 1945 med födda 1966 med födda 1990 med födda Tittar vi tillbaka längre än vad diagrammet gör så kan vi konstatera att vid befolkningsstatistikens första år (1749) redovisas födda. Första året med över födda var 1825, och all time high är år 1887 med Källa: SCB ( 4.9 Spädbarnsdödligheten per levande födda 1751/ /2005 Infant deaths (under 1 year of age), rate per live births Vid mitten av 1700-talet var spädbarnsdödligheten mycket hög, och vart femte barn dog före ett års ålder. Spädbarnsdödligheten var kvar på denna höga nivå vid början av 1800-talet, men sedan började dödligheten sjunka snabbt. Omkring år 1860 hade spädbarnsdödligheten sjunkit till 15 procent för pojkarna och 13 procent för flickorna. 100 år senare var det endast 2 procent av pojkarna och 1 procent av flickorna som avled före ett års ålder. Under 1900-talet minskade spädbarnsdödligheten dramatiskt. Dock kan man se att spädbarnsdödligheten under första levnadsdygnet varit tämligen konstant ända fram till 1970, varefter även den minskar. Ett par förklaringar till att spädbarnsdödligheten totalt sett minskat är förbättrad hygien och ständiga landvinningar på läkekonstens område. Att dödligheten däremot är tämligen konstant ( ) under det första dygnet kan förklaras av att de barn som inte överlever sitt första dygn har så allvarliga åkommor att läkekonstens landvinningar inte räckt till. Att andelen ändå sjunker under senare delen av 1900-talet kan förklaras av att man nu bland annat kan rädda allt fler av de för tidigt födda. Källa: SCB Befolkningsstatistik. Statistiska centralbyrån 85

16 Befolkning Statistisk årsbok Folkmängd den 31 december efter kön Population, by sex År Year Män Men Kvinnor Women Samtliga Total År Män Kvinnor Samtliga Se Tabellanmärkningar. Källa: SCB Historisk statistik för Sverige; Befolkningsstatistik ( Statistikdatabasen: Befolkning (1990 ) Antal tätorter samt folkmängd i tätorter och utanför tätort 2005, länsvis Number of localities and population in localities and more sparsely populated areas, by county Län County Antal Number Tätorter Localities 1 Folkmängd Population Småorter Smaller localities 2 Summa tätorter och småorter All localities Utanför tätort och småort Outside localities and smaller localities Summa Total Antal Folkmängd Antal Folkmängd Folkmängd Folkmängd Stockholms Uppsala Södermanlands Östergötlands Jönköpings Kronobergs Kalmar Gotlands Blekinge Skåne Hallands Västra Götalands Värmlands Örebro Västmanlands Dalarnas Gävleborgs Västernorrlands Jämtlands Västerbottens Norrbottens Hela riket Sweden ) "Localities" are defined as built-up areas with a population in excess of ) Smaller localities are defined as built-up areas with a population from 50 to 199. Källa: SCB Statistiska meddelanden serie MI 38 ( Statistikdatabasen: Befolkning. 86 Statistiska centralbyrån